<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H8B373</dok_id>
 <rm>2020</rm>
 <beteckning>73</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2020:73</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>73</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2020-11-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2020-11-30 16:47:11</systemdatum>
 <publicerad>2020-11-30 00:00:00</publicerad>
 <titel>Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id>H8B373d2</relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H8B373/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H8B373</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H8B373</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 377px;padding: 0px;border:none;width: 171px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 513px 0px 107px 134px;padding: 0px;border: none;width: 490px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 127px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 409px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 184px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 128px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 203px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_3 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 579px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 408px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:137px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:261px;}
#page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:430px;height:261px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:300px;left:68px;z-index:-1;width:354px;height:299px;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:354px;height:299px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:153px;left:67px;z-index:-1;width:407px;height:459px;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:407px;height:459px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 637px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 774px;}




#page_61 #tx1 {position:absolute;top:357px;left:215px;width:200px;height:342px;}
#page_61 #tx2 {position:absolute;top:762px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_3 {border:none;margin: 615px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:150px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:70px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 55px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_4 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}




#page_65 #tx1 {position:absolute;top:389px;left:216px;width:199px;height:228px;}
#page_65 #tx2 {position:absolute;top:624px;left:216px;width:199px;height:126px;}
#page_65 #tx3 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_3 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 487px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:186px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:69px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 362px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:403px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:69px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;height: 803px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_70 #tx1 {position:absolute;top:477px;left:66px;width:201px;height:126px;}
#page_70 #tx2 {position:absolute;top:603px;left:66px;width:200px;height:144px;}
#page_70 #tx3 {position:absolute;top:791px;left:66px;width:18px;height:12px;}

#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}




#page_71 #tx1 {position:absolute;top:280px;left:216px;width:199px;height:72px;}
#page_71 #tx2 {position:absolute;top:353px;left:216px;width:199px;height:90px;}
#page_71 #tx3 {position:absolute;top:443px;left:216px;width:199px;height:72px;}
#page_71 #tx4 {position:absolute;top:515px;left:216px;width:199px;height:144px;}
#page_71 #tx5 {position:absolute;top:660px;left:216px;width:199px;height:72px;}
#page_71 #tx6 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 271px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 291px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_3 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 650px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:60px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:69px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_3 {border:none;margin: 128px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:581px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:70px;height:1px;}



#page_74 #tx1 {position:absolute;top:405px;left:283px;width:199px;height:162px;}

#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:635px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:69px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:415px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:416px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:416px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 127px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_83 #p83dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #p83dimg1 #p83img1 {width:415px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:100px;left:66px;z-index:-1;width:379px;height:409px;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:379px;height:409px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:118px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:144px;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:416px;height:144px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:175px;left:81px;z-index:-1;width:398px;height:259px;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:398px;height:259px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:196px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:534px;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:419px;height:534px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:415px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:416px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:91px;left:2px;z-index:-1;width:403px;height:537px;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:403px;height:537px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_99 #p99dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #p99dimg1 #p99img1 {width:415px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_3 {border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:103px;left:0px;z-index:-1;width:365px;height:252px;}
#page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:365px;height:252px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:659px;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:415px;height:659px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:100px;left:75px;z-index:-1;width:408px;height:487px;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:408px;height:487px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:103px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:459px;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:415px;height:459px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 389px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_4 {border:none;margin: 128px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:417px;left:141px;z-index:-1;width:375px;height:200px;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:375px;height:200px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:628px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:415px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:706px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:415px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:95px;left:75px;z-index:-1;width:392px;height:224px;}
#page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:392px;height:224px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:492px;left:2px;z-index:-1;width:409px;height:188px;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:409px;height:188px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:98px;left:56px;z-index:-1;width:413px;height:577px;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:413px;height:577px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:415px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:416px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:415px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_116 #p116dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #p116dimg1 #p116img1 {width:416px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:415px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_119 #p119dimg1 {position:absolute;top:488px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:194px;}
#page_119 #p119dimg1 #p119img1 {width:416px;height:194px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_120 #p120dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #p120dimg1 #p120img1 {width:416px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_3 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_3 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 303px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_128 #p128dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #p128dimg1 #p128img1 {width:416px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 222px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:416px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:415px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_133 #p133dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #p133dimg1 #p133img1 {width:415px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:416px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:415px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:82px;left:55px;z-index:-1;width:427px;height:660px;}
#page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:427px;height:660px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:415px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_138 #p138dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #p138dimg1 #p138img1 {width:416px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:415px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_142 #p142dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #p142dimg1 #p142img1 {width:416px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_146 #p146dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #p146dimg1 #p146img1 {width:416px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 283px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_148 #p148dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #p148dimg1 #p148img1 {width:416px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_149 #p149dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #p149dimg1 #p149img1 {width:415px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 547px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:416px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_153 #p153dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #p153dimg1 #p153img1 {width:415px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_154 #p154dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #p154dimg1 #p154img1 {width:416px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_155 #p155dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #p155dimg1 #p155img1 {width:415px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:416px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_158 #p158dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #p158dimg1 #p158img1 {width:416px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_159 #p159dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #p159dimg1 #p159img1 {width:415px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_160 #p160dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #p160dimg1 #p160img1 {width:416px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:415px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:416px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_163 #p163dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #p163dimg1 #p163img1 {width:415px;height:1px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_164 #p164dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #p164dimg1 #p164img1 {width:416px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_165 #p165dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #p165dimg1 #p165img1 {width:415px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:416px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_167 #p167dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #p167dimg1 #p167img1 {width:415px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_168 #p168dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #p168dimg1 #p168img1 {width:416px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:415px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 493px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_173 #p173dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #p173dimg1 #p173img1 {width:415px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_175 #p175dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #p175dimg1 #p175img1 {width:415px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_176 #p176dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #p176dimg1 #p176img1 {width:416px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:415px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_178 #p178dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #p178dimg1 #p178img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:415px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:415px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:416px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_187 #p187dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #p187dimg1 #p187img1 {width:415px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:415px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_190 #p190dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #p190dimg1 #p190img1 {width:416px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_191 #p191dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #p191dimg1 #p191img1 {width:415px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_192 #p192dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #p192dimg1 #p192img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_193 #p193dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #p193dimg1 #p193img1 {width:415px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:416px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_196 #p196dimg1 {position:absolute;top:139px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:537px;}
#page_196 #p196dimg1 #p196img1 {width:417px;height:537px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:415px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_198 #p198dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #p198dimg1 #p198img1 {width:416px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #p202dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #p202dimg1 #p202img1 {width:416px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_205 #p205dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #p205dimg1 #p205img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_209 #p209dimg1 {position:absolute;top:586px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #p209dimg1 #p209img1 {width:415px;height:1px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_210 #p210dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #p210dimg1 #p210img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_211 #p211dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #p211dimg1 #p211img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_212 #p212dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #p212dimg1 #p212img1 {width:416px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_213 #p213dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #p213dimg1 #p213img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_216 #p216dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #p216dimg1 #p216img1 {width:416px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_217 #p217dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #p217dimg1 #p217img1 {width:415px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_218 #p218dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #p218dimg1 #p218img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_219 #p219dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #p219dimg1 #p219img1 {width:415px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_221 #p221dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #p221dimg1 #p221img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_223 #p223dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #p223dimg1 #p223img1 {width:415px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_224 #p224dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #p224dimg1 #p224img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_230 #p230dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #p230dimg1 #p230img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:416px;height:1px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:706px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #p237dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #p237dimg1 #p237img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:415px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_240 #p240dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #p240dimg1 #p240img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:415px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_242 #p242dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #p242dimg1 #p242img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_243 #p243dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #p243dimg1 #p243img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_244 #p244dimg1 {position:absolute;top:399px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:331px;}
#page_244 #p244dimg1 #p244img1 {width:416px;height:331px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:415px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_254 #p254dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #p254dimg1 #p254img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_255 #p255dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #p255dimg1 #p255img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_257 #p257dimg1 {position:absolute;top:244px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:498px;}
#page_257 #p257dimg1 #p257img1 {width:416px;height:498px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 149px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 250px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:416px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_269 #p269dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #p269dimg1 #p269img1 {width:415px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_270 #p270dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #p270dimg1 #p270img1 {width:416px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_271 #p271dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #p271dimg1 #p271img1 {width:415px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_274 #p274dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #p274dimg1 #p274img1 {width:416px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_275 #p275dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #p275dimg1 #p275img1 {width:415px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_277 #p277dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #p277dimg1 #p277img1 {width:415px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:416px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_279 #p279dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #p279dimg1 #p279img1 {width:415px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_281 #p281dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #p281dimg1 #p281img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_282 #p282dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #p282dimg1 #p282img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #p283dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #p283dimg1 #p283img1 {width:415px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_284 #p284dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #p284dimg1 #p284img1 {width:416px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_285 #p285dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #p285dimg1 #p285img1 {width:415px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_286 #p286dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #p286dimg1 #p286img1 {width:416px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_287 #p287dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #p287dimg1 #p287img1 {width:415px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_288 #p288dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #p288dimg1 #p288img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 107px;padding: 0px;border:none;width: 363px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 345px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_4 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_292 #p292dimg1 {position:absolute;top:67px;left:65px;z-index:-1;width:418px;height:663px;}
#page_292 #p292dimg1 #p292img1 {width:418px;height:663px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_293 #p293dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #p293dimg1 #p293img1 {width:415px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_294 #p294dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #p294dimg1 #p294img1 {width:416px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_295 #p295dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #p295dimg1 #p295img1 {width:415px;height:1px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_297 #p297dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #p297dimg1 #p297img1 {width:415px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_299 #p299dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #p299dimg1 #p299img1 {width:415px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_302 #p302dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #p302dimg1 #p302img1 {width:416px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 341px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_306 #p306dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #p306dimg1 #p306img1 {width:416px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_307 #p307dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #p307dimg1 #p307img1 {width:415px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_308 #p308dimg1 {position:absolute;top:86px;left:70px;z-index:-1;width:408px;height:234px;}
#page_308 #p308dimg1 #p308img1 {width:408px;height:234px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_309 #p309dimg1 {position:absolute;top:140px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:224px;}
#page_309 #p309dimg1 #p309img1 {width:416px;height:224px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_310 #p310dimg1 {position:absolute;top:242px;left:51px;z-index:-1;width:414px;height:264px;}
#page_310 #p310dimg1 #p310img1 {width:414px;height:264px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_312 #p312dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #p312dimg1 #p312img1 {width:416px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_313 #p313dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #p313dimg1 #p313img1 {width:415px;height:1px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_314 #p314dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #p314dimg1 #p314img1 {width:416px;height:1px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_315 #p315dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #p315dimg1 #p315img1 {width:415px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_3 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_317 #p317dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #p317dimg1 #p317img1 {width:415px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_318 #p318dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #p318dimg1 #p318img1 {width:416px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 330px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_321 #p321dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #p321dimg1 #p321img1 {width:415px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_322 #p322dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #p322dimg1 #p322img1 {width:416px;height:1px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_323 #p323dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #p323dimg1 #p323img1 {width:415px;height:1px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_324 #p324dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #p324dimg1 #p324img1 {width:416px;height:1px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_325 #p325dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #p325dimg1 #p325img1 {width:415px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_326 #p326dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #p326dimg1 #p326img1 {width:416px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_327 #p327dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #p327dimg1 #p327img1 {width:415px;height:1px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_328 #p328dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #p328dimg1 #p328img1 {width:416px;height:1px;}




#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_330 #p330dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #p330dimg1 #p330img1 {width:416px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_331 #p331dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #p331dimg1 #p331img1 {width:415px;height:1px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_332 #p332dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #p332dimg1 #p332img1 {width:416px;height:1px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_333 #p333dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_333 #p333dimg1 #p333img1 {width:415px;height:1px;}




#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_334 #p334dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #p334dimg1 #p334img1 {width:416px;height:1px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_335 #p335dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #p335dimg1 #p335img1 {width:415px;height:1px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:416px;height:1px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 69px;padding: 0px;border: none;width: 555px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_337 #p337dimg1 {position:absolute;top:93px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:646px;}
#page_337 #p337dimg1 #p337img1 {width:416px;height:646px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_340 #p340dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #p340dimg1 #p340img1 {width:416px;height:1px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_341 #p341dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #p341dimg1 #p341img1 {width:415px;height:1px;}




#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_342 #p342dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_342 #p342dimg1 #p342img1 {width:416px;height:1px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_343 #p343dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #p343dimg1 #p343img1 {width:415px;height:1px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_3 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_344 #p344dimg1 {position:absolute;top:314px;left:83px;z-index:-1;width:383px;height:238px;}
#page_344 #p344dimg1 #p344img1 {width:383px;height:238px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 230px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_346 #p346dimg1 {position:absolute;top:89px;left:63px;z-index:-1;width:419px;height:641px;}
#page_346 #p346dimg1 #p346img1 {width:419px;height:641px;}




#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_347 #p347dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #p347dimg1 #p347img1 {width:415px;height:1px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_348 #p348dimg1 {position:absolute;top:65px;left:159px;z-index:-1;width:141px;height:329px;}
#page_348 #p348dimg1 #p348img1 {width:141px;height:329px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_349 #p349dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #p349dimg1 #p349img1 {width:415px;height:1px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_350 #p350dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #p350dimg1 #p350img1 {width:416px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_351 #p351dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #p351dimg1 #p351img1 {width:415px;height:1px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_358 #p358dimg1 {position:absolute;top:371px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #p358dimg1 #p358img1 {width:417px;height:2px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 402px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_362 #p362dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #p362dimg1 #p362img1 {width:416px;height:1px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_363 #p363dimg1 {position:absolute;top:730px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #p363dimg1 #p363img1 {width:415px;height:1px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_364 #p364dimg1 {position:absolute;top:91px;left:80px;z-index:-1;width:410px;height:250px;}
#page_364 #p364dimg1 #p364img1 {width:410px;height:250px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 300px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_365 #p365dimg1 {position:absolute;top:161px;left:35px;z-index:-1;width:380px;height:200px;}
#page_365 #p365dimg1 #p365img1 {width:380px;height:200px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 222px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_368 #p368dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #p368dimg1 #p368img1 {width:416px;height:1px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_369 #p369dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #p369dimg1 #p369img1 {width:415px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 204px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_371 #p371dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #p371dimg1 #p371img1 {width:415px;height:1px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_372 #p372dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #p372dimg1 #p372img1 {width:416px;height:1px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_373 #p373dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #p373dimg1 #p373img1 {width:415px;height:1px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_374 #p374dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #p374dimg1 #p374img1 {width:416px;height:1px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_375 #p375dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #p375dimg1 #p375img1 {width:415px;height:1px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_376 #p376dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #p376dimg1 #p376img1 {width:416px;height:1px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_377 #p377dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #p377dimg1 #p377img1 {width:415px;height:1px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_378 #p378dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #p378dimg1 #p378img1 {width:416px;height:1px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_379 #p379dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #p379dimg1 #p379img1 {width:415px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_380 #p380dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #p380dimg1 #p380img1 {width:416px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_382 #p382dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #p382dimg1 #p382img1 {width:416px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_383 #p383dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #p383dimg1 #p383img1 {width:415px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_384 #p384dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #p384dimg1 #p384img1 {width:416px;height:1px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_385 #p385dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #p385dimg1 #p385img1 {width:415px;height:1px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 133px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 95px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_3 #id_3_3 {float:left;border:none;margin: 32px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 83px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_3 #id_3_4 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_5 {border:none;margin: 199px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_386 #p386dimg1 {position:absolute;top:86px;left:132px;z-index:-1;width:416px;height:491px;}
#page_386 #p386dimg1 #p386img1 {width:416px;height:491px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 75px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 155px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 70px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 40px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_3 #id_3_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 29px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_3 #id_3_4 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 29px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_3 #id_3_5 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 372px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_4 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_5 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_387 #p387dimg1 {position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:519px;}
#page_387 #p387dimg1 #p387img1 {width:415px;height:519px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_388 #p388dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #p388dimg1 #p388img1 {width:416px;height:1px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_389 #p389dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #p389dimg1 #p389img1 {width:415px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_390 #p390dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #p390dimg1 #p390img1 {width:416px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_391 #p391dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #p391dimg1 #p391img1 {width:415px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_392 #p392dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #p392dimg1 #p392img1 {width:416px;height:1px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_393 #p393dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #p393dimg1 #p393img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_394 #p394dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #p394dimg1 #p394img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_395 #p395dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #p395dimg1 #p395img1 {width:415px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_396 #p396dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #p396dimg1 #p396img1 {width:416px;height:1px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_397 #p397dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #p397dimg1 #p397img1 {width:415px;height:1px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 106px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_400 #p400dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #p400dimg1 #p400img1 {width:416px;height:1px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_402 #p402dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #p402dimg1 #p402img1 {width:416px;height:1px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_403 #p403dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #p403dimg1 #p403img1 {width:415px;height:1px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_404 #p404dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #p404dimg1 #p404img1 {width:416px;height:1px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_405 #p405dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_405 #p405dimg1 #p405img1 {width:415px;height:1px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_406 #p406dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #p406dimg1 #p406img1 {width:416px;height:1px;}




#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_407 #p407dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_407 #p407dimg1 #p407img1 {width:415px;height:1px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_408 #p408dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_408 #p408dimg1 #p408img1 {width:416px;height:1px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_410 #p410dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_410 #p410dimg1 #p410img1 {width:416px;height:1px;}




#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_411 #p411dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #p411dimg1 #p411img1 {width:415px;height:1px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_415 #p415dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_415 #p415dimg1 #p415img1 {width:415px;height:1px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_416 #p416dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #p416dimg1 #p416img1 {width:416px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_417 #p417dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #p417dimg1 #p417img1 {width:415px;height:1px;}




#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_418 #p418dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #p418dimg1 #p418img1 {width:416px;height:1px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_419 #p419dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #p419dimg1 #p419img1 {width:415px;height:1px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_420 #p420dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_420 #p420dimg1 #p420img1 {width:416px;height:1px;}




#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_421 #p421dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_421 #p421dimg1 #p421img1 {width:415px;height:1px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_422 #p422dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #p422dimg1 #p422img1 {width:416px;height:1px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 80px;padding: 0px;border:none;width: 403px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 123px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 28px;padding: 0px;border:none;width: 252px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 486px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 231px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 255px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_4 {border:none;margin: 9px 0px 0px 82px;padding: 0px;border:none;width: 400px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 89px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 60px;padding: 0px;border:none;width: 251px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_5 {border:none;margin: 13px 0px 0px 79px;padding: 0px;border:none;width: 409px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 116px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 36px;padding: 0px;border:none;width: 257px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_6 {border:none;margin: 10px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_7 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_7 #id_7_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 231px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_7 #id_7_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 250px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_8 {border:none;margin: 3px 0px 0px 75px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_9 {border:none;margin: 69px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_423 #p423dimg1 {position:absolute;top:68px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:514px;}
#page_423 #p423dimg1 #p423img1 {width:415px;height:514px;}




#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_427 #p427dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #p427dimg1 #p427img1 {width:415px;height:1px;}




#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_428 #p428dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_428 #p428dimg1 #p428img1 {width:416px;height:1px;}




#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_429 #p429dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_429 #p429dimg1 #p429img1 {width:415px;height:1px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_430 #p430dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_430 #p430dimg1 #p430img1 {width:416px;height:1px;}




#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_431 #p431dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_431 #p431dimg1 #p431img1 {width:415px;height:1px;}




#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_432 #p432dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_432 #p432dimg1 #p432img1 {width:416px;height:1px;}




#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_433 #p433dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_433 #p433dimg1 #p433img1 {width:415px;height:1px;}




#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_434 #p434dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_434 #p434dimg1 #p434img1 {width:416px;height:1px;}




#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_435 #p435dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_435 #p435dimg1 #p435img1 {width:415px;height:1px;}




#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_436 #p436dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_436 #p436dimg1 #p436img1 {width:416px;height:1px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_437 #p437dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_437 #p437dimg1 #p437img1 {width:415px;height:1px;}




#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_438 #p438dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_438 #p438dimg1 #p438img1 {width:416px;height:1px;}




#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_439 #p439dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_439 #p439dimg1 #p439img1 {width:415px;height:1px;}




#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_440 #p440dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_440 #p440dimg1 #p440img1 {width:416px;height:1px;}




#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_441 #p441dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_441 #p441dimg1 #p441img1 {width:415px;height:1px;}




#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 146px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_443 #p443dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #p443dimg1 #p443img1 {width:415px;height:1px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_444 #p444dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_444 #p444dimg1 #p444img1 {width:416px;height:1px;}




#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_445 #p445dimg1 {position:absolute;top:123px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:619px;}
#page_445 #p445dimg1 #p445img1 {width:415px;height:619px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_446 #p446dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_446 #p446dimg1 #p446img1 {width:416px;height:1px;}




#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_3 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_448 #p448dimg1 {position:absolute;top:459px;left:352px;z-index:-1;width:16px;height:17px;}
#page_448 #p448dimg1 #p448img1 {width:16px;height:17px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_451 #p451dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_451 #p451dimg1 #p451img1 {width:415px;height:1px;}




#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 118px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 397px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 394px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 8px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 372px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_5 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_454 #p454dimg1 {position:absolute;top:195px;left:66px;z-index:-1;width:397px;height:547px;}
#page_454 #p454dimg1 #p454img1 {width:397px;height:547px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 390px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_4 {border:none;margin: 41px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_455 #p455dimg1 {position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:612px;}
#page_455 #p455dimg1 #p455img1 {width:416px;height:612px;}




#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_456 #p456dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_456 #p456dimg1 #p456img1 {width:416px;height:1px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_457 #p457dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #p457dimg1 #p457img1 {width:415px;height:1px;}




#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_460 #p460dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_460 #p460dimg1 #p460img1 {width:416px;height:1px;}




#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_461 #p461dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_461 #p461dimg1 #p461img1 {width:415px;height:1px;}




#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_463 #p463dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_463 #p463dimg1 #p463img1 {width:415px;height:1px;}




#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_465 #p465dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_465 #p465dimg1 #p465img1 {width:415px;height:1px;}




#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_466 #p466dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_466 #p466dimg1 #p466img1 {width:416px;height:1px;}




#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_467 #p467dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_467 #p467dimg1 #p467img1 {width:415px;height:1px;}




#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_472 #p472dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_472 #p472dimg1 #p472img1 {width:416px;height:1px;}




#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_473 #p473dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_473 #p473dimg1 #p473img1 {width:415px;height:1px;}




#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 403px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_3 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_3 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_3 {border:none;margin: 110px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_478 #p478dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_478 #p478dimg1 #p478img1 {width:416px;height:1px;}




#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_479 #p479dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_479 #p479dimg1 #p479img1 {width:415px;height:1px;}




#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_3 {border:none;margin: 129px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_481 #p481dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_481 #p481dimg1 #p481img1 {width:415px;height:1px;}




#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 258px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 104px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;}

#page_487 #p487dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_487 #p487dimg1 #p487img1 {width:415px;height:24px;}




#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 124px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;}
#page_488 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 269px;overflow: hidden;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 126px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;}

#page_489 #p489dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_489 #p489dimg1 #p489img1 {width:415px;height:24px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 121px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_490 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;}





#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 662px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





.ft0{font: 26px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 21px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft8{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 17px;}
.ft14{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft17{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft19{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft20{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft29{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft30{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 14px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft32{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 17px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft36{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft38{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft39{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft40{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft41{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft42{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft43{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft44{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft45{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft46{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft47{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft48{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft49{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft51{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft52{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft53{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft54{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft55{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft56{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft57{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft58{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft59{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft60{font: italic 11px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft61{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft62{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft63{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft64{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft65{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft66{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft67{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft68{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft69{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft70{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft71{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft72{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft73{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft74{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft75{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft76{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft77{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft78{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft79{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft80{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft81{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft82{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft84{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft85{font: 6px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft86{font: 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 15px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft87{font: 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft88{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft89{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft90{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft91{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft92{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft93{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft94{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft95{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft96{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft97{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft98{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft99{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft100{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft101{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft102{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft103{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft104{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft105{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft106{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft107{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft108{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft109{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft110{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft111{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft112{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft113{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft114{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft115{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft116{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft117{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft118{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft119{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft120{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft121{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft122{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft123{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft124{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft125{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft126{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft127{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft128{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft129{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft130{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft131{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft132{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft133{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft134{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft135{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft136{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft137{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft138{font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 16px;}
.ft139{font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft140{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft141{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft142{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft143{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft144{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft145{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft146{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft147{font: italic 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft148{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft149{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft150{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft151{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft152{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 19px;}
.ft153{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 29px;line-height: 18px;}
.ft154{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft155{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft156{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft157{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft158{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft159{font: 12px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft160{font: 15px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 18px;}
.ft161{font: 12px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft162{font: 12px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 14px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft163{font: 12px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 9px;}
.ft164{font: 11px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft165{font: 12px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft166{font: 15px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft167{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft168{font: bold 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 12px;}
.ft169{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft170{font: 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 13px;}
.ft171{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft172{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft173{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft174{font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft175{font: 10px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;}
.ft176{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft177{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft178{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft179{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft180{font: italic 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft181{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft182{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft183{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 14px;}
.ft184{font: 11px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft185{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;}
.ft186{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft187{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft188{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft189{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft190{font: 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft191{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft192{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft193{font: bold 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft194{font: 11px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft195{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 18px;}
.ft196{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft197{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft198{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 18px;}
.ft199{font: 10px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft200{font: 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;}
.ft201{font: 11px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;}
.ft202{font: 11px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 14px;}
.ft203{font: 9px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 14px;}
.ft204{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft205{font: 11px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 14px;}
.ft206{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft207{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft208{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft209{font: 9px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 12px;}
.ft210{font: 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft211{font: italic 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft212{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft213{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft214{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 40px;line-height: 19px;}
.ft215{font: 13px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 16px;}
.ft216{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft217{font: 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft218{font: bold 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft219{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft220{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft221{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft222{font: bold 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft223{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft224{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft225{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft226{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft227{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft228{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft229{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft230{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft231{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft232{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}

