0H8B371202071sousouStatens offentliga utredningar 2020:71Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar7102020-12-02 00:00:002020-12-02 16:25:402020-12-02 00:00:00Utvinning ur alunskiffer - Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H8B371/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H8B371https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H8B371
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2020 71 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 170px;overflow: hidden;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 514px 0px 107px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 133px 76px;padding: 0px;border: none;width: 421px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 644px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 354px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 409px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 409px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 409px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 611px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 294px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 256px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #p32dimg1 {position:absolute;top:508px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #p32dimg1 #p32img1 {width:70px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 506px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:258px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:69px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 281px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:415px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_48 #p48dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #p48dimg1 #p48img1 {width:416px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:590px;left:65px;z-index:-1;width:408px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:408px;height:2px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:327px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:415px;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:423px;height:415px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 0px;padding: 0px;border: none;width: 875px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 872px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 111px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 633px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 225px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 124px;padding: 0px;border:none;width: 751px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 178px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 737px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:140px;left:122px;z-index:-1;width:599px;height:396px;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:599px;height:396px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:205px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:455px;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:415px;height:455px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:633px;}
#page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:415px;height:633px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:267px;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:416px;height:267px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:427px;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:413px;height:427px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:381px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:337px;}
#page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:416px;height:337px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 120px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:284px;left:66px;z-index:-1;width:410px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:410px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:281px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:461px;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:416px;height:461px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:136px;left:66px;z-index:-1;width:374px;height:602px;}
#page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:374px;height:602px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_81 #p81dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:584px;}
#page_81 #p81dimg1 #p81img1 {width:415px;height:584px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #p82dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #p82dimg1 #p82img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_83 #p83dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #p83dimg1 #p83img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:305px;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:415px;height:305px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_94 #p94dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #p94dimg1 #p94img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:532px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #p100dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:282px;}
#page_100 #p100dimg1 #p100img1 {width:413px;height:282px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 511px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 407px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_3 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:264px;height:588px;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:264px;height:588px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 270px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:349px;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:412px;height:349px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 141px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:447px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:257px;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:416px;height:257px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:112px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:618px;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:415px;height:618px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 178px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:328px;left:66px;z-index:-1;width:396px;height:269px;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:396px;height:269px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:596px;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:415px;height:596px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_116 #p116dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #p116dimg1 #p116img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 330px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #p118dimg1 {position:absolute;top:155px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:416px;}
#page_118 #p118dimg1 #p118img1 {width:412px;height:416px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_119 #p119dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #p119dimg1 #p119img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #p120dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #p120dimg1 #p120img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 70px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 178px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 26px;padding: 0px;border:none;width: 284px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 65px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_4 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:413px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:416px;height:2px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:217px;left:71px;z-index:-1;width:416px;height:260px;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:416px;height:260px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 155px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 108px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_129 #p129dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #p129dimg1 #p129img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:498px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:244px;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:416px;height:244px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 516px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 806px;}
#page_140 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {float:left;border:none;margin: 128px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 26px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:171px;left:32px;z-index:-1;width:734px;height:336px;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:734px;height:336px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 68px;padding: 0px;border: none;width: 803px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 96px;padding: 0px;border:none;width: 707px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 118px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 637px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 243px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 31px;padding: 0px;border:none;width: 725px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 243px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 159px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_3 #id_3_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_3 #id_3_4 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 158px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 803px;overflow: hidden;}
#page_141 #p141dimg1 {position:absolute;top:118px;left:31px;z-index:-1;width:733px;height:324px;}
#page_141 #p141dimg1 #p141img1 {width:733px;height:324px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 806px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 738px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 54px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 36px;padding: 0px;border:none;width: 770px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 393px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 7px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 156px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 159px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_4 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 36px;padding: 0px;border:none;width: 774px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 760px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_142 #p142dimg1 {position:absolute;top:160px;left:35px;z-index:-1;width:733px;height:350px;}
#page_142 #p142dimg1 #p142img1 {width:733px;height:350px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_143 #p143dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #p143dimg1 #p143img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_144 #p144dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #p144dimg1 #p144img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_145 #p145dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #p145dimg1 #p145img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_146 #p146dimg1 {position:absolute;top:263px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:408px;}
#page_146 #p146dimg1 #p146img1 {width:416px;height:408px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 170px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_151 #p151dimg1 {position:absolute;top:93px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_151 #p151dimg1 #p151img1 {width:413px;height:66px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_153 #p153dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #p153dimg1 #p153img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #p154dimg1 {position:absolute;top:480px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:210px;}
#page_154 #p154dimg1 #p154img1 {width:413px;height:210px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_157 #p157dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #p157dimg1 #p157img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_158 #p158dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #p158dimg1 #p158img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_159 #p159dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #p159dimg1 #p159img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #p160dimg1 {position:absolute;top:552px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_160 #p160dimg1 #p160img1 {width:413px;height:66px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:540px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:413px;height:174px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 182px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_167 #p167dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #p167dimg1 #p167img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:486px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:241px;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:413px;height:241px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #p170dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:313px;}
#page_170 #p170dimg1 #p170img1 {width:413px;height:313px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 186px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 375px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 82px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 280px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_4 {border:none;margin: 123px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:157px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_3 {border:none;margin: 605px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 601px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 120px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:219px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:208px;}
#page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:416px;height:208px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 206px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 320px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:415px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_201 #p201dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #p201dimg1 #p201img1 {width:415px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #p202dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #p202dimg1 #p202img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:415px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 295px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_3 {border:none;margin: 134px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_3 {border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_3 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 499px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 231px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 563px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:730px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_3 {border:none;margin: 465px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:229px;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:412px;height:229px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 730px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:389px;height:682px;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:389px;height:682px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_3 {border:none;margin: 441px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:252px;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:412px;height:252px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 715px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:667px;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:412px;height:667px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_3 {border:none;margin: 471px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_230 #p230dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:237px;}
#page_230 #p230dimg1 #p230img1 {width:412px;height:237px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:632px;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:412px;height:632px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:595px;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:412px;height:595px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:594px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:88px;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:416px;height:88px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:729px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:15px;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:417px;height:15px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:702px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:42px;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:416px;height:42px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 70px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 153px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 335px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 65px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_4 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:416px;height:1px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 563px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 470px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 806px;}
#page_238 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {float:left;border:none;margin: 128px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 738px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 806px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 806px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 792px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:180px;left:32px;z-index:-1;width:738px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:738px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:742px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #p242dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #p242dimg1 #p242img1 {width:416px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_243 #p243dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #p243dimg1 #p243img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 563px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:289px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:415px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 394px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:490px;left:76px;z-index:-1;width:389px;height:251px;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:389px;height:251px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 106px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 128px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:718px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:415px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 173px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_262 #p262dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #p262dimg1 #p262img1 {width:416px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_264 #p264dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #p264dimg1 #p264img1 {width:416px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_266 #p266dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #p266dimg1 #p266img1 {width:416px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_269 #p269dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #p269dimg1 #p269img1 {width:415px;height:1px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 547px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 104px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;}
#page_277 #p277dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_277 #p277dimg1 #p277img1 {width:415px;height:24px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 124px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;}
#page_278 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 212px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 126px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;}
#page_279 #p279dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_279 #p279dimg1 #p279img1 {width:415px;height:24px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 136px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_280 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 719px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft17{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft20{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft27{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft28{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft29{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft30{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft31{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft32{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft33{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft34{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft35{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft37{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft39{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft40{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft41{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft42{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft43{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft44{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft45{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft46{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft47{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft48{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft49{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft50{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft51{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft52{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft53{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft54{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft55{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft56{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft57{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft58{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft59{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft62{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft63{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft64{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft65{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft66{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft67{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft68{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft72{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft73{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft74{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft75{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft76{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft77{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft78{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft79{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft80{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft81{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft82{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft83{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft84{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft85{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft86{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft87{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft88{font: 5px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft89{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft90{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft91{font: 15px 'Arial';background-color: #f2f2f2;line-height: 18px;}
.ft92{font: 13px 'Arial';background-color: #f2f2f2;line-height: 19px;}
.ft93{font: italic 13px 'Arial';background-color: #f2f2f2;line-height: 19px;}
.ft94{font: 14px 'Arial';background-color: #f2f2f2;line-height: 18px;}
.ft95{font: bold 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft96{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft97{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft98{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft99{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft100{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft101{font: 13px 'Arial';background-color: #f2f2f2;line-height: 18px;}
.ft102{font: bold 13px 'Arial';background-color: #f2f2f2;line-height: 18px;}
.ft103{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft104{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft105{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft106{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft107{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft108{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft109{font: bold 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft110{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft111{font: bold 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft112{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft113{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft114{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft115{font: 10px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft116{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft117{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft118{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft119{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft120{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft121{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft122{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft123{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft124{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft125{font: bold 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft126{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft127{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft128{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft129{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft130{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft131{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 20px;}
.ft132{font: 11px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft133{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft134{font: 11px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 14px;}
.ft135{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft136{font: 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 13px;}
.ft137{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 14px;}
.ft138{font: 19px 'Calibri';color: #595959;line-height: 20px;}
.ft139{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft140{font: 19px 'Calibri';color: #595959;line-height: 22px;}
.ft141{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft142{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft143{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft144{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft145{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft146{font: bold 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft147{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft148{font: 12px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft149{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft150{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft151{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft152{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft153{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft154{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft155{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft156{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft157{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft158{font: 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft159{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft160{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft161{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft162{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft163{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft164{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft165{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft166{font: bold 8px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft167{font: bold 10px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft168{font: 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;}
.ft169{font: 9px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 12px;}
.ft170{font: italic 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft171{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft172{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft173{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft174{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft175{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft176{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft177{font: 8px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft178{font: italic 8px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft179{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft180{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft181{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft182{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft183{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft184{font: 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft185{font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft186{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft187{font: 15px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft188{font: italic 15px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft189{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft190{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft191{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft192{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft193{font: 8px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 10px;}
.ft194{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft195{font: 10px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft196{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft197{font: 6px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 6px;}
.ft198{font: 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft199{font: 11px 'MS PGothic';line-height: 11px;}
.ft200{font: 9px 'MS PGothic';line-height: 9px;}
.ft201{font: 7px 'MS PGothic';line-height: 7px;}
.ft202{font: 12px 'MS PGothic';line-height: 12px;}
.ft203{font: bold 8px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 10px;}
.ft204{font: bold 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft205{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft206{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft207{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft208{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft209{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft210{font: 9px 'Cambria';line-height: 12px;}
.ft211{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft212{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft213{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft214{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft215{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft216{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft217{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft218{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft219{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 450px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 279px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 172px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p39{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 167px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 179px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p92{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: right;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 225px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: right;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 190px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p188{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;margin-top: 347px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:19px;height:13px;}
.p200{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:358px;height:14px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:190px;height:13px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 455px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p213{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 154px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p220{text-align: left;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 277px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 142px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 151px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 211px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p237{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-right: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p265{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 177px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 610px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 204px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p291{text-align: left;margin-top: 314px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 142px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p328{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p339{text-align: left;margin-top: 601px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 97px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 363px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 149px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p351{text-align: left;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 89px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 155px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p356{text-align: left;padding-right: 186px;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 169px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 17px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 138px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 102px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 425px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 255px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p383{text-align: left;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 345px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 192px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 159px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 155px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 217px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 166px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: left;padding-left: 567px;padding-right: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:186px;height:14px;}
.p434{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:362px;height:14px;}
.p435{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:14px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: left;padding-left: 317px;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:59px;height:29px;}
.p442{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:127px;height:14px;}
.p443{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:315px;height:14px;}
.p444{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:39px;height:13px;}
.p445{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p448{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 91px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 416px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p457{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 193px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 178px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 181px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 150px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 87px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 143px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p487{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 131px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p502{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 159px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 176px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 170px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p522{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 89px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p534{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 203px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 138px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-right: 235px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p565{text-align: left;padding-right: 162px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 159px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 178px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 194px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 148px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 175px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 182px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 110px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 151px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 185px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 179px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 167px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 161px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 149px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p602{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 146px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 164px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 161px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 151px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 152px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 116px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 118px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 98px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 91px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p632{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 160px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 332px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 109px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-right: 83px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 207px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p654{text-align: left;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 164px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p656{text-align: left;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 136px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p658{text-align: justify;padding-right: 80px;margin-top: 640px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p660{text-align: left;margin-top: 360px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 283px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p666{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p667{text-align: left;padding-left: 404px;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p671{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p672{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p673{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p674{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p675{text-align: left;padding-left: 395px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 395px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p678{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p679{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p680{text-align: left;padding-left: 328px;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p683{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p684{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p685{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p686{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p687{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: right;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 192px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;}
.p697{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p698{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p699{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p700{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p701{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p702{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:102px;height:14px;}
.p703{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:446px;height:14px;}
.p704{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p705{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p710{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p711{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:97px;height:13px;}
.p712{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:68px;height:14px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 2px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p718{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 210px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 242px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 94px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p725{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p726{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 148px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 166px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 162px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 184px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 62px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 110px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 83px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 202px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 62px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 403px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 362px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td67{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td68{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td91{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td92{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td93{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td103{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 502px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td131{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td132{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td133{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td134{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td135{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td136{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td137{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td138{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td158{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td159{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td160{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td161{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td165{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td166{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 734px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 734px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td178{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td179{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td180{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td185{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td186{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td187{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td192{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td218{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td219{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td220{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td221{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td222{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td230{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td231{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td232{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td240{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td241{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td242{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td243{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td244{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td245{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td246{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td250{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td251{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td252{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td280{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td281{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td282{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td283{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td284{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td308{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td309{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td310{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td311{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td312{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td321{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td322{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td323{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td326{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td327{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td328{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td329{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td336{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td337{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td338{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td339{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td340{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td341{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td343{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td346{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td349{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td350{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td351{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td353{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td354{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td355{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td356{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td363{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td364{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td365{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td366{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td367{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td368{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td369{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td370{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td371{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td372{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td373{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td374{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td375{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td377{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td378{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td379{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td380{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 15px;}
.tr8{height: 50px;}
.tr9{height: 17px;}
.tr10{height: 14px;}
.tr11{height: 51px;}
.tr12{height: 26px;}
.tr13{height: 4px;}
.tr14{height: 16px;}
.tr15{height: 2px;}
.tr16{height: 5px;}
.tr17{height: 3px;}
.tr18{height: 1px;}
.tr19{height: 13px;}
.tr20{height: 22px;}
.tr21{height: 9px;}
.tr22{height: 34px;}
.tr23{height: 35px;}
.tr24{height: 32px;}
.tr25{height: 7px;}
.tr26{height: 8px;}
.tr27{height: 11px;}
.tr28{height: 12px;}
.tr29{height: 127px;}
.tr30{height: 117px;}
.tr31{height: 132px;}
.tr32{height: 33px;}
.tr33{height: 10px;}
.t0{width: 416px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 321px;margin-left: 161px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 378px;margin-left: 104px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 321px;margin-left: 161px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t8{width: 322px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t9{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 322px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 379px;margin-left: 37px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 379px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t13{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t14{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t15{width: 378px;margin-left: 104px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 409px;margin-left: 7px;margin-top: 148px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 408px;margin-left: 74px;margin-top: 36px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t21{width: 409px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 409px;margin-left: 74px;margin-top: 36px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 409px;font: 13px 'Arial';}
.t24{width: 322px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t25{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t26{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t27{width: 407px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t28{width: 411px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t29{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t30{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 178px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 417px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 291px;margin-left: 78px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t34{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 30px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 733px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 637px;font: bold 12px 'Arial';}
.t37{width: 243px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 483px;font: 11px 'Arial';}
.t39{width: 243px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 803px;font: 10px 'Arial';}
.t41{width: 637px;margin-left: 101px;margin-top: 10px;font: bold 12px 'Arial';}
.t42{width: 393px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 416px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 12px;font: 10px 'Arial';}
.t45{width: 482px;font: 10px 'Arial';}
.t46{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t47{width: 153px;font: 10px 'Arial';}
.t48{width: 219px;margin-left: 14px;font: 10px 'Arial';}
.t49{width: 417px;font: 10px 'Arial';}
.t50{width: 738px;font: 11px 'MS PGothic';}
.t51{width: 738px;margin-left: 32px;margin-top: 41px;font: 11px 'MS PGothic';}
.t52{width: 416px;margin-left: 75px;margin-top: 7px;font: 10px 'Arial';}
.t53{width: 417px;margin-top: 29px;font: 10px 'Arial';}
.t54{width: 483px;font: 10px 'Arial';}
.t55{width: 488px;font: 10px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B3711x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Utvinning ur alunskiffer</P>
<P class="p1 ft1">Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket</P>
<P class="p2 ft2">Betänkande av 2020 års Alunskifferutredning</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2020</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2020:71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p5 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@nj.se</P>
<P class="p6 ft5">Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p7 ft5">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p0 ft6">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p0 ft6">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p0 ft7">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p0 ft5">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p8 ft5">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p6 ft5">Omslagsfoto: Mikael Erlström</P>
<P class="p6 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p6 ft5">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020</P>
<P class="p9 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-25118-8</NOBR></P>
<P class="p6 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p10 ft8">Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Ibrahim Baylan</P>
<P class="p11 ft9">Regeringen beslutade den 12 mars 2020 att tillkalla en särskild ut- redare med uppdrag att förutsättningslöst analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas (Dir. 2020:26). Helén Leijon förordnades som särskild utredare och Kristina Forsbacka anställdes som sekreterare samma dag. Fr.o.m. den 1 maj 2020 anställdes Rebecka Johansson till sekreterare och fr.o.m.</P>
<P class="p12 ft12"><SPAN class="ft10">1</SPAN><SPAN class="ft11">juni 2020 anställdes Kristina Forsbacka som huvudsekreterare. Ut- redningen har antagit namnet 2020 års Alunskifferutredning.</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 6 april pro- fessor Lena Alakangas, professor emeritus Bert Allard, branschjurist Kerstin Brinnen, professor Christian Ekberg, statsgeolog Mikael Erlström, utredare <NOBR>Ann-Marie</NOBR> Fällman, utredare Lina Gunnarsson Kerney, rättssakkunnig Linn Hamstad, förbundsjurist Åsa Hill, sak- kunnig Greger Ledung, tekniska rådet Lena Nilsson, ämnesrådet Katarina Persson Nilsson, sakkunnig Jonas Rudberg, departements- sekreterare Jörgen Sundin och departementssekreterare Björn Thews.</P>
<P class="p14 ft12">Det tekniska rådet Lena Nilsson och utredare Lina Gunnarsson Kerney entledigades från sina uppdrag den 18 juni 2020, samma dag förordnades berggrundsgeolog <NOBR>Anna-Karin</NOBR> Rasmussen till expert, lik- som det tekniska rådet Erik Olauson.</P>
<P class="p15 ft9">Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med förordnade experter. Utredningen har sammanträtt vid fyra tillfällen.</P>
<P class="p16 ft13">Betänkandet har skrivits i <NOBR>vi-form.</NOBR> Jag är emellertid ensam ansva- rig för samtliga bedömningar och förslag.</P>
<P class="p17 ft12">Särskilda yttranden har lämnats av Bert Allard, Åsa Hill och Jonas Rudberg.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p18 ft15">Mitt uppdrag är härmed slutfört och jag överlämnar mitt betän- kande <SPAN class="ft14">Utvinning ur alunskiffer Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket </SPAN>(SOU 2020:71).</P>
<P class="p19 ft13">Umeå i november 2020</P>
<P class="p20 ft13">Helén Leijon</P>
<P class="p21 ft13">/ Kristina Forsbacka</P>