.p0{text-align: left;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 426px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p38{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 149px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p46{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 223px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p52{text-align: right;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 115px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 122px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 208px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 185px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p60{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 201px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p71{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 115px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 8px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-right: 177px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 171px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 308px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 464px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 199px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 198px;padding-right: 313px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 169px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: right;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 344px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 217px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 217px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p202{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p216{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 217px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: right;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: justify;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 14px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 287px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 287px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p243{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p247{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p249{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p254{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p257{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 121px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 448px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 310px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 437px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: left;margin-top: 504px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;margin-top: 224px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 295px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 258px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 341px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: right;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 146px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 110px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;margin-top: 239px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p373{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 93px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-right: 67px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 136px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p389{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p390{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: left;padding-right: 162px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p440{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;margin-top: 254px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 385px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 185px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p529{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p576{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 329px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p631{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p643{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p645{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p653{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p670{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p672{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p679{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 121px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p689{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p694{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p699{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p705{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p710{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p711{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p712{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p715{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p716{text-align: left;padding-left: 138px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:265px;height:15px;}
.p718{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p721{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 135px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p728{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p733{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p734{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p743{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 160px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p752{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p754{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 146px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p775{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p776{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p777{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 146px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 112px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 336px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 234px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p808{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p809{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p810{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 162px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p821{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p822{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p823{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: right;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p830{text-align: left;padding-left: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p831{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:9px;}
.p834{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:14px;}
.p835{text-align: justify;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p843{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: right;padding-right: 188px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:279px;height:15px;}
.p866{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:116px;height:39px;}
.p867{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:87px;height:34px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p869{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:119px;height:27px;}
.p873{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:119px;height:36px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:15px;}
.p876{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:11px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:125px;height:26px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:147px;height:13px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:137px;height:24px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:147px;height:19px;}
.p894{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:147px;height:20px;}
.p895{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:147px;height:34px;}
.p896{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:147px;height:21px;}
.p897{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:147px;height:35px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p913{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-right: 205px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p929{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 144px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 26px;}
.p936{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p964{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p965{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 398px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 146px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p986{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p998{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1007{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:56px;}
.p1008{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:15px;}
.p1009{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:61px;height:48px;}
.p1010{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:60px;height:46px;}
.p1011{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:36px;}
.p1012{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:174px;height:15px;}
.p1013{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:267px;height:15px;}
.p1014{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1015{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:204px;height:15px;}
.p1016{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:278px;height:15px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1019{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1022{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1024{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1025{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1026{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1029{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1049{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 139px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 3px;}
.p1083{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1099{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 47px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1108{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1109{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 184px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1155{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 110px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 83px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 79px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1179{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1181{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 202px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1189{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1191{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1193{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1196{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1197{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1198{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1200{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1201{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 62px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1202{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1205{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1211{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1215{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1217{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 361px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 403px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 362px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td105{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td106{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td119{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td120{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td121{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td122{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td123{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #385723;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #385723;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #385723;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td148{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td149{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td150{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td170{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td171{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td172{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td173{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td174{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td175{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td176{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td177{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td178{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td196{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td203{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td205{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td210{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td211{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td212{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td225{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td226{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td233{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td234{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td235{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td265{border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td266{border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td267{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td268{border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td269{border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td270{border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td271{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td272{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td273{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td274{border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td284{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td285{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td286{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td287{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td288{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td289{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td298{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td299{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td300{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td301{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td317{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td318{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 54px;}
.tr7{height: 14px;}
.tr8{height: 19px;}
.tr9{height: 15px;}
.tr10{height: 50px;}
.tr11{height: 17px;}
.tr12{height: 36px;}
.tr13{height: 22px;}
.tr14{height: 5px;}
.tr15{height: 16px;}
.tr16{height: 7px;}
.tr17{height: 6px;}
.tr18{height: 20px;}
.tr19{height: 23px;}
.tr20{height: 9px;}
.tr21{height: 8px;}
.tr22{height: 10px;}
.tr23{height: 4px;}
.tr24{height: 24px;}
.tr25{height: 13px;}
.tr26{height: 12px;}
.tr27{height: 2px;}
.tr28{height: 1px;}
.tr29{height: 11px;}
.tr30{height: 26px;}
.tr31{height: 34px;}
.tr32{height: 116px;}
.tr33{height: 3px;}
.tr34{height: 87px;}
.tr35{height: 119px;}
.tr36{height: 31px;}
.tr37{height: 147px;}
.tr38{height: 67px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t2{width: 415px;margin-top: 6px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t8{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t9{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t16{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t18{width: 415px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t19{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t21{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t22{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t24{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 321px;margin-left: 161px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 321px;margin-left: 161px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 321px;margin-left: 161px;font: 13px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 378px;margin-left: 104px;font: 13px 'Arial';}
.t30{width: 322px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 322px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t32{width: 379px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t33{width: 379px;margin-left: 37px;font: 14px 'Arial';}
.t34{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t35{width: 378px;margin-left: 104px;font: 15px 'Arial';}
.t36{width: 416px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t37{width: 416px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t38{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t39{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t40{width: 415px;margin-top: 17px;font: italic 13px 'Arial';}
.t41{width: 323px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t42{width: 415px;margin-top: 28px;font: italic 13px 'Arial';}
.t43{width: 322px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t44{width: 337px;margin-top: 14px;font: bold 12px 'Arial';}
.t45{width: 415px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t47{width: 415px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t49{width: 372px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 12px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t50{width: 319px;margin-top: 22px;font: 12px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t51{width: 416px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 487px;margin-left: 2px;font: bold 9px 'Arial';}
.t53{width: 385px;margin-left: 18px;font: 10px 'Calibri';color: #595959;}
.t54{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t55{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t56{width: 416px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 391px;margin-left: 5px;margin-top: 3px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t58{width: 374px;margin-left: 38px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t59{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t60{width: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t61{width: 82px;font: 12px 'Arial';}
.t62{width: 208px;font: 12px 'Arial';}
.t63{width: 63px;font: 12px 'Arial';}
.t64{width: 239px;font: 12px 'Arial';}
.t65{width: 239px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t66{width: 415px;font: 12px 'Arial';}
.t67{width: 416px;font: 9px 'Arial';}
.t68{width: 397px;font: 11px 'Arial';}
.t69{width: 372px;font: 12px 'Arial';}
.t70{width: 390px;font: 12px 'Arial';}
.t71{width: 419px;margin-left: 65px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B3731x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Del 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande av Skogsutredningen 2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2020&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft5"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Omslagsfoto: Leif Öster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-25121-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p10 ft8"&gt;Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 18 juli 2019 (dir. 2019:46) att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internatio- nella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Uppdraget omfattade dessutom att före- slå hur incitament för hållbart skogsbruk och en förbättrad legitimitet för den förda skogs- och miljöpolitiken kan skapas. Den 11 juni 2020 (dir. 2020:63) beslutade regeringen om tilläggsdirektiv genom vilket utredningstiden förlängdes till den 30 november 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Den 18 juli 2019 förordnades lagmannen Agneta Ögren att vara särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Utredningen har antagit namnet Skogsutredningen 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 14 november 2019 kanslirådet Agnetha Alriksson, Näringsdepartementet, departe- mentssekreteraren Ingrid Backudd, Miljödepartementet, ansvarig för samhällskontakter Emma Berglund, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), seniorrådgivaren Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF, departementssekreteraren Ylva Birkne, Miljödepartementet, stifts- jägmästaren Max Enander, Svenska kyrkan, medlemschefen Jonas Eriksson, Norra skog, skogsdirektören Linda Eriksson, Skogsindu- strierna, chefsjuristen Elisabeth Hammar, Kammarkollegiet, hand- läggaren Stefan Henriksson, Naturvårdsverket, utredaren Mikael Jakobsson, Riksantikvarieämbetet, naturvårdsdirektören Björn Jonsson, Länsstyrelsen Västerbotten, ordföranden skogskommittén Gabriel Mörner, Sveriges Jordägareförbund, förbundssekreteraren Erik Petré, Sveriges Häradsallmänningsförbund, skogssakkunnig Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen, kanslirådet Eva Stengård,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p15 ft9"&gt;Kulturdepartementet, senior advisorn Johan Wester, Skogsstyrelsen, förbundsjuristen Jenny Wik Karlsson, Svenska Samernas Riksför- bund, ämnesrådet Conny Öhman, Näringsdepartementet och entre- prenören Leif Öster, Naturturismföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Emma Berglund entledigades fr.o.m. den 16 mars 2020. Samma dag förordnades istället experten Gunnar Lindén, LRF, som expert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Som huvudsekreterare anställdes fr.o.m. den 1 november 2019 hovrättsassessorn Jon Karlsson. Som sekreterare i utredningen anställ- des fr.o.m. den 9 september 2019 naturvårdshandläggaren Tommy Ek, fr.o.m. den 30 september 2019 näringspolitiska utredaren Karin Tormalm och fr.o.m. den 1 december 2019 rättssakkunnige Kristina Dreijer. Karin Tormalm avslutade sitt arbete den 6 september 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft12"&gt;Utredningen överlämnar härmed betänkandet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen&lt;/SPAN&gt;. Med detta är utrednings- uppdraget slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft10"&gt;Umeå i november 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft10"&gt;Agneta Ögren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;/Jon Karlsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Kristina Dreijer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Tommy Ek&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Del 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;27&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;61&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;61&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;63&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;(1979:1152)..............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;68&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;1.4 Förslag till förordning om ändring i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;skogsvårdsförordningen (1993:1096) ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;(1998:904) om anmälan för samråd .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;74&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;(2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;.................. 75&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;Uppdraget och dess genomförande..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;77&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;Utredningens uppdrag............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;77&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;Utredningens genomförande .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;79&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft19"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;Den svenska skogen...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;83&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;Skogsmarken ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;83&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;Ägarstruktur............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_88"&gt;3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft20"&gt;&lt;A href="#page_88"&gt;Kunskap om skogstillståndet .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_88"&gt;88&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft21"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;Skogens skötsel.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;89&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;3.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;Trakthyggesbruk .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;90&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_92"&gt;3.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_92"&gt;Hyggesfria metoder ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_92"&gt;92&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;3.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;Andra skötselåtgärder.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;95&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;Virkesproduktion och ekonomi ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;96&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;3.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;Miljövärden och naturvård.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;98&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;3.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;Biologisk mångfald................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;100&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;3.6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;Ekosystemtjänster.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;101&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;3.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;Rödlistade och hotade arter..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;102&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;3.6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;Död ved och biologisk mångfald .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;105&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Arealen gammal skog och äldre lövrik skog&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;samt mängden död ved .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;111&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;3.6.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;Konnektivitet i landskapet....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;113&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;3.6.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;Representativitet av skogstyper ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;115&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;3.6.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;Kritiska tröskelvärden för specialiserade arter ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_115"&gt;115&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;3.6.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;Naturvårdande skötsel ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;116&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Formellt skyddad skog, frivilliga avsättningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;miljöhänsyn och impediment ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;117&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;3.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;Tillståndet för biologisk mångfald i världen .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;120&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;Svensk skogspolitik..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;125&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;Historisk tillbakablick..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;125&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;1993 års skogspolitiska beslut..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;4.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;Sektorsansvar.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;131&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;4.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;Frihet under ansvar ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;138&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;Skogsvårdslagen ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_139"&gt;139&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;Miljöbalken ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;143&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;Certifiering............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;145&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;4.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;Nationella skogsprogrammet ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;148&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;Äganderätt ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;Begreppet äganderätt............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;5.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;Äganderätten till mark..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;153&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p23 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;5.2 Egendomsskyddet.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft17"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;156&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Bakgrund till nuvarande bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;i regeringsformen...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;156&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Innebörden av regeringsformens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;egendomsskydd .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;158&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;5.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;Egendomsskyddet i EKMR ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;167&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;5.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;Renskötselrätten och egendomsskyddet..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;5.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;Rättighetsskydd .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Skydd av skog .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Områdesskydd enligt miljöbalken .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;6.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;Nationalpark ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;174&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;6.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;Naturreservat .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;177&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;6.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;Kulturreservat ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;183&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;6.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;Biotopskyddsområde.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;184&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;6.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;Ersättning vid områdesskydd ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Intresseprövning vid formellt skydd enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;miljöbalken.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;6.1.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;Sanktioner ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;203&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Övriga rättsliga instrument som kan medföra&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;skogsbruksrestriktioner........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;204&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreläggande och förbud enligt 35 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;skogsvårdslagen .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;204&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreläggande och förbud enligt 12 kap. 6 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;miljöbalken.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;207&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreläggande och förbud enligt 26 kap. 9 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;miljöbalken.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;211&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Intermistiska förbud enligt 7 kap. 24 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;miljöbalken.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;212&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;6.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;Natura &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;2000-områden&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_213"&gt; med mera..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;213&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;6.3 Naturvårdsavtal .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;219&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;6.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;Myndigheternas riktlinjer för naturvårdsavtal.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;6.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;Ersättning för naturvårdsavtal ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;223&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;6.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;Sanktioner vid avtalsbrott .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;6.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;Särskilda former av naturvårdsavtal......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;226&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;6.4 Frivilliga avsättningar och miljöhänsyn ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;232&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;6.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;Frivilliga avsättningar............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;232&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Miljöhänsyn vid avverkning enligt 30 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;skogsvårdslagen.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;236&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;6.5 Improduktiv skogsmark.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;242&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;6.6 Myndigheternas arbete med formellt skydd av skog..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;244&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;6.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;Anslag ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;244&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;6.6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;Nationell strategi för formellt skydd av skog .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;244&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;6.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;Initiering av områdesskydd ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Komet – formellt skydd på markägarens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;initiativ ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;252&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;6.6.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;ESAB......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;6.6.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;Markägares upplevelser av formellt skydd...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;256&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Riksrevisionens analys av skyddet av värdefull&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;skog ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;6.7 Nordisk jämförelse ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;268&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;6.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;Finland ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;268&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;6.7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;Norge .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Frivilligt formellt skydd av skog i Finland,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;Norge och Sverige .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft25"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;Utredningens utgångspunkter.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;Cirkulär bioekonomi............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;290&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;7.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;Utmaningar och hinder för hållbar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;omställning till en cirkulär bioekonomi...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;296&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Möjligheter och förutsättningar för en hållbar omställning genom en växande cirkulär&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;bioekonomi............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;300&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;7.3 Svensk skogsnäring...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;306&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;7.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;Tillväxt och avverkning.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;306&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Användning av skoglig biomassa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;i skogsindustrin .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;307&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;7.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;Skogsnäringens råvaruflöden................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;308&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;7.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;Skogsnäringens cirkulära flöden ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;310&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p23 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;7.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;Skogsindustrins produkter....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft17"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Behov av kvalitetsvirke vid sidan&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;av skogsindustrins flöden......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;317&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;7.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;Andra näringar med bas i skogen.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;321&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;7.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;Rennäring ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;321&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;7.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft24"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;Naturturism och friluftsliv ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;323&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;7.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;Livsmedelsproduktion...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;7.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;Svensk bioekonomi ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;328&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Export och import av bioekonomins&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;produkter ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;331&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;7.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;Sysselsättning inom biobaserad ekonomi ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;332&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;7.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;Potential för en ökad cirkulär bioekonomi .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;333&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;7.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;Utbud och efterfrågan av skogsråvara .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;335&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;7.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;Framtida ökad efterfrågan på skogsråvara ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;335&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;7.7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;Möjligt utbud av skogsråvara................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_347"&gt;7.7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_347"&gt;En jämförelse mellan utbud och efterfrågan........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_347"&gt;347&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;7.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;Studier för möjlighet till ökade tillväxt................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;7.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;MINT-utredningen ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Adaptiv skötsel och Kunskapsplattform&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;för skogsproduktion..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_351"&gt;7.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_351"&gt;Samverkansprocess för skogsproduktion ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_351"&gt;351&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Hur kan potential för ökad produktion av skogsråvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;infrias? ...................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;362&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft17"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;7.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;Hur påverkas skogsnäringen av skydd av skog? .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;366&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft17"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;7.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;Hur påverkas förutsättningarna för att nå mål&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;med närings- och landsbygdspolitiken av behovet&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;av skydd av skog?..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_368"&gt;368&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft25"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;åtaganden om biologisk mångfald..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;371&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;Utredningsuppdraget ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;371&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft24"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;Miljöpolitiken för biologisk mångfald i skogen .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;373&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;Agenda 2030..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;375&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_377"&gt;8.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;A href="#page_377"&gt;Agenda 2030 och det svenska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_377"&gt;miljömålssystemet.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_377"&gt;377&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_379"&gt;8.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_379"&gt;Uppföljning av Agenda 2030................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_379"&gt;379&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;8.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft24"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;Konventionen om biologisk mångfald (CBD)...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;380&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;8.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;Konventionens strategiska plan och Aichimålen...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;382&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;8.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;Sveriges genomförande av CBD...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;384&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;8.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;Sveriges rapportering till CBD.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;385&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;8.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;Hur bör Aichimålen tolkas? .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;389&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;8.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;Aichimål 5..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;390&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;8.4.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;Aichimål 7..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;393&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;8.4.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;Aichimål 9..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;395&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;8.4.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;Aichimål 11............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;397&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;8.4.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;Aichimål 12............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;414&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;8.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;EU:s strategi för genomförandet av CBD ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;417&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;8.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;Den europeiska gröna given .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;418&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;8.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;Andra internationella överenskommelser ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;420&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;8.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;Skogsprinciperna ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;420&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;8.6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft24"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;United Nations Forum on Forests (UNFF) ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;421&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;8.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;Internationella naturvårdsunionen (IUCN) .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;422&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_424"&gt;8.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_424"&gt;Art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_424"&gt;424&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;8.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;Art- och habitatdirektivet.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;8.7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;Fågeldirektivet.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;439&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;8.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;Naturvårdsdirektiven i svensk rätt ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;441&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;8.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;Natura 2000 ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;441&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;8.8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;Artskyddsförordningen ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;443&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p23 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;8.9 Uppföljning av art- och habitatdirektivet ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft17"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;444&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Naturtyperna i art- och habitatdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;och gynnsam bevarandestatus...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;445&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utvärdering av skogliga naturtypers&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;bevarandestatus......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;449&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utvärderingen av skogslevande arters&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;bevarandestatus......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;456&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utvärderingen av EU:s fågeldirektiv enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;artikel 12.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;456&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_457"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Behovet av ytterligare åtgärder för att förbättra&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_457"&gt;statusen för Natura &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_457"&gt;2000-nätverket......................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_457"&gt;457&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;8.10 Ramdirektivet för vatten ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;459&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;8.10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;Skogsbrukets påverkan på vatten..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;459&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;8.10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;Ramdirektivet för vatten .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;459&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Sveriges genomförande av ramdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;för vatten................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;461&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;8.10.4 Uppföljning av ramdirektivet för vatten..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;464&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;8.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft24"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;FN:s klimatkonvention och klimatavtalet från Paris..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;465&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;8.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;Det svenska miljömålssystemet ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;466&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_468"&gt;8.12.1 Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_468"&gt;468&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;8.12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;Etappmål ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;470&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;8.12.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;Uppföljningen av miljökvalitetsmål&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;och etappmål ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;471&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft24"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;8.12.4 Uppföljning av Levande skogar ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;471&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;8.12.5 Uppföljning av Ett rikt växt- och djurliv .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;478&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;8.12.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;Uppföljning av etappmål.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;479&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;8.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;Utredningens analys av Sveriges åtaganden&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;om biologisk mångfald..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;482&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Del 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p44 ft15"&gt;En tydlig skogspolitik för biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p44 ft25"&gt;och växande cirkulär bioekonomi ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p44 ft3"&gt;Utredningsuppdraget ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;9.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;Utredningens utgångspunkter .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Hur ska internationella åtaganden om biologisk mångfald kunna förenas med en växande cirkulär&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;bioekonomi? .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Nationell samordnare för skogsprogrammet......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;508&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;9.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Ett politiskt mål för ökad hållbar tillväxt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;i skogen..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;9.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;En strategi för bioekonomin ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;514&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;9.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;Synliggör bioekonomin i statistiken ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;518&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;Regelförenklingar för skogsbruket......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Reglerna om lägsta ålder för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;föryngringsavverkning, ransonering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;och brukningsenhet bör ses över .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;9.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;Avreglering av skogsbruk på tidigare åkermark ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;523&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Rådgivning för produktion, naturvårdande skötsel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;miljöhänsyn och klimatanpassning i skogsbruket ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;525&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Klövviltsförvaltning..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;9.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Skogsskadecenter..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;534&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Mer kunskap behövs för att avgöra hur Sverige uppfyller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;åtaganden om bevarande av biologisk mångfald.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;536&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;i skogen..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;538&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kunskap om skogar med höga naturvärden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;och av viss naturtyp...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kunskap om naturvårdsavsättningarnas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;representativitet och konnektivitet......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;542&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kunskap om frivilliga avsättningar och andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;544&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kunskap om miljöhänsynen och landskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;i övrigt ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;546&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;9.9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;En bristanalys för biologisk mångfald..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;547&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;9.10 Ett politiskt ställningstagande om hur Sverige ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;uppfylla sina internationella åtaganden om biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;mångfald i skogen .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;551&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;9.10.1 Politiken måste våga prioritera .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.10.2 Hur ska behovet av ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;naturvårdsavsättningar beräknas?.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.10.3 Skogar med befintliga värden bör prioriteras ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.10.4 De naturtyper som har högst värde bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;prioriteras...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;558&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.10.5 Naturvårdsavsättningar bör vara effektiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;– representativitet och konnektivitet ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.10.6 Naturvårdsavsättningar bör vara av och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft24"&gt;bibehålla hög kvalitet – struktur och funktion ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;9.11 Ett nationellt handlingsprogram för biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;i skogen..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;562&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.11.1 Ett handlingsprogram förankrat i faktiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;behov och resurser.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;565&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.11.2 Handlingsprogrammet bör ange vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;arbetssätt som ska tillämpas vid formellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;skydd av skog.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;570&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.11.3 Handlingsprogrammet bör ange skogar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;av särskilt angeläget allmänt intresse som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;ska prioriteras för formellt skydd.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;571&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.11.4 Handlingsprogrammet bör göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;ersättningsmark till en naturlig del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;av områdesskyddets ersättningssystem................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Handlingsprogrammet bör peka ut de skyddsvärda statliga skogarna som ska avsättas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;för naturvård ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Handlingsprogrammet bör utgå från landskapsperspektiv för bevarande av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;biologisk mångfald.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;586&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Handlingsprogrammet bör innehålla åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;för naturvårdande skötsel......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;588&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.11.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Handlingsprogrammet bör ange hur sektorsansvaret för miljö genom frivilliga avsättningar och miljöhänsyn samspelar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;med myndigheternas arbete..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;591&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;9.11.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Handlingsprogrammet bör ange i vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;utsträckning kunskap om naturvärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;ska inhämtas ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;592&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft25"&gt;Nya och utvecklade skydds- och ersättningsformer ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;595&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Utredningsuppdraget ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;595&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Utredningens utgångspunkter .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;595&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;Frivilligt formellt skydd som det huvudsakliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;arbetssättet för skydd av skog .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;598&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Ett arbetssätt som bygger på frivilligt formellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;skydd......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;601&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Möjliga negativa konsekvenser av frivilligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;formellt skydd........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;607&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Hur ska eventuella negativa konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;hanteras och arbetssättet utvärderas? ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;610&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;10.3 Nya sätt att skydda skog......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Tidsbegränsat formellt områdesskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;enligt miljöbalken..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;10.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Ändamålsenliga biotopskyddsområden ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;10.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Naturvårdsavtal för förstärkt hänsyn ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;616&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Naturvårdsavtal i avvaktan på beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;om formellt skydd.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;617&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;10.4 Ersättning för naturvård.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;619&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;10.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Skattefri ersättning................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;10.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Ersättningen vid markköp ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ersättning för naturvårdsavtal bör kunna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;periodiseras............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;626&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p52 ft17"&gt;10.5 Skyddad natur kan spela en aktiv roll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;för landsbygdsutveckling .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;627&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ombilda delar av fyra av Sveaskogs ekoparker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;till nationalpark .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Fler nationalparker bör bildas för att gynna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;naturturism och landsbygdsutveckling ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;649&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Flexibla föreskrifter för nationalparker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;och naturreservat ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;654&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Åtgärder för att gynna hållbar naturturism&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;i nationalparker och naturreservat ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Undanröj hinder för etablering av nya&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;nationalparker i renskötselområdet ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;660&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Framtidens nationalparker ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;661&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft15"&gt;Nyckelbiotoper ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;665&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Utredningsuppdraget............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;665&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Inventering av nyckelbiotoper .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;665&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Nationell nyckelbiotopsinventering.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Registrering av nyckelbiotoper vid andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;verksamheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;670&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Begreppet nyckelbiotop........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;676&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft24"&gt;11.3.1 Skogsstyrelsens bedömning av en nyckelbiotop...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;676&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Kompetenskrav för inventerare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;av nyckelbiotoper ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;678&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11.3.3 Externt ifrågasättande av nyckelbiotop................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;679&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Resultatet av nyckelbiotopsinventeringen ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;679&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft24"&gt;11.4.1 Kunskapen om skogens naturvärden har ökat.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;679&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Förekomst av nyckelbiotoper...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;680&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Objekt med naturvärden .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;681&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11.4.4 Nyckelbiotoper i de frivilliga avsättningarna.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;683&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Nyckelbiotoper är skogsbiologiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;värdekärnor ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;685&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Avverkning av registrerade och oregistrerade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;nyckelbiotoper .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;686&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;11.5 Nyckelbiotopernas roll i myndigheternas arbete................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;688&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p53 ft10"&gt;11.5.1 Nyckelbiotoper utgör tillsynsobjekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;för Skogsstyrelsen .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;688&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Nyckelbiotopernas roll i nationell strategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;för formellt skydd av skog ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;689&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Nyckelbiotopsrika brukningsenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;prioriteras för formellt skydd av skog .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;691&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Biotopskyddsområden och nyckelbiotoper ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;692&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Nyckelbiotopernas roll för skogsbruket.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;693&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Certifieringen ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;693&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Småskogsbruket ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;695&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Stor- och mellanskogsbruket................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;695&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft25"&gt;Förutsättningarna för nyckelbiotopsregistreringar ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;699&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Utredningsuppdraget ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;699&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;12.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Utredningens utgångspunkter .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;699&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;Begreppet nyckelbiotop används för att definiera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;när samrådsplikt föreligger enligt miljöbalken ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;702&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Skogsstyrelsen verkar under samrådet för att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;markägaren inte ska avverka nyckelbiotoper .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;12.2.2 Samrådsplikten är straffsanktionerad...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;704&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Skogsstyrelsens föreskrifter om samrådsplikt i nyckelbiotoper saknar stöd i myndighetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;bemyndigande och bör upphävas .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;705&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;12.3 Förvaltningsrättsliga förutsättningar för att inventera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;naturvärden ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;708&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;12.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Inventeringen styrs av förvaltningslagen.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;708&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;12.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Nyckelbiotopsinventering utgör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;ärendehandläggning enligt förvaltningslagen ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;709&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;12.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Inventering av naturvärden är inte alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;ärendehandläggning ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;714&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;12.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Möjligheten att överklaga en registrering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;av nyckelbiotop......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;715&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;12.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Inventering måste uppfylla kravet på legalitet ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;718&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;12.4 Förvaltningsrättsliga förutsättningar för att registrera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;naturvärden ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;729&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;12.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Nyckelbiotopsregistret innehåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;personuppgifter .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;729&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Personuppgifter får endast samlas in för vissa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;ändamål och kräver rättslig grund........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;730&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;12.5 Proportionalitet i myndighetsutövning ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;733&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p23 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;12.6 Skogsstyrelsen bör upphöra med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;nyckelbiotopsregistreringar..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft17"&gt;735&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Nyckelbiotopsinventeringen bör upphöra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;i nuvarande form....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;736&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;12.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Delar av nyckelbiotopsregistret bör gallras .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;738&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;12.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Särskilt om förslagets påverkan på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;småskogsbrukets marker.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Särskilt om förslagets påverkan på mellan-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;och storskogsbrukets marker................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;742&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Inventering och bedömning av nyckelbiotoper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;inom ramen för Skogsstyrelsens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;uppdragsverksamhet..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;12.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft24"&gt;Krav på miljöinformation (Inspiredirektivet) .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;744&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;12.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;Staten bör ta ansvar för brukningsenheter med stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft17"&gt;förekomst av utvecklade naturvärden..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;748&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;12.8.1 Omfattningen och kostnad för skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;av nyckelbiotopsrika brukningsenheter ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;749&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;12.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Grön infrastruktur ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;751&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;12.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Värdetrakter ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;752&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;12.9.2 Arbetet med grön infrastruktur måste bedrivas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;med beaktande av de konsekvenser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;utpekanden kan få..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;753&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;12.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft17"&gt;Länsstyrelsernas inventering inför områdesskydd..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;754&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft25"&gt;Kunskaper om naturvärden i skogen ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Utredningsuppdraget............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Markägarens ansvar för kunskap..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft17"&gt;Krav på kunskap enligt miljöbalken.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;758&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;13.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Tillsyn enligt miljöbalken .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;761&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p56 ft17"&gt;Krav på kunskap enligt skogsvårdslagen .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;764&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;13.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Tillsyn enligt skogsvårdslagen ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;766&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p56 ft10"&gt;13.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Krav på miljöanalys................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;770&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;13.5 Utredningens bedömning av kunskapskravets betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;för skogsbruksåtgärder.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;771&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;13.5.1 Gäller kunskapskravet i miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;för skogsbruksåtgärder? .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;771&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vad innebär miljöbalkens kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;för skogsägaren? ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;773&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;13.5.3 Vem är verksamhetsutövare?................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;776&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;När kan Skogsstyrelsen ställa krav utifrån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;kunskapskravet i miljöbalken? .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;779&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Särskilt om samråd enligt 12 kap. 6 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;miljöbalken ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;779&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Underrättelse om avverkning är en anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;om samråd..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;784&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Skogsstyrelsens föreskrifter om obligatorisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;samrådsplikt...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;788&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Skogsstyrelsens tillämpning av bestämmelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;om kunskapskrav och samråd...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;789&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Utredningens bedömning om när Skogsstyrelsen ska tillämpa bestämmelserna om kunskapskravet i 2 kap. miljöbalken och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;samrådsbestämmelserna........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;791&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;13.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Markägarens ansvar för biologisk mångfald .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;795&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;13.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Ansvar enligt skogsvårdslagen..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;795&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;13.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Ansvar enligt miljöbalken.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;797&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft25"&gt;Hur kunskapsunderlag om naturvärden ska tas fram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft15"&gt;och hanteras............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;805&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Ett kunskapskrav i skogsvårdslagen ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;805&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vad bör ett kunskapskrav i skogsvårdslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;avse? .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;808&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;14.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Omfattningen av utredning och proportionalitet ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;809&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;14.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Bevisbörderegel vid tillsyn....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;810&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Särskilt om kunskapskravet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;och föryngringsavverkning...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;812&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Miljöbalkens kunskapskrav kommer kvarstå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;för vissa skogsbruksåtgärder.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;820&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Skogsbruksplaner – ett sätt att uppfylla kunskapskravet i miljöbalken och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;skogsvårdslagen .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;821&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En underrättelse om avverkning bör inte längre utgöra en anmälan om samråd enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;miljöbalken.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;823&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Straffbestämmelser med koppling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;till samrådsplikten bör ses över ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;825&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vägledning och allmänna råd om samrådsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;för åtgärder i skog bör tas fram ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p60 ft10"&gt;14.1.10 Prövning av skogsbruksåtgärder enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;utredningens förslag ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;828&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;14.2 Behov av kunskapsunderlag och inventeringar ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;831&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Varför behövs kunskap om höga naturvärden? ... 832&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vilket kunskapsunderlag behövs för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;myndigheternas arbete med områdesskydd? .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;837&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Vilket kunskapsunderlag behövs för Skogsstyrelsens rådgivning och markägarens möjligheter att bedriva ett hållbart skogsbruk? ... 839&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vilken kunskap om naturvärden krävs för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;tillsyn? ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;841&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;14.3 Förslag om kunskapsunderlag och inventeringar ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;842&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.3.1 Naturmiljöbeskrivning – ett sätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;dokumentera förhållanden i naturen som kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;ha särskild betydelse för biologisk mångfald .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;845&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.3.2 Skogsstyrelsen bör utföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;naturmiljöbeskrivningar i skogar som kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;ha höga naturvärden ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;854&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.3.3 Skogsstyrelsen och länsstyrelserna ska även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;fortsatt inventera naturvärden för inrättande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;av formellt områdesskydd.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;865&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;14.4 Kortare handläggningstider hos Skogsstyrelsen .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;869&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.4.1 Handläggningstiden bör uppgå till tre veckor .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;870&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Skogsstyrelsen behöver begära komplettering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;inom viss tid ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;872&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skogsstyrelsen ska kunna förlänga handläggningstiden om särskilda skäl&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;föreligger................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft25"&gt;Balans mellan brukande och skydd i fjällnära skog ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;875&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Bakgrund till de särskilda reglerna för fjällnära skog .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;875&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;15.1.1 Skyddsskog och svårföryngrad skog....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;875&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Fjällnära skog.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;877&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.1.3 Motiven till de nuvarande reglerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;om skogsbruk i fjällnära skog...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Nuvarande reglering av skogsbruk i fjällnära skog..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;885&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.2.1 Tillståndskrav för avverkning (15 och 18 §)........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;887&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.2.2 Hänsyn och åtgärder för att begränsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;olägenheter (18 b och 18 c §§).............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;891&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Ersättningsrätten (19 §)........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;893&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Begränsning av hyggesstorlek och förbud mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;främmande trädarter (18 a § och 6 b §)................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;905&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Överklagande ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;906&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Certifieringsbestämmelserna................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;907&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;15.3 Den fjällnära skogens värden ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;910&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Naturvärden ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;910&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;Skogsbruk ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;915&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;Kulturmiljövärden.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;915&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Friluftslivet ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;919&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;Renskötseln ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;15.4 Det statliga ägandet av fjällnära skog ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;922&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Statens fastighetsverk ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;922&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;Sveaskog.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;923&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;15.5 Reformbehov ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;924&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.5.1 Det finns skäl att klargöra vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;tillståndsplikten innebär .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;924&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.5.2 Det finns skäl att förtydliga vad som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;pågående markanvändning och hur ersättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;ska beräknas vid inskränkning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;nekat avverkningstillstånd ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;926&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.5.3 Det finns skäl att se över behovet av formellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;skydd av fjällnära skog...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;926&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;15.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;Förslag till tydligare lagstiftning för tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;till avverkning i fjällnära skog...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;928&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.6.1 Tillståndskravet bör kvarstå till dess de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;skyddsvärda skogarna bevarats långsiktigt ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;929&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;15.6.2 Pågående markanvändning i fjällskog ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;931&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.6.3 När är en avverkning oförenlig med intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;som är av väsentlig betydelse för naturvården?....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;933&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft24"&gt;15.6.4 Verkningarna av ett beslut tydliggörs ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;934&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;15.6.5 Beslut bör antecknas i fastighetsregistret ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;937&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.6.6 Ersättning vid nekat tillstånd................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.6.7 Prövning och överklagande av frågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;om ersättning .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;947&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.6.8 Möjlighet till undantag från tillståndsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;för bekämpning av insektshärjning med mera .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;952&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15.6.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Följdändring i annan lagstiftning..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;953&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft25"&gt;Staten gör en stor investering i fjällskogen..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;955&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Behov av ytterligare skydd av fjällnära skog .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;955&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;16.1.1 Värdet av de stora intakta sammanhängande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;naturskogarna med mycket höga naturvärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;riskeras av fragmentering ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;16.1.2 Fjällskogen och Sveriges internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;åtaganden................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;965&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;16.1.3 Långsiktigt bevarad natur kan bidra till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;landsbygdsutveckling i den fjällnära regionen .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;966&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;16.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft24"&gt;rapporter om stora sammanhängande fjällnära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;naturskogar ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;En statlig satsning för bevarande och utveckling av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;de stora sammanhängande naturskogarna med mycket&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;höga naturvärden...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Sveriges storslagna fjällnatur bevaras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;som ett intakt landskap .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;975&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;16.2.2 Avgränsning av stora sammanhängande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p63 ft17"&gt;områden med mycket höga naturvärden..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;981&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Statens innehav skyddas formellt i ett första&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;skede ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Det privata ägandet i de stora sammanhängande naturskogarna med mycket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;höga naturvärden...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;987&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ett omfattande markbytespaket möjliggör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;för enskilda markägare att fortsatt bedriva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;skogsbruk i området .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;988&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Modellen med frivilligt skydd bedöms inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;lämplig i detta mycket speciella fall......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Statens fastighetsverks skogsinnehav bör ses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;över.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Privata skogsbolagens innehav inom de stora sammanhängande naturskogarna med mycket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;höga naturvärden...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;De sammanhängande naturskogarna har stor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;betydelse för renskötseln......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;16.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;Kostnader för anslag till Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;och länsstyrelserna...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p43 ft25"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;1003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Inledning ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Övergripande om utredningens uppdrag ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Berörda verksamheter och aktörer .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;17.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Företag och enskilda ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;17.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Myndigheter och kommuner ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;17.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;Förslag om en tydlig skogspolitik för biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;och växande cirkulär bioekonomi.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Tillsättandet av en nationell samordnare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;för skogsprogrammet...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Uppdrag till nationella skogsprogrammet att ta fram ett politiskt mål för ökad hållbar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;tillväxt ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.4.3 Uppdrag om översyn av reglerna om lägsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;ålder för föryngringsavverkning, ransonering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p63 ft17"&gt;och brukningsenhet bör ses över ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Uppdrag om avreglering av skogsbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;på tidigare åkermark ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Uppdrag om rådgivning för produktion, naturvårdande skötsel, miljöhänsyn och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;klimatanpassning i skogsbruket...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Rådgivning om klövviltförvaltning och skogsskötselprogram för ökade fodermängder samt uppdrag om att utreda möjligheterna till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p71 ft10"&gt;olika incitament, regelförändringar och -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;förenklingar..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;17.4.7 Inrättande av skogsskadecenter ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1029&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Uppdrag till Statistiska Centralbyrån och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Tillväxtanalys att ta fram aktuell nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;och regional statistik för bioekonomin. .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;17.4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Inrättande av ett vetenskapligt råd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;för biologisk mångfald ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1032&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;17.4.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Uppdrag om konnektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;och representativitet............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1034&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;17.4.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Uppdrag om naturvärden på improduktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;skogsmark ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;17.4.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft24"&gt;Uppdrag om uppföljning av miljöhänsyn ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1037&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;17.4.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Uppdrag om en bristanalys för biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;mångfald...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1039&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;17.4.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Ett politiskt ställningstagande om hur Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;ska uppfylla sina internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;om biologisk mångfald i skogen .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;17.4.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Uppdrag om att utforma ett nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;program för biologisk mångfald i skogen ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1043&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.5 Uppdraget om nya och utvecklade skydds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;och ersättningsformer.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1049&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Frivilligt formellt skydd som det huvudsakliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;arbetssättet för skydd av skog ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1049&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Uppdrag att revidera den nationella strategin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;för formellt skydd av skog ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1054&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Tilläggsdirektiv om att utreda tidsbegränsat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p63 ft24"&gt;formellt områdesskydd enligt miljöbalken ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1057&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.5.4 Uppdrag till Skogsstyrelsen om översyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;av reglerna om biotopskyddsområden ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1057&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen om naturvårdsavtal i avvaktan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p63 ft17"&gt;på beslut om formellt skydd................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1059&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.5.6 Utredning om skattefri ersättning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;områdesskydd enligt miljöbalken och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;möjligheten till periodisering av ersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p63 ft3"&gt;för naturvårdsavtal ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1061&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.5.7 Uppdrag till Naturvårdsverket att utreda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p63 ft10"&gt;effekterna av den höjda intrångsersättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p63 ft3"&gt;med mera ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1064&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.5.8 Uppdrag till Skogsstyrelsen om att utreda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p63 ft17"&gt;naturvårdsavtal med förstärkt hänsyn.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1065&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Uppdrag till Naturvårdsverket om översyn av föreskrifter för nationalparker och naturreservat..1067&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.5.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Uppdrag till Naturvårdsverket om att öka takten för genomförande av nationalparksplanen och utreda vilka befintliga naturreservat och marker i statlig ägo som är lämpliga för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;nationalparksbildning ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1069&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.5.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Uppdrag till Naturvårdsverket om att bilda nationalparker av fyra av Sveaskogs Ekoparker .1073&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.5.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Uppdrag om hållbar naturturism&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;i nationalparker och naturreservat.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1076&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;17.6 Nyckelbiotoper och kunskap om naturvärden i skogen ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1078&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;17.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;Utredningens förslag om nyckelbiotoper ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1078&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;17.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;Utredningens förslag om kunskapskrav .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1086&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Utredningens förslag om kunskapsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;och inventeringar .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Utredningens förslag om ändrad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;handläggningstid ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Utredningens förslag om att upphäva 6 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;förordningen om anmälan för samråd ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;17.7 Uppdraget om fjällnära skog ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förtydligande om pågående markanvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;i fjällskog och tydliggörande följderna av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;nekat eller begränsat tillstånd till avverkning. ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;17.7.2 Förslag om ersättning vid nekat tillstånd ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Annan ordning för prövning och överklagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;av ersättning vid nekat eller begränsat tillstånd . 1118&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;17.8 Staten gör en stor investering i fjällskogen .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;17.8.1 Beskrivning av förslaget ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Alternativa lösningar och effekterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td66"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;om förslaget inte genomförs...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;17.8.3 De som berörs av förslaget .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.8.4 Kostnader för förhöjt anslag 1:14 till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p63 ft17"&gt;Naturvårdsverket och länsstyrelserna ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Kostnader för förhöjt förvaltningsanslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Naturvårdsverket och till Skogsstyrelsen ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Markvärde för de skogar som avsätts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;av statliga myndigheter och bolag ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.8.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Konsekvenser för Sveaskog och deras kunder...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.8.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Konsekvenser för Statens fastighetsverk ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.8.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;Ekologiska konsekvenser ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.8.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft24"&gt;Bidrag till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.8.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft17"&gt;Effekter på företagande.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;17.8.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Kommuner och regioner som berörs av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;förslaget................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;1154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.8.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Bedömning av om förslaget överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.. 1156&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft15"&gt;Författningskommentar ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;1159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Förslaget till lag om ändring i miljöbalken (1998:808) ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;18.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;Förslaget till om ändringar i skogsvårdslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;(1979:429)............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft24"&gt;Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;(1979:1152)..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;18.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;Förslaget till förordning om ändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;i skogsvårdsförordningen (1993:1096)..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;18.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;Förslaget till förordning om ändring i förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;(1998:904) om anmälan för samråd ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p81 ft10"&gt;18.6 Förslaget till förordning om ändring i förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;(2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p81 ft19"&gt;Särskilda yttranden ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;1175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;P class="p81 ft15"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p81 ft10"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Kommittédirektiv 2019:46..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p81 ft10"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Kommittédirektiv 2020:63..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;1261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Utredningens utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Det utredningsuppdrag som utredningen haft att behandla har varit mycket omfattande och spänt över flera områden som vart och ett kräver stora insikter om särpräglade och komplexa förhållanden. Ut- redningens uppdrag kan i mångt och mycket sammanfattas som att lösa den strid som pågått mellan olika uppfattningar och intressen i skogen de senaste decennierna. Den effektiva utredningstiden har varit ungefär ett år. Utredningen har därför varit tvungen att avgränsa sitt uppdrag i olika avseenden och prioritera de tillgängliga resurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vid denna avvägning har utredningen lagt särskilt fokus på förslag till lösning av de frågor som bedömts problematiska ur ett äganderätts- perspektiv. Därför lämnas i betänkandet konkreta förslag som exem- pelvis rör utpekanden av naturvärden på privatägda fastigheter, lämp- ligt sätt att ersätta markägare för fjällskog med mycket höga natur- värden, hur myndigheternas arbete med formellt skydd bör bedrivas och från vilket mandat naturvårdsarbetet ska utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Andra frågor som anges i utredningsdirektivet har utredningen i flera fall adresserat genom att föreslå ytterligare beredning. Bland annat har utredningen bedömt att många frågor som rör tillväxthöjande åtgärder i skogen, där skogsskadorna från hjortviltsstammen särskilt bör framhållas, är angelägna att gå vidare med i särskild ordning. Vid- are kan nämnas förändrad skattelagstiftning för naturvårdsersätt- ningar och vissa regelförenklingar för skogsbruket där förslag lagts om ytterligare utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Utredningen har även lagt stor vikt vid förslag som bedöms kunna bidra till ett sundare diskussionsklimat i de skogsrelaterade frågorna. Det finns en uttalad konflikt mellan olika intressenter. Utredningen har försökt göra sitt yttersta för att i stället för att elda på konflikten komma till lösningar som kan gjuta olja på vågorna. För i princip alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft21"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;frågor som utredningsuppdraget berör finns det behov att ta Sverige ur den destruktiva spiral där dialog ersatts av debatt. Genom olika för- slag har därför både former för dialogprocess och inom vilka ramar dialog mellan skogens intressenter ska föras adresserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Även i utredningsarbetet har dialog och samverkan varit ledord. Trots att utredningen behövt ha ett mycket högt tempo i arbetet har ett kontinuerligt samtal förts med olika skogliga intressenter. Flera hundra förslag och synpunkter har kommit in till utredningen från allmänhet, näringen, olika ideella organisationer och myndigheter; mycket till följd av det utåtriktade arbetssätt som tillämpats. Utred- ningen har även fört samtal med företrädare inom olika forskningsfält för att förankra tankar och utbyta idéer. Alla dessa synpunkter, åsik- ter, tankar och förslag som samlats in har varit till ovärderlig hjälp, både för att komma framåt i utredningsarbetet och för att konkreti- sera spännvidden mellan olika ståndpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;Förslagen i betänkandet ska ses som en helhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;I betänkandet lämnas ett femtiotal förslag på förändringar i allt från nyckelbiotopsregistrering till mer konkreta mål med naturvårdspoli- tiken. Vissa förslag kan hanteras var för sig men de flesta förslag har en nära koppling till varandra. Det är därför viktigt att en helhetssyn anläggs på betänkandets förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Som exempel kan tas det förslag som lämnas om att Skogssty- relsen ska upphöra med nyckelbiotopsregistrering och gallra det befintliga registret, vilket kan få stora konsekvenser för biologisk mångfald om inte samtidigt ett annat sätt att inventera landets skogar genomförs. Utredningens bedömning är att utan en enhetlig och syste- matisk möjlighet att redogöra för en skogs potentiella betydelse för biologisk mångfald kan inte heller ett system för formellt skydd som bygger på markägarinitiativ och frivillighet förväntas bli effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;På samma sätt är det med förslaget som avser att halvera den tid inom vilken avverkning får ske från det att en anmälan görs till Skogs- styrelsen. Förslaget förutsätter att markägaren tar ett större ansvar för kunskap om den egna skogen än vad som hittills skett i prakti- ken. För att kunna ta det ansvaret kan markägaren i vissa fall behöva hjälp med kunskapsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Genom att befästa den praxis som nu gäller om rätt till ersättning för nekat tillstånd till avverkning av fjällnära skog skapas en stor latent kostnad för staten. Det är därför angeläget att se de samhällsekono- miska konsekvenserna av förslaget om ytterligare områdesskydd i fjällskogar med mycket höga naturvärden utifrån utgångspunkten att en mycket stor del av skogarna redan är statsfinansiellt intecknade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Både för en växande cirkulär bioekonomi och för bevarande av biologisk mångfald krävs både mål och medel. Om målen är oför- enliga kommer även medlen för att nå målen riskera att motarbeta varandra. Det är därför angeläget att sättet att uppfylla målet om en växande cirkulär bioekonomi inte sker på bekostnad av målen om bevarande av biologisk mångfald och vice versa. Endast genom att väga dessa mål mot varandra kan effektiva medel för att uppnå de båda målen beslutas. Det är därför en självklar utgångspunkt att utred- ningens förslag om att ställa upp och förtydliga mål för tillväxt respektive biologisk mångfald ska ske i ett sammanhang och på ett sådant sätt att de är förenliga med varandra. Olika styrmedel bör även beslutas utifrån ett övergripande mål. Om målet är högt måste även kraftfulla styrmedel till för att uppnå det. Det finns heller inget skäl att besluta om mål som inte följs upp av tillräckliga styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft40"&gt;Förslag för stärkt äganderätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft42"&gt;Formellt skydd av skog bör i huvudsak ske frivilligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Både Norge och Finland har sedan länge anammat principen om att markägarinitiativ och frivillighet ska utgöra grunden för skyddsarbetet i skogen. Även i Sverige har frivilligt formellt skydd under ett tiotal år varit ett kompletterande arbetssätt vid genomförande av formellt skydd av skog genom programmen Komet och Nya Komet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den rådande skogspolitiken har ett brett stöd. Att övergå till att låta en större del av naturvården i skogen behandlas under principen om frihet under ansvar bedöms utgöra en naturlig fortsättning på den inslagna vägen. Skogspolitiken i stort vägleds av de jämställda målen om produktion och miljö, vilket innebär att med frihet i förvaltningen kommer ett sektorsansvar för att de båda målen ska uppfyllas. Så länge principen om frihet under ansvar ligger fast bör denna princip tillämpas. Genom att överföra beslutanderätten om formellt skydd till markägare bedöms konflikten i skogen kunna minska samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;som de skogspolitiska målen och principerna vidhålls. Detta synsätt kommer till tydligt uttryck i denna utrednings direktiv, som anger att skyddsformer som bygger på frivillighet och som sker på mark- ägarens eget initiativ &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Utredningen har därför föreslagit att en ny metod vid formellt skydd av skog ska införas – &lt;SPAN class="ft43"&gt;frivilligt formellt skydd&lt;/SPAN&gt;. Med frivilligt formellt skydd avses, till skillnad från frivilliga avsättningar, de pro- cesser som syftar till ett formellt skydd där principen om frivillighet styr genomförandet. Markägaren kan i ett sådant arbetssätt erbjuda ett område för frivilligt formellt skydd och skyddet genomförs bara om och när markägaren och myndigheterna kommit överens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Utredningen bedömer att om frivilligt formellt skydd införs som den huvudsakliga arbetsmetoden kommer markägarnas intresse för att bevara och utveckla naturvärden öka. Det behövs fler incitament för markägare att bedriva naturvård och att bevara och skapa natur- värden. Ett sådant incitament kan vara att införa ett arbetssätt där frivillighet och markägarinitiativ är det huvudsakliga arbetssättet för formellt skydd av skog. Naturvärden kan på så sätt gå från att, i vissa fall, betraktas som en risk till att ses som en tillgång. Det ansvar som sektorn tagit för frivilliga avsättningar kompletteras därmed med ett ansvar för att aktivt bidra även till det formella skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Utredningen har även föreslagit att statens naturvårdsambitioner i skogen ska konkretiseras genom ett tidsatt och konkret handlings- program för biologisk mångfald i skogen. Handlingsprogrammet anger bland annat arealer och skogstyper som ska skyddas inom program- tiden för att uppnå vissa bestämda mål. Utgångspunkten är att hand- lingsprogrammet har en säkrad och långsiktig finansiering. De kort- siktiga målen ska därmed vara tydliga och tillräckliga medel ska finnas för att uppnå dessa inom programtiden. Utredningen har föreslagit att arbetssättet frivilligt formellt skydd ska implementeras som en av flera beståndsdelar i handlingsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Myndigheternas skogsskyddsstrategi ska revideras för att genom- föra handlingsprogrammen genom arbetssättet frivilligt formellt skydd. I skogsskyddsstrategin ska anges vilka kvalitetskriterier som ska vara uppfyllda för att områdesskydd kan bli aktuellt. Skogsskydds- strategin bör även ange hur ansvaret ska fördelas mellan länsstyrel- serna och Skogsstyrelsen samt hitta formerna för att en kontaktyta ska finnas mellan myndighet och markägare oavsett vilket formellt skydd som är aktuellt i det enskilda fallet. Genom samverkan och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;dialog bör även länsvisa strategier för genomförande av frivilligt for- mellt skydd i varje län tas fram. För att arbetssättet ska vara effektivt krävs ett gemensamt ansvar för genomförandet mellan myndigheter och skogsbrukets aktörer, vilket ligger väl i linje med den svenska skogspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Det operativa arbetet med frivilligt formellt skydd föreslås inne- bära att de naturvårdande myndigheterna i enlighet med skogsskydds- strategin formulerar och publicerar förfrågningar till markägare om att erbjuda skogsmark för frivilligt formellt skydd. Då öppnas en möj- lighet för markägare att anmäla skog som denne vill skydda och få ersättning för. Ett arbetssätt som bygger på markägarinitiativ bör ge markägaren stora möjligheter att även föreslå skyddsform, gränser och de föreskrifter som i huvudsak ska gälla för området samt det namn området ska få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Myndigheten bör dock inte ha någon skyldighet att acceptera ett förslag om formellt skydd som inte är kostnadseffektivt, till exempel genom att den erbjudna skogen är för liten eller i övrigt inte uppfyller kriterierna för att prioriteras för formellt skydd. Arbetssättet förut- sätter att det är möjligt att ha en dialog mellan myndighet och mark- ägare, där båda parter är lyhörda för varandras synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft32"&gt;Frivilligt formellt skydd föreslås utgöra det huvudsakliga arbets- sättet. Inom ramen för det nämnda handlingsprogrammet bör dock finnas möjlighet för regeringen att bestämma vilka skogar som är av sådant särskilt angeläget allmänt intresse att ansvaret för bevarandet av dessa åvilar staten. I dessa särskilda fall ska myndigheterna allt- jämt ha möjlighet att gå till beslut oavsett markägarens inställning. Sådana undantag från frivilligt formellt skydd ska dock vara tydligt avgränsade och motiverade i handlingsprogrammet. Utgångspunkten är även att de nödvändiga bevarandeåtgärderna, som inte alltid är for- mellt skydd, ska genomföras inom programtiden och vara fullt ut finan- sierade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft44"&gt;Äganderätten bedöms stärkas genom ett arbetssätt som innebär en huvudregel om att områdesskydd förutsätter samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Skogsstyrelsen bör upphöra med nyckelbiotopsinventering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;Sammanlagt finns det cirka 480 000 hektar registrerade nyckelbio- toper vilket motsvarar cirka två procent av den produktiva skogs- marken. Av dessa återfinns cirka 100 000 hektar utanför kända natur-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;vårdsavsättningar. Mindre än hälften av de skogar som uppfyller kri- terierna för nyckelbiotop bedöms dock vara identifierade och regi- strerade i dagsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;Begreppet nyckelbiotop är inte författningsreglerat och används inte i föreskrifter eller allmänna råd kopplade till skogsvårdslagen. Begreppet nyckelbiotop har trots detta fått stor betydelse för myn- digheternas verksamhet, både vid tillsyn enligt skogsvårdslagen eller miljöbalken, i ärenden om områdesskydd och i olika strategiska doku- ment. Utredningen har därför funnit skäl att analysera de rättsliga förutsättningarna för Skogsstyrelsen att bedriva nyckelbiotopsinven- tering och &lt;NOBR&gt;-registrering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Utredningens rättsliga bedömning är att inventering av nyckelbio- toper utgör ärendehandläggning enligt förvaltningslagen. Ett grund- läggande krav för ärendehandläggning (och även annan myndighets- verksamhet) är att det finns stöd i rättsordningen för myndighetens ageranden. Detta är ett uttryck för den så kallade legalitetsprincipen, som innebär att det måste finnas någon form av normmässig förank- ring för all typ av verksamhet som en myndighet bedriver. Exempel på stöd i rättsordningen kan vara allmänna bestämmelser i lag och detaljerad bestämmelse i speciallagstiftning. Det kan också vara fråga om bestämmelser i myndighetens instruktion eller ett beslut från reger- ingen i myndigheternas regleringsbrev.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Utredningen har analyserat olika normer som berör Skogsstyrel- sen, men inte kunnat hitta något uttalat stöd i rättsordningen för Skogsstyrelsen att inventera landets skogar efter nyckelbiotoper. Det råder dock ingen tvekan om att Skogsstyrelsen, genom olika uttalan- den och riktade anslag, haft regeringens uppdrag att genomföra inven- teringar. Vid sidan av det beslut om nyckelbiotopsregistrering som regeringen tog 2018 men som nästkommande år drogs tillbaka, har dock inte utredningen kunnat hitta något formellt stöd som kan an- ses uppfylla legalitetsprincipens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Vid sidan av de tveksamheter som kan riktas mot det rättsliga stödet för nyckelbiotopsinventeringar har utredningen även bedömt registret som olämpligt ur andra aspekter. Utredningen har konsta- terat att nyckelbiotopsmetodiken i många fall går betydligt längre än vad som krävs för myndighetens olika uppdrag, exempelvis beträff- ande tillsyn och rådgivning. Det finns sällan ett skäl för myndigheten att på förhand klassificera ett områdes sammanvägda naturvärden, innan något ärende som berör dessa aktualiseras. Utredningen har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft32"&gt;bedömt det som mindre lämpligt att det finns en förhandsbedöm- ning av ett områdes naturvärden som påverkar både civilrättsliga för- hållanden, exempelvis mellan markägare och virkesköpare och för- valtningsrättsliga förhållande, i fråga om bland annat samrådsplikt och straffansvar. Utredningens uppfattning är att ett områdes natur- värden i stället ska bedömas först i samband med att denna bedöm- ning är relevant för myndighetens agerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;Den svenska skogspolitiken bygger på att en markägare har stort ansvar att själv göra de bedömningar som krävs för ett hållbart skogs- bruk. Att väga samman de naturvärden som finns i den egna skogen och bedöma i vad mån särskilda hänsyn eller avsättningar är moti- verade är en viktig del av denna politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Om det visar sig att dessa bedömningar är felaktiga utifrån den gällande lagstiftningen har Skogsstyrelsen som tillsynsmyndighet en skyldighet att agera. Det är först i detta sammanhang som förekoms- ten och en samlad bedömning av naturvärdena utgör en relevant del av myndighetens ärendehandläggning i fråga om tillsyn och rådgiv- ning. Om nyckelbiotopsmetodiken används i samband med tillsyn, som utmynnar i ett beslut, finns möjlighet för markägaren att ifråga- sätta bedömningen genom att överklaga. Det bör dock stå klart för Skogsstyrelsen varför just denna metodik använts och hur resultatet förhåller sig till den lagstiftning som myndigheten utövar tillsyn över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;Om Skogsstyrelsen har för avsikt att bilda ett områdesskydd ut- gör de redan kända naturvärdena i skogen ett relevant underlag i re- spektive ärende. Att då använda sig av nyckelbiotopsmetodiken möter inget hinder. Det finns i dessa fall ett ärende om områdesskydd inom myndigheten. Om den som berörs av ärendet har en annan uppfatt- ning om de naturvärden som ligger till grund för myndighetens be- slut finns då en möjlighet att överklaga beslutet på den grunden och samtidigt få en överprövning av myndighetens naturvärdesbedöm- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;I dag fungerar den bedömning som Skogsstyrelsen vid inventer- ingstillfället gjort som en röd flagga både för myndigheten och för de marknadsutvecklade certifieringssystemen. Skogsstyrelsen fattar vanligen inte ett förvaltningsmässigt beslut i avverkningsärenden utan verkar för att markägaren ska avsätta området frivilligt i enlighet med sektorsansvaret. Certifierade virkesköpare har åtagit sig att inte köpa skog från nyckelbiotoper, som en del av de krav som standarden ställer upp. Båda dessa mekanismer verkar således för att avverkning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;inte ska ske i dessa områden. Ingen av dem garanterar dock ersätt- ning till den markägare som hindras i sin markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;Utredningen har därför inte föreslagit att stöd i rättsordningen ska tillskapas för nyckelbiotopsinventeringarna i nuvarande form. I stället bör gallring ske av existerande nyckelbiotopsregister och en annan metod utvecklas för inventering, som inte innebär att ett om- rådes samlade naturvärden bedöms. Markägare bör i stället kunna få hjälp att identifiera de förekomster i skogen som kan ha betydelse för biologisk mångfald. En sådan beskrivning av naturmiljön kan då bland annat ligga till grund för markägarens egna beslut och bedöm- ningar om målen med skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Det av utredningen föreslagna alternativet, där myndigheterna före- slås göra så kallade naturmiljöbeskrivningar, bedöms inte medföra några äganderättsliga problem för markägaren men vara av mycket stor betydelse för genomförandet av bland annat frivilligt formellt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Ersättning bör utgå för all fjällskog med höga naturvärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;För avverkning inom gränsen för fjällnära skog behövs enligt 15 § skogsvårdslagen Skogsstyrelsens tillstånd. Enlig 19 § i samma lag ska ersättning utgå om tillståndsansökan avslås. När denna utredning till- sattes fanns inga lagakraftvunna avgöranden om vad ersättnings- rätten enligt denna bestämmelse i praktiken innebar. Numera finns det dock prejudicerande avgöranden om att skogsbruk ska anses vara pågående markanvändning även i denna region och om hur ersätt- ning ska beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;I betänkandet föreslås att det redan av skogsvårdslagen ska fram- gå att skogsbruk är pågående markanvändning även i den fjällnära regionen, vilket innebär att alla inskränkningar i brukanderätten ska ersättas. Ersättningsreglerna föreslås även föras över från miljöbal- ken till skogsvårdslagen. Skogsstyrelsen ska därför besluta om ersätt- ning redan i samband med beslutet om nekat tillstånd till avverkning. Därmed garanteras markägare rätt till ersättning för den inskränk- ning som beslutet medför. Det kommer inte krävas att markägaren som i dag måste stämma staten i domstol för att få sin ersättning om någon överenskommelse inte kan nås med Skogsstyrelsen. Med den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;föreslagna ordningen kan i stället Skogsstyrelsens beslut överklagas om markägaren inte är nöjd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft32"&gt;Vid sidan av den mer ändamålsenliga och rättssäkra tillstånds- prövningen som föreslås har utredningen i betänkandet lagt fram ett förslag som innebär att de stora sammanhängande naturskogarna med mycket höga naturvärden ska ersättas genom formellt skydd. Förslaget innebär bland annat att de enskilda markägare och de all- männing- och besparingsskogar som vill fortsätta att bedriva skogs- bruk ska erbjudas ersättningsmark från Sveaskog i utbyte mot de naturskogar som bör bevaras. Övriga markägare ska enligt förslaget tillförsäkras intrångsersättning. Om förslaget i denna del genomförs bör tillståndsprövningen som avser natur- och kulturmiljöns intres- sen kunna avskaffas. De skogar som inte ingår i formellt skydd bör därefter, som i övriga landet, kunna brukas med generell hänsyn till naturmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Sammantaget innebär dessa båda förslag – som garanterar ersätt- ning vid brukanderestriktioner och tydligt klargör vilka skogar som bör brukas och vilka som bör bevaras – en tydlig förstärkning av äganderätten för markägarna i regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Ersättning för skydd av skog bör vara skattefri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Ett av de mest effektiva sätten att gynna ett gott samarbete mellan stat och enskild i naturvården bör vara att skapa förutsättningar för att höga naturvärden ska utgöra en tillgång och inte en belastning för markägaren. I detta sammanhang är enkelhet i hanteringen en mycket viktig aspekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Trots att ersättning numera uppgår till 125 procent av marknads- värdesminskningen kan den efter skatt ofta bli lägre än förväntat. Inte sällan har den markägare som ärvt en fastighet eller ägt den under lång tid inte någon möjlighet att göra avdrag mot den vinst som uppkommer. Utredningen förordar därför att intrångsersättning och löseskilling i stället för att räknas upp ska vara skattefri. Även då staten köper en fastighet med höga naturvärden i naturvårdssyfte bör skattefri ersättning kunna utgå. Liknande system finns idag i bland annat Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Genom att alla markägare ska få den ersättning i handen som mot- svarar rådighetsinskränkningen bedöms äganderätten stärkas sam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;tidigt som fler markägare kan börja betrakta höga naturvärden som en tillgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;Vid sidan av detta förslag har även utredningen uppfattat den ersättning som i slutändan erhålls vid tecknande av naturvårdsavtal som alltför låg. Naturvårdsavtalen beskattas i dag som inkomst av näringsverksamhet, vilket kan medför mycket höga marginaleffek- ter, då ersättningen alltid i sin helhet ska tas upp för beskattning det beskattningsår då avtalet tecknats. För att naturvårdsavtalen ska vara ett attraktivt alternativ för skydd av skog bör ersättningen i stället beskattas som inkomst av kapital eller kunna periodiseras på samma sätt som inkomst från skogsbruk (skogskonto) eller ersättning för skogsskador (skogsskadekonto).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft44"&gt;Utredningen har dock inte under den tid som stått till förfogande kunnat lämna förslag om dessa ändringar. I betänkandet föreslås där- för att regeringen bör utreda dessa frågor särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;Förslag för en växande cirkulär bioekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft42"&gt;Mål för ökad hållbar tillväxt och en bioekonomisk strategi för skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;En ökad hållbar tillväxt i skogen är viktig för den svenska skogs- näringens konkurrenskraft, en förutsättning för en växande cirkulär bioekonomi och avgörande för klimatpolitiken, både genom att den växande skogen utgör en kolsänka och genom att skogsråvaran möj- liggör fossilsubstitution. Behoven både för bioenergi och bioråvara bedöms öka betydligt fram till år 2050. Den svenska skogen växer långsamt och åtgärder för att möta framtidens behov måste därför ske nu. Genom att arbeta med konkreta och operativa målsättningar som är möjliga att nå på kort sikt kan incitamentet att jobba med kvalitet i skogsproduktionen öka och eventuella framsteg följas upp. I betänkandet föreslås därför att regeringen ska besluta om ett nationellt mål för ökad tillväxt i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;En uttalad nationell målsättning innebär en viktig signal från samhället om att ökad hållbar skogstillväxt är viktig för hantering av flera svåra samhällsutmaningar. Genom att formulera en uttalad mål- sättning kan näringen och övriga intressenter motiveras till att foku- sera på behovet av ökad hållbar tillväxt och god skogsskötsel inom ramen för sektorsansvaret. Målet bör även vara vägledande för reger-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;ingens myndighetsstyrning och en del av en nationell bioekonomi- strategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Målets fokus bör ligga på kvalitet i skogsvårdsåtgärder, för att så stor andel som möjligt av ytor tillgängliga för virkesproduktion ska användas till sin fulla potential. Det finns en rad tillväxthöjande åt- gärder som redan i dag bör kunna vidtas för att öka den hållbara till- växten samtidigt som biologisk mångfald och sociala värden säker- ställs. Målet bör därför sättas utifrån de åtgärder som är företags- ekonomiskt realistiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft32"&gt;Det nationella målet för hållbar tillväxt i skogen bör konsekvens- analyseras i förhållande till andra samhällsmål, bland annat bevarande av biologisk mångfald, landsbygdsutveckling, renskötsel och frilufts- liv. Målet för hållbar tillväxt i skogen bör sedan bestämmas efter en avvägning mot andra samhällsmål. Genom att tydliggöra vilka even- tuella målkonflikter som uppstår genom ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt blir hanteringen av dessa målkonflikter föremål för en politisk avvägning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft32"&gt;Att skjuta över ett alltför stort ansvar på myndigheter och övriga sektorn att göra avvägning mellan olika samhällsmål riskerar att leda till konflikter mellan motstående intressen i skogen. Den dialog mellan olika intressenter som krävs för att den svenska modellen i skogen ska vara effektiv underlättas av att ramarna inom vilka samverkan ska ske är tydligt fastlagda. Fokus för dialog och samverkan kan då ligga på medel och inte på mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Att sätta upp ett mål för hållbar tillväxt i skogen och analysera effekterna av detta mål i förhållande till framtidens behov av skogs- råvara kan även bidra till att belysa inom vilka ekologiska och ekonomiska gränser den svenska bioekonomin kan växa och vad som krävs i fråga om bättre resursutnyttjande och ökad cirkularitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att tillsammans med de gröna näringarna ta fram en bioekonomisk strategi. Denna strategi är inte presenterad då detta betänkande går i tryck. Skogsnär- ingen har en självklar nyckelroll i en växande cirkulär bioekonomi. Begreppet bioekonomi innefattar dock även flera andra näringar som tillsammans med skogsbruket kan bidra i omställningen till ett håll- bart samhälle. Insikten att skogen är en av vårt lands viktigaste resur- ser som måste förvaltas för största möjliga samhällsnytta bör vara vägledande för skogspolitiken. Fokus för en bioekonomisk strategi bör därför vara att skogen ska användas på bästa sätt och utnyttja de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;synergier ett aktivt mångbruk i samma skog kan medföra. En skogs- produktionsyta kan användas till mer än endast skogsbruk och en skog som är avsatt för naturvård kan exempelvis användas för natur- turism och/eller renskötsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;I betänkandet föreslås därför att den bioekonomiska strategin ska utgå från att i stället för att behandla bioekonomi som ett intresse främst för de gröna näringarna på landsbygden bör frågan handla om en mer genomgripande omställning som berör stora delar av samhället och som kräver ett brett engagemang över många politikområden. För att en bioekonomisk strategi ska få genomslag, vara trovärdig och legitim i hela samhället och kunna bidra till den önskade föränd- ringen behövs en gemensam inriktning och åtgärder som omfattar politik, forskning, företagande och andra berörda intressen. En stra- tegi för cirkulär bioekonomi bör därmed bidra till ökad konkurrens- kraft för näringar med bas i skogen, som tillverkande industri, livs- medel och tjänstesektor, och skapa förutsättningar för sysselsättning i hela landet tillsammans med reell miljö- och klimatnytta. En bio- ekonomisk strategi bör vidare vara framåtsyftande och fokusera på tillväxt, förädlingsvärde, hållbarhet, långlivade produkter och cirku- laritet för att bidra till den globala omställningen. Vid sidan av skogs- näringen är det därför enligt utredningens uppfattning angeläget att en strategi även tar sikte på utveckling av andra biobaserade näringar i skogen som exempelvis rennäring och besöksnäring. Den nationella strategin bör även kompletteras med en handlingsplan med konkreta åtgärder. En sådan handlingsplan bör resurssättas, tidsättas och en ansvarig organisation eller departement bör utses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Både underlaget för regeringens beslut om mål för ökad hållbar tillväxt, den bioekonomiska strategin för skogen och handlingsplanen för att genomföra åtgärderna bör tas fram i samverkan med skogens aktörer och intressenter. Utredningen har därför föreslagit att den utvecklade dialogprocessen i det nationella skogsprogrammet bör bjudas in och delta i arbetet med att ta fram denna politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;En nationell samordnare för skogsprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft41"&gt;Det nationella skogsprogrammet har sedan det initierades samlat ett mycket stort antal personer, myndigheter, företag och andra organi- sationer som i en dialogprocess diskuterat och lämnat förslag i en rad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;skogsrelaterade frågor. Utredningen har uppfattat att merparten av de som ingått i arbetet varit positiva till att det finns ett svenskt natio- nellt skogsprogram, att det är en tydlig arena för diskussioner om frågor centrala för sektorn och att ambitionen med den breda och inkluderande ansatsen varit bra för processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;Det utredningen identifierat som mer problematiskt i arbetet är att frågor tenderar att bli politiska redan i ett tidigt skede i en dis- kussion och att programmets olika intressenter då inte har möjlighet att samverka på ett konstruktivt sätt. En bidragande orsak till detta bedöms vara att skogsprogrammet har sin organisatoriska hemvist i Regeringskansliet. Utredningen föreslår därför att ansvaret för det operativa arbetet med dialogprocessen flyttas ut från Regeringskansliet och närmare deltagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;I betänkandet lämnas därför förslag om att regeringen bör utse en nationell samordnare för skogsprogrammet med ansvar att som en oberoende, fristående samordnare leda dialogprocessen. Program- met bör även breddas för att tydligare hantera alla frågor som rör skogen integrerat, såsom en växande cirkulär bioekonomi som inklu- derar alla näringar med bas i skog, lönsamhet och konkurrenskraft för skogsägarna och skogsnäringen, skogens roll för klimatet, biologisk mångfald, skogens kulturmiljövärden och sociala värden samt kom- petensförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft32"&gt;Utredningen anser att de olika anspråken på skogen och de mål- konflikter som finns behöver behandlas integrerat och att dialog- processer med en professionell processledning skulle kunna mejsla fram synergier och kompromisser som accepteras av merparten av skogens intressenter. Utredningen bedömer därför att det är viktigt att programmet ges mandat att behandla de frågor som rör anspråk på skogen och skogens utveckling som en helhet och i ett system. Utredningen bedömer att en nationell samordnare för dialogproces- sen i ett breddat skogsprogram skulle öka möjligheterna för en större samsyn, helhetssyn och utveckling av de ekonomiska, miljömässiga och sociala värdena i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Genom att ge den nationella samordnaren ett brett och väl avvägt utredningsdirektiv finns en kanal för skogens intressenter att kom- municera sina tankar till regeringen i exempelvis förslag till föränd- rad lagstiftning eller genom att belysa behov av åtgärder och styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft42"&gt;Fokus på att genomföra tillväxthöjande åtgärder i skogen, att bekämpa skogsskador och få till stånd naturvårdande skötsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft41"&gt;I betänkandet lämnas flera förslag på åtgärder för att öka tillgången på biomassa för bioekonomi genom tillväxthöjande åtgärder. En viktig del är att genom en informations- och rådgivningskampanj nå ut till nu inaktiva skogsägare och framhålla möjligheten till en ökad lönsamhet i skogsbruket genom enkla men ofta effektiva åtgärder. Flera sådana åtgärder har lyfts fram i Skogsstyrelsens rapport &lt;SPAN class="ft45"&gt;Skogs- skötsel med nya möjligheter&lt;/SPAN&gt;, men information måste nu nå ut och åtgärderna börja tillämpas i skogen. En sådan kampanj bör även, för att nå en bred förankring, innehålla individuell rådgivning om natur- vårdande skötsel i frivilliga avsättningar som även kopplas till ett ekonomiskt stöd för genomförandet av åtgärderna. Att koppla sam- man naturvårdande skötsel med andra skogsbruksåtgärder och utföra dessa planerat har bedömts som en framgångsrik metod att utveckla synergier mellan höjd kvalitet i produktionen och samtidigt ökad kvalitet i naturvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;En annan mycket viktig åtgärd för att säkra potentialen för ökad hållbar tillväxt i skogen är att komma tillrätta med viltskadorna. Ett hållbart skogsbruk och ökad tillväxt behöver en viltpopulation i balans med fodertillgången. För att nå balans mellan hjortviltstam- marna och fodertillgången i syfte att minska skogsskadorna krävs i stora delar av landet en kraftfull minskning av populationerna i när- tid samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökade fodermängder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Om en tillfredställande balans i hjortviltstammarna nås kan moti- vationen för ståndortsanpassad skogsskötsel öka, det vill säga att för- yngra med de för markförhållandena mest lämpliga trädslagen. Mins- kat bete gynnar också naturlig föryngring. Detta skulle medföra en ökad andel tall- och lövskog i landskapet vilket dessutom minskar risken för omfattande skador från granbarkborre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;Ett ståndortsanpassat skogsbruk ger mindre skogsskador, en ökad lönsamhet och förbättrade förutsättningar för den biologiska mång- falden som är knuten till tall- och lövskogar. Det finns därför flera skäl till att nå en hjortviltsstam i balans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;I betänkandet lämnas därför förslag om rådgivning om klövvilt- förvaltning och skogsskötselprogram för hållbar skogsskötsel, mins- kade skador på skog och ökade fodermängder i hela landet. Vid sidan av detta har utredningen även lämnat förslag om att Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="p41dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37341x1.jpg/" id="p41img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;och Naturvårdsverket ska ges i uppdrag att utreda vilka incitament och regelförändringar som krävs för att ge en samhällsekonomisk vinst i form av minskade betesskador&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft19"&gt;Figur 1 Ökad kvalitet i både produktion och naturvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft46"&gt;I kapitel 9 utvecklar utredningen sin uppfattning om hur konflikten mellan de båda skogspolitiska målen kan hanteras. Där presenteras även en rad förslag på hur ökad kvalitet i produktion och naturvård kan åstadkommas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Regelöversyn och regelförenklingar för skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Utredningen har haft att utgå från den rådande skogspolitiken som bland annat innebär att det för skogsägarna råder frihet under ansvar. Det är då angeläget att minska på den samlade regelbördan och inte ställa upp onödiga hinder för skogsägaren att göra egna val i sin för- valtning. Under den tid som stått utredningen till buds har det inte varit möjligt att ta fram förslag om konkreta regeländringar, som ofta kräver en ingående analys av möjliga effekter. I stället har utredningen valt att föreslå att Skogsstyrelsen ska göra en översyn av skogsvårds- lagens bestämmelser om lägsta ålder för föryngringsavverkning, ranso- neringsreglerna och tillämpningen av begreppet brukningsenhet. Det övergripande syftet med översynen är att reglerna ska vara ändamåls- enliga och motiveras av angelägna syften. I dagsläget bedöms exem- pelvis reglerna om lägsta ålder för föryngringsavverkning motiveras av andra skäl än vad som ursprungligen varit avsett.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;För vissa skogar har utredningen även bedömt att nuvarande regelverk inte är relevant. Det gäller de tidigare jordbruksmarker som sedan &lt;NOBR&gt;60-talet&lt;/NOBR&gt; till stor del planterats med i huvudsak granskog. Snabb- växande granskogar på sentida åkermarker har ett obetydligt värde för den biologiska mångfalden och det rörliga friluftslivet men kan vara sårbara för stormfällning och skadeangrepp i ett förändrat klimat. Med en enklare hantering för avverkning av monokulturer av gran- skog på dessa marker skulle betydande volymer biomassa kunna fri- göras till nytta för en växande bioekonomi. I betänkandet föreslås därför att det bör utredas om dessa granskogar bör kunna avvecklas på ett enkelt sätt, genom att bland annat undantas från krav på lägsta slutavverkningsålder och avverkningsanmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Ta till vara möjligheten till naturturism i skyddad natur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft32"&gt;Utredningens övergripande utgångspunkt när det gäller bioekonomi med bas i skogen är att alla näringar som utgår från skog innefattas. Det innebär att även behoven för de näringar som nyttjar eller har potential att nyttja skyddad natur bör beaktas. Utgångspunkten bör vara att sådana verksamheter som inte strider mot bevarandesyftet med skyddet ska kunna tillåtas. Skyddad natur bör inte stå i vägen för ett hållbart entreprenörskap som verkar i det landskap som staten lagt stora resurser på att bevara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Nationalparker bör ha störst potential att utnyttjas för besöks- och naturturismnäringen. Internationella studier bekräftar att det finns potential för landsbygdsutveckling för lokalsamhällena i när- heten av nationalparker. I betänkandet föreslås därför att delar av fyra av Sveaskogs ekoparker, Böda, Halle- och Hunneberg, Hornslandet och Hornsö ska ombildas till nationalparker. Samtidigt föreslås att nationalparksbildning i övrigt bör prioriteras med målet att fler nationalparker ska bildas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;För att bäst tillvarata potentialen för bioekonomi i skyddad natur föreslås även att Naturvårdsverket i samråd med andra myndigheter och organisationer ska analysera hinder och möjligheter för natur- turism och aktivt friluftsliv i skyddad natur. Naturvårdsverket föreslås även få i uppdrag att utreda och föreslå förändring i förutsättningarna för bildande av nationalpark och naturreservat och möjligheterna att meddela dispens från nationalparks- och naturreservatsföreskrifter i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;syfte att gynna sådana verksamheter som kan bedrivas där utan att påverka syftet med skyddet negativt. Dessa utredningar kan handla om att låta potentialen för naturturism utgöra ett kompletterande sekundärt syfte för nationalparker och naturreservat samt möjlig- heten till att meddela dispens från föreskrifter för att etablera anlägg- ningar för naturturism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Potentialen i en ökad bioekonomi genom bland annat flexiblare föreskrifter bör även kompletteras med en översyn av befintliga före- skrifter där zonering bör vara en del. Det innebär att vissa områden i exempelvis nationalparker avsätts för högt besökstryck och en bred servicenivå, medan andra områden får ett striktare skydd. För att lan- dets nationalparker ska kunna nyttjas, både av allmänhetens frilufts- liv, organisationer och naturturismföretagare behövs en infrastruk- tur av anläggningar och anordningar. Det kan röra sig om att etablera öppna dagstugor eller stugor med övernattningsmöjligheter tillsam- mans med ett system där dessa ska kunna bokas på förhand. Andra åtgärder kan vara att etablera uppställningsplatser för husbil och se över möjligheten till tältning i exempelvis nationalparker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft40"&gt;Förslag för en tydligare skogsvårdslagstiftning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft47"&gt;en mer ändamålsenlig inventering av skog och halverad handläggningstid för avverkningsanmälan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft42"&gt;Kunskapskrav i skogsvårdslagen och krav om särskild anmälan om miljöbalkssamråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Skogsägare har ett ansvar för kunskap både enligt skogsvårdslagen och miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Med den nya inriktning som &lt;NOBR&gt;1993-års&lt;/NOBR&gt; skogspolitiska beslut inne- bar betonades skogsägarens &lt;SPAN class="ft43"&gt;frihet &lt;/SPAN&gt;att välja medel för att bidra till att de skogspolitiska målen skulle nås. I detta sammanhang markerades även skogsägarens &lt;SPAN class="ft43"&gt;ansvar &lt;/SPAN&gt;för att skaffa sig den kunskap som behöv- des i detta sammanhang. Den nya skogspolitikens mål om miljö för- utsatte att särskilt kunskaperna om naturvård och ekologi behövde bli högre än tidigare och att det gällde både i fråga om teoretiska kunskaper samt kunskap om var på den egna skogsfastigheten skydds- värda och hänsynskrävande växter, djur eller miljöer finns. Enligt för- arbetena hade skogsägarna ett primärt ansvar för att själva skaffa sig de kunskaper som behövdes i detta sammanhang. Därför infördes&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;kravet på den så kallade hänsynsredovisningen vid en avverknings- anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft32"&gt;När miljöbalken infördes i slutet av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; konstaterades att lagen var parallellt tillämplig med bland annat skogsvårdslagen. Där sär- skild reglering om ett visst förhållande saknas i skogsvårdslagen gäller därför i stället miljöbalkens bestämmelser. I miljöbalken finns ett ut- tryckligt krav på kunskap hos en verksamhetsutövare innan en åtgärd vidtas. Detta kunskapskrav togs vid balkens införande upp som ett exempel på ett krav enligt miljöbalken som gäller för skogsbruksåtgär- der, eftersom något uttryckligt krav om kunskap saknas i skogsvårds- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Det är i dag i många fall svårt att skilja på när respektive lags kun- skapskrav ska tillämpas av myndigheter. Särskilt bekymmersamt har utredningen uppfattat kopplingen mellan en avverkningsanmälan enligt skogsvårdslagen och en anmälan om samråd enligt miljöbalken. Nu- varande regelverk innebär enligt utredningens bedömning att miljö- balkens relativt omfattande kunskapskrav är direkt tillämpligt för alla avverkningar som är anmälningspliktiga enligt skogsvårdslagen. I dessa fall har därför Skogsstyrelsen rätt att kräva att markägaren bekostar en utredning om naturmiljövärdena i den skog som berörs av avverkningen. För övriga skogsbruksåtgärder gäller kunskapskravet i miljöbalken, men där har utredningen bedömt att Skogsstyrelsen, inom ramen för sin tillsyn enligt skogsvårdslagen, inte har någon rätt att ställa krav om utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;För att råda bot på den otydlighet som utredningen identifierat och de troligen oavsiktliga konsekvenser som blivit följden av dagens regelverk föreslås därför två huvudsakliga ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;För det första bör ett särskilt kunskapskrav i skogsvårdslagen införas som omfattar alla skogsbruksåtgärder som utförs enligt skogs- vårdslagen. Kravet innebär att markägaren på förhand, i den omfatt- ning som kan anses rimlig, ska skaffa sig den kunskap som behövs för att kunna ta tillräcklig hänsyn till de krav om hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen som följer av skogsvårdslagen. Vad gäller krav på kunskap inför en föryngringsavverkning har utred- ningen föreslagit ett preciserat krav på kunskap. Före det att avverk- ningen utförs ska markägaren kunna redovisa för Skogsstyrelsen vilka natur- och kulturmiljövärden som berörs av den aktuella åtgärden, vilken påverkan den aktuella åtgärden kommer ha på dessa samt hur markägaren avser att efterleva de krav om hänsyn som skogsvårds-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;lagen ställer på den skogsbruksåtgärd som ska vidtas. Det innebär att det kommer finnas ett krav på att ha kunskap om miljövärdena i skogen innan en avverkningsanmälan ges in till Skogsstyrelsen. Om det är påkallat i det enskilda fallet ska myndigheten även ha möjlig- het att begära att markägaren redogör för det underlag som legat till grund för hänsynsredovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;För det andra bör det i första hand vara markägaren som ska an- svara för bedömningen av om en anmälan för samråd enligt miljö- balken ska lämnas in. Det innebär att det inte längre räcker med att lämna in en avverkningsanmälan för att Skogsstyrelsen ska kunna tillämpa miljöbalkens bestämmelser. Det är i stället markägaren som i ett första skede ska bedöma om en åtgärd omfattas av miljöbalkens eller av skogsvårdslagens bestämmelser. I egenskap av tillsynsmyn- dighet kan Skogsstyrelsen självklart rådfrågas. Skogsstyrelsen har även möjlighet att förelägga markägaren att inkomma med en anmälan om samråd enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft42"&gt;Handläggningstiden för avverkningsanmälningar förkortas till tre veckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft32"&gt;Det kunskapskrav som föreslås innebär att en markägare ska lämna in en väl utförd hänsynsredovisning tillsammans med avverknings- anmälan. Syftet med förslaget är att markägaren ska redovisa vilken hänsyn som enligt Skogsstyrelsens föreskrifter är befogade utifrån de faktiska förhållandena på platsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Genom att de faktiska förhållandena i skogen redovisas under- lättas Skogsstyrelsens tillsyn. En väl genomförd hänsynsredovisning behöver inte en lika grundlig kontroll som en avverkningsanmälan som schablonmässigt fyllts i innan de åtgärder som avses vidtas i skogen är planerade. I dag är det vanligt att en avverkningsanmälan skickas in så snart som möjligt för att de sex veckor som gäller innan en av- verkning får påbörjas ska börja löpa. Undersökning av vilka faktiska naturvärden som finns och planeringen av vilken hänsyn som ska tas till dessa görs därför efter att en avverkningsanmälan har lämnats in; när den så kallade traktplaneringen görs. En avverkningsanmälan, med en sådan hänsynsredovisning som utredningen föreslår, kräver dock att denna undersökning och planering görs innan avverkningsanmälan lämnas in. I betänkandet föreslås därför att anmälan enligt skogsvårds- lagen endast ska behöva lämnas in tre veckor före planerad avverkning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;Utredningen ser det som en självklarhet att planeringen av vilken miljöhänsyn som kan komma att behövas görs innan den redovisas till Skogsstyrelsen och inte efter. Annars är det svårt att se att den fyller sin funktion som ett underlag för rådgivning och tillsyn. I betänk- andet lämnas däremot inte något förslag om att den hänsynsredo- visning som lämnas in till Skogsstyrelsen ska vara bindande för mark- ägaren. Skogsbrukets planering av sin verksamhet kommer även att underlättas betydligt av att en avverkning i normalfallet får påbörjas redan tre veckor efter det att en komplett avverkningsanmälan läm- nats in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Samtidigt kan det finnas behov av längre tid för handläggningen vid Skogsstyrelsen i vissa fall. För en rättssäker tillsyn som möjliggör till exempel fältbesök och samråd med andra myndigheter när sådana åtgärder är påkallade bör därför Skogsstyrelsen vid särskilda skäl kunna förlänga tidsfristen till åtta veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;De förslagna tidsfristerna syftar till att de enkla ärendena ska kunna behandlas snabbt och de svåra ärendena mer grundligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;En mer ändamålsenlig inventering genom naturmiljöbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft12"&gt;Utredningen har kunnat konstatera att dagens nyckelbiotopsinven- tering har bräckligt stöd i rättsordningen och av det skälet bör upp- höra. Samtidigt kan konstateras att kunskaper om platsbundna natur- värden är en förutsättning för att uppnå skogspolitikens jämställda mål och har stor betydelse för möjligheten till effektiv naturvård genom landskapssamverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Det kunskapskrav som föreslås kan i vissa fall vara betungande för den markägare som ännu inte besitter de kunskaper som förut- sattes när 1993 års skogspolitik beslutades. Det föreslås därför i be- tänkandet att en ny form av inventering ska utvecklas som kan stödja markägare och myndigheter i sina beslut. En avgörande skillnad mot nyckelbiotopsinventeringen är dock att någon naturvärdesbedömning inte ska göras vid inventeringstillfället. I stället ska inventeringen avse förhållanden i naturen som kan ha särskild betydelse för biologisk mångfald i skogen. Utredningen har valt att kalla detta för &lt;SPAN class="ft48"&gt;natur- miljöbeskrivning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;En naturmiljöbeskrivning utgör en grundläggande sammanställ- ning av de förhållanden i naturen som kan ha särskild betydelse för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;biologisk mångfald. De mest centrala förhållanden som bör beskrivas är antal och typ av naturvärdesträd, mängden stående och liggande död ved samt förekomst och frekvens av så kallade naturvårdsarter. Även skogens karaktärsdrag beskrivs, till exempel om den är häng- lavrik, senvuxen eller med stor diameterspridning. Även vissa andra förhållanden som kan ha betydelse för biologisk mångfald samlas in beroende på de faktiska förhållandena och i vissa fall på skogstyp. Som exempel kan nämnas lodyta, sandyta, bäck och källa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Dessa förhållanden i naturen beskriver ett områdes generella natur- värden och betydelse för biologisk mångfald. Dessa mer eller mindre objektivt verifierbara fakta om olika förhållanden i naturen kan utgöra ett kunskapsunderlag som ensamt eller tillsammans med andra fakta eller överväganden kan ligga till grund för en bedömning om områ- dets naturvärden. En redogörelse för dessa omständigheter utgör endast en beskrivning av naturen, men inte ett ställningstagande om skogen har eller inte har höga naturvärden i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft12"&gt;Utredningen föreslår att en standardiserad metodik tas fram som så objektivt som möjligt beskriver förhållanden i naturen som kan ha betydelse för biologisk mångfald i skogen. Metoden kan tillämpas på all skogsmark, men utredningen föreslår att den i första hand, för att bli kostnadseffektiv, ska utföras på sådan skogsmark där det är troligt att det finns en stor mängd av sådana förhållanden som har betydelse för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Denna kunskap kan sedan användas både för de val som mark- ägaren har att göra om målen med sitt ägande samt för att använda som underlag vid hänsynsredovisning eller vid bedömningar om till exempel samrådsplikt föreligger för vissa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Genom att systematiskt och med en enhetlig metod beskriva natur- miljön på det sätt som föreslås kan även samverkan i landskap uppnås genom att olika aktörer tillsammans strävar mot ekologisk konnek- tivitet, vilket är av stor betydelse för effektiv naturvård. Informatio- nen kan även ligga till grund för Skogsstyrelsens rådgivning i olika avseenden. Däremot kan en naturmiljöbeskrivning inte ensam ligga till grund för ett myndighetsbeslut, till exempel vid tillsyn eller om- rådesskydd. För detta krävs nämligen en samlad bedömning av den aktuella skogens naturvärden. Vid en sådan bedömning kan en natur- miljöbeskrivning utgöra ett av flera underlag. Genom att naturvärdena endast bedöms i samband med myndighetsutövning har också mark- ägaren en möjlighet att överklaga bedömningen i samband med beslu-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;tet och har även i många fall rätt till ersättning om pågående mark- användning avsevärt försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft32"&gt;Staten bör inte och har inte lagt sig i hur de marknadsstyrda skogs- certifieringarna tillämpar sina respektive regelverk. Utredningen kan dock konstatera att en naturmiljöbeskrivning kan utgöra ett under- lag för en bedömning men att den, till skillnad mot nyckelbiotops- registret, inte utgör en naturvärdesbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Om dataskyddsförordningen medger det har utredningen föresla- git att nyckelbiotopsregistret ska gallras så att de olika förekomster som legat till grund för ett områdes klassificering i stället ensamt ska kvarstå som naturmiljöbeskrivningar. Det går då inte av registret att utläsa hur ett tidigare inventerat områdes naturvärden bedömts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft47"&gt;Förslag för en tydligare politik för bevarande av biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft42"&gt;Det behövs kunskap för att kunna fatta politiska beslut om naturvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;För att kunna ta ställning till vilka åtgärder för bevarande av biolo- gisk mångfald i skogen som är nödvändiga och omfattningen av dessa behövs kunskap. Vederhäftig kunskap inhämtad med vetenskaplig metodik bör utgöra underlag för hur politiken ska prioritera natur- vården i skogen. En sund politik bejakar kunskap och har tilltro till vetenskapliga metoder. Det finns annars en risk för att förutfattade meningar och politiska argument letar sig in i beskrivningar av till- ståndet i naturen, i syfte att försöka anpassa verkligheten till en mål- bild. Utredningen har som utgångspunkt att om ett mål är ouppnå- eligt på grund av de faktiska förhållandena ska målet eller medlen för att nå dit ändras – inte verklighetsbeskrivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;I betänkandet föreslås därför att regeringen bör tillsätta ett veten- skapligt råd för biologisk mångfald i skogen, som bland annat kan stödja i bedömning om tillståndet för biologisk mångfald och vilka skogliga naturtyper och naturvärden som bör prioriteras. Rådet bör även kunna konsulteras för bedömning av vilka naturvårdsåtgärder i övrigt som är kostnadseffektiva för bevarande av biologisk mångfald, exempelvis i frågor som rör inventeringar, naturvårdande skötsel och miljöhänsyn. Vidare föreslås att kunskap om representativiteten och konnektiviteten för de skogar som är avsatta för naturvård ska tas fram och att förslag om att åtgärda eventuella brister ska presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;Vidare föreslås kunskapsinhämtning om förekomst av höga natur- värden på improduktiv skogsmark och dess betydelse för bevarande av biologisk mångfald. En utveckling av systemet för uppföljning av den miljöhänsyn som lämnas vid avverkning, med avseende på natur- vårdskvalitet och långsiktig nytta för bevarande av biologisk mång- fald, föreslås också i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Slutligen föreslås att en ny bristanalys för biologisk mångfald i skogen ska göras. Analysen bör utgå från den samlade vedertagna kunskapen på området och enbart ta naturvetenskapliga hänsyn. Det vetenskapliga råd som föreslås har en stor roll i att förankra analysen i beprövad vetenskaplig forskning. Analysen bör också innehålla en uppskattning av vad som krävs för att åtgärda de eventuella bristerna och de samhällsekonomiska kostnaderna för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft49"&gt;Ett tydligt politiskt ställningstagande om vad Sverige behöver göra för att uppnå sina internationella åtaganden om biologisk mångfald i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft32"&gt;Sveriges internationella åtaganden enligt konventionen om biologisk mångfald (CBD) och de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; åtaganden enligt art- och habitatdirektivet har analyserats i betänkandet. Klart är att de inter- nationella åtagandena lämnar stort handlingsutrymme för staten att tolka sina förpliktelser. Det finns nämligen inte alltid någon konkret vägledning i hur åtagandena i alla delar ska tolkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft41"&gt;Regeringens precisering av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;innebär bland annat att målet ska anses uppfyllt när bevarande- statusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam. För att målet ska anses uppfyllt krävs då att de långsik- tiga behoven av naturvårdsavsättningar är mycket omfattande. Om betydelsen av gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter i preciseringen till miljökvalitetsmålet har samma betydelse som mot- svarande begrepp i art- och habitatdirektivet nås målet först om samtliga skogar med höga naturvärden undantas från skogsbruk och dessutom över två miljoner hektar brukad skog restaureras till ett naturskogsartat tillstånd. Detta skulle innebära en fördubbling av naturvårdsavsättningarna mot i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft41"&gt;Utredningens slutsats är att det på kort sikt i praktiken är omöj- ligt att förena Sveriges internationella åtaganden om biologisk mång- fald med den växande cirkulära bioekonomi som behövs för att nå andra samhällsmål. Om ytterligare över två miljoner hektar produk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="p50dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37350x1.jpg/" id="p50img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;tiv skogsmark utan höga naturvärden ska bevaras och restaureras är det i praktiken omöjligt att samtidigt förvänta sig ett kraftigt ökat uttag av skogsråvara för fossilsubstitution ur samma skogar. En tydlig politik måste därför utgå från realistiska förväntningar om vad som går att åstadkomma i balansen mellan sinsemellan oförenliga mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;En tydlig politik bör därför utgå från de åtgärder som bäst kan bidra till måluppfyllelse på kort sikt och inte innebära en orealistisk strävan mot oförenliga mål. Utredningens förslag bygger på att dessa svåra avvägningar och prioriteringar bör ske på politisk nivå, för att frågorna ska behandlas samlat, skapa en demokratisk legitimitet och för att undvika konflikt mellan myndigheter och skogens övriga intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft19"&gt;Figur 2 En tydlig politik för bevarande av biologisk mångfald i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft20"&gt;I kapitel 9.10 utvecklas förslag om ett kunskapsbaserat politiskt ansvarstagande för prioriteringar och avvägningar avseende biologisk mångfald i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft41"&gt;I betänkandet föreslås därför att regeringen bör besluta om vad Sveriges internationella åtaganden innebär och ställa upp ett långsik- tigt mål för hur dessa åtaganden ska uppfyllas i skogen. Regeringens beslut bör även innehålla ett tydligt ställningstagande om vilka area- ler och vilka skogstyper som bör avsättas för naturvård, för att på kort,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;respektive lång sikt bidra till uppfyllande av Sveriges internationella åtaganden och nationella mål om biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Beslutet bör beakta den naturvetenskapliga bristanalys som före- slås och tydliggöra hur den biologiska mångfalden prioriteras i för- hållande till de faktiska behoven. Bevarande av biologisk mångfald är enligt utredningens uppfattning ett med vetenskapliga metoder mät- bart mål. Politiken bör därför utgå från den tillgängliga kunskapen om behoven för att trygga biologisk mångfald och olika åtgärders effek- ter, när målen för naturvårdspolitiken beslutas. Genom en trovärdig vetenskaplig grund i fråga om den biologiska mångfaldens behov kan fokus i den politiska debatten utgöras av de politiska prioriteringarna mellan biologisk mångfald och andra samhälleliga intressen i stället för om vilka faktiska behov som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Utredningen konstaterar att två av vår tids stora ödesfrågor, för- lusten av biologisk mångfald och den mänskliga påverkan på klimatet möts i hur vi förvaltar skogen. Utredningens slutsats är att politiken för biologisk mångfald i skogen, på samma sätt som Sveriges klimat- politik, bör utgå från en vetenskaplig beskrivning av problemet och utgöra en avvägning mellan vad som behövs, vad som är möjligt och vad som är önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Ett nationellt handlingsprogram för biologisk mångfald i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Konkreta mål bör följas av konkreta åtgärder. För att politiska mål- sättningar inte ska stanna i svepande formuleringar utan göra verklig skillnad krävs därför ett handlingsprogram för genomförandet. Att skogsnäringen och myndigheterna ska arbeta gemensamt mot realis- tiska delmål bör vara en väg mot större förtroende och ge möjlighet till en samsyn i miljöarbetet som kan gynna den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Hur stora arealer som ska avsättas för naturvård är beroende av vilken kvalitet som finns i naturvårdsavsättningarna och hur konnek- tiviteten i landskapet ser ut. Genom naturvårdande skötsel kan den långsiktiga kvaliteten för biologisk mångfald säkerställas i sådana for- mellt skyddade och frivilligt avsatta områden som kräver skötsel för att bevara och utveckla sina naturvärden. Genom naturvårdsavsätt- ningar i väl förbundna system, och rätt miljöhänsyn på rätt plats i produktionsskogarna, möjliggörs spridning av arter och genetiskt ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;byte mellan populationer. En effektiv naturvård av hög kvalitet inne- bär att mindre arealer skog totalt sett behöver undantas från skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;I stället för att dela upp naturvårdsarbetet mellan skydd, skötsel och miljöhänsyn, bör de olika delarna ingå i ett sammanhållet hand- lingsprogram. Statens och sektorns ansvar för genomförande varie- rar mellan de olika delarna. Det innebär att förutsättningarna för att uppnå målen med naturvården i stor utsträckning är beroende av en tydlig samverkan. Det är mycket få markägare som har så stora inne- hav att de utan hänsyn till omgivningen kan planera miljöhänsyn och frivilliga avsättningar för att uppnå konnektivitet i landskap eller välja ut vilka bestånd som bör avsättas för att råda bot på underrepresen- tation i naturvårdsavsättningarna. Därför bör i stället markägares och statens insatser i så stor utsträckning som möjligt ske i landskapssam- verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft41"&gt;I betänkandet föreslås att regeringen ska besluta om ett &lt;SPAN class="ft45"&gt;nationellt handlingsprogram för biologisk mångfald i skogen&lt;/SPAN&gt;. I programmet bör de samlade insatserna för biologisk mångfald i skogen anges i form av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;formellt skydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;frivilliga avsättningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;naturvårdande skötsel, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;miljöhänsyn för en effektiv grön infrastruktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Handlingsprogrammet bör ha sin grund i ställningstagandet om vad Sverige behöver göra för att uppnå internationella åtaganden och nationella mål om biologisk mångfald. Handlingsprogrammet kommer till sitt innehåll att utgöra myndighetsstyrning avseende arbetet med biologisk mångfald i skogen samt utgöra ett viktigt underlag för bud- getprocessen. I handlingsprogrammet bör även särskilda åtgärder för myndigheterna, som inriktning och omfattning av olika inventeringar beslutas. Handlingsprogrammet kommer även beskriva statens för- väntningar på skogsbrukets och kommunernas arbete med bevar- ande av biologisk mångfald i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Genom att konkretisera behov och tillgängliga medel för att upp- fylla dessa behov kan biologisk mångfald gå från att utgöra en abstrakt och till synes ouppnåelig strävan till att bli ett konkret och uppfölj- bart politikområde. Om regeringen anser att Sverige undantagit till- räckliga arealer från skogsbruk kan programmet fokusera på förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft44"&gt;av befintliga naturvårdsavsättningar. Om regeringens ställningstagande i stället är att det återstår stora arealer för att uppnå målen för biolo- gisk mångfald, får detta konkretiseras genom handlingsprogrammen. Handlingsprogrammen blir därmed ytterst ett uttryck för politiska prioriteringar av samhällets resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft40"&gt;En statlig investering i Sveriges unika fjällnaturskogar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft42"&gt;De stora sammanhängande naturskogarna i fjällen är ett statligt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;De sista kvarvarande stora sammanhängande naturskogarna i Sverige återfinns inom och i närheten av den fjällnära gränsen. Deras natur- värden har sedan länge varit kända och motiverat bland annat att stora arealer avsatts för naturvård och att särskilda regler om tillstånds- prövning bevakar naturmiljöns intressen vid avverkning. Utredning- ens har kunnat konstatera att de stora, sammanhängande natursko- garna längs den skandinaviska fjällkedjan representerar ett av mycket få större och sammanhängande områden med i det närmaste intakt naturskog i Europa. De stora sammanhängande naturskogarna i Sverige med mycket höga naturvärden inom och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog bedöms därför ha synnerligen höga värden för biologisk mångfald och vara i det närmaste unika i ett västeuro- peiskt perspektiv och mycket skyddsvärda ur ett globalt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Om dessa naturskogsområden fragmenteras genom avverkning går dessa unika egenskaper förlorade för gott. Att restaurera skogar för att uppnå samma höga naturvärden skulle ta många hundra år och i praktiken vara omöjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Sveriges politik kring dessa unika och i det närmaste omistliga naturvärden har inte varit tydlig. Den fjällnära gränsen har i visst motto, tillsammans med lönsamhetsproblem för avverkningar och ett stort ansvarstagande från skogsbruket, bidragit till att de bevarats relativt intakta. Samtidigt saknas det en långsiktig strategi för detta område, vilket leder till fläckvisa skydd och naturvärdesbedömningar på beståndsnivå, trots att värdena framför allt är knutna till dess unika intakta ekosystemmångfald på landskapsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft41"&gt;I betänkandet föreslås därför att en samlad statlig satsning bör göras för att bevara de skogar som har de allra högsta värdena för biologisk mångfald på ekosystemnivå. Utredningen föreslår därför&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="p54dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B373/H8B37354x1.jpg" style="width:424px;height:478px"  id="p54img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;att cirka 500 &lt;NOBR&gt;000–525&lt;/NOBR&gt; 000 hektar produktiv skogsmark, i de stora sammanhängande naturskogarna inom och i nära anslutning till den fjällnära gränsen där den pågående markanvändningen i dag är skogs- bruk, ska tillförsäkras ett långsiktig bevarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft19"&gt;Figur 3 Möjlighet att bevara Sveriges unika naturskogslandskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft51"&gt;I kapitel 16 utvecklar utredningen förslaget som innebär att cirka 500 &lt;NOBR&gt;000–525&lt;/NOBR&gt; 000 hektar produktiv skogsmark avsätts för naturvård för att bevara biologisk mångfald på den högsta nivån, ekosystemmång- fald. Genom att skydda naturskogarna från fragmentering tillförsäkras ett närmare 100 mil långt område längst den svenska fjällkedjan ett långsiktigt bevarande, för nuvarande och framtida generationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft51"&gt;Innanför den svarta, streckade gränsen på kartan ligger de områden som skulle bevaras genom utred - ningens förslag. Dessa områden är markerade med mörkgrön färg och utgörs av produktiv skogsmark med dokumenterat höga naturvärden samt vissa myrar, fjäll och improduktiv skogsmark med höga naturvärden. Observera att skogsmark utan dokumenterat höga naturvärden innanför den svarta gränsen inte föreslås skyddas. En detaljavgränsning av områdena ska utföras av myndigheterna utifrån övrig förekomst av omgivande myrar, fjäll och improduktiv skogsmark med höga naturvärden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Ett bevarande av dessa områden skulle utgöra ett betydande bidrag till bevarande av intakta skogsekosystem såväl nationellt som globalt och är därmed helt i linje med vad världens länder kommit överens om inom ramen för konventionen om biologisk mångfald. Även för att uppnå art- och habitatdirektivets mål bedöms dessa områden vara av mycket stor betydelse och kunna utgöra ett betydande bidrag till det europeiska nätverket Natura 2000. En väl bevarad ekosystem- mångfald innebär även en väl bevarad artmångfald och genetisk mång- fald, vilket inte på samma sätt är möjligt att uppnå i de mer fragmen- terade skogslandskapen nedanför den fjällnära gränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Det är rimligt att staten tar det huvudsakliga ansvaret för bevar- ande av dessa skogar, som bedöms utgöra ett nationellt och internatio- nellt intresse. I dagsläget bärs ansvaret av staten tillsammans med över 7 000 enskilda markägare, skogsbolag, allmännings- och bespar- ingsskogar med flera. Det kan ifrågasättas om ansvaret ska fördelas på detta sätt för de skogar vars unika naturvärden är beroende av att de hålls samman och inte fragmenteras genom till exempel bitvis av- verkning. Genom den naturvårdssatsning som föreslås av utredningen skapas ett cirka 1 000 kilometer långt grönt bälte av intakta natur- skogar, myrar och fjäll längs den svenska fjällkedjan som kan utgöra ett unikt bevarat landskap med biologisk mångfald på den högsta nivån. De enligt förslaget tillkommande och nu existerande skydd skapar tillsammans stora sammanhängande naturskogar omfattande sammanlagt över en miljon hektar produktiv skogsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Det uppskattas kosta cirka 14 miljarder kronor att ersätta de privata markägarna, genom ersättningsmarker och intrångsersättningar, för att markanvändningen ska ändras från skogsbruk till naturvård inom de stora sammanhängande naturskogarna. Därutöver avstår staten och Sveaskog mark värd cirka 5,7 miljarder kronor för formellt skydd, varav cirka 60 procent redan är frivilligt avsatt. Förslaget bygger på att storskogsbruket förväntas behålla sina omfattande befintliga fri- villiga avsättningar av dessa skogar. Det innebär att kostnaderna för att bevara dessa skogar på storskogsbrukets marker fördelar sig unge- fär lika mellan staten och bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;En schabloniserad och översiktlig beräkning av virkesvärdet av den avverkningsmogna skogen i området visar på en teoretisk avverk- ningspotential, om även de frivilliga avsättningarna skulle avverkas, om cirka 1 miljon skogskubikmeter per år till ett bedömt värde av cirka 250 miljoner kronor. Med hänsyn till att stora arealer är frivil-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;ligt avsatta områden är detta i dagsläget är en högst teoretisk siffra. Sveaskog och Statens fastighetsverk, som äger cirka en fjärdedel av den produktiva skogsmarken som omfattas av förslaget, har beräk- nat sina möjliga virkesintäkter avseende skog som föreslås skyddas till cirka &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor per år och organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Kostnaden för utredningens förslag bör även sättas i relation till den kostnad staten ändå kan förväntas ha med anledning av de dom- stolsutslag som slår fast att markägaren ska få ersättning för de mar- ker ovanför den fjällnära gränsen där Skogsstyrelsen nekar avverk- ningstillstånd på grund av höga naturvärden. Länsstyrelsernas inven- teringar visar att cirka 95 procent av det utpekade området har höga naturvärden på beståndsnivå. Tillstånd till avverkning i de utpekade området ovanför den fjällnära gränsen kan därför till stor del komma att nekas och markägaren har då rätt till ersättning av staten. Det be- döms finnas mycket stora samhällsekonomiska vinster med att i stället bilda områdesskydd för dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Till skillnad mot det ordinarie områdesskyddet som enligt utred- ningens förslag i huvudsak bör ske genom markägarinitiativ föreslås detta oerhört omfattande naturvårdsprojekt för att kunna bli hanter- bart ske inom ramen för den nuvarande metoden för skydd av skog. Sammantaget bedömer utredningen att det mest fördelaktiga alter- nativet, att skydda de för Sverige och Västeuropa helt unika stora sammanhängande skogarna, är att genomföra en samlad insats där de enskilda markägarna som berörs i möjligaste mån får välja mellan intrångsersättning, köpeskilling och ersättningsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Sveaskog äger skogsmark i och i anslutning till det fjällnära områ- det som på grund av tidigare brukande inte har höga naturvärden. Det är lämpligt att dessa statliga marker används som ersättningsmark till allmänningsskogar, besparingsskogar och enskilda privata markägare som äger mark med mycket höga naturvärden, som föreslås för for- mellt skydd. På så sätt kan ett aktivt privat skogsbruk av stor bety- delse för lokalsamhället fortsätta trots att stora områden skyddas. Ersättningsmarken bör i huvudsak kunna genereras inom ramen för Sveaskogs markförsäljningsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft42"&gt;Bevarade naturskogar kan bidra till landsbygdsutveckling samt stärka renskötselns och det rörliga friluftslivet intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;Vid sidan av den initiala kapitalinjektion som kommer de privata mark- ägare av de stora sammanhängande skogarna i glesbygdskommunerna till del genom förslaget bedöms det även bidra till landsbygdsutveck- ling på lång sikt. Den samhällsekonomiska nyttan av att nyttja delar av dessa, ofta lågproduktiva naturskogar med mycket höga naturvär- den för skogsbruk bedöms vara betydligt lägre än den samhällseko- nomiska nyttan av att avsätta dessa områden för andra ändamål som naturvård, renskötsel och naturturism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Även om förslaget innebär en inskränkning för skogsnäringen i norra Sverige som initialt kan vara negativ när det gäller arbetstill- fällen och landsbygdsutveckling bedöms det på längre sikt kunna bli positiva effekterna även ur dessa perspektiv. Genom att avsätta dessa områden för naturvård kan de bidra till utvecklingen för natur- turism, renskötsel, friluftsliv, jakt, fiske och lokalsamhället i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Skogsbruk i dessa stora unika naturskogar som skulle förta dess mycket höga naturvärden bedöms inte samhällsekonomiskt försvar- bart i förhållande till de tungt vägande motstående intressena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Efter att de stora sammanhängande naturskogarna avsatts för natur- vård återstår cirka 240 000 hektar produktiv skogsmark ovanför den fjällnära gränsen som saknar dokumenterade naturvärden. Skogsbruk i fjällkommunerna bör därför fortsättningsvis fokuseras till dessa arealer och till skogar utan höga naturvärden i de cirka 4,2 miljoner hektar produktiv skogsmark utanför formellt skydd som finns i fjäll- kommunerna nedan den fjällnära gränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Sveriges 51 samebyar omfattar sammanlagt cirka 11 miljoner hek- tar produktiv skogsmark. Renskötselns åretruntmarker omfattar cirka 2 miljoner hektar produktiv skogsmark varav cirka 1,3 miljoner hek- tar ligger nedanför den fjällnära gränsen. Förslagets cirka 500 000–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;525&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;000 hektar produktiv skogsmark ligger till 98 procent inom någon sameby. Förslaget innebär att ytterligare cirka 230 000 hektar pro- duktiv skogsmark inom åretruntmarkerna skyddas formellt, vilket motsvarar över 11 procent av den samlade produktiva skogsmarks- arealen i detta område. Av den produktiva skogsmark som är utpekad som riksintresse för rennäring skyddas genom förslaget ytterligare cirka 5 procent. Motsvarande siffra gäller för utpekade kärnområden för rennäring. Eventuella målkonflikter mellan skogsbruk och ren-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;näring bedöms därför minska för de områden som omfattas av för- slaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;En stor andel av de stora sammanhängande områdena av kontinui- tetsskogar ingår i riksintresse för friluftsliv. Dessa områden har stor betydelse för landskapsbilden och ger möjlighet till en upplevelse av vildmark, orördhet och tystnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen och potentialen för friluftsliv och naturturism i den fjällnära regionen bedöms som stor. Mycket talar för att de svenska fjällskogsområdena har en hög turistisk potential för att skapa nya besöksmål och där- med viktiga nya arbetstillfällen i lokalsamhällena. Den långsiktighet som skapas genom naturvårdsavsättningarna kan bidra till att närings- idkare vågar investera i verksamheter som utgår från skog och natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Utredningen bedömer att formellt skydd som tillkommer i en lokal förankringsprocess i utformandet av föreskrifter kan ha goda för- utsättningar att förena lokalbefolkningens, friluftslivets, renskötselns och naturturismens behov med naturvårdens. Det finns exempelvis sällan anledning att meddela föreskrifter mot annat än skogsbruk i dessa områden, vilket innebär att jakt, fiske, renskötsel och skoter- åkning inte bör påverkas i nämnvärd utsträckning genom förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Formellt skydd i form av naturreservat och nationalparker ger också möjligheter till en statlig satsning på uppbyggnad av infra- struktur för friluftsliv och turism i form av exempelvis Naturum, parkeringsplatser, leder, rastplatser och övernattningsstugor. I betänk- andet har även föreslagits att regelverken för skyddad natur ska ses över för att de på ett bättre sätt ska kunna nyttjas för friluftsliv och turism, tillsammans med ändamålsenliga investeringar i anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;Avgränsningar och övriga förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Det mycket omfattande utredningsdirektivet lyfter flera mycket komplexa frågor. Vissa avgränsningar har därför gjorts. En sådan är ut- redningsuppdraget som innebär att analysera skogsägarnas eget ansvar för miljön inom befintlig skogs- och miljöpolitik. Denna del av upp- draget förutsätter en uttolkning av sektorsansvaret för miljön och dess- utom koppla samman detta skogspolitiska mål med miljöpolitiken i stort. Till viss del har utredningen lämnat förslag som innebär att markägarens ansvar för kunskap om naturvärden tydliggörs. En full-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;ständig analys av markägarens ansvar för miljön bör dock ske i en bred dialogprocess, där rådande skogspolitik utvärderas. Utredningen har uppfattat att en sådan dialog som sker under tidspress och under knappa resurser kan komma att göra mer skada än nytta. Utredningen har därför tagit fasta på det utredningsdirektiv som anger att ut- gångspunkten är att skogspolitikens grunder ligger fast. Om en bre- dare översyn av skogspolitiken bedöms nödvändig bör det ske i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vidare anges i uppdraget att utredningen ska analysera behovet av skydd av skog för att kunna nå relevanta nationella miljömål och internationella åtaganden om biologisk mångfald. Denna fråga har länge varit omtvistad och innebär att utredningen haft att bedöma vad Sverige som stat uppfattar sig behöva göra för att uppnå vagt formulerade målsättningar i internationella konventioner samt en uttolkning av &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; krav. För att gå på djupet med denna fråga krävs mer tid och resurser än vad som varit tillgängliga. Frågan bör även utredas i ett bredare sammanhang, som inte endast rör skogen och i en form som ger möjlighet att relatera de internationella åtag- andena till nationella mål som satts upp för att uppfylla dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Vidare anges att utredningen ska analysera den framtida ökande efterfrågan av skogsråvara och utifrån denna analys föreslå de åtgär- der som behövs för att kunna följa internationella åtaganden om bio- logisk mångfald och klimat. Att ge förslag på hur Sverige ska uppnå sina klimatåtaganden enligt Parisavtalet och samtidigt bevara biolo- gisk mångfald i skogen kan vara både lätt och svårt. Lätt är det om inga hänsyn överhuvudtaget behöver tas till kostnader eller konse- kvenser i övrigt. Svårt är det om frågan ska få en lösning som är praktiskt och politiskt genomförbar. Att hitta sådana lösningar är en av vår tids största utmaningar och utredningen har endast kunnat visa på förslag som kan vara ett steg på vägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vid sidan av de förslag som redogjorts för i det föregående inne- håller betänkandet även bland annat förslag om ett skogsskadecenter, en tillförlitlig statistik för att följa bioekonomins utveckling, en utred- ning om behovet av ett tidsbegränsat områdesskydd och föränd- ringar för mer ändamålsenliga biotopskyddsområden. Vid sidan av att utreda en möjlighet att nå gynnsammare beskattning av ersättningen för naturvårdsavtal föreslås även att flera avtalsformer bör utvecklas. I betänkandet lämnas därför även förslag på utredning av naturvårds- avtal för förstärkt hänsyn samt hur en enhetlig användning av avtal&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;som löper under en områdesskyddsprocess kan genomföras. Sam- rådsbestämmelsen i miljöbalkens 12 kap. 6 § har utredningen upp- fattat som otydlig på ett sätt som kan beskrivas som problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv; både beträffande tillämpning och rätt till ersättning till följd av ett förbud eller föreläggande. För bland annat denna fråga är därför ytterligare översyn påkallad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Vid tillämpningen av 4 och 8 §§ ska hänsyn tas också till andra beslut enligt 7 kap. 3, 5, 6, 9 eller 22 §, förbud enligt 7 kap. 11 § andra stycket, förelägganden och förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket, beslut enligt 18 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;och 18 b § första stycket 1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;skogsvårds- lagen (1979:429) samt beslut som avses i 14 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10–13&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; §§ plan- och bygglagen (2010:900). Detta gäller under förutsättning att besluten har meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom ska sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 30 § skogs- vårdslagen som i särskilda fall har inträtt inom samma tid uppmärk- sammas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p4 ft14"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs att 31 kap. 9 § miljöbalken ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft9"&gt;Vid tillämpningen av 4 och 8 §§ ska hänsyn tas också till andra beslut enligt 7 kap. 3, 5, 6, 9 eller 22 §, förbud enligt 7 kap. 11 § andra stycket, förelägganden och förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket, beslut enligt 18 § skogs- vårdslagen (1979:429) samt beslut som avses i 14 kap. &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; och 10– 13 §§ plan- och bygglagen (2010:900). Detta gäller under för- utsättning att besluten har med- delats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom ska sådan in- verkan av hänsynstaganden enligt 30 § skogsvårdslagen som i sär- skilda fall har inträtt inom samma tid uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="p62dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37362x1.jpg/" id="p62img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;Om en rätt till talan, ersättning eller inlösen med anledning av ett sådant beslut har förlorats på grund av bestämmelserna i 12 eller 13 § eller motsvarande bestämmelser i plan- och bygglagen, utgör detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen (1979:429) &lt;SPAN class="ft43"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2 b, 14, 15, 19 och 34 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas tre nya paragrafer, 1 a, 18 d och 19 a §§ av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;1 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p29 ft56"&gt;Den produktiva skogsmarkens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;ägare ska skaffa sig den kunskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;som behövs med hänsyn till verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;samhetens eller åtgärdens art och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;omfattning för att tillgodose de krav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;om hänsyn till natur- och kultur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;miljövårdens intressen som följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;av denna lag eller föreskrifter med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;delad med stöd av denna lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p29 ft56"&gt;Kravet i första stycket gäller i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;den utsträckning det inte kan anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;orimligt att uppfylla det. Vid denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;bedömning ska särskild hänsyn tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;till nyttan av ytterligare utredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;jämfört med kostnaderna för att ta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;fram denna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;2 b§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Med fjällnära skog avses sådan skog inom det fjällnära området där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;skogsbruksåtgärder kan påverka intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården, kulturmiljövården eller rennäringen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;det råder särskilda förutsättningar för skogens skötsel. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka områden som utgör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft10"&gt;fjällnära skog.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p179 ft45"&gt;Om inte annat framgår ska skogsbruk anses vara pågående markanvändning för produktiv skogsmark inom sådana områden som anges i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft12"&gt;Den produktiva skogsmarkens ägare är skyldig att enligt före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer underrätta Skogsstyrelsen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;avverkning och uttag av skogsbränsle som ska äga rum på hans eller hennes mark,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver till- stånd enligt 11 kap. miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;3. vad han eller hon avser att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;de natur- och kulturmiljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;göra för att tillgodose naturvår-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;värden som berörs av avverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;dens och kulturmiljövårdens in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft54"&gt;på hans eller hennes mark och &lt;SPAN class="ft3"&gt;vad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;tressen i samband med avverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;han eller hon avser att göra för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;ning på hans eller hennes mark,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;att tillgodose naturvårdens och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;kulturmiljövårdens intressen i sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;band med avverkning på hans eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p183 ft17"&gt;hennes mark,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;vad han eller hon avser att göra för att tillgodose rennäringens intressen i samband med avverkning på hans eller hennes mark inom renskötselns åretruntmarker, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;vad han eller hon avser att göra för att trygga återväxten av skogen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;I fjällnära skog får avverkning inte ske utan Skogsstyrelsens tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Tillstånd behövs inte för röj- ning eller gallring som främjar sko- gens utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;Ett tillstånd till avverkning är giltigt i fem år från det att beslutet vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Tillstånd behövs inte för röj- ning eller gallring som främjar sko- gens utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft43"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Om pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avse- värt försvåras genom beslut enligt 18 § eller 18 b § första stycket 1 ska ersättning bestämmas i beslutet. Vid bedömningen av om pågående markanvändning avsevärt försvåras ska hänsyn tas även till beslut som meddelas med stöd av 7 kap. 5, 6, 9 §§, 11 § första stycket, 22 § samt förelägganden eller förbud som med- delats med stöd av 12 kap. 6 § fjärde stycket miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Ersättning ska bestämmas i pengar och motsvara den minsk- ning av fastighetens marknadsvärde som uppkommer genom beslutet. Därutöver ska ersättning betalas med 25 procent av marknadsvärdes- minskningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft43"&gt;meddela föreskrifter om att till- stånd inte heller behövs för sådana åtgärder som avses i 29 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft61"&gt;I 12 kap. 6 § miljöbalken finns bestämmelser om anmälan för sam- råd av verksamhet eller åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft42"&gt;18 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft43"&gt;Ett beslut om att tillåta av- verkning enligt 18 § och ett beslut enligt 18 b § första stycket 1 ska innehålla en bedömning av om och hur skogsbruk får bedrivas på det område som omfattas av an- sökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft43"&gt;I fråga om rätt till ersättning för skada till följd av ett beslut en- ligt 18 § eller 18 b § första stycket 1 gäller 25 kap. 6 § och 31 kap. 2 §, 4 § första stycket, 7 § första stycket första meningen, 8 § första meningen, 9, 12 och 13 §§, 15 § första stycket första meningen och andra stycket, 31 § tredje stycket samt 33 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p195 ft49"&gt;Ersättning ska betalas av staten vid ett tillfälle. Vid betalning av ersättning gäller i tillämpliga delar 6 kap. 1 § första stycket, 2, 3, 4, 17 §§, 18 § &lt;NOBR&gt;första–tredje&lt;/NOBR&gt; stycket, 19 § expropriationslagen (1972:719). Vad som där sägs om den expro- prierande och om domstolen ska i stället avse Skogsstyrelsen. Vad som sägs om intrångsersättning ska avse ersättning enligt skogsvårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft42"&gt;19 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft43"&gt;Har ersättning enligt 19 § beta- lats och ges tillstånd till avverk- ning enligt 18 §, får Skogsstyrelsen som ett villkor i beslutet om till- stånd förplikta fastighetsägaren att betala tillbaka ersättningen eller en del av den, om det är skäligt med hänsyn till fastighetsägarens nytta av beslutet och omständigheterna i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft49"&gt;Skogsstyrelsen får även väcka talan om återbetalning av ersätt- ning eller del av den om en avverk- ning uppsåtligen eller av vårdslös- het vidtagits i strid mot ett beslut enligt 18 § och 18 b § första stycket 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft10"&gt;34 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft49"&gt;Den produktiva skogsmarkens ägare ska visa att de krav som följer av föreskrifter som meddelats med stöd av 30 § iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="p67dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37367x1.jpg/" id="p67img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;Tillsynsmyndigheten har vidare rätt att hos den som yrkesmässigt bedriver produktion av, handel med eller införsel av skogsodlings- material få tillträde till mark, transportmedel, byggnader och stängda utrymmen, dock inte bostäder, för tillsyn enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Tillsynsmyndigheten får begära handräckning av kronofogdemyn- digheten för att få sådant tillträde som avses i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bestämmelserna i 18 d, 19 §§ och 19 a § första stycket gäller inte i sådana mål och ärenden där ansökan om tillstånd har inkommit före den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bestämmelserna i 19 a § andra stycket gäller inte om avverk- ningen har vidtagits före den 1 januari 2022&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft15"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft42"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft9"&gt;Mark ska indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäkt ska indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som ska rivas (saner- ingsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Produktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;skogsmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;med Produktiv skogsmark som om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;avverkningsrestriktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p210 ft17"&gt;fattas av avverkningsrestriktioner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;Med produktiv skogsmark av- ses detsamma som i 2 § skogs- vårdslagen (1979:429). Med avverk- ningsrestriktioner avses avverk- ningsförbud, krav på överhållning, maximering av hyggesstorlek eller virkesuttag eller barrskogsförbud enligt bestämmelser om natur- reservat eller biotopskyddsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft42"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft41"&gt;Mark ska indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt ska indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som ska rivas (saner- ingsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="p69dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37369x1.jpg/" id="p69img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft10"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Produktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;skogsmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;med Produktiv skogsmark som om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;avverkningsrestriktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;fattas av avverkningsrestriktioner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;Med produktiv skogsmark av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;ses detsamma som i 2 § skogs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;vårdslagen (1979:429). Med avverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;ningsrestriktioner avses avverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;ningsförbud, krav på överhållning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;maximering av hyggesstorlek eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;virkesuttag eller barrskogsförbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;enligt bestämmelser om natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;reservat eller biotopskyddsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft42"&gt;samt avslag på tillstånd till av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft42"&gt;verkning eller beslut om hyggets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft42"&gt;storlek och förläggning, avverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p213 ft56"&gt;ningsform&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft42"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p23 ft42"&gt;liknande enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p213 ft42"&gt;18 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;18 b §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;första stycket 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p213 ft42"&gt;skogsvårdslagen (1979:429).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft10"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vad han eller hon avser att göra för att, i samband med sådan avverkning som avses i 1, trygga återväxten av skog som föranleds av avverkningen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;och för att till- godose naturvårdens och kultur- miljövårdens intressen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vad han eller hon avser att göra för att, i samband med sådan avverkning som avses i 1, tillgo- dose rennäringens intressen inom ett område där renskötsel får bedrivas enligt rennäringslagen (1971:437) under hela året (ren- skötselns &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;året-runt-marker),&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förslag till förordning om ändring i skogsvårdsförordningen (1993:1096)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att 15, 15 b, 20 och 35 §§ skogsvårdsförord- ningen (1993:1096) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft10"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;Den produktiva skogsmarkens ägare ska underrätta Skogsstyrelsen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;annan avverkning, omfattande minst 0,5 hektar, än sådan röj- ning eller gallring som främjar skogens utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;sådan dikning efter avverkning (skyddsdikning) som inte kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;de natur- och kulturmiljö- värden som berörs av en sådan av- verkning som avses i 1 och där hänsyn till naturvårdens och kulturmiljö- vårdens intressen behöver tas samt vad han eller hon avser att göra för att i samband med avverkningen tillgodose naturvårdens och kultur- miljövårdens intressen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;vad han eller hon avser att göra för att, i samband med sådan avverkning som avses i 1, trygga återväxten av skog som föranleds av avverkningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. vad han eller hon avser att göra för att, i samband med sådan avverkning som avses i 1, tillgo- dose rennäringens intressen inom ett område där renskötsel får bedrivas enligt rennäringslagen (1971:437) under hela året (ren- skötselns &lt;NOBR&gt;året-runt-marker),&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;En åtgärd som Skogsstyrelsen ska underrättas om enligt 15 § första stycket 1, 2 och 5 får på- börjas tidigast &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;tre veckor från&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;1. den dag underrättelse inkom till Skogsstyrelsen i förekommande fall med de uppgifter som följer av 15 § första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;3–5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt; och andra stycket, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2. den senare dag då ytterligare underlag kom in till Skogsstyrelsen från markägaren på hans eller hennes initiativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Om Skogsstyrelsen inom två veckor från den dag som anges i första stycket 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 34 § skogsvårds- lagen att avhjälpa en brist i under- rättelsen, räknas tidsfristen i första stycket från den dag då bristen avhjälptes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Om det finns särskilda skäl får Skogsstyrelsen medge att de åtgär- der som anges i första stycket får påbörjas tidigare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p219 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;uttag av skogsbränsle i an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;6. &lt;/SPAN&gt;uttag av skogsbränsle i an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p219 ft17"&gt;slutning till sådan avverkning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;slutning till sådan avverkning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p220 ft3"&gt;avses i 1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;avses i 1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;En underrättelse om avverkning och om uttag av skogsbränsle ska innehålla uppgifter om fastighetsägare, berörd fastighets beteck- ning och en karta eller kartskiss som visar området som omfattas av underrättelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;En underrättelse om skyddsdikning ska innehålla uppgifter om fastighetsägare och berörd fastighets beteckning samt en karta över det område som avses att skyddsdikas. På kartan ska skyddsdikets utlopp eller avslut markeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;15 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft9"&gt;En åtgärd som Skogsstyrelsen ska underrättas om enligt 15 § första stycket 1, 2 och 5 får på- börjas tidigast &lt;SPAN class="ft43"&gt;sex veckor efter det att en sådan underrättelse gjorts och i förekommande fall uppgifter lämnats om vad som ska göras för att trygga återväxten eller för att tillgodose naturvårdens, kultur- miljövårdens eller rennäringens in- tressen enligt 15 § första stycket 3 och 4. Om det finns särskilda skäl får Skogsstyrelsen medge att dessa åt- gärder påbörjas tidigare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p186 ft49"&gt;I ärende om ersättning eller inlösen enligt 19 § skogsvårdslagen (1979:429) skall Skogsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgör- else med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft69"&gt;I fråga om ersättning &lt;SPAN class="ft49"&gt;eller in- lösen enligt första stycket gäller 34– 36 §§ &lt;/SPAN&gt;förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljö- balken m.m. Vad som sägs om länsstyrelsen och kommunen skall i stället gälla Skogsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p226 ft11"&gt;Om det finns särskilda skäl får Skogsstyrelsen förlänga handlägg- ningstiden till åtta veckor. Ett sådant beslut får inte överklagas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft42"&gt;Skogsstyrelsen får meddela före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft61"&gt;skrifter om att tillstånd till av- verkning enligt 15 § skogsvårds- lagen inte krävs för sådana åtgär- der som Skogsstyrelsen föreskrivit om enligt 29 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;35 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft43"&gt;På ansökan av Skogsstyrelsen ska ett beslut enligt 18 § och 18 b § första stycket 1 skogsvårdslagen (1979:429) antecknas i fastighets- registrets inskrivningsdel och är gällande även mot förvärvare av fasigheten och innehavare av sär- skild rätt. Av anteckningen ska framgå huruvida pågående mark- användning är skogsbruk, skogs- bruk med avverkningsrestriktioner enligt 18 b § eller om avverkning inte är tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;I fråga om ersättning &lt;SPAN class="ft42"&gt;enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft42"&gt;19 § skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft12"&gt;gäller &lt;SPAN class="ft11"&gt;35 § &lt;/SPAN&gt;förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Vad som sägs om länsstyrelsen och kom- munen skall i stället gälla Skogs- styrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="p73dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37373x1.jpg/" id="p73img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;För ansökan om tillstånd enligt 15 § skogsvårdslagen som inkommit till Skogsstyrelsen före den 1 januari 2022 ska 35 § första stycket i dess tidigare lydelse tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="p74dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37374x1.jpg/" id="p74img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Den som enligt gällande be- stämmelser har underrättat läns- styrelsen om att jordbruksmark &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;tas ur jordbruksproduktion &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;anses ha gjort anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljö- balken beträffande sådant arbets- företag för vilket marken tas i anspråk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p236 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:904) om anmälan för samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § förordningen (1998:904) om anmälan för samråd ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft42"&gt;Den som i enlighet med gäll-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft43"&gt;ande bestämmelser har underrät- tat Skogsstyrelsen om avverkning som skall äga rum på hans mark, om uttag av skogsbränsle eller om sådan dikning i samband med av- verkning som inte kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken skall an- ses ha gjort anmälan för samråd för åtgärden enligt 12 kap. 6 § miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;Den som enligt gällande be- stämmelser har underrättat läns- styrelsen om att jordbruksmark &lt;SPAN class="ft43"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tas ur jordbruksproduktion &lt;SPAN class="ft43"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;anses ha gjort anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljö- balken beträffande sådant arbets- företag för vilket marken tas i anspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;För underrättelser som lämnats in till Skogsstyrelsen i enlighet med 14 § skogsvårdslagen före den 1 januari 2022 ska 6 § i dess tidigare lydelse tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="p75dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37375x1.jpg/" id="p75img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (2009:1393) med instruk- tion för Skogsstyrelsen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;Myndigheten ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;utöva tillsyn över att lagstiftning där Skogsstyrelsen har an- getts som tillsynsmyndighet följs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;ansvara för inventering, uppföljning och utvärdering av hur landets skogar sköts i förhållande till 1 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;bedriva rådgivning och information om hur landets skogar bör skötas enligt 1 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljö- kvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;medverka i frågor om samhällsplanering för en hållbar utveck- ling och hushållning med naturresurser, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;samordna genomförande, utveckling, uppföljning och rappor- tering av det mål för friluftslivspolitiken som riksdagen har fastställt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ansvara för inventering på skogsmark av förhållanden i natu- ren som kan vara av särskild be- tydelse för biologisk mångfald i skogen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;Uppgiften i första stycket 7 avser tillgång till natur för friluftsliv på skogsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="p77dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37377x1.jpg/" id="p77img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft10"&gt;Direktivet&lt;SPAN class="ft77"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;består av fyra huvudsakliga delar där utredningen ska lämna förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Hur ska internationella åtaganden om biologisk mångfald kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Hitta nya flexibla skydds- och ersättningsformer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Se över statens roll när det gäller nyckelbiotoper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Finna balans mellan brukande och skydd i fjällnära skog.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft10"&gt;Utgångspunkt är att utredningens förslag sammantaget ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Stärka äganderätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Bidra till att uppnå internationella åtaganden och nationella mål för biologisk mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Främja en växande cirkulär bioekonomi och näringar med bas i skog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft32"&gt;Förslagen ska sammantaget främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk, inklusive ökad tillgång på hållbar skogsråvara. Det har däremot inte ingått i uppdraget att se över frågor om bland annat artskydd då detta hanteras i en annan utredning. Utredningen har också varit förhindrad att lämna förslag på nya etappmål eller ändringar i jordabalken och grundlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft44"&gt;Utredningen har varit tydlig med att förslagen måste ses som en helhet. Ett enskilt förslag, sett för sig, kan uppfattas som en belast-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se bilaga 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft21"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="p78dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37378x1.jpg/" id="p78img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;ning eller innebära en försämring jämfört med i dag men kan vägas upp av ett annat förslag. På så sätt kan direktivets genomgripande målsättningar uppnås om utredningens förslag ses som en helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Enligt utredningsuppdraget skulle betänkande vara klart den 1 juli 2020. Utredningen tog sig an det omfattande uppdraget med stort engagemang och tilltro till att lösa alla delar i uppdraget inom den angivna utredningstiden. Stor tillit har satts till ett arbetssätt som inne- burit en nära dialog med skogens intressenter, för att ta tillvara den kunskap som finns tillsammans med kloka och välavvägda förslag. I denna dialog har utredningen varit konsekvent med att alla de som kommit med kritik och synpunkter på den rådande ordningen också ska kunna bidra med en lösning på det uppfattade problemet, som samtidigt inte innebär att ett nytt skapas. När det gäller det senare, att bredda perspektiven från den egna intressesfären, har utredningen uppfattat att det i många fall funnits svårigheter att komma fram. Detta visar på hur polariserad debatten hunnit bli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Under våren 2020 drabbades Sverige tillsammans med resten av världen av coronapandemin, vilket försvårat den nödvändiga dialogen. I mars 2020 begärde därför utredningen att utredningstiden skulle förlängas med ett år för att kunna slutföra arbetet och nödvändig för- ankring av utredningens förslag. I juni 2020 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv&lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, som innebar fem månaders förlängd utredningstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Den problematik som ligger bakom många av de frågor som om- fattas av utredningsuppdraget har präglats av konflikter och ett högt tonläge i debatten. Utredningen har under arbetes gång uppfattat att det funnits en förväntan på att utredningens fokus och betänkandets tyngdpunkt skulle ligga mer på vissa frågor än andra. Ett exempel på detta är uppfattningen om att utredningen skulle vara en äganderätts- utredning. Stärkt äganderätt har varit en av flera utgångpunkter i direk- tivet vilket även har adresserats genom de förslag som betänkandet innehåller. Utredningen har dock inte haft i uppdrag att lämna för- slag på ändringar i regeringsformens egendomsskydd, där det uttryck- ligen anges att rådighetsinskränkningar för att tillgodose angelägna allmänna intressen är tillåtna och ska ersättas enligt de grunder som följer av lag. De rättsliga förutsättningarna för naturvård genom råd- ighetsinskränkningar har därför inte varit en del av denna utrednings uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se bilaga 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft41"&gt;Ett annat missförstånd är att utredningen borde ha gjort en över- syn av och föreslagit ändringar i hur Sverige rapporterar målupp- fyllelse av olika internationella åtaganden och gjort jämförelser med hur andra länder valt att göra. Något sådant uppdrag, som är tämligen långtgående, går inte att utläsa i utredningens direktiv. Däremot har utredningen i detta avseende försökt tydliggöra gränsdragningen mellan vad i de internationella åtagandena som är och bör vara veten- skapliga bedömningar och vad som är och bör vara politik. Då utred- ningen haft att utgå från befintligt kunskapsunderlag, som i detta av- seende består av Sveriges officiella rapportering till bland annat EU, har utredningen konstaterat vad som gäller i dag för att uppfylla inter- nationella åtaganden, som de kommer till uttryck genom befintliga nationella mål. Detta har av vissa uppfattats som provocerande, trots att det sedan länge varit känt och sedan många år varit en del av Sveriges miljöpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utredningens genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;För utredningens bedrivande har det funnits ett sekretariat bestående av fyra sekreterare (två jurister, en biolog och en jägmästare). Utred- ningssekretariatet har suttit utspritt över hela landet. Inom utred- ningen har därför distansarbetet varit den ordinarie arbetsformen från start, med arbetsplatser i fyra olika län. Detta har inneburit en flexibilitet som medfört att utredningen har kunnat delta på plats i flera regionala sammanhang och inte varit knuten till Stockholm, vilket setts som en stor fördel. Det har även medfört att utredningen kunnat hantera de restriktioner som följt i coronapandemins spår på ett bra sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Till sin hjälp har utredningen även haft en expertgrupp bestående av 20 personer från olika berörda myndigheter, ideella organisationer och näringslivet med djup och bred kunskap inom de olika sak- frågorna. Utredningen har under arbetet med detta betänkande hållit sju möten med samtliga experter. På grund av den alltjämt rådande coronapandemin och Folkhälsomyndighetens riktlinjer med anled- ning av detta har flera av dessa möten behövt hållas digitalt och vissa möten har dessvärre fått ställas in. Utredningen har haft en ambition att inom expertgruppen skapa en öppen dialog där många förslag diskuterats förutsättningslöst och därefter utvecklats, eller lagts åt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="p80dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37380x1.jpg/" id="p80img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft12"&gt;sidan. Detta arbetssätt har i viss mån försvårats av att det inte varit möjligt att träffas på plats i den utsträckning som varit önskvärd. Utöver dessa möten, då hela expertgruppen varit samlad, har utred- aren och sekreterarna haft möten i mindre grupper med experter be- träffande vissa sakfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft32"&gt;Enligt utredningens direktiv skulle arbetet bedrivas utåtriktat. Utredningen har därför haft som ambition att inhämta synpunkter från både forskningen, myndigheter, organisationer men även från enskilda som velat lämna förslag på lösningar. Genom utredningens hemsida har det under en period funnits möjlighet att lämna synpunkter via en enkät. Genom den kanalen har cirka 200 olika synpunkter inkom- mit, som rört allt från hur Aichimålen bör tolkas till utveckling av maskinsystem för att tillvarata biobränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Den 29 januari 2020 ordnade utredningen en hearing i Stockholm där cirka 100 personer deltog. Bland de deltagande fanns företrädare för olika intresse- och branschorganisationer, myndigheter, universi- tet och högskolor, skogsägarföreningar, skogsbolag och även många enskilda skogsägare. Vid hearingen fördes gruppdiskussioner om de frågor som utredningen har haft att hantera. Detta arbete har varit till stor hjälp för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Vad gäller kontakt med myndigheter har sekretariatet haft möten bland annat med handläggare på Skogsstyrelsen, länsstyrelser respek- tive Naturvårdsverket. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har även bistått utredningen med ett antal underlagsrapporter om nyckelbio- toper, fjällnära skog, kunskapsunderlag om naturvärden och en kun- skapssammanställning om representativitet. Samtliga rapporter finns tillgängliga i anslutning till detta betänkandets publicering på reger- ingens hemsida för utredningar (www.sou.gov.se).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Utredningen har även haft möten med olika forskare inom bland annat statsvetenskap, naturvårdsbiologi och juridik vid SLU, Mitt- universitetet samt Uppsalas, Umeås och Stockholms universitet. Ut- redningens frågeställningar har även lett till att SLU tagit fram en rapport om samverkansprocesser inom skogspolitikens ramar och en rapport där bland annat anspråken på den tillgängliga skogsresur- sen belyses.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det har dock kunnat konstateras att det alltjämt finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SLU, &lt;/SPAN&gt;Vägar till effektiva &lt;NOBR&gt;samverkansprocesser-styrning,&lt;/NOBR&gt; deltagande och dialog inom skogspoliti- kens ramar&lt;SPAN class="ft20"&gt;, Future Forests Rapportserie 2020:3 och SLU, &lt;/SPAN&gt;Skogen räcker inte – hur ska vi prio- ritera? &lt;SPAN class="ft20"&gt;Future Forests Rapportserie 2020:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;behov av ytterligare forskning kring flera av de frågeställningar som berörs i denna utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;Utredningen har även deltagit vid skogsprogrammets nationella konferens i Stockholm i december 2019 samt de regionala konferen- serna för skogsprogrammen i Västerbotten och Jämtland. Därutöver har utredningen deltagit på Skogens dag 2020 och Forum för bio- ekonomi 2020. Sekretariatet har även deltagit vid ett seminarium om den norska modellen om frivilligt skydd i regi av det norska miljö- departementet samt ett seminarium om den svenska naturvårds- rapporteringen ordnat av LRF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Utredningen har också träffat ett stort antal företrädare för skogs- bruket däribland många markägare men även företrädare för till exempel Jordägareförbundet, Jämtlands läns skogsklubb, LRF, Mellan- skog, Norra skog, Södra Skogsägarna, Stora Enso, Sveaskog, Skogs- kommittén på Skogsindustrierna och Västerbottens Allmänningsför- bund. Utredningen har också haft möten med företrädare för Birdlife Sverige, Fältbiologerna, Föreningen Skydda skogen och Naturskydds- föreningen. Dessutom har utredningen haft särskilda möten med företrädare för Naturturismföretagen, Svenskt Friluftsliv, Svenska kyrkan och Svenska Samernas Riksförbund. Utredningen har även del- tagit vid en exkursion om äganderätt ordnad av KSLA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;I arbetet med utredningens förslag om fjällskogen och utveck- lingen av nationalparker har utredningen även haft löpande kon- takter med företrädare för Sveaskog och Statens fastighetsverk, i de delar förslagen berör dessa organisationer. Vid konsekvensbeskriv- ningen har även uppgifter hämtats in från olika aktörer däribland skogsbolag och sågverk i nordvästra Sverige. Utredningen har även deltagit vid ett studiebesök, anordnat av Länsstyrelsen Västerbotten, där utredningen på plats fick en inblick i hur fjällskog inventeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft41"&gt;Utredningen har vid flera tillfällen samrått med Artskyddsutred- ningen (M 2020:03). Avstämning har även skett mellan utredningens sekretariat och Klimatpolitiska vägvalsutredningen (M 2018:07) samt Klimaträttsutredningen (M 2019:05). Beträffande redovisningen av förslagens konsekvenser har samråd skett med Tillväxtverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="p83dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37383x1.jpg/" id="p83img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;3 Den svenska skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skogsmarken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Av Sveriges totala landyta om cirka 40,7 miljoner hektar räknas cirka 28,1 miljoner hektar som skogsmark vilket motsvarar drygt två tred- jedelar av den totala landytan. Det finns relativt stora regionala skill- nader i andel skogsmark. Skåne län består till 39 procent av skogsmark och Gävleborg består till 89 procent av skogsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Av hela jordens totala landareal består cirka 30 procent av skog. I Europa är motsvarande siffra 46 procent. På global nivå finns en markanvändningstrend som visar på minskad areal skogsmark. I Nord- amerika och Europa är trenden den motsatta, det vill säga att skogs- marksarealen ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den svenska skogsmarken brukar delas in i olika regioner. I den mest förekommande indelningen består Sverige av fem naturgeogra- fiska regioner anpassade till fjällnära gränsen och länsgränserna. Indel- ningen omfattar; &lt;SPAN class="ft43"&gt;fjällnära&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft43"&gt;nordligt boreal&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft43"&gt;sydligt boreal&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft43"&gt;boreonemoral &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft43"&gt;nemoral &lt;/SPAN&gt;region.&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Dessa regioner har använts av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i många sammanhang sedan dess. Regionindel- ningen återkommer även i flera sammanhang i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Indelningen gjordes i Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter – SUS 2001&lt;SPAN class="ft20"&gt;, meddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1-2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft21"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="p84dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37384x1.jpg/" id="p84img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Figur 3.1 Regionindelning vid redovisning av skogsmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft20"&gt;Skogsvårdsorganisationens regionindelning från Utvärdering av skogspolitiken (SUS) 2001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft69"&gt;De skogsrelaterade ägoslagen definieras i 2 § skogsvårdslagen. Be- greppet &lt;SPAN class="ft49"&gt;skogsmark &lt;/SPAN&gt;följer internationella definitioner och avser mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder. Begreppet &lt;SPAN class="ft49"&gt;produktiv skogsmark &lt;/SPAN&gt;avser skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en m&lt;SPAN class="ft85"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;virke per hektar och år. Med &lt;SPAN class="ft49"&gt;improduktiv skogsmark &lt;/SPAN&gt;åsyftas sådan skogsmark som enligt vedertagna bedömnings- grunder inte kan producera i genomsnitt minst en m&lt;SPAN class="ft85"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;virke per hektar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="p85dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37385x1.jpg/" id="p85img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;och år. Begreppet skogligt impediment inkluderar improduktiv skogs- mark och träd- och buskmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft19"&gt;Figur 3.2 Schematisk beskrivning av de skogsrelaterade ägoslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;Av den totala arealen skogsmark i Sverige är cirka 23,5 miljoner hek- tar produktiv skogsmark. Den resterande delen, cirka 4,6 miljoner hek- tar, består av improduktiv skogsmark. Exempel på improduktiv skogs- mark är trädbevuxna myrar och bergimpediment samt stora delar av fjällbjörkskogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den svenska skogen, utom de sydligaste delarna, ingår i ett barr- skogsbälte som sträcker sig runt norra halvklotet. Dessa skogar är präglade av den sena nedisningen och hög brandfrekvens, där branden får anses vara den ekologiskt viktigaste naturliga störningen. Nästan all svensk skog är påverkad av brand och ofta har branden återkom- mit flera gånger per århundrade. Det gör att många skogslevande arter är beroende av de miljöer som skapas av storskaliga störningar som till exempel skogsbrand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Ägarstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Skogen i Sverige ägs till 48 procent av enskilda, privata ägare vilket är fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag. Privat- ägda aktiebolag äger 24 procent av skogsmarken och 13 procent ägs av statsägda aktiebolag som Sveaskog AB, AB Göta kanalbolag och Akademiska Hus AB. Övriga privata ägare, som till exempel Svenska kyrkan, stiftelser, ekonomiska och ideella föreningar, bysamfällig- heter, allmänningar och besparingsskogar äger 6 procent av skogen. Staten genom till exempel Fastighetsverket, Fortifikationsverket,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="p86dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37386x1.jpg/" id="p86img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, äger 7 procent och de sista 2 pro- centen ägas av övriga allmänna ägare som till exempel kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft19"&gt;Figur 3.3 Ägarstruktur 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft20"&gt;Produktiv skogsmark, 1000 hektar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft87"&gt;1 452 &lt;SPAN class="ft86"&gt;1 774&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft87"&gt;3 108&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft87"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft87"&gt;11 326&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft87"&gt;5 691&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft20"&gt;Källa: Skatteverket, fastighetstaxeringsregistret – bearbetat av Skogsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;De enskilda privata skogsägarna består av närmare 320 000 personer, 38 procent kvinnor, 60 procent män och 2 procent utan uppgift om kön. Dessa enskilda privata skogsägare äger tillsammans cirka 225 000 brukningsenheter varav 67 procent är närboägda, 26 procent utbo- ägda och 7 procent delvis utboägda. Med utboägd avses en fastighet där ägaren bor i en annan kommun än den där brukningsenheten finns och med en närboägd fastighet avses en sådan där ägaren bor i samma kommun som brukningsenheten. De sista 10 åren har antalet skogsägare minskat med 1 616 skogsägare per år. Även antalet skogs- fastigheter minskar genom sammanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Män deklarerade 2019 i genomsnitt ett innehav på 40,4 hektar produktiv skogsmark medan kvinnors fastigheter i genomsnitt be- står av 25,4 hektar produktiv skogsmark. Medianen, som kan vara ett bättre beskrivande mått i en skev fördelning, är 14 hektar för män&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="p87dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B373/H8B37387x1.jpg" style="width:437px;height:557px"  id="p87img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;och 9 hektar för kvinnor. Medelåldern för samtliga skogsägare var 2019 knappt 62 år.&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;Antal utländska skogsägare (fysiska personer)år 2017 var 7 290 ägare. Störst antal utländska skogsägare kommer från Danmark med 2 203 ägare följt av Norge med 1 993 ägare.&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Figur 3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Markägarkarta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Markägare med mer än 1000 ha skog (januari 2020)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft20"&gt;© 2020 Naturvårdsverket och Lantmäteriet. Databearbetning och karta Metria AB .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/stor-skillnad-i-mans-och-kvinnors-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; skogsagande/.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen Rapport 2018/12. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Statistik om skogsägande 2017&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="p88dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37388x1.jpg/" id="p88img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Kunskap om skogstillståndet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Sverige har en lång tradition av att inventera skogen och att göra kon- sekvensanalyser av olika sätt att sköta och bruka skogen. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är ansvarig myndighet för officiell stati- stik inom statistikområdet Skogarnas tillstånd och förändring.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;För att uppfylla det ansvaret bedriver SLU &lt;SPAN class="ft43"&gt;Riksskogstaxeringen &lt;/SPAN&gt;inom Insti- tutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå. Riksskogs- taxeringen påbörjades 1923 i syfte att utgöra ett underlag för utform- ning och uppföljning av landets skogspolitik. Riksskogstaxeringen baseras på årlig stickprovsinventering av cirka 11 000 provytor. Resul- tatet av stickproverna speglar således hur det ser ut i den svenska skogen i stort. Data avser bland annat arealförhållanden, virkesför- råd, trädbiomassa, årlig tillväxt, vegetationsförhållanden, bärproduk- tion, död ved och skogsskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; har dessutom nationella skogliga konsekvens- analyser, SKA, genomförts av Skogsstyrelsen med ungefär &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; års intervall. Dessa analyser visar på konsekvenser av olika skogsskötsels- cenarier och är underlag för beslut som rör skogarnas nyttjande och skötsel samt skogsindustrins utveckling. Inom ramen för konsekvens- analyserna beräknar Skogsstyrelsen rundvirkes- och skogsbränsle- balansen. Resultaten av SKA utgör därför viktiga strategiska besluts- underlag, inte minst för att bedöma framtida möjlig avverkning, påverkan på miljötillståndet och klimateffekter med utgångspunkt från de olika scenarierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft41"&gt;Den senaste SKA redovisades av Skogsstyrelsen 2015.&lt;SPAN class="ft90"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;I den ana- lyseras sex olika nationella scenarier om hur skogen kan utvecklas de kommande 100 åren. Ett scenario, som kallas &lt;SPAN class="ft45"&gt;Dagens skogsbruk&lt;/SPAN&gt;, av- ser att visa på utvecklingen om skogen används och sköts som den sköts i dag. Scenariot utgick från den aktuella situationen utan några tillägg för utökning av areal skyddad skog eller skog som på annat sätt undantagits från skogsbruk. De andra fem scenarierna avser att visa på vilken utveckling som sker givet att en eller flera förutsätt- ningar förändrats i relation till scenariot Dagens skogsbruk&lt;SPAN class="ft45"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Det är viktigt att poängtera att det som redovisas är scenarier och inte prog- noser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2 § förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, samt bilaga till förordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Skogliga konsekvensanalyser 2015 – SKA 15&lt;SPAN class="ft20"&gt;, rapport 10/2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="p89dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37389x1.jpg/" id="p89img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;De olika scenarierna ger olika resultat, men samtliga visar på att tillväxten ökar successivt på all produktiv skogsmark under de 100 år som beräkningarna avser, framför allt på grund av ett allt varmare klimat. Eventuella negativa effekter för tillväxten till följd av klimat- förändringen, som fler stormar, mer torka eller nya skadeinsekter, har dock inte räknats in i scenarierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Mellan 1980 och 2015 ökade tillväxten i genomsnitt med 0,6 pro- cent per år.&lt;SPAN class="ft88"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Skogsskötsel och förbättrat plantmaterial är viktiga an- ledningar till tillväxtökningen. En viss andel av tillväxten beror även på klimatförändringen, men det är svårt att avgöra hur stor den på- verkan är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skogens skötsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Skogen har under historien alltid spelat en viktig roll för människor, även om betydelsen av de olika nyttigheter som skogen erbjudit har varierat över tid och olika geografiska områden. Praktiskt taget all mark i Sverige bär spår av mänsklig påverkan vilket innebär att vi, med några få undantag, inte har några renodlade urskogar som helt saknar spår av mänsklig aktivitet. Sveriges skogar är därmed generellt seminaturala, halvnaturliga, där många ekologiska processer även i de brukade skogarna väsentligt fungerar naturligt.&lt;SPAN class="ft81"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;En beskrivning av skogsskötsel utgår från olika nivåer: åtgärder, metoder och system. Plantering, röjning och gallring är exempel på &lt;SPAN class="ft43"&gt;skogsskötselåtgärder&lt;/SPAN&gt;. Föryngring under skärm och luckhuggning är exempel på s&lt;SPAN class="ft43"&gt;kogsskötselmetoder&lt;/SPAN&gt;. Trakthyggesbruk eller blädning ut- gör &lt;SPAN class="ft43"&gt;skogsskötselsystem&lt;/SPAN&gt;. Det finns i princip två system för att sköta skog uthålligt: trakthyggesbruk och blädning. Blädning är en klassisk hyggesfri metod men det finns även hyggesfria metoder inom skogs- skötselsystemet trakthyggesbruk.&lt;SPAN class="ft81"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SLU, &lt;/SPAN&gt;Skogsdata 2019&lt;SPAN class="ft46"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Skogsskötsel med nya möjligheter&lt;/SPAN&gt;, rapport 2019/24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SLU, Hannerz, M., m.fl., &lt;/SPAN&gt;Hyggesfritt skogsbruk. Erfarenheter från Sverige och Finland. &lt;SPAN class="ft20"&gt;Future Forests Rapportserie 2017:1, figur 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Trakthyggesbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft41"&gt;Trakthyggesbruk är ett skogsskötselsystem som används i likåldriga och enskiktade bestånd där merparten av träden är lika stora. Inom trakthyggesbruk, som är det absolut vanligaste skötselsystemet i Sverige, genomförs en stor mängd skötselåtgärder under en omloppstid i syfte att främja skogens utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft42"&gt;Föryngringsfas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft41"&gt;Under föryngringsfasen etableras ny skog genom plantering, sådd eller naturlig föryngring. Åtgärderna föregås oftast även av mark- beredning för att underlätta de nya plantornas etablering. Under 2017 genomfördes maskinell markberedning på cirka 150 000 hektar, vilket motsvarar cirka 80 procent av föryngringsarealen. Plantering är den vanligaste föryngringsmetoden och genomfördes, enligt Skogs- styrelsens senaste återväxtuppföljning för 2019, på cirka 170 000 hektar, eller 84 procent av föryngringsarealen. Naturlig föryngring användes som föryngringsmetod på 11 procent och sådd på 3 pro- cent av föryngringsarealen. På 2 procent av föryngringsarealen vid- togs inga föryngringsåtgärder. Oavsett vilken föryngringsmetod som väljs förekommer normalt en stor del självföryngring av både barr och lövträd i bestånden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Genom ståndortsanpassning i skogsbruket anpassas föryngrings- åtgärderna till förhållandena på ståndorten, det vill säga den specifika plats där föryngringen sker. Ståndortsanpassad skogsodling innebär att föryngringsmetod och trädslag väljs efter den plats där träden kommer att växa så att plantorna erbjuds bästa möjliga förhållanden för sin etablering och utveckling samtidigt som den uthålliga produk- tionsförmågan inte äventyras. På grund av risken för skador av betande hjortdjur, främst älg, planteras ofta gran på marker mer lämpade för tall. Det sker särskilt i södra Sverige. När föryngring inte sker med det för marken optimala trädslaget ökar risken för skador av till exem- pel, granbarkborre eller torka.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Ungskogsfas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Under ungskogsfasen är röjning den huvudsakliga skötselåtgärden. Under &lt;NOBR&gt;2015–2017&lt;/NOBR&gt; genomfördes röjning årligen i medeltal på cirka 420 000 hektar. Röjning genomförs primärt för att skapa önskad trädslagssammansättning i det uppväxande beståndet och främja till- växten på de kvarvarande stammarna. Om röjning genomförs i syfte att ta tillvara de bortröjda stammarna som energisortiment genom- förs röjningen ofta något senare för att uttaget ska ge ekonomisk vinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Gallringsfas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Under gallringsfasen är det gallring som är den huvudsakliga skötse- låtgärden och den genomförs normalt mellan en till tre gånger per omloppstid. Syftet med gallring är att främja tillväxten för de kvar- varande stammarna, men till skillnad från röjning tas virket tillvara och används främst som råvara i massaproduktion eller som klen- timmer i sågverken. I medeltal gallrades i genomsnitt 313 000 hektar per år under perioden &lt;NOBR&gt;2015–2017.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Föryngringsavverkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Föryngringsavverkningsfasen är den sista fasen under en omloppstid vid trakthyggesbruk. Då genomförs en avverkning där nästan alla träd i beståndet tas ner samtidigt. I Sverige lämnas dock enstaka eller grupper av träd som miljöhänsyn. Om naturlig föryngring ska tillämpas som föryngringsmetod lämnas en skärm med fröträd kvar på avverk- ningsytan, oftast av tall. Är skärmen relativt tät glesas den ut en eller två gånger varefter de återstående skärmträden tas ner, om de inte läm- nas som miljöhänsyn. Normalt har då ett nytt skogsbestånd etablerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Efter en föryngringsavverkning på fuktig mark görs ibland en skyddsdikning för att tillfällig sänka den höjda grundvattennivå som kan finnas efter avverkningen. Detta görs för att planterade barrträds- plantor ska överleva. Skyddsdikning är en tillfällig åtgärd och dikena ska lämnas för att växa igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;2015–2017&lt;/NOBR&gt; föryngringsavverkades i medeltal 187 000 hektar per år, vilket motsvarar cirka 0,8 procent av den pro- duktiva skogsmarksarealen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Hyggesfria metoder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Andra brukningsmetoder, som med ett samlingsnamn ofta kan kallas hyggesfria skogsbruksmetoder, förekommer i liten men ökande om- fattning i Sverige. Det finns flera olika metoder som kan utgöra hygges- fria skogsskötselsystem. Gemensamt för de hyggesfria metoderna är att marken inte lämnas kal i någon fas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Motiven till att använda hyggesfritt skogsbruk varierar men kan vara att värna och utveckla sociala värden, naturvärden eller kultur- värden. I tätortsnära skogar kan hyggesfritt skogsbruk vara ett alter- nativ för att värna rekreationsvärden. Om motiven till att använda hyggesfria metoder är att värna arter som är beroende av skoglig kon- tinuitet och miljöer där det finns strukturer som gamla träd, skugga, fuktighet och död ved av olika nedbrytningsgrader är blädning och liknande metoder där enskilda träd plockhuggs att föredra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Jämfört med trakthyggesbruk är hyggesfria metoder normalt mer positiva för naturvärden knutna till skuggiga och fuktiga miljöer och skoglig kontinuitet. Samtidigt kan hyggesfria metoder vara negativa för naturvärden knutna till solexponerade träd och solexponerad död ved. Hyggesfria metoder med ett begränsat kontinuerligt uttag av träd gynnar ofta skuggföredragande trädslag som gran och vissa ädla lövträd medan ljusälskande trädslag som tall, björk, asp och ek miss- gynnas. Vad gäller vissa viktiga strukturer för den biologiska mång- falden som gamla träd och grov död ved är förekomsten av dessa i ett skogsbestånd relativt oberoende av brukningsmetod. Mängden gamla träd och grov död ved i ett skogsbestånd är beroende av hur många sådana som lämnas vid brukandet oavsett brukningsmetod. Då trakthyggesbruk är den kraftigt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige kan en större användning av hyggesfria metoder vara positivt för vissa naturvärden och vissa skogstyper om de hyggesfria meto- derna utförs på ett för naturvärdena gynnsamt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;I vissa fall kan det vara en kombination av värden som gör att ett hyggesfritt alternativ väljs. Ofta innebär hyggesfria metoder dock att det ekonomiska motivet får stå tillbaka. Risken för körskador kan öka eftersom åtgärder vidtas fler gånger per omloppstid i varje be- stånd. I vissa fall kan det även finnas produktionsmässiga fördelar med hyggesfritt skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="p93dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37393x1.jpg/" id="p93img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Blädning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Blädningsbruk är en hyggesfri metod för fullskiktade bestånd, det vill säga med träd i alla åldrar och höjdklasser, men mest i de lägre höjdklasserna. Eftersom en blädningsskog hela tiden är trädbevuxen är det en metod som främst är lämplig för skuggfördragande trädslag (sekundärträdslag) som till exempel gran. Vid blädning avverkas en- skilda träd i intervaller på tio till tjugo år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Avverkningen syftar till att ge ett ekonomiskt utbyte samtidigt som de kvarvarande träden ska kunna utvecklas. De återkommande huggningarna kräver att skördade träd hela tiden ersätts med ny in- växning underifrån – små träd som får chans att växa upp och bli nya gagnvirkesträd. För att trygga inväxningen krävs därför ett förråd av små träd. Det förutsätter ett kontinuerligt tillskott av naturligt för- yngrade plantor och att avverknings- och drivningsåtgärder utförs så att skador på underväxt och plantor minimeras. Det är även viktigt att tillräckligt många stora träd sparas för att säkra frötillgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Vid blädning eftersträvas att skogen ska fortsätta att vara fullskik- tad, vilket innebär att träd i olika storleksklasser behöver tas ut för att behålla en jämn diameterfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;En summering av empiriska försök och teoretiska beräkningar pekar mot att produktionen av stamved även under optimala produk- tionsförhållanden blir &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; procent lägre vid blädningsbruk än vid trakthyggesbruk. Då krävs att åtgärderna är utförda på rätt sätt och i lämpliga bestånd. Skälen till de högre kostnaderna beror framför allt på lägre produktivitet i en blädad skog, högre drivningskostnader och fler åtgärder per omloppstid. Det faktum att vissa skogsvårdsåtgär- der, som föryngring och röjning, inte behövs kompenserar i dagsläget inte fullt ut för de högre kostnaderna.&lt;SPAN class="ft81"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;När det gäller trädens upptag av koldioxid är det inte skogssköt- selsystemet som har betydelse utan den tillväxtnivå som finns i bestån- det. Det långsiktiga upptaget av koldioxid är därför likvärdiga mellan olika system om träden växer lika snabbt. I praktiken är dock tillväxten oftast högre vid trakthyggesbruk, vilket talar för att det ger högre klimatnytta.&lt;SPAN class="ft88"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsen. &lt;/SPAN&gt;Skogsskötselserien nr 11, Blädningsbruk&lt;SPAN class="ft46"&gt;, s. 44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SLU, Hannerz, M., m.fl., &lt;/SPAN&gt;Hyggesfritt skogsbruk. Erfarenheter från Sverige och Finland. &lt;SPAN class="ft20"&gt;Future Forests Rapportserie 2017:1, s. 71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Överhållen skärm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Skogsbruksmetoden skärmskogsbruk med överhållen skärm är en hyggesfri metod som är lämplig för att föryngra tall eller andra träd- slag som kräver ljus för att etableras (pionjärträdslag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Syftet med metoden kan vara att skapa skiktade tallskogar och det sker genom att det vid en avverkning lämnas ett större antal träd som bidrar till naturlig föryngring. Åtgärden kan kombineras med brän- ning av fält- och bottenskiktet under skärmen. Metoden är särskilt lämplig i tallbestånd på torr mark som historiskt haft täta brand- intervall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Skillnaden mellan överhållen skärm och en vanlig fröträdsställning vid trakthyggesbruk är att den överhållna skärmen sparas betydligt längre än vid traditionellt skärmskogsbruk och att skärmen hålls tätare än en vanlig fröträdsställning. Dessutom avvecklas skärmen i flera steg under den perioden. Skärmar kan överhållas eller behållas på många sätt. Ett typfall som ur biologisk mångfaldssynpunkt kan vara intres- sant är äldre tallskog på sediment. En annan variant av metoden över- hållen skärm är föryngring av gran under en successivt avvecklande av en granskärm. Denna metod kan till exempel användas i vissa sump- skogar för att möjliggöra granföryngring utan att markvattnet stiger så mycket att gran får svårt att etablera sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft42"&gt;Luckhuggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft41"&gt;Luckhuggning är en hyggesfri skogsbruksmetod som kan vara lämp- lig framför allt i granskog och bokskog, som är ljuskänsliga trädslag och etableras bäst i skugga från andra träd. Metoden bygger på att minde luckor tas upp i beståndet så att ny föryngring kan växa upp i dessa luckor genom frön från omgivande träd eller genom planter- ing. Luckans storlek beror på hur skogen ser ut och hur mycket ljus som behövs, men en luckstorlek på &lt;NOBR&gt;20–50&lt;/NOBR&gt; meter i diameter är vanli- gast. Större luckor ger mer självföryngring av ljusälskande trädslag som tall och många lövträd och mindre luckor ger mer föryngring av till exempel gran. Efterhand kan luckorna göras större tills de ”växer ihop”. Skogen närmast luckan glesas ut något. I luckorna kan klena träd och plantor lämnas, tillsammans med enstaka större träd som be- döms som mest stormfasta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Vid luckhuggning i granskog bör alltid risken för ökad stormfäll- ning beaktas. På mark med tjockt humustäcke kan markberedning behövas i luckorna för att fullgod föryngring ska etableras. Gränsen mellan traditionellt trakthyggesbruk med små hyggen och luckhugg- ning är svår att dra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andra skötselåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft12"&gt;Oavsett vilken skogsbruksmetod som tillämpas finns det ytterligare åtgärder som kan tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Gödsling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Efter gallringsfasen kan ett skogsbestånd i traditionellt trakthygges- bruk och ungefär 10 år innan föryngringsavverkning gödslas med kväve för att öka tillväxten. Gödslingen utförs oftast som en engångs- gödsling för att bygga upp virkesförrådet inför föryngringsavverk- ningen. En sådan gödsling är ofta mycket lönsam, men ibland kan det även löna sig att gödsla tidigare under beståndets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Miljöeffekterna av gödsling är små så länge gödslingen utförs på ett korrekt sätt, till exempel bör gödsel inte nå vattendrag. Känslig mark- eller svampflora kan påverkas negativt av gödsling varför göds- ling bör undvikas i områden med höga naturvärden eller som är viktig renbetesmark. All skog är inte lämplig eller ekonomiskt försvarbar att gödsla. Vissa marker är naturligt så kväverika att träden inte rea- gerar på gödsling. I andra bestånd blir tillväxtökningen så liten att en gödsling knappast lönar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Askåterföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;En annan skötselåtgärd är askåterföring, som främst sker efter uttag av biobränsle i form av grenar och toppar. Allt uttag av biomassa för- surar marken något och innebär att näringsämnen försvinner. Om bortförandet överstiger den naturliga tillförseln minskar utbudet av näringsämnen vilket kan leda till att markens uthålliga produktions- förmåga påverkas negativt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="p96dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37396x1.jpg/" id="p96img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft12"&gt;Aska neutraliserar sura ämnen på ett liknande sätt som kalk. Genom att återföra askan till skogen minskar risken för försurning av mark och vatten. Askan innehåller dessutom det mesta av när- ingen som fanns i avverkningsresterna från början, dock inte kväve. Därmed kan askan kompensera för bortförandet av näringsämnen. Askåterföring kan ske under hela omloppstiden och spridas i växande skog eller på hyggen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Virkesproduktion och ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Sveriges totala virkesförråd har ökat sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1920-talet,&lt;/NOBR&gt; då de första uppgifterna från Riksskogstaxeringen om skogstillståndet, blev tillgängliga. Från mitten av &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; till i dag har det totala virkesförrådet ökat med över 100 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Den årliga tillväxten på produktiv skogsmark i Sverige beräknas- år &lt;NOBR&gt;2015–2019&lt;/NOBR&gt; till drygt 115 miljoner skogskubikmeter (m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk) utanför formellt skyddade områden enligt 2018 års gränser.&lt;SPAN class="ft81"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Genom att en betydande andel av tillväxten sker i medelålders skog, som inte kan avverkas, är inte hela den årliga tillväxten tillgänglig för avverkning. Enligt de senaste skogliga konsekvensanalyserna är den beräknade årliga tillväxten på skogsmark som är tillgänglig för avverkning cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;miljoner m&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk.&lt;SPAN class="ft77"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Den totala bruttoavverkningen uppgick 2018 till 91,2 miljoner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft12"&gt;m3sk. Bruttoavverkningen 2019 uppskattas preliminärt till 94,1 miljo- ner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk vilket innebär en ökning med drygt tre procent. Bruttoav- verkningen 2020 prognostiseras till 91 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk. Avverkningen har, med årliga variationer, ökat stadigt sedan början av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; då den låg på mellan &lt;NOBR&gt;40–60&lt;/NOBR&gt; miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk årligen. Under de senaste fem åren har den årliga bruttoavverkningen legat inom intervallet 90– 94 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk.&lt;SPAN class="ft88"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SLU, &lt;/SPAN&gt;Skogsdata 2020 &lt;SPAN class="ft46"&gt;s. 135.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Skogliga Konsekvensanalyser 2015&lt;/SPAN&gt;, rapport &lt;NOBR&gt;10-2015.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Skogsstyrelsen, statistiskt meddelande JO0312 SM 2001, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Bruttoavverkning 2018 och preli- minär statistik för 2019&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="p97dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B373/H8B37397x1.jpg" style="width:419px;height:560px"  id="p97img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft19"&gt;Figur 3.5 Avverkning och tillväxt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft20"&gt;Produktiv skogsmark utanför formellt skydd, miljoner m³sk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft94"&gt;Källa: Riksskogstaxeringen, SLU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft20"&gt;Femårsmedelvärden &lt;NOBR&gt;1956–2016.&lt;/NOBR&gt; Inklusive tillväxt för avverkade träd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft19"&gt;Figur 3.6 Totalt virkesförråd &lt;NOBR&gt;1923–2017&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft20"&gt;Virkesförrådets utveckling för levande träd, miljoner m³sk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft94"&gt;Källa: Riksskogstaxeringen, SLU, 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft95"&gt;Medeltal för perioden &lt;NOBR&gt;1923–1929&lt;/NOBR&gt; (1926) respektive &lt;NOBR&gt;1938–1952&lt;/NOBR&gt; (1945) och glidande femårsmedeltal från 1955. Uppgifter för &lt;NOBR&gt;1927–1944&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;1946–1954&lt;/NOBR&gt; framtagna med linjär interpolering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft96"&gt;Anmärkning: Från år 1955 tillämpade Riksskogstaxeringen skogsmarksdefinitionerna och först från och med år 2003 ingår formellt skydd i provytorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft97"&gt;All mark: Exklusive bebyggd mark och fjällbjörkskog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;Formellt skydd: Formellt skyddade områden enligt 2018 års gränser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="p98dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37398x1.jpg/" id="p98img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Skogsnäringen sysselsätter i dag cirka 70 000 personer. Om alla under- leverantörer räknas med är omkring 120 000 personer sysselsatta i bran- schen. Arbetstillfällena finns i huvudsak utanför storstadsregionerna. År 2017 var förädlingsvärdet för hela branschen cirka 82,5 miljar- der kronor vilket är cirka 11 procent av svensk industris förädlings- värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för &lt;NOBR&gt;9–12&lt;/NOBR&gt; procent. Skogsindu- strins investeringsnivå varierar kraftig. Under åren &lt;NOBR&gt;2015–2019&lt;/NOBR&gt; inve- sterades cirka 66 miljarder kronor i ökad och ny produktionskapa- citet inom trävaror, massa och papper vilket är cirka &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; procent av svensk industris totala investeringar. De fem åren dessförinnan låg investeringarna cirka 30 procent lägre. För 2020 är prognosen inve- steringar inom skogsindustrin på 9,57 miljarder kronor.&lt;SPAN class="ft81"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Miljövärden och naturvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Skogen innehåller naturvärden som är viktiga för skogslevande arter, sociala värden som avser människans upplevelsevärden och kultur- värden som är av historiskt och kulturellt intresse. Vissa av dessa värden gynnas genom aktiv skötsel medan andra värden bevaras bäst genom att de lämnas orörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;I skogar med höga naturvärden finns ofta många gamla, grova träd, många olika trädslag, både barrträd och lövträd, av olika ålder och storlek. Det finns ofta luckor och gläntor i skogen som släpper ned ljus och gott om döda och multnande träd samt träd med håligheter. Ibland finns det spår av brand och det kan vara områden som varit beskogade under mycket lång tid. Vissa skogstyper och andra träd- bärande naturtyper med ursprung i det gamla odlingslandskapet har utvecklat sina naturvärden genom mänsklig hävd, såsom bete, slåtter eller hamling (lövtäkt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft41"&gt;Forn- och kulturlämningar är gamla spår efter människors verk- samhet. De visar hur människorna levde och brukade landskapet och skogen. Av stor betydelse för kulturmiljövärdena i skogen är det så kallade biologiska kulturarvet&lt;SPAN class="ft90"&gt;15&lt;/SPAN&gt;. Det biologiska kulturarvet är den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsindustrierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Riksantikvarieämbetets definition av biologiskt kulturarv: Det biologiska kulturarvet utgörs av ekosystem, naturtyper och arter som uppstått, utvecklats eller gynnats genom människans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="p99dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B37399x1.jpg/" id="p99img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;del av den biologiska mångfalden som är resultatet av människans aktiva brukande och som därmed berättar något om människan. Det biologiska kulturarvet kan innefatta arters egenskaper exempelvis ängsväxter som börjat blomma tidigare på säsongen på grund av det urval som den återkommande slåttern inneburit. En annan typ är de enskilda träd och buskar som har formats av människan. Exempel är hamlade lövträd eller vidkroniga granar i ett fäbodbete. Mänskligt nyttjande har gynnat vissa arter, antingen genom aktiv inplantering eller genom att livsmiljöer skapats där vissa vilda arter trivs, till exem- pel förekomster av gullvivor i gamla slåtterängar. Hela naturtyper kan också ha formats eller uppkommit genom tidigare bruk. Exem- pel på det är ekhagar och fäbodlandskap med betade skogar. Det bio- logiska kulturarvet kan även innefatta hela landskap, till exempelvis det av renskötsel präglade fjällandskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Skogens sociala värden är de värden som skapas av människans upp- levelser av skogen. Dessa värden rör skogens betydelse för hälsa, väl- befinnande och en god livsmiljö, fritidsupplevelser, friluftsliv och turism, upplevelsevärden och sociala naturkvalitéer, estetiska värden, pedagogik och kunskap om skog och miljö, lek, samvaro och sociala relationer, intellektuell och andlig inspiration, identitet och kultur- arv.&lt;SPAN class="ft81"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Skogens sociala värden är särskilt viktiga i tätortsnära skogar eller annan skog som är attraktiv eller lättillgänglig för människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Nästan all svensk skog var ursprungligen påverkad av naturliga störningar som brand, storm eller översvämning. Människan har häm- tat ved och byggnadsmaterial och haft betesdjur i skogen i tusentals år vilket resulterat i en stor variation av betespräglade miljöer, allt från svagt betespräglade skogar till helt öppna trädlösa betesmarker. Män- niskan har även bränt och röjt stora arealer skog som omvandlats till slåtter- och åkermark. Många skogslevande arter är beroende av de miljöer som skapats av sådana naturliga störningar eller mänsklig hävd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Skogslevande arter kan vara allt från arter som kräver samman- hängande skogar med ett slutet kronskikt under hela livscykeln till arter som utnyttjar solexponerade träd. Många arter rör sig mellan olika biotoper, och för vissa är just gränszonen mellan skog och odlings- landskap den viktigaste biotopen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft94"&gt;nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påver- kas positivt av brukande och skötsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Skogens sociala värden&lt;/SPAN&gt;, meddelande &lt;NOBR&gt;9-2013,&lt;/NOBR&gt; s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft41"&gt;Skogen har under de senaste århundradena i stora delar av landet påverkats kraftigt av verksamheter som kolning, tjärbränning och virkesuttag. Ett omfattande virkesuttag gjordes när sågverksutbygg- naden tog fart, och skedde i form av så kallade dimensionshuggningar där de äldsta träden avverkades och övriga träd lämnades kvar. I jord- bruksbygder och kring gruvor och järnbruk var skogen i början av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; kraftigt påverkad av bete och avverkning, men i obebyggda trakter var skogarna långt mindre påverkade av mänskliga aktiviteter, särskilt i nordvästra Sverige. På &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; slog kalhyggesbruket igenom och blev den helt dominerande avverkningsmetoden. Alla träd avverkades på samma gång och föryngring skedde sedan genom plantering, sådd eller självföryngring, vilket skapade skogar med träd av samma ålder. Flerhundraåriga träd och grov död ved som utgör viktiga livsmiljöer för många arter, saknades i stort sett i de nya sko- gar som uppstod. Sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har miljöhänsyn varit en naturlig del av skogsbruket och de uppväxande skogarna har sedan dess fått ett större inslag av gamla träd, död ved och lövträd jämfört med de som föryngrades decennierna innan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft10"&gt;Biologisk mångfald definieras på följande sätt i Konventionen om biologisk mångfald (CBD).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft3"&gt;Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklu- sive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosy- stem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft12"&gt;Biologisk mångfald omfattar således den genetiska variationsrike- domen bland individer eller populationer inom en art, den variations- rikedom av arter som finns inom ett ekosystem eller område och den variationsrikedom av ekosystem som finns inom ett större landskap, se figur 3.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft41"&gt;Intakta landskap med en mångfald av ekosystem där de naturliga processerna får råda är de globalt sett mest ovanliga. Biologisk mång- fald kan mätas över olika geografiska skalor: hela vår planet, ett land, ett landskap, ett skogsparti eller något annat avgränsat område.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="p101dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373101x1.jpg/" id="p101img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft19"&gt;Figur 3.7 Biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft20"&gt;De tre typerna av biologisk mångfald; genetisk mångfald, artmångfald och ekosystemmångfald och deras inbördes betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;Det skogslandskap i Sverige som har den i särklass bäst bevarade ur- sprungliga ekosystemmångfalden är de stora sammanhängande natur- skogarna ovanför och i nära anslutning till den fjällnära gränsen. En väl bevarad ekosystemmångfald innebär även en väl bevarad artmång- fald och genetisk mångfald, något som inte på samma sätt är möjligt i de mer fragmenterade skogslandskapen nedanför den fjällnära gränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ekosystemtjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens eko- system ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;Ekosystemtjänster indelas ofta i fyra grupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Försörjande: till exempel bär, svamp, viltkött, dricksvatten, trä- virke, bioenergi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Reglerande: till exempel luftrening, pollinering, klimatreglering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="p102dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373102x1.jpg/" id="p102img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kulturella: till exempel friluftsliv, hälsa, natur- och kulturarv och turism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Stödjande: för att övriga tjänster ska fungera, till exempel foto- syntes och bildning av jordmån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Rödlistade och hotade arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;Den så kallade rödlistan är en objektiv redovisning av tillståndet för Sveriges flora och fauna och följer den internationella naturvårds- unionens (IUCN) kriteriesystem för att kategorisera arter efter deras utdöenderisker. Rödlista 2020 är framtagen av SLU Artdata- banken och bedömningarna utförs av Artdatabanken tillsammans med över hundra av landets främsta artexperter. I kategoriseringen ingår inga värderingar av hur angeläget det är att bevara eller göra insatser för en viss art, utan bedömningarna syftar strikt till att kvantifiera utdöenderisken.&lt;SPAN class="ft88"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Rödlistans kriterier fokuserar på förändringar som sker just nu, förväntas ske inom den närmaste framtiden eller som skett under de senaste &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; åren, för långlivade organismer upp till 100 år. Röd- listan fångar inte upp mindre eller långsamma förändringar som skett under längre tid, såvida de inte resulterat i att populationerna blivit små och kraftigt fragmenterade. Bedömning av rödlistestatus görs bara för arter som invandrat naturligt i Sverige eller kommit hit med hjälp av människan och sedan naturaliserats före år 1800. Både van- liga och ovanliga arter som minskar kan vara rödlistade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft32"&gt;Rödlista 2020 är den femte samlade rödlistan för Sveriges djur, svampar och växter. Den första publicerades år 2000. Sverige har sedan dess reviderat och publicerat en rödlista vart femte år. På SLU Artdatabankens webbplats finns en dokumentationstext för varje art som förklarar varför arten är rödlistad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;De arter som uppfyller kriterierna för Nationellt utdöd, Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar, Nära hotad, eller Kunskapsbrist benämns &lt;SPAN class="ft11"&gt;rödlistade&lt;/SPAN&gt;, se figur 3.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;De rödlistade arter som kategoriseras som Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar benämns dessutom som &lt;SPAN class="ft11"&gt;hotade&lt;/SPAN&gt;. Arter som bedömts en- ligt rödlistningskriterierna men som inte uppfyller något av kriterierna kategoriseras som Livskraftig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SLU Artdatabanken. &lt;/SPAN&gt;Rödlistade arter i Sverige 2020&lt;SPAN class="ft20"&gt;, s. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="p103dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373103x1.jpg/" id="p103img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft19"&gt;Figur 3.8 Rödlistans systematik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft20"&gt;Kriterier för rödlistade respektive hotade arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft46"&gt;Källa: Artdatabanken 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft46"&gt;Förkortningarna avser de internationella benämningarna för kategorierna: Regionally Extinct (RE), Critically Endangered (CR), Endangered (EN), Vulnerable (VU), Near Threatened (NT), Data Deficient (DD) och Least Concern (LC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft15"&gt;Hotade arter i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Rödlista 2020 visar att skog är en viktig livsmiljö för 2 050 av de röd- listade arterna. Av dessa är 999 hotade. SLU Artdatabanken bedö- mer att avverkning har &lt;SPAN class="ft43"&gt;stor negativ påverkan &lt;/SPAN&gt;på 764 och viss negativ påverkan på 211 hotade arter, en mindre del av dessa hör hemma i landskapstyper utanför skogen, till exempel hagmarker och parker.&lt;SPAN class="ft81"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;De hotade arter som avverkning bedöms ha stor negativ påverkan på är spridda över hela landet och är i störst utsträckning knutna till ädellövskog och barrskog. De trädslag som hyser flest av dessa hotade arter är gran och ek. Cirka två tredjedelar av de hotade arter som avverkning bedöms ha stor negativ påverkan på är knutna till död eller levande ved. Levande ved är i denna indelning sådan ved som är påverkad av exempelvis vedsvampar eller skalbaggar men där trädet fortfarande lever. De flesta hotade arter där avverkning bedöms ha stor negativ påverkan är svampar och insekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Utdrag ur rödlista 2020 från Artfaktadatabasen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-05-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="p104dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B373/H8B373104x1.jpg" style="width:425px;height:507px"  id="p104img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Figur 3.9 Hotade arter där avverkning bedöms ha stor negativ påverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft20"&gt;Antal hotade arter indelade efter organismgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft20"&gt;Källa: Artdatabanken 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft19"&gt;Figur 3.10 Hotade arter där avverkning bedöms ha stor negativ påverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft20"&gt;Antal hotade arter knutna till visst trädslag samt viss skogstyp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft46"&gt;Källa: Artdatabanken 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft46"&gt;De 764 hotade arter där avverkning bedöms ha stor negativ på verkan fördelade på de trädslag som bedöms viktiga för arten. I det mindre infällda diagrammet redovisas den skogstyp som bedöms viktig för de 764 hotade arterna. En viss art kan vara knuten till en, flera eller inget specifikt trädslag eller skogstyp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="p105dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373105x1.jpg/" id="p105img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;SPAN style="padding-left:328px;"&gt;Den svenska skogen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tabell 3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Hotade arter där avverkning bedöms ha stor negativ påverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Geografisk fördelning av hotade arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft19"&gt;Län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft22"&gt;Antal arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Norrbotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Västerbotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Jämtland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Västernorrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Gävleborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Dalarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Uppsala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Värmland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Västmanland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Örebro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Södermanland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Östergötland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Jönköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Gotland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Kronoberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft20"&gt;Kalmar (fastland)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Kalmar &lt;SPAN class="ft19"&gt;(&lt;/SPAN&gt;Öland&lt;SPAN class="ft19"&gt;)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Halland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Blekinge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;P class="p332 ft3"&gt;Skåne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft3"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft46"&gt;Källa: Artdatabanken 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft95"&gt;De 764 hotade arter där avverkning bedöms ha stor negativ påverkan fördelade geografisk över Sverige. En art kan förekomma i flera län. Färgintensitet i kartan motsvarar antalet hotade arter per län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Areal gammal skog och mängd död ved&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;Skogsbrukets naturvårdsarbete har utvecklats positivt ur många aspek- ter sedan den nya skogspolitiken infördes i början på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Trots det finns fortfarande många hotade skogslevande arter och an- talet hotade arter minskar inte och situationen för dessa ser följakt- ligen inte ut att bli märkbart bättre. Det kan bero på att naturvårds-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="p106dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373106x1.jpg/" id="p106img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;åtgärder som görs i skogen i många fall tar lång tid för att få full effekt. Som exempel tar det lång tid för hundraåriga träd som lämnas som miljöhänsyn att bli riktigt gamla och värdefulla för den biologiska mångfalden. Tiden som gått sedan den nya skogspolitiken infördes utgör endast en kort tid i en skogs livscykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Att statusen för de hotade skogslevande arterna inte förbättras kan också bero på att de åtgärder som gjorts inte är tillräckliga för dessa arter. Det kan vara så att mängden gamla träd och död ved var på så låga nivåer att trots att ökningarna procentuellt sett varit stora är de inte tillräckliga för att ge livskraftiga populationer av vissa hotade arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Död ved är, som nämnts ovan, av stor betydelse för många hotade skogslevande arter. Cirka två tredjedelar av de hotade arter som av- verkning bedöms ha stor negativ påverkan på är knutna till död eller levande ved. Vi ska här, för att bättre förstå betydelsen av skogsbru- kets utveckling för den biologiska mångfalden, fördjupa oss i situa- tionen för den biologiska mångfalden knuten till död ved.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft19"&gt;Figur 3.11 Hotade arter där avverkning bedöms ha stor negativ påverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft20"&gt;Indelade efter vilket substrat som bedömts viktigt för arten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft87"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p337 ft87"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft46"&gt;Källa: Artdatabanken 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft87"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft99"&gt;De substrat som bedömts viktiga för de 764 hotade arter där avverkning bedöms ha stor negativ påverkan. En viss art kan vara knuten till en, flera eller inget särskilt substrat .&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="p107dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373107x1.jpg/" id="p107img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft42"&gt;Arter och den döda vedens kvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft12"&gt;Antalet arter som lever i död ved beräknas vara mellan 6 000 och 7 000 i Sverige.&lt;SPAN class="ft88"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Olika arter är knutna till död ved från olika trädslag till följd av vedens kemi och struktur. Drygt 60 procent av de ved- levande arterna uppträder enbart på lövträd, 25 procent på barrträd och resten är så kallade generalister som uppträder på både löv- och barrträd.&lt;SPAN class="ft88"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft9"&gt;Olika arter föredrar även olika dimensioner av död ved, allt från pinnar till grova träd. Studier visar att en större artrikedom återfinns på grov död ved, i synnerhet återfinns här hotade eller ovanliga arter.&lt;SPAN class="ft81"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Olika arter föredrar även olika nedbrytningsgrad av död ved, allt från nydöd hård ved till mjuk, nästan nedbruten ved. I brukad skog är sena nedbrytningsstadier underrepresenterade jämfört med i natur- skog. Det beror bland annat på att de sena nedbrytningsstadierna påverkas mer av skador i samband med gallring och slutavverkning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Generalister och lättspridda arter klarar sig i allmänhet bra, medan arter som är mer specialiserade på en viss typ av död ved och/eller är mer svårspridda har svårare att klara sig. De flesta hotade arter knutna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;till död ved är denna typ av specialister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft42"&gt;Arter och mängden död ved&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;I en sammanställning av 40 studier från urskogsartade tall- och gran- skogar i Sverige, Finland och norra europeiska Ryssland var medel- värdet för död ved 80 m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar. I dessa studier varierade mäng- den död ved från 19 m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar upp till 201 m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar. Den döda veden i granskogarna utgjorde &lt;NOBR&gt;18–40&lt;/NOBR&gt; procent av virkesförrådet med ett medeltal på 28 procent. Andelen död ved i tallskogarna varie- rade från &lt;NOBR&gt;18–37&lt;/NOBR&gt; procent med ett medeltal på 25 procent av virkes- förrådet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Vedlevande arters krav på substrat – en sammanställning och analys av 3 600 arter&lt;SPAN class="ft94"&gt;, rapport 7/2004, s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Död ved i levande skogar&lt;/SPAN&gt;, rapport 5413, s. 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Grove, S. 2002, &lt;/SPAN&gt;Saproxylic insect ecology and the sustainable management of forests&lt;SPAN class="ft94"&gt;, Annual Review of Ecology and Systematics. 33, s 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft111"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Hautala, H., m.fl., &lt;/SPAN&gt;Impacts of retention felling on coarse woody debris (CWD) in mature boreal spruce forests in Finland, &lt;SPAN class="ft110"&gt;Biodiversity and Conservation 13, 2004, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;1541–1554.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Siitonen, J., &lt;/SPAN&gt;Forest management, coarse woody debris and saproxylic organisms: Fennoscandian boreal forests as an example&lt;SPAN class="ft20"&gt;, Ecological Bulletins 49, 2001, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12–16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="p108dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373108x1.jpg/" id="p108img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;SPAN style="padding-left:322px;"&gt;SOU 2020:73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft32"&gt;I en genomgång av 36 studier av tröskelvärden för mängden död ved för insekter i mellaneuropeiska skogar dras slutsatsen att kritiska tröskelvärden för förekomst av många vedinsekter ligger inom inter- vallet &lt;NOBR&gt;20–50&lt;/NOBR&gt; m&lt;SPAN class="ft112"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar.&lt;SPAN class="ft112"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Med andra ord kan de inte överleva lång- siktigt i skogar med lägre volym död ved per hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;I Finland och Ryssland studerades vedlevande skalbaggar i ett antal skogar med olika mängd död ved. Man jämförde naturskogar, över- åriga brukade skogar och avverkningsmogna brukade skogar. Resul- tatet visar på ett starkt positivt samband mellan artantal av vedlevande skalbaggar och mängden död ved. Något liknande samband för icke- vedlevande skalbaggar sågs inte.&lt;SPAN class="ft112"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;I en studie i norra Sverige påvisades ett positivt samband mellan antalet lågor&lt;SPAN class="ft81"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;per hektar och artantalet vedlevande svampar. Artantalet påverkades också positivt av lågornas diameter och nedbrytningsgrad. Tätheten av lågor i studieområdena varierade från 25 per hektar till 150 per hektar. Artantalet ökade linjärt upp till 75 lågor per hektar, vilket bör motsvara &lt;NOBR&gt;25–35&lt;/NOBR&gt; m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;död ved i form av lågor per hektar. Där- efter tycks kurvan plana ut. &lt;SPAN class="ft81"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft32"&gt;I en studie av vedsvampar i södra Finland förklarades skillnaderna i artrikedom bäst av variationen och mängden av död ved. Hotade arter var praktiskt taget begränsade till bestånd där mängden död ved översteg 20 m&lt;SPAN class="ft112"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar. Författarna menar att detta utgör ett trös- kelvärde och att förekomsten av hotade arter av vedsvampar vid lägre volymer av död ved är osannolik.&lt;SPAN class="ft112"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;I en studie presenterades data över sambandet mellan volymen död ved och förekomst av ett antal hackspettarter i Polen. Det visade sig att den vitryggiga hackspetten bara häckade i områden med i genom- snitt minst &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;död lövved per hektar i ett &lt;NOBR&gt;100-hektarsområde.&lt;SPAN class="ft90"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Müller, J., Bütler, R., &lt;/SPAN&gt;A review of habitat thresholds for dead wood: a baseline for management recommendations in European forests&lt;SPAN class="ft99"&gt;, European Journal of Forest Research 129, 2010, s. 990.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft111"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Martikainen P., m.fl., &lt;/SPAN&gt;Species richness of Coleoptera in mature managed and &lt;NOBR&gt;old-growth&lt;/NOBR&gt; boreal forests in southern Finland&lt;SPAN class="ft110"&gt;. Biological Conservation 94, 2000, s. 202.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Lågor är den gängse termen för omkullfallna döda träd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Bader, P., m.fl., &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Wood-inhabiting&lt;/NOBR&gt; fungi and substratum decline in selectively logged boreal spruce forests&lt;SPAN class="ft94"&gt;, Biological Conservation 72, 1995, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;355–362.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Penttila R., m.fl., &lt;/SPAN&gt;Polypore diversity in managed and &lt;NOBR&gt;old-growth&lt;/NOBR&gt; boreal Picea abies forests in southern Finland&lt;SPAN class="ft94"&gt;, Biological Conservation 117, 2004. s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;271–283.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Angelstam P., m.fl., &lt;/SPAN&gt;Effects of forest structure on the presence of woodpeckers with different specialisation in a landscape history gradient in NE Poland&lt;SPAN class="ft99"&gt;, Avian Landscape Ecology, 2002, s. 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="p109dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373109x1.jpg/" id="p109img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft9"&gt;En annan studie visade att om tretåig hackspett ska finnas i ett om- råde, med en sannolikhet på 95 procent, bör mängden stående död ved uppgå till i genomsnitt minst 15 m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar inom 100 hektar.&lt;SPAN class="ft81"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;I en rapport från Naturvårdsverket dras bland annat följande slut- satser: Somliga arter är specialiserade och kräver ett rikligt utbud av död ved på 50 m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar eller mer. Områden med 20 m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;död ved&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft10"&gt;per hektar tycks vara bra miljöer för många arter.&lt;SPAN class="ft77"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft42"&gt;Död ved i Sverige enligt riksskogstaxeringen 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Riksskogstaxeringen samlar in en mängd data för att beskriva och kvantifiera den döda veden. I en temarapport 2020 beskrivs den döda veden över olika geografier, fördelat på trädslag, position och ned- brytningsgrad.&lt;SPAN class="ft88"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Nedanstående text är baserad på utdrag från denna rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;När den första inventeringen av död ved utfördes år 1923 var det den döda veden som en resurs som var i fokus, det vill säga den hårda döda ved som var duglig som brännved inventerades. Sedan år 1994 är inventeringen utökad för att inkludera mer nedbruten död ved samt registrering av ytterligare information relaterat till den döda veden. Analyserna visar att mängden hård död ved mer än fördubblats sedan 1926. Vi har i dag 244 miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;död ved i Sveriges skogsmark vilket motsvarar 8,9 m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft12"&gt;Mängden död ved i hela landet på produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden är i dag 8,4 m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar. Det kan jäm- föras med 5,8 m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar år 1996, en ökning med 45 procent på drygt 20 år. Mängden död ved per hektar är betydligt större på skogs- mark inom formellt skyddade områden. Där uppgår den till 20,4 m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Butler R., m.fl., &lt;/SPAN&gt;Dead wood threshold values for the &lt;NOBR&gt;three-toed&lt;/NOBR&gt; woodpecker presence in boreal and &lt;NOBR&gt;sub-Alpine&lt;/NOBR&gt; forest, &lt;SPAN class="ft94"&gt;Biological Conservation 119, 2004, s. 315.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Död ved i levande skogar&lt;/SPAN&gt;, Rapport 5413, 2005, s. 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Skogsdata 2020&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;11–34.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="p110dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373110x1.jpg/" id="p110img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Figur 3.12 Mängd död ved&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft20"&gt;m&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;/hektar, produktiv skogsmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft46"&gt;Mängden död ved på produktiv skogsmark i Sverige utanför formellt skyddade områden 1996 respektive 2020, inom formellt skyddade områden 2020 och genomsnittet i 40 urskogsartade skogar i Sverige, Finland och norra Ryssland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft12"&gt;Ungefär tre fjärdedelar av volymen död ved på skogsmark är mellan 10 och 29 cm i diameter. Drygt hälften av den döda veden på skogs- mark i Sverige är hård. Andelen minskar med ökad nedbrytnings- grad. Andelen mycket nedbruten död ved är endast cirka 10 procent. Inom formellt skyddade områden finns det nästan fyra gånger så mycket död ved av klassen mycket nedbruten och även mer grov död ved.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;De största mängderna död ved per hektar finns närmast fjäll- kedjan, i mellersta Norrland, i Stockholms och Uppsala län samt i sydvästra Götaland. Sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har mängden död ved ökat sett till hela landet. I Norra Norrland ses dock en minskning, främst av mängden mer nedbruten död ved.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Det främsta skälet till den hårda döda vedens kraftiga ökning under senare år är vindfällningar orsakade av kraftiga stormar. Dessutom har skogsbruket sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; vid föryngringsavverkningar av naturvårdsskäl aktivt börjat spara både stående döda och levande träd. Död ved av gran har ökat över tid i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Vissa arter gynnas av att det finns höga koncentrationer av död ved inom ett område. Riksskogstaxeringens har utfört en analys med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="p111dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373111x1.jpg/" id="p111img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;data från &lt;NOBR&gt;2015–2019.&lt;/NOBR&gt; I analysen har ett tröskelvärde på minst 20 m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per hektar nyttjats och den döda veden måste utgöras av objekt med en grovlek på minst 20 cm. Analysen visar att det i dag finns knappt 2 miljoner hektar skogsmark, respektive knappt 1,5 miljoner hektar produktiv skogsmark, som uppfyller dessa kriterier. Det utgör 7 pro- cent av både den produktiva och totala skogsmarksarealen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Arealen gammal skog och äldre lövrik skog samt mängden död ved&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Skogsbrukets negativa påverkan på hotade arter gäller främst föryng- ringsavverkning av skogsområden som under lång tid varit kontinuer- ligt beskogade. Brist på död ved samt igenväxning av tidigare öppnare miljöer är andra viktiga orsaker till populationsminskningar. Dessutom innebär detta att livsmiljöerna för många arter blivit fragmenterade vilket får till följd att arterna får svårt att sprida sig i landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Utvecklingen sedan den nya skogspolitiken infördes har ur många naturvårdsaspekter varit positiv med ökade arealer gammal skog och äldre lövrik skog samt ökad mängd död ved genom skogsbrukets miljö- hänsyn och frivilliga avsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft19"&gt;Figur 3.13 Utveckling av areal gammal skog &lt;NOBR&gt;1926–2017&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft20"&gt;Areal produktiv skogsmark över viss beståndsålder utanför formellt skydd, 1000 hektar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft46"&gt;Källa: Riksskogstaxeringen, SLU, 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft99"&gt;Hela landet utanför formellt skyddade marker enligt 2018 års gränser. Medeltal för perioden &lt;NOBR&gt;1923–1929&lt;/NOBR&gt; (1926) och glidande femårsmedeltal från 1955. Åren &lt;NOBR&gt;1927–1954&lt;/NOBR&gt; är linjärt interpolerade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="p112dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B373/H8B373112x1.jpg" style="width:430px;height:602px"  id="p112img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;Figur 3.14 Volymen hård död ved – utveckling sedan &lt;NOBR&gt;1923–2017&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft20"&gt;Volym hård död ved fördelad på diameterklass, alla ägoslag utanför formellt skydd, miljoner m&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft20"&gt;Källa: Riksskogstaxeringen, SLU, 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft96"&gt;Hela landet, alla ägoslag exklusive bebyggd mark och fjällbjörkskog, utanför formellt skyddade marker enligt 2018 års gränser. Medeltal för perioden &lt;NOBR&gt;1923–1929&lt;/NOBR&gt; (1926) och glidande femårsmedeltal från 1955. Åren &lt;NOBR&gt;1926–1954&lt;/NOBR&gt; är linjärt interpolerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft95"&gt;Anmärkning: Avser volym hård död ved med en diameter på minst 10 cm samt ”duglig som brännved”. För perioden &lt;NOBR&gt;1923–1982&lt;/NOBR&gt; är det oklart om lövträd inkluderas eller ej i inventeringen . Lövträd särredo- visas därför från 1983 då det är osäkert om ökningen i den kategorin är jämförbar över hela s erien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft19"&gt;Figur 3.15 Areal äldre lövskog &lt;NOBR&gt;1955–2017&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft20"&gt;Äldre lövskog med förekomst av död ved, produktiv skogsmark utanför formellt skydd, 1 000 hektar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft20"&gt;Källa: Riksskogstaxeringen, SLU, 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft117"&gt;Utanför formellt skyddade marker enligt 2018 års gränser. Glidande femårsmedeltal. Björk och övriga lövträd &lt;SPAN class="ft116"&gt;≥ &lt;/SPAN&gt;65 procent av grundytan bedömt på beståndsnivå, hård död ved med diameter &lt;SPAN class="ft116"&gt;≥ &lt;/SPAN&gt;10 cm och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;≥&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;5 m³/hektar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;Beståndsålder: Nordlig- och sydlig boreal zon &amp;gt;80 år samt boreonemoral- och nemoral zon &amp;gt;60 år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="p113dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373113x1.jpg/" id="p113img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Konnektivitet i landskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;För att arter knutna till en specifik skogstyp ska kunna leva i långsik- tigt livskraftiga populationer behöver de kunna sprida sig mellan om- råden av denna skogstyp. För att arter knutna till olika skogstyper ska kunna fortleva långsiktigt i ett landskap behöver det finnas eko- logisk konnektivitet i landskapet mellan områden av dessa olika skogs- typer. Med ekologisk konnektivitet menas att arter kan förflytta sig mellan områden i ett landskap. Det innebär emellertid inte att om- rådena behöver vara fysiskt sammankopplade. Om ekologisk konti- nuitet ska råda kan däremot avståndet mellan områden av samma skogs- typ inte vara längre än att arter knutna till denna skogstyp kan sprida sig mellan dessa områden så att ett genetiskt utbyte kan ske mellan populationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Arter som är specialiserade på olika livsmiljöer, vilket gäller mer- parten av de hotade arterna, kallas habitatspecialister. För en habitat- specialist är väl förbundna system av den skogstyp, med de egenskaper som just den arten är anpassad till av stor betydelse för bevarandet av en långsiktigt livskraftig population. Exempelvis behöver arter knutna till gamla ihåliga ekar kunna sprida sig mellan just ekmiljöer med gamla ihåliga ekar för att väl förbundna system för dessa arter ska finnas. Dessa miljöer måste också finnas kvar över tid, på så sätt att nya ekar kontinuerligt växer upp och får åldras under sådana beting- elser som skapar de förutsättningar som arten är beroende av. Arter som inte har specialiserade krav på sin omgivning, så kallade habitat- generalister, har lägre behov av väl förbundna system av livsmiljöer för att de ska kunna fortleva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft9"&gt;Vissa strukturer och funktioner finns huvudsakligen i så kallade skogsbiologiska värdekärnor&lt;SPAN class="ft81"&gt;33&lt;/SPAN&gt;. Arter knutna till en sådan struktur och/ eller funktion har då främst möjlighet att fortleva i skogsbiologiska värdekärnor där en struktur och/eller funktion finns som just den arten är knuten till. Sådana habitatspecialiserade arter behöver kunna sprida sig mellan skogliga värdekärnor av den typ och med de struk- turer och funktioner arterna behöver för att kunna fortleva i livskraf- tiga populationer i ett landskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;I Sverige är begreppet skogsbiologisk värdekärna sedan länge etablerat för att bedöma vad som utgör skogar med stor betydelse för naturvärden/biologisk mångfald. Begreppet används i nu- läget bland annat för att identifiera områden med höga naturvärden som bör aktualiseras/pri- oriteras för formellt skydd. Med skogsbiologisk värdekärna avses ett sammanhängande skogsom- råde som bedömts ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="p114dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373114x1.jpg/" id="p114img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p374 ft12"&gt;Ekologisk konnektivitet behövs av två anledningar. En lokal pop- ulation som av någon anledning dör ut i en värdekärna kan inte er- sättas av nya individer om det är för långt till närmaste lämpliga livs- miljö. Dessutom behöver populationer ha ett genetiskt utbyte för att vara långsiktigt livskraftiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Det är viktigt att observera att arter specialiserade på företeelser som främst förekommer i värdekärnor av en viss skogstyp behöver väl förbundna system av värdekärnor av just denna skogstyp för att kunna spridas mellan områdena. Olika arter har olika förmåga att sprida sig och olika krav på areell omfattning av habitat (olika spridningsbiologi).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;För att kunna bedöma om områden är väl förbundna är det även relevant hur ekologiskt funktionella områdena i sig är och hur land- skapet mellan dessa områden ser ut. För arters spridningsmöjlighet har det alltså betydelse vilka brukningsformer som används och vil- ken typ av miljöhänsyn som vidtas utanför områdena. I exemplet ovan kan gamla och unga ekar som lämnas som miljöhänsyn bidra till kon- nektivitet nu och i framtiden. Detsamma gäller även förvaltningen av ekar på odlingsmark eller i bebyggd miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Den miljöhänsyn som tas vid föryngringsavverkning omfattar både att lämna hänsynsytor och enskilda träd utanför hänsynsytorna. Miljöhänsyn lämnas även i större utsträckning än vad som krävs en- ligt skogsvårdslagen, som en del av sektorsansvaret för miljön. Om sådan miljöhänsyn som stärker de specifika värdena i ett visst land- skap lämnas blir värdet för den biologiska mångfalden högre och kon- nektiviteten bättre än om miljöhänsyn lämnas utan tankar på land- skapets beskaffenhet. I ett landskap där den biologiska mångfalden främst är knuten till exempelvis solexponerade gamla tallar och död tallved så kan en effektiv miljöhänsyn förstärka det landskapet och bidra till ökad konnektivitet genom att gamla tallar lämnas som miljö- hänsyn vid avverkning. I ett annat landskap med värdena knutna till fuktiga granlågor i slutna granskogar bör i första hand sådana hänsyns- ytor lämnas som miljöhänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft41"&gt;En studie av konnektiviteten för skogsbiologiska värdekärnor&lt;SPAN class="ft90"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;i Sverige visade att konnektiviteten är god i den fjällnära regionen medan den är betydligt lägre i övriga delar av landet. Ovanför den fjäll- nära gränsen utgjordes 54 procent av skogsmarken av värdekärnor med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Studien använder begreppet High Conservation Value Forests vilket enligt utredningens be- dömning av studiens metodik i allt väsentligt överensstämmer med begreppet skogsbiologiska värdekärna såsom det används i utredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="p115dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373115x1.jpg/" id="p115img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;funktionell konnektivitet för tre utvalda fågelarter. Nedan den fjäll- nära gränsen bestod endast &lt;NOBR&gt;3–8&lt;/NOBR&gt; procent av skogsmarken av värde- kärnor med funktionell konnektivitet, det vill säga värdekärnorna var i så väl förbundna system att fågelarterna kunde sprida sig mellan dessa.&lt;SPAN class="ft88"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Representativitet av skogstyper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;För att bevara den biologiska mångfalden i ett skogslandskap behövs ett representativt bevarande och utvecklande av skogsmiljöer som fångar in hela den biologiska mångfald som finns inom detta land- skap. Detta bygger på grundläggande kunskap om att olika miljöer hyser olika artsamhällen med särskilda anpassningar och ekologiska interaktioner. Att bevara gamla granskogar bidrar i mycket begränsad omfattning till att bevara biologisk mångfald knuten till gamla ek- skogar. För att uppnå en mångfald i bevarandet av arter och livs- miljöer behövs således ett bevarande av alla naturtyper. Som nämnts ovan avser bevarande av biologisk mångfald även ett bevarande av mångfald av ekosystem. Det är således viktigt med bevarande av både arter och mångfalden av ekosystem. För att uppnå dessa delar krävs bland annat att bevarande och utveckling av områden sker med eko- logiskt representativa system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kritiska tröskelvärden för specialiserade arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Kritiskt tröskelvärde är den minsta mängd livsmiljö som måste finnas för att en specialiserad art långsiktigt ska kunna överleva i ett landskap. För att representativiteten ska anses god nog för att bevara den biologiska mångfalden behöver de kritiska tröskelvärdena uppnås för de olika naturtyperna/skogstyperna. Forskning visar att då mindre än &lt;NOBR&gt;10–30&lt;/NOBR&gt; procent av den ursprungliga förekomsten av en livsmiljö återstår minskar sannolikheten för långsiktig överlevnad drastiskt.&lt;SPAN class="ft81"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Den svenska bristanalysen från 1997 uppskattade det långsiktiga behovet av att skydda skog till 20 procent av de i ett ursprungligt till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Angelstam P., m.fl., &lt;/SPAN&gt;Sweden does not meet agreed national and international forest biodiversity targets: A call for adaptive landscape planning, &lt;SPAN class="ft99"&gt;Landscape and Urban Planning 202, 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Angelstam, P., m.fl., &lt;/SPAN&gt;Targets and tools for the maintenance of forest biodiversity&lt;SPAN class="ft20"&gt;, Ecological Bulletins &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;51:1-510,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="p116dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373116x1.jpg/" id="p116img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;stånd förekommande arealerna av i dag missgynnade skogstyper, åldersklasser och trädslagsblandningar.&lt;SPAN class="ft81"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Utifrån dessa beräkningar har det antagits en schablonnivå om 20 procent som har varit ledande vid generella antaganden om storlek på livsmiljöer. Det kritiska tröskel- värdet är beräknat utifrån ursprunglig omfattning av livsmiljön. I de fall en skogstyp har omvandlats i stor omfattning till en annan natur- typ behöver därför schablonnivån justeras uppåt. Det är viktigt att förstå att olika arter har olika tröskelvärden för vad som är funktio- nella landskap just för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Naturvårdande skötsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft32"&gt;De formellt skyddade eller frivilligt avsatta områdenas nytta för den biologiska mångfalden beror på deras kvalitet som livsmiljö för arter med dess genetiska innehåll och för ekosystemmångfalden. Områ- den avsatta för naturvård bör därför ha sådana kvaliteter i struktur och funktion att de motsvarar den biologiska mångfaldens behov. Många hotade arter är habitatspecialister och knutna till särskilda strukturer och funktioner i en viss skogstyp. Arter knutna till död ved behöver förekomst av död ved för sin överlevnad. Men många vedlevande hotade arter är dessutom beroende av en särskild typ av död ved. Olika arter är knutna till olika trädslag, olika grad av sol- exponering och olika nedbrytningsgrad på den döda veden. Olika funktioner, såsom översvämning, skogsbete eller skogsbrand ger upp- hov till olika strukturer och i övrigt olika förutsättningar för den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Normalt är vissa funktioner av särskilt stor betydelse för en viss skogstyp; naturliga tallskogar formas av regelbundna naturliga skogs- bränder och svämskogar av regelbundna översvämningar. De struk- turer och funktioner som naturligt hör hemma i en skogstyp är således av stor betydelse för den biologiska mångfalden knuten till denna skogstyp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Människans tidigare hävd såsom bete eller slåtter och annan på- verkan på strukturer och funktioner gör att naturvårdande skötsel ofta är viktig för att en skogstyp ska bibehålla eller utveckla de struk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Angelstam, P., Andersson, L., &lt;/SPAN&gt;I vilken omfattning behöver arealen skyddad skog i Sverige utökas för att biologisk mångfald skall bevaras? &lt;SPAN class="ft20"&gt;SOU 1997:98, Bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="p117dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373117x1.jpg/" id="p117img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;turer och funktioner som behövs för att de specialiserade arterna knutna till den skogstypen långsiktigt ska bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft32"&gt;Många avsatta områden behöver följaktligen någon form av natur- vårdande skötsel för att bevara och utveckla sin fulla kvalité som livs- miljö. Det kan röra sig om bete i trädklädda betesmarker, borthugg- ning av gran i igenväxande lövskogar, återställning av hydrologin i dikade sumpskogar och naturvårdsbränning i brandpräglade skogs- typer. Skötselbehovet är stort i både de formellt skyddade områdena och i de frivilliga avsättningarna.&lt;SPAN class="ft112"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vissa områden avsatta för naturvård har relativt låga naturvärden i dag. Det kan vara delar med lägre naturvärden inom ett formellt skyddat område som ingått av arronderingsskäl eller en frivillig av- sättning på en fastighet där områden med riktigt höga naturvärden saknats. I dessa naturvårdsavsättningar finns en potential att skapa naturvärden genom att exempelvis veteranisera&lt;SPAN class="ft81"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;träd eller skapa död ved eller att gynna lövträd genom att avverka yngre gran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Formellt skyddad skog, frivilliga avsättningar, miljöhänsyn och impediment&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;Formellt skydd och frivilliga avsättningar av skogsmark har under den senaste tjugoårsperioden ökat kraftigt. Sedan år 2018 finns offi- ciell statistik över hur mycket formellt skyddad och frivilligt avsatt skog som finns, hur mycket skogsägare lämnat som miljöhänsyn och hur mycket improduktiv skog vi har i Sverige.&lt;SPAN class="ft81"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Den statistik som redovisas nedan är uppdaterad av SCB till och med 2019.&lt;SPAN class="ft81"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Av rapporten framgår att arealen formellt skyddad skog i Sverige är 2 352 700 hektar, varav 1 395 200 hektar är produktiv skogsmark. Det utgör 8,7 procent av landets skogsmark respektive 6,1 procent av landets produktiva skogsmark. Av detta utgör arealen formellt skyddad fjällnära skog 1 448 300 hektar, varav 643 700 hektar är pro- duktiv skogsmark. Formellt skyddad fjällnära skog utgör 56,5 pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Se till exempel Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Redovisning av regeringsuppdrag om ett prioriterat åtgärds- program för Natura 2000 för år &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;SPAN class="ft94"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;NV-05341-18&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; samt Riksrevisionens rapport, &lt;/SPAN&gt;Skyd- det av värdefull skog&lt;SPAN class="ft94"&gt;, RiR 2018:17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Att avsiktligt skada träd på olika sätt så att de ska uppnå åldersstrukturer, som håligheter och döda grenar och toppar, tidigare för att gynna arter som är beroende av sådana strukturer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark&lt;SPAN class="ft94"&gt;, Rapport 2019/18 – dnr 2018/4167.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;SCB, &lt;/SPAN&gt;Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogs- mark 2019&lt;SPAN class="ft99"&gt;. Statistiskt meddelande MI 41 SM 2002, med referenstidpunkt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;2019-12-31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;cent av den fjällnära skogsmarken respektive 52,7 procent av den fjäll- nära produktiva skogsmarken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft12"&gt;Arealen formellt skyddad skog nedanför fjällnära skog är 904 400 hektar, varav 751 500 hektar är produktiv skogsmark. Det utgör 3,7 procent av skogsmarken nedanför fjällnära gränsen respek- tive 3,5 procent av den produktiva skogsmarken nedanför fjällnära gränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;Arealen produktiv skogsmark som markägare frivilligt avsatt för andra ändamål än skogsbruk uppskattas till 1 254 800 miljoner hek- tar, vilket utgör 4 procent av landets skogsmark och cirka 5 procent av den produktiva skogsmarken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;I samband med alla skogliga åtgärder, som till exempel röjning, gallring eller annan avverkning, ska enligt skogsvårdslagen hänsyn tas till den biologiska mångfalden, kulturmiljön, friluftslivet och i före- kommande fall även rennäringen. Exempel på hänsyn i samband med skogsbruksåtgärder är att begränsa hyggesstorlek, lämna träd av de trädslag som finns naturligt på växtplatsen, buskar, enstaka träd, träd- samlingar och döda träd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Skogliga impediment större än 0,1 hektar får inte brukas och hän- synskrävande biotoper och värdefulla kulturmiljöer ska inte skadas. Exempel på hänsynskrävande biotoper kan vara örtrika områden längs vattendrag, kärr och småvatten, strand- och sumpskogar med natur- skogskaraktär, vattendrag och myrmarker, naturskogsrester, äldre trädbestånd med påtagligt stor mängd hänglav eller död ved, äldre hassellundar eller äldre skogsbeten. Exempel på värdefulla kultur- miljöer kan vara slåttermyrar, husgrunder, fäbodvallar, röjningsrösen och stenmurar. Skyddszoner med träd och buskar som behövs mot hänsynskrävande biotoper, kulturmiljöer, vatten, våtmarker och ris- bon ska lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Under åren 2014/15 lämnade enskilda markägare nio procent av den avverkade arealen som sådana hänsynsytor. Motsvarande siffra för övriga markägare var 13,5 procent. Det ger ett genomsnitt på 11 procent för alla typer av markägare. Förutsatt att all den hänsyn som lämnats fortfarande finns kvar visar preliminära siffror att till år 2019 skulle cirka 456 400 hektar ha ackumulerats sedan 1993, vil- ket utgör 2 procent av Sveriges produktiva skogsmark. Hänsyns- ytorna överlappar inte formellt skydd eller improduktiv skogsmark. Överlapp mot frivilliga avsättningar kan finnas men har inte utretts fullständigt. Ingen mätning av hänsynsytornas varaktighet är gjord.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="p119dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373119x1.jpg/" id="p119img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;Det är därför oklart i vilken utsträckning avverkning och andra åt- gärder som upparbetning av stormfällda träd eller uttag av granbark- borreangripna träd har gjorts. Sådana åtgärder kan ha lett till att area- lerna med tidigare lämnad miljöhänsyn blivit mindre. Det saknas statistik över hur mycket som står kvar över tid.&lt;SPAN class="ft81"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Improduktiv skogsmark är skogsmark som i genomsnitt inte kan producera mer än en m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;virke per hektar och år. Det kan vara träd- bevuxna myrar, bergimpediment eller fjällbjörkskog. Den improduk- tiva skogsmarken omfattar totalt 4,5 miljoner hektar. Stora delar av den improduktiva skogsmarken överlappas av formellt skydd. Impro- duktiv skogsmark som inte överlappar formellt skydd omfattar 3,2 mil- joner hektar, eller drygt 11 procent av Sveriges totala skogsmark. Improduktiv skogsmark får i princip inte avverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft19"&gt;Tabell 3.2 Formellt skydd, frivilliga avsättningar, hänsynsytor och improduktiv skogsmark 2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft20"&gt;Arealer utan överlapp, hektar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p213 ft19"&gt;Skogsmark totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p388 ft21"&gt;Varav produktiv skogsmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p389 ft19"&gt;Areal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p389 ft19"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p389 ft19"&gt;Areal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p389 ft19"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p390 ft3"&gt;Formellt skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;2 352 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;9 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p219 ft3"&gt;1 395 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p391 ft3"&gt;6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p390 ft3"&gt;Frivilliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td116"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;1 254 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td117"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td35"&gt;&lt;P class="p219 ft3"&gt;1 254 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td35"&gt;&lt;P class="p391 ft3"&gt;5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p390 ft3"&gt;avsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p390 ft3"&gt;Hänsynsytor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;456 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p219 ft3"&gt;456 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p391 ft3"&gt;2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p390 ft3"&gt;Improduktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td116"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;3 221 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td117"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;11 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p390 ft3"&gt;skogsmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft122"&gt;Källa: SCB Statistiskt meddelande MI 41 SM 2002, 2020, Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;SCB, &lt;/SPAN&gt;Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogs- mark 2019&lt;SPAN class="ft99"&gt;. Statistiskt meddelande MI 41 SM 2002, s. 24. Skogsstyrelsen har i pressmeddelande den 29 oktober 2020 meddelat att statistiken för miljöhänsyn ska korrigeras på grund av fel. Felet innebär att Skogsstyrelsen har överskattat antalet och volymen lämnade träd och träd- delar. De felaktiga siffrorna rör avverkningar som skett mellan 1998 och 2008. Enligt press- meddelandet ska dock inte felet påverka redovisningen av hur stora ytor skog som lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="p120dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373120x1.jpg/" id="p120img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Tillståndet för biologisk mångfald i världen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft32"&gt;Den internationella panelen för biologisk mångfald och ekosystem- tjänster (IPBES) har presenterat en global bedömning av statusen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Utvärderingsrappor- ten godkändes enhälligt av 130 regeringar, inklusive Sverige, vid det sjunde &lt;NOBR&gt;IPBES-mötet&lt;/NOBR&gt; i Paris den 4 maj 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Nästan 500 experter från 50 länder deltog i beredningen av rappor- ten, som omfattade cirka 15 000vetenskapliga studier och rapporter.&lt;SPAN class="ft88"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Nedanstående textavsnitt är direkt hämtade från den svenska över- sättningen av rapporten.&lt;SPAN class="ft88"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft56"&gt;Naturen utarmas och dess nyttor försvagas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft123"&gt;Naturen, med dess biologiska mångfald, är grunden för människans exi- stens och för vår livskvalitet. Det naturen ger oss och bidrar med för vår välfärd kallas naturnyttor eller ekosystemtjänster. Natur och naturnyt- tor är övergripande ord som speglar människors olika syn på livet på jorden. Natur och naturnyttor kan också vara ett sätt att kategorisera vilken roll naturen spelar, där begrepp som biologisk mångfald, ekosystem- tjänster eller Moder Jord är några exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft123"&gt;För att tillgodose den ökade efterfrågan på livsmedel, energi och mate- rial överutnyttjas naturens resurser. Det leder till att naturens förmåga att bidra till vår välfärd minskar och att de nyttor vi får från naturen, som exempelvis vattenkvalitet eller rekreation, reduceras. Hela biosfären förändras i en hastighet som aldrig tidigare setts och från &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; början minskar den biologiska mångfalden fortare än under någon tidi- gare period i mänsklighetens historia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft56"&gt;Naturen är avgörande för människan existens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft3"&gt;Naturen tillhandahåller en mängd varor och tjänster som alla är funda- mentala för människors välmående och ett fungerande samhälle, till exempel mat, energi och läkemedel. Genom ekologiska och evolutio- nära processer upprätthåller den biologiska mångfalden kvaliteten i luft, färskvatten och mark, reglerar klimatet, bidrar med pollinering och skade- djursbekämpning och lindrar effekterna av naturkatastrofer. Naturen bidrar även med &lt;NOBR&gt;icke-materiella&lt;/NOBR&gt; värden centrala för människans livskva- litet, såsom inspiration, lärande samt fysiskt och psykiskt välbefinnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;IPBES, &lt;/SPAN&gt;The Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services (Summary for Poli- cymakers), 2019&lt;SPAN class="ft94"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Global utvärdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster – samman- fattning för beslutsfattare&lt;SPAN class="ft20"&gt;, rapport 6917, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7–14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p403 ft3"&gt;Fler än två miljarder människor är beroende av ved som bränsle, och uppskattningsvis fyra miljarder människor förlitar sig primärt på växt- och naturbaserade läkemedel för sin hälsa. Ungefär 70 procent av cancer- läkemedlen är naturbaserade produkter eller syntetiska produkter som är inspirerade av naturen. Hotet mot den biologiska mångfalden och ekosystemens funktioner har direkta såväl som indirekta implikationer. Mer än 75 procent av världens livsmedelsgrödor är beroende av polliner- ing av djur. Det handlar bland annat om några av de ekonomiskt vikti- gaste grödorna, exempelvis kaffe, kokos och mandel. Marina ekosystem och landekosystem binder cirka 60 procent av koldioxidutsläppen orsa- kade av människans aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Människans skapade resurser, såsom kunskap, teknologisk infrastruktur och ekonomiskt kapital, kan öka eller delvis ersätta vissa naturnyttor, men andra är oersättliga. Flera alternativ till naturnyttor som har utvecklats av människor har visat sig vara mindre effektiva och dessutom dyra. Ett exempel är konstruktioner byggda för att skydda mot översvämningar vid kuster. I naturen har exempelvis mangroveskogar i vissa områden den funktionen, samt att de dessutom bidrar till en rik livsmiljö med hög biologisk mångfald som kan stödja husbehovet av fisk till lokala samhäl- len. Detta visar att konstruktionerna skapade av människan inte bidrar till samma mervärden som den naturliga miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft123"&gt;Ekosystemtjänster och naturnyttor är ojämnt fördelade på vår planet, geografiskt, i tid och mellan olika grupper av människor. Att prioritera och optimera för en specifik naturnytta eller ekosystemtjänst, exempel- vis matproduktion, riskerar att försvaga andra naturnyttor och tjänster. Naturen, med dess biologiska mångfald, bidrar till människans möjlig- het till alternativa lösningar i en oviss framtid. Ett exempel på detta är vilda växtarter som i framtiden skulle kunna bidra till livsmedelsproduk- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft56"&gt;Naturens och naturnyttors globala status&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft3"&gt;Sedan 1970 har jordbruksproduktionen, fiskefångsten, produktion av bioenergi och biomaterial (t.ex. timmer och pappersmassa) ökat. Detta har inneburit att 14 av 18 naturnyttor minskat, mestadels de reglerande (t.ex. färre livsmiljöer och färre pollinatörer) och de &lt;NOBR&gt;icke-materiella&lt;/NOBR&gt; (t.ex. biokemiska och genetiska resurser) naturnyttorna. Produktions- värdet av jordbruksgrödor har ökat trefaldigt sedan 1970. Under samma tid har skogsproduktionen ökat med 45 procent till ungefär 4 miljarder kubikmeter 2017, och skogsindustrin förser uppskattningsvis 13,2 mil- joner människor med arbete. Den globala skogsarealen täcker i dag unge- fär 68 procent av den uppskattade arealen skog som fanns före den indu- striella revolutionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;-----&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft56"&gt;Artutdöende och dess effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;Av jordens uppskattningsvis 8 miljoner djur- och växtarter finns det en risk att 1 miljon arter utrotas, varav flertalet under det kommande seklet. Detta sker till stor del på grund av mänskliga aktiviteter som har orsakat förlust och försämring av arternas livsmiljöer. Hastigheten för detta glo- bala artutdöende går tio till hundra gånger snabbare nu än vad som har beräknats under de senaste 10 miljoner åren av jordens utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft3"&gt;Den pågående globala förlusten av livsmiljöer är påtaglig. I dag är upp- skattningsvis 75 procent av jordens landyta tydligt påverkad av männi- skans aktivitet. Våtmarksområdena har minskat med över 85 procent på 300 år. När det gäller specifika artgrupper hotas 40 procent av grod- djuren, nästan en tredjedel av korallerna och mer än en tredjedel av de marina däggdjuren. Större delen av denna nedgång har skett sedan år 1900. Antalet vilda ryggradsdjur har under de senaste 50 åren minskat på land, i sötvatten och i havet. Kunskapen om globala trender hos in- sektspopulationer är bristfällig, men preliminära uppgifter tyder på att minst 10 procent kan vara utrotningshotade i vissa regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;-----&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft3"&gt;Människans påverkan på ekosystemen skapar förhållanden för en snab- bare biologisk evolution, så snabb att effekter kan märkas på några få år. Konsekvenserna av detta kan vara positiva eller negativa för den bio- logiska mångfalden och ekosystemen men kan även skapa osäkerhet kring beständigheten av arter, ekosystemens funktioner och naturnyt- tor. Växt- och djursamhällen blir mer likartade i både människopräglade landskap och i landskap med färre spår av mänsklig aktivitet. Till exem- pel försvinner många stora rovdjur och långsamt växande arter, som tropiska lövträd. I stället blir det vanligare med mindre arter som fort- plantar och sprider sig snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft56"&gt;Påverkansfaktorer bakom förlusten av biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft17"&gt;De fem viktigaste direkta påverkansfaktorerna som har orsakat för- lusten av biologisk mångfald under de senaste 50 åren är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;förändrad användning av mark och vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;direkt övernyttjande av arter genom jakt och fiske&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;klimatförändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;föroreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;spridning av främmande arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Den svenska skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p403 ft3"&gt;Dessa direkta påverkansfaktorer drivs av en rad underliggande indirekta faktorer, som i sin tur relaterar till ekonomiska och sociala värden samt beteendemönster. De viktigaste indirekta påverkansfaktorerna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;våra produktions- och konsumtionsmönster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;befolkningsdynamiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;den globala handeln och teknikutvecklingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft17"&gt;Påverkansfaktorernas effekter på den biologiska mångfalden varierar mellan världens regioner och länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft56"&gt;Direkta påverkansfaktorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft123"&gt;Sedan 1970 är överutnyttjande den faktor som har haft störst negativ påverkan för ekosystemen på land och i sötvatten. För expansionen av jordbruket utnyttjas nu över en tredjedel av jordens markyta. Den ur- bana arealen i världen har mer än fördubblats sedan 1992 och en kraftig expansion av infrastrukturprojekt har skett, vilket påverkat utbredningen av skogar, våtmarker och gräsmarker negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft3"&gt;Utvinning av förnybara och &lt;NOBR&gt;icke-förnybara&lt;/NOBR&gt; resurser uppgår till ungefär 60 miljarder ton per år. Som en följd av jordens ökande befolkning har sedan 1980 nyttjandet av naturresurser som exempelvis växter, djur, fos- sila bränslen och byggnadsmaterial ökat med 15 procent per capita. Detta har medverkat till att utsläppen av växthusgaser har fördubblats, vilket har bidragit till att jordens medeltemperatur höjts med cirka 0,7 grader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft56"&gt;Förändrad markanvändning och direkt överutnyttjande av arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft3"&gt;Över en tredjedel av jordens landyta och nästan tre fjärdedelar av jor- dens tillgängliga sötvattensresurser nyttjas till odling av grödor och bo- skapsskötsel. Cirka 25 procent av världens utsläpp av växthusgaser kommer från markröjning som exempelvis skogsavverkning samt kommersiell w 75 procent av dessa utsläpp. Mellan 1990 och 2015 avverkades 290 mil- joner hektar naturskog samtidigt som andelen planterad skog växte med 110 miljoner hektar. Illegal skogsavverkning står för &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; procent av världens timmerproduktion, i vissa områden uppgår den till 50 procent, vilket skadar intäkter för statliga ägare och hotar levebrödet för många fattiga människor på landsbygden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft3"&gt;All gruvdrift på land har ökat dramatiskt. Trots att den bara upptar 1 procent av jordens yta bidrar den till utsläpp av giftiga föroreningar, försämrad vattenkvalitet och vattendistribution och negativ påverkan på människors hälsa. Gruvanläggningar ligger dessutom ofta på platser som är viktiga för biologisk mångfald. Gruvdrift i djuphaven sker fort- farande i relativt liten skala men har vuxit till cirka 6500 olje- och gas- verksamheter i 53 länder sedan 1981. De ökade halterna av koldioxid som gruvdriften innebär leder till försurning av haven, vilket har störst&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft22"&gt;Den svenska skogen&lt;SPAN style="padding-left:322px;"&gt;SOU 2020:73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft3"&gt;påverkan på grunda vattenområden, framför allt det subarktiska Stillahavs- området och det västra Norra ishavet. När polarisen smälter förväntas gruvnäringen växa i den arktiska och antarktiska regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;-----&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft56"&gt;Klimatförändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft123"&gt;Klimatförändringar är en direkt påverkansfaktor som även förstärker andra faktorers effekter på naturen och på mänskligt välbefinnande. I eko- system som tidigare påverkats lite av mänsklig aktivitet, som tundran, taigan och regioner som Grönland, konstateras nu tydliga effekter av klimatförändringarna. Många arter förmår inte anpassa sig till de snabba klimatförändringarna, varken genom evolutionsprocesser eller förändrat beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft56"&gt;Föroreningar och främmande arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft17"&gt;Giftigt avfall och förorening av jord, vatten och luft har ökat i många regioner. Även om flera föroreningar sker lokalt sprids de ofta på ett sådant sätt att de har global påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;-----&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft123"&gt;Sedan 1980 har antalet invasiva arter ökat med 40 procent, en ökning utan tecken på avtagande, associerad till ökad global handel och be- folkningsdynamik. Nästan en femtedel av jordens yta riskerar att påver- kas av spridningen av främmande djur- och växtarter. Det kan innebära direkta negativa effekter på den ursprungliga floran och faunan, påver- kan på ekosystemens funktion samt försämring av ekonomi och männi- skors hälsa. Invasiva arter kan få särskilt allvarliga konsekvenser på de ursprungliga arterna i områden som har en hög andel endemiska arter, exempelvis isolerade öar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;4 Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Historisk tillbakablick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft42"&gt;1903 års skogspolitiska beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;När 1903 års skogsvårdslag antogs hade den nya politiken två huvud- sakliga mål. Ett mål var att förbättra återväxtarbetet i skogen genom att lagstifta om en skyldighet att efter avverkning vidta åtgärder för återväxtens tryggande för det enskilda skogsbruket. Det andra målet var att inrätta skogsvårdsstyrelser, en ny skogspolitisk myndighet som genom förtroendeskapande arbetssätt skulle medverka till att skogs- vårdsarbetet och hushållning med de skogliga resurserna skulle vara en långsiktigt inriktad verksamhet. Riksdagens uppfattning i denna fråga framgår av den skrivelse som 1903 ställdes till regeringen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft3"&gt;Dessa styrelser skola ingalunda till sin egentliga karaktär bliva polismyn- digheter, tillsatta för att efterspana och beivra överträdelser av lagen an- gående enskildes skogar. Utan de skola, var inom sitt verksamhetsom- råde, vara det centrala organet för alla de strävanden, som avse att höja den enskilda skogsvården. Och härvid är det naturligen på frivillighetens väg, som de största resultaten kunna ernås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft9"&gt;Den nya skogsvårdslagen, som enligt riksdagens egen mening var svag, lade grunden för tillämpningen av andra medel där upplysning och rådgivning från skogsvårdsstyrelsen sattes i främsta rummet. Skogs- vårdsstyrelsen skulle också biträda skogsägaren med bidrag, tillhanda- hålla frö och plantor och övriga åtgärder som befanns lämpliga för att förbättra skogshushållningen. För att finansiera denna verksam- het beslutade riksdagen att skogsvårdsavgifter skulle tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;I lagen från 1903 ingick en skyldighet att säkerställa återväxt efter avverkningen. Avverkningen eller markbehandlingen fick inte utföras så att återväxten uppenbarligen äventyrades. Påföljden kunde vara avverkningsförbud och att skogsvårdsstyrelsen i sista hand kunde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft21"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;utföra återväxtåtgärderna på skogsägarens (avverkningsrättsinnehavar- ens) bekostnad. Om avverkningsförbud överträddes kunde böter och förverkande av det avverkade virket utdömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;Skogsvårdslagen från 1903 gällde enskilt ägd skogsmark utom skogar belägna i Västerbottens och Norrbottens län, Särna socken i Dalarna samt på Gotland. I dessa områden gällde i stället utsynings- tvång eller en dimensionslag. Dimensionslagen innebar att endast grövre träd fick avverkas. Det var dåvarande Domänstyrelsen som var ansvarig tillsynsmyndighet vid tillämpning av dessa två sistnämnda lagar samt för städernas, kyrkans, allmänningarnas och andra allmänna skogar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;1923 års skogspolitiska beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;1903 års lag var en återväxtlag, men även som en sådan hade den enligt många brister. Lagen hindrade inte uppkomsten av glesa så kallade ”skräpskogar”, den krävde inte återväxtåtgärder annat än efter avverkning och den medgav begränsade möjligheter att ingripa mot olämpliga avverkningar. Det fanns även behov av att lagstifta om skydd för den yngre skogen. I juni 1911 tillsattes därför en skogslagstift- ningskommitté, vars arbete dock kom att fördröjas genom det första världskriget. Under kriget ökade konkurrensen om virkesresurserna och därmed även trycket på ungskogen. Detta ledde till att virkes- priserna steg kraftigt. Följden blev en utbredd handel med dimensions- avverkningar av grövre skog och köp av hela fastigheter som i det närmaste kalhöggs. Detta oroade i hög grad såväl allmänheten, skogs- vårdsstyrelserna som politikerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Mot den bakgrunden hade 1923 års skogspolitiska beslut tre huvud- sakliga mål;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;att se till att återväxt kom till efter avverkningarna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;att skydda den yngre skogen från ej ändamålsenliga avverkningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;att ”befrämja den enskilda skogshushållningen genom utbredande av kunskap i skogsskötsel”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft44"&gt;Skogsvårdslagen från 1923 omfattade fortfarande bara enskilt ägd skog. För statens, kyrkans, härads- och sockenallmänningars och städernas skogar gällde tidigare förordningar och att Domänstyrel-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;sen utövade tillsynen. Detta ändrades dock 1925 då dimensionslagen i kustlandet upphävdes och skogsvårdsstyrelserna i Norr- och Västerbotten tillkom. År 1934 övertog skogsvårdsstyrelsen tillsynen över lappmarkslagen från Domänstyrelsen. Från 1925 fanns skogs- vårdsstyrelser i varje landstingsområde/län i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Omkring 1925 nådde skogsodlingsverksamheten en kulmen. Där- efter avtog verksamheten högst påtagligt år efter år. Från 1927 rap- porterade den nystartade riksskogstaxeringen om stora arealer med dålig återväxt och restskogar. Trots goda ansatser med lagstiftning och även statligt stöd hade läget inte förbättrats sedan 1923 års skogs- politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Skyddet av den yngre skogen hade dock klarats av även om man 1938 fick skärpa bestämmelsen som hindrade spekulationer i fastig- heter. Stor betydelse för beståndsvården fick de brännvedsavverk- ningar som utfördes åren &lt;NOBR&gt;1939–48&lt;/NOBR&gt; till följd av andra världskriget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Målet rörande kunskapsuppbyggande kring skogsskötsel uppfyll- des väl. Skogsvårdsstyrelsernas arbete med undervisning, engage- mang i skoglig yrkesutbildning, upplysning och information kom att få allt större betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft44"&gt;Läget var till följd av brister i återväxten ganska bekymmersamt när den nystartade Skogsstyrelsen började sin verksamhet 1941 med att göra en översyn av den dåvarande skogspolitiken. Översynen ledde fram 1948 års skogspolitiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft42"&gt;1948 års skogspolitiska beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Sedan det skogspolitiska beslutet 1923 hade mycket hänt som påver- kat de svenska skogarna. Blädningsepoken hade satt tydliga spår. Krigsåren med avstängning av import av fossila bränslen hade lett till omfattande vedhuggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Det övergripande målet med 1948 års skogspolitiska beslut var att öka virkesproduktionen för att säkra en industriell tillväxt. 1948 års skogsvårdslag gällde på enskilt ägd mark utom häradsallmänningar och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, kyrkans skogar samt statens skogar. I den nya lagen fördes ett lönsamhetskriterium in. Detta var något nytt och kom att få betydelse för de krav som ställdes på föryngringarna. Dessutom infördes ransoneringsregler för äldre skog för att undvika ”större rubbningar” i avkastningens jämnhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="p128dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373128x1.jpg/" id="p128img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;Man ville främja en jämn sysselsättning för den skogliga arbetskraf- ten, trygga skogsindustrins råvarubehov och garantera viss jämnhet i avverkningen på de enskilda fastigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;En annan nyhet var en bestämmelse som – om en större insekts- härjning som drabbat skogen eller om fara för detta förelåg – gav skogs- styrelsen rätt att besluta om nödvändiga åtgärder för att åtgärda ska- dorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Samtidigt med en ny skogsvårdslag togs också beslut om en ny bidragsförordning samt om en ny skogslånefond. Statligt stöd hade en given plats i den nya skogspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;1979 års skogspolitiska beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Utgångspunkterna för 1979 års skogspolitiska beslut avspeglas av följande citat som återfinns i regeringens proposition&lt;SPAN class="ft88"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft123"&gt;Industrins virkesbehov vid normalt utnyttjande av nu befintlig kapacitet har beräknats uppgå till 75 miljoner m&lt;SPAN class="ft117"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;sk/år. Detta är något mer än den årliga tillväxten i våra skogar. Virkesbehovet överstiger alltså numera den virkeskvantitet som det långsiktigt är möjligt att leverera med hittills tillämpade skogsbruksprogram. Samtidigt karaktäriseras virkestillgången av regional obalans och överskott på lövvirke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft126"&gt;Under senare år har motsättningar mellan naturvårdens och skogsbru- kets intressen blivit alltmer vanliga. Några skäl till detta är att naturvårdens och allmänhetens medvetenhet om miljön har växt sig starkare, att kra- ven på högre produktivitet i skogsbruket har ökat och att vissa av de i skogsbruket använda skötsel- och avverkningsmetoderna har förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft9"&gt;Det handlade alltså om industrins virkesförsörjning och om avväg- ningen mellan virkesproduktion och naturvård. De brukningsmetoder som hade kommit till användning under 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talen&lt;/NOBR&gt; ansågs inte uthålliga i förhållande till miljöintressena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Målet för 1979 års skogspolitik framgår av portalparagrafen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;1979 års lag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft17"&gt;1 § Skogsmark med dess skog skall genom lämpligt utnyttjande av mar- kens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Vid skötseln skall hänsyn tas till natur- vårdens och andra allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Prop. 1978/79:110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft41"&gt;Riksdagen ställde sig utan invändningar bakom detta mål. På några principiellt viktiga områden skilde sig 1979 års skogsvårdslag från sin föregångare. För det första sköts produktionsaspekten i förgrun- den och kriteriet om ett tillfredsställande ekonomiskt utbyte togs bort ur lagen. För det andra kom den nya lagen att omfatta all skogs- mark i Sverige. Statens och kyrkans skogar låg nu också under skogs- vårdslagen. Sverige fick därmed för första gången en enda skogspoli- tisk myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft9"&gt;För att nå det produktionsmål som angavs till åtminstone 75 mil- joner m³sk/år krävdes insatser av olika slag. Bland annat behövdes en avsevärt bättre anläggning av ny skog och en utökad röjning av ung- skog, där lövslyet enligt skogsvårdslagen skulle bekämpas. I beslutet om en ny skogspolitik gavs skogsvårdslagen rollen som ett viktigt medel både när det gäller att uttrycka samhällets minimikrav, men också som ett medel för att nå uppsatta delmål. En stor andel av dagens äldre och medelålders skogar är skapade enligt dåtidens regelverk och syn på skogen, med en lägre nivå av ståndortsanpassning och variation än de skogar som har anlagts sedan den nya skogspolitiken i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och fram till i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;Ett annat medel som gavs stor betydelse i detta sammanhang var det statliga stödet. Vägbyggnad, skogsvård särskilt i norra Sverige, restaurering av lågproducerande skog, dikning, översiktlig skogsinven- tering (ÖSI) och stöd till upprättande av skogsbruksplaner var vik- tiga stödområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;Den nya lagen skulle vara ett effektivt instrument. En enhetlig tillämpning för alla ägarkategorier och hela landet eftersträvades. Även om naturvårdsbestämmelserna skärptes blev lagen produktionsinrik- tad. Det förelåg en stor uppslutning kring lagen. Detta gällde också i riksdagen, som tog sitt beslut i maj 1979.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="p130dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373130x1.jpg/" id="p130img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;1993 års skogspolitiska beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Det skogspolitiska beslutet från 1993&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och den politik som är knuten till beslutet är i allt väsentligt det som fortfarande gäller i dag. De stora förändringarna från tidigare skogspolitiska beslut var att miljö- mål och produktionsmål jämställdes och att avregleringar gjordes i skogspolitiken. Grunderna för beslutet 1993 hämtades bland annat från Riokonferensens beslut om konventionen om biologisk mång- fald och de så kallade Skogsprinciperna.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Tidigare detaljstyrning av virkesproduktion ersattes av en skogsvårdslag av ramlagskaraktär som gav skogsägarna frihet under ansvar att bruka skogen på ett håll- bart sätt utan att bidrag för skogsvård, produktionsåtgärder eller miljö- hänsyn utgick. Samtidigt ökade regleringen av vilken hänsyn som skulle tas till miljön och naturvården vid skogsbruksåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Tre väsentliga ändringar gjordes. För det första ökades skogsägarens frihet inom de ramar som staten ställer upp. För det andra betonades att detta innebär ett ökat ansvar för skogsägaren dels för att i den nya friheten tillgodose de skogspolitiska målen, dels ekonomiskt för sitt skogsbruk som en motprestation till de minskade skatter och avgifter som hade beslutats. För det tredje betonades att den nya skogspolitiken förutsätter bättre kunskaper hos skogsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft12"&gt;1993 års skogspolitik utgick från de ställningstaganden som gjor- des vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 och som kom till uttryck i den så kallade Agenda 21 och i Skogs- principerna. Ett grundläggande ställningstagande var att skog och skogsmark bör förvaltas på ett hållbart sätt för att tillgodose nuvar- ande och kommande generationers sociala, ekonomiska, ekologiska, kulturella och andliga mänskliga behov. Viktigt i sammanhanget var även den konvention om biologisk mångfald som Sverige hade under- tecknat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Det av riksdagen fastlagda produktionsmålet i skogsbruket är att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthållig god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen pro- ducerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Miljömålet i skogsbruket är att skogsmarkens naturgivna produk- tionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk varia-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Prop. 1992/93:226 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;24–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="p131dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373131x1.jpg/" id="p131img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft9"&gt;tion i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;En omfattande utredning av 1993 års skogspolitik genomfördes av dåvarande skogsvårdsorganisationen och naturvårdsverket, i syfte att utvärdera effekterna av politiken. Utvärderingen utmynnande i ett ställningstagande om att rådande inriktning av skogspolitiken i allt väsentligt skulle ligga fast.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Regeringen betonande behovet av stabilitet i skogspolitiken men poängterade samtidigt vikten av att göra de förändringar som utvecklingen, nya kunskaper och uppfölj- ning av pågående verksamhet ger vid handen. Vissa författnings- reformer genomfördes 1998 i anledning av utvärderingen. Samma år infördes miljöbalken som även fick betydelse för skogsfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;En statlig offentlig utredning, &lt;SPAN class="ft43"&gt;Skogsutredningen 2004&lt;/SPAN&gt;, tillsattes några år senare för att göra en översyn av skogspolitiken och skogs- vårdsorganisationen. Utredningen lämnade sitt betänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;Skog till Nytta för alla?&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;till regeringen i april 2005 och betänkandet &lt;SPAN class="ft43"&gt;Mervärdes- skog&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;i september 2006. De propositioner som regeringen lämnade till riksdagen 2005 och 2008&lt;SPAN class="ft81"&gt;7&lt;/SPAN&gt;, med anledning av dessa betänkanden inne- bar bland annat att Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna sam- manfördes till en sammanhållande nationell myndighet. Det konsta- teras samtidigt att grunderna i den gällande skogspolitiken ligger fast, men att klimatförändringar i högre grad bör beaktas. Riksdagen be- slutade i enlighet med regeringens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Sektorsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;När det gäller sektorsansvaret för miljön brukar man tala om ett sär- skilt och ett allmänt sektorsansvar. Redan i 1988 års miljöpolitiska beslut angav riksdagen att alla samhällssektorer har ett miljöansvar inom sitt verksamhetsområde, det &lt;SPAN class="ft45"&gt;allmänna sektorsansvaret&lt;/SPAN&gt;. I beslutet betonades att varje samhällssektor bör ansvara för att nya miljöpro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 1997/98:158.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SOU 2005:39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;SOU 2006:81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2005/06:1 och prop. 2007/08:108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="p132dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373132x1.jpg/" id="p132img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;blem undviks och att existerande problem i möjligaste mån löses. Miljövårdsmyndigheterna gavs i uppgift att på alla nivåer vara pådri- vande och att förse övriga statliga myndigheter, kommuner, organisa- tioner och företag med relevant och aktuell kunskap och information.&lt;SPAN class="ft81"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;I fråga om skogsnäringen avses med det allmänna sektorsansvaret det ansvar för miljön som delas av hela den skogliga sektorn. Sektors- ansvaret kan sägas omfatta ansvarsfördelningen mellan staten och när- ingen avseende såväl miljö- som produktionsdelen av skogspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Regeringen har även för vissa politikområden som är av särskilt stor betydelse för miljön redovisat sin syn på miljöansvar inom respek- tive område. En förstärkning av sektorsansvaret för vissa sektorer genomfördes 1998 då regeringen gav 24 myndigheter ett &lt;SPAN class="ft43"&gt;särskilt sektors- ansvar &lt;/SPAN&gt;för ekologiskt hållbar utveckling. Det särskilda sektorsansva- ret för ekologiskt hållbar utveckling innebär att myndigheten har ett ansvar för att driva arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling framåt i sin sektor. Parallellt med det särskilda sektorsansvaret utvecklades även arbetet med miljökvalitetsmålen och med miljöledningssystem hos majoriteten av myndigheterna. Sektorsintegreringen av miljöfrå- gorna har därefter ytterligare förtydligats genom att sektorsmyndig- hetens tillsynsansvar successivt utökats till fler områden samt genom miljömålsansvaret för miljökvalitetsmålet Levande skogar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;I det miljöpolitiska beslutet om det allmänna sektorsansvaret från 1988 lyftes även behovet av samverkan och ett delat ansvar mellan stat och näringsliv för miljöfrågorna fram. Samtliga efterföljande miljö- politiska beslut framhåller att ett delat ansvar och frivilliga insatser är en förutsättning för att nå miljömålen. Vidare uttrycker besluten en förväntan om att skogsägarna vid sidan av statens eget ansvars- tagande ska vidta åtgärder och bära kostnader för avsättningar och andra insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;I en uppföljning av målen, vilken presenterades i 1991 års miljö- politiska beslut, betonades ett ökat sektorsansvar och ökad decen- tralisering för en bred förankring av miljöarbetet samt att regeringen avsåg att förstärka sektorsmyndigheternas ansvar inom dessa områ- den. Det framgick vidare att bland annat sektorsmyndigheten för skogsbruk skulle vara ansvarig för att utarbeta sektorsvisa delmål och genomföra åtgärder för att uppnå dessa. Sektorsansvaret för miljön skrevs även in i myndighetens instruktion. Skogssektorn i övrigt be- handlades endast i begränsad utsträckning eftersom den översyn av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Prop. 1987/88:85 s. 26 och 253.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="p133dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373133x1.jpg/" id="p133img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;skogspolitiken som skulle leda fram till &lt;NOBR&gt;1993-års&lt;/NOBR&gt; skogspolitiska be- slut hade inletts med uppdrag att bland annat precisera ett miljömål för skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;När det gäller myndigheternas sektorsansvar framhölls att de miljö- mål som formulerats på politisk nivå skulle kompletteras med sektors- mål och åtgärdsprogram av sektorsmyndigheterna. Detta uppdrag skulle uttryckligen framgå av myndighetens instruktion därefter. Av detta skäl arbetade skogssektorn fram till år 2010 med skogliga sektors- mål som beslutades av Skogsstyrelsen. Sektorsmålen utgjorde en tolk- ning av statens samlade skogspolitik, inklusive relevanta delar av miljö- politiken och omfattade skogliga produktionsfrågor, miljöfrågor samt sociala och kulturella frågor. Målen togs fram i en dialog med skogs- sektorns intressenter. Efter 2010 ansågs sektorsmålen ha spelat ut sin roll. Sektorsmålen ansågs även som ett mindre verkningsfullt verk- tyg för att finna en balans och avvägning mot miljömålen, eftersom miljökvalitetsmålen är riksdagsbundna mål och sektorsmålen var be- slutade av myndighet. Beträffande produktionsfrågorna ansågs tillgång och efterfrågan på råvara i första hand vara en fråga för marknaden.&lt;SPAN class="ft81"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft32"&gt;I det miljöpolitiska beslutet från 1991 anfördes även att de areella näringarna måste bygga på principen om en god och långsiktig hus- hållning med naturresurserna. Där framhölls att bevarandet av arter bör vara en angelägenhet för skogssektorn och inte ses som en sepa- rat naturvårdsfråga. Naturvårdsarbetet bör enligt beslutet delas in i tre nivåer som ska styra insatserna i form av prioritering, kostnads- fördelning och ansvar för arbetet:&lt;SPAN class="ft112"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;På den första nivån, det så kallade vardagslandskapet, ska ansvaret och kostnaderna för naturvården främst ligga på näringsutövarna inom de olika samhällssektorer som nyttjar naturen i sina verk- samheter. Det framhölls att det krävs en ökad hänsyn till natur- vården på denna nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Den andra nivån omfattar områden med högre naturvärden där spe- ciella insatser för skydd och vård behövs för att uppfylla målsätt- ningarna. Åtgärderna på denna nivå kännetecknas av olika grader av skydd genom ekonomiska stödinsatser, exempelvis resurser av- satta för landskapsvårdande åtgärder, eller tillämpning av lagstift- ning om ett generellt art- eller biotopskydd. Ansvar och kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 1990/91:90 s. 36 och 66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1990/91:90 s. 378 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="p134dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373134x1.jpg/" id="p134img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft10"&gt;på denna nivå är delade mellan stat, kommun och berörda sam- hällsverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Den tredje nivån utgörs av särskilt värdefulla områden och om- fattar bland annat de naturtyper och arter som på grund av sin känslighet bara tål liten eller ingen mänsklig påverkan och därför kräver ett mer eller mindre fullständigt skydd med stöd av natur- vårdslagen. Ansvar och kostnader på denna nivå åvilar främst staten och utövas genom de naturvårdande myndigheterna till- sammans med kommunerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-års&lt;/NOBR&gt; Skogspolitiska kommitté uttryckte, i betänkandet &lt;SPAN class="ft43"&gt;Skogs- politiken inför &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2000-talet&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; sektorsansvaret i skogen på följande sätt. Det grundläggande sektorsansvaret för de skogliga naturresurserna ligger på skogsägarna och skogsbrukarna. Det innebär att skogs- ägarna ansvarar för och bekostar de naturvårdande åtgärder som nor- malt bör ingå i verksamheten. Detta innebär behov av att utveckla och tillämpa skötselmetoder som utgår från de naturgivna förutsätt- ningarna. Skyddet av biotoper är också en viktig förutsättning för att kunna behålla den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft32"&gt;Skogslandskapet kunde därför enligt kommittén delas in i det till ytan helt dominerande vardagslandskapet där ansvar och kostnader för miljöhänsynen skulle ligga på skogsbrukaren. Därutöver skulle mer känsliga områden bevaras genom att stat, kommun och skogsbruket delade på ansvar och kostnader. I detta sammanhang poängterades att ju mer åtgärderna avsåg bevarande av livskraftiga populationer av växter och djur, desto mer borde kostnadsansvaret ligga på skogs- näringen. Slutligen skulle de områden som är så känsliga att de inte tål annat än en ringa grad av mänsklig påverkan skyddas; främst av staten genom områdesskydd. I dessa områden handlar det om att säkerställa de känsliga områdena genom mer eller mindre fullständigt skydd.&lt;SPAN class="ft112"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;I propositionen till &lt;NOBR&gt;1993-års&lt;/NOBR&gt; skogspolitiska beslut betonade departe- mentschefen att ett ökat ansvar för naturmiljön bör kunna tillgodo- ses inom ramen för sektorsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Ett exempel på det var att skogsvårdsmyndigheten skulle anvisas vissa medel för viss inventering av småskogsbrukets mark. En bättre samordning av uppgifter skulle enligt förarbetena leda till rationel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 1992:76 s. 139 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="p135dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373135x1.jpg/" id="p135img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;lare åtgärder som även skulle minska kostnaderna för den enskilde skogsägaren. Skogsägaren skulle i gengäld förutsättas ha en positiv inställning till att utan särskild ersättning skydda mindre biotoper (fri- villiga avsättningar).&lt;SPAN class="ft88"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;I förarbetena till 1993 års skogspolitik angavs även att skogsbru- ket redan tog ett kostnadsansvar för resurshushållning och miljö- vård. Detta kostnadsansvar kom till uttryck på flera sätt, till exempel genom skogsvårdslagens krav på långsiktig hushållning med skogarna, återväxtåtgärder samt dåvarande särskilda skydd för svårföryngrad skog och skyddsskog, utan att ersättning lämnas till skogsägaren. Detsamma gällde förbud mot våtmarksdikning enligt den dåvarande naturvårdslagen. För begränsning av naturvårdsskäl enligt skogs- vårdslagen och enligt skilda bestämmelser i naturvårdslagen och plan- och bygglagen lämnades ersättning endast om pågående markanvänd- ning på behandlingsenheten avsevärt försvåras. Dessa krav och restriktioner innebär att betydande arealer skogsmark undantas från skogsbruk. Vid tiden för &lt;NOBR&gt;1993-års&lt;/NOBR&gt; skogspolitiska beslut beräknades minimikraven (generell hänsyn) innebära ett bortfall av virke mot- svararande ett värde av över 100 miljoner kronor årligen.&lt;SPAN class="ft90"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I dag är motsvarande siffra betydligt högre. Många skogsägare har ofta även en högre ambition än de krav som följer av lagstiftningen, vilket bland annat kommer till uttryck genom de marknadsstyrda skogsbruks- certifieringarna. Det är därför inte ovanligt att skogsbruket tar hän- syn över lagens krav (förstärkt hänsyn).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 1992/93:226 s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1992/93:226 s. 44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="p136dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373136x1.jpg/" id="p136img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Figur 4.1 Sektorsansvaret för miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft20"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;90-talets&lt;/NOBR&gt; miljö- och skogspolitiska beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft20"&gt;Jämför figur i SOU 1992:76 s. 139.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;Ett uttalat syfte med den nya skogspolitiken från 1993 var att skogen skulle förvaltas på ett hållbart sätt genom att betona de två jämställda skogspolitiska målen och att tydliggöra det delade ansvaret mellan sta- ten och näringen för att nå de skogspolitiska målen. Ambitionen var att vidareutveckla ett ekologiskt hållbart skogsbruk och att ytterligare befästa sektorsansvaret för miljön och förena detta med en hög avkast- ning av skogsråvara och en konkurrenskraftig svensk skogsnäring.&lt;SPAN class="ft81"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;För att möjliggöra en höjd ambitionsnivå med avseende på miljö- hänsyn i skogsbruket behövde kunskapen om detta öka varför en rad rådgivnings- och utbildningskampanjer genomfördes under 1990- talet och även därefter. Såväl staten genom Skogsstyrelsen som skogs- ägarföreningar och skogsbolag har satsat avsevärda resurser för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1992/93:226.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="p137dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373137x1.jpg/" id="p137img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;öka kunskapen om god naturvård och miljöhänsyn. Utbildningsinsat- ser har riktat sig till såväl tjänstemän, enskilda skogsägare som maskinförare och andra berörda entreprenörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I miljömålspropositionen från 2005 betonades ytterligare vikten av sektorsansvaret. Det betonades att i det särskilda sektorsansvaret för miljömålsarbetet ingår att genomföra åtgärder för att myndig- heten och aktörerna inom sektorn ska integrera miljöfrågorna i sin verksamhet så att sektorns negativa miljöpåverkan kan minskas och den positiva miljöpåverkan förstärkas och därmed bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen som en del i hållbar utveckling.&lt;SPAN class="ft81"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Sektorsansvaret behandlades även i den statliga utredningen &lt;SPAN class="ft43"&gt;Mer- värdesskog &lt;/SPAN&gt;som hade i uppdrag att göra en översyn av sektorsansvaret för skogssektorn och förtydliga statens respektive skogsnäringens ansvar för genomförandet av skogspolitiken.&lt;SPAN class="ft81"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Utredningen uttalade bland annat att sektorsansvaret är särskilt viktigt för de frågor där det krävs ett landskapsperspektiv och konnektivitet för att uppnå bevarande av biologisk mångfald men även för att kunna uppnå de krav som gäller vattenförvaltning enligt ramdirektivet för vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft32"&gt;Vid den nya skogspolitikens genomförande kvarstod, något om- formulerat, målet för produktion och synsättet att skogsmarken ska skötas för en varaktig och värdefull avkastning. En skillnad i den nya skogspolitiken är dock att markägaren har större frihet att själv välja de medel som behövs för att uppnå produktionsmålet. Det har där- med formulerats ett sektorsansvar för produktion. På samma sätt som sektorn förväntas arbeta för att uppnå målet för biologisk mångfald, finns det även förväntningar på att åtgärder ska vidtas för att uppnå uthållig och god avkastning från skogen. Åtgärder som brukar anges som typiska för sektorsansvaret för produktion är röjning i skogen. Genom &lt;NOBR&gt;1993-års&lt;/NOBR&gt; skogspolitiska beslut skedde nämligen en avregler- ing av skogsbruket som innebar att staten inte längre skulle tvinga fram dessa åtgärder och inte heller understödja dessa genom olika bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2004/05:150 s. 366.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2006:81 kap. 26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="p138dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373138x1.jpg/" id="p138img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Frihet under ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft32"&gt;Den svenska skogspolitiken brukar ofta sammanfattas under devisen &lt;SPAN class="ft48"&gt;Frihet under ansvar&lt;/SPAN&gt;. Frihet syftar på att politikområdet är mindre detaljreglerat än tidigare. I huvudsak skedde avregleringen av skogs- bruket genom &lt;NOBR&gt;1993-års&lt;/NOBR&gt; skogspolitiska beslut som strävade mot för- enkling och avreglering av skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Ansvarsdelen i begreppet tar sikte på de två jämställda målen i skogsvårdslagen om produktion och miljö. I senare skogspolitiska beslut har begreppet definierats som att det innebär att den enskildes äganderätt till sin skog ska värnas samtidigt som skogsägaren har en betydelsefull del i det gemensamma ansvaret att förvalta skogsresur- sens alla nyttigheter på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen. Skogsägarnas nivå av ansvar och frihet är inte heller absolut, utan begränsas enligt de regelverk som återfinns i skogsvårds- lagen och annan lagstiftning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft32"&gt;Vid sidan av det ökade ansvaret som ålades sektorn och skogs- näringen för miljöarbetet i de svenska skogarna strävade &lt;NOBR&gt;1993-års&lt;/NOBR&gt; skogspolitiska beslut som nämnts mot förenkling och avreglering av skogsbruket. I förarbetena betonades att skogsvårdslagen i sina grund- läggande delar är allmänt accepterad och bör kvarstå i form av en ramlagstiftning. Flera detaljbestämmelser i lagen upphävdes, bland annat skyldigheten att röja och gallra. Skogsbrukaren fick även möj- lighet att fritt välja avverkningsmetod och skogsskötselsystem. Där- emot slopades inte helt regleringen av lägsta slutavverkningsålder som kommittén föreslog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;Även kravet som tidigare gällt för alla skogsägare att inneha en skogsbruksplan togs bort med motiveringen att behovet av en skogs- bruksplan var så djupt rotad hos skogsägaren att några tvingande krav inte längre behövde ställas. Skogsägarna fick alltså en ökad fri- het att själva förvalta sin skog men fick också samtidigt ansvar att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk, i enlighet med ekosystem- ansatsen, så att miljömålen kan nås.&lt;SPAN class="ft88"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft41"&gt;Fram till 1992 betalade svenskt skogsbruk en skogsvårdsavgift på 0,8 procent av skogens taxeringsvärde. Avgiften, som ursprungligen varit avsedd att finansiera skogsvårdsstyrelserna, men som övergått till att bidra till mer allmänna åtgärder för skogsbruket, hade länge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2007/08:108 s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2007/08:108 s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="p139dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373139x1.jpg/" id="p139img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;varit ifrågasatt och uppfattades av många vara en skatt. Skogsvårds- avgiften innebar år 1990 en kostnad för skogsägarna om sammanlagt cirka 430 miljoner kronor per år. Av direktivet till &lt;NOBR&gt;1990-års&lt;/NOBR&gt; skogspoli- tiska kommitté framgick att svenskt skogsbruk ska vara självfinan- sierat och i ett tilläggsdirektiv framkom att skogsvårdsavgiften ska avskaffas. Detta blev också riksdagens beslut.&lt;SPAN class="ft81"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Delar av den översiktliga skogsinventeringen (ÖSI), nyckelbio- topsinventeringen samt riksskogstaxeringens arbete betalades av skogsvårdsavgifter. Avgiften finansierade även forskning och de olika bidrag som kunde utgå till skogsbruket och som kom att avskaffas i och med att skogsvårdsavgiften slopades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft44"&gt;Som jämförelsen kan nämnas att den svenska skogsmarken numera har ett taxeringsvärde om cirka 700 miljarder kronor&lt;SPAN class="ft128"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;vilket innebär att en motsvarande skogsvårdsavgift i dag skulle innebära en kostnad på cirka 5,6 miljarder kronor per år för skogsägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skogsvårdslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft32"&gt;Skogsvårdslagen anger de grundläggande krav som samhället ställer på den som är skogsägare och utgör en minimilagstiftning. I enlighet med vad som ovan angetts om inriktningen för den nya skogspoliti- ken förväntas skogssektorn som helhet bidra till de allmänna intres- sena i större utsträckning än vad lagen kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;I skogsvårdslagens portalparagraf anges:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;§ Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft17"&gt;Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft9"&gt;Skogspolitiken medför åtaganden från både staten och skogsnär- ingen för att bevara biologisk mångfald i skogen. Från början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt har en tydlig utveckling av att ta ökad hänsyn till den biologiska mångfalden, kulturmiljöer och friluftslivet vid skogs- bruksåtgärder, tillsammans med ökade insatser för att avsätta skogs- områden för naturvård genomförts. Åtgärder som röjning, gallring och föryngringsavverkning miljöanpassas genom att lämna detaljhän-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 1991/92:60.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SCB Statistiska meddelande BO 37 SM 1601, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Rikets fastigheter 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;syn i form av till exempel gamla träd, boträd, högstubbar och skydds- zoner mot vattendrag och våtmarker. Vissa hänsynskrävande bio- toper lämnas helt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Med &lt;SPAN class="ft43"&gt;andra allmänna intressen &lt;/SPAN&gt;avses i skogsvårdslagen i första hand skogens sociala värden, kulturvärden och i förekommande fall ren- näringen. Till sociala värden räknas främst skogens upplevelsevärden för hälsa och välmående, för friluftsliv och turism, som strövområde för svamp- och bärplockning, samt för jakt och fiske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Hänsyn till allmänna intressen kan tas på olika sätt. Skogsstyrel- sens föreskrifter pekar bland annat på hänsyn till landskapsbilden, att förhindra allvarliga körskador samt att återställa stigar efter åtgärd. Hänsyn kan även tas genom alternativa brukningsformer genom hyggesfritt skogsbruk som ger en bestående skogskänsla även efter en åtgärd. Detta kan vara av särskild betydelse i tätortsnära skogar. Social hänsyn kan även tas genom att gallring och röjning sker på ett sätt som gör det lättare att ta sig fram i skogen och genom att hålla skogsbilvägar öppna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Skogens kulturvärden i form av fornlämningar och övriga kultur- historiska lämningar är skyddade av kulturmiljölagen och skogsvårds- lagen. Alla lämningar, både kända och okända skyddas av lagarna. Hänsyn tas genom att värna och i förekommande fall röja fram, till exempel röjningsrösen, stenmurar, kolarkojor, kolbottnar, fångst- gropar, boplatser och husgrunder samt i norra Sverige även kultur- lämningar efter äldre tiders renskötsel. För att markera var det finns sådana kulturvärden kan stubbar på cirka 1,3 meter, så kallade kultur- stubbar, lämnas vid avverkning. Dessa kulturstubbar markerar var läm- ningarna finns så att de inte skadas vid körning och markberedning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Renskötsel bedrivs i de fem nordligaste länen och i dessa områden ska det vid skogsbruksåtgärder tas hänsyn till rennäringen genom att till exempel anpassa hyggens storlek och läge när det behövs, liksom markberedningsmetod på lavrika marker. När skogsbilvägar byggs ska anpassning till rennäringen också tas. Hänsyn ska också tas genom att lämna kvar trädsamlingar med lavrika träd på hyggen och mot impediment, till exempel längs flyttleder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Det är Skogsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för skogsvårds- lagen. I skogsvårdslagen, skogsvårdsförordningen och i Skogsstyrel- sens föreskrifter och allmänna råd finns bestämmelser om hur olika åtgärder i skogen ska genomföras. Nedan följer några exempel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Anläggande av ny skog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Efter en avverkning eller annan händelse som till exempel en brand eller en storm, som gör att markens virkesproducerande förmåga inte utnyttjas, ska ny skog anläggas. Vid anläggning av ny skog ska de föryngringsåtgärder vidtas som kan behövas för att trygga återväxten av en skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt. De metoder som används ska vara beprövade och trädslag som är lämp- liga för platsen ska användas. Ny skog ska anläggas genom sådd eller plantering när naturlig föryngring inte kan bedömas ge tillfredsställande återväxt inom godtagbar tid. Skogsstyrelsens föreskrifter anger krav för antal och fördelning av huvudplantor som behövs för att trygga återväxten av en skog av tillfredsställande täthet. När det behövs för att få en tillfredsställande återväxt eller för att återväxten ska utveck- las väl, ska enligt föreskrifter bland annat lämpliga skärm- eller frö- träd i tillräckligt antal lämnas kvar vid avverkning, avverkning av rest- skog, hyggesrensning, markberedning, åtgärder mot försumpning efter avverkning samt utglesning av skärm ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Avverkning av skog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft32"&gt;Inför en föryngringsavverkning som är 0,5 hektar eller större ska en underrättelse, avverkningsanmälan, lämnas till Skogsstyrelsen senast sex veckor innan avverkningen påbörjas. För röjning eller gallring krävs ingen anmälan enligt 14 § skogsvårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft12"&gt;En avverkning ska enligt 10 § vara ändamålsenlig för återväxt av ny skog eller främja skogens utveckling. I vissa fall kan annan avverk- ningsform tillåtas om det handlar om försöksverksamhet eller för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Virkesförrådet efter röjning, gallring och annan utglesning måste vara så stort att markens virkesproducerande förmåga utnyttjas och de kvarlämnade träden ska vara jämnt fördelade över arealen. Skador ska så långt som möjligt undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Föryngringsavverkning får inte göras innan skogen nått en viss lägsta slutavverkningsålder. Den lägsta slutavverkningsåldern varie- rar beroende på trädslag, markens produktionsförmåga och i vissa avse- enden var i landet avverkningen sker. På brukningsenheter som är större än 50 hektar måste den skog som kan föryngringsavverkas ran- soneras för att undvika en för stor andel kalmark och ungskog.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="p142dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373142x1.jpg/" id="p142img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Natur- och kulturmiljövård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Hänsyn till naturmiljön och till andra allmänna intressen, som kul- turmiljön och friluftslivet ska tas vid alla skogsbruksåtgärder. Här anges en del av den viktigaste hänsynen;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Behåll inslag av de trädslag som finns naturligt på växtplatsen och lämna buskar, enstaka träd, trädsamlingar och döda träd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Undvik att skada hänsynskrävande biotoper och värdefulla kul- turmiljöer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;och var särskilt försiktig när en avverkning berör om- råden där det finns ovanliga växter och djur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Lämna de skyddszoner med träd och buskar som behövs mot hän- synskrävande biotoper, kulturmiljöer, vatten, våtmarker och risbon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Gör inte för stora hyggen, markbered inte i skyddszoner mot vatten och våtmarker och avverka och transportera virket så att allvarliga skador på mark och vatten undviks.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Undvik att skada stigar, spår och leder och se till att de är fram- komliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;Krav på hänsyn enligt föreskrifter meddelade med stöd av 30 § skogs- vårdslagen får inte vara så stora att den pågående markanvändningen avsevärt försvåras. Om det går att utforma hänsynen på olika sätt ska ovanliga växter och djur, hänsynskrävande biotoper, gamla träd, grova träd, äldre döda träd samt skyddszoner mot sjöar och vattendrag gynnas så mycket som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Rennäring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;I områden där rennäring får bedrivas ska hänsyn också tas till ren- näringen genom att anpassa hyggens storlek och läge när det behövs eller när skogsbilvägar byggs. Hänsyn ska också tas genom att lämna kvar trädsamlingar på hyggen och mot impediment, till exempel längs flyttleder. Den hänsyn som planeras inom &lt;NOBR&gt;året-runt-markerna,&lt;/NOBR&gt; där renskötsel sker under hela året, och inom fjällnära skog ska redo- visas. På &lt;NOBR&gt;året-runt-markerna&lt;/NOBR&gt; ska berörd sameby ges möjlighet att sam- råda innan föryngringsavverkning eller avverkning för skogsbilväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Kulturlämningar i form av fornlämningar har dock en strikt skydd i kulturmiljölagen (1988:950) och är därmed inte en del av den hänsyn som avses i skogsvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Åtgärder mot insekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft41"&gt;Insektsskador ska förebyggas genom att skadad skog av färsk gran och tall, över fem m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk per hektar ska tas om hand. Obarkat virke av tall och gran får inte lagras i skogen eller vid bilväg över sommaren eftersom skadeinsekter förökar sig i obarkat färskt barrvirke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Miljöbalken som trädde i kraft den första januari 1999 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kom- mande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, värde- fulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk syn- punkt långsiktigt god hushållning tryggas, och återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft32"&gt;Miljöbalken har en generell tillämplighet och innehåller bland annat regler om allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer, områdes- skydd, miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, genteknik, kemiska produkter och avfall. Bestämmelserna i miljöbalken är oftast allmänt hållna och preciseras genom förordningar och föreskrifter. Skogen berörs bland annat av förordningar om områdesskydd, artskydd och anmälan för samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Skogsstyrelsen ansvarar för tillsynen inom vissa delar av miljöbal- ken, främst biotopskyddsområden, skogsbruksåtgärder som kan på- verka miljön i ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; och skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön enligt 12 kap. 6 § miljö- balken. Dessa delar kommer utredningen att utveckla mer, huvud- sakligen i kapitel 6 och 13. Nedan beskrivs kort en del av de skogs- bruksåtgärder som faller under miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Hänsynsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;I 2 kap. miljöbalkens finns de hänsynsregler som ska följas vid alla verksamheter eller åtgärder som kan medföra skada eller olägenhet för miljön. Reglerna är allmänt hållna, men har stor betydelse när balkens övriga regler ska tillämpas. Som utredningen kommer redo- göra för mer utförligt i kapitel 13.3 är bestämmelserna i 2 kap. miljö- balken tillämpliga på skogsbruksåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Samråd om skogliga åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;En skoglig åtgärd eller verksamhet som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska enligt 12 kap. 6 § miljöbalken anmälas för sam- råd till Skogsstyrelsen innan den påbörjas. Skogsstyrelsen har i före- skrifter angett vilka åtgärder som alltid ska anmälas för samråd. En underrättelse om eller tillståndsansökan för avverkning, uttag av skogs- bränsle eller skyddsdikning och som är kompletterad med den infor- mation som ska ingå i samrådsanmälan gäller också som anmälan för samråd. Dessa bestämmelser redogörs för mer utförligt i kapitel 13.5.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Dikning i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;Vid dikning skiljer man på följande tre åtgärder varav de två första regleras i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Markavvattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Dikesrensning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Skyddsdikning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft12"&gt;Med markavvattning avses framför allt grävning av nya diken där syftet med dikningen är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Det är länsstyrelsen som lämnar tillstånd till markavvattning. I större delen av södra Sverige är markavvattning i princip förbjuden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Rensning av diken till samma djup och läge som de tidigare haft kräver i de flesta fall inte tillstånd, men ska i många fall anmälas till Skogsstyrelsen för samråd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Skyddsdikning efter avverkning syftar till att leda bort överskotts- vatten under en begränsad tid för att ge bra förutsättningar för nya plantor. Då syftet med skyddsdikning inte är varaktigt krävs inte till- stånd. Dikningen ska dock anmälas till Skogsstyrelsen enligt skogs- vårdslagen före åtgärden påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Certifiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft32"&gt;I takt med att kraven på skogsbrukets miljöansvar utökats har olika former för att uppfylla den skogspolitiska målsättningen skapats. Ett framträdande exempel är de så kallade skogsbruksstandarder som ger en markägare möjlighet att certifiera sitt skogsbruk. Efterfrågan på skogsråvara från hållbara källor har styrt allt mer av skogsnäringen mot de marknadsutvecklade certifieringssystemen. Att vara certifie- rad är dock inte en förutsättning för att uppfylla det sektorsansvar för miljön som skogspolitiken förutsätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;I Sverige finns det i dag två olika frivilliga, marknadsbaserade system för certifiering av skogsbruk, Forest Stewardship council (FSC) som bildades 1993 och Programme for the Endorsement of Forest Certi- fication Schemes (PEFC) som bildades 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Att ett skogsbruk eller en skogsprodukt är certifierad innebär att någon intygar att skogsbruket eller produkten bedrivs, tillverkas eller behandlas enligt en viss standard. PEFC och FSC har standarder för skogsbruk och spårbarhet. Kontrollen av efterlevnad av standarderna utförs av oberoende certifieringsföretag. Skogsbruksstandarderna innehåller bland annat regler för den hänsyn som ska tas till natur- och kulturvärden och sociala värden vid skogsbruksåtgärder, att en viss areal ska avsättas för naturvård och att markägaren ska ha en aktuell skogsbruksplan. Enligt bägge standarderna ska fem procent av den produktiva skogsmarken avsättas för naturvård. Enligt den nya standarden för FSC, som börjar gälla den 1 oktober 2020, finns ett nytt krav på att ytterligare minst fem procent av den produktiva arealen ska skötas med anpassade metoder för att bevara eller utveckla naturvärden och/eller sociala värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Det främsta argumentet som anges för att certifiera skogsbruk eller produkter är miljömässiga och ekonomiska. Många företag har kunder som kräver att de produkter som köps ska komma från certi- fierat skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="p146dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373146x1.jpg/" id="p146img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft32"&gt;Den svenska produktiva skogsmarksarealen som är certifierad enligt PEFC eller FSC uppgick 2018 till 14,8 miljoner hektar, vilket utgör 63 procent av den produktiva skogsmarksarealen.