<P class="p22 ft13">Rebecka Johansson</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft16">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p23 ft17"><A href="#page_11">Ordlista.............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p24 ft17"><A href="#page_11">11</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><P class="p23 ft17"><A href="#page_19">Sammanfattning ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p24 ft17"><A href="#page_19">19</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p23 ft17"><A href="#page_25">Summary ..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p24 ft17"><A href="#page_25">25</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p25 ft17"><A href="#page_31">1</A></P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p23 ft17"><A href="#page_31">Författningsförslag.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p24 ft17"><A href="#page_31">31</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft13"><A href="#page_31">1.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft10"><A href="#page_31">Förslag till lag om ändring av minerallagen (1991:45)..........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_31">31</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft10">1.2</SPAN><A href="#page_33"><SPAN class="ft18">Förslag till förordning om ändring</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><P class="p28 ft10"><A href="#page_33">av mineralförordningen (1992:285) .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_33">33</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><P class="p25 ft17"><A href="#page_37">2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td4"><P class="p28 ft20"><A href="#page_37">Utredningens uppdrag och betänkandets disposition .....</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p24 ft17"><A href="#page_37">37</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p25 ft10"><A href="#page_37">2.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><P class="p28 ft3"><A href="#page_37">Vårt uppdrag............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_37">37</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_38">1.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p29 ft10"><A href="#page_38">Utredningens arbetsformer ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_38">38</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_39">1.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p29 ft3"><A href="#page_39">Avgränsningar..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_39">39</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft10"><A href="#page_39">2.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p28 ft10"><A href="#page_39">Utredningens utgångspunkter ...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_39">39</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p25 ft10"><A href="#page_41">2.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><P class="p28 ft3"><A href="#page_41">Betänkandets disposition........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_41">41</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><P class="p25 ft17"><A href="#page_43">3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td4"><P class="p28 ft20"><A href="#page_43">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><P class="p28 ft17"><A href="#page_43">och mineral...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p24 ft17"><A href="#page_43">43</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft10"><A href="#page_43">3.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p28 ft10"><A href="#page_43">Miljömål och ansvarsfull anskaffning ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_43">43</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft10"><A href="#page_45">3.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p28 ft3"><A href="#page_45">Grön omställning ....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_45">45</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_45">3.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p29 ft3"><A href="#page_45">Parisavtalet ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_45">45</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_45">3.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p29 ft3"><A href="#page_45">EU:s gröna giv .........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_45">45</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_46">3.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft3"><A href="#page_46">Sveriges klimatomställning .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_46">46</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft21">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Innehåll<SPAN style="padding-left:377px;">SOU 2020:71</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td7"><P class="p26 ft10"><A href="#page_50">3.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td8"><P class="p28 ft10"><A href="#page_50">Behovet av innovationskritiska metaller och mineral...........</A></P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_50">50</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_50">3.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p29 ft3"><A href="#page_50">Den globala marknaden ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_50">50</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_51">3.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p29 ft3"><A href="#page_51">EU:s Råvarupolitik..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_58">3.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p29 ft3"><A href="#page_58">Sverige ......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_58">58</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p26 ft10"><A href="#page_65">3.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td8"><P class="p28 ft10"><A href="#page_65">Sekundärutvinning och återvinning ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_65">65</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft10">3.4.1</SPAN><A href="#page_65"><SPAN class="ft23">Förekomster av innovationskritiska metaller</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p25 ft3"><A href="#page_65">och mineral i avfall...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_65">65</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft10">3.4.2</SPAN><A href="#page_69"><SPAN class="ft23">Några projekt inom sekundärutvinning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p26 ft10"><A href="#page_69">och återvinning ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_69">69</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p25 ft17"><A href="#page_73">4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p28 ft17"><A href="#page_73">Prövningsprocessen....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft17"><A href="#page_73">73</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_73">4.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><P class="p26 ft24"><A href="#page_73">Utvinning av koncessionsmineral..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_73">73</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_74">4.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><P class="p26 ft13"><A href="#page_74">Utvinning kräver flera olika tillstånd ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_74">74</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_77">4.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><P class="p26 ft24"><A href="#page_77">Prövningen enligt minerallagen .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_77">77</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_77">4.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p26 ft24"><A href="#page_77">Undersökningstillstånd ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_77">77</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_79">4.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p26 ft10"><A href="#page_79">Bearbetningskoncession .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_79">79</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_86">4.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><P class="p26 ft13"><A href="#page_86">Prövning enligt miljöbalken m.m. .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p26 ft13"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft13"><SPAN class="ft10">4.4.1</SPAN><A href="#page_86"><SPAN class="ft23">Tillståndsansökan, samråd</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p29 ft10"><A href="#page_86">och miljökonsekvensbeskrivning ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p33 ft10"><A href="#page_88">4.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p29 ft10"><A href="#page_88">Miljöbalkens mål och allmänna hänsynsregler ......</A></P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_88">88</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p33 ft10"><A href="#page_90">4.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p29 ft10"><A href="#page_90">Vissa bestämmelser hänförliga till tillståndet ........</A></P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_90">90</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft13"><SPAN class="ft10">4.4.4</SPAN><A href="#page_92"><SPAN class="ft23">Särskilt om vattenverksamhet och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p25 ft10"><A href="#page_92">miljökvalitetsnormer för vatten .............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_92">92</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft10">4.4.5</SPAN><A href="#page_93"><SPAN class="ft23">Ekonomisk säkerhet och ekologisk</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p29 ft3"><A href="#page_93">kompensation ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_93">93</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p33 ft10"><A href="#page_94">4.4.6</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p29 ft10"><A href="#page_94">Utvinningsavfallsförordningen ..............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_94">94</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p33 ft10"><A href="#page_96">4.4.7</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p29 ft10"><A href="#page_96">Förbudet mot brytning av uran m.m. ....................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft13"><A href="#page_96">96</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft10">4.4.8</SPAN><A href="#page_97"><SPAN class="ft23">Pågående utredningar som skulle förtydliga</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p29 ft24"><A href="#page_97">och stärka regelverket i miljöbalken</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p26 ft3"><A href="#page_97">...................... 97</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><P class="p25 ft17"><A href="#page_99">5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td17"><P class="p28 ft22"><A href="#page_99">Kunskapssammanställning..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td16"><P class="p26 ft17"><A href="#page_99">99</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_102">5.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td17"><P class="p28 ft25"><A href="#page_102">Förekomst av alunskiffer .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p26 ft13"><A href="#page_102">102</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_106">5.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td17"><P class="p28 ft25"><A href="#page_106">Alunskifferns sammansättning ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p26 ft13"><A href="#page_106">106</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_109">5.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p29 ft25"><A href="#page_109">Alunskifferns kemiska signatur............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p26 ft13"><A href="#page_109">109</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p26 ft22">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p25 ft13"><A href="#page_114">5.3 Utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer ...............</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p34 ft13"><A href="#page_114">114</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft10">5.3.1</SPAN><A href="#page_115"><SPAN class="ft26">Om brytning i alunskiffer och liknande</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft3"><A href="#page_115">material...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_115">115</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft10">5.3.2</SPAN><A href="#page_121"><SPAN class="ft26">Aktuella undersökningstillstånd och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p24 ft10"><A href="#page_121">bearbetningskoncessioner i Sverige......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_121">121</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><P class="p36 ft13"><A href="#page_123">5.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p24 ft10"><A href="#page_123">Malmvärde..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_123">123</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><P class="p24 ft13"><A href="#page_125">5.4 Miljörisker vid utvinning ur alunskiffer ..............................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_125">125</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft10">5.4.1</SPAN><A href="#page_126"><SPAN class="ft26">Miljörisker kopplade till alunskifferns</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft3"><A href="#page_126">egenskaper..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_126">126</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft10">5.4.2</SPAN><A href="#page_131"><SPAN class="ft26">Miljörisker kopplade till utvinningens</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td21"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p24 ft3"><A href="#page_131">olika steg ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_131">131</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><P class="p36 ft13"><A href="#page_136">5.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p24 ft10"><A href="#page_136">Kunskapsluckor .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_136">136</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p24 ft13"><A href="#page_138">5.5 Miljöpåverkan från historisk brytning.................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_138">138</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft10">5.5.1</SPAN><A href="#page_139"><SPAN class="ft26">Redogörelse om miljöskador från tidigare</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft3"><A href="#page_139">brytningsområden .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_139">139</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft13"><SPAN class="ft10">5.5.2</SPAN><A href="#page_144"><SPAN class="ft26">Information om innehåll i historiskt avfall</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p26 ft10"><A href="#page_144">från äldre alunskifferverksamhet ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_144">144</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><P class="p25 ft17"><A href="#page_147">6</A></P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p28 ft20"><A href="#page_147">Förslag</A></P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p23 ft17"><A href="#page_147">...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p24 ft17"><A href="#page_147">147</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p25 ft10"><A href="#page_147">6.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><P class="p26 ft10"><A href="#page_147">Utgångspunkter och slutsatser ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_147">147</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p28 ft13"><A href="#page_149">6.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p26 ft10"><A href="#page_149">Sammanfattning av utredningens förslag .............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_149">149</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft10"><A href="#page_150">6.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td25"><P class="p26 ft10"><A href="#page_150">Skärpningar av regelverket ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_150">150</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft10">6.2.1</SPAN><A href="#page_151"><SPAN class="ft26">Förslag om prövning av sökandens lämplighet</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft10"><A href="#page_151">vid ansökan om bearbetningskoncession .............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_151">151</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft9"><SPAN class="ft10">6.2.2</SPAN><A href="#page_154"><SPAN class="ft27">Förslag rörande utredning om bearbetningen kan medföra väsentlig skada på jord- och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p29 ft3"><A href="#page_154">skogsbruk...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_154">154</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p36 ft10"><A href="#page_160">6.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p29 ft13"><A href="#page_160">Förslag att ansökan om</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p29 ft13"><A href="#page_160">undersökningstillstånd</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p29 ft13"><A href="#page_160">och bearbetningskoncession ska innehålla</A></P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p29 ft10"><A href="#page_160">uppgift om den berör alunskiffer..........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_160">160</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft10">6.3</SPAN><A href="#page_161"><SPAN class="ft18">Ökad kunskap om miljörisker vid utvinning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr4 td26"><P class="p25 ft3"><A href="#page_161">i alunskiffer............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_161">161</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft13"><SPAN class="ft10">6.3.1</SPAN><A href="#page_162"><SPAN class="ft26">Databas om förekomster av alunskiffer</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td17"><P class="p25 ft3"><A href="#page_162">samt dess sammansättning ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_162">162</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft10">6.3.2</SPAN><A href="#page_163"><SPAN class="ft23">Databas för förekomst av innovationskritiska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p29 ft13"><A href="#page_163">metaller och mineral i gruvavfall från</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p29 ft3"><A href="#page_163">alunskiffer ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_163">163</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td14"><P class="p33 ft10"><A href="#page_164">6.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p29 ft13"><A href="#page_164">Forum för kompetensutveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p29 ft13"><A href="#page_164">erfarenhetsutbyte om miljörisker vid</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p29 ft13"><A href="#page_164">utvinning av innovationskritiska metaller</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p29 ft3"><A href="#page_164">ur alunskiffer .........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_164">164</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13"><SPAN class="ft10">6.3.4</SPAN><A href="#page_164"><SPAN class="ft23">Inrätta ett forskningsprogram med inriktning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p29 ft24"><A href="#page_164">mot miljörisker vid utvinning i alunskiffer..........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_164">164</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_165">6.3.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p29 ft13"><A href="#page_165">Återrapportering och utvärdering</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p29 ft3"><A href="#page_165">av kunskapsåtgärder ..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_165">165</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_166">6.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft3"><A href="#page_166">Övriga överväganden............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_166">166</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p25 ft17"><A href="#page_169">7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><P class="p28 ft28"><A href="#page_169">Konsekvensbedömning .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p26 ft17"><A href="#page_169">169</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_170">7.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft10"><A href="#page_170">Utgångspunkter för utredningens konsekvensanalys ........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_170">170</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_171">7.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft3"><A href="#page_171">Konsekvenser för intressenter .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_171">171</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft13"><SPAN class="ft10">7.2.1</SPAN><A href="#page_171"><SPAN class="ft23">Konsekvenser för möjligheten att bedriva</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p29 ft13"><A href="#page_171">prospektering och tillgodogörande av råvaror</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p29 ft3"><A href="#page_171">från alunskiffer ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_171">171</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_174">7.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p29 ft13"><A href="#page_174">Konsekvenser för investeringsklimatet</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p29 ft10"><A href="#page_174">i den svenska mineralindustrin .............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_174">174</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p28 ft13"><A href="#page_175">7.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p29 ft3"><A href="#page_175">Konsekvenser för markägare ................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_175">175</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_175">7.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft10"><A href="#page_175">Konsekvenser för myndigheter ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_175">175</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_177">7.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td3"><P class="p28 ft3"><A href="#page_177">Konsekvenser för miljön......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_177">177</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_179">7.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft10"><A href="#page_179">Ekonomiska konsekvenser av förslagen..............................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_179">179</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_182">7.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft3"><A href="#page_182">Övriga konsekvenser ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_182">182</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p25 ft17"><A href="#page_183">8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><P class="p28 ft17"><A href="#page_183">Författningskommentarer..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p26 ft17"><A href="#page_183">183</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p25 ft10"><A href="#page_183">8.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p28 ft10"><A href="#page_183">Förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45) ......</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p26 ft13"><A href="#page_183">183</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft10">8.2</SPAN><A href="#page_184"><SPAN class="ft18">Förslaget till förordning om ändring</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td31"><P class="p25 ft10"><A href="#page_184">i mineralförordningen (1992:285) .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p26 ft13"><A href="#page_184">184</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr7 td32"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p26 ft22">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td32"><P class="p25 ft17"><A href="#page_187">Särskilda yttranden ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p42 ft17"><A href="#page_187">187</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td32"><P class="p25 ft17"><A href="#page_207">Referenser ......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td33"><P class="p42 ft17"><A href="#page_207">207</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td32"><P class="p25 ft17">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr1 td33"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p25 ft10">Bilaga 1 <A href="#page_215">Kommittédirektiv 2020:26 ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p34 ft13"><A href="#page_215">215</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p25 ft13">Bilaga 2 <A href="#page_225">Världsbankens prognoser för behov av metaller</A></P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p43 ft3"><A href="#page_225">och mineral....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p34 ft13"><A href="#page_225">225</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td32"><P class="p25 ft10">Bilaga 3 <A href="#page_233">Förteckning över råvaror av avgörande betydelse ......</A></P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p34 ft13"><A href="#page_233">233</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p25 ft13">Bilaga 4 <A href="#page_237">Relevans för de industriella ekosystemen</A></P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p43 ft10"><A href="#page_237">hos råvaror av avgörande betydelse .............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p34 ft13"><A href="#page_237">237</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p25 ft10">Bilaga 5 <A href="#page_241">Uran i gruvavfall ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p34 ft13"><A href="#page_241">241</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p25 ft24">Bilaga 6 <A href="#page_245">Gällande och förfallna undersökningstillstånd ...........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p34 ft13"><A href="#page_245">245</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p25 ft13">Bilaga 7 <A href="#page_253">Beskrivning av en hypotetisk process</A></P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p43 ft10"><A href="#page_253">för metallutvinning ur alunskiffer ...............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p34 ft13"><A href="#page_253">253</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p25 ft13">Bilaga 8 <A href="#page_259">Sammanställning om miljöpåverkan från tidigare</A></P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><P class="p43 ft3"><A href="#page_259">brytning i alunskiffer ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p34 ft13"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p0 ft16">Ordlista</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p25 ft13">Adsorption</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p25 ft10">Gas eller i vätska upplöst ämne som fäster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">sig vid ytan på fast material eller en annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">vätska. Sker genom svagare eller starkare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">bindningar.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Alkalisk lakning</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Vid mineralutvinning metoder att lösa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">mineral ur en malm med alkaliska lösningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">(högt pH).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Alunskifferformation</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">En tydlig avgränsad sekvens med berg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">grundslager med alunskiffer och enstaka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">lager/linser med kalksten och orsten. For-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">mationen representerar berggrundslager</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">från mellersta kambrium (mioling), övre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">kambrium (furong) och yngre ordovicium</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">(tremadoc) dvs. <NOBR>509–478</NOBR> miljoner år gam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">mal berggrund.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Anrikning</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">Process att öka koncentrationen av malm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">mineral i en malm vid mineralutvinning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">Anrikning omfattar generellt metoderna,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p25 ft10">gravimetrisk anrikning, magnetisk separa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">tion, flotation och lakning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Anrikningssand</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Under anrikningen produceras slig eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">koncentrat samt utvinningsavfall, vanligt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">vis s.k. anrikningssand.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Anrikningsverk</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">En anläggning där man förädlar malm genom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">mekanisk och/eller kemisk behandling och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">framställer ett koncentrat av värdefulla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">malmmineral.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft21">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Ordlista<SPAN style="padding-left:379px;">SOU 2020:71</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p25 ft13">BAT</P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p25 ft13">Förkortning för bästa tillgängliga teknik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft29"><SPAN class="ft10">(eng. </SPAN>Best Available Techniques<SPAN class="ft10">). Ett be-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">grepp som definieras i Industriutsläpps-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p25 ft13">direktivet (IED).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Bitumen</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p25 ft24">Naturligt förekommande <NOBR>brun-svart</NOBR> orga-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft10">niskt material bildat av kerogen i samband</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft10">med olje- och gasbildningsprocesser i berg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft24">grunden. Lättantändligt oftast i fast form.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">Lösligt i organiska lösningsmedel.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13"><NOBR>BREF-dokument</NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p25 ft30"><SPAN class="ft24">Förkortning för </SPAN>Best Available Technique</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft29">Reference Document. <NOBR><SPAN class="ft10">BREF-dokument</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> är</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft10">branschvisa sammanställningar av teknik.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Bränd kalk</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p25 ft13">Bränd kalk (CaO) tillverkas genom upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">hettning av krossad kalksten till cirka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft10">1 100°C. Bränd kalk används bland annat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">vid tillverkning av stål och vid cellulosa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">tillverkning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Dagbrott</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p25 ft13">Benämning på gruvbrytning som sker i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">dagen och inte under jord.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Epok</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p25 ft10">Tidsenhet för definition av geologisk ålder.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p25 ft13">Fosforit</P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p25 ft13">Fosforit är en sedimentär bergart rik på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">fosfatmineral.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Fyndighet</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p25 ft13">Ett vidare begrepp för malm, mineraltill-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft10">gång eller mineralreserv. Fyndighet är det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft24">begrepp som används i miljöbalken och i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">minerallagen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Fältspat</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p25 ft10">Mineralgrupp bestående av aluminiumsili-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">kater med natrium, kalium eller kalcium.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Glaukonit</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p25 ft13">Grönfärgat mineral tillhörande glimmer-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft10">gruppen som uppträder i sedimentära berg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">arter med marint ursprung.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Glimmer/</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p25 ft10">En mineralgrupp som huvudsakligen består</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft13">Glimmerskiffer</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft24">av aluminiumsilikater och främst kalium,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft10">magnesium samt järn. Biotit och muskovit</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td37"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td38"><P class="p25 ft31">Ordlista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p25 ft13">är två vanliga glimmermineral. Glimmer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">kan lätt delas i tunna skivor samt tål höga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">temperaturer och isolerar värme väl. Glim-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p25 ft10">merskiffer är en omvandlad skiffrig bergart</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">som innehåller stor andel glimmermineral.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Gråberg</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Ofyndigt berg, berg som inte är brytvärt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">Innehåller inte tillräcklig mängd av det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">sökta mineralet eller har andra egenskaper</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">som utesluter anrikning. Gråberg tas bort</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">för att malmen ska nås eller för att stabili-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">sera dagbrott och tunnlar. Brukar oftast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">vara ett avfall (utvinningsavfall) och läggs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">i upplag i gruvans närhet. Gråberg kallas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ibland också ”sidoberg”.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Indunstning</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft24">Process som innebär att man får man en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">högre koncentration av en lösning genom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">förångning. Processen kan upprepas och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">göras i flertalet steg.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Innovationskritiska</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">Metaller och mineral som bedöms som nöd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft13">metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">vändiga för miljö- och teknikinnovationer.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p25 ft13">In situ</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p25 ft13">Uttrycket betyder i översättning från latin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">”på plats”. Vid mineralutvinning metoder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">att anrika ämnen ur berggrunden utan loss-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">görning och transport. Vid uppskattning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">av malmvärde en mycket grov uppskatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">ning av värdet av mineral i berget. En upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">skattning som inte ligger till grund för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ekonomisk rapportering.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Kaledoniderna</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">Bergskedja bildad när de nordeuropeiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">(Baltica) och nordamerikanska (Laurentia)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">plattorna kolliderade för cirka 400 miljo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ner år sedan.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Kambrium/Kambrisk</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">Kambrium är en geologisk period. Började</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">för 541 miljoner år sedan och slutade när</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">ordovicium tog vid för 485 miljoner år sedan.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">Kambrisk – Från denna geologiska period.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Ordlista<SPAN style="padding-left:379px;">SOU 2020:71</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p25 ft13">Kolm</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p25 ft13">Ett slags stenkol som förekommer i den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">övre delen av den kambriska alunskiffern i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">Västergötland (Billingen), Närke och Öster-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p25 ft24">götland. Den bildar centimetertjocka och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">decimeterlånga bollar. Kan innehålla upp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">till 5 kg uran per ton.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Koncessionsmineral</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">Särskilt utpekade mineraliska ämnen (metal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">ler, vissa industrimineral samt olja, gas och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">kol) som omfattas av minerallagen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Lakning</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft24">Metoder att lösa upp mineral ur en malm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">med en reaktiv lösning, vanligtvis syra, cya-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">nid eller alkalisk lösning. Ur lösningen kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">exempelvis metaller erhållas med elektro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">lys, kemisk fällning eller vätskeextraktion.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Litostratigrafi</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Indelning av berg och jordarter i karakte-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ristiska geologiska lager och serier.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Malm</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft24">En i naturen förekommande mineralkon-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">centration som är brytvärd ur ekonomisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">synvinkel, där ett eller flera ämnen kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">utvinnas. Malm är således, i den striktaste</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p25 ft10">betydelsen, ett ekonomiskt begrepp. Ofta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">används dock termen malm i en bredare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">betydelse där alla ”malmer” inte nödvän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">digtvis måste vara ekonomiskt lönsamma</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">att utvinna just i denna stund. Mer väl-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">definierade begrepp är mineraltillgång och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">mineralreserv.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Markavvattning</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">En åtgärd som utförs för att avvattna mark,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">när det inte är fråga om att avleda avlopps-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">vatten eller att sänka eller tappa ur ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">vattenområde eller att skydda mot vatten,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">utan syftet med åtgärden är att varaktigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">öka en fastighets lämplighet för något visst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ändamål.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td37"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td38"><P class="p25 ft31">Ordlista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p25 ft13">Metall</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p25 ft10">En metall är ett grundämne eller en leger-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ing (ett material med metalliska egen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">skaper vilket består av två eller fler grund-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p25 ft10">ämnen varav minst ett är metall). Metallen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">kan beroende på deras fysikaliska och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">kemiska egenskaper, delas i järnmalmer,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10"><NOBR>icke-järnhaltiga</NOBR> metaller, ädelmetaller och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">specialmetaller. Sällsynta jordartsmetaller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ingår i gruppen specialmetaller.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Miljökvalitetsnormer</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">Bestämmelser enligt kapitel 5 i miljöbalken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">om krav på kvaliteten på luft, vatten, mark</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">eller miljö i övrigt. Normerna omfattar ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">visst geografiskt område och beslutas av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">regering eller myndighet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Mineral</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">En kemisk förening eller ett grundämne</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">med en väldefinierad kemisk sammansätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">ning och en i normala fall ordnad kristall-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">struktur, som bildats genom en geologisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">process. Ett eller flera mineral bygger upp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">bergarterna.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p25 ft13">Mineralisering</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p25 ft13">En naturlig ansamling av mineral. När</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">denna förekommer i ekonomiskt brytvärd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">mängd uppstår en fyndighet (betecknas då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">mineraltillgång eller mineralreserv).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Mineralreserv</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Den del av en känd eller indikerad mine-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">raltillgång som är ekonomiskt möjligt att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">utvinna. För att en mineraltillgång ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">klassas som mineralreserv krävs att lämp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">liga värderingar och studier har gjorts och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">modifierats med hänsyn till realistiskt an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">tagna brytnings- och vidare förädlingsmeto-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">der, samt ekonomiska, marknadsmässiga,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">legala, miljömässiga, sociala och politiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">faktorer. Beroende på ökad grad av geo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">logisk kunskap och säkerhet delas mine-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">ralreserver in i kategorierna sannolik mine-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ralreserv och bevisad mineralreserv.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Ordlista<SPAN style="padding-left:379px;">SOU 2020:71</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p25 ft13">Mineraltillgång</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p25 ft13">En koncentration av ekonomiskt intres-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">santa förekomster av mineral i eller på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">jordskorpan i en sådan form, kvalitet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p25 ft13">kvantitet att det finns rimliga möjligheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">till eventuell ekonomisk utvinning. Läge,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">kvantitet, halt, kontinuitet och andra geo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">logiska kännetecken av en mineraltillgång</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">är kända, uppskattade eller tolkade utifrån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">specifika geologiska fakta, provtagning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft3">och kunskap. Beroende på ökad grad av geo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">logisk kunskap och säkerhet delas mineral-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">tillgångar in i kategorierna antagen mineral-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">tillgång, indikerad mineraltillgång och känd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">mineraltillgång.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Ordovicium/</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Ordovicium är en geologisk period. Bör-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft13">Ordovicisk</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">jade för 488 miljoner år sedan när Kam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">brium tog slut och avslutades när Silur tog</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">vid för 443 miljoner år sedan. Ordovicisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">– från denna geologiska period.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Orsten</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">En kalksten som är rik på organiskt mate-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p25 ft13">rial. Uppträder som linser och bankar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">alunskiffern.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Polymetallisk</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">En malm med flera utvinningsbara metaller.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Prospektering</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Annat ord för undersökningsarbete, det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">vill säga arbetet att leta efter ekonomiskt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">intressanta mineral (malmer) genom syste-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">matiska undersökningar av berggrunden.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Provbrytning</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Görs för att få en bättre förståelse för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">materialets anrikningstekniska egenskaper</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">inför en framtida kommersiell gruvdrift.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">Provbrytning utgör inte utvinning i mine-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">rallagens mening (däremot enligt utvin-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ningsavfallsförordningens mening).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Pyrolys</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">En process där ett ämne upphettas i en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">syrefri miljö till en hög temperatur, (500–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">1 000°C) så att det sönderfaller utan att</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td37"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td38"><P class="p25 ft31">Ordlista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p25 ft10">förbränning sker. Vid pyrolys avgår flyktiga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ämnen i gasform.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Recipient</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">Ett ytvattenområde eller grundvattenmaga-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p25 ft13">sin till vilket det sker utsläpp av förore-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ningar, direkt eller indirekt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">REE</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">Förkortning för <SPAN class="ft29">Rare Earth Elements </SPAN>(eng.).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">En grupp metalliska ämnen som generellt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">förekommer i små mängder i jordskorpan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">(sällsynta jordartsmetaller). Har stor be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">tydelse inom teknik för energiomställning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Rostning</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Vid anrikning av malmer via upphettning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft24">av malm eller slig, ofta för att oxidera sul-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">fidmineral till oxidmineral.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Rödfyr</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Avfall från alunskifferbränning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Sandmagasin</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">En anläggning för deponi av finkornigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">gruvavfall från anrikningsverk.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Skolla/skoll-</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft24">En skolla är oftast en skiva av berggrund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft13">berggrund</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">som förflyttas i samband med bergskedje-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">bildning och veckning. Kan repeteras genom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">flertalet överskjutningar och ligga staplade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p25 ft13">på varandra.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Släckt kalk</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft13">Släckt kalk Ca(OH)<SPAN class="ft32">2 </SPAN>bildas genom att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">bränd kalk (CaO) reagerar med vatten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">Släckt kalk eller kalciumhydroxid används</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">i murbruk.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Stratigrafi</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft24">Geologiska avlagringarnas inbördes ord-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ningsföljd och ålder.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Syralakning</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft10">Anrikningsmetod där syra (exempelvis sva-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">velsyra) tillsätts för att accelerera upplös-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">ning av metaller i mineral.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><P class="p25 ft13">Täkt</P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p25 ft24">Brytning och bearbetning av bland annat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft10">berg, naturgrus, torv och andra jordarter.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">Definitionen på täkt är ett arbetsföretag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">som primärt syftar till att nyttiggöra det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft13">uttagna materialet.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Ordlista<SPAN style="padding-left:379px;">SOU 2020:71</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p25 ft13">Utvinningsavfall</P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p25 ft24">Enligt utvinningsavfallsförordningen defi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft10">nieras utvinningsavfall som avfall som upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">kommit som en direkt följd av prospek-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p25 ft13">tering, utvinning eller bearbetning eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft10">som en direkt följd av lagring av utvunnet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft24">material innan bearbetning av materialet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p25 ft13">har avslutats.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft16">Sammanfattning</P>
<P class="p45 ft9">Utredningen har analyserat hur regelverket för utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer kan skärpas och tagit fram förslag på regel- skärpningar. Vi har även redogjort för vilka metaller och mineral som kan förekomma i alunskiffern i Sverige, sammanställt kunskap om alun- skifferns sammansättning och miljörisker förknippande med metall- och mineralutvinning ur alunskiffer samt identifierat kunskapsluckor. Utifrån denna kunskapssammanställning föreslår vi ett antal åtgär- der för att öka kunskapen om hanteringen av miljörisker i samband med utvinning ur alunskiffer.</P>
<P class="p46 ft12">Vi har beaktat förslag från andra relevanta utredningar som är under beredning.</P>
<P class="p47 ft33">Utredningens förslag</P>
<P class="p48 ft12">Vi har analyserat hur regelverket för utvinning av metaller och mine- ral från alunskiffer kan skärpas. Utifrån vår analys har vi tagit fram följande förslag som leder till högre krav på den verksamhetsutövare som planerar utvinning ur alunskiffer.</P>
<P class="p49 ft13">Vi föreslår regelskärpningar som innebär:</P>
<P class="p50 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">att sökanden i ansökan om undersökningstillstånd och bearbet- ningskoncession särskilt ska ange om ansökan avser alunskiffer,</SPAN></P>
<P class="p51 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">att bearbetningskoncession som avser alunskiffer endast får beviljas den som visar att den är lämplig att bedriva sådan bearbetning och</SPAN></P>
<P class="p52 ft38"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft37">att frågan om påverkan på jord- och skogsbruket ska utredas sär- skilt i koncessionsärendet efter underrättelse från bergmästaren.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft15">Därutöver föreslår vi en myndighetsgemensam vägledning för till- lämpning av bestämmelser avseende frågan om påverkan på jord- och skogsbruket. Vi föreslår även ett antal åtgärder för att öka kunskapen kring hantering av de miljörisker som är förknippade med metall- och mineralutvinning ur alunskiffer. Med beaktande av de kunskapsluckor som har identifierats föreslår vi bland annat att information samman- ställs i databaser samt forskningsåtgärder.</P>
<P class="p54 ft33">Grön omställning och behovet av innovationskritiska metaller och mineral</P>
<P class="p55 ft9">Bakgrunden till uppdraget är ett ökat intresse för prospektering i alun- skiffer. De ämnen som efterfrågas är så kallade innovationskritiska metaller och mineral. Det är råvaror som är avgörande för samhällets välfärd, utveckling och gröna omställning.</P>
<P class="p56 ft15">Riksdagen har satt upp ambitiösa mål för det svenska klimatarbe- tet och regeringen har som ambition att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. EU har också lanserat den europeiska gröna given, med syfte att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent med nettonollutsläpp 2050.</P>
<P class="p57 ft9">Den gröna omställningen kommer att kräva omfattande invester- ingar i ny teknik, förändrade produktionsprocesser och ökad elektri- fiering. En nyckelfaktor för utvecklingen av grön teknik är tillgången till innovationskritiska metaller och mineral. Enligt Världsbanken förväntas behovet av metaller och mineral som krävs för sol- och vind- kraft samt elektrifiering av transportsektorn öka med flera hundra procent fram till 2050. Exempel på metaller och mineral som behövs är litium, kobolt, grafit och vissa sällsynta jordartsmetaller. EU är i stor utsträckning beroende av import av de flesta av dessa metaller och mineral, i vissa fall upp till <NOBR>98–100</NOBR> procent av behovet. Produk- tionen av många av dessa råvaror är koncentrerad till länder utanför EU, såsom Kina och <NOBR>Kongo-Kinshasa.</NOBR> EU:s importberoende inne- bär en risk för medlemsstaternas ekonomier och försörjningstrygg- het samt även en risk för bristande kontroll över att produktionen uppfyller unionens krav på miljömässig och social hållbarhet.</P>
<P class="p56 ft38">Den svenska alunskiffern innehåller, i varierande halter, de flesta av de olika metaller och mineral som behövs för den gröna omställ- ningen och som EU i dag är importberoende av. Ämnena förekom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td39"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td40"><P class="p25 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">mer också i gruvavfall och annat avfall. I dag pågår projekt för att de också ska kunna återvinnas ur sekundära källor i framtiden.</P>
<P class="p59 ft33">Kunskapssammanställning om miljörisker</P>
<P class="p48 ft12">Det finns ingen pågående brytning av innovationskritiska metaller och mineral i alunskiffer och någon sådan brytning har inte heller tidigare skett i Sverige. När frågan om brytning i alunskiffer nu aktua- liseras finns det oro för de miljörisker som är förknippade med verk- samheten.</P>
<P class="p46 ft12">Det är femtio år sedan det senast skedde brytning i alunskiffer i Sverige. Det är viktigt att notera att den brytning i alunskiffer som historiskt bedrivits avsåg andra ämnen och skedde med stöd av annan lagstiftning och bedömdes enligt helt andra miljökrav än vad som gäller i dag.</P>
<P class="p60 ft15">Utredningen har biståtts av en expertgrupp med flera av landets ledande experter inom relevanta områden. Tillsammans har vi tagit fram ett kunskapsunderlag om alunskiffer och analyserat de miljö- risker som finns förknippade med alunskifferns egenskaper och ut- vinning av metaller och mineral ur bergarten.</P>
<P class="p61 ft9">De egenskaper hos alunskiffern som potentiellt kan utgöra miljö- riskfaktorer är förekomst och vittring av sulfider samt förekomsten och utlakning av uran, och dess <NOBR>dotter-isotoper.</NOBR> Vittring av sulfider kan leda till att surt lakvatten bildas vilket ökar mobilitet av ett flertal metaller. Vilka grundämnen som frigörs beror på massornas kemiska och mineralogiska sammansättning, mineralens lakbarhet, metallers mobilitet och vilken typ av utvinningsteknik som används. Betydel- sen av förekommande organiska materials påverkan på metallers ut- lakning och mobilitet är en annan viktig faktor. Om inte tillräckliga skyddsåtgärder vidtas för att förhindra att metaller frigörs kan det få konsekvenser för vattenkvalitet och miljön.</P>
<P class="p62 ft12">Dessa miljörisker är inte unika för just alunskiffer, men den kom- plexa sammansättningen i alunskiffer gör att det är svårt att bedöma miljöriskerna och valet av lämpliga skyddsåtgärder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Analys av regelverket</P>
<P class="p64 ft9">Vi har analyserat de författningsreglerade krav som ställs på verk- samhetsutövare inom prövningsprocessens olika steg. Vi konstaterar att såväl minerallagen som miljöbalken ställer höga krav på verksam- hetsutövaren. Därtill kommer ett antal förslag under beredning som utgör viktiga tillägg till befintligt regelverk. Det gäller bland annat förslag om avfallshanteringsplanens roll och krav på utformningen av den ekonomiska säkerhet som verksamhetsutövaren ska ställa för miljöriskerna. Alunskifferns komplexa sammansättning och att be- arbetningen troligen kommer att kräva ny teknik är omständigheter som gör att vi föreslår att kraven på de verksamhetsutövare som av- ser att bedriva verksamhet i alunskiffer skärps.</P>
<P class="p65 ft12">Då jord- och skogsbruk förekommer inom områden med alun- skiffer, och då denna markanvändning inte omfattas av regelverket om riksintressen, föreslår vi även att reglerna kring tillvaratagande av dessa intressen förtydligas.</P>
<P class="p66 ft9">Vi har även analyserat möjligheten att införa skärpta regler i form av särskilda kompletterande miljökrav för utvinning ur alunskiffer. Vi har i denna analys kommit fram till att de enskilda miljörisker som är förknippade med utvinningen inte är unika för alunskiffer samt att regelverkets generella utformning gör att förekommande och till- kommande miljörisker omfattas av och hanteras inom befintligt regel- verk. Vi föreslår därför inte några skärpta regler som tar sikte på miljö- riskerna vid utvinning ur alunskiffer. Nuvarande regelverk i miljöbalken, inklusive utvinningsavfallsförordningen, med de tillägg som är under beredning, är enligt vår mening tillräckligt för att prövningsmyndig- heterna ska kunna bedöma och hantera potentiella miljörisker vid undersökning av och utvinning ur alunskiffer på ett relevant sätt.</P>
<P class="p67 ft33">Samlad konsekvensbedömning</P>
<P class="p68 ft9">Förslaget att ansökan ska innehålla uppgift om verksamheten sker i alunskiffer höjer uppmärksamheten kring detta hos prövningsmyn- digheten och berörda aktörer. Förslaget gör det också möjligt att identifiera och följa upp verksamhet som avser alunskiffer. Förslaget om lämplighetsprövning ökar förutsättningarna för att den som be- viljas bearbetningskoncession har den kunskap och de ekonomiska förutsättningar som krävs för att bedriva sådan verksamhet. Förslaget</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td39"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td40"><P class="p25 ft31">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">om bergmästarens underrättelse till Jordbruksverket och Skogssty- relsen ökar förutsättningarna för att skyddet för den brukningsvärda marken uppmärksammas och beaktas inom prövningsprocessen. Det- samma gäller för den vägledning som vi föreslår.</P>
<P class="p70 ft12">De kunskapsinsatser som föreslås medför att kunskapsnivån och kompetensen höjs på myndighetsnivå, liksom hos övriga aktörer. Detta bör leda till mer välgrundade beslut i prövningsprocessen jämfört med om åtgärderna inte vidtas, vilket i sin tur ökar förutsättningarna för positiva effekter för miljön lokalt. Förslaget om kartläggning och offentliggörande av innehåll i befintligt avfall från alunskiffer bedöms kunna leda till ökad sekundärutvinning, med positiva effekter för miljön som följd.</P>
<P class="p70 ft9">Eftersom förslagen inte begränsar möjligheten till framtida utvin- ning av innovationskritiska metaller och mineral bedöms förslagen inte ha någon betydande negativ påverkan på investeringsklimatet i den svenska mineralindustrin, eller på möjligheterna till tillgodogörande av innovationskritiska ämnen av vikt för förnybar energi och annan högteknologisk produktion av vikt för den gröna omställningen.</P>
<P class="p71 ft13">Förslagen bedöms ha begränsade konsekvenser för innehavare av rättigheter kopplade till utvinning ur alunskiffer.</P>
<P class="p72 ft12">Sverige och EU är beroende av import av innovationskritiska metaller och mineral från länder med mindre utvecklad miljölagstift- ning. Om sådan utvinning i stället sker på ett hållbart sätt i Sverige ger det positiva effekter för miljön globalt samt bidrar till ökad för- sörjningstrygghet inom Sverige och EU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
</DIV>
<DIV id="page_25">
<P class="p0 ft16">Summary</P>
<P class="p45 ft15">The inquiry has analysed how the regulations for the extraction of metals and minerals from alum shale can be tightened, and produced proposals for tightening the rules. We have also reported on the metals and minerals that can occur in alum shale in Sweden, compiled knowledge about the composition of alum shale and the environmental risks associated with metal and mineral extraction from alum shale, and identified knowledge gaps. Based on this compilation of know- ledge, we propose a number of measures to enhance knowledge about the management of environmental risks in connection with extrac- tion from alum shale.</P>
<P class="p62 ft12">We have considered proposals from other relevant inquiries that are being prepared.</P>
<P class="p47 ft33">The inquiry’s proposals</P>
<P class="p73 ft12">We have analysed how the regulations for the extraction of metals and minerals from alum shale can be tightened. Based on our analysis, we have produced the following proposals that lead to more stringent requirements being made on the operator planning extraction from alum shale.</P>
<P class="p49 ft13">We propose tighter rules which would entail:</P>
<P class="p74 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">that when an application refers to operations in alum shale the party applying for an exploration permit or exploitation concession must state this,</SPAN></P>
<P class="p75 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">that an exploitation concession relating to alum shale may only be granted to an operator that demonstrates its suitability to carry out such processing; and</SPAN></P>
<P class="p76 ft21">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">that the issue of the impact on agriculture and forestry must be investigated separately in the concession application after notifica- tion from the Chief Mining Inspector.</SPAN></P>
<P class="p78 ft9">In addition, we propose <NOBR>multi-agency</NOBR> guidance for the application of regulations on the issue of the impact on agriculture and forestry. We also propose a number of measures to increase knowledge about managing the environmental risks associated with metal and mineral extraction from alum shale. Taking into account the knowledge gaps that have been identified, we propose, among other things, that in- formation be compiled in databases and through research measures.</P>
<P class="p79 ft33">Green transition and the need for <NOBR>innovation-critical</NOBR> metals and minerals</P>
<P class="p80 ft9">The background to the remit is an increased interest in prospecting for alum shale. The substances that are in demand are what are known as <NOBR>innovation-critical</NOBR> metals and minerals. These are raw materials that are crucial for society’s welfare, development and the green transition.</P>
<P class="p81 ft12">The Riksdag (Swedish parliament) has set ambitious goals for Swedish climate efforts, and the government’s ambition is for Sweden to become the world’s first <NOBR>fossil-free</NOBR> welfare nation. The EU has also launched the European Green Deal, with the aim of making Europe the world’s first <NOBR>climate-neutral</NOBR> continent with net zero emissions by 2050.</P>
<P class="p57 ft9">The green transition will require extensive investments in new technology, changed production processes and increased electrifica- tion. A key factor for the development of green technology is the availability of <NOBR>innovation-critical</NOBR> metals and minerals. According to the World Bank, the need for metals and minerals required for solar and wind power and for the electrification of the transport sector is expected to increase by several hundred per cent by 2050. Examples of the metals and minerals needed include lithium, cobalt, graphite and some rare earth metals. The EU is largely dependent on being able to import most of these metals and minerals, in some cases up to <NOBR>98–100</NOBR> per cent of its demand. The production of many of these raw materials is concentrated in countries outside the EU, such as China and the Democratic Republic of the Congo. The EU’s depen-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td41"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p25 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft12">dence on imports poses a risk to the economies of the Member States and to the security of supply, as well as risking a lack of control over whether production meets the EU’s requirements for environmental and social sustainability.</P>
<P class="p62 ft12">Swedish alum shale contains, in varying concentrations, most of the various metals and minerals needed for the green transition and for which the EU currently depends on imports. These substances also occur in mining waste and other waste. Today, projects are in progress to ensure that they can also be recycled from secondary sources in the future.</P>
<P class="p47 ft33">Compilation of knowledge about environmental risks</P>
<P class="p83 ft9">There is no ongoing mining of <NOBR>innovation-critical</NOBR> metals and minerals in alum shale, nor has such mining taken place in Sweden before. Now that the issue of mining in alum shale has been raised, there are concerns about the environmental risks associated with the operation.</P>
<P class="p84 ft9">It is fifty years since such mining last took place in Sweden. It is important to note that the mining in alum shale that has historically been conducted concerned other substances and took place with the support of other legislation, being assessed according to completely different environmental requirements than those applicable today.</P>
<P class="p60 ft15">The inquiry has been assisted by an expert group including several of the country’s leading experts in relevant fields. Together we have produced a knowledge base on alum shale and analysed the environ- mental risks associated with the properties of alum shale and the extraction of metals and minerals from the rock.</P>