&lt;SPAN class="ft112"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Av den pro- duktiva skogsmarken som ägs av enskilda är 32 procent certifierad, för övriga ägare är motsvarande andel 94 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Nedan kommer utredningen att kort beskriva de två olika certifier- ingsorganen. Innehållet i de olika certifieringsstandarderna återkom- mer utredningen till under relevanta avsnitt i betänkandet, se bland annat kapitel 11.6.1 om nyckelbiotoper 15.2.6 om fjällnära skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft42"&gt;Forest Stewardship Council (FSC)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft9"&gt;Vid världsmiljökonferensen i Rio de Janeiro 1992 antogs inte någon skogskonvention utan ett antal skogsprinciper som pekade ut en riktning för ansvarsfullt skogsbruk men inga bindande skyldigheter. Som en reaktion på detta grundades Forest Stewardship Council, FSC, vid ett konstituerande möte i Toronto, Kanada 1993. FSC ska arbeta för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Med miljöanpassat avses ett skogsbruk som värnar skogens mångfald, ekologiska processer och skogens produktionsförmåga. Socialt ansvarstagande innebär ett skogs- bruk som skapar möjlighet för individer och lokala samhällen att ta del av skogens nyttigheter och som stärker ett lokalt engagemang och initiativ som främjar en långsiktig skogsskötsel. Ekonomisk livskraf- tigt skogsbruk innebär att skogliga åtgärder ska ge tillräcklig lönsam- het, utan att det sker på bekostnad av skogliga resurser, ekosystem eller väsentliga samhällsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;FSC kom till Sverige 1996, då svenska intressenter bildade en arbetsgrupp för att ta fram en svensk skogsbruksstandard enligt FSC. Nu finns svenska FSC som en fristående, ideell förening, som verkar i enlighet med internationella FSC:s värdegrund och stadgar. Med- lemmarna delas in i tre kamrar; ekonomiska kammaren, sociala kam- maren och miljökammaren. FSC Sverige ska öka kunskapen om FSC och övervaka användningen av FSC:s varumärken i Sverige. FSC Sverige förvaltar och utvecklar också FSC:s svenska skogsbruksstan- dard. Den första svenska &lt;NOBR&gt;FSC-standarden&lt;/NOBR&gt; för skogsbruk godkändes 1998 och ersattes 2010 av en uppdaterad version. Som nämnts kom- mer ytterligare en ny standardversion att börja gälla under år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SCB. Statistiska meddelanden. JO1404 SM 1901.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes (PEFC)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;PEFC bildades som ett svar på behovet av ett system som tog större hänsyn till det småskaliga familjeskogsbrukets särskilda villkor än vad man ansåg att FSC gjorde. Under 1998 startade skogsägare från Finland, Tyskland, Frankrike, Norge, Österrike och Sverige tillsam- mans med representanter från delar av industrin ett samarbete för att utveckla en gemensam skogsbrukscertifiering för certifiering av håll- bart skogsbruk på enskilda privata skogsägares mark. Det ledde fram till att Pan European Forest Certification Council (PEFCC) bild- ades 1999. Genom bildandet av PEFCC skapades en mekanism som gjorde det möjligt för olika länder att utveckla standarder som är anpassade till lokala förhållanden, samtidigt som de följer internatio- nellt accepterade riktlinjer och krav för hållbart skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Svenska PEFC bildades år 2000 och föreningens medlemmar delas in i tre grupper; Grupp 1: Skogsbruk inklusive transporter av virke till industri/terminal, grupp 2: Förädling av skogsråvara inklusive distri- bution och handel i värdekedjan fram till slutkund och grupp 3: Orga- nisationer för sociala, miljömässiga och kulturella intressen kopplade till hållbart skogsbruk. PEFC:s skogsstandard syftar till att utveckla en ekonomiskt uthållig och värdefull skogsproduktion, biologisk mångfald samtidigt som kulturmiljö och sociala och estetiska värden värnas. Den första svenska skogstandarden godkändes av internatio- nella PEFC i juli 2000. Standarden omfattar tre delar: Skogsbruks- standard, Social standard och Miljöstandard. Standarden har revide- rats tre gånger. Nuvarande standard gäller till och med 2022.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="p148dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373148x1.jpg/" id="p148img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Nationella skogsprogrammet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Nationella skogsprogram introducerades som begrepp av FN:s mellanstatliga skogspanel (International Panel of Forest) 1997. FN har sedan dess framhållit nationella skogsprogram som ett viktigt verk- tyg för ett hållbart skogsbruk. Förväntningar på att medlemsländerna initierar processer för nationella skogsprogram uttrycks bland annat inom FN:s skogsforum (United nations 2008) och i den paneuropeiska resolutionen från 2003 (MCPFE 2003). Enligt Food and Agriculture Organization (FAO) har i dag cirka 130 länder ett nationellt skogs- program. Den regionala uttolkning som skett inom den paneuropeiska processen (MCPFE 2003) innebär att ett nationellt skogsprogram är en &lt;NOBR&gt;deltagande-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;holistisk-,&lt;/NOBR&gt; tvärsektoriell- och iterativ process för policyplanering, implementering, övervakning och utvärdering på den nationella och/eller regionala nivån som syftar till fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och bidra till hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Miljömålsberedningen föreslog i arbetet med långsiktigt hållbar markanvändning ett etappmål om ett nationellt skogsprogram. Under 2013 fick Skogsstyrelsen genom regleringsbrev i uppdrag att göra en förstudie om ett nationellt skogsprogram och uppdraget redovisades 2013. Regeringen bedömde att ett nationellt skogsprogram borde utvecklas. För att uppnå det beslutades att ett etappmål i miljömåls- systemet om en dialogprocess skulle etableras senast 1 juli 2015.&lt;SPAN class="ft81"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;År 2014 beslutade regeringen om ett etappmål om en dialogprocess i ett nationellt skogsprogram. Enligt beslutet skulle dialogen omfatta ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att sko- gen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi.&lt;SPAN class="ft81"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft12"&gt;Dialogprocessen initierades 2015 dels genom att tillsätta ett pro- gramråd med brett deltagande från olika intressenter&lt;SPAN class="ft88"&gt;25&lt;/SPAN&gt;, dels genom att etablera fyra arbetsgrupper, med varsitt fokusområde;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Tillväxt, mångbruk, värdeskapande av skogen som resurs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Virkesproduktion, övriga ekosystemtjänster och naturens gränser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2013/14:141.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Regeringsbeslut I:3, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-02-27,&lt;/NOBR&gt; M2014/593/Nm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;www.regeringen.se/artiklar/2020/02/arets-forsta-programradsmote-for-det-nationella-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; skogsprogrammet/.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="p149dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373149x1.jpg/" id="p149img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p462 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Främjande av biobaserade produkter och energi, smarta transpor- ter, en skogsindustri i världsklass och ökad export.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Internationella skogsfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft12"&gt;Arbetsgruppernas underlagsrapporter lämnades till regeringen och remitterades under hösten 2016. Med underlagsrapporterna som grund beslutade regeringen i maj 2018 om en strategi för ett nationellt skogsprogram.&lt;SPAN class="ft88"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;I samband med detta slog regeringen fast en vision för skogsprogrammet: ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Strategin vägleds av programmets vision och ska ses som en platt- form utifrån vilken genomförandet av skogspolitiken ska få stöd fram till 2030. Skogsprogrammets kärna är den breda dialogen om skogens roll för ett hållbart samhälle och en växande bioekonomi. Dialogen ska inkludera utblickar i tid och rum, leda till ökad förståelse mellan olika åsikter om brukande av skog och främja metodutveckling för att hantera nuvarande och framtida skogspolitiska utmaningar. Grund- förutsättningen för arbetet med skogsprogrammet är att inriktningen för den svenska skogspolitiken som vilar på två riksdagsbundna jäm- ställda mål om produktion och miljö, de äganderättsliga principerna samt principen om frihet under ansvar ligger fast. Programmets stra- tegi utgår från skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och bygger på dialog, samverkan, engagemang och erfarenhetsutbyte mellan intressenter i skogens hela värdekedja. Strategin innehåller fem fokusområden;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Innovationer och förädlad skogsråvara i världsklass.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Strategi för Sveriges nationella skogsprogram. N2018/03142/SK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Svensk skogspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;I juni 2018 presenterade regeringen en handlingsplan för det natio- nella skogsprogrammet som baseras på strategin och innehåller kon- kreta åtgärder utifrån skogsprogrammets vision och mål. Den första version av handlingsplanen omfattar framför allt åtgärder där staten har ett huvudansvar. Handlingsplanen kommer att uppdateras i dia- log med intressenterna, där inte minst strategisk rådgivning av skogs- programmets programråd kommer spela en central roll. Regeringens ambition med programmet är att skogssektorn och samhället i stort medverkar med åtgärder för förverkligandet av visionen och målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft12"&gt;Under 2019 beslutades om ytterligare medel till skogsprogrammet för perioden &lt;NOBR&gt;2020–2022.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;5 Äganderätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Begreppet äganderätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;I utredningens uppdrag anges bland annat följande utgångspunkt. Rättssäkerheten ska stärkas för markägare och företag och det ska säkerställas att markägare får ekonomisk kompensation för inskränk- ningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. En viktig del för utredningen är att klargöra markägares rätt till ersätt- ning och hur denna bör beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vidare anges i direktivet att renskötselrätten är en kollektiv rättig- het som grundas på urminnes hävd eller i vissa fall på sedvana och som omfattas av egendomsskyddet samt att denna inte ska försvagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;För att utredningens uppdrag att säkerställa att markägare får den ekonomiska kompensation som de har rätt till samt att renskötsel- rätten inte genom något av utredningens förslag ska försvagas finns det skäl med en översiktlig redogörelse för äganderättens grunder och räckvidd. Denna redogörelse kan även utgöra grund för utrednings- uppdraget beträffande analysen av de äganderättsliga konsekvenserna av att naturvärden på privatägda fastigheter identifieras och pekas ut av myndigheter. I detta sammanhang finns det skäl att återge några av de grundläggande bestämmelserna som reglerar egendomsskyddet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 anger, i artikel 17, att ”envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med andra. Ingen må godtyckligt berövas sin egendom.” Äganderätten anses numera vara en universell mänsklig rättighet. Begreppets innebörd, styrka och förhållande till andra motstående rättigheter har dock varierat mellan olika rättsordningar och under olika tider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Redan i den romerska rätten fanns rättsliga principer om ägande, dominium, vilka till viss del ligger till grund även för det nutida ägande-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft21"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="p152dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373152x1.jpg/" id="p152img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;rättsbegreppet. Dominium innebar en abstrakt rättighet knutet till ett ting och som inte var direkt beroende av en rådighet eller besitt- ning. En person kunde därmed äga en bit av marken eller något som en annan person innehade för stunden. Likaså kan det ur den rom- erska rätten härledas olika inskränkningar i äganderätten, bland annat om vilka obehag som ska behöva tolereras grannar emellan. Det nuvarande synsättet på äganderätt, i en stor del av världen, kan sägas vara präglat bland annat av liberalismen och rättspositivismen. Libe- ralismen innebär i denna kontext frihet från tvång, vilket bland annat medför en rätt att fritt bestämma över sin egendom. Rättspositivismen innebär att olika rättigheter, till exempel äganderätten, uppkommer och existerar inom rättsordningen och att dessa rättigheter därmed inte är av naturen givna. Den legala rättsordningen bestämmer därmed innehållet i och kan begränsa dessa rättigheter.&lt;SPAN class="ft81"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Utgångspunkten för detta funktionella synsätt innebär att ägande- rätten är en negativ rättighet, i bemärkelsen att dess omfattning ut- görs av det som inte uttryckligen inskränker denna. Äganderätten har då en särställning bland rättigheter till egendom som innebär en i grunden obegränsad befogenhet, till skillnad från till exempel nyttjan- derätt som definieras, positivt, av dess materiella innehåll. Rättigheten ska skyddas från andras orättfärdiga handlande, till exempel genom att stöld är kriminaliserat, men får stå tillbaka för angelägna inskränk- ningar som ställts upp av rättsordningen. För att det ska gå att tala om ägande som en rättighet med någon som helst innebörd krävs dock att skyddet av den har en praktisk betydelse, genom till exempel ett effektivt och rättssäkert förfarande i myndighet och domstol. In- skränkningarna, eller med andra ord gränserna för äganderätten, får inte heller vara så omfattande eller oförutsägbara att rättigheten i praktiken blir omöjlig att definiera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Ett annat synsätt på äganderätten är att den utgörs av ett knippe ingående rättigheter, eller befogenheter, som tillfaller ägaren. Dessa i äganderätten ingående befogenheter kan förändras över tid och även se olika ut mellan olika egendomsslag. Ett exempel på en befogenhet ur ett sådant knippe, skulle kunna vara rätten att överlåta och att bruka egendomen. När det gäller fast egendom, som mark, kan dock dessa befogenheter vara starkt omskurna av lagstiftning, till exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;För en mer utvecklad redogörelse av äganderättens historiska och filosofiska innebörd se bl.a. Åhman, Karin, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Egendomsskyddet&lt;/SPAN&gt;, 2000, s. 40 ff. samt Åslund, Åsa, &lt;SPAN class="ft84"&gt;Allemansrätten och mark- nyttjande&lt;/SPAN&gt;, 2008, s. 76 ff.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="p153dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373153x1.jpg/" id="p153img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;genom förbud mot att fritt överlåta skogsfastigheter eller en strikt reglering av hur skogsbruk får bedrivas. En fördel med att anlägga detta synsätt skulle kunna vara att de i ”äganderättsknippet” ingående befogenheterna skulle kunna hanteras separat. Detta synsätt medger även delad äganderätt, där en i äganderätten ingående rättighet i vissa fall kan innehas av ett annat rättssubjekt. Ett talande exempel är att rätt till bete normalt ingår i markägarens rättighetsknippe, men att denna rättighet i vissa fall kan tillkomma annan. I de områden där en sameby genom urminnes hävd upparbetat en rätt till renbete, har denna i äganderätten ingående befogenheten således en annan inne- havare än den formella markägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Det går då att tala om att marken brukas med stöd av äganderätten av både markägaren och innehavaren av renskötselrätt. En nackdel med en sådan positiv, om än abstrakt, definition av begreppet är att det, utan fast kärna, riskerar att urholkas genom att befogenheterna en efter en begränsas. Att tala om äganderätt som en mänsklig rättig- het eller att ge den en konstitutionell innebörd kan då vara vanskligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Äganderätten till mark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Redan i 1909 års lagberednings förslag till ny jordabalk behandlades principiellt markäganderättens innebörd. Det uttalades bland annat att den rättsliga makt som jordäganderätten innebär inte är ovillkor- lig, utan att den är given av rättsordningen och därmed underkastad den begränsning som rättsordningen kräver. Som exempel på begrän- sande regler nämndes politi- och näringslagstiftning, grannelagsrätts- liga regler och den rätt som även annan än markägaren har, att be- träda marken och där tillgodogöra sig vissa naturalster – det vill säga det som vi i dag benämner allemansrätten. Principen om att mark- äganderätten inte är ovillkorlig, utan är underkastad de begränsningar som rättsordningen uppställer, framkommer även i 1966 års propo- sition till ny jordabalk och har präglat allt lagstiftningsarbete därefter.&lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;En ledande tanke i svensk rätt är att all markanvändning står under offentlig kontroll. Staten och kommunerna har till uppgift att kon- trollera hur marken används. Ett uttryck för det är plan- och bygg- lagens bestämmelse om kommunernas planmonopol samt reglering- arna i fastighetsbildningslagen. Ett annat utmärkande drag för fastig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Åslund, Åsa, &lt;/SPAN&gt;Allemansrätten och marknyttjande&lt;SPAN class="ft20"&gt;, 2008, s. 85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="p154dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373154x1.jpg/" id="p154img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;hetsrätten är syftet att skapa förutsättningar för en fastighetsanvänd- ning som är effektiv ur samhällelig synpunkt. Utgångspunkten är att marken bör användas på det sätt som ger mesta möjliga nytta för sam- hället i stort och samhällsplaneringsfrågorna har varit centrala för att uppnå samhälleliga mål. De kollektiva inslagen i lagstiftningen har därmed varit framträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Samtidigt utgör fastighetsrätten en central del av det marknads- ekonomiska systemet, där rättsordningen bör skapa regler och insti- tutioner som ger goda förutsättningar för den ekonomiska aktiviteten i samhället. Det medför att lagstiftningen bör skapa förutsättningar för trygga ekonomiska förfoganden över den fasta egendomen. En av fastighetsrättens funktioner är därför att klargöra vilka rättigheter som finns till en fastighet och förhållandet mellan olika rättigheter. En ordnad fastighetsindelning har även varit en hörnsten i den svenska ämbetsstaten och i byggandet av en stark och ordnad välfärdsstat, genom att man har kunnat använda marken som en effektiv produk- tionsfaktor och som en viktig inkomstkälla för staten via beskatt- ningen. Den tidiga fastighetsregistreringen och Lantmäteriets verk- samhet har haft en avgörande betydelse för att det finns klara och tydliga rättighetsförhållanden. Utöver detta präglas den fastighetsrätts- liga lagstiftningen av de intresseavvägningar som ska göras mellan olika intressen. I dessa avvägningar är begreppen allmänna och enskilda in- tressen centrala.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Det finns en mycket omfattande reglering som innebär att mark- ägaren inte fritt får förfoga över sin egendom. Mest framträdande är kanske plan- och bygglagen som tillsammans med miljöbalken anger vad som från samhället är den önskvärda markanvändningen och på olika sätt reglerar hur marken får nyttjas. Därutöver kan nämnas bland annat fastighetsbildningslagen och jordförvärvslagen som be- gränsar möjligheterna att fritt överlåta hela eller delar av en fastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;För skogsbrukets del innebär exempelvis jordförvärvslagens re- striktioner för juridiska personer att förvärva lantbruksegendom san- nolikt att värdet av skogsfastigheter är i storleksordningen &lt;NOBR&gt;10–30&lt;/NOBR&gt; pro- cent lägre än vad en helt fri marknad hade kunnat förväntas betala. Detta mycket på grund av de mer gynnsamma skatteregler som gäller för aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;För denna utredning är givetvis skogsvårdslagens bestämmelser om hur skogsmark bör och får brukas samt miljöbalkens bestämmel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Brännström, Malin, &lt;/SPAN&gt;Skogsbruk och renskötsel på samma mark&lt;SPAN class="ft20"&gt;, 2017, s. 44 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="p155dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373155x1.jpg/" id="p155img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;ser, om vilka inskränkningar i ett fritt brukande som uppställs med hänsyn till bland annat naturmiljön, av central betydelse. Skogsvårds- lagen anger att skogen är en nationell tillgång, vilket i detta samman- hang kan stå som symbol för lagstiftarens synsätt beträffande för- hållandet mellan äganderätten och det allmänna intresset. Rennär- ingslagen anger vad som gäller för den, vid sidan av skogsbruk, mest areellt omfattande markanvändningen, renskötsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vid sidan av de lagar som anger hur avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen ska gå till samt den reglering som har till avsikt att planera markanvändningen finns även instrument som tar sikte på förhållandet mellan konkurrerande enskilda intressen. Plan- och bygglagens regler om hänsyn till enskilda intressen, jordabalkens 3 kap. om rättsförhållandet mellan grannar och fastighetsbildnings- lagens bestämmelser om servitut är exempel på sådan lagstiftning. En markägare kan därför tvingas tåla att andra tillgodogör mark eller hindrar en önskvärd markanvändning. Det bör till exempel nämnas att det i dag i Sverige finns ett nät av ledningsgator, med en total längd av cirka 450 000 kilometer och en yta av cirka 300 000 hektar, som till övervägande del är förlagda på enskildas marker med stöd av reg- lerna om ledningsrätt, utan att ägarna haft möjlighet att hindra detta.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;Äganderätten saknar som sagt en legaldefinition och dess närmare innebörd hör i stor uträckning rättsfilosofin till. Som juridiskt be- grepp är äganderätten trots detta en mycket central del av samhället och rättsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Grusell, E. &amp; Miliander, S., &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;GIS-baserad&lt;/NOBR&gt; identifiering av artrika kraftledningsgator inom stam- nätet&lt;SPAN class="ft20"&gt;, rapport för Svenska Kraftnät, nr 1960900, 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="p156dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373156x1.jpg/" id="p156img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Egendomsskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Den mest centrala äganderättsliga lagstiftningen utgörs av egendoms- skyddet i vår grundlag, som begränsar statens möjlighet att inskränka denna rättighet. Dessutom följer ett egendomsskydd även av inter- nationell rätt där Europakonventionen satt tydliga spår i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Bakgrund till nuvarande bestämmelser i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;Grundlagsskyddet för egendomsrätten infördes genom en lagändring 1974 och hade då följande lydelse (8 kap. 1 § fjärde stycket regerings- formen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft17"&gt;Enskild skall vara tillförsäkrad ersättning enligt grunder som bestämmes i lag för det fall att hans egendom tages i anspråk genom expropriation eller annat sådant förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Beträffande grundlagsskyddets tänkta räckvidd uttalade departements- chefen att han i tydlighetens namn ville framhålla det i och för sig ganska självklara att föreskriften enbart tog sikte på sådana ingripan- den i egendomsrätten som avsågs exempelvis i expropriationslagen eller i rekvisitions- och förfogandelagstiftningen. Den omfattade alltså inte bestämmelser om begränsningar i möjligheten att använda fast egendom som återfanns i till exempel planlagstiftning eller natur- vårds- och miljöskyddslagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Grundlagsbestämmelsen kom under följande två decennier att vara föremål för diskussion i ett flertal lagstiftningsärenden. Diskus- sionerna rörde främst innebörden av den ersättningsrätt som den en- skilde garanterades genom bestämmelsen. Bestämmelsens ordalydelse ändrades men dess tillämpningsområde förblev detsamma. Under framför allt åttiotalet motionerades det flitigt för en förstärkning av det grundlagsstadgade egendomsskyddet. Mot bakgrund av det be- slutade regeringen 1991 att tillsätta en kommitté som bland annat fick i uppgift att se över frågan om förutsättningarna att ytterligare förstärka egendomsskyddet. Kommittén, som antog namnet Fri- och rättighetskommittén, lämnade 1993 sitt delbetänkande i vilket den föreslog en utvidgning av egendomsskyddet till att även avse rådig- hetsinskränkningar. Fri- och rättighetskommitténs förslag till utvidg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Detta kapitel är i sin helhet hämtat från SOU 2013:59 s. 35 ff. där referenser återfinns.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft32"&gt;ning av egendomsskyddet var en del av resultatet av en politisk upp- görelse i författningsfrågor mellan företrädare för de två politiska blocken. Regeringen lade kommitténs förslag till grund för sitt eget förslag och uttalade i propositionen att det var viktigt att största möjliga politiska enighet fick prägla bedömningen av utredningsför- slaget och att det av regeringen framlagda förslaget utgjorde resul- tatet av överläggningar med företrädare för riksdagspartierna. Bestäm- melsen fick efter ändringen följande lydelse (2 kap. 18 § första och andra stycket regeringsformen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft17"&gt;Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas av- stå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expro- priation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft126"&gt;Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas av- stå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna in- skränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;Den nya lydelsen av 2 kap. 18 § regeringsformen gav upphov till en rättsvetenskaplig debatt i fråga om bestämmelsen hade fått en sådan ordalydelse att rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar hade utökats, trots att motsatsen uttalats i förarbetena. Eftersom bestäm- melsens ordalydelse inte stämde överens med lagstiftarens intentio- ner, så som de tydligt framgick av lagens förarbeten, kom debatten till största del att handla om olika metoder för grundlagstolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;ena sidan hävdades att ordalydelsen borde ha företräde framför förarbetena vilket innebar att ersättning skulle kunna lämnas i strid med annan lagstiftning vid åtskilliga typer av ingrepp i markanvänd- ningen även då dessa motiverades av miljö- eller säkerhetsskäl. Å andra sidan framfördes åsikten att det just vid tolkningen av reger- ingsformens bestämmelser om fri- och rättigheter fanns särskild anled- ning att beakta förarbetena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft41"&gt;Grundlagsändringen blev även föremål för diskussion vid miljö- balkens tillkomst. Miljöbalksutredningen anslöt sig till den senare uppfattningen att bestämmelsen skulle tolkas i enlighet med de otve- tydiga förarbetsuttalandena vilket innebar att ändringen av 2 kap. 18 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="p158dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373158x1.jpg/" id="p158img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;regeringsformen inte oundgängligen motiverade någon utvidgning av gällande ersättningsregler. Lagrådet ansåg dock att den begräns- ning av ersättningsrätten som följde av miljöbalkens ersättningsreg- ler skulle stå i strid med bestämmelsen i regeringsformen om den senare tolkades enligt ordalydelsen och att lagtexten i grundlagen såle- des fått en utformning som inte motsvarade lagstiftarens intentioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Mot bakgrund av Lagrådets uttalande, den akademiska debatten och ett flertal motioner som krävde en översyn av formuleringen i 2 kap. 18 § andra stycket regeringsformen, fick 1999 års författnings- utredning i uppdrag att lämna förslag till ny lydelse av bestämmelsen. Då man inte lyckades nå en bred uppslutning kring någon av de lös- ningar som prövats lämnade utredningen inget förslag till ändrad lydelse. Frågan togs upp igen i 2008 års grundlagsutredning. Grund- lagsutredningen ansåg att den närmare avgränsningen av det område där en rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- och säkerhetsskäl ska finnas bör ske genom vanlig lag och föreslog ett nytt tredje stycke i grundlagsbestämmel- sen med denna innebörd. Förslaget antogs av riksdagen och ändring- arna trädde i kraft den 1 januari 2011. Det nya tredje stycket fick där- med följande lydelse (2 kap. 15 § tredje stycket regeringsformen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft17"&gt;Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Innebörden av regeringsformens egendomsskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft42"&gt;Skydd mot expropriation och rådighetsinskränkningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;I 2 kap. 15 § första stycket anges skyddet mot att berövas sin egen- dom. Där anges att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det all- männa eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;I begreppet expropriation och annat sådant förfarande avses tvångs- övertagande av äganderätt eller annan särskild rätt med ett ekono- miskt värde, till exempel nyttjanderätt, servitut eller jakträtt&lt;SPAN class="ft81"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;NJA 1989 s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="p159dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373159x1.jpg/" id="p159img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;avser inte andra typer av tvångsavhändelse, som till exempel förstö- relse, böter, skatt eller utmätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;När det gäller rådighetsinskränkningar för mark eller byggnad avses i bestämmelsen till exempel byggnadsförbud, användningsför- bud, strandskydd, och förbud mot skogsbruksåtgärder enligt skogs- vårdslagen eller till följd av områdesskydd. Skyddet mot rådighets- inskränkningar omfattar både markägaren och den som innehar en särskild rätt i fastighet eller byggnad. Grundlagsskyddet omfattar inte inskränkningar till följd av avtal eller annars genom åtgärder av enskilda.&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Inte heller bör avtal med det allmänna, till exempel natur- vårdsavtal, anse omfattas av skyddet. I vart fall så länge dessa är slutna under reell frivillighet och inte under hot om expropriation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Angelägna allmänna intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Den enskildes egendom är dock inte ovillkorligt skyddad. Samhäl- lets behov av mark för naturvårds- och miljöintressen, totalförsvars- ändamål och för bostadsbyggande, trafikleder, rekreation och andra liknande ändamål måste kunna tillgodoses. För sådana särskilt ange- lägna ändamål finns, som en sista utväg, möjlighet att tvångsvis ta i anspråk enskilds egendom eller begränsa ägarens möjligheter att fritt använda sin egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Det måste även vara möjligt att kunna vidta sådana åtgärder till förmån för enskild för att till exempel anordna lämplig utfartsväg eller förhindra olämplig eller störande bebyggelse i grannskapet. Sådana ingrepp i annans egendom får emellertid ske endast när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen, vilket framgår av sista meningen av första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Detta kriterium ska vara uppfyllt för att ingrepp genom lagstift- ning eller myndighetsbeslut i enskilds egendom över huvud taget ska få ske. Den närmare innebörden av uttrycket angelägna allmänna intressen är inte möjligt att i detalj beskriva. Det är emellertid sådana ingrepp som är motiverade med hänsyn till intresset av att kunna tillgodose allmänhetens berättigade krav på en god miljö och möjlig- heterna att kunna bevara och skydda områden som är av särskild be- tydelse från naturvårdssynpunkt som i första hand åsyftas, liksom intresset av att kunna ge allmänheten tillgång till naturen för rekrea-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1993/94:117 s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="p160dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373160x1.jpg/" id="p160img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;tion och friluftsliv. Även samhällets behov av mark för anläggande av vägar och andra kommunikationsleder med mera kan utgöra ett ange- läget allmänt intresse. Vad som kvalificeras som ett angeläget allmänt intresse måste till slut i viss mån bli föremål för en politisk värdering där hänsyn då även måste tas till vad som är godtagbart från rätts- säkerhetssynpunkt i ett modernt och demokratiskt samhälle. Ut- trycket i regeringsformen är avsett att anknyta till vad som gäller i fråga om egendomsskyddet enligt Europakonventionen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Ersättning vid expropriation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Bestämmelsens andra stycke anger att den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättningen ska be- stämmas enligt grunder som anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Begreppet full ersättning innebär att hela den ekonomiska förlust som uppkommer genom ingreppet ska ersättas. Även med en grund- lagsfäst huvudprincip om full ersättning ger bestämmelsen uttryck- ligt utrymme att i vanlig lag utforma exempelvis värderingsregler och regler om vilka typer av förluster som ska vara ersättningsgilla på olika sätt. Sådana principer för ersättningens bestämmande återfinns framför allt i expropriationslagen. Principen om full ersättning inne- bär dock att om en lagbestämmelse inte når upp till den nivå som grundlagen kan anses kräva, ska regeringsformen träda in och fylla ut rätten till ersättning till dess miniminivå – full ersättning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Ersättning vid rådighetsinskränkningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Vid rådighetsinskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 1993/94:117 s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;NJA 2007 s. 695. Här fann HD att ersättning skulle utgå för ekonomisk skada, om än obe- tydlig, trots att någon skillnad i marknadsvärdet inte kunde fastställas vid tillämpning av expro- priationslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="p161dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373161x1.jpg/" id="p161img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;skydds- eller säkerhetsskäl begränsas dock rätten till ersättning av vad som följer av lag i fråga om rätt till sådan ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Vid rådighetsinskränkningar krävs således inte att &lt;SPAN class="ft11"&gt;full &lt;/SPAN&gt;ersättning ska utgå för intrånget. Vid inskränkningar av de särskilt uppräknande allmänna intressena hälsoskydd, miljöskydd och säkerhet saknas även grundlagsskyddad rätt till ersättning. Vid tillkomsten av den begräns- ningen i bestämmelsen, som kom till uttryck genom &lt;NOBR&gt;2011-års&lt;/NOBR&gt; grund- lagsreform uttalade regeringen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft3"&gt;Förslaget innebär att den detaljerade avgränsningen av det område där ersättning bör lämnas får göras i vanlig lag. Vid stiftande av lag som med- för rätt för det allmänna att inskränka användningen av mark eller byggnad av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl får det därför övervägas om en rätt till ersättning ska införas. Huvudregeln att rätt till ersättning föreligger när det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad påverkas inte av förslaget. Rätt till ersättning föreligger som nämns ovan således exempelvis vid inskränkningar till följd av be- slut enligt miljöbalken om nationalparker, naturreservat, kulturreservat och biotopskyddsområden. Genom det föreslagna tredje stycket klargörs dock att när det gäller rätten till ersättning vid ingripanden som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller vad som följer av vanlig lag. Denna undantagsregel omfattar t.ex. de bestämmelser i miljö- balken som tidigare fanns i hälsoskyddslagen och miljöskyddslagen.&lt;SPAN class="ft82"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft42"&gt;Miljöskydd med mera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Begreppet miljöskydd definieras inte närmare i lagmotiven. Genom att i motiven exemplifiera att huvudregeln i 2 kap. 15 § andra stycket om att ersättning ska utgå gäller för miljöbalkens områdesskydd torde det dock gå att dra slutsatsen att sådan naturvård som syftar till att bevara viss naturmiljö för all framtid inte omfattas av begreppet miljö- skydd. Att inskränkningar till hindrade av &lt;SPAN class="ft11"&gt;föroreningar &lt;/SPAN&gt;faller under begreppet är däremot närmast självklart och följer av den internatio- nellt erkända principen om att förorenaren betalar (Polluter Pays Principle).&lt;SPAN class="ft88"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;I förarbetena saknas dock vägledning om hur distinktionen i övrigt ska göras mellan naturvård och miljöskydd, till exempel beträffande hur inskränkningar till skydd av fridlysta arter i ett område ska kate- goriseras.&lt;SPAN class="ft88"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2009/10:80 s. 169 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2009/10:80 s. 169.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se även SOU 2013:59 s. 57 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="p162dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373162x1.jpg/" id="p162img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;Som anvisning till situationer där ersättningsrätt bör utgå för in- skränkningar som motiverats av miljöskyddsskäl, och därmed inte om- fattas av ersättningsrätten i andra stycket, angavs förhållanden där det inte framstår som rimligt att den enskilde ensam får bära hela den ekonomiska bördan vid rådighetsinskränkningar. Frågan aktualiseras vid ingripanden som beror på omständigheter helt utanför den enskil- des kontroll och som drabbar den enskilde mycket hårt. I sådana situ- ationer skulle en avvägning mellan de allmänna och de enskilda intres- sena kunna leda till bedömningen att den enskilde bör få ersättning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Varken lydelsen av undantagsregeln i tredje stycket eller dess för- arbeten gav något uttryckligt svar på frågan om anvisningarna endast riktades till lagstiftaren eller även utgjorde rättslig grund för ersätt- ning i det enskilda fallet. Högsta domstolen fann emellertid i ett upp- märksammat mål som rörde ersättning för inskränkningar för fiske i Torne älv, NJA 2014 s. 332, att bestämmelsen gav uttryck för en all- män rättsgrundsats som kan åberopas av enskild mot staten då uttryck- lig reglering av ersättning saknas. Inskränkningarna i fisket i älven var motiverat främst för att skydda den vilda laxen vilket föranledde en prövning av frågan även om vad som utgör miljöskydd. HD ut- talade i denna fråga:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft17"&gt;Generellt sett måste en enskild tåla inskränkningar i sin fiskerätt till följd av fiskevårdande föreskrifter. Till grund för fiskerestriktionerna i Torne älv låg angelägna miljöskäl. Restriktionerna syftade dock närmast till att bevara miljön, inte till att avvärja risker mot denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;HD fann vidare att fiskerestriktionerna, mot bakgrund av att det drabbade de enskilda mycket hårt och oförutsägbart, stod i klart miss- förhållande mellan det allmännas fördel av rådighetsinskränkningen och den belastning som denna medförde för klagandena. Vidare an- förde HD:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft123"&gt;Vid en intresseavvägning framstår det därmed - också med beaktande av den principiella utgångspunkten att ersättning normalt inte utgår vid inskränkningar av miljöskyddsskäl - inte som rimligt att inskränkningen av klagandenas rådighet till sina områden ska kunna göras utan att någon ersättning utgår för den förlust som restriktionerna har orsakat dem. Hänsynen till klagandenas intressen kräver sålunda att de får ersättning för rådighetsinskränkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:80 s. 169.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="p163dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373163x1.jpg/" id="p163img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;HD synes därmed ha kommit fram till att fiskeförbud, trots att det avsåg att &lt;SPAN class="ft11"&gt;bevara &lt;/SPAN&gt;miljön och inte &lt;SPAN class="ft11"&gt;skydda &lt;/SPAN&gt;den mot skada, aktualiserade undantagsregeln om miljöskydd. Även undantagsregeln fick dock ge vika i det enskilda fallet, vilket motiverades av de enskildas intresse av ersättning.&lt;SPAN class="ft88"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vid denna tolkning skulle begreppet miljöskydd i 2 kap. 15 § tredje stycket regeringsformen även kunna anses omfatta andra inskränk- ningar i pågående markanvändning, som har till syfte att bevara mil- jön. Till exempel när avverkning av skog förbjuds till skydd för arter som omfattas av artskyddsförordningen. Artskyddsförordningen inne- håller inte några ersättningsregler, vilket då skulle anses förenligt med undantagsregeln. Ersättningsrätt skulle däremot kunna utgå direkt med stöd av regeringsformen om det vid en intresseavvägning i det enskilda fallet inte är rimligt att inskränkningen av klagandenas rådig- het till sina områden görs utan att någon ersättning utgår. Utgångs- punkten vid denna prövning skulle då kunna vara att tröskeln för ersättning är lägre vid bevarande av miljön (naturvård) än att avvärja risker mot miljön (föroreningar etc.). HD hade nämligen kommit fram till att restriktionerna varit motiverade av angelägna miljöskäl som ”dock” närmast syftat till att bevara miljön, inte till att avvärja risker mot denna. Denna distinktion av syftet med restriktionerna torde ha spelat roll vid den efterföljande proportionalitetsbedöm- ningen, som utmynnade i att ersättning skulle utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Huruvida ersättningsrätt enligt regeringsformen för inskränkningar till följd av artskyddsförordningen skulle ingå i en proportionalitets- bedömning prövades av Mark- och miljööverdomstolen i rättsfallet MÖD 2017:7. Målet rörde dispens enligt 15 § artskyddsförordningen för att slutavverka 1,5 hektar skog inom ett område där inventering visat förekomst av svampen bombmurkla. Arten omfattas av de natio- nella fridlysningsbestämmelserna i 8 § artskyddsförordningen. Enligt den bestämmelsen är det förbjudet att bland annat ta bort eller skada exemplar av bombmurkla om artens bevarandestatus riskerar att på- verkas. Mark- och miljööverdomstolen argumenterade för att undan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Det bör dock noteras att HD tog ställning till regeringsformens tidigare lydelse som var tillämplig i det aktuella målet. Målet rörde förhållanden som uppkommit år 1997 och den rätts- liga argumentationen utgår därför från regeringsformen i dess lydelse före den 1 januari 2011. Egendomsskyddet reglerades då i 2 kap. 18 § regeringsformen utan att uttryckligen undanta miljö- skyddsintresset från ersättningsrätten. HD konstaterar dock att ersättningsrätten vid rådighets- inskränkningar är sakligt överensstämmande med nu gällande rätt (p. 10) och att undantagen för bl.a. miljöskydd ansågs följa även av den tidigare bestämmelsen, om än inte uttryckligen (p. 19).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="p164dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373164x1.jpg/" id="p164img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;tagsregeln på grund av miljöskyddsskäl&lt;SPAN class="ft77"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;var tillämpligt i fallet. Vidare anfördes att NJA 2014 s. 332 i och för sig medgav att en ersättnings- rätt skulle kunna föreligga vid inskränkning av rådigheten vid tillämp- ning av reglerna i artskyddsförordningen. Domstolen bedömde dock frågan som osäker och att ersättning under alla förhållanden förut- sätter att talan väcks mot staten, vilket inte varit lagstiftarens avsikt då artskyddsreglerna infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft9"&gt;Domstolens slutsats blev i stället att det vid en dispensprövning enligt artskyddsförordningen skulle göras en proportionalitetsbedöm- ning som innebär att dispens skulle medges om pågående markanvänd- ning avsevärt försvårades. Vid denna bedömning påpekade domstolen att miljölagstiftningens utgångspunkt för begränsningar i pågående markanvändning synes vara att mer betydande inskränkningar ska leda till ersättningsrätt, när behovet av miljöskydd föranleds av omstän- digheter som den enskilde markägaren inte råder över. När ersätt- ningsrätt inte följer av den lag eller det bemyndigande som medger begränsning i pågående markanvändning ansåg domstolen följaktli- gen att bestämmelserna i artskyddsförordningen inte kan anses varit avsedda att innebära någon betydande inskränkning av egendoms- skyddet. Möjligheten till ersättning genom att väcka talan mot staten med stöd direkt av regeringsformen ska därmed inte vara en del av proportionalitetsbedömningen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Även begreppet &lt;SPAN class="ft43"&gt;miljöskydd &lt;/SPAN&gt;förefaller genom avgörandet ha fått en vidare innebörd där bevarande av natur och skydd mot miljöskador synes sammanfalla.&lt;SPAN class="ft81"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Detta kan ytterligare försvåra tolkningen av reger- ingsformens ersättningsrätt. Det bör i sammanhanget även nämnas att Bombmurklemålet i sak handlade om en nationellt fridlyst art. En art som är skyddad av EU:s art- och habitatdirektiv kan tänkas inne- bära en annan slutsats motiverad av det strikta skydd som &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; uppställer och den praxis som utvecklas av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; för dessa arter. Ytterligare rättsfall är därmed att vänta om inte lagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;I domen anges dock att 2 kap. 15 § tredje stycket undantar inskränkningar av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;miljöskäl&lt;/SPAN&gt;, med vilket får förmodas avses begreppet miljöskyddsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Domstolen var inte enig på denna punkt. De två skiljaktiga ledarmötena ansåg att en propor- tionalitetsbedömning borde kunna leda till slutsatsen att det allmänna intresset av artbevar- ande innebar att dispensansökan ska avslås trots att det saknas ersättningsbestämmelser och att den enskilde då hänvisas att väcka talan mot staten. Se även Bengtsson, Bertil, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Om bombmurklor och egendomsskydd &lt;/SPAN&gt;i Vänbok till Fredrik Wersäll, 2018, s. 113.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Distinktionen är dock kritiserad i doktrin, se t.ex. Se t.ex. Michanek Gabriel, Zetterberg Charlotta, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Den svenska miljörätten&lt;/SPAN&gt;, (4 uppl)., s. 468, som anser att principen om att förorenaren betalar, ur miljösynpunkt, bör göras gällande även på naturvårdens område.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="p165dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373165x1.jpg/" id="p165img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;uppdateras på detta område.&lt;SPAN class="ft77"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Det ingår dock inte i denna utrednings uppdrag att se över artskyddsförordningens regler, som ska hanteras i en annan ordning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;Pågående markanvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Den som vill ändra markanvändningen genom att till exempel bygga en anläggning, bryta mark för nytt jordbruk eller anlägga en skog på ett tidigare obevuxet område krävs ofta ett tillstånd av något slag. Egendomsskyddet har inte till avsikt att skydda förväntningar om en ändrad markanvändning. Skyddet omfattar däremot pågående mark- användning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Endast det faktum att ett visst tillstånd krävs för en åt- gärd innebär dock inte att det är frågan om ändrad markanvändning. Det ska vara fråga om sådana mer grundläggande tillstånd som är nöd- vändiga för att en verksamhet av en viss karaktär över huvud taget ska kunna bedrivas. Ytterst får gränsen mellan pågående och ändrad mark- användning göras genom en bedömning av samtliga omständigheter i det särskilda fallet och vad som allmänt sett framstår som samma eller en annan verksamhet. Vid den bedömningen kan det vägas in också om verksamheterna skiljer sig i fråga om exempelvis omlopps- tider, såsom mellan jordbruk och skogsbruk. Det kan i vissa fall finnas skäl även att pröva om en ny användning får påtagligt annorlunda konsekvenser för miljön.&lt;SPAN class="ft81"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Begreppet &lt;/SPAN&gt;avsevärt försvårande av pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten &lt;SPAN class="ft9"&gt;infördes genom 1972 års lagstiftningsärende om bland annat ny byggnadslag i naturvårdslagen, byggnadslagen och byggnadsminneslagen. Bedömningen av om kvalifikationsgränsen är uppnådd måste göras i två led. För det första måste det konstateras att ett ingrepp sker i pågående markanvändning och för det andra att detta medför att denna avsevärt försvåras inom berörd del av fastig- heten. Uttrycket återfinns främst i markreglerande bestämmelser som 31 kap. 4 § miljöbalken och 14 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen. Skogsvårdslagens bestämmelser om hänsyn är ett annat exempel. I 1972 års lagstiftningsärende diskuterades begreppet pågående mark- användning. Där konstaterades att begreppet skulle ges en relativt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens pågående mål M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7888-19&lt;/NOBR&gt; (tjäder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Dir. 2020:58, &lt;/SPAN&gt;Översyn av artskyddsförordningen&lt;SPAN class="ft46"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Prop. 1972:111 bil. 2 s. 329 f. och 338 och prop. 2009/2010:162 s. 72.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;NJA 2015 s. 323 p. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="p166dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373166x1.jpg/" id="p166img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;generös tillämpning. Markägare som genom föreskrifter eller beslut hindras från att vidta en naturlig och normal rationalisering av på- gående markanvändning ansågs vara berättigade till ersättning. Exakt var gränsen ska dras skulle dock, enligt departementschefen, bestäm- mas från fall till fall beroende på vilken typ av markanvändning det är fråga om och med utgångspunkt i vad som vid varje tidpunkt fram- står som en naturlig fortsättning av den pågående markanvändningen. Vidare angavs att det vid bedömningen ska tas hänsyn till det allmän- nas syn på lämpliga bruknings- och rationaliseringsmetoder så som den kommer till uttryck i relevant lagstiftning eller på annat sätt.&lt;SPAN class="ft81"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;En underförstådd och självklar begränsning i uttrycket pågående markanvändning är att endast lagenlig användning av mark eller bygg- nad berättigar till ersättning. Vid miljöbalkens införande anfördes följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft17"&gt;Någon rätt till ersättning finns därför inte vid myndighetsingripanden i syfte att se till att en lags aktsamhets- eller hänsynskrav följs. Verksam- hetsutövaren är vidare skyldig att följa hänsynsreglerna, oavsett om myn- digheten ingriper eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft17"&gt;Ibland sker ingripanden från det allmänna sedan ny kunskap eller nya problem har framkommit. Hänsynsreglerna syftar till att möta även ny- upptäckta hot. Inte heller i dessa situationer har därför verksamhets- utövaren rätt till ersättning för att han tvingas följa gällande regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft123"&gt;Det resonemang om lagenlighet som nyss förts har knutits till uttrycket pågående markanvändning. Om lagenligheten i stället knyts till uttrycket ”avsevärt försvåras” betyder det att markanvändningen aldrig kan anses försvårad så länge det allmännas beslut enbart går ut på att fastighets- ägaren skall följa en hänsynsregel.&lt;SPAN class="ft117"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft9"&gt;En åtgärd som tidigare varit ett led i pågående markanvändning kan således i ett senare skede förbjudas, utan att ersättningsrätt för den delen aktualiseras. Utgångspunkten för huruvida en inskränkning be- rättigar till ersättning ska bland annat ta i beaktande det allmännas syn på lämpliga brukningsmetoder så som det kommer i uttryck ge- nom lag.&lt;SPAN class="ft81"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Ett sådant exempel är införandet av det generella förbudet mot hyggesplöjning som markberedningsmetod inom skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SOU 2013:69 s. 51 samt prop. 1972:111 bil. 2 s. 333 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 551.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Miljöbalkens betydelse för vilka åtgärder som ska anses utgöra laglig markanvändning i en skogsbrukskontext är omdebatterat, se bl.a. Forsberg, Maria, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Skogen som livsmiljö, &lt;/SPAN&gt;2012 s. 138 ff. med där angivna referenser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="p167dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373167x1.jpg/" id="p167img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Egendomsskyddet i EKMR&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Sedan den 1 januari 1995, gäller den Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) som lag i Sverige. Sverige ratifice- rade konventionen redan den 4 februari 1952, men genom 1994 års lag klargörs konventionens ställning som rättskälla i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I förarbetena till konventionslagen förutsätts svensk rätt i allmän- het stå i överenstämmelse med de krav som gäller enligt konventio- nen&lt;SPAN class="ft81"&gt;25&lt;/SPAN&gt;, men i takt med utvecklingen av Europadomstolens rättspraxis, som tolkar konventionens innehåll, måste svensk lagstiftning och rättstillämpning ständigt ses över för att tillse att avvikelser inte sker. Till konventionen hör ett antal tilläggs- och ändringsprotokoll. Av artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till konventionen, vilket ratifi- cerades av Sverige den 22 juni 1953, framgår skyddet för egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Där stadgas att varje fysisk eller juridisk person ska ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Bestämmelserna inskränker dock inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överens- stämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betal- ning av skatter eller andra pålagor eller av böter och viten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Begreppet egendom i artikel 1 har en självständig och vidsträckt innebörd. Med egendom avses inte bara fast eller lös egendom utan också begränsade sakrätter, fordringar och immateriella rättigheter. Vid samtliga slag av äganderättsintrång gäller en proportionalitets- princip som innebär att nödvändigheten av intrånget i det allmännas intresse måste balanseras mot det men som den enskilde lider av in- trånget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Europadomstolen har uttalat att vid avgörandet om ett ingrepp i den enskildes rätt är proportionerligt ska hänsyn tas till om den enskilde tillerkänns ersättning i någon form. Ersättning ska lämnas om det med hänsyn till samtliga omständigheter inte framstår som rimligt att den enskilde själv får bära hela den ekonomiska börda som ingreppet orsa- kar. Någon rätt till full ersättning föreligger dock inte generellt en- ligt europarätten.&lt;SPAN class="ft88"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SOU 1993:40, Del A, &lt;/SPAN&gt;Fri- och rättighetsfrågor – Regeringsformen&lt;SPAN class="ft46"&gt;, s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:59 s. 62.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="p168dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373168x1.jpg/" id="p168img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;Vid rådighetsinskränkning finns alltså inte samma garanti till ersätt- ning enligt konventionen som vid egendomsberövande. Arten och omfattningen av inskränkningen blir avgörande. Det krävs dock att ekonomisk förlust för den enskilde har uppstått för att ersättning ska vara möjligt. Europadomstolen gör alltid en in casu bedömning av proportionaliteten i det enskilda fallet. Europadomstolen har vid olika tillfällen haft anledning att pröva vad som kan anses utgöra ett allmänt intresse i konventionens mening. Den slutsats som kan dras från dessa fall är att Europadomstolen har tolkat begreppet tämligen extensivt. Särskilt när det gäller inskränkningar i rätten att använda egendom har domstolen anlagt ett för den enskilde strängt synsätt och gett staterna ett betydande utrymme att bedöma vad som är rimligt med hänsyn till övergripande intressen. Värt att notera är att Europakonventionen inte uppställer det extra krav på att de allmänna intressena ska vara &lt;SPAN class="ft43"&gt;angelägna &lt;/SPAN&gt;som återfinns i 2 kap. 15 § regeringsfor- men. Vissa generella faktorer kan utläsas av Europadomstolens praxis. Viktigast för att en ersättningsrätt ska föreligga vid rådighetsinskränk- ningar är att den som anser sig vara ersättningsberättigad kan sägas ha legitima förväntningar att få fortsätta att bedriva verksamheten. Vid bestämmande av ersättningens storlek gäller proportionalitets- principen, varför ersättning bör utgå om ingreppet anses opropor- tionerligt betungande för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft41"&gt;Vad gäller förhållandet mellan egendomsskyddet enligt regerings- formen och Europakonventionen uttalade regeringen i samband med konventionens inkorporering i svensk rätt att Europakonventionen utgör ett grundläggande åtagande för Sverige när det gäller mänsk- liga fri- och rättigheter (se 2 kap. 19 § regeringsformen). Svensk lag skulle därför innehålla en principiell regel om att den enskildes rätt till sin egendom ska lämnas okränkt och att det var angeläget att skyddet skrevs in i grundlagen på ett mer uttryckligt sätt än tidigare. Till skillnad från konventionen ansåg regeringen att bestämmelsen skulle innehålla en uttrycklig regel om att ersättning ska utgå vid ingrepp i enskild egendom. Regeln om egendomsskydd i regeringsformen ut- gör en precisering av det skydd av egendom som Europakonventionen innehåller.&lt;SPAN class="ft90"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1993/94:117 s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="p169dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373169x1.jpg/" id="p169img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Renskötselrätten och egendomsskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;I stora delar av Sverige finns, vid sidan av de i äganderätten ingående befogenheterna som tillfaller den lagfarna ägaren av en fastighet, ytterligare en stark rättighet – renskötselrätten. Renskötselrätten med- för en förfoganderätt vars innehåll framkommer genom det numera upphävda rättsinstitutet urminnes hävd, sedvana, bestämmelserna i rennäringslagen samt av praxis. I rennäringslagens 1 § framgår följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft3"&gt;Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna i denna lag använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft17"&gt;Rätten enligt första stycket (renskötselrätten) tillkommer den samiska befolkningen och grundas på urminnes hävd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft17"&gt;Renskötselrätten får utövas av den som är medlem i sameby.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft32"&gt;Fastställandet att renskötselrätten grundas på urminnes hävd har sin bakgrund i Högsta domstolens uttalande om renskötselrättens grund- läggande karaktär i det så kallade Skattefjällsmålet,&lt;SPAN class="ft112"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;som rörde samiska anspråk inom &lt;NOBR&gt;året-runt-markerna,&lt;/NOBR&gt; där renskötsel får bedrivas under hela året. Renskötselrätten inom de så kallade vinterbetesmarkerna har av Högsta domstolen i det så kallade Nordmalingsmålet&lt;SPAN class="ft112"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;ansetts vila på &lt;SPAN class="ft48"&gt;sedvanerätt&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Högsta domstolen har beträffande de olika rättsliga grunderna för rättighetens uppkomst i det nyligen avgjorda Girjasmålet&lt;SPAN class="ft81"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;konsta- terat att oavsett till vilket rättsinstitut som rättigheten hänförs är den bakomliggande tanken att förhållanden som under lång tid har varit etablerade och respekterade inte ska rubbas. Även vid en tillämpning av principerna om urminnes hävd finns det anledning att ta hänsyn till den sedvanerätt som vid var tid har gällt, i den mån denna är känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Att renskötselområdet har brukats under en längre period, med viss kontinuitet och intensitet är således grunden för renskötselrättens tillkomst och får betydelse vid frågan om rättighetens innehåll, oav- sett om detta karaktäriseras som urminnes hävd eller sedvanerätt. Det avgörande är konstaterandet att renskötselrätten utgör en rättighet av civilrättslig karaktär och inte har sin grund i rennäringslagen, vil- ken innan Högsta domstolens ställningstaganden i Skattefjällsmålet varit ifrågasatt. Väsentligt är att renskötselrätten har ett egendoms-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;NJA 1981 s. 1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;NJA 2011 s. 109.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;NJA 2020 s. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;skydd enligt 2 kap. 15 § regeringsformen, vilket motsvarar skyddet för äganderätten. Vad som skyddas är alltså den speciella nyttjande- rätt som renskötselrätten utgör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Ett ingrepp i rättigheten är därmed bara tillåtet om det motiveras av angelägna allmänna intressen, och tas rättigheten i anspråk ska full ersättning utgå. Att rättigheten omfattas av egendomsskyddet inne- bär också att inskränkningar i en samebys rätt att råda över rensköt- selrätten ska ersättas, om de innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras på det aktuella området eller annars medför bety- dande skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Att renskötselrätten är av civilrättslig karaktär innebär därmed att rättighetens innehåll kan anses utgöras av det som återstår efter de av rättsordningen uppsatta begränsningarna. Om rennäringslagen skulle upphävas skulle därmed renskötselrätten alltjämt finnas kvar, men utan de eventuella begränsningar som följer av nuvarande lagstiftning och med ett mer otydligt innehåll. På samma sätt som för ägande- rätten kan även lagstiftning som begränsar denna rättighet sättas åt sidan om den anses strida mot grundlagens bestämmelser om egen- domsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Det kan således konstateras att egendomsskyddet i 2 kap. 15 § reger- ingsformen sätter upp gränser för i vilken mån en lag får inskränka innehavarens av renskötselrätt rådighet över mark. Det innebär att en lagstiftning som avser markanvändning på de områden där renskötsel får bedrivas inte får begränsa den pågående markanvändningen rensköt- sel annat än för angelägna allmänna intressen, och då mot ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Rättighetsskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;För att en rättighet, vare sig den kommer ur regeringsformen eller från ett internationellt instrument, ska få en faktisk innebörd krävs att den tillämpas av rättsordningen. Detta kan ske både genom att rättigheten beaktas vid lagstiftningsarbete och annan normgivning som inte får stå i strid med grundläggande fri- och rättigheter. Även vid myndigheters och domstolars handläggning och myndighetsutöv- ning ska rättigheterna beaktas. Enligt 11 kap. 14 § regeringsformen får inte heller en domstol tillämpa en föreskrift som står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning. Denna så kallade lagprövning innebär att domstolar i det enskilda fallet kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;åsidosätta en hierarkiskt underordnad föreskrift som inte står i över- enstämmelse med till exempel egendomsskyddet i regeringsformen eller EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Det finns emellertid olika former av inskränkningar i fri- eller rättigheter som inte kan prövas inom ramen för ett normalt dom- stolsförfarande. Bestämmelsen kan sakna överklagandemöjligheter eller på annat sätt begränsa den enskildes möjligheter till prövning. Enligt artikel 13 i EKMR ska var och en vars fri- och rättigheter en- ligt konventionen kränkts ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet. Innebörden är att det måste vara praktiskt möjligt för en enskild person att få sin sak prövad av en domstol eller domstolsliknande myndighet. En sådan prövning ska antingen inne- bära en överprövning av det beslut som medfört kränkningen eller en reparation av verkningarna genom skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="p173dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373173x1.jpg/" id="p173img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;6 Skydd av skog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Områdesskydd enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Naturvården har historiskt sett sitt ursprung i områdesskyddet – att skydda särskilt värdefulla områden och objekt. Det var genom om- rådesskyddet den statliga naturvården tog sin början i Sverige för över hundra år sedan. Den 24 maj 1909 beslutade riksdagen om den första naturskyddslagstiftningen med bestämmelser om skydd av natur- minnesmärken. Samtidigt beslutade Sveriges riksdag om inrättande av Europas första nationalparker. De första nio nationalparkerna om- fattade till stor del fjällområden – Sarek, Stora Sjöfallet, Abisko, Pieljekaise och Sånfjället – men också urskogsområdet Hamra, kultur- landskapen Garphyttan och Ängsö samt delar av Gotska Sandön.&lt;SPAN class="ft81"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Därefter har naturvårdslagstiftningen successivt utvecklats. Under &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; växte friluftslivet och den sociala naturvården fram som allt viktigare frågor vid sidan av den vetenskapliga naturvården. År 1952 infördes naturskyddslagen som 1964 ersattes av naturvårdslagen. Naturvårdslagen upphävdes när miljöbalken trädde i kraft den 1 janu- ari 1999. Miljöbalkens bestämmelser om skyddad natur motsvarar i allt väsentligt naturvårdslagens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Nationalpark, naturreservat och biotopskyddsområde är de tre skyddsformer som i huvudsak används för att formellt skydda skog för all framtid i Sverige. Dessa skyddsformer regleras i 7 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I allmänhet är skogsbruk inte tillåtet i dessa tre skyddsformer. Endast sådan skötsel som krävs för att bevara och utveckla natur- värdena och som beskrivs i områdets skötselplan eller i beslutet om formellt skydd, får bedrivas. De tre skyddsformerna som regleras i 7 kap. miljöbalken innebär därför, om skyddet innehåller föreskrif- ter mot skogsbruk, att skogsmarken i området är formellt avsatt för naturvård. I vissa, främst äldre, naturreservat regleras dock inte alltid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 125.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft21"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="p174dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373174x1.jpg/" id="p174img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft32"&gt;skogsbruk. I dessa reservat är skogen alltså inte formellt skyddad och den räknas därför inte in i nationell statistik om skydd av skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Nationalpark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft10"&gt;Inrättande av nationalparker regleras i 7 kap. 2 § miljöbalken enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft17"&gt;Ett mark- eller vattenområde som tillhör staten får efter riksdagens med- givande av regeringen förklaras som nationalpark i syfte att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga till- stånd eller i väsentligt oförändrat skick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Miljöbalken är i stort sett likalydande med bestämmelserna om natio- nalparker i naturskyddslagen från 1952 och naturvårdslagen från 1964 och innehåller väsentligen fyra kriterier: statligt ägande, storlek, representation av landskapstyper och naturtillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Nationalparkskriterierna har sin grund i internationella instrument som utarbetats inom ramen för den Internationella Naturvårds- unionen (IUCN) i samarbete med &lt;NOBR&gt;FN-organen&lt;/NOBR&gt; UNESCO och UNEP.&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Miljöbalkens bestämmelser för urval av nationalparker sam- manfaller i allt väsentligt med de internationella kriterierna som dock är något utförligare. Den svenska nationalparksplanen&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;anger följande sammanfattande kriterier. Nationalparker ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;var för sig och tillsammans väl representera utbredda eller unika svenska landskapstyper i ett system över landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;omfatta hela landskapsavsnitt på normalt minst 1 000 hektar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;till sin kärna och huvuddel vara natur med ursprunglig karaktär&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;vara storslagna eller särpräglade i sitt slag och vara intressanta som sevärdheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;ha höga naturvärden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;kunna skyddas effektivt och samtidigt utnyttjas för forskning, fri- luftsliv och turism utan att naturvärdena skadas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Se IUCN, &lt;/SPAN&gt;Guidelines for Protected Areas Management Categories&lt;SPAN class="ft46"&gt;, 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Nationalparksplan för Sverige – Långsiktig plan&lt;SPAN class="ft20"&gt;, 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="p175dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373175x1.jpg/" id="p175img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Nationalparksföreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft12"&gt;Regeringen har i nationalparksförordningen för varje nationalpark föreskrivit i vilket angivet syfte parken bildats. Vården och förvalt- ningen av respektive nationalpark ska utgå från dessa syften.&lt;SPAN class="ft88"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft9"&gt;I 7 kap. 3 § miljöbalken anges att föreskrifter om vård och för- valtning av nationalparker och om inskränkningar i rätten att använda mark eller vatten inom nationalparker får meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Det är Naturvårdsverket som i samråd med länsstyrelsen, meddelar nationalparksföreskrifter som kan innebära inskränkningar i bland annat samernas renskötselrätt och allemansrätten inom området. Om nationalparksföreskrifterna innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras ska ersätt- ning utgå enligt 31 kap. 4 § första stycket 1 miljöbalken.&lt;SPAN class="ft81"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Då national- parker endast kan bildas på mark ägd av staten kan detta endast komma ifråga för de rättigheter som inte kräver ägande av mark, såsom ren- skötselrätt och fiskerätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Naturvårdsverket får även efter samråd med länsstyrelsen, kom- mun och Havs- och vattenmyndigheten besluta om en skötselplan för nationalparken. Det är berörd länsstyrelse som förvaltar nationalpar- kerna, utövar tillsyn och som kan lämna dispens från nationalparks- föreskrifterna.&lt;SPAN class="ft88"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Skogsbruk i annan utsträckning än för naturvårds- ändamål och i enlighet med skötselplanen förekommer inte inom nationalparkerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;I likhet med övriga områdesskydd får enligt 7 kap. 30 § miljöbalken även föreskrifter som reglerar allmänhetens rätt att färdas, vistas och om ordningen i övrigt inom området, meddelas om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se 1 och 3 §§ nationalparksförordningen (1987:938).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Ersättning utgår dock inte om föreskriften innebär begränsning av rätten till jakt efter björn, lo, varg, älg eller örn, se 31 kap. 4 § andra stycket miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se 3 § andra stycket samt 5 § nationalparksförordning och 2 kap. 7 § miljötillsynsförordningen (2011:13). Notera att förvaltning i fallet Tyresta nationalpark i stället anförtrotts Stiftelsen Tyrestaskogen. Delar av förvaltningen av de nationalparker som ingår i världsarvet Laponia har enligt Laponiaförordningen (SFS 2011:840) överlåtits till föreningen Laponiatjuottjudus. På samma sätt styrs förvaltningen av Kosterhavets nationalpark av Kosterhavsdelegationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="p176dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373176x1.jpg/" id="p176img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Processen vid bildande av nationalpark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft41"&gt;En nationalpark ägs av staten och staten har möjlighet att tillämpa expropriation för nationalparksändamål.&lt;SPAN class="ft90"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Trots att bildandet av en nationalpark innebär en potentiell risk för konflikter mellan motstå- ende intressen, bland annat enskilda markägare som riskerar expro- priation eller samebyar vars renskötselrätt i området kan påverkas negativt, är det sällan denna risk förverkligas. Expropriation har till exempel aldrig tillämpats för nationalparksändamål om inte staten och markägarna har kommit överens. Naturvårdsverkets strategi och arbetssätt vid bildande av nationalparker utgår i dag från en process med lokal förankring där myndigheterna samverkar med lokala intres- sen och eftersträvar samsyn med markägare, närboende och olika intressegrupper. I arbetssättet ingår även att myndigheterna ska kom- municera och föra en dialog om till exempel skötsel och föreskrifter med dem som kan komma att beröras. Myndigheterna strävar efter lokalsamhällets aktiva deltagande i planering och genomförande i bild- andeprocessen.&lt;SPAN class="ft90"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Processen för genomförande börjar med en förstudie där diskussio- ner förs mellan berörda kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket. Området kartläggs och lokalbefolkning, företag och organisationer tillfrågas om sin inställning till bildandet och om hur området används i dagsläget. Om aktörerna är övervägande positiva under förstudien fattar Naturvårdsverket beslut om att inleda en process för bildande av en nationalpark. Efter förstudien inleds förberedelserna genom att en projektplan tas fram och &lt;NOBR&gt;styr-,&lt;/NOBR&gt; arbets- och referensgrupper bildas. Området inventeras och förslag till formulering av bland annat syfte, skötselplan och föreskrifter utarbetas. Förhandling om köp eller byte av den mark som föreslås ingå i nationalparken inleds även med de markägare som berörs. När förberedelserna är klara skickas förslaget på remiss och som regel skickas förslaget vidare till regeringen endast i de fall remissinstanserna ställer sig positiva till förslaget.&lt;SPAN class="ft81"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Ett aktuellt exempel på detta arbetssätt är processen för området &lt;NOBR&gt;Vålådalen-Sylarna-Helags&lt;/NOBR&gt; som planerades bli nationalpark. Området ingår i Naturvårdsverkets plan för nya och utökade nationalparker och ett nationalparksprojekt för området påbörjades år 2015. Den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2 kap. 9 § expropriationslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft111"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Se Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Nationalparksplan för Sverige – Långsiktig plan&lt;SPAN class="ft110"&gt;, 2008, s. 85 f. samt &lt;/SPAN&gt;Lokal förankring av naturvård genom deltagande och dialog&lt;SPAN class="ft110"&gt;, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;5264-0,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt; 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Så bildas en nationalpark&lt;/SPAN&gt;, 2015.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="p177dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373177x1.jpg/" id="p177img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;föreslagna nationalparken skulle ha blivit Sveriges största, omfattande 23 kvadratmil. Naturvårdsverket hade som utgångspunkt att myndig- heten inte skulle lägga fram förslag om nationalpark i området om någon av de berörda kommunerna, någon berörd sameby eller Same- tinget motsatte sig bildandet. I maj 2019 meddelade Naturvårdsverket att processen avslutades eftersom en av de berörda parterna motsatte sig bildandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Arealer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Det finns i dagsläget 30 nationalparker i Sverige om sammanlagt 633 651 hektar på land, från Stenshuvuds nationalpark i söder till Vadvetjåkka nationalpark i norr.&lt;SPAN class="ft88"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Av landarealen utgörs 97 300 hek- tar skogsmark varav 49 500 hektar produktiv skogsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Inom ramen för den långsiktiga nationalparksplanen finns förslag till tio nya nationalparker samt till utvidgning av vissa befintliga parker. Om den långsiktiga nationalparksplanen genomförs kommer Sverige att ha 40 nationalparker och andelen nationalpark av landets skyddade natur kommer uppgå till cirka 35 procent. Den långsiktiga nationalparksplanen genomförs etappvis genom genomförandeplaner där Naturvårdsverket prioriterar vilka objekt från den långsiktiga nationalparksplanen som är mest aktuella att arbeta med de närmaste åren. Nuvarande genomförandeplan sträcker sig till och med år 2020.&lt;SPAN class="ft81"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Naturreservat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft10"&gt;Inrättande av naturreservat regleras i 7 kap. 4 § miljöbalken enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft17"&gt;Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen för- klaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft17"&gt;Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;SCB, Statistiska meddelande MI 41 SM 1901&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;, Skyddad natur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;2018-12-31&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt; &lt;/SPAN&gt;samt Skogsstyrel- sens, &lt;SPAN class="ft108"&gt;Statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark&lt;/SPAN&gt;, rapport 2019/18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Nationalparksplan för Sverige – Genomförande &lt;NOBR&gt;2015–2020&lt;SPAN class="ft20"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="p178dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373178x1.jpg/" id="p178img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;Möjligheten att avsätta mark- och vattenområden till naturreservat tillkom genom 1964 års naturvårdslag. Bestämmelserna om natur- reservat kompletterades med möjligheten att inrätta så kallade natur- vårdsområden. Skillnaden mellan dessa skyddsformer var framför allt att syftet med ett naturvårdsområde inte fick innebära behov av sådana föreskrifter att pågående markanvändning avsevärt försvåra- des. Det skulle därmed som regel inte heller utgå någon ersättning till markägaren vid bildandet av ett naturvårdsområde. Vid införandet av miljöbalken slogs dessa båda skyddsformer ihop till naturreservat, vars syfte numera kan omfatta både skydd som innebär ett avsevärt försvårande av pågående markanvändning och mindre ingripande före- skrifter. De naturvårdsområden som inrättats enligt naturvårdslagen ska vid tillämpning av miljöbalken betraktas som naturreservat.&lt;SPAN class="ft81"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Reservatsändamålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft41"&gt;Bestämmelsen i 7 kap. 4 § miljöbalken medger att naturreservat bildas för flera olika ändamål. Det första syftet som anges i bestämmelsens första stycke är att biologisk mångfald ska bevaras. Det reservatsända- målet knyter an till miljöbalkens övergripande mål som uppställs i dess portalparagraf. För att uppnå detta syfte kan ett naturreservats- område behöva vara större än vad som omfattar de direkta natur- värdena, för att skapa en skyddande buffertzon. Det andra syftet som anges är att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer. I begrep- pet ingår bland annat en vacker landskapsbild och geologiska värden som båda kan skyddas med hänvisning till att de utgör värdefull natur- miljö. Slutligen anger bestämmelsens första stycke att ett naturreser- vat kan bildas för att tillgodose behovet av områden för friluftslivet. Både tätortsnära områden och områden längre bort från bebyggelse kan utgöra ett sådant friluftsintresse som kan motivera att ett natur- reservat bildas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft12"&gt;Ett och samma naturreservat kan inrättas för att samtidigt fylla flera syften. Många områden har till exempel värden både från eko- logisk synpunkt och med hänsyn till sin naturskönhet. I den utsträck- ning de ekologiska värdena tål det, kan sådana områden samtidigt tillgodose behovet av rekreationsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se 9 § lag (1998:811) om införande av miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="p179dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373179x1.jpg/" id="p179img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Ett särskilt reservatsändamål anges i bestämmelsens andra stycke och sammanhänger med EU:s så kallade naturvårdsdirektiv. De olika målen med direktiven kan genomföras genom bland annat inrättande av områdesskydd – i regel naturreservat. I de flesta fall finns förut- sättningar för nödvändig naturreservatsbildning redan enligt första stycket, men bestämmelsen i andra stycket ger möjlighet till skydd också i situationer där dessa regler inte räcker till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Föreskrifter med mera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;Länsstyrelsen eller kommunen ska i reservatsbeslutet ange syftet med att naturreservatet bildas. Dessutom ska skälen för beslutet anges, vilket innebär att det ska framgå varför och på vilket sätt ett visst naturområde behöver ett långsiktigt skydd. Syftet med, och skälet till naturreservatet, utgör den ram inom vilken föreskrifter får med- delas för att det avsedda syftet med området ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;I 7 kap. 5 § miljöbalken anges exempel på föreskrifter som kan meddelas: förbud mot bebyggelse, uppförande av stängsel, upplag, schaktning, täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och användning av bekämpningsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vidare anges att en inskränkning får innebära att tillträde till om- rådet förbjuds under hela eller delar av året. Tillträdesförbud som meddelas enligt 7 kap. 5 § får antas ha sin verkan mot ägaren eller annan innehavare av särskild rätt till fastigheten. Länsstyrelsen eller kommunen som beslutat om naturreservat får nämligen, med stöd av 7 kap. 30 § miljöbalken, meddela de ordningsföreskrifter riktade mot allmänheten, som behövs för att naturreservatets syfte ska till- godoses. Sådana ordningsföreskrifter kan inskränka allemansrätten genom att reglera rätten för allmänheten att färdas och vistas i om- rådet och om ordning i övrigt i naturreservatet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Enligt 7 kap. 6 § miljöbalken får länsstyrelsen eller kommunen även förplikta markägaren eller innehavare av särskild rätt till fastigheten att tåla de intrång som behövs för att tillgodose syftet med natur- reservatet genom att göra området tillgängligt för allmänheten på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;En ordningsföreskrift enligt 7 kap. 30 § miljöbalken är en sådan föreskrift som aktualiserar en skyldighet för länsstyrelsen att göra en konsekvensutredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Naturvårdsverket anger dock i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Processbeskrivning för bildande av naturreservat – konsekvensutredning&lt;/SPAN&gt;, 2013, att en sådan konsekvensutredning i normalfallet inte behöver ske.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="p180dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373180x1.jpg/" id="p180img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;olika sätt och ge förvaltaren möjlighet att utföra den naturvårdande skötsel som behövs. Den icke uttömmande listan på sådana åtgärder som anges i bestämmelsen är bland annat; anläggning av vägar, par- keringsplatser, vandringsleder, raststugor, sanitära inrättningar eller liknande anordningar för att gynna friluftslivet eller att det utförs röj- ning, slåtter, plantering, betesdrift eller avspärrning inom naturreser- vatet. Dessutom kan föreskrivas att markägaren kan förpliktas att tåla att det inom området genomförs undersökningar av djur- och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Det är således möjligt att i ett naturreservat på skogsmark medge visst skogsbruk, så länge syftet med reservatet uppnås. Den strategi för formellt skydd av skog som tagits fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen anger dock att endast skogsbiologiska värdekärnor ska prioriteras för formellt skydd. Den nuvarande strategin anger till exempel att skogsområden med betydelse för rekreation och frilufts- liv endast ska bli föremål för formellt skydd om det samtidigt utgör en skogsbiologisk värdekärna.&lt;SPAN class="ft81"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Då bevarandet av skogsbiologiska värdekärnor normalt inte kan förenas med skogsbruk förekommer därför nästan aldrig att skogsbruk tillåts inom de statsfinansierade naturreservat som tillkommit i modern tid. Det finns dock exempel på kommunala naturreservat avsedda endast för friluftsändamål där skogsbruk medges i viss utsträckning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Skötsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;I varje beslut om naturreservat ska även en skötselplan för reserva- tets långsiktiga vård ingå.&lt;SPAN class="ft81"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Exempel på skötsel kan vara slåtter, bete och röjning, men också att anlägga och sköta stigar, parkeringsplatser och raststugor för friluftslivet. Vissa naturmiljöer som till exempel fjäll, myrar och gammelskogar kräver normalt ingen eller endast mycket begränsad skötsel. I kulturlandskapet måste däremot ofta betesmar- ker, slåtterängar och strandängar fortsätta skötas/brukas för att natur- och kulturmiljövärdena ska bibehållas. I skogsmark kan naturvårdande åtgärder vidtas som friställning av grova eller gamla lövträdssolitärer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationell strategi för formellt skydd av skog&lt;SPAN class="ft94"&gt;, reviderad version 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Ett särpräglat exempel är det 9 mil långa och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; m breda naturreservatet &lt;SPAN class="ft108"&gt;Vasaloppsspåret &lt;/SPAN&gt;som inte medför begränsningar för skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 § förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="p181dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373181x1.jpg/" id="p181img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;naturvårdsbränning, borthuggning av gran där granens expansion ut- gör ett hot mot det lokala ekosystemet, återställande av hydrologin eller att återskapa död ved och döende träd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Länsstyrelsen ansvarar i regel för att förvalta statligt beslutade naturreservat och kommunen för att förvalta kommunalt beslutade reservat. Förvaltarens huvuduppgift är att ansvara för den skötsel som framgår av skötselplanen. Förvaltaren kan välja mellan att be- driva skötseln i egen regi eller att låta en entreprenör utföra det prak- tiska arbetet. Det är normalt staten som finansierar skötseln i statligt beslutade reservat, medan kommunen normalt bekostar skötseln i kommunala reservat. Under den senaste tioårsperioden har de direkta statliga kostnaderna för skötseln stadigt ökat då antalet naturreservat ökat under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Processen för bildande av naturreservat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;Till skillnad från nationalparker kan naturreservat bildas på mark som tillhör annan än staten, till exempel kommun eller enskilda mark- ägare. Bildandet av naturreservat är ett myndighetsbeslut som inte förutsätter markägarens eller andra sakägares samtycke. I allmänhet försöker dock myndigheterna nå samförstånd med markägaren och andra sakägare om syftet och avsikterna med beslut om naturreser- vatet för att finna en överenskommelse.&lt;SPAN class="ft112"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Processen vid bildande av naturreservat på skogsmark inleds van- ligtvis genom initiativ från länsstyrelsen med utgångspunkt i de prio- riteringar som anges i den nationella strategin för formellt skydd av skog. Det tilltänkta området beskrivs och avgränsas för att utgöra underlag till det fortsatta arbetet. Kunskapsunderlag om områdets naturvärden inhämtas i form av bland annat uppgifter om historisk och nuvarande markanvändning, utdrag ur fornminnesregistret, före- komster av landskapselement och strukturer av särskild betydelse för fauna och flora, förekomst av rödlistade arter eller indikator- och signalarter, kartmaterial, satellitbilder med mera.&lt;SPAN class="ft81"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;En fastighetsutred- ning genomförs vid behov, för att utreda sakägarkretsen i form av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationell strategi för formellt skydd av skog&lt;SPAN class="ft94"&gt;, reviderad version 2017, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Processbeskrivning för bildande av naturreservat – beskrivning av ett blivande naturreservat&lt;SPAN class="ft20"&gt;, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="p182dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373182x1.jpg/" id="p182img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till området som be- rörs.&lt;SPAN class="ft81"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Dessutom genomförs som regel en preliminär utstakning av naturreservatets gränser i fält av länsstyrelsen eller kommunen till- sammans med berörda markägare, för att användas bland annat som underlag vid den ekonomiska värdering av området.&lt;SPAN class="ft81"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;De formella gränserna bestäms dock slutligt först när reservatsbeslutet fattas. Be- rörda sakägare ska innan beslut fattas ges möjlighet att inkomma med yttranden och samråd ska ske med kommun och – i fallet då reser- vatet avser skogsmark – Skogsstyrelsen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Efter att beslutet har fattats har markägare rätt att föra talan mot beslutet och få det prövat av högre instans. Beslut om bildande av naturreservat och beslut om ersättning är två skilda processer och ärendetyper. Även begreppet sakägare har olika innebörd i de två pro- cesserna.&lt;SPAN class="ft112"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Miljöbalkens regelsystem är utformat för att ersättnings- frågan ska hanteras efter beslut om bildande av naturreservat. I prak- tiken är denna ordningsföljd svår och närmast kontraproduktiv att upprätthålla. Ersättningsfrågan är oftast av central betydelse för fastig- hetsägaren och hänger i mycket hög grad samman med fastighets- ägarens acceptans av det planerade naturreservatet. Båda processerna hanteras därför som regel parallellt vilket är av stor vikt för samråds- klimatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft32"&gt;När det gäller naturreservat erbjuder sig staten i en del fall att för- värva den del av fastigheten som planeras för eller omfattas av natur- reservatet. Detta är ett förfarande som ligger utanför miljöbalkens regelsystem och förutsätter att ett civilrättsligt köp mellan enskild och myndighet kan komma till stånd. Fram till år 2010 var det ganska vanligt att naturreservat bildades på statlig mark, som på detta vis först förvärvats av enskilda. I och med den lagändring som trädde i kraft därefter, och som ger rätt till förhöjd intrångsersättning, överstiger numera intrångsersättningen i många fall den köpeskilling som sta- ten kan erbjuda. Frivilliga försäljningar av reservatsmark är därför numera inte lika vanligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Se Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Vägledning fastighetsutredning&lt;/SPAN&gt;, dnr &lt;NOBR&gt;nv-04544-13,&lt;/NOBR&gt; 2013. Miljöbalken och förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken innehåller inga formella regler om upp- rättande av fastighetsförteckning vid handläggning av ärenden för områdesskydd. Utgångs- punkten för vad som behöver utredas och dokumenteras bör därför grundas på bestämmel- serna om ersättning i 31 kap. miljöbalken och procedurreglerna för myndigheternas beslut i förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Processbeskrivning bildande av naturreservat – gränsarbeten före beslut om naturreservat&lt;SPAN class="ft94"&gt;, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;24–25&lt;/NOBR&gt; a §§ förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 483 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="p183dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373183x1.jpg/" id="p183img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Arealer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Vid årsskiftet 2019/2020 fanns det totalt 5 111 naturreservat i Sverige. Av dessa är 4 642 statliga naturreservat, övriga är kommunala. Det finns dessutom 90 naturvårdsområden som instiftats med stöd av den äldre naturvårdslagen, men som numera omfattas av reglerna för naturreservat, omfattande ungefär 100 000 hektar land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Den totala arealen för Sveriges alla naturreservat uppgick vid års- skiftet 2019/2020 till cirka 4,85 miljoner hektar varav 4 miljoner hek- tar på land. Sammanlagt motsvarar dessa skyddsformer därmed nästan 10 procent av Sveriges landareal. Av landarealen utgörs cirka 1,7 mil- joner hektar av skogsmark, varav cirka 950 000 hektar av produktiv skogsmark.&lt;SPAN class="ft88"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kulturreservat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Enligt 7 kap. 9 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde för- klaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Bestämmelserna om kulturreservat överensstämmer med de som gäller för naturreservat även om skyddsändamålet är ett annat. Det kan således föreskrivas inskränkningar i rätten att till exempel avverka eller plantera skog, om det krävs för att uppnå det angivna syftet med kulturreservatet. På samma sätt kan en fastighetsägare förpliktas att tåla att till exempel parkeringsplatser eller vandrings- leder anordnas för att tillgängliggöra kulturreservatet för allmänheten, eller att röjning och gallring utförs. Bildandet av ett kulturreservat kan även kombineras med skydd enligt kulturmiljölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Det finns sammanlagt 44 kulturreservat i Sverige, varav 34 har beslutats av länsstyrelser och tio av kommuner. Kulturreservat finns i princip över hela landet och omfattar sammanlagt cirka 7 500 hek- tar på land. Under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; har endast något enstaka kulturreservat tillkommit. Den främsta anledningen till att så få nya kulturreservat har bildats uppges vara brist på resurser, både från länsstyrelsernas sida och vad gäller den praktiska skötseln. Det finns inga särskilda statliga anslag för bildande eller förvaltning av kulturreservat.&lt;SPAN class="ft81"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Er-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;SCB, Statistiskt meddelande MI 41 SM 2002, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsätt- ningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark 2019&lt;/SPAN&gt;, samt Naturvårdsverket, &lt;SPAN class="ft111"&gt;Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;2017–2019,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt; &lt;/SPAN&gt;rapport 6920.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Riksantikvarieämbetet, www.raa.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft9"&gt;sättning och kostnader för kulturreservat måste därför bekostas av Riksantikvarieämbetets allmänna anslag för bidrag till kulturmiljövård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Biotopskyddsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Inrättande av biotopskyddsområden regleras i 7 kap. 11 § miljöbalken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft17"&gt;Regeringen får i fråga om små mark- eller vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda meddela före- skrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;att samtliga lätt igenkännbara områden av ett visst slag i landet eller i en del av landet ska utgöra biotopskyddsområden, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;att en myndighet eller kommun i det enskilda fallet får besluta att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;Med biotop avses i korthet naturtyp, det vill säga en enhetlig livs- miljö som erbjuder lämpliga levnadsvillkor för vissa växter och djur. Beslut om biotopskyddsområden kan i likhet med naturreservat bildas på enskild såväl som statlig mark. Biotopskyddsområden kan enligt bestämmelsen tillkomma på två sätt; genom normbeslut enligt första punkten eller genom förvaltningsbeslut enligt andra punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Generellt biotopskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Normbeslut enligt första punkten, så kallat &lt;SPAN class="ft43"&gt;generellt biotopskydd&lt;/SPAN&gt;, inrättas genom att regeringen meddelar föreskrifter om vilken typ av biotop som ska vara sådant biotopskyddsområde. Bestämmelserna innebär att de typer av mark- eller vattenområden som regeringen angett i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd en- ligt miljöbalken med mera utgör biotopskyddsområden i hela landet. En utgångspunkt är att markägaren utan svårighet ska kunna identi- fiera de typer av biotoper som omfattas av föreskrifterna och att det är önskvärt med ett generellt, långsiktigt skydd. Det generella biotop- skyddet enligt första punkten omfattar följande biotoper som endast finns inom odlingslandskapet: allér, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker, stenmurar och åker- holmar. Dessa biotoper definieras i bilaga 1 till förordningen och ut- gör biotopskyddsområden genom att uppfylla kriterierna, utan att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="p185dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373185x1.jpg/" id="p185img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;markägaren för den skull informeras särskilt om skyddet eller att gränserna för området är markerade. En markägare har därmed en skyldighet att själv hålla sig informerad om förekomsten av generella biotopskyddsområden inom sin fastighet. Förekomsten av ett gene- rellt biotopskyddsområde inom fastigheten ger inte rätt till ersättning enligt 31 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Biotopskyddsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Enligt andra punkten i bestämmelsen får regeringen delegera möj- ligheten att besluta om ett biotopskyddsområde i det enskilda fallet till myndighet eller kommun, Regeringen har i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken med mera före- skrivit att Skogsstyrelsen eller en kommun får meddela förvaltnings- beslut om biotopskyddsområde inom sådan särskild skyddsvärd skogs- mark som anges i bilaga 2 till förordningen. Bilaga 2 till förordningen omfattar följande biotoptyper: brandfält, lövbrännor, äldre natur- skogsartade skogar, örtrika allundar, ravinskogar, mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark, örtrika sumpskogar, äldre sand- skogar, äldre betespräglade skogar, kalkmarksskogar, rik- och kalkkärr, alkärr, hassellundar och hasselrika skogar, källor med omgivande våt- marker, myrholmar, ras- eller bergbranter, mark med mycket gamla träd, strand- eller svämskogar och strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsent- lig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad. Ett om- råde som är av biotoptyp enligt bilaga 2, blir ett biotopskyddsområde först efter att ett förvaltningsbeslut fattats. Ett sådant beslut avgrän- sar även området geografiskt och ersättning kan utgå till markägaren, till skillnad mot det generella biotopskyddet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;Att 7 kap. 11 § endast avser &lt;SPAN class="ft45"&gt;små &lt;/SPAN&gt;markområden innebär som regel att det rör sig om skogsområden som är cirka &lt;NOBR&gt;2–10&lt;/NOBR&gt; hektar stora. Enligt praxis har skyddsformen ansetts begränsat till områden som högst omfattar cirka 20 hektar.&lt;SPAN class="ft90"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Ett biotopskyddsområde ska nor- malt omfatta hela den aktuella biotopen, utan hänsyn till fastighets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se 6, 7a §§ förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Prop. 2008/09:214 s. 133 samt SKSFS 2013:1 Skogsstyrelsens allmänna råd till 7 kap. 11 § miljö- balken (1998:808) och 6 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="p186dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373186x1.jpg/" id="p186img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft10"&gt;gränser och kommungränser.&lt;SPAN class="ft77"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;För områden större än cirka 20 hek- tar anses naturreservat normalt vara en lämpligare områdesskydds- form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;Biotoptyperna enligt andra punkten definieras inte närmare i för- ordningen, men beskrivs i Skogsstyrelsens allmänna råd.&lt;SPAN class="ft81"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Utgångs- punkten vid bildande av ett biotopskyddsområde är att skyddet ska omfatta särskild skyddsvärd skogsmark. Gränsen för det skyddade området följer därför biotopens gräns mot omgivande mark. Det innebär att det, till skillnad mot ett naturreservat, inte är möjligt att inkludera skyddszoner eller arronderingsmark i ett beslut om bio- topskyddsområde. Det finns dock inget hinder för att två biotop- skyddsområden av olika typ ligger intill varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Processen för Skogsstyrelsens bildande av biotopskyddsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;I samband med att Skogsstyrelsens initierar en process om områdes- skydd bedöms lämpligheten av ett biotopskydd i förhållande till andra möjligheter till bevarande, till exempel naturvårdsavtal, naturreservat och frivilliga avsättningar. Områdets sammanlagda kvaliteter liksom naturvärden i omgivningarna till exempel de regionala strategiernas värdetrakter, ska alltid beaktas och vägas in vid val av skyddsform.&lt;SPAN class="ft81"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Bildande av ett biotopskyddsområde är en relativt enkel process. Handläggningstiden ska normalt inte överstiga åtta månader.&lt;SPAN class="ft81"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;I lik- het med processen för bildande av naturreservat eftersträvar myndig- heterna att komma överens med markägaren vid bildande av biotop- skyddsområde. Det innebär att markägaren har rätt till full information i ärendet och ska förstå syftet och avsikterna med förslaget. Beslut som rör ett blivande biotopskyddsområde föregås därför av informa- tion till markägaren om varför det aktuella området behöver skyddas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Skogsstyrelsens rutin, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Bildande av biotopskyddsområden&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;H-28/2014.&lt;/NOBR&gt; Där anges även ”Om särskilda skäl föreligger kan beslut om biotopskydd omfatta endast den del av biotopen som ligger på en av flera berörda fastigheter. Ett sådant exempel kan vara att det föreligger ett akut hot mot den delen av biotopen och att det är oklara ägarförhållanden som tar tid att utreda på den andra fastigheten. Ett annat exempel kan vara att ägarna till en av fastigheterna tar ett frivilligt ansvar, alternativt ingår ett naturvårdsavtal, för sin del av det planerade biotopskyddsområdet. En förutsättning är att hela biotopen kommer att säkerställas med någon skyddsform.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;SKSFS 2013:1, Skogsstyrelsens allmänna råd till 7 kap. 11 § miljöbalken (1998:808) och 6 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsens rutin, &lt;/SPAN&gt;Bildande av biotopskyddsområden&lt;SPAN class="ft46"&gt;, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se Skogsstyrelsens rutin&lt;/SPAN&gt;, Bildande av biotopskyddsområden&lt;SPAN class="ft20"&gt;, s. 8. Handläggningstid på upp till 18 månader kan dock accepteras i vissa fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="p187dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373187x1.jpg/" id="p187img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;hur det ska skötas för att värdena ska bestå, och hur olika verksam- heter och åtgärder skulle kunna skada naturmiljön. Processen ska vara inriktad på att finna lösningar som innebär att inskränkningar i mark- användningen inte ska vara mer ingripande än vad som är nödvändigt för att syftet med biotopskyddsområdet ska uppnås.&lt;SPAN class="ft81"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Skogsstyrelsen strävar efter att träffa fastighetsägaren i fält för att där tydliggöra bio- topens särskilda natur- och kulturmiljövärden och föreslagen avgräns- ning. I den inledande dialogen efterfrågar Skogsstyrelsen även fastig- hetsägarens egna avsikter och målsättning med området och utreder möjligheten till frivillig avsättning. Skogsstyrelsen gör även en sak- ägarutredning, både genom arkivefterforskningar och genom samtal med markägare, beträffande bland annat såld avverkningsrätt, för att bedöma vilka som kommer att beröras av beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Avgränsningen av biotopskyddsområdet görs i fält, då även fastig- hetsägare uppmanas att delta. För att tydliggöra vilka naturvärden som särskilt bör beaktas vid förvaltning av ett biotopskyddsområde samt eventuellt behov av naturvårdande skötsel, innehåller biotopskydds- beslutet en beskrivning av områdets befintliga naturvärden och dess önskvärda utveckling. Beskrivningen av ett biotopskyddsområdes önskvärda utveckling utgörs av ett antal kortfattade och övergripande standardformuleringar. Dessa ska fungera som stöd och vägledning vid exempelvis bedömning av behovet av naturvårdande skötselåtgär- der, handläggning av eventuella dispensansökningar och bedömning av om skadliga åtgärder vidtagits inom biotopskyddsområdet. Doku- mentationen utgör, tillsammans med tidigare inventeringar och infor- mation om områdets historik, underlag för framtagandet av områdets målbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Innan beslut fattas ska sakägare ges möjlighet att yttra sig och Skogsstyrelsen ska samråda med berörd länsstyrelse och kommun. I likhet med ett beslut om naturreservat kan ett beslut om biotop- skyddsområde ske genom tvång. Skogsstyrelsen har dock som utgångs- punkt att en överenskommelse om ersättning ska nås med mark- ägaren innan ett beslut fattas, men om det inte kan ske utgör inte detta något formellt hinder mot att besluta om biotopskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se Naturvårdsverkets handbok 2012:1 – &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Biotopskyddsområden, Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 § miljöbalken&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="p188dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373188x1.jpg/" id="p188img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Brukningsrestriktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Till skillnad mot naturreservat innehåller ett beslut om biotopskydds- område inte några särskilda föreskrifter som begränsar användningen av området. I stället anges i 7 kap. 11 § andra stycket det väsentliga skyddet för biotopskyddsområden; Man får inte inom området be- driva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. I allmänhet gäller detta arbetsföretag av olika slag. Skogsstyrelsens allmänna råd till bestämmelsen anger allmänna exempel; Grävning, dikning, schaktning, utfyllning med eller tippning av avfall eller över- skottsmassor samt anordnande av upplag. Exempel på skogsbruksåtgär- der som enligt de allmänna råden kan skada naturmiljön är föryngrings- avverkning, gallring, röjning, plockhuggning, selektiv avverkning av de äldsta träden, upparbetning av vindfällda träd, avverkning av ham- lade träd, uttag av bränd eller död ved, markberedning, plantering, sådd, byggande av skogsbilväg, körning med maskiner, gödsling, kalk- ning, dikning och dikesrensning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Om det finns särskilda skäl, får Skogsstyrelsen bevilja dispens från förbudet i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Trots att ett biotopskyddsområde geografiskt begränsas till den skyddsvärda biotopen och inte innefattar någon buffertzon ska hän- syn, enligt bland annat 2 kap. 6 § och 3 kap. 6 § miljöbalken, tas till områdets naturvärden, även vid åtgärder som vidtas utanför områ- det, om dessa kan påverka naturvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Bestämmelser till områdets skydd kan ges också med stöd av 7 kap. 30 § miljöbalken vilket innebär att ordningsföreskrifter för allmänheten kan föreskrivas. Det intrång i brukandet på fastigheten som ett biotopskyddsområde, enligt 7 kap. 11 § första stycket andra punkten, medför ger markägaren rätt till ersättning enligt 31 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Skötsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft41"&gt;Enligt 7 kap. 11 § tredje stycket får de åtgärder som behövs för att vårda naturvärdena i ett biotopskyddsområde vidtas av den myndig- het som regeringen bestämmer, vilket i fallet skogsmark är Skogs- styrelsen. Innan en åtgärd vidtas ska den som äger eller har särskild rätt till området underrättas särskilt. Åtgärderna bör enligt Skogs- styrelsens allmänna råd till bestämmelsen avse åtgärder för att för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SKSFS 2013:1, Allmänna råd till verksamhet eller åtgärder som kan skada naturmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="p189dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373189x1.jpg/" id="p189img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;stärka eller bevara områdets naturvärden och biologiska mångfald. Behov av sådan vård finns särskilt för de kulturpräglade biotoperna. Exempel på skötselåtgärder är selektivt uttag av uppväxande gran i lövbiotoper, avverkning av främmande trädslag, bränning, bete, slåtter, hamling, frihuggning av vårdträd och mycket gamla träd, återställ- ande av öppna bryn och gläntor, igenläggning av diken, borttagande av avfall eller tippade överskottsmassor och andra upplag.&lt;SPAN class="ft81"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Skogsstyrelsen ansvarar för att ett biotopskyddsområde utveck- las i linje med den målbild och de skötselbehov som angetts för om- råden vid beslutet. Ett överklagbart beslut om skötselåtgärd fattas av Skogsstyrelsen innan åtgärden utförs. Åtgärden utförs antingen av markägaren eller upphandlas av Skogsstyrelsen om inte markägaren kan eller vill utföra åtgärderna själv. Ersättning till markägaren för att utföra åtgärden ska vara marknadsmässig. Träden i ett biotop- skyddsområde är markägarens egendom och som regel tillfaller där- för eventuellt virke som tas ut vid en skötselåtgärd, markägaren.&lt;SPAN class="ft81"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Arealer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft32"&gt;Det fanns vid årsskiftet 2019/2020 totalt 8 490 biotopskyddsområ- den i skogsmark som sammanlagt omfattade cirka 31 800 hektar land, varav cirka 30 600 hektar produktiv skogsmark. Medelstorleken för ett biotopskyddsområde är cirka 3,7 hektar.&lt;SPAN class="ft112"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ersättning vid områdesskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Utredningen har i kapitel 5 översiktligt redogjort för egendoms- skyddet: dess bakgrund, räckvidd och tillämpning. Frågor om ersätt- ning till markägare vid områdesskydd uppkommer tidigt under pro- cessen även om den formella rätten till ersättning uppkommer först när ett beslut om områdesskydd vinner laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;I ersättningsfrågan, finns det en skyldighet för myndigheterna att ingå förhandling med markägare och, om möjligt, teckna en överens-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SKSFS 2013:1, Allmänna råd till åtgärder som behövs för att vårda biotopskyddsområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsens rutin, &lt;/SPAN&gt;Skötsel av områden med biotopskydd eller naturvårdsavtal&lt;SPAN class="ft46"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Biotopskydd och naturvårdsavtal 2019&lt;/SPAN&gt;, Statistisk meddelande, JO1402 SM 2001, &lt;NOBR&gt;2020-03-24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="p190dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373190x1.jpg/" id="p190img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;kommelse om ersättning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Den ersättningsskyldige och en sakägare kan på så vis reglera ersättningen i en frivillig överenskommelse.&lt;SPAN class="ft81"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;För- handlingarna om ersättning sköts för naturreservatens del av Natur- vårdsverket och länsstyrelserna genom upphandlade konsulter och för de skogliga biotopskydden av Skogsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft12"&gt;Om ingen överenskommelse om ersättning träffas har en sakägare, enligt 31 kap. 13 § miljöbalken, ett år på sig, från det att beslutet om områdesskydd vinner laga kraft, att väcka talan i mark- och miljödom- stol för att få rätten till ersättning fastställd. Görs inte detta har rätten till ersättning gått förlorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Innan en myndighet fattar beslut om områdesskydd kan den som vill göra anspråk på betalning eller inlösen, enligt 31 kap. 12 § miljö- balken, föreläggas att anmäla sitt anspråk och inom viss tid ange hur mycket ersättning som begärs. Görs inte detta inom föreskriven tid kan rätten till ersättning gå förlorad. Denna möjlighet, som även skulle innebära att sakägaren måste bekosta en värdering av fastigheten, används dock, ytterst sällan, av länsstyrelserna och Skogsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;I praktiken nås överenskommelser om ersättning i de allra flesta fall innan myndigheten beslutat om områdesskydd. Detta arbetssätt innebär att ersättningsfrågan enligt 31 kap. miljöbalken avgörs innan ersättningsrätten formellt uppkommit. Rätt till ersättning följer på ett beslut om till exempel områdesskydd som innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Genom att reglera ersättningen i förtid i en överenskommelse med fastighetsägaren skapar myndig- heten på så sätt acceptans för det efterföljande reservatsbeslutet. Problem kan dock tänkas uppstå om något inträffar som förhindrar det efterföljande beslutet som formellt ger rätt till ersättning, till exempel om ett ägarbyte hinner inträffa innan beslutet vinner laga kraft och den nya markägaren motsätter sig att områdesskydd bildas. En överenskommelse som träffas &lt;SPAN class="ft43"&gt;innan &lt;/SPAN&gt;beslut om områdesskydd är nämligen inte sakrättsligt skyddad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft41"&gt;Enligt Naturvårdsverket har det under de senaste åren endast före- kommit enstaka fall då beslut om naturreservat fattats innan en över- enskommelse om ersättning träffats. I dessa fall rörde det sig då van-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;34 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. I bestämmelsen anges att uppgörelse ska sökas i ”ärenden enligt 7 kap. miljöbalken”, med vilket rätteligen torde avse ärende om ersättning enligt 31 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;En sådan överenskommelse blir enligt 31 kap. 12 § andra stycket gällande även mot en för- värvare av fastigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="p191dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373191x1.jpg/" id="p191img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;ligtvis om fastigheter eller samfälligheter med många delägare där vissa av delägarna inte accepterat länsstyrelsens anbud.&lt;SPAN class="ft88"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Under 2019 fattade länsstyrelserna beslut om naturreservat för cirka 50 000 hek- tar där markåtkomsten var klar sedan minst tre år. Dessutom arbe- tade länsstyrelserna under 2019 med ytterligare cirka 100 000 hektar med klar markåtkomst sedan minst tre år utan att fatta beslut om naturreservat.&lt;SPAN class="ft88"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Särskilda medel har anslagits för att skynda på dessa processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Undantagsvis kan expropriation ske för att bevara ett område som till exempel naturreservat.&lt;SPAN class="ft81"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Meningen är att denna utväg ska tillgripas bara när markägarens rätt att förfoga över området efter föreskrifter enligt 7 kap &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken blir så begränsad att äganderätten under alla förhållanden får ringa värde för markägaren och förhand- lingar om förvärv av området inte lett till någon uppgörelse.&lt;SPAN class="ft81"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Det saknas för utredningen kända fall då detta institut tillämpats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vid bildande av naturreservat erbjuder sig i regel Naturvårdsver- ket att svara för fastighetsägarens kostnader för att anlita ett ombud, för förhandling om ersättning och i förekommande fall granskning av ersättningsutredning. Naturvårdsverket svarar då för skäliga kost- nader och efter prövning i det enskilda fallet. Naturvårdsverkets kost- nad för sådana ombud uppgår till cirka 3,5 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;Motsvarande arbetssätt tillämpas inte av Skogsstyrelsen vad gäller att ta kostnaden för ett ombud vid bildande av biotopskyddsområ- den. Däremot erbjuder Skogsstyrelsen berörda fastighetsägare att på myndighetens bekostnad anlita en extern konsult att granska värder- ingen, upp till en i förväg bestämd kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;Ersättning beräknas enligt expropriationslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;Miljöbalkens ersättningsregler hänvisar i allt väsentligt till expropria- tionslagens ersättningsregler vilka ska tillämpas såvida inte miljöbalken innehåller avvikande bestämmelser. Ersättningen ska enligt 31 kap. 2 § miljöbalken beräknas enligt expropriationslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Utredning utförd av Stefan Henriksson, Naturvårdsverket. Andelen naturreservat där mark- ersättning utan avtal betalats ut var 2 procent år 2019 (3 av 138), 4 procent år 2018 (8 av 182) och 1,7 procent för år 2017 (4 av 229). Av de markägare där överenskommelse inte träffats innan beslut har dessutom i de flesta fall intrångsavtal ingåtts i efterhand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur &lt;NOBR&gt;2017–2019&lt;SPAN class="ft94"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; rapport 6920, s. 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2 kap. 9 § expropriationslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1997/98:45 del 2 s. 72.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="p192dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373192x1.jpg/" id="p192img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;Enligt 4 kap. 1 § expropriationslagen ska intrångsersättning beta- las med ett belopp som motsvarar den minskning av fastighetens mark- nadsvärde, som uppkommer genom expropriationen. År 2010 inför- des ett tillägg till bestämmelsen som innebär att ersättning därutöver ska betalas med ytterligare 25 procent av marknadsvärdeminskningen. Uppkommer i övrigt skada för ägaren genom expropriationen, ska även sådan skada ersättas, dock endast till sitt värde utan påslag med 25 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Enligt Naturvårdsverkets beräkningar innebar det &lt;NOBR&gt;25-procentiga&lt;/NOBR&gt; påslaget en extra kostnad om 139 miljoner kronor år 2019. Under den senaste femårsperioden har kostnadsökningen för intrångsersätt- ning uppskattningsvis uppgått till totalt cirka 792 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft90"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft42"&gt;Förutsättningarna för ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Naturreservat och biotopskyddsområden som tar mark i anspråk eller avsevärt försvårar pågående markanvändning ger fastighetsägaren rätt till intrångsersättning enligt 31 kap. miljöbalken. Detsamma gäller för innehavare av särskild rätt till fastigheten, till exempel olika former av nyttjanderätt. Reglerna om ersättning enligt 31 kap. miljö- balken är utformade med hänsyn dels till vikten av att åstadkomma en lämplig och ändamålsenlig fördelning av ansvaret för skyddsvärda naturområden, biologisk mångfald etc., mellan samhället och den enskilde, dels till principen om förorenarens betalningsansvar och idén att förvaltande av natur och biologisk mångfald ska vara ett nor- malt inslag i en verksamhet, som inte förutsätter statligt bidrag.&lt;SPAN class="ft81"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Enligt 31 kap. 4 § miljöbalken har en fastighetsägare rätt till ersätt- ning vid beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras bland annat vid bildande av natur- och kulturreservat, eller biotop- skyddsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;När det gäller mark som &lt;SPAN class="ft45"&gt;tas i anspråk &lt;/SPAN&gt;avses bestämmelserna för natur- och kulturreservat i 7 kap. 6 § miljöbalken. Bestämmelserna innebär bland annat att fastighetsägaren kan behöva tåla till exempel anläggande av vägar eller parkeringsplatser eller att det utförs åtgär- der som gallring, röjning eller plantering inom området. I dessa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Återrapportering av skydd och åtgärder för värdefull natur &lt;NOBR&gt;2017–2019&lt;SPAN class="ft94"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; rapport 6920, s. 22 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 549.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="p193dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373193x1.jpg/" id="p193img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;behöver man inte överväga om pågående markanvändning avsevärt försvåras, utan ersättning utgår utan vidare för intrång som innebär att mark tas i anspråk enligt denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;Ersättning för intrång som innebär ett &lt;SPAN class="ft11"&gt;avsevärt försvårande av pågående markanvändning &lt;/SPAN&gt;ska utgå enligt samma principer. Det är dock betydligt svårare att bedöma om förutsättningarna för ersätt- ning uppstår i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Bedömningen får ske från fall till fall, men synsättet av vad som utgör pågående markanvändning kan även variera över tid eftersom bedömningen är tänkt att utgå från vad som vid varje tidpunkt fram- står som en naturlig fortsättning av den pågående markanvändningen. Särskilt vad gäller skogsbruk ska hänsyn tas till bland annat det all- männas syn på lämpliga bruknings- och rationaliseringsmetoder, på det sätt som denna syn kommer till uttryck genom skogsbrukspoli- tisk lagstiftning eller på något annat sätt.&lt;SPAN class="ft81"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Pågående markanvänd- ning i form av skogsbruk innebär numera att markägaren ska visa den miljöhänsyn som Skogsstyrelsen anger i sina föreskrifter, så länge pågående markanvändning inte avsevärt försvåras – den så kallade toleransnivån – vilket följer av 30 § skogsvårdslagen. Den hänsyn som anses rymmas inom pågående markanvändning utgör även den gräns inom vilken ett biotopskyddsområde kan bildas utan rätt till ersätt- ning för markägaren.&lt;SPAN class="ft81"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Detsamma anses gälla för övriga områdesskydd i skogsmark även om det knappast förekommer att övriga skydds- former ryms inom toleransnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Frågan om pågående markanvändning avsevärt försvåras tar inte sin utgångspunkt i fastighetens storlek. Då hade ett mindre områdes- skydd på en stor fastighet kunnat leda till bedömningen att mark- användningen på fastigheten som &lt;SPAN class="ft43"&gt;helhet &lt;/SPAN&gt;inte avsevärt försvårats. I stället ska markanvändningen &lt;SPAN class="ft43"&gt;inom berörd del &lt;/SPAN&gt;av en fastighet bedö- mas. Vad som utgör en berörd del har beträffande skogsmark bedömts enligt begreppet behandlingsenhet. Detta utgörs enligt förarbets- uttalanden av ett eller flera skogsbestånd som avses bli behandlade med samma åtgärd samtidigt. Vad som utgör ett sådant bestånd ska bedömas enligt normala fackmannamässiga grunder. För storskogs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Se NJA 2015 s. 323 och prop. 1997/98:45 del 1, s. 550 där tidigare uttalande i prop. 1972:111, bilaga 2 s. 334 bekräftas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se Skogsstyrelsens rutin, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Bildande av biotopskyddsområden&lt;/SPAN&gt;, s. 13. Det har dock aldrig före- kommit att ett biotopskyddsområde bildats utan ersättning med hänvisning till att pågående markanvändning inte avsevärt försvåras, även om området skulle rymmas inom toleransnivån.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="p194dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373194x1.jpg/" id="p194img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;brukets del innebär detta att mindre områden med avvikande skogs- bestånd hänförs till det omgivande eller angränsande beståndet. En strikt indelning i biologiska bestånd ska nämligen inte ske.&lt;SPAN class="ft81"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Uppdelningen av fastigheter i behandlingsenheter innebär i normal- fallet en ekonomisk fördel för markägaren då tröskeln av vad som innebär ett avsevärt försvårande blir lägre. Samtidigt är det, i teorin, men knappast i praktiken, möjligt att ett områdesskydd som sträcker sig över många behandlingsenheter innebär att markanvändningen inte avsevärt försvåras på någon berörd del av fastigheten. Vad som ska anses utgöra en behandlingsenhet kan medföra bedömningssvå- righeter, särskilt med hänsyn till de långa omloppstiderna i skogen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Slutligen ställer kravet på &lt;SPAN class="ft45"&gt;avsevärt &lt;/SPAN&gt;försvårande upp en kvalifika- tionsgrund som innebär att inte enbart en försvårad markanvändning ger rätt till intrångsersättning. Graden av försvårande då tröskeln &lt;SPAN class="ft45"&gt;av- sevärt &lt;/SPAN&gt;passerats och ersättning ska utgå har inte närmare definierats i lagförarbetena till miljöbalken. De uttalanden i frågan som görs utgår från ett äldre lagstiftningsarbete där det bland annat uttalades att var och en får anses skyldig att ta en viss hänsyn till sin omgivning. Markägare och rättighetsinnehavare är därför skyldiga att tåla ett visst mått av intrång i sina rättigheter, när intrånget sker för att till- godose angelägna allmänna intressen. Alla rådighetsinskränkningar kan därför inte kompenseras. Bland annat de skötselregler som gäller för skogsbruk innebär att markägare av hänsyn till allmänna natur- och miljövårdsintressen måste hålla skog och jordbruksmark i visst skick, utan att för den skull kunna göra anspråk på ersättning. En kvalifikationsgräns om 10 procent inom berörd del av fastigheten ansågs utgöra det högsta intrånget som skulle behöva tålas. Detta kom- pletterades med uttalanden om att beloppet i pengar som intrånget motsvarar skulle vara bagatellartat. Ett för ägaren i absoluta tal stort belopp kan därför inte godtas även om intrånget motsvarar mindre än 10 procent av den berörda delen av fastigheten. Tröskeln ska där- för, enligt motiven, i absoluta tal vara högre för ett stort skogsbolag än för en enskild skogsägare.&lt;SPAN class="ft90"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 555 med hänvisning till BoU 1986/87:1 s. 150. Se även Skogs- styrelsens föreskrifter och allmänna råd till Skogsvårdslagen SKSFS 2011:7, 3 kap. 14 § i vilken behandlingsenhet definieras som ett sammanhängande markområde, eller delområden belägna högst 100 meter från varandra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Se t.ex. Kammarrätten i Sundsvalls mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3312-13,&lt;/NOBR&gt; meddelad &lt;NOBR&gt;2015-01-16,&lt;/NOBR&gt; där miljöhänsyn som lämnats vid en tidigare avverkning alltjämt efter cirka tio år ansågs höra till denna behandlings- enhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 555 f. med hänvisning bl.a. till BoU 1986/87:1 s. 138 och s. 150.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="p195dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373195x1.jpg/" id="p195img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Skogsstyrelsen har i sin tillämpning av 30 § skogsvårdslagen ut- gått från dessa förarbetsuttalanden samt viss praxis på området. Skogs- styrelsen beräkning av vad som utgör avsevärt försvårande av pågå- ende markanvändning eller den så kallade toleransnivån bygger på uttalanden i praxis om att det högsta absoluta värdet på ett intrång som kan accepteras ligger inom intervallet 199 000 kronor och 300 000 kronor.&lt;SPAN class="ft81"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Toleransnivån relateras med denna utgångspunkt utifrån nettovärdet av skogsobjektet inom behandlingsenheten. Med nettovärde avses värdet av hela det berörda skogsobjektet med av- drag för kostnader för avverkning och uttransport av virket ur skogen. Om nettovärdet är mindre än 250 000 kronor utgörs toleransnivån av 10 procent av det värdet. För objekt mellan 250 000 kronor och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;miljoner kronor ökas toleransnivån med 5 procent av det överskju- tande beloppet. För objekt över 2 miljoner kronor läggs 2 procent av det överskjutande beloppet till toleransnivån. Endast vid stora avverk- ningar med nettovärden över 6 miljoner kronor aktualiseras därmed taket mellan 199 000 kronor och 300 000 kronor i absoluta värden. Toleransnivån för en avverkning med ett nettovärde om 3 miljo- ner kronor beräknas därmed enligt följande: (250 000 × 0,1) + (1 750 000 × 0,05) + (1 000 000 × 0,02) = 132 500 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Vid denna tillämpning utgör intrångsbegränsningen 10 procent av netto- värdet på en brukningsenhet värd 250 000 kronor, cirka 4,9 procent på en brukningsenhet värd 2,5 miljoner kronor och 3,45 procent av en fastighet värd 5 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;I skogsstyrelsens praxis förefaller därmed förarbetsuttalandet om att tröskeln, i absoluta tal, ska vara högre för ett stort skogsbolag än för en liten skogsägare, inte fått något genomslag.&lt;SPAN class="ft90"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Trots sin bety- delse för skogsbruket har frågan om intrångsbegränsning i det när-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Beloppet 199 000 kronor har sin grund i en dom i Kammarrätten i Jönköping &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-03-28&lt;/NOBR&gt; (Mål nr &lt;NOBR&gt;2928-10).&lt;/NOBR&gt; Denna dom överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen, inte meddelade prövningstillstånd. Beloppet 300 000 kronor har sin grund i en dom från Kammarrätten i Göteborg &lt;NOBR&gt;2009-03-31&lt;/NOBR&gt; (mål nr &lt;NOBR&gt;5238-07).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsens diagram &lt;/SPAN&gt;Intrångsbegränsningskurvan&lt;SPAN class="ft46"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;www.skogsstyrelsen.se/lag-och-tillsyn/skogsvardslagen/miljohansyn-som-maste-tas/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;I prop. 1997/98:45 del 1 s. 555 tar regeringen fasta på bostadsutskottets uttalanden i bet. 1986/87:BoU1 om att ersättningströskeln i absoluta belopp är högre för ett skogsbolag än för en liten skogsägare. Bostadsutskottet (s. 151) kan dock lika väl syfta till att storskogsbruket normalt sätt har större behandlingsenheter än privatskogsbruket vilket innebär att ett relativt betraktelsesätt därför ska anläggas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="p196dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B373/H8B373196x1.jpg" style="width:434px;height:560px"  id="p196img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;mast förbigåtts i nyare lagstiftningsarbeten och praxis förefaller vara relativt sparsam på området.&lt;SPAN class="ft77"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft19"&gt;Figur 6.1 Intrångsbegränsningskurvan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft20"&gt;Intrångsbegränsning i kronor samt andel av behandlingsenhet värde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft20"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;www.skogsstyrelsen.se/lag-och-tillsyn/skogsvardslagen/miljohansyn-som-maste-tas/.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft42"&gt;Inget toleransavdrag ska göras vid inrättande av områdesskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;När miljöbalken infördes ansåg departementschefen att rätten till er- sättning vid till exempel bildandet av ett områdesskydd borde minskas med det belopp som fastighetsägaren var skyldig att tåla, bland annat för att komma tillrätta med oskäliga tröskeleffekter som kan med- föra att vissa markägare får ersättning och andra inte för samma in- trång. Ersättningen skulle därför, enligt dåvarande 31 kap. 6 § miljö- balken, minskas med ett belopp som motsvarar vad fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Frågan om det så kallade tolerans- avdraget på ersättningen omprövades drygt tio år senare, då bestäm- melsen slopades. Motiven till att inte beräkna ett toleransavdrag före- faller i mindre grad utgått från något principiellt ställningstagande utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Se Bengtsson m.fl. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Kommentar till miljöbalken &lt;/SPAN&gt;under 31 kap 4 §, (Juno 2019), där det anges att rättsläget med hänsyn till bl.a. hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken förefaller osäkert och rele- vansen av de äldre förarbetsuttalandena ifrågasätts, även beträffande skogsvårdslagens be- stämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1997/98:45 s. 557.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;snarast motiverats av praktiska skäl. Skälen som anfördes var bland annat att det skulle underlätta arbetet med områdesskydd med endast obetydliga kostnader för staten till följd.&lt;SPAN class="ft88"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft42"&gt;Värdering av intrång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Utgångspunkten vid bestämmande av intrångsersättning är att er- sättningen ska utgöra skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde utan ett beslut om områdesskydd och värdet vid ett sådant beslut. Därutöver tillkommer påslaget om 25 procent som följer av att expro- priationslagens regler tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;En värdering måste utgå från ett fiktivt marknadsvärde. Det vill säga det pris som fastigheten, eller som den berörda delen av fastig- heten, sannolikt skulle betinga vid en försäljning på den allmänna marknaden. Marknadsvärdering innebär alltid inslag av osäkerhet. Vilka värderingsmetoder som ska användas anges inte i lagstiftningen. Praxis har i stället utarbetats av myndigheter och rättsväsendet. Mark- nadsvärdet för en skogsfastighet beräknas i regel enligt &lt;SPAN class="ft43"&gt;beståndsmeto- den. &lt;/SPAN&gt;Beståndsmetoden är en marknadsanpassad avkastningsmetod specifikt för skogsfastigheter, ursprungligen utvecklad av Lantmäteriet. Metoden utgår från värderingsobjektets faktiska egenskaper och förutsättningar. Utifrån dessa beräknas summan av framtida intäkter och kostnader under en hel skogscykel till ett nuvärde. Marknads- anpassningen sker primärt genom en statistisk kalkylränta, som er- hålls genom en analys av vilket reellt avkastningskrav som köpare på öppna marknaden haft, och de priser på virke och massaved som gäller bland uppköpare vid värdetidpunkten, samt hur utvecklingen bedöms på sikt. Beståndsmetoden tar därmed endast sikte på en fastig- hets möjliga avkastning, men tar inte hänsyn till övriga värden som påverkar fastighetsmarknaden. Beståndsmetoden ska därför som regel kompletteras med en värdering enligt &lt;SPAN class="ft43"&gt;ortsprismetoden&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft81"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Ortspris- metoden innebär att värderingen även ska ta hänsyn till prisstatistik för andra liknande fastigheter i närområdet (på orten) som sålts på en fri och öppen marknad. Vid värdering enligt ortsprismetoden görs som regel ett urval bland potentiella jämförelseobjekt genom att kri-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2008/09:214 s. 104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;MÖD 2007:13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="p198dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373198x1.jpg/" id="p198img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;terier ställs upp för att få fram fastigheter som är jämförbara mot värderingsobjektet. Från de jämförelseobjekt som hittas tas ett lämp- ligt nyckeltal&lt;SPAN class="ft81"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;fram som därefter kan tillämpas på värderingsobjektet. Vilket genomslag ortsprisanalysen ska få vid sammanvägningen be- ror dock på i vilken utsträckning det finns objekt som är jämförbara med värderingsobjektet. Om jämförelseobjekten i stor utsträckning avviker från värderingsobjektet bör ortsprisanalysen få mindre genom- slag vid sammanvägningen. Det är dock inte möjligt att bortse från ortsprisanalysen ens när fastigheten är särpräglad.&lt;SPAN class="ft81"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft32"&gt;Den slutliga värderingen är därmed en avvägning mellan de olika resultaten av bestånds- och ortprisanalys. Resultatet hamnar någon- stans däremellan, med en övervikt åt den värderingsmetod som bäst anses spegla det verkliga marknadsvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;Vid värdering tas hänsyn till det totala intrånget som områdes- skyddet ger för fastigheten. Om jakt eller fiske kommer att förbju- das vid sidan av förbud mot rationellt skogsbruk, ska därmed hänsyn tas även till detta. På samma sätt påverkas värderingen av om visst skogsbruk tillåts. Den slutliga intrångsersättningen bestäms utifrån en jämförelse mellan värdet av den berörda delen utan restriktioner och värdet av den berörda delen med restriktioner, det vill säga mark- nadsvärdeminskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Både beståndsmetoden och de nyckeltal som framkommer vid en ortprisanalys utgår från fastighetens skogsekonomiska värde. Ingen hänsyn tas därmed till möjliga nuvarande eller framtida värden vid sidan av skogsbruk. Improduktiv skogsmark värderas därför till exem- pel schablonmässigt och ofta mycket lågt, utan hänsyn till markens eventuella framtida exploateringsvärde. Osäkerheten i marknadsvärder- ingen utgjorde ett av de bakomliggande motiven till att intrångsersätt- ningen, genom ändringar i expropriationslagen år 2010, höjdes till 125 procent av marknadsvärdeminskningen. Den höjda ersättningen var även ett sätt att ta hänsyn till vad ägaren frivilligt skulle vara be- redd att sälja sin fastighet för, det vill säga hänsynstagande till markägarens eventuella individuella värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Vid bildande av naturreservat görs värderingen av externa konsul- ter. Vid mindre omfattande biotopskyddsområden görs ofta värder-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Oftast kr/m&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk (om det är en virkesrik fastighet) eller kr/ha produktiv skog (om virkesför- rådet är lägre).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 10 juni 2019 i mål M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9441-18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="p199dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373199x1.jpg/" id="p199img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;ingen internt inom Skogsstyrelsen. När värderingen är slutförd sker en förhandling med fastighetsägarna för att nå en överenskommelse om ersättningen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;När det gäller naturreservat kan fastighetsägaren även välja att sälja sin fastighet. Köpeskillingen motsvarar då fastighetens faktiska marknadsvärde och inget påslag om 25 procent görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Värdering vid köp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;När det gäller naturreservat erbjuder sig staten i en del fall att för- värva den del av fastigheten som planeras för eller omfattas av natur- reservatet. Köpeskillingen bestäms i dessa fall av parterna med utgångs- punkt i den berörda delen av fastighetens marknadsvärde. Förfaran- det bygger bland annat på motivuttalanden till naturvårdslagen. Där underströks att ersättningsfrågor i största möjliga utsträckning bör lösas förhandlingsvägen och att det i en hel del fall torde vara att före- dra att stat eller kommun köper ett naturvårdsobjekt framför att tvångsvis belägga detta med långtgående och svårvärderade inskränk- ningar i ägarens förfoganderätt. Ersättningsreglerna skulle enligt depar- tementschefen därför närmast ses som ett nödvändigt komplement för fall då annan utväg än tvångsåtgärder inte står till buds&lt;SPAN class="ft43"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I och med den lagändring som innebar att intrångsersättning numera utgår med 125 procent av marknadsvärdesminskningen överstiger denna ersättning i många situationer den köpeskilling som staten kan erbjuda vid köp. En kommun eller myndighet kan inte försvara ett fastighetsköp till ett pris som överstiger marknadsvärdet och mark- köpen har därför minskat i antal sedan år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Ersättningsmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;Ett annat alternativ till ersättning enligt miljöbalken vid bildande av naturreservat är att markägaren i vissa fall kunnat erbjudas annan mark som ersättningsmark. Det innebär att staten förvärvar reservatsmar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;När det gäller möjligheten att förhandla om ersättningen skiljer sig praxis från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket något. Skogsstyrelsen kräver som regel att markägaren påvisar ett fel i värderingen men Naturvårdsverkets förhandlare har möjlighet att i viss mån justera värderingen efter de synpunkter som framgått, om till exempel höjda virkespriser på senare år eller osäker- heter i ortprisindex.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1964:148 s. 119.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;ken av fastighetsägaren och samtidigt överlåter annan mark till denne genom bytesavtal eller fastighetsreglering. Om markens värde skiljer sig åt kan markbytet ske med mellanlikvid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Ersättningsmarken kan vara mark i statlig ägo eller privat mark som staten köpt för att använda som ersättningsmark. Systemet med ersättningsmark användes i mindre skala fram till år 2010 då Natur- vårdsverket hade möjlighet att förvärva sådan mark av Sveaskog. Svea- skog hade i uppdrag att vara Naturvårdsverket behjälplig med ersätt- ningsmark men avlyftes detta uppdrag 2010, i samband med att det så kallade &lt;NOBR&gt;ESAB-paketet&lt;/NOBR&gt; beslutades, se kapitel 6.7.5 nedan. Även där- efter har i några enstaka fall inträffat att Naturvårdsverket köpt fastig- heter i syfte att erbjuda som ersättningsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;Inget påslag om 25 procent aktualiseras genom markbyte, som trots detta kan vara ett attraktivt alternativ för fastighetsägare beroende på bland annat den lokala fastighetsmarknaden eller skattemässiga för- delar i förhållande till ersättning i pengar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Skatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft32"&gt;För ersättning som utgår från stat eller kommun till följd av att ett områdesskydd enligt miljöbalken inrättas ska skatt betalas. Intrångs- ersättning för skogsmark betalas i princip undantagslöst för skog som ingår i så kallade näringsfastigheter, vilket innebär att ersättning kan beskattas i antingen inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Beskrivningen av skattereglerna nedan bortser från de skatteregler som gäller för bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;När en fastighet helt eller delvis övertas av stat eller kommun genom expropriation eller markköp beskattas ersättningen, i likhet med andra överlåtelser av fast egendom i inkomstslaget kapital, som en kapitalvinstgrundande &lt;SPAN class="ft43"&gt;avyttring &lt;/SPAN&gt;av näringsfastighet. Detsamma gäller även för ersättning som utgår då mark tas i anspråk eller för avsevärt försvårande av pågående markanvändning på grund av miljö- balkens områdesskydd, trots att äganderätten till fastigheten inte över- går. I det senare fallet används skatterättsligt termen &lt;SPAN class="ft43"&gt;allframtidsupp- låtelse &lt;/SPAN&gt;som är förenad med vissa specialbestämmelser och som vid sidan av inskränkningar i förfoganderätten enligt miljöbalkens 7 kap. även omfattar situationer då en nyttjanderätt upplåts för obegränsad tid, till exempel vid framdragande av väg eller ledning. Enligt 45 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;6 § inkomstskattelagen ska så stor del av fastigheten i skatterättslig mening anses avyttrad som ersättningen motsvarar av hela fastig- hetens marknadsvärde vid tiden för det beslut eller den upplåtelse som ersättningen grundar sig på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft9"&gt;Även det påslag om 25 procent av marknadsvärdet som utgår vid ersättning som beräknas enligt expropriationslagen behandlas skatte- mässigt på samma sätt som ersättningen för minskat marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Den kapitalvinst som beskattas vid såväl avyttring eller allfram- tidsupplåtelse beräknas som skillnaden mellan ersättning och omkost- nadsbeloppet. I omkostnadsbeloppet ingår anskaffningsvärdet och kostnader som markägaren haft för att förbättra fastigheten under innehavstiden. Denna kapitalvinst beskattas till 90 procent i inkomst- slaget kapital. Eftersom den generella skattesatsen i detta inkomsts- lag för närvarande är 30 procent innebär det en beskattning med 27 procent av kapitalvinsten. Reglerna om återföring av tidigare med- givna avdrag, till exempel värdeminskningsavdrag och skogsavdrag aktualiseras emellertid vid kapitalvinstbeskattning för avyttring och allframtidsupplåtelser. Det innebär att de löpande avdrag som tidigare medgivits återförs till beskattning som inkomst av näringsverksam- het. För detta inkomstslag utgår även uttag av sociala avgifter i form av egenavgift. Beloppet som återförs till beskattning får dock läggas till omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Både kapitalvinstskatten och skatt som grundas på återföring av tidigare medgivna avdrag kan dock skjutas upp genom att vinsten avsätts till en ersättningsfond. Detta förutsätter dock att den skatt- skyldige särskilt yrkar att beskattning ska ske i inkomstslaget när- ingsverksamhet. Enligt 31 kap. 5 § inkomstskattelagen får nämligen ett avdrag för avsättning till ersättningsfond göras bland annat om förfoganderätten till en fastighet inskränks för obegränsad tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författningar, under förutsättning att ersättningen är en engångsersätt- ning. Ersättningsfond får även användas för försäkringsersättning efter till exempel brand eller storm. Ersättningsfonden får därefter användas för att förvärva en annan näringsfastighet. Det är dock inte nödvändigt att det är samma slags näringsfastighet. En avsättning som skett från en skogsbruksfastighet får därmed användas för att för- värva till exempel en lantbruksfastighet. Syftet bakom ersättnings- fonden (och dess föregångare eldsvådefonden) kan beskrivas som att en extraordinär ersättning inte ska beskattas om den återinvesteras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="p202dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373202x1.jpg/" id="p202img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft41"&gt;på visst sätt i näringsverksamheten. Ersättningsfonden måste utnytt- jas inom tre år från avsättningen. Om avdrag för avsättning till ersätt- ningsfond gjorts år 2019 måste därmed ersättningsfonden tas i anspråk senast beskattningsåret 2022. Vid särskilda skäl får Skatteverket med- ge förlängning i ytterligare tre år. När fonden används för att för- värva en ny fastighet minskas anskaffningsutgiften med motsvarande belopp som kommit ur fonden. Avdragsutrymmet för skogsavdraget minskas dock inte.&lt;SPAN class="ft90"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Om inte ersättningsfonden utnyttjas inom de tre åren ska dock hela beloppet återföras till beskattning. Då ska även, enligt 31 kap. 22 § inkomstskattelagen, skatt betalas med ett tillägg om 30 procent av beloppet. Denna bestämmelse motiveras av att ersättningsfonden inte ska användas som en generell möjlighet till skattekredit.&lt;SPAN class="ft90"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Intresseprövning vid formellt skydd enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft12"&gt;För alla formella skyddsformer enligt 7 kap. miljöbalken föreskrivs i 25 § följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft123"&gt;Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapit- let får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;De ändamål som det formella skyddet i miljöbalken är avsett att tillgodose – skydd för natur- och kulturmiljön – anses vara sådana angelägna allmänna intressen som motiverar en inskränkning av egen- domsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Bestämmelsen i 7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;§ miljöbalken ger uttryck för den med egendomsskyddet samman- länkande proportionalitetsprincipen, som innebär att det allmännas och den enskildas intressen måste vägas mot varandra och att in- greppet i den enskildes rätt inte får vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med ingreppet. Att det ska ske en sådan intresseavvägning är grundläggande vid inskränkningar av egen- domsskyddet, men kommer inte i uttryck direkt i 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen. Bestämmelsen i 7 kap. 25 § miljöbalken ger uttryck för den självklara förvaltningsrättsliga principen att varje åt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;RÅ 1999 ref. 71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1980/81:68 s. 230.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="p203dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373203x1.jpg/" id="p203img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;gärd som medför en inskränkning för den enskilde förutsätter en rimlig balans, eller proportionalitet, mellan vad den enskilde förlorar och vad det allmänna vinner genom inskränkningen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Bestämmelsen som delvis avsåg att kodifiera den praxis&lt;SPAN class="ft81"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;som utverkats på området bör kunna få betydelse även för hur långtgående och omfattande föreskrifter som får beslutas. Ett områdesskydd får till exempel inte förbjuda fritidsfiske eller jakt om det inte är moti- verat av ett allmänintresse som områdesskyddet har till syfte att ta tillvara. Bestämmelsen ställer därmed upp hinder för mer schablon- mässigt utformade föreskrifter i ett områdesskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Möjligheten till ersättning för en rådighetsinskränkning vägs in vid bedömning av om ett ingrepp är förenligt med proportionalitets- principen. Vid en ersättning om 125 procent av marknadsvärdet bör till exempel en stor del ideella värden, vid sidan av de ekonomiska, kunna anses vara ersatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Proportionalitetsprincipen har tidigare inte ansetts utgöra en själv- ständig grund för dispens från till exempel det generella förbudet att uppföra byggnader enligt strandskyddsbestämmelserna.&lt;SPAN class="ft81"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Senare års rättsutveckling har emellertid inneburit att de avvägningar som lag- stiftaren gjort vid reglernas tillkomst inte alltid kan vara ensamt ut- slagsgivande vid en proportionalitetsprövning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Även om lagstift- ningen avser att ge uttryck för en intresseavvägning ger därmed proportionalitetsprincipen möjlighet att beakta även andra skäl för dispens från strandskyddsbestämmelserna.&lt;SPAN class="ft81"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Det finns skäl att tro att samma betraktelsesätt även kan anläggas på dispenser och undantag från andra föreskrifter i miljöbalken, till exempel angående vilka åt- gärder som får vidtas i, eller i närheten av, skyddad natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft41"&gt;För områdesskydd enligt miljöbalken finns, vid sidan av de förelägg- ande och förbud som kan meddelas inom ramen för tillsynen en sär- skild straffrättslig sanktion, &lt;SPAN class="ft45"&gt;brott mot områdesskydd&lt;/SPAN&gt;. Till böter eller fängelse i högst två år döms, med stöd av 29 kap 2 § miljöbalken, den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;321–323&lt;/NOBR&gt; samt lagrådet i a. prop. del 2 s. 471 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Särskilt RÅ 1996 ref. 40, RÅ 1996 ref. 44 och RÅ 1996 ref. 56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;MÖD 2013:37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;NJA 2018 s. 753.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;MÖD 2020:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;i ett biotopskyddsområde bedriver en verksamhet eller vidtar någon annan åtgärd som kan skada naturmiljön och som är förbjuden enligt 7 kap. 11 § andra stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;i en nationalpark, naturreservat eller kulturreservat orsakar skada eller risk för skada för de miljövärden som avses skyddas, genom att bland annat olovligen uppehålla sig i området eller där olov- ligen uppföra bebyggelse, stängsel eller upplag, utföra markavvatt- ning, plantering eller avverkning, utöva jakt eller fiske, eller an- vända bekämpningsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft12"&gt;Att timmer och trävaror från en sådan olaglig avverkning, eller dess motsvarande värde, kan förklaras förverkat följer av 11 § lag (2014:1009) om handel med timmer och trävaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Övriga rättsliga instrument som kan medföra skogsbruksrestriktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Föreläggande och förbud enligt 35 § skogsvårdslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft9"&gt;Enligt 35 § skogsvårdslagen får Skogsstyrelsen, som tillsynsmyndig- het, meddela de förelägganden och förbud som behövs för att skogs- vårdslagen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen ska följas. Förelägganden och förbud kan förenas med vite. Om någon inte rättar sig efter ett föreläggande, får tillsynsmyndigheten även besluta att åtgärden ska vidtas på dennes bekostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;De förelägganden och förbud som innebär restriktioner för skogs- bruket härleds i stor utsträckning till 30 § skogsvårdslagen som be- myndigar Skogsstyrelsen att meddela föreskrifter om den hänsyns som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötsel av skog. Sådana föreskrifter får inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Skogsstyrelsen har utfärdat relativt omfattande föreskrifter om hän- syn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intresse. Föreskrifterna anger att hänsynen ska prioriteras så att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt och att hänsyn till hotade arter ska tas i första hand. I övrigt anges vad som ska iakttas vad gäller exempelvis trädslagsblandning, döda träd, hyggen, skogsbilvägar, hänsynskrävande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="p205dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373205x1.jpg/" id="p205img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;biotoper, kulturmiljöer och kulturlämningar, växt- och djurarter, skyddszoner och markberedning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft41"&gt;Den tillsyn som kan komma att medföra ett föreläggande eller förbud enligt 35 § skogsvårdslagen initieras i samband med den under- rättelse som markägaren, enligt 14 § skogsvårdslagen, är skyldig att lämna in inför vissa skogsbruksåtgärder, bland annat avverkning. I underrättelsen ska markägaren bland annat ange vad han eller hon avser att göra för att tillgodose naturvården och kulturmiljövårdens intressen i samband med avverkning och vad som avses att göras för att trygga återväxten av skogen. Syftet med underrättelsen är att ge Skogsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet möjlighet att agera om den anser att den planerade avverkningen skulle strida mot olika miljökrav eller naturvårdsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft42"&gt;Tillsynen avslutas genom vägledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;I de flesta fall föranleder en underrättelse om avverkning ingen till- synsåtgärd från myndighetens sida, mer än en bekräftelse att anmälan kommit in. Den planerade avverkningen kontrolleras först mot en checklista, vilket medför att cirka &lt;NOBR&gt;3–10&lt;/NOBR&gt; procent sållas bort. Därefter väljs en delmängd av ärendena ut för vidare handläggning, efter en riskbedömning. Riskbedömningen görs utifrån checklista och till- gänglig &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt; men också lokalkännedom hos skogskonsulenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Den fortsatta tillsynen kan därefter ske genom att området fält- besöks för en bedömning av vilken hänsyn som krävs för att uppfylla lagstiftningens krav eller genom att underlag i form av flygfoton och annat geografiskt informationsmaterial granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Skogsstyrelsens tillsynsarbete i fråga om hänsyn enligt 30 § skogs- vårdslagen har i stor utsträckning inneburit att myndigheten i stället för att fatta ett beslut skriver en vägledning, i vilken det anges vilka åtgärder och vilken hänsyn som myndigheten anser att markägaren behöver vidta och iaktta för att leva upp till skogsvårdslagens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Denna vägledning med vilken ärendet avslutas har, enligt ett ny- ligen avgjort mål i Högsta förvaltningsdomstolen, ansetts ha en sådan handlingsdirigerande effekt för markägaren att den utgör ett förvalt- ningsbeslut. Däremot är vägledningen, så länge det klart framgår att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Föreskrifterna återfinns i 7 kap. Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="p206dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373206x1.jpg/" id="p206img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;det som uttrycks endast är myndighetens uppfattning om vad mark- ägaren bör iaktta för hänsyn för att uppfylla författningsreglerade krav och inte är utformat på ett sådant sätt att de uppfattas som bindande, inte ett överklagbart beslut. Ett sådant beslut innebär näm- ligen att markägaren kan tillgodose naturvårdsintressena även på andra sätt än de som anges i vägledningen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Av sammanlagt cirka 65 000 avverkningsanmälningar per år skrevs vägledningar i cirka 2 500 fall under 2017 och 1 900 fall under 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft42"&gt;Tillsynen avslutas med ett föreläggande eller förbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Vid tillsynen förekommer även att Skogsstyrelsen tillämpar 35 § skogs- vårdslagen och avslutar ärendet genom att meddela ett föreläggande eller ett förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;De vanligaste fallen då Skogsstyrelsens meddelar ett tillsynsbeslut till följd av en underrättelse om avverkning är då en fridlyst art be- rörs. För artskyddsförordningen har både Skogsstyrelsen och läns- styrelserna ett gemensamt ansvar. Skogsstyrelsen ska som tillsyns- myndighet besluta om de hänsyn som krävs vid en skogsbruksåtgärd för att inte äventyra bevarandestatusen hos fridlysta arter som kräver ett visst område med kontinuerlig ekologisk funktion. Saknas för- utsättningar för detta är det länsstyrelsen som prövar möjligheten till dispens för åtgärden enligt artskyddsförordningen. Av det skälet har gemensamma riktlinjer för handläggningen utarbetats av Skogs- styrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.&lt;SPAN class="ft81"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Av riktlinjerna fram- går att ett ärende där vissa artskyddsfrågor aktualiserats ska avslutas med ett överklagbart beslut, i syfte att stärka rättssäkerheten för markägaren och underlätta uppföljande tillsyn. Om de hänsyn som krävs ryms inom den så kallade intrångsbegränsningen meddelar Skogsstyrelsen alltid ett beslut enligt 35 § skogsvårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Andra situationer där föreläggande eller förbud tillämpas är när det krävs för att en åtgärd ska stå i överensstämmelse med Skogs- styrelsens föreskrifter, om exempelvis skyddszoner mot vattendrag eller då en kulturlämning kan beröras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Högsta förvaltningsdomstolens dom den 6 mars 2020 i mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5893-18.&lt;/NOBR&gt; Av domen följer även att Århuskonventionen inte innebär att en miljöorganisation har rätt att överklaga ett sådant vägledningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskydds- ärenden i skogsbruket 21 juni 2016&lt;SPAN class="ft20"&gt;, version 1.1, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2016-07-05,.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="p207dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373207x1.jpg/" id="p207img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft41"&gt;Antalet beslut enligt 35 § skogsvårdslagen som meddelas för att tillgodose naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötsel av skog har succesivt ökat under de senaste 20 åren; Från att knap- past förekommit alls i början av 2000, till att år 2018 uppgå till cirka 450. Ungefär hälften av besluten rörde artskyddsfrågor.&lt;SPAN class="ft90"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft42"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;Av 38 a § punkten 4 skogsvårdslagen följer att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte rättar sig efter ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har meddelats för att en föreskrift enligt 30 § ska följas, döms till böter. En påföljd beträffande en överträdelse av 30 § skogsvårdslagen kan således endast bli aktuell om markägaren bryter mot ett av myndigheten meddelat beslut. Föreskrifterna i sig är inte straffsanktionerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Att virke efter avverkning som innebär brott enligt skogsvårds- lagen, eller dess motsvarande värde kan förverkas följer av 39 § skogs- vårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Föreläggande och förbud enligt 12 kap. 6 § miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Bestämmelsen om samråd återfinns i 12 kap. 6 § miljöbalken och inne- bär bland annat att en åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska anmälas för samråd hos tillsynsmyndigheten. Skogs- styrelsen har ansvar för tillsynen i fråga om de vanligt förekommande skogsbruksåtgärderna som kan aktualisera samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.&lt;SPAN class="ft81"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Den som i enlighet med 14 § skogsvårdslagen under- rättat Skogsstyrelsen om avverkning, uttag av skogsbränsle eller dik- ning i samband med avverkning, anses i och med detta även ha gjort en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.&lt;SPAN class="ft81"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;En särskild anmälan för samråd krävs därför för de åtgärder som annars får vid- tas utan att underrätta Skogsstyrelsen, till exempel gallring och röj- ning. Därutöver har Skogsstyrelsen föreskrivit om obligatorisk sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Behovsutredning för Skogsstyrelsens tillsyn &lt;NOBR&gt;2020–2022&lt;SPAN class="ft94"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;2019-10-18,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; dnr 2019/2476.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2 kap. 10 § miljötillsynsförordningen (2011:13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 § förordning (1998:904) om anmälan för samråd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="p208dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373208x1.jpg/" id="p208img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft10"&gt;rådsplikt för vissa åtgärder.&lt;SPAN class="ft77"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;För dessa åtgärder ska alltid en anmälan om samråd göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Efter att en anmälan om samråd gjorts ska Skogsstyrelsen bedöma om åtgärden omfattas av samrådsplikt. För det krävs att åtgärden kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Under förutsättning att dessa kriterier är uppfyllda har Skogsstyrelsen sex veckor på sig att bedöma om den anmälda åtgärden berör någon regel i miljöbalken och i så fall överväga om myndigheten behöver vidta någon åtgärd med anledning av samrådet. Samrådet sker genom att Skogsstyrelsen antingen träffar markägare och ombud på plats i skogen eller ringer upp för att diskutera åtgärden per telefon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Vid samrådet diskuteras olika åtgärder och förslag till lösningar, som dokumenteras i ett protokoll. I de fall Skogsstyrelsen och mark- ägaren är överens om vilka hänsyn som ska tas för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön antecknas detta i protokollet. I de fall den planerade åtgärden innebär avverkning undersöks regelmäs- sigt förutsättningarna för inrättande av områdesskydd eller för att markägaren frivilligt ska avsätta området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;I de fall myndigheten och markägaren inte kommer överens om nödvändig anpassning meddelar Skogsstyrelsen i vissa fall beslut en- ligt 30 § skogsvårdslagen om hänsyn, upp till den så kallade intrångs- begränsningen. Även i de fall detta inte är tillräckligt för att bevara naturvärdena har samrådet därefter i en övervägande majoritet av fallen avslutats med ett icke förpliktigande ställningstagande från Skogs- styrelsen om att avverkning inte bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Mark- och miljööverdomstolen har nyligen avgjort ett mål där ett så kallat samrådsprotokoll som upprättats av Skogsstyrelsen hade över- klagats av en miljöorganisation.&lt;SPAN class="ft81"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Enligt domstolen har Skogsstyrel- sen i ett ärende enligt 12 kap. 6 § miljöbalken en skyldighet att be- döma om det föreligger risk för skada på en fridlyst art och att, under vissa förutsättningar, förelägga om åtgärder. Skogsstyrelsens under- låtenhet att fatta beslut om försiktighetsmått etc. måste, enligt arti- kel 9.3 i Århuskonventionen, kunna bli föremål för överprövning. Enligt domstolen är det också ett sådant beslut som kan överklagas av en miljöorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Av 12 kap. 6 § fjärde stycket följer att den myndighet med vilken samråd sker har möjlighet att förelägga den anmälningsskyldige att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SKSFS 2013:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Mark- och miljööverdomstolens avgörande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-10-28&lt;/NOBR&gt; i mål nr M &lt;NOBR&gt;13871-19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="p209dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373209x1.jpg/" id="p209img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nöd- vändigt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft44"&gt;Skogsstyrelsen tillämpar emellertid denna möjlighet ytterst spar- samt. Av de cirka 2000 samråd som skedde år 2019 avslutades endast 25 med något beslut enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket.&lt;SPAN class="ft128"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;I 12 kap. 6 § fjärde stycket erinras om rätten till ersättning som kan följa av 31 kap. 4 § första stycket punkten sju, om pågående mark- användning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;En markägare har alltid att, utan ersättning, iaktta de krav som uppställs i 30 § skogsvårdslagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av denna bestämmelse, upp till den gräns då markanvänd- ningen avsevärt försvåras. Frågan om ett föreläggande eller förbud avseende ytterligare hänsyn som meddelats med stöd av 12 kap. 6 § miljöbalken ger rätt till ersättning och i så fall på vilket sätt detta ska beräknas är för närvarande under rättslig prövning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft131"&gt;Rättsläget är osäkert med hänsyn till att ett föreläggande som har sin grund i de allmänna hänsynsreglerna, som kommer till uttryck i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;kap. miljöbalken, inte ansetts ge rätt till ersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Att ersättning gäller vid ett förbud, eller ett så ingripande föreläggande, att inskränk- ningen går utöver vad som kan anses följa av de allmänna hänsyns- reglerna i miljöbalken bör inte vara ifrågasatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Var denna gräns går och på vilket sätt ersättning ska beräknas är dock mycket otydligt i dagsläget. Av de allmänna hänsynsreglerna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;kap. 3 § miljöbalken följer bland annat att alla som vidtar eller avser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Skogsstyrelsen och Naturvårdsverkets underlagsrapport till Skogsutredningen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Kunskap och ansvarsfördelning&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2020-02-14,&lt;/NOBR&gt; s. 49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;För närvarande prövas frågan av Mark- och miljööverdomstolen i mål M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7888-19,&lt;/NOBR&gt; angående ersättning för förbud mot avverkning meddelat med stöd av 12 kap. 6 § miljöbalken till skydd för tjäderspelplats. I målet argumenterar staten för att ersättning endast kan utgå om restrik- tionerna i markanvändningen går längre än vad som följer av de allmänna hänsynsreglerna, vilket staten inte anser är fallet då förbudet endast hade till syfte att formalisera vad som gäller enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;kap. miljöbalken och artskyddsförordningen. I underrätten (Nacka tingsrätt, mark- och miljö- domstolen) förpliktades staten att utge ersättning som vid områdesskydd. Motsatt utgång meddelades i av Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen dom den 5 juni 2020 i mål M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3433-19&lt;/NOBR&gt; (även det angående tjäderspelplats) som ansåg att föreläggande enligt 12 kap. 6 § miljö- balken endast var ett uttryck av vad som gäller enligt artskyddsförordningen och inte innebär intrång i pågående markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1997/98:45 del 2 s. 514.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="p210dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373210x1.jpg/" id="p210img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;att vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begräns- ningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att före- bygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägen- het för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Av 2 kap. 7 § miljöbalken följer att bland annat kraven i 3 § endast gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktig- hetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Rätten till ersättning förefaller därmed, med reservation för att rätts- frågan är under prövning av en prejudikatinstans, vara att de hänsyn som krävs enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ger rätt till ersättning om kra- ven är orimliga att uppfylla inom ramen för pågående markanvänd- ning. De allmänna hänsynsreglerna har i viss mån specificerats ge- nom de föreskrifter som Skogsstyrelsen meddelat med stöd av 30 § skogsvårdslagen. Dessa föreskrifter är dock relaterade till begreppet avsevärt försvårande av pågående markanvändning som inte nödvän- digtvis sammanfaller med de krav som ska anses vara rimliga att upp- fylla enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Artskyddsförordningen och dess tillämpning utreds för närvarande i särskild ordning.&lt;SPAN class="ft112"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Den utred- ningen ska bland annat lämna förslag på hur ersättningsrätten ska bestämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Enligt 29 kap 4 § miljöbalken döms den som bland annat vidtar en åtgärd utan att först ha gjort en anmälan enligt 12 kap 6 §, för otill- låten miljöverksamhet till böter eller fängelse högst två år. Detta kan bli fallet om exempelvis gallring som inte kräver anmälan enligt skogs- vårdslagen vidtas i en nyckelbiotop utan att samråd dessförinnan på- kallats av markägaren. Samma straffskala gäller enligt 29 kap. 8 § miljö- balken för den som bryter mot ett förbud till skydd för naturmiljön som meddelats med stöd av 12 kap. 6 § fjärde stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Att timmer och trävaror från en sådan olaglig avverkning, eller dess motsvarande värde, kan förklaras förverkat följer av 11 § lag (2014:1009) om handel med timmer och trävaror. Enligt 9 § samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Dir. 2020:58, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Översyn av artskyddsförordningen&lt;/SPAN&gt;. Utredningen ska avge sitt betänkande senast den 14 maj 2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="p211dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373211x1.jpg/" id="p211img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;lag framgår att även den som uppsåtligen eller av oaktsamhet släpper ut timmer från olaglig avverkning eller trävaror som härrör från så- dant timmer på marknaden, om avverkningen skett i strid med bestäm- melser om bland annat anmälan för samråd kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Det är dock inte straffbart att avverka ett område i strid med Skogs- styrelsens rekommendationer som inte kommit i uttryck i ett beslut med stöd av skogsvårdslagen eller miljöbalken. Timmer från sådan avverkning är därmed inte heller att betrakta som olagligt avverkat så länge underrättelse om avverkning skett i enlighet med 14 § skogs- vårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Föreläggande och förbud enligt 26 kap. 9 § miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft10"&gt;Skogsstyrelsen har som tillsynsmyndighet möjlighet att, enligt 26 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;§ miljöbalken, på eget initiativ besluta om de förelägganden och för- bud som behövs för att miljöbalkens regler ska följas. Det kan exem- pelvis avse en otillåten åtgärd som kan skada miljön i ett område av betydelse för flora och fauna och måste stoppas omedelbart. Ett så- dant beslut får förenas med vite. Bestämmelsen kan för Skogsstyrel- sens del aktualiseras i de fall då en verksamhetsutövare varken under- rättat myndigheten om åtgärden enligt skogsvårdslagen och inte anmält åtgärden för samråd enligt 12 kap. 6 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Beträffande artskyddet, som kan komma att aktualiseras i sam- band med att en åtgärd vidtas som inte prövats inom ramen för ett samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, är länsstyrelsen tillsynsmyn- dighet. Länsstyrelsen kan därför i fall då en skogsbruksåtgärd kan be- röra en fridlyst art meddela ett förbud enligt 26 kap. 9 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;På grund av att länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens tillsyns- ansvar i skogen ibland är överlappande, underrättar myndigheterna varandra om behovet av tillsynsåtgärder och strävar efter att samordna arbetet i stor utsträckning.&lt;SPAN class="ft88"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Någon ersättningsrätt är inte föreskriven då ett förbud att vidta en skogsbruksåtgärd beslutas. Frågan har prövats rättsligt beträffande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;De områden som omfattas av Skogsstyrelsens tillsyn enligt miljöbalken framgår av 2 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;§ miljötillsynsförordningen och omfattar bland annat skogsbruksåtgärder som är sådana som avses i 12 kap. 6 § miljöbalken, exempelvis gallring i en nyckelbiotop.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se 1 kap. 17 § miljötillsynsförordningen, prop. 1997/98:45 del 2 s. 905 samt Naturvårdsver- ket och Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogs- bruket, 21 juni 2016&lt;/SPAN&gt;, version 1.1, &lt;NOBR&gt;2016-07-05.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="p212dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373212x1.jpg/" id="p212img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft41"&gt;en nationellt fridlyst art, bombmurkla, och mark- och miljööverdom- stolen har då kommit fram till att en dispensansökan måste beviljas efter ett förbud, om pågående markanvändning avsevärt försvåras genom förbudet. Vad gäller frågan om detsamma gäller för en art som skyddas enligt Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; förpliktelser är rättsläget ännu osäkert.&lt;SPAN class="ft90"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Intermistiska förbud enligt 7 kap. 24 § miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft32"&gt;Enligt 7 kap. 24 § miljöbalken får ett temporärt skydd tillskapas för områden som utgör tilltänka natur- eller kulturreservat. Länsstyrel- sen eller kommunen får då, i högst tre år med möjligheter till för- längning i ytterligare två år, meddela förbud att utan tillstånd vidta åtgärder som strider mot syftet med det tilltänkta reservatet. I för- budet anges normalt att vissa åtgärder som avverkning eller bebyg- gelse inte är tillåtna under förbudstiden.&lt;SPAN class="ft112"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Bestämmelsen kan tillämpas även när ett områdesskydd föreligger enligt tidigare beslut men fråga har väckts om nya föreskrifter som utökar skyddet. Genom bestämmelsen kan länsstyrelsen eller kom- munen förebygga ingripanden i området medan utredning om skyd- det pågår och i avvaktan på att ett områdesskydd vinner laga kraft. En annan situation då paragrafen bör kunna tillämpas är när ett om- råde förtecknats som ett särskilt skyddat område enligt 7 kap. 27 § som inom kort ska ges ett formellt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Ett intermistiskt förbud enligt 7 kap. 24 § miljöbalken är inte upp- räknat som ett ersättningsberättigat beslut enligt 31 kap. 4 §. Någon ersättning utgår därmed inte redan vid ett beslut om att det krävs till- stånd för vissa åtgärder, exempelvis avverkning. Enligt 31 kap 5 § andra stycket miljöbalken utgår dock ersättning om ett sådant till- stånd vägras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;En sådan ersättning ska enligt 31 kap. 31 § andra stycket miljö- balken betalas med ett visst årligt belopp. Om det finns särskilda skäl får ersättningen räknas av mot ersättning som kan komma att lämnas då ett permanent skydd inrättas, till exempel om ersättning till följd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se kapitel 5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1997/98:45 del 2 s. 96.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="p213dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373213x1.jpg/" id="p213img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;av definitivt beslut om naturreservat kan bli bestämd inom den när- maste tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Ersättningen för skogsmark beräknas med utgångspunkt från aktu- ell avkastningsränta, enligt 5 § räntelagen, vilket motsvarar referens- räntan med ett tillägg av två procentenheter, applicerad på det netto som den planerade avverkningen skulle ha gett.&lt;SPAN class="ft81"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Av betydelse i sam- manhanget är också den allmänna skadeståndsrättsliga principen att den skadelidande förväntas vidta skäliga åtgärder för att minska sin skada. Det kan innebära att ägaren måste undersöka möjligheten att avverka på annat håll så länge det interimistiska förbudet gäller vilket kan medföra att årlig ersättning inte utbetalas.&lt;SPAN class="ft81"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Ett förekommande alternativ till ett intermistiskt förbud är ett sådant naturvårdsavtal som beskrivs i kapitel 6.3.4. I dessa fall utgår ersättning enligt de grunder som anges i avtalet och utan att beslut om att förbjuda åtgärden först måste fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Natura &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; med mera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft32"&gt;I kap. 8.7 beskrivs de så kallade naturvårdsdirektiven, art- och habitat- direktivet samt fågeldirektivet, mer utförligt. Som ett led igenomför- ande av dessa &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; krävs av Sverige att vissa områden pekas ut som särskilt skydds- eller bevarandeområde för att ingå i det EU- gemensamma nätverket Natura 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft44"&gt;Enligt 7 kap. 27 § miljöbalken ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fortlöpande föra en förteckning över naturområden som bör skyddas eller är skyddade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;som särskilda skyddsområden enligt fågeldirektivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;som särskilda bevarandeområden enligt art- och habitatdirektivet eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;enligt internationella åtaganden eller nationella mål om skydd för naturområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft44"&gt;Av förteckningen ska det framgå vad som motiverat att ett område har tagits upp i förteckningen och enligt vilket direktiv, internatio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 23 mars 2016 i mål M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7903-15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Naturvårdsverket&lt;/SPAN&gt;, Processbeskrivning för bildande av naturreservat – interimistiska förbud&lt;SPAN class="ft20"&gt;, juni 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="p214dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373214x1.jpg/" id="p214img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;nellt åtagande eller nationellt mål som förtecknandet har skett. Ett område som tagits upp i förteckningen ska prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Förteckningen förs av Naturvårdsverket och punkterna 1 och 2 i bestämmelsen utgör Sveriges utpekande av Natura 2000. När reglerna infördes till följd av Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; innebar dock inte ett utpek- ande i sig ett områdesskydd i formell mening. Utgångspunkten var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;stället att områdena i stort sett skulle omfattas av ett områdesskydd innan de pekas ut som ett särskilt skydds- eller bevarandeområde och de områden som inte redan omfattas av något skyddsinstrument skulle skyddas i närtid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft32"&gt;Genom en lagändring år 2001, som föranletts av kritik från EU- kommissionen, innebär dock numera utpekandet som Natura 2000- område ett skydd genom den tillståndsplikt som införts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft44"&gt;Arealen skogsmark i Sverige som ingår i EU:s Natura &lt;NOBR&gt;2000-nät-&lt;/NOBR&gt; verk och som inte överlappas av andra skyddsinstrument, uppgår till 131 000 hektar varav 64 200 hektar produktiv skogsmark.&lt;SPAN class="ft128"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Tillståndsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verk- samheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats som särskilt skydds- eller bevarandeområde (Natura &lt;NOBR&gt;2000-område).&lt;SPAN class="ft81"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt; &lt;/SPAN&gt;Varje Natura 2000- område har en bevarandeplan för de arter och livsmiljöer som områ- det är avsett att skydda. Det är emellertid inte påverkan på de natur- värden som framgår av bevarandeplanen som avgör om tillstånd krävs för en åtgärd. Det räcker med att &lt;SPAN class="ft43"&gt;miljön&lt;/SPAN&gt;, i vid mening, på ett bety- dande sätt kan påverkas. I respektive Natura &lt;NOBR&gt;2000-områdes&lt;/NOBR&gt; bevarande- plan anges normalt sett exempel på åtgärder som typiskt sett kan utgöra ett hot mot de utpekade värdena. Dessa listor kan utgöra en hjälp vid bedömningen av om tillståndsplikt enligt 7 kap. 28 a § miljö- balken föreligger. De listade åtgärderna är inte uttömmande, och det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark&lt;SPAN class="ft94"&gt;, rapport 2019/18, dnr 2018/4167.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Att notera är att det är regeringens beslut att föra upp ett område på listan som är avgörande för tillståndsplikten. Det innebär att områden som av regeringen föreslås ingå i Natura 2000 omfattas av tillståndsplikt innan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; beslutat i frågan och området formellt utses av Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="p215dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373215x1.jpg/" id="p215img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;behöver därför göras en bedömning utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;Tillståndsplikten avser inte endast åtgärder som vidtas inom det avgränsade Natura &lt;NOBR&gt;2000-området,&lt;/NOBR&gt; utan även åtgärder som vidtas utan- för, men som kan påverka miljön inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Det är endast åtgärder som på ett &lt;SPAN class="ft43"&gt;betydande &lt;/SPAN&gt;sätt kan påverka mil- jön som är tillståndspliktiga. Det är därför möjligt att vidta åtgärder utan tillstånd, under förutsättning att påverkan på miljön bedöms obetydlig. Det uppställs emellertid inte något krav på att det ska vara visat att en viss åtgärd får betydande konsekvenser. Det är tillräckligt att en åtgärd &lt;SPAN class="ft43"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;få sådana verkningar, vilket innebär att det är &lt;SPAN class="ft43"&gt;risken för &lt;/SPAN&gt;betydande påverkan som är avgörande i det enskilda fallet. Att tillståndsplikten gäller för skogsbruksåtgärder följer redan av orda- lydelsen, men framgår även genom en hänvisning i 4 § andra stycket skogsvårdslagen. Tillstånd för åtgärder söks hos länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;När får tillstånd ges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Enligt 28 b § miljöbalken får tillstånd lämnas endast om verksamhe- ten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft9"&gt;Naturvårdsdirektiven förutsätter en sträng bedömning av de åtgär- der som ska vidtas inom ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område.&lt;/NOBR&gt; Det räcker att det vid en riskbedömning framkommer att den skyddsvärda livsmiljön &lt;SPAN class="ft43"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;komma att skadas. Även mer avlägsna risker ska beaktas, vilket följer av direktivets ordalydelse som anger att myndigheten får god- känna en åtgärd ”först efter att ha försäkrat sig om att det berörda området inte kommer att ta skada”.&lt;SPAN class="ft81"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Denna bedömning ska även göras tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Artikel 6.3 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="p216dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373216x1.jpg/" id="p216img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;eller åtgärder i området. Tillståndet kan förenas med de försiktighets- mått som krävs för att åtgärden ska kunna godkännas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Om området utsetts för bevarande av en viss livsmiljö och bedöm- ningen visar att livsmiljön skulle komma att försämras rent fysiskt av en åtgärd, kan alltså tillstånd inte lämnas med stöd av paragrafen. Bedömningen av vad som är en försämring ska ske med utgångspunkt i önskemålet att i området upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för den art eller de arter som är typiska för livsmiljön. En försämring kan till exempel förutses om den yta som omfattas av livsmiljön minskar eller om verksamheten eller åtgärden skadar en viss fysisk struktur eller funktion som livsmiljön har och som är nödvändig för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de berörda arterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;En störning som avses i andra punkten avser inte de fysiska om- ständigheterna i området, utan de arter som lever och skyddas i om- rådet. Störning måste vara betydande för att bestämmelsen ska utgöra ett hinder för tillstånd. Ett visst mått av störningar kan alltså tålas. Störningens intensitet, varaktighet och frekvens är viktiga faktorer i en sådan bedömning. En störning som bidrar till en långsiktig nega- tiv populationsutveckling för arten i området kan betraktas som en betydande störning. Samma gäller en störning som bidrar till att artens naturliga utbredningsområde i området minskar eller kan komma att minska.&lt;SPAN class="ft81"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft41"&gt;Undantagsvis får dock regeringen, enligt 29 §, ge tillåtelse att trots bestämmelserna i 28 b § lämna tillstånd, om det saknas alternativa lösningar, om verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tving- ande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Bestämmelsen är framför allt avsedd att tillämpas för infrastruktur- projekt och liknande och kommer knappast att ha någon betydelse för skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft42"&gt;Kraven på en tillståndsansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft41"&gt;För en ansökan om tillstånd för till exempel avverkning i eller i när- heten av ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; är miljöbalkens regelverk tillämp- ligt vid sidan av skogsvårdslagen. Det innebär att det är verksamhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2000/01:111 s. 68 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="p217dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373217x1.jpg/" id="p217img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;utövaren som ska visa att åtgärden kan vidtas utan risk för betydande påverkan på naturmiljön. Till en tillståndsansökan måste därför, enligt 6 kap. 20 § miljöbalken, bifogas en specifik miljöbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den specifika miljöbedömningen innebär bland annat att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden samråder om hur en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska avgränsas (avgräns- ningssamråd) och tar fram en MKB som lämnas till den som prövar tillståndsfrågan. Innehållet i en MKB är formaliserat i 6 kap. 35 och 36 §§ miljöbalken vilket bland annat innebär att uppgifter om råd- ande miljöförhållanden och hur dessa förväntas utveckla sig om åt- gärden vidtas samt en beskrivning av åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara Natura &lt;NOBR&gt;2000-området&lt;/NOBR&gt; ska beskrivas. De tek- niska och naturvetenskapliga krav som ställs för att en MKB ska god- kännas är höga vilket innebär att det i normalfallet krävs att den upp- rättas av en specialist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Om ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-tillstånd&lt;/NOBR&gt; medges krävs även en avverknings- anmälan enligt skogsvårdslagen innan en skogsbruksåtgärd får vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft42"&gt;Ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft32"&gt;När tillståndsplikten infördes för åtgärder inom Natura &lt;NOBR&gt;2000-områ-&lt;/NOBR&gt; den antogs dessa framför allt utgöra kompletterande regler till formellt skydd enligt miljöbalken och samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Frågan om ersättningsrätt för nekat tillstånd inom Natura &lt;NOBR&gt;2000-om-&lt;/NOBR&gt; råden antogs därför inte tillämpas i någon större omfattning. I den departementspromemoria som var underlag till lagstiftningsarbetet föreslogs ersättning utgå redan genom att ett område upptogs på för- teckningen och som innebar förbud som avsevärt försvårade pågå- ende markanvändning.