<P class="p85 ft9">The properties of alum shale that could potentially constitute en- vironmental risk factors are the presence and weathering of sul- phides, as well as the presence and leaching of uranium and its daughter isotopes. Weathering of sulphides can lead to the formation of acidic leachate, which increases the mobility of several metals. Which ele- ments are released depends on the chemical and mineralogical com- position of the compounds, the leachability of the minerals, the mobility of metals and the type of extraction technology used. The importance of the impact of existing organic materials on the leach- ing and mobility of metals is another important factor. A failure to</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">take adequate precautions to prevent the release of metals can have consequences for water quality and the environment.</P>
<P class="p87 ft40">These environmental risks are not unique to alum shale, but the complex composition of alum shale makes it difficult to assess the environmental risks and the choice of appropriate precautions.</P>
<P class="p63 ft33">Analysis of the regulations</P>
<P class="p64 ft15">We have analysed the statutory requirements placed on operators at the various stages of the permit assessment process. We note that both the Minerals Act and the Environmental Code place high de- mands on the operator. In addition, a number of proposals are being prepared which constitute important additions to existing regula- tions. This includes proposals on the role of the waste management plan and requirements for the format of the financial security that the operator must provide for the environmental risks. The complex composition of alum shale and the need for new technology for extraction from alum shale are circumstances that lead us to propose that the requirements for operators who intend to conduct business in alum shale be tightened.</P>
<P class="p65 ft12">As agriculture and forestry occur in areas with alum shale, and as this land use is not covered by the regulations on national interests, we also propose that the rules regarding the protection of these interests be clarified.</P>
<P class="p66 ft9">We have also analysed the possibility of introducing stricter rules in the form of special supplementary environmental requirements for extraction from alum shale. In this analysis, we have concluded that the individual environmental risks associated with extraction are not unique to alum shale, and that the general structure of the regula- tions means that existing and additional environmental risks are covered by and managed within existing regulations. We therefore do not propose any stricter rules aimed at the environmental risks of extraction from alum shale. The current regulations in the Environ- mental Code, including the Regulation on the Extraction of Waste, with the supplements that are being prepared, are in our opinion suf- ficient for the permit assessment authorities to be able to appropri- ately assess and manage potential environmental risks from the exploration of and extraction from alum shale.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td41"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p25 ft31">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft33">Overall impact analysis</P>
<P class="p83 ft9">The proposal that the application must contain information on whether the works involve alum shale raises the attention of the permit assess- ment authority and the actors concerned. The proposal also makes it possible to identify and follow up activities relating to alum shale. The proposal for suitability assessment makes it more likely that those who are granted an exploitation concession have the know- ledge and financial situation required to conduct such activities. The proposal for the Chief Mining Inspector’s notification to the Swedish Board of Agriculture and the Swedish Forest Agency improves the chances of the protection of <NOBR>high-grade</NOBR> farming land to be afforded more attention and taken into account in the permit assessment process. The same applies to the guidance we propose.</P>
<P class="p61 ft12">The knowledge initiatives proposed ensure that the level of know- ledge and competence is raised at government agency level, just as among other actors. This should lead to more informed decisions in the permit assessment process compared to the situation were the measures not to be taken, which in turn improves the odds of pos- itive effects for the local environment. The proposal to map and publish the contents of existing waste from alum shale is judged to lead to increased secondary extraction, thus resulting in positive effects for the environment.</P>
<P class="p60 ft9">As the proposals do not limit the possibility of future extraction of <NOBR>innovation-critical</NOBR> metals and minerals, the proposals are not con- sidered to have a significant negative impact on the investment climate on the Swedish mineral industry, or on the potential for utilising <NOBR>innovation-critical</NOBR> substances of importance for renewable energy and other <NOBR>high-tech</NOBR> production of importance to the green transition.</P>
<P class="p89 ft13">The proposals are judged to have limited consequences for holders of rights linked to extraction from alum shale.</P>
<P class="p90 ft12">Sweden and the EU are dependent on imports of innovation- critical metals and minerals from countries with less developed environ- mental legislation. The fact that such extraction takes place sustainably in Sweden instead therefore has positive effects for the environment globally and contributes to an improvement in the security of supply within Sweden and the EU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
</DIV>
<DIV id="page_31">
<P class="p0 ft16">1 Författningsförslag</P>
<P class="p91 ft43"><SPAN class="ft41">1.1</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag till lag om ändring av minerallagen (1991:45)</SPAN></P>
<P class="p92 ft12">Härigenom föreskrivs i fråga om minerallagen (1991:45) att 4 kap. 2 § och 8 kap. 6 a § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p25 ft33">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p25 ft44">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft17">4 kap.</P>
<P class="p94 ft13"><SPAN class="ft10">2</SPAN><SPAN class="ft45">§</SPAN></P>
<P class="p95 ft13">Koncession ska meddelas, om</P>
<P class="p96 ft13"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft45">en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har blivit påträffad, och</SPAN></P>
<P class="p97 ft13"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft45">fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökanden får den begärda koncessionen.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p98 ft13">Koncession för bearbetning</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p26 ft13">Koncession för bearbetning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p98 ft10">av olja eller gasformiga kolväten</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p26 ft10">av olja eller gasformiga kolväten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p98 ft10">får beviljas endast den som visar</P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p26 ft29">eller bearbetning i alunskiffer <SPAN class="ft10">får</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p98 ft10">att den är lämplig att bedriva så-</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p26 ft10">beviljas endast den som visar att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p99 ft10">dan bearbetning.</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p26 ft10">den är lämplig att bedriva sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p100 ft10">bearbetning.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft13">I ärenden om beviljande av koncession ska 3 och 4 kap. och 5 kap.</P>
<P class="p101 ft13">15 § miljöbalken tillämpas.</P>
<P class="p89 ft12">Om ett ärende om beviljande av koncession avser en verksamhet som senare ska prövas även enligt miljöbalken eller andra lagar, ska 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas endast vid den prövning som sker i koncessionsärendet.</P>
<P class="p89 ft12">I ärenden om beviljande av koncession ska en specifik miljö- bedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. <NOBR>28–46</NOBR> §§ miljöbalken.</P>
<P class="p102 ft21">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="p32dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37132x1.jpg/" id="p32img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft15">Koncession får inte strida mot detaljplan eller områdesbestäm- melser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.</P>
<P class="p104 ft17">8 kap.</P>
<P class="p105 ft13">6 a §</P>
<P class="p65 ft12">Söker någon koncession på en fyndighet, får förordnande om behövlig utredning meddelas, om bearbetningen kan medföra väsent- lig skada på jord- eller skogsbruket och om frågan inte kan bedömas på annat sätt.</P>
<P class="p106 ft46">Bergmästaren ska efter samråd med länsstyrelsen underrätta statens jordbruksverk respektive skogssty- relsen om bearbetningen kan antas medföra sådan skada på jord- eller skogsbruket.</P>
<P class="p107 ft12">Förordnande meddelas av statens jordbruksverk beträffande jord- bruket och av skogsstyrelsen beträffande skogsbruket.</P>
<P class="p108 ft9">Innan förordnande meddelas skall samråd ske med länsstyrelsen. Sökanden i koncessionsärendet skall ersätta kostnaderna för utred- ningen. Om det finns särskilda skäl får han befrias från ersättnings-</P>
<P class="p109 ft13">skyldigheten helt eller delvis.</P>
<P class="p65 ft12">Ersättningen för utredningen bestäms av den myndighet som har förordnat om utredningen.</P>
<P class="p110 ft13">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td47"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p25 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft48"><SPAN class="ft41">1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Förslag till förordning om ändring av mineralförordningen (1992:285)</SPAN></P>
<P class="p112 ft13">Härigenom föreskrivs i fråga om mineralförordningen (1992:285) att 1 och 17 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p113 ft13">1 §</P>
<P class="p96 ft12">En ansökan om undersökningstillstånd ska vara skriftlig och ges in till bergmästaren. Den ska innehålla uppgifter om</P>
<P class="p114 ft12"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft11">sökandens namn, hemvist och adress samt kontaktperson om sökanden är en juridisk person,</SPAN></P>
<P class="p49 ft13"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft49">det eller de koncessionsmineral ansökningen avser,</SPAN></P>
<P class="p95 ft13"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft49">det eller de områden som avses med ansökan,</SPAN></P>
<P class="p115 ft50">3a. för det fall ansökan avser undersökning i alunskiffer, uppgift om detta,</P>
<P class="p62 ft12"><SPAN class="ft10">4.</SPAN><SPAN class="ft11">huruvida det inom området finns områden som omfattas av bestämmelserna i 3 kap. </SPAN><NOBR>6–7</NOBR> §§ eller 17 kap. 3 § minerallagen (1991:45),</P>
<P class="p116 ft13"><SPAN class="ft10">5.</SPAN><SPAN class="ft45">huruvida förhållandena är sådana som avses i 2 kap. 4 § mine- rallagen,</SPAN></P>
<P class="p97 ft13"><SPAN class="ft10">6.</SPAN><SPAN class="ft45">huruvida förhållandena är sådana som anges i 2 kap. 9 § mine- rallagen,</SPAN></P>
<P class="p117 ft12"><SPAN class="ft10">7.</SPAN><SPAN class="ft11">de omständigheter, som i enlighet med 2 kap. 2 § första stycket minerallagen talar för att undersökning i området kan leda till fynd av koncessionsmineral,</SPAN></P>
<P class="p114 ft12"><SPAN class="ft10">8.</SPAN><SPAN class="ft11">den benämning som sökanden föreslår på undersökningsom- rådet, och</SPAN></P>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft10">9.</SPAN><SPAN class="ft51">den planerade verksamhetens inverkan på allmänna och en- skilda intressen samt om de åtgärder som, enligt sökandens upp- fattning, behövs för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt.</SPAN></P>
<P class="p60 ft15">Om ansökan avser något annat mineral än olja, gasformiga kol- väten eller diamant, ska ansökan dessutom innehålla uppgifter om de fastigheter som berörs av ansökan samt fastighetsägarnas och andra, för sökanden kända, sakägares namn och adress.</P>
<P class="p89 ft12">Om bergmästaren begär det ska sökanden ge in en plan för hur undersökningsarbetet ska bedrivas och en utredning om sina möj- ligheter att fullfölja planen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft12">Till ansökningshandlingarna ska sökanden foga en karta där det område som omfattas av ansökan är utmärkt. Kartan, som ska ges in i det antal exemplar som bergmästaren bestämmer, ska vara i skala om minst 1:10 000, eller om bergmästaren medger det, i annan skala, dock minst 1:100 000.</P>
<P class="p119 ft13">17 §</P>
<P class="p65 ft12">En ansökan om bearbetningskoncession ska vara skriftlig, ges in till bergmästaren och innehålla den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 4 kap. 2 § femte stycket minerallagen (1991:45) samt upp- gifter om</P>
<P class="p107 ft12"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft11">sökandens namn, hemvist och adress samt kontaktperson om sökanden är en juridisk person,</SPAN></P>
<P class="p120 ft13"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft45">det eller de koncessionsmineral ansökan avser,</SPAN></P>
<P class="p121 ft13"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft45">det område och den tid som avses med ansökan,</SPAN></P>
<P class="p122 ft9"><SPAN class="ft10">4.</SPAN><SPAN class="ft51">de fastigheter som berörs av ansökan samt fastighetsägarnas och andra, för sökanden kända, sakägares namn och adress,</SPAN></P>
<P class="p123 ft50">4a. för det fall ansökan avser be- arbetning i alunskiffer, uppgift om detta,</P>
<P class="p124 ft12"><SPAN class="ft10">5.</SPAN><SPAN class="ft11">huruvida det inom eller omedelbart intill området finns om- råden som omfattas av bestämmelserna i 5 kap. 10 § eller 17 kap. 3 § minerallagen,</SPAN></P>
<P class="p107 ft12"><SPAN class="ft10">6.</SPAN><SPAN class="ft11">huruvida det finns sådan företrädesrätt som avses i 4 kap. 3 § minerallagen,</SPAN></P>
<P class="p107 ft12"><SPAN class="ft10">7.</SPAN><SPAN class="ft11">huruvida det finns sådant förhållande som nämns i 4 kap. 4 § minerallagen,</SPAN></P>
<P class="p66 ft9"><SPAN class="ft10">8.</SPAN><SPAN class="ft51">den planerade verksamhetens inverkan på allmänna och en- skilda intressen samt de åtgärder som, enligt sökandens uppfattning, behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p33 ft13">9. sökandens plan för den pla-</P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p26 ft13">9. sökandens plan för den pla-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p33 ft10">nerade verksamheten och, om an-</P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p26 ft10">nerade verksamheten och, om an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p33 ft10">sökningen avser olja eller gasfor-</P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p26 ft10">sökningen avser olja eller gasfor-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p33 ft24">miga kolväten, en utredning om</P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p26 ft29"><SPAN class="ft10">miga kolväten, </SPAN>eller bearbetning i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p33 ft13">sökandens tekniska och eko-</P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p26 ft3"><SPAN class="ft44">alunskiffer, </SPAN>en utredning om sökan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p33 ft13">nomiska möjligheter att fullfölja</P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p26 ft13">dens tekniska och ekonomiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p125 ft10">planen,</P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p126 ft13">möjligheter att fullfölja planen,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="p35dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37135x1.jpg/" id="p35img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td47"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p25 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft13"><SPAN class="ft10">10.</SPAN><SPAN class="ft45">undersökningstillstånd som sökanden har eller har haft inom området,</SPAN></P>
<P class="p97 ft12"><SPAN class="ft10">11.</SPAN><SPAN class="ft11">de huvudsakliga villkor som enligt sökandens uppfattning bör gälla för verksamheten, och</SPAN></P>
<P class="p128 ft9"><SPAN class="ft10">12.</SPAN><SPAN class="ft51">den benämning sökanden föreslår på koncessionsområdet. Bergmästaren ska i varje särskilt fall efter samråd med sökanden</SPAN></P>
<P class="p129 ft12">bestämma i hur många exemplar ansökan och de handlingar som av- ses i 18 § ska ges in.</P>
<P class="p62 ft12">Bergmästaren får i ett enskilt fall medge undantag från föreskrif- terna i första stycket om sökanden i det begärda koncessionsom- rådet redan innehar utmål.</P>
<P class="p130 ft13">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p0 ft16"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft52">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p131 ft16">och betänkandets disposition</P>
<P class="p132 ft41"><SPAN class="ft41">2.1</SPAN><SPAN class="ft53">Vårt uppdrag</SPAN></P>
<P class="p48 ft12">Regeringen har gett 2020 års alunskifferutredning i uppdrag att för- utsättningslöst analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas. Utredningen får även före- slå åtgärder för att öka kunskapen om hantering av de miljörisker som är förknippade med metall- och mineralutvinning ur alunskiffer. Därutöver ska ett antal kunskapssammanställningar göras inom rela- terade områden.</P>
<P class="p89 ft12">Utredningens direktiv finns i sin helhet i bilaga 1. Här följer en sammanställning av vad utredningen ska analysera och föreslå. Ut- redningen ska:</P>
<P class="p133 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">redogöra för vilka metaller och mineral som kan förekomma i alunskiffern i Sverige och som med beaktande av tillgången glo- balt kan vara relevanta för inhemsk utvinning samt vara av vikt för utveckling av grön energi och annan högteknologisk utveckling. I denna redogörelse ska även ingå förekomsten av dessa metaller och mineral i sekundära källor i Sverige, till exempel gruvavfall, elektronikavfall och slagg från förädling av metaller.</SPAN></P>
<P class="p133 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">sammanställa kunskap och identifiera kunskapsluckor när det gäller miljörisker vid utvinning av metaller och mineral ur alun- skiffer. Kunskapsinhämtningen ska avse alla delar av processen, från det att prospektering startar till dess att gruvverksamhets- området ska stängas och återställas samt tiden därefter.</SPAN></P>
<P class="p134 ft21">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Utredningens uppdrag och betänkandets disposition</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas. Analysen ska omfatta samtliga delar av prövningsprocessen, till exempel frågor som rör en prospektörs lämplighet, avfallshanteringen samt bedömningen av om en enskild verksamhet får bedrivas på det sätt och på den plats som anges i tillståndsansökan.</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p137 ft13">Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2020.</P>
<P class="p138 ft17"><SPAN class="ft17">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft55">Utredningens arbetsformer</SPAN></P>
<P class="p139 ft12">Det faktiska utredningsarbetet har pågått under tiden april 2020 till november 2020. Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med förordnade experter.</P>
<P class="p140 ft12">I utredningen ingår 15 experter med erfarenhet från den akade- miska forskningen, myndigheter, domstol, bransch- och intresse- organisationer samt departement. Utredningen har hållit fyra gemen- samma expertgruppsmöten samt ett stort antal arbetsmöten med olika experter, enskilt eller i mindre grupper.</P>
<P class="p66 ft9">Samtliga experter har lämnat viktiga bidrag till utredningsarbetet. Kunskapssammanställningen i kapitel 5, liksom bilaga 7 och 8, byg- ger till övervägande del på dessa bidrag. Övriga delar av betänkandet har utformats i dialog med experterna, även om alla inlämnade syn- punkter och förslag inte beaktats fullt ut. Sammantaget har exper- terna bidragit till att frågorna kunnat belysas ur såväl forsknings- och myndighetsperspektiv som markägar- och industriperspektiv. Deras bidrag har varit helt avgörande för utredningsarbetet och det slutliga resultatet i form av detta betänkande.</P>
<P class="p141 ft15">Utredaren och kansliet har i utredningsarbetet även haft kontakt med bergmästaren, Strålsäkerhetsmyndigheten, länsstyrelserna i Norr- botten, Västerbotten och Västernorrland samt med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fossilfritt Sverige. Samtal har även förts med företrädare för bolag som bedriver gruv- och prospekteringsverksam- het och återvinningsindustrin samt med forskare och sakkunniga inom området.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td50"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td51"><P class="p25 ft31">Utredningens uppdrag och betänkandets disposition</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft17"><SPAN class="ft17">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft55">Avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p142 ft12">Utredningen har en tydlig avgränsning i att utredningsarbetet ska fokusera på gruvverksamhet i alunskiffer. Parallellt med den här ut- redningen pågår dels andra utredningar inom närliggande områden, dels beredning i Regeringskansliet av tidigare utredningsförslag. Ut- redningen ska beakta det arbetet.</P>
<P class="p47 ft41"><SPAN class="ft41">2.2</SPAN><SPAN class="ft53">Utredningens utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p143 ft33">Behov av metaller och mineral till grön teknik</P>
<P class="p144 ft12">Utvecklingen av grön teknik för att klara samhällets klimatomställ- ning förutsätter god tillgång till metaller och mineral som inte tidi- gare har varit efterfrågade på världsmarknaden. Alunskiffer inne- håller flera av dessa sällsynta och innovationskritiska ämnen.</P>
<P class="p84 ft9">Europa är till stor del beroende av import av de metaller som är nödvändiga för bland annat elektrifiering, förnybara energitekniker och energilagring. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har listat material som bedöms vara kritiska för vårt samhälle och för välfärden, så kallade <SPAN class="ft46">råvaror av avgörande betydelse</SPAN>. I Sverige är det möjligt att hitta vanadin och andra innovationskritiska metaller och mineral bland annat i alun- skiffer. Det förekommer i dag inte någon utvinning av vanadin eller andra kritiska metaller och mineral i Sverige.</P>
<P class="p46 ft12">Utredningen ska redogöra för vilka metaller och mineral som kan förekomma i alunskiffern i Sverige och som med beaktande av till- gången globalt kan vara relevanta för inhemsk utvinning samt vara av vikt för utveckling av grön energi och annan högteknologisk ut- veckling.</P>
<P class="p47 ft33">Minska miljörisker vid utvinning ur alunskiffer</P>
<P class="p142 ft12">Utvinningen av de ämnen i alunskiffern som är av vikt för den gröna omställningen kan innebära risker för miljön.</P>
<P class="p85 ft38">Alunskiffern skiljer sig i struktur och sammansättning från andra bergarter i Sverige, i vilka det i dag finns etablerad gruvdrift. Utvin- ning av innovationskritiska metaller och mineral ur alunskiffer i Sverige skulle vara en ny företeelse. För närvarande har fem bolag gällande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Utredningens uppdrag och betänkandets disposition</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft9">undersökningstillstånd i alunskiffer för ett antal områden i Sverige. Ett bolag har beviljats bearbetningskoncession för utvinning av biogas.</P>
<P class="p124 ft12">Utredningen har fått i uppdrag att sammanställa kunskap och iden- tifiera kunskapsluckor när det gäller miljörisker vid utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer.</P>
<P class="p124 ft12">Utredningen ska också analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas. Analysen ska om- fatta samtliga delar av prövningsprocessen, till exempel frågor som rör en prospektörs lämplighet, avfallshanteringen samt bedömningen av om en enskild verksamhet får bedrivas på det sätt och på den plats som anges i tillståndsansökan.</P>
<P class="p124 ft12">Utredningen ska också redogöra för förekomsten av dessa ämnen i sekundära källor i Sverige, till exempel i gruvavfall, elektronikavfall och slagg från förädling av metaller.</P>
<P class="p67 ft33">Fortsatt attraktiv gruvnation</P>
<P class="p68 ft9">Sverige är en av EU:s ledande gruv- och mineralnationer. Gruvnär- ingen är en viktig del av den svenska industrin och är betydelsefull för landets tillväxt och ekonomi. Gruvnäringen utgör en bas för svensk export, den har stor betydelse för sysselsättningen i vissa regioner och är värdefull för utvecklingen av svensk tillverkningsindustri.</P>
<P class="p66 ft9">Svensk minerallagstiftning är central för att styra investerings- klimatet inom mineralnäringen. Ett av syftena med lagstiftningen är att skapa intresse för prospektering och brytning av sådana metaller och mineral som är nödvändiga för samhällets gröna omställning. En annan viktig del i den svenska mineralpolitiken är att styra mot cir- kulära modeller och utvinning ur sekundära material.</P>
<P class="p66 ft15">Utredningens förslag ska vara förenliga med och verka för att Sverige även i fortsättningen ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom mineralnäringen samt för fortsatt utveckling av grön teknik. Det ökande behovet av innovationskritiska metaller och mineral av vikt för omställningen till grön energi ska beaktas i utform- ningen av förslagen, liksom ambitionen att varken den teknologiska utvecklingen eller investeringsklimatet ska försämras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td50"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td51"><P class="p25 ft31">Utredningens uppdrag och betänkandets disposition</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft41"><SPAN class="ft41">2.3</SPAN><SPAN class="ft53">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p146 ft9">Betänkandet inleds med kapitel 1 som presenterar utredningens för- fattningsförslag. Därefter följer detta kapitel som beskriver utred- ningens uppdrag och förutsättningar. Kapitel 3 redogör för behovet av och tillgången till innovationskritiska metaller och mineral, såväl i berggrunden som i redan bearbetat material. Kapitel 4 redogör för pröv- ningsprocessen enligt minerallagen och miljöbalken. Kapitel 5 utgörs av en kunskapssammanställning om alunskifferns sammansättning och de miljörisker som är förknippade med utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer. I kapitel 6 presenteras utredningens analys av hur regelverket kan skärpas och ett antal förslag och i kapitel 7 redo- görs för förslagens konsekvenser. Kapitel 8 utgörs av utredningens författningskommentarer. Betänkandet har sammantaget 8 bilagor. Bilaga 1 innehåller utredningens direktiv. Bilaga 2 innehåller en sam- manställning av Världsbanken över prognoser för behov av metaller och mineral och bilaga <NOBR>3–4</NOBR> innehåller EU:s förteckning över råvaror av avgörande betydelse respektive deras relevans för de industriella ekosystemen. Bilaga 5 innehåller ett yttrande från Strålsäkerhetsmyn- digheten. Bilaga 6 redogör för gällande och förfallna undersöknings- tillstånd sedan början av <NOBR>2000-talet</NOBR> som rör undersökningar av kon- cessionsmineral i områden med alunskiffer. I bilaga 7 presenteras en hypotetisk process för utvinning ur alunskiffer. Bilaga 8 är en sam- manställning om miljöpåverkan från tidigare brytning i alunskiffer. Betänkandet innehåller också en ordlista och en referensförteckning. Sist i betänkandet finns särskilda yttranden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="p43dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37143x1.jpg/" id="p43img1">
</DIV>
<P class="p147 ft57"><SPAN class="ft16">3</SPAN><SPAN class="ft56">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</SPAN></P>
<P class="p148 ft12">I utredningens direktiv framgår att utredningen ska redogöra för vilka metaller och mineral som kan förekomma i alunskiffern i Sverige och som med beaktande av tillgången globalt kan vara relevanta för inhemsk utvinning samt vara av vikt för utveckling av grön energi och annan högteknologisk utveckling.</P>
<P class="p60 ft40">I det här kapitlet beskrivs det globala och nationella arbetet med att ställa om till ett hållbart samhälle. Vidare beskrivs behovet av och tillgången till metaller och mineral för denna omställning.</P>
<P class="p3 ft41"><SPAN class="ft41">3.1</SPAN><SPAN class="ft53">Miljömål och ansvarsfull anskaffning</SPAN></P>
<P class="p9 ft33">Agenda 2030</P>
<P class="p142 ft12">FN:s Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling är en detaljerad agenda för förändring mot ett hållbart samhälle som an- togs av FN:s alla medlemsstater i september 2015. Agendan och målen ska vara vägledande för såväl FN som världens länder, i syfte att till- sammans uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar ut- veckling.<SPAN class="ft58">1 2</SPAN></P>
<P class="p149 ft61"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft60">Regeringens hemsida, Agenda 2030 och de globala målen, </SPAN><A href="http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030.">www.regeringen.se/regeringens- </A><NOBR><A href="http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030.">politik/globala-malen-och-agenda-2030.</A></NOBR></P>
<P class="p150 ft63"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft62">UN website, Agenda 2030 and Sustainable Development Goals, </SPAN><A href="http://www.un.org/%20sustainabledevelopment/development-agenda.">www.un.org/ </A><NOBR><A href="http://www.un.org/%20sustainabledevelopment/development-agenda.">sustainabledevelopment/development-agenda.</A></NOBR></P>
<P class="p151 ft21">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="p44dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37144x1.jpg/" id="p44img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Miljökvalitetsmål</P>
<P class="p64 ft9">Riksdagen har beslutat om sexton nationella miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat för Sverige. Syftet med de svenska miljömålen är att bidra till genomförandet av den ekologiska dimensionen av <A href="https://sv.wikipedia.org/wiki/De_globala_h%C3%A5llbarhetsm%C3%A5len">de globala hållbarhetsmålen. </A>Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen med preciser- ingar ska ge en långsiktig målbild för miljöarbetet och fungerar som vägledning för hela samhällets miljöarbete, såväl myndigheters, läns- styrelsers, kommuners som näringslivets och andra aktörers.</P>
<P class="p140 ft9">De miljökvalitetsmål som i första hand aktualiseras i utredningen är Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö (avfallshantering). Utöver miljömålssystemet finns flera andra mål att beakta, bland annat Sveriges klimatmål och de rättsligt bindande miljökvalitetsnormerna.<SPAN class="ft64">3</SPAN></P>
<P class="p152 ft33">Internationella konventioner om ansvarsfull anskaffning</P>
<P class="p153 ft38">I detta sammanhang bör även nämnas Sveriges medlemskap i Inter- nationella arbetsorganisationen (ILO) och ILO:s kärnkonventioner om grundläggande rättigheter i arbetslivet. Organisationens mål är att främja <A href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Social_r%C3%A4ttvisa">social rättvisa </A>och humana arbetsvillkor som en förutsätt- ning för <A href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Fred">fred </A>mellan och inom nationerna emot <A href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnarbete">barnarbete </A>och <A href="https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskohandel">män- niskohandel. </A>Vidare antog EU i mars 2017 EU förordningen 2017/821 som träder i kraft år 2021 som ålägger EU:s medlemsländer att iden- tifiera var vissa importerade metaller och mineral (guld, tantal, tenn och volfram) kommer ifrån och säkerställa att importen inte finan- sierar väpnade konflikter.<SPAN class="ft65">4 5</SPAN></P>
<P class="p154 ft67"><SPAN class="ft59">3</SPAN><SPAN class="ft66">Naturvårdsverkets hemsida, Miljökvalitetsmålen, </SPAN><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen">www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-</A></NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen"> </A><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen">samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen.</A></NOBR></P>
<P class="p155 ft67"><SPAN class="ft59">4</SPAN><SPAN class="ft66">Sveriges internationella överenskommelser, ISSN </SPAN><NOBR>1102-3716.</NOBR> Regeringens hemsida <A href="http://www.regeringen.se/49c845/contentassets/0cf50f59c25546598dae1c275a3dbf41/ilos-konvention-nr-182-om-forbud-mot-och-omedelbara-atgarder-for-att-avskaffa-de-varsta-formerna-av-barnarbete">www.regeringen.se/49c845/contentassets/0cf50f59c25546598dae1c275a3dbf41/ilos- </A><NOBR><A href="http://www.regeringen.se/49c845/contentassets/0cf50f59c25546598dae1c275a3dbf41/ilos-konvention-nr-182-om-forbud-mot-och-omedelbara-atgarder-for-att-avskaffa-de-varsta-formerna-av-barnarbete">konvention-nr-182-om-forbud-mot-och-omedelbara-atgarder-for-att-avskaffa-de-varsta-</A></NOBR><A href="http://www.regeringen.se/49c845/contentassets/0cf50f59c25546598dae1c275a3dbf41/ilos-konvention-nr-182-om-forbud-mot-och-omedelbara-atgarder-for-att-avskaffa-de-varsta-formerna-av-barnarbete"> </A><NOBR><A href="http://www.regeringen.se/49c845/contentassets/0cf50f59c25546598dae1c275a3dbf41/ilos-konvention-nr-182-om-forbud-mot-och-omedelbara-atgarder-for-att-avskaffa-de-varsta-formerna-av-barnarbete">formerna-av-barnarbete.</A></NOBR></P>
<P class="p156 ft63"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft69">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/821.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="p45dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37145x1.jpg/" id="p45img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft41"><SPAN class="ft41">3.2</SPAN><SPAN class="ft53">Grön omställning</SPAN></P>
<P class="p143 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft55">Parisavtalet</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Världens länder har genom Parisavtalet från december 2015 förbun- dit sig att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och att ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius. Den globala medeltempera- turen har redan nu stigit med cirka en grad jämfört med förindu- striell tid och temperaturökningen fortsätter. För att klara det lång- siktiga temperaturmålet behöver parterna sträva efter att nå kulmen av utsläppta växthusgaser så snart som möjligt och därefter minska utsläppen. Varje land ska vart femte år utarbeta, meddela och upp- rätthålla successiva nationellt fastställda bidrag som landet avser uppnå. Parterna ska regelbundet vart femte år, genom en så kallad global översyn, utvärdera genomförandet av Parisavtalet för att bedöma de kollektiva framstegen i fråga om att uppnå syftet med avtalet och dess långsiktiga målsättningar. Inom ramen för de internationella klimat- förhandlingarna och genom EU avser Sverige fortsatt ta en ledande och pådrivande roll för ett ambitiöst genomförande av Parisavtalet.<SPAN class="ft64">6 </SPAN>Om vi ska begränsa temperaturökningen enligt Parisavtalet kommer det att krävas en storskalig omställning till förnybar energi.</P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft55">EU:s gröna giv</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">EU Kommissionen har gjort klimatomställningen till en av de främsta politiska prioriteringarna för mandatperioden <NOBR>2019–2024.</NOBR> I decem- ber 2019 lanserades den europeiska gröna given, med syfte att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent med nettonoll- utsläpp 2050. Den gröna given är en färdplan med åtgärder som ska främja ett effektivt utnyttjande av resurser genom att vi ställer om till en ren, cirkulär ekonomi, återställer förlorad biologisk mångfald och minskar föroreningarna. För att nå det målet har Kommissionen föreslagit en europeisk klimatlag som gör det politiska åtagandet till en rättslig skyldighet och stimulerar till investeringar.<SPAN class="ft64">7 </SPAN>Enligt för- slaget till EU:s klimatlag ska EU:s nuvarande klimatmål till 2030</P>
<P class="p157 ft71"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 2019/20:65.</SPAN></P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft62">KOM (2020) 80 final.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="p46dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37146x1.jpg/" id="p46img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft12">skärpas till en minskning av växthusgasutsläppen med <NOBR>50–55</NOBR> procent (60 procent har godkänts av Parlamentet) jämfört med 1990 och vara i linje med Parisavtalets <NOBR>1,5-gradersmål.<SPAN class="ft58">8</SPAN></NOBR><SPAN class="ft58"> </SPAN>I EU:s gröna giv betonas också behovet av råvaror ur ett strategiskt perspektiv, utifrån hur Europas industri måste mobiliseras:</P>
<P class="p158 ft3">Access to resources is also a strategic security question for Europe’s ambition to deliver the Green Deal. Ensuring the supply of sustainable raw materials, in particular of critical raw materials necessary for clean technologies, digital, space and defence applications, by diversifying supply from both primary and secondary sources, is therefore one of the <NOBR>pre-requisites</NOBR> to make this transition happen.<SPAN class="ft68">9</SPAN></P>
<P class="p159 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft55">Sveriges klimatomställning</SPAN></P>
<P class="p160 ft33">Det klimatpolitiska ramverket</P>
<P class="p161 ft9">Sverige har en ambitiös klimatpolitik och regeringen har som ambi- tion att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Riks- dagen har antagit ambitiösa klimatmål, en klimatlag och beslutat om ett klimatpolitiskt råd. Klimatmålen och klimatlagen utgör, tillsam- mans med klimatpolitiska rådet, Sveriges klimatpolitiska ramverk och trädde i kraft den 1 januari 2018 efter att ha antagits av en bred majoritet i riksdagen. Klimatlagen innebär att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit, tydligt redovisa hur arbetet med att nå målen fortskrider, samt vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan.<SPAN class="ft64">10</SPAN></P>
<P class="p140 ft9">De nya klimatmålen innebär att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Utsläppen i Sverige i de sektorer som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelnings- förordning (ESR), bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990, och minst 75 procent lägre år 2040. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska också minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.</P>
<P class="p162 ft61"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft72">EU:s officiella hemsida, </SPAN><NOBR><A href="https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv">https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-</A></NOBR><A href="https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv"> </A><NOBR><A href="https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv">green-deal_sv.</A></NOBR></P>
<P class="p156 ft71"><SPAN class="ft68">9</SPAN><SPAN class="ft73">KOM (2019) 640 final.</SPAN></P>
<P class="p163 ft63"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft62">5 § klimatlagen (2017:720).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="p47dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37147x1.jpg/" id="p47img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft33">Regeringens klimathandlingsplan</P>
<P class="p164 ft12">I december 2019 redovisade regeringen den första Klimathandlings- planen. I den redogör regeringen för hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som ska bidra till att nå de nationella och globala klimatmålen. Av Klimathand- lingsplanen framgår bland annat följande angående försörjningen av kritiska metaller.</P>
<P class="p165 ft3">”EU är i mycket hög grad importberoende av de metaller som krävs för bl.a. elektrifiering av transportsystemet och för vindkraft. Detta gäller också de metaller som EU listat som kritiska metaller …” … ”Behovet av att öka den inhemska europeiska råvaruproduktionen har bl.a. belysts i EU:s industripolicy och i EU:s batteristrategi. Sverige är ett av EU:s viktigaste gruvländer och ses därmed som en mycket viktig aktör inom EU för att säkra tillgång till hållbart producerade råvaror till EU:s in- dustrier. Inom ramen för regeringens handlingsplan för Smart industri har Sveriges geologiska undersökning haft i uppdrag att påbörja kartlägg- ning av innovationskritiska metaller från såväl Sveriges berggrund som från gruvavfall. Myndigheten gör bedömningen att Sverige har potential att utvinna flertalet av de metaller som behövs till energi- och klimat- omställningen.” … ”Detta förutsätter att mineralförsörjningen är energi- effektiv och sker på ett sätt som balanserar behovet av mineralförsörj- ning mot den miljöpåverkan som uppstår vid utvinning. En viktig del i detta är även att säkerställa att de råvaror som tillförs i så hög grad som möjligt återförs i cirkulära värdekedjor.”<SPAN class="ft68">11</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Av Klimathandlingsplanen framgår vidare följande. Användningen av fossila drivmedel i inrikes transporter och i arbetsmaskiner ger upp- hov till ungefär en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige.<SPAN class="ft64">12 </SPAN>För att Sverige ska nå det av riksdagen beslutade målet om nettonoll- utsläpp av växthusgaser senast 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp, är det nödvändigt att användningen av fossila drivmedel i både inrikes transporter och i arbetsmaskiner i princip minskar till noll.<SPAN class="ft64">13 </SPAN>En övergång till fossilfria vägtransporter är beroende av att det finns tillgång till biodrivmedel, incitament till och förutsättningar för el- drivna fordon, tillgång till laddinfrastruktur i hela landet, elvägar, över- föringskapacitet i elnätet och tillgång till klimatsmart el.</P>
<P class="p19 ft71"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 2019/20:65, s. 88.</SPAN></P>
<P class="p166 ft61"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 2019/20:65, s. 17 f. Enligt Energimyndighetens rapport Energiläget i siffror 2019 upp- gick användningen av fossila drivmedel i inrikes transporter till cirka 67 TWh under 2017, vilket motsvarar nästan 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Därtill användes cirka 10 TWh fossila drivmedel i arbetsmaskiner under 2017, vilket motsvarar drygt 3 miljoner ton koldi- oxidekvivalenter.</SPAN></P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2019/20:65, s. 32 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="p48dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37148x1.jpg/" id="p48img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft12">Nettonollutsläpp senast 2045 kommer enligt Klimathandlings- planen att kräva teknikskiften. En innovationspolitik som komplet- teras med stöd för att testa, demonstrera och kommersialisera ny grön teknik kan utöver att bidra till minskade klimatutsläpp dess- utom bidra till att stärka svensk konkurrenskraft.</P>
<P class="p66 ft9">Klimatpolitiska rådet har i uppdrag att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Rådet konstaterade vid sin bedömning av regeringens Klimathandlingsplan att befintlig svensk klimatpolitik inte räcker. Utsläppsminskningarna har bromsat in när de behöver acce- lerera och de klimatpolitiska målen bortom 2020 kommer inte att nås med nuvarande förutsättningar och beslutad politik.<SPAN class="ft64">14</SPAN></P>
<P class="p67 ft33">Regeringsuppdrag för att främja grön omställning</P>
<P class="p167 ft12">Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att främja den gröna om- ställningen, bland annat följande.</P>
<P class="p140 ft9">Inom ramen för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige har en lång rad sektorer tagit fram färdplaner för en grön omställning med det övergripande målet att Sverige ska bli ett av världens första fossil- fria välfärdsländer. De åtgärder som lyfts fram i färdplanerna kom- mer i många fall att kräva omfattande investeringar i ny teknik, för- ändrade produktionsprocesser och ökad elektrifiering.</P>
<P class="p66 ft9">I december 2019 förordnade regeringen om en översyn av all rele- vant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genom- slag. Syftet med utredningen är att skapa bättre förutsättningar för att Sveriges klimatmål ska kunna nås. Regeringen konstaterade att Sverige når de nationella klimatmålen är en viktig del för att leva upp till de åtaganden Sverige har genom Agenda 2030 och Parisavtalet. I uppdraget ingår bland annat att se över hur miljöbalken kan anpassas för att utgöra ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen.<SPAN class="ft64">15</SPAN></P>
<P class="p66 ft38">I juli 2020 gav regeringen i uppdrag till Statens energimyndighet, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) att utveckla myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar euro- peisk värdekedja för batterier. Samverkan ska utgå från att det finns</P>
<P class="p168 ft67"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft66">Klimatpolitiska rådet (2020), </SPAN><NOBR><A href="http://www.klimatpolitiskaradet.se/wp-content/uploads/2020/05/%20klimatpolitiskaradetrapport2020.pdf">www.klimatpolitiskaradet.se/wp-content/uploads/2020/05/</A></NOBR><A href="http://www.klimatpolitiskaradet.se/wp-content/uploads/2020/05/%20klimatpolitiskaradetrapport2020.pdf"> klimatpolitiskaradetrapport2020.pdf.</A></P>
<P class="p156 ft63"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft62">Dir 2019:101: Översyn av relevant lagstiftning för att uppnå Sveriges klimatmål.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="p49dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37149x1.jpg/" id="p49img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft9">ett behov av ökad batterianvändning och energilager som en följd av den elektrifiering som krävs av samhället, genom till exempel elektri- fiering av transportsektorn (däribland genom eldrivna fordon) och användning av batterier som energilager i energisystemet i övrigt. Uppdraget ska bidra till pågående <NOBR>EU-initiativ,</NOBR> såsom den av EU kommissionen aviserade revideringen av batteridirektivet och arbete relaterat till den europeiska batterialliansen. Enligt Klimathandlings- planen kommer ökad elektrifiering att vara en viktig komponent i om- ställningen till nettonollutsläpp i såväl transportsektorn som industrin. Batterier kommer att vara en nyckelteknik för att minska utsläppen. Batterier kan som energilager bidra till ett elsystem som förändras med en snabbt ökande andel elproduktion med vind- och solenergi. Det konstateras vidare att regeringens klimatpolitiska handlingsplan lyfter fram att en brist på battericeller skulle kunna hämma elektri- fieringen genom övergång till elfordon. Samtidigt finns tilltagande konkurrens om batteriproduktion, kritiska metaller, med utmaningar för miljö och arbetsmiljö. Det är vidare viktigt att batterier och batteri- material produceras och används på ett hållbart sätt och att återan- vändning och återvinning ökar. Övergången till en cirkulär ekonomi är central för att klara klimatutmaningen. Sverige har goda möjlig- heter att producera batterier på ett hållbart och resurseffektivt sätt som inte innebär spridning av farliga ämnen till miljön. Det är viktigt att utvinning och produktion kan bedrivas på ett miljömässigt och effektivt sätt. Sverige har god tillgång på flera av de mineral som kan komma att bli viktiga för batteriframställning. En viktig del i Sveriges mineralpolitik är att styra mot cirkulära modeller och utvinning ur sekundära material.<SPAN class="ft64">16</SPAN></P>
<P class="p170 ft9">I augusti 2020 utsåg regeringen en särskild utredare för att se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Syftet är att genom horisontella föränd- ringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningspro- cesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Det note- rades att de färdplaner som olika sektorer tagit fram för en grön om- ställning lyfter fram åtgärder som i många fall kommer att kräva</P>
<P class="p171 ft63"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft62">Regeringsbeslut, Uppdrag att utveckla myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk värdekedja för batterier.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="p50dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37150x1.jpg/" id="p50img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft13">omfattande investeringar i ny teknik, förändrade produktionsproces- ser och ökad elektrifiering.<SPAN class="ft74">17</SPAN></P>
<P class="p173 ft12">Fossilfritt Sverige arbetar med att ta fram en batteristrategi, som förväntas publiceras i början av december 2020.</P>
<P class="p174 ft43"><SPAN class="ft41">3.3</SPAN><SPAN class="ft42">Behovet av innovationskritiska metaller och mineral</SPAN></P>
<P class="p160 ft17"><SPAN class="ft17">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft55">Den globala marknaden</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Enligt OECD (2020) kommer den globala materialanvändningen mer än dubbleras till år 2060. Världsbankens har gjort en analys, base- rad på <NOBR>2-graderscenarier<SPAN class="ft64">18</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> </SPAN>upprättade av International Energy Agency (IEA) som visar att metall- och mineralbehovet, betong exkluderat, kommer att två- till fyrdubblas till år 2050 och liknande slutsatser dras av Europeiska kommissionen. De starkaste drivkrafterna bakom denna snabba ökning är dels att den globala köpkraften ökar, dels att teknik för att ersätta fossil energi är mer mineral- och metallintensiv.</P>
<P class="p66 ft9">Världsbanken konstaterar att tillverkningen av solpaneler, vind- turbiner och batterier kommer att forma utbud och efterfrågan på kritiska mineral inom förutsebar framtid. Världsbanken har lanserat initiativet <SPAN class="ft46">the </SPAN><NOBR><SPAN class="ft46">Climate-Smart</SPAN></NOBR><SPAN class="ft46"> Mining Initiative</SPAN>, med syfte att säker- ställa att mineral för omställningen till ren energi produceras och tillhandahålls på ett hållbart och ansvarsfullt sätt, och publicerade 2020 rapporten <SPAN class="ft46">Minerals for Climate Action: The Mineral Intensity of the Clean Energy Transition</SPAN>.<SPAN class="ft64">19 </SPAN>Av rapporten framgår bland annat att följande. Behovet av traditionellt viktiga metaller, till exempel järn, aluminium och koppar, förväntas öka mycket i absoluta mått men den procentuella ökningen är, på grund av redan stora produktions- volymer, liten i jämförelse med många av de nya innovationskritiska metallerna. Behovet av metaller och mineral nödvändiga för <NOBR>sol-,</NOBR> vindkraft och elektrifiering av transportsektorn, till exempel litium, kobolt, grafit och vissa sällsynta jordartsmetaller, förväntas däremot öka med flera hundra procent. För en metall, som till exempel alu- minium, som behövs i en mängd olika tekniker är den förväntade</P>
<P class="p175 ft71"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft70">Dir. M 2020:86: En modern och effektiv miljöprövning.</SPAN></P>
<P class="p176 ft61"><SPAN class="ft59">18</SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">2-gradersmålet</SPAN></NOBR> (som i dag egentligen är ett <NOBR>1,5-gradersmål)</NOBR> framgår av bl.a. av Parisavtalet, se avsnitt 3.2.1.</P>
<P class="p163 ft63"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft62">Världsbanken 2020.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="p51dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37151x1.jpg/" id="p51img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft15">behovsökningen troligen ganska robust då den beror av totalen sna- rare än någon enskild tekniks marknadsutveckling. Världsbanken kon- staterar att omställningen till ren energi förväntas vara mycket mer mineralintensiv än ett elsystem baserat på fossil energi. Det är viktigt att förstå i vilken utsträckning efterfrågan på mineraler kommer att öka globalt för att kunna tillmötesgå behovet av teknologi för för- nybar energi och lagring.</P>
<P class="p47 ft33">Information om framtidsscenarier från Världsbanken</P>
<P class="p83 ft9">Världsbanken har upprättat beräkningar där man identifierat ett an- tal mineral som är kritiska för en grön omställning som granskas i rapporten. I rapporten har man analyserat sex olika teknologibase- rade scenarier för minskning av växthusgasutsläppen avseende perio- den fram till 2050, baserat på scenarier upprättade av IEA och Inter- national Renewable Energy Agency (IRENA). Vi bifogar beräkningar från Världsbankens rapport i bilaga 2.<SPAN class="ft64">20</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft55">EU:s Råvarupolitik</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Den växande råvaruefterfrågan i kombination med ett stort import- beroende har tidigt uppmärksammats inom EU. För att säkerställa en hållbar försörjning av kritiska material har kommissionen initierat två åtgärdsprogram: Råvaruinitiativet (The Raw Materials Initiative) som antogs 2008 och följdes upp 2012 av det europeiska innovations- partnerskapet om råvaror – The European Innovation Partnership (EIP) on Raw Materials.<SPAN class="ft64">21 </SPAN>Kommissionen lanserade i september 2020 the European Raw Materials Alliance (ERMA) som en del i den upp- daterade listan över kritiska råmaterial.<SPAN class="ft64">22</SPAN></P>
<P class="p178 ft71"><SPAN class="ft59">20</SPAN><SPAN class="ft70">Världsbanken (2020).</SPAN></P>
<P class="p179 ft61"><SPAN class="ft59">21</SPAN><SPAN class="ft60">EU official website: The European Innovation Partnership (EIP) on raw materials webpage </SPAN><NOBR>https://ec.europa.eu/growth/sectors/raw-materials/eip_en.</NOBR></P>
<P class="p180 ft25"><SPAN class="ft59">22</SPAN><SPAN class="ft75">The European Raw Materials Alliance webpage, </SPAN><NOBR><A href="https://erma.eu/about-us/">https://erma.eu/about-us/,</A></NOBR><A href="https://erma.eu/about-us/"> </A>EU launch: <NOBR>https://ec.europa.eu/growth/content/new-alliance-strengthen-resilience-raw-materials-</NOBR> <NOBR>value-chain_en.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="p52dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37152x1.jpg/" id="p52img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Råvaror av avgörande betydelse</P>
<P class="p64 ft38">Kommissionen presenterade ett meddelande 2008, det så kallade Rå- varuinitiativet, vilket därefter följdes av en studie av vilka råvaror som är av avgörande betydelse för EU och där försörjningstrygghe- ten kan vara hotad (ofta benämnd kritiska råvaror). I september 2020 publicerade Kommissionen en handlingsplan om råvaror av avgö- rande betydelse, inklusive en uppdaterad förteckning för 2020 som innehåller 30 råvaror av avgörande betydelse (att jämföra med 27 rå- varor 2017). Förteckningen av råvarorna är ett verktyg som ska vara ett stöd för EU:s policyutformning. De beaktas när handelsavtal förhandlas och bidrar till att identifiera investeringsbehov och väg- leda forskning och innovation enligt EU:s program Horisont 2020, Horisont Europa och nationella program, särskilt beträffande ny gruv- teknik, ersättning och återvinning.</P>
<P class="p181 ft13">Råvarorna av avgörande betydelse 2020 (nya sedan 2017 i fetstil) är följande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p25 ft76">Tabell 3.1</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p25 ft22">Råvaror av avgörande betydelse 2020</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p25 ft63">(nya sedan 2017 i fetstil)</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td57"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td58"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td59"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td57"><P class="p182 ft76">Råvaror</P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p182 ft3">Antimon</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p183 ft3">Hafnium</P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p184 ft3">Fosfor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td54"><P class="p182 ft3">Baryt</P></TD>
<TD class="tr14 td55"><P class="p183 ft63">Tunga sällsynta jordartsmetaller</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p184 ft3">Skandium</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p182 ft3">Beryllium</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p183 ft63">Lätta sällsynta jordartsmetaller</P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p184 ft3">Kiselmetall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p182 ft3">Vismut</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p183 ft3">Indium</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p184 ft3">Tantal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td54"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td56"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td60"><P class="p182 ft3">Borat</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p183 ft3">Magnesium</P></TD>
<TD class="tr14 td62"><P class="p184 ft3">Volfram</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td54"><P class="p182 ft3">Kobolt</P></TD>
<TD class="tr14 td55"><P class="p183 ft3">Naturlig grafit</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p184 ft3">Vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p182 ft3">Kokskol</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p183 ft3">Naturgummi</P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p184 ft76">Bauxit</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p182 ft3">Flusspat</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p183 ft3">Niob</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p184 ft76">Litium</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><P class="p182 ft3">Gallium</P></TD>
<TD class="tr9 td61"><P class="p183 ft3">Platinametaller</P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p184 ft76">Titan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p182 ft3">Germanium</P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p183 ft3">Fosforit</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p184 ft76">Strontium</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft25">Källa: EU kommissionen, Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet, Bryssel den 3.9.2020 KOM (2020) 474 final.</P>
<P class="p186 ft33">Försörjningen av råvaror</P>
<P class="p68 ft38">Försörjningen av många råvaror av avgörande betydelse är mycket koncentrerad till vissa länder. Kina tillhandahåller exempelvis 98 pro- cent av EU:s försörjning av sällsynta jordartsmetaller, Turkiet står för 98 procent av EU:s försörjning av borat och Sydafrika för 71 procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="p53dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B37153x1.jpg" style="width:441px;height:433px" id="p53img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft12">av EU:s behov av platina och en ännu högre andel av platinametallerna iridium, rodium och rutenium. EU är vidare till 86 procent import- beroende av kobolt, där Demokratiska republiken Kongo står för 68 procent av EU:s försörjning och till 100 procent importberoende av litium.</P>
<P class="p60 ft9">Vi bifogar detaljerad information från handlingsplanen om rå- varor av särskild betydelse i bilaga 3 där (i) de största globala råvaru- producenterna, (ii) huvudländerna för anskaffning till EU samt</P>
<P class="p129 ft12"><SPAN class="ft13">(iii)</SPAN><SPAN class="ft11">EU:s importberoende av respektive råvara framgår, samt vidare och uppgift om relevans för de industriella ekosystemen hos råvaror av avgörande betydelse i bilaga 4.</SPAN><SPAN class="ft58">23</SPAN></P>
<P class="p114 ft12">Nedan finns vidare en bild över de största leverantörsländerna av råvaror av avgörande betydelse till EU.</P>
<P class="p187 ft76">Figur 3.1 De största leverantörsländerna av råvaror av avgörande betydelse till EU</P>
<P class="p188 ft25">Källa: EU kommissionen, Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet, Bryssel den 3.9.2020 COM (2020) 474 final.</P>
<P class="p189 ft9">Av handlingsplanen framgår vidare följande. Tillgång till resurser är en strategisk säkerhetsfråga för EU i ambitionen att förverkliga den gröna given. I den nya industristrategin för EU föreslås att EU:s stra- tegiska oberoende förstärks. Det varnas för att EU:s omställning till klimatneutralitet kan leda till att dagens beroende av fossila bränslen ersätts av ett beroende av råvaror som till stor del hämtas från länder</P>
<P class="p190 ft63"><SPAN class="ft59">23</SPAN><SPAN class="ft62">COM (2020) 474 final.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="p54dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37154x1.jpg/" id="p54img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft9">utanför EU i en allt hårdare konkurrens. En uppskalning av den cirku- lära ekonomin kommer också att vara avgörande för att uppnå klimat- neutralitet senast 2050. Tillgång till resurser och hållbarhet är enligt EU nyckeln till EU:s resiliens när det gäller råvaror. <NOBR>Covid-19-krisen</NOBR> har också visat hur snabbt och djupgående de globala leveransked- jorna kan rubbas. Kommissionen har föreslagit en ambitiös covid- <NOBR>19-återhämtningsplan</NOBR> för att öka resiliensen, för strategiskt oberoende och för att gynna omställningen till en grön och digital ekonomi.</P>
<P class="p57 ft9">EU presenterade samtidigt med handlingsplanen en prognosrap- port över framtida trender för råvaror av avgörande betydelse.<SPAN class="ft64">24 </SPAN>I rap- porten kompletteras med en prognos för råvaror av avgörande betydelse fram till 2030 och 2050 för strategiska teknikområden och sektorer. Där omsätts EU:s klimatneutralitesscenarier (före <NOBR>covid-19)</NOBR> för 2050 i uppskattad efterfrågan på råvaror, och försörjningsrisker på olika nivåer i leveranskedjan tas upp:</P>
<P class="p191 ft12"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft79">För batterier till elektriska fordon och energilagring skulle EU behöva upp till 18 gånger mer litium och fem gånger mer kobolt 2030, och nästan 60 gånger mer litium och 15 gånger mer kobolt 2050, jämfört med den nuvarande försörjningen till EU:s hela ekonomi. Om inte denna ökade efterfrågan bemöts kan den leda till försörjningsproblem.</SPAN></P>
<P class="p192 ft12"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft79">Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller som används i permanenta magneter, till exempel till elektriska fordon, digital teknik eller vindgeneratorer, kan öka tiofaldigt fram till 2050.</SPAN></P>
<P class="p193 ft9">Det kan noteras att EU är till mellan 75 och 100 procent beroende av import för de flesta metaller. <NOBR>Covid-19-krisen</NOBR> innebär också att länderna kritiskt granskar sina leveranskedjor, i synnerhet där käl- lorna till försörjning av råvaror och mellanprodukter är mycket kon- centrerade och därför löper större risk att drabbas av störningar. EU strävar efter att skapa resilienta värdekedjor för EU:s industriella ekosystem och har som ett led i detta bildat europeiska batteriallian- sen samt en europeisk råvaruallians (som lanserades i september 2020, se ovan). I en första fas ska denna råvaruallians rikta in sig på att öka EU:s resiliens i värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller och mag-</P>
<P class="p194 ft81"><SPAN class="ft59">24</SPAN><SPAN class="ft80">Bobba S., Carrara S., Huisman J., Mathieux F., Pavel C., EU, (2020). </SPAN><A href="https://rmis.jrc.ec.europa.eu/uploads/CRMs_for_Strategic_Technologies_and_Sectors_in_the_EU_2020.pdf">https://rmis.jrc.ec.europa.eu/uploads/CRMs_for_Strategic_Technologies_and_Sectors_in_the_E U_2020.pdf.</A></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="p55dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37155x1.jpg/" id="p55img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft38">neter, eftersom detta är avgörande för de flesta av EU:s industriella ekosystem, bland annat förnybar energi och försvar. Ambitionen är att Europa ska vara den första leverantören av grön energi, den första digitala kontinenten och också den första kontinenten med cirkulär ekonomi, vilket kräver råvaror av avgörande betydelse.<SPAN class="ft65">25</SPAN></P>
<P class="p195 ft33">Cirkulär ekonomi</P>
<P class="p83 ft9">Av EU:s handlingsplan framgår vidare följande. EU ligger i framkant för den cirkulära ekonomin och har redan ökat användningen av sekundära råvaror. För metaller som behövs inom teknik för förny- bar energi och andra högteknologiska tillämpningar som sällsynta jordartsmetaller, gallium eller indium, bidrar dock den sekundära pro- duktionen endast marginellt. EU räknar med att man kommer att kunna undvika att värdefulla material hamnar i deponi genom mer forskning om återvinning av avfall. Nedan redovisas hur återvinnings- graden bidrar till att tillgodose materialefterfrågan (återvinningsgraden).</P>
<P class="p196 ft71"><SPAN class="ft59">25</SPAN><SPAN class="ft70">Speech by Commissioner Breton at the launch of the European Raw Materials Alliance,</SPAN></P>
<P class="p197 ft25"><SPAN class="ft81">29</SPAN><SPAN class="ft75">September 2020, Brussels, se EU Commission webpage </SPAN><A href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/SPEECH_20_1776">https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/SPEECH_20_1776.</A></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="p56dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B37156x1.jpg" style="width:624px;height:412px" id="p56img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p198 ft76">Figur 3.2 Hur återvinningen bidrar till att tillgodose materialefterfrågan (återvinningsgraden)</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:59px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:0px;" class="p199 ft25"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:65px;margin-top:0px;margin-right:-71px;margin-bottom:6px;" class="p199 ft25"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:62px;margin-top:3px;margin-right:-68px;margin-bottom:3px;" class="p199 ft25"><![endif]>56</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-344px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p200 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-344px;margin-bottom:344px;" class="p200 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-172px;margin-top:172px;margin-right:-172px;margin-bottom:172px;" class="p200 ft63"><![endif]>mineral och metaller innovationskritiska till tillgång och av Behov</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft81"><SPAN class="ft82">Källa: </SPAN>EU kommissionen, Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet, Bryssel den 3.9.2020 COM ( 2020) 474 final.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-177px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p201 ft71"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-177px;margin-bottom:177px;" class="p201 ft71"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-89px;margin-top:89px;margin-right:-88px;margin-bottom:88px;" class="p201 ft71"><![endif]>2020:71 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="p57dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B37157x1.jpg" style="width:433px;height:473px" id="p57img1">
</DIV>
<P class="p0 ft33">Utvinning inom EU</P>
<P class="p164 ft12">Det krävs att EU bättre utnyttjar den inhemska potentialen. Europa har en lång tradition av gruv- och utvinningsverksamhet men fram- gångarna är mindre när det gäller att utveckla projekt för råvaror av avgörande betydelse trots att det finns potential för dessa. Figur 3.3 redovisar fyndigheter av råvaror av avgörande betydelse i EU:s 27 med- lemsländer.</P>
<P class="p202 ft76">Figur 3.3 Fyndigheter av råvaror av avgörande betydelse i EU:s 27 medlemsländer (2020)</P>
<P class="p203 ft63">Resurspotential för råvaror av avgörande betydelse i EU</P>
<P class="p204 ft25">Källa: EU kommissionen, Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet, Bryssel den 3.9.2020 COM (2020) 474 final.</P>
<P class="p205 ft21">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="p58dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37158x1.jpg/" id="p58img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft15">Det konstateras vidare i handlingsplanen att EU och dess medlems- stater har ett bra regelverk på plats som säkerställer att gruvdrift äger rum under miljömässigt och socialt sunda förhållanden. Det är dock svårt att snabbt sätta igång nya projekt om råvaror av avgörande be- tydelse. Det noteras vidare att innovativa tekniska lösningar håller på att transformera brytningen och bearbetningen av råvaror av av- görande betydelse.</P>
<P class="p67 ft33">Hållbar utvinning, ansvarsfull anskaffning och tillbörlig aktsamhet</P>
<P class="p64 ft38">Det konstateras också att det faktum att tillgången till råvaror är koncentrerad till länder med låg standard på styrningen (<SPAN class="ft83">governance</SPAN>) innebär inte bara en risk för försörjningstryggheten, utan också kan förvärra miljömässiga och sociala problem som barnarbete. Konflik- ter som uppkommer genom, eller försvåras av, tillgången till resurser är också ett återkommande upphov till internationell spänning. An- svarsfull anskaffning och tillbörlig aktsamhet blir allt viktigare i hela värdekedjan för råvaror. <NOBR>EU-förordningen</NOBR> om konfliktmineraler, som omfattar tenn, guld och de avgörande råvarorna tantal och vol- fram, gäller för importörer i EU från och med den 1 januari 2021, och där tas sådana frågor upp.<SPAN class="ft65">1 </SPAN>I det kommande förslaget till batteri- förordning tas ansvarsfull anskaffning av batteriråvaror upp, och kom- missionen överväger att ta fram ett möjligt horisontellt lagstiftnings- förslag om tillbörlig aktsamhet.</P>
<P class="p206 ft17"><SPAN class="ft17">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft55">Sverige</SPAN></P>
<P class="p160 ft33">Sverige som gruvnation</P>
<P class="p64 ft38">Sverige tillhör de mest attraktiva gruvländerna i världen. Det beror bland annat på en god infrastruktur, god tillgång till hållbar energi och en konkurrenskraftig skattenivå för existerande gruvor.<SPAN class="ft65">2 </SPAN>Sveriges regering antog 2013 en mineralstrategi, som syftar till att skapa gynn- samma förutsättningar, peka på möjligheter och identifiera utma-</P>
<P class="p207 ft61"><SPAN class="ft68">1</SPAN><SPAN class="ft72">Genom det europeiska partnerskapet om mineraler med ansvar (European Partnership on Responsible Minerals, EPRM)31 får gruvorna hjälp att följa </SPAN><NOBR>EU-förordningen</NOBR> och OECD:s riktlinjer för tillbörlig aktsamhet.</P>
<P class="p208 ft63"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft69">Tillväxtanalys (2018).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="p59dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37159x1.jpg/" id="p59img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft13">ningar så att gruv- och mineralnäringen kan växa på ett hållbart sätt enligt följande.</P>
<P class="p210 ft3">Med denna mineralstrategi ska konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring ökas, så Sverige behåller och förstärker sin position som EU:s ledande gruvland. Sveriges mineraltillgångar ska nyttjas på ett lång- siktigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och kulturella dimensioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras och utvecklas.</P>
<P class="p211 ft40">Genom att använda mineralresursen på ett hållbart sätt, i samklang med <NOBR>miljö-,</NOBR> natur- och kulturvärden, ska jobb och tillväxt skapas. I mineralstrategin identifieras fem strategiska områden som bedöms vara av särskild vikt för att nå strategins vision:</P>
<P class="p212 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft84">En gruv- och mineralnäring i samklang med miljö, kultur och andra näringar</SPAN></P>
<P class="p213 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Dialog och samverkan som främjar innovation och tillväxt</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Ramvillkor och infrastruktur för konkurrenskraft och tillväxt</SPAN></P>
<P class="p214 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">En innovativ gruv- och mineralnäring med en excellent kunskaps- bas</SPAN></P>
<P class="p215 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft84">En internationellt välkänd, aktiv och attraktiv gruv- och mineral- näring</SPAN><SPAN class="ft87">3</SPAN>.</P>
<P class="p216 ft12">Den information som finns att tillgå avseende tillgången till och be- hovet av innovationskritiska metaller och mineral i Sverige är Tillväxt- analys rapport från 2017 som redovisas nedan, samt SGU:s rapporter som redovisas nedan under punkt 3.4.1 vilka visar tillgång till dessa ämnen.</P>
<P class="p85 ft12">Det kan noteras att mer detaljerad information om tillgången till metaller och mineral i huvudsak fås genom undersökning som genom- förs av prospektörerna. Då innovationskritiska metaller och mineral inte tidigare har undersökts eller bearbetats i Sverige saknas mer detal- jerad information om tillgången till dessa.</P>
<P class="p217 ft63"><SPAN class="ft59">3</SPAN><SPAN class="ft62">Sveriges mineralstrategi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="p60dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37160x1.jpg/" id="p60img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Behov av innovationskritiska metaller och mineral</P>
<P class="p64 ft38">Tillväxtanalys har i sin rapport från 2017 bedömt inom vilka områ- den Sverige har goda förutsättningar för att utveckla värdekedjor som bygger på utvinning och förädling av innovationskritiska metal- ler och mineral för miljö- och teknikinnovationer. De har valt att definiera det som innovationer som syftar till att minska miljöpå- verkan genom ökad resurseffektivitet, förnybar energi och genom återvinning av råvaror. Av Tillväxtanalys rapport framgår att för att kunna bedöma inom vilka områden Sverige har goda förutsättningar för att utveckla värdekedjor som bygger på utvinning och förädling av innovationskritiska metaller och mineral behövs en definition av miljö- och teknikinnovationer. Tillväxtanalys har definierat det som innovationer som syftar till att minska miljöpåverkan genom ökad resurseffektivitet, förnybar energi och genom återvinning av råvaror. Med denna bakgrund analyserade Tillväxtanalys fem relevanta tek- niker som myndigheten bedömer ha fortsatt stor potential för tek- nikutveckling inom dessa områden – permanentmagneter, batterier, speciallegeringar, bränsleceller och solceller. Det är teknik som är nödvändig för utvecklingen av informations- och kommunikations- teknik, modern elektronik, fordon och förnybar energitillförsel, se Tabell 3.2 nedan. Permanentmagneter har en särskild ställning efter- som det är en fundamental teknik i alla dessa slutprodukter. Detta innebär att modern teknik är särskilt beroende av tillgången på säll- synta jordartsmetaller. Ett samhälle med elektrifierade fordon som drivs med förnybar elproduktion är därför inte möjligt utan tillgång till sällsynta jordartsmetaller.<SPAN class="ft65">4</SPAN></P>
<P class="p218 ft63"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft69">Tillväxtanalys (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="p61dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B37161x1.jpg" style="width:433px;height:659px" id="p61img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft76">Tabell 3.2 Behov av innovationskritiska metaller och mineral för utvalda miljö- och teknikinnovationer. Sällsynta jordartsmetaller är gulmarkerade.</P>
<P class="p220 ft71">Källa: Tillväxtanalys (2017).</P>
<P class="p221 ft89">www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f1b7cc/1586366157955/rapport_2017_03_Innovations kritiska%20metaller%20och%20mineral%20från%20brytning%20till%20produkt.pdf.<SPAN class="ft88">5</SPAN></P>
<P class="p222 ft9">Beträffande mera ingående och uppdaterade analyser av det framtida behovet av innovationskritiska metaller och mineral hänvisas till Världsbankens och EU:s prognoser i avsnitt 3.3.1 samt 3.3.2 ovan.</P>
<P class="p85 ft9">I detta sammanhang kan också noteras Energimyndighetens rap- port om Vindkraftens resursanvändning – Ett livscykelperspektiv på vindkraftens resursanvändning och växthusgasutsläpp från 2020. Myn- digheten konstaterade att sällsynta jordartsmetaller används i flera olika elektronikapplikationer, bland annat i permanentmagneter som används för elgeneratorer i många vindkraftverk. Nedan finns en figur över materialanvändning för ett vindkraftverk Vestas 90 på 2 MW. Det kan konstateras att det i dag installeras allt större vindkraftverk. Materialsammansättningen är liknande den för Vestas V90, men total- vikten ökar betydligt.<SPAN class="ft64">6</SPAN></P>
<P class="p223 ft71"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft70">Tillväxtanalys (2017).</SPAN></P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft62">Energimyndigheten (2020).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="p62dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37162x1.jpg/" id="p62img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft76">Figur 3.4 Material som ett vindkraftverk består av</P>
<P class="p224 ft61">Källa: Energimyndigheten (2020). Notera: Materialanvändning för ett vindkraftverk på 2 MW med</P>
<P class="p225 ft81">navhöjd 80 m (Modell: V902.0 MW, Vestas). Totalt cirka 250 ton material. Kategorierna aluminium, stål och järn samt koppar innehåller också legeringar och föreningar av dessa metaller.</P>
<P class="p226 ft33">Om innehållet av innovationskritiska metaller och mineral i alunskiffer</P>
<P class="p68 ft38">Alunskiffern innehåller i varierande halter huvuddelen av de metaller och mineral som för närvarande är upptagna i EU:s förteckning över råvaror av särskild betydelse, för vilka EU är importberoende, se ovan under avsnitt 3.3.2 samt bilaga 3. Brytvärda halter för respektive metall och mineral i alunskiffer är beroende av hur de förekommer, tillgäng- lig teknik för utvinning, efterfrågan och världsmarknadsläget. Det bör noteras att det också i framtiden kan tillkomma ytterligare metal- ler och mineral på EU:s förteckning vilka i dag inte anses kritiska men där innovationer och tillgänglighet kan påverka deras betydelse. Detta kan i framtiden förändra relevansen för alunskiffern som natur- resurs. För en mer detaljerad beskrivning av alunskifferns innehåll se vidare avsnitt 5.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="p63dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37163x1.jpg/" id="p63img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft12"><SPAN class="ft90">De material som EU bedömer som kritiska är: </SPAN>antimon, baryt, bauxit, beryllium, borater, flusspat, fosfatmineral, fosfor, gallium, germanium, grafit, hafnium, indium, lätta sällsynta jordarts- <SPAN class="ft91">metaller (LREE), tunga sällsynta jordartsmetaller (HREE), kisel,</SPAN> kobolt, koks, litium, magnesium, naturgummi, niob, platinagrup- pens metaller (PGE), strontium, tantal, titanium, vanadin, vismut och volfram (se 3.3.2).</P>
<P class="p228 ft93">Platinagruppens metaller (förkortade till PGE, platinum group elements) består av sex stycken grundämnen: <SPAN class="ft92">platina (Pt), iridium (Ir)</SPAN><SPAN class="ft38"> osmium (Os), palladium (Pd), rodium (Rh) och rutenium (Ru).</SPAN></P>
<P class="p229 ft14">De sällsynta jordartsmetallerna (REE, <NOBR>rare-earth</NOBR> elements) är så kallade övergångsmetaller<SPAN class="ft15">, där lantan (La), cerium (Ce), praseo- dym (Pr), neodym (Nd), prometium (Pm), samarium (Sm), euro- pium (Eu), gadolinium (Gd), terbium (Tb), dysprosium (Dy), hol- mium (Ho), erbium (Er), tulium (Tm), ytterbium (Yb) och </SPAN><SPAN class="ft94">lutetium (Lm) ingår. I vissa sammanhäng ingår även grundämnena skandium (Sc) och yttrium (Y). De kan delas in i grupperna</SPAN><SPAN class="ft15"> LREE och HREE (light respektive heavy </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">rare-earth</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> elements), där LREE innefattar den till atomvikt lättare halvan av serien </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">(lantan–lutetium</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> samt skandium och yttrium) och HREE den tyngre </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">(gadolinium–lutetium).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p230 ft33">Om tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P>
<P class="p164 ft12">Som redovisats inhämtas kunskap om tillgången till metaller och mineral i huvudsak genom prospektering. Prospektering av innova- tionskritiska metaller och mineral har inte tidigare aktualiserats var- för det saknas kunskap i detta hänseende.</P>
<P class="p85 ft9">I Tillväxtanalys rapport 2017 redovisas översiktlig information om innovationskritiska metaller och mineral som krävs för vissa ut- valda miljö- och teknikinnovationer i Sverige. Det bör noteras att rapporten har tagits fram i syfte att kartlägga framtida behov av inno- vationskritiska metaller och mineral, samt att analysera och ge under- lag till vad som kan komma att krävas för att hela produktionskedjan från utvinning till färdig produkt ska kunna förläggas till Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="p64dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37164x1.jpg/" id="p64img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft38">Tillväxtanalys konstaterar i sin rapport att de geologiska förhållan- dena för utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Sverige är mycket goda. I rapporten finns också en figur över den fysiska potentialen för utvinning av flera av de metaller och mineral som krävs för den gröna omställningen i Sverige, se figur 3.5 nedan. Tillväxtanalys har, med beaktande av de tekniker de valt att undersöka, lagt fokus på utvin- ning av grafit och litium för batteritillverkning, sällsynta jordarts- metaller samt volfram till speciallegeringar och hårdmetalltillverk- ning. Den fysiska potentialen för utvinning av flera av de metaller och mineral som behövs för produktion av bränsleceller och solceller bedöm däremot inte vara särskilt hög i Sverige, men det konstateras samtidigt att utvecklingen av bränsleceller och solceller går fort, och att behovet av vilka metaller och mineral som behövs kan förändras. Det är inte uteslutet att situationen kan vara annorlunda om några år.<SPAN class="ft65">7 </SPAN>För en mer detaljerad redogörelse över fyndigheter hänvisas till Tillväxtanalys rapport.<SPAN class="ft65">8</SPAN></P>
<P class="p231 ft95">Figur 3.5 Geologisk potential och ekonomisk vikt av utvalda innovationskritiska metaller och mineral i Sverige</P>
<P class="p232 ft63">Källa: Tillväxtanalys (2017).</P>
<P class="p233 ft89"><A href="http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f1b7cc/1586366157955/rapport_2017_03">www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f1b7cc/1586366157955/rapport_2017_03 </A>_Innovationskritiska%20metaller%20och%20mineral%20från%20brytning%20till%20produkt.pdf.</P>
<P class="p234 ft71"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft73">Tillväxtanalys (2017).</SPAN></P>
<P class="p163 ft63"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft69">Tillväxtanalys (2017), s. 25 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="p65dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37165x1.jpg/" id="p65img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft41"><SPAN class="ft41">3.4</SPAN><SPAN class="ft53">Sekundärutvinning och återvinning</SPAN></P>
<P class="p235 ft13">Utöver den geologiska potentialen, är gruvavfall och annat avfall en potentiell källa till innovationskritiska metaller och mineral.</P>
<P class="p117 ft12">I rapporter till regeringen bedömer SGU att det i Sverige finns geologisk potential för att hitta mineraliseringar med innovations- kritiska metaller och mineral i gruvavfall.<SPAN class="ft58">9 10</SPAN></P>
<P class="p62 ft12">Andelen innovationskritiska metaller och mineral som återvinns från konsumentprodukter är generellt låg, ofta under en procent. En anledning är bristande information om innehållet i avfallet. Andra anledningar är att innovationskritiska metaller och mineral finns i låga koncentrationer i komplexa produkter och att återvinnings- tekniken inte är fullt färdigutvecklad.<SPAN class="ft58">11</SPAN></P>
<P class="p46 ft12">Återvunna material kan utgöra viktiga bidrag både för att minska miljöpåverkan och importberoendet inom EU samt öka konkurrens- kraften. Övergången till en cirkulär ekonomi är också central för att klara klimatutmaningen. Sommaren 2020 antog Sverige en strategi om cirkulär ekonomi som pekar ut inriktningen för det arbete som behöver göras för att ställa om till cirkulär produktion, konsumtion och affärsmodeller, samt giftfria och cirkulära materialkretslopp. I den uppmärksammas återvinning av innovationskritiska metaller och mineral som en prioriterad värdekedja i omställningen till en cirkulär ekonomi.<SPAN class="ft58">12 13</SPAN></P>
<P class="p84 ft40">Det kan noteras att det finns juridiska frågeställningar kopplade till sekundärutvinning som kan försvåra sekundärutvinning och åter- vinning och behöver klarläggas, såsom äganderätten till gruvavfall samt frågor hänförliga till avfallsdefinitionen.</P>
<P class="p236 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft55">Förekomster av innovationskritiska metaller och mineral i avfall</SPAN></P>
<P class="p144 ft9">De senaste åren har SGU publicerat ett antal rapporter som bidragit med kunskap om förekomsterna av innovationskritiska metaller i sekundära källor. Dessa har främsta fokuserat på förekomster i gruv-</P>
<P class="p237 ft71"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft70">Sveriges geologiska undersökning (2020).</SPAN></P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft70">Sveriges geologiska undersökning (2018).</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft60">Tillväxtanalys (2017).</SPAN></P>
<P class="p238 ft81"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft96">Miljödepartementet (2020). </SPAN><A href="http://www.regeringen.se/4a3baa/contentassets/">www.regeringen.se/4a3baa/contentassets/ </A>619d1bb3588446deb6dac198f2fe4120/200814_ce_webb.pdf.</P>
<P class="p0 ft63"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft62">Se även Naturskyddsföreningens Mineralhierarki – en prioritering för mineralhushållning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="p66dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37166x1.jpg/" id="p66img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft12">avfall. Det är framför allt varphögar (gråbergsdeponier) och deponier med anrikningssand som kan vara sekundära källor av innovations- kritiska metaller och mineral, men även restmaterial från lakning kan vara aktuellt för metallutvinning. Här följer en översiktlig redo- görelse av de kartläggningar som gjorts.</P>
<P class="p66 ft9">Det ska noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2021 föreslår en ökning av SGU:s förvaltningsanslag för att under en två- årsperiod göra insatser för att öka möjlighet till återvinning av metaller vilket även innefattar kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral i sekundära källor. I satsningen föreslås också Naturvårds- verket få ta del av medlen för att bidra till arbetet.</P>
<P class="p67 ft33">Innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen<SPAN class="ft74">14</SPAN></P>
<P class="p64 ft15">Våren 2020 presenterade SGU en rapport som kartlagt förekoms- terna av innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen. Kart- läggningen redovisade både primära och sekundära källor. Resultatet visade på förhöjda halter av sällsynta jordartsmetaller, antimon, gal- lium, volfram, indium, niob, beryllium, kobolt, palladium och pla- tina. Förekomster av innovationskritiska metaller och mineral är inte ovanliga i berggrunden, enligt SGU:s undersökning om förekomster i Bergslagen. Slutsatsen var att det finns potential att utvinna innova- tionskritiska metaller och mineral i Bergslagen både från primära och sekundära källor.</P>
<P class="p140 ft9">Sammanställningen utgick från nya och befintliga analyser från SGU:s databaser, med bland annat cirka 10 000 metalliska förekoms- ter. Äldre information från prospekteringsrapporter, gruvkartor, borr- hålsprotokoll och produktionsstatistik kombinerades med ny prov- tagning och analys av borrkärnor och gruvavfall.</P>
<P class="p124 ft12">SGU har information från cirka 140 svenska anrikningsverk, var- av merparten kommer från Bergslagen. Analysresultaten av 65 sand- magasin i Bergslagen indikerar tre områden med förhöjda halter av innovationskritiska metaller:</P>
<P class="p239 ft40"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft97">Riddarhyttefältet – Bäckegruvan och Källfallet med förekomst av järn, koppar, sällsynta jordartsmetaller, molybden och kobolt.</SPAN></P>
<P class="p208 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Yxsjöberg med koppar, volfram, flusspat och beryllium.</SPAN></P>
<P class="p240 ft63"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft62">Sveriges geologiska undersökning (2020).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="p67dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37167x1.jpg/" id="p67img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">Grängesberg med innehåll av järn, apatit och sällsynta jordarts- metaller.</SPAN></P>
<P class="p242 ft9">Några sandmagasin innehåller potentiellt miljöfarliga grundämnen i höga halter. En utvinning av ämnen ur sådana sandmagasin skulle kunna utgöra en potentiell miljövinst som bland annat minskar läckage av metaller till grund och ytvatten. De rapporterade undersökningarna tar inte ställning till om förekomsterna är brytvärda, utan detta får eventuella framtida prospekteringsinsatser avgöra.</P>
<P class="p243 ft33">Kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral<SPAN class="ft74">15</SPAN></P>
<P class="p244 ft15">I en rapport som publicerades 2018 har SGU samlat in och systemati- serat tillgängliga analysdata från flera källor, såsom dokumentations- projekt, <NOBR>EU-projekt,</NOBR> borrhålsprotokoll och prospekteringsrapporter. I sammanställningen ingår även information från nya provtagningar av ett antal utvalda borrkärnor och sandmagasin som analyserats med moderna analysmetoder.</P>
<P class="p85 ft9">Rapporten anger att mängden malmberäknade fyndigheter med kritiska råmaterial visar på att Sverige har god geologiska potential av- seende dessa ämnen. Däremot finns osäkerheter om hur stora mäng- der det totalt sett finns och om utvinning är ekonomiskt lönsamt.</P>
<P class="p85 ft12">För att möjliggöra en noggrannare och mer statistiskt represen- tativ provtagning av sandmagasin och varphögar tog SGU fram en manual som beskriver en provtagningsmetodik för gruvavfall. Analys- data har sammanställts i en sökbar databas. Den är ett verktyg för att undersöka förekomsten av grundämnen som tidigare var ointres- santa, till exempel kritiska råmaterial men även för att påvisa skadliga och hälsovådliga grundämnen.</P>
<P class="p245 ft46">Uppdrag att utföra en kartläggning och analys av utvinnings- och återvinningspotentialen för svenska metall- och mineraltillgångar<SPAN class="ft64">16</SPAN></P>
<P class="p246 ft38">År 2014 presenterade SGU en översiktlig bedömning av fyndpoten- tialen från den svenska berggrunden samt återvinningspotentialen. I rapporten analyserades återvinningspotentialen från gruvavfall, in-</P>
<P class="p8 ft71"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft70">Sveriges geologiska undersökning (2018).</SPAN></P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft62">Sveriges geologiska undersökning (2014).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="p68dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37168x1.jpg/" id="p68img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft9">dustrideponier, kommunala deponier och genom urban mining, det vill säga metaller gömda i städernas infrastruktur. Resultaten visade att metall- och mineralstatistiken var bristfällig för en stor del av de metaller och mineral som används i mindre kvantiteter i den svenska industrin (till exempel vissa legeringsmetaller och metaller i elek- tronikindustrin). Det gällde både fyndpotential från utvinning och från återvinning, samt i vilka produktionskedjor och varor metal- lerna och mineralen används. Det konstaterades också att den sam- lade statistiken över sekundära resurser är teoretiskt beräknad och därmed enbart indikativ, vilket gör det svårt att utvärdera och jäm- föra primära och sekundära resurser med varandra.</P>
<P class="p247 ft76">Tabell 3.3 Bedömda metallmängder i sandmagasin</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td63"><P class="p248 ft76">Metall i sandmagasin</P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p249 ft76">Ton</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td63"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td65"><P class="p248 ft3">Järn</P></TD>
<TD class="tr9 td66"><P class="p250 ft3">52 043 792</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td63"><P class="p248 ft3">Koppar</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p250 ft3">358 251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><P class="p248 ft3">Bly</P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p250 ft3">640 349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td63"><P class="p248 ft3">Zink</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p250 ft3">1 206 140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td63"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p248 ft3">Guld</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p250 ft3">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td63"><P class="p248 ft3">Silver</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p250 ft3">1 845</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td63"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p248 ft3">Antimon</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p250 ft3">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td63"><P class="p248 ft3">Fosfor</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p250 ft3">1 500 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td63"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><P class="p248 ft3">Mangan</P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p250 ft3">189 686</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td63"><P class="p248 ft3">Wolfram</P></TD>
<TD class="tr14 td64"><P class="p250 ft3">2 005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td63"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p248 ft3">Molybden</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p250 ft3">1 645</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td63"><P class="p248 ft3">REE</P></TD>
<TD class="tr14 td64"><P class="p250 ft3">41 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td63"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td64"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p248 ft3">Arsenik</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p250 ft3">500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr18 td70"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft71">Källa: SGU (2014).</P>
<P class="p251 ft63"><A href="http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/utvinnings-och-atervinningspotential-metaller-mineral-2014.pdf">http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/utvinnings </A><NOBR><A href="http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/utvinnings-och-atervinningspotential-metaller-mineral-2014.pdf">-och-atervinningspotential-metaller-</A></NOBR><A href="http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/utvinnings-och-atervinningspotential-metaller-mineral-2014.pdf"> </A><NOBR><A href="http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/utvinnings-och-atervinningspotential-metaller-mineral-2014.pdf">mineral-2014.pdf.</A></NOBR></P>
<P class="p252 ft12">Av rapporten framgår också att det i stålindustrins deponier finns en större mängd av vanadin, främst i stålslagg. Detta har tidigare inte bedömts vara ekonomiskt lönsamt att återvinna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="p69dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37169x1.jpg/" id="p69img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft55">Några projekt inom sekundärutvinning och återvinning</SPAN></P>
<P class="p164 ft12">Sverige har flera ledande företag inom återvinning av mineral och metaller med högt ställda mål. Boliden, <NOBR>Ragn-Sells</NOBR> och Stena Recycling har pågående återvinning av metaller. För närvarande finns det inte någon kommersiell sekundärutvinning eller återvinning av innova- tionskritiska metaller och mineral, men det finns några forsknings- projekt och projekt som planeras. Nedan redovisas några pågående projekt.</P>
<P class="p47 ft33">Northvolt</P>
<P class="p144 ft15">Northvolt avser att etablera ett komplett ekosystem för batteriåter- vinning. En demonstrationsanläggning planeras i Västerås. En full- skalig anläggning planeras för att uppnå målet 50 procent återvunnet material 2030. Den första delen av anläggningen förväntas vara i drift 2022.<SPAN class="ft100">17 </SPAN>Bolaget har bland annat beviljats bidrag från Naturvårdsverket. Med stöd från Klimatklivet kommer Northvolt att bygga en batteri- återvinningsfabrik i Skellefteå. Företaget kommer att återvinna egna och andras förbrukade batterier i anläggningen. Den här typen av anläggning med den här tekniken är den första i sitt slag i Europa och ambitionen är att få till stånd en hel värdekedja för laddbara batterier<SPAN class="ft14">.</SPAN><SPAN class="ft100">18</SPAN></P>
<P class="p59 ft33">Utvinning av sällsynta jordartsmetaller från LKAB:s anrikningsverk</P>
<P class="p83 ft9">LKAB har initierat projektet ReeMAP. Projektet handlar om att under- söka om det är tekniskt möjligt att genom fossilfria processer utvinna innovationskritiska metaller och mineral och eventuellt andra kritiska råmaterial från anrikningsverket för LKAB:s järnmalmsproduktion.</P>
<P class="p85 ft9">Det finns för närvarande inte någon produktion av sällsynta jord- artsmetaller i Europa. LKAB uppskattar att bolaget genom ReeMAP har en stor potential att ha en omfattande utvinning av sällsynta jord- artsmetaller. Bolaget tror att de ska kunna producera en betydande volym sällsynta jordartsmetaller, motsvarande cirka 30 procent av EU:s nuvarande behov. Projektet bygger på att vidareförädla apatit</P>
<P class="p143 ft71"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft70">Northvolts hemsida </SPAN><A href="https://northvolt.com/loop">https://northvolt.com/loop.</A></P>
<P class="p253 ft25"><SPAN class="ft59">18</SPAN><SPAN class="ft75">Naturvårdsverkets hemsida </SPAN><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/">www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/</A></NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/"> </A><NOBR>Batterier-i-laddbara-bilar-kan-atervinnas-genom-bidrag-fran-Klimatklivet-.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="p70dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37170x1.jpg/" id="p70img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft9">till mineralgödsel, samt även utvinna fosfor, fluor och gips ur mate- rialet i tillräckligt goda kvalitéer. Utmaningar återstår avseende såväl avseende teknik som lokalisering och industrialisering. En förstudie som ska utreda de tekniska möjligheterna samt den ekonomiska lön- samheten pågår och beräknas vara klar under 2021. Lokaliserings- alternativen Luleå, Skellefteå och Helsingborg är under utredning. Bolaget menar att tillståndsprocessen är tidskrävande och komplice- rad då flera olika tillstånd kommer att krävas. Full produktion, efter miljötillstånd och konstruktion, uppskattas kunna uppnås 2027.<SPAN class="ft64">19 20 </SPAN>LKAB är medlem i EU:s råmaterialallians som har som mål att ha en komplett råmaterialvärdekedja inom EU.</P>
<P class="p67 ft33">Stena Recycling</P>
<P class="p64 ft9">Stena har under flera år deltagit i olika utvecklingsprojekt med syfte att återvinna innovationskritiska metaller i neodymmagneter. Dessa finns bland annat i hårddiskar, små högtalare, vindkraftgeneratorer och kraftfulla elmotorer (till exempel inom elfordon och elektronik). Tidigare projekt har till exempel varit REE4EU som avslutades 2019 och Remanence. REE4EU hade fokus på att återvinna magneterna genom lakning och högtemperaturelektrolys. Nu pågår arbete i SusmagPro med att ta fram en ny innovativ process för att återvinna neodymmagneter med hjälp av vätgas. I projektet ingår flera olika pilotanläggningar med olika inriktning där man till exempel i Sverige ska hantera hårddiskar som sedan ska återvinnas vidare vid Univer- sitetet i Birmingham (England).</P>
<P class="p140 ft15">En utmaning med utvinning ur elektronikavfall är att få till stånd en lönsam verksamhet, eftersom metallerna förekommer i små mäng- der. Detta är möjligt i fråga om stora komponenter som kan återvin- nas (såsom vindkraftgeneratorer), men det är svårt att komma upp i tillräckligt stora mängder genom avfall från elektronik.</P>
<P class="p66 ft38">Det krävs också att man vet vilken kvalitet som efterfrågas. Detta innebär att man i förväg bör ha hela värdekedjan på plats, och har säkerställt avsättning för produkten, inför återvinning. Ett problem är dagens reglering om producentansvar som är volymbaserat. Efter- som procentsatsen sällsynta jordartsmetaller ofta är låg behövs andra</P>
<P class="p254 ft71"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft70">LKAB:s hemsida </SPAN><NOBR><A href="https://ree-map.com/sv">https://ree-map.com/sv.</A></NOBR></P>
<P class="p163 ft63"><SPAN class="ft59">20</SPAN><SPAN class="ft62">Samtal med Ulrika Håkansson, </SPAN><NOBR>2020-10-18.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="p71dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37171x1.jpg/" id="p71img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p25 ft31">Behov av och tillgång till innovationskritiska metaller och mineral</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft12">incitament, exempelvis kvalitetsmål. Stena hoppas att ökad efterfrå- gan eller en reglering om produktansvar som skapar incitament för denna typ av återvinning ska kunna medföra att verksamheten blir lönsam i framtiden.<SPAN class="ft58">21</SPAN></P>
<P class="p243 ft33"><NOBR>Ragn-Sells</NOBR></P>
<P class="p244 ft9"><NOBR>Ragn-Sells</NOBR> arbetar med två separata innovationsbolag (Easymining samt Chromafora) för att utvinna innovationskritiska sekundära källor från gruvflöden. Teknikerna baseras på ett lågt energibehov. Easymining syftar till att utvinna fosfor, kväve och kalium samt even- tuellt sällsynta jordartsmetaller. Syftet med Chromafora är att utvinna och separera sällsynta jordartsmetaller samt separera uran. <NOBR>Rang-Sells</NOBR> avser bilda ett konsortium genom Chromafora för att skapa en värde- kedja för permanentmagneter. EasyMinings och Chromaforas tek- niker prövas nu kommersiellt. <NOBR>Ragn-Sells</NOBR> söker samarbetspartners som ligger både upp- och nedströms i värdekedjan.<SPAN class="ft64">22</SPAN></P>
<P class="p47 ft33">Vanadinutvinning ur SSAB:s slagg</P>
<P class="p244 ft9">Bolaget Critical Metals tecknade i april 2020 ett avtal med SSAB om att återvinna slagg från SSAB:s ståltillverkning. Critical Metals planerar att utvinna vanadin ur slaggen för att skapa högkvalitativa vanadinprodukter. Arbete pågår med att utvärdera möjliga tekniker och utvärdera lönsamheten i den hydrometallurgiska utvinningsmetod som planeras för projektet. Beslut om plats för återvinningsanlägg- ningen har ännu inte fattats. De platser som övervägs ligger i Sverige eller Finland. Verksamheten ska enligt avtalet vara satt i drift senast sista december 2024, vilket innebär vissa utmaningar.<SPAN class="ft64">23</SPAN></P>
<P class="p255 ft71"><SPAN class="ft59">21</SPAN><SPAN class="ft70">Samtal med Sverker Sjölin, </SPAN><NOBR>2020-10-12.</NOBR></P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">22</SPAN><SPAN class="ft70">Samtal med Pär Larshans, </SPAN><NOBR>2020-10-13.</NOBR></P>
<P class="p0 ft63"><SPAN class="ft59">23</SPAN><SPAN class="ft62">Samtal med Critical Metals Ltd vd Damien Hicks, </SPAN><NOBR>2020-10-20.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="p73dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37173x1.jpg/" id="p73img1">
</DIV>
<P class="p0 ft16">4 Prövningsprocessen</P>
<P class="p45 ft9">I utredningens direktiv framgår att utredningen ska analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas. Analysen ska omfatta samtliga delar av prövningsprocessen, till exempel frågor som rör en prospektörs lämplighet, avfallshanter- ingen samt bedömningen av om en enskild verksamhet får bedrivas på det sätt och på den plats som anges i tillståndsansökan.</P>
<P class="p85 ft15">I det här kapitlet ges information om prövningsprocessen avse- ende de bestämmelser som är av särskild relevans mot bakgrund av utredningens uppdrag att föreslå ett skärpt regelverk för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer. Redovisningen är baserad bland annat på Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) Vägledning för prövning av gruvverksamhet.<SPAN class="ft100">1</SPAN></P>
<P class="p95 ft13">Vår analys av hur regelverket kan skärpas redovisas i kapitel 6.</P>
<P class="p47 ft41"><SPAN class="ft41">4.1</SPAN><SPAN class="ft53">Utvinning av koncessionsmineral</SPAN></P>
<P class="p244 ft12">Lagstiftningen ser olika ut för olika mineralresurser. Mineral som anses särskilt nödvändiga för samhället och som är svåra att finna i brytbara mängder kallas för koncessionsmineral och för dessa gäller minerallagens bestämmelser. De flesta metaller hör till denna kate- gori. Äganderätten till de mineral som regleras i minerallagen (kon- cessionsmineral) är inte helt klar, men staten har förfoganderätten över mineralen och har ett avgörande inflytande på undersökning och utvinning av tillgångarna.<SPAN class="ft58">2</SPAN></P>
<P class="p61 ft9">De mineral som inte räknas upp i minerallagen utgör så kallade mark- ägarmineral. Markägarmineral kan sägas vara markägarens egendom och för dessa gäller inte minerallagens bestämmelser. De mineral som</P>
<P class="p256 ft71"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft70">Sveriges geologiska undersökning (2016c).</SPAN></P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft62">Liedholm Johnson (2001) och (2010).</SPAN></P>
<P class="p257 ft21">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="p74dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37174x1.jpg/" id="p74img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">är aktuella för utvinning ur alunskiffer är koncessionsmineral och om- fattas av minerallagen.</P>
<P class="p87 ft9">Alunskiffer utgjorde koncessionsmineral fram till 2014. Alun- skiffer togs då bort som koncessionsmineral eftersom det inte längre fanns något intresse för bergarten alunskiffer i sig, men däremot för dess olika beståndsdelar. I dag är det de metaller och mineral som ut- vinns ur alunskiffern som omfattas av minerallagens bestämmelser.<SPAN class="ft64">3 </SPAN>Som redovisats ovan innehåller alunskiffer en rad värdefulla metaller och ämnen som är koncessionsmineral. Det kan noteras att eftersom alunskiffer inte utgör koncessionsmineral innebär det att det inte registreras om en verksamhet avser brytning ur alunskiffer, vilket inne- bär att det för närvarande inte går att särskilt följa dessa verksamheter.</P>
<P class="p258 ft102">Följande ämnen utgör koncessionsmineral och omfattas av minerallagen: <SPAN class="ft101">antimon, arsenik, beryllium, bly, cesium, guld, iridium, järn som förekommer i berggrunden, kobolt, koppar,</SPAN><SPAN class="ft9"> krom, kvicksilver, lantan och lantanider, litium, mangan, molybden, nickel, niob, osmium, palladium, platina, rodium, rubidium, rute- nium, silver, skandium, strontium, tantal, tenn, titan, torium, vana- din, vismut, volfram, yttrium, zink, zirkonium, andalusit, apatit, brucit, flusspat, grafit, kyanit, leror som är eldfasta eller klink- rande, omagnesit, magnetkis, nefelinsyenit, sillimanit, stenkol, sten- salt eller annat salt som förekommer på liknande sätt, svavelkis, tungspat och wollastonit, olja, gasformiga kolväten och diamant.</SPAN></P>
<P class="p259 ft41"><SPAN class="ft41">4.2</SPAN><SPAN class="ft53">Utvinning kräver flera olika tillstånd</SPAN></P>
<P class="p68 ft15">Bearbetning av fyndigheter av koncessionsmineral får inte ske utan tillstånd enligt minerallagen och miljöbalken. Det krävs alltså två separata tillstånd, beslutade av två olika prövningsmyndigheter och enligt två olika lagstiftningar. Tillstånd och dispenser kan också krä- vas till exempel om Natura <NOBR>2000-område</NOBR> skulle påverkas eller om verk- samheten skulle innebära påverkan på kulturminnesskydd, strandskydd, artskydd eller biotopskydd. Dessa prövas i huvudsak inom ramen för miljöbalksprövningen.</P>
<P class="p260 ft63"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft69">SOU 2012:73 s. 226.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="p75dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37175x1.jpg/" id="p75img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft12">Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, medan syftet med minerallagen är att möj- liggöra samhällets försörjning av nödvändiga metaller och mineral genom särskilt utpekade naturresurser, definierade som koncessions- mineral.</P>
<P class="p85 ft9">Minerallagen bygger på ett koncessionssystem. Kartläggningen av metall- och mineralförekomster i Sverige sker i huvudsak genom undersökningar som görs av prospektörer. Eftersom undersöknings- arbete kräver stora investeringar och det ekonomiska utfallet är osäkert, anses det viktigt att en prospektör får så säkra garantier som möjligt att få bearbeta de fyndigheter som påträffas. Miljölagstiftningen regle- rar sedan prövningen av miljöfrågorna hänförliga till gruvverksamhe- ten.<SPAN class="ft64">4 </SPAN>Miljöfrågorna prövas i ett sammanhang i den obligatoriska miljö- prövning som sker enligt miljöbalken.<SPAN class="ft64">5 </SPAN>Prövningen initieras genom verksamhetsutövarens tillståndsansökan.</P>
<P class="p262 ft12">Miljöbalken och minerallagen gäller parallellt. Vanligen söks först bearbetningskoncession enligt minerallagen och därefter tillstånd en- ligt miljöbalken. Det finns dock inte något hinder mot att först an- söka om miljötillstånd, och det har också gjorts i vissa fall. Minst föl- jande prövningar krävs:</P>
<P class="p215 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft104">Undersökningstillstånd och arbetsplan </SPAN>enligt minerallagen – prövas av bergmästaren</P>
<P class="p263 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft104">Bearbetningskoncession </SPAN>enligt minerallagen – prövas av berg- mästaren</P>
<P class="p264 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft105">Tillstånd </SPAN>enligt miljöbalken – prövas av länsstyrelsens miljöpröv- ningsdelegation eller mark- och miljödomstolen</P>
<P class="p215 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft104">Markanvisning </SPAN>enligt minerallagen – beslutas vid en särskild för- rättning som hålls av bergmästaren</P>
<P class="p263 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft104">Bygg- och marklov </SPAN>enligt plan- och bygglagen – prövas av kom- munens byggnadsnämnd.<SPAN class="ft74">6</SPAN></P>
<P class="p265 ft71"><SPAN class="ft59">4</SPAN><SPAN class="ft70">Naturvårdsverkets Rapport 6759.</SPAN></P>
<P class="p179 ft61"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft60">Se Högsta domstolens avgörande i </SPAN><NOBR>Bunge-målet</NOBR> NJA 2013: s. 613, samt Högsta förvaltnings- domstolens avgörande i Norra <NOBR>Kärr-målet</NOBR> HFD 2016 ref. 21.</P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft62">Sveriges geologiska undersökning (2016c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="p76dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B37176x1.jpg" style="width:389px;height:626px" id="p76img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft13">Nedan finns en schematisk skiss upprättad av SGU som illustrerar pröv- ningsprocessen.</P>
<P class="p267 ft95">Figur 4.1 Prövning av gruvverksamhet. Processen från undersökningstillstånd till bygg- och marklov</P>
<P class="p268 ft63">Källa: SGU (2016c). Vägledning för prövning av gruvverksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="p77dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37177x1.jpg/" id="p77img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft41"><SPAN class="ft41">4.3</SPAN><SPAN class="ft53">Prövningen enligt minerallagen</SPAN></P>
<P class="p269 ft12">Prövningsprocessen enligt minerallagen är uppbyggd så att sökan- den ska påbörja gruvdrift genom att successivt tillföra projektet ökade ekonomiska insatser och ökade kunskaper.<SPAN class="ft58">7</SPAN></P>
<P class="p243 ft17"><SPAN class="ft17">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft55">Undersökningstillstånd</SPAN></P>
<P class="p270 ft33">Undersökningstillstånd och ensamrätt</P>
<P class="p83 ft15">Med undersökning avses enligt minerallagen arbete i syfte att påvisa en fyndighet av ett koncessionsmineral och att utröna fyndighetens sannolika ekonomiska värde och dess beskaffenhet i övrigt, i den mån sådant arbete innebär intrång i markägarens eller annan rättsinne- havares rätt.<SPAN class="ft100">8 </SPAN>Undersökningstillstånd ska meddelas om det finns an- ledning att anta att undersökning i området kan leda till fynd av kon- cessionsmineral.<SPAN class="ft100">9 </SPAN>Bergmästaren beslutar om undersökningstillstånd och, om det uppstår tvist om den, arbetsplan enligt minerallagen för koncessionsmineral.</P>
<P class="p61 ft12">Ett undersökningstillstånd ger ensamrätt i förhållande till mark- ägaren och andra prospektörer att kartlägga geologin inom ett om- råde med syfte att ta reda på om det finns en fyndighet, hur den i så fall är beskaffad samt dess storlek och eventuella brytvärdhet. Under- sökningsarbete får bedrivas för att påvisa förekomsten av samtliga de mineral som anges i 1 § 1 och 2 om inte sökanden begär annat.<SPAN class="ft58">10 </SPAN>Under- sökningstillstånd beviljas för tre år och kan under vissa förutsättningar förlängas.</P>
<P class="p85 ft9">Undersökningstillstånd får inte beviljas den som uppenbarligen saknar möjlighet eller avsikt att få till stånd en ändamålsenlig under- sökning eller den som tidigare har visat sig olämplig att bedriva under- sökningsarbete. Tillstånd att bedriva undersökning beträffande olja eller gasformiga kolväten får beviljas endast den som visar att den är lämplig att bedriva sådan undersökning.<SPAN class="ft64">11 </SPAN>Berörda fastighetsägare och övriga kända sakägare ska underrättas om ansökan, och länsstyrelsen</P>
<P class="p271 ft71"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft70">Sveriges geologiska undersökning (2016c).</SPAN></P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">8</SPAN><SPAN class="ft70">1 kap. 3 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft60">2 kap. 2 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft60">1 kap. 5 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p0 ft63"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft62">2 kap. 2 § minerallagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="p78dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37178x1.jpg/" id="p78img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft9">och kommunen ska ges tillfälle att yttra sig. Om det ansökta området används för renskötsel ska även Sametinget ges möjlighet att yttra sig.</P>
<P class="p124 ft12">Ett undersökningstillstånd ger företräde till bearbetningskonces- sion av den eventuella fyndigheten.</P>
<P class="p152 ft33">Arbetsplan</P>
<P class="p153 ft9">Ett undersökningstillstånd ger inte någon rätt att direkt påbörja under- sökningsarbete. För att bedriva undersökningsarbete krävs även en arbetsplan. Arbetsplanen ska bland annat innehålla en bedömning av i vilken utsträckning arbetet kan antas påverka allmänna intressen och enskild rätt. Den ska delges ägaren till den fastighet där arbetet ska bedrivas och innehavare av särskild rätt som berörs. Arbetsplanen ska i fråga om arbetsredogörelsen och tidsplanen för arbetet anpassas till den pågående markanvändningen inom det området där undersöknings- arbetet ska utföras.<SPAN class="ft64">12 </SPAN>Om invändningar riktas mot arbetsplanen ska bergmästaren fastställa arbetsplanen och meddela de villkor som be- hövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt och för att före- bygga eller begränsa olägenheter. Kraven på vad en arbetsplan ska inne- hålla skärptes och förtydligades 2014.<SPAN class="ft64">13 </SPAN>Innan undersökningsarbeten påbörjas ska tillståndshavaren ställa ekonomisk säkerhet avseende er- sättning till mark- och sakägare för skada eller intrång som kan uppstå.<SPAN class="ft64">14</SPAN></P>
<P class="p67 ft33">Förbud mot undersökning i vissa områden</P>
<P class="p68 ft9">Minerallagen innehåller ett förbud mot undersökningsarbete i vissa fall. Förbudet omfattar bland annat undersökning inom national- park, eller område som statlig myndighet hos regeringen har begärt ska avsättas till nationalpark, eller i strid med föreskrifter som har meddelats för natur- och kulturreservat med stöd av 7 kap. miljöbal- ken. Undersökningsarbete får exempelvis inte heller utan medgivande av länsstyrelsen äga rum inom obrutna fjällområden.<SPAN class="ft64">15</SPAN></P>
<P class="p272 ft71"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft70">3 kap. 5 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p109 ft71"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 2013/14:159, s. 19 f.</SPAN></P>
<P class="p109 ft61"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft60">2 kap. 10 och 3 kap. 3 § tredje stycket minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p109 ft63"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft62">3 kap. 6 minerallagen och 4 kap. 5 § miljöbalken.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="p79dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37179x1.jpg/" id="p79img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft33">Förbud mot undersökning i vissa områden</P>
<P class="p83 ft9">Minerallagen innehåller ett förbud mot undersökningsarbete i vissa fall. Förbudet omfattar bland annat undersökning inom national- park, eller område som statlig myndighet hos regeringen har begärt ska avsättas till nationalpark, eller i strid med föreskrifter som har med- delats för natur- och kulturreservat med stöd av 7 kap. miljöbalken. Undersökningsarbete får exempelvis inte heller utan medgivande av länsstyrelsen äga rum inom obrutna fjällområden.</P>
<P class="p47 ft33">Provbrytning</P>
<P class="p144 ft9">Som ett delmoment kan det vara nödvändigt att provbryta en del av fyndigheten för att pröva hur materialet kommer att reagera i en an- rikningsprocess. Enligt minerallagen är provbrytning att betrakta som en del av undersökningsarbetet och kan således ske inom ramen för ett undersökningstillstånd.<SPAN class="ft64">16 </SPAN>När verksamhetsutövaren planerar en provbrytning inom ramen för ett undersökningstillstånd eller be- arbetningskoncession krävs tillstånd enligt miljöbalken.</P>
<P class="p61 ft9">Tillståndsprövningen av en ansökan om provbrytning görs av läns- styrelsens miljöprövningsdelegation utifrån miljöbalkens regler och är helt fristående i förhållande till bergmästarens prövning enligt mineral- lagen. Inför ansökan om provbrytning ska en miljökonsekvensbeskriv- ning upprättas. Eftersom provbrytning genererar utvinningsavfall ska även en avfallshanteringsplan bifogas till ansökan. För djupborrning stadgas anmälningsplikt till tillsynsmyndigheten.<SPAN class="ft64">17 18</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft55">Bearbetningskoncession</SPAN></P>
<P class="p273 ft33">Ansökan om bearbetningskoncession</P>
<P class="p274 ft9">För att få påbörja en gruvverksamhet krävs tillstånd för bearbetning (bearbetningskoncession) enligt minerallagen. Med bearbetning av- ses utvinning och tillgodogörande av ett koncessionsmineral.<SPAN class="ft64">19</SPAN></P>
<P class="p275 ft71"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft70">1 kap. 3 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft70">4 kap 17 § Miljöprövningsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">18</SPAN><SPAN class="ft60">4 kap 15 § Miljöprövningsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p0 ft63"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft62">1 kap. 3 § minerallagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="p80dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37180x1.jpg/" id="p80img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft15">Bearbetningskoncession söks hos bergmästaren, som beslutar i frågor enligt minerallagen. Bergsstaten, som leds av bergmästaren, handlägger ansökningsärendet. Handläggningen syftar till att bedöma om den fyndighet som påträffats sannolikt kan tillgodogöras ekono- miskt (brytvärdhet), och fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökanden får den begärda koncessionen. Huvuddelen i ansökan utgörs därför av en så kallad malmbevisning och en miljö- konsekvensbeskrivning.</P>
<P class="p66 ft38">Genom bergmästarens beslut om bearbetningskoncession avgörs vem som har rätt att utvinna mineral som finns i området. Konces- sionen ger dock inte någon rätt att påbörja gruvverksamheten. För det krävs bland annat tillstånd enligt miljöbalken.</P>
<P class="p186 ft33">Förutsättningar för koncession, inklusive malmbevisning</P>
<P class="p64 ft9">Koncession ska avse ett bestämt område, som bestäms efter vad som är lämpligt med hänsyn till fyndigheten, ändamålet med koncessionen och övriga omständigheter. Förutsättningar för koncession är att en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har blivit på- träffad. Detta kallas malmbevisning och ställer stora krav på sökan- den att redovisa detaljerade uppgifter om undersökningsresultaten i området och de ekonomiska förutsättningarna för utvinning och be- arbetning. Sökanden ansvarar för att upprätta analysprotokoll, mät- ningsresultat, geologiska och geofysiska kartor samt tekniska och ekonomiska utredningar.<SPAN class="ft64">20 </SPAN>Det finns internationella normer för att beskriva mineralreserver och mineraltillgångar, så kallade klassificer- ingsstandarder.<SPAN class="ft64">21 </SPAN>Se nedan en schematisk och översiktlig skiss upp- rättad av SGU över klassificering av mineralreserver och mineraltill- gångar.</P>
<P class="p276 ft71"><SPAN class="ft59">20</SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1623-rapport.pdf.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p163 ft63"><SPAN class="ft59">21</SPAN><SPAN class="ft62">Sveriges geologiska undersökning (2016c), s. 27 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="p81dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37181x1.jpg/" id="p81img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft76">Figur 4.2 Klassificering av mineralreserver och mineraltillgångar</P>
<P class="p277 ft63">Källa: SGU (2016c). Vägledning för prövning av gruvverksamhet.</P>
<P class="p278 ft9">Vidare ska fyndighetens belägenhet och art vara sådana att det inte är olämpligt att sökanden får den begärda koncessionen. Gruvdrift på platsen ska vara förenlig med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken (se vidare nedan). Ett annat krav är att en konces- sion inte får strida mot kommunala detaljplaner eller områdesbestäm- melser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras.<SPAN class="ft64">22 </SPAN>Vidare gäller plan- och bygg- lagens bestämmelser om krav på bygglov vid gruvprojekt. Bygglovet prövas av den kommunala nämnd som har ansvar för <NOBR>PBL-frågor.<SPAN class="ft64">23</SPAN></NOBR></P>
<P class="p84 ft9">Bergmästaren ska hänskjuta ärenden om beviljande av bearbet- ningskoncession till regeringens prövning om bergmästaren bedö- mer att frågan om koncession är särskilt betydelsefull från allmän synpunkt, eller om bergmästaren vid tillämpningen av 3 eller 4 kap. miljöbalken finner skäl att frångå vad länsstyrelsen har föreslagit.<SPAN class="ft64">24 </SPAN>Bergmästaren ska utreda och bifoga ett eget yttrande i ärenden som hänskjuts till regeringens prövning.</P>
<P class="p271 ft71"><SPAN class="ft59">22</SPAN><SPAN class="ft70">4 kap. 2 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p279 ft81"><SPAN class="ft59">23</SPAN><SPAN class="ft96">Kommunerna har en viktig roll vid prövningen av mineralutvinningsprojekt. Kommunen tillämpar miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten genom det kom- munala planmonopolet och översiktsplaneringen enligt plan- och bygglagen (2010:900). Be- rörd kommun ska ges tillfälle att yttra sig över ansökan om bearbetningskoncession och deltar även som samrådsmyndighet och part i tillståndsprövningen enligt miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">24</SPAN><SPAN class="ft62">8 kap. 2 § minerallagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="p82dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37182x1.jpg/" id="p82img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Villkor och ekonomisk säkerhet</P>
<P class="p161 ft9">En koncession ska förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt eller som behövs för att natur- tillgångarna ska tillvaratas på ett ändamålsenligt sätt.<SPAN class="ft64">25 </SPAN>Av förarbetena framgår att det endast är sådana villkor som rör den planerade verk- samhetens inverkan på de motstående intressena som kan ställas. Vill- koren får inte ta sikte på annat än att motverka och kompensera men- lig inverkan på motstående intressena av den planerade verksamheten.<SPAN class="ft64">26 </SPAN>Koncessionsinnehavaren ska också ställa ekonomisk säkerhet för det efterarbete som krävs och för att ta bort anläggningar. Denna bestäm- melse innebär inte någon inskränkning i koncessionshavarens skyldig- heter beträffande efterbehandling enligt 2 kap. 8 § eller 10 kap. miljö- balken eller skyldighet att ställa ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken, vilka prövas vid tillståndsansökan enligt miljöbalken, eller vad som gäller enligt bestämmelserna enligt utvinningsavfallsförordningen.<SPAN class="ft64">27</SPAN></P>
<P class="p67 ft33">Hushållningsbestämmelserna och miljöbedömning</P>