&lt;SPAN class="ft112"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Regeringen ansåg dock att de föreslagna bestämmelserna om sär- skilda skydds- och bevarandeområden inte innebar något nytt i möj- ligheterna för det allmänna att försvåra markanvändningen. De nya bestämmelserna bedömdes inte ha andra direkta rättsverkningar för markägare än att den som planerar att på sin mark vidta en åtgärd måste göra en bedömning av vilka konsekvenser som åtgärden får för de särskilda skydds- och bevarandeområdena. Ersättningsregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ds 2000:29 s. 106 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="p218dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373218x1.jpg/" id="p218img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;utformades därför efter förebilden av vad som gäller vid ett förbud enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.&lt;SPAN class="ft77"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;Ersättning för ett beslut om att inrätta ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område,&lt;/NOBR&gt; som innebär att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, kan ge rätt till ersättning enligt 31 kap. 4 § sjätte punkten miljöbalken. Ersättning betalas, enligt 31 kap. 5 § dock först sedan tillstånd vägrats eller förenats med särskilda villkor. Konsekvensen är att någon ersättning inte betalas ut i samband med att ett område pekas ut och därmed omfattas av tillståndsplikten och inte heller om det klart framgår att skogsbruk inte längre kommer att kunna bedrivas i området. Det är först sedan en tillståndsansökan prövats av länsstyrelsen som ersättning utgår, vilket som framgår ovan kräver att markägaren bekostar en MKB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vidtar en åtgärd utan till- stånd inom ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; döms enligt 29 kap. 4 § för otill- låten miljöverksamhet till böter eller fängelse i högst två år. Att timmer och trävaror från en sådan olaglig avverkning, eller dess mot- svarande värde, kan förklaras förverkat följer av 11 § lag (2014:1009) om handel med timmer och trävaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Att vidta en skogsbruksåtgärd i, eller i anslutning till ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; utan att först ansöka om tillstånd, under förhoppningen att åtgärden inte är tillståndspliktig, är därmed förenat med både personliga och ekonomiska risker. Av miljöbalkens 2 kap. 2 § följer bland annat att alla som avser att vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens art och omfattning för att skydda miljön mot olägenhet eller skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2000/01:111 s. 60 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="p219dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373219x1.jpg/" id="p219img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Naturvårdsavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft32"&gt;Vid sidan av de områdesskydd som regleras i miljöbalken har myn- digheter och kommuner möjlighet att teckna frivilligt ingångna avtal med en markägare i syfte att värna allmänna intressen, som biologisk mångfald. I skogspolitiken omnämns naturvårdsavtal första gången i förarbetena till 1993 års skogspolitiska beslut, då under beteckningen civilrättsliga avtal. De första naturvårdsavtalen med staten som part ingicks under våren 1994 och erfarenheterna av dessa avtal var goda. Ett problem som uppmärksammades var dock att fastigheter vanli- gen överlåts med kortare mellanrum än de långa tidsperioder som avtalen omfattade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Ett civilrättsligt avtal blir inte automatiskt gällande mot en ny ägare av fastigheten, inte ens om denne vid köpet hade vetskap om avtalet. Även frågan om hur ett avtal stod sig i händelse av att fastigheten utmättes för markägarens skulder var olöst. I samband med miljöbal- kens ikraftträdande fick dessa avtal därför sin särskilda lagreglering i jordabalken.&lt;SPAN class="ft88"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Naturvårdsavtal likställs enligt 7 kap. 3 § andra stycket jordabalken vid en nyttjanderätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft126"&gt;Vad fastighetsägaren enligt en skriftlig överenskommelse med staten eller en kommun angående naturvården inom ett visst område (naturvårds- avtal) förbundit sig att tillåta eller tåla skall vid tillämpningen av denna balk och andra författningar i sin helhet anses som en nyttjanderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft9"&gt;Jordabalkens gängse synsätt om att jord upplåts för nyttjande stäm- mer inte riktigt med syftena bakom ett naturvårdsavtal som primärt innebär att nyttjanderättsinnehavaren inte kommer att bruka eller nyttja jorden i egentlig mening. Avtalets huvudsakliga syfte är i stäl- let att markägaren ska avstå från ett nyttjande. Lagtekniskt löstes detta genom att naturvårdsavtalet ska anses som nyttjanderätt vid tillämp- andet av jordabalken och andra författningar. På så vis kunde natur- vårdsavtalet, trots sin avvikande utformning i förhållande till jorda- balkens upplåtelseformer, ändå omfattas av det sakrättsliga skydd som gäller för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;Viktigt i sammanhanget är att det endast är den del av avtalet som avser en förbindelse för markägaren att tillåta eller tåla något angå- ende naturvården på fastigheten som omfattas av det sakrättsliga skyd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1997/98:90.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="p220dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373220x1.jpg/" id="p220img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;det och alltså kan göras gällande direkt mot en förvärvare av fastig- heten. Sådana åtaganden är normalt att tillåta viss naturvårdande sköt- sel och avstå från att nyttja marken på visst sätt, exempelvis avverk- ning. Om någon positiv förpliktelse skrivs in i avtalet, exempelvis om att utföra viss skogsvård eller hålla väg omfattas de inte av det sakrätts- liga skyddet och kan inte göras gällande mot annan än avtalsparten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Naturvårdsavtal för statens räkning tecknas av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket (i regel via länsstyrelserna). Naturvårdsverket och länsstyrelserna kan teckna naturvårdsavtal avseende samtliga ägoslag och naturtyper. Skogsstyrelsen tecknar normalt naturvårdsavtal för mark som omfattas av skogsvårdslagens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft41"&gt;Naturvårdsavtal är ett tidsbegränsat civilrättsligt avtal mellan det allmänna och en markägare, som kan reglera avstående av visst bruk, exempelvis skogsbruk, eller att myndigheten eller kommunen får vidta vissa naturvårdande åtgärder på fastigheten. Den rättsliga regler- ingen är begränsad till det som i allmänhet gäller för avtal samt för nyttjanderätter enligt jordabalken. Därmed omfattas naturvårdsavtal av balkens regler om bland annat en tidsgräns på 50 år, möjligheten till inskrivning i fastighetsregistret och sakrättslig skydd. Om av- talets materiella innehåll saknas däremot närmare lagreglering och principen om avtalsfrihet gäller. Ett naturvårdsavtal tecknas i regel för att produktiv skogsmark i väsentlig utsträckning ska användas för annat ändamål än virkesproduktion. Detta innebär att 3 § i skogs- vårdslagen aktualiseras för den produktiva skogsmark som omfattas av avtalet vilket medför att skogsvårdslagens regler om återväxtskyl- dighet, föryngringsåtgärder samt avverkningsformer inte blir tillämp- liga.&lt;SPAN class="ft90"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Eftersom ett avtal endast gäller mellan de parter som ingått avtalet och nyttjandet av den fastighet som berörs, kan inte avtalet innehålla några restriktioner för andra, till exempel reglering av det allemansrättsliga tillträdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft12"&gt;Eventuellt utfallande virke, från naturvårdande åtgärder som till exempel frihuggning av lövträd, i samband med tecknande av natur- vårdsavtal eller under avtalstiden tillfaller fastighetsägaren. I likhet med naturreservat och biotopskyddsområden kvarstår äganderätten till skogen hos fastighetsägare, vilket innebär att även de skyldigheter som följer med markägandet kvarstår, till exempel vid brandbekämp- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se även Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 1993:2) till 29 § skogsvårdslagen angående avtal för att gynna förekomsten av död ved.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="p221dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373221x1.jpg/" id="p221img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p587 ft9"&gt;Totalt omfattas drygt 40 000 hektar skogsmark av naturvårdsavtal, vid sidan av de särskilda typerna av avtal som beskrivs nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Myndigheternas riktlinjer för naturvårdsavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tillsammans med länssty- relsen i Skåne tagit fram gemensamma riktlinjer för tillämpning av naturvårdsavtal.&lt;SPAN class="ft81"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Enligt riktlinjerna ska naturvårdsavtal användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden bevaras och utvecklas långsiktigt. Den huvud- sakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara och utveckla biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;I riktlinjerna poängteras att avtalen både bidrar till delaktighet och engagemang från markägaren och utgör ett flexibelt verktyg för att nå miljökvalitetsmålen. Flexibiliteten gäller bland annat vilka naturmiljöer och ägoslag som kan omfattas av naturvårdsavtal, avtals- tidens längd och tidpunkt för betalning av ersättning (vid ett eller flera tillfällen). Syftet med ett naturvårdsavtal är att bevara och/eller förstärka biologiska naturvärden med utgångspunkt i en eller flera värdekärnor. Tanken är att avtalen ska komplettera miljöbalkens om- rådesskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Naturvårdsavtal ska användas för områden som är prioriterade i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. För skydd av skogsmark tillämpas den nationella strategin och länsvisa strategier för formellt skydd av skog. Valet av objekt ska därmed göras enligt strategins prin- ciper och prioriteringsmodell, se nedan kapitel 6.7.2. Andelen värde- kärna i avtalsområdet är normalt minst 50 procent men kan vara lägre i direkt anslutning till sådana värdekärnor som redan är formellt skyddade eller som skyddas formellt samtidigt med naturvårdsavtalet, då detta utgör skyddszon eller utvecklingsmark. Andra bevarande- värden, exempelvis friluftsliv- eller kulturmiljövärde, kan stärka en skogsbiologisk värdekärnas skyddsvärde, men utgör i sig inte tillräck- lig grund för tecknande av ett naturvårdsavtal.&lt;SPAN class="ft81"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsavtal kan användas såväl inom områden där naturvärdena gynnas av naturvård- ande åtgärder som där merparten av områdets naturvärden gynnas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsavtal, Riktlinjer för tillämpning&lt;SPAN class="ft94"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;2013-06-20,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; version 3.0, Naturvårdsverkets ärendenummer &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;NV-09333-12,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; Skogsstyrelsens diarienummer 2012/2424.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se dock om naturvårdsavtal för sociala värden nedan i kapitel 6.3.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft32"&gt;att det lämnas orört. Ett större område är i regel mer funktionellt än ett mindre, särskilt när det gäller produktiv skogsmark. Områden inom detaljplan prioriteras inte för naturvårdsavtal då eventuella natur- värden anses tillgodosedda genom planläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft32"&gt;Enligt riktlinjerna ska en bedömning av naturvårdsavtalets lämp- lighet som bevarandeform för ett enskilt värdefullt naturområde alltid göras från fall till fall och med utgångspunkt från de aktuella förut- sättningarna. Det finns tillfällen och förhållanden när naturvårdsavtal enligt riktlinjerna är mindre lämpligt. Det kan bland annat handla om att området berör ett större antal fastigheter, fastigheter med en komplicerad ägarstruktur, till exempel ett stort antal delägare, oskif- tade dödsbon eller samfällda markområden utan ordnad förvaltning, att ordningsföreskrifter för allmänheten krävs för att tillgodose syftet med skyddet eller om det finns exploateringsplaner för området. I så- dana fall bör hellre områdesskydd enligt miljöbalken användas som bevarandeform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;Om bedömningen är att den bästa skyddsformen för ett område är områdesskydd enligt miljöbalken, kan dock naturvårdsavtal träffas med berörd fastighetsägare under utredningstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Enligt riktlinjerna är utgångspunkten vid tecknade av ett natur- vårdsavtal att skyddet ska vara långsiktigt. Flera faktorer påverkar vilken avtalstid som parterna kan enas om. En viktig faktor är natur- ligtvis den enskilde fastighetsägarens förutsättningar och dennes planeringshorisont för sin fastighet. För myndigheternas del handlar det om att göra en avvägning mellan kostnaderna och den bedömda naturvårdsnyttan, särskilt vid korta avtal. I den avvägningen ska admi- nistrativa kostnader för handläggning, inventering, beräkning av ersätt- ning, utmärkning, uppföljning med mera beaktas. Enligt riktlinjerna får de administrativa kostnaderna för myndigheternas arbete därför inte vara orimligt höga i förhållande till naturvårdsnyttan med avtalet. Som en tumregel för genomsnittet av naturvårdsavtal för produktiv skogsmark gäller att den administrativa kostnaden inte bör överstiga &lt;NOBR&gt;15–25&lt;/NOBR&gt; procent av den totala kostnaden för avtalet. Avtal tecknas nor- malt på de fasta avtalslängderna: 1, 3, 5, 10, 15, 20, 30, 40 eller 50 år. Ett naturvårdsavtal kan även tecknas på annan tid i avvaktan på att området utreds för att omfattas i ett större planerat områdesskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Då staten ingår ett naturvårdsavtal är intentionen vanligtvis att skyddet ska vara mer långsiktigt än vad avtalstiden anger. Det kan dock ibland finnas skäl att ompröva ett tidigare utvalt område när av-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="p223dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373223x1.jpg/" id="p223img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;talstiden upphör, till exempel om det finns andra områden som hellre bör prioriteras för bevarande.&lt;SPAN class="ft77"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft32"&gt;Det är möjligt att i avtalet ange en uppsägningsklausul som ger myndigheterna rätt att frånträda avtalet i förtid, till exempel om en art som avsetts skyddas genom avtalet lämnat området. Riktlinjerna anger att sådana uppsägningsklausuler endast ska skrivas i undantags- fall. Om både myndigheten och markägaren är ense om att säga upp avtalet finns inget hinder mot att så sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ersättning för naturvårdsavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;Vid beräkning av ersättning för naturvårdsavtal gäller andra ersätt- ningsregler än de som finns i miljöbalken. Jordabalken innehåller inte heller några regler om rättslig prövning av ersättning för naturvårds- avtal. Någon lagstadgad rätt till ersättning föreligger därmed inte vilket, till skillnad mot områdesskydd enligt miljöbalken, innebär att ett naturvårdsavtal kan träffas utan ersättning om parterna är överens om detta. Normalt betalas dock ersättning vid tecknande av natur- vårdsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Beräkning av ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Fram till år 2010 tillämpade Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen olika grunder för att beräkna ersättningen till markägaren vid ett naturvårdsavtal. Den tidigare ersättningsnivån uppgick i genomsnitt till cirka 20 procent av avkastningen. Sedan år 2010 finns gemensamma riktlinjer som innebär att samma ersättning erbjuds markägaren oav- sett med vilken myndighet avtalet tecknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Vid tecknande av naturvårdsavtal utgår som regel ett engångs- belopp på 8 000 kronor som utbetalas till fastighetsägaren i samband med att avtalstecknandet. Denna schablonersättning som utgår oav- sett områdets storlek utgör ett incitament för fastighetsägare att teckna avtal även om det upplåtna området är litet eller avkastningen från området är låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Beräkning av ersättningen i övrigt utgår från den bedömda av- kastning från det område som omfattas av avtalet vid ett normalt brukningsförfarande. Ersättning beräknas med en förenklad modell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2008/09:214 s. 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="p224dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373224x1.jpg/" id="p224img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;av skogens avkastning i avtalsområdet, baserat på en schabloniserad beräkning av rotnetto. Rotnettot motsvarar den bedömda virkesintäk- ten minskat med huggnings- och terrängtransportkostnader. Virkes- intäkten beräknas som om befintligt bestånd avverkas omgående, in- klusive eventuella fröträd, timmerställning eller liknande som annars skulle ha avverkats vid ett senare tillfälle. Avräkning görs även för den miljöhänsyn som vid en avverkning skulle tagits enligt 30 § skogs- vårdslagen. Den ersättning som fastighetsägaren erbjuds motsvarar 1,2 procent av rotnettot per år som avtalet omfattar. Det innebär att ett &lt;NOBR&gt;50-årigt&lt;/NOBR&gt; avtal motsvarar cirka 60 procent av rotnettot. Impediment kan ingå i avtalsområdet, men ersättning utgår inte för denna areal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Denna ersättningsnivå för skogsmark, som inneburit en tredubb- ling sedan år 2010, bygger på regeringens uttalande om att ersättningen bör ligga på en nivå som innebär att naturvårdsavtal blir ett attraktivt alternativ till andra former av skydd. Samtidigt ska ersättningsnivån skilja sig från den som gäller för naturreservat eller biotopskydds- områden, eftersom avtalen är tidsbegränsade och bygger på ett gemen- samt ansvarstagande för miljön, mellan staten och markägaren.&lt;SPAN class="ft81"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Utbetalning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft12"&gt;Utbetalning av ersättning för naturvårdsavtal kan ske genom engångs- utbetalning eller vid flera tillfällen, till exempel som årlig utbetalning, i normalfallet dock längst under 5 år. Myndigheterna strävar efter att koncentrera utbetalningarna till så få tillfällen som möjligt för att hålla nere de administrativa kostnaderna. Det finns inte heller någon skatteteknisk fördel för markägaren att få ersättningen utbetald under flera år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Skatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft32"&gt;Beskrivningen nedan avser endast enskilda näringsidkare och berör alltså inte bolagsbeskattning. Ett naturvårdsavtal är till skillnad mot den ersättning som utgår vid inrättande av ett områdesskydd för all framtid, inte att jämställa med en avyttring. Ersättning för ett natur- vårdsavtal ska därför, oavsett om löptiden är 5 eller 50 år, beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2008/09:214 s. 73.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="p225dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373225x1.jpg/" id="p225img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Särskilda skatteregler om när inkomst från naturvårdsavtal ska tas upp saknas. Inkomsten ska därför tas upp som intäkt det beskatt- ningsår som inkomsten hänför sig till enligt god redovisningssed. Skatteverket har i ett ställningstagande år 2005&lt;SPAN class="ft81"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;kommit till slut- satsen att inkomsten från ett naturvårdsavtal som enbart innebär en begränsning för fastighetsägaren att nyttja marken och inte förut- sätter någon prestation, i sin helhet ska tas upp som intäkt när fastig- hetsägaren fått rätt till ersättningen. Ersättningen ska därmed inte periodiseras över avtalstiden. Detta ställningstagande innebar en änd- ring av tidigare praxis som byggde på ett förarbetsuttalande där reger- ingen ansett att ersättning från ett naturvårdsavtal borde periodi- seras och intäktsredovisas linjärt under avtalets löptid.&lt;SPAN class="ft81"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Frågan om periodisering av naturvårdsavtal har därefter utretts vid flera tillfällen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Det saknas alltjämt möjlighet att periodisera ersättningen, vid sidan av de vanliga periodiseringsmöjligheterna för näringsidkare: periodi- seringsfond, expansionsfond och räntefördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet utan möjlighet till periodisering innebär att skatteeffekten blir relativt hög. För in- komster i detta inkomstslag ska nämligen även sociala avgifter i form av egenavgift utgå. Dessutom utgår statlig inkomstskatt för inkoms- ter över skiktgränsen. En skogsägare som får ersättning för ett natur- vårdsavtal ska därmed betala skatt med &lt;NOBR&gt;40–48&lt;/NOBR&gt; procent för inkomster under skiktgränsen (490 700 kronor inkomstår 2019) och med 60– 70 procent och uppåt för inkomster över skiktgränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Sanktioner vid avtalsbrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Ett naturvårdsavtal omfattas inte av de förvaltningsrättsliga sank- tionsmöjligheterna straff eller vite. Avtalsparterna är därmed hän- visade till de civilrättsliga påföljderna som kan följa av avtalsbrott; framför allt hävning och skadestånd. En åtgärd som vidtas i ett om- råde som omfattas av ett naturvårdsavtal kan dock i många fall om- fattas av samrådsplikt enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Skatteverkets ställningstaganden, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Inkomst från naturvårdsavtal&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2005-02-14,&lt;/NOBR&gt; dnr 130 &lt;NOBR&gt;84518-05/111.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2002/03:79 s. 12 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattnings betänkande &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Beskattnings- tidpunkten för näringsverksamhet&lt;/SPAN&gt;, SOU 2008:80 samt Skatteförenklingsutredningens betänk- ande &lt;SPAN class="ft92"&gt;Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag&lt;/SPAN&gt;, SOU 2014:68.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="p226dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373226x1.jpg/" id="p226img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;Enligt den mall för upprättande av naturvårdsavtal som Natur- vårdsverket tillhandahåller ingår inget särskilt avtalsvillkor i fråga om sanktioner vid avtalsbrott. Skogsstyrelsen har övervägt att införa vites- klausuler i avtalsmallen men avstått då det bedömts som olämpligt att myndigheten på så sätt skulle manifestera ett misstroende mot den markägare som valt att teckna ett avtal med myndigheten, i det gemensam naturvårdsintressets namn. Enligt Skogsstyrelsens rutin för naturvårdsavtal&lt;SPAN class="ft81"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;ska dock myndigheten vid upptäckt av en över- trädelse mot villkor i avtalet ”överväga att framställa ett skadestånds- krav för avtalsbrott”. Det saknas rättspraxis på vilken ekonomisk skada som staten skulle kunna hävda i en sådan process, vid sidan av de kostnader som uppkommit för tecknade av avtalet. Hävning av ett avtal på grund av avtalsbrott innebär att prestationerna enligt av- talet ska återgå, vilket då även skulle ge staten en möjlighet att, i vart fall delvis återkräva den utgivna ersättningen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Vid kontrollinventering under perioden &lt;NOBR&gt;2014–2019&lt;/NOBR&gt; av samman- lagt 3 200 naturvårdsavtal har Skogsstyrelsen identifierat potentiella avtalsbrott i &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; procent av avtalsområdena. Siffran varierar och är högre efter exempelvis stormar eller insektsangrepp. De identifie- rade avtalsbrottet rör främst mindre åtgärder inom avtalsområdet, som vindfällen i ytterkanterna som upparbetats eller traktorvägar som anlagts eller röjts. I några fall har myndigheten i dialog med mark- ägaren fått till stånd naturvårdande skötsel som kompensation för avtalsbrottet. Såvitt känt har Skogsstyrelsen aldrig tillämpat möjlig- heten att kräva skadestånd eller häva ett naturvårdsavtal. För det fall ett mer flagrant avtalsbrott upptäcks har Skogsstyrelsen i något enstaka fall i stället åtalsanmält markägaren med hänvisning till sam- rådsplikten enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.&lt;SPAN class="ft81"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Särskilda former av naturvårdsavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft42"&gt;Naturvårdsavtal i stället för förbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Naturvårdsavtal är även möjliga att teckna i de fall då staten kan bli ersättningsskyldig på grund av ett förbud mot avverkning, efter ett samrådsförfarande enligt 12 kap. 6 § miljöbalken eller inom ett Natura&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsens rutin &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Handläggning av naturvårdsavtal&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2016-06-28,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;H-32/2016.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bengtsson, Bertil, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Avtal om naturvård&lt;/SPAN&gt;, SvJT 2014 s. 256.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Uppgift från Skogsstyrelsen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-05-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;2000-område.&lt;/NOBR&gt; En utgångspunkt är att fastighetsägaren är intresserad av att teckna ett naturvårdsavtal för området i stället för att få intrångs- ersättning enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Ersättning beräknas i samband med avverkningsanmälan där myn- digheten och fastighetsägaren är ense om att naturvårdsavtal är ett alternativ till interimistiskt förbud med stöd av miljöbalken. För- delen med interimistiskt förbud och beslut att inte ge tillstånd till exempelvis slutavverkning är att ägaren kan förutse de rättsliga och ekonomiska förutsättningarna för beräkning av ersättning enligt miljö- balkens ersättningsregler. Om parterna i stället väljer att träffa ett naturvårdsavtal beräknas årlig ersättning på i huvudsak samma sätt med den skillnaden att ersättningen vid tecknande av naturvårdsavtal betalas i direkt anslutning till avtalsteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Naturvårdsavtal i stället för interimistiskt förbud innebär normalt att fastighetsägaren avstår från avverkning inom berört område av fastigheten och att skogsvårdsåtgärder eller naturvårdande skötsel inte påbörjas under avtalstiden. Avtalstiden är högst 3 år. I natur- vårdsavtalet anges att avtalsområdet bör avsättas för naturvård genom områdesskydd när avtalet upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Ersättningen för ett sådant naturvårdsavtal beräknas med utgångs- punkt från den avverkning som ägaren planerat att genomföra ome- delbart om inte avtalet tecknats. Ersättningen per år beräknas som avkastningsräntan på det beräknade rotnettot och betalas ut när av- talet tecknats. Avkastningsräntan är den vid avtalstidpunkten gällande referensräntan med tillägg av 2 procent. Detta sätt att beräkna årlig ersättning följer av rättspraxis för beräkning av årlig ersättning när tillstånd nekats till avverkning med stöd av miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;Skogsstyrelsen tillämpar i dagsläget inte denna typ av avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;Fastighetsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Fastighetsavtalen föreslogs som en kompletterande skyddsform av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i rapporten &lt;SPAN class="ft43"&gt;Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur &lt;/SPAN&gt;år 2008. Regeringen gav därefter myndigheterna i uppdrag att tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne län ta fram riktlinjer om formerna för och tillämpning av fastighets- avtal som ett viktigt verktyg för att bidra till måluppfyllelsen av flera&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="p228dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373228x1.jpg/" id="p228img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft10"&gt;miljökvalitetsmål.&lt;SPAN class="ft77"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;År 2013 publicerades de gemensamma riktlin- jerna för fastighetsavtal.&lt;SPAN class="ft77"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Syftet med fastighetsavtal är att motivera en fastighetsägare med särskilt höga miljöambitioner att bevara eller tillskapa ytterligare miljö- värden på hela sin fastighet samtidigt som skogsproduktion bedrivs. Dessa miljöambitioner ska vara högre än hänsynskrav i lag, det gene- rella sektorsansvaret och eventuella certifieringar. Fastighetsavtalet ska ge en helhetssyn på en fastighets skogsproduktion och miljö- hänsyn samt tjäna som incitament till fastighetsägare för att bevara och öka skogliga värdekärnors storlek och/eller naturvärdeskvalitet. Fastighetsavtalet ska också illustrera den svenska modellen på fas- tighetsnivå, det vill säga både avsättningar av bestånd med höga miljö- värden, och skogsproduktion med god miljöhänsyn samt i förkom- mande fall områden där målen kombineras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Ett fastighetsavtal är en form av naturvårdsavtal som gäller för en hel fastighet. All skogsmark på fastigheten ingår i avtalet, både den skog där syftet är att bevara och öka naturvärdena och den skog som även fortsättningsvis ska brukas för skogsproduktion med miljöhän- syn enligt intentionerna i skogs- och miljöpolitiken. Rekreationsvär- den och kulturmiljövärden kan ingå i ett fastighetsavtal. Fastighets- avtalet reglerar det fastighetsägaren förbinder sig att avstå ifrån eller ska tåla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Utgångspunkten vid fastighetsavtal ska vara fastigheter med skog- liga värdekärnor och eventuella utvecklingsmarker knutna till skog. Avtalsformen riktar sig också till fastighetsägare som bedriver och avser att bedriva ett skogsbruk med särskilt höga miljö- och natur- vårdsambitioner. Värden för kulturmiljö och friluftsliv /rekreation kan också utgöra viktiga prioriteringsgrunder vid urval av fastig- heter, men är inte skäl i sig för ett fastighetsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Följande villkor ska uppfyllas för tecknandet av ett fastighetsavtal:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Det ska finnas en aktuell, målklassad skogsbruksplan, inte äldre än 10 år. Den målklassade skogsbruksplanen och skogskartan är en bilaga till avtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Minst 15 procent av fastighetens areal ska utgöras av områden avsatta för naturvård eller förstärkt hänsyn i produktionsbestånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2008/09:2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, och Länsstyrelsen i Skåne Län, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Fastighetsavtal – riktlinjer för tillämpning&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2013-06-19,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="p229dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373229x1.jpg/" id="p229img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Fastigheten ska innehålla minst en skoglig värdekärna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Hänsynen i produktionsbestånden förutsätts bidra till att alla höga miljövärden bevaras, men även skapande och utvecklande av miljö- värden kan ingå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ambitionen är att skyddet ska vara långsiktigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft9"&gt;För fastighetsavtal tillämpas samma prioriteringsgrund som gäller för övrigt formellt skydd, och som följer av Nationell strategi för formellt skydd av skog. Fastighetsavtal tecknas som lägst för en period om 10 år. För naturvårdsbestånden inom fastigheten (NO/NS) ut- går ersättning enligt samma principer som för naturvårdsavtal i övrigt. Utöver detta utgår rådgivning i fält upp till en dag per år om vilka åtgärder som bör utföras det kommande året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Ett fastighetsavtal utformas i princip på samma sätt som för andra naturvårdsavtal med undantag av att fastighetens målklassade skogs- bruksplan biläggs avtalet. Avtalets målbeskrivning knyts då till skogs- bruksplanens NO/NS bestånd som även utgör de områden som träffas av jordabalkens bestämmelser om naturvårdsavtal. Ett fastighetsavtal innehåller mer generösa regler om ändring under avtalstiden, då en skogsbruksplan normalt uppdateras vart tionde år och då kan mål- klassningen komma att ändras. Vidare ska inte de områden som av- satts för naturvårdsändamål fastighetsavtalet märkas ut i fält.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Skogsstyrelsen har i dagsläget sju fastighetsavtal som är i kraft. Dessa omfattar cirka 225 hektar produktiv skogsmark varav cirka 100 hektar är avsatta för naturvårdsändamål. För dessa områden har skogsstyrelsen betalt ersättning med cirka 2,5 miljon kronor vilket motsvarar 25 000 kronor per hektar. De flesta avtalen löper på 50 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Skälet till den blygsamma omfattning av fastighetsavtal antas bero på ett svagt intresse från fastighetsägare att formalisera naturvården samt det omfattande arbete som krävs av myndigheterna både inför ett avtalstecknande och för de åtaganden som avtalet medför för myndigheten. &lt;SPAN class="ft88"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Uppgift från Skogsstyrelsen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-05-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="p230dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373230x1.jpg/" id="p230img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Kulturmiljövärden och värden för rekreation angavs i de ursprung- liga riktlinjerna för naturvårdsavtal endast utgöra stödkriterier till de befintliga biologiska värdena. Från år 2015 har dock kompletterande riktlinjer utformats för att även, med rekreationsvärden som grund, bevara och utveckla skogar som har ett högt socialt värde genom naturvårdsavtal.&lt;SPAN class="ft81"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Tanken är att naturvårdsavtal ska kunna tecknas även för skogar med ordinära biologiska värden men med höga upp- levelse- och rekreationsvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;De områden som kan komma ifråga utgörs av områden med skog som har så höga rekreationsvärden att skötseln bör inriktas mot att bevara och utveckla dessa värden. Naturvårdsavtalet ska utformas så att åtgärder som förstör eller försämrar rekreationsvärden och bio- logiska värden är otillåtna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Områden som kan komma i fråga för ett naturvårdsavtal för sociala värden bedöms från tre kriterier: nyttjande, kvalitet och tillgänglig- het. Kriteriet för &lt;SPAN class="ft43"&gt;nyttjande &lt;/SPAN&gt;utgår i första hand från spår av och kun- skap om att människor faktiskt besöker den aktuella skogen i relativt stor utsträckning, som upptrampade stigar och kojor. Ju tydligare spåren är, desto högre nyttjande. Det finns sju olika upplevelsekva- liteter som är identifierade i skogen och som kan avgöra om ett om- råde uppfyller kriteriet för &lt;SPAN class="ft43"&gt;kvalitet&lt;/SPAN&gt;: orördhet och mystik, skogskänsla, frihet och rymd, naturpedagogik, kulturhistoria, aktivitet och utma- ning samt service och samvaro. Kriteriet för &lt;SPAN class="ft43"&gt;tillgängligheten &lt;/SPAN&gt;bedöms utifrån hur lätt det är att komma till området, hur det är att ta sig in i skogen samt hur information om området kan presenteras på ett sådant sätt att det möjliggör för alla att ta del av skogsmiljön. Det handlar om såväl avstånd, mentala och fysiska barriärer som hur skogen ser ut. Barriärer kan vara avsaknad av kunskap om att skogen finns, rädsla för att gå vilse eller att stora vägar omger skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;De kriterier som används för att avgöra om en skog håller höga sociala värden viktas sedan samman genom ett poängsystem som används som underlag för hur prioriterad skogen är för ett avtal. Pri- oriteringsmodellen innebär att den absoluta merparten av områdena som kan komma ifråga utgörs av äldre skogar där de flesta skogs- skötselåtgärder, till exempel föryngringsavverkning, inte är förenligt med avtalets syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsens, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;PM skog, &lt;/SPAN&gt;5/2014, &lt;NOBR&gt;2014-12-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p596 ft12"&gt;När avtalet hindrar föryngringsavverkning tillämpas samma grun- der för beräkning av ersättning som vid naturvårdsavtal enligt de gemensamma riktlinjerna som beskrivs ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Det uppskattas finnas ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; avtal som är tecknade för områ- den med höga sociala värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Vitryggsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Den vitryggiga hackspetten hör till de mest hotade ryggradsdjuren i Sverige. Arten har minskat drastiskt och i dag finns sannolikt endast ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; fåglar i landet. För att hjälpa arten att överleva finns sedan 2005 ett åtgärdsprogram för arten och dess livsmiljö. Den vitryggiga hackspetten är en art som kräver skogstyper med en stor andel löv- träd och tillgång till många döda eller döende träd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Skogsstyrelsen och skogsbolaget Stora Enso tecknade redan år 1999, utan att någon statlig ersättning utgått, ett särskilt avtal för att trygga och restaurera livsmiljön för den vitryggiga hackspetten, ett så kallat vitryggsavtal. Fram till 2009 tecknades ytterligare 13 motsvarande av- tal i samma syfte med markägaren. År 2012 tecknades de 14 avtalen om med Bergvik Skog AB. I de skogar som omfattas av avtalen har omfattande naturvårdande skötselåtgärder genomförts för att öka mängden lövskog och död ved. 2019 delades skogsmarken inom Bergvik Skog AB upp på nio olika ägare som i dag äger de områden som omfattas av vitryggsavtalen. Nya avtal har tecknats mellan Skogs- styrelsen och de nya markägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;Vitryggsavtalen omfattar cirka 10 000 hektar produktiv skogsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;Ekoparksavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Ekoparksavtal är en form av naturvårdsavtal som tecknats mellan Sveaskog AB och Skogsstyrelsen utan att någon statlig ersättning utbetalats. Ekoparksavtalen är minst 1 000 hektar stora och utgörs till minst 50 procent av naturvårdsareal. På den areal som inte är naturvårdsareal i en ekopark bedrivs skogsbruk med generell eller förstärkt miljöhänsyn. I ekoparksavtalen finns vid sidan av reglering av skogsbruket en &lt;NOBR&gt;50-årig&lt;/NOBR&gt; skötselplan för naturvårdsarealerna, som innefattar olika naturvårdande skötselåtgärder, som till exempel natur-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="p232dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373232x1.jpg/" id="p232img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft9"&gt;vårdsbränningar och våtmarksrestaureringar. Vid sidan av naturvår- den har ekoparkerna till syfte att gynna friluftsliv och turism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft10"&gt;Det finns 37 ekoparker över hela Sverige som totalt omfattar 241 000 hektar varav 174 000 hektar produktiv skogsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Frivilliga avsättningar och miljöhänsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Frivilliga avsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft41"&gt;Frivilliga avsättningar är ett etablerat begrepp i svensk skogspolitik. Det framgår emellertid inte, vare sig i regeringens propositioner eller i något riksdagsbeslut någon närmare beskrivning av vad som utgör en &lt;SPAN class="ft45"&gt;frivillig avsättning&lt;/SPAN&gt;. Skogsstyrelsen har dock definierat begreppet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft3"&gt;Ett område med sammanhängande produktiv skogsmark för vilket mark- ägaren frivilligt fattat beslut om att åtgärder som kan skada dess natur- värde, kulturmiljövärde och/eller sociala värde inte ska utföras, området ska finnas dokumenterat i plan eller annan handling.&lt;SPAN class="ft82"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;Inom skogsbruket har områden avsatts för naturvården på frivillig väg sedan lång tid. En viss formalisering av dessa områden gjordes i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; genom arbetet med gröna skogsbruksplaner. I en grön skogsbruksplan ges olika bestånd olika målklasser, där be- greppen NO och NS (Naturvård Orörd och Naturvård Skötsel) inne- bär att området har naturvård som mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Frivilliga avsättningar är en viktig del av principen om sektors- ansvar som lades fast 1988, preciserades genom 1991 års miljöpolitiska beslut samt tydliggjordes ytterligare genom den nya skogspolitiken som infördes 1994.&lt;SPAN class="ft88"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;De frivilliga avsättningarna är också en central del av miljömåls- arbetet inom miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft43"&gt;Levande Skogar&lt;/SPAN&gt;. Ett tidigare delmål till miljömålet, att skydda ytterligare 900 000 hektar skogsmark, för- utsatte ett frivilligt ansvarstagande från skogsbruket om skydd av ytterligare minst 500 000 hektar skogsmark till 2010.&lt;SPAN class="ft81"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;Enligt nu- varande etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden, som antogs 2014&lt;SPAN class="ft81"&gt;110&lt;/SPAN&gt;, anges att skogsbrukets frivilliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/SPAN&gt;, Statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark&lt;SPAN class="ft94"&gt;, rapport 2019/18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se kapitel 4.2.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2000/01:130 s. 144.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2013/14:141 s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="p233dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373233x1.jpg/" id="p233img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p600 ft9"&gt;avsättningar bör har ökat med cirka 200 000 hektar skogsmark i om- råden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft32"&gt;Vid den första uppföljningen av de frivilliga avsättningarna, som gjordes 1996, omfattade dessa områden cirka 330 000 hektar. Mellan uppföljningarna 1998 och 2002 ökade arealen kraftigt. Mycket av detta var ett resultat av miljöcertifieringar enligt FSC och PEFC, som ställer krav på att en certifierad markägare ska avsätta minst 5 pro- cent av den produktiva skogsmarken för naturvård. Även efter 2002 fortsatte arealen frivilliga avsättningar att öka, om än i långsammare takt till 2010. Vid uppföljningen 2016 noterades en minskning. En förklaring till detta var att en del av de frivilliga avsättningarna i stäl- let blivit formellt skyddade av staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft9"&gt;Arealen frivilliga avsättningar 2019 är 1,3 miljoner hektar vilket är en ökning med cirka 45 000 hektar (4 procent) jämfört med 2018.&lt;SPAN class="ft81"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Arealen utgör 3,8 procent av den enskilt ägda produktiva skogs- marken. Enskilda markägare utgörs i det här sammanhanget av fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag. Motsvarande siffra för övriga ägare, som stora skogsbolag, Svenska kyrkan och stat- liga myndigheter, är 6,9 procent vilket motsvarar 64 procent av de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;frivilliga avsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft32"&gt;Det finns stora skillnader i de frivilliga avsättningarna mellan län när det gäller total areal och andel av den produktiva skogsmarken. Största arealen frivilliga avsättningar återfinns i Jämtlands län följt av Norrbottens län. Den största andelen av produktiv skogsmark som är frivilligt avsatt finns också i Jämtlands län, cirka 8 procent, följt av Hallands län. Minst areal och minst andel, cirka 3 procent, frivilliga avsättningar finns i Gotlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft12"&gt;En beräkning av varaktigheten av de frivilliga avsättningarna gjordes genom att jämföra arealer från 2008 med 2016. Under denna period övergick sju procent av arealen frivilliga avsättningar till formellt skydd och en procent slutavverkades.&lt;SPAN class="ft88"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Frivilliga avsättningar och certifierad areal 2019&lt;SPAN class="ft94"&gt;, Statistiskt meddelande, JO1404 SM 2001, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;2020-05-19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Avrapportering av regeringsuppdrag om frivilliga avsättningar&lt;SPAN class="ft20"&gt;, meddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4–2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="p234dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373234x1.jpg/" id="p234img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Statens roll inom de frivilliga avsättningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft32"&gt;Skogsstyrelsen har ett visst ansvar för frivilliga avsättningar, vilket följer av myndighetens instruktion där det bland annat anges att myn- digheten ska verka för att de miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat nås. Vid behov ska myndigheten föreslå åtgärder för miljö- arbetets utveckling samt samordna uppföljning, utvärdering och rap- portering i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar och har där- med även ett ansvar för uppföljning och utvärdering av de frivilliga avsättningarna.&lt;SPAN class="ft112"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Regering och riksdag har vid flera tillfällen poängterat betydelsen av de frivilliga avsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft43"&gt;Levande skogar&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft81"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;Därför har det uttalats att dessa områden ska följas upp och utvärderas med avseende på kvalitet, kvantitet och långsiktighet. Upp- följningar har som nämnts ovan gjorts vid flera tillfällen och i decem- ber 2019 gav regeringen ett nytt uppdrag till Skogsstyrelsen om att utarbeta ett system för redovisning av de frivilliga avsättningarna för ökad transparens av områdenas geografiska läge, varaktighet och natur- vårdskvalitet. Uppdraget ska redovisas senast 30 september 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft42"&gt;Frivilliga avsättningar är en viktig del av miljöcertifieringen inom skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft32"&gt;En viktig drivkraft för frivilliga avsättningar, är de marknadsbaserade miljöcertifieringarna inom skogsbruket. Ett av certifieringskraven i de båda certifieringssystemen är som nämnts ovan, att certifierade markägare ska avsätta minst fem procent av den produktiva skogs- marksarealen för naturvårdsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;Enligt FSC definieras avsatta områden som ”Avgränsade områ- den som är utformade för att i första hand skydda arter, livsmiljöer, ekosystem, naturliga funktioner/processer eller andra platsspecifika värden i kraft av deras långsiktiga miljövärden eller kulturella värden. Syftet med avsättningarna kan också vara uppföljning och utvärder- ing eller forskning.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;FSC-standarden&lt;/NOBR&gt; kriterium 6.5.1 ska ett urval av den pro- duktiva skogsmarksarealen avsättas och undantas från andra åtgärder än skötsel för att bevara och främja områdets naturliga eller hävd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;2 § 4 och 5 förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2013/14:141 och prop. 2007/08:108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="p235dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373235x1.jpg/" id="p235img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;betingade biologiska mångfald. Vidare preciseras att dessa områden ska omfatta minst fem procent av den produktiva skogsmarksarealen och urvalet göras utifrån skogliga naturvärden, representativitet i landskapet och i förhållande till biologisk mångfald. I standarden finns exempel på områden som får räknas in; nyckelbiotoper, utpräg- lat olikåldriga och skiktade naturskogar, skapade eller restaurerade våtmarker, annan trädbevuxen mark med minst 25 procent kron- täckning och där bete eller slåtter bedrivs i tillräcklig omfattning för att ge goda livsbetingelser åt hävdberoende flora/fauna. Naturreser- vat och biotopskydd får räknas in till den del där ersättning inte ut- gått. Naturvårdsavtal där avtalet löper längre än 25 år, om inte kor- tare avtal kan motiveras av naturvårdsskäl, får också räknas med. Markinnehav ovan den fjällnära gränsen är undantagen från kraven i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.5.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;De avsatta områdena ska dokumenteras i ekologisk landskaps- plan eller skogsbruksplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Enligt den nya standarden för FSC, som börjar gälla den 1 okto- ber 2020, finns ett nytt kriterium, 6.5.2, om att ytterligare minst fem procent av den produktiva arealen ska skötas med långsiktigt bevarande och utveckling av naturvärden och/eller sociala värden som primära mål. I standarden finns exempel på områden som får räknas in; ytterligare områden avsatta för naturvård enligt tidigare kriterium, områden med förstärkt naturhänsyn och specifika naturvårdsåtgär- der, områden som långsiktigt sköts med kontinuitetsskogsbruk eller luckhuggning med naturlig föryngring, områden med förstärkt hän- syn till upplevelsevärden och/eller lokal ekonomi, områden med för- stärkt hänsyn till renskötseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft9"&gt;I PEFC:s skogsbruksstandard&lt;SPAN class="ft81"&gt;115 &lt;/SPAN&gt;handlar kriterium 5.1 om avsätt- ningar för miljöändamål och där anges att minst fem procent av den produktiva skogsmarken ska avsättas för miljöhänsyn (målklass NO eller NS). Avsättningen ska markeras i en skogsbruksplan. Undantag gäller för markinnehav om mindre än 20 hektar produktiv skogsmark där områden som har höga naturvärden saknas. Området ska vara minst 0,3 hektar. För skogsägare med 5 000 hektar eller mer är minsta sam- manhängande areal för avsättning 0,5 hektar. Skogsägaren ska efter- sträva att återställa eller skapa förutsättningar för att binda samman skyddsvärda biotoper där så är lämpligt. Följande prioriteringsord- ning gäller vid urval och avgränsning;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;PEFC, &lt;/SPAN&gt;Svenska PEFC:s skogsstandard. &lt;NOBR&gt;2017–2022&lt;SPAN class="ft20"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; SWE 002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Nyckelbiotoper eller område med motsvarande naturvärden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Objekt med naturvärden eller motsvarande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Bestånd med utvecklingsbara naturvärden och/eller områden med stor betydelse för rekreation och friluftsliv eller kulturmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft12"&gt;Områden som i skogsbruksplanen identifierats som värdefulla för rekreation och friluftsliv ska ha identifierats utifrån att området har hög nyttjandegrad, höga upplevelsekvaliteter och bra tillgänglighet och nåbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;I många fall betalar virkesköpande organisationer ett något högre pris för certifierad råvara vilket gör att certifieringen kan vara ett av flera incitament för en markägare att göra frivilliga avsättningar och andra miljöåtgärder. Certifierade produkter kan inbringa ett högre marknadspris och efterfrågan på certifierade produkter ökar i takt med stigande miljömedvetenhet hos konsumenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Av de frivilliga avsättningarna står certifierade skogsägare för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft12"&gt;84 procent av arealen, vilket motsvarar cirka 7,1 procent av deras pro- duktiva skogsmarksareal. Motsvarande andel för &lt;NOBR&gt;icke-certifierade&lt;/NOBR&gt; skogsägare är 2,3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Miljöhänsyn vid avverkning enligt 30 § skogsvårdslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft41"&gt;Miljöhänsynen är en integrerad del av den svenska skogspolitiken. Den hänsyn som lämnas i samband med skogsbruksåtgärder och som utgör sådan hänsyn som anges i Skogsstyrelsens föreskrifter, förutsätts av myndigheten sparas så länge den håller tillräckligt höga naturvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft42"&gt;Uppföljning av miljöhänsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Skogsstyrelsen har sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; gjort uppföljningar av den miljöhänsyn som skogsbruket tar i samband med avverkningar. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; gjordes två stora undersökningar (Polytax) som sedan blev årligen återkommande. Uppföljningarna visade på vissa brister i hänsyn till natur- och kulturmiljövärden. På merparten av avverkningarna hade tillräcklig volym sparats, men fel hänsyn hade enligt myndigheten prioriterats. De flesta större skogsägare och skogs- ägarföreningarna genomför även omfattande interna uppföljningar av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="p237dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373237x1.jpg/" id="p237img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;skogsbruksåtgärder, bland annat lämnad miljöhänsyn. En diskussion uppstod om resultaten av Skogsstyrelsens uppföljning eftersom skogs- bruket inte delade den bild myndigheten gav. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket fick 2011 ett regeringsuppdrag att ta fram en kun- skapsplattform om hur större måluppfyllelse kan nås, när det gäller miljörelaterade mål för hållbart skogsbruk. I uppdraget ingick att be- skriva utförandet av dagens skogsbruk i relation till beslutade mål avseende naturvård och miljö samt beskriva möjliga orsaker till be- fintliga brister.&lt;SPAN class="ft81"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Myndigheterna redovisar fyra problemområden som orsak till bristerna;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Skogsstyrelsen och skogsbruket har olika målbilder för miljöhän- syn vid föryngringsavverkning samt olika syn på hur miljöfunk- tioner och mål värderas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Avsaknad av tillräcklig kunskap om skogspolitikens dåvarande målnivåer, lagnivån och rådgivningsnivån. Skogsstyrelsen har inte lyckats kommunicera dessa nivåer tillräckligt väl, och skogsbru- ket har inte till fullo tagit till sig varför dessa nivåer finns och vad de innebär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Skilda uppfattningar om vem som ansvarar för en god miljöhän- syn i skogen. Markägaren har det slutgiltiga juridiska ansvaret, men involveras inte tillräckligt tydligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Uppföljningsmetoderna är otydliga. Olika begrepp och system skapar osäkerhet och det är få inom skogsbruket som är insatta i hur polytaxinventeringen är upplagd. Polytax måste bli mer trans- parent och kanske också förenklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft9"&gt;Flera olika förslag till åtgärder, riktade till regeringen, skogsbruket och myndigheterna själva, presenterades i redovisningen. En viktig åtgärd var den &lt;SPAN class="ft43"&gt;Dialog om miljöhänsyn &lt;/SPAN&gt;som initierades av Skogsstyrelsen År 2011, som ett ambitiöst projekt som genomfördes tillsammans med hela sektorn i ett stort antal arbetsgrupper. Syftet med dialogen var att den skulle leda till ökad samsyn inom sektorsansvaret, utvecklade sätt att beskriva målbilder för bra miljöhänsyn, väl kända lagkrav för miljöhänsyn, ett uppföljningssystem som kan utgöra grunden för en fortsatt utvecklings- och lärprocess. Fyra arbetsgrupper tog fram mål-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Skogs- och miljöpolitiska mål brister, orsaker och förslag på åtgärder&lt;SPAN class="ft20"&gt;, med- delande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2-2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="p238dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373238x1.jpg/" id="p238img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;bilder för god miljöhänsyn: Naturvård, Mark och vatten, Friluftsliv och rekreation samt Kulturmiljöer. En arbetsgrupp arbetade med över- syn av 30 § i skogsvårdslagen, en annan med uppföljning av miljö- hänsyn vid skogliga åtgärder. En sammanhållande processgrupp och en styrgrupp fanns också. Arbetet är nu organiserat genom en sam- verkansgrupp som ansvarar för utveckling och ständiga förbättringar av de gemensamma målbilderna. Den första samlingen målbilder pre- senterades 2013.&lt;SPAN class="ft81"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;Därefter har flera av målen reviderats, bland annat 2016&lt;SPAN class="ft81"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;och den senaste revideringen gällde målbilder för dikesrens- ning och skyddsdikning&lt;SPAN class="ft81"&gt;119&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Inom &lt;SPAN class="ft43"&gt;Dialog för miljöhänsyn &lt;/SPAN&gt;gjordes en översyn av 30 § skogsvårds- lagen. Detta arbete redovisades i två omgångar. Den första redovis- ningen gjordes 2011&lt;SPAN class="ft81"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;då utgångspunkten främst var att uppdatera, komplettera och justera vissa regler. Förtydligande skrivningar avse- ende hänsynen till vatten, utvecklade beskrivning av hänsynskrävande biotoper samt utvecklade skrivningar avseende kulturlämningar gjordes. Den andra redovisningen gjordes 2014&lt;SPAN class="ft81"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;med en ambition att för- ändringarna ska leda till en mer funktionell och ändamålsenlig miljö- hänsyn vid skogsbruksåtgärder, som i större utsträckning kan bidra till att de skogspolitiska målen uppnås. En större förändring i före- skrifterna var uppdateringen av avsnittet om prioritering. Frågan om artskyddet i skogen diskuterades ingående och förändringar beslutades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Ytterligare en del av &lt;SPAN class="ft43"&gt;Dialog för miljöhänsyn &lt;/SPAN&gt;var att ta fram en ny förbättrad hänsynsuppföljning med anledning av bristerna i den tidi- gare polytaxuppföljningen. Den nya hänsynsuppföljningen sjösattes 2015. Införandet av den nya hänsynsuppföljningen har ännu inte kommit så långt att det finns resultat att redovisa. Under våren 2019 började Skogsstyrelsen utvärdera metoden för hänsynsuppföljning och gjorde med anledning av detta en förstudie med syfte att förbättra och utveckla metoden, bland annat genom att dra nytta av möjlig- heterna att effektivisera med hjälp av fjärranalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;I mars 2020 informerade Skogsstyrelsen att resultat från en kon- trollinventering visar att delar av metoden inte fungerar tillräckligt bra för att uppnå kraven för officiell statistik. Det går inte att dra några&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Målbilder för god miljöhänsyn&lt;/SPAN&gt;, rapport &lt;NOBR&gt;5-2013.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft111"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn – Skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärde&lt;SPAN class="ft110"&gt;r, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;12-2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nya målbilder för god miljöhänsyn vid dikesrensning och skyddsdikning&lt;SPAN class="ft94"&gt;, Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;6-2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 § SvL Del 1&lt;SPAN class="ft46"&gt;, meddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6-2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 § SvL&lt;SPAN class="ft20"&gt;, meddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1-2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="p239dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373239x1.jpg/" id="p239img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;säkra slutsatser av hur bra skogsbruket tar miljöhänsyn och hur detta förändras över tid och ett arbete har inletts med att hitta en förbätt- rad metod. I den nya metoden kommer mer fokus än i dag att ägnas åt att även följa upp hur länge den lämnade hänsynen finns kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Samtliga hänsynsuppföljningar har hittills byggt på en inventering före avverkning av vilken hänsyn som bör tas och en uppföljande inven- tering efter avverkningen. I förslag om vidareutveckling av metoden för hänsynsuppföljning är tanken att inventeringar ska ske före och efter avverkning men inte att samma objekt ska följas. Basen i data- insamlingen är tänkt att vara provytor och avgränsning av lämnade ytor efter avverkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I juni 2013 redovisade Miljömålsberedningen ett delbetänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;Långsiktig hållbar markanvändning&lt;/SPAN&gt;, del 1.&lt;SPAN class="ft81"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Betänkandet innehåller förslag om regler för miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder genom för- ändringar i skogsvårdsförordningen samt nya etappmål för miljö- målet Levande skogar, varav ett etappmål om förtydligad miljöhän- syn i skogsvårdslagstiftningen. Regeringen valde att inte gå vidare med förslaget om förändringar i skogsvårdsförordningen, utan hänvisade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;stället till det pågående arbetet inom &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Dialog för miljöhänsyn&lt;/SPAN&gt;. Skogs- styrelsen gavs i uppdrag att årligen redovisa resultatet från arbetet till regeringen, att upprätta en tillsynsplan samt att säkerställa att under- lag av betydelse för skoglig planering med avseende på miljöhänsyn är kvalitetssäkrad. Ett etappmål om miljöhänsyn i skogsbruket beslu- tades; ”Etappmålet om miljöhänsyn i skogsbruket är att senast 2015 är de förväntningar som samhället har på miljöhänsyn i skogsbruket tydliggjorda och känd för skogsbruket, så att de får en praktisk tillämp- ning”. Målet skulle uppfyllas genom de insatser som beskrivs i pro- positionen. Dessa insatser omfattar, utöver att regeringen ville följa arbetet med &lt;SPAN class="ft43"&gt;Dialog om miljöhänsyn&lt;/SPAN&gt;, att Skogsstyrelsen upprättar en tillsynsplan för tillsyn enligt skogsvårdslagen, att Skogsstyrelsen får meddela föreläggande eller förbud utan att först ha lämnat ett råd som inte följts, statliga insatser för att stimulera och uppmuntra fri- villiga insatser för miljöhänsyn samt säkerställande av kvalitetssäk- rade underlag för skoglig planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SOU 2013:43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="p240dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373240x1.jpg/" id="p240img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Hänsynsytor - särskild redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Under 2014/15 lämnade enskilda markägare 9 procent av den slut- avverkade arealen som hänsynsytor och övriga markägare lämnade 13,5 procent. Det ger ett genomsnitt på 11 procent för alla typer av markägare. Genom att ackumulera data om hänsynsytor som läm- nats sedan 1993 framkommer att 1,8 procent av Sveriges produktiva skogsmark i dag utgörs av hänsynsytor. Preliminära siffror visar att till 2018 hade cirka 426 000 hektar ackumulerats sedan 1993, om all hänsyn som lämnats sedan 1993 fortfarande finns kvar.&lt;SPAN class="ft81"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Störst är arealen i Södra Norrland, med 140 500 hektar, vilket mot- svarar en tredjedel av hänsynsytornas sammanlagda areal. Inventer- ingarna från 1993 och 1995 inkluderade bara hänsynsytor som var mindre än 0,5 hektar, eftersom bedömningen då var att större hän- synsytor i stället var frivilliga avsättningar. Det gör att hänsynsarealen är underskattad för perioden &lt;NOBR&gt;1993–1996.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Ingen mätning av hänsynsytornas varaktighet är gjord. Därför saknas statistik över hur mycket som står kvar. Det finns även ett visst överlapp av arealen lämnad miljöhänsyn och frivilliga avsätt- ningar som är okänt.&lt;SPAN class="ft88"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Efter utförda föryngringsåtgärder görs en inventering av lämnad miljöhänsyn. Inventeringen gäller i första hand mängden lämnade fri- stående hänsynsträd, mängden död ved som lämnats eller tillskapats, trädgrupper, hänsynskrävande biotoper och skyddszoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Skogsstyrelsen har i pressmeddelande den 29 oktober 2020 med- delat att den statistik som redovisas för miljöhänsyn ska korrigeras på grund av fel. Felet innebär att Skogsstyrelsen har överskattat antalet och volymen lämnade träd och träddelar. De felaktiga siffrorna rör avverkningar som skett mellan åren 1998 och 2008. Den korrigerade statistiken visar en liten ökning eller ingen förändring alls i antalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Skogsstyrelsen har i pressmeddelande den 29 oktober 2020 meddelat att statistiken för miljö- hänsyn ska korrigeras på grund av fel. Felet innebär att Skogsstyrelsen har överskattat antalet och volymen lämnade träd och träddelar. De felaktiga siffrorna rör avverkningar som skett mellan 1998 och 2008. Enligt pressmeddelandet ska dock inte felet påverka redovisningen av hur stora ytor skog som lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark&lt;SPAN class="ft20"&gt;, rapport 2019/18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="p241dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373241x1.jpg/" id="p241img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;lämnade träd och träddelar vid föryngringsavverkning från år 1998. Tidigare har en kraftig ökning under dessa år redovisats beträffande, lämnad volym per hektar, lämnad död ved per hektar samt antal läm- nade hänsynsträd.&lt;SPAN class="ft88"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Uppföljningen av inventering av lämnad miljöhänsyn visar en ök- ning av avverkningar som har stor negativ påverkan på hänsynskrävande biotoper. För de tre åren mellan &lt;NOBR&gt;1998/99–2000/01&lt;/NOBR&gt; hade 13 procent av avverkningarna utförda hos enskilda markägare stor negativ påverkan på hänsynskrävande biotoper. Motsvarande siffra hos övriga ägare var 6 procent. Perioden &lt;NOBR&gt;2014/15–2016/17&lt;/NOBR&gt; hade siffran stigit till 27 respektive 15 procent. Det kan dock delvis förklaras på grund av ändrade bedömningsgrunder mellan perioderna och det är svårt att säga hur stor del som beror på hur avverkning faktiskt utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Certifieringssystemen har bidragit till ökat fokus på och intresse för miljöhänsyn och andra åtgärder för bevarande av biologisk mång- fald i skogen. Inte minst när det gäller de frivilliga avsättningarna, som är ett av certifieringskraven, har detta bidragit positivt till målupp- fyllelse. När det gäller miljöhänsynen har dock den felaktiga statistik som Skogsstyrelsen fram till oktober 2020 redovisat inneburit en kraf- tig överskattning av skogsbrukets positiva utveckling i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen pressmeddelande den 29 oktober 2020, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Skogsstyrelsen korrigerar statistik om träd och träddelar som lämnats vid avverkning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="p242dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373242x1.jpg/" id="p242img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Improduktiv skogsmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Med improduktiv skogsmark avses sådan skogsmark som i genom- snitt producerar mindre än en kubikmeter virke per hektar och år utan åtgärder som förbättrar markens produktionsförmåga. Brukandet på improduktiv skogsmark regleras i 13 a § skogsvårdslagen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft17"&gt;Avverkning, skogsvårdsåtgärder och gödsling får inte ske på skogliga impediment som är större än 0,1 hektar. Enstaka träd får dock avverkas om det inte förändrar naturmiljöns karaktär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;I Skogsstyrelsens allmänna råd&lt;SPAN class="ft77"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;till 13 a § står vidare att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft17"&gt;Naturmiljöns karaktär förändras vanligen om de grövre träden avverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft12"&gt;Det innebär i praktiken att områden med improduktiv skogsmark inte i någon högre grad kan utnyttjas av skogsbruket för virkespro- duktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Begreppet improduktiv skogsmark infördes i skogsvårdslagen den 1 januari 2009 enligt proposition En skogspolitik i takt med tiden.&lt;SPAN class="ft81"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;Innan dess betecknades dessa områden skogliga impediment. Fram till 1 september 2010 reglerades förbud mot avverkning, skogsvårds- åtgärder och gödsling på skogliga impediment större än 0,1 hektar inom hela landet i skogsvårdsförordningen och Skogsstyrelsens föreskrifter, men därefter togs bestämmelserna in i skogsvårdslagen enligt proposition Gränser i skog.&lt;SPAN class="ft81"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Dessa områden och dess begrepp har tidigare främst haft en eko- nomisk betydelse vid taxering av fastigheter. I propositionen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Grän- ser i skog &lt;/SPAN&gt;anför dock regeringen följande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft126"&gt;Med anledning av sin låga virkesproducerande förmåga är de skogliga impe- dimenten i princip ointressanta ur ett virkesproduktionsperspektiv. Impe- dimenten har dock en rad andra viktiga funktioner. Frånvaron av skoglig aktivitet har lett till att impedimenten ofta har en lång skoglig kontinu- itet, vilket i sin tur är av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Impedimentens relativa orördhet och starka areella spridning ger dem ett värde som komplement till de hänsynsåtgärder som vidtas på övrig mark. Även om antalet växt- och djurarter är förhållandevis begränsat på impedimenten kan de hysa flera rödlistade eller annars skyddsvärda arter. Impedimenten har också ett värde genom att bidra till variationen i skogsekosystemen. Detta har även betydelse för friluftslivet. För ren-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till Skogsvårdslagen, SKSFS 2011:7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2007/08:108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:201.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="p243dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373243x1.jpg/" id="p243img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft126"&gt;näringen har impedimenten betydelse bl.a. genom att de producerar vik- tigt renbete i form av hänglav. De kan även vara viktiga områden för flytt- leder och nattbetesplatser. Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter är det förbjudet att avverka, utföra skogsvårdsåtgärder och gödsla på skogliga impediment som är större än 0,1 hektar. För skogsägaren har impedi- menten som nämnts ett lågt ekonomiskt värde. Med hänsyn till de skog- liga impedimentens betydelse för allmänna intressen och för den biolo- giska mångfalden genom den variation som de skapar i skogslandskapet anser regeringen att begränsningarna för avverkning, andra skogsvårds- åtgärder och gödsling på skogliga impediment bör föreskrivas i skogs- vårdslagen. Förbudet bör också i fortsättningen gälla inom hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft41"&gt;Även i senare sammanhang har regeringen formulerat sin syn på den improduktiva skogsmarkens funktioner. I Regeringsbeslut om etapp- mål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster&lt;SPAN class="ft90"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;anför regeringen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft126"&gt;De skogliga impedimenten är artfattigare än den produktiva skogsmarken och cirka 2 procent av de rödlistade skogslevande arterna har sin huvud- sakliga hemvist inom de skogliga impedimenten. Dessa områden täcker dock stora arealer och på vissa platser kan de i relation till den gröna infra- strukturen emellertid ha betydelse för andra värden och för att koppla samman områden med höga naturvärden. Regeringen anser dock att skyddsbehovet i skogen är störst för den produktiva skogsmarken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft9"&gt;Exempel på improduktiv skogsmark är trädbevuxna myrar och berg- impediment samt stora delar av fjällbjörkskogen. I den fjällnära regio- nen utgörs 61 procent av skogsmarken av improduktiv skogsmark i den nordboreala är andelen 15 procent, i sydboreal region är det tio pro- cent, i den boreonemorala sju procent och i den nemorala fyra pro- cent. I landet som helhet är 4,4 miljoner hektar, cirka 16 procent, av skogsmarken improduktiv skogsmark, varav 3,2 miljoner hektar ligger utanför skyddade områden.&lt;SPAN class="ft81"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Regeringsbeslut M2014/593/Nm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark&lt;SPAN class="ft20"&gt;, rapport 2019/18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="p244dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373244x1.jpg/" id="p244img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Myndigheternas arbete med formellt skydd av skog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Anslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Naturvårdsverkets anslag för skydd av värdefull natur, som bekostar bland annat ersättning till markägare för bildande av nationalparker och de naturreservat och naturvårdsavtal som beslutas av länsstyrel- serna, har varierat relativt kraftigt de senaste åren till följd av politisk oenighet. En majoritet av Naturvårdsverkets anslag för skydd av värdefull natur används för skydd av skogsmark nedan den fjällnära gränsen i enlighet med den nationella strategin för skydd av skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Även Skogsstyrelsens anslag för biotopskyddsområden och natur- vårdsavtal som används för bland annat ersättning till markägare har varierat de senaste åren. I anslagsposten inryms även eventuell ersätt- ning vid nekat tillstånd till avverkning i fjällnära skog, (se kapitel 15.2.3), liksom Skogsstyrelsens kostnader för att hantera alla dessa ärende- typer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft19"&gt;Figur 6.2 Anslag för skydd och skötsel av värdefull natur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft20"&gt;Naturvårdsverket (NVV) och Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Nationell strategi för formellt skydd av skog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen beslutade, efter ett uppdrag från regeringen, om en gemensam strategi för formellt skydd av skog 2005 och den reviderades 2017.&lt;SPAN class="ft88"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationell strategi för formellt skydd av skog&lt;SPAN class="ft20"&gt;, reviderad 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="p245dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373245x1.jpg/" id="p245img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Strategins huvudinriktning att fokusera på skogar med höga natur- värden nedan den fjällnära regionen, ligger i linje med riksdagens ut- talanden om inriktningen av arbetet med formellt skydd av skog.&lt;SPAN class="ft81"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Detsamma gäller vikten av att stärka den ekologiska funktionaliteten.&lt;SPAN class="ft81"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen har även uttalat sig om att naturvårdens intressen ska om- fatta sociala bevarandevärden, som värdet av friluftsliv.&lt;SPAN class="ft81"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Skogsbiologiska värdekärnor prioriteras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft32"&gt;Strategin bygger på en värdebaserad ansats som i korthet innebär att det är mer kostnadseffektivt att skydda befintliga värden än att låta dem gå förlorade och sedan försöka återskapa dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Utgångspunkten för strategin är att i första hand bevara skogs- biologiska värdekärnor genom formellt skydd eller frivilliga avsätt- ningar. Med skogsbiologisk värdekärna menas ett sammanhängande skogsområde som bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp.&lt;SPAN class="ft81"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Det finns även andra motiv som vägs in i prioriteringen av vilka områden som bör undantas från skogsbruk, som andra miljökvalitets- mål, friluftslivets, kulturmiljövårdens, rennäringens och andra sam- hällsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Dialog och samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Strategin är tydlig med att det för ett framgångsrikt arbete med for- mellt skydd är viktigt att det sker i en anda av öppenhet och dialog med alla inblandade. Genom arbetssättet Nya Komet ges markägarna möjligheter att bidra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Bet. 2013/14:MJU27, s. 24 och bet. 2013/14:MJU12, där riksdagen även hänvisar till SOU 2013:43 gällande huvudinriktningen om att skydda oskyddade värdekärnor nedanför grän- sen för fjällnära skog, s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Bet. 2013/14:MJU27, s. 24, samt bet. 2013/14:MJU12, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Bet. 2013/14:MJU27 s. 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Den fullständiga definitionen i strategin lyder ”Ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömts ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Värdekärnor kan utgöras av delar av bestånd eller flera bestånd. Stor- leken varierar från enstaka hektar till i sällsynta fall flera hundra hektar. I första hand avses ett område som med avseende på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bestånds-,&lt;/NOBR&gt; struktur- och artdata bedömts ha stor betydelse för rödlistade arter, signalarter och andra skyddsvärda arter. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna.” Naturvårdsverket och Skogsstyrel- sen, &lt;SPAN class="ft113"&gt;Nationell strategi för formellt skydd av skog&lt;/SPAN&gt;, reviderad 2017, s. 66.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft9"&gt;Strategins målsättning är att hela den svenska modellen med for- mellt skydd, frivilliga avsättningar, miljöhänsyn vid skogsbruksåtgär- der och val av föryngringsmetod sammantaget fungerar så väl som möjligt för att uppfylla miljömålen och friluftsmålen. Skogsstyrelsen och länsstyrelserna ska därför, enligt strategin, i sitt arbete bjuda in till samverkan mellan olika aktörer så att den svenska modellen med dess olika komponenter fungerar på ett bra sätt. Samverkan ska bland annat innebära att myndigheterna har en positiv förväntan på de frivilliga avsättningarna och bekräftar deras betydelse för att nå målen men även att myndigheterna inte har för avsikt att styra de frivilliga avsättningarna. Strategin lyfter fram att man bör sträva efter en gemensam uppfattning om vad som är skyddsvärd skog och hur den bör skötas och att det är en viktig del i samverkan mellan myn- digheter, markägare och deras organisationer, skogsbolag och ideella föreningar. Gemensamma seminarier och kalibreringar anses kunna åstadkomma en större samsyn om vad som är skyddsvärd skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Det är enligt strategin viktigt att markägaren kontaktas så tidigt som möjligt när formellt skydd är aktuellt. Den inledande kontakten med markägaren bör vara ett tidigt personligt sammanträffande för ett samtal om hur värdefull natur på fastigheten ska kunna bevaras och skötas. Om det skyddsvärda området berör många fastighets- ägare kan de inledande kontakterna behöva ske mer samlat. Det fort- satta arbetet ska enligt strategin vara inriktat på att finna lösningar som innebär att syftet att bevara naturvärdena kan uppnås utan in- skränkningar som är mer ingripande än vad som är nödvändigt. Om de fortsatta kontakterna leder till att formellt skydd blir aktuellt ska ett förslag till sådant skydd förankras. Med förankring menas att mark- ägaren har full information i ärendet samt förstår syfte och avsikter med förslaget. Samförstånd ska enligt strategin eftersträvas, men mark- ägaren behöver nödvändigtvis inte samtycka till förslaget som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Stor- och mellanskogsbruket tar i betydande utsträckning ansvar för värdefulla områden på sina innehav inom ramen för näringens sektorsansvar och certifieringen. Många av dessa områden utgör fri- villiga avsättningar. Det tydligaste exemplet är det frivilliga åtagandet att avsätta nyckelbiotoper som också innebär att Skogsstyrelsen nor- malt inte beslutar om biotopskyddsområden eller tecknar naturvårds- avtal på bolagsmark. För större värdekärnor kan det, enligt strategin, behövas en dialog om förutsättningarna att bevara områdets värden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Naturreservat kan därför bli aktuellt även på bolags frivilliga avsätt- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;Prioriteringsmodell för urval av områden för skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Strategin innehåller en prioriteringsmodell för val av områden som ska skyddas formellt. Prioriteringsmodellen bygger på en värdering av objektets kvaliteter när det gäller skogsbiologiska och andra vär- den. En poängsättning görs av objektets naturvärden på beståndsnivå, dess långsiktiga ekologiska funktionalitet och innehållet av prioriterade skogstyper. De skogstyper som Sverige bedöms ha ett internationellt ansvar för eller som bedöms vara underrepresenterade i det befintliga formella skyddet kallas för prioriterade skogstyper. Dessa tre aspek- ter på det skogsbiologiska bevarandevärdet är jämställda. I den revi- derade strategin kan poäng också ges för om värdekärnor ligger nära tätort, eller om skyddet av värdekärnan skapar tydliga synergier med andra miljökvalitetsmål eller allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Värdetrakter ett redskap i strategin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;En värdetrakt är ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Att arbeta i värdetrakter är, enligt strategin, ett kost- nadseffektivt sätt att öka möjligheterna till långsiktig funktionalitet för skyddade områden och för skogslandskapet som helhet. Värde- trakterna kan fungera som större ekologiskt sammanbundna system som förser skogslandskapet med viktiga livsmiljöer, funktioner och processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;För att kunna genomföra kostnadseffektiva bevarandeåtgärder med stor naturvårdsnytta är det, enligt strategin, viktigt att berörda aktörer har tillgång till information och kunskap om den geografiska utbred- ningen av värdefull natur. Viktiga delar i detta är en grundläggande kunskap om värdetrakter, deras förekomst och innehåll. Strategin menar att en förutsättning för arbetet inom värdetrakter är att en dialog upprättas tidigt i processen med människor och organisationer som bor, verkar eller har andra intressen i den utpekade värdetrakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Det är, enligt strategin, viktigt att ta fram målbilder över hur värde- trakten behöver utvecklas för att tillvarata prioriterade bevarande- värden i ett långsiktigt perspektiv. Målbilder kan ge en möjlighet att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;skapa en djupare förståelse och engagemang. Arbetet bör därför ske i samråd med berörda aktörer. Som ett led i denna process kan med fördel ett par olika scenarier tas fram som ett stöd för val av målbild och konsekvensbedömning. Aktörsgemensamma målbilder ger för- utsättningar för ett kostnadseffektivt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Prioritering av nyckelbiotopsrika brukningsenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft9"&gt;Strategin rymmer en ambition att särskilt prioritera nyckelbiotoper på brukningsenheter som har större andel nyckelbiotop än 5 procent av den produktiva skogsmarksarealen, dock minst 3 hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Strategins mål är att skyddet av sådana nyckelbiotoper ska uppgå till ytterligare 12 000 hektar till 2020 jämfört med 2015. När det gäller markägare som har stor areal värdekärna är dialogen mycket viktig. Det bör enligt strategin föras en öppen diskussion mellan mark- ägare och myndigheter om vilka områden som bör och kan skyddas formellt, eller avsättas frivilligt och vilka tidsramar som ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Val av lämplig bevarandeform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft9"&gt;Strategin behandlar bara det formella skyddet men en målsättning är att det formella skyddet och de frivilliga avsättningarna ska komplet- tera varandra så bra som möjligt och att markägarens vilja om bevar- andeform ska väga tungt. Myndigheterna ser positivt på att mark- ägare bevarar prioriterade områden frivilligt om så önskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;För ett kostnadseffektivt och funktionellt formellt skydd krävs det både en god dialog med markägaren och samordning mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i valet av bevarandeform. Strategin anger några riktlinjer för hur de olika bevarandeformerna bör användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Naturreservat på skogsmark ska enligt strategin normalt användas för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;större värdekärnor eller koncentrationer av mindre eller större värdekärnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;sammansatta områden med flera olika värdefulla naturmiljöer, till exempel skogliga värdekärnor vid vattenmiljöer, myrar eller odlings- mark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;större områden med sådant skötselbehov att en skötselplan krävs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="p249dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373249x1.jpg/" id="p249img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p628 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;större områden där skyddszoner krävs för att långsiktigt bevara naturvärdena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;områden där viss mängd utvecklingsmark bör inkluderas för att bevara naturvärdena på längre sikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;Naturreservat bör inte användas för områden där biotopskyddsom- råde är ett lämpligare instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft44"&gt;Vad som kan skyddas som biotopskyddsområde regleras i för- ordningen om områdesskydd och Skogsstyrelsens allmänna råd om områdesskydd&lt;SPAN class="ft128"&gt;136&lt;/SPAN&gt;. I de allmänna råden definieras 19 skogstyper som kan skyddas med beslut om biotopskyddsområde. Biotopskydd ska enligt strategin användas för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;områden som normalt inte överstiger 20 hektar och som upp- fyller biotopskyddskriterierna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;områden som inte kräver skötselplan för förvaltningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft9"&gt;Biotopskyddsområden kan ofta bildas förhållandevis snabbt. Det gör dem lämpliga i situationer då prioriterade områden, av ett snabbt och tvingande skäl, behöver få ett formellt skydd. Biotopskydd är mindre lämpligt i de fall där det krävs en skyddszon runt biotopen för att naturvärdena långsiktigt ska bevaras. I ett biotopskyddsområde får inte heller utvecklingsmark inkluderas. Biotopskyddsområden bör inte användas för områden där naturreservat är ett lämpligare instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;Naturvårdsavtal kan enligt strategin användas för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;områden där markägaren är villig att ta en större del av naturvårds- ansvaret själv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;områden där även skyddszoner krävs för att bevara naturvärdena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;områden där även viss mängd utvecklingsmark är lämplig att inklu- dera för att utveckla naturvärdena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;områden med höga sociala värden inom framför allt privatskogs- bruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SKSFS 2013:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;områden med förekomst av art som omfattas av åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;områden med skötselbehov där markägaren har möjlighet att göra egna insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft12"&gt;Naturvårdsavtal används också för att under begränsad tid och mot ersättning skydda områden med värdefull skog, men där exakt om- fattning och skyddsform behöver utredas närmare. Alla avtal förut- sätter att markägaren är intresserad av att med staten ingå ett avtal med en begränsad ekonomisk ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Fjällnära skog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;Det nuvarande etappmålet för skydd gäller nedan gränsen för den fjällnära skogen. Strategin för formellt skydd av skog gäller därför skog nedanför gränsen för fjällnära skog. Bevarandet av de stora arealer värdefulla skogar utanför formellt skydd som fortfarande finns i det fjällnära området måste därmed hanteras vid sidan av etappmålet och strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Statsbidrag till kommunalt bildade naturreservat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Naturvårdsverket och länsstyrelserna ska enligt strategin vara ett aktivt stöd för kommunerna i arbetet med att bilda naturreservat. Kommunalt bildade naturreservat är ett viktigt verktyg för att skydda naturområden med betydelse för människors rekreation, hälsa och utbildning. För kommunalt bildade naturreservat som uppfyller grund- kravet för reservatsbildning enligt strategin kan kommuner få stats- bidrag från Naturvårdsverket med upp till 50 procent av marknads- värdeminskningen vid reservatsbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Akut hotbild mot prioriterat område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft41"&gt;Myndigheterna ska, enligt strategin, arbeta förebyggande för att för- hindra avverkningar och andra arbetsföretag som påtagligt försämrar naturvärdena i områden som har sådana bevarandevärden att de bör prioriteras för formellt skydd. För att kunna arbeta systematiskt med strategins prioriteringsprinciper är det viktigt att antalet ärenden som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="p251dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373251x1.jpg/" id="p251img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;initieras av avverkningsanmälningar minimeras. Detta är ett delat an- svar mellan myndigheterna och skogsnäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Genom att tillhandahålla uppdaterad information om värdefulla skogar ska skogsbruket liksom andra aktörer ges möjlighet att ta sitt ansvar för att områdena inte anmäls för avverkning eller andra skad- liga åtgärder. En löpande samverkan mellan myndigheter och skogs- näring inom ramen för arbetet med grön infrastruktur och värde- trakter är, enligt strategin, ett sätt att utbyta information och skapa förutsättningar för ett arbete som är mer proaktivt än reaktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Länsvisa strategier för formellt skydd av skog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft12"&gt;Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har fastställt länsvisa strategier med utgångspunkt i den nationella strategin&lt;SPAN class="ft88"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;och reviderar dessa vid behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Initiering av områdesskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;När en skogsbiologisk värdekärna ges ett formellt skydd initieras detta huvudsakligen av någon av dessa tre anledningar;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;myndigheterna tar initiativ på basis av det kunskapsunderlag de har genom tidigare utförda inventeringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;markägare föreslår till myndigheten områden för formellt skydd varefter myndigheterna bildar områdesskydd (i denna kategori ingår intresseanmälningar enligt Nya Komet) samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;avverkningsanmälningar av för myndigheterna kända eller tidigare okända skogsbiologiska värdekärnor föranleder myndigheterna till att bilda ett områdesskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft9"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; fördelade sig de områdesskydd Skogsstyrelsen bildade lika mellan de tre sätten, det vill säga cirka en tredjedel var- dera. Under 2018 och 2019 har andelen där markägare föreslår for- mellt skydd ökat till att utgöra nära hälften av områdesskydden. Av denna delmängd utgörs hälften av intresseanmälningar inom Nya Komet, det vill säga cirka 25 procent av det totala antalet områdes-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Finansdepartementet, &lt;/SPAN&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende länsstyrelserna&lt;SPAN class="ft20"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="p252dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373252x1.jpg/" id="p252img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;skydd. De inlämnade intresseanmälningarna som ges ett områdesskydd omfattar ofta skogliga värdekärnor, främst tidigare registrerade nyckel- biotoper, men även oregistrerade nyckelbiotoper. Den återstående hälften bildade områdesskydd fördelar sig lika mellan myndighets- initiativ respektive avverkningsanmälningar av sedan tidigare kända eller okända nyckelbiotoper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Det saknas heltäckande statistik över motsvarande fördelningen av de områdesskydd länsstyrelserna bildar, men överlag bildas de flesta naturreservat på initiativ av myndigheterna. Andelen områden som föreslås av markägare är mindre än för Skogsstyrelsens arbete, men heller inte försumbart. Ett fåtal områden initieras genom avverk- ningsanmälningar. En bidragande orsak till skillnaden mellan myn- digheterna är att länsstyrelserna i större utsträckning jobbare med större områden som kan omfatta andra naturtyper än skog samt även normalt sett omfattar ett större antal fastigheter samt att länsstyrel- serna gör egna inventeringar för att hitta de mest skyddsvärda om- rådena i länet.&lt;SPAN class="ft90"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Komet – formellt skydd på markägarens initiativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;År 2008 redovisade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ett reger- ingsuppdrag om förslag till kompletterande arbetsmetoder vid skydd av värdefull natur, varav ett av förslagen gällde ett så kallat anbuds- förfarande, som senare kom att kallas &lt;NOBR&gt;Komet-programmet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Målen för den nya arbetsmetoden var att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;bidra till måluppfyllelse av Levande skogar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;förbättra kostnadseffektiviteten och samarbetsklimatet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;lyfta markägarna som part i arbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft9"&gt;Som förlaga till Komet användes det finska programmet METSO, som används i södra Finland och som innebär att privata markägare uppmuntras att komma in med förslag till myndigheterna på områ- den och ersättning (anbud). Tanken är att anbudsförfarandet ska leda till en konkurrenssituation där områden rankas utifrån en samman- vägning av både naturvärde och kostnad, så att de mest kostnads-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket&lt;/SPAN&gt;, Kunskapsunderlag och ansvarsfördelning&lt;SPAN class="ft20"&gt;. Underlag till Skogsutredningen 2019, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2020-02-14,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; Skogsstyrelsen dnr 2019/3066, s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="p253dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373253x1.jpg/" id="p253img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft32"&gt;effektiva förslagen kan prioriteras. En viktig skillnad som framhölls av myndigheterna mellan förutsättningar i Sverige och Finland var att det i Sverige, genom de genomförda nyckelbiotopsinventeringarna, redan fanns en stor kunskap om var värdekärnor och andra områden med höga naturvärden fanns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Regeringen gav Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att påbörja ett pilotprojekt i fem olika områden i Sverige under &lt;NOBR&gt;2010–2014,&lt;/NOBR&gt; det s.k. &lt;NOBR&gt;Komet-programmet.&lt;/NOBR&gt; I pilotområ- dena ersattes det traditionella arbetet, där myndigheterna föreslog områden, med att arbetet utgick från initiativ och förslag på områden från markägare som fick lämna intresseanmälningar avseende skydd av områden. Det satsades även på marknadsföring för att nå ut med information till markägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Pilotprojekten utvärderades och regeringen beslutade 2015 att arbetssättet skulle införas i hela landet som en kompletterande metod under namnet Nya Komet. Syftet med metoden är att förbättra sam- arbetet och dialog mellan markägare och myndigheter samtidigt som kostnadseffektiviteten förbättras. Områdenas naturvärden bedöms av Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen innan ekonomisk värdering görs och ersättning bestäms. I mars 2017 redovisade Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen till regeringen att metoden införts i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;ESAB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;När det statliga skogsbolaget Sveaskog bildades 1999 följde ett åtag- ande med ifrån bolagiseringen av Domänverket 1992. Det då nybildade bolaget Sveaskog skulle medverka vid markbytesaffärer och överlåta ersättningsmark till staten i samband med samhällsnyttiga insatser, som exempelvis väg- och järnvägsprojekt eller skydd av värdefull naturmiljö.&lt;SPAN class="ft90"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;Mellan åren &lt;NOBR&gt;2002–2007&lt;/NOBR&gt; överläts 4 750 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till Naturvårdsverket, varav 60 procent i Norrbotten och Västerbotten. Syftet med överlåtelsen var att marken skulle användas som ersättningsmark vid naturreservatsbildning. Fram till år 2010 var markbytesaffärerna inte så omfattande bland annat till följd av brist på lämplig ersättningsmark att erbjuda mark- ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Prop. 2009/10:169 s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="p254dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373254x1.jpg/" id="p254img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft9"&gt;I samband med att riksdagen beslutade om en ändring av Svea- skogs uppdrag 2010 upphörde bolagets åtagande att tillhandahålla ersättningsmark till staten. Samtidigt bemyndigade riksdagen reger- ingen att överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att användas som ersättningsmark vid naturreservatsbildning. I decem- ber 2010 överfördes fastigheterna med en areal om cirka 99 600 hek- tar till ett särskilt dotterbolag, Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Arbetet med ersättningsmark bedrevs med hög intensitet under perioden &lt;NOBR&gt;2012–2017&lt;/NOBR&gt; och värdefulla skogar inom allmänningar samt i skogsbolagens och Svenska kyrkans ägo kunde skyddas med hjälp av ersättningsmarken. &lt;NOBR&gt;ESAB-samarbetet&lt;/NOBR&gt; innebar att 473 markområden förvärvades antingen för att ingå i 456 nya naturreservat eller i reser- vat som skulle utvidgas och att drygt 64 500 hektar områden på pro- duktiv skogsmark fick formellt skydd.&lt;SPAN class="ft81"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;Huvuddelen av marken som staten förvärvade med hjälp av ersättningsmark kom från skogsbola- gen SCA, Bergvik och Holmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Sveaskogs cirka 99 600 hektar ersättningsmark räckte alltså till att skydda drygt 64 500 hektar. Regeringens mål om 80 000 hektar skyd- dad produktiv skogsmark nåddes därmed inte. Enligt Naturvårds- verkets redovisning beror detta på att ersättningsmarkerna hade lågt marknadsvärde jämfört med de objekt som skulle bli naturreservat och att ersättningsmarkernas geografiska läge inte alltid var intressant för mottagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft32"&gt;De 64 500 hektar som byttes in för reservatsändamål värderas till cirka 3,7 miljarder kronor, eller cirka 57 000 kronor per hektar. Resul- tatet av programmet blev att den skyddade arealen skogsmark har ökat med 19 procent nedan den fjällnära regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Naturvårdsverkets direkta kostnader för genomförande blev 32 mil- joner kronor. Fastighetsbildning och stämpelskatt uppskattades uppgå till 56 miljoner kronor. Om samma areal hade skyddats via intrångs- ersättning har Naturvårdsverket uppskattat kostnaden till cirka 5,1 mil- jarder kronor. I denna skattning ingår en besparing för det &lt;NOBR&gt;25-procen-&lt;/NOBR&gt; tiga påslaget som betalas ut vid intrångsersättning. Enligt Naturvårds- verket sparade myndigheten kostnader för värdering och förhandling motsvarar 450 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skydd av natur med ersättningsmark. Genomförande och resultat av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESAB-projektet,&lt;/NOBR&gt; Natur- vårdsverket, rapport 6837, 2018, s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="p255dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373255x1.jpg/" id="p255img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Samhällsekonomisk utvärdering av ESAB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft9"&gt;Efter att &lt;NOBR&gt;ESAB-programmet&lt;/NOBR&gt; avslutats fick SLU i uppdrag inom ramen för det nationella skogsprogrammet att genomföra en sam- hällsekonomisk konsekvensanalys av projektet. SLU genomförde ana- lysen genom att utvärdera om metoden, att byta statsägd skog mot privat för att uppnå areella mål om skyddad natur, var samhällseko- nomiskt kostnadseffektiv i förhållande till andra metoder.&lt;SPAN class="ft81"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Eftersom urvalet av de skogar som Sveaskog avstod i projektet redan var gjort konstaterade SLU att metoden inte var kostnadseffek- tiv, eftersom det skulle kunnat finnas andra skogar som gav samma nytta, men till en lägre kostnad. Den samhällsekonomiska analysen av programmet, som det genomfördes, jämfördes med tre alternativa metoder att skydda motsvarande arealer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Naturvårdsverket köper in samma mängd skog som byttes in ge- nom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESAB-programmet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Skogsägarna gör frivilliga avsättningar av de skogar som i stället byttes in genom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESAB-programmet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Skogsägarna avverkar de skogar som byttes in genom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESAB-pro-&lt;/NOBR&gt; grammet och Naturvårdsverket skyddar annan privatägd skog till motsvarande areal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft12"&gt;SLU konstaterade att de samhällsekonomiska fördelarna av ESAB- metoden var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;administrativa förenklingar för Naturvårdsverket i förhållande till alternativen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;lägre transaktionskostnader för Naturvårdsverket jämfört med alternativ 1 och 3,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;tidsvinster i miljöarbetet jämfört med alla alternativen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;ökade vinster för de skogsbolag som ingick i programmet jämfört med alla alternativ, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;att markbyten föredras framför motsvarande ersättning i pengar av skogsbolagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;SLU, &lt;/SPAN&gt;Samhällsekonomisk konsekvensanalys av &lt;NOBR&gt;ESAB-metoden&lt;SPAN class="ft46"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; bilaga 2 till rektors beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;december 2019,.ua &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018.2.6-2725.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="p256dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373256x1.jpg/" id="p256img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p646 ft10"&gt;Nackdelarna med &lt;NOBR&gt;ESAB-metoden&lt;/NOBR&gt; i förhållande till de studerade alter- nativen var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;att markbyten kom att ske företrädesvis i norr, eftersom ersätt- ningsmarken begränsas av ESAB:s markportfölj,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;den samhällsekonomiska kostnaden blir mindre transparent i för- hållande till alternativ 1 och 3,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Sveaskogs utdelningsmöjligheter minskade jämfört med alterna- tiven&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;142&lt;/SPAN&gt;, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;att markägandet förändrades i strid med intentionerna i jordför- värvslagen jämfört med alternativen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft9"&gt;SLU konstaterade att flera tidigare utredningar pekat på ESAB- metodens fördelar som ett smidigt sätt att snabbt nå ett miljömål till lägre transaktionskostnader än många tänkbara alternativ. Metoden har dock ifrågasatts, till exempel vad beträffar (den additionella) mil- jönyttan. Vidare konstaterade att som programmet utformades, kom de bevarade skogarna att ligga mest i norr, även om det finns ett ut- talat behov i söder. SLU ifrågasatte även om den skog som industrin bytt bort verkligen hade avverkats, i vart fall på kort sikt, givet råd- ande certifieringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;ESAB-metoden&lt;/NOBR&gt; ansågs ha fördelar, exempelvis vad gäller takten i miljöarbetet samt möjligheten till frivilliga överenskommelser mellan skogsbolag och privata markägare som annars inte är möjliga. SLU konstaterade att det finns teoretiska och empiriska argument för att vertikalt integrerade skogsföretag föredrar markbyten framför mone- tär ersättning, men att det motsatta gäller för små privata skogsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Markägares upplevelser av formellt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen genomför sedan 2008 kontinu- erliga undersökningar av hur privata markägare ser på formellt skydd på egen mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft44"&gt;Undersökningen genomförs av konsult med hjälp av en enkät riktad till de markägare som träffat överenskommelser eller tecknat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Tanken var att detta skulle balanseras genom att anslagen till skydd av värdefull natur mins- kades under de efterföljande åren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="p257dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373257x1.jpg/" id="p257img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;avtal med myndigheterna om naturreservat, biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft44"&gt;Resultaten visar att en majoritet av markägarna är mycket eller delvis positivt inställda för alla de undersökta skyddsformerna men att andelen delvis negativa eller mycket negativa markägare är för- hållandevis fler i det fall de berörts av ett formellt skydd där till- komsten av områdesskyddet inte förutsätter en överenskommelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft19"&gt;Figur 6.3 Markägares inställning till formellt skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft20"&gt;&lt;NOBR&gt;2014–2016&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft95"&gt;Källa: Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, Formellt skydd av natur – undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete &lt;NOBR&gt;2014–2016,&lt;/NOBR&gt; genomförd av CMA Research AB februari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft20"&gt;Svaren baseras på enkäter som skickats till cirka 2 800 markägare med en svarsfrekvens på cirka 56 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Riksrevisionens analys av skyddet av värdefull skog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Här sammanfattas delar av Riksrevisionens granskning &lt;SPAN class="ft43"&gt;Skyddet av värdefull skog&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;143 &lt;/SPAN&gt;som presenterades år 2018. Granskningen syftade till att bedöma om statens insatser för skydd av värdefull skog på ett effektivt sätt bidrar till att nå riksdagens och regeringens målsätt- ningar för miljö och friluftsliv. Riksdagen har särskilt framhållit vik- ten av kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå miljömålen, varför en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Riksrevisionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Skyddet av värdefull skog&lt;/SPAN&gt;. RiR 2018:17.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;av utgångspunkterna för granskningen var att undersöka om arbetet med skydd av skog är kostnadseffektivt. Riksrevisionen har bland annat använt sig av den kunskap som finns inom miljöekonomisk forskning om kostnadseffektiva ersättningssystem för naturvårds- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Staten har formulerat kvantitativa mål för formellt skydd respek- tive frivilliga avsättningar av skogsmark. Granskningen avsåg därför båda skyddsformerna, men granskningsfrågorna skiljde sig åt för dem. Ur ett statligt perspektiv var det angeläget att undersöka om resur- serna för formellt skydd användes kostnadseffektivt. För att åstad- komma ett kostnadseffektivt formellt skyddsarbete behöver dock staten även förhålla sig till skogsägares frivilliga avsättningar. Hur staten bör förhålla sig till dessa avgörs av i vilken mån de frivilliga avsättningarna utgör kompletterande bidrag till måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Granskningen utgick från följande delfrågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Används statliga resurser för formellt skydd kostnadseffektivt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;I vilken utsträckning utgör frivilliga avsättningar ett komplement till formellt skydd?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;När det gäller den första frågeställningen om formellt skydd, foku- serar granskningen på fyra områden som behöver fungera för att det ska finnas förutsättningar för ett kostnadseffektivt skyddsarbete:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Det ska finnas en plan som ger tydlig praktisk vägledning för hur prioritering av områden ska ske, och som säkerställer att priori- teringsordningen stämmer överens med riksdagens målsättningar. En förutsättning för en effektiv prioritering och strategisk planer- ing är att det finns tillräcklig kunskap om skyddsvärda områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;De ersättningsmodeller som används ska vara utformade så att förutsättningar finns att skydda områden på ett kostnadseffektivt sätt. Häri ligger även principen att det formella skyddet inte bör göras mer omfattande (och därmed inte dyrare) än vad som krävs i varje enskilt fall för att uppfylla syftet med skyddet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Arbetsprocesserna ska vara effektiva så att det finns förutsättningar för en långsiktig och strategisk planering av arbetet, att i möjli- gaste mån undvika flaskhalsar i processen, ett väl fungerande sam- arbete och en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan myndig- heterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Det ska finnas en plan som ger tydlig praktisk vägledning för vil- ken förvaltning olika typer av områden behöver för att de värden som skyddet avser värna ska vara bestående.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft12"&gt;När det gäller den andra frågeställningen om frivilliga avsättningar som ett komplement till formellt skydd har Riksrevisionen formu- lerat följande utgångspunkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Det ska vara tydligt för skogsägarna vad som förväntas av dem i termer av frivilliga avsättningar enligt sektorsansvaret och var sta- tens ansvar tar vid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;För att kunna bedöma frivilliga avsättningars bidrag till målupp- fyllelse bör staten ha kunskap om de frivilliga avsättningarnas kvan- titet, kvalitet och varaktighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Staten ska ha välavvägda kriterier som motiverar att frivilligt av- satta områden i vissa fall omvandlas till formella skydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft44"&gt;Riksrevisionens granskning visade att det finns förbättringsmöjlig- heter i statens samlade insatser för skydd av värdefull skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft10"&gt;Riksrevisionens övergripande slutsatser var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Arbetet med skydd av skog har hittills till stor del fokuserat på arealmål och procentsatser på nationell nivå. För att nå målen bör arbetet i högre grad också fokusera på områdenas kvalitet och funktion. Detta kräver ökad kunskap om skyddsvärda områden, skyddsbehov och frivilliga avsättningar, en högre grad av strategisk planering och prioritering av områden samt ökade skötselinsatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Regeringen och myndigheterna bör beakta att kostnaderna för skydd kan påverkas av vilken skyddsform som används och vilken ersättning som betalas ut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;För att möjliggöra en transparent och jämförbar uppföljning och rapportering av målen till riksdagen behövs en ökad samsyn kring vilka arealer som ska tillgodoräknas formellt skydd respektive frivilliga avsättningar, samt en ökad samordning av statistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Det finns ett behov av att tydliggöra innebörden av det så kallade sektorsansvaret i termer av statens respektive markägares ansvar för uppfyllande av miljömålen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;De övergripande slutsatserna bygger i sin tur på de bedömningar som Riksrevisionen gjort inom ramen för respektive revisionsfråga om formellt skydd och frivilliga avsättningar. De viktigaste slutsatserna för respektive revisionsfråga redovisas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;Används statliga resurser för formellt skydd kostnadseffektivt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft32"&gt;Riksrevisionens bedömning är att det finns utrymme att förbättra kostnadseffektiviteten i det formella skyddsarbetet. Kostnadseffek- tiviteten påverkas i hög grad av; graden av strategisk planering och prioritering av skyddsvärda områden, val av skyddsform och ersätt- ningens utformning, arbetsprocesserna i form av exempelvis myn- digheternas arbetsfördelning och förutsättningar för strategisk planer- ing, samt förvaltning av områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft42"&gt;Myndigheternas nya strategi utgör ett praktiskt stöd för prioritering, men riskerar missa långsiktiga mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;Trots att regeringens formulering av etappmålet inte fullt ut säker- ställer en effektiv prioritering bedömer Riksrevisionen att myndig- heternas reviderade strategi för formellt skydd av skog har goda förut- sättningar att ge praktisk vägledning för en prioritering av områden som ligger i linje med riksdagens mål. Strategin omfattar dock i första hand områden med befintliga värden framför restaurering av utveck- lingsmark, dvs. marker som kan komma att utveckla höga naturvär- den. Inte minst i södra Sverige är restaurering av utvecklingsmarker nödvändig för att nå miljömålet. För att nå det långsiktiga målet bör det enligt Riksrevisionen också finnas en strategi för restaurering av utvecklingsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft42"&gt;Ökad kunskap om skyddsvärda områden krävs för ett mer strategiskt arbete och en effektiv prioritering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;En grundläggande förutsättning för strategisk planering och en effek- tiv prioritering av områden är att det finns tillräcklig kunskap om skyddsvärda områden, samt om återstående skyddsbehov. Eftersom ingen heltäckande nationell inventering av naturvärden har genom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft32"&gt;förts sedan 2005 anser Riksrevisionen att en nationell nyckelbiotops- inventering är angelägen. Ett uppdaterat kunskapsunderlag är nöd- vändigt för att myndigheterna ska kunna arbeta mer strategiskt och minimera den mängd ärenden som initieras genom akuta hot vid avverkningsanmälningar. Vidare är kunskap om skyddsvärda områden en förutsättning för att öka förutsägbarheten i arbetet med skydd av skog för skogsägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Om myndigheterna i första hand arbetar med ärenden initierade genom avverkningsanmälningar riskerar motståndet bli större hos markägarna, än om myndigheterna arbetar förebyggande genom att kommunicera strategiskt viktiga områdens höga naturvärden innan markägaren planerar för avverkning. En ökad kunskap om skyddsvärda områden skulle även kunna öka förutsättningarna att få in relevanta markägarinitierade förslag på områden lämpliga för formellt skydd. I samband med att ny kunskap om skyddsvärda områden tillkommer, bör även en behovsanalys genomföras i syfte att klargöra återstående skyddsbehov för att nå långsiktiga mål för miljö och friluftsliv i olika regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft42"&gt;Risk för att skyddet i vissa fall görs mer omfattande (och dyrare) än vad som krävs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;Val av skyddsform och ersättningens utformning kan påverka kost- nadseffektiviteten. Vid bildande av naturreservat och biotopskydds- områden utgår ofta intrångsersättning, som sedan 2010 uppgår till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;procent av marknadsvärderingen. Markägarens rätt till intrångs- ersättning är grundlagsskyddad. Fortfarande tar det dock på många håll lång tid att komma framåt från det att länsstyrelsen presenterar ett förslag på reservatsbildning för en markägare och till dess man lyckas nå en överenskommelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;I och med det schablonmässiga påslaget på den marknadsmässiga ersättningen vid expropriation och andra åtgärder med 25 procent får Sverige anses ha en generös intrångsersättning även i ett internatio- nellt perspektiv. Det normala i exempelvis många andra europeiska länder är att ersättningen vid expropriation eller motsvarande åtgär- der motsvarar marknadsvärdet på samma sätt som det gjorde i Sverige innan 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft41"&gt;I områden där skogsbruk bedrivs innebär bildande av naturreser- vat och biotopskyddsområden ofta ett produktionsbortfall för all&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;framtid. Den höjda ersättningen enligt expropriationslagen har ökat markägarnas incitament att kvarstå som ägare till dessa områden och få intrångsersättning eftersom de hittills fått en högre ersättning än om de skulle sålt marken till staten. Enligt Naturvårdsverket märks detta tydligt genom att fler affärer resulterat i intrångsersättning än köp efter år 2010. Innan 2010 resulterade cirka 30 procent av alla ärenden i intrångsersättning. Motsvarande andel efter 2010 är cirka &lt;NOBR&gt;80–85&lt;/NOBR&gt; procent. En direkt konsekvens för det formella skyddet är att måluppfyllelsen fördröjs eftersom anslagen för formellt skydd inte höjdes i motsvarande omfattning när reformen genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;För att åstadkomma ett kostnadseffektivt skydd ställs höga krav på områdenas kvalitet. Det är därför viktigt att de områden för vilka intrångsersättning utgår har höga skyddsvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;För vissa typer av områden kan tidsbegränsade naturvårdsavtal vara en lämplig skyddsform. Regering och riksdag har betonat att naturvårdsavtal borde användas i högre utsträckning för att uppnå ett mer kostnadseffektivt skydd. Trots att ersättningen för naturvårds- avtal höjdes år 2010 i syfte att öka markägarnas intresse för avtalsfor- men fortsätter antalet nytecknade naturvårdsavtal att minska. Samt- liga granskade myndigheter uppger att anledningen är den alltjämt relativt låga ersättningsnivån jämfört med intrångsersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft41"&gt;Enligt Riksrevisionen finns anledning att se över hur de ekonomiska incitamenten hos markägare att teckna naturvårdsavtal kan stärkas i syfte att öka användningen av skyddsformen, eftersom en förutsätt- ning är att markägaren är positivt inställd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft49"&gt;Arbetssättet Nya Komet saknar förutsättningar att vara kostnadseffektivt om inte alternativa skydds- och ersättningsformer används&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft9"&gt;Syftet med Nya Komet var att både förbättra samarbetet med mark- ägare och kostnadseffektiviteten i skyddsarbetet. Enligt myndigheterna har arbetssättet bidragit till en bättre dialog med markägare. Intres- set från markägare har dock varit relativt lågt och granskningen visar att arbetssättet Nya Komet i dess nuvarande utformning saknar för- utsättningar att vara kostnadseffektivt, eftersom både skyddsformer och ersättningsformer är desamma, men naturvärdena ofta lägre, i områden initierade genom Nya Komet. Dessutom medför arbetssättet högre administrativa kostnader än det traditionella skyddsarbetet. För att Nya Komet ska kunna utgöra ett kompletterande arbetssätt med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;förutsättningar att vara mer kostnadseffektivt än det traditionella skyddsarbetet behöver andra skyddsformer än naturreservat och bio- topskyddsområden användas, med mer flexibel ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft42"&gt;Ersättningsmark kan vara effektivt för att snabbt öka det totala skyddet men är inte en lösning för södra Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;En alternativ ersättningsform som används i arbetet med formellt skydd är ersättningsmark för markbyten. Det innebär att markäga- ren, i stället för köpeskilling, erhåller produktiv skogsmark i utbyte mot den skogsmark med höga naturvärden där naturreservat bildas. Denna ersättningsform har ekonomiska fördelar framför allt i form av att intrångsersättningens påslag kan undvikas och att transaktions- kostnaderna är lägre. Regeringens uttalade fokus vid användning av ersättningsmark har dock varit att snabbt skydda en stor areal för att nå de uppsatta arealmålen i tid, och det finns enligt Riksrevisionen anledning att ifrågasätta i vilken utsträckning ersättningsmark kan användas för att öka skyddet i södra Sverige, där det återstående skydds- behovet är andelsmässigt större och där målets ambitionsnivå även kräver restaurering av utvecklingsmarker. Naturvårdsverket arbetar för närvarande med en analys av resultaten från markbytesaffärerna inom den senaste omgången med ersättningsmark. Riksrevisionen understryker vikten av att resultaten rapporteras till riksdagen så att dessa kan beaktas innan nya omgångar med ersättningsmark beslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;Länsstyrelserna behöver bättre förutsättningar för strategisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Ett strategiskt arbete är viktigt för att kunna nå målens ambitions- nivå. Granskningen visar att arbetssättet vid flera länsstyrelser i hög grad är händelsestyrt. Ett mer strategiskt arbete vid länsstyrelserna skulle även kunna leda till större förutsägbarhet vad gäller Natur- vårdsverkets årliga länsfördelning av medel för markåtkomst. Detta kräver dock att myndigheterna har förutsättningar att kunna arbeta strategiskt. Riksrevisionens bedömning är att den bristande förut- sägbarheten i Naturvårdsverkets länsfördelning av medel kan inne- bära svårigheter för länsstyrelserna att långsiktigt planera verksam- heten. De senaste årens tillfälliga bidrag till länsstyrelserna för att slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat har haft positiv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;effekt på ärendebalansen och har till viss del även bidragit till en ökad kompetensförsörjning. Det tillfälliga bidraget är dock ingen långsik- tig lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft43"&gt;Arbetsfördelningen mellan myndigheterna får konsekvenser för uppföljningen i form av avsaknad av en samlad statistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft41"&gt;Arbetsfördelningen mellan myndigheterna gällande vilken typ av for- mellt skydd respektive myndighet främst arbetar med får konsekvenser för rapportering och uppföljning av arbetet. Varje myndighet rappor- terar i första hand resultatet av sitt eget arbete med formellt skydd. Det finns i dagsläget ingen regelbunden samlad statistikproduktion för den totala arealen formellt skydd enligt etappmålets formulering. En sådan är nödvändig, enligt Riksrevisionen, för att en transparent och jämförbar uppföljning av miljömålen ska kunna göras och rappor- teras till riksdagen. En bidragande orsak till bristerna i uppföljningen av målen kan vara att regeringen ändrat definitionen av vilken areal som ska räknas in i nuvarande etappmål jämfört med det tidigare del- målet. För att möjliggöra en transparent uppföljning av målen behöver det finnas en tydlig och vedertagen definition om vilka arealer som ska tillgodoräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft42"&gt;Naturvårdande skötsel behöver prioriteras upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Förvaltning av skyddade områden handlar både om naturvårdande skötsel för att bevara områdenas värden och om åtgärder för att till- gängliggöra områdena för friluftsliv. Det är framför allt i myndig- heternas arbete med naturvårdande skötsel av skyddade områden som Riksrevisionen identifierat brister. Granskningen visar att natur- vårdande skötsel under en längre tid inte varit tillräckligt prioriterad av myndigheterna. I skötselkrävande områden finns därmed en risk för att de värden som skyddet avser värna inte kommer att bestå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p664 ft15"&gt;I vilken utsträckning kompletterar frivilliga avsättningar och formellt skydd varandra?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft12"&gt;Frivilliga avsättningar ska enligt riksdag och regering kunna betrak- tas som en fullgod komponent för måluppfyllelse. Enligt Riksrevi- sionen krävs dock ytterligare insatser från statens sida för att kunna bedöma avsättningarnas bidrag till måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Osäkerhet om sektorsansvarets innebörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Genom sektorsansvaret förväntas skogsägare ta ett större ansvar än vad lagen kräver i syfte att nå miljömålen, exempelvis genom frivil- liga avsättningar. Granskningen visar att sektorsansvarets innebörd är otydlig, både när det gäller hur regeringen kommunicerar, hur myn- digheter agerar och hur skogsägare uppfattar sitt eget ansvar. Reger- ingens formulering av etappmålet för frivilliga avsättningar skulle kunna tolkas som att regeringen anser att skogsbrukets sektorsan- svar går längre än branschens certifieringskrav på 5 procent frivilliga avsättningar. Myndigheterna agerar som om kravet på 5 procent fri- villiga avsättningar inom certifieringen utgör en rimlig nivå för sek- torsansvaret, medan skogsägare framhåller att ansvarsfördelningen är otydlig eftersom åtgärder utöver den nivån inte nödvändigtvis be- rättigar till ersättning för formellt skydd. Osäkerheten om sektors- ansvarets innebörd, vad gäller gränsen för skogsbrukets respektive statens ansvar, riskerar leda till oönskade konsekvenser eftersom det förhindrar en ökad transparens om frivilliga avsättningar och ökar risken för att hittills okända värden går förlorade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft42"&gt;Kunskapen om avsättningarnas kvantitet, kvalitet och varaktighet behöver öka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;För att bedöma de frivilliga avsättningarnas bidrag till måluppfyllelse behöver staten ha tillräcklig kunskap om dessa. Granskningen visar att staten inte har det, framför allt när det gäller kvalitet och varak- tighet. Trots att både riksdag och regering vid flera tillfällen har poängterat vikten av att staten skaffar sig denna kunskap har hittills inte tillräckliga insatser gjorts av Skogsstyrelsen, som är ansvarig myn- dighet för uppföljning av miljömålet Levande skogar. Riksrevisionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;anser därmed att Skogsstyrelsens kartläggning av de frivilliga avsätt- ningarnas egenskaper är angelägen och vill understryka vikten av att denna kartläggning regelbundet följs upp och utvecklas, samt rappor- teras till riksdagen. En bidragande orsak till att myndigheten inte har fokuserat på uppföljning av avsättningarnas kvalitet kan vara reger- ingens otydliga definition av frivilliga avsättningar genom formuler- ingen av etappmålet, som utgår från total areal oavsett naturvärdes- kvaliteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft61"&gt;Omvandling av frivilliga avsättningar till formellt skydd påverkar måluppfyllelsen och det behövs en ökad samsyn kring motiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft41"&gt;För att åstadkomma ett kostnadseffektivt skyddsarbete bör myndig- heterna ta hänsyn till markägares frivilliga avsättningar. I det fall en frivillig avsättning med höga skyddsvärden bedöms vara hotad kan det utgöra ett motiv till att omvandla avsättningen till formellt skydd. Då omvandlingar av frivilliga avsättningar till formellt skydd riskerar att leda till högre kostnader och sämre måluppfyllelse, bör dock en noggrann utvärdering göras i varje enskilt fall. Riksrevisionen bedö- mer att det behövs en ökad samsyn mellan myndigheter kring moti- ven för omvandling. Omvandlingar av frivilliga avsättningar till for- mellt skydd på statlig mark har även skett till följd av politiska beslut. Det är viktigt att inför sådana beslut beakta hur omvandlingen påver- kar den totala måluppfyllelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft15"&gt;Riksrevisionens rekommendationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;Nedan beskrivs kortfattat Riksrevisionens rekommendationer till regering och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Rekommendationer till regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Regeringen bör;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;initiera en behovsanalys i syfte att klargöra återstående skydds- behov i olika regioner för att nå fastställda mål för miljö och fri- luftsliv,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p628 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;överväga hur formellt skydd respektive frivilliga avsättningar ska definieras efter 2020,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;initiera en översyn av Nya Komet i syfte att säkerställa att meto- den ges förutsättningar att vara ett kostnadseffektivt komplement till traditionellt skyddsarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;se över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för länssty- relserna att arbeta mer strategiskt med formellt skydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;bör tydliggöra vad sektorsansvaret innebär i termer av markägares eget ansvar för frivilliga avsättningar, och var samt i vilken utsträck- ning statens ansvar tar vid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Rekommendationer till myndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bör;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;samordna rapporteringen och uppföljningen av miljömålen. En redovisning av den samlade statistiken för formellt skydd av skog enligt etappmålets formulering är en förutsättning för en trans- parent och jämförbar uppföljning av målen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;kommunicera sektorsansvarets innebörd gentemot skogsägare i termer av ansvarsfördelning mellan skogsägare och staten på ett tydligare sätt. Kommunikationen bör utgå från ett förtydligande från regeringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;utarbeta gemensamma kriterier för när omvandlingar av frivilliga avsättningar till formellt skydd kan vara motiverade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="p268dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373268x1.jpg/" id="p268img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Nordisk jämförelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft15"&gt;Strategi för naturskydd i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;I december 2012 fattade regeringen i Finland ett beslut om en stra- tegi för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i Finland till 2020. De åtgärder som enligt strategin krävs av respek- tive sektor definieras närmare i den finska regeringens handlingsplan för biologisk mångfald. Åtaganden enligt CBD&lt;SPAN class="ft81"&gt;144 &lt;/SPAN&gt;och uppfyllandet av Aichimålen ingår som en väsentlig del av strategin och handlings- planen. Enligt strategin ska naturskyddsområden och motsvarande åtgärder omfatta minst 17 procent av Finlands totala land- och söt- vattenareal och minst tio procent av kust- och havsområden, dvs. en nationell målsättning i linje med &lt;NOBR&gt;Aichi-målen.&lt;/NOBR&gt; Insatserna ska enligt strategin speciellt fokuseras till de södra delarna av Finland. Genom åtgärder som förbättrar den gröna infrastrukturen eftersträvas en förbättrad konnektivitet mellan skyddsområdena.&lt;SPAN class="ft81"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft12"&gt;I Finland regleras stora delar av det formella skyddet av skog i naturvårdslagen och implementeras genom naturskyddsprogram som utgör en övergripande plan för skydd av områden och som därefter verkställs av myndigheterna genom olika formella områdesskydd på statlig och privat mark och som beskrivs mer ingående nedan. Den hänsyn till naturvärden som ska tas vid skogsbruksåtgärder regleras i den finska skogslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Utöver naturskyddsprogram finns även handlingsprogram som genomförs vid sidan av naturvårdslagen. Ett sådant är METSO – hand- lingsprogrammet för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Naturskyddsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Formellt skydd av natur i Finland har sedan länge genomförts genom särskilda nationella naturskyddsprogram, riktade mot en eller flera naturtyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se om Konventionen om biologisk mångfald i kapitel 8.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Statsrådets principbeslut den 20 december 2012 om Finlands strategi för bevarande och håll- bart nyttjande av den biologiska mångfalden för åren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012–2020,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;För naturen – till nytta för människan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="p269dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373269x1.jpg/" id="p269img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Naturskyddsprogrammen utarbetas av miljöministeriet och fast- ställs vid statsrådets allmänna sammanträde. Genom naturskydds- programmen reserveras statliga och privatägda markområden formellt för naturskyddsändamål. Av ett naturskyddsprogram ska framgå vilket slags åtgärder som anses äventyra programmets syften. När ett naturskyddsprogram utarbetas ska berörda sakägare höras.&lt;SPAN class="ft81"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;När ett naturskyddsprogram fastställts råder förbud mot att vidta åtgärder som äventyrar skyddets syfte (åtgärdsbegränsning). &lt;NOBR&gt;Närings-,&lt;/NOBR&gt; trafik- och miljöcentralen &lt;NOBR&gt;(NTC-centralen)&lt;/NOBR&gt; kan dock under genom- förandetiden bevilja dispens från en sådan åtgärdsbegränsning om inte skyddets syfte nämnvärt äventyras.&lt;SPAN class="ft112"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Naturskyddsprogrammen genomförs av miljöministeriet som även bestämmer ordningsföljden för genomförandet med beaktande av de värden som ska skyddas och de faktorer som hotar dem. Det sätt på vilket ett område skyddas ska anpassas till syftet med skyddet. Skyddet ska så långt som möjligt genomföras med frivilliga medel.&lt;SPAN class="ft81"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Fyra år efter ett beslut att godkänna ett naturskyddsprogram fattats och vunnit laga kraft har ägaren till ett område som ingår i programmet rätt att kräva att området inlöses, om programmet inte har genomförts i detta område eller en överenskommelse om saken har träffats.&lt;SPAN class="ft88"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft32"&gt;Möjligheten för avsättning av mark till naturvårdsändamål skiljer sig åt beroende på om marken ägs av staten eller enskild och i det senare fallet om marken ingår i ett fastställt naturskyddsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;I dagsläget finns det sex riksomfattande naturskyddsprogram i Finland; skyddsprogrammen för myrar, fågelrika insjöar och havsvikar, åsar, lundar, stränder samt gamla skogar. Sammanlagt är 5 323 km&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;reserverade för naturskydd enligt de nationella naturskyddsprogram- men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Naturskyddsprogrammet för skydd av gamla skogar omfattade formellt skydd av cirka 320 000 hektar varav 22 500 hektar på privat och samfällt ägd mark och resterande areal på statsägd mark. Ambi- tionen är även att genom restaurering få äldre naturskogsartade skogar att snabbare återgå till naturtillstånd. Detta gäller särskilt skogarna i naturskyddsområdena. Naturskyddsprogrammet för skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;8 § naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;9 § naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;50 § naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;51 § naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="p270dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373270x1.jpg/" id="p270img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft9"&gt;av lundar omfattar särskilt bördiga små lundar och dungar av ädla lövträd och hassellundar Programmet omfattar cirka 5 300 hektar.&lt;SPAN class="ft81"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;Största delen av naturskyddsprogrammen har slutförts. En stor del av de områden som ingår i programmen har även inkluderats i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;EU:s nätverk av skyddade områden, Natura 2000.&lt;SPAN class="ft77"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;Naturskydd på statens mark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;De naturskyddsområden som anges i naturvårdslagen och som får inrättas på statens mark är nationalpark, naturreservat och övriga naturskyddsområden. Enstaka objekt kan dessutom skyddas som naturminnesmärke. En gemensam förutsättning för att ett natur- skyddsområde ska få inrättas är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;det i området lever eller finns en art eller biotop som är hotad eller som är eller håller på att bli sällsynt, eller ett motsvarande ekosystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;det i området finns föröknings- och rastplatser för individer av arter som avses i bilaga 4 a till habitatdirektivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;det i området finns en egenartad eller sällsynt naturformation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;området är speciellt naturskönt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;det i området finns en kulturbiotop som håller på att bli sällsynt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;detta är nödvändigt för att en gynnsam skyddsnivå för en natur- typ eller en art skall kunna bibehållas eller uppnås, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;området i övrigt är så representativt, typiskt eller värdefullt att det är skäl att skydda det för att bevara naturens mångfald eller skönhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft12"&gt;För nationalparkerna ska en skötsel- och nyttjandeplan upprättas. En sådan plan får även upprättas för naturreservat och övriga naturskydds- områden. Detsamma gäller för ordningsstadgor som begränsar allmän- hetens användning av området.&lt;SPAN class="ft88"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Miljöministeriet, www.ym.fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Storrank, Bo, &lt;/SPAN&gt;Frivilligt skydd av skog i Finland, Sverige och Norge, &lt;SPAN class="ft94"&gt;Nordiska arbetspapper, Nordiska ministerrådet, NA2018:902.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;10 § naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;18–19&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; § naturvårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="p271dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373271x1.jpg/" id="p271img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft32"&gt;När en nationalpark eller ett naturreservat inrättas ska det ut- tryckliga syftet med skyddet av området anges. I nationalparker ska också besökarnas intressen beaktas. I en nationalpark eller ett natur- reservat som ligger inom samernas hembygdsområde ska förutsätt- ningarna för samerna att bevara och utveckla sin kultur tryggas. I både nationalparker och naturreservat råder enligt lag bland annat förbud mot att ta eller skada träd och mot jakt.&lt;SPAN class="ft112"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Nationalpark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;Finland har i dag 40 nationalparker som sammanlagt omfattar 10 022 km&lt;SPAN class="ft112"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, eller drygt 1 miljon hektar&lt;SPAN class="ft112"&gt;155&lt;/SPAN&gt;. Den senaste nationalparken, Hossa nationalpark i den nordöstra delen av Kajanaland, inrättades i juni 2017. Den parken omfattar drygt 10 000 hektar och en betydande del be- står av skogsmark. För tillfället är det inte aktuellt att etablera några nya nationalparker i Finland.&lt;SPAN class="ft112"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Formella krav för att en nationalpark ska få inrättas är att marken ägs av staten, att området omfattar minst 1 000 hektar och har bety- delse som allmän natursevärdhet eller i övrigt för att öka naturkänne- domen eller intresset för naturen. Beslut om inrättande av och syftet med en nationalpark fattas genom lag.&lt;SPAN class="ft88"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Naturreservat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Ett naturreservat kan i Finland, i likhet med en nationalpark endast inrättas på statlig mark. Om området omfattar mer än 1 000 hektar ska även ett naturreservat inrättas genom lag och annars av regeringen genom förordning. Naturreservat ska ha betydelse för att den natur- liga utvecklingen ska säkras eller för vetenskaplig forskning eller undervisning. Naturreservat innebär det mest strikta skyddet av ett område och det är i regel inte tillåtet att utan särskilt tillstånd färdas utanför anvisade vägar, stigar och områden inom reservatet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;158 &lt;/SPAN&gt;Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;13, 16 §§ naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Miljöministeriet, www.ym.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Storrank, Bo, &lt;/SPAN&gt;Frivilligt skydd av skog i Finland, Sverige och Norge, &lt;SPAN class="ft94"&gt;Nordiska arbetspapper, Nordiska ministerrådet, NA2018:902.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;11 § naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;12 § och 18 § första stycket naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="p272dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373272x1.jpg/" id="p272img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;finns 19 naturreservat i Finland, som sammanlagt omfattar 154 200 hek- tar. Merparten av naturreservaten återfinns i nordöstra Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft42"&gt;Övrigt naturskyddsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Vid sidan av nationalpark och naturreservat finns även möjlighet för regeringen i Finland att inrätta övrigt naturskyddsområde på statens mark för att genomföra en naturvårdsplan. För områden mindre än 100 hektar kan sådant beslut tas direkt av miljöministeriet. Skyddet i dessa områden är liknande de som gäller för nationalparker och naturreservat.&lt;SPAN class="ft81"&gt;159 &lt;/SPAN&gt;Det finns bland annat myrskyddsområden, lund- skyddsområden och skyddsområden för gamla skogar, som inrättas som övrigt naturskyddsområde i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Naturskydd på enskilt ägd mark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;För genomförande av de mål som uppställs i naturvårdslagen och i de nationella naturskyddsprogrammen kan även enskilt ägd mark behöva tas i anspråk för naturskydd. Det finns cirka 7 800 naturskydds- områden på privat mark i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Frivilligt inrättade naturskyddsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft32"&gt;Huvudregeln i Finland är att områdesskydd bygger på frivillighet från den enskilda markägaren. &lt;NOBR&gt;Närings-,&lt;/NOBR&gt; trafik- och miljöcentralen &lt;NOBR&gt;(NTM-centralen)&lt;/NOBR&gt; kan på markägarens ansökan eller med markäga- rens samtycke inrätta ett naturskyddsområde på privatägd mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Ett beslut om att inrätta ett naturskyddsområde på privat mark ska innehålla bestämmelser om skydd av områdets natur och vid be- hov om dess skötsel. I beslutet kan det även tas in förbud eller begränsning som att färdas fritt inom området, om det krävs för att bevara djur- eller växtlivet. Ett beslut om att inrätta ett naturskydds- område får inte fattas utan att markägaren och myndigheten har kommit överens om de föreskrifter som ska gälla och om ersätt- ning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;Markägaren kan vid ansökan om naturskyddsområde lägga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;17 och 17a §§ naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se 24 § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; stycket naturvårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="p273dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373273x1.jpg/" id="p273img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;fram förslag på de föreskrifter som ska gälla för området. Markäga- ren kan även lämna förslag till namn för naturskyddsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Formellt skydd av skog har under den senaste tioårsperioden till övervägande del genomförts på frivillig väg genom handlingsprogram- met för bevarande av den biologiska mångfalden i södra Finland, &lt;NOBR&gt;METSO-programmet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Naturskyddsområden inrättade med tvång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;I de fall ett område på privatägd mark ingår i ett fastställt naturskydds- program och innehåller sådana naturvärden som naturskyddsprogram- met har till uppgift att skydda gäller inte huvudregeln om frivillighet vid områdesskydd. I dessa fall har &lt;NOBR&gt;NTM-centralen&lt;/NOBR&gt; möjlighet att med tvång inrätta ett naturskyddsområde på privatägd mark och besluta om de föreskrifter som behövs för ett ändamålsenligt skydd. Dessa föreskrifter får dock inte utan markägarens samtycke, begränsa mark- användningen mer än vad som följer av det naturskyddsprogram i vilket området ingår.&lt;SPAN class="ft81"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Tidsbegränsad fridlysning av ett område (naturvårdsavtal)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;För områden som håller sådana naturvärden att det skulle kunna skyddas som naturskyddsområde kan även &lt;NOBR&gt;NTC-centralen&lt;/NOBR&gt; och en markägare ingå ett tidsbegränsat avtal om högst 20 år. Avtalet ska främja naturvården eller landskapsvården och får innehålla bestäm- melser om förbud mot åtgärder, till exempel skogsbruk. Avtalet skrivs in i fastighetsregistret och gäller även mot ny ägare av fastigheten.&lt;SPAN class="ft81"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft42"&gt;Skydd av naturtyper (biotopskydd)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft41"&gt;Områden som hör till vissa utpekade naturtyper, till exempel natur- liga dungar som till betydande del består av ädla lövträd, hassellundar, eller stora enstaka träd och trädgrupper som dominerar i ett öppet landskap, får inte ändras om detta äventyrar naturtypens karakteris-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Se 24 § 3 stycket naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se 25 § naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="p274dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373274x1.jpg/" id="p274img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;tiska drag. Ett sådant förbud meddelas av &lt;NOBR&gt;NTC-centralen&lt;/NOBR&gt; som även bestämmer gränserna för området.&lt;SPAN class="ft88"&gt;163 &lt;/SPAN&gt;En utvecklad definition av de skyddade naturtyperna återfinns även i förordningen till naturvårds- lagen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft42"&gt;Artskyddsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;I områden som är viktiga för att en utrotningshotad art som kräver särskilt skydd ska kunna fortleva kan &lt;NOBR&gt;NTC-centralen&lt;/NOBR&gt; fatta beslut om att det är förbjudet att förstöra eller försämra förekomstplatser. Ett sådant förbud träder i kraft när beslut är fattat och markägaren del- givits beslut om gränserna för den plats där arten som kräver särskilt skydd förekommer.&lt;SPAN class="ft88"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Den finska staten har möjlighet att lösa in (expropriera) fast egen- dom eller särskilda rättigheter till fastighet för att skapa ett natur- skyddsområde eller för att tillskapa annat skydd som krävs enligt naturvårdslagen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;Staten har även möjlighet att komma överens med markägare om köp. Ersättningen ska i dessa fall motsvara marknads- värdet, som uppskattas genom användandet av marknadsstatistik över köpesummor och virkespriser. Vinst som erhållits vid överlåtelse av fast egendom till staten eller ett statligt affärsverk för naturskydds- områden enligt naturvårdslagen utgör inte skattepliktig inkomst.&lt;SPAN class="ft81"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Enskilda som behåller ägandet av marken men drabbas av vad som i Finland anges som en &lt;SPAN class="ft11"&gt;betydelsefull olägenhet &lt;/SPAN&gt;till följd av ett beslut om naturskyddsområde, skydd av naturtyp eller ett artskyddsområde har rätt till full ersättning av staten för denna olägenhet. Inte heller sådan engångsersättning är skattepliktig.&lt;SPAN class="ft88"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;I de fall en överenskommelse inte kan nås mellan staten och mark- ägaren fastställs ersättningen av Lantmäteriverket. Staten ska betala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;29–30&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ naturvårdslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Naturvårdsförordning (14.2.1997/160).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;47 § naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;52 § naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;2 kap. 48 § 4 p. inkomstskattelagen (30.12.1992/1535).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 kap. 80 § 7 p. inkomstskattelagen (30.12.1992/1535).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="p275dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373275x1.jpg/" id="p275img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft32"&gt;ränta på ersättningen från den dag ansökan om fastställelse av ersätt- ning inkommit till Lantmäteriverket. För ett artskyddsområde kan en temporär ersättning bestämmas under en inledande period av högst tio år om det inte går att fastställa att den betydelsefulla olägen- heten kommer vara permanent. Efter den inledande perioden ska där- efter den slutliga ersättningen bestämmas.&lt;SPAN class="ft112"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;NTM-centralen&lt;/NOBR&gt; kan bestämma att en ersättning större än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft12"&gt;50 000 euro ska periodiseras genom utbetalning i högst fyra årliga poster. I så fall ska ränta utgå till slutbetalning.&lt;SPAN class="ft88"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Frivilligt skydd av skog genom handlingsprogrammet METSO&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft12"&gt;2008 beslutade regeringen i Finland, efter en längre tids försöks- och utvecklingsarbete, att inleda ett handlingsprogram för bevarande av den biologiska mångfalden i södra Finland, det så kallade METSO- programmet. 2014 beslutade regeringen att fortsätta med program- met fram till 2025.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den ledande principen i programmet är att det är helt frivilligt för markägaren men att staten betalar ersättning till markägaren för de åtgärder som man kommer överens om. Det långsiktiga målet med programmet är att utveckla nätverket av skyddade områden i de södra delarna av Finland, att förbättra naturvården i produktionsskogarna, att ta fram ett bättre och mer omfattande faktaunderlag om natur- värden och skydd av skog samt att förbättra samarbetet mellan skogs- och miljömyndigheterna och andra centrala aktörer i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I det ursprungliga programmet som startade 2008 ingick 14 olika åtgärder och programmet fortsätter i huvudsak enligt de riktlinjer som då togs fram. Förutom inrättande av naturskyddsområden om- fattar åtgärderna bland annat utveckling av naturvården i produk- tionsskogar och satsningar på olika typer av samarbetsnätverk. Det långsiktiga kvantitativa målet är att skydda ytterligare 96 000 hektar produktiv skog fram till 2025, jämfört med utgångsläget 2008 (målår var ursprungligen 2020). Cirka två tredjedelar av målet är nått. I prak- tiken kommer en stor del av denna areal att skyddas permanent, an- tingen genom försäljning av skogsmark till staten som inrättar natur-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;53 § naturvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;54 § naturvårdslagen och 9 § naturskyddsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft9"&gt;reservat eller genom inrättande av privat ägda naturskyddsområden, då ekonomisk kompensation betalas till markägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;METSO-programmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; prioriteras tio olika typer av skogsmiljöer som är värdefulla för den biologiska mångfalden, till exempel lundar (särskilt bördiga skogar), skogar i närheten av vattendrag inklusive lövsumpskogar, skogar med riklig förekomst av död ved i olika ned- brytningsstadier, skogbevuxna berg, stup och blockfält samt solexpo- nerade miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Förutom inrättandet av permanenta naturskyddsområden kan staten inom &lt;NOBR&gt;METSO-programmet&lt;/NOBR&gt; ingå tidsbundna avtal med mark- ägaren enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, vanligen för en tioårsperiod. Processen administreras då av Finlands skogs- central och markägaren erhåller ekonomisk kompensation för de områden som undantas från skogsbruk. Ofta är dessa områden i be- hov av någon form av skötsel, som till exempel att avverka barrträd för att gynna lövträd. Miljö- och skogsförvaltningen samarbetar aktivt, särskilt på regional nivå, vad gäller arbetsfördelningen mellan de båda myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Ett av &lt;NOBR&gt;METSO-programmets&lt;/NOBR&gt; syften är att aktivt främja och för- bättra dialogen och samverkan mellan olika intressegrupper och aktörer i skogen. Olika former av samarbetsnätverk som bildas bidrar till ett ökat utbyte av erfarenheter och till att ta fram nya metoder och arbetssätt för naturvård i skogen. Sedan &lt;NOBR&gt;METSO-arbetet&lt;/NOBR&gt; påbörja- des har drygt tjugo samarbetsnätverk finansierats inom ramen för programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Under de år som &lt;NOBR&gt;METSO-programmet&lt;/NOBR&gt; genomförts har omfatt- ningen av områden som årligen skyddats varierat. I början var det en successiv ökning för att nå en topp 2014, då lite drygt 8 000 hektar garanterades ett permanent skydd. Efter 2014 har den årliga omfatt- ningen av områden som skyddats permanent sjunkit betydligt, vilket framför allt beror på en kraftig minskning av budgetanslagen för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Skogsbrukets miljöhänsyn enligt skogslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft41"&gt;Den finska lagstiftningen innehåller regler för den miljöhänsyn som krävs vid skogsbruk. Den allmänna bestämmelsen om miljöhänsyn i skogslagen föreskriver att skogarna ska skötas och användas så att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="p277dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373277x1.jpg/" id="p277img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;de allmänna förutsättningarna tryggas för att bevara de livsmiljöer som är viktiga för skogens biologiska mångfald.&lt;SPAN class="ft77"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft41"&gt;Dessa allmänna bestämmelser kompletteras med regler om sär- skild hänsyn till vissa livsmiljöer som är särskilt viktiga för mångfal- den och som tydligt avviker från den omkringliggande skogsnaturen. De särskilt viktiga livsmiljöer som avses är små områden eller om- råden av mindre betydelse i skogsbrukshänseende. I lagen anges och definieras bland annat bördiga små lundområden och skogsholmar som sådana särskilt viktiga livsmiljöer. Inom dessa områden råder tvingande hänsyn som förhindrar rationellt skogsbruk. I samband med inlämning av den obligatoriska avverkningsanmälan (anmälan om användning av skog) innan avverkning får vidtas, kan markägaren begära ett förhandsbesked från skogscentralen om ett område utgör en särskilt viktig livsmiljö och om de åtgärder som ska vidtas följer hänsynskraven.&lt;SPAN class="ft90"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft9"&gt;Om de hänsynskrav som gäller i dessa områden orsakar minskad skogsavkastning som inte är att &lt;SPAN class="ft43"&gt;betrakta som ringa &lt;/SPAN&gt;för markägaren får Skogscentralen bevilja undantagslov. Det finns en fastställd gräns om vad som ska betraktas som ringa minskning av skogsavkastningen; ekonomiskt bortfall på mindre än fyra procent av värdet på det mark- nadsdugliga trädbeståndet, eller mindre än 3 000 euro. Ett undan- tagslov innebär att skogen får skötas och användas på ett sådant sätt att bortfallet total sett blir ringa för den berörda personen. Som alter- nativ till undantagslov kan miljöstöd eller annat statligt stöd ersätta markägaren i motsvarande utsträckning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft15"&gt;Ödemarksområden och strövområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft12"&gt;Ödemarksområden och strövområden har inte ett primärt miljö- skyddssyfte och ingår inte i det som formellt kan kallas naturskydds- områden i Finland, men påverkar möjligheten till skogsbruk. Detta hindrar inte att dessa områden ingår i Finlands bidrag till Natura 2000 nätverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Ödemarksområdena &lt;/SPAN&gt;har inrättats i nordligaste Lappland år 1991 med stöd av ödemarkslagen. Målsättningen är att bevara dessa om- rådens ödemarkskaraktär, trygga den samiska kulturen och natur-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;10 § skogslagen (12.12.1996/1093).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;10–11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ och 14, 15 §§ skogslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;11 § skogslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="p278dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373278x1.jpg/" id="p278img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;näringarna samt att utveckla ett mångsidigt nyttjande av naturen och förutsättningarna för detta. Det finns 12 ödemarksområden i Finland, och deras sammanlagda areal är cirka 1,5 miljoner hektar. I dessa områden är det förbjudet att bland annat bygga vägar och idka gruv- drift utan särskilt tillstånd. I en del av områdena är avverkning helt förbjudet och i en del tillåts skogsbruk i begränsad omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;I Finland finns även fem statliga &lt;SPAN class="ft42"&gt;strövområden &lt;/SPAN&gt;som omfattar cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft12"&gt;24 200 hektar, vilka inrättats med stöd av lagen om friluftsliv. Statens strövområden är mångsidiga områden som är avsedda för friluftsliv och övrig rekreation i naturen. I strövområdena bedrivs skogsbruk i begränsad omfattning, med hänsyn till naturvärdena och rekreations- behoven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft15"&gt;Strategi för naturskydd i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft12"&gt;Formellt skydd av natur genom &lt;SPAN class="ft11"&gt;nationalparker &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;naturreservat &lt;/SPAN&gt;är en viktig del av de åtgärder som syftar till att bevara biologisk mång- fald i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft43"&gt;Skydd av särskilt utpekade naturtyper&lt;SPAN class="ft9"&gt;, en skyddsform som gäller mindre områden av speciellt värdefulla naturtyper, bidrar också till det övergripande skyddet av biologisk mångfald i Norge. Förutom genomförandet av områdesskydd enligt lagen om naturens mång- fald, som huvudsakligen är en uppgift för miljömyndigheterna, har även övriga sektorer, som till exempel jordbruk och skogsbruk samt fiske ett ansvar för bevarandet av biologisk mångfald. Inom skogs- bruket är olika certifieringssystem viktiga medel att förverkliga bevarandet av biologisk mångfald i Norge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Under 2016 beslutade Stortinget om en handlingsplan för bio- logisk mångfald; &lt;SPAN class="ft43"&gt;Natur for live – Norsk handlingsplan for naturmang- foldt&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft81"&gt;174 &lt;/SPAN&gt;Den norska regeringen ska enligt handlingsplanen fortsätta det långsiktiga arbetet med skogsskydd, främst genom skydd av offentligt ägda skogar och genom frivilligt skydd av privatägda skogar. Regeringen ska, i samarbete med miljömyndigheterna och skogsägar- organisationerna ta fram rutiner så att viktiga skogsområden snabbt kan bedömas för frivilligt skydd när naturvärdena hotas. Detta kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;174&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Meld. St. 14 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2015-2016).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="p279dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373279x1.jpg/" id="p279img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;till exempel gälla fastigheter med en stor andel nyckelbiotoper och större sammanhängande naturskogsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft32"&gt;Av handlingsplanen för biologisk mångfald framgår att målet för skydd av skog ska vara 10 procent av skogsarealen. Det finns till exempel ett särskilt behov av att utöka arealen skyddade områden i de större sammanhängande låglandskogarna på Østlandet. Gräns- justeringar av befintliga skyddade områden kan också bli aktuella bland annat för att förbättra konnektiviteten mellan områden. Det finns även en rikstäckande plan för upprättande av nationalparker som inkluderar 40 nya nationalparker och utvidgningar av 14 existe- rande nationalparker. Ansvar för förvaltningen av större skyddade områden, inklusive nationalparker, ligger i Norge på regional och lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Regeringen kommer enligt handlingsplanen i huvudsak att genom- föra det fortsatta skyddet av skog på privat mark genom frivilligt skydd. Naturtyper i skog som är särskilt viktiga för hotade arter kommer att ägnas extra uppmärksamhet. Exempel på sådana natur- typer är bördig ädellövskog, gammal mager ädellövskog, gammal barr- skog och gammal lövskog. I Norge arbetar man med begreppet röd- listade naturtyper. Totalt 22 naturtyper i skog är rödlistade i Norge, varav åtta klassificeras som hotade, däribland kustgranskogar, kalk- rika bokskogar och tempererade kusttallskogar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Utvärdering av det skogliga naturskyddet i Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Norsk institutt for naturforskning (NINA) publicerade 2017 en ut- värdering av skogsskyddet i Norge&lt;SPAN class="ft88"&gt;175&lt;/SPAN&gt;. I rapporten utvärderas hur det norska skogsskyddet täcker in skogens naturvariation (representati- vitet), skydd av stora sammanhängande skogsområden samt viktiga naturtyper och livsmiljöer för arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Enligt utvärderingen hade knappt hälften av det kvantitativa målet om att tio procent av skogsarealen ska vara skyddad, uppnåtts. An- delen skyddad skog varierar mellan fylkena, med mellan &lt;NOBR&gt;1,4–8,3&lt;/NOBR&gt; pro- cent, där den lägre andelen finns i södra delen av landet. Vidare är andelen skyddad produktiv skogsmark, högproduktiv skog, skog i låglandet och i sydliga vegetationszoner underrepresenterade bland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Framstad, E., m.fl., &lt;/SPAN&gt;Evaluering av norsk skogvern i 2016. Dekning av mål for skogvernet og behov for supplerende vern&lt;SPAN class="ft20"&gt;, NINA, Rapport 1352, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;de skogar som är skyddade. Den skyddade skogen består i huvudsak av skog på impediment eller av skog med låg bonitet. Andelen av &lt;NOBR&gt;gran-,&lt;/NOBR&gt; tall- och lövdominerad skog i de skyddade områdena är någor- lunda lik fördelningen för all skogsareal. En betydande del av löv- skogen på improduktiv mark utgörs av fjällbjörkskog. Död ved utgör ett viktigt substrat for många skogslevande arter inom artrika grupper som svampar och insekter och är därför av stor betydelse för den bio- logiska mångfalden. Skogen i de skyddade områdena har i genomsnitt mer död ved per hektar än genomsnittet för all skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Utvärderingen konstaterar att större sammanhängande skyddade skogsområden och välfungerande ekologiska nätverk av skyddad skog ger de bästa möjligheterna för att säkerställa skogarternas överlevnad och robusta ekologiska processer. Av den skyddade skogen är 75 pro- cent av områdena små och utan kärnareal. Med kärnareal avses den del av ett skyddat område som ligger längre än hundra meter från ett skyddat områdes ytterkant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;I de skyddade områdena finns 16 procent av antalet kända före- komster och 32 procent av den kända arealen av särskild skyddsvärda skogstyper. 60 procent av de skogslevande arterna av särskilt stort nationellt bevarandeintresse i Norge har en eller flera kända förekoms- ter i något skyddat skogsområde. För både särskilt skyddsvärda natur- typer och för arter där Norge har ett särskilt bevarandeintresse sak- nas dock ett representativt dataunderlag varför det är osäkert hur väl sådana skyddsvärda naturtyper och arter täcks in av det skogliga natur- skyddet i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Naturskyddsområden (Områdesvern)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Områdesskydd i Norge har till syfte att bidra till bevarandet av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;variation av naturtyper och landskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;art- och genetisk mångfald,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;hotad natur och ekologiska funktionella områden för prioriterade arter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;större intakta ekosystem som också kan tillgängliggöras för fri- luftslivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;områden med särskilda naturhistoriska värden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="p281dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373281x1.jpg/" id="p281img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;natur som kännetecknas av mänsklig användning genom tiderna (kulturlandskap) eller som har kulturhistoriska värden och som hjälper till att bevara naturvärdena,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;ekologiskt och landskapsmässigt sammanhängande områden natio- nellt och internationellt, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;referensområden för att följa utvecklingen i naturen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft9"&gt;De former av områdesskydd som är relevanta för skydd av skog i Norge utgörs av nationalparker, landskapsskyddsområden, naturreser- vat och biotopskyddsområden. Dessutom kan regeringen föreskriva att vissa utvalda naturtyper ska skyddas nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Beslut om områdesskydd fattas av regeringen. I samband med be- slutet ska skyddsområdes syfte och geografiska utbredning bestäm- mas samt de föreskrifter som ska gälla inom området.&lt;SPAN class="ft112"&gt;176&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Vid beredningen av ett områdesskydd föreskrivs största möjliga samarbete med bland annat markägare, innehavare av särskild rätt, berörda näringsidkare och representanter för lokalbefolkningen. Inom denna samrådskrets utpekas utövare av samisk kultur och samisk när- ing särskilt. Förfarandet med samråd gäller oavsett om det är staten eller en enskild som initierat skyddsarbetet.&lt;SPAN class="ft90"&gt;177 &lt;/SPAN&gt;Ett förslag till områ- desskydd ska kungöras på ett lättillgängligt sätt, bland annat genom publicering i tidning som vanligtvis läses på Internet. När förslaget kungjorts kan alla åtgärder som kan skada områdets skyddsintresse förbjudas under fyra år. Ansvarigt departement kan även besluta om skyddsföreskrifter som gäller i högst fyra år för ett område enligt samma förfarande.&lt;SPAN class="ft90"&gt;178&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft9"&gt;I ett område som omfattas av områdesskydd får ansvarig myndig- het utföra nödvändigt underhåll. I första hand ska dock myndig- heten ingå avtal med markägaren eller intresseorganisationer om de skötselåtgärder som behövs. Den ekonomiska vinst som kan komma av skötselåtgärder, till exempel genom uttag av oönskade träd eller annan vegetation, tillfaller markägaren eller annan rättighetsinnehavare.&lt;SPAN class="ft81"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;176&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;33 § lov &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2009-06-19-100)&lt;/NOBR&gt; om forvaltning av naturens mangfold (naturmangfoldloven).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;41 § naturmangfoldloven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;178&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;42–46&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ naturmangfoldloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;47 § naturmangfoldloven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="p282dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373282x1.jpg/" id="p282img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft42"&gt;Nationalpark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Större naturområden som innehåller säregna eller representativa eko- system eller landskap och som saknar påtaglig naturpåverkan ka bevaras som en nationalpark. I nationalparker får ingen varaktig påver- kan på den naturliga miljön eller kulturarvet ske. Föreskrifterna för en nationalpark ska ha till syfte att skydda bland annat naturmiljön, djurlivet och kulturminnen. Nationalparksföreskrifter kan också ha till syfte att skydda en ostörd naturupplevelse. Det är i regel tillåtet att färdas till fots inom en nationalpark och inskränkningar i fri- luftslivet kan endas ske i begränsade områden och endast om det är nödvändigt för att upprätthålla skyddssyftena.&lt;SPAN class="ft81"&gt;180&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Landsskapsskyddsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Ett landskapsskyddsområde har till syfte att skydda ett natur- eller kulturlandskap som har ekologisk, kulturell eller upplevelsemässigt värde eller som är viktigt för landets identitet. Föreskrifterna för ett landskapsskyddsområde ska förhindra åtgärder som väsentligt kan förändra landskapet särprägel eller karaktär. En pågående verksam- het kan dock fortgå och utvecklas om det är förenligt med land- skapsskyddets syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Naturreservat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Naturreservat utgör den striktaste skyddsformen och har till syfte att skydda hotad, sällsynt eller sårbar natur, områden som represen- terar en viss naturtyp, områden som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden eller som har ett speciellt vetenskapligt värde. Naturreservat ska användas för de områden där en naturlig utveck- ling eftersträvas eller aktiva återställningsåtgärder behövs. I ett natur- reservat kan all verksamhet som kan försämra områdets skyddsvärde, inklusive allmänhetens tillträde förbjudas.&lt;SPAN class="ft81"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;180&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;35 § naturmangfoldloven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;37 § naturmangfoldloven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="p283dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373283x1.jpg/" id="p283img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Biotopskyddsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Ett biotopskyddsområde har till syfte att skydda ett område som har eller kan få särskild betydelse för en eller flera specifika arter. De föreskrifter som krävs för att freda den skyddade arten kan före- skrivas.&lt;SPAN class="ft88"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Markägaren vars fastighet tas i anspråk genom områdesskydd har rätt till ersättning från staten för ekonomisk förlust när skyddet med- för &lt;SPAN class="ft43"&gt;försvårande av pågående markanvändning&lt;/SPAN&gt;. För markanvändning som kräver tillstånd gäller rätten till ersättning endast om tillstånd har beviljats innan förslag till områdesskydd har kungjorts. Ersätt- ningen bestäms enligt expropriationslagen. Den som begär ersätt- ning för intrång ska begära det inom fyra månader från beslut om områdesskydd. Staten ska därefter inom ett år lämna ett erbjudande om ersättning. Accepteras inte erbjudandet måste markägaren inom sex månader ansöka om stämning till tingsrätt för fastställande av ersättning. Ersättning som utbetalas för områdesskydd är skattefri.&lt;SPAN class="ft81"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;Särskild utvalda naturtyper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft9"&gt;I syfte att säkerställa en mångfald av naturtyper och de ekologiska processer som är kännetecknade för naturtypen samt för att skydda ekosystemets funktion, struktur och produktivitet kan regeringen&lt;SPAN class="ft81"&gt;184 &lt;/SPAN&gt;besluta om skydd för en viss naturtyp i hela eller delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;En naturtyp kan skyddas om den befinner sig i eller riskerar att hamna i ett tillstånd som bör föranleda skydd, om den utgör en vik- tig livsmiljö för en eller flera prioriterade arter, om den har sin väsent- liga utbredning i Norge eller om den behöver skyddas till följd av en internationell förpliktelse. Frågan om skydd initieras av en myndig- het på eget initiativ eller på begäran från en organisation med intresse i saken.&lt;SPAN class="ft88"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;38 § naturmangfoldloven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;9 kap. 13 § 8 p. lov &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1999-03-26-14)&lt;/NOBR&gt; om skatt av formue og inntekt (skatteloven).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;184&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Beslut fattas av ”Kongen i statsråd”, vilket innebär att hela regeringen och monarken fattar beslutet om en kunglig resolution.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;52–53&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ naturmangfoldloven.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="p284dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373284x1.jpg/" id="p284img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft12"&gt;Skogsbruksåtgärder som påverkar en utvald naturtyp och som inte kräver tillstånd ska anmälas till kommunen innan åtgärden genom- förs. Kommunen måste godkänna åtgärden och meddela de försik- tighetsåtgärder enligt skogsbrukslagen som måste iakttas innan åtgär- den genomförs.&lt;SPAN class="ft88"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Regeringen har föreskrivit att bland annat lövträdsbevuxen ängs- mark, slåttermyrar, ihåliga ekar och kalklindskogar ska utgöra utvalda naturtyper.&lt;SPAN class="ft88"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Skogsbrukets miljöhänsyn enligt skogsbrukslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;Skogsägarens naturvårdsansvar enligt skogsbrukslagen definieras en- ligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft123"&gt;Skogsägaren ska se till att alla åtgärder i skogen utförs i enlighet med lagar och förordningar. Skogsägaren ska ha en översikt över miljövärdena i sin egen skog och ta hänsyn till dem vid genomförande av alla åtgärder i skogen. Sådan hänsyn kan innebära att vissa åtgärder i skogen inte kan genomföras. Inom denna ram är skogsägaren fri att hantera skogen ut- ifrån sina egna mål.&lt;SPAN class="ft117"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft12"&gt;Ansvarigt departement får utfärda närmare föreskrifter avseende skogsägares miljövård. Ansvarigt departement kan även meddela före- skrifter om strängare restriktioner än vad lagen föreskriver för skogs- bruket inom områden med särskilda miljövärden kopplade till bland annat biologisk mångfald när skogsbruk kan medföra väsentligt skada eller nackdel för dessa värden.&lt;SPAN class="ft88"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Skogsbruksplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;I Norge är planering av skogsbruket en kommunal angelägenhet som hanteras genom att de skogs- och miljöresurser som finns inom kom- munen registreras i en &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; huvudskogsbruksplan. Det finns stats- medel att söka för markägare i syfte att stimulera upprättandet av frivilliga skogsbruksplaner för de egna brukningsenheterna. Fördel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;54 § naturmangfoldloven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Forskrift &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2011-05-13-512)&lt;/NOBR&gt; om utvalgte naturtyper etter naturmangfoldloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;4 § lov &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-05-27-31)&lt;/NOBR&gt; om skogbruk (skogbrukslova.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;13 § skogbrukslova.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="p285dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373285x1.jpg/" id="p285img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;ningen av dessa medel sker enligt den huvudskogsbruksplan som kom- munen utarbetar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;En skogsbruksplan ska bland annat innehålla uppgifter om areal, bonitet, volym fördelat på träslag och miljövärden inom bruknings- enheten. Kommunen kan även genomföra en registrering av skogs- och miljövärden utan samtycke från markägaren. Kommunen kan också förelägga markägare att bidra till registreringen genom att ut- arbeta en resursöversikt eller en skogsbruksplan över sin bruknings- enhet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Skogsfond&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;En skogsfond är en tvingande avsättning av ekonomiska medel i syfte att ge skogsägarna resurser för att finansiera långsiktiga investeringar för ett hållbart skogsbruk. Skogsägaren måste sätta av medel till fas- tighetens skogsfond i samband med försäljning av skog. Skogsäga- rens avsättning till skogsfond är minst fyra procent och högst 40 pro- cent av skogens bruttovärde. Skogsfonden är knuten till fastigheten och övergår därför till en ny ägare vid en försäljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;De medel som avsätts till en skogsfond beskattas när ett uttag görs. Uttag för återinvestering i skogen, bland annat plantering, ny- eller ombyggnation av väg, skogsbruksplan med miljöregistrering, skoglig utbildning och försäkring beskattas endast med 15 procent, vilket är väsentligt lägre än den normala skattesatsen i Norge. Där- emot får inte skogsägaren någon ränta på de insatta medlen. Räntan tillfaller i stället staten att användas bland annat till fondens admini- stration, informationsmaterial, driftsbidrag till organisationer som främjar skoglig utveckling och upprättande av övergripande material, till exempel kartmaterial, för skogsbruksplanering.&lt;SPAN class="ft81"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Frivilligt skydd av skog i Norge – Frivillig vern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft44"&gt;Sedan början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har arbetet med frivilligt skydd i Norge genomförts enligt ett koncept, som kallas för ”frivillig vern”. Redan i pilotfasen av ”frivillig vern” hade Norges Skogeierforbund, som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;5 § skogbrukslova och forskrift &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2004-02-04-449)&lt;/NOBR&gt; om tilskudd til skogbruksplanlegging med miljøregistreringer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;15–16&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ skogbrukslova och forskrift &lt;NOBR&gt;(2006-07-03-881)&lt;/NOBR&gt; om skogfond o.a. samt 8 kap. 2 § lov &lt;NOBR&gt;(1999-03-26-14)&lt;/NOBR&gt; om skatt av formue og inntekt (skatteloven).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="p286dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373286x1.jpg/" id="p286img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;den norska motsvarigheten till de svenska skogsägarföreningarna, en viktig roll som länk mellan miljömyndigheterna och markägarna. På basis av miljömyndigheternas definition av vilka typer av områden som är prioriterade för frivilligt skydd är det Skogeierforbundet som identifierar potentiellt värdefulla områden och i samråd med mark- ägarna erbjuder områden för fortsatt värdering. Skogeierforbundet levererar samtidigt med förslaget grundläggande information om området. En utvärdering av arbetet 2010 visade att systemet funge- rade; det var möjligt att skydda områden som uppfyllde naturveten- skapliga kriterier och i många fall hade det frivilliga skyddet haft en konfliktdämpande inverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Från 2005 fram till juni 2017 har 370 områden skyddats genom ”frivillig vern” i Norge. Den totala skogsareal som garanterats skydd genom denna skyddsform uppgår till cirka 150 000 hektar, varav unge- fär hälften utgörs av produktiv skogsmark. Samarbetet mellan miljö- myndigheterna och skogsägarnas organisationer fungerar bra och det förekommer i dag få konflikter om skydd av skog. De senaste åren har anslagen för skydd av skog ökat och nu är brist på personresurser en av de största utmaningarna i förverkligandet av skyddet i Norge.&lt;SPAN class="ft81"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Utvärdering av Frivillig Vern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;År 2010 publicerade Norsk institutt for naturforskning (NINA) en naturvetenskaplig utvärdering av det frivilliga skyddet av skog i Norge&lt;SPAN class="ft81"&gt;193&lt;/SPAN&gt;. Målet för utvärderingen var att se i vilken grad områdena som skyddas genom Frivillig Vern bidrar till att uppnå centrala mål för skogsskyddet i Norge. Utvärderingen granskade i vilken utsträck- ning arbetet bidragit till att säkra naturområden som ökar represen- tativiteten i skyddet, upprätta stora sammanhängande skyddade områ- den, säkra viktiga naturtyper för biologisk mångfald och livsmiljöer för hotade arter samt säkra att områdena med högst skyddsvärde blir skyddade. Utvärderingen har fokuserat på de två regioner som hade flest Frivillig &lt;NOBR&gt;Vern-områden,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Öst-Norge&lt;/NOBR&gt; och Tröndelag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Generellt visar utvärderingen att större andel av de Frivillig Vern- områdena i de båda regionerna är belägna på hög höjd över havet, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Storrank, Bo, &lt;/SPAN&gt;Frivilligt skydd av skog i Finland&lt;SPAN class="ft94"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sverige och Norge, &lt;SPAN class="ft94"&gt;Nordiska arbetspapper, Nordiska ministerrådet, NA2018:902.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Framstad, E. och Blindheim, T., &lt;/SPAN&gt;Naturfaglig evaluering av Frivillig &lt;NOBR&gt;Vern-områder&lt;SPAN class="ft20"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; NINA, Rapport 534, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="p287dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373287x1.jpg/" id="p287img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;nordligare vegetationszoner samt på mindre bördig mark än skogs- arealen i genomsnitt. Närmare hälften av områdena är 100 hektar eller mindre, 18 områden är mer än 500 hektar och 13 områden är över 1 000 hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft12"&gt;Frivillig &lt;NOBR&gt;vern-områdena&lt;/NOBR&gt; hade något fler registrerade fynd av röd- listade arter än i övriga skyddade områden och bedömdes ha minst lika höga naturvärden som övriga skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft12"&gt;Utvärderingen konstaterade att det fanns betydande brister såväl i det totala norska skogsskyddet som i Frivillig &lt;NOBR&gt;Vern-områdena&lt;/NOBR&gt; med avseende på skyddet av låglandsskog, särskilt i södra Norge, sydliga vegetationszoner, skog av bördiga naturtyper och för livsmiljöer för rödlistade arter, särskilt arter knutna till produktiva eller speciella miljöer i låglandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Frivilligt formellt skydd av skog i Finland, Norge och Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Med frivilligt formellt skydd menas i det här sammanhanget, till skill- nad från frivilliga avsättningar, de myndighetsstyrda processer som syf- tar till ett permanent eller tidsbegränsat formellt skydd där principen om frivillighet styr genomförandet. Fastighetsägaren erhåller ekono- misk kompensation för skyddet som bara genomförs när fastighets- ägaren och myndigheterna kommit överens. Frivilligt formellt skydd av skog har sedan början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; varit en del av det naturvårds- arbete som miljö- och skogsmyndigheterna tillsammans med andra aktörer genomfört i Finland, Norge och Sverige&lt;SPAN class="ft81"&gt;194&lt;/SPAN&gt;. I Finland kallas det för METSO, i Sverige har arbetet kallats Komet eller Nya komet och i Norge Frivillig vern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;De första försöken med frivilligt formellt skydd av skog genom- fördes i Finland och Norge i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet,&lt;/NOBR&gt; och 2010 i Sverige. Efter de inledande försöken har frivilligt formellt skydd etablerat sig som det dominerande arbetssättet för formellt skydd av skog i både Finland och Norge. I Sverige är frivilligt formellt skydd i form av Komet ett kompletterande arbetssätt vid genomförande av formellt skydd av skog. Tidsbundet skydd tillämpas i Finland och Sverige, men även i mindre skala i Norge. I Norge har ersättningar tidigare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Storrank, Bo, &lt;/SPAN&gt;Frivilligt skydd av skog i Finland, Sverige och Norge, &lt;SPAN class="ft20"&gt;Nordiska arbetspapper, Nordiska ministerrådet, NA2018:902.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="p288dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373288x1.jpg/" id="p288img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Skydd av skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;utbetalats för tidsbegränsat skydd men numera förnyas inte tidigare ingångna tidsbundna avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft41"&gt;Processerna vid frivilligt formellt skydd karakteriseras av dialog och samverkan mellan berörda parter och med täta kontakter mellan markägare och myndigheter i de olika faserna av skyddsprocessen. I processen utgår man från respektive lands lagstiftning och förvalt- ningsstruktur. Följande faser i arbetet kan identifieras i alla tre länder&lt;SPAN class="ft90"&gt;195&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;myndigheterna formulerar en beställning på vilka typer av områ- den (naturtyper och kvaliteter) som kommer att prioriteras i ur- valsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;markägarna lämnar förslag till områden de önskar skydda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;myndigheterna skaffar information om områdena och bedömer förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;om myndigheterna gör bedömningen att ett område uppfyller kriterierna påbörjas diskussioner om lämplig skyddsform och för- handlingar om ekonomisk ersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;skyddet genomförs därefter i huvudsak enligt samma principer som gäller för övrigt formellt skydd av natur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;betydelsen av kommunikation, dialog och samverkan mellan alla berörda aktörer betonas under alla faser av processen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Markägaren tar alltid det första, avgörande beslutet om att anmäla ett område för frivilligt formellt skydd. Myndigheterna har även möjlighet att ta fram information om värdefulla områden och kan upp- märksamma markägaren på detta. I Sverige finns det inget som hind- rar myndigheterna att övergå från en frivillig process till en ordinarie områdesskyddprocess, som inte förutsätter samtycke från markägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Storrank, Bo, &lt;/SPAN&gt;Frivilligt skydd av skog i Finland, Sverige och Norge, &lt;SPAN class="ft20"&gt;Nordiska arbetspapper, Nordiska ministerrådet, NA2018:902.