<P class="p68 ft9">De grundläggande bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i 3 kap. och de särskilda bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i 4 kap. miljöbalken ska tillämpas endast i konces- sionsärendet, om prövningen av bearbetningskoncession kommer före miljöbalksprövningen. Denna bedömning är därefter bindande vid den efterföljande miljöbalksprövningen. I koncessionsärendet ska bestäm- melserna om en specifik miljöbedömning, inklusive miljökonsekvens- beskrivning, enligt 6 kap. miljöbalken tillämpas. Även bestämmelserna i 5 kap. 15 § miljöbalken om miljökvalitetsnormer ska tillämpas.<SPAN class="ft64">28</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Innan bergmästaren fattar beslut ska samråd ske med länsstyrel- sen i det eller de län där koncessionsområdet ligger gällande tillämp- ningen av 3,4 och 6 kapitlet miljöbalken, det vill säga bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden samt miljöbedömning. Inför framtagandet av miljökonsekvensbeskrivning ska samråd om avgränsningen av denna hållas.<SPAN class="ft64">29</SPAN></P>
<P class="p67 ft71"><SPAN class="ft59">25</SPAN><SPAN class="ft70">4 kap. 5 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p109 ft71"><SPAN class="ft59">26</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 1988/89:92.</SPAN></P>
<P class="p109 ft61"><SPAN class="ft59">27</SPAN><SPAN class="ft60">4 kap. 6 § samt 13 kap 4 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p109 ft61"><SPAN class="ft59">28</SPAN><SPAN class="ft60">4 kap.2 § minerallagen samt 6 kap. </SPAN><NOBR>28–46</NOBR> §§ miljöbalken, Prop. 2016/17:200, s. 157 f.</P>
<P class="p109 ft63"><SPAN class="ft59">29</SPAN><SPAN class="ft62">8 kap. 1 § tredje stycket minerallagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="p83dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37183x1.jpg/" id="p83img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft38">Regleringen i minerallagen är avsedd att säkerställa att prövningen av motstående intressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken görs så tidigt som möjligt och vid ett enda tillfälle. En prövning av lokaliseringen ska senare göras enligt 2 kap. 6 § miljöbalken. En miljökonsekvens- beskrivning ska bifogas en ansökan både enligt minerallagen och miljö- balken, dock är miljökonsekvensbeskrivningen som bifogas till kon- cessionsansökan mer begränsad då den är upprättad i ett tidigare skede av processen.</P>
<P class="p281 ft33">Särskilt om jord- och skogsbruket</P>
<P class="p142 ft12">Bergmästaren ska, när det gäller tillämpningen av 3, 4 och 6 kap. mil- jöbalken samråda med länsstyrelsen.</P>
<P class="p46 ft12">Om bearbetningen kan medföra väsentlig skada på jord- eller skogs- bruket får förordnande om särskild utredning meddelas, om frågan inte kan lösas på annat sätt.<SPAN class="ft58">30 </SPAN>Ett förordnande om utredning meddelas av Jordbruksverket beträffande jordbruket och av Skogsstyrelsen beträffande skogsbruket. Innan förordnande meddelas ska samråd ske med länsstyrelsen.</P>
<P class="p61 ft9">Som redovisats ovan ska det i koncessionsärendet göras en avväg- ning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken mellan intresset att bearbeta fyn- digheten och motstående intressen, exempelvis jord- och skogsbruket. Länsstyrelsen ska från berörda myndigheter inhämta de uppgifter som behövs för att bedöma den inverkan mineralföretaget kan få på andra intressen som ska beaktas, däribland jord- och skogsbruket. Först om de uppgifter som länsstyrelsen har inhämtat i ärendet inte ger tillräckligt underlag för att göra en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken får förordnande om utredning meddelas. Sökanden ska betala kostnaden för utredningen. Om en utredning görs bör den en- ligt förarbetena ligga till grund för den intresseavvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken som länsstyrelsen gör i koncessionsärendet.<SPAN class="ft64">31</SPAN></P>
<P class="p282 ft71"><SPAN class="ft59">30</SPAN><SPAN class="ft70">8 kap. 6 a § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">31</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 1991/92:161, s. 9.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="p84dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37184x1.jpg/" id="p84img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Markanvisningsförrättning</P>
<P class="p167 ft12">Rätt att få utföra bearbetning ovan jord på annans mark erhålls genom markanvisning. Frågorna prövas vid en markanvisningsförrättning som hålls av bergmästaren.</P>
<P class="p66 ft9">Minerallagen är en exploateringslag och vilar på expropriations- rättslig grund. Den grundlagsskyddade äganderätten innebär att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild person eller tåla att det allmänna inskränker användning av mark eller byggnad.<SPAN class="ft64">32 </SPAN>Äganderätten får dock inskränkas när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Ett exempel på detta är mark- anvisning enligt minerallagen.</P>
<P class="p140 ft9">Inskränkningar i den enskildes äganderätt får inte ske utan ersätt- ning. Koncessionshavaren ska ersätta skada eller intrång som föran- leds av att mark eller annat utrymme tas i anspråk för bearbetning eller därmed sammanhängande verksamhet.<SPAN class="ft64">33 </SPAN>Koncessionshavaren ska även lösa fastighet eller del av fastighet på begäran av fastighetsägaren om synnerligt men uppstått. Ersättningsberättigade är fastighetsägare och innehavare av särskild rätt (till exempel nyttjanderätt).<SPAN class="ft64">34</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Rätten att ta i anspråk mark grundar sig på innehavet av bearbet- ningskoncessionen. Det betyder att markanvisningsförrättningen inte får avslutas förrän koncessionsbeslutet vunnit laga kraft (slutligt av- gjorts). Vid förrättningen bestäms den mark inom koncessionsom- rådet som koncessionshavaren får ta i anspråk för bearbetning av mineralfyndigheten. Om koncessionshavaren och fastighetsägarna och andra rättighetshavare är överens om vilken mark som behövs ska mark anvisas enligt överenskommelsen. Om inte överenskom- melse träffas ska bergmästaren anvisa marken. Att mark anvisas inne- bär inte att koncessionshavaren blir ägare till marken utan denne får en begränsad, men dock stark dispositionsrätt (rätt att förfoga över marken), så kallad gruvrätt.</P>
<P class="p283 ft71"><SPAN class="ft59">32</SPAN><SPAN class="ft70">2 kap. 15 § regeringsformen.</SPAN></P>
<P class="p109 ft71"><SPAN class="ft59">33</SPAN><SPAN class="ft70">7 kap. 3 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p284 ft71"><SPAN class="ft59">34</SPAN><SPAN class="ft73">I fråga om hur ersättningen ska beräknas är det expropriationslagens bestämmelser som styr. Ersättning för intrång ska motsvara den minskning av fastighetens värde som intrånget inne- bär. Ersättning för skada ska utgå för fastighetsägarens ekonomiska skada. Om en hel fastighet tas i anspråk genom markanvisning ska löseskilling som huvudregel betalas med ett belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde med ett schablonmässigt tillägg om 25 procent av marknadsvärdet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="p85dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37185x1.jpg/" id="p85img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft33">Mineralersättning</P>
<P class="p83 ft9">Vid bearbetning ska koncessionshavaren också för varje kalenderår betala en mineralersättning enligt minerallagen. Ersättningen ska mot- svara två promille av det beräknade värdet av de mineral som om- fattas av koncessionen och som har brutits och uppfordrats inom koncessionsområdet under året. Beräkningen ska ske på grundval av mängden uppfordrad malm, malmens halt av koncessionsmineral och genomsnittspriset för mineral under året eller ett motsvarande värde. Av ersättningen ska tre fjärdedelar tillfalla fastighetsägare inom kon- cessionsområdet och en fjärdedel staten.<SPAN class="ft64">35</SPAN></P>
<P class="p47 ft33">Prövning av koncessionssökanden</P>
<P class="p244 ft15">Som redovisats ovan får undersökningstillstånd inte beviljas den som uppenbarligen saknar möjlighet eller avsikt att få till stånd en ända- målsenlig undersökning eller den som tidigare har visat sig olämplig att bedriva undersökningsarbete. Minerallagen innehöll tidigare en generell bestämmelse om att en förutsättning för koncession var att sökanden är lämplig att bearbeta fyndigheten. Denna bestämmelse togs bort 1993, förutom vad avser bearbetning av olja och gasformiga kolväten. Skälet var att bestämmelsen ansågs hämma utvecklingen av en livskraftig mineralindustri. Kravet på lämplighet när någon genom överlåtelse från koncessionsinnehavaren förvärvar en koncession kvarstår.<SPAN class="ft100">36 37</SPAN></P>
<P class="p47 ft33">Koncessionsbeslutet</P>
<P class="p144 ft15">Ett koncessionsbeslut beskriver mineralfyndigheten, med mängder och halter av koncessionsmineral. Tillräcklig mängd mineral ska ha påvisats för att möjliggöra gruvbrytning. I beslutsmotiveringen bör vidare länsstyrelsens ställningstagande tydligt framgå. Om länssty- relsen har bedömt att koncessionen ska förenas med villkor ska de föreslagna villkoren anges i beslutet.<SPAN class="ft100">38</SPAN></P>
<P class="p20 ft71"><SPAN class="ft59">35</SPAN><SPAN class="ft70">7 kap. 7 § minerallagen, samt Tillväxtanalys PM 2016:5.</SPAN></P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">36</SPAN><SPAN class="ft70">6 kap. 1 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">37</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 1192/93:238, s. 6 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft63"><SPAN class="ft59">38</SPAN><SPAN class="ft62">Sveriges geologiska undersökning (2016c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="p86dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37186x1.jpg/" id="p86img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft41"><SPAN class="ft41">4.4</SPAN><SPAN class="ft53">Prövning enligt miljöbalken m.m.</SPAN></P>
<P class="p285 ft9">Minerallagen ska möjliggöra samhällets försörjning av nödvändiga metaller och mineraler. Minerallagen innebär emellertid inte några undantag från miljölagstiftningen. För utvinning av malm och mineral krävs även tillstånd enligt miljöbalken. Vid prövning av gruvverk- samhet tillämpas reglerna i miljöbalken precis som för annan indu- striell verksamhet, med den skillnaden att prövningen av motstående allmänna intressen <NOBR>(3–4</NOBR> kap. miljöbalken) i huvudsak förutsätts ske inom ramen för prövningen av bearbetningskoncession enligt mine- rallagen. Mark- och miljödomstolen prövar frågor om tillstånd till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm eller mineral.<SPAN class="ft64">39 </SPAN>Vid prövningen enligt miljöbalken utvärderas miljöeffekterna. Även om ansökan om bearbetningskoncession oftast görs före ansökan om tillstånd enligt miljöbalken så är det möjligt att först ansöka om tillstånd enligt miljöbalken, eller att göra båda ansökningarna paral- lellt.<SPAN class="ft64">40 41 </SPAN>Prövningen mot 3 och 4 kap. miljöbalken görs då inom ramen för tillståndsprövningen enligt miljöbalken.</P>
<P class="p152 ft17"><SPAN class="ft17">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft55">Tillståndsansökan, samråd</SPAN></P>
<P class="p286 ft17">och miljökonsekvensbeskrivning</P>
<P class="p167 ft12">Gruvverksamhet är klassad som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för själva brytningen, anrikningen samt deponering av utvinningsavfallet. Oftast krävs också tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för vattenverksamhet, till exempel för bort- ledande av grundvatten och uppförande av dammar. Tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. Prövningsförfarandet följer ofta schemat i figur 4.3 nedan.</P>
<P class="p287 ft71"><SPAN class="ft59">39</SPAN><SPAN class="ft70">11 § Miljöprövningsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p288 ft67"><SPAN class="ft59">40</SPAN><SPAN class="ft66">Naturvårdsverkets hemsida Miljö- och tillståndsprövning av gruvor, </SPAN><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Gruvor-takter-och-markavvattning/Gruvor/Miljo--och-tillstandsprovning-">www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Gruvor-takter-och-</A></NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Gruvor-takter-och-markavvattning/Gruvor/Miljo--och-tillstandsprovning-"> </A><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Gruvor-takter-och-markavvattning/Gruvor/Miljo--och-tillstandsprovning-">markavvattning/Gruvor/Miljo--och-tillstandsprovning- </A>,</NOBR> Tillväxtanalys PM 2016:5.</P>
<P class="p289 ft63"><SPAN class="ft59">41</SPAN><SPAN class="ft69">Se t.ex. mål nr M </SPAN><NOBR>2672-18</NOBR> vid Mark- och miljödomstolen, Umeå tingsrätt, Boliden Mineral AB:s ansökan om ändringstillstånd till brytning av malm och gråberg i dagbrottet Liikavaara vid Aitikgruvan, Gällivare kommun.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="p87dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B37187x1.jpg" style="width:433px;height:318px" id="p87img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft76">Figur 4.3 Principschema över prövningsförfarandet hos mark- och miljödomstolen</P>
<P class="p291 ft63">Källa: SGU (2016c). Vägledning för prövning av gruvverksamhet.</P>
<P class="p278 ft9">En viktig del i tillståndsprocessen är det samråd som sker inför fram- tagandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Gruvverksamhet antas alltid medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär att sökan- den dels ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, dels med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas med beaktande av vad som framkommit vid samrådet. Miljökonse- kvensbeskrivningen ska innehålla</P>
<P class="p75 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, utform- ning, omfattning och andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen,</SPAN></P>
<P class="p292 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="p88dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37188x1.jpg/" id="p88img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft106">uppgifter om rådande miljöförhållanden innan verksamheten på- börjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas ut- veckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas,</SPAN></P>
<P class="p294 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">en identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser,</SPAN></P>
<P class="p295 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft107">uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna,</SPAN></P>
<P class="p296 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">uppgifter om de åtgärder som planeras för att undvika att verk- samheten eller åtgärden bidrar till att en miljökvalitetsnorm en- ligt 5 kap. inte följs, om sådana uppgifter är relevanta med hänsyn till verksamhetens art och omfattning,</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">en </SPAN><NOBR>icke-teknisk</NOBR> sammanfattning av <NOBR>1–6,</NOBR> och</P>
<P class="p297 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">en redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden.</SPAN><SPAN class="ft58">42</SPAN></P>
<P class="p298 ft9">Utöver miljökonsekvensbeskrivning ska till ansökan bland annat bi- fogas en teknisk beskrivning, en avfallshanteringsplan samt beslut om bearbetningskoncession (om sådant beslut har fattats – som redo- visats ovan kan miljötillstånd ansökas innan bearbetningskoncession) tillsammans med en beskrivning av vad som prövats i koncessions- ärendet enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.<SPAN class="ft64">43</SPAN></P>
<P class="p67 ft17"><SPAN class="ft17">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft55">Miljöbalkens mål och allmänna hänsynsregler</SPAN></P>
<P class="p161 ft15">Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling för nuva- rande och kommande generationer. Verksamhetsutövaren måste i ansökan om tillstånd eller dispens visa att denne kan bedriva sin verk- samhet på ett miljömässigt godtagbart sätt. Omvänd bevisbörda gäller och är en följd av försiktighetsprincipen. Miljöbalkens 2 kap. innehåller allmänna hänsynsregler med grundläggande miljökrav som gäller för alla slags verksamheter och åtgärder som har betydelse för miljön. Dessa innefattar:</P>
<P class="p299 ft61"><SPAN class="ft59">42</SPAN><SPAN class="ft72">Se t.ex. 6 kap. 35 § miljöbalken, 22 kap. miljöbalken samt 64 § Förordningen om utvinnings- avfall.</SPAN></P>
<P class="p300 ft63"><SPAN class="ft59">43</SPAN><SPAN class="ft62">Sveriges geologiska undersökning (2016c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="p89dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37189x1.jpg/" id="p89img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft108">Kunskapskravet </SPAN>som innebär att alla som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda miljön mot skada eller olägenhet. Det är grundläggande för en verksamhets- utövare att ha kunskap om i vilken mån verksamheten medför risker eller påverkan på människors hälsa eller på miljön.</P>
<P class="p302 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft108">Försiktighetsprincipen </SPAN>som innebär att den som bedriver en verk- samhet är skyldig att vidta försiktighetsmått för att förebygga skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön.</P>
<P class="p303 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft105">Produktvalsprincipen </SPAN>som innebär att alla som bedriver en verk- samhet ska undvika att använda eller sälja sådana kemiska pro- dukter som kan medföra risker för hälsa eller miljö, om de kan ersättas med mindre farliga produkter.</P>
<P class="p304 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft105">Hushållnings- och kretsloppsprincipen </SPAN>som innebär att alla som bedriver verksamhet ska hushålla med råvaror och energi samt ut- nyttja möjligheten att minska mängden avfall, minska mängden skadliga ämnen i material och i produkter, minska de negativa effekterna av avfall och återvinna avfall.</P>
<P class="p133 ft40"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft109">Lokaliseringsprincipen </SPAN>som innebär att en plats ska väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för hälsa och miljö.<SPAN class="ft110">44</SPAN></P>
<P class="p305 ft15"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft111">Skälighetsprincipen </SPAN>som innebär att de krav som ställs enligt de allmänna hänsynsreglerna inte får vara oskäliga att uppfylla.</P>
<P class="p133 ft112"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft108">Principen att förorenaren betalar </SPAN><SPAN class="ft9">som gäller skyldigheten att avhjälpa skador. Närmare bestämmelser om att avhjälpa skador som inträffat till följd av förorening finns i 10 kap. miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p306 ft9">Kravet på att bästa möjliga teknik ska användas ingår i försiktighets- principen och kan omfatta både teknik och metodval. Tekniken måste vara tillgänglig och inte bara förekomma på experimentstadiet. Den ska vara kommersiellt tillgänglig och användas på någon anläggning. Det behöver inte vara fråga om en anläggning som ligger i Sverige.<SPAN class="ft64">45</SPAN></P>
<P class="p307 ft61"><SPAN class="ft59">44</SPAN><SPAN class="ft60">Som redovisats sker dock prövningen enlig hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljö- balken i koncessionsärendet enligt minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p308 ft63"><SPAN class="ft59">45</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 1997/98:45 del 2 s. 17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="p90dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37190x1.jpg/" id="p90img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft17"><SPAN class="ft17">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft55">Vissa bestämmelser hänförliga till tillståndet</SPAN></P>
<P class="p309 ft33">Prövning och dom</P>
<P class="p167 ft12">Lagstiftningen ställer upp generella regler och krav som gäller för all verksamhet. Tillståndsmyndigheterna fattar sedan beslut baserat på omständigheterna i det enskilda fallet.</P>
<P class="p140 ft9">Genom miljöbalken infördes krav på en samlad prövning av hela verksamheten. En samlad prövning gör det möjligt för tillståndsmyn- digheten att bedöma verksamhetens miljö- och omgivningspåverkan som helhet och hur den förhåller sig till miljöbalkens allmänna hän- synsregler, samt till andra bestämmelser som gäller enligt, eller har meddelats med stöd av, miljöbalken. Även <NOBR>EU-rätten</NOBR> ställer krav på att miljöfrågorna prövas i ett sammanhang. Det kan ibland råda olika uppfattningar om hur tillståndsansökan ska avgränsas. En slutsats av praxis om prövningens avgränsning är att tekniska, miljömässiga och geografiska samband måste bedömas från fall till fall.<SPAN class="ft64">46</SPAN></P>
<P class="p66 ft38">Domen ska bland annat reglera verksamhetens omfattning och tekniska utformning. I domen ska också anges de villkor om utsläpp, begränsningsvärden och bästa möjliga teknik som behövs för att hindra eller begränsa skadlig på verkan på grund av föroreningar och för att förhindra annan skada på eller olägenhet för omgivningen.<SPAN class="ft65">47</SPAN></P>
<P class="p310 ft33">Prövotidsfrågor</P>
<P class="p68 ft9">När verkningarna av verksamheten inte kan förutses med tillräcklig säkerhet får mark- och miljödomstolen skjuta upp avgörandet i den del som avser vilka slutliga villkor som ska gälla för verksamheten till dess erfarenheter har vunnits om verksamhetens inverkan. Det kan till exempel vara fråga om att utvärdera resultaten av en ny tek- nik eller försiktighetsåtgärder som behöver utprövas innan det går att bestämma vilka slutliga villkor som ska gälla. Domstolen måste dock först ha bedömt att verksamheten som sådan är tillåtlig och att tillstånd kan meddelas. Under en begränsad tid får då verksamhetsut- övaren möjlighet att exempelvis prova viss teknik. Under utrednings- tiden kan tillfälliga villkor – provisoriska föreskrifter – beslutas, som</P>
<P class="p175 ft71"><SPAN class="ft59">46</SPAN><SPAN class="ft70">SGU Rapport 2016 :23 Vägledning för prövning av gruvverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p311 ft63"><SPAN class="ft59">47</SPAN><SPAN class="ft69">För vidare information om vad en de ska innehålla, se bl.a. 22 kap. 25 § miljöbalken, och Sveriges geologiska undersökning (2016c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="p91dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37191x1.jpg/" id="p91img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft12">kan vara mer generösa än de slutliga villkor som meddelas, som en konsekvens av den osäkerhet som motiverar prövotiden. Det är viktigt att notera att försiktighetsprincipen och skyddet av människors hälsa och miljön fortfarande gäller. Den uppskjutna frågan ska avgöras så snart som möjligt.<SPAN class="ft58">48</SPAN></P>
<P class="p47 ft33">Kontroll av villkorens efterlevnad</P>
<P class="p83 ft9">Verksamhetsutövaren ska fortlöpande planera och kontrollera verk- samheten för att motverka eller förebygga olägenheter för männi- skors hälsa och miljön. Verksamhetsutövaren ska i tillståndsansökan lämna en beskrivning över hur verksamheten och de föreskrivna vill- koren ska övervakas och följas upp. Miljöbalkens bestämmelser om egenkontroll och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll gäller, med krav på fortlöpande kontroll av all tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. Vanligen upprättas ett kontroll- program som redovisas till tillsynsmyndigheten.</P>
<P class="p243 ft33">Industriutsläppsdirektivet (IED) och gruvverksamhet</P>
<P class="p101 ft33"><SPAN class="ft29">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft113">BAT-slutsatser</SPAN></NOBR></P>
<P class="p244 ft9">I Sverige berörs cirka 1 300 anläggningar av industriutsläppsbestäm- melserna som är en följd av genomförandet av EU:s industriutsläpps- direktiv i svensk rätt. Vilka verksamheterna är framgår av industri- utsläppsförordningen (2013:250).<SPAN class="ft64">49 </SPAN>Gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol, är inte industriutsläppsverksamhet.<SPAN class="ft64">50 </SPAN>Däremot är anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm indu- striutsläppsverksamhet.<SPAN class="ft64">51 </SPAN>Även deponering av avfall och farligt avfall kan vara industriutsläppsverksamhet.<SPAN class="ft64">52 </SPAN>Trots att den huvudsakliga verk- samheten är brytning av malm eller mineral kan andra delar av verk-</P>
<P class="p20 ft71"><SPAN class="ft59">48</SPAN><SPAN class="ft70">22 kap. 27 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">49</SPAN><SPAN class="ft70">Industriutsläppsförordningen (2013:250).</SPAN></P>
<P class="p312 ft61"><SPAN class="ft59">50</SPAN><SPAN class="ft60">1 kap 2 § industriutsläppsförordningen tillsammans med 4 kap. 11 § miljöprövningsförord- ningen.</SPAN></P>
<P class="p179 ft61"><SPAN class="ft59">51</SPAN><SPAN class="ft60">1 kap 2 § industriutsläppsförordningen tillsammans med 4 kap 12 § miljöprövningsförord- ningen.</SPAN></P>
<P class="p312 ft63"><SPAN class="ft59">52</SPAN><SPAN class="ft62">1 kap 2 § industriutsläppsförordningen tillsammans med 29 kap 35 och 38 §§ miljöprövnings- förordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="p92dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37192x1.jpg/" id="p92img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">samheten alltså innebära att industriutsläppsbestämmelserna är till- lämpliga.</P>
<P class="p313 ft13">En <NOBR>BAT-slutsats<SPAN class="ft74">53</SPAN></NOBR><SPAN class="ft74"> </SPAN>är en branschrelaterad slutsats om vad som är bästa tillgängliga teknik. I begreppet teknik ingår även det sätt på vil- ket en anläggning utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas. En industriutsläppsverksamhet ska använda den etablerade teknik som är mest effektiv för att uppnå en hög skyddsnivå för miljön som helhet och som kan tillämpas inom den berörda branschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt, med beaktande av kost- nader och nytta.</P>
<P class="p314 ft15">För uttolkning av BAT tar EU fram särskilda tolkningsdokument, <NOBR>BREF-dokument</NOBR> <NOBR>(BAT-referensdokument).</NOBR> Verksamhet där utvin- ningsavfall hanteras berörs av BREF MTWR, som inte lyder under IED, utan under utvinningsavfallsdirektivet.</P>
<P class="p65 ft12"><NOBR>BAT-slutsatserna</NOBR> är inte bindande men är ändå av betydelse som referens. Det är alltid tillåtet att använda mer miljövänlig teknik än den som redovisas i <NOBR>BAT-slutsatserna,</NOBR> vilka inte alltid är uppdate- rade. Enligt miljöbalken gäller bästa möjliga teknik<SPAN class="ft58">54</SPAN>, vilket ställer högre krav än BAT, se ovan.</P>
<P class="p315 ft17"><SPAN class="ft17">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft55">Särskilt om vattenverksamhet och miljökvalitetsnormer för vatten</SPAN></P>
<P class="p316 ft33">Vattenverksamhet</P>
<P class="p317 ft12">De flesta gruvverksamheter kommer att beröra vattensystem, såväl yt- som grundvatten. Det kan röra sig om anläggning av dammar, omledning av vattendrag och länshållning av gruva. I allmänhet utgör sådana åtgärder tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljö- balken.</P>
<P class="p66 ft38">Om gruvverksamheten kräver tillstånd både för miljöfarlig verk- samhet och för vattenverksamhet söks tillstånd vanligen samtidigt enligt både kap. 9 och 11. Detsamma gäller om vattenverksamheten är anmälningspliktig. Vid prövning av gruvverksamhet ska all påver- kan på vattensystem beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen, till-</P>
<P class="p310 ft71"><SPAN class="ft59">53</SPAN><SPAN class="ft70">BAT står för </SPAN><SPAN class="ft114">Best Available Technique </SPAN>eller bästa tillgängliga teknik på svenska.</P>
<P class="p163 ft63"><SPAN class="ft59">54</SPAN><SPAN class="ft62">Se 2 kap. 7 § miljöbalken.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="p93dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37193x1.jpg/" id="p93img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">sammans med föreslagna åtgärder för att undvika, minimera och motverka effekterna.<SPAN class="ft74">55</SPAN></P>
<P class="p59 ft33">Miljökvalitetsnormer för vatten</P>
<P class="p244 ft9">En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken ska innehålla uppgifter om hur verksamheten kan komma att påverka möjligheten att följa de miljökvalitetsnormer för vatten som gäller inom påverkansom- rådet. Miljökvalitetsnormer för vatten avser både ytvatten och grund- vatten och beskriver det tillstånd eller den kvalitet som ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. Genom att miljökvalitetsnormerna anger en nivå för miljökvaliteten (statusen) inom ett visst geografiskt område angår normerna alla de verksamheter och aktiviteter som påverkar miljön i området. Normerna beskriver vilken belastning en vatten- förekomst bedöms tåla och påverkar därför enskilda vattenverksam- heter indirekt. Miljökvalitetsnormen kan till exempel ange en kon- centration av ett ämne som inte får överskridas vid en viss tidpunkt. Den grundläggande målsättningen är att minst ”god” status ska upp- nås och att statusen inte får försämras från den aktuella nivån.<SPAN class="ft64">56</SPAN></P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">4.4.5</SPAN><SPAN class="ft55">Ekonomisk säkerhet och ekologisk kompensation</SPAN></P>
<P class="p273 ft33">Ekonomisk säkerhet</P>
<P class="p244 ft9">Tillstånd, godkännande eller dispens får för sin giltighet göras bero- ende av att verksamhetsutövaren ställer säkerhet för kostnaderna för avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda.<SPAN class="ft64">57 </SPAN>För utvinningsavfallanläggningar är kravet på ekonomisk säkerhet obligatoriskt.<SPAN class="ft64">58 </SPAN>Den ekonomiska säker- hetens storlek ska beräknas så att det alltid finns tillräckliga medel för att bekosta stängningen av utvinningsavfallsanläggningen och åter- ställa området som har påverkats av verksamheten till tillfredsstäl- lande skick i enlighet med vad som beskrivs i avfallshanteringsplanen. Vilka åtgärder som behövs för att uppnå tillfredsställande skick be-</P>
<P class="p318 ft71"><SPAN class="ft59">55</SPAN><SPAN class="ft70">Sveriges geologiska undersökning (2016c).</SPAN></P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">56</SPAN><SPAN class="ft70">Miljökvalitetsnormerna har sitt ursprung i ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EU).</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">57</SPAN><SPAN class="ft60">16 kap. 3 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p0 ft63"><SPAN class="ft59">58</SPAN><SPAN class="ft62">15 kap. 35 § miljöbalken.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="p94dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37194x1.jpg/" id="p94img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">ror bland annat på avfallets egenskaper och typ av utvinningsavfall- anläggning.<SPAN class="ft74">59</SPAN></P>
<P class="p319 ft12">Som framgår nedan pågår det beredning av ett förslag om att skärpa kravet på ekonomisk säkerhet.</P>
<P class="p152 ft33">Ekologisk kompensation</P>
<P class="p68 ft9">Det finns en möjlighet för tillståndsmyndigheten att förordna om ekologisk kompensation i det fall när markområden exploateras på ett sådant sätt att det innebär ett intrång i allmänna intressen, till exempel när viktiga ekosystemtjänster hotas.<SPAN class="ft64">60 </SPAN>Med ekologisk kom- pensation menas fullständig eller partiell gottgörelse av skada på natur- miljö som utgör allmänna intressen, såsom arter, naturtyper, eko- systemfunktioner och upplevelsevärden. Gottgörelsen kan ske genom att den som orsakat skada tillför nya värden eller säkerställer befint- liga värden som annars skulle riskera att gå förlorade.<SPAN class="ft64">61</SPAN></P>
<P class="p65 ft12">Det är viktigt att notera att denna bestämmelse inte kan påverka bedömningen av om en verksamhet är tillåtlig eller inte, och att man i första hand ska undvika påverkan. Bestämmelsen innebär inte heller någon inskränkning av en avhjälpandeansvarigs skyldigheter enligt 10 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p124 ft12">Frågor kring ekologisk kompensation har nyligen utretts på upp- drag av regeringen. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.<SPAN class="ft58">62</SPAN></P>
<P class="p152 ft17"><SPAN class="ft17">4.4.6</SPAN><SPAN class="ft55">Utvinningsavfallsförordningen</SPAN></P>
<P class="p64 ft38">Det avfall som uppkommer som en direkt följd av utvinningsindu- strins verksamhet kallas utvinningsavfall. Utvinningsavfall kan komma från prospektering, utvinning eller bearbetning, eller som en direkt</P>
<P class="p320 ft71"><SPAN class="ft59">59</SPAN><SPAN class="ft70">Sveriges geologiska undersökning (2016c).</SPAN></P>
<P class="p109 ft71"><SPAN class="ft59">60</SPAN><SPAN class="ft70">16 kap. 9 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p284 ft61"><SPAN class="ft59">61</SPAN><SPAN class="ft72">Se 16 kap 9 § miljöbalken. För vidare information om ekologisk kompensation, se Natur- vårdsverket Rapport 2016:1 Ekologisk kompensation – en vägledning om kompensation vid förlust av naturvärden.</SPAN></P>
<P class="p321 ft81"><SPAN class="ft59">62</SPAN><SPAN class="ft80">För vidare utredning om svårigheterna med att kompensera för permanenta intrång i jord- bruksmark samt de förslag som är under beredning, se SOU 2017:34 Ekologisk kompensation</SPAN></P>
<P class="p176 ft63">– Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, sam- tidigt som behovet av markexploatering tillgodoses.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="p95dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37195x1.jpg/" id="p95img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft12">följd av lagring av utvunnet material innan bearbetningen av mate- rialet har avslutats.<SPAN class="ft58">63 </SPAN>För utvinningsindustrins avfall gäller preciserade bestämmelser om hanteringen av utvinningsavfall.<SPAN class="ft58">64 65 </SPAN>Utvinnings- avfallsförordningen innehåller bestämmelser om försiktighetsmått för att förebygga eller i möjligaste mån begränsa skadliga effekter från utvinningsverksamheten.<SPAN class="ft58">66</SPAN></P>
<P class="p46 ft12">Den som driver en verksamhet som ger upphov till utvinnings- avfall eller driver en utvinningsavfallsanläggning ska upprätta en av- fallshanteringsplan.</P>
<P class="p60 ft9">Avfallshanteringsplanen ska vara ett samlat dokument för hanter- ingen av utvinningsavfall. Verksamhetsutövaren ska ta hänsyn till av- fallshanteringen redan vid utformningen av verksamheten och, om verksamheten innebär utvinning eller bearbetning, vid val av meto- der för utvinning och bearbetning. Denne ska alltså i ett tidigt skede välja metoder för utvinning och bearbetning för att förebygga upp- komsten av avfall och avfallets skadlighet och därmed även börja ta fram informationen för sin avfallshanteringsplan.</P>
<P class="p61 ft9">Verksamhetsutövaren ska skapa kunskap om utvinningsavfallen, och kontrollera avfallen, genom att redan från utformningen av verk- samheten och sedan fortlöpande, dokumentera informationen om bland annat utvinningsavfallens innehåll och egenskaper. Det ger även goda förutsättningar för en resurseffektiv hantering och återvinning av avfallen, både nu och i framtiden.</P>
<P class="p85 ft38">Verksamhetsutövaren ska redan vid utformningen av utvinnings- avfallsanläggningen ta hänsyn till skötseln av anläggningen under dess drift och efter att den har stängts. Denna redogörelse är en förutsätt-</P>
<P class="p306 ft81"><SPAN class="ft59">63</SPAN><SPAN class="ft96">Med bearbetning avses verksamhet som syftar till att genom en mekanisk process, en bio- logisk process eller en termisk eller annan fysikalisk process eller en kombination av sådana processer skilja ut eller koncentrera ämnen eller material från utvunnet material eller från tidigare bortskaffat utvinningsavfall, men inte smältning eller andra uppvärmningsprocesser än kalkbränning och inga metallurgiska processer. Beträffande begreppet ”metallurgisk pro- cess” bör man vara observant då det skulle kunna tolkas som att det inkluderar även hydro- metallurgiska processer. Det får bedömas i det enskilda fallet om den lakningsprocess som används för att skilja ut eller koncentrera metaller och mineral ur alunskiffer skulle kunna anses utgöra en sådan metallurgisk process som undantas från förordningens tillämpning.</SPAN></P>
<P class="p322 ft81"><SPAN class="ft59">64</SPAN><SPAN class="ft96">Genom förordningen (2013:319) om utvinningsavfall (utvinningsavfallsförordningen) imple- menterades EU Direktivet 2006/21/EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin.</SPAN></P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">65</SPAN><SPAN class="ft70">Direktiv 2006/21/EG.</SPAN></P>
<P class="p279 ft67"><SPAN class="ft59">66</SPAN><SPAN class="ft115">Deponeringsförordningen (2001:512) och avfallsförordningen (2011:927) ska inte tilläm - pas på avfall som omfattas av utvinningsförordningen. Däremot ska bestämmelserna i</SPAN></P>
<P class="p129 ft63"><SPAN class="ft81">15</SPAN><SPAN class="ft116">kap. miljöbalken om avfall och deponering tillämpliga på utvinningsavfall samt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie - olyckor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="p96dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37196x1.jpg/" id="p96img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Prövningsprocessen</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft12">ning för beräkningen av storleken av den ekonomiska säkerheten som ska finns för en utvinningsavfallsanläggning, och väsentlig för att till- synsmyndigheten ska kunna följa upp att den ekonomiska säkerheten är tillräcklig.</P>
<P class="p66 ft9">Frågan om avfallshanteringsplanen uppfyller kraven i utvinnings- avfallsförordningen aktualiseras främst vid tillståndsprövningen av verksamheten. Det är dock något otydligt vilken roll avfallshanterings- planen har i prövningsprocessen. I Naturvårdsverkets och SGU:s redo- visning av regeringsuppdraget om strategi för hantering av gruvavfall föreslås att avfallshanteringsplanens roll förtydligas (se nedan).<SPAN class="ft64">67</SPAN></P>
<P class="p67 ft17"><SPAN class="ft17">4.4.7</SPAN><SPAN class="ft55">Förbudet mot brytning av uran m.m.</SPAN></P>
<P class="p323 ft38">I augusti 2018 infördes en ny bestämmelse i 9 kap. 6 i § miljöbalken som innebär att det inte längre är möjligt att ge tillstånd till gruvdrift för att utvinna uran, dvs. en urangruva. Det är inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets fissila egen- skaper. Förbudet gäller både för gruvverksamhet med utvinning av uran som biprodukt och återvinning av utvinningsavfall. Förbudet om- fattar inte gruvverksamhet som avser järnmalm, basmetaller, sällsynta jordartsmetaller eller andra mineral där mineraler bryts, provbryts, bearbetas eller fysikaliskt eller kemiskt anrikas för andra ändamål än för att använda uranets fissila egenskaper. Uran togs samtidigt bort som koncessionsmineral i minerallagen, vilket innebär att det inte längre är möjligt att bevilja vare sig undersökningstillstånd eller bearbetnings- koncession för uran.<SPAN class="ft65">68</SPAN></P>
<P class="p324 ft9">Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) uppfattning är rättsläget oklart när det gäller alunskiffergruvor där uranhaltigt material kan före- komma. Rättsläget är komplicerat och vilar i vissa fall på osäkra tolk- ningar enligt följande. SSM:s tolkning är att brytvärda tillgångar av järn och andra basmetaller och sällsynta jordartsmetaller inte går att utnyttja om uranhalten i gruvan överstiger 1 000 ppm eftersom den verksamheten är förbjuden enligt nuvarande utformning av lagstift-</P>
<P class="p325 ft67"><SPAN class="ft59">67</SPAN><SPAN class="ft66">Se Naturvårdsverkets uppfattning som den framförs i deras Vägledning, Naturvårdsverkets hemsida, Avfallshanteringsplan enligt utvinningsavfallsförordningen </SPAN><NOBR><A href="https://naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Gruvor-takter-och-markavvattning/Utvinningsavfallsforordningens-tillampningsomrade/%20Avfallshanteringsplanen-AHP">https://naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Gruvor-takter-och-</A></NOBR><A href="https://naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Gruvor-takter-och-markavvattning/Utvinningsavfallsforordningens-tillampningsomrade/%20Avfallshanteringsplanen-AHP"> </A><NOBR><A href="https://naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Gruvor-takter-och-markavvattning/Utvinningsavfallsforordningens-tillampningsomrade/%20Avfallshanteringsplanen-AHP">markavvattning/Utvinningsavfallsforordningens-tillampningsomrade/</A></NOBR><A href="https://naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Gruvor-takter-och-markavvattning/Utvinningsavfallsforordningens-tillampningsomrade/%20Avfallshanteringsplanen-AHP"> </A><NOBR><A href="https://naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Gruvor-takter-och-markavvattning/Utvinningsavfallsforordningens-tillampningsomrade/%20Avfallshanteringsplanen-AHP">Avfallshanteringsplanen-AHP.</A></NOBR></P>
<P class="p326 ft63"><SPAN class="ft59">68</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2017/18:212, s. 16.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="p97dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B37197x1.jpg/" id="p97img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft103">Prövningsprocessen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">ningen. SSM anser det oklart om detta var lagstiftarens avsikt. Vidare måste en verksamhetsutövare inom gruvnäringen ansöka om tillstånd till en <SPAN class="ft46">kärnteknisk anläggning </SPAN>för att hantera, lagra och slutförvara uran- haltigt utvinningsavfall. Det kan enligt SSM finnas skäl att överväga om det är rimligt. Även om SSM har möjlighet att i enskilda fall med- ge dispens från delar av eller hela kärntekniklagen och strålskyddslagen bygger detta på bedömningar i varje enskilt fall och kan därmed leda till olika resultat.</P>
<P class="p62 ft12">Utredningen föreslår att denna fråga hanteras inom den översyn av förbudet mot utvinning av uran som aviserades i förarbetena till bestämmelsen i 9 kap. 6 i § miljöbalken.<SPAN class="ft58">69</SPAN></P>
<P class="p62 ft12">För en närmare redogörelse över författningsregleringen kring förbudet mot utvinning av uran hänvisas till Strålsäkerhetsmyndig- hetens redogörelse, bilaga 5.</P>
<P class="p84 ft15">Strålskyddslagen (2018:396) gäller vid hantering av radioaktiva ämnen och avfall, och tillstånd eller anmälan enligt denna lag kan krä- vas för hantering av uran eller någon dess <NOBR>dotter-isotoper.</NOBR></P>
<P class="p327 ft17"><SPAN class="ft17">4.4.8</SPAN><SPAN class="ft55">Pågående utredningar som skulle förtydliga och stärka regelverket i miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p246 ft9">Naturvårdsverket och SGU lämnade i september 2017 ett förslag till en strategi för miljömässigt hållbar hantering av gruvavfall.<SPAN class="ft64">70 </SPAN>I denna föreslås bland annat att man ska inkludera avfallshanteringskostna- der vid prövning av en fyndighets brytvärdhet, tydliggöra avfalls- hanteringsplanens roll i prövningen, samt tydliggöra kopplingen mellan avfallshanteringsplanen och den ekonomiska säkerheten.</P>
<P class="p62 ft12">Andra förslag har presenterats i Gruvavfallsutredningens betän- kande Statens gruvliga risker, som lades fram i juni 2018.<SPAN class="ft58">71 </SPAN>Utred- ningen föreslår att man ska skärpa kraven på ekonomisk säkerhet och säkerställa att gruvverksamhet inte ska tillåtas bedrivas utan att fullgoda att säkerheter har ställts.</P>
<P class="p84 ft12">Den fortsatta hanteringen av förslagen i dessa utredningar har be- tydelse för utvinningen av metaller och mineral ur alunskiffer. För- slagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p328 ft61"><SPAN class="ft59">69</SPAN><SPAN class="ft60">Enligt förarbetena ska en mer omfattande utvärdering av uranförbudet i förhållande till utvinning av innovationskritiska metaller och mineral genomföras senast efter fem år, prop. 2017/18:212, s. 20.</SPAN></P>
<P class="p308 ft71"><SPAN class="ft59">70</SPAN>Naturvårdsverket (2016b).</P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">71</SPAN><SPAN class="ft62">SOU 2018:59.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
</DIV>
<DIV id="page_99">
<P class="p0 ft16">5 Kunskapssammanställning</P>
<P class="p45 ft12">I utredningens direktiv anges att utredningen ska redogöra för vilka metaller och mineral som kan förekomma i alunskiffer i Sverige. Ut- redningen ska också sammanställa kunskap och identifiera kunskaps- luckor när det gäller miljörisker vid utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer. Kunskapsinhämtningen ska avse alla delar av proces- sen, från det att prospektering startar till dess att gruvverksamhets- området ska stängas och återställas samt tiden därefter. I det här kapitlet redovisas detta.</P>
<P class="p60 ft15">Först redovisas alunskifferns sammansättning och förekomster. Därefter beskrivs alunskiffer som malm. Sedan redogörs för miljö- risker, dels kopplade till alunskifferns egenskaper, dels kopplade till de övergripande stegen i utvinningsprocessen. I detta avsnitt redo- görs också för kunskapsluckor avseende miljörisker vid utvinning. Sist i detta kapitel finns en redogörelse om miljöskador som upp- kommit i samband med historisk brytning i alunskiffer.</P>
<P class="p89 ft12">Avsnitten om alunskifferns sammansättning och förekomst samt dess karaktärsdrag som malm består till största del av en bearbetning av ett underlag som utredningen har fått från Sveriges geologiska undersökning (SGU) genom utredningens expert Mikael Erlström. De referenser som hänvisas till i underlaget anges även i betänkandet. Kompletterande information har givits av utredningens expert Bert Allard.</P>
<P class="p85 ft9">Avsnitten om miljörisker är en sammanställning av kunskap från utredningens experter Lena Alakangas, Bert Allard, Christian Ekberg, Mikael Erlström, <NOBR>Ann-Marie</NOBR> Fällman, Erik Olauson och <NOBR>Anna-Karin</NOBR> Rasmussen. Sammanställningen av kunskapsluckor bygger på infor- mation från utredningens experter och externa sakkunniga.</P>
<P class="p46 ft12">Avsnittet om historisk brytning innehåller information som expert <NOBR>Ann-Marie</NOBR> Fällman har bidragit med.</P>
<P class="p329 ft21">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="p100dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371100x1.jpg/" id="p100img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft15"><SPAN class="ft117">Bedömning</SPAN>: Alunskiffer har en polymetallisk uppbyggnad och innehåller bland annat organiskt material, uran och sulfidmineral som potentiellt kan utgöra miljöriskfaktorer. Alunskifferns sam- mansättning och dess egenskaper samt det avfall som uppkom- mer vid utvinning ur alunskiffern är platsspecifik och därmed inte enhetlig. Generellt förknippas miljökonsekvenser som metallhal- tigt gruvvatten och surt lakvatten med gruvverksamhet i alun- skiffer, om inte tillräckliga skyddsåtgärder vidtas. Dessa miljörisker är inte unika för utvinning ur just alunskiffer, utan förekommer även vid annan gruvverksamhet. Alunskifferns komplexa samman- sättning gör att det är svårt att bedöma miljöriskerna vid metall- utvinning.</P>
<P class="p331 ft12">Det finns ett behov av utökad kunskap om alunskifferns natur- liga påverkan på omgivande miljö samt de miljörisker som är för- enade med utvinning.</P>
<P class="p259 ft17">Definition av alunskiffer</P>
<P class="p316 ft33">Skiffer</P>
<P class="p317 ft12">Skiffer är en sedimentär bergart som huvudsakligen består av lermine- ral, finkornig kvarts och fältspat. Skiffer karaktäriseras av att bergarten är tydligt skiktad. <NOBR>Grå-mörkgrå</NOBR> lerskiffer med litet organiskt inne- håll är den vanligaste skiffertypen i Sverige. Skiffer kan även vara kraf- tig omvandlad skiffer (utsatt för högt tryck och temperatur), exem- pelvis glimmerskiffer. Skiffrar innehåller ofta varierande halt organiskt material.</P>
<P class="p67 ft33">Svarta skiffrar</P>
<P class="p161 ft38">Om skifferns halt av organiskt material överstiger en procent brukar den klassificeras som svarta skiffrar. Exempel på svarta skiffrar i svensk berggrund är alunskiffer. Benämningen svart skiffer är också kopp- lad till att den avsatts under syrefria förhållanden, vilket gör att den oftast innehåller svavel och i vissa fall specifika metaller som anrikats</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="p101dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371101x1.jpg/" id="p101img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">under dessa förhållanden. Svarta skiffrar är ofta moderbergarten till olja och gas.<SPAN class="ft74">1</SPAN></P>
<P class="p332 ft12">Till skillnad från många andra länder i Europa har Sverige små före- komster av svarta skiffrar.</P>
<P class="p243 ft33">Alunskiffer</P>
<P class="p48 ft12">Det som definierar alunskiffern i förhållande till proteroziska svarta skiffrar är dess ålder och höga andel organiskt material.</P>
<P class="p46 ft12">Alunskiffer förekommer i delar av Skåne, Västergötland, Öster- götland, Närke, Öland, i fjällkedjan och i södra Östersjön. Alunskiffern har bildats ur ett finkornigt och lerigt slam med hög halt organiskt material (uppemot 20 procent) som ursprungligen avsattes i ett marint hav för <NOBR>509–478</NOBR> miljoner år sedan.</P>
<P class="p85 ft15">Det finkorniga slammet avsattes mycket långsamt. Beräkningar indikerar att en meter alunskiffer motsvarar cirka <NOBR>1–2</NOBR> miljoner år, det vill säga <NOBR>5–10</NOBR> mm/1 000 år. Den långsamma sedimentationen har stor betydelse för anrikningen av metaller i skiffern.</P>
<P class="p61 ft9">I alunskifferområdena påträffas förutom alunskiffern även en varie- rande mängd kalksten och orsten. Orsten består av bituminösa lins- formade bildningar som förekommer spritt i alunskiffern. Kolm är en annan typ av bildningar som består av tunna lager med mycket höga halter av organiskt material, svavelkis och uran.</P>
<P class="p85 ft9">Dessa bergarter ingår alla i den så kallade Alunskifferformationen. Formationen är en litostratigrafiskt avgränsad berggrundsenhet som representerar bergarter bildade under de kambriska epokerna Mioling och Furong (tidigare benämnda mellersta och yngre kambrium) och äldre ordovicium. Äldre beteckningar som dictyonemaskiffer, cera- topygeskiffer och olenidskiffer används fortfarande för vissa delar av Alunskifferformationen. Formationen avgränsas underst av kambrisk sandsten och överst av ordovicisk kalksten och lerskiffer.</P>
<P class="p255 ft63"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft118">Erlström med flera (2014a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft41"><SPAN class="ft41">5.1</SPAN><SPAN class="ft53">Förekomst av alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p333 ft12">Sveriges berggrund består till övervägande del av urberg. Endast en liten del utgörs av sedimentär berggrund, till exempel sandsten, kalk- sten och skiffer. Den skiffer som beskrivs som alunskiffer fanns tidigare över större delen av vad som i dag är Sverige och Norge samt stora delar av Östersjön och Danmark. Omfattande erosion under den geologiska historien har resulterat i dagens återstående spridda förekomster.</P>
<P class="p141 ft15">Alunskifferformationen påträffas i dag under yngre berggrund eller bildar berggrundsytan inom delar av Skåne, Västergötland, Östergötland och Närke. Formationen påträffas även på Öland och som spridda förekomster under tjocka kalkstenslager på Gotland. Dessutom finns formationen som ytberggrund längs fjällranden, från Idre i Dalarna via <NOBR>Storsjö-området</NOBR> i Jämtland, Tåsjöområdet i <NOBR>Ångermanland–Västerbotten</NOBR> till Torneträsk och Treriksröset. Alun- skifferformationen förekommer även som överskjutna och deforme- rade lager inom Kaledonidernas skollberggrund i Jämtland, Ångerman- land och Västerbotten (figur 5.1).</P>
<P class="p140 ft120"><SPAN class="ft13">I</SPAN><SPAN class="ft119">Skåne finns den </SPAN><NOBR>40–110</NOBR> meter tjocka Alunskifferformationen inom två områden, i sydvästligaste Skåne och i ett område från Kullen till Simrishamn. Mestadels påträffas formationen under annan berg- grund, förutom i mindre områden i sydöstra och mellersta Skåne där den förekommer på relativt små djup eller direkt under jordlagren.</P>
<P class="p334 ft13">På Öland förekommer Alunskifferformationen som ytberggrund</P>
<P class="p335 ft12"><SPAN class="ft13">i</SPAN><SPAN class="ft121">ett stråk mellan Ottenby och Djupvik. Österut påträffas den under uppemot 40 meter ordovicisk kalksten. Formationen är som mest cirka 25 meter tjock på södra Öland och knappt en meter på norra Öland. På Gotland har maximalt ett par meter med alunskiffer påträffats i enstaka djupa borrhål.</SPAN></P>
<P class="p141 ft9">Inom Östgötaslättens paleozoiska berggrundsområde bildar Alun- skifferformationen berggrundsytan längs ett stråk från Omberg i sydväst till sjön Roxen i nordöst. Inom övriga delar av området på- träffas formationen på varierande djup ner till maximalt cirka 100 meter under markytan. Totalt är formationen <NOBR>15–20</NOBR> meter tjock. Biogen gas bildad från alunskiffern påträffas frekvent på Östgötaslätten.</P>
<P class="p140 ft9"><SPAN class="ft13">I</SPAN><SPAN class="ft51">Närke finns den </SPAN><NOBR>10–20</NOBR> meter tjocka Alunskifferformationen i ett område väster om Örebro och ett område kring Kvarntorp och österut. Alunskiffern täcks av maximalt några tiotal meter ordovicisk</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft13">kalksten eller förekommer direkt under jordlagren. Närkes alunskiffer uppvisar ofta en mycket hög organisk halt.</P>
<P class="p337 ft9">I Västergötland finns den <NOBR>20–25</NOBR> meter tjocka Alunskifferformatio- nen i anslutning till Billingen och Falbygdens platåberg, Halleberg och Hunneberg, Kinnekulle och Lugnåsberget. De övre två till fem met- rarna av formationen är rik på uran och benämns Ranstadsledet.</P>
<P class="p70 ft9">De mindre än 50 meter tjocka förekomsterna av Alunskifferfor- mationen utmed fjällkedjeranden motsvarar in situ bildad berggrund. Inom skollberggrunden närmast västerut kan den totala tjockleken på alunskiffer uppgå till flera hundra meter på grund av storskaliga rörelser i berggrunden när Kaledoniderna bildades. Detta har resul- terat i upprepade sekvenser med deformerade lager med alunskiffer vilket ger betydande variation tjocklek och förekomst.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="p104dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B371104x1.jpg" style="width:275px;height:612px" id="p104img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p338 ft76">Figur 5.1 Översiktlig karta som visar förekomster och ungefärliga tjocklekar</P>
<P class="p339 ft89">Källa: SGU. Notera att i fjällkedjans skollberggrund finns upprepade sekvenser med alunskiffer vilket gör att den sammanlagda tjockleken kan vara flera hundra meter. Alunskifferförekomsterna ligger också på flertalet platser på hundratal meters djup under annan berggrund.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft12">Det finns skillnader när det gäller Alunskifferformationens strati- grafiska representation, tjocklek och kemiska uppbyggnad i Sverige (se figur 5.2). Man kan utifrån detta gruppera förekomsterna i tre om- råden:</P>
<P class="p341 ft9"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft122">Skåne</SPAN>: Relativt stratigrafisk komplett sekvens som domineras av alunskiffer med små inslag av kalksten och orsten. Berggrunden har varit påverkad av relativt höga temperaturer som gjort att det organiska materialet omvandlats och försvunnit. I förhållande till andra områden har alunskiffern i Skåne lägre organisk halt och metallinnehåll, förutom vanadin i den ordoviciska delen. I Skåne innehåller formationen en relativt hög halt barium kopplat till före- komsten av baryt (BaSO<SPAN class="ft123">4</SPAN>) i skiffern.</P>
<P class="p342 ft12"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft124">Västergötland, Östergötland, Närke och Öland</SPAN>: Alunskiffer- formationen är här avsevärt tunnare och ofullständig med stort inslag av kalksten och orsten. Alunskiffern har hög halt organiskt material och lokalt mycket hög uranhalt. Alunskifferns höga halt av organiskt material ger förutsättningar för biogen skiffergas och skifferolja.</P>
<P class="p341 ft112"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft122">Norra Sveriges alunskifferförekomster</SPAN><SPAN class="ft9">: Dessa domineras av upprepade sekvenser alunskiffer som påverkats av rörelser i sam- band med att Kaledoniderna bildades. Den lokalt flera hundra meter tjocka alunskiffersekvensen har utsatts för förhöjda tryck och temperaturer vilket resulterat i att alunskiffern här har en delvis annorlunda hårdhet, mineralsammansättning och kemisk upp- byggnad i jämförelse med förekomsterna i södra Sverige.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="p106dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371106x1.jpg/" id="p106img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p343 ft76">Figur 5.2 Översikt av alunskifferformationens stratigrafiska tillhörighet, ålder och tjocklek i olika delar av landet</P>
<P class="p344 ft81">Källa: SGU. Figuren visar ålder och förekomst av berggrund med alunskiffer, kalksten och orsten som tillhör Alunskifferformationen i olika områden (läses vertikalt). Vita områden anger avsaknad av berggrund för det åldersavsnittet. Frågetecken anger avsaknad av information. Åldern anges i miljoner år (Ma) till höger och de geologiska stratigrafiska åldrarna till vänster. Överst anges uppskattad tjocklek på Alunskifferformationen för respektive område.</P>
<P class="p345 ft41"><SPAN class="ft41">5.2</SPAN><SPAN class="ft53">Alunskifferns sammansättning</SPAN></P>
<P class="p333 ft13">Som tidigare nämnts är alunskiffern en bergart där merparten av de ingående mineralerna härrör från de sediment som en gång avsattes på det hav som täckte stora delar av Sverige för cirka 500 miljoner år sedan. Dessa mineral består huvudsakligen av lermineral, finkornig kvarts och fältspat samt en liten mängd tungmineral. Dessa mineral blandades med organiskt material, karbonat och fosfat från döda alger och organismer<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P class="p324 ft38">Den långsamma sedimentationen och den stora mängden orga- niskt material på de syrefria havsbottnarna har också medfört adsorp- tion av flera metaller och bildandet av mineral som till exempel pyrit och baryt. Efter att sedimentet avsatts har det också utsatts för fysi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft9">kalisk och kemisk påverkan som resulterat i omvandling av det orga- niska materialet samt utfällningar och bildning av nya mineral. Gra- den av omvandling är störst inom alunskifferområdena i fjällkedjan.</P>
<P class="p49 ft13">Alunskifferns komponenter kan delas in i följande:</P>
<P class="p47 ft17">1. Primära mineral (från ursprungligt sediment)</P>
<P class="p270 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Lermineral (främst illit K</SPAN><SPAN class="ft32">0,65</SPAN>Al<SPAN class="ft32">2</SPAN>(Si, Al)<SPAN class="ft32">4</SPAN>O<SPAN class="ft32">10</SPAN>(OH)<SPAN class="ft32">2</SPAN>)</P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Glimmer</SPAN></P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Kvarts (SiO</SPAN><SPAN class="ft32">2</SPAN>)</P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Kalifältspat (K(AlSi</SPAN><SPAN class="ft32">3</SPAN>O<SPAN class="ft32">8</SPAN>)</P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Karbonat (Ca, MgCO</SPAN><SPAN class="ft32">3</SPAN>)</P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Fosfater</SPAN></P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Tungmineral (ex. titanit CaTiSiO</SPAN><SPAN class="ft32">5</SPAN>, rutil TiO<SPAN class="ft32">2</SPAN>)</P>
<P class="p39 ft24"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Plagioklas; albit (</SPAN>NaAlSi<SPAN class="ft32">3</SPAN>O<SPAN class="ft32">8</SPAN>) och anortit (CaAl<SPAN class="ft32">2</SPAN>Si<SPAN class="ft32">2</SPAN>O<SPAN class="ft32">8</SPAN><SPAN class="ft13">).</SPAN></P>
<P class="p59 ft17">2. Sekundära mineral (bildade senare)</P>
<P class="p273 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Glaukonit (K,Na)(Fe</SPAN><SPAN class="ft74">3+</SPAN>,Al,Mg)<SPAN class="ft32">2</SPAN>(Si,Al)<SPAN class="ft32">4</SPAN>O<SPAN class="ft32">10</SPAN>(OH)<SPAN class="ft32">2</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Pyrit (Fe</SPAN><SPAN class="ft32">2</SPAN>S)</P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Fosfater/apatit </SPAN><A href="https://en.wikipedia.org/wiki/Calcium">Ca</A><SPAN class="ft32">10</SPAN><A href="https://en.wikipedia.org/wiki/Phosphate">(PO</A><A href="https://en.wikipedia.org/wiki/Phosphate"><SPAN class="ft32">4</SPAN></A>)<SPAN class="ft32">6</SPAN>(OH,F,Cl)<SPAN class="ft32">2</SPAN></P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Baryt (BaSO</SPAN><SPAN class="ft32">4</SPAN>)</P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Kalcit (CaCO</SPAN><SPAN class="ft32">3</SPAN>).</P>
<P class="p47 ft17">3. Organiskt material</P>
<P class="p270 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">Kerogen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="p108dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371108x1.jpg/" id="p108img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft17">4. Mineral, kritiska metaller och spårämnen</P>
<P class="p347 ft9">Rangordningen av komponenternas andel av skiffern är relativt oför- ändrad och oberoende av geografi eller stratigrafiskt läge. Detta framgår från de uppgifter om skifferns mineralogiska uppbyggnad som redo- visas i Armands (1972), Andersson med flera (1985), Snäll (1988), Buchardt med flera (1997) och Casserstedt (2014). Av dessa uppgif- ter framgår att lermineral, kvarts och organiskt material är en betydande del av skiffern (figur 5.3).</P>
<P class="p124 ft12">Halterna för respektive komponent varierar dock inom ett rela- tivt stort intervall. Detta beror främst på variationer av halten orga- niskt material men även på den miljö sedimenten avsatts i, vilket på- verkar mängden lermineral, kvarts och fältspat. Mängden svavelför- eningar varierar också beroende på hur syrefattig bottenmiljön varit när sedimenten avsattes.</P>
<P class="p65 ft12">Komponenten ”övrigt” i hierarkidiagrammet (figur 5.3) består i huvudsak av fosfater, baryt, glaukonit, tungmineral, adsorberade metaller.</P>
<P class="p348 ft76">Figur 5.3 Hierarkidiagram som ger en översiktlig bild av alunskifferns olika komponenter. Observera att haltintervallen ger en bild av normala värden. Avvikande lägre och högre halter kan förekomma</P>
<P class="p349 ft63">Källa: SGU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="p109dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371109x1.jpg/" id="p109img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft76">Figur 5.4 Hierarkidiagram som visar en översiktlig bild av alunskifferns kemiska uppbyggnad. Observera att haltintervallen ger en bild av normala värden. Avvikande lägre och högre halter kan förekomma</P>
<P class="p351 ft63">Källa: SGU.</P>
<P class="p88 ft17"><SPAN class="ft17">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft55">Alunskifferns kemiska signatur</SPAN></P>
<P class="p270 ft33">Källor till informationen</P>
<P class="p142 ft12">Äldre analyser ger främst information om alunskifferns huvudsak- liga kemiska signatur. Antalet analyser som anger halterna av innova- tionskritiska metaller och mineral är avsevärt färre. Det beror på att det först under <NOBR>2000-talet</NOBR> funnits ett ökat intresse för att undersöka förekomsten av dessa i alunskiffern.</P>
<P class="p61 ft15">På senare tid har SGU mottagit analysresultat från prospektörer med avslutade undersökningstillstånd i Jämtland, Östergötland, Väster- götland och Närke. Dessutom redovisas halten av kritiska metaller i alunskiffern i ett antal vetenskapliga publikationer och rapporter<SPAN class="ft100">2</SPAN>. Samtliga har använts för en översiktlig karakterisering av alunski- fferns uppbyggnad (figur <NOBR>5.3–5.7).</NOBR></P>
<P class="p60 ft38">Sammantaget saknas det dock i dagsläget en fullständig databas med analysvärden som stöd för en statisk säker bedömning av hal-</P>
<P class="p352 ft63"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft62">Till exempel Nielsen & Buchardt (1993), Casserstedt (2014), Sveriges geologiska under- sökning (2016b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft9">terna av de olika kemiska komponenterna. Haltintervallen som anges i hierarkidiagrammen <NOBR>5.3–5.5</NOBR> ska därför ses som allmängiltiga för respektive komponent och där både avvikande högre och lägre halter kan förekomma. Likaså är underlaget till de medelvärden för spår- ämnen och metaller i figurerna 5.6 och 5.7 inte fullständigt eftersom de är baserade på ett begränsat antal områden och varierande antal ana- lyser, vilket också ska beaktas. Översikten som presenteras här ger likväl en god bild av alunskifferns kemiska sammansättning i stort.</P>
<P class="p67 ft33">Dominerande kemiska element och komponenter</P>
<P class="p161 ft9">Dominerande komponenter i skiffern är silikatmineral (lermineral, fältspater, kvarts) och gips, <NOBR>50–90</NOBR> procent, samt kalcit och pyrit (upp till 5 procent respektive 17 procent) jämte övriga mineral (upp till 8 procent). Skiffern innehåller dessutom organiskt kol (kolväten), <NOBR>5–20</NOBR> procent. Halterna av de olika komponenterna varierar mellan olika lokaler beroende på sammansättningen av omgivande berggrund och åldern. Dominerande grundämnen i huvudmineralen är kisel (Si), aluminium (Al), järn (Fe) och kalium (K), svavel (S), kalcium (Ca), magnesium (Mg), natrium (Na), fosfor (P), syre (O) och kol (C). Magnesium (Mg), kalcium (Ca), natrium (Na), mangan (Mn), titan (Ti) och fosfor (P) är främst knutna till förekomsten karbonater, fosfater och tungmineral. Dessutom finns ett <NOBR>40-tal</NOBR> övriga grundämnen i hal- ter mellan 1 och 1 000 g/ton. Flertalet av dessa ”övriga grundämnen” föreligger som salter (fosfat, sulfat) eller som sulfider eller oxider, ofta associerade med järn, men som regel inte som diskreta mineralfaser som kan frånskiljas genom flotation eller annan traditionell teknik.</P>
<P class="p65 ft12">Medelvärdena för ett antal av de dominerande metallerna visas i figur 5.7.</P>
<P class="p67 ft33">Kemiska element i små mängder</P>
<P class="p161 ft38">Övriga kemiska element utgör mindre än en procent av alunskiffern. Dessa övriga kemiska element domineras av vanadin (V), barium (Ba) och uran (U) samt metaller som krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni) och zink (Zn). En översikt av förhållandena för kemiska element i små mängder visas i hierarkidiagrammet i figur 5.5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft12">Vid jämförelse av resultaten från olika förekomster i Sverige framgår att skiffern har en likartad kemisk signatur för spårämnen och kri- tiska metaller. Av diagrammet i figur 5.5 framgår att <NOBR>125–200</NOBR> ppm av alunskiffern består av spårämnen och innovationskritiska metaller och mineral.</P>
<P class="p60 ft15">En sammanställning av analysdata för kritiska metaller och säll- synta jordartsmetaller (figur 5.7) visar en likartad kemisk signatur oavsett geografiskt läge. Förutom höga halter av vanadin (V) och barium (Ba) uppvisas förhöjda halter av sällsynta jordartsmetaller som skandium (Sc), yttrium (Y), lantan (La), cerium (Ce) och neo- dym (Nd) samt de kritiska metallerna niob (Nb) och gallium (Ga).</P>
<P class="p47 ft33">Kerogen och kolväten</P>
<P class="p142 ft12">Som framgår i inledningen av det här kapitlet är innehållet av orga- niskt material något som definierar svarta skiffrar och särskiljer alun- skiffer från annan svart skiffer.</P>
<P class="p61 ft15">Merparten av det organiska materialet i alunskiffer består av kero- gen. Kerogen definieras som en olöslig, vaxlikande organisk sub- stans. Dess komplexa kedjor av kol (C) och väte (H) bestäms av det ursprungliga materialets uppbyggnad. Kvoten mellan väte och kol (H/C) styr vilka typer av kolväten som bildas ur kerogenet.</P>
<P class="p85 ft9">Det finns tre typer av kerogen. Från typ I bildas bara flytande kolväten (olja). Ur typ III (huminkerogen) bildas mest gas och kol. Huminkerogen har ett ursprung från primitiva mossors cellulosa och lignin. Typ II (bitumenkerogen) kan ses som ett mellanting som ger både gas och olja. Bitumenkerogen består av proteiner, fettämnen samt oljeartade substanser från alger och plankton. Alunskifferns kerogen klassas som typ II, vilket innebär att både olja och gas kan bildas ur alunskiffern vid lämpliga tryck och temperaturer.</P>
<P class="p353 ft33">Alunskifferns innehåll av kritiska material (metaller och mineral) kopplat till EU:s lista över kritiska mineral</P>
<P class="p48 ft12">Som framgår av 3.3.2 och 3.3.3 ovan innehåller alunskiffern i varie- rande halter ett stort antal av de metaller och mineral som för när- varande är upptagna i EU:s lista över kritiska material.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="p112dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371112x1.jpg/" id="p112img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft15">Med referens till befintliga analysdata som visas i figurerna 5.6 och 5.7 framgår att flertalet av de sällsynta jordartsmetallerna påträf- fas i alunskiffern. Halterna för dessa metaller varierar från strax under 100 ppm till några få ppm. I alunskiffern påträffas även kobolt (Co), gallium (Ga), hafnium (Hf), niob (Nb), vismut (Sb), indium (In), an- timon (Sb), litium (Li) och volfram (W) i halter från några <NOBR>10-tals</NOBR> ppm ner till under en ppm. Fosfater/fosformineral, vanadin (V), barium (Ba), titan (Ti), strontium (Sr) och magnesium (Mg) påträf- fas i halter från några 100 ppm till någon procent. För övriga listade material i EU:s lista saknas uppgifter, bland annat om alunskifferns innehåll av platinagruppens metaller.</P>
<P class="p354 ft76">Figur 5.5 Hierarkidiagram som ger en översiktlig bild av alunskifferns uppbyggnad avseende övriga kemiska element. Observera att haltintervallen ger en bild av normala värden. Avvikande lägre och högre halter kan förekomma</P>
<P class="p224 ft63">Källa: SGU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="p113dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B371113x1.jpg" style="width:433px;height:620px" id="p113img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft76">Figur 5.6 Stapeldiagram som ger en översiktlig bild av alunskifferns uppbyggnad avseende dominerande metaller, exklusive uran, vanadin och barium</P>
<P class="p356 ft63">Källa: SGU. Notera att värdestaplarna baseras på medelvärden från analyser av alunskiffer från respektive område.</P>
<P class="p357 ft125">Figur 5.7 Översiktlig sammanställning av analysdata (medelvärden) avseende spårämnen och kritiska metallers förekomst</P>
<P class="p358 ft76">i alunskiffer från olika delar av landet</P>
<P class="p359 ft81">Källa: Erlström, M. (2016) och Nielsen A.T. med flera (1993). Notera: Det saknas analysvärden för de kritiska metallerna för flera av alunskifferområdena, bland annat Skåne.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="p114dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371114x1.jpg/" id="p114img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft41"><SPAN class="ft41">5.3</SPAN><SPAN class="ft53">Utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p333 ft13">Begreppet <SPAN class="ft33">malm </SPAN>avser de delar av en bergart som innehåller ekono- miskt utvinningsbara mineraliseringar.</P>
<P class="p360 ft12">Uran och olja har tidigare i begränsad omfattning utvunnits ur alun- skiffern i Sverige.<SPAN class="ft58">3 </SPAN>Det finns för närvarande ett bolag som har bevil- jats bearbetningskoncession för utvinning ur alunskiffer. Koncessio- nen avser utvinning av biogen gas.</P>
<P class="p124 ft12">Ur ett brytningsperspektiv särskiljer sig alunskiffern som malm från andra malmtyper i Sverige. Alunskiffer är begränsat omvandlad jämfört med de bergarter som finns i Sveriges urberg. Detta gör att den inte innehåller samma typ av mineraliseringar som malmerna i Bergslagen, Skelleftefältet eller Norrbottens malmfält. Alunskiffer kan därför inte likställas med de allmänt förekommande malmfyndig- heterna i Sverige.</P>
<P class="p140 ft9">Flertalet av de metaller som är intressanta för utvinning i alun- skiffer sitter ofta knutna till skifferns organiska material samt fosfa- ter eller silikat. Anrikningar av spårelement, till exempel vanadin och uran, kopplade till fosfat- och silikatmineral eller adsorberade på orga- niskt material gör att dessa delar kan likställas med en malm.</P>
<P class="p124 ft12">Vissa delar av Alunskifferformationen är inte ekonomiskt intres- santa medan andra har en malmkaraktär på grund av högt metall- innehåll.</P>
<P class="p120 ft13">Det som generellt utmärker alunskiffer ur gruvteknisk synpunkt är:</P>
<P class="p361 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">Låg hållfasthet (framför allt förekomsterna i södra och mellersta Sverige)</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Horisontella och breda malmkroppar</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Stora malmkroppar med relativt låga halter malmmineral</SPAN></P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Polymetallisk (innehåller flera olika brytvärda metaller).</SPAN></P>
<P class="p362 ft63"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft69">Sveriges geologiska undersökning (2016a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="p115dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371115x1.jpg/" id="p115img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft17">Skiffermalmer i andra delar av världen</P>
<P class="p363 ft12">Det finns ett stort antal svarta skiffrar av olika åldrar runt om i värl- den. De svarta skiffrarna i Finland som innehåller koppar, kobolt och uran är äldre än alunskiffern och förekommer som kraftigt om- vandlade, brant stupande och smala malmer.</P>
<P class="p62 ft12">De mycket stora kopparfyndigheterna i Centraleuropa i den så kallade ’Kupferschiefer’ (kopparskiffer) är heller inte jämförbara med alunskiffrar. De är något yngre och bryts på stora djup i underjords- gruvor i bland annat Polen.</P>
<P class="p262 ft13">För närvarande sker ingen utvinning av vanadin någonstans i värl- den ur en bergart som motsvarar den svenska alunskiffern.</P>
<P class="p117 ft13">Ibland utvinns uran som en underordnad biprodukt ur till exem- pel svarta skiffrar (inklusive alunskiffrar) och fosforiter.</P>
<P class="p90 ft12">Olja och gas utvinns ur oljeskiffrar, likande alunskiffern, runt om i världen i dag. Dessutom förekommer utvinning av koppar (Cu), nickel (Ni), kobolt (Co) och uran (U) ur svarta skiffrar i flertalet andra länder, däribland i Finland (Talvivaara<SPAN class="ft58">4</SPAN>). Ett antal av dessa skif- frar är kraftigt omvandlade och kan inte mer än från sitt metallinne- håll jämföras med alunskiffern. Trots vissa likheter mellan alunskiffern och svarta skiffrar finns det skillnader.</P>
<P class="p243 ft17"><SPAN class="ft17">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft55">Om brytning i alunskiffer och liknande material</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Det förekommer i dag ingen brytning av innovationskritiska metaller och mineral i alunskiffer i Sverige. Det har heller inte förekommit historiskt. Därför saknas kunskap och erfarenhet från sådan bryt- ning. Däremot har det historiskt förekommit brytning i alunskiffer, men råvarorna som utvanns då var andra än de som nu är aktuella. Miljökrav, tillståndsprocesser och utvinningsmetoder var också annor- lunda mot vad som gäller i dag eller kan bli aktuellt vid framtida ut- vinning ur alunskiffer. Se avsnitt 5.5.1 samt bilaga 8.</P>
<P class="p89 ft13">Utvinning av skifferolja ur alunskiffer sker genom dagbrott och under jord i Estland. Där och i andra länder där skiffrar bryts för</P>
<P class="p364 ft71"><SPAN class="ft59">4</SPAN><SPAN class="ft70">Det kan noteras att verksamheten i gruvan i Talvivaara i Sotkamo har övertagits av Terrafame. Terrafame bedriver i dag verksamhet på platsen i enlighet med gällande miljötillstånd, se bland annat länk till Terrafames hemsida www.terrafame.com/products.html. Tidigare verksamhets- utövare har dömts för miljöbrott på grund av brott mot miljölagstiftningen med betydande miljöskador som följd.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="p116dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371116x1.jpg/" id="p116img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p365 ft13">utvinning av skifferolja liknar brytningsmetoderna de som används för att bryta kolfyndigheter.</P>
<P class="p366 ft9">Alunskiffrar, oljeskiffrar och kolfyndigheter har gemensamt att de ofta är horisontellt lagrade, har låg hållfasthet och kan brytas på små djup i dagbrott eller under jord med rum- och <NOBR>pelar-,</NOBR> skivpall- eller långväggsbrytning. I Estland används den äldre tekniken med rum- och pelarbrytning. I <NOBR>Daejon-projektet</NOBR> i Sydkorea föreslås skiv- pallsbrytning av omvandlade svarta skiffrar.<SPAN class="ft64">5 </SPAN>Dessa skiffrar liknar alunskiffern i Jämtland och Västerbotten.</P>
<P class="p57 ft9">Alunskiffer innehåller potentiellt brytvärda halter av flera metaller och organiskt material (såsom kerogen som råvara till skifferolja), men oftast endast i vissa avsnitt av Alunskifferformationens totala tjocklek. Dessutom är de brytvärda metallerna inte alltid anrikade i samma del av formationen. Även om det finns grupper av metaller som är anrikade i samma avsnitt är det oftast en spridning av olika metallanrikningar i lagerföljden. Detta innebär att utvinningsvärda metaller inte alltid finns tillsammans i samma del av alunskiffern. Ut- vinningen förutsätter därmed uttag av stora tonnage och en effektiv anrikning med stort utbyte av de metaller som avses.</P>
<P class="p81 ft12">Brytningen av alunskiffer med låg hållfasthet kan göras med eller utan konventionell borrning och sprängning för att lossgöra mal- men. Oftast, åtminstone i alunskifferförekomsterna i mellersta och södra Sverige, är hållfastheten så låg att skiffern kan grävas och lastas direkt.</P>
<P class="p367 ft12">Till skillnad från brantstående malmer kan flackt liggande och ut- bredda malmkroppar, till exempel alunskiffer och kol, med låg håll- fasthet brytas i dagbrott.</P>
<P class="p367 ft12">Brytning i alunskiffer har historiskt oftast skett i dagbrott, vilket medför att stora markarealer tas i anspråk. Då alunskiffer även före- kommer i jordbruksområden, kan en sådan verksamhet påverka jord- bruket. Även om utvinning ofta har skett i dagbrott är det inte ute- slutet att framtida utvinning, avseende metaller och mineral, kan komma att ske genom underjordsbrytning.</P>
<P class="p56 ft15">Resultatet från prospektering ligger till grund för bedömning av möjligheterna till mineralutvinning. En utvärdering görs av ekono- miska och tekniska förutsättningar, samt vilka åtgärder som krävs</P>
<P class="p368 ft25"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft126">Kahan Cervoj (Optiro Pty Ltd.), 2018: Daejon Vanadium Mineral Resource Estimate. </SPAN><NOBR>www.optiro.com/protean-energy-resource-estimation-report-daejon-cpqp-kahan-cervoj/</NOBR> (Nedladdad: 5 juni 2020).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft9">för att skydda miljön i samband med utvinningen. Som en del av pro- spekteringen ingår även att undersöka vilka anrikningsmetoder som är lämpliga för att skilja ut och anrika (extrahera, lösa ut) malmmine- ralen och metallerna ur den utbrutna malmen. Resterande bergmassor deponeras som utvinningsavfall i sandmagasin eller andra deponier.</P>
<P class="p369 ft9">Malmmineralen eller de lösta metallerna ur malmen bildar efter an- rikningen slig eller koncentrat för vidare förädling eller försäljning.</P>
<P class="p70 ft9">Syralakning kan vara effektivt för anrikning av metaller ur alun- skiffer. Tillsats av syra accelererar lakning av metaller, antingen direkt, eller i form av syragenererande bakterier (bioleaching). Processen kan användas på en malmdeponi (heap leaching) eller i slutna tankar (kolonnlakning/high pressure leach, så kallad högtryckslakning). Hög- tryckslakning är mer effektiv än andra syralakningsprocesser genom att bland annat värme och tryck appliceras för att accelerera proces- sen. Vid högtryckslakning är syralösningen kontrollerad i slutna be- hållare. Processen är resurskrävande vad gäller energi och tillsats av kemikalier. I bilaga 7 beskrivs en hypotetisk process upprättad av utredningens expert Bert Allard som beskriver möjliga processteg för utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer.</P>
<P class="p71 ft12">Det kan noteras att det pågår utveckling av nya tekniker för ut- vinning av innovationskritiska metaller och mineral och att det inte går att uttala sig om vilka tekniker som kan komma att användas i framtiden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="p118dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B371118x1.jpg" style="width:429px;height:434px" id="p118img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft76">Figur 5.8 Schematisk figur som illustrerar relationer mellan mineral- och metallutvinning och olika typer av avfall vid konventionell brytning</P>
<P class="p371 ft63">Bilden beskriver schematiskt metallutvinning från konventionell malm (oxid, sulfid etc.) som består av malmmineral i gråberg. Observera att den inte är direkt applicerbar på utvinning ur alunskiffer</P>
<P class="p372 ft63">Källa: SGU.</P>
<P class="p63 ft17">Utvinning av skiffergas och olja</P>
<P class="p64 ft38">Förekomsten av och förutsättningar för skiffergas i alunskiffern be- skrivs i Erlström (2014). Det finns två typer av skiffergas, termogen och biogen skiffergas. Biogen skiffergas bildas genom biologisk ner- brytning av det organiska materialet i skiffern. Denna förekommer i Västergötland, Östergötland, Närke och på Öland. Volymen utvin-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="p119dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371119x1.jpg/" id="p119img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft12">ningsbar gas är svår att bedöma. Exempelvis har beräkningar indike- rat att utvinningsbar gas inom ett 10 km<SPAN class="ft58">2 </SPAN>stort område i Östergötland har ett värde av drygt 50 miljoner kronor.</P>
<P class="p85 ft9">Termogen skiffergas bildas i djupt liggande alunskiffer. Uppgifter från Shells rapportering från bolagets undersökningar i Skåne visar att alunskiffern som mest gav cirka 0,8 m<SPAN class="ft64">3 </SPAN>gas/ton alunskiffer i de mest gasförande delarna.<SPAN class="ft64">6 </SPAN><NOBR>EU-projektet</NOBR> EUOGA:s medelvärdesbedöm- ning visar att det kan finnas 290 miljoner kubikmeter fri gas respek- tive 286 miljoner kubikmeter adsorberad gas i alunskiffern i Skåne. Med utgångspunkt från Shells undersökningsresultat utgör endast en liten del av denna resurs en teknisk utvinningsbar gasreserv som be- döms kunna ha ett marknadsvärde av ett par hundra miljoner kronor, vilket i dag, i förhållande till kostnader för utvinning, gör exploatering ointressant. Detta innebär att utvinning av skiffergas genom hydrau- lisk spräckning i dagsläget inte är aktuellt i Sverige.</P>
<P class="p61 ft15">Den höga kerogenhalten i alunskiffern i Västergötland och Närke gjorde att man från början av <NOBR>1930-talet</NOBR> och fram till 1966 utvann skifferolja och gas vid Kinnekulle och framför allt i Kvarntorp. Genom upphettning av skiffern till <NOBR>450–500°C,</NOBR> antingen i borrhål eller genom brytning, krossning och upphettning i ugnar (pyrolys), sönderfaller kerogenet i gasform. Gasen kondenseras därefter till syntetisk råolja. Intresset för framställning av skifferolja var förknippat med bered- skapssyften under andra världskriget och bristen på oljeprodukter. Kostnaden för utvinningen var då ungefär tre gånger högre än för den importerade oljan men produktionen fortsatte av beredskapsskäl trots detta fram till 1966.</P>
<P class="p46 ft12">En utredning av dåvarande Handelsdepartementet på <NOBR>1950-talet</NOBR> anger att det uppskattningsvis finns en resurs av 880 miljoner ton skifferolja i alunskifferområdena i Sverige varav drygt hälften då be- dömdes utvinningsbara. Fram till 1956 hade drygt 900 000 m<SPAN class="ft58">3 </SPAN>olja och bensin utvunnits i Kvarntorp.<SPAN class="ft58">7</SPAN></P>
<P class="p89 ft13">I samband med oljeutvinning har även stora volymer svavel ut- vunnits.</P>
<P class="p373 ft71"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft70">Pool med flera (2012).</SPAN></P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft62">SOU 1956:58 och Andersson med flera (1985).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="p120dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371120x1.jpg/" id="p120img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft17">Exempel på föreslagna anrikningsmetoder i planerade projekt i världen</P>
<P class="p375 ft40">Här följer en sammanställning av planerade projekt för utvinning av vanadin eller i skiffrar som påminner om den svenska alunskiffern:</P>
<P class="p376 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">I Gibbelin projektet, en alunskifferliknande malm, i Nevada, USA planeras 2021 syralakning av malm (perkolering av laklösningar genom malmupplag eng. heap leaching) för produktion av vana- dinpentoxid (V</SPAN><SPAN class="ft127">2</SPAN>O<SPAN class="ft127">5</SPAN>) för vidare förädling.<SPAN class="ft58">8</SPAN></P>
<P class="p294 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft107">I Daejon projektet i Sydkorea föreslås att vanadin anrikas ur skiffer med rostning och alkalisk lakning för produktion av vanadin- pentoxid.</SPAN><SPAN class="ft87">9</SPAN></P>
<P class="p377 ft15"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft128">Den geologiska undersökningen i Estland sammanfattar studier och försök av brytning och anrikning av alunskifferekvivalenter i Estland.</SPAN><SPAN class="ft100">10 </SPAN>Försöken de sammanfattar är gjorda på skiffrar med hög organisk halt och där metaller ska anrikas ur organiska faser. Stu- dien visar på svårigheten att finna en fungerande metod för anrik- ning av metaller i de estländska skiffrarna och lyfter fram problem med att hantera radongas från uranmineral, surt lakvatten från oxi- derande sulfidmineral samt skifferns viktiga funktion för grund- vattenreservoarer.</P>
<P class="p294 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">I Häggån projektet i Jämtland har anrikningsmetoder preliminärt undersökts för vanadin. Konventionell syralakning var i de för- söken inte effektivt för vanadinanrikning, däremot var högtrycks- lakning (high pressure leach/acid pressure leach) och syralakning efter rostning effektivare.</SPAN><SPAN class="ft58">11</SPAN></P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft106">I Vikenprojektet har preliminära försök indikerat att rostning och alkalisk lakning kan anrika vanadin men också uran ur skiffern.</SPAN><SPAN class="ft64">12</SPAN></P>
<P class="p379 ft81"><SPAN class="ft59">8</SPAN><SPAN class="ft80">Prophecy Development Corp. (2018). </SPAN><A href="http://www.silverelef.com/files/">www.silverelef.com/files/Gibellini</A>_2018 _PEA_Technical_Report.pdf (Nedladdad: 5 juni 2020). (Nedladdad: 5 juni 2020).</P>
<P class="p380 ft67"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft66">Protean Energy (2019). </SPAN><NOBR>https://hotcopper.com.au/threads/ann-daejon-vanadium-mining-</NOBR> study update.4660977/?source=email (Nedladdad: 5 juni 2020).</P>
<P class="p109 ft71"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft70">Vind (2018).</SPAN></P>
<P class="p109 ft61"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft60">Aura Energy (2012). www.auraenergy.com.au/assets/asx_revised_haggan_scoping_</SPAN></P>
<P class="p109 ft61">study_29may12.pdf (Nedladdad: 5 juni 2020).</P>
<P class="p284 ft63"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft69">P & E Mining Consultants Inc., EHA Engineering Ltd. & G.A. Harron & Associates Inc. (2010). </SPAN><A href="https://secure.kaiserresearch.com/i/jk/tr16/TRCZQ20101019.pdf">https://secure.kaiserresearch.com/i/jk/tr16/TRCZQ20101019.pdf </A>(Nedladdad: 5 juni 2020).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="p121dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371121x1.jpg/" id="p121img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft33">Exempel på projekt i Sverige</P>
<P class="p83 ft9">Scandivanadium Ltd, som har beviljats undersökningstillstånd och fastställd arbetsplan som innefattar borrning, bedriver forskning i samarbete med forskningsinstitutet RISE och andra svenska företag, inom Vinnovas strategiska program ”Swedish Mining Innovation”. I projektet undersöks de metallurgiska egenskaperna hos sydsvensk alunskiffer och hur en extraktion av metaller kan göras i ett slutet system. Malmen är tänkt att brytas och krossas på konventionellt vis och därefter bearbetas i syralösning under högt syrgastryck och för- höjd värme i ett slutet system, för att lösa ut vanadin. Projektet avser en kortare förstudie för att undersöka processerna i laboratorieskala och pågår från mars 2020 till december 2020. Avsikten är att meto- den ska kunna skalas upp för industriellt bruk.<SPAN class="ft64">13</SPAN></P>
<P class="p381 ft20"><SPAN class="ft17">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft129">Aktuella undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner i Sverige</SPAN></P>
<P class="p48 ft12">För närvarande har fem företag gällande undersökningstillstånd i Alunskifferformationen enligt minerallagen för ett antal områden i Sverige. Ett större antal tillstånd avseende relativt stora arealer i Jämtland och Västerbotten har nyligen avslutats. Ett bolag har bevil- jats bearbetningskoncession.</P>
<P class="p62 ft12">I detta avsnitt följer information om dessa företag och deras verk- samhet.</P>
<P class="p61 ft9">I bilaga 6 redovisas samtliga gällande och förfallna undersöknings- tillstånd sedan början av <NOBR>2000-talet</NOBR> som berör undersökningar av kon- cessionsmineral i områden med alunskiffer.</P>
<P class="p243 ft33">Aktuella företag och platser</P>
<P class="p382 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">Tekniska Verken i Linköping AB har bearbetningskoncession för att utvinna biogen gas i Mjölby och Motala i Östergötlands län till </SPAN><NOBR>2033-04-21.</NOBR></P>
<P class="p383 ft63"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft62">Samtal med Linus Brander, </SPAN><NOBR>2020-05-25,</NOBR> och David Minchin, <NOBR>2020-06-11.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="p122dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371122x1.jpg/" id="p122img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft13">Fem företag har beviljats undersökningstillstånd för prospektering efter metaller och mineral i alunskiffer.</P>
<P class="p384 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">Scandivanadium Ltd har undersökningstillstånd och genomför provborrningar i Skåne län avseende vanadin, järn, bly, zink, kop- par, guld, silver fram till längst </SPAN><NOBR>2021-10-18.</NOBR></P>
<P class="p385 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">Eurobattery Minerals AB har undersökningstillstånd i Väster- bottens län rörande vanadin, molybden, skandium, yttrium, lan- tan fram till längst </SPAN><NOBR>2021-10-28.</NOBR></P>
<P class="p295 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft107">Vanadis Battery Metals AB har undersökningstillstånd i Jämt- lands län för molybden fram till längst </SPAN><NOBR>2023-08-28.</NOBR></P>
<P class="p386 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">EU Energy Corp. har undersökningstillstånd i Jämtlands län rörande molybden fram till längst </SPAN><NOBR>2021-09-12.</NOBR></P>
<P class="p361 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">Big Rock Energy AB har undersökningstillstånd i Västra Götalands län avseende olja och gas till längst </SPAN><NOBR>2020-12-13.</NOBR></P>
<P class="p387 ft130">Tabell 5.1 Översikt av aktuella undersökningstillstånd för prospektering</P>
<P class="p388 ft132"><SPAN class="ft76">i</SPAN><SPAN class="ft131">alunskiffer </SPAN>Hösten 2020</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td75"><P class="p182 ft76">Företag</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p182 ft76">Plats för</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p182 ft76">Metall att utvinna</P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p184 ft76">Planerad metod</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td75"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td76"><P class="p182 ft130">undersökning</P></TD>
<TD class="tr10 td77"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td79"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td80"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td81"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td82"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td83"><P class="p182 ft134">Skandivanadium Ltd</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p182 ft3">Hörby nr1</P></TD>
<TD class="tr7 td85"><P class="p182 ft3">Vanadin, bly, zink,</P></TD>
<TD class="tr7 td86"><P class="p184 ft3">Pressure leach</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td83"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p182 ft3">Killeröd nr 1</P></TD>
<TD class="tr14 td85"><P class="p182 ft63">koppar, guld, silver</P></TD>
<TD class="tr14 td86"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td83"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p182 ft3">Tosterup nr 1</P></TD>
<TD class="tr14 td85"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td86"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td83"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p182 ft3">Hammenhög nr 1</P></TD>
<TD class="tr14 td85"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td86"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td83"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p182 ft3">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr14 td85"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td86"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td83"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td84"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td85"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td86"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p25 ft3">Eurobattery</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p25 ft3">Häggån nr 1,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p25 ft3">Minerals AB</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p25 ft3">Skallböle nr 1,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p25 ft81">Möckelåsen nr 1,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p25 ft3">Jämtlands län</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p25 ft63">Rönnberget nr 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p25 ft3">Fetsjön nr 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td75"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p25 ft81">Västerbottens län</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft3">Molybden</P>
<P class="p389 ft135">Vanadin, molybden, skandium, yttrium, lantan</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td88"><P class="p248 ft3">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p182 ft63">Hackåsen, Bölåsen,</P></TD>
<TD class="tr14 td85"><P class="p182 ft3">Molybden</P></TD>
<TD class="tr14 td86"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td88"><P class="p248 ft3">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p182 ft3">Kämpadalen</P></TD>
<TD class="tr7 td85"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td86"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td88"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p182 ft3">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr9 td85"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td89"><P class="p248 ft3">EU Energy Corp</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p182 ft63">Rise Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p182 ft3">Molybden</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td89"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td76"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td77"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td78"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td88"><P class="p248 ft25">Big Rock Energy AB</P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p182 ft3">Stenstorp nr 2,</P></TD>
<TD class="tr7 td85"><P class="p182 ft3">Olja, gas</P></TD>
<TD class="tr7 td86"><P class="p184 ft63">Borrhålsproduktion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td90"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p182 ft136">Västra Götalands län</P></TD>
<TD class="tr14 td92"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td93"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td94"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr18 td96"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr18 td97"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p390 ft63">Källa: SGU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft21">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft17"><SPAN class="ft17">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft55">Malmvärde</SPAN></P>
<P class="p144 ft9">Ur ett ekonomiskt perspektiv är alunskiffer en fattig malm, detta gäller även de mer metallrika delarna av skiffern. Värdet av ett ton alunskiffer som finns i berggrunden, det så kallade <NOBR>in-situ</NOBR> malmvär- det, kan beräknas genom att multiplicera metallhalterna på ingående metaller med priset för dessa. Malmvärdet för alunskiffer, beräknat på detta sätt, ligger på ungefär samma nivå som de järnmalmer som i dag bryts i Norrbotten och de som tidigare bröts i Bergslagen. Skill- naden mellan malmtyperna är att utvinning av järnmalm är fokuserad på en råvara, järnoxidmineralet magnetit, som lätt kan anrikas med väl beprövade metoder som använts i mer än hundra år (magnetisk anrikning av magnetit).</P>
<P class="p84 ft9">I <NOBR>in-situ</NOBR> malmvärdet för alunskiffer ingår ofta flera metaller och det är osannolikt att alla metaller kan utvinnas med en enkel metod. Någon i Sverige beprövad anrikningsmetod för alunskiffer finns inte heller i dagsläget. Det låga <NOBR>in-situ</NOBR> malmvärdet på alunskiffer gör att den inte tål dyra anriknings- och utvinningskostnader och den tål inte heller längre transporter utan måste anrikas på plats. Utöver det ska <NOBR>in-situ</NOBR> malmvärdet räcka till att betala alla de kostnader som är förknippade med metall- och mineralutvinning, såsom:</P>
<P class="p215 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">Kostnader för administrativa åtgärder, såsom tillstånd och andra legala frågor.</SPAN></P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Kostnader för att anlägga vägar och byggnader</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Kostnader för att ta bort jord och annat ytmaterial</SPAN></P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Kostnader för att ta bort gråberg</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Kostnader för att spränga lös malm och gråberg</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Kostnader för att krossa och mala malmen</SPAN></P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Kostnader för att anrika malmen</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Kostnader för maskinparken</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Malmförluster i gruvan och förluster vid anrikning</SPAN></P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Transportkostnader</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Löner, skatter och hyror samt räntor och amorteringar</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Löpande kostnader för bland annat energi, bränsle, kemikalier</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="p124dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371124x1.jpg/" id="p124img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Kostnader för stängning och återställning</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Kostnader för miljöskydd och efterbehandling.</SPAN></P>
<P class="p391 ft12">Beräkningarna ger <NOBR>in-situ</NOBR> malmvärden som ligger i paritet med flera järnmalmer i Norrbotten, men dock i den undre kvartilen av malm- värdena för svenska malmer allmänt (figur 5.10).</P>
<P class="p392 ft76">Figur 5.9 Stapeldiagram som visar malmberäkningsvärden för 106 malmer i Sverige</P>
<P class="p393 ft137">5000</P>
<P class="p394 ft138"><NOBR>in-situ</NOBR> malmvärde</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p395 ft139">4000</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td98"><P class="p396 ft140">SEK/ton</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td23"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td23"><P class="p395 ft137">3000</P></TD>
<TD class="tr12 td98"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td23"><P class="p395 ft137">2000</P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td23"><P class="p395 ft137">1000</P></TD>
<TD class="tr23 td98"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td23"><P class="p395 ft137">0</P></TD>
<TD class="tr23 td98"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td98"><P class="p397 ft137">ALLA I DRIFT ALUNSKIFFER</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft89">Källa: SGU. <NOBR>In-situ</NOBR> malmvärde för 106 aktiva gruvor, nedlagda gruvor samt malmberäknade prospekt i Sverige. Röda staplar visar malmvärdet där produktion pågår i dag. De svarta staplarna visar beräknat <NOBR>in-situ</NOBR> malmvärde för de fem alunskiffermalmprospekt i Sverige som finns i tabellen nedan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p399 ft76">Tabell 5.2</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p25 ft76"><NOBR>In-situ</NOBR> malmvärde, SEK per ton</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td100"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td101"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td100"><P class="p248 ft76"><NOBR>In-situ</NOBR> malmvärde</P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p400 ft76">(SEK/ton)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td102"><P class="p248 ft3">Häggån (Zn, V, Ni, Mo, U)</P></TD>
<TD class="tr14 td103"><P class="p401 ft3">608</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p248 ft3">Ranstad (U)</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p401 ft3">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td102"><P class="p248 ft3">Myrviken (Cu, Zn, Ni, U)</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p401 ft3">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><P class="p248 ft3">Tåsjö (U)</P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p401 ft3">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td40"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td49"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td99"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td104"><P class="p248 ft3">Hörby (V)</P></TD>
<TD class="tr6 td105"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p401 ft3">566</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft63">Källa: SGU. Notera: Uran får inte längre utvinnas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft38">I beräkningarna av <NOBR>in-situ</NOBR> malmvärdet har metallhalter hämtats från publicerade tillgångsuppskattningar från prospekteringsbolag (Häggån, Myrviken, Hörby) och från äldre prospekteringsrapporter (Ranstad, Tåsjö). Endast de metaller som nämns i rapporterna har använts i beräkningarna. Metallpriserna är ett medelvärde för åren <NOBR>2009–2018.</NOBR></P>
<P class="p402 ft41"><SPAN class="ft41">5.4</SPAN><SPAN class="ft53">Miljörisker vid utvinning ur alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p403 ft9">Centralt för alunskifferns potentiella miljörisker är dess egenskaper och den process som kan bli aktuell vid metall- och mineralutvinning.</P>
<P class="p62 ft12">Generellt innehåller alunskiffer silikater, karbonater och sulfid- mineral med ett stort antal spårelement i varierande halter, inklusive uran, samt organiskt material i form av kolväten.</P>
<P class="p46 ft12">De egenskaper hos alunskiffern som potentiellt kan utgöra miljö- riskfaktorer är att vittringen av frilagda skifferytor liksom av pro- cessad skiffer kan leda till att surt lakvatten bildas vilket ökar mobilitet av ett flertal av spårelementen i skiffern, inklusive uran med dotter- produkter. Vilka grundämnen som frigörs beror på skifferns kemiska och mineralogiska sammansättning, vittringspotential och lakbarhet, de olika grundämnenas mobilitet i biogeosfären liksom vilken utvin- nings- och avskiljningsteknik som används. De organiska ämnenas påverkan på metallers utlakning och mobilitet kan vara en annan vik- tig faktor.</P>
<P class="p61 ft15">Om inte tillräckliga skyddsåtgärder vidtas för att förhindra att metaller frigörs, under utvinningsprocessen liksom vid den efterföl- jande deponeringen av processad skiffer och möjligen förbrukade lak- lösningar, kan det få konsekvenser för vattenkvaliteten (ytvatten såväl som grundvatten) och för den regionala miljön.</P>
<P class="p60 ft12">Dessa miljörisker är inte unika för just alunskiffer, men den kom- plexa sammansättningen i alunskiffer, samt vilka processer som väljs i utvinningskedjans alla steg, gör att miljöriskerna är svårbedömda, liksom valet av lämpliga skyddsåtgärder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft17"><SPAN class="ft17">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft55">Miljörisker kopplade till alunskifferns egenskaper</SPAN></P>
<P class="p160 ft13">Det som utmärker alunskiffer är:</P>
<P class="p361 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">Polymetallisk bergart med ovanligt komplex och varierad samman- sättning av metaller och mineral</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Innehåller sulfidmineral samt svavelföreningar</SPAN></P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Innehåller organiskt material</SPAN></P>
<P class="p361 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft107">Stora utbredda malmkroppar, ofta flacka eller horisontella, med relativt låga halter malmmineral</SPAN></P>
<P class="p404 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Lagrad sedimentär berggrund med relativt låg hållfasthet</SPAN></P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Innehåller uran och </SPAN><NOBR>dotter-isotoper</NOBR> till uran.</P>
<P class="p405 ft40">Flera av dessa egenskaper finns även hos andra bergarter, men sam- mantaget är alunskifferns sammansättning ovanligt komplex. Det som definierar alunskiffern i förhållande till Proteroziska svarta skiffrar är dess ålder och höga andel organiskt material.</P>
<P class="p406 ft33">Polymetallisk bergart med ovanligt komplex och varierad sammansättning</P>
<P class="p317 ft12">Fördelningen av metaller i alunskiffer liknar ingen annan bergart. Däremot finns vissa likheter med Proterozoiska svarta skiffrar (i till exempel norra Norrbotten), men även med så kallade sura sulfat- jordar som har bildats på liknande sätt som alunskiffer. Det går också att se vissa likheter med de grafit och sulfidrika partier (rostzoner) som ofta dyker upp i gnejser av sedimentärt ursprung och som orsa- kar problem i ballastmaterial.</P>
<P class="p124 ft12">Alunskiffer utmärks för sitt innehåll av metaller såsom molybden och vanadin, vilkas mobilitet skiljer sig från basmetaller såsom koppar, bly och zink. Det finns betydligt mer kunskap om basmetallers mobilitet och geokemiska beteende i miljön, jämfört med exempel- vis molybden och vanadin.</P>
<P class="p140 ft9">Alunskiffern skiljer sig från andra bergarter som till exempel massiva sulfidmalmer. De senare har ett mer förutsägbart metallinnehåll med koppar, zink, bly associerat med bland annat arsenik, guld, silver, sva- vel, selen och tellur. Alunskiffer har en helt annan metallsamman-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft12">sättning som är mer komplext och innehåller mer av ett axplock ur periodiska systemet vilket innebär en okänd miljörisk för det avfall och lakvatten som uppkommer.</P>
<P class="p60 ft38">I sitt zink- och svavelinnehåll liknar alunskiffer sulfidmalmer, men vanadin- och uraninnehållet liknar det som förekommer i oxidmalmer.</P>
<P class="p407 ft33">Innehåller sulfidmineral samt svavelföreningar</P>
<P class="p83 ft9">Sulfider består av en metall och reducerat svavel exempelvis koppar- kis (CuFeS<SPAN class="ft123">2</SPAN>) och zinkblände (ZnS). Ur dessa kan värdefulla metaller extraheras, till exempel koppar och zink. Mindre värdefulla sulfider som till exempel pyrit (FeS<SPAN class="ft123">2</SPAN>), magnetkis (FeS), och arsenikkis (FeAsS) riskerar att hamna i avfallet tillsammans med resthalter av värdefulla mineral som inte har kunnat extraheras.</P>
<P class="p85 ft38">Kvarvarande sulfider i avfallet vittrar när de exponeras för syre, det vill säga när avfallet deponeras på markytan eller när grundvatten- ytan i en deponi sänks. Detsamma gäller när grundvattenytan sänks i alunskiffern utanför gruvan. Då frigörs metallerna från sulfiden. När järnsulfider oxiderar kan syra genereras (lågt pH) och metallerna som tidigare var bundna i sulfiderna blir ofta mer lakbara, vilket resulterar i att toxiska ämnen kan frigöras. Syran vittrar också silikatmineral, vilket är det vanligast förekommande mineralet i svensk berggrund. Den kan bland annat frigöra aluminium. Huruvida lakvattnet blir surt, och halten lösta metaller hög, beror på flera faktorer. Det beror till exempel på:</P>
<P class="p408 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">vilka sulfider och andra mineral som förekommer,</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">halterna av dessa,</SPAN></P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">minerals reaktionskinetik,</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">i vilken fraktion (specifik ytarea) massorna förekommer,</SPAN></P>
<P class="p263 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">yttre faktorer såsom syretillgänglighet, fukt och förekomst av bakterier, samt</SPAN></P>
<P class="p292 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">närvaro av buffrande bergarter som kalksten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft9">Flertalet metaller är mobila vid låga <NOBR>pH-förhållanden</NOBR> som till exem- pel aluminium och koppar. Om syran bildats kan den neutraliseras av buffrande mineral (såsom kalcit) i avfallet, vilket medför neutralt lakvatten, men även neutrala lakvatten kan innehålla metaller som frigjorts vid sulfidoxidation som exempelvis arsenik, kadmium och zink. Halten sulfider och ovan nämnda faktorer är avgörande om surt lakvatten uppstår, alla sulfidförande avfall genererar inte surt lakvatten.</P>
<P class="p367 ft12">Karbonater finns ofta associerade till alunskiffer, vilket gör att tillgängliga neutraliserande mineral kan finns. Det finns också i dag metoder för att hindra sulfidoxidation, både under drift och vid gru- vans stängning. Under drift renas och neutraliseras lakvattnet, det slam som bildas vid extraheringen deponeras tillsammans med gruv- avfall från hela anrikningsprocessen.</P>
<P class="p56 ft9">Sulfider förekommer även i silt- och lerjordar i områden som genom landhöjningen stigit ur havet och bildats från sediment med organiskt material. När grundvattenytan sänks i dessa områden oxide- rar sulfidmineralen på samma sätt och bildar sura sulfatjordar med sjunkande <NOBR>pH-värde</NOBR> och mobilisering av metaller som följd.</P>
<P class="p57 ft9">Järn och svavel, som i den forntida vattenmiljön förelåg i oxiderad form (järn sannolikt i kolloidal fas och svavel som sulfat) föreligger i reducerade former i alunskiffern, huvudsakligen som järnsulfid (pyrit) och en mindre fraktion i vissa skiffrar som gips (sulfat). Ett flertal av spårmetallerna är associerade/medfällda med pyritfasen utan att bilda egna diskreta mineralfaser. I många alunskiffrar finns kalcit, som har en syraneutraliserande förmåga vilket kan leda till en ökning av pH till intervallet <NOBR>6–8.</NOBR> Exempel finns vid svenska alunskifferlokaler med exponerad vittrande alunskiffer, där lakvatten och avrinning har pH i hela skalan från 3 till 8 till följd av de <NOBR>pH-reglerande</NOBR> processerna pyritoxidation respektive kalcit/karbonatneutralisation. Förekoms- ten av järnsulfider såsom pyrit i skiffern har en avgörande betydelse för frigörelsen av övriga metaller i tekniska såväl som naturliga vitt- rings- och lakningsprocesser. Det är därför av betydelse att både före och efter brytning och metallutvinning följa upp förekomsten av sul- fider. Vid reglering av pH i skiffer/vattensystem till nära neutralt kom- mer det frigjorda järnet att falla ut som en fast hydroxidfas, vilken kan leda till medfällning av några av spårmetallerna vars mobilitet där- med kraftigt reduceras. Neutraliserat lakvatten kommer därför att generera ett slam innehållande järn och andra metaller.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="p129dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371129x1.jpg/" id="p129img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft12">Syraneutralisation genom fasta karbonatmineral (kalcit) kan leda till pH över <NOBR>7–8</NOBR> och påtagliga halter av karbonat i lösning. Detta med- för ökad löslighet och mobilitet av spårmetallen uran.</P>
<P class="p46 ft12">Miljöeffekterna vid hantering av sulfidhaltiga mineral och vid av- sänkning av grundvatten i avlagringar med sulfidhaltiga mineral är väl kända. Metoder för att förhindra och minimera dessa miljörisker vid hanteringen av utvinningsavfallet är också väl kända. Redan upp- kommet surt och metallhaltigt gruvvatten och grundvatten behöver hållas under kontroll eller behandlas innan det släpps ut till motta- gande yt- eller grundvatten. Sådan kontroll och behandling kan be- höva pågå under lång tid.</P>
<P class="p47 ft33">Innehåller organiskt material</P>
<P class="p142 ft12">Förekomsten av organiskt material kan öka oxidation av sulfider eftersom organiskt material är en <NOBR>kol-källa</NOBR> för bakterier som fram- kallar oxidation. Andra indikationer finns om att organiskt material snarare kan hämma sulfidoxidation. Det beror på i vilken form orga- niskt material föreligger.</P>
<P class="p61 ft15">De höga halterna av organiskt kol (kolväten, ej humusämnen) kan påverka de mikrobiella processerna i mark och vatten kring skiffer- kroppar och deponier med skifferrester. Effekten kan vara både att mobiliteten hos några av spårelementen ökar, men även det motsatta, en bioackumulering. Förekomsten av organiskt kol i skiffern kan sannolikt även påverka sulfidoxidationen, indirekt genom interaktio- ner med mikroorganismer. I skiffern förekommer, om än ovanligt, linser med mycket höga kolhalter (kolm) och med uranhalter upp till tio gånger högre än i skiffern i övrigt.</P>
<P class="p60 ft40">Alunskiffer med kolhalter på nivån <NOBR>15–20</NOBR> procent kan antändas och kolhaltig skiffer i deponier kan brinna under lång tid.<SPAN class="ft110">14</SPAN></P>
<P class="p409 ft81"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft96">Ett exempel i Sverige där det har inträffat är i Kvarntorpdeponin. En oväntad konsekvens av brand i en skifferdeponi är att kalcit (kalksten), som kan finnas tillsammans med skiffern, omvandlas till kalciumoxid, som vid reaktion med vatten genererar ett pH över 12. I Kvarntorp finns lokalt </SPAN><NOBR>grund-vatten</NOBR> med pH i hela skalan från 3 till 12. Vid pH över 10 ökar löslighet och mobilitet för några av spårelementen, bland annat molybden, vanadin och arsenik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="p130dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371130x1.jpg/" id="p130img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Innehåller uran och dotterisotoper till uran</P>
<P class="p167 ft12">Uran innebär en särskild risk i samband med utvinning ur alunskiffer eftersom den och dess dotterisotoper är radioaktiva.</P>
<P class="p66 ft15">Uran i alunskiffer kan förekomma tillsammans med till exempel organiskt material, eller i uranmineral eller i apatit. Beroende på ura- nets källa och uppkommen kemisk miljö varierar uranets löslighet och mobilitet där oxidationstillståndet och komplexbildning har bety- delse. Uran är mobilt i sura pH förhållanden men kan bilda komplex med bland annat karbonater. Det medför att uran kan vara mobilt även under mer neutrala och alkaliska kemiska förhållanden. Även om låga koncentrationer av uran förekommer kan höga halter av uran förekomma i vattenlösning beroende på upplösningshastighet. Uranet är problematiskt men även dess radioaktiva döttrar såsom radium, radium och radon.</P>
<P class="p140 ft12">Uran i avfallet riskerar att oxidera och laka ut, och kan medföra att miljökvalitetsnormen i recipienten inte kan följas. Det är oklart vilka metoder som finns för att rena uranhaltigt vatten och sedan hantera avfallet. Erfarenheter från anrikning av svenska alunskiffrar visar på svårigheter att sekventiellt/samtidigt fastlägga uran och andra metaller från lakvattnet.</P>
<P class="p66 ft12">Uranhalter på <NOBR>100–300</NOBR> ppm (mg/kg) (det vill säga halter om 100– 300 gram uran per ton, eller <NOBR>0,01–0,03</NOBR> procent) är inte ovanligt i alun- skiffer, speciellt i delar av alunskifferlagerföljden i Västergötland, Närke och i förekomsterna i Jämtland och Tåsjöområdet i Väster- botten.<SPAN class="ft58">15 </SPAN>Uranhalterna är generellt lägre i Skåne, Östergötland och på Öland. I en eventuell process för utvinning av metaller och mine- ral ur alunskiffer kan halterna bli högre i avfallet beroende på hur an- rikningsprocessen utformas.</P>
<P class="p410 ft33">Stora utbredda malmkroppar, ofta flacka eller horisontella, med relativt låga halter malmmineral</P>
<P class="p68 ft9">Alunskiffer är en relativt ung bergart som inte har utsatts för så om- fattande omvandling och deformation. Det medför att den ligger i huvudsak i sin ursprungliga position, det vill säga horisontellt.</P>
<P class="p66 ft38">Brytning i alunskiffer innebär att stora mängder berg bryts. Efter- som förekomster av metaller och mineraler i alunskiffer ligger ytligt</P>
<P class="p316 ft63"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft62">Hessland & Armands (1978).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="p131dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371131x1.jpg/" id="p131img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">kan brytningen förväntas ske i dagbrott, men det kan också komma att ske genom underjordsbrytning. Till skillnad mot underjordsbryt- ning medför brytning i dagbrott att stora markområden tas i anspråk.</P>
<P class="p85 ft9">En eventuell risk kan vara att grundvattensänkningar inom in- fluensområdet skapar vittring och förorenar grundvattnet. Erfaren- heterna från utvinningen av uran i Ranstad på <NOBR>1960-talet</NOBR> visar att det föreligger en risk för att grundvattensänkning i dagbrott och in- fluensområdet i anslutning till dagbrottet kan leda till exponering av sulfidhaltiga material i dessa områden. Det innebär en risk för oxider- ing och utlakning av vittringsprodukter efter stängning och återställ- ning av grundvattennivån. Under de 30 år som dagbrottet i Ranstad pumpades torrt bildades ett influensområde på cirka tre kvadratkilo- meter. I detta område var skiffern utsatt för vittring och när grund- vattenytan höjdes tvättades dessa vittringsprodukter ut. Bottenvatt- net i det vattenfyllda dagbrottet anges därför ha innehållit relativt höga halter av metaller sommartid när sjön är skiktad.<SPAN class="ft64">16</SPAN></P>
<P class="p47 ft33">Lagrad sedimentär berggrund med relativt låg hållfasthet</P>
<P class="p244 ft15">Den låga hållfastheten hos alunskiffer (framför allt i södra och mellersta Sverige) leder till en förhållandevis hög andel finmaterial vid bryt- ning och krossning. Det kan skapa ökad lakbarhet av förekommande metaller i ett finkornigt avfall/restmaterial.</P>
<P class="p243 ft17"><SPAN class="ft17">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft55">Miljörisker kopplade till utvinningens olika steg</SPAN></P>
<P class="p142 ft12">Följande avsnitt beskriver de miljörisker som finns kopplade till ut- vinningen av metaller och mineral i alunskiffer.</P>
<P class="p85 ft9">I dag finns ingen utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer i Sverige. Det pågår däremot försök i laboratoriemiljöer (se av- snitt 5.3.1) för att utveckla nya metoder för att skilja ut ämnen från alunskiffer. Brytning av alunskiffer för fullskalig utvinning av metal- ler har i Sverige endast skett i Ranstad <NOBR>(1956–69),</NOBR> där brytningen avsåg uran, och endast vid ett fåtal platser internationellt. Övrig brytning har avsett framställning av alun (Andrarum <NOBR>1637–1906,</NOBR> Degerhamn <NOBR>1723–1890,</NOBR> Latorp <NOBR>1765–1890,</NOBR> med flera, samt kolväten (Kinnekulle</P>
<P class="p411 ft63"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft62">Det bör noteras att brytningen i Ranstad pågick under åren </SPAN><NOBR>1965–1969</NOBR> och att det är oklart med vilket tillstånd och vilka försiktighetsmått.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="p132dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371132x1.jpg/" id="p132img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13"><NOBR>1909–15).</NOBR> Skiffergas har utvunnits i Fornåsa, dock utan brytning av skiffer.</P>
<P class="p87 ft9">Sammanfattningsvis krävs en god karakterisering av alunskiffern för att kunna göra riskbedömningar. Det behövs inte enbart inför gruvdrift utan även inför anläggning av infrastruktur i områden med alunskiffer. Avfallet utgör den största miljörisken vid brytning i alun- skiffer, liksom vid annan gruvbrytning. Om problematiska mineral och metaller avskiljs minskar mängden avfall som kräver särskild efterbehandling. Mer kunskap behövs om i vilken utsträckning miljö- risker föreligger vid påverkade grundvatten och ytvatten i omkring- liggande områden (influensområden) som innehåller alunskiffer.</P>
<P class="p412 ft33">Metallutvinning från alunskiffer kan beskrivas som en process i fyra steg</P>
<P class="p405 ft15">Följande är utredningens sammanställning av miljörisker kopplade till utvinningens övergripande processteg. Informationen bygger på skriftliga underlag från, och diskussioner med utredningens exper- ter<SPAN class="ft100">17</SPAN>. Sammanställningen kan inte anses uttömmande, eftersom det finns brister i kunskapen om miljörisker, men den ger en bild av de främsta identifierade miljöriskerna. Undersökning och prospekter- ing medför normalt sett ringa miljörisker.</P>
<P class="p387 ft76">Figur 5.10 Steg vid metallutvinning</P>
<P class="p276 ft63">Källa: <NOBR>Ann-Marie</NOBR> Fällman.</P>
<P class="p413 ft63"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft62">Se inledningen av kapitel 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft17">1. Lösgörande av material från berggrunden</P>
<P class="p414 ft38">Ett första steg är att lösgöra material från berggrunden. Skifferbryt- ningen sker ofta i dagbrott med konventionell och beprövad teknik. Följande miljörisker föreligger i samband med detta moment:</P>
<P class="p415 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft84">Exponering av nya ytor (i dagbrott och av eventuellt gråberg) för luft och vatten kan påverka materialets lakbarhet och toxiska ämnen kan frigöras till vatten.</SPAN></P>
<P class="p416 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">Grundvattensänkning i influensområdet kan leda till att förekom- mande skiffer utsätts för vittring. När grundvattenytan höjs tvättas dessa vittringsprodukter ut och tillförs grundvattnet som förorenas. (Detta är inte specifikt för dagbrott utan gäller även för under- jordsbrytning).</SPAN></P>
<P class="p47 ft17">2. Hantering /lagring av lösgjort material</P>
<P class="p142 ft12">Hantering av materialet sker genom krossning och malning med konventionell och beprövad teknik. Följande miljörisker föreligger i samband med detta moment:</P>
<P class="p304 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">Exponering av nya ytor för luft och vatten kan påverka materia- lets lakbarhet och toxiska ämnen kan frigöras till vatten. Det bör noteras att om materialet hanteras i stängda system med åter- vinning av vatten minskar denna risk.</SPAN></P>
<P class="p47 ft17">3. Bearbetning av materialet</P>
<P class="p144 ft40">Med beaktande av alunskifferns sammansättning och egenskaper talar mycket för att storskalig metallutvinning sannolikt skulle base- ras på en våtkemisk metallavskiljning genom lakning (hydrometal- lurgisk processteknik), i vart fall med dagens teknik. Följande miljö- risk föreligger i samband med detta moment:</P>
<P class="p417 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft84">Okontrollerad spridning av laklösning, slam, skifferrester, kemi- kalier med mera från bearbetningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft17">4. Hanteringen av utvinningsavfall / efterbehandling</P>
<P class="p139 ft12">Sista steget är hantering av avfallet och efterbehandling. Det gäller såväl utvinningsavfall från lösgörandet av materialet från jordskor- pan som utvinningsavfall från bearbetningen av det utvunna mate- rialet. Följande miljörisker finns vid detta moment:</P>
<P class="p418 ft38"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft142">Fortsatt vittring av processad skiffer samt slam som deponerats, ovan jord (deponi) eller under jord (till exempel igenfyllnad av dagbrott). Spridning av utlakade metaller till ytvatten och grund- vatten och transport till närområde, fjärrområde, recipient.</SPAN></P>
<P class="p419 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft106">Okontrollerad spridning av processlösningar (laklösningar, pro- cesskemikalier med mera) som kort- eller långsiktigt deponerats.</SPAN></P>
<P class="p152 ft33">Preventiva åtgärder</P>
<P class="p68 ft9">Den mest förekommande efterbehandlingsmetoden i Sverige är att täcka det kvarvarande utvunna materialet (avfallet) innehållande sul- fider med ett tätslutande skikt för att begränsa syre- och vattentrans- porter genom massorna. De sulfider som inte har skiljts ut under an- rikningsprocessen hamnar i anrikningssanden, det vill säga i det avfall som uppstår efter anrikningsprocessen (fysisk och kemisk separation).</P>
<P class="p66 ft15">Laklösningar från alunskiffer innehåller sannolikt bland annat sva- vel och metaller. En del av dem kan extraheras och eventuellt åter- vinnas. Återstoden bör stabiliseras och deponeras säkert.</P>