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;P class="p693 ft157"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utredningens utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Av utredningsdirektiven framgår att Sverige ska ha en hög ambition i arbetet med biologisk mångfald och ekosystemtjänster nationellt, internationellt och inom EU så att miljömålen nås, och samtidigt bli världens första fossilfria välfärdsland. Det finns behov av att belysa betydelsen av en växande cirkulär bioekonomi och de anspråk denna kan komma att ställa på samhällets behov av skogsråvara för ett fossil- fritt samhälle och därmed på skogsekosystemen. Detta inkluderar hur dessa anspråk kan komma att påverka möjligheterna att nå inter- nationella och av riksdagen beslutade nationella mål om i första hand klimat och biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Det finns ett brett samförstånd om att den svenska skogspolitiken ska bygga på de jämställda målen om miljö och produktion och skogs- ägarnas frihet under ansvar. Produktion av skoglig råvara är en viktig del i omställningen till en biobaserad ekonomi och för att fasa ut fossil energi vilket leder till en ökande efterfrågan på biomassa. Både natio- nell lagstiftning och EU ställer till exempel krav på ökad andel inblan- dade biodrivmedel för att åstadkomma utsläppsreduktioner, de av riks- dagen antagna klimatmålen, inklusive målet om nettonollutsläpp senast 2045, etappmålen för 2030 och 2040 samt målet för transport- sektorn till 2030 bedöms kräva ökad substitution av fossila material och bränslen med biobaserade produkter. I en växande cirkulär bio- ekonomi måste ett hållbart uttag av skogsråvara säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft21"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p696 ft10"&gt;Utredningen ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;analysera utifrån befintligt kunskapsunderlag den framtida ökande efterfrågan av skogsråvara i syfte att främja utvecklingen av håll- bara, konkurrenskraftiga och biobaserade näringar med bas i skogen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;analysera hur behovet av skydd av skog påverkar förutsättning- arna för inhemsk produktion av bioråvara för en växande cirkulär bioekonomi samt att nå mål för närings- och landsbygdspoli- tiken, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;kartlägga och beskriva målkonflikter och synergier utifrån de analyser som görs enligt ovan och lämna förslag på hur målkon- flikter kan hanteras och synergier tillvaratas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft9"&gt;I detta kapitel beskrivs vad som avses med en cirkulär bioekonomi och vilka näringar med bas i skogen som kan anses ingå i densamma samt på vilka sätt dessa näringar är beroende av skogen. Vidare ana- lyseras den ökade efterfrågan på biomassa och hur ökad tillväxt i industrin och i skogen kan möta den efterfrågan tillsammans med en diskussion om potential för ökad cirkularitet inom skogsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Cirkulär bioekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Begreppet cirkulär bioekonomi har ingen entydig och allmän defi- nition vilket inte heller de två separata begreppen bioekonomi och cirkulär ekonomi har. Övergripande kan en &lt;SPAN class="ft43"&gt;bioekonomi &lt;/SPAN&gt;beskrivas som en ekonomi som bygger på hållbart producerade och förnybara bio- logiska resurser och råvaror, till skillnad från en fossilbaserad eko- nomi som bygger på fossila, &lt;NOBR&gt;icke-förnybara&lt;/NOBR&gt; råvaror. En bioekonomi innebär förvaltning och förädling av dessa förnybara och biobaserade råvaror och resurser, till exempelvis livsmedel, trä- och pappers- produkter och andra biobaserade material, produkter, kemikalier, textil och bioenergi samt tjänster kopplade till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;En &lt;SPAN class="ft11"&gt;cirkulär ekonomi &lt;/SPAN&gt;kan övergripande beskrivas som hantering av produkter och material i ett kretslopp. Syftet med en cirkulär eko- nomi är att minska råvaruuttaget och deponering av avfall samt effek- tivisera användningen av material genom att öka deras livslängd och ekonomiska värde. Detta till skillnad mot en linjär ekonomi som inne- bär producera, bruka och slänga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft9"&gt;En cirkulär ekonomi handlar därmed om att använda produkter under en längre tid, reparera, uppgradera, återanvända, materialåter- vinna och i sista hand energiutvinna. Att flera personer eller organi- sationer delar på produkter eller köper begagnat/sekundära produk- ter bidrar till en effektivare användning av befintliga resurser. Genom att producera och använda långlivade produkter och produkter som är designade för återanvändning och återvinning kan produktionen effektiviseras och resursuttaget minska. Genom att optimera råvarans användning (cascading) utifrån dess tekniska och ekonomiska poten- tial kan produkternas förädlingsvärde öka. Smart design i produk- tionsledet för ökad möjlighet till materialåtervinning är en viktig åtgärd för ökad cirkularitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;En &lt;SPAN class="ft43"&gt;cirkulär bioekonomi &lt;/SPAN&gt;bygger därmed dels på en hållbar förvalt- ning, produktion och uttag av biologiska förnybara råvaror och för- ädling av dessa, dels på en hög grad av återanvändning, materialåter- vinning och delning. Det är av stor betydelse att de båda begreppen bioekonomi och cirkulär ekonomi kopplas samman för att tillsammans skapa bättre förutsättningar för att lösa samhällsutmaningar. Cirkula- riteten i en bioekonomi måste därmed även ta hänsyn till de ingående resurserna i systemet, inte enbart se förnybarheten som ett cirkulärt system. Hur de biobaserade råvarorna produceras, hållbarheten, är avgörande för att inte skapa ett för snävt system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Det kan uppstå målkonflikter mellan bioekonomi å ena sidan och en cirkulär ekonomi och resurseffektivitet å andra sidan om inte bio- råvara produceras hållbart. Systemanalyser behöver göras för att iden- tifiera hur synergier kan skapas och målkonflikter överbryggas. I lik- het med andra systemförändringar krävs ett kritiskt perspektiv då förändringar i stora system inte kan uppfylla alla mål, utan utveck- lingsprioriteringar kan innebära att vissa mål påverkas negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Att främja den &lt;SPAN class="ft43"&gt;biobaserade cirkulära &lt;/SPAN&gt;ekonomin handlar därmed om att övergå till en större produktion av bioråvara och biobaserade produkter som samtidigt inkorporerar en hög grad av cirkularitet även i produkterna. En biobaserad ekonomi som upprätthåller den linjära ekonomins nackdelar, utan eller med liten återvinning och åter- användning är endast cirkulär till den del som avser råvaruproduk- tionen. En biobaserad cirkulär ekonomi fokuserar på biobaserade produkter med cirkularitet genom en hållbart producerad, förnybara råvara och verkar samtidigt för lång hållbarhet, hög grad av åter- användning och materialåtervinning av produkterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="p292dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B373/H8B373292x1.jpg" style="width:434px;height:691px"  id="p292img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;SPAN style="padding-left:183px;"&gt;SOU 2020:73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Figur 7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Illustration över cirkulär bioekonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td137"&gt;&lt;P class="p332 ft159"&gt;Biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td138"&gt;&lt;P class="p698 ft159"&gt;Ekossystemfunktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p699 ft160"&gt;Förnybara naturresurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft161"&gt;Reglerande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft159"&gt;Försörjande&lt;SPAN style="padding-left:70px;"&gt;Kulturella &lt;SPAN class="ft162"&gt;ekosystem-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft163"&gt;ekosystemtjänster ekosystemtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft159"&gt;tjänster&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p704 ft159"&gt;Bio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p705 ft164"&gt;Rekreation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td57"&gt;&lt;P class="p706 ft164"&gt;Erosions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p707 ft159"&gt;massa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p708 ft164"&gt;skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr2 td140"&gt;&lt;P class="p39 ft159"&gt;Energi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td141"&gt;&lt;P class="p709 ft159"&gt;Sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p710 ft164"&gt;Vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td141"&gt;&lt;P class="p709 ft165"&gt;värden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p711 ft164"&gt;rening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft161"&gt;drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p712 ft159"&gt;Material,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p713 ft159"&gt;Andliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p706 ft164"&gt;Kolsänka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p60 ft159"&gt;värden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td140"&gt;&lt;P class="p210 ft161"&gt;kemikalier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p714 ft159"&gt;Mat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td141"&gt;&lt;P class="p709 ft159"&gt;m.m&lt;SPAN class="ft160"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p708 ft159"&gt;m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p715 ft159"&gt;Biprodukter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p716 ft160"&gt;Samhället&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-250px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p717 ft166"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-250px;margin-bottom:250px;" class="p717 ft166"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-125px;margin-top:125px;margin-right:-125px;margin-bottom:125px;" class="p717 ft166"&gt;&lt;![endif]&gt;naturresurser av förvaltning Hållbar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p718 ft51"&gt;En bioekonomi erkänner de värden för samhället som skapas av olika ekosystemtjänster. De cirkulära flödena bygger bl.a. på återanvändning, återbruk, återvinning och återföring av material. Råvaran ska användas resurseffektivt och värdet i resursen måste upprätthållas så länge som möjligt Produkter förväntas därför användas länge och delas för största nytta i samhället under sin liv slängd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft9"&gt;För att åstadkomma en &lt;SPAN class="ft43"&gt;växande &lt;/SPAN&gt;cirkulär bioekonomi krävs åtgärder för att den del av ekonomin som härrör från cirkulära och biobaserade flöden ökar relativt den ekonomi som består av linjära och fossila flöden. Det kan innebära en värdeökning&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;genom ökad förädling av befintliga och nya produkter och tjänster från den cirkulära bioeko- nomin. Det kan även innebära en ökning av andelen varor och tjänster som baseras på den cirkulära bioekonomin genom att motsvarande vara eller tjänst från den befintliga linjära ekonomin byts ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft41"&gt;I Sverige, inom EU och i delar av övriga världen pågår en omställ- ning av samhället till en fossilfri ekonomi som i ökande grad bygger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Här avses värden som ingår då SCB gör beräkning av olika branschers storlek. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-monetära&lt;/NOBR&gt; värden är därmed inte inräknade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="p293dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373293x1.jpg/" id="p293img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;på biobaserade råvaror, ökad resurseffektivitet och cirkularitet. Det finns en uttalad politisk ambition på alla nivåer att utveckla och för- bättra produktion och förädling, exempelvis genom ett bättre utnytt- jande av industriella restflöden, nya innovativa produkter från etable- rade bioråvaror och nya produktionssystem för nya bioråvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Sverige är omställningen starkt driven av ambitionen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. Inom EU ligger EU:s mål att bli världens första klimatneutrala kontinent till grund för ambitionen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Både i Sverige och inom EU har därför en rad initiativ tagits för att påskynda omställningen av samhället till en fossilfri ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;I Sverige finns sedan 2017 ett klimatpolitiskt ramverk&lt;SPAN class="ft112"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;som består av en klimatlag, ett antal klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Klimat- lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och ställer vissa krav på varje sittande regering. Till exempel ska regeringen varje år presentera en klimat- redovisning i budgetpropositionen samt vart fjärde år ta fram en klimat- politisk handlingsplan. Klimatmålen innebär i korthet att Sverige ska uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa netto- utsläpp därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft12"&gt;I regeringens klimatpolitiska handlingsplan&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;presenteras en mängd åtgärder som bidrar till att nå nationella och globala klimatmål. Ett av förslagen är att regeringen tillsammans med de gröna näringarna tar fram en bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång på bio- massa, sysselsättning i hela landet och som skapar miljö- och klimat- nytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Regeringen presenterade i juli 2020 en nationell strategi för cirku- lär ekonomi&lt;SPAN class="ft88"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;i syfte att peka ut riktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället genom cirkulär pro- duktion, konsumtion och affärsmodeller, samt giftfria och cirkulära materialkretslopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I strategin har regeringen formulerat en vision för en cirkulär eko- nomi: ”Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material.” och ett övergripande mål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft10"&gt;”Omställningen till en cirkulär ekonomi ska bidra till att nå miljö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Faktablad Miljö- och energidepartementet, november 2015, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Målet är ett Fossilfritt Sverige&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft111"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;En ren jord åt alla. En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi&lt;SPAN class="ft110"&gt;, COM (2018) 773 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2016/17: 146, &lt;/SPAN&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige&lt;SPAN class="ft46"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Prop. 2019/20:65, &lt;/SPAN&gt;En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan&lt;SPAN class="ft94"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Regeringskansliet 2020, &lt;/SPAN&gt;Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige&lt;SPAN class="ft20"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="p294dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373294x1.jpg/" id="p294img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;och klimatmålen, samt de globala målen i Agenda 2030”. Ambitio- nen är att skapa tydliga långsiktiga spelregler för en omställning till cirkulär produktion, konsumtion och affärsmodeller samt giftfria och cirkulära materialkretslopp där en bredd av lösningar behöver utvecklas för att möjliggöra en cirkulär ekonomi och undanröja hin- der mot utvecklingen. Fyra fokusområden har valts ut:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Cirkulär ekonomi genom hållbar produktion och produktdesign.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Cirkulär ekonomi genom hållbara sätt att konsumera och använ- da material, produkter och tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Cirkulär ekonomi genom giftfria och cirkulära kretslopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Cirkulär ekonomi som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärs- modeller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft9"&gt;Det kommer att tas fram handlingsplaner till strategin där mer detal- jerade åtgärder presenteras för respektive fokusområde. Åtgärderna kan gälla styrmedel eller utredningar och uppdrag till myndigheter, ny eller reviderad lagstiftning, regelförenkling, insatser för forsk- ning, innovation och teknikutveckling, internationellt påverkans- arbete inom EU eller globalt, samt ekonomiska styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Även i strategin för cirkulär ekonomi tas frågan om en bioekono- mistrategi upp. Det framgår att utöver handlingsplanerna avser reger- ingen bland annat att ta fram en bioekonomistrategi tillsammans med de gröna näringarna. Bioekonomistrategi ska bidra till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet och skapa miljö- och klimatnytta. Den nationella bioekonomistrategin ska vara väl förank- rad i vetenskaplig kunskap om bland annat ekosystemtjänsternas betydelse för samhället och främja samverkan mellan staten, univer- sitet och högskolor och näringslivet för att underlätta de omställ- ningar som krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft41"&gt;Ett annat exempel är att regeringen tillsatt en särskild utredare i rollen som nationell samordnare för &lt;SPAN class="ft45"&gt;Fossilfritt Sverige&lt;/SPAN&gt;, en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra aktö- rer som vill göra Sverige fossilfritt.&lt;SPAN class="ft90"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Regeringens samverkansprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Initiativet Fossilfritt Sverige (M 2016:05). Uppdragen redogörs för i dir. 2016:66, 2018:56 och 2020:50. Arbetet ska utvärderas och redovisas senast den 31 maj 2022. Uppdraget i sin helhet ska redovisas senast den 31 december 2024.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="p295dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373295x1.jpg/" id="p295img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft12"&gt;samlar näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer för att hitta innovativa lösningar på de stora samhällsutmaningarna och bidra till svensk konkurrenskraft är ytterligare ett exempel på ett initiativ för en snabbare omställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;På &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; har den nytillträdda &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; beslutat om &lt;SPAN class="ft43"&gt;En europeisk grön giv &lt;/SPAN&gt;i syfte att EU ska bli världens första klimat- neutrala världsdel till 2050.&lt;SPAN class="ft81"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;För att uppnå detta har ett åtgärdspaket beslutats som ska bidra till att allmänheten och näringslivet i EU kan dra nytta av en hållbar grön omställning. Initiativet omfattar en färd- plan och åtgärder på många områden, till exempel stora utsläppsminsk- ningar, investeringar i spetsforskning och innovation och bevarande av den biologiska mångfalden inom EU. En del av den gröna given är en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi som presenterades i mars 2020.&lt;SPAN class="ft81"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; presenterade även i mars 2020 ett för- slag till detaljerad klimatlag i samma syfte, att EU ska bli klimatneu- tralt till 2050.&lt;SPAN class="ft81"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Efter 2050 ska upptagen genom naturliga kolsänkor och andra sänkor vara större än utsläppen inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Utan en växande bioekonomi som också är cirkulär, kommer am- bitionen om ett fossilfritt samhälle inte kunna nås inom överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Den cirkulära bioekonomin berör varor och tjänster från en rad naturresurser, till exempel från hav och sjöar, från jordbruket och från skogen. Den avgränsning som Skogsutredningen 2019 har gjort innebär att belysa och diskutera den del av den cirkulära biobaserade ekonomin som omfattar produktion och förädling av varor och tjänster inom näringar med bas i skogen&lt;SPAN class="ft88"&gt;11&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Den följande redogörelsen omfattar de värdeskapande och de flöden från produktion av skoglig biomassa i form av virke, energi- sortiment, produkter eller tjänster som denna biomassa ger upphov till. Redogörelsen kommer därmed omfatta värdeskapande och flö- den från skogsbruk såväl som från andra näringar som har skogen som bas för sin verksamhet, till exempel natur- och kulturturism, svamp- och bärplockning, rennäring, jakt och fiske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Behovet av att ställa om samhället för att uppnå klimatneutralitet är som nämnts ovan, den i dag tydligaste och starkaste drivkraften för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Den europeiska gröna given&lt;/SPAN&gt;, COM (2019) 640 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Europeiska kommissionen &lt;/SPAN&gt;En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa, &lt;SPAN class="ft94"&gt;COM (2020) 98 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999, &lt;SPAN class="ft94"&gt;COM/2020/80 final (Europeisk klimatlag).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Värdet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-monetära&lt;/NOBR&gt; varor och tjänster ingår därmed inte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;en växande cirkulär bioekonomi. Vid sidan av detta finns dock andra skäl för en växande cirkulär bioekonomi. Till exempel finns det inom flera politikområden som näringspolitik, arbetsmarknadspolitik och landsbygdspolitik en önskan om att skapa arbetstillfällen och affärs- möjligheter även utanför storstäderna. Dessutom finns ett säkerhets- politiskt perspektiv som handlar om en strävan efter ökad grad av självförsörjning genom att minska importberoendet av till exempel livsmedel och drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utmaningar och hinder för hållbar omställning till en cirkulär bioekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;De flesta bejakar ambitionen och målet med omställningen till ett fossilfritt, biobaserat och cirkulärt samhälle, men det finns ändå ett antal utmaningar, uppfattningar och krafter som påverkar och i viss mån hindrar vägen dit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft42"&gt;Variation av definitioner och strategier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;En utmaning är det faktum att det finns en mängd varianter och per- spektiv på omställningen och hur den ska genomföras. Det blir tydligt bland annat genom floran av strategier och definitioner både vad avser bioekonomi och cirkulär ekonomi. Sådana är framtagna på olika administrativa nivåer i många länder och har i många fall olika mål och fokus. Alla dessa strategier, definitioner och flexibla begrepp kan genom sin brokighet och spretighet sannolikt försvåra eller åtminstone förvirra det praktiska arbetet i omställningen. Detta efter- som det samarbete mellan aktörer som krävs för att genomföra stra- tegierna riskerar att kompliceras av otydligheter i vad som avses och i vilken riktning man vill gå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Konsumtionsmönster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft41"&gt;En utmaning för en växande cirkulär bioekonomi är den mer gene- rella kritiken mot ohållbara konsumtionsmönster globalt. För att en hållbar utveckling ska vara möjlig behöver den totala konsumtionen bli mer hållbar och i många fall minska. Minskad konsumtion, om-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="p297dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373297x1.jpg/" id="p297img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;fördelning av resurser och lokal utveckling anses svårt att förena med en ökad tillväxt. Utmaningen ligger således i att den cirkulära bio- ekonomin kan och bör växa, utan att detta har direkt koppling till huru- vida den totala ekonomin gör det eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;För att en cirkulär bioekonomi ska bidra till hållbar utveckling krävs också att substitutionen av fossila råvaror till biobaserade, är reell, det vill säga att det sker en verklig substitution genom att produktion och användning av hållbart biobaserade produkter sker &lt;SPAN class="ft43"&gt;i stället &lt;/SPAN&gt;för produktion och användning av icke hållbara fossilbaserade produkter. Många menar därför att en förutsättning för att den cirkulära ekono- min på ett effektivt sätt ska bidra till hållbar utveckling är föränd- ringar i stora delar av produktions- och konsumtionsledet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Ett hinder för en växande cirkulär bioekonomi kan vara frågan om de svenska biobaserade näringarnas konkurrenskraft. Biobaserade produkter handlas på en världsmarknad och biomassa och biobase- rade produkter produceras i många länder. En växande svensk bio- ekonomi är därför beroende av hur konkurrenskraftig till exempel svenska biobaserade drivmedel är jämfört med andra fossilfria alter- nativ i övriga världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;En annan viktig fråga som relaterar till konkurrenskraft är de fortsatt stora globala subventionerna av framför allt fossil energi, som gör det svårare för de biobaserade alternativen att konkurrera. Enligt Internationella valutafonden, IMF utgjorde dessa subventio- ner 6,5 procent av världens BNP 2017. Kina står för de största sub- ventionerna, följt av USA och Ryssland. Även inom EU, inklusive Sverige, subventionerades fossil energianvändning med 289 miljar- der dollar 2017, trots ambitiösa planer på en omställning av sam- hället.&lt;SPAN class="ft88"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;En annan faktor som kan snedvrida konkurrensen mellan bio- baserade näringar och fossilbaserade är de skillnader i hållbarhets- krav som ställs på råvaruproduktionen. Att ställa höga krav på håll- bar produktion av råvara inom skogsbruk, jordbruk och vattenbruk är rimligt och relevant. Men motsvarande krav måste ställas på utvin-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;IMF, &lt;/SPAN&gt;Global Fossil Fuel Subsidies Remain Large: An Update Based on &lt;NOBR&gt;Country-Level&lt;/NOBR&gt; Esti- mates&lt;SPAN class="ft20"&gt;, Working Paper WP/19/89.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;ning av fossila råvaror för att inte riskera att snedvrida konkurrensen till nackdel för biobaserade näringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Kompetensförsörjning är en annan utmaning som kopplar till konkurrenskraft. Det finns i dag ett stort rekryteringsbehov inom hela skogsnäringens värdekedja, inom såväl skogsbruket, industrin som transportsektorn som inte förväntas kunna mötas av utbudet av arbetskraft med rätt kompentens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Rättvis och socialt jämlik omställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Ytterligare en utmaning för en övergång till en cirkulär bioekonomi och ett fossilfritt samhälle är vår förmåga att genomföra omställ- ningen så att den även är socialt hållbar. Både i Sverige och andra delar av Europa finns en oro för ökade kostnader och ett ökat skatte- tryck på bland annat fossila bränslen samtidigt som alternativen är kostsamma och dåligt utbyggda, särskilt på landsbygden. Exempel på detta är &lt;SPAN class="ft43"&gt;Bensinupproret 2.0 &lt;/SPAN&gt;i Sverige och &lt;SPAN class="ft43"&gt;Gula västarna &lt;/SPAN&gt;i Frankrike. Dessa rörelser är sannolikt inte i första hand tecken på ointresse, bristande oro för klimatförändringar eller ifrågasättande av samhällets behov av omställning. Det är förmodligen snarare uttryck för en oro för att bördan av omställningen kommer fördelas orättvist och ojäm- likt. Att säkerställa att omställningen sker utan att skapa sociala orätt- visor och utan att delar av samhället ställs utanför kan vara avgörande för att det ska lyckas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Hållbart uttag av biomassa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;Osäkerheter när det gäller möjligheten att öka uttaget av skoglig biomassa på ett hållbart sätt är en ytterligare utmaning. En viktig del i detta sammanhang är att uttaget inte får ske så att det stående vir- kesförrådet minskar över tid och därmed äventyrar kommande gene- rationers möjligheter att nyttja skogsråvaran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;För att öka uttaget av råvara måste därför skogens tillväxt öka. Att öka skogens tillväxt utan negativ påverkan på andra ekosystem- tjänster eller värden som biologisk mångfald och sociala värden är en utmaning och kräver en klok avvägning mellan olika värden och nyttor i skogen. För att en cirkulär och biobaserad ekonomi ska vara lång- siktigt hållbar krävs att produktionen av de biologiskt förnybara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="p299dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373299x1.jpg/" id="p299img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;råvarorna är hållbar i vid mening. Med hållbar produktion av råvaror avses att till exempel skogsbruk, jordbruk och vattenbruk klarar av att bevara biologisk mångfald, produktionsförmåga och andra eko- systemtjänster när råvaran för vidareförädling produceras. Specifikt för skogsbruk har det inom Forest Europe&lt;SPAN class="ft81"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;tagits fram en definition av hållbart skogsbruk som Sverige ställer sig bakom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft3"&gt;Det hållbara skogsbruket handlar om förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt och i en sådan takt som upprätthåller dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och dess förmåga att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, eko- nomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå, och som inte skadar andra ekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;Inom CBD definieras ett hållbart nyttjande som;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft17"&gt;Nyttjande av komponenter av biologisk mångfald på ett sätt och i en utsträckning som inte leder till långsiktig minskning av biologisk mång- fald, varigenom dess potential att tillgodose nuvarande och kommande generationers behov och förväntningar bibehålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft10"&gt;Dessa båda definitioner förefaller förenliga med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft44"&gt;I rapporten ”Bioenergi på rätt sätt”&lt;SPAN class="ft128"&gt;14&lt;/SPAN&gt;, framtagen 2017 av Energi- myndigheten, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Jordbruksver- ket beskrivs vad som krävs för att produktion och konsumtion av biomassa för energi eller andra ändamål ska bli hållbar;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft3"&gt;För att produktion och konsumtion av biomassa för energi eller andra ändamål ska vara hållbar får den inte orsaka avskogning eller på annat sätt minska kolförråden i ett landskapsperspektiv. Hållbar bioenergi får inte heller minska den biologiska mångfalden, minska markens långsik- tiga produktionsförmåga, försämra kvaliteten hos mark eller vatten eller orsaka skadliga utsläpp av föroreningar. Hållbar bioenergi måste redan i ett medellångt tidsperspektiv orsaka lägre utsläpp av växthusgaser än fossilbaserade system och på längre sikt orsaka klart lägre utsläpp. Arbets- villkoren ska vara goda och lokalbefolkningen ska inte påverkas negativt av produktionen. En ökad produktion av hållbar bioenergi kan under vissa förutsättningar vara positiv för biologisk mångfald (till exempel energiskog), vattenkvalitet och sociala värden och är i de flesta fall posi- tiv för landsbygdens ekonomi och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Forest Europe, tidigare känt som Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE), Helsingforsresolutionen, H1 1993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Rapport av Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Bioenergi på rätt sätt – om hållbar bioenergi i Sverige och andra länder&lt;/SPAN&gt;, Skogsstyrelsens rapport 2017/10.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;Samtidigt är det naturligtvis avgörande att motsvarande krav på håll- barhet och cirkularitet ställs för andra, &lt;NOBR&gt;icke-förnybara&lt;/NOBR&gt; råvaror och produkter för att konkurrensneutralitet ska uppnås. Det är rimligt att ställa samma höga krav på reell och långsiktig hållbarhet för all produktion, oavsett om råvaran är fossil eller förnybar, vilket i dags- läget sällan är fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Hållbarhetsaspekten innebär att konkurrerande anspråk på sam- ma naturresurs måste hanteras och att till exempel bevarande av bio- logisk mångfald ibland ges företräde framför annan markanvänd- ning. Det innebär också att politiska målsättningar om ett fossilfritt välfärdssamhälle och en växande cirkulär bioekonomi medför behov av ett ökat uttag av biomassa från skogen, vilket tillsammans med andra samhällsmål om avsättningar för naturvård kan vara svåra att kombinera och kräver politiska avvägningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Helhetssyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Svaret på hur dessa, och andra, utmaningar och hinder ska hanteras är inte entydiga utan beror på värderingar och vilka systemavgränsningar och tidsperspektiv man antar. Det har också betydelse om man ser till helheten, till exempel genom Agenda 2030 med de 17 globala målen, för hållbar utveckling, eller om man väljer att fokusera på ett färre antal mål och delmål. De globala målen är integrerade och odelbara och formulerade för att balansera de tre dimensionerna av hållbar utveck- ling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Möjligheter och förutsättningar för en hållbar omställning genom en växande cirkulär bioekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft12"&gt;Regeringen har tagit fram en vision för det nationella skogsprogram- met; ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar till- växt i hela landet samt till utveckling av en växande bioekonomi”. Vidare slår regeringen fast i skogsprogrammet att Sverige behöver skog och skogsbruk i omställningen till ett hållbart och fossilfritt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Grunden för detta är att Sverige är en skogsnation där skogsindu- strin är en av våra basnäringar och där vi under lång tid investerat i ett hållbart brukande av skogen och i effektiva produktionsprocesser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;i industrin. Det har gynnat vårt ekonomiska välstånd, utvecklat vårt näringsliv, skapat exportinkomster och förbättrat förutsättningarna för att kunna arbeta i hela landet. Sveriges ekonomi är därmed redan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;dag till en del en bioekonomi. Regeringens uttalade ambition, bland annat inom det nationella skogsprogrammet och den klimatpolitiska handlingsplanen, är att den cirkulära och biobaserade delen av eko- nomin ska växa, vilket ställer krav på ökad tillgång på bioråvara, ökat värdeskapande vid förädling av råvaran samt ökad cirkularitet av produkter och material.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Bioekonomins klimatnytta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;En möjlighet för en växande cirkulär bioekonomi handlar om att bioekonomin och skogen kan bidra med klimatnytta. Skogen bidrar till klimatarbetet på två sätt. När skogen växer tar den upp koldioxid som finns i atmosfären och lagrar in den i biomassan. På så sätt kan skogen kompensera för koldioxidutsläpp från andra samhällssekto- rer och därmed begränsa ökningen av koldioxid till atmosfären. Skogens tillväxt kan också skördas och omvandlas till förnybara skogsprodukter som kan ersätta fossilbaserade produkter. På så sätt minskas fossilberoendet och tillförseln av ny koldioxid som tidigare inte funnits i det atmosfäriska kretsloppet begränsas. I Sverige har skogen länge bidragit till klimatarbetet genom att både lagra in kol i sitt växande virkesförråd och genom att begränsa beroendet av fos- sila resurser och betong. Det som kan ses som en utmaning är att inse att det finns en viss inbyggd konflikt mellan att minska fossil- beroendet genom ökad råvaruproduktion i skogen och att bibehålla, och kanske öka, nuvarande kolsänkan i skogen genom att minska avverkningsutrymmet i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft9"&gt;Givet en situation med oförändrad tillväxt kommer en minskad avverkning resultera i ökad kolsänka i skogen men ett ökat fossil- beroende genom minskade möjligheter till substitution. En ökad av- verkning å andra sidan resulterar i en minskad kolsänka i skogen, men ökade möjligheter till substitution. Genom att verka för en ökad till- växt i skogen kan skogens bidrag till klimatarbetet öka oavsett om målet är att öka kolsänkan eller minska fossilberoendet. Hur stor skogens klimatnytta blir avgörs därmed av hur mycket skogen växer och hur den del av skogstillväxten som skördas används för konsum-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="p302dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373302x1.jpg/" id="p302img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;tion. Beräkning av klimateffekterna av båda dessa delar är beroende av systemavgränsning och tidsperspektiv och båda delar behöver ges tillräckligt utrymme. Klimatnyttan innebär att det behövs en hög pro- duktion av biomassa genom ett aktivt skogsbruk där skogen tar upp stora mängder koldioxid och där råvaran kan användas till fossilfria produkter, och en växande skog som får stå kvar och fortsätta att lagra koldioxid.&lt;SPAN class="ft88"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Biobaserade produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft12"&gt;Att skogen och skogsnäringen är en viktig del i bioekonomin i dag och därmed för möjligheten för bioekonomin att växa, framhålls ofta. De traditionella produkterna som sågade trävaror, kartong och papper kommer sannolikt även fortsättningsvis vara viktiga för skogsnär- ingen och bioekonomin, även om den inbördes produktmixen kom- mer att variera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;En stor möjlighet för den växande cirkulära bioekonomin är dock den produktutveckling som pågår i strävan att ersätta &lt;NOBR&gt;icke-förnybart&lt;/NOBR&gt; med förnybart. Till exempel pågår omfattande produktutveckling och innovationsarbete inom industriellt trähusbyggande, smarta förpack- ningar, flaskor för kolsyrad dryck, batterier, textilier, kemikalier och drivmedel och många andra områden där råvaran traditionellt ofta är fossilbaserad eller av andra skäl orsakar utsläpp av växthusgaser, men kan bytas ut mot förnybar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Det finns dessutom potential att använda den koldioxid som för- bränning ger upphov till, som råvara (så kallad CCU, Carbon Capture and Utilisation). Koldioxiden i luften eller i rökgaser kan till exempel användas för att härda betong, producera fyllmedlet till kopierings- papper eller genom att förvätskas till kolsyra som används inom livs- medelsindustrin och som köldmedium. I dagsläget är efterfrågan på koldioxid mycket liten i förhållande till utsläppen av koldioxid. CCU innebär även i normalfallet att den avskilda koldioxiden återgår till atmosfären efter en tid. Hur lång den temporära lagringen är beror på produktens livslängd eller beständighet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Det finns möjligheter till både energieffektivisering och effekti- visering i råvaruanvändning för nya och traditionella produkter. Effek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Se även den Klimatpolitiska vägvalsutredningens betänkande &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid&lt;/SPAN&gt;, SOU 2020:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2020:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;tivisering skapar ytterligare utrymme för produktion av biobaserade produkter utan att råvaruefterfrågan med nödvändighet ökar i samma omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Det är svårt att förutspå skogsindustrins framtida produktmix, inte minst globalt, när till exempel behovet av energived, tidnings- papper och kopieringspapper minskar. Den typen av förändringar kan skapa utrymme för nya produkter utan ökad råvaruefterfrågan samtidigt som det är ett incitament för industrin att utveckla nya substituerande produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Affärsmodeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;En cirkulär och biobaserad ekonomi kan komma att efterfråga nya finansierings- och affärsmodeller genom att nya aktörer kommer in på marknaden. Det är inte med automatik som den traditionella skogsindustrin kommer att tillverka de nya produkterna och mate- rialen. För att nå framgång i en växande bioekonomi behöver industri- sektorerna mötas över sektorsgränserna och vara öppna för och bygga nya affärsmodeller. Det kan till exempel gälla utveckling av affärs- modeller och incitament för skogsägarna att öka skogens tillväxt och aktivt delta i klimatarbetet på ett sätt som synliggör och värdesätter skogens klimatnytta. Detta kan också gälla utveckling av affärs- modeller som kan utveckla den cirkulära delen av bioekonomin och andra delar av bioekonomin, som inte har direkt koppling till råvaru- användning utan återfinns i senare delar av värdekedjan genom använd- ning av rest- och biprodukter, återvinning eller återanvändning till exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;Digitalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Digitaliseringens möjligheter för en växande cirkulär bioekonomi är stora. Inom skogsbruket används redan i dag till exempel artificiell intelligens för att identifiera skogsskador. Drönare kan bidra till effektivare inventeringar och laserskanning kan ge tillgång till digital information om skogen och landskapet. Dessa tekniska framsteg ger möjligheter till effektivisering och kvalitetshöjningar i skogsbruket. Kvalitetssäker och digitaliserad information om skogstillstånd och naturvärden underlättar även beslutsfattandet i skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft12"&gt;Inom den biobaserade industrin finns tillgång till stora mängder data från till exempel skogstaxering, virkessortering, processtyrning och kvalitetskontroller. Genom utvecklade system för hantering av denna information inom hela värdekedjan ökar möjligheten till spår- barhet i materialvärdekedjan. En sådan utveckling kan ge effektivitets- vinster inom logistik, processer, kvalitetskontroll och affärssystem vilket ger ökad konkurrenskraft och därmed gynnar en omställning till bioekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Det är även möjligt att genom sensorer och märkning av material förbättra resurseffektivitet genom att underlätta återanvändning och återvinning. Tillsammans med bättre material- och produktdesign går det då att hålla isär olika fraktioner i materialkretsloppen. Detta medför ökad möjlighet dels att cirkulera en större andel av material- volymen, dels att säkra att de värden som materialen förädlats med i så hög grad som möjligt kan hållas intakta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Digitalisering är ett område som sannolikt kommer att utvecklas ytterligare i snabb takt. Flera stora forskningsprojekt och program inom digitalisering med koppling till skogsbruk och skogsindustri pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Sysselsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft32"&gt;Det finns sannolikt goda möjligheter att skapa fler och nya jobb inom en cirkulär bioekonomi. Skogsnäringen ger i dag direkt arbete till cirka 70 000 personer i Sverige. I flera län svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av industrisysselsättningen. Arbetstillfällena finns i huvudsak utanför storstadsregionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Under åren &lt;NOBR&gt;2017–2019&lt;/NOBR&gt; investerade skogsindustrin närmare 45 mil- jarder kronor i ökad och ny produktionskapacitet inom trävaror, massa och papper. För 2020 är prognosen för investeringar inom skogsindustrin 9,5 miljarder kronor. Detta signalerar fortsatt hög efterfrågan på skogsnäringens produkter nationellt och globalt samt fortsatt stort behov av personal med hög kompetens. Detta gäller i än högre utsträckning i de fall förädlingsgraden inom industrin ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Ökad effektivisering inom industrin medför dock att dessa inve- steringar inte med automatik leder till ett ökat antal sysselsatta. Även från andra verksamheter med skogen som bas skapas syssel-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft32"&gt;sättning och inkomster. Naturturism är ett exempel på en växande näring med potential för ökat företagande och sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft42"&gt;Samverkan och dialog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft41"&gt;Det nationella skogsprogrammet har bland annat syftat till att bidra till en ökad samsyn i frågor om skogsbruk och biologisk mångfald. Det har genomförts ambitiösa och djupgående dialogprocesser med i huvudsak gott resultat, även om man inte nått ända fram i alla delar. Det finns fortsatt en brist på samsyn när det gäller vissa skogspro- duktionsaspekter och vad som kännetecknar ett hållbart skogsbruk, som behövs för en växande bioekonomi. Å ena sidan en önskan och vision om skogens och skogsnäringens möjligheter att bidra till omställningen och utvecklingen till ett fossilfritt och hållbart sam- hälle. Å andra sidan en farhåga att mål om biologisk mångfald och övriga ekosystemtjänster inte kan nås. Diskussionen och debatten är bitvis polariserad och inte alltid lösningsinriktad. En fortsatt och ut- vecklad dialogprocess för dessa frågor skapar ytterligare möjligheter för en växande cirkulär bioekonomi. Det nationella skogsprogram- met kan utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och skogsbruk för hållbar utveckling. Utredningen återkommer till denna fråga senare i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="p306dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373306x1.jpg/" id="p306img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Svensk skogsnäring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft12"&gt;Skogsnäringen delas normalt upp i skogsbruk och skogsindustri. Skogsbruk är den verksamhet som bedrivs i skogen, till exempel skogs- vård, avverkning och terrängtransport och transport av råvaror till industri. Skogsindustri är vidareförädling av råvarorna till olika pro- dukter eller energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Tillväxt och avverkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Den årliga tillväxten på produktiv skogsmark i Sverige beräknas år &lt;NOBR&gt;2015–2019&lt;/NOBR&gt; till drygt 115 miljoner skogskubikmeter (m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk) utanför formellt skyddade områden enligt 2018 års gränser.&lt;SPAN class="ft88"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;En betydande andel av tillväxten i landets skogar sker i medel- ålders skog. Där har tillväxten ännu inte kulminerat, vilket innebär att det är bättre att skogen får växa ytterligare ett antal år än att den avverkas och ersätts med ny skog. Om hela den årliga tillväxten skulle avverkas måste skogsbruket successivt behöva sänka avverknings- åldrarna och börja avverka skog som, om den fått stå kvar, skulle haft en fortsatt hög tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Om välväxande medelålders skog avverkas sjunker tillväxten i landets skogar på sikt och framtida möjlig avverkningsnivå skulle behöva sänkas. Den beräknade årliga nettotillväxten på skogsmark, som är tillgänglig för avverkning, är cirka 91 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk för perio- den &lt;NOBR&gt;2010–2019.&lt;SPAN class="ft88"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Vid beräkning av tillväxt och mängden skog på en viss areal, anges volymen vanligtvis i m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk, och vid beräkning av avverkad volym an- vänds måttet fast kubikmeter under bark, m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub. En m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub motsvarar cirka 1,2 m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk.&lt;SPAN class="ft88"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Den totala bruttoavverkningen uppgick 2018 till 91,2 miljoner m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk. Bruttoavverkningen 2019 uppskattas preliminärt till 94,1 mil- joner m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk vilket innebär en ökning med drygt tre procent. Brutto- avverkningen 2020 prognostiseras till 91 miljoner m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk. Avverkningen har, med årliga variationer, ökat stadigt sedan början av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; då&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SLU, &lt;/SPAN&gt;Skogsdata 2020 &lt;SPAN class="ft46"&gt;s. 135.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Skogliga Konsekvensanalyser 2015&lt;/SPAN&gt;, rapport &lt;NOBR&gt;10-2015.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Skogskubikmeter innebär hela stammens volym, från stubben (fällskäret) och uppåt, inklu- sive topp och bark. Används för att beräkna mängden skog på en viss areal, till exempel vid inventering och taxering. Fast kubikmeter under bark innebär hela stammens volym, från stubben (fällskäret) och uppåt, men utan topp och bark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="p307dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373307x1.jpg/" id="p307img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p734 ft9"&gt;den låg på mellan &lt;NOBR&gt;40–60&lt;/NOBR&gt; miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk årligen. Under de senaste fem åren har den årliga bruttoavverkningen legat inom intervallet 90–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;miljoner m&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;Nettoavverkningen under 2018 var 73 miljoner m&lt;SPAN class="ft77"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub. 2019 be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;räknas nettoavverkningen preliminärt till 75 miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub, varav omkring 49 procent barrsågtimmer, 43 procent massaved, 7 procent brännved samt någon procent övrigt virke. Jämfört med 2018 ökade avverkningen av sågtimmer av barrträd med omkring 926 000 m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub och avverkningen av massaved med 1 432 000 m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft12"&gt;Under 2019 var importen av rundvirke preliminärt 7,7 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;vilket är omkring 0,6 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;mindre än året innan. Exporten var preliminärt 0,8 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;vilket är ungefär 0,1 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;större än under 2018.&lt;SPAN class="ft88"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Användning av skoglig biomassa i skogsindustrin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft12"&gt;Av den avverkade volymen på 73 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub 2018 använde skogs- industrin 65 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub och därtill 8,6 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub importerad råvara.&lt;SPAN class="ft88"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Hälften av råvaran som skogsindustrin använder går till sågverken, den andra hälften går till massa- och pappersbruken. Vid sågverken blir ungefär hälften av råvaran sågade produkter och hälften blir bi- produkter i form av flis och spån som levereras vidare som råvara till skivindustri, massa- och pappersindustrin samt till energisektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Skogsstyrelsen, statistiskt meddelande JO0312 SM 2001, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Bruttoavverkning 2018 och preli- minär statistik för 2019&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Biometria, &lt;/SPAN&gt;Skogsindustrins virkesförbrukning samt produktion av skogsprodukter &lt;NOBR&gt;2014–2018&lt;SPAN class="ft20"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="p308dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373308x1.jpg/" id="p308img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;Figur 7.2 Skogsindustrins virkesflöden, 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft20"&gt;Miljoner m&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft46"&gt;Källa: Biometria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Främst sågverk samt en mindre andel skivindustri (plywood, fanér etc.).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Främst massaindustri men även en mindre andel skivindustri (spån- och andra träfiberskivor).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Skogsnäringens råvaruflöden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft12"&gt;Skogsindustrins råvaruflöden och värdekedjor är komplexa system som involverar en mängd olika aktörer. Råvaran från skogsbruket transporteras till skogsindustrins anläggningar där den förädlas till olika produkter. Sågtimmer går till sågverken som producerar plank och bräder av den runda stocken. Ungefär hälften av volymen såg- timmer blir biprodukter i form av exempelvis bark, flis och spån. Dessa biprodukter används som råvara i andra verksamheter som nämnts ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;Massaveden går till massabruken för produktion av massa och papper. Men även flis från sågverken används som råvara i massa- bruken, medan bark och spån blir bioenergi. I de kemiska massa- bruken processas skogsråvaran och delas upp så att cellulosan går till massatillverkning och resterande delar från trädet blir till energi för de egna processerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft41"&gt;Både el och värme samt oförädlad bioenergi i form av till exempel bark, spån och flis produceras och levereras också till övriga sam- hället. Lite förenklat kan man säga att 25 procent av trädet blir såg- ade trävaror, 25 procent blir olika typer av pappersprodukter och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="p309dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373309x1.jpg/" id="p309img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;50 procent blir bioenergi. Bioenergi kan också komma direkt från skogen och omfattar då främst grot, det vill säga grenar och toppar som samlas ihop och används för produktion av värme och el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft19"&gt;Figur 7.3 Flödet av biomassa och bioenergi inom skogsnäringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft20"&gt;Källa: Skogsindustrierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft32"&gt;Det sortiment som i dag ger högst ersättning per m&lt;SPAN class="ft112"&gt;3&lt;/SPAN&gt;till markägaren är sågtimmer. Mycket av skogsvård och skogsskötsel sker därför i syfte att producera så stor andel sågtimmer som möjligt. Under en omloppstid genomförs i normalfallet &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; gallringar, där merparten av det avverkade virket är massaved som går till massabrukens pro- cesser. De kvarvarande träden i skogen ges utrymme att växa till större dimensioner lämpliga för sågverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Enkelt uttryckt är det produktion av sågade trävaror som driver produktionen av massaved och energisortiment. Utan efterfrågan på sågade trävaror blir det med dagens värdekedjor och prisbild, svårare att få lönsamhet i skogsbruket och därmed möjlighet till leveranser av råvara till massabruken, energisortiment och sidoströmmar i industriprocesserna för produktion av kemikalier och drivmedel med mera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Den ökade tillväxten och avverkningen som skett sedan början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; har använts för en ökad produktion inom skogsindustrin. Parallellt med den växande industriproduktionen har industrin kun- nat förse samhället och värmesektorn med råvara till energi- eller värmeproduktion. Råvaran levereras i form av grenar och toppar,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="p310dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373310x1.jpg/" id="p310img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;bark eller pellets. Rest- och spillvärme från skogsindustrins pro- cesser går i många kommuner in till det kommunala fjärrvärmenätet. Det är ett effektivt sätt att använda de restströmmar som industrin inte själva är i behov av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Effektiv användning av råvaran är en viktig del i det löpande arbetet inom industrin för effektivisering och ökad produktion. Alla delar av de avverkade träden som tas ut ur skogen används i någon tillverk- ningsprocess. Stubbar och en del av grenar och toppar tas dock inte ut från skogen i dagsläget av ekonomiska, tekniska eller biologiska skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft19"&gt;Figur 7.4 Hela trädet används&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft20"&gt;Källa: Skogsindustrierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Skogsnäringens cirkulära flöden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;En viktig komponent i en cirkulär ekonomi är materialåtervinning. Materialåtervinning regleras genom avfallsförordningen, förordningen om producentansvar för förpackningar och förordningen om produ- centansvar för returpapper. Avfallsförordningen reglerar att hushåll och företag ska lämna förpackningar och tidningar till återvinning och producentansvaret innebär att producenterna, ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. Syftet med producent- ansvaret är att det ska motivera producenter att ta fram resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;ämnen. Insamling och återvinning av kontorspapper är inte reglerat, men sker i stor omfattning på frivillig väg. För den biobaserade eko- nomin är det främst producentansvaret för pappersförpackningar och tidningar, som åligger skogsnäringen, som är aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I Sverige återvinns 80 procent av pappersförpackningarna, 90 pro- cent av tidningarna och 77 procent av kontorspapperet som konsu- meras i Sverige. Insamlingsgraden av pappersförpackningar och tid- ningar är alltså hög i Sverige. Allt pappersmaterial som samlas in åter- vinns i svenska pappers- och massabruk. Den svenska marknaden för återvinning av returfiber räcker dock inte till för behovet. En bety- dande import av returfiber sker också. Den returfiber som används i Sverige används till tidningspapper (23 procents inblandning), mjuk- papper (60 procents inblandning), wellpapp (23 procents inblandning), och vissa typer av kartong (5 procents inblandning). En träfiber kan återvinnas upp till 7 gånger innan den är utsliten, vilket gör att det behövs både färskfiber och returfiber i produkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Inblandningsgraden av returfiber i pappersprodukter i Sverige är relativt låg jämfört med många andra länder inom EU. Det beror till stor del på att Sverige tillverkar stora mängder massa, papper och kartong där merparten av produkterna exporteras. Därmed blir det de länder som köper de svenska produkterna som återanvänder de svenska materialet till nya material och produkter. Det innebär att mycket av de returfibrer som används i massabruk på kontinenten har sitt ursprung i en färskfiber från en nordisk skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Även träemballage är en del av den cirkulära ekonomin. Där hand- lar det i stor utsträckning om återanvändning i flera led innan mate- rialet energiutvinns. Träemballage, som pallkragar och godspallar, är exempel på produkter som återanvänds inom logistik och transport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Skogsindustrins produkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft15"&gt;Sågade trävaror&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Drygt hälften av virket från avverkningarna i Sverige går till sågverken för att bearbetas till långlivade förädlade produkter som konstruk- tionsvirke för hus och broar eller snickerivirke för möbler inredning och golv. Utbytet från sågverken är i genomsnitt 47 procent, vilket innebär att av den råvara som levereras till sågverken blir cirka hälften sågade trävaror. Resten, i form av flis, bark och spån används dels&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="p312dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373312x1.jpg/" id="p312img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;som energi i de interna processerna, dels som råvara till andra pro- cesser inom till exempel massaindustrin, industri för tillverkning av spånskivor, träfiberskivor, mm och inom energisektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft12"&gt;År 2019 producerades cirka 18,6 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;sågade trävaror i Sverige. Av detta förbrukades cirka 5,6 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;inom landet och den resterande delen, cirka två tredjedelar, exporterades till andra länder inom och utanför Europa.&lt;SPAN class="ft88"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;Massa och massaprodukter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft12"&gt;Massa är råvaran till papper, kartong och vissa typer av textil. I Sverige tillverkas tre olika typer av massa; mekanisk massa, kemisk massa och dissolvingmassa. Dessutom används returfiber i många produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;Mekanisk massa tillverkas framför allt av gran och används bland annat till tidningspapper, journalpapper, vissa typer av kartong som till exempel vätskekartong, och hygienpapper. Framställningen sker genom att veden sönderdelas och de frilagda fibrerna bearbetas mekaniskt. Detta är en mycket energikrävande process och används i minskande omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Kemisk massa framställs genom att veden flisas och därefter kokas flisen med kemikalier som hjälper till att lösa upp ligninet i veden, så att fibrerna friläggs. Kemisk massa ger ett starkare papper än meka- nisk massa. Exempel på kemiska massor är sulfatmassa och sulfit- massa, vilket kan användas till de flesta produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;Returfibermassa tillverkas av insamlat och återvunnet papper av olika kvaliteter. Returpappret sorteras och befrias från eventuellt material som inte kan ingå i returprocessen. Det kan vara lim, folie, eller plastbarriärer i vätskekartong, med mera För vissa produkter krävs det även att man först tar bort tryckfärg innan man kan göra nytt papper av det. Returfibrer används för tillverkning av tidnings- papper, mjukpapper och vissa typer av kartong, oftast i kombination med färskfibermassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;Av den totala råvaruanvändningen vid papperstillverkning i Sverige är 50 procent kemisk massa, 29 procent mekanisk massa, 12 procent fyllnads- och bestrykningsmedel och 9 procent retur- pappersmassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Uppgift från Skogsindustrierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="p313dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373313x1.jpg/" id="p313img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Textilmassa av cellulosa, eller dissolvingmassa som det också kallas, är ett nygammalt teknikområde som kan användas för tillverkning av tygerna viskos och lyocell. Textilmassa är en delmängd av den kemiska massan som beskrivs ovan och kan vara både sulfatmassa och sulfitmassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;År 2019 producerades 12,1 miljoner ton massa i Sverige. Cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft12"&gt;60 procent av den totala massaproduktionen används internt, för brukens egen produktion av papper och kartong. Resterande 40 pro- cent, kallad marknadsmassa, säljs på den öppna marknaden. Den svenska pappersproduktion uppgick 2019 till 9,6 miljoner ton. Av detta var cirka 3,2 miljoner ton grafiskt papper och 5,9 miljoner ton var förpackningsmaterial. Resterande del var mjukpapper och övrigt papper. Exporten av pappersprodukter var 8,8 miljoner ton, eller 92 procent av produktionen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Bioenergi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Bioenergi utgör ungefär 38 procent av Sveriges totala energianvänd- ning och är den största förnybara energikällan i Sverige sett till slut- lig energianvändning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Av den förnybara energin som användes i Sverige 2018 är 63 procent, 141 TWh, bioenergi. Övriga förnybara energikällor är vattenkraft, vindkraft, solkraft och värmepumpar. Biobränslen som används för tillverkning av bioenergi, är ett sam- lingsnamn för en rad olika bränslekategorier, där bland annat träd- bränslen, biprodukter från skogsindustri, flytande biodrivmedel, bio- gas och hushållsavfall ingår. Det går inte att entydigt läsa ut vilka av kategorierna som har skogligt ursprung ur tillgänglig statistik. Om kategorierna &lt;SPAN class="ft43"&gt;Förädlade trädbränslen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft43"&gt;Oförädlade trädbränslen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft43"&gt;Avlutar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;räknas till bränslekategorier med skogligt ursprung omfattar dessa cirka 105 TWh, eller 75 procent av biobränsleanvändningen under 2018. För de oförädlade trädbränslena med svenskt ursprung kommer cirka 40 procent från grot (grenar och toppar), 25 procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Uppgifter från Skogsindustrierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Energimyndigheten, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Bioenergi&lt;/SPAN&gt;, www.energimyndigheten.se/fornybart/bioenergi/.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Med avlutar avses biprodukt som bildas vid tillverkning av pappersmassa. Avlutarna innehåller dels organiska föreningar som energiåtervinns och ingår i statistiken för bioenergi. Avlutar inne- håller även kemikalier som separeras och återanvänds vid industrin. Nya tekniker för förgasning av avlutar gör att denna biprodukt kan användas för att framställa drivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="p314dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373314x1.jpg/" id="p314img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;från stamveds- och träddelsflis, cirka 35 procent är brännved och mindre än 0,5 procent kommer från stubbar.&lt;SPAN class="ft77"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft41"&gt;Bioenergi används främst för värmeproduktion i allt från enskilda pannor till storskalig produktion av fjärrvärme, för elproduktion i kraftvärmeanläggningar och för industrins processbehov. Den bio- energi som används i Sverige kommer från skogsbruk, skogsindu- strin och jordbruket. Skogsindustrin är den största leverantören.&lt;SPAN class="ft90"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;När råvaran används för att producera massa, papper och träproduk- ter produceras samtidigt bioenergi av delar av restprodukter i indu- striprocesserna. Restprodukter från skogsbruket används som bränsle i kraftvärmeverk för att generera biobaserad el och värme. Skogs- industrin utnyttjar de restprodukter som uppstår vid den egna till- verkningen för att göra el, värme och pellets samt levererar energi till kraftvärmeverk och hushåll. Leveranserna går till övriga samhället, till exempel som fjärrvärme, i form av olika typer av skogsbränslen till värmeverk eller biodrivmedel. Skogsindustrin är också Sveriges största användare av bioenergi och företagen har kommit långt i arbetet med att ersätta olja och andra fossila energikällor i de egna processerna.&lt;SPAN class="ft90"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft32"&gt;Flödet av bioenergi från skogen till skogsindustrin och till övriga samhället är ett komplicerat system, där möjligheten till energileve- ranser till den egna industrin och till övriga samhället påverkas av avverkningsnivåer och industrins produktion av sågade trävaror, massa och papper. Genom effektivare processer inom industrin samt ett ökat uttag av restprodukter från skogen ökar möjligheten att producera mer bioenergi från skogen. Även genom en generellt sett växande bioekonomi med ökat träbyggande och ökad produktion av andra biobaserade produkter skapas mer restprodukter och rest- strömmar som kan omvandlas till bioenergi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Energimyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Produktion, import och export av oförädlade trädbränslen&lt;SPAN class="ft94"&gt;, www.energimyndigheten.se/en0122.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Rapport av Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Bioenergi på rätt sätt – om hållbar bioenergi i Sverige och andra länder&lt;/SPAN&gt;, Skogsstyrelsens rapport 2017/10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsindustrierna och Energimyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="p315dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373315x1.jpg/" id="p315img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;Biodrivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft32"&gt;Biodrivmedel är drivmedel som produceras av biomassa. Råvaran kan komma från skogsbruk, jordbruk eller restströmmar från industrin eller annat avfall. En del av de restströmmar som kommer från skogs- industrin används i dag för att tillverka biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;En form av biodrivmedel kallas HVO, Hydrogenated vegetable oil. I Sverige tillverkas den främst av raps, men även av tallolja som är en biprodukt från kemiska massabruk. Förutom sådan ”talldiesel” kan talloljan användas direkt som energi eller till att producera andra gröna kemikalier. Det produceras även en mindre mängd bioetanol av brunlut&lt;SPAN class="ft88"&gt;29&lt;/SPAN&gt;, biogas från skogsindustrins avloppsvatten samt, ännu i liten skala, metanol från strippergaser. Strippergaser är en biprodukt i ett sulfatbruk och erhålles när kokerikondensat renas för åter- vinning till blekeriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Det pågår tester med att producera biodrivmedel av lignin, som även det kan tas ut från de kemiska massabruken. Det kan ske genom att biooljan från ligninet uppgraderas i raffinaderimiljö till driv- medel. Ligninet används i dag primärt till att producera el och ånga till de interna processerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Det pågår även försök för att producera pyrolysolja från sågspån eller skogsbiomassa och att uppgradera denna till drivmedel i en raffinaderimiljö vilket ger en förnybar bensin och diesel. Pyrolys är en process där ett ämne snabbt hettas upp så att materialet förångas och på så sätt kan kondenseras ut till en vätska. Genom denna pro- cess kan restströmmar från skogsnäringen, så som grenar, toppar och sågspån omvandlas till en olja som kan användas som en råvara till biodrivmedel genom att processas i ett raffinaderi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Det pågår även försök med etanolproduktion från skogsråvara samt utveckling av olika förgasningstekniker för framställning av bio- drivmedel. Dessa tekniker har demonstrerats i industriellt relevant skala och har relativt hög mognadsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Den totala mängden drivmedel som användes i Sverige 2018 mot- svarar 91,1 TWh. Den förnybara andelen av detta var cirka 23 pro- cent, eller cirka 21 TWh.&lt;SPAN class="ft88"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Med effektivare utnyttjande av skogsråvara inklusive grenar och toppar för energiändamål, industrins rest- och biprodukter samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;En blandning av utlöst material och använda kokkemikalier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Energimyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Drivmedel 2018. Redovisning av rapporterade uppgifter enligt drivmedels- lagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten, &lt;SPAN class="ft20"&gt;ER 2019:14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p746 ft32"&gt;biobaserat avfall skulle råvarubasen för biodrivmedelsproduktion i Sverige kunna öka betydligt även om det inte är sannolikt att vi blir självförsörjande på biodrivmedel i närtid. Genom en generellt sett växande bioekonomi med ökat träbyggande och ökad produktion av andra biobaserade produkter skapas mer restprodukter och rest- strömmar som ökad råvarubas för alla energisortiment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft32"&gt;De restströmmar av flis, bark, spån, lignin, brunlut, och andra ämnen som uppstår vid industrin används i dag i första hand till energi som el och värme som används i de interna processerna eller säljs till övriga samhället. Det innebär att en ökad energieffekti- visering inom processerna också skulle generera en motsvarande ökad mängd energi och råvaror för andra ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft32"&gt;Ingen deponi förekommer vid industrierna men det lämnas rela- tivt stora mängder grenar och toppar kvar i skogen. Att inte mer av detta tas tillvara beror i första hand på bristande lönsamhet. Det beror även på att grot används för att undvika körskador och då inte längre är möjligt att använda som energisortiment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft9"&gt;Det är fullt möjligt att producera andra produkter, som till exem- pel kemikalier, drivmedel och nya material från de flesta av dessa restströmmar. Om en del av de restströmmar som i dag används till energi, i stället tas ut för att tillverka nya drivmedel eller andra nya produkter, måste industrin säkerställa att de interna processerna har tillräckligt med förnybar energi från annat håll. Vid massabruk och vid sågverk pågår en ständig energieffektivisering, vilket skapar en potential för ett överskott av energi. Då ökar möjligheten att pro- ducera biodrivmedel av en del av restströmmarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft12"&gt;Det är även tekniskt möjligt att utvinna drivmedel direkt från råvaran i form av stamved. Det är däremot inte ekonomiskt att göra det då priset på stamved som kan användas som sågtimmer, vida överstiger priserna på energiprodukter. Det är osannolikt att denna prisbild kommer ändras inom en överskådlig tid, även med ökade krav på inblandning av förnybara bränslen (genom den så kallade reduktionsplikten). Under vissa specifika förutsättningar skulle det även kunna uppstå en viss konkurrenssituation med massavedssorti- ment.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="p317dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373317x1.jpg/" id="p317img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p748 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Behov av kvalitetsvirke vid sidan av skogsindustrins flöden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft12"&gt;Den storskaliga skogsindustrin står för en mycket stor del av den totala efterfrågan av skogsråvara i Sverige. Det finns emellertid anledning att även belysa en mindre, men växande nisch inom träförädling som efterfrågar högkvalitativt virke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Att bygga hus av trä har traditionellt varit det huvudsakliga bygg- sättet i nästan hela landet. Huvuddelen av den äldre bebyggelsen i min- dre städer och på landsbygden utgörs därför av olika typer av trä- byggnader. Byggnadsvirket valdes traditionellt ut efter önskade dimen- sioner, längder och egenskaper. Det var oftast mogen fura i grov dimen- sion med jämn och långsam tillväxt, med en hög kärnandel som efter- frågades. Det är främst äldre träd som får dessa egenskaper. Inte sällan kom då byggnadsvirket från träd som var uppåt 200 år och äldre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;De svenska tallskogarna sköts i dag huvudsakligen för att till- mötesgå den storskaliga skogsindustrins behov och avverkas därför vid &lt;NOBR&gt;80–110&lt;/NOBR&gt; års ålder. Utbudet av virke från äldre träd är därmed i det närmaste obefintligt och skogen brukas i dag huvudsakligen på ett sätt som gör att dessa träd inte produceras. Det traditionella byg- gandet har andra kvalitetskrav på virke och efterfrågar andra typer av produkter än de som i huvudsak produceras i skogen i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Sedan det europeiska byggnadsvårdsåret 1975, har en medveten- het om att det byggnadstekniskt och mest hållbara sättet att reno- vera byggnader på är att utföra det med samma material och med samma metoder som de en gång uppfördes. I politiken för &lt;SPAN class="ft43"&gt;Gestaltad livsmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;konstateras att våra framtida hållbara bostäder i huvudsak består av det redan byggda och att kompetensen om hur vi ska ta hand om dessa byggnader är svag inom byggsektorn i dag, då huvud- fokus där är på nyproduktion i storstadsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Gestaltad livsmiljö handlar också om att beakta äldre bebyggda miljöer som en social och ekonomisk resurs. Det avser även att för- stärka fokus på att restaurering av existerande byggnader är en typ av återbruk som kan, om den utförs kompetent, uppfylla kriterierna för cirkulär ekonomi och hållbar utveckling. När samhället utvecklas snabbt är det viktigt att skapa goda förutsättningar både för bevar- ande och utveckling av den byggda miljön. Estetiska och kultur- historiska värden har stor betydelse för utvecklingen av hållbara och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2017/18:110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="p318dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373318x1.jpg/" id="p318img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;attraktiva livsmiljöer. Ett helhetsperspektiv på den gestaltade livs- miljön innefattar även förvaltning, underhåll och vård av den befint- liga bebyggelsen utgör en lika viktig uppgift som skapande av nya områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft32"&gt;En specialiserad nisch av hantverkare inom byggsektorn har där- efter vuxit fram, populärt kallat byggnadsvård. Det finns uppskatt- ningar om att efterfrågan på högkvalitativt virke i Sverige för denna nisch ligger på uppemot 250 000 m&lt;SPAN class="ft112"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per år. En stor del av det special- virke som efterfrågas importeras i dag, trots att bland de större för- valtarna av kulturhistoriskt intressanta byggnader finns en vilja att minska behovet av transporter och att kunna använda och förädla hög- kvalitativt timmer lokalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska enligt lagkraven förval- tas med traditionella material och metoder. Enligt varsamhetskravet i plan- och bygglagen gäller det all kulturhistoriskt värdefull bebyg- gelse.&lt;SPAN class="ft81"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Därutöver finns särskilda krav på byggnadsminnen enligt bland annat kulturmiljölagen. Totalt finns i landet cirka 3 000 kyrko- byggnader och över 2 000 skyddade bebyggelsemiljöer i privat eller offentligt ägo som omfattas av detta skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft41"&gt;Staten har som förvaltare ett särskilt krav att uppträda föredöm- ligt i sin förvaltning i dessa frågor genom exempelvis Statens fastig- hetsverk. Staten avsätter i dag närmare 1 miljard kronor i bidrag för förvaltning av skyddade byggnader. Exempelvis använde Svenska kyrkan år 2019 cirka 392 miljoner kronor av den kyrkoantikvariska ersättningen på vårdinsatser av konstruktioner eller byggnadsdelar av trä; som stomarbeten, konstruktionselement och bjälklag, om- läggning av spåntak med tjärning, fasad samt fönster och dörrarbe- ten. De statliga bidragen kräver alla egenfinansiering som uppgår till ungefär samma summa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft9"&gt;Utöver den byggnadsvård som sker i offentlig eller i kyrkans regi finns en stor privat efterfrågan, som vuxit sig allt starkare de senaste 30 åren. Hälften av företagen som är nischade mot byggnadsvård är startade efter år 2000. Dessa återfinns i huvudsak på landsbygden. Enligt en branschstudie som genomfördes år 2016 omsätter denna nisch i byggsektorn över 2 miljarder kronor. Majoriteten av företa- gen jobbade med privatkunder. Hälften av företagen uppgav att de hade anställningsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;I sammanhanget kan nämnas att en totalinventering i Halland under åren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2005–2009&lt;/NOBR&gt; visade att det var ca 10 procent av all bebyggelse i länet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;Hantverkare som arbetar med träförädling inom traditionellt massivt träbyggande efterfrågas i dag även inom småskalig nypro- duktion. Ofta i anslutning till befintlig bebyggelse men också i nya byggnader med modernt formspråk. Att kunna använda lokalt bygg- material, processa det så lite som möjligt och med korta och få trans- porter när ett hus byggs kan vara ett hållbart byggsätt för småhus. Inom arkitekturen pågår en utveckling av alternativa system för håll- bart byggande. Koncept som cirkulär ekonomi, ”regenerativ design” och &lt;NOBR&gt;”eco-economy”&lt;/NOBR&gt; pekar alla i samma riktning: Att med utgångs- punkt i naturliga och lokala material utveckla moderna och hållbara byggnadssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft41"&gt;Traditionellt byggnadsvirke och andra produkter, som under- tryckta granar och törstubbar till tjära, behöver skogar med träd av alla åldrar och dimensioner sida vid sida. Det finns därmed ett behov av skogar som utgör en ”materialbank” på rot för att säkra tillgången kontinuerligt och för att säkerställa framtida behov. I dag förekom- mer det, i mindre skala, att företagare som förädlar kvalitativt virke och andra skogliga produkter sköter egen skog för att täcka behoven i den egna verksamheten. Inte sällan sköts sådana skogar utan att slut- avverkas eller markberedas. Det finns även ett mindre antal köpsåg- verk som kan hantera virke som upprätthåller de kvalitetskrav som efterfrågas i branschen. Efterfrågan är dock i dag betydligt större än tillgången på virke från denna typ av skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft9"&gt;Huvuddelen av detta specialsortiment importeras därför i dag från länder som Ryssland och Kina, ibland via Finland. Att utveckla starkare produktions- och distributionskanaler i Sverige skulle möj- liggöra fler arbetstillfällen och företagsetableringar över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Behovet av skogsråvara inom den ovan beskrivna delen av skogs- näringen kommer aldrig att kunna konkurrera med efterfrågan inom den storskaliga skogsindustrin. Det finns dock många markägare som i dag helt avstår från skogsvårdsåtgärder och som har andra syf- ten med sitt ägande än att bedriva ett rationellt lönsamhetsmaxi- merat skogsbruk. Bland dessa kan det förmodas finnas intresse att i stället avverka vissa träd för lokala byggprojekt, till exempel för renovering av kyrkobyggnader, som en gång uppfördes av virke från samma skogar. I sammanhanget bör nämnas att betalningsviljan för högkvalitativt byggnadsvirke är betydligt högre än för standardsor- timent. Även uttag av enstaka träd kan därmed ge en nettovinst.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p374 ft12"&gt;Marknaden för kvalitetsvirkesförädling är ännu omogen. Sam- ordningen och information bedöms som bristfällig. Här kan lokala och regionala samverkansprojekt vara en viktig väg framåt för att synliggöra ett möjligt alternativ för markägare som inte kan tänka sig att bedriva ett trakthyggesbruk i sin skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Ett annat problem som identifierats för att få fler att satsa på denna typ av skogsbruk är att överhållning av skog för att kunna producera kvalitetstimmer kan generera en skog med höga biolo- giska värden. Det kan skapa osäkerheter om det kommer att vara tillåtet att avverka dessa träd i framtiden, antingen på grund av myn- dighetsbeslut eller på grund av en eventuell skogsbrukscertifiering. När höga naturvärden ses som en affärsrisk minskar viljan att bruka sin skog på ett alternativt sätt i förhållande till skogsindustrins be- hov. Kunskapen om alternativa skötselsystem som medger att gamla, men friska träd, kan användas till kvalitetsvirkesproduktion mot en annan bransch än den storskaliga skogsindustrin bör därför utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;I detta sammanhang bör Svenska kyrkan och Statens fastighets- verk, som några av landets största skogsägare och som förvaltare av en stor mängd kulturhistorisk värdefulla träbyggnader kunna spela en nyckelroll, både i en dialog med myndigheter och med certifier- ingsorganen. Skogsstyrelsen bör även kunna utarbeta råd om hur äldre skogar kan och bör skötas för att möjliggöra uttag av kvalitets- virke från äldre träd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="p321dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373321x1.jpg/" id="p321img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Andra näringar med bas i skogen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Rennäring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Samerna är Sveriges enda urfolk och har ett i grundlagen stadgat skydd. Enligt 1 kap. 2 § sjätte stycket regeringsformen ska det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och sam- fundsliv främjas. En bärande och central del i den samiska kulturen är renskötsel, en näring som i Sverige är förbehållen samerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;All rennäring bygger på det fria naturbetet eftersom renar är vand- ringsdjur. Renskötsel bedrivs på cirka 50 procent av Sveriges yta, från norra Dalarna och norrut. Det innebär att renskötsel och annan markanvändning som bland annat skogsbruk ofta bedrivs på samma marker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Renskötseln i Sverige är organiserad i 51 olika samebyar med sär- skilda betesområden. Av dessa är 33 fjällsamebyar, 10 skogssame- byar och 8 är koncessionssamebyar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Skogarna är samebyarnas vinterbetesområden, en livsviktig resurs för renen och en förutsättning för att renskötseln ska kunna bedri- vas. Sommartid befinner sig fjällsamebyarna inom de så kallade året- runtmarkerna och vintertid inom de så kallade vinterbetesmarkerna. Skogssamebyarna befinner sig året runt i skogslandet även om betes- områdena är indelade i åretruntmarker och vinterbetesmarker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;Det finns cirka 4 600 renägare (som äger minst en ren), varav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft12"&gt;85 procent bor i Norrbottens län. 40 procent av renägarna är kvinnor och 60 procent är män. Inom en sameby kan det finnas flera rensköt- selföretag. Det finns drygt 1 000 renskötselföretag i Sverige. Man beräknar att omkring 2 500 personer i Sverige är beroende av inkoms- ter från renskötsel, men betydligt fler är beroende av renskötseln både ekonomiskt och kulturellt.&lt;SPAN class="ft88"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Utöver renskötsel finns flera andra samiska verksamheter knutna till samisk tradition och kultur, till exempel sameslöjd, samisk besöks- näring, samisk mat, samiskt gårdsbruk och näringar inom kultur- sektorn. På uppdrag av Sametinget gjorde konsultföretaget WSP år 2019 en kartläggning av samiskt näringsliv.&lt;SPAN class="ft81"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;I kartläggningen note- rades att det finns 1 962 samiska företag i den svenska delen av Sápmi fördelat på en stor mängd branscher. Av dessa har 28 procent rensköt- sel som huvudsaklig verksamhet. Skogsförvaltning är den näst största&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;www.sametinget.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;WSP, &lt;/SPAN&gt;Läget i Sápmi. Kartläggning av samiskt näringsliv&lt;SPAN class="ft20"&gt;. 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="p322dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373322x1.jpg/" id="p322img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;branschen med 10 procent av företagen. I övrigt är näringsverksam- heten spridd över ett stort antal branscher, till exempel turist- och bokningsservice, vägtransport och konsultverksamhet. Andra samiska näringar med verksamheter som på ett eller annat sätt är knutna till samisk tradition och kultur utgör cirka 16 procent av företagen. 95 procent av de bolag som har samiskt engagemang är registrerade som enskild firma medan 4 procent är aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Inom samiska näringar är omsättningen totalt sett störst för före- tag inom renskötseln, vilket beror på det stora antalet företag. Ut- slaget per företag ger det en omsättning på cirka 260 000 kronor i genomsnitt. Samiskt gårdsbruk, sameslöjd och kultursektorn har en något lägre omsättning per företag än renskötseln, medan företagen inom samisk mat och besöksnäring omsätter cirka 5 respektive 2 mil- joner kronor per år och företag. Övriga näringar omsätter igenom- snitt cirka 1,5 miljoner kronor per företag. Den genomsnittliga om- sättningen för de samiska aktiebolagen är cirka 11 miljoner kronor per år och vinsten nära noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft32"&gt;De största inkomsterna i ett renskötselföretag kommer från för- säljning av renkött och älgkött. De största utgifterna är fordon och bränsle. Renslakterierna får fram cirka 1 400 ton renkroppar per år. Efter förädling är det cirka 1 000 ton renkött som kommer ut på marknaden. Av detta kommer cirka 250 ton renkött till butik varav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;ton som renskav. Cirka 750 ton går till storkök och restaurang.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Eftersom det saknas officiell statistik över samiskt näringsliv och handel är det svårt att göra heltäckande presentationer över detta, vilket OECD tar upp i en rapport från 2019.&lt;SPAN class="ft81"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Antalet renar i Sverige varierar mellan 225 000 och 280 000 i vin- terhjord. Renskötseln är beroende av stora betesarealer eftersom renarna rör sig efter årstidsväxlingarna. För vandringarna mellan olika betesmarker strövar renen fritt men nyttjar även flyttstråk. Under vissa tider på året, framför allt i samband med kalvmärkning, höst- slakt och flytt till vinterbetesområdena, samlar renskötarna renarna i större hjordar. I vissa områden är betesområdena avskurna av exem- pelvis industriaktiviteter, bil- och järnvägar, vindkraft och skogs- bruk. Då måste renarna fraktas till nya betesområden med lastbil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;www.sametinget.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Linking the Indigenous Sami People with Regional Development in Sweden&lt;SPAN class="ft20"&gt;, OECD Rural Policy Reviews, 2019, s. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="p323dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373323x1.jpg/" id="p323img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Naturturism och friluftsliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Definitionen av naturturism är enligt Naturturismföretagen ”för- flyttad konsumtion i form av aktiviteter, boende, måltider och andra turismtjänster där själva naturupplevelsen är i centrum”. I begreppet ingår även kulturturism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den naturbaserade turismen består av närmare 3 000 aktivitets- och guideföretag som tillsammans med boenden, restauranger och uthyrningsverksamhet omfattar cirka 10 000 företag.&lt;SPAN class="ft81"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Branschen består till stor del av mindre enmans- och familjeföretag, men även större företag som hotellkedjor och större anläggningar ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Naturturismnäringen utgörs av de verksamheter i olika branscher som riktas till och konsumeras av naturturister. Det finns många aktö- rer som arbetar med naturturism, till exempel; &lt;SPAN class="ft43"&gt;Naturturismföretagen &lt;/SPAN&gt;som är en branschorganisation för företag inom branschen. &lt;SPAN class="ft43"&gt;Skärgårds- stiftelsen &lt;/SPAN&gt;som har till uppgift att bevara Stockholms skärgårds natur- och kulturvärden. &lt;SPAN class="ft43"&gt;Västkuststiftelsen Stiftelsen Skånska Landskap &lt;/SPAN&gt;(samt Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne), &lt;SPAN class="ft43"&gt;Svenska turistföreningen &lt;/SPAN&gt;som ”guidar till äventyret i Sverige” genom bland annat sina fjällstugor och vandrarhem. Samtliga regionala turistorganisationer, tillsammans med Visit Sweden, arbetar med naturturism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Svensk naturturism växer och får en allt större lokal betydelse för nya jobb och företag på landsbygden samtidigt som näringens före- tag lockar resenärer från hela världen vilket ger betydande intäkter. Den totala turismen i Sverige, det vill säga all turism och inte endast den som har kopplingar till svensk natur, hade en omsättning på 317,4 miljarder kronor under 2017. Av detta kunde 135,9 miljarder hänföras till övernattningar och resande till svenska destinationer. Den svenska turismen hade år 2016 ett exportvärde på cirka 120 mil- jarder kronor, vilket kan jämföras med exportvärdet av till exempel trävaror som samma år var cirka 33 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Även om naturturismen endast representerar en mycket liten del av den totala turismen utgör den en betydande näring, inte minst lokalt. Det finns i dagsläget inte statistiskt underlag för att bedöma hur stor del av turismen som kan definieras som naturturism och inte heller hur stor del som kan anses ha skogen som bas. &lt;SPAN class="ft43"&gt;Jämtland Härjedalen Turism &lt;/SPAN&gt;har presenterat fakta om turismen i Jämtland och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Naturturismföretagen, Svensk turism AB och Visita, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Nationell naturturismstrategi&lt;/SPAN&gt;, s. 4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="p324dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373324x1.jpg/" id="p324img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;Härjedalen som kan tjäna som exempel på branschens regionala betydelse.&lt;SPAN class="ft112"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Turismen hade där en omsättning på över 5 miljarder kronor år 2017, där liftkortsförsäljningen stod för en tiondel. Turis- men genererade skatteintäkter till kommun och landsting på cirka 675 miljoner kronor samt motsvarande drygt 7 300 årsarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Definitionen av friluftsliv är enligt förordningen om statsbidrag till friluftsorganisationer: ”vistelse utomhus i natur- och kulturland- skap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling”. Naturvårdsverket har ett uppdrag att verka för att förutsättningarna för friluftsliv bevaras och utvecklas och att samordna arbetet med friluftsliv bland myndigheter och organisationer på nationell nivå. Naturvårdsverket utvecklar tillsammans med länsstyrelserna frilufts- livet i skyddade områden, som nationalparker och naturreservat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 25 ideella frilufts- organisationer i Sverige som tillsammans har cirka 1,7 miljoner med- lemmar genom individer och föreningar. Organisationen verkar för att bevara och utveckla förutsättningarna för det svenska friluftslivet genom att värna allemansrätten, stärka den långsiktiga finansieringen för friluftsorganisationerna samt höja friluftslivets status i samhället. Målet är att människor i Sverige ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv, i dag och i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Naturturism och friluftsliv utövas både i skyddade områden och i annan skog. Skyddade områden, särskilt nationalparker, men även många naturreservat har stora besökarantal, liksom vissa ekoparker. I de skyddade områdena, särskilt sådana med många besökare, finns besöksanordningar som vandringsleder, informationstavlor, parker- ingsplatser och Naturum som kan nyttjas av både naturturismföre- tag och övrigt friluftsliv. Vissa skyddade områden är tillgängliggjorda även för personer med olika former av funktionsnedsättningar. I fjällen finns ett omfattande ledsystem som förvaltas av länsstyrelserna. För naturturismen kan föreskrifterna i skyddade områden ibland inne- bära en begränsning i vilken typ av verksamhet som får bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för Sveriges friluftsmål &lt;SPAN class="ft43"&gt;Framtidens friluftsliv&lt;/SPAN&gt;. Enligt Naturvårdsverket kan en utvecklad natur- turism bidra till förverkligandet av delmålet om &lt;SPAN class="ft43"&gt;Landsbygdsutveck- ling och hållbar regional tillväxt&lt;/SPAN&gt;. Genom myndighetens arbete för att öka friluftsliv, natur- och kulturturism, ökar också möjligheterna till berikande upplevelser för fler människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Jämtland Härjedalen Turism, &lt;/SPAN&gt;Fakta om turismen 2018 – Jämtland Härjedalen&lt;SPAN class="ft20"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="p325dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373325x1.jpg/" id="p325img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Livsmedelsproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Tillgången till vilt, fisk, bär och svamp är viktiga delar av skogens ekosystemtjänster. Varken jakt eller fiske ingår i allemansrätten men de hör till våra vanligaste fritidsaktiviteter. Att plocka bär och svamp ingår i allemansrätten och är också en uppskattad sysselsättning för många människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Fritidsfiske, jakt, svamp- och bärplockning genererar betydande samhällsekonomiska värden genom det välbefinnande människor får av att bedriva dessa verksamheter. Möjlighet att få tillgång till kött, fisk, bär, svamp och naturupplevelser skapar därmed sammantaget stora värden, men det saknas data för att göra en komplett samhälls- ekonomisk analys av ekosystemtjänster som tillgången till dessa värden utgör. Det beror bland annat på att många av dessa värden inte är monetära och därmed är svåra att värdera men också för att samma ekosystemtjänst värderas olika av olika intressegrupper och individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;En annan del i svårigheten att värdera och jämföra värdet av jakt, fiske, svamp och bär är att det saknas tillförlitlig statistik över även de rent monetära delarna av dessa verksamheter. En del av jakt- och fiske- verksamhet ingår i naturturism och en del av bär och svampplock- ningen sker som kommersiell verksamhet och ingår därmed i räken- skaperna för dessa näringar. Men eftersom en stor del av jakten, fisket, bär- och svampplockningen bedrivs av enskilda individer som ett fri- tidsintresse är det svårare att få fram jämförbara siffror både för verk- samheterna som sådana samt för deras andel av bioekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Jakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft32"&gt;Det är markägaren som har jakträtt på sin mark och som även har rätt att överlåta eller upplåta jakträtten till andra.&lt;SPAN class="ft112"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;De viktigaste bytesdjuren för jakt i Sverige är älg, vildsvin och rådjur. Årligen skjuts drygt 80 000 älgar, drygt 100 000 vildsvin och knappt 200 000 rådjur i Sverige. Även småviltjakt på hare, ripor och änder är vanligt. Om- kring 320 000 personer jagar på sin fritid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;Vid en intervjustudie om jakt som utförts vid SLU framkommer att jaktens totala värde 2017 uppskattas till cirka 4,2 miljarder kro- nor. Rekreationsvärdet anses utgöra cirka 50 procent av detta och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Beträffande statens jakt- och fiskerätt ovan odlingsgränsen och samiska rättigheter se dock NJA 2020 s. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="p326dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373326x1.jpg/" id="p326img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;resten utgörs av viltköttets värde för jägarna. Klövviltet står för 98 procent av viltköttet från jakt och för 70 procent av jägarnas upp- skattade jaktvärde.&lt;SPAN class="ft88"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft12"&gt;Det producerades cirka 18 155 ton viltkött i Sverige år 2018&lt;SPAN class="ft88"&gt;41&lt;/SPAN&gt;. Importen omfattade 886 ton och exporten 684 ton. Förbrukning viltkött per capita är cirka 1,8 kg per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;Fiske&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft9"&gt;Kommersiellt fiske i Sverige bedrivs främst längs kuster och i de stora sjöarna och kan därmed inte i första hand anses vara en näring med bas i skogen. Fritidsfiske har däremot ofta en tydligare koppling till skog och många större markägare säljer fiskekort till privat- personer. Med fritidsfiske avses i Jordbruksverkets statistik allt fiske som inte sker med stöd av yrkesfiskelicens eller personlig fiskelicens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;I Norden omsätter verksamheter knutna till fritidsfiske flera mil- jarder kronor årligen samtidigt som det genererar betydande samhälls- ekonomiska värden genom det välbefinnande människor får av att fri- tidsfiska och genom det fritidsfiskebaserade företagandet. Många av de fritidsfiskebaserade företagen verkar på landsbygden där de skapar sysselsättning, skatteintäkter och förutsättningar för annan närings- verksamhet. Fritidsfisket bidrar därmed till regional utveckling.&lt;SPAN class="ft81"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Enlig SCB ägnade sig ungefär 1,3 miljoner personer åt fritidsfiske minst en gång i svenska vatten under 2018. Antalet fiskedagar upp- gick 2018 till omkring 10,9 miljoner. Den fångst som inte återut- sattes utan behölls uppskattas till 5 200 ton från sjöar och vattendrag och 2 700 ton från havet. Bland de viktmässigt dominerande arterna i den fångst som behölls märks kräfta, abborre och gädda för fisket i inlandet. Makrill, torsk och abborre dominerar i havsfisket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Fritidsfiskets sammanlagda utgifter inklusive investeringar var under år 2018 omkring 9,9 miljarder kronor fördelat på förbruknings- material, resor, boende, restaurangbesök, livsmedelsinköp, fiskekort, guide/turbåt, drivmedel och övrigt.&lt;SPAN class="ft90"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Sammantaget kan fritidsfisket ha stor betydelse som näring lokalt och regionalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Viltets ekosystemtjänster. En kunskapssammanställning&lt;SPAN class="ft46"&gt;, Rapport 6889, 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Jordbruksverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Havs- och Vattenmyndigheten och Jordbruksverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SCB, &lt;/SPAN&gt;Fritidsfiske i Sverige 2018&lt;SPAN class="ft20"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="p327dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373327x1.jpg/" id="p327img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;Bärplockning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft9"&gt;I Sveriges skogar växer det årligen cirka &lt;NOBR&gt;500–1&lt;/NOBR&gt; 000 miljoner kg bär, men det är bara en liten del av all bär och svamp, mellan &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; procent, som plockas. Bärplockning utövas både som fritidssysselsättning av privatpersoner och som kommersiell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den kommersiella bärplockningen i Sverige omfattar plockning av hjortron, lingon och blåbär, där blåbär och lingon är ekonomiskt viktigast. Bärföretagen i Sverige utgörs av ett fyrtiotal större och ett stort antal små företag som bygger sin verksamhet på uppköp och handel med bärråvara. Det rör sig i första hand om leverantörer och grossister, men också frysföretag och transportörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Bärföretagen omsätter runt 2,5 miljarder kronor per år och syssel- sätter cirka 200 fast anställda samt 5 &lt;NOBR&gt;000–10&lt;/NOBR&gt; 000 säsongsengagerade bärplockare. Sådan kommersiell plockning av vilda bär bedrivs i Sverige av två typer av grupper; viseringsplockare som har tre måna- ders arbets- och uppehållstillstånd samt fria plockare som är svenska medborgare eller &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; Det är viseringsplockarna som står för den absoluta merparten av den kommersiella plockningen. Bären köps av bäruppköpare som oftast säljer dem vidare till grossister eller bärförädlare. Verksamheten bedrivs nästan uteslutande i glesbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Skandinaviska blåbär innehåller höga mängder antioxidanter vil- ket gör dem till en eftertraktad råvara för hälsokost och kosmetika i framför allt Asien. Ungefär 90 procent av de svenska blåbären expor- teras till Asien. Sverige uppskattas stå för cirka 25 procent av världs- marknaden för europeiska vildväxande blåbär, lingon och hjortron. Förädlingsvärdet för dessa bär uppskattas till &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor. Svensk bärexport uppgår årligen till mellan 500 miljoner och 1 miljard kronor.&lt;SPAN class="ft88"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Bärplockning och den förädling som sker av bär till sylt, saft, med mera, ingår i den svenska bioekonomin som en del av livsmedelstill- verkning. Någon särredovisning av det ekonomiska värdet för just bärplockning och förädlingen av bären finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Svensk Bärnäring, &lt;/SPAN&gt;Bärkraft med socialt ansvar&lt;SPAN class="ft20"&gt;, 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;
&lt;DIV id="p328dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373328x1.jpg/" id="p328img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft15"&gt;Svampplockning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;I Sveriges skogar växer årligen cirka 50 miljoner kg matsvampar men det är bara en mycket begränsad del som plockas. Information om kommersiell svampplockning är mer begränsad jämfört med bär- plockning. Det beror bland annat på att förekomsten av kommersiell svampplockning är relativt liten i Sverige. Det förekommer plock- ning i kommersiellt syfte av i första hand karljohanssvamp och tratt- kantarell. Enligt information från Livsmedelsföretagen&lt;SPAN class="ft81"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;pågår en studie inför hösten 2020 för att få ytterligare kunskap om den kom- mersiella svampplockningen. Svampplockning och den förädling som sker av svampen ingår i den svenska bioekonomin som en del av livsmedelstillverkning. Någon särredovisning av det ekonomiska vär- det för just svampplockning och förädlingen av svamp finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Svensk bioekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;Regeringen gav 2016 Statistiska centralbyrån (SCB) och Tillväxtanalys i uppdrag att ta fram statistik och att analysera hur den svenska bioekonomin utvecklats. Eftersom det saknas vedertagna definitioner av vilka delar av ekonomin som ska ingå, bygger värdena i myndig- hetsrapporten på de avgränsningar och antaganden som gjorts av SCB och Tillväxtanalys i uppdraget och diskuterats mellan myndigheterna och Näringsdepartementet. De olika branschernas bioekonomiska andel varierar mellan 2 och 100 procent. SCB har även intervjuat branschexperter för att identifiera bioprodukter som är en del av bioekonomin.&lt;SPAN class="ft112"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Sara Sunquist, Livsmedelsföretagen, muntl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Tillväxtanalys. &lt;/SPAN&gt;Den svenska bioekonomins utveckling – statistik och analys. Svar Direkt 2016:23.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p756 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;SPAN style="padding-left:189px;"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td142"&gt;&lt;P class="p44 ft19"&gt;Tabell 7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td143"&gt;&lt;P class="p29 ft19"&gt;Bioandel per näringsgren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p56 ft19"&gt;SNI 2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bransch&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p757 ft168"&gt;Bioekonomiandel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p757 ft19"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;A01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;A02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Skogsbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td142"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;A03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;C10-12&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Livsmedelsframställning, framställning av drycker,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td110"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;tobaksvarutillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;C13-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Textilvarutillverkning, Tillverkning av kläder, Tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;av läder- och skinnvaror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;C16-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft170"&gt;Tillverkning av trä, Pappers- och pappersvarutillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td118"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;C18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Grafisk produktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;C20-21&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td110"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft172"&gt;Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;C22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Tillverkning av gummi- och plastvaror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;C28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Tillverkning av övriga maskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;C31-32&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Tillverkning av möbler, Annan tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;D35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Försörjning av el, gas, värme och kyla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;E36-39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft172"&gt;sanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;F41-43&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Byggande av hus, Anläggningsarbeten, Specialiserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft172"&gt;bygg- och anläggningsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;I55-56&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Hotell- och logiverksamhet, &lt;NOBR&gt;Restaurang-,&lt;/NOBR&gt; catering- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td110"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;barverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;N78-82&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Arbetsförmedling, Resebyrå. Säkerhets- och bevaknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;verksamheter, fastighetsservice och underhåll av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;grönytor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;R90-93&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kultur, nöje och fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p758 ft9"&gt;Sammantaget redovisas att bioekonomin är viktig för Sveriges totala ekonomi. Under år 2014 bedöms bioekonomin stå för 7,1 procent av Sveriges totala förädlingsvärde, 11,3 procent av den totala omsätt- ningen och 22,9 procent av den totala varuexporten. Antalet syssel- satta, i termer av antalet anställda, var nästan 350 000 personer, vilket motsvarar 7,3 procent av den totala sysselsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft41"&gt;Den viktigaste naturresursen för bioekonomin i Sverige är skogen. Ungefär två tredjedelar av bioekonomins totala förädlingsvärde år 2014 kommer från värdekedjan som påbörjas med skogsbruket. Sko- gen är en viktig insatsvara för sågverk, massa- och pappersbruk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="p330dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373330x1.jpg/" id="p330img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;samtidigt som restprodukterna i form av trädbränslen är viktiga som energikälla för el- och värmeproduktion. Produkterna som skapas från sågverk är i sin tur viktiga för träindustrin samt tillverkning av möbler, infrastruktur och byggnader. Skogssektorn stod för den största delen av förädlingsvärdet, fördelat på skogsbruk (14 procent), massa och papper (14 procent) och trä och möbler (11 procent). Livsmedelsindustrin är också en viktig näring för bioekonomin. Under år 2014 bidrog den med 18 procent av bioekonomins föräd- lingsvärde. Andra branscher av stor betydelse för dagens bioekonomi är jordbruk, byggsektorn samt energisektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Myndigheterna pekar i rapporten på att definitionen av bioeko- nomi har stor betydelse för hur statistiken utfaller när man vill räkna på bioekonomins andel av den totala ekonomin. Det är framför allt i tre avseenden definitioner mellan länder och regioner skiljer sig åt. För det första vilka råvaror som inkluderas. Det kan vara allt ifrån strikt biologisk råvara till att inkludera alla förnybara råvaror. För det andra handlar det om hur långt i värdekedjan bioekonomin inklu- deras. För det tredje om och hur tjänster inkluderas, till exempel turism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Direkta jämförelser mellan olika länder och regioner blir därför svåra och myndigheterna redovisar att förädlingsvärdet av den svenska bioekonomin skulle bli betydligt större om samma andelar används som i Finland. År 2014 skulle förädlingsvärdet&lt;SPAN class="ft81"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;av den svenska bio- ekonomin vara 295 miljarder kronor vilket motsvarar 8,5 procent av Sveriges totala förädlingsvärde i stället för de 7,1 procent som är resultatet med svenska beräkningar. Att förädlingsvärdet blir större med de finska andelarna har flera förklaringar. En viktig orsak är att Finland har en vidare definition av bioekonomin. Till exempel be- döms 25 procent av hotell- och restaurangnäringen i Finland vara en del av bioekonomin. De svenska myndigheterna som räknat på bio- ekonomin har gjort en mer strikt avgränsning, vilket innebär att 2 procent av hotell- och restaurangnäringen anses ingå i bioekono- min i Sverige. Det är inte bara avgränsningen av bioekonomin som skiljer sig åt mellan Finland och Sverige. I flera näringar finns det verk- liga skillnader mellan hur stor andel som klassas in under bioeko- nomi. Ett exempel är andelen bioråvara i den totala energitillförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Vid beräkningar av bioekonomins storlek är det viktigt att komma ihåg att det vid produktion av biobaserade produkter i de allra flesta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Förädlingsvärde är det värde ett företag tillför genom sin verksamhet, det vill säga företagets bidrag till bruttonationalprodukten (BNP).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="p331dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373331x1.jpg/" id="p331img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;fall även krävs andra, icke biobaserade, insatsvaror. Som exempel kan nämnas att vid tillverkning av olika pappers- och kartongsortiment går det åt fyllnads- och bestrykningsmedel. Ungefär 12 procent av produkterna inom skogsnäringen består av andra insatsvaror än bio- massa. Denna del av produkterna är sällan cirkulära på annat sätt än att det också energiåtervinns. Samtidigt går det producera en viss sorts bestrykningsmedel, lämplig för till exempel kontorspapper, genom att använda infångad biogen koldioxid från pappersbruken, vilket gör att den skulle kunna räknas som biobaserad. Ett annat exempel är jordbruket som beräknas ha en bioekonomiandel på 100 procent, men där insatsvaror i form av till exempel konstgödsel, drivmedel, med mera inte är biobaserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Det finns ett nationellt etappmål för transportsektorn som inne- bär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg ska minska med 70 procent senast år 2030 jämfört med utsläpps- nivån år 2010. Eftersom alla branscher och näringar inom den cirku- lära bioekonomin är beroende av effektiva transporter, påverkar trans- portsektorn dessa näringars möjligheter att vara helt biobaserade. För skogsnäringen som helhet och skogsbruket i synnerhet är god infrastruktur och tillförlitliga, effektiva godstransporter helt avgör- ande för fortsatt god konkurrenskraft, vilket i sig behövs för att när- ingarna ska kunna växa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Export och import av bioekonomins produkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Skogsprodukter dominerar exporten av bioekonomiprodukter. Fram- för allt är det massa och papper som har ett stort exportvärde. Men även trä- och möbelprodukter samt livsmedel är bioekonomipro- dukter som exporteras mycket från Sverige. År 2014 var exportvär- det från skogsnäringen drygt 124 miljarder kronor vilket motsvarar nästan en tredjedel av det totala exportvärdet från hela bioekonomin.&lt;SPAN class="ft81"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Även sett till den totala ekonomin är export av skogsnäringens produkter av stor betydelse. Som tidigare nämnts går det mesta av skogsnäringens produkter på export. År 2019 låg det totala export- värdet av branschens produkter på 150 miljarder kronor. Ett annat sätt att mäta branschens betydelse är att titta på handelsbalansen. Vid jämförelse med andra viktiga svenska näringar bidrar skogsnäringens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Enligt Tillväxanalys rapport är exportvärdet 82 miljarder 2014. Det avser dock endast papper och massa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="p332dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373332x1.jpg/" id="p332img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;stort till Sveriges handelsbalans. Det beror främst på att skogsråva- ran till största del är inhemsk och importen av skogsindustripro- dukter är relativt liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;För att kunna exportera skogsindustriprodukter sker även en import av arbetskraft, fossilt bränsle och insatsvaror. En betydande del av landets skogsvård, som plantering och röjning, utförs av ut- ländsk arbetskraft. Även delar av underhåll, service och byggnation sker med utländsk personal. Svensk skogsnäring är en stor inköpare av transporter. En betydande del av avverkningsmaskiner och tim- merbilstransporter drivs av importerad fossil energi. Vid pappers- tillverkningen används delvis importerade insatsvaror som kaolin och krita. Det finns dock ingen uppgift på hur mycket kapital som förs ut ur landet via denna import.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft12"&gt;Inom andra delar av bioekonomin med koppling till skogen kan nämnas att svensk bärexport av vildplockade bär, uppgår årligen till mellan 500 miljoner och 1 miljard kronor och att ungefär 90 procent av de svenska blåbären går på export till Asien. När det gäller viltkött saknas uppgifter om exportvärde, men cirka 680 ton viltkött expor- terades och 880 ton importerades 2018. Det totala värdet av import av bioekonomiprodukter understiger värdet av exporten med nästan 30 miljarder kronor under år 2014. Importen domineras av livsmedel och kläder som tillsammans stod för över 50 procent av import- värdet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Sysselsättning inom biobaserad ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Sysselsättningsstatistik för bioekonomi är något svårtolkad efter- som det är vanligt med deltidstjänster inom vissa näringar, inte minst inom jord- och skogsbruk. Detta innebär att det för dessa näringar är en relativt stor skillnad mellan sysselsättning och antalet års- arbetskrafter. Sammanlagt beräknades antalet anställda inom den svenska bioekonomin vara nästan 350 000 år 2014, vilket motsvarar 7,3 procent av den totala sysselsättningen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Den för sysselsättningen enskilt viktigaste biobaserade näringen är jordbruket, där 18 procent av bioekonomins sysselsättning finns. En stor del av detta är dock deltidstjänster. Om man ser till hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Tillväxtanalys, &lt;/SPAN&gt;Den svenska bioekonomins utveckling – statistik och analys. Svar Direkt 2016:23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Tillväxtanalys, &lt;/SPAN&gt;Den svenska bioekonomins utveckling – statistik och analys. Svar Direkt 2016:23.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;
&lt;DIV id="p333dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373333x1.jpg/" id="p333img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;värdekedjan kring skogen står denna dock för en majoritet av syssel- sättningen, sammanlagt 33 procent inom skogsbruk, papper och massa samt trä och möbelindustri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Man beräknar att omkring 2 500 personer i Sverige är beroende av inkomster från renskötseln. Inom bärplockning består bärföre- tagen i Sverige av ett fyrtiotal större och ett stort antal små företag som sysselsätter cirka 200 fast anställda samt 5 &lt;NOBR&gt;000–10&lt;/NOBR&gt; 000 säsongs- engagerade bärplockare varje år. Naturturismföretagen består av bland annat 44 stora företag/organisationer och 307 små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Regeringen presenterade 2018 en proposition för Sveriges lands- bygder med ett övergripande mål inom landsbygdspolitiken och tillhörande delmål.&lt;SPAN class="ft81"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Av propositionen framgår att en utgångspunkt för landsbygdspolitiken är att ekonomisk utveckling och sysselsätt- ning skapas lokalt samt att landsbygdspolitiken ska bidra till inno- vation, utveckling och konkurrenskraftiga branscher och företag samt likvärdiga och jämställda livsvillkor. Regeringen beskriver även att en cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi kan bidra till nya arbetstillfällen genom nya affärsmöjligheter, effektivt resursutnytt- jande och stärkt konkurrenskraft, inte minst för landsbygdsnäringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Potential för en ökad cirkulär bioekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;För att kunna beskriva och beräkna cirkulära flöden och potentialen för hur dessa kan öka finns det behov av att tydliggöra definitioner och systemavgränsningar, mått och vilka perspektiv som antas. Är det dagliga effektiviseringsarbetet av energi- och råvaruanvändning som löpande pågår inom en industri att betrakta som ökad cirku- laritet? Hur bedöms när det är mer effektivt att energiåtervinna material än att cirkulera det ytterligare, det vill säga hur hanteras livs- cykeleffekter vad gäller uttag av råvaran och återvinning? Hur kan dessa livscykelanalyser bäst göras? Bör biobaserade produkters sub- stitutionsvärde räknas in i cirkulariteten och i så fall hur?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft44"&gt;Det finns även behov av förbättrad statistik över volymer, vikter i råvaru- och produktflöden, samt större jämförbarhet mellan olika statistikuppgifter. Brister i befintlig statistik gör det svårare att be- döma vilken potential för ökad cirkularitet som finns. Det gör det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2017/18:179, &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop&lt;SPAN class="ft20"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="p334dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373334x1.jpg/" id="p334img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;även svårt att sätta mål för och följa upp utvecklingen och försämrar även i hög grad möjligheten att konsekvensanalysera styrmedel inom området, då effekterna blir svårbedömda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Det finns såvitt utredningen kunnat bedöma relativt få studier som hanterar frågan om storleken på nuvarande eller potentialen för en ökad cirkulär bioekonomi. Under &lt;NOBR&gt;2015–2016&lt;/NOBR&gt; drev Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), ett projekt &lt;SPAN class="ft43"&gt;Resurseffektiva &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;affärsmodeller–stärkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; konkurrenskraft&lt;/SPAN&gt;. Ett delprojekt inom det pro- jektet behandlade frågan om insatsvaror och hur en ökad resurseffek- tivitet kan uppnås. Delprojektet redovisades i rapporten &lt;SPAN class="ft43"&gt;Insatsvaror&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;En branschrapport&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft77"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;I rapporten formuleras frågan om cirkulära respektive linjära materialflöden enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft123"&gt;Dagens samhällen karakteriseras av linjära materialflöden snarare än cir- kulära. I linjära flöden nyttjar vi råvaror för att tillverka produkter, an- vända dem och sedan kassera dem. När vi anammar ett resurseffektivt tänkande bryter vi detta mönster, genom att öka effektiviteten i resurs- flöden, öka nyttjandegraden, hitta synergier mellan resursflöden eller använda mer resurseffektiva material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft12"&gt;Arbetsgruppen valde att kartlägga flödet av biobaserade råvaror från skogen eftersom det finns ett intresse för en växande bioekonomi och för klimatarbetet. Enligt rapporten finns det i dag en hög grad av materialåtervinning av papper men en sämre situation kring fasta träprodukter, där materialet främst energiutvinns. Enligt rapporten finns de största möjligheterna för ökad resurseffektivitet inom bio- baserade kemiprocesser tillsammans med en förlängning av råvaru- kedjan eftersom det skapar substitutionseffekter genom nya råvaror och produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;I Sverige finns en hög potential för en ökad cirkulär bioekonomi. Detta genom ett aktivt och effektivt skogsbruk samt ett intresse bland svenska aktörer att öka resurseffektivitet och cirkularitet. Det förstärks ytterligare av den finansiella sektorns utveckling med egna åtaganden och regelverk inom klimatfrågan och andra hållbarhets- frågeställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Flera förslag har förts fram för att främja en cirkulär ekonomi som även har bäring på hållbar utveckling. Det inkluderar bland annat design för återvinning och återanvändning, ökad spårbarhet för resurser och produkter samt prissättning av uttag och påverkan på ekosystemresurser och ekosystemtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;IVA, &lt;/SPAN&gt;Insatsvaror – En branschrapport&lt;SPAN class="ft20"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="p335dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373335x1.jpg/" id="p335img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft32"&gt;Potentialen bör utvärderas ur ett systemperspektiv för att säker- ställa att mål, styrmedel och strategier uppmärksammar de synergier och målkonflikter som finns mellan begreppen. Bägge är värdefulla för en hållbar utveckling och dess bidrag bör därigenom ökas genom att hantera utvecklingen genom systemanalyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;I regeringens strategi för cirkulär ekonomi framgår att regeringen kommer att utveckla insatser för biobaserade material i en kom- mande bioekonomistrategi som ska bidra till ökad tillgång till bio- massa och sysselsättning i hela landet, samt skapa miljö- och klimat- nytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utbud och efterfrågan av skogsråvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Framtida ökad efterfrågan på skogsråvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft12"&gt;Beräkningar av möjligt utbud och efterfrågan i det följande avsnittet bygger på en Future Forest rapport &lt;SPAN class="ft11"&gt;Skogen räcker inte – hur ska vi prioritera?&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Det pågår en global utveckling där allt fler länder beslutar att ställa om sin ekonomi från fossilberoende till en mer biobaserad och cir- kulär ekonomi, vilket gör att efterfrågan på återanvända produkter och produkter från förnybara råvaror och återvunnet material kom- mer att öka. I det följande diskuteras efterfrågan och utbud av biomassa separat. Efterfrågan påverkas naturligtvis i realiteten av samhällets förmåga och vilja att öka cirkulariteten av material och produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Globalt är det främst två drivkrafter som bedöms vara de viktigaste för den framtida efterfrågan av biomassa från skogen; den ekonomiska utvecklingsnivån samt befolkningsutvecklingen i respektive land. En fortsatt ökad levnadsstandard för en stor del av världens befolkning och en fortsatt befolkningstillväxt, tillsammans med en inriktning på hållbarhet, medför en ökad efterfrågan på mat, vatten, förnybara material och förnybar energi. Detta i sin tur ökar konkurrensen om marken vilket kan ses som en tredje påverkansfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Marknaden för skogsindustriprodukter växer med i snitt &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; pro- cent per år globalt. Som ett exempel kan nämnas Kina som har gått från att på &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; vara en obetydlig konsument av skogsproduk- ter till att i dag vara världens största konsument av till exempel faner,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SLU, Lundmark, T, &lt;/SPAN&gt;Skogen räcker inte – hur ska vi prioritera?, &lt;SPAN class="ft20"&gt;Future Forests Rapportserie 2020:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="p336dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373336x1.jpg/" id="p336img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;plywood, träfiberskivor, papper, returpapper och förpackningspap- per. Kinas konsumtion överstiger vida den inhemska produktionen och landet är därför nettoimportör av framför allt rundvirke, sågade trävaror, pappersmassa och returpapper. Även länder som Brasilien och Indien förväntas bli stora konsumentländer i takt med att BNP stiger i dessa länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Efterfrågan på rundvirke för industriändamål bedöms öka mar- kant till år 2050 eftersom ökande konsumtion i tillväxtregioner är betydligt högre än den minskande konsumtionen av vissa produkter, som till exempel tidningspapper, i mogna ekonomier. År 2011 var efterfrågan på rundvirke för industriändamål 1,6 miljarder m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. Två globala scenarier, &lt;SPAN class="ft43"&gt;Låg &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft43"&gt;Hög &lt;/SPAN&gt;utförda av Indufor 2012 och som analyserades av Skogsstyrelsen 2015&lt;SPAN class="ft81"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;visar en efterfrågeökning på rundvirke för industriändamål på mellan 1,9 och 8,8 miljarder m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per år fram till år 2050. Både scenario Låg och scenario Hög utgår från antagandet att befolkningsutvecklingen och &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; kommer att driva på framtida efterfrågan för rundvirke för indu- striändamål i alla världens länder. I scenario Hög antas även bland annat att åtgärder för att säkra en hållbar utveckling miljömässigt kommer att öka efterfrågan på rundvirke för industriändamål i mogna ekonomier. Skogsstyrelsen gör bedömningen att den mest troliga utvecklingen ligger i intervallet mellan Scenario Låg och Hög sam- tidigt som en rad osäkerhetsfaktorer redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;Den senaste redovisningen från FAO visar att den globala efter- frågan på biomassa från skog var 3,97 miljarder m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;, fördelat på 49 pro- cent rundvirke för industriändamål och 51 procent för brännved (fuel wood).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Eftersom det är tekniskt möjligt att ersätta betydligt mer av de fossilbaserade produkterna med produkter från skogsbiomassa än vad som görs i dag, och ambitionen att minska fossila utsläpp bedöms öka, kommer den globala marknaden för biobaserade produkter san- nolikt öka med mer än &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; procent per år, men med en osäkerhet angående fördelning mellan länder och marknader. För att den globala efterfrågan på biomassa ska kunna tillgodoses på ett sätt som främjar hållbar utveckling kommer det vara nödvändigt att öka och effekti- visera råvaruproduktion, effektivisera tillverkningsprocesser och användning av produkter, öka cirkulariteten samt påverka konsum- tionsmönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Global framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara&lt;SPAN class="ft20"&gt;, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4-2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="p337dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B373/H8B373337x1.jpg" style="width:433px;height:673px"  id="p337img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft19"&gt;Figur 7.5 Global efterfrågan på rundvirke – trendanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft20"&gt;Efterfrågan anges i miljoner m&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft95"&gt;Källa: FAOSTAT och Hetemäki, L. m.fl. 2020. Seeing the wood in the forests, Knowledge to Action 01, European Forest Institute. Prognos 2018 – 2050 baserad på trend för åren &lt;NOBR&gt;2000–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft41"&gt;Den totala biomassan från skogen kan räcka till en stor andel av den förväntade ökade efterfrågan. Produktmixen kommer att utvecklas och förändras över tid vilket den även gjort historiskt. Forskning, innovation och utveckling pågår och bidrar ständigt till nya produkter, processer och affärsmodeller vilket även påverkar den totala efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft19"&gt;Figur 7.6 Global efterfrågan på tryckpapper – trendanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft174"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft174"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft174"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft174"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft174"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft174"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft174"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft174"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft174"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft174"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=21px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=69px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=30px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=23px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=79px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=72px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=31px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=60px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td156"&gt;&lt;P class="p23 ft175"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td157"&gt;&lt;P class="p774 ft175"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td158"&gt;&lt;P class="p23 ft175"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td159"&gt;&lt;P class="p775 ft175"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td160"&gt;&lt;P class="p776 ft175"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft175"&gt;2040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td161"&gt;&lt;P class="p23 ft175"&gt;2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td162"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft174"&gt;Global efterfrågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p41 ft174"&gt;Prognos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td161"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p777 ft99"&gt;Källa: FAOSTAT och Hetemäki, L. m.fl, 2020. Seeing the wood in the forests. Knowledge to Action 01, European Forest Institute. Prognos 2018 – 2050 baserad på trend för åren &lt;NOBR&gt;2007–2018&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;Det är svårt att med hög precision bedöma vilka framtida volymer av svensk biomassa som kommer att efterfrågas. Med tanke på att Sverige är en av världens största exportörer av skogsprodukter kan det ses som förvånande att det finns så få tillgängliga analyser av hur den framtida efterfrågan på skogsprodukter och bioenergi kan komma att utvecklas, var i världen efterfrågan uppstår samt var och hur mycket råvara som kan finns tillgänglig. De studier som finns pekar framför allt på svårigheten att förutsäga framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Slutsatsen är dock nästa alltid att efterfrågan kommer att öka men att det inte går att närmare precisera med hur mycket. Bedömning- arna av ökad efterfråga fram till 2050 varierar mellan 20 procent och flera hundra procent. Hur stort det totala behovet kommer att vara är alltså svårt att bedöma, men några studier har gjorts som kan ge en indikation på framtida behov av biomassa specifikt för energiändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Ökad efterfrågan på biobaserade produkter och råvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft9"&gt;En omställning till ett klimatneutralt samhälle förutsätter tillgång på material och produkter som återanvänds, återvinns och som pro- ducerats från förnyelsebar råvara, på ett hållbart sätt med låga eller inga utsläpp. Biomassa från skogen utgör råvara för sådana produk- ter som producerats med låga utsläpp. Skogsråvaran används som nämnts ovan i störst utsträckning till traditionella produkter som sågade trävaror, pappersprodukter och kartong. Men även nya mate- rial och produkter som textilier, hygienprodukter, mediciner, färg, tillsatsmedel i betong, kemikalier, biobaserade barriärer i förpack- ningar, fordonsbränsle, köldmedium, spolarvätska och olika energi- produkter, kan den skogliga råvaran användas till, och gör så redan i dag, om än i olika stor omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Det pågår mycket forskning inom området biobaserade material och produkter och nya energi- och resurseffektiva lösningar pre- senteras löpande. Regeringen initierade under förra mandatperioden fem strategiska samverkansprogram för att möta olika samhällsut- maningar, där programmet &lt;SPAN class="ft43"&gt;Cirkulär biobaserad ekonomi &lt;/SPAN&gt;har tyd- ligast koppling till utredningens frågeställningar. Programmet ska enligt regeringen leda till att öka möjligheterna för biobaserade pro- dukter att ersätta fossila produkter och att en resurseffektiv åter- användning och återvinning av produkter och material främjas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft32"&gt;Varje år satsas omkring 4 miljarder kronor i svensk forskning med direkt koppling till skog och skogsindustri. Knappt hälften, 1,7 mil- jarder kronor finansieras av staten och drygt hälften, 2,3 miljarder kronor, finansieras av näringslivet. De statliga resurserna är relativt jämnt fördelade mellan forskning om skogsbruk, befintliga proces- ser och produkter samt nya biobaserade produkter. Resurserna från näringslivet används främst till forskning och innovation inom befint- liga processer och produkter, men även forskning för nya biobase- rade produkter har stort fokus. I takt med att nya användnings- områden för biomassan utvecklas kommer efterfrågan av biomassa sannolikt öka än mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Skogsindustrin i Sverige har gjort och planerar framtida stora investeringar. År 2018 utgjorde skogsindustrins investeringar 21 pro- cent av svensk industris totala investeringar. År 2017 låg siffran på 23 procent. I absoluta tal investerade skogsindustrin för 15,4 mil- jarder kronor år 2018 och för 16,1 miljarder kronor 2017. De senaste årens investeringar har framför allt legat inom tillverkning av massa och kartong samt i träbyggande, som en följd av en stor ökad efter- frågan på korslimmat trä som används till bjälklag, väggar och ytter- tak. Flera skogsindustriföretag bygger även nya anläggningar för industriellt träbyggande vilket också avspeglas i investeringarna. Dessa investeringar bygger på en ökade efterfrågan på skogsindu- strins produkter samt på förutsättningen att det går att förse indu- strin med i huvudsak inhemsk råvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;I den klimatpolitiska handlingsplanen presenteras åtgärder som kopplar till ökad användning av skogsråvara i produkter, bland annat framgår att byggande i trä ska öka. Det ska enligt planen även införas klimatdeklarationer för klimatsmart byggande ur ett livscykelper- spektiv från 2022, vilket sannolikt också bidrar till att fler hus med trästomme byggs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Träbyggsektorn har tagit fram en &lt;SPAN class="ft43"&gt;Färdplan för Industriellt Trä- byggande 2025. &lt;/SPAN&gt;Där anges bland annat att ”Sektorn för Industriellt träbyggande har som mål att fram till 2025 bygga upp en kapacitet som kan tillgodose 50 procent av flerbostadsbyggandet och minst &lt;NOBR&gt;30–35&lt;/NOBR&gt; procent av övriga byggnader (kontor, skolor, äldreboenden, sjukhus, fabriker, bodar etc). Eftersom därutöver cirka 90 procent av småhusen byggs i trä innebär detta att trä blir det klart domi- nerande stommaterialet i svensk byggindustri.” På utredningens be- gäran har Träbyggnadskansliet och Skogsindustrierna, som står bakom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="p340dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373340x1.jpg/" id="p340img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft41"&gt;färdplanen, analyserat vilket råvarubehov som målsättningen inne- bär. Förbrukningen av sågtimmer är i dagsläget på motsvarande nivå som den förväntade avverkningspotentialen för den nästkommande tioårsperioden. I praktiken innebär det dock att det är en hög kon- kurrens om råvaran. För att uppnå målsättningen i färdplanen gäll- ande industriellt byggande av flerbostadshus så bedöms råvarubeho- vet kunna öka med upp till 400 000 m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;sågad vara. Volymbehovet för målsättningen i färdplanen avseende övrig byggnation vid en grov uppskattning vara i storleksordningen 100 &lt;NOBR&gt;000–300&lt;/NOBR&gt; 000 m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;sågad vara. Det är därmed Skogsindustriernas uppskattning att 400 000– 700 000 sågad vara motsvarar en övre gräns av intervallet om poten- tiellt behov av ökat råvarubehov för att uppnå färdplanens målsätt- ningar till 2025, Det faktiska råvarubehov kan dock visa sig vara lägre beroende bland annat av vilket byggnadssystem som dominerar.&lt;SPAN class="ft90"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Färdplanens råvarubehov kan översättas till cirka 0,8 till 1,4 miljoner m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub, vilket motsvarar en bruttoavverkning på &lt;NOBR&gt;1–1,7&lt;/NOBR&gt; miljoner m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk. För att färdplanen för industriellt trähusbyggande ska kunna genom- föras krävs därför antingen en ökad tillgång till råvara eller en minska export av industrins produkter.&lt;SPAN class="ft90"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Globala analyser visar, som nämnts ovan, på en tillväxtökning inom skogsindustrin på &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; procent. Vilket antagande man gör om industrins tillväxtökning är naturligtvis avgörande för hur stort det totala ökade behovet av råvara är. Det finns skäl att anta att det finns utrymme för effektivisering både vad avser råvaruanvändning och energianvändning vilket gör att ett visst ökat uttag av råvara från skogen kan medföra en ännu högre tillväxt för industriproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft44"&gt;Den förmodade globala omställningen för att minska fossilbero- endet skulle samtidigt kunna förutsätta en än större ökning. Det är dock svårt att bedöma var i världen som utbyggnaden av skogs- industrin kommer att ske – en utbyggnad som förmodligen kommer att påverkas av var det finns tillgång på konkurrenskraftig råvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Exempelvis har ett industriellt byggande i trä med regelstomme har en lägre förbrukning per lägenhet än byggnation i korslimmat trä &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(KL-trä).&lt;/NOBR&gt; Vidare innebär &lt;NOBR&gt;KL-trätekniken&lt;/NOBR&gt; också en möjlighet att öka förädlingsvärdet av tillgänglig råvara, genom att kunna använda sågade trä- varor av kvaliteter som normalt inte hade kunnat användas till byggnation av trästomme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;I dagsläget exporteras cirka 70 procent av skogsindustrins produkter. Ett ökat inhemskt trä- husbyggande skulle därmed kunna uppnås genom att exportandelen sjunker till cirka 65 pro- cent, vilket då kräver att den inhemska marknadens betalförmåga kan konkurrera mot den globala, samtidigt som trä som byggmaterial kan kostnadsmässigt kan konkurrera mot andra alternativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;
&lt;DIV id="p341dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373341x1.jpg/" id="p341img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p587 ft10"&gt;I det följande görs en beräkning av ökad efterfrågan på skogs- råvara för industrianvändning med 1 respektive 2 procent fram till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft10"&gt;2050. Antaganden vid beräkningen är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Utgångspunkt är dagens råvaruanvändning, vilket omfattar netto- avverkning på 90,1 miljoner m&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk tillsammans med nettoimport som omfattar cirka 5 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk.&lt;SPAN class="ft88"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Skogsindustrin fortsätter att vara en exportbransch, där merpar- ten av produkterna exporteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Det finns fortsatt en möjlighet att importera råvara för att täcka en del av industrins behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft12"&gt;Det totala råvarubehovet vid 1 procents årlig tillväxtökning inom industrin blir cirka 128 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk år 2050. Under förutsättning att importen också kan öka på motsvarande sätt, till cirka 7 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk, medför detta ökat behov av inhemsk skogsråvara om cirka 31 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk eller 35 procent större behov år 2050 jämfört med i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Vid ett högre antagande om tillväxten inom skogsindustrin, med 2 procent tillväxtökning per år blir det totala råvarubehovet cirka 172 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk 2050. Med en fortsatt möjlighet till ökad import i samma omfattning, till cirka 9 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk, behöver uttaget i detta antagande vara cirka 73 miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk, eller 81 procent högre år 2050 jämfört med i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Dessa tillväxtökningar inom industrin skulle också innebära ökade möjligheter till större produktion av bioenergi eller andra produkter från industrins restströmmar. Beräkningar om energi redovisas i föl- jande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Ökad efterfrågan på bioenergi och biodrivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft41"&gt;Världens energianvändning behöver ställas om från fossila bränslen till förnybar energi om vi ska nå globala mål för hållbar utveckling. Även energieffektiviteten behöver öka inom alla sektorer för att omställningen ska vara möjlig. En kombination av styrmedel har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Nettoimporten är beräknad som ett medelvärde av export respektive import sedan 1996 med hjälp av data från SCB:s utrikeshandelsstatistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="p342dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373342x1.jpg/" id="p342img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;under senare decennier bidragit till att Sverige avsevärt har minskat utsläppen av koldioxid och ökat andelen förnybar energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Inom initiativet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Fossilfritt Sverige &lt;/SPAN&gt;har flera branscher tagit fram färdplaner och där beskrivit vad de kan göra på egen hand för att bli fossilfria och vad de behöver politiska beslut och styrning för att åstadkomma. En mängd olika åtgärder presenteras. För att åstad- komma stora utsläppsminskningar av koldioxid kommer en över- gång till bioenergi och elektrifiering att spela en central roll enligt merparten av branscherna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;En analys av de nio först presenterade färdplanerna, som Sweco gjorde på uppdrag av Svenskt Näringsliv, visar på ett ökat årligt energibehov av el på cirka &lt;NOBR&gt;35–40&lt;/NOBR&gt; TWh och i form av bioenergi på 75 TWh, inom branschernas industriprocesser och för nationella transporter&lt;SPAN class="ft88"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;år 2045. Detta avser transportsektorn utom sjöfart samt viss industri, vilket indikerar att samhällets totala ökade behov av bioenergi sannolikt är betydligt högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Det framgår av den klimatpolitiska handlingsplanen&lt;SPAN class="ft81"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;att en ökad svensk produktion av hållbara biodrivmedel skulle kunna vara önsk- värd ur fler aspekter. Det skulle kunna öka försörjningstryggheten, minska den svenska drivmedelsmarknadens sårbarhet mot omvärlds- händelser, skapa jobb och bidra till regional utveckling. Det skulle också öka den totala tillgången på hållbara förnybara drivmedel på den europeiska marknaden vilket också främjar klimatomställningen i andra medlemsländer i EU. Pågående utveckling och implemen- tering av nya tekniker medför att råvarubasen för biodrivmedels- produktion breddas och ökar möjligheten att restprodukter från jord- och skogsbruk kan användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Enligt den klimatpolitiska handlingsplanen framgår vidare att krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för flyget ska införas, vilket talar för en ytterligare ökad efterfrågan på biomassa för energiändamål tidigare än till 2045 eller 2050. Det följande räkne- exemplet utgår dock från ett ökningsbehov av biobränslen om 75 TWh till år 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Som beskrivits ovan var Sveriges totala användning av biobräns- len 141 TWh år 2018, och av detta kommer 105 TWh eller 75 pro- cent från skogen, resten från jordbruk, importerade biodrivmedel om 20 TWh, hushållsavfall och övriga biobränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Avser vägtrafik, järnväg, inrikes och utrikes flyg samt arbetsmaskiner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2019/20:65 s. 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="p343dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373343x1.jpg/" id="p343img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Vid ett antagande om att fördelningen av biobränsleproduk- tionen i framtiden kommer vara ungefär densamma som i dag och biobränslen med skogligt ursprung även framgent står för 75 pro- cent av efterfrågeökning på 75 TWh, enligt färdplanerna, skulle det tyda på ett ökat årligt behov av bioenergi från skogen som motsvarar cirka 56 TWh år 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;För att producera 1 TWh krävs cirka 0,5 miljoner m&lt;SPAN class="ft112"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk om det är fråga om direkt bränsleavverkning. Att stamved skulle avverkas för energiproduktion är dock knappast realistiskt. När energiproduktion i stället sker inom skogsindustrin och utgår från dess restprodukter blir råvaruåtgågen i stället den dubbla, det vill säga 1 TWh kräver 1 miljon m&lt;SPAN class="ft112"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk. Det innebär att för att producera de 56 TWh som anges ovan, krävs det ytterligare &lt;NOBR&gt;28–56&lt;/NOBR&gt; miljoner m&lt;SPAN class="ft112"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk, vilket ska ses som en indikation på storleksordning av det ökade årliga behovet av biomassa för energiändamål. Samtidigt är det inte sannolikt att hela utrymmet av restströmmar som uppstår vid en ökad avverkning kommer att användas till energiändamål. Det finns en mängd andra produkter och kemikalier, ofta med högre förädlingsvärde, som kan tillverkas av dessa restströmmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;För enkelhetens skull görs dock i det följande några olika anta- ganden för att beräkna hur den ökade efterfrågan på biobränsle från skogsnäringen skulle kunna mötas. Vissa av dessa är förenklingar av verkligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Ungefär hälften av den volym som avverkas kan nyttjas som bio- energi, antingen som biobränsle från skogsbruket eller som rest- och sidoströmmar från industrin. Det betyder att för varje miljon m&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;som avverkas kan 1 TWh bioenergi produceras. Den ökade förbrukningen av råvara, vid 1 procents tillväxtökning i industrin, på 31 miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;, ökar således tillgången på bioenergi med cirka 31 TWh år 2050. En ökad förbrukning av råvara vid 2 procents tillväxtökning i industrin ger på motsvarande sätt en ökad bio- energitillgång på 73 TWh år 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Ökat möjligt uttag av grenar och toppar (grot) enligt Skogssty- relsens beräkning på 20 TWh om ekonomiska incitament för till- varatagande skapas.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Denna beräkning bygger på dagens tillväxt och avverkningsnivå. Med en ökad skogstillväxt och avverkning kommer möjligheten att ta ut grot att öka i motsvarande grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för år 2013&lt;SPAN class="ft20"&gt;, i SKA 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="p344dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373344x1.jpg/" id="p344img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p782 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Inget uttag av stubbar görs eftersom de bedöms ha en större betydelse som kollager och för den biologiska mångfalden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Fortsatt import av biodrivmedel för en del av behovet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft9"&gt;Ett ökat behov av bioenergi om 56 TWh, kan till relativt stor del mötas av ökat uttag av grenar och toppar, 20 TWh, samt ytterligare 31 TWh från industrins restströmmar vid 1 procents tillväxtökning inom industrin, genom ökad avverkning och enligt antagandena om import av råvara i övrigt enligt ovan. Vid 2 procents industriell till- växt överstiger tillgången på bioenergi den beräknade efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft19"&gt;Figur 7.7 Scenarion för framtida efterfrågan av biomassa från skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft20"&gt;Nuvarande avverkning och energiproduktion från skogen samt scenarier för tillväxt inom skogsindustrin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft99"&gt;Diagrammet visar råvarubehovet vid en ökad tillväxt inom skogsindustrin med 1 respektive 2 procent industriell tillväxt per år fram till år 2050 utan att importens andel ökar, samt de restströmmar i form av bioenergi som kan förväntas, genom de antaganden som presenterats ovan. Behoven för Fossilfritt Sverige bygger på de färdplaner som presenterats och antagandet att samma bioandel so m i dag kommer från skogsråvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft41"&gt;Om beräkningen i stället görs för att hela det ökade behovet av bio- energi som antagits, 75 TWh, enbart ska komma från skogen inklu- sive ökat uttag av grenar och toppar, och ingenting kommer från jordbruk etc. krävs en avverkningsnivå på 155 miljoner m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk år 2050.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Om Sverige ska vara oberoende av fossila insatsvaror och import av bioråvara och biobränslen (motsvarande &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;impor- terat rundvirke och 20 TWh importerade biobränslen) ökar det uthål- liga avverkningsbehovet med ytterligare cirka &lt;NOBR&gt;27–30&lt;/NOBR&gt; miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;För att möta behoven enligt antagandena ovan behöver nettotill- växten på virkesproduktionsmarken därmed vara mellan &lt;NOBR&gt;31–103&lt;/NOBR&gt; mil- joner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;högre än dagens nivå från år 2050 och framåt, det vill säga en ökning med i storleksordningen &lt;NOBR&gt;30–100&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Om tillväxtökningen i stället är 2 procent blir den förväntat ökade förbrukningen av råvara i skogsindustrin i stället cirka 73 miljoner m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;, vilket ökar tillgången på bioenergi med cirka 73 TWh per år till 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Möjligt utbud av skogsråvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft32"&gt;Genom att göra en uppdelning av skogsmarken på sådan mark som är tillgänglig för virkesproduktion (virkesproduktionsmark) och mark som inte är tillgänglig för virkesproduktion av olika skäl (skog undan- tagen skogsbruk) skapas en möjlighet att analysera hur skogen an- vänds i dag och hur den kan användas i framtiden. Antagandet är att all tillväxt är tillgänglig för virkesproduktion på virkesproduktions- marken och att tillväxten på mark undantagen skogsbruk inte är till- gänglig för råvaruförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;I realiteten finns lokalt en möjlighet för ett visst ekonomiskt uttag även från mark undantagen skogsbruk när åtgärder för naturvårdande skötsel utförs, men det anses i denna beräkning vara försumbart. Mark undantagen skogsbruk innefattar skog avsatt för naturvård (formellt skydd, frivilliga avsättningar, hänsynsytor) samt impro- duktiv skogsmark.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;
&lt;DIV id="p346dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373346x1.jpg/" id="p346img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Figur 7.8 Markanvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft20"&gt;Relationen virkesproduktionsmark och mark undantagen skogsbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft12"&gt;Tillgång på råvara kan beräknas med data från SKA 15 och Riks- skogstaxeringen. Under lång tid har bruttotillväxten på svensk skogs- mark varit högre än den årliga avverkningen och den naturliga av- gången. Det har gett en årlig ökning av virkesförrådet och därmed en ökad kolsänka i skogslandskapet. En del av denna tillväxt sker dock på mark undantagen skogsbruk och är därför inte tillgänglig för virkesproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Vid en analys av tillväxtutvecklingen sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; framgår att nettotillväxten på virkesproduktionsmarken inte har ökat i absoluta tal eftersom den totala arealen virkesproduktionsmark har minskat genom att områden avsatts för naturvård. Analysen visar också att merparten av virkesförrådsuppbyggnaden och därmed kolsänkan i dag ligger på mark som är undantagen från skogsbruk.&lt;SPAN class="ft81"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft32"&gt;Enligt SKA 15 bedöms nettotillväxten öka i framtiden tack vare ett allt varmare klimat. Klimatförändringarnas eventuellt negativa påverkan på tillväxten har inte beaktats i beräkningarna. Förutsätt- ningarna för bedömning av möjliga framtida avverkningsnivåer i ett av scenarierna i SKA 15 är vidare att inga ytterligare avsättningar för naturvård görs, det vill säga all virkesproduktionsmark kommer fort- sätta att vara virkesproduktionsmark i hela landet och att skogs- brukets hänsyn till annan markanvändning inte skapar ytterligare restriktioner för brukandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SLU, Lundmark, T, &lt;/SPAN&gt;Skogen räcker inte – hur ska vi prioritera?, &lt;SPAN class="ft20"&gt;Future Forests rapportserie 2020:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="p347dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373347x1.jpg/" id="p347img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Med dessa förutsättningar skattas den högsta uthålliga avverk- ningsnivån 2050 till 96 miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk, med antagandet att 90 procent av tillväxten på virkesproduktionsmarken avverkas årligen. Med ett antagande att 100 procent av tillgänglig tillväxt avverkas, skattas nivån till 103 miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. Det senare antagandet innebär dock att virkesförrådet inte fortsätter att byggs upp och en relativt lägre kol- sänka skapas. Ingen av dessa båda scenarier är därmed tillräckligt för att medge råvara från den nuvarande virkesproduktionsmarken för en årlig tillväxt inom den svenska skogsindustrin med 1 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;En jämförelse mellan utbud och efterfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft12"&gt;Beräkningarna ovan resulterar i en årlig uthållig avverkningsnivå år 2050 på mellan &lt;NOBR&gt;97–105&lt;/NOBR&gt; miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk. Detta ska jämföras med den förväntade efterfrågan som beskrivits ovan på &lt;NOBR&gt;126–175&lt;/NOBR&gt; miljoner m&lt;SPAN class="ft88"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk. Tillväxten på virkesproduktionsmarken måste därmed öka med 40– 90 procent beroende på vilka antaganden som görs för att utbudet ska möta efterfrågan. Med en önskan om att Sverige ska vara helt självförsörjande på biomassa för produkter och energi skulle råvaru- behovet bli ännu större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Det finns regionala skillnader vad avser relation mellan nettotill- växten på virkesproduktionsmark och årlig avverkning. I Götaland ligger avverkningsnivåerna i princip på samma nivå som nettotillväx- ten, vilket innebär att det i detta område inte finns utrymme lång- siktigt för en ökning av avverkningen om inte tillväxten i skogen ökar. I Norra Norrland är det endast 51 procent av den tillgängliga till- växten som avverkas vilket innebär att virkesförrådet på virkespro- duktionsmarken för närvarande ökar med cirka 9,5 miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk årligen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande siffra för hela Norrland är 16 miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Orsakerna till de regionala skillnaderna är sannolikt flera, men skogsbrukets lönsamhet, transportkostnader samt industrins efter- frågan tillsammans med skogsbrukets hänsyn till rennäringens och naturvårdens intressen kan vara några skillnader. Det finns även en större andel frivilliga avsättningar, som inte ingår i det som ovan betraktats som naturvårdsmark, i landets nordligaste delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;I Skogsstyrelsens virkesbalanser från 2013 som var en del av SKA15 gjordes bedömningen att det fanns ett utrymme att öka avverkningen med ca 8 miljoner m&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub (varav ¾ var lövträd) fram till 2030. Huvuddelen av detta i balansområde 1 som är något större än Norra Norrland.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="p348dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373348x1.jpg/" id="p348img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Figur 7.9 Kvot mellan tillväxt och avverkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft46"&gt;Källa: SLU. Data enligt Riksskogstaxeringen från åren &lt;NOBR&gt;2013–2017.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;Bilden illustrerar kvoten mellan tillväxt på virkesproduktionsmarken och avverkningen i olika regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft12"&gt;Beskrivningen av den bedömda framtida efterfrågan av biomassa från skogen samt vilken potential det finns när det gäller ökad tillväxt och uttag av råvara från den svenska skogen är behäftad med mycket osäkerhet. Det finns förvånansvärt få analyser av hur mycket biorå- vara som behövs för en omställning från fossila produkter till förny- bara. Dessutom är klimatförändringens betydelse för skogens till- växt ännu mycket osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft32"&gt;Givet den ökade efterfrågan både vad avser produkter och energi, med bibehållen areal skogsmark för naturvård, är det tydligt att en tillväxt inom industrin på &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; procent per år inte är möjlig. För att nå uppsatta samhällsmål om fossilfrihet, en växande bioekonomi och bevarande av biologisk mångfald kommer det därför krävas en ökad tillväxt i skogen som medger ett högre råvaruuttag i kombination med kraftiga satsningar på att förbättra de cirkulära flödena inom produktions- och konsumtionsledet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="p349dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373349x1.jpg/" id="p349img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Studier för möjlighet till ökade tillväxt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft12"&gt;Det har genom åren genomförts flera studier och analyser av hur skogsproduktionen ska kunna öka. De flesta studier visar på att det finns en stor potential för ökad tillväxt i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;MINT-utredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;Ett regeringsuppdrag lämnades 2008 till Sveriges lantbruksuniver- sitet (SLU) om att utreda möjligheter till intensivodling av skog på marker med låga naturvärden, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;MINT-utredningen&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft90"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt; &lt;/SPAN&gt;Uppdraget redo- visades 2009. Utredningen visade på en stor potential med intensiv- skogsodling på framför allt nedlagd jordbruksmark men även på cirka 3,5 miljoner hektar skogsmark. Sammantaget bedömdes en till- växtökning på cirka 35 miljoner m&lt;SPAN class="ft90"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;per år som möjlig. Vissa av åtgärds- förslagen skulle kräva förändringar i skogsvårdslagen för att vara möjliga att genomföra. Efter att ha vägt möjligheter och risker med intensivodling föreslog SLU i redovisningen att det är rimligt att sådan odling måste ske under vissa villkor. Ett viktigt villkor som föreslogs var att odlingen ska genomföras inom ramen för adaptiv skötsel, vilket syftar till ett kontinuerligt lärande – hos skogsägare, myndigheter, forskare, intressegrupper och allmänhet – som gör det möjligt att testa metoder under kontrollerade former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Adaptiv skötsel och Kunskapsplattform för skogsproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;anledning av slutsatserna i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;MINT-utredningen&lt;/NOBR&gt; lämnades ett reger- ingsuppdrag till Skogsstyrelsen och SLU år 2012, för att utarbeta en modell och ett program för adaptiv skogsskötsel.&lt;SPAN class="ft81"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Inga regeländ- ringar föreslogs av myndigheterna i redovisningen av det uppdraget. Alla förslag till produktionshöjande åtgärder som lämnades var möjliga att genomföra inom ramen för befintlig lagstiftning. Model- len med adaptiv skogsskötsel syftade till att presentera ett arbetssätt för produktionshöjande åtgärder i skogsbruket, snarare än att föreslå specifika åtgärder. Vissa mer konkreta åtgärder presenterades dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SLU, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Möjligheter till intensivodling av skog, &lt;/SPAN&gt;slutrapport regeringsuppdrag Jo 2008/1885.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Adaptiv skogsskötsel&lt;/SPAN&gt;, meddelande &lt;NOBR&gt;3-2013.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="p350dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373350x1.jpg/" id="p350img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;som möjliga att genomföra inom ramen för modellen. Det gäller till exempel skogsgödsling, förkortad kalmarkstid, dikning och dikes- rensning, gödsling av dikad torvmark, användning av främmande trädslag och användning av vegetativt förökat föryngringsmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Som en vidareutveckling av arbetet med en modell för adaptiv skogsskötsel presenterade Skogsstyrelsen 2016 en &lt;SPAN class="ft11"&gt;Kunskapsplattform för skogsproduktion&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft88"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Syftet med plattformen var att göra en sam- manhållen beskrivning av skogsproduktionen i svensk skog. Platt- formen behandlar 13 områden med betydelse för skogsproduktionen, som till exempel föryngring, gödsling och åtkomst av skogsmark. Skogsstyrelsen presenterade i plattformen några övergripande slut- satser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Störst betydelse för en hög och värdefull skogsproduktion är väl utförda åtgärder i skogsbruket, framför allt vid föryngring och val av trädslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Röjning och gallring skapar stabila bestånd och höjer det framtida värdet och användbarheten av virket och är därför viktiga sköt- selåtgärder att utföra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kvävegödsling och dikesrensning kan på kortare sikt öka skogs- produktionen och framtida avverkningsmöjligheter, och det är viktigt att de utförs med hänsyn till både produktions- och miljö- värden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Det är viktigt att förhindra omfattande skogsskador, framför allt de som orsakas av klövvilt, snytbagge, rotröta och granbarkborre. Nya skadegörare måste förhindras. Skador av klövvilt kan begrän- sas främst genom minskning av viltstammarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Skogsskötseln behöver bli mer variationsrik. Hänsynen till bio- logisk mångfald och andra allmänna intressen behöver utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft12"&gt;En rekommendation från Skogsstyrelsen och SLU i redovisningen av kunskapsplattformen var att inleda en samverkansprocess för skogsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Kunskapsplattform för skogsproduktion&lt;SPAN class="ft20"&gt;, meddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1-2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="p351dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373351x1.jpg/" id="p351img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Samverkansprocess för skogsproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Under åren &lt;NOBR&gt;2017–2019&lt;/NOBR&gt; utvecklade Skogsstyrelsen arbetet med pro- duktionsplattformen samt delar av de förslagen från det nationella skogsprogrammets om att utreda mål för skogsproduktion, inom en samverkansprocess för skogsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Arbetet har genomförts av Skogsstyrelsen, representanter från skogsnäringen och en representant från ideell naturvård.&lt;SPAN class="ft81"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Resultatet av processen presenterades i en rapport, &lt;SPAN class="ft43"&gt;Skogsskötsel med nya möj- ligheter &lt;/SPAN&gt;med 88 åtgärder, som kan leda till ökad lönsam skogspro- duktion.&lt;SPAN class="ft81"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Rapporten ger förslag på hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt bidra till övergången till ett fossilfritt samhälle och en växande bioekonomi. En viktig del i rapporten anges vara avsnit- tet om skogsskötsel och andra samhällsmål. I det kapitlet beskrivs hur man genom skogsskötselåtgärder för ökad tillväxt även kan göra insatser för att nå andra samhällsmål med skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Processgruppen bedömer att tillväxten i de svenska skogarna kommer kunna öka med cirka 20 procent fram till år 2050 jämfört med 2020 under förutsättning att åtgärderna i rapporten genomförs. Processgruppen inom samverkansprojektet bedömde vidare att de förslagna åtgärderna är möjliga att utföra inom ramen för ett skogs- bruk för hållbar utveckling och utan negativ påverkan på andra samhällsmål. Förslagen är grupperade inom 13 insatsområden;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Aktiv klövviltförvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Hantera skadeorsaker utöver klövviltet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Askåterföring på fastmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Dikesrensning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Infrastruktur viktig för skogsförvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Bästa möjliga skogsodlingsmaterial&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Skötsel för hög och värdefull tillväxt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Främmande trädslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Skogsgödsling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;10.Skogsskötsel för andra samhällsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Naturskyddsföreningen som representerade ideell naturvård har reserverat sig mot rapporten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Skogsskötsel med nya möjligheter&lt;/SPAN&gt;, rapport 2019/24.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;11.Fördjupade rådgivningsinsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;12.Forskning, utveckling och kompetensförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;13.Uppföljning och ständiga förbättringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft10"&gt;För vart och ett av områdena föreslås vad som bör göras och av vem, samt möjliga positiva och negativa konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;Av de 13 utpekade områdena bedöms tre områden vara sådana som kan komma att genomföras på stor del av arealen och därmed få stor betydelse för den totala tillväxtökningen. Det gäller &lt;SPAN class="ft43"&gt;aktiv klöv- viltsförvaltning, bästa möjliga skogsodlingsmaterial och skogsskötsel för hög och värdefull tillväxt&lt;/SPAN&gt;. Enligt rapporten bedöms dessa insatsområ- den stå för närmare &lt;NOBR&gt;70–80&lt;/NOBR&gt; procent av den möjliga tillväxtpotentialen. Många åtgärder handlar om att skapa stabilare skogar och på så viss klimatanpassa skogsbruket inför kommande befarade ökade skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Flera andra åtgärder, som bedöms utföras på en mer begränsad areal, har stor betydelse för den ökade skogsproduktionen. Till exem- pel &lt;SPAN class="ft43"&gt;dikesrensning&lt;/SPAN&gt;, användning av &lt;SPAN class="ft43"&gt;främmande trädslag &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft43"&gt;skogsgöds- ling&lt;/SPAN&gt;. Samtliga i rapporten föreslagna åtgärder innebär en potential att på sikt öka skogsproduktionen med flera tiotals miljoner m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;De insatser för ökad produktion som föreslås i rapporten, som kan utföras i kombination med aktiva åtgärder för naturvårdande skötsel, presenteras som en delvis ny skogskötselinriktning som för- väntas ge säker och viktig skogsproduktion samtidigt som förbätt- rade livsbetingelser för många arter i det brukade landskapet. En vik- tig utgångspunkt i rapporten är att de föreslagna åtgärderna endast utförs på produktiv skogsmark där det inte finns höga naturvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Effekter av de föreslagna åtgärderna ur olika perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;Av rapporten framgår att effekter av åtgärderna har bedömts ur sex olika perspektiv. Nedan beskrivs kortfattat de bedömningar som rapporten gör av åtgärderna för respektive perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Bioekonomi&lt;/SPAN&gt;: Effekten av föreslagna åtgärder är positiva för Sveriges omställning till cirkulär bioekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;: Effekten av de föreslagna åtgärderna skapar förutsättningar för förstärkning av skogens biologiska mångfald. Effekten av de åtgärder som är negativa för biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;begränsas av att dessa åtgärder sker på små arealer och beror också på hur åtgärderna utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Klimat&lt;/SPAN&gt;: Effekten av föreslagna åtgärder är positiva i arbetet med att bromsa klimatförändringen. En ökad tillväxt innebär ökat upp- tag av koldioxid och ökade möjligheter att lagra kol i skog och/eller produkter. Rensning av diken på torvmark ökar tillväxten men medför även avgång av växthusgaser. Klimateffekten är positiv för skogsgödsling sett ur ett livscykelperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Mark och vatten&lt;/SPAN&gt;: Effekten av föreslagna åtgärder kan ge både posi- tiva och negativa effekter på mark och vatten. De negativa effek- ter som förekommer kan bedömas som ringa. Lokalt kan oönskade effekter på vattenekosystem uppkomma exempelvis vid dikes- rensning och skyddsdikning samt skogsmarksgödsling. De före- slagna åtgärderna bör utföras så att negativa effekter minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Sociala och kulturella värden&lt;/SPAN&gt;: Effekter av föreslagna åtgärder är i huvudsak positiva för sociala och kulturella värden. Välskött skog bedöms generellt vara positiv för sociala värden. Lägre klövvilt- stammar kan vara negativt för jägare och för de som vill se vilda djur. Många forn- och kulturminnen främjas av anpassad skötsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Renskötsel&lt;/SPAN&gt;: Anpassningar till renskötseln förespråkas i röjning och gallring inom viktiga terrängavsnitt. Särskilt användning av främmande trädslag, och i vissa fall markberedning, bedöms som negativt för renskötseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft12"&gt;Nedan följer rapportens sammanfattande beskrivning av de tre mest betydelsefulla insatsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Aktiv klövviltförvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Redan befintlig tillväxt och tillväxtpotentialen kopplad till ett mer aktivt skogsbruk måste säkras genom målmedveten hantering av befintliga och befarat kommande skogsskador. Om dagens nivåer på klövviltbetesskador kan sänkas kraftigt ökar med automatik incita- menten för ett mer aktivt skogsbrukande. Alltför täta klövviltstam- mar hotar rekrytering för flera lövträdslag liksom potentialer hos skogsträdsförädlingen, återväxt, höga stamantal efter röjning och positiva klimateffekter. På många ställen skadas skogen så svårt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;resultatet blir undermåliga ungskogar som är luckiga och har låga stamantal per hektar. Många skogsägare väljer på grund av dagens höga betestryck gran men också andra trädslag framför tall på magra marker vilket ger negativa effekter både för skogsproduktion och biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;I rapporten lämnades följande förslag till förbättringar inom klöv- viltsförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Vad ska göras och av vem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Markägare och jägarkåren: Anpassa klövviltpopulationen till skade- läget i förhållande till uppsatta mål, viket innebär kraftfull sänkning av antalet klövvilt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Staten: Om skadenivåerna överstiger Naturvårdsverkets, Skogs- styrelsens och skogsbrukets måltal för andel årligen uppkomna skador på hälften eller mer av landets Älgförvaltningsområden enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Äbin-resultaten&lt;/NOBR&gt; 2021 omprövas förvaltningssystemet, möjligen via en Statlig offentlig utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen: Utred möjligheter till olika ekonomiska incitament i viltförvaltningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Skogsstyrelsen: Samhället bekostar och utvecklar Älgbetesinven- teringen och foderprognoser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Skogsstyrelsen, markägare och jägarkåren: Rådgivning om klöv- viltförvaltning med implementering av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Mera &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Tall-projektet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt; &lt;/SPAN&gt;i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Alla berörda: Rådgivning om skogsskötselprogram som medför ökade fodermängder i den skötta skogen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Staten: Avreglera jakt på kronhjort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft42"&gt;Möjliga positiva konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ökad inväxning av flera lövträdslag, främst de så kallade RASE- arterna, vilket gynnar biologisk mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ökad motivation för aktiv ståndortsanpassad skogsskötsel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ökad skogsproduktion och ökad lönsamhet i skogsbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Minskad risk för skador av granbarkborre på lång sikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Högre kvalitet på klövviltstammarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;Möjliga negativa konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Minskad motivation till jakt hos jägarkåren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Minskat jaktvärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft15"&gt;Bästa möjliga skogsodlingsmaterial&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Skogsträdsförädlingen är en av de viktigaste aktiviteterna för att öka tillväxten på lång sikt. Återkommande investeringar i nya fröplan- tager får en stor effekt då de möjliggör plantodling med förädlade skogsfröer som med tid får allt bättre produktionsegenskaper och därmed påverkar potentiellt stora skogsarealer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I Sverige sker fröodling av gran och tall i tre olika omgångar av fröplantager med successivt ökade förädlingsvärden. De äldsta är de så kallade &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;EttO-plantagerna&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; den första omgångens fröplantager, som nu till stor del är ersatta av &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;TvåO-plantager&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Den tredje omgångens fröplantager, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;TreO-plantagerna&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; har tagits eller är på är på väg att tas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bruk. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TreO-plantager&lt;/NOBR&gt; ger en potentiell tillväxtökning i storleks- ordningen &lt;NOBR&gt;23–26&lt;/NOBR&gt; procent med bevarad eller förbättrad vitalitet, kva- litet och genetisk diversitet. Nya generationer fröplantager förväntas öka tillväxten ytterligare och planeringen för dessa har startat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft9"&gt;Somatisk embryogenes (SE) är en växtfysiologiskt avancerad me- tod för att vegetativt föröka växtmaterial, i vårt fall gran inom över- skådlig tid. Metoder för att automatisera och odla embryon av gran till granplantor är under utveckling i Sverige och är sannolikt på väg in i en operativ fas. Motivet för att använda SE är att direkt nå efter- frågade trädegenskaper i skogsträdsförädlingen utan att behöva gå vägen via fröplantager. Granfröodling i plantager begränsas av en ojämn blomning, extern pollinering och skadegörare vilket undviks med SE. Genom att tillämpa SE kan redan nu en möjlig förädlings- grad på cirka 30 procent ökad volymproduktion uppnås. En tidsvinst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;förädlingsarbetet ger SE i genomsnitt dubbel vinst över tid mot frö-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;plantager och SE är därmed en av de viktigaste metoderna för ökad tillväxt hos gran i första hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft32"&gt;Även om andra delåtgärder som exempelvis markberedning och planteringens utförande har stor inverkan på återväxtresultatet är skogsplantornas kvalitet en central del av återväxtkedjan. Ökad över- levnad i skogsplanteringar är av största strategiska vikt för att få ut stor effekt av skogsträdsförädlingen, hög tillväxt och hög lönsamhet genom att efter röjning erhålla en hög överlevnad hos kulturplantor. I Sverige pågår förhållandevis lite forskning om skogsplantors kvalitet och dess koppling till plantors fältprestanda. Då plantering är den dominerande återväxtmetoden finns starka skäl att växla upp återväxt- och plantforskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Följande förslag till förbättringar för skogsodlingsmaterial läm- nades i rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Vad bör göras och av vem?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Skogforsk, berörda intressenter och staten: Utredning av kvanti- fiering, urvalskriterier (produktion, klimatanpassning, resistens), finansiering, anläggning och skötsel av framtida fröplantager.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Fröplantageägare: Framtida fröplantager bör designas så att det blir möjligt att tälta in dem för att reducera befruktning från externt inkommande pollen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Större skogsägare: Tillämpning av Skogforsks &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;PlantvalOptimal&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Skogsstyrelsen: Efter tester genom Adaptiv förvaltning och erfar- enheter genom skogsodling göra en översyn av lagstiftningen för vegetativt förökat skogsodlingsmaterial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Plantproducenter: Kvalitetssäkra skogsplantproduktionen med avseende på de viktigaste plantegenskaperna (exempel är snyt- baggeskydd, kvävehalt, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;rot/skott-kvot,&lt;/NOBR&gt; sundhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Alla berörda: Rådgivning om skogsodlingsmaterialets betydelse för skogens tillväxt, klimatanpassning, virkeskvalitet, skaderisk, variationsrikt skogsbruk, et cetera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Skogforsk: Säkerställ att resistensfrågor är inkluderade i föräd- lingen av skogsodlingsmaterial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Möjliga positiva konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Klimatanpassat skogsodlingsmaterial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ökad värdefull skogsproduktion och stärkt ekonomi för skogs- bruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Minskad skaderisk och ökad virkeskvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft42"&gt;Möjliga negativa konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ökade kostnader i skogsodlingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ökad byråkrati.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Minskad förekomst av genom från ursprunglig population.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft15"&gt;Skogsskötsel för hög och värdefull tillväxt – 3T&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft41"&gt;Skogsskötsel spänner över ett sekellångt perspektiv. Ingen kan med säkerhet säga hur framtiden blir. Ändå har dagens förvaltare av skog ett ansvar att överväga hur skötseln ska läggas upp för att skogen ska kunna möta morgondagens behov. Skogsskötseln påverkar vilken utväxling som kan hämtas från skogsträdsförädling och av ett allt varmare klimat liksom skogarnas motståndskraft mot viltbete och andra skador. Det finns en risk att varmare klimat medför fler och mer svårhanterliga skogsskadescenarion. Små korrigeringar i sköt- seln får stora summerade tillväxteffekter. Det är därför avgörande för skogens tillväxt och vitalitet att skogsägaren vidtar rätt åtgärder i rätt tid. Särskilt viktiga är ståndorts- och beståndsanpassade åtgär- der vid återväxt och vid beståndsvård genom röjning och gallring. För att utnyttja produktionspotentialen väl är det angeläget att ny kunskap och nya erfarenheter tas tillvara för att på så sätt ständigt utveckla brukandet av skogen. Omfattande skoglig planering genom skogsbruksplan eller motsvarande underlättar ett aktivt och lönsamt skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft41"&gt;Varje skogsägare bör själv formulera sina mål för skogsskötseln inom gällande lagstiftning. Det program som presenteras nedan är skogsskötsel utformad för hög tillväxt, god ekonomi, hög vitalitet, handlingsfrihet avseende omloppstidens längd, gynnsammare förut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="p358dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373358x1.jpg/" id="p358img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft32"&gt;sättningar för renskötsel och ger skogar som har attraktioner för rörligt friluftsliv men även andra värden kopplat till övriga samhälls- mål som exempelvis ökad produktion av viltbete. Skogsskötselpro- gram 3T (Trädslag, Tid, Täthet) är en förenkling som kan fungera som en ledstång för de skogsägare som önskar satsa på en hög och lönsam skogsproduktion. Fundamentalt är att välja rätt trädslag för respektive ståndort, utföra röjning och gallring vid rätt tidpunkt (här uttryckt som höjd) och lämna rätt täthet av kvarvarande träd efter röjning och gallring.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tabell 7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ledstång för 3T&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Antal plantor/träd per hektar efter utförd åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p807 ft19"&gt;Mager mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p808 ft21"&gt;Medelgod mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;Bördig mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Plantering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p219 ft3"&gt;1 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p809 ft3"&gt;2 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Röjning vid ca &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; m höjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p219 ft3"&gt;1 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td169"&gt;&lt;P class="p809 ft3"&gt;2 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Första gallring vid ca 12 m höjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p219 ft3"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;1 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p809 ft3"&gt;1 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td170"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Andra gallring vid ca 18 m höjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td171"&gt;&lt;P class="p219 ft3"&gt;Utgår oftast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td171"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;600–800&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td171"&gt;&lt;P class="p809 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;600–800&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Målbestånd vid ca &lt;NOBR&gt;22–26&lt;/NOBR&gt; m höjd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p219 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;600–800&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;600–800&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p809 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;600–800&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p810 ft20"&gt;Källa: Skogsstyrelsen, Skogsskötsel med nya möjligheter, rapport 2019/24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft42"&gt;Intensivt återväxtarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Goda återväxtresultat är basen för en seriös skogsskötsel som ger handlingsfrihet, stora virkesvolymer och stora virkesvärden. Fram- gång i återväxtarbetet är grunden för den fortsatta skogsskötseln. Kort hyggesvila är angeläget för hög skogsproduktion och goda åter- växtresultat men förutsätter oftast att plantor med effektiva snyt- baggeskydd används. Skyddsdikning innebär att grunda, tillfälliga diken grävs för att dränera överskottsvatten på fuktiga marker efter föryngringsavverkning, i syfte att säkerställa återväxt. Skyddsdikning sänker således inte grundvattenytan, utan hindrar den från att under hyggesfasen stiga och skapa syrebrist för trädens rötter. Ståndorts- anpassad och skonsam markberedning av god kvalitet som utförs med precision och som inte blottlägger mer mineraljord än nödvän- digt och plantering med högkvalitativa plantor sprungna ur förädlat frö senast andra växtsäsongen efter avverkning är viktiga framgångs- faktorer. Fokus bör ligga på ståndortsanpassning av åtgärder och trädslagsval. Skogsodling bör ske genom plantering alternativt i någon mån sådd på den övervägande delen av den areal som används för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;virkesproduktion. Naturliga återväxtmetoder har en given plats i skogs- bruket och kan bland annat tillämpas på gynnsamma ståndorter i goda klimatlägen eller där det av andra skäl är motiverat. Röj vid rätt tid och till rätt täthet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Röjningens utförande beror av markägarens mål för beståndet och är en investering för att skapa framtida hög avkastning. Röjningen utförs normalt vid &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; meters trädhöjd och bör senast vara utförd innan beståndet når 5 meters medelhöjd. Genom att röja i god tid minskas konkurrensen mellan träden om vatten, näring och ljus. Varje träd blir snabbt mer robust och mer motståndskraftigt gentemot skador. Röjning i god tid medför även att en förhållandevis lång period står till förfogande för dimensionsutveckling innan det är dags för första gallring. Röjning skapar förutsättningar för väl avvägda framtida gallringsingrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Gallra i rätt tid med rätt styrka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Gallring är en förutsättning för längre omloppstider utan att förlora mycket i virkesproduktion. Längre omloppstider kan bidra till högre rekreationsvärden och biologisk mångfald. Gallring ökar flexibili- teten för kommande beståndsbehandling och val av omloppstid. En ogallrad skog måste föryngringsavverkas inom ett relativt kort tids- intervall. Om man väntar med slutavverkning leder självgallringen till betydande förluster i gagnvirkesvolym. Har inte förstagallringen satts in i tid kan det vara svårt att gallra över huvud taget eftersom man riskerar stormskador efter gallring i hög och tät skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;Lövet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Trots att exempelvis björk växer lika snabbt på höjden som tall i ungdomen är produktionen sett över en omloppstid väsentligt lägre än för barrträden. Lövträd kan i flera situationer ha stor betydelse för andra samhällsmål än skogsproduktion. Det finns emellertid minst fyra situationer där lövet bidrar till ökad produktion:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft44"&gt;Lövträd kan utgöra utfyllnad till önskat stamantal efter röjning i barrbestånd. Lövträd får fylla in luckor efter döda kulturplantor om naturligt föryngrat dugligt barrträd saknas på platsen. Stamantalet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;får dock inte bli så högt att barrproduktionen hämmas. En lövin- blandning på &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; procent kan vara lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Lövträd kan utgöra lågskärm över gran. Skötselmodellen är om- ständlig men ger en merproduktion. Det kan visa sig problematiskt att småningom få ut det mesta av lövet med lönsamhet utan att skada underbeståndet av gran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Lövträd kan utgöra mer eller mindre trädslagsrena bestånd i sur- dråg eller på övergiven jordbruksmark. En stor andel av aktuell areal bedöms i dag vara otillfredsställande skött. Betydande produktions- värden kan vinnas genom att röja och gallra i dessa bestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Odling av poppel och hybridasp vilket oftast sker på nedlagd jord- bruksmark är ett av få verkligt högproduktiva odlingssystem i Sverige. Forskning pågår kring poppel och hybridasp för att med avancerad växtfysiologi skapa ännu bättre växande lövträd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Följande förslag till åtgärder för skogsskötsel för hög tillväxt och högt virkesvärde anges i rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Vad bör göras och av vem?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Skogsstyrelsen: Målbilder för god skogsproduktion bör utformas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Skogsstyrelsen och skogsbruket: Rådgivning utökas för föreslaget skogsskötselprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Entreprenörer: Använd automatisk gallringsuppföljning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Staten: Ökade forskningsresurser för utveckling av kostnads- effektiva och skonsamma metoder för föryngring och bestånds- vård, inklusive sambandet dem emellan, för olika ståndorter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Skogsstyrelsen: Tillägg och ändring i Skogsstyrelsens Återväxt- uppföljning med skattning av medelhöjd och registrering av stam- brev för framtida utvärderingar avseende effekter och klimatanpass- ning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Alla berörda: Rådgivning och kunskapsuppbyggnad om hur löv- skog sköts på bästa sätt för lönsam och hög produktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Staten: Se över lagstiftningen kring ädellövskog så det blir attrak- tivare att anlägga och sköta ädellövskog.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Skogsägaren: Skogsbruksplaner skapas, utvecklas och uppdateras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p628 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Skogforsk: Produktions- och miljöeffekter av skyddsdikning bör undersökas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Alla berörda: Rådgivning om vattenvårdande åtgärder enligt mål- bilder i samband med skyddsdikning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft42"&gt;Möjliga positiva konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ökad skogsproduktion och stärkt ekonomi för skogsbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ökad täckning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;botten-,&lt;/NOBR&gt; fält- och buskskikt för biologisk mång- fald och viltfoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Skogens sociala värden kan stärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;Möjliga negativa konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Likriktning av skogsskötseln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Minskad variation i den framtida skogsråvarans egenskaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="p362dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373362x1.jpg/" id="p362img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p814 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Hur kan potential för ökad produktion av skogsråvara infrias?