<P class="p124 ft12">Exempel på åtgärder som kan vidtas för att minska den långsik- tiga utlakningen av sulfider i deponi är:</P>
<P class="p361 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">Tätslutande täckning av material som hindrar syre och vatten att infiltrera</SPAN></P>
<P class="p420 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Tillföra buffrande ämnen</SPAN></P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">Eliminera eller inhibera järnsulfiderna.</SPAN></P>
<P class="p391 ft12">Om lakningen inte, eller endast delvis, löser upp de förekommande sulfiderna, kommer rester av sulfider och andra mineral finnas kvar i de lakade massorna. Dessa massor kan komma att behöva omhän- dertas för att hindra eller begränsa utlakning av sulfidernas vittrings- produkter under deponeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft13">Genom bearbetning i slutna system minskar risken för läckage av förorenat vatten.</P>
<P class="p72 ft12">Utlakning av metaller beror på i vilka mineral de förekommer och mineralets vittringsbenägenhet. Utlakningsbenägenhet beror också på vilken lakvätska eller annan extraktionsmetod som används, samt volym av massor och vilka avfall som genereras.</P>
<P class="p422 ft12">Det krävs god kunskap om mineralogin, spårmetallernas fördel- ning i mineral, mineralernas förekomst och deras lakbarhet både för att genomföra effektiv utvinning av metaller och för riskbedömning. För att tidigt kunna bedöma miljöriskerna utifrån metall- och sul- fidinnehåll genomförs så kallade statiska tester där man bedömer <NOBR>syra-potentialen</NOBR> utifrån halten av sulfider samt den neutraliserings- potential som bergmassa har.</P>
<P class="p423 ft9">För att bedöma reaktionshastigheten för oxideringen av sulfiderna genomförs kinetiska tester exempelvis fuktkammarförsök, vilket inne- bär att man oxiderar och lakar materialet i cykler under längre tid. I vissa fall krävs långsiktig utvärdering för att kunna påvisa vad som händer på grund av reaktionskinetiken. Exempel inom gruvindustrin visar på att även vid höga halter sulfider kan dessa reaktioner vid lak- ning i laborativ miljö ta lång tid. Begränsningar med dessa kinetiska tester är att det är en liten mängd och finkornigt krossat material som används. Vidare sker oxideringen under optimala kemiska förhål- landen med avseende på temperatur, syretillgänglighet och fukt. Vid uppskalning av utvinningen behöver även andra faktorer beaktas som till exempel sekundära vittringsprodukter som inte är kvar i fuktkam- marförsöken. Dessa omständigheter gör det svårare att skala upp verk- samheten. Alunskiffrar i Sverige innehåller dessutom en varierad mängd sulfider, vilket sammantaget gör att provtagning/provberedning och den valda testdesignen kan få en stor inverkan på testresultaten. Genom att kombinera modellering och detaljerad karakterisering kan geokemiska modeller upprättas, men uppbyggande av modell tar tid och måste baseras på observationer. Fältförsök är vanligt som kom- plement till laboratoriets kinetiska lakförsök där mer realistiska för- hållanden råder. Det saknas i dag standardiserade fältmetoder för att göra detta.</P>
<P class="p170 ft38">Det pågår forskning kring stabilisering av metaller det vill säga åtgärder som minskar ämnens mobilitet/förmåga att vittra, som kom- plement till täckning samt mer avancerad karakterisering av material, vilket är avgörande vid bedömning av ett materials miljörisk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft17"><SPAN class="ft17">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft55">Kunskapsluckor</SPAN></P>
<P class="p64 ft12">Kunskapen om miljörisker i samband med utvinning ur alunskiffer är begränsad. Det beror dels på bristande erfarenheter av brytning i alunskiffer i modern tid, dels på att det saknas mer detaljerad kun- skap om alunskifferns sammansättning och hur dess ämnen reagerar under olika förutsättningar.</P>
<P class="p66 ft38">Utredningen har identifierat kunskapsluckor inom tre områden av betydelse för möjligheten att kunna bedöma vilka miljörisker som kan uppstå vid utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer. Sam- manställningen gör inte anspråk på att vara uttömmande.</P>
<P class="p186 ft33">Kunskap om bearbetningsmetoder/återställning/miljöpåverkan</P>
<P class="p68 ft9">Myndigheter behöver få ökad kunskap om möjliga metoder för att skilja ut eller koncentrera ämnen eller material från utvunnet mate- rial och metoder för att hantera avfallet från dessa processer – samt deras miljöpåverkan för att kunna fatta välgrundade beslut i tillstånds- processen. Utskiljning och koncentrering av ämnen i alunskiffer skil- jer sig metodmässigt åt från pågående bearbetning av andra bergarter i Sverige. Alunskifferns komplexa sammansättning gör också miljö- riskerna mer svårbedömda. Därför behövs mer kunskap om metoder för att skilja ut eller koncentrera ämnen från alunskiffer och dess miljö- risker. Den frågan relaterar till kunskapsområdena som anges nedan.</P>
<P class="p66 ft12">Ett sätt att öka kunskapen om bland annat möjliga metoder för att skilja ut eller koncentrera ämnen eller material från utvunnet mate- rial och miljöpåverkan vid utvinning i Sverige är att studera naturlig miljöpåverkan från alunskiffer, utvinningsmetoder och miljöpåver- kan vid tidigare och pågående projekt nationellt och globalt. Även här finns kunskapsluckor.</P>
<P class="p424 ft9">När det gäller uran behövs mer kunskap om vilka metoder som finns för att rena uranhaltigt vatten och sedan hantera avfallet. Hur olika typer av hantering av bergmaterialen påverkar frisättningen av uran, som till exempel krossning och malning behöver även undersökas. Erfarenheter från anrikning av svenska alunskiffrar visar på svårigheter att fastlägga uran och andra metaller från lakvattnet. I vattenlösning är ytterligare kunskap nödvändig för uranets speciering, mobilitet, toxi- citet, biotillgänglighet och ackumulering samt hur man stabiliserar uran i vattenlösning och i slam. Kombinationen av sulfat och orga-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">niskt materials påverkan på uranets mobilitet är relativt okänt. Detta behövs det mer kunskap om.</P>
<P class="p332 ft12">Eftersom det behövs mer kunskap om processer för att skilja ut eller koncentrera ämnen från utvunnet material och dess miljökon- sekvenser bör kunskap inhämtas från relevanta internationella projekt med utvinning av innovationskritiska metaller och mineral ur svarta skiffrar och alunskiffer. I detta ingår även kunskapsinhämtning av metodik för återställning.</P>
<P class="p47 ft33">Kunskap om alunskifferns kemiska och mineralogiska karaktär</P>
<P class="p83 ft9">Utlakningen av förorenande ämnen och förändring av den kemiska miljön är det som utgör de största miljöriskerna vid utvinning ur alun- skiffer. Såväl kombinationen av olika ämnen som den kemiska miljön som uppkommer påverkar ämnenas lakbarhet. Det finns ett behov av att ytterligare undersöka och analysera alunskifferns kemiska och mineralogiska karaktär. Det finns en första översiktlig kvantifiering och beräkning av ett antal grundämnen från olika lokaler som visar på skillnader. Fördjupade kartläggningar saknas däremot. Kunskapen är till exempel viktig som underlag för framtagande av bedömnings- grunder inom ramen för systemet för miljökvalitetsnormer för vatten.</P>
<P class="p262 ft12">Särskiljande för alunskiffer är det höga innehållet av organiskt mate- rial. Enligt utredningens experter behöver predikteringsmetoder ut- vecklas som kan förutse det organiska materialets påverkan på andra ämnen.</P>
<P class="p62 ft12">Förekomsten av innovationskritiska metaller och mineral i alun- skiffer jämfört med andra bergarter är heller inte kartlagd.</P>
<P class="p47 ft33">Kunskap om alunskifferförekomsters miljöpåverkan</P>
<P class="p83 ft9">Det finns data som visar på viss naturlig påverkan på mark och grund- vatten i anslutning till de områden där det förekommer alunskiffer, utan att någon brytning har skett. Befintliga data visar på risk för markradon, förhöjda halter av svavel och metaller i brunnsvatten. Det skulle behövas mer kunskap om de naturliga mark- och grund- vattenförhållandena i anslutning till ytvatten- och alunskifferföre- komster, till exempel när det gäller grundvattenkvalitet, <NOBR>mark-kemi,</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">biogen gas och markradon. Detta inkluderar även kunskap om effek- ten av grundvattensänkningar.</P>
<P class="p319 ft12">Kunskap om ursprungsförutsättningarna är inte bara relevant i samband med gruvverksamhet, utan även i samband med till exempel borrning (efter energi och vatten), infrastrukturbyggande och livs- medelsproduktion.</P>
<P class="p152 ft41"><SPAN class="ft41">5.5</SPAN><SPAN class="ft53">Miljöpåverkan från historisk brytning</SPAN></P>
<P class="p285 ft12">Följande avsnitt beskriver den verksamhet som historiskt har be- drivits i Sverige avseende brytning i alunskiffer. Råvarorna som ut- vanns var andra än de som nu har aktualiserat frågan om utvinning i alunskiffer. Utvinningsmetoderna skiljer sig därmed också. Den miljö- lagstiftning som vi har i dag fanns heller inte.</P>
<P class="p66 ft12">Alunskiffer har varit en viktig råvara under Sveriges industriella historia. Skiffern har använts som bränsle i fältugnar för kalkbrän- ning, som råvara till alunframställning, till skifferoljetillverkning, till lättbetong, för utvinning svavel och kväve, och för utvinning av uran. Utvinningen pågick från mitten av <NOBR>1600-talet</NOBR> till slutet av <NOBR>1960-talet.</NOBR> De huvudsakliga områdena för utvinning var i kronologisk ordning; Andrarum i Skåne, Degerhamn på Öland med Lovers bruk söder om Kalmar, Latorp i Närke, Kinnekulle i Västergötland, Kvarntorp i Närke och Ranstad i Västergötland.</P>
<P class="p65 ft12">Alunskiffern har brutits i dagbrott oavsett vilka ämnen som skulle utvinnas ur den under olika tider. Dagbrottet vid <NOBR>Kinne-Kleva</NOBR> kom att kombinerades med underjordsbrytning. Dagbrotten har varit av olika storlek, men har på sina håll nått storlekar på 100 m djup och kilometer i längd.</P>
<P class="p66 ft9">Vid den tidiga utvinningen, som började i mitten på <NOBR>1600-talet</NOBR> och bedrevs fram till början av <NOBR>1900-talet,</NOBR> utvanns ett kaliumalu- miniumsalt (alun) ur skiffern. Den framställdes för en mängd olika ändamål, till exempel medicinska och för färgning och garvning av skinn. Skiffern användes även tidigt för sitt organiska innehåll som bränsle även för att bränna kalksten i kalkugnar till att framställa bränd kalk. Under <NOBR>1920-talet</NOBR> påbörjades försöksdrift med att utvinna olja ur skiffern, skifferolja. Från <NOBR>1930-talet</NOBR> och fram till 1966 utvanns skiffer- olja som delades upp i eldningsolja, bensin, flygbränsle och gasol. Även svavel och kväve utvanns ur dessa processer. Skifferaskan, som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft12">består av bränd skiffer och kalksten, var även huvudingrediens i lätt- betong. Uranoxid utvanns ur alunskiffer i Ranstad på <NOBR>1960-talet,</NOBR> men en del uran togs även fram vid ett uranextraheringsverk som byggdes 1953 i Kvarntorp.</P>
<P class="p425 ft17"><SPAN class="ft17">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft55">Redogörelse om miljöskador från tidigare brytningsområden</SPAN></P>
<P class="p426 ft40">Nedan följer en sammanställning av informationen om miljöskador i huvudområdena från tidigare brytning i alunskiffer. Utredningens expert <NOBR>Ann-Marie</NOBR> Fällman har gjort en preciserad sammanställning av informationen för respektive fall, som redovisas i bilaga 8.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="p140dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371140x1.jpg/" id="p140img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-137px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p427 ft25"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-137px;margin-bottom:137px;" class="p427 ft25"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-68px;margin-bottom:68px;" class="p427 ft25"><![endif]>140</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr9 td107"><P class="p25 ft76">Tabell 5.3</P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td109"><P class="p428 ft76">Sammanställning av huvudområden för tidigare utvinning ur alunskiffer i Sverige</P></TD>
<TD class="tr9 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td114"><P class="p428 ft63">Från <NOBR>1600-talet</NOBR> till <NOBR>1970-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td117"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td118"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td119"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td118"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td120"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td118"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td121"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td123"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr26 td110"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr25 td124"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td125"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft145"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td126"><P class="p429 ft146">Tidpunkt för</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft145"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td76"><P class="p25 ft146">Omfattning av</P></TD>
<TD class="tr19 td111"><P class="p25 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p25 ft146">Metod för efterbehandling</P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p430 ft146">Användningen av marken</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p25 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr19 td111"><P class="p25 ft145"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td127"><P class="p25 ft147">Dokumenterad miljöpåverkan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td126"><P class="p429 ft76">utvinning</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p25 ft76">utvinning /avfall</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p430 ft21">efter att brytningen avslutats</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td117"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td119"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td121"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td122"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td123"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td129"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td130"><P class="p182 ft63">Andrarum,</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td132"><P class="p25 ft3"><NOBR>1637–1912</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td133"><P class="p25 ft3">Totalt bröts</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p25 ft63">Inga åtgärder är genomförda.</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p430 ft3">Skogsmark och betesmark.</P></TD>
<TD class="tr14 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td137"><P class="p25 ft63">Området är påverkat med slagg-</P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td139"><P class="p182 ft148">Tomelilla</P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td141"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p25 ft150">2 miljoner ton skiffer,</P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td144"><P class="p430 ft151">Alunbruket är ett turistmål. Inom</P></TD>
<TD class="tr27 td110"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td145"><P class="p25 ft150">högar och dagbrott. Spridningsrisk</P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td139"><P class="p182 ft3">kommun</P></TD>
<TD class="tr17 td140"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td141"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td142"><P class="p25 ft3">uppskattningsvis</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td143"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td144"><P class="p430 ft63">påverkansområdet finns även</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td145"><P class="p25 ft63">till grundvatten är måttliga, men</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td141"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td111"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td143"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td139"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td142"><P class="p25 ft154">1,5 miljoner m<SPAN class="ft153">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td143"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td144"><P class="p430 ft154">jordbruksmark.</P></TD>
<TD class="tr10 td110"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td145"><P class="p25 ft63">mycket stora till ytvatten. Sprid-</P></TD>
<TD class="tr10 td146"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td142"><P class="p25 ft63">förorenade massor</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td144"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td145"><P class="p25 ft3">ningen har inte undersökts</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td139"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td140"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td140"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr16 td140"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td143"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td137"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft81">Degerhamn,</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft155">1723 – cirka</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr19 td148"><P class="p25 ft155">Arean för rödfyren</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p25 ft25">Inga fysiska åtgärder är genom-</P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p430 ft71">Påverkansområdet består i dag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td149"><P class="p25 ft155">Förhöjda halter av barium,</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft81">Mörbylånga</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td126"><P class="p431 ft154">1930</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td76"><P class="p25 ft154">uppgår till cirka.</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p25 ft81">förda. De administrativa åtgärder</P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p430 ft154">av bebyggelse och tätort.</P></TD>
<TD class="tr10 td110"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td150"><P class="p25 ft154">kadmium, koppar och nickel i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p182 ft3">kommun</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p25 ft3">700 000 m<SPAN class="ft153">2 </SPAN>med</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p25 ft25">som har genomförts rör informa-</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td150"><P class="p25 ft63">ytvatten med risk för ekotoxiko-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td107"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td76"><P class="p25 ft154">volym om cirka</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p25 ft63">tion och bestämmelser i över-</P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td110"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td150"><P class="p25 ft63">logiska effekter. De huvudsakliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p25 ft3">2 743 000 m<SPAN class="ft153">3</SPAN>.</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p25 ft3">siktsplan.</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td150"><P class="p25 ft25">föroreningselementen i rödfyren är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td150"><P class="p25 ft63">arsenik, kadmium, molybden, uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td107"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td148"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td110"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td150"><P class="p25 ft25">och vanadin föreligger i olika faser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td150"><P class="p25 ft63">i rödfyren och har således olika</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft63">lakbarhet. Den dominerande risken med rödfyren bedöms vara för- knippad med arsenik och dess cancerogenitet. Intag av jord och hudkontakt bedöms vara möjliga exponeringsvägar. Spridning via damning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-172px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p433 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-172px;margin-bottom:172px;" class="p433 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-86px;margin-top:86px;margin-right:-86px;margin-bottom:86px;" class="p433 ft63"><![endif]>Kunskapssammanställning</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-348px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p434 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-348px;margin-bottom:348px;" class="p434 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-174px;margin-top:174px;margin-right:-174px;margin-bottom:174px;" class="p434 ft63"><![endif]>2020:71 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="p141dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371141x1.jpg/" id="p141img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr7 td126"><P class="p25 ft76">Tidpunkt för</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p25 ft76">Omfattning av</P></TD>
<TD class="tr7 td151"><P class="p25 ft76">Metod för efterbehandling</P></TD>
<TD class="tr7 td152"><P class="p25 ft76">Användningen av marken</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p25 ft31">Dokumenterad miljöpåverkan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td126"><P class="p25 ft76">utvinning</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p25 ft76">utvinning /avfall</P></TD>
<TD class="tr7 td151"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td152"><P class="p25 ft21">efter att brytningen avslutats</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-126px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p435 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-126px;margin-bottom:126px;" class="p435 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-63px;margin-top:63px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="p435 ft63"><![endif]>2020:71 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr14 td154"><P class="p182 ft3">Latorp,</P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p436 ft3"><NOBR>1796–1920-</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td142"><P class="p25 ft3">Rödfyren omfattar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p182 ft154">Örebro</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p436 ft154">talet</P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p25 ft63">825 000 m<SPAN class="ft68">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft63">på cirka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p182 ft154">kommun</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td156"><P class="p25 ft63">150 000 m<SPAN class="ft68">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft154">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td154"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td155"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td142"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td142"><P class="p25 ft154">Latorp och totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td156"><P class="p25 ft63">120 000 m<SPAN class="ft68">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p25 ft3">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td160"><P class="p25 ft3">Örsta.</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td155"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr9 td164"><P class="p25 ft63">Inga åtgärder är genomförda.</P></TD>
<TD class="tr6 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p25 ft3">I dag utgörs området av</P></TD>
<TD class="tr6 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td165"><P class="p25 ft63">Det förekommer mycket höga</P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td164"><P class="p25 ft155">skogsmark och rödfyrstäkt.</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td167"><P class="p25 ft25">halterna av arsenik, bly och zink i</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td34"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td34"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td168"><P class="p25 ft151">vattenmossa i ån som avvattnar</P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td168"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td34"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td34"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td168"><P class="p25 ft156">området och allvarliga eller</P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td168"><P class="p25 ft81">måttligt höga halter av koppar och</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td168"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft63">nickel. Utlakning av metaller till grundvatten är oklart.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft71">Kinnekulle,</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft155">Cirka 1767–</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td148"><P class="p25 ft155">Det har funnits ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td169"><P class="p182 ft3">Götene</P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p25 ft3"><NOBR>1960-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p25 ft63">vinning vid 16 olika</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft154">kommun</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td148"><P class="p25 ft154">lokaler.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td169"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft63">Kvarntorp,</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p25 ft63">Sent <NOBR>1700-tal–</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td142"><P class="p25 ft154">Totalt bröts</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft154">Kumla</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p25 ft154"><NOBR>1970-talet</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td142"><P class="p25 ft154">50 miljoner ton</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td170"><P class="p182 ft3">kommun</P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td141"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td142"><P class="p25 ft3">skiffer.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td147"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td170"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td147"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft63">Inga åtgärder är genomförda.</P>
<P class="p438 ft157">Några dagbrott har fyllts igen helt eller delvis och vattenfyllts. Återfyllning har gjorts med alun- skiffer och orsten, skifferkoks och skifferaska samt jordavrymnings- massor. Utfyllnadsmassorna är delvis av större fragment och grovkorniga sediment och har därför hög genomsläpplighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_3">
<P class="p0 ft158">Industrimark motorbana, skogsmark, bostadshus, tätort, jordbruksmark och betesmark.</P>
<P class="p439 ft135">Vissa dagbrott har använts för krossverksamhet. Kvarntorps- högen används som skidbacke och för konstutställning ”Konst på hög”. Ett igenfyllt dagbrott används som golfbana.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_4">
<P class="p440 ft135">Spridningsrisken för miljöfarliga ämnen bedöms på vissa platser hög och måttlig på andra platser.</P>
<P class="p101 ft158">Det saknas en generell bedömning av området, men de undersök- ningar som har gjorts visar på varierad påverkan. Förorenings- nivån är mycket hög, men sprid- ningsförutsättningarna är begränsade.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr29 td171"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-29px;margin-top:-68px;margin-right:-1px;margin-bottom:68px;" class="p441 ft25"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:-68px;margin-right:-31px;margin-bottom:98px;" class="p441 ft25"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-53px;margin-right:-16px;margin-bottom:83px;" class="p441 ft25"><![endif]>141</P></TD>
<TD class="tr21 td172"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-88px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p442 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:25px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:113px;" class="p442 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-32px;margin-top:57px;margin-right:-81px;margin-bottom:56px;" class="p442 ft63"><![endif]>Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td174"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="p142dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371142x1.jpg/" id="p142img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-137px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p427 ft25"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-137px;margin-bottom:137px;" class="p427 ft25"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-68px;margin-bottom:68px;" class="p427 ft25"><![endif]>142</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr7 td126"><P class="p25 ft76">Tidpunkt för</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p25 ft76">Omfattning av</P></TD>
<TD class="tr7 td152"><P class="p25 ft76">Metod för efterbehandling</P></TD>
<TD class="tr7 td151"><P class="p25 ft76">Användningen av marken</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p25 ft31">Dokumenterad miljöpåverkan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td126"><P class="p25 ft76">utvinning</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p25 ft76">utvinning /avfall</P></TD>
<TD class="tr7 td152"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td151"><P class="p25 ft21">efter att brytningen avslutats</P></TD>
<TD class="tr7 td153"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-172px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p433 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-172px;margin-bottom:172px;" class="p433 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-86px;margin-top:86px;margin-right:-86px;margin-bottom:86px;" class="p433 ft63"><![endif]>Kunskapssammanställning</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr9 td154"><P class="p182 ft3">Ranstad,</P></TD>
<TD class="tr9 td175"><P class="p436 ft3"><NOBR>1965–1969</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p436 ft3">Provbrytning av</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p25 ft25">Dagbrottet och lakrestdeponin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p182 ft63">Skövde och</P></TD>
<TD class="tr10 td175"><P class="p436 ft154"><NOBR>(FoU-verk-</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td176"><P class="p436 ft154">1,5 miljoner ton</P></TD>
<TD class="tr10 td177"><P class="p25 ft25">efterbehandlades <NOBR>1990–1993.</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p182 ft63">Falköpings</P></TD>
<TD class="tr10 td175"><P class="p436 ft63">samhet bedrevs</P></TD>
<TD class="tr10 td176"><P class="p436 ft154">alunskiffer</P></TD>
<TD class="tr10 td177"><P class="p25 ft63">Metoden som valdes var en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p182 ft63">kommuner</P></TD>
<TD class="tr10 td175"><P class="p436 ft154"><NOBR>1969–1987)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td176"><P class="p436 ft154">genomfördes för</P></TD>
<TD class="tr10 td177"><P class="p25 ft63">kombination av kvalificerad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td175"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td176"><P class="p436 ft154">utvinning av uran.</P></TD>
<TD class="tr10 td177"><P class="p25 ft154">täckning, aktiv rening och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td175"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td176"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td177"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td154"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td175"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td176"><P class="p436 ft156">Lakrestdeponin vid</P></TD>
<TD class="tr28 td177"><P class="p25 ft156">uppfyllnad av dagbrottet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td175"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td176"><P class="p436 ft63">Ranstad innehåller</P></TD>
<TD class="tr10 td177"><P class="p25 ft63">Dagbrottet fylldes delvis med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td154"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p436 ft63">ungefär 1,6 miljoner</P></TD>
<TD class="tr7 td177"><P class="p25 ft25">skifferrester som täcktes med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td175"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td176"><P class="p436 ft154">ton avfall.</P></TD>
<TD class="tr10 td177"><P class="p25 ft63">morän. Därefter vattenfylldes</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td154"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td175"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td176"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td177"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td175"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td176"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td177"><P class="p25 ft81">dagbrottet mellan hösten 1991</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td154"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td175"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td176"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td177"><P class="p25 ft81">och våren 1993 genom naturlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td154"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td175"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td176"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td177"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td178"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td179"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td180"><P class="p25 ft3">infiltration av grundvatten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td154"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td175"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td176"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td181"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft135">Området med och kring lakrest- deponin är sedan 2018 ett miljöriskområde beslutat av länsstyrelsen med inskränkningar i markanvändningen för att skydda efterbehandlingsåtgärderna. Dagbrottet är vattenfyllt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<P class="p0 ft157">Miljömålen för åtgärderna är upp- fyllda sedan 2005 och efter- behandlingsåtgärderna anses ha gett avsedd effekt. Utvärderingen från 2005 konstaterade att lak- restdeponin bidrog till ett litet men signifikant tillskott av U till recipienten Marbäcken. Lakrest- områdets påverkan på recipien- terna bedömdes vara avsevärt mindre än den från dagbrottssjön. De lokala miljömål som definierats för ett antal metaller vid utflödet till Marbäcken konstaterades vid utvärderingen 2005 vara uppfyllda från och med år 1998. Dagbrotts- sjön bidrar till ett signifikant tillskott av framför allt U och Ni till ytvattenrecipienten. Uranutsläppet minskar i ganska långsam takt men det går hela tiden åt rätt håll.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_4">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-301px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p443 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-301px;margin-bottom:301px;" class="p443 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-151px;margin-top:151px;margin-right:-150px;margin-bottom:150px;" class="p443 ft63"><![endif]>SOU</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p0 ft63"><SPAN class="ft159">Källa: </SPAN>Se detaljerad redogörelse i bilaga 8. Genomförd av <NOBR>Ann-Marie</NOBR> Fällman, Naturvårdsverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-26px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p444 ft71"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p444 ft71"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:13px;margin-right:-13px;margin-bottom:13px;" class="p444 ft71"><![endif]>2020:71</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="p143dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371143x1.jpg/" id="p143img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft9">Efter såväl aluntillverkningen som kalkbränning och oljeutvinningen kvarstår skifferaska som ett restmaterial som innehåller höga halter av tungmetaller med ursprung i alunskiffern. Den kallas rödfyr vid aluntillverkningen och kalkbränning. Alunrödfyren är potentiellt syra- bildande eftersom halten buffrande mineral är låg. Den saknar kalk- rödfyrens kalkinblandning. Vid vardera av de större alunbruken ligger någon till några miljoner kubikmeter rödfyr lagrat. Kvarntorpshögen innehåller 40 miljoner kubikmeter, huvudsakligen skifferaska. Lak- restdeponin vid Ranstad innehåller 1,6 miljoner ton avfall varav cirka 1 miljon ton är lakad alunskiffer. Utöver dessa avfallsmängder har dag- brotten på många ställen fyllts igen med gråberg och skifferrester, skifferaska och andra avfall från verksamheten.</P>
<P class="p70 ft9">Lakrestdeponin och dagbrottet vid Ranstad efterbehandlades i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Åtgärderna anses ha gett avsedd effekt och miljö- målen för åtgärderna är uppfyllda sedan 2005. Täckningen av lakrest- deponin motsvarar i mycket dagens teknik för kvalificerad täckning av gruvavfall. Sedan det vattenfyllda dagbrottet började brädda har utsläppen av metaller minskat. Uranutsläppet minskar i långsam takt.</P>
<P class="p423 ft9">Övriga områden har inventerats och klassats inom länsstyrel- sernas inventeringar av förorenade områden enligt MIFO – metodik för inventering av förorenade områden<SPAN class="ft64">1</SPAN>. Dagbrotten har ibland åter- fyllts med skiffer, skifferaska och annat avfall från verksamheten och därefter naturligt vattenfyllts. Efterbehandlingar i dagens mening har inte genomförts. De flesta områden klassas som områden som bedöms innebära stor risk för människors hälsa och miljön i dag och i fram- tiden, ett område bedöms medföra mycket stor risk och några mindre områden samt ett dagbrott medför måttlig risk.</P>
<P class="p369 ft9">Den totala mängden föroreningar och föroreningsnivån på dessa områden är stor enligt bedömningarna i <NOBR>MIFO-inventeringarna.</NOBR> Av- fallen innehåller metaller och andra ämnen med mycket hög eller hög farlighet enligt bedömningarna, ofta i mycket stora mängder efter- som det är stora mängder avfall. Till exempel anges att förorenings- nivån i Kvarntorpshögen mycket hög av arsenik och molybden och stor av kadmium, kvicksilver, nickel, tallium och vanadin. I Deger- hamnsområdet bedöms den dominerande risken med rödfyren vara</P>
<P class="p445 ft25"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft75">Naturvårdsverket (1999). </SPAN><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/%20Fororenade-omraden/Att-inventera-fororenade-omraden">www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/</A></NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/%20Fororenade-omraden/Att-inventera-fororenade-omraden"> </A><NOBR><A href="http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/%20Fororenade-omraden/Att-inventera-fororenade-omraden">Fororenade-omraden/Att-inventera-fororenade-omraden.</A></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="p144dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371144x1.jpg/" id="p144img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft13">förknippad med arsenik och dess cancerogenitet.<SPAN class="ft74">2 </SPAN>Intag av jord och hudkontakt bedöms vara möjliga exponeringsvägar.</P>
<P class="p140 ft9">Vittringen gör även att ämnen kan övergå till mera instabila faser och därmed även kan medföra större miljö- och hälsorisker. För- utom vittring i avfallen kan även frilagda alunskifferytor i dagbrotten vittra. I områdena utanför brytningen kan avsänkningen av grund- vatten ha medfört vittring av alunskiffer och förhöjda halter i grund- vattnet vilket var fallet kring Ranstads dagbrott.</P>
<P class="p124 ft12">Spridningen av föroreningar skiljer sig åt mellan objekten och kan ske såväl genom utlakning som från damning. Vid ett område bedöms arsenik och vanadin spridas via damning i större grad än via utlakning till grund- och ytvatten.</P>
<P class="p66 ft12">Lokalt kan halterna i ytvatten av utlakade ämnen överstiga de nivåer där effekter kan ses på vattenorganismer, detta gäller exempelvis för kadmium, koppar, nickel och uran<SPAN class="ft58">3</SPAN>. Vid ett annat område uppmättes mycket höga halter av arsenik, bly och zink i vattenmossa som pla- cerats ut i den å som avvattnar området<SPAN class="ft58">4</SPAN>. Grundvattnet kan också vara påverkat i anslutning till rödfyren. Vid något område bedömdes dess- utom grundvattnet ha mycket hög känslighet. Alunskiffern i områ- dena kan dock innebära att det naturligt finns höga bakgrundshalter i grundvattnet.</P>
<P class="p447 ft17"><SPAN class="ft17">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft55">Information om innehåll i historiskt avfall från äldre alunskifferverksamhet</SPAN></P>
<P class="p323 ft9">Rödfyr är restprodukten efter bränning och bearbetning av alunskif- fer för kalkbränning samt framställning av alun och oljeutvinning. Avfallet deponerades i stora högar (rödfyrshögar) i anslutning till skifferbrotten och bruken. Rödfyr har även haft en viss spridd an- vändning bland annat som utfyllnadsmaterial, underlag till tennis- och löparbanor samt vägbeläggning. Förenklat kan man betrakta röd- fyr som en rest av bearbetad alunskiffer. Beroende på hur materialet har använts och bearbetas kan rödfyrshögar utöver bränd skiffer också innehålla rester av kalk, orsten och obränd skiffer.</P>
<P class="p140 ft9">Många svenska rödfyrshögar, utöver de som nämnts ovan, har in- venterats och riskklassats efter Naturvårdsverkets metodik för inven-</P>
<P class="p309 ft71"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft73">Länsstyrelsen Kalmar län (2005a).</SPAN></P>
<P class="p109 ft71"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft73">Länsstyrelsen Kalmar län (2005b).</SPAN></P>
<P class="p109 ft63"><SPAN class="ft68">4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">MIFO-historik,</SPAN></NOBR> Objekt Latorp 1 och 2 rödfyr <NOBR>(F1880-0177).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="p145dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371145x1.jpg/" id="p145img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p25 ft31">Kunskapssammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft15">tering av förorenade områden (MIFO), och uppgifter finns registre- rade i efterbehandlingsstödet (EBH) som är en nationell databas för förorenade områden. Det finns också ett en del vetenskapliga studier utförda av universitet, högskolor och miljökonsulter som innehåller viss information om rödfyrhögarnas kemiska status.</P>
<P class="p85 ft9">Rödfyr, precis som ursprungsmaterialet alunskiffer, kan innehålla giftiga ämnen. Studier har gjorts för att undersöka eventuella miljö- risker i rödfyrshögar och alunskiffer i till exempel Rörsberga, Tomten, och Uddagården<SPAN class="ft64">5</SPAN>, Degerhamn<SPAN class="ft64">6 7</SPAN>, Andrarum<SPAN class="ft64">8</SPAN>, Kvarntorp<SPAN class="ft64">9 10 11</SPAN>. Fokus för många av undersökningarna har varit att öka kunskapen om proces- ser relaterade till vittring, urlakning och transport av tungmetaller till omgivningar och ekosystem. I några fall har åtgärder för att minska miljöpåverkan från rödfyrshögar föreslagits.<SPAN class="ft64">12</SPAN></P>
<P class="p61 ft15">På grund av att materialet i rödfyr till en stor del består av bränd alunskiffer och innehåller sulfider så finns det likheter med avfall från sulfidmalmsbrytning. Ett av problemen med sulfidhaltigt gruv- avfall kan relateras till dess syrabildande potential. Det kan också vara problematisk i samband med rödfyrshögar. Genom kontakt med syre vittrar sulfidmineralen och det bildas ett surt och metallhaltigt lak- vatten som kan förorena yt- och grundvatten.</P>
<P class="p46 ft12">I Degerhamn har en studie påvisat att koncentrationen av vissa metaller (kadmium, nickel, zink) är betydligt högre i ovittrad ursprung- lig alunskiffer än i vittrad skiffer och rödfyr.<SPAN class="ft58">13</SPAN></P>
<P class="p62 ft12">I rödfyrshögar vid Andrarum visar analysresultaten däremot att innehållet av ett antal spårelement i rödfyren är högre än i analyserad alunskiffer, något som möjligtvis kan förklaras med koncentrations- effekter under bränningen.<SPAN class="ft58">14</SPAN></P>
<P class="p60 ft38">Generellt är tillgången till jämförbara kemiska och mineralogiska data på sammansättningen av själva rödfyrshögarna begränsad. Ett antal objekt är analyserade, men tillgången till rådata är en begrän- sande faktor. Undersökningar skiljer sig till exempel med hänsyn till</P>
<P class="p448 ft71"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft70">Envipro miljöteknik AB (2003), s. 93.</SPAN></P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft70">Länsstyrelsen Kalmar län (2005b), inkl. delrapporter.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft60">Falk H., Lavergren U. & Bergbäck B. (2006), s. </SPAN><NOBR>157–165.</NOBR></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">8</SPAN><SPAN class="ft60">Petterson A. (2011), s. 23.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft60">Karlsson L.E. (2013)., s. 93.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft60">Casserstedt, L., (2014), s. 34.</SPAN></P>
<P class="p449 ft67"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft160">Åhlgren K., Sjöberg V. Grawunder, A. Allard, B. & Bäckström M. (2020). </SPAN><NOBR>https://doi.org/10.1007/s10230-020-00665-y.</NOBR> (Nedladdad 5 juni 2020).</P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft60">Envipro miljöteknik AB (2003), s. 93.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft60">Falk H., Lavergren U. & Bergbäck B. (2006), s. </SPAN><NOBR>157–165.</NOBR></P>
<P class="p0 ft63"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft62">Petterson A. (2011), s. 23.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="p146dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B371146x1.jpg" style="width:433px;height:425px" id="p146img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Kunskapssammanställning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">analysmetod och vilka grundämnen som analyserats. I vissa fall rappor- teras endast sammanslagna medelvärdesanalyser.</P>
<P class="p87 ft9">Det ska noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2021 föreslår en ökning av SGU:s förvaltningsanslag för att under en två- årsperiod göra insatser för att öka möjlighet till återvinning av metal- ler vilket även innefattar kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral i sekundära källor. I satsningen föreslås också Natur- vårdsverket få ta del av medlen för att bidra till arbetet. Däremot fram- går inte specifikt att avfall från alunskiffer ska kartläggas.</P>
<P class="p450 ft76">Figur 5.11 Lokaliseringen av objekt som klassats som rödfyr i <NOBR>EBH-stödet</NOBR> (2014)</P>
<P class="p451 ft63">Källa: SGU. Underlagskartan är SGU:s översiktliga <NOBR>berggrunds-karta.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<P class="p0 ft16">6 Förslag</P>
<P class="p452 ft12">Utredningen ska förutsättningslöst analysera hur regelverket för ut- vinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas och lämna författningsförslag för detta. Analysen ska omfatta samtliga delar av prövningsprocessen. Utöver förslag till skärpning av regelverket får utredningen även föreslå åtgärder för att öka kunskapen om hantering av de miljörisker som är förknippade med metall- och mineralutvin- ning ur alunskiffer.</P>
<P class="p62 ft12">I det här kapitlet presenterar vi våra förslag på hur regelverket kan skärpas.</P>
<P class="p62 ft12">Vidare lämnar vi ett antal förslag till åtgärder för att möjliggöra ökad kunskap.</P>
<P class="p47 ft41"><SPAN class="ft41">6.1</SPAN><SPAN class="ft53">Utgångspunkter och slutsatser</SPAN></P>
<P class="p73 ft12">I kapitel 2 beskriver vi förutsättningarna för vårt arbete. Här följer några bedömningar och reflektioner som bakgrund till våra förslag. Vi har i vår analys av hur regelverket kan skärpas utgått från resultatet av den kunskapssammanställning som vi genomfört (se kapitel 5) samt från hur regelverket kring prövningsprocessen är uppbyggd (se kapitel 4).</P>
<P class="p47 ft33">Alunskifferns sammansättning och miljörisker vid utvinning</P>
<P class="p244 ft9">Sammanfattningsvis konstaterar vi att alunskiffer har en polymetal- lisk uppbyggnad och innehåller bland annat organiskt material, uran och sulfidmineral som potentiellt kan utgöra miljöriskfaktorer. Alun- skifferns sammansättning och egenskaper är inte enhetlig utan plats- specifik. Det avfall som uppkommer till följd av utvinning ur alun- skiffern är därför inte heller enhetligt. Det går därför inte att göra en</P>
<P class="p453 ft21">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft12">generell bedömning av vilka miljörisker som är förknippade med ut- vinning ur alunskiffer utan bedömningen måste baseras på förhållan- dena vid varje plats. Vår bedömning är att det heller inte går att iden- tifiera miljörisker som är unika enbart för utvinning ur alunskiffer. Alunskifferns komplexa sammansättning gör dessutom miljöriskerna svårbedömda.</P>
<P class="p124 ft12">Utifrån den kunskap som finns i dag bedömer vi att de största pro- blemen kommer att uppstå kring hanteringen av utvinningsavfallet, då det kan innehålla toxiska ämnen, inklusive uran, som kan lakas ut och förorena miljön.</P>
<P class="p124 ft12">Vi menar att det finns ett behov av ökad kunskap om alunskifferns naturliga påverkan på omgivande miljö och de miljörisker som är för- enade med utvinning ur den.</P>
<P class="p67 ft33">Analys av prövningsprocessen</P>
<P class="p317 ft12">Svensk miljölagstiftning bygger på generella regler som gäller för all miljöfarlig verksamhet och som tillämpas lika för alla. En prövning mot miljöreglerna görs sedan i det enskilda fallet. Verksamhetsutövare som inte kan visa att de miljökrav som ställs är uppfyllda beviljas inte tillstånd.</P>
<P class="p66 ft15">Vi har analyserat om det går att ställa särskilda miljökrav för ut- vinning ur alunskiffer, men kommit fram till att de enskilda miljö- risker som är förknippade med utvinningen inte är unika för bryt- ning i alunskiffer och att de omfattas av befintlig miljölagstiftning. Det kan också noteras att halterna av olika ämnen, och därmed en del av alunskifferns egenskaper, varierar vid olika platser.</P>
<P class="p66 ft12">Utredningens sammantagna bedömning är att regleringen i miljö- balken med förordningar, inklusive utvinningsavfallsförordningen, med de tillägg som är under beredning, är tillräcklig och relevant för att bedöma och hantera potentiella miljörisker vid undersökning och utvinning i alunskiffer. Vi anser inte att det är lämpligt att införa någon särskild reglering med miljökrav som enbart tar sikte på utvinning ur alunskiffer.</P>
<P class="p65 ft12">Vi ser positivt på de förslag som nu är under beredning, som bland annat innebär att avfallshanteringsplanens roll förtydligas och att det ställs högre krav på den ekonomiska säkerhet som verksamhetsut- övaren ska ställa för miljöriskerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft103">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft9">Vi föreslår vissa skärpta regleringar i minerallagen. Ett förslag inne- bär att en prövning av sökandens lämplighet ska göras vid ansökan om bearbetningskoncession. Minerallagen innehåller en bestämmelse om att det ska förordnas om behövlig utredning om någon söker koncession på en fyndighet i alunskiffer där bearbetningen kan medföra väsent- lig skada på jord- eller skogsbruket. Denna bestämmelse har inte till- lämpats. Utredningen föreslår att bestämmelsen förtydligas och att vägledande dokument tas fram för att underlätta tillämpningen. För att göra det möjligt för myndigheterna att identifiera och följa upp verksamhet som bedrivs i alunskiffer föreslås att upplysning om detta ska lämnas i ansökan om undersökningstillstånd och i ansökan om bearbetningskoncession. Därutöver föreslår utredningen ett antal åt- gärder med syfte att öka kunskapen om hantering av de miljörisker som är förknippade med metall- och mineralutvinning ur alunskiffer.</P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft55">Sammanfattning av utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p273 ft33">Förslag till skärpningar av regelverket</P>
<P class="p454 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Lämplighetsprövning av sökanden ska göras i bearbetningskon- cessionsärendet när ansökan avser bearbetning i alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p455 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">Förtydliganden för att underlätta en tillämpning av bestämmel- sen om att behövlig utredning ska vidtas om någon söker kon- cession på en fyndighet i alunskiffer där bearbetningen kan med- föra väsentlig skada på jord- och skogsbruket, och frågan inte kan bedömas på annat sätt</SPAN></P>
<P class="p456 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Tillägg att det ska framgå av ansökan om undersökningstillstånd och ansökan om bearbetningskoncession om verksamheten avser utvinning ur alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p457 ft33">Förslag om åtgärder för ökad kunskap om miljörisker vid utvinning i alunskiffer</P>
<P class="p143 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Databas om förekomster av alunskiffer samt dess sammansättning</SPAN></P>
<P class="p264 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft84">Databas om förekomst av innovationskritiska metaller och mine- ral i gruvavfall från alunskiffer</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft15"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft128">Forum för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte om miljö- risker vid utvinning av innovationskritiska metaller ur alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p386 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft107">Inrätta ett forskningsprogram med inriktning mot miljörisker vid utvinning i alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p152 ft41"><SPAN class="ft41">6.2</SPAN><SPAN class="ft53">Skärpningar av regelverket</SPAN></P>
<P class="p458 ft12">Prövningen av gruvverksamhet sker i två led. Frågan om bearbetnings- koncession, inklusive avvägningen enligt tredje och fjärde kapitlet i miljöbalken, prövas enligt minerallagen, medan miljöfrågorna prövas i ett sammanhang, inom ramen för tillståndsprocessen enligt miljö- balken.</P>
<P class="p66 ft9">En grundläggande legal utgångspunkt är att författningsbestäm- melser är generella och tillämpas lika för alla. Myndigheterna bedömer vid tillståndsprövningen i det enskilda fallet om de i lagstiftningen uppställda kraven uppfylls. Denna distinktion mellan generella regler och prövning i det enskilda fallet är viktig.</P>
<P class="p66 ft38">Prövningsprocessen är således utformad så att miljöbedömningen görs i det specifika fallet, utifrån generellt utformade regler. Författ- ningsreglerade bestämmelser som tar sikte enbart på vissa bergarter eller vissa tekniska lösningar (särreglering) bör generellt sett und- vikas i miljöbalken. Vi rekommenderar därför inte några särregleringar med specifika miljökrav som ska gälla enbart för utvinning ur alun- skiffer. Vi har vid vår genomgång av befintlig miljölagstiftning inte heller identifierat ett behov av ändrade eller ytterligare bestämmelser för att möjliggöra en ändamålsenlig miljöprövning av gruvverksam- het i alunskiffer. För att det ska vara möjligt att utvinna innovations- kritiska metaller och mineral i Sverige krävs ett flexibelt regelverk som medger att ny teknik kan prövas under miljömässigt acceptabla förhållanden. Vi föreslår däremot vissa skärpta regleringar i mineral- lagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="p151dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371151x1.jpg/" id="p151img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft103">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p459 ft20"><SPAN class="ft17">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft129">Förslag om prövning av sökandens lämplighet vid ansökan om bearbetningskoncession</SPAN></P>
<P class="p460 ft12"><SPAN class="ft90">Förslag: </SPAN>Utredningen föreslår att koncession för utvinning ur alun- skiffer får beviljas endast den som visar att den är lämplig att be- driva sådan bearbetning.</P>
<P class="p461 ft17">Gällande rätt</P>
<P class="p144 ft9">Av minerallagen framgår att undersökningstillstånd inte får beviljas den som uppenbarligen saknar möjlighet eller avsikt att få till stånd en ändamålsenlig undersökning, eller den som tidigare har visat sig olämplig att bedriva undersökningsarbete. Något lämplighetskrav på koncessionssökanden ställs inte, förutom om ansökan avser olja eller gasformiga kolväten. Koncession för bearbetning av olja eller gasfor- miga kolväten får endast beviljas den som visar att han eller hon är lämplig att bedriva sådan undersökning. Det finns också ett lämplig- hetskrav på den som genom överlåtelse från koncessionsinnehavaren förvärvar en koncession.</P>
<P class="p85 ft9">Minerallagen reglerar utvinning av vissa särskilt angivna konces- sionsmineral, men inte utvinning ur viss bergart. Det är därför inte möjligt att med nuvarande lagstiftning identifiera eller följa utvinning ur alunskiffer. Utredningen föreslår därför ett tillägg att det i ansökan om undersökningstillstånd och bearbetningskoncession ska anges om utvinningen avser utvinningen i alunskiffer, se vidare nedan under 6.2.3.</P>
<P class="p47 ft33">Bakgrund</P>
<P class="p48 ft12">Minerallagen innehöll tidigare en generell bestämmelse om att en förutsättning för koncession var att sökanden är lämplig att bearbeta fyndigheten. Denna bestämmelse togs bort 1993, förutom vad avser bearbetning av olja och gasformiga kolväten.</P>
<P class="p85 ft9">Skälet till att den generella regleringen togs bort är att den ansågs hämma utvecklingen av en livskraftig mineralindustri. Det ansågs att bestämmelsen inte bidrog till att skapa incitament för den prospek- teringsverksamhet som på lång sikt är en nödvändig förutsättning för att gruvdrift ska kunna finnas även i framtiden. Det noterades att det övergripande målet på mineralområdet är att skapa förutsättningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="p152dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371152x1.jpg/" id="p152img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft15">för en livskraftig mineralindustri i Sverige med såväl svenska som utländska aktörer. Eftersom svensk industri är beroende av en god försörjning med mineralråvaror, ansågs det vara av stor betydelse att näringspolitiken inom mineralområdet främjar nyttiggörandet av landets egna mineralresurser. Man framhöll även att detta givetvis måste ske inom ramen för ett i ett internationellt perspektiv kon- kurrensneutralt regelsystem. Kravet på sökandens lämplighet ansågs innebära en risk att man begränsade antalet aktörer till i stort sett de som redan bedrev prospektering och gruvdrift, vilket i sin tur kunde leda till att prospekteringsaktiviteten i landet skulle påverkas nega- tivt. I förarbetena anges bland annat följande:</P>
<P class="p158 ft3">Kravet på malmbevisning förutsätter kompetens och omfattande resur- ser hos sökanden. Att undersöka en fyndighet fram till bearbetnings- koncession kostar vanligtvis tiotals miljoner kronor. Till detta kan läg- gas att det ekonomiska utbytet av insatserna alltid är mycket osäkert. Endast cirka en procent av prospekteringsinsatserna leder till bearbetning. Härtill kommer att det vid tidpunkten för ansökan om bearbetnings- koncession sällan är klarlagt att fyndigheten är omedelbart brytvärd (se vidare avsnitt 4.2.2). Dessa förhållanden gör att det kan anses uteslutet att någon som inte har tekniska eller ekonomiska förutsättningar för att exploatera en fyndighet skulle kunna eller ens vilja försöka uppfylla kra- vet på malmbevisning.<SPAN class="ft68">1</SPAN></P>
<P class="p285 ft9">Kravet på lämplighet vid förvärv av bearbetningskoncession genom överlåtelse bibehölls då förvärvaren inte har presterat någon malm- bevisning, och inte heller på annat sätt behövt utsätta sig för det risk- tagande som ligger i all form av prospektering.<SPAN class="ft64">2 3</SPAN></P>
<P class="p66 ft12">Kravet på lämplighet behölls också vid utvinning ur olje- och gas- fyndigheter med hänvisning till att dessa verksamheter alltid är för- enade med avsevärda risker, och att verksamheten är särskilt riskfylld med avseende på miljön och arbetarskyddet. Vidare skulle själva fyn- digheten kunna äventyras genom ett oskickligt beteende till följd av bland annat bristande kompetens.<SPAN class="ft58">4</SPAN></P>
<P class="p462 ft71"><SPAN class="ft68">1</SPAN><SPAN class="ft73">Prop. 1992/93:238 s. 5 f.</SPAN></P>
<P class="p109 ft71"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft73">6 kap. 1 § minerallagen.</SPAN></P>
<P class="p109 ft61"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft72">Prop. 1992/93:238, s. 6 f.</SPAN></P>
<P class="p109 ft63"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 1992/93:238 s. 7.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="p153dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371153x1.jpg/" id="p153img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft103">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft33">Närmare om lämplighetsprövningen</P>
<P class="p142 ft12">Lämplighetskravet innebär att sökanden rent allmänt ska vara lämp- lig att bedriva bearbetning av det aktuella mineralet. Beträffande pröv- ningen av sökandens lämplighet framgår bland annat följande av för- arbetena.<SPAN class="ft58">5</SPAN></P>
<P class="p463 ft161">Från mineralpolitisk synpunkt är det viktigt att koncession endast med- delas den som har förmåga och avsikt att bearbeta fyndigheten. En malmbevisning kräver så stora ekonomiska och tekniska resurser att den som har förebragt sådan bevisning i allmänhet redan genom detta visar sin förmåga att bedriva ändamålsenlig bearbetning. Det bör vidare göras troligt att han verkligen har för avsikt att bearbeta fyndigheten. Beträf- fande redan etablerade gruvföretag kan lämpligheten i allmänhet bedömas på grundval av deras tidigare verksamhet. Andra företag får bedömas på andra grunder. Verksamhetens art och omfattning har härvid stor be- tydelse.</P>
<P class="p464 ft9">Sökanden ska således rent allmänt vara lämplig att bedriva bearbet- ning av det aktuella mineralet. Det betonas dock att detta inte inne- bär att han ensam måste ha förmåga och avsikt att bearbeta fyndig- heten. Lämplighetskravet anses uppfyllt redan om han i samverkan med andra kan få till stånd en ändamålsenlig bearbetning. Fyndig- hetens art kan ha särskild betydelse på så sätt att det från nationell synpunkt är angeläget att fyndigheten bearbetas av en viss exploatör. Detta gäller främst bland annat mineral, främst uran, som kan ha ut- rikespolitisk eller försvarspolitisk betydelse. Som redovisats har ett förbud mot utvinning av uran senare införts.</P>