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Som beskrivs ovan har det genomförts många studier, analyser och forskningsprojekt genom åren, i syfte att bedöma potentiell ökad till- växt och produktion i skogen. Nuvarande skogsskötselsystem ger också redan i dag en tillväxtökning varje år, där klimatförändringen kommer ha en betydelse i sig, men för att en skapa en tillväxt som kan möta en del av den förväntade ökade efterfrågan på biomassa krävs ytterligare insatser. På ett övergripande plan vet vi redan i dag vilka åtgärder som kan öka tillväxten och hur dessa ska genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;En mycket viktig utgångspunkt för skogsbruket är dock klimat- anpassning av skogarna inför framtida potentiella effekter av ett för- ändrat klimat. Risken är annars den klimatpositiva effekten för till- växten tas ut av ökade skogsskador vilket i slutändan mycket väl kan leda till en negativ nettoeffekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft42"&gt;Skogsbrukets ekonomiska förutsättningar kan innebära ett hinder för ökad produktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Fram till mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; fanns ett nära samband mellan netto- betalningen för virket vid avverkning och fastighetspris. Priset på fastigheten styrdes av den avkastning fastigheten beräknades ge. Sam- bandet bröts i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; En bidragande orsak var slopan- det år 1991 av prisprövningen vid köp av jordbruksfastigheter.&lt;SPAN class="ft81"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Därefter har gruppen möjliga köpare ökat kraftig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Marknaden för skogsfastigheter präglas i dag av ett stort under- skott av objekt. Det finns generellt sett betydligt fler som vill köpa skogsfastigheter än som vill sälja. Antalet skogsfastigheter (bruknings- enheter) ägda av fysiska personer var år 2017 cirka 225 000. Dessa fastigheter ägs av cirka 320 000 skogsägare som i snitt behåller ägan- det i cirka 20 år vilket innebär att cirka 11 200 skogsfastighet byter ägare varje år. Tre fjärdedelar av dessa ärvs eller säljs inom familj och släkt. Det innebär att endast cirka 3 000 skogsfastigheter säljs årligen på en helt öppen marknad.&lt;SPAN class="ft112"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 1990/91:155.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsens, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Statistik om skogsägande 2017&lt;/SPAN&gt;, rapport 2018:12.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="p363dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373363x1.jpg/" id="p363img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft12"&gt;Cirka två tredjedelar av skogsägarna har inga lån alls på sin skogs- fastighet och cirka hälften av landets skogsägare uppger att de skulle köpa mera skog om möjlighet gavs.&lt;SPAN class="ft88"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Redan detta innebär drygt 100 000 spekulanter till de 3 000 fastigheterna som säljs på öppen marknad. Till detta kommer givetvis ett mycket stort antal speku- lanter som i dag inte äger skog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft12"&gt;Trots att antalet möjliga köpare har ökat kraftig är den typiska köparen oftast en rågranne som köper genom sammanläggning med befintlig fastighet. Antalet skogsägare har därför minskat med 16 000 de senaste 10 åren och antalet skogsfastigheter har minskat med 6 100 under samma period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft19"&gt;Tabell 7.3 Privat skogsägande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft20"&gt;Antal privata ägare och sammanlagd areal produktiv skogsmark per landsdel&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td172"&gt;&lt;P class="p56 ft19"&gt;Landsdel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td173"&gt;&lt;P class="p388 ft29"&gt;Antal privata skogsägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p210 ft29"&gt;Produktiv skogsmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td176"&gt;&lt;P class="p820 ft29"&gt;(avrundat)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p821 ft21"&gt;(miljoner hektar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td178"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Norra Norrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td179"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;42 444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td180"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td175"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Södra Norrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td176"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;43 658&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;5,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td134"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Svealand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;95 043&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;13 819&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td185"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p823 ft20"&gt;Källa: Skogsstyrelsens rapport 2018:12, Statistik om skogsägande 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft12"&gt;Antalet privata skogsägare och därmed spekulanter är högst i Götaland. Men där finns det lägst areal av produktiv skogsmark. För- hållandet är det motsatta i Norrland. Detta bidrar till en stor pris- spridning över riket. Andra tunga prisfaktorer är närhet till större ort samt avstånd från skogen till industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Skogsbarometern 2019&lt;/SPAN&gt;. Skogsbarometern är en årlig undersökning som KANTAR Sifo utför på uppdrag av Swedbank, Sparbankerna och LRF Konsult.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="p364dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373364x1.jpg/" id="p364img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Figur 7.10 Skogsmarkspriser &lt;NOBR&gt;1995–2019&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft20"&gt;Inflationsjusterat pris (kr/m&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk) fördelat på landsdel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft20"&gt;Källa: Prisstatistik från Ludvig &amp; Co som är Sveriges största mäklare av skogsfastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft32"&gt;Även det betydande räntefallet som började i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har omkullkastat gamla principer för värdering av skogsfastigheter. För första gången i historisk tid är numera låneräntan för köp av skogsfastighet ofta lägre än volymtillväxten i skogen. Detta kan, särskilt i södra Sverige med hög tillväxt, innebära att alternativet till en avverkningslikvid är att behålla virket växande på rot och i stället till en låg räntekostnad belåna fastigheten. Den möjligheten fanns inte före 1995. Den låga räntan driver särskilt upp skogsmarkspriserna i södra Sverige med den högsta tillväxten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;I motsats till vad som indikeras av skogsmarkspriserna har inte lön- samheten i skogsbruket utvecklats på samma sätt. Stigande priser för sågtimmer och massaved äts till stor del upp av ökade kostnader för skogsbruket. En låg lönsamhet inom skogsbruket, i kombination med en hög värdestegring för skogsbruksfastigheter, kan medföra att incitamenten för skogsbruksåtgärder som en del av en näringsverk- samhet, får stå tillbaka. I stället kan ett synsätt anläggas som innebär att en skogsbruksfastighet som alternativ till en näringsverksamhet utgör en kapitalplacering. Motiven för att vidta tillväxthöjande åtgär- der, som innebär en kostnad på kort sikt, kan därför vara lägre. Åtgär-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="p365dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373365x1.jpg/" id="p365img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p734 ft10"&gt;der som innebär att virkesbeståndet minskar på fastigheten, som gall- ring, innebär dessutom en svårmotiverad kapitalförlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft19"&gt;Figur 7.11 Skogsmarksprisernas förhållande till skogsbrukets lönsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft20"&gt;Årligt genomsnitt för riket. Inflationsjusterade värden (kr/m&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft183"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft183"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft183"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft183"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft183"&gt;300&lt;SPAN style="padding-left:282px;"&gt;Skogsmarkspriser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td186"&gt;&lt;P class="p829 ft183"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td186"&gt;&lt;P class="p829 ft183"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td187"&gt;&lt;P class="p830 ft184"&gt;Återstående värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p828 ft183"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft183"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft183"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft183"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td188"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p833 ft185"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p833 ft185"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p833 ft185"&gt;&lt;![endif]&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p834 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p572 ft46"&gt;Källa: Ludvig &amp; Co och Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft51"&gt;Anmärkning: Det återstående värde är ett belopp, framräknat av Skogsstyrelsen, som motsvarar det värde som kvarstår efter att kostnaderna för skogsvårdsåtgärder dragits av från rotnettovärdet, till exempel kostnader för markberedning och röjning. Värdet av grenar och toppar är inräknat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;Skogsstyrelsens värde omräknats från m&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;fub till m&lt;SPAN class="ft82"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft20"&gt;Genomsnittliga skogsmarkspriser för riket avser slutpriser från de försäljningar som mäklats av Ludvig &amp; Co.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Hur påverkas skogsnäringen av skydd av skog?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Den svenska skogsnäringen är en bransch som exporterar närmare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;procent av de produkter som tillverkas. Det medför att omvärlds- faktorer och marknadskrav är ständigt närvarande vid de strategiska beslut som fattas på företagsnivå. Ett tydligt exempel på detta är de system för certifiering av ansvarsfullt skogsbruk och spårbarhet av råvaror, inom FSC och PEFC som beskrivits i kapitel 4.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;I den utsträckning efterfrågan på produkter från ett hållbart och ansvarsfullt skogsbruk även fortsättningsvis är stark kommer det vara lönsamt för företagen att ansluta sig till sådana certifieringssystem och bedriva skogsbruk i linje med certifieringskraven. För det fall marknaden i första hand efterfrågar råvara till så lågt pris som möjligt kan skogscertifieringarnas starka ställning i Sverige successivt komma att urholkas till förmån för ett skogsbruk som enbart sker i enlighet med lagens lägre krav på hänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Svenska företag påverkas också av den generella bilden av hur skogs- bruk bedrivs i Sverige och hur arbetet med att bevara och utveckla biologisk mångfald i skogen bedrivs. Det innebär att frågan om hur förutsättningarna för produktion av skogsråvara påverkas av behovet av skydd av skog behöver belysas ur fler aspekter. Den ena aspekten är det konkreta konstaterandet att när skogsmark avsätts för natur- vård minskar den tillgängliga arealen för rationellt och aktivt skogs- bruk. Den andra aspekten är mer svårdefinierad och på en mer över- gripande nivå. Den har att göra med marknadens tilltro till det svenska systemet för bevarandet av biologisk mångfald. I det följande hante- ras i första hand den första aspekten genom att övergripande belysa hur förutsättningarna för produktion av skogsråvara påverkas av att ytterligare arealer avsätts för naturvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;I dagsläget ligger den årliga avverkningen och förbrukningen av svensk skogsråvara mycket nära den maximala nivån av långsiktigt hållbart uttag av biomassa. Eftersom de avsättningar för naturvård som görs gäller äldre, avverkningsmogen skog blir effekten på kort sikt större än om det hade varit skogsmark generellt som ingick i avsättningarna. Beräkningar visar att en procent avsatt skogsmark mot- svarar cirka tre procent av den avverkningsmogna skogen. För varje ytterligare hektar skogsmark som avsätts för naturvård minskar möj- ligheterna till ett ökat uttag av skogsråvara med cirka fem m&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk. När&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;skogsindustrins råvarubas begränsas kan även industrins investerings- vilja i Sverige påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft32"&gt;Det går även att göra översiktliga beräkningar av kostnaden i form av uteblivet förädlingsvärde, för avsatta områden. Skogsindustrins genomsnittligt förädlingsvärde per m&lt;SPAN class="ft112"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk är cirka 1 &lt;NOBR&gt;000–1&lt;/NOBR&gt; 100 kronor. Virkesförrådet per hektar i avverkningsmogen skog är i medeltal 220 m&lt;SPAN class="ft112"&gt;3&lt;/SPAN&gt;sk per hektar vilket ger ett förädlingsvärde på i medeltal 220 &lt;NOBR&gt;000–242&lt;/NOBR&gt; 000 kronor per hektar. Värdena varierar naturligtvis från norr till söder och öster till väster, men kan ge en indikation på att det, i teorin, rör sig om betydande förädlingsvärden som inte kan reali- seras när områden undantas från skogsproduktion genom att avsät- tas för naturvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Å&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;andra sidan är den skog som avsätts för naturvård i de allra flesta fall skogsbiologiska värdekärnor och andra områden med mycket höga naturvärden där marknadskraven på råvara från ett hållbart skogs- bruk ofta gör att dessa områden inte är möjliga att avverka. För till exempel den fjällnära skogen kan det även röra sig om områden som ligger långt från industri där framför allt transportkostnaden i något skede blir så pass hög att lönsamheten i att avverka blir för låg. Det gör att det inte är relevant att i varje enskild situation se dessa områ- den som en potentiell råvarubas för industrin. Om den framtida skogs- näringen har hållbarhet och bevarande av skogsbiologiska värdekärnor som en grundförutsättning kan det i stället vara relevant att anlägga synsättet om att skogar med mycket höga naturvärden i realiteten inte utgör en råvarubas för skogsindustrin i Sverige. Detta oavsett om sådan skog är avsatt för naturvård eller inte. Det saknas vid detta synsätt potentiellt förädlingsvärde för en slutavverkning genom trakt- hyggesbruk, vilket emellertid inte motsäger att skogen ändå kan ha ett högt värde för andra alternativa brukandeformer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="p368dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373368x1.jpg/" id="p368img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p837 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;7.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Hur påverkas förutsättningarna för att nå mål med närings- och landsbygdspolitiken av behovet av skydd av skog?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft42"&gt;Mål för näringspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Regeringen har formulerat ett övergripande mål för näringspolitiken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft17"&gt;Att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;Till detta övergripande mål är tre delmål kopplade:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Stärkta förutsättningar för innovation och förnyelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Stärkt entreprenörskap för ett dynamiskt och diversifierat när- ingsliv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ramvillkor och väl fungerande marknader som stärker företags konkurrenskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Mål för landsbygdspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft10"&gt;Regeringen har även formulerat ett övergripande mål för lands- bygdspolitiken tillsammans med tre delmål.&lt;SPAN class="ft77"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft10"&gt;Det övergripande målet för den sammanhållna landsbygdspoli- tiken är;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft17"&gt;En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveck- ling i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft12"&gt;De tre delmålen integrerar de tre dimensionerna av hållbar utveck- ling och ligger i linje med Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Det första delmålet är;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft17"&gt;Landsbygdernas förmåga att ta till vara förutsättningarna för företag- samhet och sysselsättning är långsiktigt hållbar, samtidigt som miljö- målen nås. Landsbygderna bidrar till en positiv utveckling av Sveriges ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2017/18:179.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="p369dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373369x1.jpg/" id="p369img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft10"&gt;Det andra delmålet är;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft17"&gt;Landsbygderna bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft i en ut- veckling mot en cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi och till ett hållbart nyttjande av naturresurserna samt till att relevanta miljökva- litetsmål uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft10"&gt;Det tredje delmålet är;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft17"&gt;Likvärdiga förutsättningar för människor att arbeta, bo och leva i lands- bygderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft42"&gt;Förutsättning för att nå mål för politikområdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Närings- respektive landsbygdspolitiken innebär i korthet att det ska finnas förutsättningar för entreprenörskap och diversifierat före- tagande med konkurrenskraftiga villkor i hela landet. Innovationer ska främjas liksom hållbarhet och cirkulära biobaserade näringar ska bidra till landets ekonomi. Det ska finnas förutsättningar att bo och leva på landsbygden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Noterbart är att målen inom landsbygdspolitiken har tydligare kopplingar till hållbarhet, cirkularitet och att miljömålen ska nås än näringspolitiken i stort. Det beror sannolikt på att verksamheter på landsbygden ofta har koppling till markanvändning och därmed betydelse för att nå vissa av miljömålen medan näringspolitiken hålls på ett mer generellt plan. Sammantaget är målen dock tydligast rela- terade till företagande, konkurrenskraft och jobbskapande, vilket är av betydelse vid en analys av hur avsättning av områden för naturvård påverkar möjlighet att nå dessa mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Skogsnäringens sammanlagda betydelse för svensk ekonomi totalt beräknat i bland annat BNP, förädlingsvärde och arbetstillfällen är fortsatt stor, även om de senaste årens strukturförändringar och effektiviseringar i hela värdekedjan har minskat näringens betydelse för framför allt arbetstillfällen totalt sett. På lokal eller regional nivå kan dock det enskilda sågverket, hyvleriet, byggföretaget eller massa- bruket vara av mycket stor betydelse för ortens arbetstillfällen och skatteintäkter för kommun och region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Branschorganisationen Skogsindustrierna gjorde 2018 med hjälp av offentlig statistik en beräkning av skatteintäkter som sysselsatta inom skogsnäringen betalar till kommun och dåvarande landsting.&lt;SPAN class="ft90"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsindustrierna, &lt;/SPAN&gt;Skogsnäringens betydelse för välfärden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;En växande cirkulär bioekonomi med bas i skogen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;Detta sattes därefter i relation till antal offentliga tjänster inom väl- färden som skatterna kan finansiera. Beräkningarna omfattade samt- liga län och fem kommuner; Avesta, Kramfors, Piteå, Mönsterås och Eksjö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft32"&gt;Beräkningarna visar att i åtta av landets län kan fler än 2 000 väl- färdstjänster finansieras av skatteintäkter från direkt och indirekt sysselsatta i skogsnäringen. I Västernorrland och Norrbotten betalar direkt och indirekt sysselsatta i skogsnäringen in cirka 9 procent av kommunal- och landstingsskatterna. I Eksjö kommun står skatte- inkomsterna från de sysselsatta inom skogsnäringen för nästan var femte anställd inom kommunen. Det visar att om råvarubasen för en enskild industri blir så begränsad att verksamheten tvingas stänga kan det ha stor betydelse för den enskilda kommunen. Det i sig kan medföra att möjligheten att nå mål för landsbygdspolitiken och när- ingspolitiken försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft32"&gt;Om sådana begränsningar för skogsnäringen inte ska ha negativ inverkan på möjligheterna att nå näringspolitiska mål krävs det att det skapas nya jobb och företag i samma, eller större, omfattning, inom andra sektorer. Turist- och besöksnäringen är en växande när- ing och det finns en potential att skapa fler jobb och nya företag inom den branschen. Detta kräver dock ett stort mått av entreprenörskap inom en rad verksamheter som boende, aktiviteter, guidning, mat, med mera för att realiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Att det finns gott om områden avsatta för naturvård eller skog som brukas mer extensivt, kan vara en viktig komponent för både turism- och besöksnäringen som för andra näringar med bas i skogen. Detta är dock självklart inte det enda som krävs för att alternativa näringar ska växa fram. Utbildning, entreprenörskap, samverkan och infrastruktur är andra exempel på faktorer som kan krävas för att realisera att nya branscher etableras i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="p371dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373371x1.jpg/" id="p371img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p842 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft9"&gt;Utredningen ska enligt direktiven sammanställa Sveriges internatio- nella åtaganden om biologisk mångfald i skogen. Utredningen har upp- fattat att uppdraget även omfattar den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; reglering om bio- logisk mångfald som Sverige har att följa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Det finns flera internationella överenskommelser som berör frågor om skydd av biologisk mångfald. Utredningen har bedömt att de mest relevanta internationella åtagandena med betydelse för biologisk mångfald i skogen, där inkluderat även &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; regleringar, som Sverige ingått eller har att följa till följd av medlemskapet i EU utgörs av Konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD), art- och habitatdirektivet&lt;SPAN class="ft81"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, fågeldirektivet&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och ram- direktivet för vatten&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. Av relevans i detta avseende är även de åtaganden Sverige ingått under FN:s klimatkonvention och genom det så kallade Parisavtalet. Utredningen kommer inledningsvis att redogöra för vad dessa åtaganden kräver av Sverige samt för vissa andra inter- nationella principer som rör biologisk mångfald i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Enligt direktiven ska utredningen analysera vad som krävs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald i skogen. Denna analys ska göras utifrån befintligt kunskapsunderlag något som utredningen kommer att redogöra för i detta kapitel. Ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft21"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="p372dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373372x1.jpg/" id="p372img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;redningen ska även använda befintligt kunskapsunderlag och behovs- analyser om skydd av skog och ökande efterfrågan på skogsråvara och med beaktande av det föreslå de åtgärder som behövs för att kunna följa internationella åtaganden om biologisk mångfald och klimat. Det senare kommer utredningen att redogöra för i kap. 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Utöver nämnda konventioner och &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; regleringar finns andra internationella överenskommelser som också berör skydd av biologisk mångfald, däribland Bernkonventionen om skydd av vissa djur- och växtarter och deras habitat, Bonnkonventionen om skydd av flyttande vilda djur, Konventionen om internationell handel med hotade arter av vilda djur och växter &lt;NOBR&gt;(CITES-konventionen)&lt;/NOBR&gt; och Kon- ventionen om våtmarker av internationell betydelse &lt;NOBR&gt;(Ramsar-kon-&lt;/NOBR&gt; ventionen) om bevarande och hållbart nyttjande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda marina områden. Utredningen har bedömt att dessa överenskommelser inte är centrala i fråga om bevarande av bio- logisk mångfald i skogen och kommer därför inte att närmare redo- göra för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Av utredningsdirektiven framgår att det inte ingår i utrednings- uppdraget att se över frågan om artskydd då detta ska hanteras av en annan utredning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har dock bedömt att det ligger inom utredningsuppdraget att i viss utsträckning redogöra för de internatio- nella åtaganden samt &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; åtaganden Sverige har i fråga om artskydd med relevans för skogen. Utredningen kommer även beakta dessa åtaganden i viss utsträckning i sina överväganden och förslag. Däremot är det inte denna utredningens uppgift att identifiera even- tuella brister med det svenska genomförandet eller föreslå ändringar i någon del som avser artskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Dir. 2020:58, Översyn av artskyddsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="p373dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373373x1.jpg/" id="p373img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Miljöpolitiken för biologisk mångfald i skogen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Hur Sverige genomför internationella åtaganden och &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; för- pliktelser måste ses mot bakgrund av den svenska miljöpolitikens ut- formning och mål. Sverige var tidigt ute med att ta fram övergripande mål för miljön. Redan 1999 tog riksdagen beslut om femton miljö- kvalitetsmål.&lt;SPAN class="ft81"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;År 2005 beslöt riksdagen om det 16:e miljökvalitets- målet &lt;SPAN class="ft43"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;. Det nationella miljömålssystemet i vilket ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och etappmål för olika områden ingår har därefter varit utgångspunkt för politikens inrikt- ning, bland annat för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Utredningen återkommer till dessa nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken, genera- tionsmålet, är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det övergripande målet förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i inter- nationella sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Arbetet med att uppnå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Det miljöarbete som genomförs av alla samhällets aktörer ska bidra till att miljökvalitets- målen nås. Ett viktigt verktyg för att nå målen och genomföra den samhällsomställning som krävs för att nå Parisavtalet och internatio- nella åtaganden för miljö är att integrera miljö och klimat i de politik- områden där de underliggande drivkrafterna till flera av miljöproble- men finns, liksom lösningarna till problemen. Åtgärder måste vidtas inom alla relevanta politikområden för att miljömålen ska nås.&lt;SPAN class="ft81"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Regeringens samlade strategi för biologisk mångfald och eko- systemtjänster utgörs av de tio etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som regeringen har beslutat samt ett antal insat- ser som beskrivs i &lt;SPAN class="ft43"&gt;En svensk strategi för biologisk mångfald och eko- systemtjänster&lt;/SPAN&gt;, prop. 2013/14:141. Vad gäller biologisk mångfald i skogen adresseras särskilda insatser i form av etappmål om miljöhän- syn i skogsbruket, ett variationsrikt skogsbruk och insatser för att utveckla ett nationellt skogsprogram. Vissa av de etappmål som beslutades inom ramen för strategin hade målår före 2020 och några har målår 2020. Etappmålen beskrivs mer nedan under avsnitt 8.12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Regeringskansliet, Faktapromemoria 2019/20:FPM1, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Meddelande om att intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar&lt;/SPAN&gt;, s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="p374dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373374x1.jpg/" id="p374img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p696 ft10"&gt;De tio etappmålen som nämns i strategin är etappmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om ekosystemtjänster och resiliens,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av eko- systemtjänsterna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om hotade arter och naturtyper,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om invasiva främmande arter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om kunskap om genetisk mångfald,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om helhetssyn på markanvändningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;om skydd av landområden, sötvattensområden och marina om- råden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om miljöhänsyn i skogsbruket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om ett variationsrikt skogsbruk, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;om ett nationellt skogsprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft42"&gt;Biologisk mångfald och budgetpropositionen 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft9"&gt;Med hänvisning till FN:s vetenskapliga kunskapsplattform för bio- logisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) konstateras i budget- propositionen för 2020 att den biologiska mångfalden minskar glo- balt, ekosystemtjänsterna försämras och att en miljon arter riskerar att utrotas från jordens yta. Endast 40 procent av arterna i Sverige och 20 procent av Sveriges naturtyper bedöms ha god status.&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;I budget- propositionen anges vidare att Sverige, för att möta dessa utmaningar, ska ha en hög ambition i arbetet med naturvård, biologisk mångfald och ekosystemtjänster såväl nationellt som internationellt och inom EU. Regeringen bedömer att det även fortsatt krävs åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen som omfattar natur- och kulturmiljövård, bio- logisk mångfald och ekosystemtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft41"&gt;I budgetpropositionen anges även att regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras an- tingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Resurserna för skydd av värdefull natur ska säkras och anslaget för skydd av vär- defull natur föreslås förstärkas. Staten ska vara föregångare i hållbart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Prop. 2019/20:1 s. 93 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="p375dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373375x1.jpg/" id="p375img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;skogsbruk och visa stor naturhänsyn. De frivilliga avsättningarna och hänsyn har stor betydelse för att värna den biologiska mångfalden. Dessa bör öka så att etappmålet nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Regeringen bedömer att det behövs ytterligare insatser för att förstärka den biologiska mångfalden genom till exempel skötsel av skyddade områden, naturvårdsförvaltning, artbevarande och viltför- valtning samt restaurering och anläggande av våtmarker, och föreslår att anslaget förstärks. Skötsel och förvaltning av nationalparkernas och naturreservatens natur, byggnader och kulturmiljöer är en åtgärd för att bevara biologisk mångfald och utveckla områdena för friluftsliv och turism. Det ger också viktiga arbetstillfällen i glesbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Enligt budgetpropositionen gör Sveriges skogsägare i dag ett viktigt arbete med att vårda och värna skogens biologiska värden. Samtidigt måste miljöhänsynen i skogsbruket öka och det behövs fortsatta åtgär- der för ett variationsrikt och hållbart brukande av skogslandskapet för att nå miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. Ekosystembase- rat skogsbruk behöver uppmärksammas ytterligare och naturligt föryngrade skogar behöver öka. En viktig förutsättning för naturlig föryngring är en viltstam i balans. För att förbättra livsmiljöer för växt- och djurliv och för att bidra till klimatanpassning behöver varia- tionsrikedomen i skogen öka genom bland annat att andelen löv och död ved ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Agenda 2030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft9"&gt;I september 2015 antog FN:s medlemsstater Agenda 2030 för håll- bar utveckling. Agendan är en handlingsplan för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet som ska främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Den riktar sig såväl till alla länder enskilt som till världen som helhet. Varje land har åtagit sig att utifrån sina egna förutsättningar bidra till att upp- fylla agendans vision och mål både inom det egna landet och globalt, särskilt genom att stötta mindre utvecklade länder i deras genom- förande. Varje land måste ta ställning till vilket angreppssätt och vil- ka åtgärder som ska vidtas utifrån nationella förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Agenda 2030 är världssamfundets nuvarande definition av vad hållbar utveckling innebär. Agendans mål och delmål är integrerade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;FN, Generalförsamlingen, A/RES/70/1, ingress.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="p376dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373376x1.jpg/" id="p376img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar ut- veckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. I den inledande deklarationen till agendan uttrycks att målet är att uppnå en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.&lt;SPAN class="ft112"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Genom Agenda 2030 bekräftas även behovet av att föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling.&lt;SPAN class="ft112"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att systematiskt inte- grera de tre dimensionerna av hållbar utveckling i den nationella och internationella policyutvecklingen.&lt;SPAN class="ft112"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I Agenda 2030 erkänns att social och ekonomisk utveckling är beroende av en hållbar förvaltning av vår planets naturresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Agendan utgörs av fyra beståndsdelar: den inledande politiska deklarationen, 17 globala mål och 169 delmål, medel för genomför- ande och ett ramverk för översyn och uppföljning. Delmålen beskrivs som globala målsättningar där varje regering, med hänsyn till natio- nella förutsättningar, formulerar nationella delmål utifrån den globala ambitionsnivån.&lt;SPAN class="ft81"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Agendan är således en sammanhållen målstruktur som förenar ett stort antal perspektiv. Den innehåller mål och delmål som är integrerade och odelbara, vilket innebär att åtgärder för att nå ett mål även kan påverka positivt eller i vissa fall inverka negativt på möjligheten att nå andra mål och agendan i stort. Synergierna och den integrerade karaktären på de globala målen är av avgörande bety- delse för att säkerställa att syftet med Agenda 2030 för hållbar utveck- ling förverkligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Även EU har understrukit betydelsen av samstämmighet för håll- bar utveckling. År 2016 lade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; fram sin strategi för att uppnå Agenda 2030 och 2017 antog EU:s medlemsstater gemen- samma rådsslutsatser för agendan.&lt;SPAN class="ft88"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;I det globala målet nummer 15 omnämns skogen särskilt. Målet anger följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft17"&gt;Mål 15: Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbase- rade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;FN, Generalförsamlingen, A/RES/70/1, § 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;FN, Generalförsamlingen, A/RES/70/1, mål 17.14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Policy Coherence for Sustainable Development 2018&lt;SPAN class="ft94"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;FN, Generalförsamlingen, A/RES/70/1, §§ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;55–59.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Nästa steg för en hållbar europeisk framtid&lt;SPAN class="ft20"&gt;, COM/2016/0739.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="p377dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373377x1.jpg/" id="p377img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p581 ft10"&gt;Vad gäller hållbart brukande av skog har det globala målet preciserats genom bland annat följande delmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft17"&gt;15.1: Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft17"&gt;15.2: Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft17"&gt;15.5: Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstö- relsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft17"&gt;15.8: Senast 2020 införa åtgärder för att förhindra införseln av invasiva främmande arter och avsevärt minska deras påverkan på land- och vatten- ekosystem samt kontrollera eller utrota prioriterade arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft3"&gt;15.9: Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfal- dens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsproces- ser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft17"&gt;15.a: Mobilisera och väsentligt öka de finansiella resurserna från alla källor för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och ekosystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Skogen omnämns särskilt i mål 15, men skogen och samhällets an- vändning av skogens resurser har betydelse för de andra globala håll- barhetsmålen, med olika vikt och betydelse för respektive hållbarhets- mål beroende på om perspektivet är lokalt, nationellt eller globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Agenda 2030 och det svenska miljömålssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Av agendan framgår att varje lands regering ska säkerställa att det finns nationella delmål med utgångspunkt i den globala ambitions- nivån, men med hänsyn tagen till nationella förhållanden såsom kapacitet och utvecklingsnivå.&lt;SPAN class="ft81"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;I en svensk kontext innebär det att agendans delmål behöver omsättas utifrån svenska utgångspunkter och införlivas i den nationella politiken utifrån Sveriges förutsätt- ningar. Detta gäller både inrikes- och utrikespolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;FN, Generalförsamlingen, (A/RES/70/1 paragraf 55).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="p378dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373378x1.jpg/" id="p378img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;Regeringen har uttryckt att Sverige ska vara ledande igenomför- andet av Agenda 2030 och att hållbar utveckling ska vägleda all politik fram till 2030.&lt;SPAN class="ft81"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Enligt handlingsplanen för Agenda 2030 är det miljö- målen som konkretiserar den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. På en rad andra politikområden har riksdagen beslutat mål av betydelse för hållbar utveckling, till exempel det nationella målet för folkhälsoarbetet, jämställdhetspolitiska mål och transportpolitiska mål. Regeringens etappmål i miljömålssystemet är formulerade mot bakgrund av de internationella mål som uttrycks i CBD:s strategiska plan (Aichimålen) och EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020.&lt;SPAN class="ft81"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Detta kommer beskrivas mer nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Agenda &lt;NOBR&gt;2030-delegationen&lt;/NOBR&gt; har haft i uppdrag att bland annat lämna förslag till hur arbetet med att genomföra Agenda 2030 fortsättnings- vis ska bedrivas. Delegationens analys visar att de riksdagsbundna målen väl motsvarar vad som uttrycks i agendans delmål men i relativt liten utsträckning uttrycker det tvärgående perspektiv som formule- rats i agendans deklaration. Det är därför svårt att utläsa hur väl de riksdagsbundna målen sammantaget leder i en riktning mot en håll- bar utveckling.&lt;SPAN class="ft88"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft69"&gt;Regeringen har tillsatt en särskild utredare, som ska fungera som nationell samordnare, för att stödja regeringen i arbetet med att genomföra Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling nationellt.&lt;SPAN class="ft85"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Samordnaren ska lämna en delredovisning av arbetet senast den 1 mars 2022. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Regeringen har även under sommaren 2020 överlämnat en pro- position till riksdagen om Sveriges genomförande av Agenda 2030.&lt;SPAN class="ft81"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;I propositionen presenterar regeringen inriktningen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveck- ling. Som ett led i arbetet föreslår regeringen ett övergripande mål som förankrar och tydliggör Sveriges åtagande att genomföra Agenda 2030 för en hållbar utveckling i dess tre dimensioner – den ekonomiska, sociala och den miljömässiga – genom att föra en sam- stämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet av agendan ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Regeringsförklaringen 15 september 2015, Handlingsplan Agenda 2030 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2020&lt;/NOBR&gt; (Reger- ingen 2018), dir. 2016:18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2013/14:141 s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Delredovisning 1 mars 2018 (Agenda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2030-delegationen&lt;/NOBR&gt; 2018).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Dir. 2020:17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2019/20:188.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="p379dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373379x1.jpg/" id="p379img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;för. Regeringen konstaterar även i propositionen att genomförande av redan beslutade riksdagsbundna mål är avgörande för genomför- andet av agendan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Uppföljning av Agenda 2030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;På global nivå följs målen i Agenda 2030 upp med hjälp av drygt 230 indikatorer. För den nationella uppföljningen används ytterligare ett &lt;NOBR&gt;50-tal&lt;/NOBR&gt; nationellt anpassade indikatorer. I Sverige har Statistiska cen- tralbyrån (SCB) i uppdrag att ansvara för statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Statistiska centralbyrån har gjort en första bedömning att endast cirka 20 procent av de globala indikatorerna för Agenda 2030 är uppfyllda för Sveriges del.&lt;SPAN class="ft81"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;I SCB:s senaste lägesrapport från 2019 redogörs för de indika- torer som gäller för delmålen och uppföljningen av dem.&lt;SPAN class="ft90"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Beträffande delmål 15.1 om att bevara, återställa och hållbart använda ekosystem utgör skogsmark som andel av total landareal en indikator. Mellan åren 2010 och 2015 har den andelen minskat med 0,45 procent. För delmål 15.2 om att bland annat främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar utgörs indikatorerna av nettoförändring av skogs- areal, lager biomassa ovan jord, andel skogsområde inom lagens skyddade områden, andel skogsområde inom långsiktig skogsvårds- plan och skogsområde inom oberoende certifieringsschema. Vad gäl- ler lager biomassa ovan jord har den mellan åren 2010 till 2015 ökat från 66 ton per hektar till 70,96 ton per hektar. Andelen skogsom- råde inom lagens skyddade områden har mellan åren 2000 till 2017 ökat från 6,39 till 7,74 procent av skogsarealen. Däremot har andelen skogsareal inom långsiktig skogsvårdsplan minskat mellan åren 2000 till 2015 från cirka 96 till 81 procent. Skogsområde inom oberoende certifieringsschema har ökat från 17,2 miljoner hektar till 17,5 mil- joner hektar mellan åren 2016 till 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SCB, &lt;/SPAN&gt;Statistisk uppföljning av Agenda 2030 (SCB 2017).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SCB – &lt;/SPAN&gt;Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Statistisk lägesbild 2019&lt;SPAN class="ft20"&gt;, s. 174 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="p380dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373380x1.jpg/" id="p380img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Konventionen om biologisk mångfald (CBD)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft12"&gt;Konventionen om biologisk mångfald öppnades för anslutning vid den stora hållbarhetskonferensen i Rio de Janeiro 1992. Sverige rati- ficerade CBD i december 1993.&lt;SPAN class="ft88"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;I korthet är konventionens över- gripande mål att bevara biologisk mångfald, hållbart nyttjande av naturresurser samt skapa en jämlik och rättvis fördelning av till- gången till och nyttan med genetiska resurser. Konventionens kärn- frågor har från början varit att utveckla ett ekosystemperspektiv på användningen av mark och vatten för att möjliggöra en balans mellan bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Även frågor om fördelning av nyttan av biologiska och genetiska resurser har varit och är centrala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Konventionen innehåller ett antal artiklar som bland annat anger definitioner av vissa begrepp, vad som åligger de fördragsslutande parterna, hur partsmötet (COP) och sekretariatet ska arbeta och viss rapporteringsskyldighet. Vad gäller de artiklar som anger materiella skyldigheter för de fördragsslutande parterna är de i huvudsak ut- tryckta så att skyldigheterna ska vidtas ”så vitt möjligt och om så är lämpligt”.&lt;SPAN class="ft81"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Konventionen ger således de fördragsslutande parterna ett handlingsutrymme i hur konventionens bestämmelser ska kom- ma till uttryck i ett nationellt sammanhang utifrån ländernas olika förutsättningar och behov. I artikel 3 framhålls att staterna har, i enlighet med FN:s stadga och folkrättens principer, den suveräna rättigheten att utnyttja sina egna naturtillgångar i enlighet med sin egen miljöpolitik och ansvaret för att tillse att verksamheter inom deras egen jurisdiktion eller kontroll inte förorsakar skada på andra länders miljö eller på områden utanför nationell jurisdiktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Biologisk mångfald definieras som ”variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer (inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem) samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem” (artikel 2). Varje fördragsslutande part ska utveckla nationella strategier, planer eller program för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald vilka ska återspegla de åtgärder som anges i konventionen. Om möjligt och lämpligt ska bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald även integreras i rele-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;SÖ 1993:77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;“as far as possible and as appropriate”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;vanta sektoriella eller tvärsektoriella planer, program och politiska riktlinjer (artikel 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft41"&gt;Konventionen innehåller även krav om hur parterna till konven- tionen ska bevara ekosystem och naturliga livsmiljöer samt bibehålla och återställa livskraftiga populationer av arter i deras naturliga livs- miljöer. Bland annat ska parterna inrätta ett system med skyddade områden, utarbeta riktlinjer för urval, inrättande och skötsel av skyd- dade områden, främja skyddet av ekosystem, naturliga livsmiljöer och bibehållandet av livskraftiga populationer av arter i naturliga livsmil- jöer samt rehabilitera och återställa skadade ekosystem och främja återhämtningen av hotade arter (artikel 8). Under samma artikel finns även en skyldighet för parterna till konventionen att respektera, be- vara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ur- sprungliga och lokala samhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, och främja en bredare tillämpning av dessa, med godkän- nande och deltagande av innehavarna av sådana kunskaper, innova- tioner och sedvänjor. Konventionen ställer även krav på parterna att bevara komponenter av biologisk mångfald utanför dess naturliga livsmiljöer (artikel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;Konventionen reglerar också att bevarandet och hänsynstagande till ett hållbart nyttjande av biologiska resurser ska integreras i det nationella beslutsfattandet. Sedvanligt nyttjande av biologiska resur- ser i enlighet med traditionella kulturella sedvänjor som är förenliga med kraven för bevarande och hållbart nyttjande ska skyddas och uppmuntras. Vidare ska parterna uppmuntra samarbete mellan egna statliga myndigheter och den privata sektorn om att utveckla metoder för hållbart nyttjande av biologiska resurser (artikel 10). Konventio- nen anger även att parterna ska införa lämpliga procedurer med krav på miljökonsekvensbedömningar av vissa projekt (artikel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft32"&gt;Konventionen innehåller också bestämmelser om identifiering och övervakning av vissa ekosystem och livsmiljöer samt arter och samhällen på det sätt som anges i bilaga 1 till konventionen (artikel 7). Bilaga 1 innehåller ingen uppräkning av vissa specifika arter eller livs- miljöer utan anger kriterier för hur dessa ekosystem och livsmiljöer samt arter och samhällen ska väljas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;Konventionen anger dessutom att parterna ska satsa på utbild- ning och forskning samt stödja utvecklingsländers särskilda behov i dessa avseenden (artikel 12).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="p382dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373382x1.jpg/" id="p382img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft12"&gt;Artikel 26 innehåller en skyldighet för de fördragsslutande par- terna att ge in rapporter till partsmötet. Skyldigheten är i detta fall inte villkorad på det sätt som anges ovan, ”så vitt möjligt och om så är lämpligt”. Artikeln anger att de fördragsslutande parterna ska, med de intervaller som bestäms av partsmötet, ge in rapporter till parts- mötet om åtgärder som vidtagits för att genomföra bestämmelserna i konventionen och åtgärdernas effektivitet vad gäller uppfyllandet av målen i konventionen. Vad Sverige har angett i sin senaste rapport redogörs för nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Konventionens strategiska plan och Aichimålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;Vid det tionde partsmötet för CBD i Nagoya 2010 antogs en strate- gisk plan för biologisk mångfald (CBD:s strategiska plan).&lt;SPAN class="ft88"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Den strategiska planens vision är en värld ”som är i harmoni med naturen” där ”biologisk mångfald senast 2050 värderas, bevaras, återställs och nyttjas på ett klokt sätt och som upprätthåller ekosystemtjänster, bidrar till en välmående planet och är till väsentlig nytta för alla män- niskor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Avsikten med den strategiska planen är att effektiva och skynd- samma åtgärder ska vidtas för att hejda förlusten av biologisk mång- fald så att ekosystemen år 2020 är resilienta och kan fortsätta att tillhandahålla väsentliga tjänster. Därmed säkrar man variationen av liv på planeten och bidrar till människors välbefinnande och fattig- domsutrotning. Detta kan säkerställas genom att påverkan på biolo- gisk mångfald minskas, ekosystemen återställs, biologiska resurser används hållbart och nyttan som uppstår vid utnyttjande av gene- tiska resurser fördelas rättvist, tillräckliga ekonomiska resurser till- handahålls, kapaciteten förstärks, frågor om biologisk mångfald och dess värde integreras, lämplig politik genomförs effektivt och beslut baseras på seriös forskning samt försiktighetsprincipen tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Den strategiska planen innehåller fem strategiska mål och 20 över- gripande delmål, de så kallade. Aichimålen. Målen gäller på global nivå och utgör politiska åtaganden av de fördragsslutande parternas reger- ingar. Den strategiska planen består således av både ambitioner om resultat på global nivå och ett flexibelt ramverk där Aichimålen ingår. Utifrån det flexibla ramverket ska de fördragsslutande parterna upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;CBD COP 10 beslut X/2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="p383dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373383x1.jpg/" id="p383img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;rätta nationella och regionala mål som ska bidra till att resultatet på global nivå nås. De fördragsslutande parterna behöver alltså inte upp- fylla vart och ett av målen. Målen är således inte rättsligt bindande för enskilda stater men utgör ett viktigt underlag för utformningen av de nationella målen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;De nationella målen ska tas fram med beak- tande av nationella behov och prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Partsmötet har beslutat om definitioner för vissa begrepp som anges i Aichimålen. Därutöver har sekretariatet för konventionen tagit fram ett vägledningsdokument till vart och ett av &lt;NOBR&gt;Aichi-målen&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(quick-guides).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Parterna ska rapportera till partsmötet vilka mål som tagits fram och hur dessa ska uppnås. I rapporteringen av hur de nationella målen uppnås hänvisas även till relevanta Aichimål samt hur de nationella målen bidrar till att respektive Aichimål uppnås. Däremot sker ingen rapportering av om eller hur respektive Aichimål nås på nationell nivå. Se mer om den svenska rapporteringen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Vid senare partsmöten inom konventionen, har konstaterats att ytterligare arbete behövs för att nå Aichimålen i den strategiska pla- nen. I beslut XIV/8 från partsmötet 2018 angavs att framsteg har gjorts för vissa av målen, men att framstegen för de flesta målen är otillräckliga för att nå dem till 2020. Parterna uppmanades därför att intensifiera sina ansträngningar att nå sådana nationella mål som bi- drar till att Aichimålen kan nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Åtta av de totalt 20 Aichimålen är enligt utredningen mer rele- vanta för bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av skog, mål 5, 7, 9, 11, 12, 14, 15 och 18 och anger följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft17"&gt;Aichimål 5: År 2020 har förlusten av alla naturliga miljöer, inklusive skogar, åtminstone halverats och där så är möjligt i det närmaste upp- hört, och degradering och fragmentering har minskat markant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft17"&gt;Aichimål 7: År 2020 förvaltas områden som används för jordbruk, vat- tenbruk och skogsbruk på ett hållbart sätt och så att biologisk mångfald bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft17"&gt;Aichimål 9: År 2020 har invasiva främmande arter och deras spridnings- vägar identifierats och prioriteringar gjorts, prioriterade arter har utro- tats eller så är deras spridning under kontroll och åtgärder har vidtagits för att hantera spridningsvägarna så att introduktion och etablering av sådana arter förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Regeringsbeslut M2014/593/Nm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="p384dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373384x1.jpg/" id="p384img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p856 ft123"&gt;Aichimål 11: År 2020 är minst 17 procent av alla land- och sötvattens- områden samt 10 procent av kust- och havsområden, särskilt områden av särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, bevarade genom effektivt och rättvist förvaltade, ekologiskt representa- tiva och väl förbundna system av reservat och andra effektiva områdes- baserade skyddsåtgärder, som också är väl integrerade i omgivande land- skap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft17"&gt;Aichimål 12: År 2020 har utrotning av kända hotade arter förhindrats och deras bevarandestatus har varaktigt förbättrats, särskilt när det gäller de arter som minskar snabbast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft17"&gt;Aichimål 14: År 2020 har ekosystem som tillhandahåller livsviktiga tjäns- ter – inklusive sådana som rör vattenförsörjning, och som bidrar till hälsa, försörjning och välbefinnande – restaurerats och skyddats, med beaktande av kvinnors, urbefolkningars och lokalsamhällens behov, lik- som av fattigas och särskilt utsatta gruppers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft3"&gt;Aichimål 15: År 2020 har ekosystemens resiliens och den biologiska mångfaldens betydelse för världens kollagring stärkts genom bevarande och återställning, inklusive återställning av minst 15 procent av degrade- rade ekosystem, för att därigenom bidra till begränsning av och anpass- ning till klimatförändringarna och för att motverka ökenspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft123"&gt;Aichimål 18: År 2020 är ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens traditionella kunskap, liksom traditionella och förändrade sedvänjor av relevans för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, lik- som deras hävdvunna nyttjande av naturresurser, respekterade och före- mål för nationell lagstiftning och relevanta internationella åtaganden. De är väl integrerade och speglade i implementeringen av konventionen, under fullt och effektivt deltagande av ursprungsbefolkningar och lokal- samhällen på alla relevanta nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Sveriges genomförande av CBD&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;Sverige har i sin rapportering till CBD redovisat hur Sverige genom miljömålssystemet genomför konventionens bestämmelser om natio- nella strategier, planer eller program för bevarande och hållbart nytt- jande av biologisk mångfald och om integrering av biologisk mångfald i relevanta sektorer. Som nämnts utgör propositionen &lt;SPAN class="ft43"&gt;En svensk stra- tegi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Sveriges nationella strategiska handlingsplan för konventionen och dess strategiska plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2013/14:141.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="p385dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373385x1.jpg/" id="p385img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p860 ft10"&gt;För Sveriges del har Aichimålen utgjort ett viktigt underlag för ut- formningen av några av de svenska etappmålen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Sveriges rapportering till CBD&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Som redogjorts för ovan ska stater som anslutit till CBD i enlighet med artikel 26 i konventionen rapportera till partsmötet om åtgärder som staten vidtagit för att genomföra bestämmelserna i konventio- nen och åtgärdernas effektivitet för att uppfylla målen för konven- tionen. En åtgärd som ska vidtas enligt konventionen är att staterna ska ta fram en nationell strategisk plan och redogöra för hur den beaktar de mål som anges i den för CBD strategiska planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Det har framförts till utredningen att parterna till konventionen rapporterar på olika sätt ifråga om hur staterna uppnår de globala målsättningarna. I detta sammanhang har understrukits vikten av att rapporteringen till CBD görs jämförbar mellan de olika staterna. Utredningen ifrågasätter inte fördelen med ett enhetligt sätt att rapportera men har inte bedömt att det ligger inom utredningsupp- draget att göra en jämförelse mellan olika länder i hur rapporteringen sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Sverige har i december 2018 lämnat in sin sjätte nationella rapport i enlighet med det numera webbaserade formuläret för rapportering enligt CBD. Formuläret är indelat i olika sektioner. I sektion I ska staterna redogöra för de nationella mål som tagits fram och vilka Aichimål som de nationella målen relaterar till. För Sveriges del är det i detta avseende tydligt att de nationella målen inte speglar inne- hållet i ett enskilt Aichimål utan relaterar till flera Aichimål. I tabel- len nedan redogörs för genom vilka nationella mål som Sverige bi- drar till uppfyllandet av Aichimålen samt vilka Aichimål respektive nationellt mål relaterar till. Miljökvalitetsmålet Levande skogar och målets preciseringar finns inte med i den sjätte nationalrapporten. De finns dock redogjorda för i den rapport som Sverige gjorde 2014, den femte nationalrapporten. I tabellen nedan redogörs för de nationella mål som tas upp i sjätte nationalrapporten och som enligt utredningen har relevans för biologisk mångfald i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Regeringsbeslut M2014/593/Nm, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="p386dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373386x1.jpg/" id="p386img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p862 ft19"&gt;Tabell 8.1 Sveriges rapportering enligt CBD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft20"&gt;Såvitt avser biologisk mångfald i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft19"&gt;Preciseringar till Ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-264px;margin-bottom:0px;" class="p865 ft19"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-264px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:264px;" class="p865 ft19"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-132px;margin-top:132px;margin-right:-132px;margin-bottom:132px;" class="p865 ft19"&gt;&lt;![endif]&gt;Relevant Aichimål&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td192"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-78px;margin-bottom:0px;" class="p866 ft188"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-76px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:77px;" class="p866 ft188"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:39px;margin-right:-39px;margin-bottom:38px;" class="p866 ft188"&gt;&lt;![endif]&gt;Gynnsam bevarande- status och genetisk variation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td191"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td192"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td195"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td191"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td195"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td196"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td191"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td192"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td195"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td191"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td195"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td192"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td191"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td195"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td191"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td195"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td191"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft189"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft189"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td197"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:0px;" class="p867 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-46px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:53px;" class="p867 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:27px;margin-right:-33px;margin-bottom:26px;" class="p867 ft20"&gt;&lt;![endif]&gt;Påverkan av klimatförändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td197"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:0px;" class="p867 ft190"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-46px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:53px;" class="p867 ft190"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:27px;margin-right:-33px;margin-bottom:26px;" class="p867 ft190"&gt;&lt;![endif]&gt;Ekosystemtjänster och resiliens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p868 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p868 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p869 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_4"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td199"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-106px;margin-bottom:0px;" class="p872 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-78px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:92px;" class="p872 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-32px;margin-top:46px;margin-right:-60px;margin-bottom:46px;" class="p872 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Grön infrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td199"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-88px;margin-bottom:0px;" class="p873 ft191"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-78px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:83px;" class="p873 ft191"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-37px;margin-top:42px;margin-right:-46px;margin-bottom:41px;" class="p873 ft191"&gt;&lt;![endif]&gt;Genetiskt modifierade organismer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td200"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-87px;margin-bottom:0px;" class="p873 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-79px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:83px;" class="p873 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:42px;margin-right:-45px;margin-bottom:41px;" class="p873 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Främmande arter och genotyper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td199"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-106px;margin-bottom:0px;" class="p872 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-78px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:92px;" class="p872 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-32px;margin-top:46px;margin-right:-60px;margin-bottom:46px;" class="p872 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Biologiskt kulturarv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td197"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-106px;margin-bottom:0px;" class="p872 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-78px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:92px;" class="p872 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-32px;margin-top:46px;margin-right:-60px;margin-bottom:46px;" class="p872 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Tätortsnära natur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td205"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td204"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td203"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td205"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;Källa: Sveriges sjätte nationalrapport till CBD.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="p387dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373387x1.jpg/" id="p387img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;Tabell 8.2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;Sveriges rapportering enligt CBD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft20"&gt;Såvitt avser biologisk mångfald i skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft19"&gt;Nationellt etappmål&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr36 td16"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p875 ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:16px;" class="p875 ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:8px;margin-right:-15px;margin-bottom:8px;" class="p875 ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;Aichimål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td205"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td16"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p876 ft193"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:20px;" class="p876 ft193"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:10px;margin-right:-21px;margin-bottom:10px;" class="p876 ft193"&gt;&lt;![endif]&gt;sRelevant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td198"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;Mål 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td139"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p877 ft3"&gt;Mål 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft3"&gt;Mål 9&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft3"&gt;Mål 10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft3"&gt;Mål 11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft3"&gt;Mål 12&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft3"&gt;Mål 13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft3"&gt;Mål 14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft3"&gt;Mål 15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft3"&gt;Mål 16&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft3"&gt;Mål 17&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft3"&gt;Mål 18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft3"&gt;Mål 19&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft3"&gt;Mål 20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-99px;margin-bottom:0px;" class="p879 ft122"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-99px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:99px;" class="p879 ft122"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-50px;margin-top:50px;margin-right:-49px;margin-bottom:49px;" class="p879 ft122"&gt;&lt;![endif]&gt;Skydd av &lt;NOBR&gt;land-,&lt;/NOBR&gt; sötvattens- och marina områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_3"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-134px;margin-bottom:0px;" class="p884 ft122"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-134px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:134px;" class="p884 ft122"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-67px;margin-top:67px;margin-right:-67px;margin-bottom:67px;" class="p884 ft122"&gt;&lt;![endif]&gt;Ekosystemtjänster och resiliens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_4"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-113px;margin-bottom:0px;" class="p890 ft194"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-113px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:113px;" class="p890 ft194"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-57px;margin-top:57px;margin-right:-56px;margin-bottom:56px;" class="p890 ft194"&gt;&lt;![endif]&gt;fald avBetydelsenoch biologiskekosystemtjänster &lt;NOBR&gt;-mång&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_5"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td23"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-136px;margin-bottom:0px;" class="p893 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-120px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:128px;" class="p893 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-56px;margin-top:64px;margin-right:-72px;margin-bottom:64px;" class="p893 ft20"&gt;&lt;![endif]&gt;Hotade arter och naturtyper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td9"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-135px;margin-bottom:0px;" class="p894 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-119px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:127px;" class="p894 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-56px;margin-top:64px;margin-right:-71px;margin-bottom:63px;" class="p894 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Invasiva främmande arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td197"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-120px;margin-bottom:0px;" class="p895 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-106px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:113px;" class="p895 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-50px;margin-top:57px;margin-right:-63px;margin-bottom:56px;" class="p895 ft20"&gt;&lt;![endif]&gt;Kunskap om genetisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td197"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-120px;margin-bottom:0px;" class="p895 ft190"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-106px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:113px;" class="p895 ft190"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-50px;margin-top:57px;margin-right:-63px;margin-bottom:56px;" class="p895 ft190"&gt;&lt;![endif]&gt;Om helhetssyn på markanvändningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td63"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-134px;margin-bottom:0px;" class="p896 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-118px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:126px;" class="p896 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-55px;margin-top:63px;margin-right:-71px;margin-bottom:63px;" class="p896 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Miljöhänsyn i skogsbruket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td63"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-134px;margin-bottom:0px;" class="p896 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-118px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:126px;" class="p896 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-55px;margin-top:63px;margin-right:-71px;margin-bottom:63px;" class="p896 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Ett variationsrikt skogsbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td44"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-121px;margin-bottom:0px;" class="p897 ft190"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-103px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:112px;" class="p897 ft190"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-47px;margin-top:56px;margin-right:-65px;margin-bottom:56px;" class="p897 ft190"&gt;&lt;![endif]&gt;En dialogprocess i ett nationellt skogsprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td206"&gt;&lt;P class="p715 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td211"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td205"&gt;&lt;P class="p868 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td209"&gt;&lt;P class="p715 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p898 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft3"&gt;•&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;Källa: Sveriges sjätte nationalrapport till CBD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft41"&gt;I rapporten ska även staterna redogöra för vilka åtgärder som vid- tagits för att nå de nationella målen och hur effektiva åtgärderna har varit. Den här delen överensstämmer således med den uppföljning som görs av det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="p388dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373388x1.jpg/" id="p388img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft10"&gt;djurliv och dess preciseringar samt de etappmål som framgår av tabell 8.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft9"&gt;Staterna ska även beskriva vad de gör för att bidra till uppfyllelsen av varje Aichimål. I fråga om Aichimål 5, 7 och 11&lt;SPAN class="ft81"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;lyfter Sverige fram att anslagen för skydd av områden har ökat i statsbudgeten de senaste åren vilket inneburit en väsentlig ökning av skyddade områ- den i landet men också förbättrad förvaltning. Under mål 11 anges att ungefär 14,5 procent av Sveriges land och sötvattensområde om- fattas av någon typ av formellt skydd i slutet av 2017. Samma år utgjorde dessutom 2,7 procent av landytan av frivilliga avsättningar av skog. Vad gäller frivilliga avsättningar framhålls i rapporten att det finns ett behov av transparens vad gäller läge, omfattning och kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft32"&gt;I rapporten anges även att kunskapsunderlaget om vilka skogar som är i behov av skydd har blivit bättre. Under mål 11 framgår att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen fått i uppdrag se över den natio- nella strategin för formellt skydd av skog och att kartlägga skog som är i behov av skydd samt ändra tilldelningen av medel till länsstyrel- sen i enlighet med den reviderade strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft41"&gt;Den dialog som förs om miljöhänsyn i skogsbruket och ytterli- gare bestämmelser om hur avverkning får ske förs fram i rapporten som åtgärder som kan bidra till att förlusten av naturliga miljöer minskar och bidrar till en hållbar förvaltning av områden. Miljöhän- syn som tas i samband med skogsbruksåtgärder ses numera som en självklar del i skogsbruket. Enligt rapporten har det bidragit till bland annat ökad mängd död ved. Dessutom anges i rapporten att många skogsägare har en skogsbruksplan som beskriver tillståndet i skogen, naturvärden och redogör för planerade förvaltningsåtgärder samt att majoriteten av skogsarealen också är certifierad. Vidare framhålls vik- ten av ett bra kunskapsunderlag om vilka värden som påverkas av skogsbruksåtgärder. Dialogprocessen inom det Nationella skogs- programmet är även något som förs fram som bidrag till Aichimål 5 och 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft12"&gt;Som bidrag till mål 7 och 11 nås tar rapporten även upp arbetet med grön infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Aichimål 5 om skydd av naturliga miljöer, Aichimål 7 om hållbar förvaltning av områden, Aichimål 11 om skydd av områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="p389dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373389x1.jpg/" id="p389img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Hur bör Aichimålen tolkas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Som framgår har Sverige genom att ratificera CBD åtagit sig att följa det som konventionen anger. Däribland ingår ett krav att ta fram en nationell strategi för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Denna strategi ska innehålla nationella mål som ska tas fram med Aichimålen som underlag samt bidra till att Aichimålen uppnås på global nivå. Som nämnts kommer det svenska genomför- andet av CBD:s strategi &lt;NOBR&gt;2011–2020&lt;/NOBR&gt; till uttryck i propositionen ”En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster”&lt;SPAN class="ft88"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;och i de etappmål som regeringen har beslutat om i anknytning till pro- positionen. Av Sveriges rapportering till CBD, som redogörs för i föregående avsnitt, framgår även att Sverige bidrar till att Aichimålen nås genom miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv och Levande skogar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Det har varit en omdebatterad fråga i vilken utsträckning Sveriges målsättningar i de nationella miljökvalitets- och etappmålen motsva- rar de målsättningar som anges i &lt;NOBR&gt;Aichi-målen.&lt;/NOBR&gt; Debatten har även avsett om målsättningarna i &lt;NOBR&gt;Aichi-målen&lt;/NOBR&gt; uppnås eller inte genom de svenska nationella målen. Debatten har i fråga om skogsbrukets på- verkan på den biologiska mångfalden delvis handlat om hur vissa begrepp i målen ska tolkas. Det har i synnerhet avsett Aichimål 11 och etappmålet om skydd av områden. Utredningen bedömer att debatten i fråga om måluppfyllelse till viss del beror just på avsak- naden av tydliga besked från riksdag och regering om vad Aichi- målen innebär och hur de ska tolkas i ett svenskt sammanhang. Ut- redningen har därför bedömt att det är relevant att närmare utreda Aichimålens innebörd och vad som bör beaktas och förtydligas i en svensk kontext. Utifrån denna bedömning kan sedan slutsatser dras om ytterligare åtgärder borde vidtas och i så fall vilka, för att Sverige på nationell nivå ska kunna bidra till att nå de globala målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Ett av de övergripande syftena med CBD och därmed Aichimålen är att bevara den biologiska mångfalden. För att uppnå detta syfte anger Aichimålen vad som ska strävas efter på global nivå. Vid en analys av målens innebörd är det enligt utredningen därför rimligt att de åtgärder som vidtas för att uppnå målen i så stor utsträckning som möjligt bidrar till att den biologiska mångfalden bevaras på ett sådant sätt att konventionens mål uppnås och att Sverige i största&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2013/14:141.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="p390dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373390x1.jpg/" id="p390img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;möjliga mån bidrar till det sammanlagda bevarandet av biologisk mångfald globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;CBD och Aichimålen avser bevarande av biologisk mångfald inom alla typer av livsmiljöer. Utredningens uppdrag har i denna del fokus på det som berör biologisk mångfald i skogen. I fråga om skogsmark bedömer utredningen att Aichimål 5, 7, 9, 11 och 12 är de mest rele- vanta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Aichimål 5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft45"&gt;År 2020 har förlusten av alla naturliga miljöer, inklusive skogar, åtmin- stone halverats och där så är möjligt i det närmaste upphört, och degra- dering och fragmentering har minskat markant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft12"&gt;Aichimål 5 avser att förhindra förlust av naturliga miljöer, inklusive skogsmark. Sverige är ett skogsrikt land där 69 procent av landarea- len, motsvarande 28 100 000 hektar utgörs av skogsmark. I stort sett all skogsmark i Sverige har i olika grad påverkats av mänsklig akti- vitet under mycket lång tid. Vad som beträffande skogsmark ska utgöra en naturlig miljö är därför inte givet. Begreppet återfinns inte heller i något av de svenska miljökvalitetsmålen, dess preciseringar eller i etappmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft32"&gt;I vägledningsdokument för Aichimål 5 som tagits fram av CBD:s sekretariat anges bland annat följande i fråga om målets innebörd;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft17"&gt;The emphasis of this target should be on preventing the loss of high- biodiversity value habitats, such as primary forests …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft9"&gt;Målet tar således sikte på att förebygga en förlust av skogar som har stor betydelse för biologisk mångfald (”high biodiversity value habi- tats”). Begreppet &lt;SPAN class="ft43"&gt;primary forest &lt;/SPAN&gt;har definierats i ett till konventionen tillhörande arbetsdokument.&lt;SPAN class="ft81"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Med begreppet avses en skog som aldrig har avverkats och som har utvecklats genom naturliga stör- ningar och naturliga processer, oavsett ålder. I begreppet primary forest inkluderas också skogar som använts av ursprungsfolk och lokalsamhällen med en sådan traditionell livsstil som bevarar och ut- hålligt brukar biologisk mångfald. Den nuvarande skogsstrukturen ska dock normalt vara lik den naturliga och ha uppkommit genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Report of the ad hoc technical expert group on forest biological diversity, www.cbd.int/forest/definitions.shtml (utredningens egna översättning av definitionen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="p391dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373391x1.jpg/" id="p391img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;naturlig föryngring. Begreppet &lt;SPAN class="ft11"&gt;primary forest &lt;/SPAN&gt;används även av The Food and Agriculture Organization (FAO) med en snarlik definition i samband med uppföljning av skog.&lt;SPAN class="ft88"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;Det som närmast motsvarar Aichimål 5 i det svenska miljömåls- systemet, med avseende på förlust av skog, är etappmålet om skydd av områden. I målet anges att ”Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyd- det av skogsmark har ökat med cirka 150 000 hektar skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd nedan gränsen för fjällnära skog.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft32"&gt;I Sverige är begreppet &lt;SPAN class="ft48"&gt;skogsbiologisk värdekärna &lt;/SPAN&gt;sedan länge eta- blerat för att bedöma vad som utgör skogar med stor betydelse för naturvärden/biologisk mångfald. Begreppet används i nuläget bland annat för att identifiera områden med höga naturvärden som bör aktualiseras/prioriteras för formellt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;Med skogsbiologisk värdekärna avses ett sammanhängande skogs- område som bedömts ha en stor betydelse för fauna och flora och/ eller för en prioriterad skogstyp.&lt;SPAN class="ft88"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Begreppet tar således sikte på att identifiera skogar som har stor betydelse för den biologiska mång- falden. Enligt utredningen skulle begreppet skogsbiologiska värde- kärnor därför kunna motsvara vad som avses med naturliga miljöer enligt Aichimål 5 i en svensk kontext. Med en sådan innebörd av be- greppet naturliga miljöer i fråga om skog är det således förlusten av skogsbiologiska värdekärnor som enligt det angivna bör halveras eller upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;I Sverige är en stor del av de kända skogsbiologiska värdekärnorna redan avsatta för naturvård; antingen genom formellt skyddade om- råden eller genom skogsbrukets frivilliga avsättningar. Den totala area- len skogsbiologiska värdekärnor beräknades 2016 till 3 099 200 hek- tar varav 1 743 100 hektar (56 procent) var produktiv skogsmark. 72 procent av värdekärnorna på produktiv skogsmark omfattades av formellt skydd eller med löst markåtkomst där bildande av formellt skydd pågick.&lt;SPAN class="ft81"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Dessa arealer bör därför helt eller i viss utsträckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;FAO 2020: Global Forest Resource Assessment. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Terms and Definitions FRA 2020&lt;/SPAN&gt;. Forest Resources Assessment Working Paper 188, s. 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark&lt;SPAN class="ft94"&gt;, s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Skogliga värdekärnor i Sverige – sammanfattande be- skrivning av dataurval och nuläge &lt;NOBR&gt;2015–2016&lt;SPAN class="ft99"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt; Bilaga 2a till Naturvårdsverkets och Skogs- styrelsens redovisning av regeringsuppdrag om Värdefulla skogar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;2017-01-30,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt; s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="p392dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373392x1.jpg/" id="p392img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;kunna anses skyddade från avverkning och därmed mot en förlust på det sätt målet anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;Som nämnts har Aichimålet till syfte att förhindra förlust av naturliga miljöer. Enligt målet ska förlusten åtminstone halverats och där så är möjligt i det närmaste upphört. Det finns ingen statistik över den mängd skogsbiologiska värdekärnor som avverkas i Sverige. Däremot finns uppgifter om mängd avverkade nyckelbiotoper. Be- greppet nyckelbiotop är inte detsamma som skogsbiologisk värde- kärna. Däremot utgörs en skogsbiologisk värdekärna bland annat av områden som enligt Skogsstyrelsen ansetts utgöra en nyckelbiotop. För att få en viss uppfattning om omfattningen av avverkning av skogsbiologiska värdekärnor bör det enligt utredningen vara relevant att titta på hur mycket nyckelbiotoper som avverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Den totala andelen registrerade nyckelbiotoper uppgår till cirka två procent av skogsarealen. Skogsstyrelsen har bedömt att det avver- kas i medeltal 200 hektar registrerade nyckelbiotoper varje år.&lt;SPAN class="ft81"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Även oregistrerade nyckelbiotoper skadas av avverkning. En analys visar att cirka 55 000 hektar skog som vid kontrolltaxering år 2000 be- dömdes vara nyckelbiotop men som inte registrerats, har avverkats i nordvästra Sverige mellan åren 2000 och 2018.&lt;SPAN class="ft81"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning visar att under perioden &lt;NOBR&gt;2008–2014&lt;/NOBR&gt; har i genom- snitt 1,3 procent av den berörda arealen anmäld för avverkning ut- gjorts av områden av nyckelbiotopsklass.&lt;SPAN class="ft81"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Huvuddelen av dessa har inte varit registrerade nyckelbiotoper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;I sammanhanget bör även nämnas att i den årliga uppföljningen av miljömålen har Naturvårdsverket bedömt att den årliga förlusten av värdefulla skogar under etappmålsperioden är större än den skogs- areal som avsätts för naturvård varje år genom formellt skydd. Under rådande förutsättningar bedömer Naturvårdsverket att en majoritet av arealen befintliga värdefulla skogar utanför avsatta områden kom- mer att vara helt eller delvis avverkade före 2030.&lt;SPAN class="ft81"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Skogsstyrelsen har skattat den årligt avverkade arealen nyckelbiotop till knappt 2 000 hektar vilket kan jämföras med vad som skyddats som biotop- skyddsområde och naturvårdsavtal per år &lt;NOBR&gt;2012–2018&lt;/NOBR&gt; (cirka 2 140 hek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Nulägesbeskrivning nyckelbiotoper&lt;/SPAN&gt;, rapport 7/2016, s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Utveckling av metod för nyckelbiotopsinventering i nordvästra Sverige&lt;SPAN class="ft94"&gt;, rapport 2019/12, s. 111.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Nulägesbeskrivning nyckelbiotoper&lt;/SPAN&gt;, rapport 7/2016, s. 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020&lt;SPAN class="ft20"&gt;, s. 486.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="p393dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373393x1.jpg/" id="p393img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;tar/år). Den årliga avverkningsanmälda arealen nyckelbiotop skattas till drygt 3 000 hektar.&lt;SPAN class="ft88"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Begreppet värdekärna är också nära kopplat till begreppet naturtypsklass enligt art- och habitatdirektivet. Art- databanken har bedömt att för de flesta skogliga naturtyper enligt EU:s art- och habitatdirektiv minskar arealerna för skogar som upp- fyller kriterierna för de olika naturtypsklasserna, det vill säga tren- derna är negativa. Den årligen avverkade arealen naturtypsklassad skog är cirka 16 000 hektar.&lt;SPAN class="ft88"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Se vidare för analys av art- och habitat- direktivet nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Fragmentering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Enligt Aichimål 5 ska även &lt;SPAN class="ft43"&gt;fragmentering ha minskat markant&lt;/SPAN&gt;. I stora delar av Sverige är fragmenteringen av skogsbiologiska värdekärnor ett stort problem för den biologiska mångfalden.&lt;SPAN class="ft81"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Avståndet mellan värdekärnor av en viss skogstyp har blivit för stort för vissa arter knutna till sådana värdekärnor. Om en arts livsmiljöer fragmenteras på detta sätt uppstår isolerade populationer vilket försvårar artens långsiktiga överlevnadsmöjligheter i ett landskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;I årets uppföljning av miljömålen anges att åtgärder och styr- medel som syftar till att minska fragmentering och ytterligare förlust av livsmiljöer för hotade arter i skogslandskapet är avgörande för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar.&lt;SPAN class="ft88"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Aichimål 7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft43"&gt;År 2020 förvaltas områden som används för jordbruk, vattenbruk och skogsbruk på ett hållbart sätt och så att biologisk mångfald bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft44"&gt;Ett skogsbruk som bedrivs på ett hållbart sätt ska vara såväl eko- logiskt, ekonomiskt som socialt hållbart. I CBD (artikel 2) anges att ett hållbart nyttjande innebär ”nyttjande av komponenter av biolo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020&lt;SPAN class="ft46"&gt;, s. 487.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;www.slu.se/ew-nyheter/2020/4/korrigering-av-uppgifter-om-avverkade-arealer-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;naturtypsklassad-skog/.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Angelstam P., m.fl., 2020: &lt;/SPAN&gt;Sweden does not meet agreed national and international forest biodiversity targets: A call for adaptive landscape planning. Landscape and Urban Planning &lt;SPAN class="ft94"&gt;202 (2020) 103838.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020&lt;SPAN class="ft20"&gt;, s. 317.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="p394dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373394x1.jpg/" id="p394img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;gisk mångfald på ett sätt och i en utsträckning som inte leder till långsiktig minskning av biologisk mångfald, varigenom dess poten- tial att tillgodose nuvarande och kommande generationers behov och förväntningar bibehålls.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Av regeringens strategi för nationellt skogsprogram&lt;SPAN class="ft81"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;framgår att Sverige ställer sig bakom den definition av hållbart skogsbruk som tagits fram inom Forest Europe&lt;SPAN class="ft81"&gt;43&lt;/SPAN&gt;. Definitionen är följande. ”Det hållbara skogsbruket handlar om förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt och i en sådan takt som upprätt- håller dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och dess förmåga att nu och i framtiden fylla relevanta eko- logiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå, och som inte skadar andra ekosystem”. Enligt utredningen är de två definitionerna, den som anges i CBD och den som tagits fram inom Forest Europe, förenliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Sverige har en skogs– och miljöpolitik med en modell som syftar till att förvalta skogslandskapet på ett hållbart sätt och som kort- fattat innebär att områden med höga naturvärden skyddas genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. På den resterande, relativt stora, delen ska ett hållbart skogsbruk bedrivas med god hänsyn till natur- och kulturmiljövärden, samt i förekommande fall med sär- skild hänsyn till rennäringen och andra allmänna intressen. Skogs- bruket ska präglas av mångbruk så att skogens alla funktioner och värden bibehålls. Det innebär att skogsbruket genom miljöanpass- ning och annan hänsyn som ska tas vid skogsbruksåtgärder, tillsam- mans med områden avsatta för naturvård, ska bidra till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Det finns som nämnts ovan definitioner av vad som avses med hållbart skogsbruk som Sverige ställt sig bakom. Det saknas däremot en beskrivning av vad ett hållbart skogsbruk i praktiken innebär. Frågan har lyfts inom ramen för det nationella skogsprogrammet. Arbetssätten för att utvärdera om skogsbruk är hållbart samt för att bedöma behov av ytterligare åtgärder för att bidra till ett hållbart skogsbruk behöver utvecklas vidare.&lt;SPAN class="ft88"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Näringsdepartementet Artikelnummer: N2018.15 Bilaga till protokoll IV 5 vid regerings- sammanträde den 17 maj 2918, N2018/03142/SK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Forest Europe, tidigare känt som Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE), Helsingforsresolutionen, H1 1993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Underlagsrapport från arbetsgrupp 2 inom nationellt skogsprogram, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="p395dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373395x1.jpg/" id="p395img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Det finns skäl att fortsätta dialogen och diskussion om hur ett hållbart skogsbruk kan utvecklas allteftersom ny kunskap tillkom- mer och överväganden görs med anledning av förändringar i omvärl- den till exempel när det gäller samhällets syn på vad hållbart skogs- bruk innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;För att ett skogsbruk ska anses hållbart i ekonomiskt hänseende är det viktigt att skogarna i tillräcklig utsträckning är motståndskraf- tiga (resilienta) mot klimatförändringarna och de konsekvenser som förväntas i form av kraftigare stormar, ökad risk för skogsbränder, insektsangrepp och andra skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Aichimål 9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft61"&gt;År 2020 har invasiva främmande arter och deras spridningsvägar iden- tifierats och prioriteringar gjorts, prioriterade arter har utrotats eller så är deras spridning under kontroll och åtgärder har vidtagits för att han- tera spridningsvägarna så att introduktion och etablering av sådana arter förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft41"&gt;Invasiva främmande arter har identifierats som ett hot mot den inhemska biologiska mångfalden både på land och i akvatiska miljöer. EU:s nya förordning om förebyggande och hantering av introduk- tion och spridning av invasiva främmande arter (IASF)&lt;SPAN class="ft90"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;innebär att Sverige har skyldigheter att vidta åtgärder för invasiva främmande arter som är av unionsbetydelse enligt förordningen. Under 2018 har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens arbetat med att genomföra de åtaganden som följer av IASF. Nya bestämmelser i miljöbalken om invasiva främmande arter trädde i kraft i augusti 2018 vilka kompletterar &lt;NOBR&gt;EU-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Regeringen har också beslutat om en förordning som trädde i kraft den 1 januari 2019, förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft41"&gt;EU:s nya förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare&lt;SPAN class="ft90"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;(växtskyddsförordningen) innehåller bestämmelser om åtgärder mot skadegörare som orsakar skada på växter eller växtprodukter. Bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 om skyddsåtgärder mot växt- skadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="p396dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373396x1.jpg/" id="p396img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;melserna syftar till att bland annat undvika allvarliga ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser, till exempel för skogspro- duktion eller biologisk mångfald. IASF är inte tillämplig på arter listade enligt växtskyddsförordningen som &lt;NOBR&gt;EU-karantänskadegörare,&lt;/NOBR&gt; karantänskadegörare för skyddad zon eller växtskadegörare som om- fattas av åtgärder enligt artikel 30.1 i växtskyddsförordningen (s.k. potentiella &lt;NOBR&gt;EU-karantänskadegörare).&lt;/NOBR&gt; Ett förslag till en ny växt- skyddslag har remitterats under våren 2020.&lt;SPAN class="ft81"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;En av preciseringarna i miljökvalitetsmålet Levande skogar lyder: ”Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald.” Skogsstyrelsen bedömde i den fördjupade utvärderingen av Levande skogar 2019 att inga större problem finns identifierade för preciseringen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;En av preciseringarna i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv lyder: ”Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.” Naturvårdsverket anger i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019&lt;SPAN class="ft81"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;att ett fortsatt arbete behöver bedrivas mot de invasiva arter som ännu inte omfattas av IASF, men som utgör ett möjligt nationellt hot mot den biologiska mångfalden och relaterade ekosystemtjänster i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft12"&gt;Under 2018 utförde Artdatabanken en riskbedömning av 1 033 främmande arter.&lt;SPAN class="ft88"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Av dessa bedöms 877 kunna påverka biologisk mångfald i Sverige på ett negativt sätt. Totalt 257 arter bedömdes ut- göra en hög eller mycket hög risk som invasiva främmande arter och 53 arter bedömdes vara potentiellt invasiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Artdatabanken bedömde bland annat att contortatall ska utgöra en invasiv art i den högsta hotkategorin. Contortatall är det främ- mande trädslag som är vanligast förekommande i svenska skogar. Av den produktiva skogsmarken utgörs 2,3 procent av contortaskog och med 1,4 procent av virkesförrådet är contortatall Sveriges sjätte van- ligaste trädslag. Användningen av contortatall i föryngringsarbetet har minskat betydligt sedan början av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Inom storskogs- bruket föryngrades 1984 nästan 40 000 hektar med contortatall att jämföra med cirka 3 000 hektar 2017. Andra främmande trädslag ut- över contortatall används i liten omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Ds 2020:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2019&lt;SPAN class="ft46"&gt;, rapport 2019/2, s. 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020&lt;SPAN class="ft94"&gt;, s. 426.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SLU ArtDatabanken Rapporterar 21. Klassificering av främmande arters effekter på biolo- gisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="p397dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373397x1.jpg/" id="p397img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft32"&gt;Contortatallen är inte förtecknad som invasiv enligt IASF. Osäker- heterna är dock stora och det råder brist på kunskap om contortatal- lens ekologiska effekter, särskilt i ett förändrat klimat.&lt;SPAN class="ft112"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Skogforsk har genomfört ett forskningsprojekt där contortans självspridning kartlagts och drar bland annat slutsatsen att ett rutinmässigt över- vaknings- och åtgärdsprogram är angeläget på grund av contortans möjlighet att spridas.&lt;SPAN class="ft112"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Som utredningen kommer återkomma till finns det anledning att överväga frågan om ytterligare åtgärder i förhållande till invasiva arter, däribland contortatallen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Aichimål 11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft43"&gt;År 2020 är minst 17 procent av alla land- och sötvattensområden samt 10 procent av kust- och havsområden, särskilt områden av särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, bevarade genom effektivt och rättvist förvaltade, ekologiskt representativa och väl för- bundna system av reservat och andra effektiva områdesbaserade skydds- åtgärder, som också är väl integrerade i omgivande landskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft32"&gt;I vilken mån Sverige uppfyller Aichimål 11 för Sveriges skogar har varit flitigt diskuterat den senaste tiden. Målet innehåller flera kva- litativa kriterier som ska uppnås för att reservat och andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder ska vara en del av den areal som målet anger. Omständigheterna bygger i vissa fall på begrepp som inte är definierade i CBD eller tillhörande dokument. Vissa av be- greppen återfinns i det svenska etappmålet om skydd av områden. Det har inte heller i dessa sammanhang närmare angetts vad som avses med begreppen i en svensk kontext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Som nämnts inledningsvis avser utredningens uppdrag att analy- sera vad som krävs för att Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden om biologisk mångfald i skogen. CBD och dess Aichi- mål gäller biologisk mångfald i alla naturtyper och miljöer. Aichi- mål 11 avser således skydd av biologisk mångfald inom alla land- och vattenområden, inte bara skog. I analysen nedan har utredningen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Widenfalk 2015. &lt;/SPAN&gt;Contortatall i Sverige – En kunskapssammanställning och riskbedömning&lt;SPAN class="ft94"&gt;, rapport Svenska FSC, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Jacobson och Hannerz, 2020, &lt;/SPAN&gt;Contortatallens självspridning i svensk skogsmark&lt;SPAN class="ft20"&gt;, Skogforsk arbetsrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1046-2020,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;ambition att redogöra för de typer av skyddsåtgärder som bör beak- tas när man talar om skydd av biologisk mångfald i skogen. Enligt utredningen kan det finnas skyddsformer som inte är relevanta för skydd av biologisk mångfald i skogsmark men för skydd i annan naturtyp eller livsmiljö och som därför bör beaktas när nationella mål tas fram för genomförande av Aichimål 11. Utredningens analys gör således inte anspråk på att vara uttömmande i vilka skyddsformer som totalt sett ska beaktas vid redovisning av Aichimål 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Aichimål 11 innehåller ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för de områden som ska bevaras enligt målet. De stater som anslutit sig till CBD är dock inte rättsligt bundna av ordalydelsen i varje enskilt Aichimål. Staterna har i stället åtagit sig att ta fram nationella mål utifrån det flexibla ramverk som Aichimålen utgör. Enligt utred- ningen bör utgångspunkten vara hur effektivt systemet bevarar den biologiska mångfalden och inte att systemet nödvändigtvis uppfyller alla kriterier. Som utredningen kommer att redogöra för nedan bör till exempel vissa frivilliga avsättningar kunna utgöra ett sådant bevar- ande trots att alla kriterier som avses i målet inte är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Biologisk mångfald och ekosystemtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft32"&gt;Enligt Aichimål 11 ska en viss procent av land- och sötvattensom- råden respektive kust- och havsområden bevaras. Vid urvalet av dessa områden ska områden av särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster särskilt beaktas. Vad som avses med biologisk mångfald och ekosystemtjänster behöver därför analyseras. Biologisk mångfald definieras i CBD som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft17"&gt;Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklu- sive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska eko- system och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;Konventionens definition av biologisk mångfald omfattar således den genetiska variationsrikedom bland individer eller populationer som finns inom en art. Med biologisk mångfald mellan arter avses även den variationsrikedom av arter som finns inom ett ekosystem eller område. Biologisk mångfald av ekosystem avser den variations- rikedom av ekosystem som finns inom ett större landskap. Intakta landskap med en mångfald av ekosystem där de naturliga proces-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft32"&gt;serna får råda är de globalt sett mest ovanliga. Biologisk mångfald kan mätas över olika geografiska skalor: hela vår planet, ett land, ett landskap, ett skogsparti eller något annat avgränsat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livs- kvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Ekosystemtjänster indelas ofta i fyra grupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Försörjande: till exempel bär, svamp, viltkött, dricksvatten, trä- virke, bioenergi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Reglerande: till exempel luftrening, pollinering, klimatreglering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kulturella: till exempel friluftsliv, hälsa, natur- och kulturarv och turism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Stödjande: för att övriga tjänster ska fungera, till exempel foto- syntes och bildning av jordmån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft15"&gt;Områden av &lt;SPAN class="ft197"&gt;särskild &lt;/SPAN&gt;betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft9"&gt;Enligt Aichimål 11 ska särskilt beaktas områden av &lt;SPAN class="ft43"&gt;särskild &lt;/SPAN&gt;betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En rimlig tolkning av målet är att sådana områden som är av särskild betydelse bör priori- teras i bevarandearbetet. Ordalydelsen av målet utesluter emellertid inte att områden som inte är av särskild betydelse för biologisk mång- fald också bevaras och räknas in vid bedömningen om målet uppnås. I vilken utsträckning ett område ska anses vara skyddat på så sätt som avses i målet kan också vara föremål för tolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Om utgångspunkten är att området ska vara av särskild betydelse för biologisk mångfald bör det enligt utredningen innebära att om- råden med en hög nivå på områdets naturvärden bör prioriteras och att sådana områden i första hand bör ligga till grund för bedömningen av om målet nås.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="p400dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373400x1.jpg/" id="p400img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p919 ft10"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft42"&gt;skogsbiologisk värdekärna &lt;/SPAN&gt;definieras i den nationella strategin för formellt skydd av skog enligt följande.&lt;SPAN class="ft77"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft126"&gt;Ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och Skogssty- relsen bedömts ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Värdekärnor kan utgöras av delar av bestånd eller flera bestånd. Storleken varierar från enstaka hektar till flera hundra hektar. I första hand avses ett område som med avseende på &lt;NOBR&gt;bestånds-,&lt;/NOBR&gt; struktur- och artdata bedömts ha stor betydelse för rödlistade arter, signal- arter och andra skyddsvärda arter. Nyckelbiotoper och naturvärdes- objekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft9"&gt;Begreppet lanserades genom den nationella strategin för formellt skydd av skog 2005 och har sedan dess använts av myndigheterna för skogar av särskild betydelse för biologisk mångfald. Enligt utred- ningen är det således ett inarbetat och ändamålsenligt begrepp och bör därför i en svensk kontext kunna användas synonymt med &lt;SPAN class="ft43"&gt;områ- den av särskild betydelse för biologiska mångfald &lt;/SPAN&gt;enligt Aichimål 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;I CBD:s vägledningsdokument för Aichimål 11 anges att områ- den av särskild betydelse för ekosystemtjänster, som vattenförsörj- ning och erosionsskydd bör bevaras och räknas in i målet. Med tanke på konventionens mål, att bevara biologisk mångfald, bör utgångs- punkten enligt utredningen även rimligtvis vara att området också ska ha betydelse för bevarandet av biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Utredningen har inte funnit någon analys av vilka skogar i Sverige som skulle kunna vara av särskild betydelse för vattenförsörjningen. Eventuellt kan skog få en större betydelse i detta avseende i ett för- ändrat klimat. Kunskapen om detta bedöms dock vara för låg i dags- läget för att peka ut vilken typ av skogar som är eller kan komma att bli av särskild betydelse för vattenförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Skog kan binda mark och på så sätt utgöra ett erosionsskydd och med det en ekosystemtjänst. Vid avverkning kan skogens funktion som erosionsskydd försvinna. Skogsstyrelsen har i en rapport fram- fört att skogsbrukets inverkan på &lt;NOBR&gt;erosions-,&lt;/NOBR&gt; ras- och skredhändelser med stora risker och samhällskostnader som följd redan i dag händer för ofta för att betraktas som undantagsfall. Klimatförändringarna ökar dessutom sannolikheten att de blir vanligare.&lt;SPAN class="ft81"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Skogsstyrelsens rapport visar att i storleksordningen 200 000 hektar utgörs av särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationell strategi för formellt skydd av skog&lt;SPAN class="ft94"&gt;, Reviderad version 2017, s. 66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Klimatanpassning av skogen och skogsbruket – mål och förslag på åtgärder&lt;SPAN class="ft20"&gt;, rapport 2019/23. s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;44–46.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;instabila arealer där infrastruktur och vattentäkter ligger i riskzonen för skador. Skogsstyrelsen beskriver vidare i rapporten hur ett anpas- sat brukande i normalfallet kan begränsa erosionsriskerna. Om skog bevaras på grund av dess egenskap som erosionsskydd och skogs- bruk därmed begränsas helt eller till viss del till följd av detta skulle ett sådant område kunna utgöra ett sådant skydd som omfattas av Aichimål 11. För närvarande finns dock ingen rutin för särskilda anpassningskrav eller rådgivning i Skogsstyrelsens ärendehandlägg- ning när det gäller risker kopplade till erosion och ras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den improduktiva skogsmarken har betydelse för vissa eko- systemtjänster men kan inte generellt anses ha en särskild betydelse för dessa. Exempelvis kan trädbärande våtmarker, som inte är dikade, ha betydelse för den vattenhållande förmågan i landskapet och där- med minska risken för översvämningar. Detta gäller dock alla odikade våtmarker. De improduktiva trädbärande våtmarkerna kan därför inte sägas ha en särskild betydelse för den ekosystemtjänsten i jäm- förelse med annan våtmark. Detsamma gäller andra ekosystemtjänster som exempelvis erosionsskydd, friluftsliv och hälsa. Däremot kan improduktiv skogsmark som utgörs av skogsbiologisk värdekärna sägas vara av särskild betydelse för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft32"&gt;Sammanfattningsvis bedömer utredningen att det i en svensk kon- text, med nuvarande kunskapsläge, är rimligt att skogsbiologiska värdekärnor, enligt den definition som begreppet har i &lt;SPAN class="ft48"&gt;Nationell stra- tegi för formellt skydd av skog&lt;/SPAN&gt;, bör utgöra områden av särskild bety- delse för biologisk mångfald enligt Aichimål 11. Det saknas för när- varande kunskap om och former för skydd av områden undantagna från skogsbruk och som är av särskild betydelse för ekosystemtjäns- ter. Sådana områden bör dock även anses uppfylla detta kriterium av Aichimål 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Effektivt och rättvist förvaltade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft41"&gt;De områden som ska bevaras enligt Aichimål 11 ska även vara effek- tivt och rättvist förvaltade. Vad gäller effektivt och rättvist förval- tade anger vägledningen till Aichimål 11 att det ska finnas planer- ingsinstrument som säkerställer ekologisk integritet och skydd av arter, livsmiljöer och processer för ekosystem, med fullt deltagande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="p402dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373402x1.jpg/" id="p402img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;av ursprungs- och lokalbefolkningen, och på ett sätt där kostnader för och förmåner av områden är rättvist fördelade.&lt;SPAN class="ft77"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;För de områden som ska bevaras ska det enligt Aichimålet således finnas någon typ av inarbetad och förmodligen förutsebar process som säkerställer konventionens syfte, att bevara biologisk mångfald. Att ursprungs- och lokalbefolkning fullt ut ska delta i dessa proces- ser talar för att målet anger ett krav på inflytande från dessa grupper. Skrivningen speglar ett globalt perspektiv där avsättningar till stor del förutses ske i områden som inte ägs av enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft32"&gt;Dessutom anger målet att kostnader för bevarandet måste vara rättvist fördelat. Det innebär rimligen att det inom ramen för syste- met för bevarande måste kunna beaktas hur bevarandet påverkar en markägare rent ekonomiskt och att denne inte får drabbas på ett ekonomiskt orimligt sätt, den så kallade bördefördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft44"&gt;I det svenska etappmålet för skydd av områden anges att bevarande ska ske genom system som bland annat förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt. Vad som avses med det är inte närmare beskrivet. Såvitt utredningen har kunnat se är inte det heller något som närmare berörs vid uppföljningen av etappmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft15"&gt;Ekologiskt representativa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;De områden som ska bevaras enligt Aichimål 11 ska bevaras genom ekologiskt representativa system. Utredningen har i kapitel 3.6.7 redogjort för begreppet ekologisk representativitet. Begreppet kan tolkas som i vilken mån ett nätverk av skyddade områden utgör ett urval av miljöer som fångar in hela den biologiska mångfald som finns inom ett större område, till exempel ett land. Detta bygger på grundläggande kunskap om att olika miljöer hyser olika artsam- hällen med särskilda anpassningar och ekologiska interaktioner. För att uppnå en mångfald i bevarandet av arter och livsmiljöer behövs således ett bevarande av alla naturtyper inom ett land. Som nämnts ovan avser bevarande av biologisk mångfald även ett bevarande av mångfald av ekosystem. Det är således viktigt med bevarande av både arter och mångfalden av ekosystem. För att uppnå dessa delar krävs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Egen översättning av “with planning measures in place to ensure ecological integrity and the protection of species, habitats and ecosystem processes, with the full participation of indigenous and local communities, and such that costs and benefits of the areas are fairly shared.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="p403dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373403x1.jpg/" id="p403img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;bland annat att bevarande av områden sker med ekologiskt represen- tativa system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;CBD innehåller ingen beskrivning om när områden bevaras genom system som är ekologiskt representativa. I CBD:s vägledningsdoku- ment till Aichimål 11 anges att det är lämpligt att skydda minst 10 procent av varje ekoregion för att uppnå ekologisk representa- tivitet&lt;SPAN class="ft88"&gt;56&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft17"&gt;Systemen av skyddade områden bör innehålla relevanta urval av hela bred- den av befintliga ekosystem och ekologiska processer, inklusive minst 10 procent av varje ekoregion i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;CBD innehåller inte heller någon definition av begreppet ekoregion. I vissa sammanhang används WWF:s indelning av världen i ekoregio- ner. I denna klassas hela Sveriges land- och sötvattenområden in i en kategori, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Fenno-Scandia&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; Alpine Tundra and Taiga&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft12"&gt;Begreppet ekoregion bör dock utgöra en för den biologiska mång- falden ekologiskt relevant region. Enligt utredningen är därför WWF:s indelning för bred i detta sammanhang för att kunna uppnå ett rele- vant urval av hela bredden av befintliga ekosystem och ekologiska processer inom Sverige. För Sveriges del bör det i stället vara rimligt att använda sig av en redan inarbetad uppdelning av landet i eko- regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft32"&gt;Den indelning som används inom Natura 2000 skulle i detta sam- manhang kunna tjäna som underlag. Regionerna alpin, boreal och kontinental region med en underuppdelning av den boreala regionen i boreal zon och hemiboreal zon bör därför kunna utgöra sådana eko- regioner av vilka Sverige bör skydda minst 10 procent. Uppdelningen av boreal region i boreal och hemiboreal zon bedöms nödvändig då skillnaden i art- och naturtypssammansättning är betydande mellan dessa zoner, exempelvis saknas de ädla lövträden och hassel nästan helt i den boreala zonen medan de förekommer naturligt i den hemi- boreala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft41"&gt;Att skydd av områden ska ske med ekologiskt representativa system anges även i det svenska etappmålet för skydd av områden. Den svenska strategin för formellt skydd av skog har också en sådan inriktning. Som en del av strategin avser myndigheterna att göra en strategisk utvärdering och översyn av det formella skyddet av skogs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Egen översättning av “Protected area systems should contain adequate samples of the full range of existing ecosystems and ecological processes, including at least 10 % of each eco- region within the country.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="p404dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373404x1.jpg/" id="p404img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft32"&gt;mark. Utvärderingen ska särskilt behandla behovet av prioriteringar utifrån representativitet och funktionalitet och förväntas dra nytta av ny kunskap som kommer fram, bland annat i arbetet med hand- lingsplaner för grön infrastruktur. Även behovet av prioritering av restaureringsinsatser kan bli föremål för en närmare analys. I den svenska strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster angavs även att regeringen avsåg att ge i uppdrag till berörda myn- digheter&lt;SPAN class="ft112"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;att genomföra en fördjupad analys av hur den ekologiska representativiteten ser ut i det svenska skyddet av land- och sötvattens- områden och hur den kan stärkas genom de insatser som föreslås i strategin.&lt;SPAN class="ft112"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Något sådant uppdrag har inte myndigheterna fått av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har pekat på behovet av en djupare utredning av den ekologiska representativiteten i formellt skydd och frivilliga avsättningar. Myndigheterna har framfört att det i arbetet med att uppdatera den nationella strategin för formellt skydd av skog är svårt att bedöma graden av representativitet utan en sådan fördjupad analys. Ett sätt att styra genomförandet av formellt skydd av skog mot en god representativitet är genom strategins utpekande av prioriterade skogstyper.&lt;SPAN class="ft81"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har i fråga om representa- tivitet begärt underlag från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Myndigheterna har fått i uppdrag att beräkna förekomsten av olika skogstyper inom områden som är formellt skyddade eller frivilligt avsatta och beräkna deras andel av dessa skogstypers totala före- komst i Sverige (oavsett naturvärde).&lt;SPAN class="ft81"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Myndigheterna har även redo- gjort för en initial bedömning av hur representativiteten kan för- bättras. Analyserna i myndigheternas underlag bygger på olika skogstypers förekomst i dagens landskap, utan hänsyn till historiska omvandlingar till övriga ägoslag eller annan historisk påverkan på skogsekosystemens grundläggande egenskaper. I ljuset av dessa be- gränsningar menar myndigheterna att det finns ett tydligt behov av mer djupgående analyser av representativiteten av områdesskyddet i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Sveriges geologiska undersökning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2013/14:141 s. 97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Värdefulla skogar&lt;/SPAN&gt;, Redovisning av regeringsuppdrag, &lt;NOBR&gt;2017-01-31,&lt;/NOBR&gt; s. 54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;I uppdraget ingick även att om möjligt ska motsvarande göras för övriga icke brukade om- råden, inkl. improduktiv skogsmark, hänsynsytor och övrig miljöhänsyn. Om möjligt ska även omfattning och skogstyp för miljöanpassat brukande och dessa skogars bidrag till naturvården analyseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="p405dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373405x1.jpg/" id="p405img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft32"&gt;Sveriges skogar. Myndigheterna menar också att en förutsättning för ett sådant arbete är att det tas fram en tydlig uttolkning från politisk nivå av vad begreppet representativitet innebär för Sverige inom ramen för CBD och övriga internationella överenskommelser. Detta gäller bland annat de geografiska tillämpningsnivåerna, den ekolo- giska upplösningen och valet av en lämplig referens för analysen av olika skogsmiljöers förekomst i landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Ett av CBD:s syften är att bevara den biologiska mångfalden. Enligt utredningen bör därför analysen av vad som utgör ett repre- sentativt urval av naturtyper göras utifrån art- och ekosystembeva- rande. För att uppnå en ekologisk representativitet bör en första grov indelning göras av hela landets naturtyper. Skogar och andra träd- klädda marker som till exempel betade ekhagmarker har en annan biologisk mångfald än naturtyper som saknar träd. För att bevara biologisk mångfald knuten till skog bör därför ett första antagande vara att naturtypen skog utgör ett representativt urval utifrån alla naturtyper inom Sverige. Enligt utredningen bör ett första antagande i fråga om ekologiskt representativt skydd av områden i enlighet med Aichimål 11 vara att minst 17 procent av Sveriges totala skogsmark bevaras uppdelat på de olika skogsnaturtyperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft9"&gt;Utöver skydd av varje ekoregion bör ett representativt urval av ekosystem innebära ett representativt urval av naturtyper, såsom skogar av olika skogstyp, med olika innehåll av biologisk mångfald. Varje skogstyp har en viss sammansättning av arter. För dessa arter är således den skogstypen avgörande för arternas överlevnad. Det bör därför anses vara relevant ur ett representativitetsperspektiv att bevara viss del av alla förekommande skogstyper inom en ekoregion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Som beskrivits i kapitel 3.6.8 är kritiskt tröskelvärde ett mått på den minsta mängd livsmiljö som måste finnas för att en specialiserad art långsiktigt ska kunna överleva i ett landskap. För att representa- tiviteten ska anses god nog för att bevara den biologiska mångfalden så behöver de kritiska tröskelvärdena uppnås för de olika natur- typerna/skogstyperna. Forskning visar att då mindre än &lt;NOBR&gt;10–30&lt;/NOBR&gt; pro- cent av den ursprungliga förekomsten av en livsmiljö återstår mins- kar sannolikheten för långsiktig överlevnad drastiskt.&lt;SPAN class="ft81"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Den svenska bristanalysen från 1997 uppskattade det långsiktiga behovet av att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Angelstam, P., &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Dönz-Breuss,&lt;/NOBR&gt; M., Roberge, &lt;NOBR&gt;J.-M.&lt;/NOBR&gt; (red.) 2004, &lt;SPAN class="ft84"&gt;Targets and tools for the main- tenance of forest biodiversity, &lt;/SPAN&gt;Ecological Bulletins &lt;NOBR&gt;51:1-510.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="p406dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373406x1.jpg/" id="p406img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;skydda skog till 20 procent av de i ett ursprungligt tillstånd före- kommande arealerna av i dag missgynnade skogstyper, åldersklasser och trädslagsblandningar.&lt;SPAN class="ft81"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Utifrån dessa beräkningar har det anta- gits en schablonnivå om 20 procent som har varit ledande vid gene- rella antaganden om storlek på livsmiljöer. Det är viktigt att förstå att olika arter har olika tröskelvärden för vad som är funktionella landskap just för dem varför 20 procent kan vara tillräckligt för vissa arter, men inte för andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Som nämnts innebär det sätt som konventionen definierar biolo- gisk mångfald att även mångfalden av ekosystem ska bevaras. CBD är en global konvention där målet är att bevara biologisk mångfald i ett globalt, nationellt och lokalt perspektiv. Ett representativt urval av ekosystem ska därför inte bara ses ur ett nationellt perspektiv utan även globalt. Enligt utredningen är det därför viktigt att sådana eko- system/skogstyper som är unika för Sverige även beaktas i represen- tativitetsanalysen så att en mångfald av ekosystem uppnås globalt. Sådana skogstyper och sådan biologisk mångfald som Sverige har en stor andel av sett i ett globalt perspektiv bör därför, sett till bevar- ande enligt Aichimål 11, kunna prioriteras framför skydd av andra skogstyper. En stat bör kunna beakta ett mer omfattande skydd av en viss naturtyp vid beräkning av måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Väl förbundna system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft9"&gt;De områden som ska skyddas enligt Aichimål 11 ska även vara väl förbundna. Att skydd ska utformas genom väl förbundna system återfinns även i det svenska etappmålet om skydd av områden. Vad som avses med väl förbundna har inte närmare angetts i samband med att etappmålet beslutades. Huruvida etappmålet är uppnått i det avseendet har inte berörts särskilt i uppföljningen av etappmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Med uttrycket ”väl förbundna system”, bör avses att konnektivitet för den biologiska mångfalden ska finnas. Med det menas att arter ska kunna förflytta sig mellan områden. Det innebär emellertid inte att områdena behöver vara fysiskt sammankopplade. Avståndet mellan områden av samma skogstyp bör däremot inte vara längre än att arter knutna till en viss skogstyp ska kunna sprida sig mellan områden av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Angelstam, P., Andersson, L. 1997. &lt;/SPAN&gt;I vilken omfattning behöver arealen skyddad skog i Sverige utökas för att biologisk mångfald skall bevaras? &lt;SPAN class="ft122"&gt;SOU 1997:98, bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="p407dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373407x1.jpg/" id="p407img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;sådana skogstyper så att ett genetiskt utbyte kan ske inom popula- tionerna. Brister i konnektivitet kan uppstå till följd av skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Arter har olika förmåga att sprida sig och olika krav på areell om- fattning av habitat (olika spridningsbiologi). Behovet av väl förbundna system skiljer sig därför åt mellan olika arter. Detta beskrivs mer ingående i kapitel 3.6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;En studie av konnektiviteten för skogsbiologiska värdekärnor&lt;SPAN class="ft81"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;i Sverige visade att konnektiviteten är god i den fjällnära regionen medan den är betydligt lägre i övriga delar av landet. 54 procent av skogs- marken ovanför den fjällnära gränsen utgjordes av värdekärnor med funktionell konnektivitet för tre utvalda fågelarter medan endast 3– 8 procent av skogsmarken nedanför den fjällnära gränsen bestod av värdekärnor med funktionell konnektivitet, det vill säga låg i så väl förbundna system att fågelarterna kunde sprida sig mellan dessa.&lt;SPAN class="ft81"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft15"&gt;Skyddade områden och andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Enligt Aichimål 11 ska de områden som målet avser bevaras genom skyddade områden och andra effektiva områdesbaserade skydds- åtgärder. Utredningen har inte funnit anledning att i en svensk kon- text bedöma begreppet skyddat område på annat sätt än att det skulle motsvara områdesskydd enligt 7 kap miljöbalken som naturreservat, nationalparker, biotopskydd och Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Vad som avses med andra effektiva områdesbaserade skyddsåt- gärder har inte närmare definierats i en svensk kontext trots att begrep- pet återfinns i etappmålet om skydd av områden. I regeringens beslut om etappmål från 2014 exemplifieras det med ”insatser inom ramen för grön infrastruktur”.&lt;SPAN class="ft81"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;I den svenska strategin för biologisk mång- fald och ekosystemtjänster återfinns begreppet på ett antal ställen men utan någon närmare beskrivning vad som avses. Däremot anges att det är viktigt att hela variationsbredden från formellt skyddade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Studien använder begreppet High Conservation Value Forests vilket enligt utredningens bedömning av studiens metodik i allt väsentligt överensstämmer med begreppet skogsbiolo- giska värdekärna såsom det används i utredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Angelstam P., m.fl. 2020, &lt;/SPAN&gt;Sweden does not meet agreed national and international forest bio- diversity targets: A call for adaptive landscape planning. Landscape and Urban Planning&lt;SPAN class="ft94"&gt;, 202 (2020) 103838.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Regeringsbeslut M2014/593/Nm, s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="p408dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373408x1.jpg/" id="p408img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;områden till miljöhänsyn inom brukandet integreras i de ekologiskt representativa system av skyddade och välförvaltade områden som ska uppnås.&lt;SPAN class="ft88"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Enligt utredningen bör det vara rimligt att ange vilka skyddsåtgärder som omfattas av ett begrepp som ingår i ett kvanti- fierat mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Partsmötet för CBD har i en rapport antagit en definition av ”andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder” (OECM). Med detta begrepp avses enligt beslutet ”ett geografiskt avgränsat område annat än skyddat område (Protected Area), som är förvaltat och skött på sätt så att positiva och hållbara långsiktiga resultat för &lt;SPAN class="ft43"&gt;in situ &lt;/SPAN&gt;bevarande av biologisk mångfald uppnås, med tillhörande ekosystem funktioner och tjänster och där tillämpligt, kulturella, religiösa, socio- ekonomiska och andra lokalt relevanta värden”.&lt;SPAN class="ft81"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;I de vetenskapliga och tekniska råden tillhörande det aktuella be- slutet från partsmötet anges vissa principer och kriterier för uttolk- ningen av OECM. En av dessa principer anger att det är viktigt att andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder dokumenteras på ett transparent sätt för att möjliggöra en relevant utvärdering av effektivitet, funktionalitet och relevans inom ramen för mål 11.&lt;SPAN class="ft81"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Som beskrivits ovan har utredningen bedömt att ”områden av sär- skild betydelse för biologisk mångfald” i skogsmark bör vara syno- nymt med begreppet skogsbiologiska värdekärnor. Om skogsbio- logiska värdekärnor ska bevaras och värden för biologisk mångfald ska utvecklas inom dessa behöver områdena förvaltas och skötas lång- siktigt. Syftet med åtgärderna måste vara att bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. För att ett område dessutom ska anses bevarat genom effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder och därmed kunna räknas in i en måluppfyllelse av Aichimål 11 (och det svenska etappmålet om skydd av områden) bör det rimligen uppfylla den definition som antagits av partsmötet. Det innebär att områden bör vara tydligt avgränsade, värdefulla för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster och förvaltas på ett sätt som ger positiva och långsiktiga resultat för bevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prop. 2013/14:141 s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;A geographically defined area other than a Protected Area, which is governed and managed in ways that achieve positive and sustained &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; outcomes for the in situ conservation of biodiversity ,1 with associated ecosystem functions and services and where applicable, cultural, spiritual, &lt;NOBR&gt;socio-econornic,and&lt;/NOBR&gt; other locally relevant values.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Beslut antaget av partsmötet för CBD Fjortonde mötet, Sharm &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EI-Sheikh,&lt;/NOBR&gt; Egypt, &lt;NOBR&gt;17–29&lt;/NOBR&gt; November 2018, s. &lt;NOBR&gt;11-12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft44"&gt;Vad gäller de naturvårdsavtal som staten kan teckna med enskilda enligt jordabalken bör dessa utgöra en annan sådan områdesbaserad skyddsåtgärd som avses i Aichimål 11 och det svenska etappmålet. Bedömningen av huruvida avtalet är effektivt får avgöras utifrån vilket skydd avtalet innebär för naturtypen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft15"&gt;Väl integrerade i omgivande landskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Att bevarandet ska ske genom system som är väl integrerade i om- givande landskap framgår av såväl Aichimål 11 som det svenska etapp- målet för skydd av områden. Vad som avses och hur det ska kunna mätas finns inte närmare beskrivet i något vägledningsdokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Enligt utredningen bör en väl integrerad skyddsåtgärd innebära att man även måste beakta hur det omgivande landskapet förvaltas. Om det omgivande landskapet består av skog eller andra naturtyper som under lång tid samspelat med det bevarade området är det beva- rade området normalt bättre integrerat i det omgivande landskapet än om det omgivande landskapet är kraftigt omvandlat och exem- pelvis består av åker, är planterat med ett främmande trädslag eller är ett degraderat skogslandskap som förlorat stora delar av sina struk- turer och funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Frivilliga avsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Frivilliga avsättningar har varit en del av etappmålet om skydd av områden. Regeringen har inte närmare angivit vad som avses med fri- villiga avsättningar. Utredningen utgår från att Skogsstyrelsens defini- tion av begreppet har använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;För att en frivillig avsättning ska anses utgöra en effektiv områdes- baserad skyddsåtgärd och därmed utgöra ett bevarande enligt Aichi- mål 11 krävs, i enlighet med vad som anges ovan, att den bland annat är tydligt avgränsad, värdefull för den biologiska mångfalden och eko- systemtjänster och förvaltas på ett sätt som ger positiva och långsik- tiga resultat för bevarandet av den biologiska mångfalden och eko- systemtjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Skogsstyrelsen har vid flera tillfällen genom enkäter till mark- ägare bedömt varaktigheten i de frivilliga avsättningarna. År 2017 analyserades för första gången den faktiska varaktigheten. Analysen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;
&lt;DIV id="p410dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373410x1.jpg/" id="p410img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;gällde hur stor andel av de områden som var frivilligt avsatta 2008 som skyddades formellt respektive avverkades under tidsperioden &lt;NOBR&gt;2008–2016.&lt;SPAN class="ft112"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt; &lt;/SPAN&gt;Cirka 7 procent av den avsatta arealen 2008 hade skyd- dats formellt 2016 och cirka 1 procent hade avverkats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Vad gäller kravet på att skyddsåtgärderna ska vara tydligt avgrän- sade anges i Skogsstyrelsens definition av begreppet frivilliga avsätt- ningar att dessa ska vara dokumenterade i plan eller annan handling. Dessa uppgifter är emellertid inte alltid kända för myndigheterna och därmed svåra att följa upp. Att avsättningarna inte är kända för myndigheterna medför även att det är svårt att göra en analys av representativitet och konnektivitet och därmed i vilken utsträckning de ingår i väl förbundna system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Som utredningen konstaterat inledningsvis under sin analys av innebörden av Aichimål 11 bör kriterierna för de områden som kan utgöra ett bevarande enligt målet kunna användas flexibelt. Alla kriterier behöver alltså inte uppfyllas inom ramen för de nationella mål som ska tas fram. Det är också så Sverige synes ha tillämpat dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft41"&gt;Det huvudsakliga syftet med CBD är att bevara biologisk mång- fald. I en undersökning 2011 bedömdes cirka 62 procent av alla frivilliga avsättningar vara områden med utvecklade naturvärden.&lt;SPAN class="ft90"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;I områden med utvecklade naturvärden ingick i detta sammanhang nyckelbio- top, objekt med naturvärde samt skyddszon. Syftet med de frivilliga avsättningarna är naturvård och det bör i normalfallet antas att dessa förvaltas så att de bevarar och utvecklar höga naturvärden. De frivil- liga avsättningarna är en central del av den svenska politiken om bevar- ande av biologisk mångfald i skogen och etappmålet om skydd av områden. Det är därför rimligt att betrakta en frivillig avsättning som ett bevarande enligt Aichimål 11 i en svensk kontext. Avsättningen bör dock uppfylla kravet på dokumentation i enlighet med Skogs- styrelsens definition av begreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Avrapportering av regeringsuppdrag om frivilliga avsättningar&lt;SPAN class="ft94"&gt;, meddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;4-2017,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;30–31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Skogsbrukets frivilliga avsättningar&lt;/SPAN&gt;, rapport 5/2012, s. 16.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="p411dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373411x1.jpg/" id="p411img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;Improduktiv skogsmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;På improduktiv skogsmark som är större än 0,1 hektar är avverkning, andra skogsvårdsåtgärder och gödsling förbjuden. Det är dock tillåtet att avverka enskilda träd om det inte förändrar naturmiljöns karak- tär.&lt;SPAN class="ft81"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Ytor mindre än 0,1 hektar omfattas således inte av förbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Regeringen har i samband med beslut om etappmål för skydd av områden uttalat att improduktiv skogsmark täcker stora arealer och på vissa platser kan de i relation till den gröna infrastrukturen ha betydelse för andra värden och för att koppla samman områden med höga naturvärden.&lt;SPAN class="ft88"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Den improduktiva skogsmarken kan på ett betydande sätt bidra till konnektiviteten i landskapet för sådana arter som är knutna till eller kan förekomma på improduktiv skogsmark. Den improduktiva skogsmarken kan dock inte bidra till konnektiviteten för sådana arter som är specialiserade på att leva i andra miljöer; habitatspecialiserade arter som enbart är knutna till produktiva skogstyper kommer inte att kunna sprida sig i landskapet med hjälp av improduktiva skogar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Den improduktiva skogsmarken skulle genom nuvarande lagstift- ning kunna utgöra del i ett system av områdesbaserade skyddsåtgär- der. För att kunna anses vara ett sådant bevarande som avses i Aichi- mål 11 bör dock den improduktiva skogsmarken uppfylla de kriterier i övrigt som anges i målet. För att improduktiv skogsmark kan anses utgöra område av särskild betydelse för biologisk mångfald bör den uppfylla den nivå av naturvärden som avses med skogsbiologisk värde- kärna. Uppgifter om hur stor andel av den improduktiva skogsmar- ken som i dag utgör skogsbiologisk värdekärna saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Det ska noteras att improduktiv skogsmark ofta har en flytande mosaikartad gräns i naturen och att ytor med improduktiv skogsmark därför kan vara svåra att avgränsa, till exempel kan det inom en yta improduktiv skogsmark finnas öar med produktiv skog. Betydande arealer improduktiv skogsmark producerar strax under 1 skogskubik- meter om året och övergår troligen i ett varmare klimat till produktiv skogsmark. Impediment saknar regelmässigt geografisk avgränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;För att kunna räknas in i målet bör improduktiv skogsmark, pre- cis som andra områden även avgränsas och dokumenteras på ett trans- parent sätt samt förvaltas så att naturvärdena bevaras och utvecklas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;13 a § skogsvårdslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Regeringsbeslut M2014/593/Nm, s. 14. Regeringen talar i detta sammanhang om skogliga impediment.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft32"&gt;långsiktigt. Ett sätt att göra detta på kan vara att dokumentera den improduktiva skogsmark som avses förvaltas på detta sätt i skogs- bruksplan. På samma sätt som nämnts för områden som omfattas av formellt skydd måste bevarande av områden på improduktiv skogs- mark även vara effektivt och rättvist förvaltade. I sammanhanget ska dock understrykas att det faktum att mark utgör improduktiv skogs- mark inte innebär att marken är skyddad från andra åtgärder som skulle kunna skada den biologiska mångfalden som exempelvis bygg- nation och infrastrukturprojekt. Sådana åtgärder föregås dock ofta av en tillståndsprövning med krav på en miljökonsekvensbeskrivning varvid negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden kan beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Hänsynsytor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;De ytor som på produktiv skogsmark lämnas av hänsyn till miljön i samband med avverkning utgör hänsynsytor. Den ackumulerade arealen hänsynsytor som lämnats i Sverige mellan &lt;NOBR&gt;1993–2018&lt;/NOBR&gt; bedöms vara 425 900 hektar. Skogsstyrelsen har bedömt att drygt 40 procent av de lämnade hänsynsytorna är större än 0,5 hektar när överlapp med frivilliga avsättningar räknats bort. Samlad kunskap om i vilken grad hänsynsytorna utgör skogsbiologiska värdekärnor innan avverk- ning sker saknas. Det finns heller ingen uppföljning om i vilken ut- sträckning hänsynsytorna finns kvar över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;I vilken grad rödlistade arter kan bevaras i hänsynsytor efter av- verkning har bedömts av Artdatabanken. Artdatabanken konstaterar att hänsynsytor större än 0,5 hektar i betydligt högre utsträckning kan bevara rödlistade arter än mindre hänsynsytor. Detta förutsätter dock att miljöhänsynen lämnas där arterna finns i beståndet och artförekomsten måste ligga centralt i hänsynsytan, annars blir nyttan sämre eller ingen alls. Det bör även påpekas att bedömningen endast avser i vilken grad arter kan överleva på den plats där hänsyn lämnas, om bedömning hade gjorts på hela beståndsnivån skulle det i de flesta fall resultera i lägre bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Hänsynsytor som är tillräckligt stora för att bevara naturvärden i en skoglig värdekärna skulle kunna utgöra ”effektiva områdesbase- rade skyddsåtgärder” under förutsättning att de uppfyller de kriterier som anges ovan om att vara tydligt avgränsade, värdefulla för den bio-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;logiska mångfalden, vara effektivt och rättvist förvaltade och bevaras långsiktigt. Förutsatt att området uppfyller kraven på naturvärden och långsiktighet skulle kriterierna i övrigt kunna uppfyllas genom att hänsynsytan dokumenteras i en skogsbruksplan som en frivillig avsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Stora hänsynsytor bör således för att omfattas av Aichimål 11, precis som andra områden, vara skogsbiologiska värdekärnor, av- gränsade och dokumenterade på ett transparent sätt samt förvaltas så att värdena bevaras långsiktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Övrig miljöhänsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft12"&gt;Miljöhänsyn som är ekologiskt funktionell vid skogsbruksåtgärder har en generellt stor betydelse för bevarande av biologisk mångfald. Exempelvis kan sådan miljöhänsyn ha en viktig betydelse för att upp- rätthålla konnektiviteten i ett landskap för vissa arter och bidra till att reservat och andra områdesbaserade skyddsåtgärder kan utgöra väl förbundna system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Miljöhänsynen, förutom vissa större hänsynsytor, är dock inte en områdesbaserad skyddsåtgärd och bör därför beaktas inom ramen för Aichimål 7. Miljöhänsyn i form av naturlig succession, återställande av hydrologi, trädslagsblandning, ekologiskt funktionella övergångs- zoner mot vattendrag, våtmarker, jordbruksmark och bebyggelse, hyggesfria metoder samt andra försiktighetsmått och anpassningar till artskyddet, friluftslivet eller rennäringen, gynnande av evighets- träd så att ekosystemet upprätthåller sina ekologiska funktioner, bör enligt utredningens bedömning inte anses vara områdesbaserade skyddsåtgärder. Åtgärderna bör i stället ses som sådan hänsyn som bidrar till ett hållbart skogsbruk enligt Aichimål 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft15"&gt;Övriga skyddsformer och begränsningar i brukandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Utredningen vill återigen understryka att bedömningarna ovan har avsett bevarande av biologisk mångfald i skogen. Huruvida andra skyddsformer som inte nämnts ovan kan omfattas av Aichimål 11 har därmed inte bedömts. Ett exempel på detta är strandskydd som i dessa sammanhang ibland nämns som en skyddsform som borde eller inte borde omfattas av ett bevarande enligt Aichimål 11.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Strandskydd är ett områdesskydd som regleras i 7 kap. miljöbal- ken och som huvudregel omfattar land- och vattenområde 100 meter från strandlinjen. Skyddet innebär, med vissa undantag, ett förbud mot att uppföra byggnader men också vidta åtgärder som hindrar eller avhåller allemansrättsligt tillträde. Strandskydd innebär även ett förbud mot att vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Åtgärder som behövs för bland annat skogs- bruket omfattas inte av strandskydd. Utredningen bedömer mot denna bakgrund att strandskyddsområde inte bör vara relevant för bevarande av biologisk mångfald i skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Även vissa andra skyddsformer och begränsningar, till exempel riksintressen bedöms på samma sätt inte heller utgöra tillräckligt effek- tiva skydd för att fullt ut bevara och utveckla naturvärdena i skogs- områden av särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystem- tjänster. I allmänhet behövs ett striktare skydd, eller att området avsätts för naturvård som en frivillig avsättning, för att bevara eller utveckla områden av särskilda betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;Aichimål 12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft11"&gt;År 2020 har utrotning av kända hotade arter förhindrats och deras bevarandestatus har varaktigt förbättrats, särskilt när det gäller de arter som minskar snabbast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft32"&gt;Enligt CBD:s vägledningsdokument för Aichimål 12 är de arter som avses i detta mål sådana kända arter som enligt Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) klassas som hotade. I Sverige återfinns klassningen enligt IUCN i rödlistan. Rödlistan beskrivs närmare i kapitel 3.6.3. Lite förenklat innebär klassningen enligt rödlistan att en arts risk att dö ut bedöms. Den bedöms utifrån ett antal kriterier som prognostiserar artens framtida möjlighet att överleva. Klass- ningen av en art enligt IUCN:s kriterier innebär i sig inget krav för en stat att vidta åtgärder. De motsvarar alltså inte kraven enligt art- och habitatdirektivet att vidta åtgärder för att arter ska uppnå gynn- sam bevarandestatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft9"&gt;Aichimål 12 har två delar, dels förhindra utrotning av arter, dels förbättra arternas bevarandestatus. Vad gäller målet att förhindra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="p415dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373415x1.jpg/" id="p415img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;utrotning anges i CBD:s vägledningsdokument bland annat att för- hindra ytterligare utrotning innebär att de arter som för närvarande är hotade inte klassas om till utrotade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;En förbättring av bevarandestatus innebär enligt vägledningen att en art ökar i antal till en punkt där den övergår till en lägre hotstatus. En art ska inte längre betraktas som hotad när den klassas som nära hotad (NT) enligt &lt;NOBR&gt;IUCN-kriterierna.&lt;/NOBR&gt; Vägledningsdokumentet anger även att de nationella målen bör vara ambitiösa men realistiska och att nationella listor över hotade arter bör användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;I maj 2019 presenterade FN:s forskarpanel för biologisk mång- fald och ekosystemtjänster (IPBES) en rapport&lt;SPAN class="ft81"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;som sammanfattar den allvarliga situationen för biologisk mångfald på global nivå. Rap- porten visar att ungefär en miljon arter, både växter och djur, i dag är utrotningshotade och många riskerar att försvinna inom ett årtionde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Under 2019 publicerade Europeiska miljöbyrån (EEA) en rap- port&lt;SPAN class="ft112"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;som visar att Europa, trots ambitiösa mål, fortsätter att förlora biologisk mångfald i en oroväckande takt och att många överens- komna politiska mål inte uppnås. 60 procent av arterna och 77 pro- cent av naturtyperna som skyddas enligt habitatdirektivet har inte gynnsam bevarandestatus. Förlusten av biologisk mångfald är inte heller begränsad till sällsynta eller hotade arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft32"&gt;I Sverige redovisas, som nämnts, den svenska bedömning av arter enligt &lt;NOBR&gt;IUCN-kriterierna&lt;/NOBR&gt; i rödlistan. Med ungefär fem års mellanrum gör SLU Artdatabanken en genomgång av Sveriges arter och bedö- mer deras status enligt dessa. I samband med framtagandet av den nuvarande rödlistan, publicerad 2020, bedömdes statusen för drygt 10 000skogslevande arter&lt;SPAN class="ft112"&gt;75&lt;/SPAN&gt;, ungefär lika många som vid framtagan- det av 2015 års rödlista.&lt;SPAN class="ft112"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Här följer resultaten för 2020 med resul- taten för 2015 inom parentes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft111"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;IPBES (2019): &lt;/SPAN&gt;Global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovern- mental &lt;NOBR&gt;Science-Policy&lt;/NOBR&gt; Platform on Biodiversity and Ecosystem Services&lt;SPAN class="ft110"&gt;. E. S. Brondizio, J. Settele, S. Díaz, and H. T. Ngo (editors). IPBES secretariat, Bonn, Germany.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;European Environment Agency, &lt;/SPAN&gt;The European environment – state and outlook 2020 Knowledge for transition to a sustainable Europe&lt;SPAN class="ft94"&gt;, (SOER)., 2019. doi: 10.2800/9674.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;SLU Artdatabanken, Eide, W. m.fl., (red.) 2020, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020&lt;/SPAN&gt;, SLU Artdatabanken rapporterar 24, Uppsala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SLU ArtDatabanken, &lt;/SPAN&gt;Rödlistade arter i Sverige 2015&lt;SPAN class="ft20"&gt;, Uppsala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="p416dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373416x1.jpg/" id="p416img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Skog är en viktig livsmiljö för 2 050 (1 825) av de rödlistade arterna. Av dessa är:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;999 (904) hotade i strikt bemärkelse (VU, EN eller CR)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;759 (686) nära hotade (NT)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;68 (68) nationellt utdöda (RE).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Av de 2 050 arterna som har skogen som en viktig livsmiljö har 224 (167) inte kunnat kategoriseras på grund av kunskapsbrist (DD).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft12"&gt;Sammanfattningsvis framgår av SLU Artdatabankens bedömning att antalet arter som har skogen som en viktig livsmiljö och som bedöms vara hotade har ökat från 904 till 999 från 2015 till 2020. Det mot- svarar en ökning med cirka tio procent. Vissa av förändringarna i kate- gorisering beror på ökad kunskap och vissa på reella förändringar i hotstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;Mål om att förhindra hot mot arter och att uppnå en gynnsam bevarandestatus för arter finns i preciseringarna till miljökvalitets- målen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;. I preciseringen till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;anges att ”Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar”. I preciseringen till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;anges ”Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Naturvårdsverket skriver i den årliga uppföljningen av miljö- målen 2020&lt;SPAN class="ft88"&gt;77&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft3"&gt;Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Större hän- syn behöver tas när naturresurserna nyttjas, likaså behövs ett ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Fortfarande avverkas stora arealer skog med höga naturvärden i stället för att skyddas och odlingslandskapets ängs och betesmarker växer igen. Vissa styrmedel tillämpas inte, till exempel visar påverkan på hänsynskrävande biotoper i skog i många fall en negativ trend, och det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020&lt;SPAN class="ft20"&gt;, Naturvårdsverket rapport 6919, s. 396.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;
&lt;DIV id="p417dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373417x1.jpg/" id="p417img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;Utredningen konstaterar att utvecklingen för de hotade skogslevande arterna på den svenska rödlistan som helhet således inte varaktigt har förbättrats och att ytterligare åtgärder därför är nödvändiga för att Aichimål 12 ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;EU:s strategi för genomförandet av CBD&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har valt att ta fram en särskild strategi för att bidra till genomförandet av den strategiska plan som beslutats inom CBD. EU:s miljöministrar tog i december 2011 beslut om EU:s stra- tegi för biologisk mångfald till 2020 (Council of the European Union 18862/11) genom rådsslutsatser som bygger på kommissionens för- slag. Strategin innehåller sex &lt;NOBR&gt;EU-mål.&lt;/NOBR&gt; Regeringen har beskrivit hur &lt;NOBR&gt;EU-målen&lt;/NOBR&gt; i strategin stämmer överens med Aichimålen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft56"&gt;Mål 1 – Genomföra fågel- och habitatdirektiven fullt ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft17"&gt;EU har som mål att fågel- och habitatdirektiven ska genomföras fullt ut. Det innebär att det ekologiska nätverket Natura 2000 ska färdigstäl- las och att bevarandeplaner för områdena ska utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft17"&gt;Målet refererar till Aichimål 5, dvs. målet att halvera förlusten av habitat (livsmiljöer) och Aichimål 12, dvs. målet att stoppa utrotningen av hotade arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft56"&gt;Mål 2 – Bevara och restaurera ekosystem och deras tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft3"&gt;EU har som mål att bevara och restaurera ekosystem och deras tjänster. I arbetet med detta mål läggs vikt vid att dels tydliggöra ekosystemens värde, dels att en strategi för grön infrastruktur ska utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft17"&gt;Målet ligger närmast Aichimål 14, dvs. målet att till 2020 är ekosystem- tjänster säkrade och återställda och Aichimål 15, dvs. målet att ekosyste- mens resiliens har stärkts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft56"&gt;Mål 3 – Öka jord- och skogsbrukets bidrag för bevarande och restaurering av den biologiska mångfalden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft3"&gt;EU har som mål att jord- och skogsbrukets bidrag för bevarande och restaurering av den biologiska mångfalden ska ökas. Den gemensamma jordbrukspolitiken har stor betydelse för målet. Europeiska rådet anser att EU:s gemensamma program för genetiska resurser i jordbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2013/14:141, s. 33f. Mål 4 – säkerställa ett hållbart fiske, har utelämnats i citatet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="p418dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373418x1.jpg/" id="p418img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p942 ft17"&gt;(rådets förordning [EG] nr 870/2004) kan ge värdefulla bidrag till mål- uppfyllelsen. I rådsslutsatserna uppmanas medlemsländerna att även inom skogsbruket arbeta för bevarande av skyddade arter och habitat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft17"&gt;Målet anknyter till Aichimål 7 om hållbart nyttjande och bevarande av biologisk mångfald inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; vatten- och skogsbruk. Även Aichi- mål 13, som omfattar bevarandet av den genetiska mångfalden, särskilt för odlade växter och domesticerade djur, berörs i strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft17"&gt;[…]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft56"&gt;Mål 5 – Bekämpa invasiva främmande arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft3"&gt;EU har som mål att invasiva främmande arter ska bekämpas. I rådsslut- satserna uppmärksammas behovet av förslag till ny växtskyddsförord- ning och en förordning om invasiva främmande arter. Medlemsstaterna uppmanas att ratificera barlastvattenkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft17"&gt;Målet bidrar till uppfyllandet av Aichimål 9 om invasiva främmande arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft56"&gt;Mål 6 – Bidra till att avvärja förlusten av biologisk mångfald globalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft17"&gt;EU har som mål att bidra till att avvärja förlusten av biologisk mångfald globalt. Målet handlar om EU:s internationella arbete för biologisk mång- fald främst inom konventionen för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft123"&gt;Målet stämmer överens med Aichimål 3 om att fasa ut subventioner som är skadliga för biologisk mångfald och Aichimål 4 om hållbar produk- tion och konsumtion. Vidare stämmer målet överens med Aichimål 13 om bevarandet av genetisk variation och Aichimål 16 om ikraftträdande av Nagoyaprotokollet om tillträde till och rättvis fördelning av vinster från nyttjande av genetiska resurser. Slutligen stämmer målet överens med Aichimål 20 om att få fram resurser för att genomföra den strate- giska plan som antagits av parterna till konventionen för biologisk mång- fald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Den europeiska gröna given&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft41"&gt;Kommissionen har i december 2019 presenterat en ny tillväxtstrategi som syftar till att ta itu med de utmaningar världen och EU står inför beträffande klimat och miljö, den europeiska gröna given.&lt;SPAN class="ft90"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Strategin ska ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Den europeiska gröna given &lt;/SPAN&gt;Bryssel den 11.12.2019 COM(2019)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;640&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="p419dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373419x1.jpg/" id="p419img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Strategin ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelate- rade risker och effekter. Samtidigt måste omställningen vara rättvis och inkluderande. Den gröna given är en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling. Strategin innehåller bland annat en vision om att skärpa EU:s klimatmål för 2030 och 2050. Kommissionen har i september 2020 lagt fram en plan för att höja EU:s mål för minskade växthus- gasutsläpp för 2030 till minst 55 procent, jämfört med 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Den gröna given innehåller även ett avsnitt om bevarande och återställande av ekosystem och biologisk mångfald. Där läggs fast en princip om att all &lt;NOBR&gt;EU-politik&lt;/NOBR&gt; ska bidra till att bevara och restaurera Europas naturkapital. Vidare framgår att EU avser spela en nyckel- roll vid nästkommande partskonferens för CBD. Enligt den gröna given ska kommissionen lägga fram en strategi för biologisk mång- fald. I maj 2020 har kommissionen beslutat om en sådan strategi.&lt;SPAN class="ft81"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Strategin avser att beskriva EU:s ståndpunkt inför den femtonde partskonferensen, med globala mål för skydd av biologisk mångfald och åtaganden för att ta itu med de viktigaste orsakerna till förlust av biologisk mångfald i EU, med stöd av mätbara mål som inriktas på de allvarligaste orsakerna till förlust av biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I strategin för biologisk mångfald uttalas att minst 30 procent av landytan och minst 30 procent av havet bör skyddas i EU. Som ett led i detta anges i strategin att tio procent av EU:s landyta och tio procent av EU:s hav – vara strikt skyddade. Som ett led i foku- seringen på strikt skydd kommer det att vara avgörande att definiera, kartlägga och strikt skydda alla återstående urskogar och natursko- gar&lt;SPAN class="ft81"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;i EU. Vad som avses med strikt skydd definieras inte i strategin. Medlemsstaterna kommer att ha ansvaret för att utse dessa ytterli- gare skyddade och strikt skyddade områden. Dessa utsedda områden bör antingen ingå i Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket&lt;/NOBR&gt; eller i nationella skydds- system. Alla skyddade områden måste ha tydligt definierade bevar- andemål och bevarandeåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Utöver ett strikt skydd av urskogar och naturskogar anges i stra- tegin att EU måste se till att skogarna får en bättre kvalitet, stärkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030&lt;/SPAN&gt;, COM(2020) 380 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;“primary and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;old-growth&lt;/NOBR&gt; forests”.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;
&lt;DIV id="p420dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373420x1.jpg/" id="p420img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;motståndskraft och ökar i omfattning, så att de kan stå emot bränder, torka, skadedjursangrepp, sjukdomar och andra hot som sannolikt kommer att öka med klimatförändringen. För att detta ska kunna ske kommer kommissionen att föreslå en särskild skogsstrategi för EU under 2021 i linje med kommissionens vidare ambitioner för biologisk mångfald och klimatneutralitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Andra internationella överenskommelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Skogsprinciperna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft41"&gt;De så kallade Skogsprinciperna antogs vid FN:s konferens i Rio om miljö och utveckling 1992. De &lt;NOBR&gt;icke-bindande&lt;/NOBR&gt; skogsprinciperna kan sägas ha blivit resultatet av att man inte lyckades enas kring en skogskonvention. Överläggningarna under konferensen resulterade bland annat i att ett dokument om principer för global samstämmig- het om brukande, bevarande och hållbar utveckling av alla slags sko- gar undertecknades, de så kallade Skogsprinciperna. Principerna är övergripande till sin karaktär och tillämpbara på alla typer av skogar. De slår fast att skogsfrågor måste behandlas i ett holistiskt perspek- tiv. Bland annat anges i principerna att skogsresurser och skogsmark bör förvaltas på ett hållbart sätt för att tillgodose den nuvarande generationens och kommande generationers sociala, ekonomiska, ekologiska, kulturella och andliga mänskliga behov. Dessa behov om- fattar produkter och tjänster som virke, vatten, mat, djurfoder, läke- medel, bränsle, bostäder, arbetstillfällen, fritidsaktiviteter, hemvist för djur, landskapsmångfald, kolsänkor och kolreservoarer. Lämpliga åtgärder bör vidtas för att skydda skogen mot miljöskador, inklusive luftföroreningar, bränder, skadedjur och sjukdomar för att upprätt- hålla deras fulla värde. Skogsprincipernas tillkomst var ett av de vik- tigare skälen till att den svenska skogspolitiken fick en ny utform- ning 1993 med mer tyngd för miljöfrågorna och jämställda mål för produktion och miljö.&lt;SPAN class="ft90"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop 1992/93:226 s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="p421dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373421x1.jpg/" id="p421img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;United Nations Forum on Forests (UNFF)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;FN:s skogsforum (UNFF), som är den globala policyprocessen för skog, möts varje år för att diskutera och enas om inriktningen på förvaltningen av världens skogar samt främja politiskt engagemang i medlemsländerna för att uppnå detta. År 2007 enades UNFF om ett &lt;NOBR&gt;icke-bindande&lt;/NOBR&gt; avtal om skog, FN:s skogsinstrument. Avtalet syftar till att genomföra hållbar förvaltning av skog &lt;SPAN class="ft112"&gt;83&lt;/SPAN&gt;på global nivå. Avtalet innehåller bl. a fyra grundläggande mål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Minska avskogningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft17"&gt;Reverse the loss of forest cover worldwide through sustainable forest management, including protection, restoration, afforestation and re- forestation, and increase efforts to prevent forest degradation;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Stärka skogens olika nyttor och dess bidrag till förbättrade livs- villkor för människor som är beroende av skog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft17"&gt;Enhance &lt;NOBR&gt;forest-based&lt;/NOBR&gt; economic, social and environmental benefits, in- cluding by improving the livelihoods of &lt;NOBR&gt;forest-dependent&lt;/NOBR&gt; people;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Öka arealen av skog som är hållbart brukad eller skyddad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft17"&gt;Increase significantly the area of protected forests worldwide and other areas of sustainably managed forests, as well as the proportion of forest products from sustainably managed forests;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Stoppa minskningen av biståndsmedel till hållbart skogsbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft17"&gt;Reverse the decline in official development assistance for sustainable forest management and mobilize significantly increased, new and addi- tional financial resources from all sources for the implementation of sustainable forest management.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft41"&gt;FN:s Generalförsamling antog i april 2017 FN:s strategiska plan för skog på grundval av förarbeten inom &lt;NOBR&gt;UNFF-processen.&lt;/NOBR&gt; Planen har sex globala skogsmål och 26 delmål som ska uppnås till år 2030. Dessa globala skogsmål bygger på de fyra målen i FN:s skogsinstru- ment, FN:s globala mål för hållbar utveckling och andra skogsrela-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Forest Europe har definierat &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;sustainable forest management &lt;/SPAN&gt;som Sustainable forest manage- ment. “sustainable management” means the stewardship and use of forests and forest lands in a way, and at a rate, that maintains their biodiversity, productivity, regeneration capacity, vitality and their potential to fulfil, now and in the future, relevant ecological, economic and social functions, at local, national, and global levels, and that does not cause damage to other ecosystems. General Guidelines for the Sustainable Management of Forests in Europe, Ministerial Conference on the Protection of Forests in Europe.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="p422dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373422x1.jpg/" id="p422img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p577 ft10"&gt;terade globala målsättningar. Flera av de globala målen och delmålen adresserar biologisk mångfald direkt eller indirekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Internationella naturvårdsunionen (IUCN)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft32"&gt;International Union for Conservation of Nature and Natural Re- sources, IUCN, på svenska Internationella naturvårdsunionen, är den äldsta och största världsomfattande naturvårdsorganisationen. Organisationen grundades 1948 och är i dag en ledande auktoritet på temat miljö och hållbar utveckling med bevarandet av biologisk mång- fald som en central fråga. Organisationen består av sex olika kom- missioner.&lt;SPAN class="ft112"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;En av dessa kommissioner, World Commission on Protected Areas (WCPA), arbetar med skyddade områden och har till uppgift att främja och etablera effektiv förvaltning av skyddade områden runt om i världen. WCPA ska bland annat hjälpa regeringar, förval- tare och ägare att planera och sköta förvaltningen av skyddade om- råden genom att bistå med expertis och kunskap samt nätverkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;För att underlätta den internationella jämförelsen av de olika län- dernas och regionernas skyddade områden har IUCN tagit fram rikt- linjer för kategorisering av dessa med avseende på de skyddade om- rådenas olika förvaltningsformer och deras syfte. Riktlinjerna består av ett system med sex olika kategorier för klassificering av skyddade &lt;NOBR&gt;om-råden&lt;/NOBR&gt; (Ia/Ib – VI). Kategorierna är erkända av internationella organ, så som FN, och av nationella regeringar och används som en global standard för att definiera och rapportera in skyddade områden. Nedan följer en kort beskrivning över respektive kategori.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Kommissionen för artbevarande (Species Survival Commission, SSC), Kommissionen för miljölagstiftning (Commission on Environmental Law, CEL), Kommissionen för utbildning och information (Commission on Education and Communication, CEC), Kommissionen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; ekonomi- och socialpolitik (Commission on Environmental, Economic and Social Policy, CEESP), Kommissionen för biotopvård (Commission on Ecosystem Management, CEM) och Kommissionen för naturskyddsområden (World Commission on Protected Areas, WCPA).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="p423dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373423x1.jpg/" id="p423img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft19"&gt;Tabell 8.3 IUCN:s kategorier av skyddade områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft19"&gt;Kategori&lt;SPAN style="padding-left:93px;"&gt;Beskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p955 ft199"&gt;Ia Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;Områden som inrättas huvudsakligen för skydd av den biologiska mångfalden och i forskningssyfte. Mänsklig aktivitet och användning av områden är strikt kontrollerad och begränsad för att garantera fullskaligt skydd av viktiga naturvärden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p956 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Ib&lt;/SPAN&gt; Vildmarksområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft3"&gt;(Wilderness Area)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft126"&gt;Områden skyddade huvudsakligen för att bevara stora vildmarksområden som har förblivit opåverkade eller endast i liten utsträckning blivit påverkade av &lt;SPAN class="ft201"&gt;människans aktiviteter. Syftet är att dessa områden ska&lt;/SPAN&gt; kunna behålla sin naturliga karaktär och sitt naturliga tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p958 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;II&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;Nationalpark (National Park)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;Områden som inrättas med syftet att bevara ekosystem för rekreation. Vanligtvis är dessa relativt stora naturområden som avsatts för att skydda storskaliga ekologiska processer och för att ge allmänheten möjligheter att vistas i området.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;DIV id="id_5_1"&gt;
&lt;P class="p959 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;III&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Naturmonument (Natural Monument):&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft205"&gt;Bevarande av naturföreteelser. Dessa skyddade områden&lt;SPAN class="ft20"&gt; avsätts för att skydda fysiska monument, så som grottor, djuphavsberg, forntida lundar, osv. Områden är oftast små med högt besöksvärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td188"&gt;&lt;P class="p23 ft99"&gt;IV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p715 ft122"&gt;Habitat/Artskyddsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td216"&gt;&lt;P class="p22 ft99"&gt;Bevarande av områden eller specifika arter genom aktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td181"&gt;&lt;P class="p715 ft3"&gt;(Habitat/Species&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td216"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;skötsel. Dessa områden eller arter är i behov av skötsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td181"&gt;&lt;P class="p715 ft3"&gt;Management Area):&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td216"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;för sin överlevnad.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td218"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td219"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td221"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td222"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td223"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p56 ft117"&gt;V&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Skyddat landskap/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Bevarande av landskap/havsområde för rekreation. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft206"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft206"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft206"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td227"&gt;&lt;P class="p22 ft207"&gt;havsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft206"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;dessa områden har samspelet mellan människan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft206"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;(Protected Landscape/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;naturen över tid skapat en distinkt karaktär med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Seascape):&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;värdefulla ekologiska, biologiska, kulturella och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td229"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;natursköna värden. Den mänskliga interaktionen i dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p960 ft3"&gt;områden är avgörande för bevarandet av dess värden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7"&gt;
&lt;DIV id="id_7_1"&gt;
&lt;P class="p956 ft3"&gt;VI Skyddat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;naturresursområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft3"&gt;(Managed Resource&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;Protected Area)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft210"&gt;Bevarande av områden för hållbart nyttjande av naturliga ekosystem. Dessa områden är relativt stora områden i naturligt tillstånd där en del av området är under hållbar förvaltning och där viss nivå av icke - industriell användning av naturresurser är tillåten. Det &lt;NOBR&gt;icke-industriella&lt;/NOBR&gt; nyttjandet av naturresurserna betraktas som naturvård.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_8"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td230"&gt;&lt;P class="p22 ft189"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Not reported&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td231"&gt;&lt;P class="p22 ft189"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;Områden som ej kategoriserats in i någon &lt;NOBR&gt;IUCN-kategori&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td232"&gt;&lt;P class="p22 ft189"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td238"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_9"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft12"&gt;Data över de nationellt skyddade land- och havsområdena sam- manställs i EU:s gemensamma databas över skyddade områden data- basen Common Database on Designated Areas (CDDA). Databasen följer &lt;NOBR&gt;IUCN-kriterierna.&lt;/NOBR&gt; När Sverige rapporterar in till CDDA görs detta med &lt;NOBR&gt;IUCN-kriterierna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;Viktiga &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; för arbetet med biologisk mångfald är de två s.k. naturvårdsdirektiven som innefattar fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Fågeldirektivet innehåller regler till skydd för samt- liga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU. Skyddet gäller för såväl fåglarna som deras ägg, reden och boplatser. Art- och habitatdirektivet kompletterar fågeldirektivet och omfattar både djur och växter samt livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft32"&gt;Trots att det i den svenska översättningen av direktivet anges begreppet livsmiljö är det mer vanligt i ett svenskt sammanhang att begreppet naturtyp används i stället för livsmiljö. På motsvarande sätt är det mer vanligt att i ett svenskt sammanhang, när det handlar om arter och populationer, använda sig av ordet livsmiljö för det som i direktivet avser habitat. Begreppen naturtyp och livsmiljö kommer därför att användas i redogörelsen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Medlemsstaterna ska enligt art- och habitatdirektivet vidta åtgär- der som syftar till att bibehålla eller återuppbygga en god bevarande- status i fråga om livsmiljöer för vilda levande djur och växter av gemenskapsintresse. Detsamma gäller även för ett antal i art- och habitatdirektivet förtecknade naturtyper. Det innebär att förutsätt- ningen för att djuren och växterna ska kunna bevaras i sina naturliga levnadsmiljöer ska upprätthållas. Motsvarande krav enligt fågeldirek- tivet innebär att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nöd- vändiga för att bibehålla eller återupprätta populationen av samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU. För dessa fågelarter ska medlemsstaterna även vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skydda, bevara och återställa tillräckligt varierande och stora livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft44"&gt;De två direktiven innebär således krav på medlemsstaterna att inrätta dels ett områdesskydd (Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden),&lt;/NOBR&gt; dels ett art- skydd. Målet för art- och habitatdirektivet är att bibehålla eller åter-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;ställa vad som definieras som en gynnsam bevarandestatus för de förtecknade naturtyperna, djur- och växtarterna i art- och habitat- direktivet. Fågeldirektivet saknar begreppet gynnsam bevarande- status. För de arter som omfattas av fågeldirektivet ska i stället med- lemsstaterna bibehålla populationen av de fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaterna på en viss nivå som närmare beskrivs i direktivets artikel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet är rättsligt bindande för medlemsstaterna. De innebär i sig inga skyldigheter för enskilda. Som för alla direktiv måste dessa genomföras genom nationell lagstift- ning och har i det svenska genomförandet uttryckts som skyldig- heter för regeringen, myndigheter och enskilda. Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet utgör minimidirektiv vilket innebär att de enskilda medlemsländerna i samband med att direktiven genomförs kan införa bestämmelser som går längre än direktiven. I svensk rätt genomförs direktiven med bland annat bestämmelser i miljöbalken, jaktlagen (1987:259), förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. och artskyddsförordningen (2007:845).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Art- och habitatdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Syftet med art- och habitatdirektivet är enligt direktivets artikel 2 att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaternas territo- rium. Åtgärder som vidtas enligt direktivet ska syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos naturtyper och arter av vilda djur och växter av gemenskapsintresse. Med naturtyper av gemenskapsintresse avses sådana naturtyper som finns i direktivets bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;En naturtyps bevarandestatus definieras som summan av de fak- torer som påverkar en naturtyp och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funk- tion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt inom med- lemsstaternas europeiska territorium som omfattas av fördraget. En naturtyps bevarandestatus anses ”gynnsam” när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;dess naturliga utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p963 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nöd- vändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns, och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft9"&gt;För att uppnå de angivna syftena i direktivet om gynnsam beva- randestatus för de naturtyper som anges i bilaga 1 och för arter regle- rar direktivet som nämnts två huvudinstrument: dels Natura 2000- nätverket med skyddade områden, dels föreskrifterna om ett strikt skyddssystem för vissa arter. Instrumenten kompletterar varandra och syftar båda till att säkerställa gynnsam bevarandestatus för alla naturtyper och arter av gemenskapsintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Båda instrumenten innebär att medlemsstaterna måste vidta åtgär- der och inrätta system för prövning samt ge utrymme för undantag under särskilda förhållanden. Åtgärder som vidtas ska ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov samt till regionala och lokala särdrag. Sådan hänsyn är begränsad till nämnda åtgärder. Som kom- mer att redogöras för nedan får sådan hänsyn inte tas vid medlems- staternas utpekande av områden som bör ingå i Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Natura 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft41"&gt;För att uppnå syftet med gynnsam bevarandestatus för vissa natur- typer ska ett sammanhängande europeiskt ekologiskt nät av särskilda bevarandeområden bildas (artikel 3). Nätverket ska bildas under beteckningen Natura 2000. Enligt samma artikel ska varje medlems- stat bidra till bildandet av Natura 2000 i en utsträckning som står i proportion till omfattningen på dess territorium av de naturtyper och livsmiljöer för de arter som anges i bilaga 1 och 2. De områden som ska ingå i nätverket är alltså sådana naturtyper som anges i direktivets bilaga 1 och livsmiljöer för sådana arter som finns för- tecknade i direktivets bilaga 2. Nätverket Natura 2000 ska göra det möjligt att bibehålla eller i förekommande fall återställa en gynnsam bevarandestatus hos de berörda naturtyperna och arterna i deras naturliga utbredningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;
&lt;DIV id="p427dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373427x1.jpg/" id="p427img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;I direktiven listas cirka 1 390 arter och drygt 200 naturtyper som anses skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv och som ska bevaras långsiktigt. Av dessa finns 166 arter och 89 naturtyper i Sverige.&lt;SPAN class="ft81"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft42"&gt;Urval av områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft41"&gt;Nätverket av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; ska alltså bestå av särskilda be- varandeområden som medlemsstaterna har en skyldighet att utse. För att utse särskilda bevarandeområden ska medlemsstaterna, på grundval av vissa kriterier som anges i bilaga 3 till direktivet, föreslå en lista över områden där det finns sådana naturtyper och arter som räknas upp i direktivet (artikel 4.1). Listan ska alltså inte omfatta alla områden som överensstämmer med naturtypen eller utgör en livs- miljö för en art som omfattas av direktivet utan väljas utifrån de an- givna kriterierna. Kriterierna ska användas på nationell nivå för be- dömning av ett områdes relativa betydelse för varje naturtyp i bilaga 1 och varje art i bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft12"&gt;Vad gäller kriterier för urval av naturtyper anger direktivet att dessa ska bedömas utifrån a) naturtypens representativitet på om- rådet, b) andel av området som är täckt av naturtypen i förhållande till den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av natur- typen, c) grad av bevarande och möjlighet till återställande av den berörda naturtypens struktur och funktioner och d) global&lt;SPAN class="ft88"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;be- dömning av områdets betydelse för bevarandet av den berörda natur- typen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vad gäller områden som ska pekas ut som livsmiljöer för arter i bilaga 2 ska dessa bedömas utifrån a) storlek och täthet hos den population av arten som finns på området i förhållande till de popu- lationer som finns inom det nationella territoriet, b) grad av bevarande och möjlighet till återställande av de livsmiljöer som är viktiga för den berörda arten, c) grad av isolering hos den population som finns på området i förhållande till artens naturliga utbredningsområde och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;global bedömning av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Av praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; framgår att när medlemsstaterna gör ett urval av områden får detta urval inte baseras på andra hänsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv&lt;SPAN class="ft94"&gt;, resultat från rapporteringen 2019 till EU av bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;2013–2018,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;global &lt;/SPAN&gt;i detta sammanhang avses &lt;SPAN class="ft84"&gt;samlad &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft84"&gt;total &lt;/SPAN&gt;(jämför översättning av eng. global.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;
&lt;DIV id="p428dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373428x1.jpg/" id="p428img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;än de som avser skyddet för naturtyper, djur och växter. Urvalet ska dessutom göras på rent vetenskapliga grunder. Områden eller delar av områden får inte undantas urvalet till nätverket på grund av andra och motstående intressen som till exempel ekonomiska. Sådan hän- syn som anges i artikel 2.3 om hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov samt till regionala och lokala särdrag får inte tas i detta sammanhang.&lt;SPAN class="ft88"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Medlemsstaternas urval av områden ska även göras med utgångs- punkt från bevarandet av gynnsam bevarandestatus i hela det euro- peiska territoriet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Genom att använda en vetenskaplig grund för ur- valet av områden säkerställer man att endast de lämpligaste områdena väljs ut och att ett tillräckligt antal områden ingår i Natura 2000- nätverket för att på lång sikt bevara alla listade arter och naturtyper i hela deras naturliga utbredningsområde inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Den nationella listan över områden ska lämnas över till kommis- sionen som i samråd med medlemsstaterna upprättar ytterligare en lista (artikel 4.1 och 4.2). De områden som hamnar på det utkast till lista som kommissionen upprättar utgör områden av gemenskaps- intresse. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i flera avgöranden betonat att kommis- sionen, för att kunna upprätta ett utkast till en lista över områden av gemenskapsintresse, måste ha tillgång till en uttömmande inventer- ing av de områden som på nationell nivå är av sådant ekologiskt in- tresse att de bidrar till att uppfylla den målsättning att bevara de naturtyper samt vilda djur och växter som avses i direktivet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Anled- ningen är att de berörda naturtyperna och livsmiljöerna för arterna i deras naturliga utbredningsområde kan ligga på båda sidorna av en eller flera av Europeiska unionens inre gränser. En naturtyps eller en arts gynnsamma bevarandestatus ska bedömas i förhållande till med- lemsstaternas hela europeiska territorium som omfattas av fördraget.&lt;SPAN class="ft81"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft41"&gt;En medlemsstat måste alltså utföra en uttömmande inventering av de områden som på nationell nivå är av sådant ekologiskt intresse att de bidrar till att uppfylla den målsättning att bevara naturtyper samt vilda djur och växter som avses i direktivet. Den uttömmande inventeringen ligger till grund för den lista som överlämnas till kom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se bland annat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom av den 7 november 2000, C&lt;SPAN class="ft118"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;371/98.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Se bland annat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; domar av den 11 september 2001 &lt;NOBR&gt;C-67/99&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Irland och &lt;NOBR&gt;C-71/99&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se bland annat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom av den 7 november 2000, C&lt;SPAN class="ft118"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;371/98 och dom av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;september 2001, kommissionen mot Frankrike, C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;220/99.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom av den 11 september 2001, kommissionen mot Tyskland, C&lt;SPAN class="ft5"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;71/99.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="p429dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373429x1.jpg/" id="p429img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft32"&gt;missionen. De områden som föreslås av medlemsstaterna måste vara tillräckliga för att uppnå den målsättning som direktivet anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Huruvida de områden som medlemsstaten föreslår är tillräckliga och leder till att direktivets krav uppfylls är en fråga för kommis- sionen och i sista hand &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att avgöra. Enligt kommissio- nens vägledning anses nätverket av områden som föreslagits av en enskild medlemsstat och områden där kommissionen har beslutat att området är av gemenskapsintresse&lt;SPAN class="ft90"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;generellt vara tillräckligt med avseende på en viss naturtyp eller en viss art, om detta nätverk i en viss biogeografisk region täcker mer än 60 procent av naturtypens totala areal eller av artens totala population i samma biogeografiska region. Om värdet däremot är lägre än 20 procent är det dock prio- riterat att göra en förnyad bedömning av om nätverket är tillräckligt. Mellan 20 procent och 60 procent är det nödvändigt att göra en sär- skild analys från fall till fall.&lt;SPAN class="ft90"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft9"&gt;Enligt artikel 4.1. ska medlemsstaterna då det är lämpligt föreslå att listan anpassas mot bakgrund av resultaten av den övervakning av bevarandestatusen av naturtyper och arter som ska ske enligt arti- kel 11. Enligt utredningen ger bestämmelsen uttryck för att den lista med förslag som medlemsstaterna upprättar är ett levande dokument där ytterligare områden av vissa naturtyper kan behöva föreslås ut- ifrån det resultat övervakningen ger om naturtypens bevarandesta- tus. Komplettering av listan över områden kan ske på initiativ av medlemsstaten eller efter påpekande från kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Sverige har i maj 2020 mottagit en formell underrättelse från kom- missionen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Kommissionen har bland annat framfört att Sveriges för- slag till lista över områden hittills inte kan anses vara uttömmande och att det nuvarande nätverket är otillräckligt för vissa angivna naturtyper och arter. Såvitt utredningen har kunnat bedöma avser bristerna i för- teckningen bland annat näringsfattiga sjöar och vissa angivna typer av havsvikar. Brister vad gäller skogliga naturtyper som omfattas av art- och habitatdirektivet har inte påpekats av kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Avser SCI- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;pSCI-områden.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;SCI-område&lt;/NOBR&gt; är ett område som antagits som område av gemen- skapsintresse. &lt;NOBR&gt;pSCI-område&lt;/NOBR&gt; är ett område som av regeringen beslutats föreslås som område av gemenskapsintresse men ännu inte antagits av &lt;NOBR&gt;EG-kommissionen&lt;/NOBR&gt; som ett sådant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Criteria for assessing National Lists of pSCI at Biogeographical Level Hab. 97/2 rev. 4, 18/11/97 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Criteria for assessing sufficiency of sites designation for habitats listed in annex I and species listed in annex II of the Habitats Directive (2016&lt;SPAN class="ft99"&gt;) (Dokumenten anger den metod som utarbe- tats av kommissionen och ETC/BD för att vägleda bedömningen av om det nätverk av SCI- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;pSCI-områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt; som föreslagits av medlemsstaterna är tillräckligt).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Europeiska kommissionen, 2020/2207 C(2020) 2503 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;
&lt;DIV id="p430dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373430x1.jpg/" id="p430img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft41"&gt;Enligt artikel 3.3. ska medlemsstaterna om de anser det nödvän- digt sträva efter att göra Natura 2000 mer ekologiskt sammanhäng- ande genom att bibehålla och i förekommande fall utveckla de element i naturen som anges i artikel 10 och som är av avgörande betydelse för vilda djur och växter. Artikel 10 anger att medlemsstaterna inom politiken för markanvändning och utveckling, i den mån de anser det nödvändigt, ska sträva efter att främja skötseln och förvaltningen av de element i naturen som är av avgörande betydelse för vilda djur och växter. Med element i naturen avses strukturer och funktioner som är väsentliga för vilda arters flyttning, spridning och genetiska utbyte till exempel floder med sina bankar, de traditionella systemen för markering av markgränser, dammar eller små skogar. Genomför- andet av denna artikel sker bland annat genom att utveckla en grön infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft9"&gt;För närvarande omfattar Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket&lt;/NOBR&gt; cirka 18 procent av Europas landyta. I Sverige täcker det cirka 13 procent av landytan och består av över 4 000 områden, vilket omfattar även marina Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden.&lt;/NOBR&gt; Motsvarande siffror för Finland är också cirka 13 procent av landytan men antalet områden uppgår till 1 866.&lt;SPAN class="ft81"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Den högsta andelen av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områdenas&lt;/NOBR&gt; areal finns i den alpina bio- geografiska regionen i Sverige. Där utgörs 46 procent av landarealen Natura &lt;NOBR&gt;2000-område.&lt;/NOBR&gt; Utanför denna region utgör &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; procent av landarealen Natura &lt;NOBR&gt;2000-område.&lt;SPAN class="ft81"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft42"&gt;Skydd av Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;När ett område har tagits upp på kommissionens utkast till lista över områden av gemenskapsintresse inträder medlemsstatens skyldighet att utse området till ett särskilt bevarandeområde. Detta ska ske så snart som möjligt och senast inom sex år från att området tagits upp på listan (artikel 4.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;För de särskilda bevarandeområdena, alltså de områden som med- lemsstaterna utsett, ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för bevarande, vilket om så krävs innefattar utarbetande av lämpliga skötsel- och förvaltningsplaner. Vidare anges att de nödvändiga åtgär-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Samtliga siffror hämtade från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; Natura &lt;NOBR&gt;2000-barometer,&lt;/NOBR&gt; uppdaterad mars 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag angående Prioritised Action Framework (PAF) for Natura 2000 in Sweden, s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;
&lt;DIV id="p431dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373431x1.jpg/" id="p431img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;der för bevarande ska motsvara ”de ekologiska behoven hos de livsmiljötyper [naturtyper] i bilaga 1 och de arter i bilaga 2 som finns i områdena” (artikel 6.1). De ekologiska behoven för naturtyperna och arterna omfattar de ekologiska behov som måste tillfredsställas för att de ska få en gynnsam bevarandestatus. Bevarandestatusen för naturtyper och arter inom ett område bedöms med ledning av ett antal kriterier som anges i artikel 1 i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft41"&gt;Redan när ett område förts upp på kommissionens lista över om- råden av gemenskapsintresse innebär det ett krav för medlemsstaten att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra försämring av natur- typerna och livsmiljöerna för arterna samt störningar av de arter för vilka områdena har utsetts, om sådana störningar kan ha betydande konsekvenser för målen med direktivet (se artikel 4.5 och 6.2). Arti- keln ska tolkas så, att medlemsstaterna är skyldiga att vidta de lämp- liga åtgärder de rimligen kan förväntas vidta för att förhindra bety- dande försämring eller störningar. De åtgärder som avses går utöver nämnda skötsel- och förvaltningsåtgärder för bevarande.&lt;SPAN class="ft90"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Det går alltså inte att vänta med åtgärder tills försämringen eller störningarna uppträtt. Av kommissionens vägledning om skötsel och förvaltning av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; följer att skyldigheten att vidta åtgärder gäller även i förhållande till verksamheter som inte nödvändigtvis krä- ver tillstånd i förväg, till exempel jordbruk och fiske.&lt;SPAN class="ft90"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;Enligt utred- ningen bör skyldigheten att vidta åtgärder för att förhindra försäm- ring avse även andra areella näringar såsom skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft9"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis är en verksamhet förenlig med arti- kel 6.2 endast om det har säkerställts att den inte förorsakar sådana störningar som kan få betydande konsekvenser för målsättningarna med direktivet, i synnerhet direktivets bevarandemål. Bestämmelsen ger dock stor frihet att på valfritt sätt förhindra försämring i Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden.&lt;/NOBR&gt; Medlemsstaternas skyldighet att förhindra för- sämring och störning omfattar även pågående verksamheter.&lt;SPAN class="ft81"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Även för de områden som finns på den nationella listan som överlämnats till kommissionen har medlemsstaterna en skyldighet att vidta åt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Skötsel och förvaltning av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden:&lt;/NOBR&gt; Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG&lt;SPAN class="ft94"&gt;, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Skötsel och förvaltning av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;SPAN class="ft94"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; &lt;/SPAN&gt;Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG&lt;SPAN class="ft94"&gt;, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Förutsättningar för prövningar och tillsyn i Natura &lt;NOBR&gt;2000–områden&lt;SPAN class="ft20"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; 2017:1, s. 35 som hänvisar till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; avgöranden i mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;C-392/97,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;C-117/02,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; C- 441/03, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;C-226/08,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;C-399/14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;
&lt;DIV id="p432dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373432x1.jpg/" id="p432img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;gärder. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis ska medlemsstaten för dessa områden vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att undvika ingrepp som allvarligt kan äventyra de ekologiska egenskaperna i området.&lt;SPAN class="ft81"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft32"&gt;För ett område som medlemsstaterna utsett som särskilt beva- randeområde ska medlemsstaterna se till att alla planer och projekt som enskilt eller i kombination med andra planer och projekt kan påverka området på ett betydande sätt på ett lämpligt sätt bedöms med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller beva- randet av området. En plan eller ett projekt får inte godkännas om inte nationella myndigheter har kunnat försäkra sig om att det be- rörda området inte kommer att ta skada (artikel 6.3). Detsamma gäller för områden som har förts upp på kommissionens lista över områden av gemenskapsintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i ett avgörande uttalat att det enligt artikel 6.3 inte krävs att det är klarlagt att den plan eller projekt som bedöms har en betydande påverkan på det berörda området utan att det räcker med att det är troligt att planen eller projektet har en sådan påverkan. Direktivet ska enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ses i ljuset av försik- tighetsprincipen och att en risk för betydande påverkan på Natura &lt;NOBR&gt;2000-området&lt;/NOBR&gt; ska anses föreligga när det på grundval av objektiva kriterier inte kan uteslutas att det aktuella projektet eller planen har en betydande påverkan på området.&lt;SPAN class="ft81"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Enligt kommissionens nämnda vägledning bör begreppet ”projekt” ges en extensiv tolkning som omfattar både byggnadsarbeten och andra ingrepp i den naturliga miljön. En större intensifiering av jordbruket, som hotar att skada eller förstöra ett områdes delvis naturliga karaktär, kan tänkas omfattas.&lt;SPAN class="ft81"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft32"&gt;Om medlemsstaten bedömer att ett område kan komma att skadas kan planen eller projektet under vissa förutsättningar ändå godkännas. Ett godkännande kräver att det saknas alternativa lösningar och att planen eller projektet måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller eko- nomisk karaktär. Medlemsstaten måste även vidta alla nödvändiga kompensationsåtgärder för att säkerställa att Natura 2000 totalt sett förblir sammanhängande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom av den 14 september 2006 i mål &lt;NOBR&gt;C-244/05.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;EU-domstolensdom&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; av den 7 september 2004 i mål &lt;NOBR&gt;C-127/02.&lt;/NOBR&gt; Se även Marklund Andersson och Schultz, Artskydd, Wolters Kluwer, 2016, s. 40 angående de s.k. &lt;NOBR&gt;Waddenzee-kriterierna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Skötsel och förvaltning av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;SPAN class="ft20"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt; &lt;/SPAN&gt;Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG&lt;SPAN class="ft20"&gt;, s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;
&lt;DIV id="p433dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373433x1.jpg/" id="p433img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;I detta sammanhang bör nämnas &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande angå- ende det polska Natura &lt;NOBR&gt;2000-området&lt;/NOBR&gt; Puszcza Białowieska där dom- stolen bland annat prövade om en ändring i en skogsbruksplan för området, som medgav en ökad avverkning av träd, var förenlig med artikel 6.3.&lt;SPAN class="ft81"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Den ökade avverkningen hade motiverats av uppkoms- ten av allvarliga skador i skogsbestånden till följd av granbarkborrens fortsatta spridning. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; bedömde att ändringen som ge- nomförts genom en bilaga till skogsbruksplanen var en sådan plan eller projekt som skulle ha bedömts enligt artikel 6.3. De polska myn- digheterna hade, enligt domstolen, i avsaknad av tillräckligt underlag inte gjort en lämplig bedömning av den beslutade bilagans konse- kvenser. Domstolen konstaterade att en medlemsstat kan ha rätt att genomföra åtgärder för aktivt skogsbruk inom ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-om-&lt;/NOBR&gt; råde för att hejda spridningen av en skadlig organism som kan skada området som helhet. I det här fallet hade de polska myndigheterna inte kunnat påvisa något samband mellan den avverkningsbara virkes- volymen och granbarkborrens spridning. Dessutom var de aktuella åtgärderna för aktivt skogsbruk i skogsbruksplanen inte på något sätt riktade endast mot granar som koloniserats av granbarkborren utan medgav avverkning av döda träd. Genom att ha antagit denna bilaga till skogsbruksplanen utan att ha försäkrat sig om att den inte innebar att området kommer ta skada ansågs Polen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt art- och habitatdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft42"&gt;Upphävande av områdets status&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Kommissionen får enligt artikel 9 upphäva ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-områdes&lt;/NOBR&gt; status om medlemsstaternas övervakning enligt artikel 11 i direkti- vet visar att den naturliga utvecklingen gör detta berättigat. EU- domstolen har i ett förhandsavgörande&lt;SPAN class="ft81"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;uttalat att medlemsstater- nas skyldighet att föreslå att kommissionen upphäver ett områdes status enligt listan över områden av gemenskapsintresse, när detta område oåterkalleligen inte längre är ägnat att uppfylla syftet med direktivet, gäller särskilt när området sträcker sig över ett markom- råde som tillhör en fastighetsägare vars äganderätt är begränsad till följd av att området är upptaget på listan, fastän det inte längre är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom av den 17 april 2018 i mål &lt;NOBR&gt;C-441/17&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Polen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i mål av den 3 april 2014 i mål C&lt;SPAN class="ft5"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;301/12.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;
&lt;DIV id="p434dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373434x1.jpg/" id="p434img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;berättigat att området i fortsättningen omfattas av reglerna i direk- tivet. Samtidigt är medlemsstaterna skyldiga att skydda områdena av gemenskapsintresse genom att vidta lämpliga åtgärder för att för- hindra försämring när det gäller de förtecknade naturtyper och för- tecknade arter som finns där. Det förhållandet att en medlemsstat inte har uppfyllt sin skyldighet att säkerställa ett sådant skydd för ett visst område innebär inte nödvändigtvis att det är berättigat att upphäva områdets status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Artskyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;Som nämnts innehåller art- och habitatdirektivet även bestämmelser om strikt skydd av vissa djur- och växtarter, artikel &lt;NOBR&gt;12–16.&lt;/NOBR&gt; I detta sam- manhang är de arter som anges i bilaga 4 a (djurarter) och 4 b (växt- arter) till direktivet relevanta. För artiklarna 14 och 15 som lite för- enklat rör insamling i naturen av exemplar av vissa arter är även bilaga 5 till direktivet relevant. Bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 kommer utredningen inte att redogöra för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Vissa arter är upptagna i bilaga 4 a eller 4 b samtidigt som de är upptagna i bilaga 2. Det innebär att vissa djur- och växtarter omfattas av både krav på strikt skydd och krav på upprättandet av särskilda bevarandeområden inom Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket.&lt;/NOBR&gt; Om en art omfattas av båda skyddsformerna innebär det krav på både förvaltning (upp- rätthållande och återställande) av de allmänna livsmiljöerna i skyd- dade områden och skydd av platser för fortplantning och vila liksom av individerna av arten, över hela medlemsstatens territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Platser för fortplantning och vila är centrala delar av en arts livs- miljö, och det är hela livsmiljön som ska skyddas (bevaras/återställas) för Natura &lt;NOBR&gt;2000-områdena.&lt;/NOBR&gt; Natura 2000 innebär därmed ett intensi- vare och bredare åtagande, nämligen att bevara (och vid behov åter- ställa) en arts hela livsmiljö på vissa platser, medan bestämmelserna i artikel 12 fokuserar på förebyggandet av negativ inverkan på de centrala delarna av dessa livsmiljöer, nämligen de delar som är viktiga för att garantera framgångsrik fortplantning och återhämtning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Som nämnts avser skydd genom inrättande av Natura &lt;NOBR&gt;2000-om-&lt;/NOBR&gt; råde ett bevarande av områden med vissa naturtyper och livsmiljöer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemen- skapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer &lt;SPAN class="ft20"&gt;Slutgiltig version, februari 2007, s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;
&lt;DIV id="p435dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373435x1.jpg/" id="p435img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;för populationer av en art. Artskyddet handlar i stället om skydd för individerna av angivna arter och för platser där de fortplantar sig eller vilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft42"&gt;Strikt skydd för vissa arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Artikel 12.1 anger att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbrednings- området för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a. Skydds- systemet ska avse förbud mot a) att avsiktligt fånga eller döda exem- plar av dessa arter i naturen, oavsett hur detta görs, b) att avsiktligt störa dessa arter, särskilt under deras &lt;NOBR&gt;parnings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;uppfödnings-,&lt;/NOBR&gt; över- vintrings- och flyttperioder, c) att avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, d) att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Förbuden under a) till c) förutsätter att agerandet varit avsiktligt. Det finns en omfattande praxis på vad som avses med ”avsiktligt” i de olika punkterna. Något förenklat kan sägas att med avsiktligt avses att den som utför åtgärden förstår den förutsägbara konse- kvensen av sitt handlande och ändå genomför den.&lt;SPAN class="ft81"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vad gäller förbudet mot att störa arter har kommissionen i sin vägledning angett att en störning inte behöver påverka en art direkt i fysisk mening, men kan ändå ha en direkt skadlig verkan. En störning är skadlig för en skyddad art exempelvis om den minskar överlevnads- möjligheten, fortplantningsresultatet eller fortplantningsförmågan. En bedömning måste göras art för art, eftersom olika arter reagerar olika på aktiviteter som skulle kunna innebära en störning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Förbudet i artikel 12.1 d) förutsätter däremot inte att agerandet för att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser måste ske avsiktligt. Det innebär att även oavsiktligt agerande omfattas av för- budet. Syftet med bestämmelsen är att ge parningsplatser eller rast- platser ett starkare skydd.&lt;SPAN class="ft81"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen i artikel 12.1 d) bör en- ligt kommissionens vägledning uppfattas som syftande till att skydda den ekologiska funktionaliteten hos fortplantningsområden och vilo- platser. Förbudet säkerställer alltså att sådana områden inte skadas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se bland annat. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; domar av den 30 januari 2002 i mål &lt;NOBR&gt;C-103/00&lt;/NOBR&gt; Kom- missionen mot Grekland och den 18 maj 2006 i mål C 221/04 Kommissionen mot Spanien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemen- skapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer &lt;SPAN class="ft94"&gt;Slutgiltig version, februari 2007, s. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom av den 10 januari 2006 i mål &lt;NOBR&gt;C-98/03&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="p436dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373436x1.jpg/" id="p436img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p841 ft12"&gt;eller förstörs av mänsklig verksamhet, så att de kan fortsätta att erbjuda det som krävs för en viss djurart när den ska vila sig eller fortplanta sig med framgång. Sådana fortplantningsområden och vilo- platser måste också skyddas när de inte används, om det finns en rim- lig sannolikhet för att arten i fråga kommer att fortsätta att använda dessa platser.&lt;SPAN class="ft88"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;Om den kontinuerliga ekologiska funktionaliteten hos fortplant- ningsområden och viloplatser påverkas negativt av en åtgärd kan det vara ett alternativ att vidta åtgärder för att förhindra sådan påverkan. Förutsatt att platsen för fortplantning eller vila till följd av dessa åtgärder förblir av minst samma storlek och behåller minst samma kvalitet för den berörda arten, så drabbas inte platsen av någon för- sämring i fråga om funktion.&lt;SPAN class="ft88"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;De förbud och andra skyldigheter som följer av artikel 12 kan komma till uttryck i den nationella lagstiftningen. Artikel 12 kräver som nämnts av medlemsstaterna att de ska vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem. För vissa arter och vissa situationer kan det dock vara otillräckligt att bara anta och tillämpa rena förbud, då sådana förbud kanske inte garanterar att artikel 12 tillämpas verkningsfullt. I sådana fall kräver artikel 12 att förebyg- gande åtgärder beslutas och verkställs.&lt;SPAN class="ft81"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att man inte enbart ska genomföra författningsåtgärder utan att man kan vara tvungen att vidta konkreta och specifika skyddsåtgärder.&lt;SPAN class="ft81"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Kravet på strikt artskydd enligt artikel 12 avser även pågående verksamhet. Kommissionen har i sin vägledning särskilt uppmärksam- mat komplexiteten i förhållandet mellan skogsbruk och artskydd. Enligt kommissionens vägledning bör pågående verksamhet styras så att man kan undvika konflikter med bestämmelserna om artskydd redan från början. Hjälpmedel som planeringsinstrument, system med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemen- skapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer &lt;SPAN class="ft94"&gt;Slutgiltig version, februari 2007, s. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemen- skapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer &lt;SPAN class="ft94"&gt;Slutgiltig version, februari 2007, s. 46 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemen- skapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer &lt;SPAN class="ft94"&gt;Slutgiltig version, februari 2007, s. 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom av den 9 juni 2011 i mål &lt;NOBR&gt;C-383/09&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Frankrike. EU- domstolen ansåg att Frankrike underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 12.1 d i art- och habitatdirektivet genom att inte införa ett åtgärdsprogram som möjliggjorde ett strikt skydd för arten europeisk hamster (Cricetus cricetus).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;
&lt;DIV id="p437dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373437x1.jpg/" id="p437img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;tillståndsplikt, uppföranderegler och konkret information eller väg- ledning är framkomliga vägar.&lt;SPAN class="ft77"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Enligt artikel 12.4 ska medlemsstaterna även införa ett system för övervakning av oavsiktlig fångst och oavsiktligt dödande av de djur- arter som finns förtecknade i bilaga 4 a. Mot bakgrund av den insam- lade informationen ska medlemsstaterna vidta nödvändiga forsk- nings- eller bevarandeåtgärder för att säkerställa att oavsiktlig fångst eller oavsiktligt dödande inte får betydande negativa följder för de berörda arterna. Ett exempel på tillämpningen av denna bestämmelse är övervakningen av bifångsten av marina däggdjur vid nätfiske, och de tekniska åtgärder som vidtas för att undvika sådana händelser (till exempel montering av ljudskrämmor (så kallade. ”pingers”) på fiske- nät). Ett annat exempel är uppföljning av fladdermuskollisioner med vindkraftverk eller antalet överkörda djur.&lt;SPAN class="ft81"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Undantag från skyddsbestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Under de förutsättningar som anges i artikel 16 i direktivet får med- lemsstaterna göra undantag från skyddsbestämmelserna i artikel 12. Detta förutsätter dock att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av gynnsam beva- randestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga ut- bredningsområde. Om dessa förutsättningar är uppfyllda kan undan- tag medges av följande anledningar: a) För att skydda vilda djur och växter och bevara livsmiljöer, b) för att undvika allvarlig skada, sär- skilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egen- dom, c) av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tving- ande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbe- gripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla konsekvenser för miljön, d) för forsknings- och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel av dessa arter för den uppföd- ning som krävs för detta, inbegripet artificiell förökning av växter och e) för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exem-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemen- skapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer &lt;SPAN class="ft94"&gt;Slutgiltig version, februari 2007, s. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Europeiska kommissionen, Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemen- skapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer Slutgiltig ver- sion, februari 2007, s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;
&lt;DIV id="p438dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373438x1.jpg/" id="p438img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;plar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Av praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; framgår att förutsättningarna att medge undantag enligt artikel 16 ska bedömas restriktivt och att det åligger den beslutande myndigheten att visa att förutsättningarna för undantag är uppfyllda.&lt;SPAN class="ft88"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Övervakning och rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft32"&gt;Direktivet innehåller även en skyldighet för medlemsstaterna att över- vaka bevarandestatusen hos de naturtyper och de arter som omfattas av direktivet (artikel 11). Resultatet av övervakningen kan ligga till grund för en översyn av den nationella listan över områden som bör ingå i Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket&lt;/NOBR&gt; (artikel 4.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Resultatet av övervakningen tillsammans med information om bevarandeåtgärder som vidtagits och en bedömning av dess effekter på bevarandestatusen på naturtyperna och arterna ska rapporteras till kommissionen (artikel 17). Rapporteringen ska ske vart sjätte år. Av direktivet framgår även att rapporten ska vara tillgänglig för allmän- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft32"&gt;Kommissionen och medlemsstaterna har gemensamt tagit fram en vägledning för vilken information som ska rapporteras och hur bevarandestatus ska bedömas.&lt;SPAN class="ft112"&gt;115 &lt;/SPAN&gt;Vid bedömning av naturtyper be- döms fyra faktorer: utbredning, area, kvalitet och framtidsutsikter. För arter är motsvarande faktorer: population, utbredning, kvalitet för artens habitat och framtidsutsikter. För dessa faktorer bedöms dess bevarandestatus och hur trenden ser ut. Bevarandestatusen anges med vissa färger: gynnsam (grön), otillräcklig (gul) eller dålig (röd). En samlad bedömning görs sedan där alla fyra faktorer måste vara uppfyllda för att gynnsam bevarandestatus ska anses uppnådd. Bedöm- ningarna görs per biogeografisk region. Sverige är del av tre land- regioner (alpin, boreal och kontinental) och två havsregioner (marin atlantisk och marin baltisk).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bl.a.EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgöranden i mål &lt;NOBR&gt;C-342/05&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Finland och &lt;NOBR&gt;C-674/17.&lt;/NOBR&gt; Se även Marklund Andersson och Schultz, Artskydd, Wolters Kluwer, 2016, s. 59 f angående &lt;NOBR&gt;C-342/05.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Reporting under Article 17 of the Habitats Directive; Reporting format for the period 2013–&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft99"&gt;2018. Final version – November 2016. Reporting under Article 17 of the Habitats Directive: Explanatory Notes and Guidelines for the period &lt;NOBR&gt;2013–2018.&lt;/NOBR&gt; Final version – May 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;
&lt;DIV id="p439dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373439x1.jpg/" id="p439img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;Rapporten ska även avse information om Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden,&lt;/NOBR&gt; bland annat ska medlemsstaterna ange vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå kraven i artikel 10 om vidtagande av åtgärder utanför ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; för att få ett mer sammanhängande nätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Fågeldirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft32"&gt;Fågeldirektivet omfattar samtliga fågelarter som naturligt förekom- mer inom medlemsstaternas europeiska territorium (artikel 1). Direk- tivet gäller för fåglar samt för deras ägg, bon och livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;På samma sätt som för art- och habitatdirektivet innehåller fågel- direktivet bestämmelser om krav på att inrätta områdesskydd, Natura 2000, och ett strikt skyddssystem för arter. Medlemsstaterna är enligt direktivet skyldiga att, med beaktande även av ekonomiska krav och rekreationsbehov, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla populationen av de särskilt skyddsvärda fågelarter som finns i bilaga I till direktivet på en nivå som svarar mot ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov eller för att återupprätta populatio- nen av dessa arter till den nivån (artikel 2). Exempel på åtgärder som ska se till att dessa mål uppnås är att avsätta skyddade områden, att vidta underhålls- och skötselåtgärder inom och utanför de skyddade områdena samt att återställa och skapa nya biotoper (artikel 3). Direk- tivet innehåller således inte begreppet gynnsam bevarandestatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Direktivet kräver även av medlemsstaterna att de ska utse sådana områden som är mest lämpade för bevarandet av fågelarterna i bi- laga 1 till särskilda skyddsområden. Motsvarande skyldighet finns även för regelbundet förekommande flyttfåglar som inte anges i bilaga 1 till direktivet. Dessa särskilda skyddsområden ska utgöra en del av Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket&lt;/NOBR&gt; (artikel 3.1 i art och habitatdirektivet). Av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis framgår att skyldigheten att klassificera områden som särskilda skyddsområden inte kan kringgås genom att det vidtas andra särskilda bevarandeåtgärder. Urvalet ska ske med hän- syn till de ornitologiska kriterier som fastställs i artikel 4.1 och 4.2. På samma sätt som för urvalet av områden enligt art- och habitatdirek- tivet får de ekonomiska krav som anges i artikel 2 i fågeldirektivet inte beaktas vid valet och avgränsningen av ett område.&lt;SPAN class="ft81"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se bl.a. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom av den 19 maj 1998 i mål C&lt;SPAN class="ft5"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;3/96 Kommissionen mot Neder- länderna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;
&lt;DIV id="p440dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373440x1.jpg/" id="p440img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Skyddsbestämmelserna i artikel 6 i art- och habitatdirektivet om att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra försämring av natur- typerna och livsmiljöerna för arterna samt skyldigheten att bedöma konsekvenser för området av planer och projekt gäller även för skyddsområden som är utpekade enligt fågeldirektivet (artikel 7 i art och habitatdirektivet). Skyddet enligt fågeldirektivet innebär således samma krav på effektiva åtgärder som art- och habitatdirektivet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;Det framgår även av praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att de områden som inte har klassificerats som ett särskilt skyddsområde fastän de borde ha klassificerats på sådant sätt omfattas av skyddsbestämmelserna i artikel 6 i art och habitatdirektivet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Som nämnts innehåller fågeldirektivet även en skyldighet för med- lemsstaterna att inrätta ett generellt system för skydd av de fågelarter som anges i artikel 1 (artikel 5). Skyddssystemet ska innehålla för- bud mot att avsiktligt döda eller fånga fåglar, avsiktligt förstöra eller skada deras bon och ägg eller bortföra deras bon, samla in fågelägg, avsiktligt störa fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppföd- ningsperiod samt mot att förvara fåglar av sådana arter som inte får jagas eller fångas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;På motsvarande sätt som i art- och habitatdirektivet får undantag göras från förbudet i artikel 5 och under vissa förutsättningar: a) Hän- syn till människors hälsa och säkerhet, hänsyn till flygsäkerheten, för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske och vatten, för att skydda flora och fauna, b) För forsknings- och utbild- ningsändamål, för återinplantering och återinförsel och för den upp- födning som krävs för detta, c) För att under strängt kontrollerade förhållanden och på selektiv grund tillåta fångst, hållande i fången- skap eller annan förnuftig användning av vissa fåglar i litet antal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;På samma sätt som för art- och habitatdirektivet innehåller fågel- direktivet en skyldighet att rapportera (se artikel 12 i fågeldirektivet). Se mer om den svenska rapporteringen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom av den 17 april 2018 i mål &lt;NOBR&gt;C-441/17&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Polen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom av den 2 augusti 1993 i mål C&lt;SPAN class="ft5"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;355/90 Kommissionen mot Spanien.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;
&lt;DIV id="p441dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373441x1.jpg/" id="p441img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Naturvårdsdirektiven i svensk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Natura 2000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Direktivens bestämmelser om områdesskydd har genomförts i 7 kap. miljöbalken och i förordningen om områdesskydd. I Sverige är det länsstyrelserna som identifierar vilka områden som ska skyddas och samråder med markägare och andra myndigheter. Därefter föreslår Naturvårdsverket till regeringen vilka områden som ska skyddas, varpå regeringen tar beslut enligt 7 kap. 28 § miljöbalken. Dessa be- slut kan inte överklagas. Alla av regeringen beslutade Natura 2000 områden har status av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken vilket får betydelse för beslut om användning av mark- och vatten som påver- kar Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; på ett betydande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Enligt 7 kap. 27 § miljöbalken har regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer en skyldighet att föra en förteckning över naturområden som bör beredas skydd eller har beretts skydd som särskilda skyddsområden eller bevarandeområden enligt bland annat fågeldirektivet respektive art- och habitatdirektivet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;För bevaran- det av arterna i art- och habitatdirektivet har 23 nya Natura 2000- områden tillkommit under perioden &lt;NOBR&gt;2013–2018,&lt;/NOBR&gt; och tillsammans med tidigare områden har hittills cirka 4 000 områden i Sverige skyd- dats inom Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket.&lt;/NOBR&gt; Dessa utgör en sammanlagd yta av cirka 7,8 miljoner hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Det räcker inte med att peka ut områden. Som nämnts måste medlemsländerna enligt direktiven också arbeta för att naturtyperna och arterna har gynnsam bevarandestatus, dvs. att de finns kvar i en långsiktigt hållbar omfattning genom att vidta bevarandeåtgärder. För Sveriges del är detta reglerat i 16 § förordningen om områdes- skydd som anger att myndigheterna inom dessa utpekade områden särskilt ska bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda naturtyper och arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Vad som avses med gynnsam bevarandestatus för naturtyper respektive arter anges i samma paragraf. Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en naturtyp och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas över- levnad på lång sikt. En naturtyps bevarandestatus anses gynnsam när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Regeringen har enligt 15 § förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. delegerat denna skyldighet till Naturvårdsverket. Se naturvårdsverkets föreskrift NFS 2014:29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvän- diga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och san- nolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft44"&gt;På samma sätt avses med bevarandestatus för en art summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess popula- tioner. En arts bevarandestatus anses gynnsam när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livs- miljö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en till- räckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;I enlighet med artikel 6.3 i art- och habitatdirektivet måste myndig- heter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön i ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; göra en bedömning av beslutets konsekvenser för om- rådet. Denna skyldighet återfinns i 19 § förordningen om områdes- skydd. För de områden som förtecknats som Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; ska länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de naturtyper och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus ska upp- rätthållas eller återställas, se 17 § förordningen om områdesskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Den svenska regleringen av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; beskrivs när- mare i kapitel 6.2.5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="p443dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373443x1.jpg/" id="p443img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Artskyddsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Artskyddsförordningen har utformats för att bland annat genom- föra kraven i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Art- skyddsförordningen innehåller även fridlysningsbestämmelser (6, 8 och 9 §§ artskyddsförordningen) som har sitt ursprung i naturvårds- lagen där skyddet vilar på nationella överväganden. Skyddet av dessa arter och växter utgör således inget internationellt åtagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;I 4 och 7 §§ fridlyses arter av djur och växter i hela landet på grund av bestämmelser i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Dessa arter är förtecknade i bilaga 1 till artskyddsförordningen. I denna bilaga har djur- och växtarter olika markeringar beroende på behovet av skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter som har markerats med N eller n är det enligt 4 § artskyddsförord- ningen förbjudet att 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens &lt;NOBR&gt;parnings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;uppfödnings-,&lt;/NOBR&gt; övervint- rings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. För- budsbestämmelsen avser det artskydd som enligt art- och habitat- direktivet och fågeldirektivet ska införas i medlemsländerna. Som nämnts finns en omfattande praxis både från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; om vad som avses med avsiktligt. Även svenska domstolar har meddelat ett antal avgöranden om vad som avses med nämnda begrepp.&lt;SPAN class="ft81"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;För sådana växtarter som har markerats med N i bilagan är det för- bjudet att avsiktligt plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna eller förstöra växter i deras naturliga utbredningsområde i naturen. Förbudet gäller alla stadier i växternas biologiska cykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Under vissa förutsättningar kan länsstyrelsen ge dispens från de nämnda förbuden. Grunden för dispens skiljer sig åt beroende på om skyddet vilar på art- och habitatdirektivet eller om det vilar på natio- nella överväganden, se 14 respektive 15 §§ artskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;Enligt praxis är artskyddsförordningen att se som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter.&lt;SPAN class="ft90"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;En del i prövningen blir då att med tillämpning av relevanta fridlysningsbestämmelser i artskyddsförordningen bedöma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Mark- och miljööverdomstolens avgöranden MÖD 2015:3 och MÖD 2014:48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se bl.a. Mark- och miljööverdomstolen dom den 29 maj 2012 i mål M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7639-11&lt;/NOBR&gt; och särskilt, MÖD 2013:13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;
&lt;DIV id="p444dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373444x1.jpg/" id="p444img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten. Genom att föreskriva villkor, försiktighetsmått och skyddsåtgärder kan prövningen leda fram till att verksamheten inte kommer i kon- flikt med fridlysningsbestämmelserna och att det därför inte blir aktuellt med dispensprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Som nämnts utreds artskyddsförordningen och dess tillämpning för närvarande i särskild ordning.&lt;SPAN class="ft88"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Uppföljning av art- och habitatdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft41"&gt;Som redogjorts för ovan utgör en del av bevarandearbetet för biolo- gisk mångfald som ska utföras enligt art- och habitatdirektivet av att övervaka tillståndet i naturen och göra en bedömning av hur livs- kraftiga olika arter och naturtyper är på lång sikt. För de arter och naturtyper som omfattas av art- och habitatdirektivet övervakas och bedöms om naturtyperna och arterna har gynnsam bevarandestatus. Övervakningen sker alltså över naturtypens bevarandestatus inom hela medlemsstaten och inte endast av den del av naturtypen som utgör ett beslutat Natura &lt;NOBR&gt;2000-område.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft9"&gt;Motsvarande övervakning och bedömning enligt fågeldirektivet avser arternas tillstånd, se mer om fågeldirektivet nedan. Medlems- staternas bedömning rapporteras vart sjätte år till &lt;NOBR&gt;EU-kommissio-&lt;/NOBR&gt; nen. För Sveriges del innebär det att rapportera om statusen för de 166 arter och 89 naturtyper i Sverige som omfattas av direktiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;Den svenska utvärderingen av arters och naturtypers bevarande- status genomförs av SLU Artdatabanken på uppdrag av Naturvårds- verket och Havs- och vattenmyndigheten. Som redan nämnts görs bedömningen i enlighet med den vägledning som medlemsstaterna ska använda.&lt;SPAN class="ft88"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;Den senaste rapporteringen gjordes 2019 och resul- taten som presenteras i det här kapitlet kommer från den rapporter- ingen.&lt;SPAN class="ft88"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;Statusen på de 15 skogliga naturtyper som förekommer i Sverige utvärderas i tre biogeografiska regioner, den alpina, den boreala och den kontinentala regionen, se figur 8.1. Det innebär att varje natur-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Dir. 2020:58, Översyn av artskyddsförordningen. Utredningen ska avge sitt betänkande senast den 14 maj 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;DG Environment 2017. Report format for the period &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013–2018.&lt;/NOBR&gt; Brussels och DG Envi- ronment 2017. Reporting under Article 17 of the Habitat types Directive: Explanatory notes and guidelines for the period &lt;NOBR&gt;2013-2018.&lt;/NOBR&gt; Brussels.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;https://nature-art17.eionet.europa.eu/.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="p445dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373445x1.jpg/" id="p445img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;typs status utvärderas i respektive biogeografisk region under förut- sättning att naturtypen förekommer där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft19"&gt;Figur 8.1 EU:s biogeografiska regioner i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft41"&gt;Vid rapporteringen 2019 bedömdes två av skogstyperna i en region ha gynnsam bevarandestatus, fjällbjörkskog och skogsbevuxen myr i den alpina regionen.&lt;SPAN class="ft90"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;För övriga skogliga naturtyper i landet bedöm- des bevarandestatusen vara otillräcklig eller dålig, se tabell 8.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Naturtyperna i art- och habitatdirektivet och gynnsam bevarandestatus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Art- och habitatdirektivet innehåller inga definitioner av de olika natur- typerna som omfattas av direktivet utan de anges bara med namn. Nya medlemsländer har tillkommit efter det att direktivet antogs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;https://nature-art17.eionet.europa.eu/.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;
&lt;DIV id="p446dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373446x1.jpg/" id="p446img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft32"&gt;vilket inneburit att regionala variationer och nya naturtyper har behövt inkluderas. Det har funnits ett behov av klargörande av hur naturtyperna ska definieras och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har därför tagit fram en manual som stöd för tolkningen.&lt;SPAN class="ft112"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Tolkningsmanualen upp- dateras med några års mellanrum. Utifrån manualen tar varje land fram nationella vägledningar. Alla naturtyper har regionala variationer. Inom ramen för de nationella vägledningarna kan därför de natio- nella förutsättningarna beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Naturvårdsverket har tagit fram vägledningar för de naturtyper och arter i art- och habitatdirektivet som förekommer i Sverige. För varje naturtyp finns en beskrivning och vissa kriterier som behöver vara uppfyllda för att ett område ska anses utgöra en viss naturtyp. För varje naturtyp finns också en lista över karakteristiska och typiska arter av mossor, lavar, svampar, däggdjur, fåglar och skalbaggar som utmärker naturtypen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;För alla skogstyper utom trädklädd betesmark anges kvalitets- kriterier, både i kommissionens vägledning och den svenska tolk- ningen, för egenskaper och strukturer kopplade till naturskog. Sådana kvalitetskriterier avser exempelvis gamla träd, död ved och skoglig kontinuitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft10"&gt;Den arealmässigt största skogliga naturtypen i Sverige är taiga&lt;SPAN class="ft77"&gt;127&lt;/SPAN&gt;. Den har följande beskrivning i EU:s tolkningsmanual.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft3"&gt;Natural old forests as well as those young forest stages naturally devel- oping after fire. Natural old forests represent climax or late succession stages with slight human impact or without any human impact. Present natural old forests are only minor remnants of those originally occur- ring in Fennoscandia. With intensive forestry, which is carried out prac- tically throughout this region, the main features of natural old forests disappear, i.e. the considerable amount of dead and rotten wood, the great variation in tree age and length and species composition, the trees from previous generations, the more stable microclimate. Old natural forests are habitats of many threatened species, especially bryophytes, lichens, fungi, and invertebrates (mostly beetles). Some of the present old natural forests have human impact, but in spite of that they maintain many characteristics of the natural forests. Because of the important role of fire, burned forest areas, and their young succession stages, have been naturally common in the boreal region. Nowadays they are ex- tremely rare because of efficient fire protection and forestry. Natural recently burned forest areas are very important habitats for many endan- gered species. Typical of natural burned areas is a great amount of dead&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Europeiska kommissionen, &lt;/SPAN&gt;Interpretation manual of European habitats EUR 28&lt;SPAN class="ft46"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;EU-benämning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Western Taiga som tidigare hade den svenska benämningen Västlig taiga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p989 ft17"&gt;burned wood and a varying density of living trees which greatly conditions the regeneration of the forest. The character of the forests vary with the different boreal zones &lt;NOBR&gt;(hemi-,&lt;/NOBR&gt; southern, middle, northern) and different site types.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft17"&gt;Subtypes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;natural old spruce forests&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;natural old pine forests&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;natural old mixed forests&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;natural old deciduous forests&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;recently burnt areas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;younger forests naturally developed after fire&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Som nämnts har Sverige tagit fram en egen tolkning avseende taiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft123"&gt;Naturtypen förekommer i &lt;NOBR&gt;boreal-boreonemoral&lt;/NOBR&gt; zon på &lt;NOBR&gt;torr-blöt&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;näringsfattig-näringsrik&lt;/NOBR&gt; mark och innefattar i typfallet produktiv skogs- mark. Enstaka områden finns i kontinental region. Trädskiktets kron- täckningsgrad är normalt &lt;NOBR&gt;30–100&lt;/NOBR&gt; % och utgörs av gran, tall, björk, asp, rönn och sälg. Små inslag av andra inhemska trädslag kan förekomma. Naturtypen innefattar även brandfält och stormfällningar som då kan innebära en lägre krontäckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft3"&gt;Kvalitetskriterier: Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog med avseende på egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller natur- lig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successions- stadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötsel- åtgärder, huvudsakligen brand/naturvårdsbränning, i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successions- stadier ingå om de utgör ett väsentligt värdehöjande komplement. Egen- skaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier. Skogens hydrologi ska inte vara under stark generell påverkan från markavvattning. Näringskrävande örter finns endast undantagsvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft17"&gt;Naturtypen hyser vanligtvis en mängd rödlistade arter som gynnas av lång skoglig kontinuitet, gamla träd, död ved eller brandfält och succes- sionsstadier efter brand.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="p448dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373448x1.jpg/" id="p448img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft17"&gt;Undergrupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;A.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;granskog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;B.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;tallskog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft17"&gt;C1. barrblandskog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft17"&gt;C2. blandskog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;D.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;triviallövskog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;E.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;kalmark/glest beskogad mark med mycket död ved efter störning (ex. brandfält)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;F.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;naturliga successionsstadier efter störning, (ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;barr-,&lt;/NOBR&gt; löv- eller blandbrännor)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft17"&gt;Viktiga strukturer och funktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft17"&gt;Skoglig kontinuitet. Kontinuerligt skogsbevuxen mark med inhemska trädslag. Beståndet har inte någon tydlig påverkan av avverkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft3"&gt;Naturlig dynamik. Skogen utvecklas i huvudsak genom naturlig dynamik, som självföryngring och att trädindivider dör av naturliga orsaker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft17"&gt;Naturliga störningar. Skogen utsätts för exempelvis brand, stormfäll- ning, insektsangrepp, översvämningar. De enskilda bestånden kan där- för uppvisa spår av naturlig störning eller sakna sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft3"&gt;Ostörd hydrologi, särskilt i sumpskogsmiljöer, i angränsande myrmark (s.k. skogsmyrmosaiker) och längs vattendrag. Buffertzoner. Brand- refugiala miljöer, t.ex. fuktigare granskogar, sumpskogar, raviner etc., kräver en buffertzon mot hyggen och brandfält.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft17"&gt;En naturlig näringsstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft17"&gt;Förekomst av substrat. Mängden och typen av substrat måste i det enskilda beståndet sättas i relation till beståndets utvecklingsstadium och belägenhet. Exempel på substrat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft17"&gt;Död ved (ex. grenar, torrträd, lågor) i olika nedbrytningsstadier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft17"&gt;Gamla och grova träd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft17"&gt;I områden med brandhistorik är vissa typer av bränd ved en förutsätt- ning för många arter av fr.a. vedlevande insekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft17"&gt;Representativa trädslag (speciellt gamla och/eller grova träd).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1001 ft17"&gt;Typiska och karakteristiska arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft17"&gt;En lista över karakteristiska och typiska arter av mossor, lavar, svampar, däggdjur, fåglar och skalbaggar ingår också i vägledningen. De typiska arternas förekomst utgör en bedömningsgrund för naturtypens beva- randestatus. De karakteristiska arterna utgörs av vanliga arter som ut- märker naturtypen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utvärdering av skogliga naturtypers bevarandestatus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft10"&gt;Vid utvärdering av en naturtyps bevarandestatus bedöms först fyra faktorer var för sig, naturtypens:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Utbredningsområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Areal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Strukturer och funktioner, inklusive typiska arter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Framtidsutsikter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;Som nämnts görs bedömningen av de fyra faktorerna för de olika naturtyperna i respektive biogeografisk region den alpina, den boreala och den kontinentala regionen, förutsatt att naturtypen finns i den regionen. Utvärderingen av en naturtyps utbredningsområde och areal görs genom att dess nuvarande värde och trend jämförs med ett så kallat gynnsamt referensvärde. För att kunna utvärdera utbrednings- område och areal måste medlemsstaterna alltså även bestämma gynn- samma referensvärden för utbredningsområden och gynnsamma refe- rensvärden för arealer för varje naturtyp i varje biogeografisk region. Vad ett gynnsamt referensvärde för areal är utvecklas med nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Utbredningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Utbredningsområdena för de svenska skogliga naturtyperna över- stiger de gynnsamma referensvärdena, med undantag för trädklädd betesmark i boreal region. Utbredningsområdena bedöms även vara stabila. Bevarandestatusen för utbredningsområden bedöms därför som gynnsam för alla de svenska skogliga naturtyperna i alla regioner med undantag för trädklädd betesmark i boreal region, se tabell 8.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft15"&gt;Areal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;Omfattningen av nuvarande areal som uppfyller definitionen av den aktuella naturtypen måste fastställas. Nuvarande areal av viss natur- typ utgörs alltså av skog som överensstämmer med de kriterier i det tolkningsdokument som Naturvårdsverket har tagit fram. För skog- liga naturtyper i Sverige beräknas majoriteten av de arealer som upp- fyller respektive naturtyps kriterier med hjälp av data från Riksskogs- taxeringen. För några naturtyper används data från Nationell Inven- tering av Landskap i Sverige (NILS) och strandinventeringen. I många fall kombineras dessa data med länsstyrelsernas arealuppgifter över naturtyper i Natura &lt;NOBR&gt;2000-områdena.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Trenden för naturtyperna ska enligt vägledningen motsvara för- ändringen i nuvarande areal. Om arealen minskar bedöms trenden för dessa naturtyper som negativ. För att fastställa trenden för natur- typer i Sverige utvärderas hur stor andel av naturtypsklassade prov- ytor som slutavverkats eller påverkats av andra skogsbruksåtgärder årligen under en femårsperiod. Detta görs av Riksskogstaxeringen. Till exempel hade provytor med naturtypen fjällbjörkskog, sump- och svämskogar inte påverkats av skogsåtgärder. Däremot hade 0,4 pro- cent per år av naturtypen skogsbevuxna myrar förlorat sina kvaliteter som naturtyp genom skogsbruksåtgärder. Av naturtypsklassade prov- ytor på torra och friska marker, exempelvis taiga, hade 1,1 procent årligen förlorat den kvaliteten genom skogsbruksåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft42"&gt;Gynnsam referensareal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Den nuvarande arealen som uppfyller den tolkning av naturtypen som Naturvårdsverket tagit fram ska jämföras med en gynnsam refe- rensareal för samma naturtyp. Jämförelsen görs per biogeografisk region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Enligt den EU vägledning som omnämns ovan ska den gynnsamma referensarealen för en naturtyp motsvara den areal som innebär att en gynnsam bevarandestatus, uppnås för naturtypen i den biogeo- grafiska regionen. I beräkningen ska även gynnsam bevarandestatus för arter knutna till den aktuella naturtypen beaktas. För de natur- typer som hade större areal vid medlemsstatens &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; än deras gynnsamma referensareal får referensarealerna inte vara mindre än de faktiska arealerna var 1995.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;
&lt;DIV id="p451dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373451x1.jpg/" id="p451img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;I Sverige beräknas den gynnsamma referensarealen för de flesta skogliga naturtyper som 20 procent av en förmodad historisk areal. Värdet om 20 procent baseras sig på den metod som användes i den svenska bristanalysen från 1997.&lt;SPAN class="ft81"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Den och även senare forskning visar att då &lt;NOBR&gt;10–30&lt;/NOBR&gt; procent av den ursprungliga förekomsten av en specialiserad arts livsmiljö återstår, minskar sannolikheten för lång- siktig överlevnad drastiskt. Detta värde brukar kallas det kritiska trös- kelvärdet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;Begreppet har beskrivits mer utförligt i kapitel 3.6.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Referensarealer för i stort sett alla skogsnaturtyper på fast mark (det vill säga den vanliga skogsmarken) i boreal och kontinental region är beräknade på detta sätt. Referensarealerna för skogsnaturtyperna i alpin region, men även generellt för skogsbevuxen myr, motsvarar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;stället deras arealer år 1995. I dessa fall har naturtyperna så pass stora arealer att deras gynnsamma referensareal utgör mer än 20 procent av en förmodad historisk areal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft42"&gt;Bevarandestatus med avseende på areal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft9"&gt;För gynnsam bevarandestatus med avseende på areal krävs att natur- typens nuvarande areal är lika stor eller större än dess gynnsamma referensareal och dessutom får trenden inte vara negativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;För många av Sveriges skogstyper bedöms naturtypens nuva- rande areal ligga mycket långt ifrån den gynnsamma referensarealen. Därmed uppnås inte gynnsam bevarandestatus med avseende på areal, se nedan tabell &lt;NOBR&gt;8.4–8.5.&lt;/NOBR&gt; Som exempel kan nämnas taiga där den gynnsamma referensarealen har beräknats till 3 500 000 hektar i boreal region och den nuvarande faktiska arealen har bedömts uppgå till 1 400 000 hektar. Den nuvarande faktiska arealen är alltså betydligt mindre än den bedömda gynnsamma referensarealen vilket innebär att gynnsam bevarandestatus inte uppnås. Trenden bedöms också mycket negativ för taiga då den årliga minskningstakten till följd av avverkningar bedöms större än 1 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Situationen är likartad för de flesta skogliga naturtyper i boreal och kontinental region, se nedan tabell 8.4. Bevarandestatusen för areal bedöms därför vara otillräcklig eller dålig för dessa. De skogliga natur-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft111"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Angelstam, P., Andersson, L. 1997. &lt;/SPAN&gt;I vilken omfattning behöver arealen skyddad skog i Sverige utökas för att biologisk mångfald skall bevaras? &lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 1997:98, bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Angelstam, P., &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Dönz-Breuss,&lt;/NOBR&gt; M., Roberge, &lt;NOBR&gt;J.-M.&lt;/NOBR&gt; (red.) 2004. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Targets and tools for the main- tenance of forest biodiversity&lt;/SPAN&gt;, Ecological Bulletins &lt;NOBR&gt;51:1-510.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;typer som har gynnsam bevarandestatus med avseende på areal är fjällbjörkskog, skogsbevuxen myr i alla regioner, svämlövskog i alpin region och näringsfattig bokskog i boreal region. Utifrån befintligt kunskapsunderlag har man inte kunnat bedöma bevarandestatusen med avseende på areal för näringsrik bokskog i boreal och kontinental region respektive svämädellövskog i boreal region,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;Strukturer och funktioner, inklusive typiska arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;Utöver naturtypens utbredning och areal ska naturtypens strukturer och funktioner bedömas. Det görs också i enlighet med den vägled- ning som tagits fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Bevarandestatusen vad gäller strukturer och funktioner bedöms för de svenska naturtyperna vara otillräcklig eller dålig för alla skog- liga naturtyper förutom fjällbjörkskog och skogsbevuxen myr i alpin zon, där någon bedömning inte kunnat göras utifrån befintligt kun- skapsunderlag, se nedan tabell 8.4. Trenden för strukturer och funk- tioner bedöms för de flesta skogliga naturtyper som osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft41"&gt;I rapporteringen till EU anges även de viktigaste negativa faktorer &lt;NOBR&gt;(high-ranked&lt;/NOBR&gt; pressures and threats) som påverkar naturtypernas struk- turer och funktioner. För Sveriges del har dessa bedömts utgöras av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Omvandling till andra skogstyper, inklusive monokulturer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Brandbekämpning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Skogsbruk som reducerar mängden naturskog.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Påverkan på hydrologin från dämning och dikning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Vattenkraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Luftföroreningar från energiproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Påverkan från skadeorganismer etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Minskad konnektivitet mellan naturtyper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Klimatförändringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;Framtidsutsikter &lt;NOBR&gt;2019–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft12"&gt;Framtidsutsikterna fokuserar på om utbredningsområde och areal förväntas förbli stabila eller öka samt om naturtypernas strukturer och funktioner förväntas förbli stabila eller förbättras under de kommande tolv åren, &lt;NOBR&gt;2019–2030.&lt;/NOBR&gt; Resultaten bör alltså indikera den förväntade förändringen i bevarandestatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;Framtidsutsikterna för de skogliga naturtypernas utbredningsom- råde, areal, struktur och funktion &lt;NOBR&gt;2019–2030&lt;/NOBR&gt; bedöms förbli desamma som trenderna under den aktuella rapporteringsperioden &lt;NOBR&gt;2013–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;Övergripande bedömning av bevarandestatus och trend&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Slutligen bedöms bevarandestatusen för de olika naturtyperna i respek- tive biogeografisk region genom en sammanvägning av bevarande- statusen för de fyra parametrarna (utbredning, areal, strukturer och funktioner samt framtidsutsikter) enligt en särskild modell som följer av den gemensamma vägledningen. Trenden i övergripande bevaran- destatus ska också utvärderas och rapporteras enligt en särskild mo- dell. Bevarandestatus och trender för de olika naturtyperna redovisas nedan i tabell 8.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;En gynnsam bevarandestatus (grön färg; FV) kräver att de aktu- ella värdena (CV) för utbredningsområde och areal är lika stora eller större än (≥) de gynnsamma referensvärdena (FRV). Trenderna måste också vara stabila (=) eller öka (+). Bevarandestatusen blir ogynn- &lt;NOBR&gt;sam-otillräcklig&lt;/NOBR&gt; (orange; U1) eller &lt;NOBR&gt;ogynnsam-dålig&lt;/NOBR&gt; (röd; U2) när CV är mindre (&amp;lt;) eller mycket mindre (&amp;lt;&amp;lt;) än FRV eller när den årliga minskningen är måttlig (&amp;gt; 0% men &amp;lt;1 procent) eller stor (≥ 1 procent). Vidare blir status &lt;NOBR&gt;ogynnsam-otillräcklig&lt;/NOBR&gt; (U1; orange) när statusen för strukturer och funktioner är ogynnsam på mer än 10 procent men mindre än 25 procent av ytan eller när arealen i gott status minskar &lt;NOBR&gt;(-).&lt;/NOBR&gt; Närvaron av högt rankade påverkansfaktorer på strukturer och funktioner kan också leda till en &lt;NOBR&gt;ogynnsam-otillräck-&lt;/NOBR&gt; lig (U1; orange) status. Statusen blir &lt;NOBR&gt;ogynnsam-dålig&lt;/NOBR&gt; (U2; röd) när förhållandena är ogynnsamma i mer än 25 procent av området. Brist på information resulterar i okänd status (XX). Framtidsutsikterna be- döms vara lika med de sammanvägda trenderna för den innevarande rapporteringsperioden. Bevarandestatusen för respektive naturtyp er- hålls genom en sammanvägning av de resultaten för alla fyra faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="p454dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373454x1.jpg/" id="p454img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Tabell 8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Sveriges artikel 17 rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Bevarandestatus för samtliga i Sverige förekommande skogliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;naturtyper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td246"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td248"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td249"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p1006 ft19"&gt;Naturtyp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td252"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td253"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Bevarandestatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td254"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td258"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td259"&gt;&lt;P class="p22 ft192"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td42"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p1007 ft217"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:11px;" class="p1007 ft217"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:6px;margin-right:-8px;margin-bottom:5px;" class="p1007 ft217"&gt;&lt;![endif]&gt;Utbrednings- område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td2"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-18px;margin-right:-36px;margin-bottom:18px;" class="p1008 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-32px;margin-top:-18px;margin-right:-2px;margin-bottom:52px;" class="p1008 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-15px;margin-top:-1px;margin-right:-19px;margin-bottom:35px;" class="p1008 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Areal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td242"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:22px;margin-top:-6px;margin-right:-35px;margin-bottom:6px;" class="p1009 ft199"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:9px;margin-top:-6px;margin-right:-22px;margin-bottom:19px;" class="p1009 ft199"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:1px;margin-right:-28px;margin-bottom:12px;" class="p1009 ft199"&gt;&lt;![endif]&gt;Struktur &amp; funktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td53"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-7px;margin-right:-15px;margin-bottom:7px;" class="p1010 ft126"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:-7px;margin-right:-1px;margin-bottom:21px;" class="p1010 ft126"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:14px;" class="p1010 ft126"&gt;&lt;![endif]&gt;Framtids- utsikter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td192"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p1011 ft218"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:-13px;margin-right:-4px;margin-bottom:31px;" class="p1011 ft218"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:-4px;margin-right:-13px;margin-bottom:22px;" class="p1011 ft218"&gt;&lt;![endif]&gt;Samlad status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-159px;margin-bottom:0px;" class="p1012 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-159px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:159px;" class="p1012 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-80px;margin-top:80px;margin-right:-79px;margin-bottom:79px;" class="p1012 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Boreal region&lt;SPAN style="padding-left:45px;"&gt;Alpin region&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-252px;margin-bottom:0px;" class="p1013 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-252px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:252px;" class="p1013 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-126px;margin-top:126px;margin-right:-126px;margin-bottom:126px;" class="p1013 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Kontinental region&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p1014 ft99"&gt;9010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Taiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td264"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Fjällbjörkskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td266"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td267"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;XX&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td268"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td269"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td270"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsrik granskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td271"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td273"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Trädklädd betesmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;91D0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Skogsbevuxen myr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td279"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td280"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;XX&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td281"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td282"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td283"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;91E0.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svämlövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td266"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td273"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Taiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td262"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Nordlig ädellövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td284"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td286"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td287"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Landhöjningsskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td271"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td273"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsrik granskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td262"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Åsbarrskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td284"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td286"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td287"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Trädklädd betesmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td287"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p1014 ft99"&gt;9080&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Lövsumpskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td262"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsfattig bokskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td279"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td262"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td262"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td263"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td264"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsrik bokskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td284"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td286"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td287"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft172"&gt;9160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft172"&gt;Näringsrik ekskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft172"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft172"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft172"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft172"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft219"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Ädellövskog i branter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsfattig ekskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td289"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;XX&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td273"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;91D0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Skogsbevuxen myr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td266"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td273"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;91E0.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svämlövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td287"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;91F0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svämädellövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td290"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;XX&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td262"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td262"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td263"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td264"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td291"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Taiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td262"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Nordlig ädellövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td275"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td276"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td276"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td276"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Trädklädd betesmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9080&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Lövsumpskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td271"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td286"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td287"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsfattig bokskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td275"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td276"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td276"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsrik bokskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td275"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td276"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td276"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Näringsrik ekskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Ädellövskog i branter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td284"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td286"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;9190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsfattig ekskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td289"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;XX&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td286"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td287"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;91D0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Skogsbevuxen myr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td266"&gt;&lt;P class="p388 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td273"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;91E0.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svämlövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td271"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td285"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td286"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td287"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;91F0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svämädellövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;FV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p698 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p807 ft3"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td277"&gt;&lt;P class="p698 ft19"&gt;U2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td275"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td276"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td276"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;https://nature-art17.eionet.europa.eu.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;
&lt;DIV id="p455dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373455x1.jpg/" id="p455img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft19"&gt;Tabell 8.5 Sveriges artikel 17 rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft20"&gt;Areal och restaureringsbehov för skogliga naturtyper i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-189px;margin-bottom:0px;" class="p1015 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:189px;" class="p1015 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-95px;margin-top:95px;margin-right:-94px;margin-bottom:94px;" class="p1015 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Boreal region&lt;SPAN style="padding-left:50px;"&gt;Alpin region&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-263px;margin-bottom:0px;" class="p1016 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-263px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:263px;" class="p1016 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-132px;margin-top:132px;margin-right:-131px;margin-bottom:131px;" class="p1016 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Kontinental region&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td292"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Naturtyp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td293"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Gynnsam areal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td294"&gt;&lt;P class="p1017 ft21"&gt;Faktisk areal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td295"&gt;&lt;P class="p332 ft168"&gt;Restaurerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td293"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td294"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p1018 ft219"&gt;behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft3"&gt;Taiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;790 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;740 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;50 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td297"&gt;&lt;P class="p822 ft209"&gt;9040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Fjällbjörkskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;1 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;1 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft20"&gt;Näringsrik granskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;70 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;65 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft170"&gt;Trädklädd betesmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;3 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;91D0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft20"&gt;Skogsbevuxen myr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft99"&gt;91E0.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svämlövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft3"&gt;Taiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;3 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;1 400 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;2 100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Nordlig ädellövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;6 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft20"&gt;Landhöjningsskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;17 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;17 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsrik granskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;300 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;75 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;225 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft3"&gt;Åsbarrskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;6 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;24 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft170"&gt;Trädklädd betesmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;65 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9080&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft3"&gt;Lövsumpskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;23 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;17 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft170"&gt;Näringsfattig bokskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft20"&gt;Näringsrik bokskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsrik ekskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;12 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;18 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft122"&gt;Ädellövskog i branter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsfattig ekskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;91D0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft20"&gt;Skogsbevuxen myr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;2 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;2 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft169"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft99"&gt;91E0.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svämlövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;11 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;91F0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft3"&gt;Svämädellövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft3"&gt;Taiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;8 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Nordlig ädellövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft122"&gt;Trädklädd betesmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;6 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;&amp;gt;&amp;gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9080&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Lövsumpskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;6 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft122"&gt;Näringsfattig bokskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Näringsrik bokskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;16 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft20"&gt;Näringsrik ekskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;12 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft170"&gt;Ädellövskog i branter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;1 860&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p822 ft99"&gt;9190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft20"&gt;Näringsfattig ekskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;91D0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Skogsbevuxen myr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft99"&gt;91E0.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft3"&gt;Svämlövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td296"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;91F0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svämädellövskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p757 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p808 ft19"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p757 ft19"&gt;2 509 920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p1019 ft99"&gt;Skillnader mellan de faktiska arealer av skogliga naturtyper och de arealer som krävs för gynnsam bevarandestatus av respektive naturtyp, här benämnt restaureringsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;Teckenförklaring: &amp;gt;&amp;gt; avser ett stort, men ej siffersatt behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;https://nature-art17.eionet.europa.eu.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="p456dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373456x1.jpg/" id="p456img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utvärderingen av skogslevande arters bevarandestatus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;I Sverige bedöms skogslandskapet viktigt för 74 av de arter som finns på art- och habitatdirektivets bilagor. Bevarandestatusen i Sverige för dessa 74 arter har bedömts. Utfallet för de olika biogeografiska regionerna redovisas i följande tabell 8.6.&lt;SPAN class="ft88"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p44 ft19"&gt;Tabell 8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;Sveriges skogslevande arters bevarandestatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Antal arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td305"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td306"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td307"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td309"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td310"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td311"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td229"&gt;&lt;P class="p1020 ft29"&gt;Bevarandestatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p1021 ft19"&gt;Region&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td311"&gt;&lt;P class="p1022 ft117"&gt;Gynnsam (FV)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td229"&gt;&lt;P class="p1023 ft99"&gt;Ogynnsam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td229"&gt;&lt;P class="p1024 ft20"&gt;otillräcklig (U1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;dålig (U2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td311"&gt;&lt;P class="p22 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p22 ft189"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td312"&gt;&lt;P class="p22 ft189"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft189"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td309"&gt;&lt;P class="p22 ft189"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td310"&gt;&lt;P class="p22 ft189"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p1021 ft172"&gt;Alpin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td313"&gt;&lt;P class="p1022 ft99"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td314"&gt;&lt;P class="p1025 ft172"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td315"&gt;&lt;P class="p22 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td316"&gt;&lt;P class="p1025 ft172"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p1021 ft3"&gt;Boreal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p1026 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td314"&gt;&lt;P class="p1025 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td315"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td316"&gt;&lt;P class="p1025 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p1021 ft3"&gt;Kontinental&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td306"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td317"&gt;&lt;P class="p1026 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td318"&gt;&lt;P class="p1025 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td319"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td320"&gt;&lt;P class="p1025 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1027 ft20"&gt;Vissa arter finns i flera regioner. Därför kan artantalet i respektive region inte adderas till ett nationellt artantal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utvärderingen av EU:s fågeldirektiv enligt artikel 12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft32"&gt;I juli 2019 levererades Sveriges rapportering enligt artikel 12 i EU:s fågeldirektiv.&lt;SPAN class="ft112"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket samordnade arbetet som gjordes tillsammans med Lunds universitet, som tog fram majoriteten av underlagen samt SLU Artdatabanken som sammanställde rapporten. En betydande skillnad gentemot habitatdirektivet är att fågelrappor- teringen är en ren tillståndsbeskrivning, därför saknas såväl referens- värden som bedömningar av bevarandestatus. Rapporteringen är ännu inte officiellt godkänd av EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Rapporteringen visar att vi på lång sikt ser en generell utarmning av fågelbestånden i Sverige. Bland de arter vars populationer fortsät- ter att minska kan nämnas sådana som är starkt knutna till jord- och skogsbrukslandskapen. Exempel på sådana är sånglärka och tofsvipa i odlingslandskapet och tall- samt entita i skogen. Även flera av fjällens fåglar visar på fortsatt nedåtgående trender, vilket kan antas vara en effekt av ett förändrat klimat. Det finns dock arter som det går mycket bra för, till exempel havsörn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;https://nature-art17.eionet.europa.eu/.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Article 12 National Summary Factsheet – Sweden, Annex 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;
&lt;DIV id="p457dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373457x1.jpg/" id="p457img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1028 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Behovet av ytterligare åtgärder för att förbättra statusen för Natura &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-nätverket&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Under 2018 och med komplettering under hösten 2019, har Natur- vårdsverket i form av ett regeringsuppdrag och med hjälp av övriga miljömyndigheter tagit fram ett förslag till prioriterad åtgärdsplan för Natura 2000 (Prioritized Action Framework, PAF) för Sverige för budgetperioden &lt;NOBR&gt;2021–2027.&lt;SPAN class="ft81"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt; &lt;/SPAN&gt;PAF är en kostnadsuppskattning för att visa på skötsel- och finansieringsbehov av de åtgärder som krävs för att nå gynnsam bevarandestatus för arter och habitat i Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket&lt;/NOBR&gt; (se artikel 8 i art- och habitatdirektivet). Med- lemsstaternas PAF utgör en del av underlaget inför &lt;NOBR&gt;EU-kommissio-&lt;/NOBR&gt; nens förhandlingar om ett nytt miljöhandlingsprogram, där med- finansiering från EU ingår. Det förslag som Naturvårdsverket tagit fram hanteras fortfarande inom Regeringskansliet och har ännu inte skickats in till kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;I PAF beskrivs både löpande skötselbehov och behov av restau- reringar såväl inom Natura &lt;NOBR&gt;2000-områdena&lt;/NOBR&gt; som utanför. Behov utan- för avser till exempel bevarandeåtgärder för arter och naturtyper där åtgärder inte bara utförs inom skyddade områden utan även måste ske utanför. Exempel på det är åtgärder för arter som rör sig över stora områden. Det kan avse betes- och slåttermarker med miljö- ersättningar och skogsbrukets frivilliga avsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft32"&gt;Till skillnad från tidigare åtgärdsplaner utgår förslaget till PAF från faktiska, geografiskt avgränsade ytor. Därigenom blir den mer realistisk och möjlig att följa upp än de som tagits fram för tidigare programperioder. Förslaget till PAF visar att det finns betydande åtgärdsbehov inom områden avsatta för naturvård och då främst för restaurering av hydrologi, naturvårdsbränning och restaurering av tidigare betade marker och återinförd betesdrift. I förslaget till PAF finns följande beskrivning av behovet för att uppnå gynnsam beva- randestatus för arter och habitat knutna till skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Redovisning av regeringsuppdrag om ett prioriterat åtgärdsprogram för Natura 2000 för år &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;SPAN class="ft20"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1030 ft15"&gt;Åtgärder som behövs för att bevara eller återställa gynnsam bevarandestatus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft17"&gt;För att undvika försämring av många naturtypers status krävs formellt områdesskydd, vilket i sin tur kräver intrångsersättning till markägare eller medel till markköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft123"&gt;Tre huvudsakliga restaureringsåtgärder är nödvändiga för att motverka tre omfattande negativa faktorer som påverkar naturtyper. För det första behövs naturvårdsbränningar för att restaurera områden och upprätt- hålla lokala förhållanden av i första hand boreala barr- och lövskogar på torr eller frisk mark (främst naturtyp 9010 men även 9060). Brand är en viktig naturlig störningsregim i den boreala regionen. Effektiv brand- bekämpning beroende på befolkningsökning och skogsindustrins ut- veckling de senaste 150 åren har dock lett till en brist på skogsbränder, branddynamik och brandstrukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft123"&gt;För det andra är hydrologisk restaurering genom dämning eller igen- fyllning av gamla diken och dräneringssystem nödvändig för att öka arealen och bevara lokala förhållanden för boreala och kontinentala sump- skogar (9010, 9080) men också för sväm- och strandskogar (91E0, 91F0). Hydrologiska förändringar beroende på dränering för förbättrad skogs- produktion men också på grund av vägbyggnader utgör viktiga negativa faktorer för dessa skogsnaturtyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft123"&gt;För det tredje är det nödvändigt att öppna upp slutna skogar och åter- införa kontinuerligt, lågintensivt naturvårdsbete för att restaurera om- råden och lokala förhållanden särskilt i kontinentala ädellövskogar (9020, 9060, 9080, 9190) men också i en del boreala barrskogar (9050 och 9060). Den successiva minskningen av traditionellt jordbruk tillsammans med skogsbruksåtgärder har lett till en förlust av naturtyperna och ogynn- sam naturlig succession, vilket är viktiga negativa faktorer för dessa skogs- naturtyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft3"&gt;Förutom de tre huvudåtgärderna behövs ytterligare fem åtgärder för att restaurera typiska strukturer och funktioner och gynna arter som sak- nas eller har ogynnsam status i vissa områden beroende på tidigare historisk markanvändning. För att förbättra lokala förhållanden i vissa barr- och lövskogar på torr och frisk mark behövs 1) restaureringsåtgär- der som efterliknar naturlig störningsdynamik (till exempel träds åld- rande och luckdynamik) för att återskapa skogsstrukturer (till exempel gamla träd och skogsluckor) och 2) substrat (till exempel grov död ved). På motsvarande sätt behövs för att förbättra lokala förhållanden i skogs- bryn och vissa lövskogar 3) åtgärder för att restaurera naturliga vege- tationsstrukturer och beståndsvariation. För att gynna återväxt och överlevnad av viktiga trädarter i vissa lövskogar behöver 4) stängsel sät- tas upp runt vissa restaurerade områden för att hindra att träd skadas eller dör på grund av bete av hjortdjur. I vissa av dessa områden kan även 5) plantering av viktiga lövträdarter behövas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Ramdirektivet för vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Skogsbrukets påverkan på vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Åtgärder som utförs i skogsbruket kan påverka kustvatten, sjöar, vattendrag och grundvatten. Skogsbruk kan försämra vattenkvaliteten och förändra förutsättningarna i akvatiska ekosystem om inte rätt hänsyn tas. Grundvattenberoende terrestra ekosystem kan också på- verkas vid skogsbruk. Kalavverkning, framkörning av virke, mark- beredning och andra skogsbruksåtgärder kan medföra förändrade vattenflöden. Kalavverkning kan dessutom påverka grundvatten- nivåerna. Avverkning nära vatten kan leda till ökad erosion av fin- partikulärt material som transporteras ut i vattnet och slammar igen bottnar och ökar tillförseln av förorenande ämnen så som kväve, fos- for och kvicksilver. Igenslamning försämrar bland annat syretillgång- en för fiskrom och bottenlevande organismer. Från hyggen kan näringsämnen urlakas en kort tid efter avverkning och därmed bidra till övergödning. Gödsling kan också innebära en risk för ökat läck- age av kväve. Uttag av virke och grenar och toppar (grot) kan på- verka markens förmåga att buffra mot försurning på lång sikt, vilket kan leda till negativa effekter för försurningskänsliga organismer i vattenmiljöer som dränerar dessa marker. Avverkning nära vatten kan även leda till att beskuggningen av vatten minskar samt att tillförsel av död ved och organiskt material minskar som utgör substrat för många organismer. En minskad beskuggning kan ge ökade vattentem- peraturer som påverkar faunan negativt och ökat solljus som ger ökad produktion av vissa vattenväxter. Skogsbilvägar kan utgöra hinder för vandrande fisk om vägtrummorna är utformade så att passage hindras eller försvåras. Sammanfattningsvis kan således skogsbruk på- verka vattenmiljön och dess biologiska mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Ramdirektivet för vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Genom Ramdirektivet för vatten (RDV) har EU:s medlemsländer antagit ett regelverk vars syfte är att bevara och förbättra vattenmil- jön i Europas grund- och ytvatten. Genom direktivet ställs krav på medlemsstaterna att utforma en förvaltning av sina vatten. Syftet med direktivet anges i artikel 1. Något förenklat är det att upprätta en ram för skyddet av inlandsvatten, kustvatten och grundvatten. För&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;
&lt;DIV id="p460dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373460x1.jpg/" id="p460img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;att uppnå de syften som anges i artikel 1 föreskrivs i direktivet ett systematiskt arbetssätt, med miljömål som anger vilken vattenkvalitet som ska uppnås i medlemsstaterna vid en viss tidpunkt, ett system för övervakning, kartläggning och analys av vattenkvaliteten för att bedöma behovet av åtgärder för att nå miljömålen, samt krav på att medlemsstaterna upprättar förvaltningsplaner och åtgärdsprogram som anger vilka åtgärder som behövs för att nå miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft44"&gt;RDV:s miljömål framgår av artikel 4.1 som anger att medlems- staterna vid genomförande av åtgärdsprogram bland annat ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i alla yt- och grundvattenförekomster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;skydda, förbättra och återställa alla yt- och grundvattenförekomster i syfte att uppnå god yt- och grundvattenstatus senast år 2015,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;skydda och förbättra alla konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster i syfte att uppnå god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus senast år 2015,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;genomföra alla nödvändiga åtgärder för att gradvis minska för- orening från prioriterade ämnen och på sikt se till att utsläpp av farliga prioriterade ämnen upphör, samt förebygga eller begränsa förorening av grundvatten, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;se till att normer och mål för vissa slags skyddade områden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;upp- nås senast år 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft9"&gt;Skyldigheten att uppnå god vattenstatus och förebygga en försäm- ring i medlemsstaternas vattenförekomster är således RDV:s grund- läggande miljömål. Direktivet innehåller dock möjligheter för med- lemsstaterna att under särskilt angivna förutsättningar tillämpa undan- tag, såsom att ange längre tid för att nå målen, att nå mindre stränga mål eller att medge att vissa verksamheter kommer till stånd trots att de medför att målen för en viss vattenförekomst inte kan nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft41"&gt;Av bilaga V till RDV framgår att bedömningen av en vattenföre- komsts ekologiska status ska utgå från vissa kvalitetsfaktorer. För en vattenförekomsts ekologiska status bedöms biologiska, fysikalisk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Vilka dessa är framgår av bilaga IV till RDV. Där räknas upp s.k. dricksvattenförekomster enligt artikel 7 RDV, fisk- och musselvatten, badvatten, nitratkänsliga områden samt Natura &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-områden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;
&lt;DIV id="p461dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373461x1.jpg/" id="p461img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Inom ramen för dessa kvalitetsfaktorer görs således en bedömning av bland annat sta- tusen för bottenfauna&lt;SPAN class="ft88"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;och fisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Dessa kvalitetsfaktorer har enligt praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;SPAN class="ft81"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt; &lt;/SPAN&gt;blivit relevanta vid bedömningen av direktivets förbud mot försäm- ring av statusen i alla yt- och grundvattenförekomster. Enligt EU- domstolen ska begreppet ”försämring av statusen” hos en ytvatten- förekomst tolkas så att det föreligger en försämring så snart statusen hos minst en av kvalitetsfaktorerna enligt bilaga V i direktivet blir för- sämrad med en klass, även om denna försämring av kvalitetsfaktorn inte leder till en försämring av klassificeringen av ytvattenförekomsten som helhet. RDV:s miljömål att uppnå god status och förbudet mot försämring är således bindande för medlemsstaterna. Därtill ska för- budet mot försämring bedömas i förhållande till varje kvalitetsfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;För att uppnå de miljömål som fastställts har medlemsstaterna en skyldighet att upprätta åtgärdsprogram. Genomförandet av åtgärds- programmen ska följas upp och utvärderas. Tillståndet i vattenmiljön ska vidare övervakas och klassificeras. Utifrån dessa resultat ska sedan förändringar övervägas och genomföras inför nästa förvaltningscykel, vilket kan avse bland annat ändrade mål eller nya eller mer anpassade åtgärder för vissa vattenförekomster. De fastställda målen och beslu- tade åtgärdsprogrammen utgör en del av den förvaltningsplan som ska upprättas för varje vattendistrikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Sveriges genomförande av ramdirektivet för vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft12"&gt;Sverige har genomfört RDV i huvudsak genom bestämmelser i 5 kap. miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och länssty- relseinstruktionen samt föreskrifter från Havs- och vattenmyndig- heten och SGU (Sveriges geologiska undersökning). Därutöver har vattenmyndigheterna bemyndigats att meddela föreskrifter om miljö- kvalitetsnormer samt beslut om åtgärdsprogram och förvaltnings- planer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;De djur som lever på eller i bottnen kallas bottenfauna. Vanliga djur på bottnen är t.ex. insekts- larver, maskar, snäckor, små kräftdjur och musslor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i mål &lt;NOBR&gt;C-461/13&lt;/NOBR&gt; (Weserdomen). Se även &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i mål &lt;NOBR&gt;C-535/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;från maj 2020 som bekräftar att Weserdomens tolkning av skyldigheterna för ytvatten i tillämpliga delar även gäller för grundvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p374 ft12"&gt;Sverige har delats in i fem vattendistrikt utifrån de olika avrin- ningsområdena som finns i landet. Inom dessa vattendistrikt har fem länsstyrelser utsetts till vattenmyndigheter som ansvarar för förvalt- ning av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;RDV:s miljömål har införlivats i det svenska rättssystemet genom miljökvalitetsnormer för varje vattenförekomst som fastställs av vattenmyndigheterna. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om en viss kvalitet på bland annat mark, luft eller miljön i övrigt. Miljökvalitets- normerna har i den svenska regleringen, vattenförvaltningsförord- ningen, fått beteckningen ”kvalitetskrav”. Kvalitetskraven, som alltså är detsamma som miljökvalitetsnormer, tas fram mot bakgrund av de kvalitetsfaktorer som anges i direktivets bilaga V och fastställs uti- från föreskrifter som meddelats av Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Hur miljökvalitetsnormerna tillämpas vid prövning och tillsyn av verksamheter och åtgärder regleras i 5 kap. miljöbalken. Sedan den 1 januari 2019 har bestämmelserna om miljökvalitetsnormer och på- verkan på vattenmiljön fått en annan utformning. Bland annat har det införts en bestämmelse i 5 kap. 4 § miljöbalken som avser situa- tionen när en ny verksamhet eller åtgärd ska påbörjas eller en befint- lig verksamhet ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Bestämmelsen tydliggör att målet om god status och förbud mot försämring är bindande i svensk rättsordning. Oavsett om den nya verksamheten eller åtgärden eller ändringen prövas efter en ansökan om tillstånd eller efter en anmälan eller om den upptäcks inom ramen för tillsyn, krävs att den ansvariga myndigheten eller kommunen vid- tar de åtgärder som behövs för att verksamheten eller åtgärden inte ska tillåtas i strid med bestämmelsen. Här avses försämring av vatten- miljön på ett otillåtet sätt, det vill säga i strid mot förbudet om för- sämring som följer av RDV och som genomförs med bestämmelser om miljökvalitetsnormer på förordnings- eller föreskriftsnivå. Det handlar också om att inte äventyra att rätt kvalitet på vattenmiljön uppnås. Med rätt kvalitet avses den status som enligt RDV ska uppnås, alltså den status som vattenförekomsten ska uppnå enligt en miljö- kvalitetsnorm. Inom ramen för handläggningen av ett anmälnings- ärende eller om verksamheten eller åtgärden upptäcks vid tillsyn inne- bär det att kommunen eller myndigheten ska förelägga om tillräckligt långtgående försiktighetsmått, förelägga om att söka tillstånd eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;
&lt;DIV id="p463dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373463x1.jpg/" id="p463img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;vid behov besluta om nödvändiga begränsningar eller förbud med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken.&lt;SPAN class="ft77"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;I likhet med andra myndigheter och kommuner som utövar till- syn enligt miljöbalken har Skogsstyrelsen, i den utsträckning myn- digheten är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, således en skyldig- het, enligt 5 kap. 4 § miljöbalken, att inte tillåta avverkningar eller andra skogsbruksåtgärder som äventyrar möjligheten att uppnå rätt status på vattnet eller förbudet mot försämring av vattenstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Som nämnts ovan har medlemsstaterna en skyldighet att ta fram åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen talar om vad som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna och vilka myndigheter som behöver göra vad. Angivna åtgärder i åtgärdsprogrammen är således inte riktade mot enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;I åtgärdsprogrammet för &lt;SPAN class="ft48"&gt;Bottenvikens vattendistrikt&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;anges i fråga om skogsbruk bland annat att skogsbruksverksamheter har bedömts medföra en betydande påverkan på ett femtiotal vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt. Vidare anges att Skogsstyrelsens egen uppföljning av miljöhänsyn pekar på att det förekommer brister i miljöhänsynstagandet och sett till hela landet påverkas vattendragen av exempelvis skogsbrukstransporter i en tredjedel av fallen, med en stor påverkan i 13 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft41"&gt;I åtgärdsprogrammet anges därför att Skogsstyrelsen ska utveckla och prioritera sin tillsyn av skogsbruksverksamheter i syfte att till- räckliga åtgärder vidtas för att minimera påverkan från dessa verk- samheter i anslutning till vattenförekomster där det finns risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Skogsstyrelsen ska även utveckla och prioritera sitt arbete med information, kunskapsför- medling och återkoppling till skogsbruket, samt vid behov utveckla nya eller förändrade styrmedel eller arbetssätt på området. Dess- utom ska Skogsstyrelsen utveckla och implementera metoder för upp- följning av den miljöhänsyn som tas av skogsbruket, med avseende på påverkan på vattenmiljön. Arbetet behöver framförallt fokusera på dikningsåtgärder, hänsynsuppföljning och kvantifierbara metoder för uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Prop. 2017/18:243 s. 191 och 194.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Vattenmyndigheten Bottenviken, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Åtgärdsprogram &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2016–2021&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; s. 46 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft15"&gt;Föreskrifter om hänsyn till vatten med stöd av skogsvårdslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft44"&gt;Som nämnts ovan får sådana föreskrifter meddelade med stöd av 30 § skogsvårdslagen inte motverka att miljökvalitetsnormer som har ut- färdats enligt 5 kap. miljöbalken följs. Skogsstyrelsen har meddelat ett antal föreskrifter med stöd av 30 § skogsvårdslagen som berör påverkan på vatten. Dessa är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft17"&gt;7:14 Passager över vattendrag ska utformas så att vandringshinder för vattenlevande organismer inte uppstår och att vattendraget behåller sin naturliga botten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft3"&gt;7:16 Vägdiken ska utformas så att de inte ansluter direkt till vattendrag eller sjö, eller åtgärder vidtas så att skadlig slamtransport förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft17"&gt;7:23 Skador till följd av skötsel av skog ska förhindras eller begränsas på mark och vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft17"&gt;7:24 Vid skötsel av skog ska skadligt näringsläckage och skadlig slam- transport till sjöar och vattendrag förhindras och vattenkvaliteten bibe- hållas eller förbättras. Vid användning av bekämpningsmedel, drivmedel eller oljor ska det ske så att skador på miljön förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft123"&gt;Allmänna råd: Med bibehållen eller förbättrad vattenkvalitet bör avses sådana fall där de av vattenmyndigheterna fastställda miljökvalitetsnor- merna för vatten följs. Vid användning av ämnen för produktionshöjning eller kompensation av biomassauttag bör inte tillförsel av tungmetaller och andra skadliga ämnen överstiga det som normalt förs bort vid uttag av biomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft9"&gt;Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter om samråd omfattas dikesrens- ning, anläggande av skogsbilväg och traktorväg samt basväg som pas- serar över värdefulla våtmarker och värdefulla vattendrag av samråds- plikt enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Av dessa föreskrifter framgår att anmälan om anläggande av väg ska innehålla uppgifter om hur vägen ska anläggas vid våtmarkspassager samt hur överfarter över vatten- drag och diken ska göras då sådana är aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Uppföljning av ramdirektivet för vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft41"&gt;Arbetet med vattenförvaltning drivs som nämnts i förvaltningscykler om sex år, där olika arbetsmoment återkommer. Den första cykeln avslutades 2009, följande avslutades 2015 och nästkommande kom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;
&lt;DIV id="p465dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373465x1.jpg/" id="p465img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;mer avslutas 2021. En cykel inleds med att vatten kartläggs utifrån befintlig övervakning. Underlaget används sedan för att bedöma och klassificera vattnets tillstånd och påverkan, fastställa miljökvalitets- normer och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå. I förvalt- ningsplanen dikteras behoven av kartläggning och analys, övervakning, samverkan och miljökvalitetsnormernas tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft32"&gt;Vad gäller rapportering till EU ska medlemsstaterna bland annat lämna kopior på förvaltningsplanerna och sammanfattande rappor- ter om de övervakningsprogram av vattenstatusen i ytvatten och grundvatten som utarbetas enligt artikel 8 (artikel 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Utifrån den rapportering som Sverige utförde 2016 och 2017 har kommissionen utvärderat Sveriges arbete med vattenförvaltning. Av rapporten framgår bland annat en sammanställning över ekologisk status/potential för de vattenförekomster som ingår i den svenska övervakningen. I den totala bedömningen av vattenförekomsternas ekologiska status/potential är majoriteten av vattenförekomsternas status/potential sämre än bra, 51 procent av sjöar, 68 procent av älvarna and 82 procent av kustvattnet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;FN:s klimatkonvention och klimatavtalet från Paris&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft9"&gt;Sverige har liksom flertalet av världens länder ratificerat FN:s ram- konvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) som trädde i kraft 1994. Klimatkonventionens mål är att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Vid klimatkonventionens tjugoförsta partsmöte (COP21) i Paris i december 2015 enades värl- dens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal (Parisavtalet) som trädde ikraft den 4 november 2016. Parisavtalet ger ett rättsligt bindande ramverk och ersätter det tillvägagångssätt som har tillämpats enligt det tidigare beslutade Kyotoprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;Enligt Parisavtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under två grader Celsius och ansträngningar göras för att hålla ök- ningen under 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå. Såväl län-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Europeiska kommissionen, Report from the commission to the European parliament the Council on the implementation of the Water Framework Directive (2000/60/EC) and the Floods Directive (2007/60/EC) Second River Basin Management Plans First Flood Risk Management Plans, SWD(2019) 57 final, s. 60.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;
&lt;DIV id="p466dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373466x1.jpg/" id="p466img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft41"&gt;dernas nationella åtaganden som det samlade globala arbetet kom- mer ses över vart femte år. Parisavtalet är inte tidsbegränsat och det är det första rättsligt bindande klimatavtal som etablerar rättsligt bindande åtaganden för alla parter om att de ska ha nationellt fast- ställda bidrag (NDC, Nationally Determined Contribution) som ska rapporteras in vart femte år. De nationellt fastställda bidragen ska inkludera utsläppsbegränsningar och parterna kan också inklu- dera åtgärder för anpassning, klimatfinansiering, kapacitetsuppbygg- nad och tekniköverföring. Med Parisavtalet har parterna satt ut en ny färdriktning som inkluderar implementeringen av regelverket, en global översyn 2023 och relationen till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. I artikel 5 i Parisavtalet uppmuntras län- der att bevara kolsänkor, inklusive skogar, och, om det är möjligt, att stärka dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Det svenska miljömålssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;De internationella åtaganden Sverige ingått har genomförts eller kom- pletterats genom de svenska miljökvalitetsmålen med dess preciser- ingar och etappmålen. Det gäller särskilt målsättningarna som uttrycks genom Agenda 2030 och Aichimålen. Miljömålssystemet anger även målsättningar för de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; förpliktelserna. Utredningen har därför bedömt att det är relevant att i detta sammanhang redogöra för de relevanta miljökvalitets- och etappmålen samt för hur dessa nås. Även i detta avseende har utredningen utgått från befintligt kunskapsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Femton miljökvalitetsmål beslutades av Sveriges riksdag år 1999 och kompletterades med ett sextonde miljökvalitetsmål 2005. Riks- dagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål.&lt;SPAN class="ft81"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;Genera- tionsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som be- höver ske för att miljökvalitetsmålen ska nås och ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Preciseringarna ska även utgöra grunden för att tolka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;
&lt;DIV id="p467dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373467x1.jpg/" id="p467img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft32"&gt;miljökvalitetsmålens innebörd, vara kriterier vid bedömningen av möjligheterna att nå målen och vara vägledande för miljöarbetet.&lt;SPAN class="ft112"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Enligt förarbetena till nämnda nya målstruktur för miljömåls- systemet ska miljökvalitetsmålen vara ambitiösa och utmanande – men bör inte vara formulerade på ett sätt som gör att de blir omöjliga att nå. Det kan leda till minskad trovärdighet och svårigheter att få till stånd effektiva åtgärder. Det är inte konstruktivt att miljömåls- uppföljningen signalerar att det blir allt svårare att nå miljökvalitets- målen trots att betydande resurser läggs ned på miljöarbetet och att tillståndet i miljön har förbättrats. För att nå den miljökvalitet som miljökvalitetsmålen anger krävs för flertalet mål längre tid än en generation, oavsett om kraftfulla åtgärder vidtas, eftersom återhämt- ningstiden i naturen är lång. Bedömningsgrunden för uppfyllelse av miljökvalitetsmålen är dock att det tillstånd i miljön som miljökvali- tetsmålen uttrycker eller förutsättningarna för att nå denna kvalitet behöver vara uppnådda inom en generation.&lt;SPAN class="ft81"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft32"&gt;Miljömålssystemet består alltså av ett generationsmål, 16 miljö- kvalitetsmål med preciseringar samt ett antal etappmål inom om- rådena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveck- ling, luftföroreningar och klimat. Miljökvalitetsmålen fastställs av riksdagen. Regeringen har beslutat ett antal etappmål som ska ange stegen på vägen och göra det lättare att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Etappmålen förtydligar den samhälls- omställning som krävs för att generationsmålet och miljökvalitets- målen ska kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft32"&gt;Av betydelse för den biologiska mångfalden i skogen är i första hand generationsmålet samt miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft48"&gt;Levande skogar&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vatten- drag, Bara naturlig försurning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft48"&gt;Storslagen fjällmiljö&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Utredningens uppdrag är att redogöra för Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald. Som utredningen redogjort för anses de internationella åtagandena i fråga om Agenda 2030 och CBD vara genomförda genom det svenska miljömålssystemet. I fråga om de åtaganden som berör miljötillståndet i skogen bedömer utredningen att de mest centrala miljökvalitetsmålen är &lt;SPAN class="ft43"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft43"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;. Utredningen kommer därför att redogöra för dessa mål och för hur de ansvariga miljömålsmyndigheterna har be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Ds 2012:23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Prop. 2009/10:155, s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;dömt att dessa mål uppnås. På motsvarande sätt har utredningen bedömt att de mest relevanta etappmålen är &lt;SPAN class="ft43"&gt;Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft43"&gt;Miljöhänsyn i skogsbruket&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft43"&gt;Variationsrikt skogsbruk &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft43"&gt;Dialogprocess i skogsbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft42"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft17"&gt;Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövär- den och sociala värden värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft12"&gt;Regeringen har fastställt nio preciseringar av miljökvalitetsmålet Lev- ande skogar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft17"&gt;Skogsmarkens egenskaper och processer: Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibe- hållna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft17"&gt;Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft17"&gt;Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regio- ner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbred- ningsområden som en del i en grön infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft17"&gt;Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogsland- skapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft17"&gt;Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värde- fulla skogar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft17"&gt;Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mång- fald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft17"&gt;Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mång- falden är inte introducerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft17"&gt;Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsätt- ningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft17"&gt;Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft10"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft42"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft3"&gt;Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosyste- men samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik bio- logisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft10"&gt;Regeringen har fastställt åtta preciseringar av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft3"&gt;Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft17"&gt;Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft17"&gt;Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera eko- systemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft17"&gt;Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sekto- rer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft17"&gt;Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mång- falden är inte introducerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft17"&gt;Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft17"&gt;Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kultur- värden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft17"&gt;Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för män- niskan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Etappmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft15"&gt;Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft12"&gt;Av särskilt intresse för skogen är bland annat etappmålet om &lt;SPAN class="ft11"&gt;skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden&lt;/SPAN&gt;. I etappmålet anges följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft3"&gt;Minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 pro- cent av Sveriges marina områden ska senast år 2020 bidra till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild bety- delse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft17"&gt;Skydd av områden ska till år 2020 utökas med minst 1 142 000 hektar räknat från år 2012 enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka 150 000 hektar skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd nedan gränsen för fjällnära skog.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Skogsbrukets frivilliga avsättningar bör ha ökat i omfattning med cirka 200 000 hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt 1 450 000 hektar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Det formella skyddet av våtmarker har ökat med cirka 210 000 hek- tar genom att myrar med höga naturvärden i den nationella myr- skyddsplanen skyddas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;De ekologiska sambanden har stärkts så att skyddade och på andra sätt bevarade områden och biotoper är väl förbundna och integre- rade i landskapet, inklusive den marina miljön, genom att den gröna infrastrukturen har utvecklats och förstärkts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft15"&gt;Miljöhänsyn i skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft41"&gt;Etappmålet om miljöhänsyn i skogsbruket är att senast år 2015 är de förväntningar som samhället har på miljöhänsyn i skogsbruket tydlig- gjorda och kända för skogsbruket, så att de får en praktisk tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;Variationsrikt skogsbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft12"&gt;Etappmålet om ett variationsrikt skogsbruk är att bestämmelser har förtydligats så att det senast år 2015 finns goda förutsättningar för ett variationsrikt skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Dialogprocess i skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Etappmålet om en dialogprocess i ett nationellt skogsprogram är att en öppen dialog med intressenter som berörs av skogen och dess värdekedja har etablerats senast den 1 juli 2015. Dialogen omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syftar till att sko- gen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Uppföljningen av miljökvalitetsmål och etappmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft41"&gt;De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Vart fjärde år redovisas en fördjupad ut- värdering av möjligheterna att nå miljömålen. För varje miljömål finns en nationell myndighet som har ett utpekat ansvar för uppföljningen. Naturvårdsverket ansvarar för att lämna den samlade redovisningen till regeringen. I den fördjupade utvärderingen bedöms om beslutade styrmedel och de åtgärder som görs är tillräckliga för att nå de natio- nella miljömålen. Den innehåller även analyser av synergier och kon- flikter i miljöarbetet, bedömningar och prognoser för generations- målet, miljökvalitetsmålen och etappmålen samt visar om det finns behov av att ändra på befintliga styrmedel eller införa nya styrmedel och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft12"&gt;I den fördjupade utvärderingen år 2019 bedömdes att det inte var möjligt att nå miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft11"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft11"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;med i dag beslutade eller planerade styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Uppföljning av Levande skogar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft41"&gt;I 2020 års uppföljning av miljömålen anges att åtgärder och styr- medel som syftar till att minska fragmentering och ytterligare förlust av livsmiljöer för hotade arter i skogslandskapet är avgörande för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;
&lt;DIV id="p472dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373472x1.jpg/" id="p472img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;nå närmare miljökvalitetsmålet. Långsiktigt skydd av skogar med höga naturvärden, satsningar på att öka arealen som brukas med hygges- fria metoder, kunskapsuppbyggnad om skogslandskapets höga natur- värden, och arbete med att skapa en sammanhängande grön infrastruk- tur är exempel på sådana viktiga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft32"&gt;I uppföljningen framhålls att det inom skogsbruket pågår ett arbete för att förbättra skogsbrukets hänsynstagande inom ramen för arbe- tet med målbilder för god miljöhänsyn. Det anges även att arealen formellt skyddad skog ökar. Det minskade anslaget 2019 innebar dock en lägre ökningstakt jämfört med föregående år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Skogsstyrelsen har gjort en fördjupad utvärdering av miljökvali- tetsmålet &lt;SPAN class="ft43"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;år 2019. Utvärdering och bedömning av måluppfyllelse och trend för miljömålets utveckling utgår från det aktuella läget i november 2018. Bedömningarna bygger således på de miljösatsningar som regeringen vid tidpunkten infört i budgeten för 2018, i form av förstärkta resurser för områdesskydd, naturvårdande skötsel och en landsomfattande nyckelbiotopsinventering. Uppdra- get att utföra en landsomfattande nyckelbiotopsinventering har åter- kallats av regeringen. Av utvärderingen framgår bland annat följande.&lt;SPAN class="ft81"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft123"&gt;Flera trender pekar i positiv riktning när det gäller miljöarbetet i form av de åtgärder som i dag vidtas för att förbättra tillståndet. I dagsläget satsar regeringen extra resurser för formellt skydd av skog, hyggesfritt skogsbruk och naturvårdande skötsel. Inom skogsbruket pågår ett stort arbete för att förbättra skogsbrukets miljöhänsynstagande inom ramen för arbetet med målbilder för god miljöhänsyn. En stor andel av skogs- marken är certifierad och stora arealer frivilliga avsättningar undantas virkesproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft126"&gt;Ett flertal av de centrala områdena för Levande skogar visar på ett otill- fredsställande resultat gällande miljötillståndet. Minskande och fragmen- terade livsmiljöer samt minskande och/eller små populationer hos ett antal hotade arter är ett stort problem för att nå målet om att bevara biologisk mångfald. Till följd av trakthyggesbruket har svårspridda arter som är beroende av lång skoglig kontinuitet eller en komplex vegeta- tionsstruktur missgynnats och flera av dem är därför hotade i dagens skogslandskap. Allt eftersom sådana områden slutavverkas minskar are- alen tillgänglig livsmiljö. För att komma närmare målet behövs förbätt- ringar av den miljöhänsyn som tas vid skogsbruksåtgärder (kulturmiljöer, körskador, hänsynskrävande biotoper, skyddszoner), en ökning av den areal som brukas med hyggesfria metoder, långsiktigt bevarande av värde-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Det bör noteras att utvärderingen beträffande miljöhänsynen i vissa delar vilar på felaktiga antaganden till följd av fel i redovisad statistik. Se Skogsstyrelsens pressmeddelande den 29 okto- ber 2020, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Skogsstyrelsen korrigerar statistik om träd och träddelar som lämnats vid avverkning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;
&lt;DIV id="p473dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373473x1.jpg/" id="p473img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1067 ft126"&gt;kärnor, en ökning av naturvårdande skötsel i förhållande till behoven och ett utvecklat landskapsperspektiv. Riktigt gamla skogar med en bestånds- ålder över 160 år finns i låg omfattning. Viktiga strukturer som före- komsten av äldre lövrik skog och hård död ved har emellertid ökat under senare decennier, vilket bör ha minskat hoten mot vissa hotade arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft3"&gt;För att bibehålla biologisk mångfald är ambitionen att skyddsvärda sko- gar inte ska avverkas, utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar fortsatt viktig. En effektiv naturvård bygger på att såväl skogsbruket som ansvariga myndigheter har kännedom om var i landskapet områden med höga naturvärden är lokaliserade. För att föra kunskapsutvecklingen framåt är det därför positivt att Skogsstyrelsen 2018 fått ett regeringsuppdrag om en landsomfattande nyckelbiotops- inventering. Många naturvärden kan inte återskapas under överskådlig tid och avverkas dessa skogar är värdena spolierade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft3"&gt;Klimatförändringarna är i sig ett växande hot. Den negativa inverkan kan bli extra stor där det tar lång tid för själva skogen att nyskapas på högre latitud/altitud samt där fuktförhållandena förändras märkbart över året. Betydelsen av en utvecklad grön infrastruktur, det vill säga god spridning på alla viktiga naturtyper i landskapet i relation till spridningsförmågan hos de arter som är knutna till dem, ökar starkt då klimatet ändras i den takt som sker i dag. Behovet av en övergripande gemensam landskaps- planering för olika naturvårdsinsatser stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft3"&gt;Många av de i dag igångsatta miljöförbättrande insatserna kräver tid för att vända utvecklingen. Skydd av skogar med höga naturvärden, natur- vårdande skötsel samt det pågående arbetet med att förbättra miljöhän- synen vid avverkning är exempelvis viktiga insatser vars värde ökar över tid. Ett flertal studier visar att många skogslevande arter klarar sig bättre på hygget om det finns lämnad naturhänsyn jämfört med om det är kalt. Under förutsättningar att dagens ambitioner och åtgärdsarbete fortsät- ter att stärkas, vidareutvecklas och praktiskt tillämpas bedöms utveck- lingen vara positiv på medellång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft12"&gt;I Skogsstyrelsens fördjupade utvärdering redogörs för följande åtgär- der som krävs för att miljökvalitetsmålet ska nås.&lt;SPAN class="ft88"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Utvecklat miljömålssystem. &lt;/SPAN&gt;Miljömålssystemet bör utvecklas i syfte att bli än mer motivationsskapande, och som verktyg för att ytterligare stimulera aktörers drivkrafter. En viktig förutsättning för att utveckla ett funktionellt målstyrningssystem är att de aktörer som påverkas och för- väntas bidra till resultatet, får möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen. Delaktighet ger förståelse och engagemang, vilka är nyckelfaktorer för att öka motivationen och därmed öka takten för att nå miljökvalitets- målet Levande skogar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Skogsstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar 2019&lt;SPAN class="ft20"&gt;, s. 76 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1072 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Ny bristanalys. &lt;/SPAN&gt;Bristanalysen för skydd av skog som genomfördes i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; byggde på ett antal antaganden vad gäller produktionsland- skapets bidrag till arternas habitat (genom skogsskötselns efterliknande av naturliga störningsregimer) och införandet av restaureringsåtgärder. Under de senaste två årtionden har produktionslandskapet förändrats avsevärt som en följd av skogsbruket, samtidigt som ny kunskap har upp- kommit med avseende på hur skogens brukande inklusive hänsyn på- verkar habitattillgången för arterna. Med avseende på detta behövs en ny bristanalys genomföras där viktiga aspekter är att utreda huruvida de antaganden som låg till grund för bristanalysen har förverkligats eller om bristanalysens slutsatser behöver revideras på grund av ändrade för- utsättningar i skogslandskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft222"&gt;Långsiktigt skydd av skogar med höga naturvärden. &lt;SPAN class="ft123"&gt;Skogar med höga naturvärden bör undantas skogsproduktion, och skötas/förvaltas på ett sätt som bibehåller de biologiska värdena över tid. Det är mer kostnads- effektivt att bevara befintliga värden än att återskapa. Vissa miljöer går inte att återskapa under överskådlig tid. Nordvästra Sveriges kontinuitets- skogar bör fortsatt förvaltas på ett sätt som bevarar områdets stora natur- vårdsbetydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft222"&gt;Buffert mot störningskänsliga biotoper. &lt;SPAN class="ft123"&gt;Studier visar att många stör- ningskänsliga biotoper påverkas av negativa kanteffekter. Det är av stor vikt för det långsiktiga artbevarandet att skogsbruket tillämpar hänsyn i form av skyddszoner eller tillämpar hyggesfritt skogsbruk i angräns- ning till de biotoptyper som påverkas negativt av den störning som ett angränsande hygge innebär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Naturvårdande skötsel. &lt;/SPAN&gt;Naturvårdande skötsel i formellt skyddad skog bör öka och utföras i nivå med behoven. Under 2018 har regeringen sat- sat resurser för ändamålet. Satsningen behöver vara flerårig för att de mest akuta behoven ska kunna åtgärdas. Det behövs mer kunskap om behov och utförande även i annan skogsmark som är undantagen virkes- produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft19"&gt;Inventering av biologisk mångfald i produktionsskogen. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Det finns behov av att öka kunskapen om hur ekosystemen svarar på olika åt- gärder. Detta för att på ett bättre sätt kunna bedöma kopplingen mellan åtgärder och hur arter och ekosystem på sikt kan komma att utvecklas. Sedan år 2009 följer Skogsstyrelsen upp biologisk mångfald i nyckelbio- toper. Strukturerad uppföljning av biologisk mångfald saknas för övrig skogsmark. Det finns stora kunskapsbrister angående utvecklingen för biologisk mångfald i den uppväxande skogen som används till virkes- produktion. Mycket lite är känt angående arters återetablering efter avverkning och det föreligger ett stort behov av en inventering som byg- ger på uppföljning av arter i dessa skogar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p746 ft222"&gt;Åtgärder för att motverka fragmentering av livsmiljöer. &lt;SPAN class="ft123"&gt;Intensi- fierade åtgärder för att motverka fragmentering av livsmiljöer behöver vidtas. I och med den förväntade klimatförändringen är det mycket vik- tigt att arbeta med att ge arter spridningsvägar. För detta krävs en funk- tionell grön infrastruktur där områdena mellan värdekärnor där virkes- produktion bedrivs är av avgörande betydelse. Exempel på viktiga åtgär- der i dessa områden är praktiskt tillämpning av målbilder för god miljö- hänsyn, en ökning av hyggesfria brukningsmetoder och gemensam land- skapsplanering i tid och rum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft3"&gt;Landskapsperspektivet inom skogsbruket samt mellan jord- och skogs- bruk behöver stärkas för att bevara biologisk mångfald och skapa en funk- tionell grön infrastruktur. Behoven av gemensam landskapsplanering mellan olika markägare för att se till landskapets förmåga att producera olika ekosystemtjänster och bibehålla biologisk mångfald är stora. För att uppnå detta behövs en samsyn i skogsbruket i stort via gemensam pla- nering av både olika naturvårdsinsatser och åtgärder för virkesproduk- tion. För stor- och mellan skogsbruket finns en stor möjlighet att åstad- komma detta genom initiativ till samverkan med andra företag och organisationer. Småskogsbruket behöver stöd av myndigheter och skogs- ägarföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft3"&gt;Förlängda omloppstider med hjälp av långsiktig planering på landskaps- nivå kan vara en funktionell insats för att öka ett landskaps förmåga att härbärgera olika arter med olika krav på sin livsmiljö. Genom att planera avverkningar både i tid och rum kan man säkerställa närhet mellan lämp- liga livsmiljöer och undvika att dessa försvinner under vissa perioder. Verktyg för ett sådant arbete bör utvecklas på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft3"&gt;För att uppnå en funktionell grön infrastruktur för Sverige behövs även en förståelse och en samverkan mellan de som utför aktiviteter i flera olika marktyper och för olika markanvändningsändamål. Därför är det nöd- vändigt att lokala myndigheter och organisationer samverkar för en bre- dare förståelse av ekologiska sammanhang, så att grön infrastruktur blir en naturlig del av planering och prioritering av insatser i olika sam- hällsprocesser. Finansiering av de åtgärder som tagits fram i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur saknas i många fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft3"&gt;Klövviltstammarna, framför allt älg/hjortstammen, behöver genom högre avskjutning minskas från dagens nivå för att ett stort antal lövträdsarter överhuvudtaget ska kunna etablera sig i skogslandskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft3"&gt;Hyggesfria brukningsmetoder behöver öka och det behövs en satsning på att stimulera en ökning av hyggesfria brukningsmetoder. På grund av svaga ekonomiska incitament bedöms nya kompletterande styrmedel krävas och nuvarande styrmedel i form av rådgivnings- och kunskaps- byggande insatser förstärkas. En fortsatt kunskaps- och metodutveck- ling är viktig för att vi ska kunna bedriva hyggesfritt skogsbruk på ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1081 ft17"&gt;rationellt sätt. Hyggesfritt skogsbruk har potential att lösa flera mål- eller intressekonflikter som kan uppstå mellan skogsbruk och andra mål/intressen och är en åtgärd som är positivt för biologisk mångfald och grön infrastruktur i landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft17"&gt;Miljöhänsyn enligt målbilderna behöver tillämpas praktiskt av skogs- bruket ute i skogen. Skogsbruket behöver tillämpa målbilderna för god miljöhänsyn i sin verksamhet så att den genomsnittliga hänsynen håller målbildsnivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft17"&gt;Målklassen PF – produktion med förstärkt hänsyn behöver tillämpas på bestånd med inslag av höga naturvärden, men som inte når upp till nivån för nyckelbiotop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft19"&gt;Beslut för att motverka körskador. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Skogsstyrelsen bör arbeta med att öka beslut om åtgärder för att förhindra körskador som förebyggande åtgärd. Skogsbruket har under en längre period arbetat med att förbättra hänsyn kopplat till körskador. Även om de senaste årens resultat indi- kerar en förbättring så förekommer skador i dag i alltför hög utsträck- ning. Markägarna är mycket bra på att följa de beslut (förbud och före- lägganden) som Skogsstyrelsen fattar avseende körskador – styrmedlet tillsyn fungerar bra i sammanhanget. Det ger ett bra resultat i skogen och myndigheten bör därför öka användandet av beslut kopplat till körskador.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft19"&gt;Arbete för att nå etappmålet om skydd. &lt;SPAN class="ft3"&gt;I dagsläget nås inte etappmål för frivilliga avsättningar. Stora arealer frivilliga avsättningar har över- gått till formella skydd hos storskogsbruket samtidigt som arealen fri- villiga avsättningar hos små och mellanskogsbruket ökat. Det finns behov av en ökad transparens då det är önskvärt att information om de frivilliga avsättningarna finns tillgänglig vid planeringen av det formella skyddet. I dagsläget offentliggör storskogsbruket och Svenska kyrkan sina frivil- liga avsättningar på en hemsida. Om resterande delar av markägarna skulle öka transparensen på motsvarande sätt skulle det stärka de fri- villiga avsättningarna som instrument inom skogs- och miljöpolitiken och det skulle möjliggöra en ökad samordning mellan statens arbete med formella skydd och de frivilliga åtagandena, så att dessa instrument sammantaget ger största möjliga naturvårdsnytta i ett landskapsper- spektiv. En ökad transparens skulle även förbättra uppföljningsmöjlig- heterna och ge en bättre bild av varaktighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Värdefulla skogsbryn. &lt;/SPAN&gt;Skötsel av värdefulla skogsbryn bör öka för att gynna den biologiska mångfalden. Stöd och ersättningar till kommande landsbygdsprogram bör utredas så att de samverkar på bästa sätt för att skapa, restaurera och sköta bryn. Brynmiljöer bör även ingå i regionala handlingsplaner för grön infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1086 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Tydliggör sektorsansvaret. &lt;/SPAN&gt;Gränser och kommunikation kring sektors- ansvaret behöver tydliggöras av regeringen och kommuniceras tydligt av berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Styrmedelsanalys. &lt;/SPAN&gt;Vid den fördjupade utvärderingen 2015 förordades en fullständig styrmedelsanalys av de skogspolitiska styrmedlen och åt- gärder kopplat till preciseringarna i Levande skogar. Nya miljömål och nya preciseringar har tillkommit vilket motiverar en fullständig styr- medelsanalys. Inom ramen för en samhällsekonomisk konsekvensanalys bör det analyseras vilka styrmedel som är mest kostnadseffektiva och hur de förmår bidra till preciseringarna och måluppfyllelse. Av bety- dande vikt är att analysera möjligheter till ett större landskapsperspektiv i gällande lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Gallringens miljöpåverkan&lt;/SPAN&gt;. Det behövs kunskap om gallringens miljö- påverkan. Vid den fördjupade utvärderingen 2015 identifierades beho- ven av att utreda omfattningen av gallringens miljöpåverkan. Behovet kvar- står i dagsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft222"&gt;Tydliggör mål om friluftsliv och sociala värden. &lt;SPAN class="ft123"&gt;Målet för friluftsliv och sociala värden är vagt och otydligt och behöver tydliggöras. Skogs- styrelsen ser behov av att tillsammans med relevanta myndigheter göra en bred uttolkning och konkretisering av nuvarande politiska mål för skogens sociala värden. Skogsstyrelsen behöver också tydliggöra Skogs- styrelsens roll i samverkan mot kommuner, länsstyrelser, regioner och andra nationella myndigheter när det gäller arbetet med skogens sociala värden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft25"&gt;Vägledning för sociala värden. &lt;SPAN class="ft17"&gt;Regeringen bör ge Boverket, Natur- vårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen i uppdrag att gemensamt ta fram en vägledning för skogens sociala värden och tät- ortsnära natur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft222"&gt;Satsa resurser på att få ut barn i skogen. &lt;SPAN class="ft123"&gt;För att få ut den samhälls- ekonomiska nytta som skogen ger för folkhälsan i form av friluftsliv, rekreation och övriga sociala värden är att öka människors vistelse i skogen viktigt. I dagens samhälle riskerar många barn att tappa den naturliga anknytningen till skogen och naturen. Staten bör satsa resurser till att i tidiga åldrar bistå med aktiviteter som hjälper till att få ut barnen i sko- gen. Exempel på goda insatser som kan förstärkas ytterligare är scouterna som via statligt stöd har haft aktiviteter för att få nya grupper att hitta ut. Även Skogen i skolans verksamhet är väl inarbetad och riktar sig skolbarn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;
&lt;DIV id="p478dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373478x1.jpg/" id="p478img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Uppföljning av Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft41"&gt;I 2020 års uppföljning av miljömålen konstaterar Naturvårdsverket att miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv är beroende av att merparten av de övriga miljökvalitetsmålen nås. Det anges även att större hänsyn behöver tas när naturresurserna nyttjas, likaså behövs ett ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Fortfarande avver- kas stora arealer skog med höga naturvärden i stället för att skyddas och odlingslandskapets ängs- och betesmarker växer igen. Vissa styr- medel tillämpas inte, till exempel visar påverkan på hänsynskrävande biotoper i skog i många fall en negativ trend, och det finns inte till- räckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft32"&gt;Av Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljökvalitets- målet Ett rikt växt- och djurliv 2019 framgår bland annat följande.&lt;SPAN class="ft112"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft3"&gt;Miljötillståndet för olika naturtyper och arter är generellt dåligt och utvecklas i många fall negativt. I Sverige har tre fjärdedelar av natur- typerna och hälften av arterna som ingår i habitatdirektivet inte gynn- sam bevarandestatus. Situationen är allvarligast för våra ängar och hagar samt naturtyper i skog och hav. Främmande arter, varav många hotar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster, fortsätter att öka. Odlings- landskapets värdefulla gräsmarker växer igen. I skogen avverkas nyckel- biotoper och det råder brist på skog med lång kontinuitet och naturliga störningar som översvämning och bränder. Marina naturtyper påverkas av övergödning och kommersiellt fiske. För många sjöar, vattendrag och våtmarker har vattenreglering, dikning och övergödning orsakat igen- växning och störda hydrologiska förhållanden. Naturtyper med gynn- sam bevarandestatus finns framför allt i fjällen där exploateringstrycket är lågt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft3"&gt;Vi når inte gynnsam bevarandestatus i någon av de biogeografiska eller marina regionerna i Sverige, för de naturtyper som listas i EU:s art- och habitatdirektiv. Det är särskilt illa för skogen och odlingslandskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft25"&gt;Grön infrastruktur och bättre miljöhänsyn behövs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft3"&gt;För att motverka fragmentering av livsmiljöer och behålla ekosystemens funktioner behövs en grön infrastruktur som ger bättre konnektivitet mellan livsmiljöer. Skydd och återställande måste kombineras med håll- bart nyttjande av mark, vatten och naturresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft3"&gt;De areella näringarnas miljöhänsyn brister och det måste bli tydligare hur miljöbalken, artskyddsförordningen och skogsvårdslagen ska tillämpas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019&lt;SPAN class="ft20"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;
&lt;DIV id="p479dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373479x1.jpg/" id="p479img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1067 ft3"&gt;förhållande till varandra. Tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler brister även vid tillståndsprövning av verksamheter och kvaliteten på miljökonsekvensbedömningar är ofta för låg. Principen om förorenaren/ brukaren betalar tillämpas inte fullt ut för skador på biologisk mångfald, varken för areella näringar eller andra verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;Åtgärder som krävs för att målet ska nås&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft10"&gt;I den fördjupade utvärderingen anger Naturvårdsverket följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft17"&gt;Regeringen bör:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Se över artskyddsförordningen och angränsande regelverk. Syftet bör vara att förbättra tillämpningen av artskyddet för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Fortsätta översynen av skogsvårdslagstiftningen. Miljöhänsynen i skogsbruket behöver tydliggöras och förstärkas. Hyggesfria meto- der bör främjas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Säkerställa att länsstyrelserna och nationella myndigheter kan av- sätta tillräckliga resurser för genomförandet av handlingsplaner för grön infrastruktur. Kommunerna måste beakta grön infrastruktur i den fysiska planeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Uppföljning av etappmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft15"&gt;Etappmålet om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;I 2020 års uppföljning anges att etappmålet om skydd av landområ- den, sötvattensområden och marina områden inte bedöms nås inom uppsatt tid. Även om en stor andel skydd är uppnådd, saknas bety- dande arealer samtidigt som kvalitetsmått såsom konnektivitet saknar förutsättningar för att tillgodoses. Analyser av representativitet pågår. I uppföljningen framgår följande.&lt;SPAN class="ft81"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft3"&gt;Målet är preciserat till ”skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster”. Inom befintlig statistik ingår sådana områden huvudsakligen inom formellt skyddade områden och frivilliga avsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020&lt;SPAN class="ft20"&gt;, s. 474 med där gjorda hänvisningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1101 ft123"&gt;Formellt skyddade områden utgjorde fram till och med 2018 närmare 15 procent av landets land- och sötvattensareal. Dessa områden baseras på omfattande dokumentation av naturvärden och biologisk mångfald, vilket möjliggör ett urval av de mest skyddsvärda områdena. Därav be- döms större delen av denna areal vara relevant för målet med undantag för arronderingsmarker samt delar av några äldre naturvårdsområden. Till detta kan även läggas områden där markersättningar utgått för bildande av naturreservat,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft17"&gt;varav den totala arealen uppgår till ytterligare cirka 0,6 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft17"&gt;Frivilliga avsättningar 2018 utgjorde 2,7 procent av landarealen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft3"&gt;Närmare uppgifter om hur stor del av dessa som har särskild betydelse för biologisk mångfald saknas, men tidigare bedömningar indikerar att &lt;NOBR&gt;70–80&lt;/NOBR&gt; procent av de frivilliga avsättningarna har ett skyddsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft17"&gt;Totalt utgör skyddade områden och frivilliga avsättningar cirka 17,5 pro- cent av land- och sötvattenytan. Insatser under 2019 tillför ytterligare arealer, men förändrar inte nämnvärt den totala andelen formellt skydd och frivilliga avsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft3"&gt;Ytterligare områden skulle även kunna finnas som större hänsynsom- råden och inom improduktiv skogsmark. Den delen av improduktiv skog som har en dokumenterad särskild betydelse för biologisk mång- fald ingår dock ofta redan i formellt skyddade områden då deras värden ofta uppmärksammats i tidigare inventeringar. I övrigt saknas närmare uppgifter om områden med improduktiv skog, som är av särskild bety- delse för biologisk mångfald. Improduktiv skog bidrar inte heller till att minska bristen på representativitet inom de formellt skyddade arealerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft17"&gt;För hänsynsområden finns ingen uppföljning av varaktigheten på läm- nad hänsyn vid föryngringsavverkning. Detta är en brist, eftersom varak- tigheten har en stor betydelse vid värderingen av nyttan för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft17"&gt;Berörda myndigheter har diskuterat för- och nackdelar med att sum- mera arealerna för formellt skydd, frivilliga avsättningar, improduktiv skog och hänsynsytor och har enats om att eftersom de formerna har så pass olika innebörd, sammansättning och statistiska kvalité summeras de inte i den officiella statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;
&lt;DIV id="p481dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373481x1.jpg/" id="p481img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft15"&gt;Miljöhänsyn i skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;Regeringen har bedömt att etappmålet om miljöhänsyn i skogsbru- ket som skulle ha varit uppnått år 2015 har uppnåtts. I samband med sin uppföljning har regeringen bedömt att pågående insatser för att förtydliga samhällets förväntningar på skogsbrukets miljöhänsyn be- höver fortsätta och regeringen kommer att följa skogsbrukets miljö- arbete för att nå miljökvalitetsmålen. Uppföljningen kommer ske inom ramen för det nationella skogsprogrammet och inom berörda miljö- kvalitetsmål. Målbilderna bör fortsätta att utvecklas liksom att skogs- brukets aktörer tillämpar dem i praktiken. Målbildernas påverkan och bidrag till effekterna i skogen bör utvärderas när resultat från den nya hänsynsuppföljningen blir tillgängligt.&lt;SPAN class="ft81"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Variationsrikt skogsbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Etappmålet om ett variationsrikt skogsbruk innebär att bestämmel- ser har förtydligats så att det senast 2015 finns goda förutsättningar för ett variationsrikt skogsbruk. Naturvårdsverket bedömde vid den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen och etappmålen 2016 att etappmålet inte uppnåtts.&lt;SPAN class="ft88"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;Till skillnad från Naturvårdsverket hade regeringen tidigare be- dömt att målet var uppnått. På grund av Naturvårdsverkets bedöm- ning ansåg regeringen att det fanns skäl att genomföra ytterligare insatser för att stärka variationen. Detta skulle ske inom ramen för det nationella skogsprogrammet.&lt;SPAN class="ft88"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Dialogprocess i skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft41"&gt;Etappmålet om en dialogprocess i ett nationellt skogsprogram är att en öppen dialog med intressenter som berörs av skogen och dess värdekedja har etablerats senast den 1 juli 2015. Dialogen omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syftar till att skogen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Kontrollstation 2016&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;, Ds 2017:32, s. 65. Det bör note- ras att uppföljningen beträffande miljöhänsynen i vissa delar vilar på felaktiga antaganden till följd av fel i redovisad statistik. Se Skogsstyrelsens pressmeddelande den 29 oktober 2020, &lt;/SPAN&gt;Skogsstyrelsen korrigerar statistik om träd och träddelar som lämnats vid avverkning&lt;SPAN class="ft99"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016&lt;SPAN class="ft94"&gt;, s. 378.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft224"&gt;Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Kontrollstation 2016&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;, Ds 2017:32, s. 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1104 ft32"&gt;och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett håll- bart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft10"&gt;Naturvårdsverket bedömde i nämnda uppföljning av miljökvali- tetsmål och etappmålen från 2016 att målet är uppnått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Utredningens analys av Sveriges åtaganden om biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft9"&gt;Sverige har undertecknat en rad internationella konventioner som på olika sätt berör biologisk mångfald i skog. Dessa är i olika utsträck- ning politiskt och/eller rättsligt bindande för Sverige. &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; inne- bär för Sverige en rad tvingande åtaganden som följer av bland annat art- och habitatdirektivet, fågeldirektivet och ramdirektivet för vatten. EU har även andra typer av policydokument, till exempel strategier och handlingsplaner, som inte är rättsligt bindande, men som lägger fast den &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; riktningen inom olika politik- områden. Sådana strategier, som på olika sätt berör skog, finns till exempel rörande klimat, energi och biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft41"&gt;&lt;NOBR&gt;Art-och&lt;/NOBR&gt; habitatdirektivet har till syfte att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av naturtyper och livs- miljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaterna. Åtgärder som vidtas i enlighet med direktivet ska syfta till att bibehålla eller åter- ställa en gynnsam bevarandestatus hos naturtyper samt arter av vilda djur och växter av gemenskapsintresse. För att uppnå detta syfte finns i huvudsak två verktyg som medlemsstaterna ska använda, in- rättande av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och ett skydd av dessa områden samt ett artskydd. Vad gäller Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; innebär kravet i direktivet att ett sammanhängande nätverk av särskilda bevarande- områden ska inrättas. Det är nätverket av områden som ska göra det möjligt att bibehålla eller i förekommande fall återställa en gynnsam bevarandestatus hos de berörda naturtyperna och arterna i deras naturliga utbredningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft12"&gt;För att bilda nätverket ska en medlemsstat utföra en uttömmande inventering av de områden som på nationell nivå är av sådant ekolo- giskt intresse att de bidrar till att uppfylla den målsättning att bevara naturtyper samt vilda djur och växter som avses i direktivet. Den ut- tömmande inventeringen ligger till grund för den lista som överläm- nas till kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft41"&gt;De områden som föreslås av medlemsstaterna på listan måste vara tillräckliga för att uppnå den målsättning som direktivet anger. Ur- valet av områden ska göras på rent vetenskapliga grunder. Områden eller delar av områden får inte undantas urvalet till nätverket på grund av andra och motstående intressen såsom ekonomiska, sociala och kulturella behov samt till regionala och lokala särdrag. Genom att använda en vetenskaplig grund för urvalet av områden säkerställer man att endast de lämpligaste områdena väljs ut och att ett tillräck- ligt antal områden ingår i Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket&lt;/NOBR&gt; för att på lång sikt bevara alla listade arter och naturtyper i hela deras naturliga utbred- ningsområde inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft9"&gt;Komplettering av områden som är av gemenskapsintresse kan ske på initiativ av medlemsstaten eller efter påpekande från kommis- sionen. Behov av att föreslå ytterligare områden bör bedömas utifrån det resultat som övervakningen av bevarandestatusen ger. Huruvida de områden som Sverige föreslår är tillräckliga och leder till att direk- tivets krav uppfylls är slutligen en fråga för kommissionen och, i sista hand, &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att avgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft12"&gt;I de utpekade områdena ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för bevarande samt förhindra att åtgärder utförs som skadar dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Även om direktivets syfte är att en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljöer ska bibehållas eller återställas finns inget angivet i direk- tivet om &lt;SPAN class="ft43"&gt;när &lt;/SPAN&gt;ett sådant förhållande ska uppnås. Enligt utredningens bedömning bör dessa målsättningar betraktas som långsiktiga. Det kortsiktiga målet är i stället att utse Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; i tillräck- lig utsträckning och att förvalta dessa i enlighet med vad direktivet anger. Därutöver ska åtgärder vidtas, i den mån det är nödvändigt, för att de utpekade områdena ska vara väl förbundna med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft32"&gt;Regeringen har i preciseringarna till miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv och Levande skogar bland annat angett att natur- typer och naturligt förekommande arter har gynnsam bevarande- status. Av den rapportering som görs enligt art- och habitatdirek- tivet framgår att gynnsam bevarandestatus inte nås för de skogliga naturtyperna och de skogslevande arterna. För vissa skogliga natur- typer återstår ett omfattande behov av att ytterligare bevara och restaurera sådana skogstyper som omfattas av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft32"&gt;Förutsatt att miljökvalitetsmålet med gynnsam bevarandestatus avser samma som i direktivet innebär en uppfyllelse av miljökvali-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;tetsmålet att omfattande arealer antingen behöver pekas ut som Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; eller avsättas för naturvård och därefter beva- ras eller återställas. Enligt utredningen framstår de satta miljökvali- tetsmålen i detta sammanhang som helt orealistiska att uppnå inom den tid som gäller för dessa, även med beaktande av att den tid inom vilken målen ska vara uppfyllda har flyttats fram till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;Alltjämt gäller direktivets krav på bland annat förvaltning och skötsel av redan utpekade områden samt vid behov att utse ytter- ligare områden att ingå i nätverket av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden.&lt;/NOBR&gt; För- valtning och skötselåtgärder ska utföras i syfte att bibehålla eller åter- ställa en gynnsam bevarandestatus hos naturtyper samt arter av vilda djur och växter av gemenskapsintresse. För att detta arbete ska vara förenligt med direktivets krav och ske på ett så effektivt sätt som möj- ligt är det utredningens bedömning att ytterligare kunskap behövs om bland annat var dessa naturtyper finns, dess representativitet och hur de, i förekommande fall, på ett ändamålsenligt sätt kan restau- reras (återställas).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;Som också redogjorts för har Sverige genomfört åtaganden enligt CBD i huvudsak genom strategin om biologisk mångfald och beslut om etappmål. Genom strategin ska Sverige ha antagit nationella mål som, genom att de uppfylls, bidrar till att nå de globala målsättning- arna som kommer till uttryck i Aichimålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;Utredningen har bedömt att det finns skäl att i en svensk kontext förtydliga de målsättningar som har sin grund i CBD och Aichi- målen. Det gäller särskilt de målsättningar och begrepp som kommit till ett tydligt uttryck i etappmålen och som har sin grund i Aichi- mål 11. För att kunna göra det krävs ytterligare ställningstaganden och underlag för dessa bedömningar. Utredningen återkommer till det i nästa kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft32"&gt;Av den svenska uppföljningen av naturtypernas bevarandestatus framgår att det återstår stora arealer av flertalet skogliga naturtyper för att dessa naturtyper ska uppnå gynnsam bevarandestatus i enlighet med art- och habitatdirektivet. Likaså återstår stora insatser enligt uppföljningen för att strukturer och funktioner, inklusive de typiska arterna, ska nå gynnsam bevarandestatus. Utredningen konstaterar att det utifrån den gjorda uppföljningen skulle krävas mycket omfatt- ande insatser för att nå gynnsamma referensarealer och därmed möjligheten att nå gynnsam bevarandestatus för de flesta skogliga naturtyperna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft29"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft9"&gt;Som utredningen redogjort för ovan är det utredningens bedöm- ning att kvalitetskriterierna för respektive skoglig naturtyp enligt art- och habitatdirektivet överensstämmer med vad som enligt Natio- nell strategi för formellt skydd av skog utgör en skogsbiologisk värde- kärna. För att skogliga naturtyper enligt art- och habitatdirektivet ska anses ha uppnått gynnsam bevarandestatus behöver de alltså ha sådana naturvärden som motsvarar kriterierna för skogsbiologisk värdekärna. Som redogjorts för ovan anger kvalitetskriterierna att skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog med avseende på egenskaper och strukturer. Den kan ha påverkats av till exempel plockhuggning, bete eller natur- lig störning. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent succes- sionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kon- tinuitet för de aktuella trädslagen. Skogen ska i huvudsak utvecklas genom naturlig dynamik, som självföryngring och genom att trädindi- vider dör av naturliga orsaker. Även för sådana skogstyper och andra trädbärande marker som utvecklats genom hävd (bete eller slåtter) är kvalitetskriterierna sådana att de överensstämmer med skogsbio- logisk värdekärna. För dessa naturtyper är det fråga om delvis andra kriterier än för naturskogarna. De ska inte utvecklas genom naturlig dynamik utan genom fortsatt, eller återupptagen hävd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft9"&gt;Populationer av typiska arter ska inte minska samt naturlig dyna- mik och naturliga störningar ska råda. För de hävdpräglade natur- typerna ska i stället hävd fortgå. För att uppnå eller bibehålla de kva- litetskriterier som anges för de svenska skogliga naturtyperna kan inte rationellt skogsbruk bedrivas. Områden som har eller avses upp- fylla dessa kvalitetskriterier behöver därmed avsättas för naturvård om gynnsam bevarandestatus ska uppnås eller behållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Den areal som i dag uppnår kriterierna för skogliga naturtyper enligt art- och habitatdirektivet (faktisk areal) bör inte minska efter- som det skulle innebära ytterligare svårigheter med att nå de krav som direktivet anger om gynnsam bevarandestatus. För att nå de gynnsamma referensarealerna som den svenska uppföljningen anger skulle det vara effektivt att bevara de faktiska arealerna som i dag inte redan omfattas av formellt skydd eller frivilliga avsättningar. I en svensk kontext skulle det alltså innebära att befintliga skogsbiolo- giska värdekärnor skulle behöva bevaras. Det gäller såväl kända som okända &lt;SPAN class="ft43"&gt;värdekärnor&lt;/SPAN&gt;, områden som håller &lt;SPAN class="ft43"&gt;nyckelbiotopsklass &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft43"&gt;om- råden med naturvärden &lt;/SPAN&gt;enligt nyckelbiotopsinventeringens metodik.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Svensk miljöpolitik och Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;SOU 2020:73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft9"&gt;Skulle de faktiska arealerna avverkas skulle motsvarande areal i stället behöva restaureras. Att restaurera områden så att dessa upp- fyller kriterierna för viss skoglig naturtyp enligt art- och habitat- direktivet eller för att utgöra en skogsbiologisk värdekärna kan vara kostsamt. Det är inte heller säkert att det går att få tillbaka unika kvarvarande naturvärden, ens på mycket lång sikt, om de förloras i samband med avverkning. Enligt utredningen bör det rimligtvis vara mer effektivt att bevara befintliga faktiska arealer och skogsbiolo- giska värdekärnor än att avverka dessa och restaurera annan mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;Ett bevarande av de befintliga faktiska arealerna räcker dock inte om Sverige ska nå gynnsam bevarandestatus för de skogliga natur- typerna. Uppföljningen visar att det även finns ett omfattande behov av att restaurera arealer för att nå gynnsam bevarandestatus för de skogliga naturtyperna. Som framgår av tabell 8.5 i kapitel 8.9.2 ovan är det återstående restaureringsbehovet för alla naturtyper i Sverige mer än 2 500 000 hektar för att gynnsam referensareal och därmed gynnsam bevarandestatus ska nås för samtliga naturtyper som om- fattas av art- och habitatdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Sverige har genom miljökvalitetsmålen Levande skogar uttryckt en ambitionsnivå som innebär att naturtyper och naturligt förekom- mande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarande- status. Som utredningen redan nämnt är det en målsättning som fram- står som orimlig, bland annat mot bakgrund av den tid inom vilken målet ska nås och avsaknaden av anslag för ett genomförande. Hur Sverige på lång och kort sikt bör prioritera för att på ett effektivt sätt uppnå ett ändamålsenligt bevarande av biologisk mångfald återkom- mer utredningen till i det följande kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft21"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;
&lt;DIV id="p487dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373487x1.jpg/" id="p487img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft14"&gt;Statens offentliga utredningar 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft17"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1110 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Översyn av yrket personlig assistent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft5"&gt;– ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Skärpta regler om utländska månggiften. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Hållbar slamhantering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Att kriminalisera överträdelser av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningar.&lt;/NOBR&gt; N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Framtidens teknik i omsorgens tjänst. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft230"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft229"&gt;Ett effektivare regelverk för utlännings­ ärenden med säkerhetsaspekter. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Grönt sparande. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Framtidens järnvägsunderhåll. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1130 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Sveriges museum om Förintelsen. + Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Motorfordonspooler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft5"&gt;– på väg mot ökad delning av motor- fordon. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliterings- process. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En sjukförsäkring anpassad efter individen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;En mer likvärdig skola&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;– minskad skolsegregation och för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft5"&gt;bättrad resurstilldelning­&lt;SPAN style="padding-left:73px;"&gt;. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En moderniserad arbetsrätt. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En ny mervärdesskattelag. Del 1 och 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Grundpension. Några anslutande frågor. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Gemensamt ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft5"&gt;– en modell för planering och dimen- sionering av gymnasial utbildning. Del 1 och 2. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Stärkt kvalitet och likvärdighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;i fritidshem och pedagogisk omsorg. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Kontroll för ökad tilltro&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft5"&gt;– en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut­ betalningar från välfärdssystemen. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft5"&gt;– ett system, många möjligheter. S.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1145 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ett nytt regelverk för arbetslöshets- försäkringen. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ökad trygghet för visselblåsare. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2019. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En gemensam utbildning inom statsförvaltningen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Kommuner som utförare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft118"&gt;av tjänster åt Arbetsförmedlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;en analys av de rättsliga förutsätt- ningarna. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resurs- skolor. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Bygga, bedöma, betygssätta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;betyg som bättre motsvarar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft5"&gt;elevernas­ kunskaper. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Grundlagsskadestånd – ett rättighets- skydd för enskilda. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En gemensam angelägenhet. Vol. 1 och 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Hållbar socialtjänst. En ny social- tjänstlag. Del 1 och 2. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Skatt på engångsartiklar. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Enhetlig och effektiv marknads- kontroll. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Rutavdrag för äldre. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Personuppgiftsbehandling vid antals- beräkning inför klinisk forskning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En långsiktigt hållbar migrations- politik. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Innovation genom information. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ett särskilt hedersbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;EU:s cybersäkerhetsakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;kompletterande nationella bestäm- melser om cybersäkerhetscertifiering. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p756 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Innovation som drivkraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;från forskning till nytta. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Det skatterättsliga företrädaransvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;en översyn. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ändrade regler om säkerställda obligationer. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En samlad djurhälsoreglering. Del 1 och 2. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Barnkonventionen och svensk rätt. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;55 år och karensval. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Samverkande krafter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;för stärkt kvalitet och likvärdighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft5"&gt;inom komvux­ för elever med svenska som andraspråk. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Förskola för alla barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;för bättre språkutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;i svenska. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Försvarets radioanstalts internationella samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;en översyn av regelverket. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Fast omsorgskontakt i hemtjänsten. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Utvinning ur alunskiffer. Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Producentansvar för textil&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;en del av den cirkulära ekonomin. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;73.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="p489dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B373489x1.jpg/" id="p489img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft14"&gt;Statens offentliga utredningar 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft17"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;En moderniserad arbetsrätt. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft5"&gt;Ett nytt regelverk för arbetslöshets- försäkringen. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Ökad trygghet för visselblåsare. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft118"&gt;Kommuner som utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft118"&gt;av tjänster åt Arbetsförmedlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;en analys av de rättsliga förut- sättningarna. [41]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Barnkonventionen och svensk rätt. [63]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft20"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft5"&gt;Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft5"&gt;Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft5"&gt;Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Grönt sparande. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft5"&gt;Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft118"&gt;Motorfordonspooler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;på väg mot ökad delning av motor- fordon. [22]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft118"&gt;En ny mervärdesskattelag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft5"&gt;Del 1 och 2. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft118"&gt;Kontroll för ökad tilltro&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut­ betalningar från välfärdssystemen. [35]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft5"&gt;En gemensam utbildning inom statsförvaltningen. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft5"&gt;En gemensam angelägenhet. Vol. 1 och 2. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Skatt på engångsartiklar. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft5"&gt;Enklare skatteregler för enskilda närings- idkare. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Rutavdrag för äldre. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft118"&gt;Det skatterättsliga företrädaransvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft5"&gt;– en översyn. [60]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1180 ft5"&gt;Ändrade regler om säkerställda obligationer. [61]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft5"&gt;Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft20"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft118"&gt;EU:s cybersäkerhetsakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;kompletterande nationella bestäm- melser om cybersäkerhetscertifiering. [58]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft118"&gt;Försvarets radioanstalts internationella samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft5"&gt;– en översyn av regelverket. [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft20"&gt;Infrastrukturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Framtidens järnvägsunderhåll. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft5"&gt;Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Innovation genom information. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft20"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft5"&gt;Skärpta regler om utländska månggiften. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Kompletterande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft5"&gt;till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft5"&gt;Ett effektivare regelverk för utlännings­ ärenden med säkerhetsaspekter. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft5"&gt;En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft5"&gt;Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft5"&gt;Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft5"&gt;En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft5"&gt;En långsiktigt hållbar migrationspolitik. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Ett särskilt hedersbrott. [57]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft20"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft118"&gt;Sveriges museum om Förintelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. [21]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft5"&gt;Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft5"&gt;Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft20"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Hållbar slamhantering. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft5"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft5"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft5"&gt;Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2019. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft118"&gt;Producentansvar för textil&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft5"&gt;– en del av den cirkulära ekonomin. [72]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft5"&gt;Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. [73]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft20"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft5"&gt;Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft5"&gt;Att kriminalisera överträdelser av &lt;NOBR&gt;EU-förordningar.&lt;/NOBR&gt; [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft5"&gt;Personuppgiftsbehandling vid antals- beräkning inför klinisk forskning. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft5"&gt;En samlad djurhälsoreglering. Del 1 och 2. [62]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;55 år och karensval. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft5"&gt;Utvinning ur alunskiffer. Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket. [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft20"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft5"&gt;Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. [1]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1206 ft5"&gt;En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Framtidens teknik i omsorgens tjänst. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Strukturförändring och investering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft5"&gt;i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft5"&gt;God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft118"&gt;Hälso- och sjukvård i det civila försvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;underlag till försvarspolitisk inriktning. [23]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft5"&gt;Tillsammans för en välfungerande sjuk- skrivnings- och rehabiliteringsprocess. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft5"&gt;En sjukförsäkring anpassad efter individen. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft5"&gt;Grundpension. Några anslutande frågor. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft118"&gt;Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft5"&gt;– ett system, många möjligheter. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft5"&gt;Hållbar socialtjänst. En ny socialtjänstlag. Del 1 och 2. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft5"&gt;Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre. [69]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Fast omsorgskontakt i hemtjänsten. [70]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft20"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft118"&gt;En mer likvärdig skola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;minskad skolsegregation och för­&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft5"&gt;bättrad resurstilldelning­&lt;SPAN style="padding-left:74px;"&gt;. [28]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft118"&gt;Gemensamt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;en modell för planering och dimen- sionering av gymnasial utbildning. Del 1 och 2. [33]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft5"&gt;Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritids- hem och pedagogisk omsorg. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft5"&gt;En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resurs- skolor. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft118"&gt;Bygga, bedöma, betygssätta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper. [43]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft5"&gt;Innovation som drivkraft &lt;NOBR&gt;–från&lt;/NOBR&gt; forskning till nytta. [59]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;


&lt;P class="p4 ft118"&gt;Samverkande krafter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft118"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;för stärkt kvalitet och likvärdighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft5"&gt;inom komvux­ för elever med svenska som andraspråk. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Förskola för alla barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft225"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;för bättre språkutveckling i svenska. [67]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft20"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft5"&gt;Enhetlig och effektiv marknadskontroll. [49]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H8B373</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2020__73.pdf</filnamn>
<filstorlek>4075076</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FE5B121C-492B-44D4-875C-F5C25E6873B2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>