<P class="p262 ft12">Prövningen av sökandens tekniska kompetens innebär en pröv- ning av att sökanden, själv eller i samverkan med andra, har tillräcklig teknisk kompetens och innefattar en bedömning av kompetensen hos relevanta personer i bolagets ledning och övriga relevanta perso- ner. Den ekonomiska kompetensen är inriktad på att visa att sökanden har förmåga att starta upp verksamhet så produktion som genererar intäkter kommer igång. Som förklarats ovan har malmbevisningen stor betydelse.</P>
<P class="p85 ft38">Det kan också erinras om miljöbalkens krav att verksamhetsut- övaren har den kunskap som krävs för att utöva den miljöfarliga verk- samheten, och att sökandens miljöansvar ska säkerställas genom eko- nomisk säkerhet för de miljörisker som är förenade med verksamheten.</P>
<P class="p465 ft63"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 1988/89:92, s. 56 f. och 98 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="p154dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371154x1.jpg/" id="p154img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">Som vi utvecklat närmare i avsnitt (4.4.8) pågår beredning av ett för- slag om skärpning av reglerna om ekonomisk säkerhet.</P>
<P class="p138 ft17">Motivering</P>
<P class="p64 ft38">Som redovisats ovan är brytning i alunskiffer förenad med betydande miljörisker. Alunskiffern är komplex i sin sammansättning och det saknas kunskap om utvinning i alunskiffer, vilket gör miljöriskerna svårbedömda. Bearbetningen kommer troligen att kräva ny teknik, vilket innebär att det ställs krav på hög teknisk inklusive miljötek- nisk kompetens inom bolaget. Utredningen anser därför att det finns sådana särskilda skäl vid brytning i alunskiffer att det kan krävas att sökanden kan visa att denne är lämplig att bedriva bearbetningen, och har tekniska och ekonomiska möjligheter att fullfölja den tänkta brytningen.</P>
<P class="p466 ft38">Då minerallagen reglerar utvinning av vissa särskilt angivna kon- cessionsmineral, men inte utvinning ur viss bergart, föreslås också ett tillägg att det i ansökan om undersökningstillstånd ska anges om ut- vinningen avser utvinningen i alunskiffer, se vidare nedan under 6.2.3.</P>
<P class="p467 ft20"><SPAN class="ft17">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft129">Förslag rörande utredning om bearbetningen kan medföra väsentlig skada på jord- och skogsbruk</SPAN></P>
<P class="p468 ft9"><SPAN class="ft112">Förslag: </SPAN>Utredningen föreslår att bergmästaren, efter samråd med länsstyrelsen, ska underrätta statens jordbruksverk respektive skogs- styrelsen om bearbetningen kan medföra väsentlig skada på jord- eller skogsbruket på sätt som anges i 8 kap. 6 a § minerallagen. I sådant fall ska statens jordbruksverk respektive skogsstyrelsen efter samråd med länsstyrelsen förordna om behövlig utredning, om frågan inte kan lösas på annat sätt.</P>
<P class="p331 ft12">Vidare föreslås att berörda myndigheter får i uppdrag att upp- rätta en vägledning kring tillämpning av bestämmelsen och den av- vägning mellan motstående intressen som bergmästaren ansvarar för.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft103">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft17">Gällande rätt</P>
<P class="p414 ft9">Bestämmelsen i 8 kap. 6 a § minerallagen innehåller en möjlighet att förordna om en särskild utredning, om den sökta bearbetningen av koncessionsmineral kan medföra väsentlig skada på jord- eller skogs- bruket, och om frågan inte kan lösas på annat sätt. Ett förordnande om utredning meddelas av statens jordbruksverk beträffande jord- bruket och av Skogsstyrelsen beträffande skogsbruket. Innan för- ordnande meddelas ska samråd ske med länsstyrelsen</P>
<P class="p47 ft33">Bakgrund</P>
<P class="p83 ft9">Ärenden om beviljande av bearbetningskoncession prövas enligt 8 kap. 1 § minerallagen av bergmästaren. I ärenden om beviljande av bearbetningskoncession ska bergmästaren, när det gäller tillämpningen av 3, 4 och 6 kap. miljöbalken, samråda med länsstyrelsen i det eller de län där koncessionsområdet ligger. Av 8 kap. 2 § andra punkten minerallagen framgår att ärenden om beviljande av bearbetningskon- cession ska hänskjutas till regeringens prövning bland annat om berg- mästaren vid tillämpningen av 3 eller 4 kap. miljöbalken finner skäl att frångå vad länsstyrelsen har föreslagit.</P>
<P class="p89 ft12">Bestämmelsen i 8 kap. 6 a § minerallagen preciserar behovet av utredning avseende bearbetningens påverkan på jord- och skogsbru- ket till ledning för den avvägning som ska göras enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p46 ft12">Länsstyrelsen ska i koncessionsärendet göra en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken mellan intresset att bearbeta fyndigheten och motstående intressen, exempelvis jord- och skogsbruket. Regeln tar således sikte på den avvägning som ska göras enligt hushållnings- bestämmelserna, och inte på frågor som ska avgöras vid miljötillstånds- prövningen.</P>
<P class="p61 ft9">Enligt förarbetena får förordnande om utredning meddelas först om de uppgifter som länsstyrelsen har inhämtat i ärendet inte ger tillräckligt underlag för att göra en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljö- balken. I andra stycke stadgas att samråd ska ske med länsstyrelsen innan förordnande om utredning inhämtas. Syftet med detta samråd är att utröna huruvida länsstyrelsen har ett tillräckligt underlag för intresseavvägningen. Om så är fallet ska utredning inte inhämtas. Om en utredning görs bör den enligt förarbetena ligga till grund för den</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="p156dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371156x1.jpg/" id="p156img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft12">intresseavvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken som länsstyrelsen gör i koncessionsärendet. Bestämmelsen verkar inte ha tillämpats i prak- tiken, i vart fall inte i närtid.<SPAN class="ft58">6</SPAN></P>
<P class="p152 ft33">Om gruvnäringens grundläggande förutsättningar</P>
<P class="p68 ft9">Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse ska skyddas.<SPAN class="ft64">7</SPAN></P>
<P class="p66 ft38">Metaller och mineral är värdefulla från samhällsekonomiska ut- gångspunkter och utvinningen utgör ett väsentligt samhällsintresse. Gruvor måste också lokaliseras där det finna brytbara tillgångar, vilket innebär att valet står mellan att utvinna en fyndighet eller låta bli. En prospekteringsverksamhet av viss omfattning är nödvändig för att få fram mineraltillgångar och mineralreserver, och prospekteringsarbe- tet kräver avsevärda investeringar medan det ekonomiska utfallet är osäkert. Det är mycket få undersökningsrättigheter som leder till ut- vinning. Det är samtidigt viktigt att gruvverksamhet som kommer till stånd bedrivs med hänsyn till miljön och andra intressen som på- verkas.<SPAN class="ft65">8</SPAN></P>
<P class="p470 ft33">Jordbruket är av nationell betydelse</P>
<P class="p317 ft12">Brytning i alunskiffer innebär ofta verksamhet i dagbrott, vilket med- för att stora markarealer kan komma att tas i anspråk. Då alunskiffer förekommer i jordbruksområden, kan verksamheten påverka jord- bruket och landets livsmedelsförsörjning.</P>
<P class="p66 ft9">Jord- och skogsbruket kan i motsats till exempelvis rennäringen inte utgöra riksintresse, men är enligt 3 kap. 4 § miljöbalken av natio- nell betydelse, och brukningsvärd jordbruksmark får inte tas i an- språk för bebyggelse eller anläggningar som kan anordnas på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt på annan mark. Det är endast väsentliga samhällsintressen som kan motivera ett avsteg från be-</P>
<P class="p471 ft61"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft72">Enligt uppgift från bergmästaren, företrädare för starens jordbruksverk, skogsstyrelsen samt länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län.</SPAN></P>
<P class="p156 ft71"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft73">SOU 2015:99, s. 94 f., prop 1997/98:45 Del 2, s. 28 f.</SPAN></P>
<P class="p163 ft63"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 1988/89:82 s. 58 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="p157dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371157x1.jpg/" id="p157img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft103">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft15">stämmelsen. Det är vidare en förutsättning för avsteg från bestäm- melsen att man inte kan tillgodose den aktuella exploateringen på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt på annan mark.<SPAN class="ft100">9 </SPAN>Om- råden som har betydelse för jordbruket har således ett starkt skydd även om de inte kan vara av riksintresse.<SPAN class="ft100">10</SPAN></P>
<P class="p85 ft9">I förarbetena till naturresurslagen framhålls att jordbruksmarken är en begränsad resurs med avgörande betydelse för att trygga livs- medelsförsörjningen i landet. Ett skydd för den brukningsvärda jord- bruksmarken är av stor betydelse för den långsiktiga hushållningen med naturresurser.<SPAN class="ft64">11 </SPAN>Brukningsvärd jordbruksmark och skogsproduk- tionsområden som har betydelse för skogsnäringen ges därför ett sär- skilt skydd mot exploateringsföretag av olika slag. Med ”brukningsvärd jordbruksmark” avses mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Det ianspråktagande som åsyftas innefattar åtgärder som ”på ett varaktigt sätt drar marken ur biologisk produktion” som t.ex. utbyggnad av bo- stadsområden, industrier, upplag, vägar, ledningar osv.<SPAN class="ft64">12 </SPAN>Det framgår vidare att i fall då det saknas från allmän synpunkt tillfredsställande alternativ för samhällsutbyggnad, och brukningsvärd jordbruksmark måste tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, är det viktigt att ingreppen utformas på ett sätt som innebär så begränsad inverkan som möjligt för jordbruket.<SPAN class="ft64">13</SPAN></P>
<P class="p61 ft9">Sverige har också en nationell livsmedelsstrategi som sträcker sig fram till 2030.<SPAN class="ft64">14 </SPAN>Livsmedelsstrategin ska bidra till en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val. Det övergripande målet för livsmedelsstrate- gin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedels- produktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås.</P>
<P class="p472 ft71"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 1985/86:3 </SPAN><SPAN class="ft81">S</SPAN>. 158 och Prop. 1997/98:45, del 2 s. 31.</P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft70">SOU 2015:99, Prop. 1997/98:45 Del 2, s. 31.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 1985/86:3 s. 53.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 1985/86:3 s. 158.</SPAN></P>
<P class="p0 ft61"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 1985/86:3, s. 53 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft63"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft62">SOU 2015:99, prop. 1997/98:45 Del 2, Prop. 1985/86:3, prop. 2016/17:204.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="p158dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371158x1.jpg/" id="p158img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Intresseavvägning</P>
<P class="p161 ft9">När olika intressen står mot varandra ska en intresseavvägning göras. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska en- ligt 3 kap. 10 § miljöbalken företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning och medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vid bedömningen av den lämp- ligaste användningen av ett område bör alltid möjligheten att sam- tidigt utnyttja ett område för olika verksamheter undersökas.<SPAN class="ft64">15</SPAN></P>
<P class="p66 ft38">I förarbetena till minerallagen framhålls att det är viktigt att den avvägning som görs i koncessionsärendet enligt 3 och 4 kap. miljö- balken är allsidig och övergripande. Det är viktigt att det finns ett ordentligt beslutsunderlag och att miljöaspekterna får en grundlig belysning och beaktas i beslutet. Bergmästaren ska i ärenden om be- viljande av bearbetningskoncession samråda med länsstyrelsen. När bergmästaren remitterar ärendet till länsstyrelsen för yttrande bifogas ansökan och miljökonsekvensbeskrivning som underlag. Länsstyrel- sen ska vid tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken ta ställning till om den sökta verksamheten är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande region- eller översiktsplanen. Länsstyrelsen ska sär- skilt verka för att riksintressena tillgodoses vid prövningen. De under- lag som används vid länsstyrelsens arbete tas fram av behöriga myn- digheter för respektive riksintresse. Om sådant underlag saknas har länsstyrelsen möjlighet att vid behov inhämta yttrande från andra myndigheter.<SPAN class="ft65">16</SPAN></P>
<P class="p473 ft33">Villkor för bearbetningskoncessionen</P>
<P class="p64 ft9">Av 4 kap. 5 § minerallagen framgår att man kan förena koncessionen med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och en- skild rätt eller som behövs för att naturtillgångarna ska utforskas och tillvaratas på ett ändamålsenligt sätt. Eftersom hushållningsbestäm- melserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas i tillåtlighetsfrågan ska också villkor kunna ställas för att tillgodose syftet med bestäm- melserna. Det kan noteras att det endast är sådana villkor som rör den planerade verksamhetens inverkan på de motstående intressena</P>
<P class="p387 ft71"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft70">SOU 2015:99, prop. 1997/98:45 Del 2.</SPAN></P>
<P class="p163 ft63"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 1988/89 :92, s. 63 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="p159dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371159x1.jpg/" id="p159img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft103">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">som ska kunna ställas. Villkoren får inte ta sikte på annat än att mot- verka och kompensera menlig inverkan på motstående intressen av den planerade verksamheten.<SPAN class="ft64">17 </SPAN>Vid en konflikt bör i första hand under- sökas om den kan lösas med hjälp av villkor i koncessionen. I formu- leringen att villkoret ska skydda allmänna intressen eller enskild rätt ligger att det endast är sådana villkor som rör den planerade verksam- hetens inverkan på de motstående intressena som ska kunna ställas.</P>
<P class="p62 ft12">Utredningen erinrar om att villkor avseende miljörisker regleras i tillståndsärendet enligt miljöbalken. Avslutningsvis vill vi peka på möjligheten till ekologisk kompensation enligt 16 kap. 9 § miljö- balken och hänvisar till den utredning som är under beredning inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p47 ft17">Motivering</P>
<P class="p246 ft9">En framtida utvinning av koncessionsmineral i alunskiffer kan förväntas ske genom brytning i dagbrott. Dagbrott innebär ianspråktagande av stora markområden vilket medför att olika markanvändningsintressen kan komma att ställas mot varandra. Alunskiffer förekommer, förutom i områden dör rennäring bedrivs, även i områden med aktivt jord- bruk och i vissa fall skogsbruk. Detta innebär en risk för att utvin- ningsverksamheten kan komma att medföra en påverkan på jordbru- ket och den nationella livsmedelsproduktionen, liksom på skogsbruket. Som redovisats ovan, verkar bestämmelsen i 8 kap. 6 a § minerallagen inte ha tillämpats. En anledning kan vara att gruvverksamhet inte har förekommit i områden med jordbruk och skogsbruk som kan lida väsentlig skada av bearbetningen. En annan anledning kan vara att be- stämmelsen inte uppmärksammats av de ansvariga myndigheterna. En bestämmelse om att bergmästaren ska underrätta statens jord- bruksverk respektive skogsstyrelsen om ansökt bearbetning kan antas medföra väsentlig skada på jord- eller skogsbruket skulle uppmärk- samma de ansvariga myndigheterna på frågan och underlätta en till- lämpning av bestämmelsen. Statens jordbruksverk respektive skogs- styrelsen får sedan samråda med länsstyrelsen och, om frågan inte kan lösas på annat sätt, förordna om en särskild utredning.</P>
<P class="p474 ft9">Det bör påpekas att regleringen i 8 kap. 6 a § inte följer systema- tiken och ansvarsfördelningen i minerallagen i övrigt. Vi menar där-</P>
<P class="p475 ft63"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 1988/89:92.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="p160dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371160x1.jpg/" id="p160img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft15">för att det är väsentligt att bestämmelsen ses över i samband med den aviserade framtida generella översynen av minerallagen.</P>
<P class="p152 ft33">Vägledning till bestämmelsen i 8 kap. 6 a § minerallagen</P>
<P class="p153 ft38">Som redovisats ovan, verkar bestämmelsen i 8 kap. 6 a § mineral- lagen inte ha tillämpats, i vart fall inte i närtid. En anledning kan vara att gruvverksamhet inte har förekommit i områden med ett aktivt jordbruk. Det saknas därför erfarenhet av bestämmelsens tillämp- ning. Till detta kommer att alunskiffer även finns i områden utanför de traditionella gruvlänen vilket innebär att avvägningsfrågorna kan komma att aktualiseras för länsstyrelser utan tidigare erfarenhet av gruvverksamhet. Med beaktande av detta föreslår vi att berörda myn- digheter får i uppdrag att upprätta en vägledning kring tillämpning av bestämmelsen och den avvägning mellan motstående intressen som ska göras. En koncession kan också förenas med villkor för att skydda allmänna intressen och enskild rätt. Vägledningen skulle riktas in på hur ianspråktagandet av jordbruks- och skogsbruksmark kan göras för att minska negativ påverkan. Vi bedömer att Jordbruksverket, Skogs- styrelsen, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Naturvårdsverket och länsstyrelserna bör delta i arbetet med att ta fram en sådan väg- ledning.</P>
<P class="p476 ft112"><SPAN class="ft28">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft162">Förslag att ansökan om undersökningstillstånd och bearbetningskoncession ska innehålla uppgift om den berör alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p477 ft13"><SPAN class="ft17">Förslag: </SPAN>Utredningen föreslår att ansökan om undersöknings- tillstånd och bearbetningskoncession ska innehålla en uppgift för det fall att ansökan avser alunskiffer.</P>
<P class="p478 ft17">Gällande rätt</P>
<P class="p161 ft9">Bestämmelserna i minerallagen reglerar utvinning av vissa särskilt angivna koncessionsmineral, men inte utvinning ur viss bergart. Det är därför för närvarande inte möjligt att identifiera eller följa upp verk- samhet som avser bearbetning i alunskiffer. I 1 och 17 §§ mineralför-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="p161dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371161x1.jpg/" id="p161img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft103">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">ordningen regleras vilka uppgifter som ska ingå i ansökan om under- sökningstillstånd respektive bearbetningskoncession.</P>
<P class="p59 ft17">Motivering</P>
<P class="p83 ft9">De ovan föreslagna skärpningarna av regelverket innefattar särreglering avseende utvinning ur alunskiffer. För att kunna identifiera och följa upp verksamhet som avser bearbetning i alunskiffer krävs det att denna uppgift noteras och registreras hos bergmästaren. Utredningen före- slår ett tillägg till 1 och 17 §§ mineralförordningen att det i ansökan om undersökningstillstånd respektive bearbetningskoncession ska an- ges om utvinningen avser utvinning respektive bearbetning i alun- skiffer, och att denna uppgift registreras i ärendet hos bergmästaren.</P>
<P class="p479 ft43"><SPAN class="ft41">6.3</SPAN><SPAN class="ft42">Ökad kunskap om miljörisker vid utvinning i alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p144 ft9">Som framgår i avsnitt 5.4.3 finns det ett antal kunskapsluckor som försvårar bedömningarna av miljöriskerna med utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer. Det handlar dels om alunskifferns sam- mansättning vid olika förekomster och hur ämnen reagerar vid olika förutsättningar, dels om utvinnings- och efterbehandlingsmetoder.</P>
<P class="p62 ft12">I detta avsnitt lämnar vi några förslag på åtgärder som syftar till att öka kunskapen om hantering av de miljörisker som är förknip- pade med metall- och mineralutvinning ur alunskiffer.</P>
<P class="p480 ft9"><SPAN class="ft112">Förslag</SPAN>: Utredningen förslår att SGU ges i uppdrag att upprätta en databas om förekomster av alunskiffer samt dess sammansätt- ning, samt en databas om förekomst av innovationskritiska metal- ler och mineral i gruvavfall från alunskiffer.</P>
<P class="p481 ft12">Därutöver förslås SGU arrangera ett forum för kompetensut- veckling och erfarenhetsutbyte om miljörisker vid utvinning av innovationskritiska metaller ur alunskiffer samt inrätta ett forsk- ningsprogram med inriktning mot miljörisker vid utvinning i alun- skiffer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p482 ft20"><SPAN class="ft17">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft129">Databas om förekomster av alunskiffer samt dess sammansättning</SPAN></P>
<P class="p483 ft17">Förslag</P>
<P class="p64 ft12">Utredningens förslag är att SGU får i uppdrag att kartlägga samman- sättningen i alunskiffer på ett antal olika geografiska platser i Sverige och att sätta upp en databas där resultatet finns tillgängligt för all- mänheten. Förslagsvis byggs SGU:s befintliga databas ut med detta tillägg. Syftet är att skapa objektiv information om vilka ämnen som finns i berggrunden. Informationen underlättar för myndigheterna att bedöma underlag från prospektörer. Därmed kan även miljö- riskerna minskas.</P>
<P class="p66 ft9">I dag har SGU en databas över bergarter och berggrund, men den är inte komplett vad gäller alunskiffer. Det finns information om var förekomsterna av alunskiffer finns i Sverige och viss information om sammansättningen av olika alunskifferförekomster, men mycket in- formation saknas. Tidigare information om alunskiffer har huvud- sakligen utgått från intresset för utvinning av andra ämnen än de som är av intresse i dag. Det har därför inte gjorts några ingående under- sökningar om förekomst av ämnen såsom sällsynta jordartsmetaller. I och med det nya intresset för innovationskritiska metaller och mineral finns det anledning att göra en kartläggning av alunskifferns sammansättning och potentiella miljörisker vid olika geografiska plat- ser i Sverige. Informationen bör samlas in av SGU och tillgänggöras via en databas hos myndigheten.</P>
<P class="p140 ft15">Alunskifferns sammansättning och potentiella miljöpåverkan vid exponering gör att lättillgänglig information om dess förekomst och sammansättning inte bara är viktig inför gruvverksamhet utan även bland annat inför anläggning av infrastruktur och jordbruk.</P>
<P class="p124 ft12">Finland har en motsvarande databas där förekomsterna av svarta skiffrar finns registrerade.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft103">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p484 ft17"><SPAN class="ft17">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft55">Databas för förekomst av innovationskritiska metaller och mineral i gruvavfall från alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p273 ft17">Förslag</P>
<P class="p142 ft12">Gruvavfall är en möjlig sekundär källa till utvinning av innovations- kritiska metaller och mineral. Därför föreslår utredningen att SGU, tillsammans med Naturvårdverket, får i uppdrag att kartlägga före- komsterna av innovationskritiska metaller och mineral i historiskt gruvavfall från alunskiffer.</P>
<P class="p85 ft38">Detta föreslås ske inom ramen för de insatser som SGU tillsam- mans med Naturvårdverket under en tvåårsperiod ska vidta för att öka möjligheterna till återvinning av metaller. Arbetet innefattar kart- läggning av innovationskritiska metaller och mineral i sekundära källor. Detta möjliggörs genom en föreslagen ökning av SGU:s förvalt- ningsanslag i regeringens budgetproposition för 2021. I satsningen föreslås också Naturvårdsverket få ta del av medlen för att bidra till arbetet. Intresset för innovationskritiska metaller och mineral har uppstått i samband med utvecklingen av ny teknik. Dessa ämnen före- kommer bland annat i avfallshögar från tidigare utvinning av andra ämnen. Som framkommit i utredningen finns ett antal platser i Sverige där avfallshögar förekommer från tidigare brytning i alunskiffer. Där- emot saknas detaljerad information om innehållet i dessa. Kun- skapen om vilka innovationskritiska metaller och mineral som finns i äldre gruvavfall är begränsad, liksom omfattningen. SGU har nyligen undersökt förekomsten av innovationskritiska metaller och mineral i gruvavfall i Bergslagen, men samlad information om andra före- komster saknas.</P>
<P class="p474 ft9">Förändrad efterfrågan av metaller och mineral har gjort att vissa ämnen som tidigare ansågs vara avfall i dag anses värda att utvinna. I fall dessa ämnen kan avlägsnas innebär det en mindre miljöbelast- ning jämfört med utvinning ur primära källor. Sannolikt innebär det en miljövinst eftersom potentiellt toxiska ämnen separeras och reste- rande avfall behandlas utifrån en modernare miljölagstiftning med högre miljökrav på avfallshantering än vad som var fallet när befint- liga avfallshögar skapades. Det är också utifrån ett miljöskyddsper- spektiv relevant att dokumentera avfallets innehåll även om inga ämnen kan utvinnas. Informationen ger till exempel möjlighet att i framtiden studera vittringsprocessen i avfall från alunskiffer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p485 ft17"><SPAN class="ft17">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft55">Forum för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte om miljörisker vid utvinning av innovationskritiska metaller ur alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p316 ft17">Förslag</P>
<P class="p323 ft15">Det ökande intresset för alunskiffer grundar sig i behovet av inno- vationskritiska metaller. I Sverige finns begränsad erfarenhet av ut- vinning ur alunskiffer för detta ändamål. Vår genomgång visar att såväl myndigheter som verksamhetsutövare har behov av ökad kun- skap och kompetensutveckling på området. Vidare behöver den kun- skap som finns göras tillgänglig på ett samlat sätt. Vi förslår därför att det inrättas ett särskilt forum med inriktning mot innovations- kritiska metaller och utvinning i alunskiffer.</P>
<P class="p140 ft9">Ett forum för myndighets- och branschföreträdare kan bidra till att kunskap och erfarenheter rörande utvinning av innovationskrit- iska metaller och brytning i alunskiffer utbyts, sprids och utvecklas. Ökad kunskap underlättar för myndigheterna att göra relevanta be- dömningar i samband med prövningar av koncessioner och tillstånd.</P>
<P class="p124 ft12">Frågor som förslagsvis bör belysas inom forumet är vilka miljö- risker som kan uppkomma vid utvinning ur alunskiffer. Inom ramen för forumet ska omvärldsbevakning ske.</P>
<P class="p124 ft12">Forumet bör ha en särskild inriktning på utvinning i alunskiffer. Detta kan kompletteras med ytterligare frågeställningar som foru- met bedömer vara relevanta.</P>
<P class="p141 ft38">Vi föreslår att SGU ges i uppdrag att inrätta ett sådan forum. Deltagande parter kan vara Havs- och vattenmyndigheten, Natur- vårdsverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna (främst de med alun- skifferförekomster) och Svemin samt enskilda verksamhetsutövare.</P>
<P class="p486 ft20"><SPAN class="ft17">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft129">Inrätta ett forskningsprogram med inriktning mot miljörisker vid utvinning i alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p483 ft17">Förslag</P>
<P class="p323 ft38">Utredningen föreslår att ett forskningsprogram inrättas för att öka kunskapen om miljöriskerna i samband med utvinning av metaller och mineral i alunskiffer. Förslaget är att staten avsätter fem miljo- ner kronor per år i fyra år för detta ändamål genom anslag till SGU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft103">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft15">SGU föreslås ansvara för hanteringen av dessa medel och besluta om inriktning för forskningen i samråd med andra aktörer.</P>
<P class="p85 ft9">Utredningen har i sammanställningen av kunskapsluckor identi- fierat ett antal områden där ny kunskap behöver utvecklas. Förekom- mande ämnens toxicitet, som till exempel kan användas som underlag för ytterligare bedömningsgrunder för vatten, är ett område som ut- redningen anser lämpar sig väl för forskning. Kunskapen om uranets oorganiska och organiska källa och uranets mobilitet, utifrån de för- utsättningar som rådet i alunskiffer, behöver ökas.</P>
<P class="p60 ft9">En stor del av tillgängliga forskningsmedel kräver delfinansiering av annan part, såsom industrin. Mycket av befintlig forskning rör utveckling av utvinningsmetoder. Däremot saknas forskning som är inriktad mot miljöriskerna vid utvinning. För att öka kunskapen om miljörisker i samband med utvinning ur alunskiffer behöver staten ta en aktiv roll för att främja forskning inom detta område.</P>
<P class="p84 ft9">SGU är redan i dag anslagsgivare till geovetenskaplig forskning och har därmed erfarenhet och upparbetade strukturer för den här typen av verksamhet. Förslagsvis inleds SGU:s arbete med att kart- lägga befintlig forskning och mer i detalj precisera forskningsbehov och lämpligt upplägg för utdelning av forskningsmedlen.</P>
<P class="p85 ft9">Eftersom medlen för denna insats är begränsade, liksom omfånget på forskningens inriktning, vore det en fördel om initiativet kan kopp- las samman med en annan forskningssatsning inom relaterat område. Det kan till exempel vara forskning om utvinning av innovationskri- tiska metaller och mineral. För att bredda nätverket av forskare inom området vore det en fördel om satsningen kopplas samman med annan nordisk eller europeisk forskning.</P>
<P class="p47 ft17"><SPAN class="ft17">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft55">Återrapportering och utvärdering av kunskapsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p363 ft12">Vidare förslås att SGU efter 4 år gör en rapportering med utvärder- ing till regeringen om vad som dittills har genomförts, främst av- seende:</P>
<P class="p292 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">uppbyggnaden av empiriska data och ökad kunskap om alunskiffern,</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">forumet för erfarenhetsutbyte och</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">en första utvärdering av genomförd forskning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft38">Forskningsprogrammet föreslås avslutas hösten 2025. Rapporter- ingen utgör basen för en bedömning av vilka insatser som krävs år- ligen efter 2025 för att upprätthålla en långsiktig objektiv nationell kompetens kring alunskiffern och miljörisker vid utvinning ur den.</P>
<P class="p310 ft41"><SPAN class="ft41">6.4</SPAN><SPAN class="ft53">Övriga överväganden</SPAN></P>
<P class="p333 ft12">Vi har i vår analys av hur regelverket kan skärpas även övervägt ett antal alternativ, som vi valt att inte gå vidare med. Några av dessa redo- gör vi för kort i detta avsnitt.</P>
<P class="p152 ft33">Skärpta miljökrav</P>
<P class="p317 ft12">Svensk miljölagstiftning bygger på generella regler som gäller för all miljöfarlig verksamhet och som tillämpas lika för alla. En prövning mot miljöreglerna görs sedan i det enskilda fallet.</P>
<P class="p284 ft12">Vi bedömer att de miljörisker som finns i samband med utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer främst beror på alunskifferns kom- plexa sammansättning och de kunskapsluckor som finns kopplade till den.</P>
<P class="p66 ft9">Efter att ha analyserat prövningsprocessen enligt miljöbalken, särskilt med beaktande av de tillägg som är under beredning, menar</P>
<P class="p284 ft12"><SPAN class="ft13">vi</SPAN><SPAN class="ft121">också att regleringen är tillräcklig för att utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer ska ske på ett sådant sätt att de miljökrav som uppställs i lagstiftningen uppfylls. Vi ser de förslag som nu är under beredning, som bland annat innebär att avfallshanteringsplanens roll förtydligas och att det ställs högre krav på den ekonomiska säkerhet som verksamhetsutövaren ska ställa för miljöriskerna, som viktiga tillägg i regelverket.</SPAN></P>
<P class="p65 ft12">Vi har särskilt analyserat möjligheterna att skärpa kraven i ut- vinningsavfallsförordningen för alunskiffer, men inte funnit att av- fallet från alunskiffer skulle ha några sådana specifika egenskaper som skulle att motivera en särreglering. De enskilda miljöriskerna som en komplex sammansättning av metaller och mineral, samt innehållet av organiskt material, uran och sulfidmineral innebär, är inte unika för alunskiffer.</P>
<P class="p66 ft38">Till detta kommer att alunskifferns sammansättning, dess egen- skaper och vilka avfall som uppkommer inte är enhetlig, utan varierar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="p167dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371167x1.jpg/" id="p167img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr10 td182"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft103">Förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft12">mellan olika geografiska platser. Vi har inte kunnat identifiera några specifika miljörisker som är förknippade enbart med utvinning ur alunskiffer. Vi bedömer det därför inte motiverat att föreslå en sär- skild reglering i detta hänseende för alunskiffer.</P>
<P class="p243 ft33">Förbud och veto</P>
<P class="p48 ft12">Några regleringar som utredningen övervägt men inte gått vidare med är generellt förbud mot utvinning ur alunskiffer och möjlighet till kommunalt veto.</P>
<P class="p85 ft15">Utvinning av innovationskritiska metaller och mineral är ett sam- hällsintresse. Ett förbud skulle kunna försvåra tillgången till ämnen som är centrala för utveckling av fossilfri teknik. Det har inte kom- mit fram någon specifik miljörisk som skulle vara unik för brytning i alunskiffer, eller något annat skäl, som skulle motivera ett generellt förbud. Svensk miljölagstiftning bygger på generella regler som gäl- ler för all miljöfarlig verksamhet och som tillämpas lika för alla vid prövning i det enskilda fallet. Verksamhetsutövare som inte kan visa att de miljökrav som ställs är uppfyllda beviljas inte tillstånd. Som redovisats ovan är det utredningens bedömning att prövningspro- cessen enligt miljöbalken är tillräcklig för att säkerställa att brytning och utvinning i alunskiffer sker på ett sådant sätt att de miljökrav som uppställs i lagstiftningen uppfylls. Ett förbud mot brytning ur alun- skiffer är inte motiverat. Det skulle också kunna föranleda skadestånds- anspråk mot staten.<SPAN class="ft100">18 </SPAN>Samma överväganden gäller för ett tillfälligt förbud.</P>
<P class="p262 ft12">En grundläggande förutsättning för gruvnäringen är att verksam- heten är platsbunden. Det innebär att valet står mellan att utvinna en fyndighet på den plats där den finns eller låta bli.<SPAN class="ft58">19 </SPAN>Ett veto skulle därmed i praktiken kunna få samma konsekvenser som ett generellt förbud. Det kan vidare noteras att Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheten att ta bort det kommunala vindkrafts- vetot.<SPAN class="ft58">20</SPAN></P>
<P class="p487 ft61"><SPAN class="ft59">18</SPAN><SPAN class="ft60">Det kan noteras att prospektören Aura Energy har framställt skadeståndsanspråk mot staten på grund av förbudet att bryta uran. Staten har tillbakavisat kravet.</SPAN></P>
<P class="p6 ft71"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 1988/89 :82 s. 58 f.</SPAN></P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft59">20</SPAN><SPAN class="ft62">Dir. 2020:108: Utredning om ökad förutsägbarhet vid miljöprövning av vindkraft.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Krav på redovisning av möjlig utvinning</P>
<P class="p64 ft15">Vi har även övervägt en bestämmelse med innebörd att verksam- hetsutövaren, i en miljökonsekvensbeskrivning för utvinning i alun- skiffer, ska redovisa (i) undersökta möjliga alternativ i fråga om vilka metaller och mineral som skulle kunna utvinnas, samt (ii) skälen för de val som har gjorts med hänsyn till miljöeffekter.</P>
<P class="p124 ft12">En sådan bestämmelse skulle kunna ge verksamhetsutövaren in- citament att utvinna så många ämnen som möjligt ur det utbrutna materialet.</P>
<P class="p140 ft9">Av utredningens kunskapssammanställning om alunskiffer och dess miljörisker framgår att en av de största miljöriskerna vid utvin- ning ur alunskiffer är att alunskiffern är polymetallisk och innehåller ett stort antal toxiska metaller i små mängder. Om man utvinner endast en eller några få metaller kommer övriga toxiska metaller att hamna i avfallet vilket gör detta svårt att hantera. Ju fler metaller som utvinns desto mindre toxiskt avfall. En resurseffektiv hantering av det utbrutna materialet skulle också vara i linje med den cirkulära ekonomi som eftersträvas. Genom att kräva en utredning av poten- tiellt utvinningsbara metaller skulle man kunna uppnå en ökad med- vetenhet om potentiella miljörisker och resurseffektivitet.</P>
<P class="p141 ft38">Vi har emellertid valt att inte föreslå en sådan reglering, främst med hänsyn till att det är högst tveksamt om den tänkta regleringen skulle tillföra något ytterligare utöver redan befintlig lagstiftning. Hushållningsprincipen i de allmänna hänsynsreglerna stadgar att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd bland annat ska utnyttja möjligheterna att minska mängden avfall, minska de nega- tiva effekterna av avfall, och återvinna avfall, i den mån det inte kan anses orimligt. Vid rimlighetsbedömningen ska särskild hänsyn tas till nyttan av åtgärden jämfört med kostnaderna för åtgärden. Vidare ska miljökonsekvensbeskrivningen enligt gällande bestämmelser inne- hålla uppgift i fråga om teknik, storlek, omfattning, skyddsåtgärder, begränsningar, försiktighetsmått och andra relevanta aspekter och skälen för de val som har gjorts med hänsyn till miljöeffekter. Det kan för övrigt noteras att företagen även av företagsekonomiska skäl torde ha som ambition att försöka utvinna största möjliga mängd metaller och mineral.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="p169dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371169x1.jpg/" id="p169img1">
</DIV>
<P class="p0 ft16">7 Konsekvensbedömning</P>
<P class="p45 ft38">Utöver vad som följer av kommittéförordningen (1998:1474) ska ut- redningen enligt sitt direktiv redovisa konsekvenser för möjligheten att bedriva prospektering och tillgodogörande av råvaror från alun- skiffer. Det gäller särskilt tillgodogörande av de mineral som <NOBR>EU-kom-</NOBR> missionen har identifierat som innovationskritiska, av vikt för grön energi och annan högteknologisk omställning samt för Europas för- sörjningstrygghet.</P>
<P class="p488 ft9">Vidare ska konsekvenserna av förslagen redovisas dels generellt för markägare och innehavare av rättigheter kopplade till utvinning ur alunskiffer, inklusive frågor om äganderätt och rätt till ersättning, dels för investeringsklimatet i den svenska mineralindustrin.</P>
<P class="p262 ft12">Konsekvenserna för företag som har gjort investeringar ska särskilt belysas. Vidare ska en bedömning av förslagens konsekvenser för miljön lokalt såväl som globalt göras. I det här kapitlet kvantifieras också de samhällsekonomiska effekterna av de förslag som föreslås, i den mån det är möjligt.</P>
<P class="p489 ft17">Sammanfattning:</P>
<P class="p490 ft12">Förslaget att bergmästaren, efter samråd med länsstyrelsen, ska underrätta statens jordbruksverk och skogsstyrelsen om eventuellt behov av utredning om ansökt bearbetning kan medföra väsentlig skada på jordbruket respektive skogsbruket, liksom den vägled- ning som föreslås ta fram, ökar förutsättningarna för att skyddet för den brukningsvärda marken uppmärksammas inom prövnings- processen.</P>
<P class="p491 ft38">Förslaget att koncession för bearbetning i alunskiffer får beviljas endast den som visar att den är lämplig att bedriva sådan bearbet- ning, ökar förutsättningarna för att den som beviljas bearbetnings- koncession har den kunskap och de ekonomiska förutsättningar som krävs för att bedriva sådan verksamhet.</P>
<P class="p492 ft21">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="p170dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371170x1.jpg/" id="p170img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft9">Förslagen att ansökan om undersökningstillstånd och bearbet- ningskoncession ska innehålla upplysning om att undersökningen respektive bearbetningen avses ske i alunskiffer höjer uppmärksam- heten kring detta hos prövningsmyndigheten och berörda aktörer. Förslaget gör det också möjligt att identifiera och följa verksam- het som avser alunskiffer.</P>
<P class="p494 ft12">De kunskapsinsatser som föreslås medför att kunskapsnivån och kompetens på myndighetsnivå, liksom hos övriga aktörer höjs. Detta medför positiva konsekvenser för miljön lokalt.</P>
<P class="p495 ft9">Förslagen bedöms ha begränsade konsekvenser för innehavare av rättigheter kopplade till utvinning ur alunskiffer. De bedöms inte ha någon betydande negativ påverkan på investeringsklimatet i den svenska mineralindustrin, eller på möjligheterna till tillgodo- görande av innovationskritiska ämnen av vikt för grön energi och annan högteknologisk omställning. Det förhållandet att hållbar utvinning av innovationskritiska metaller och mineral kan ske i Sverige innebär också positiva effekter på miljön globalt.</P>
<P class="p496 ft164"><SPAN class="ft41">7.1</SPAN><SPAN class="ft163">Utgångspunkter för utredningens konsekvensanalys</SPAN></P>
<P class="p497 ft9">Utgångspunkter för vår konsekvensbedömning är den kunskapsöver- sikt och den genomgång och analys av prövningsprocessen som vi har gjort och som redovisas i kapitel 4 och 5. Vi föreslår att nuva- rande krav i minerallagen på lämplighetsprövning av verksamhetsut- övare som ansöker om bearbetningskoncession avseende olja eller gas- formiga kolväten utökas till att även gälla sökande som ansöker om koncession för bearbetning av metaller och mineral ur alunskiffer. Vidare föreslås ett förtydligande av processen som rör behovet av sär- skild utredning i de fall som bearbetningen kan medföra väsentlig skada på jordbruket eller skogsbruket. Vi föreslår även regleringar i mineral- förordningen som syftar till att tydliggöra att utvinning sker i just alunskiffer. Därutöver föreslår vi ett antal åtgärder för att öka kun- skapen om miljörisker vid utvinning ur alunskiffer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td8"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p25 ft31">Konsekvensbedömning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft41"><SPAN class="ft41">7.2</SPAN><SPAN class="ft53">Konsekvenser för intressenter</SPAN></P>
<P class="p498 ft20"><SPAN class="ft17">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft129">Konsekvenser för möjligheten att bedriva prospektering och tillgodogörande av råvaror från alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p143 ft33">Lämplighetsprövning av koncessionssökanden</P>
<P class="p73 ft12">Utredningen ska redovisa konsekvenser för möjligheten att bedriva prospektering och tillgodogörande av råvaror från alunskiffer, sär- skilt när det gäller tillgodogörande av de mineral som <NOBR>EU-kommis-</NOBR> sionen har identifierat som innovationskritiska, av vikt för grön energi och annan högteknologisk omställning samt för försörjningstrygg- heten.</P>
<P class="p85 ft9">Sverige har en viktig roll genom att vi har naturresurser i form av viktiga råvaror för grön teknologi och en hållbar gruvindustri med höga miljökrav. Incitament för prospekteringsverksamhet är en nöd- vändig förutsättning för att gruvindustrin ska kunna finnas även i framtiden. Det är också i stor utsträckning genom prospektering som</P>
<P class="p499 ft9"><SPAN class="ft13">vi</SPAN><SPAN class="ft51">får kännedom om de nationella geologiska förhållandena och före- komsten av metaller och mineral. Även i de fall prospektering inte leder till gruvverksamhet så ger det ökad kunskap om berggrunden. Detta innefattar information som kan vara relevant i framtiden, till exempel vid framtida gruvverksamhet, när ekonomiska och tekniska förutsättningar för utvinning kan ha förändrats. Skulle förslagen leda till minskad prospektering skulle det också riskera att förhindra till- godogörande av de mineral som </SPAN><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har identifierat som innovationskritiska, av vikt för grön energi och annan högtek- nologisk omställning samt för försörjningstryggheten. Samtidigt är förslagens konsekvenser för miljön såväl lokalt som globalt samt för försörjningstryggheten viktiga.</P>
<P class="p85 ft15">Förslaget om ett allmänt lämplighetskrav vid ansökan om bearbet- ning av råvaror från alunskiffer innebär ökade krav på sökanden. Syf- tet med bestämmelsen är att sökanden ska visa att denne själv eller i samverkan med andra, rent allmänt är lämplig att bedriva bearbet- ning av det aktuella mineralet. Verksamhetens art och omfattning har stor betydelse. Bearbetningen av råvaror ur alunskiffer kommer tro- ligen att kräva ny teknik, vilket innebär att det ställs krav på hög tek- nisk kompetens inom bolaget.</P>
<P class="p84 ft9">Konsekvenserna av förslaget bedöms vara relativt begränsade för sökanden. Denne behöver genom skriftlig dokumentation förklara</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft9">vilken kompetens som finns att tillgå inom verksamheten. Sökanden kan tillmötesgå kompetenskravet genom extern kompetens, vilket är vanligt förekommande i den här typen av verksamheter. Den externa kompetensen ska då också beläggas. En malmbevisning kräver så stora ekonomiska och tekniska resurser att den som har tagit fram sådan bevisning i allmänhet redan genom detta kan förväntas ha förmåga att bedriva ändamålsenlig bearbetning. Som redovisats tillmäts malmbevis- ningen avgörande betydelse. Sökanden ska vidare visa ekonomiska för- utsättningar att påbörja bearbetning. Sökanden ska visa på förmåga att starta upp verksamhet så produktion som genererar intäkter kom- mer igång.</P>
<P class="p501 ft15">För tillståndsmyndigheten innebär regleringen ökad administra- tion. Sökandens ekonomiska förutsättningar kan också vara svår- bedömda. De ekonomiska förhållandena som beskrivs utgör i första hand en ögonblicksbild. Det är inte helt enkelt för myndigheterna att bestämma vilken utredning som ska krävas in i detta skede. Det bör noteras att ekonomisk säkerhet för miljöriskerna ställs i särskild ord- ning i samband med ansökan om miljötillstånd (se även ovan vad som anförts om att skärpta krav på ekonomisk säkerhet bereds inom Regeringskansliet).</P>
<P class="p56 ft15">Det kan vidare noteras att förslaget innebär en särreglering för utvinning ur alunskiffer i förhållande till utvinning ur andra bergarter. Lämplighetskravet på koncessionssökanden är ett krav som tidigare gällde för allt koncessionsmaterial, men togs bort med undantag för verksamheter avseende olja och gasformiga kolväten. Motiveringen för att ta bort förslaget var att främja prospektering och underlätta för andra än redan etablerade företag. Lämplighetskravet kan därför få en påverkan i form av minskad prospektering från andra än redan etable- rade företag och att Sverige blir ett mindre attraktivt land för pro- spektering. Vi bedömer dock att förslagen får en marginell påverkan på dessa faktorer. Motiveringen för ett återinförande av kravet vid ut- vinning ur alunskiffer är komplexiteten i miljöriskerna i denna verk- samhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td8"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p25 ft31">Konsekvensbedömning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p502 ft33">Särskild utredning när utvinningen sammanfaller med jord- och skogsbruk</P>
<P class="p503 ft9">Alunskiffer sammanfaller i vissa fall med jordbruksmark eller mark som används för skogsbruk. Enligt gällande bestämmelse i 8 kap. 6 a § minerallagen, får förordnande om behövlig utredning meddelas om bearbetningen kan medföra väsentlig skada på jord- eller skogs- bruket och om frågan inte kan bedömas på annat sätt. Koncessionen kan förenas med villkor, och vid en konflikt mellan olika intressen bör man i första hand försöka lösa den med hjälp av sådana villkor. Sökanden i koncessionsärendet ska ersätta kostnaden för utredningen. Bestämmelsen i dess nuvarande utformning verkar inte ha tillämpats.</P>
<P class="p423 ft9">Utredningen föreslår ett klarläggande av bestämmelsen på så sätt att bergmästaren, efter samråd med länsstyrelsen, ska underrätta Jord- bruksverket respektive Skogsstyrelsen om bearbetningen kan antas medföra väsentlig skada på jordbruket eller skogsbruket. Det note- ras att koncessionen också kan förenas med villkor för att skydda all- männa intressen och enskild rätt. Syftet med villkoren är att mot- verka och kompensera för menlig inverkan på jord- eller skogsbruket. Det är villkor som rör den planerade verksamhetens inverkan på de motstående intressena som ska kunna ställas. Eftersom regeln inte har tillämpats är det svårt att bedöma vilka villkor som i så fall kan komma att ställas på verksamheten som resultat av utredningen. Vi föreslår därför att berörda myndigheter, förslagsvis Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Natur- vårdsverket och länsstyrelserna, får i uppdrag att i samverkan ta fram en beskrivning av hur bestämmelsen bör tillämpas, inriktad på vad som kan göras för att minska negativ påverkan.</P>
<P class="p423 ft9">Förslaget innebär ökade kostnader för innehavare av rättigheter kopplade till utvinning ur alunskiffer. Den ekonomiska börda det inne- bär att bekosta utredningen bedömer vi som liten i förhållande till de kostnader utvinningsverksamheten innebär i övrigt. Det kan också innebära vissa inskränkningar i rättighetsinnehavarnas ianspråktagande av mark. Det bedöms dock att dessa inskränkningar ska vara begrän- sade och inte i någon avsevärd mån hindra tillgodogörande av inno- vationskritiska ämnen, av vikt för grön energi och annan högtekno- logisk utveckling samt för försörjningstryggheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft165">Uppgift om att ansökan avser undersökning eller bearbetning i alunskiffer</P>
<P class="p55 ft9">Då alunskiffer inte är ett koncessionsmineral framgår det inte i dag när det är fråga om undersökning eller bearbetning i alunskiffer, vilket är en förutsättning för utredningens förslag att införa en lämplighets- prövning av sökanden för bearbetning i alunskiffer. Utredningens för- slag om att ansökan om undersökningstillstånd och bearbetningskon- cession ska innehålla uppgift om att ansökan avser alunskiffer gör det möjligt att identifiera och följa verksamhet i alunskiffer, vilket också är syftet med förslaget. En uppgift i ansökan om att den berör alun- skiffer ökar uppmärksamheten på detta förhållande. Förslaget bedöms inte påverka möjligheten att bedriva prospektering och tillgodogörande av råvaror från alunskiffer.</P>
<P class="p505 ft20"><SPAN class="ft17">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft129">Konsekvenser för investeringsklimatet i den svenska mineralindustrin</SPAN></P>
<P class="p506 ft9">I utredningens direktiv betonas vikten av att våra förslag inte medför att investeringsklimatet försämras. I de fall en ansökan om bearbet- ningskoncession berör mark som används för jord- eller skogsbruk kan förslaget rörande 8 kap. 6 a § minerallagen komma att i viss mån påverka möjligheten att tillvarata de råvaror i alunskiffern som är av vikt för grön energi och annan högteknologisk omställning samt där- till kopplad försörjningstrygghet. Framtida ianspråktagande av mark kan i viss mån komma att påverkas i de fall det är fråga om mark av väsentlig betydelse för jord- eller skogsbruk. Detta följer emellertid redan av befintlig lagstiftning och kan inte antas förändras till följd av våra författningsförslag som endast syftar till att underlätta till- lämpningen av den befintliga bestämmelsen. Som redovisats ovan kan lämplighetskravet få en påverkan i form av minskad prospekter- ing från andra än redan etablerade företag, vilket skulle kunna inne- bära att Sverige blir ett mindre attraktivt land för prospektering. Vi bedömer dock att våra förslag inte borde vara så betungande att de får betydelse för investeringsklimatet. Vi bedömer sammantaget att våra förslag har begränsad påverkan på mineralindustrin i Sverige.</P>
<P class="p507 ft38">De föreslagna författningsändringarna torde innebära begränsade kon- sekvenser för företag som har gjort investeringar, se redovisningen ovan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td8"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p25 ft31">Konsekvensbedömning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">Konsekvenserna torde i första hand bestå av ökade kostnader samt i viss mån ökad administration, och vara begränsade.</P>
<P class="p508 ft12">Det kan noteras att bestämmelsen kan innebära en begränsning för prospektörer att erhålla bearbetningskoncession på grund av det nya lämplighetskravet. Det är vår bedömning att risken att staten kom- mer drabbas av kostnader på grund av detta är liten.</P>
<P class="p243 ft17"><SPAN class="ft17">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft55">Konsekvenser för markägare</SPAN></P>
<P class="p83 ft9">Utredningen föreslår att bergmästaren, efter samråd med länsstyrel- sen, alltid särskilt ska ta ställning till om gruvföretaget kan antas med- föra väsentlig skada på jord- eller skogsbruket, och i så fall ombesörja att Jordbruksverket respektive Skogsstyrelsen ges möjlighet att för- ordna om särskild utredning. Förslaget syftar till att öka förutsätt- ningarna för att markägarens intresse beaktas när ianspråktagandet avser område som har betydelse för jord- eller skogsbruket samt att även främja allmänna intressen. Förslaget om en myndighetsgemen- sam vägledning om tillämpningen av bestämmelserna har samma syfte.</P>
<P class="p47 ft41"><SPAN class="ft41">7.3</SPAN><SPAN class="ft53">Konsekvenser för myndigheter</SPAN></P>
<P class="p143 ft33">Konsekvenser av regeländringar</P>
<P class="p244 ft9">Förslagen om lämplighetsprövning av sökanden och underrättelse till Jordbruksverket och Skogsstyrelsen kommer att innebära utökad administration för bergmästaren. Eftersom antalet ansökningar gäl- lande verksamhet i alunskiffer i dag är begränsat bedöms de nu tillkom- mande arbetsuppgifterna också att bli begränsade. Samma sak gäller för förslaget att ansökan om undersökningstillstånd och bearbetnings- koncession ska innehålla uppgift om ansökan avser alunskiffer. Denna uppgift registreras hos bergmästaren och blir därmed en ny, men be- gränsad, uppgift.</P>
<P class="p85 ft9">En utökad tillämpning av bestämmelsen i 8 kap. 6 a § mineral- lagen om att Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ska förordna om behövlig utredning kan innebära ökad administration hos dessa myn- digheter. Denna bedöms dock bli begränsad. Även konsekvenserna av förslaget att berörda myndigheter ska upprätta en vägledning kring tillämpningen av bestämmelsen bedöms vara av begränsad karaktär.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">Denna uppgift kommer dock att kräva visst merarbete för myndig- heterna under en begränsad period.</P>
<P class="p319 ft12">Samtliga förslag bedöms ligga inom ramen för myndigheternas nuvarande uppdrag.</P>
<P class="p152 ft33">Konsekvenser av kunskapshöjande åtgärder</P>
<P class="p317 ft12">De kunskapshöjande åtgärder som utredningen föreslår gäller främst SGU. SGU föreslås utföra geologiska undersökningar för att öka kunskapen om alunskifferns sammansättning och innehållet i avfall från tidigare brytning i avfall.</P>
<P class="p141 ft38">Även om SGU har en befintlig databasstruktur för geokemidata kommer det att krävas en design av databasen som specifikt rör alun- skiffer, det inkluderar rutiner för inmatning, förvaltning och tillgäng- liggörande av resultaten. Det första året sker inventering av lämpliga provtagningsområden, planering av fältinsatser, eventuella tillstånds- ansökningar för provtagning samt inlagring av befintliga kemiska data. Under år <NOBR>2–4</NOBR> genomförs provtagning och analys av alunskiffer från olika stratigrafiska nivåer och områden. Analyserna kommer att om- fatta såväl mineralogiska som multielementanalyser av huvudelement, spårämnen, kritiska metaller och organisk halt. De kan eventuellt även omfatta insamling och komplettering av geokemidata från morän och grundvatten i områden med alunskiffer för att få en bild av den ”naturliga” geokemiska statusen av mark och grundvatten i alunskiffer- områden.</P>
<P class="p509 ft12">Myndigheten föreslås också sammanställa informationen och göra den offentlig genom sin databas. Databaserna bedöms bli ett använd- bart verktyg för SGU i myndighetens arbete och en viktig källa till kun- skap för forskning om alunskiffer och miljörisker vid utvinning i alun- skiffer.</P>
<P class="p66 ft15">Vidare förslås också SGU hantera de forskningsmedel som ska möjliggöra forskning med inriktning mot miljörisker vid utvinning i alunskiffer. Forskningsinstitutioner är i dag i stor utsträckning hän- visad till forskning som kräver medfinansiering. Förslaget om forsk- ning möjliggör en friare och mer förutsättningslös forskning om han- teringen av miljörisker vid utvinning ur alunskiffer.</P>
<P class="p140 ft9">Det finns behov av mer forskning kring alunskifferns innehåll och miljörisker vid utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer. Det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td8"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p25 ft31">Konsekvensbedömning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft12">kommer att krävas ett förarbete under det första året med utform- ning av ett lämpligt forskningsprogram med beaktande av de kun- skapsluckor som har identifierat i kapitel 5. Det behövs även tas ställning till om programmet kan ansluta till andra forskningsprogram. Detta bör göras i samverkan med universitet, högskolor och branschen samt andra myndigheter. Därefter föreslås en <NOBR>4-årig</NOBR> forskningssatsning på 5 miljoner kronor per år. Projekt kan vara såväl kortare som längre inom denna tidsram. Årsvis ska redovisningar ges av resultat och på- gående arbeten, förslagsvis inom ramen för forumet för kompetens- utveckling.</P>
<P class="p85 ft38">SGU föreslås också ansvara för det forum för kompetensutveck- ling och erfarenhetsutbyte om miljörisker vid utvinning av innova- tionskritiska metaller ur alunskiffer som utredningen föreslår. De myndigheter och företag som föreslås delta vid forumet är Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, länssty- relserna (främst de med alunskifferförekomster), och Svemin samt enskilda verksamhetsutövare. Eftersom erfarenheterna av utvinning i alunskiffer är begränsad bedömer utredningen att förslaget om ett forum kan leda till att värdefull kunskap sprids, vilket är till gagn för alla deltagande organisationer. Inom ramen för forumet ska omvärlds- bevakning ske.</P>
<P class="p510 ft12">Sammantaget kommer dessa åtgärder kräva ett tillskott av medel till SGU (se nedan).</P>
<P class="p243 ft41"><SPAN class="ft41">7.4</SPAN><SPAN class="ft53">Konsekvenser för miljön</SPAN></P>
<P class="p146 ft9">De miljökvalitetsmål som i första hand aktualiseras i utredningen är Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö (avfallshantering). De föreslagna regeländringarna kan få en positiv inverkan främst på miljömålet Ett rikt odlingslandskap. De föreslagna kunskapsinsatserna kan förväntas få en positiv inver- kan på miljömålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt odlingslandskap. Vi bedömer att våra förslag inte leder till en negativ utveckling för något miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p85 ft38">Vi menar vidare att våra förslag om lämplighetsprövning och kom- petenshöjande insatser ger viktiga förutsättningar för möjligheten att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p365 ft13">uppnå positiva konsekvenser för miljön lokalt. Vi ser inga negativa kon- sekvenser för miljön lokalt med dessa förslag.</P>
<P class="p511 ft12">Förslagen bedöms inte ha någon betydande negativ påverkan på möjligheterna till tillgodogörande av innovationskritiska ämnen av vikt för grön energi och annan högteknologisk omställning, och be- döms därför inte ha någon negativ påverkan på miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.</P>
<P class="p57 ft9">Som framgår av redovisningen ovan är EU till övervägande del beroende av import av innovationskritiska metaller och mineral från länder med mindre utvecklad miljölagstiftning. Det förhållandet att hållbar utvinning av innovationskritiska metaller och mineral kan ske i Sverige innebär därför positiva effekter på miljön globalt jämfört med utvinning i länder med lägre krav på hållbar och miljömässigt godtagbar utvinning samt bidrar vidare till ökad försörjningstrygghet.</P>
<P class="p56 ft15">Vår bedömning är att de kunskapshöjande åtgärder som vi före- slår ökar förutsättningarna för minskade miljörisker vid utvinning ur alunskiffer. Förslaget om kartläggning av innehåll i befintligt avfall från alunskiffer samt offentliggörande bedöms kunna leda till ökad sekundärutvinning, vilket minskar belastningen på miljön genom mins- kat behov av primärutvinning. Genom att information finns lättill- gänglig om befintliga sekundära källor borde steget till att realisera återvinning underlättas.</P>
<P class="p57 ft9">De kunskapshöjande insatserna kommer sannolikt leda till mer välgrundade beslut i prövningsprocessen. Den forskning som skapas kommer att vara allmänt tillgänglig, vilket gör att den kan bidra till en mer hållbar metall- och mineralutvinning såväl i Sverige som globalt.</P>
<P class="p367 ft12">Eftersom förslagen inte begränsar möjligheten till framtida utvin- ning av innovationskritiska metaller och mineral har de heller ingen negativ påverkan på förutsättningarna att utveckla och producera ny teknik som innebär fossilfria lösningar och därmed minskar klimat- förändringarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td8"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p25 ft31">Konsekvensbedömning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft41"><SPAN class="ft41">7.5</SPAN><SPAN class="ft53">Ekonomiska konsekvenser av förslagen</SPAN></P>
<P class="p9 ft33">Förslagens samlade samhällsekonomiska effekter</P>
<P class="p142 ft12">Vår bedömning är att utredningens förslag har begränsad effekt för samhällsekonomin. Konsekvenserna av förslagen avseende utredning om påverkan på jord- och skogsbruket och lämplighetsprövning av sökanden är delvis svåra att bedöma.</P>
<P class="p60 ft9">Förslaget om lämplighetsbedömning av prospektörer skulle i viss mån kunna minska intresset från andra än etablerade aktörer för pro- spektering i Sverige, vilket kan få en påverkan på investeringsklimatet.</P>
<P class="p85 ft12">Innovationskritiska metaller och mineral är avgörande för grön energi och annan högteknologisk omställning, vilket i sin tur är av av- görande betydelse för klimatet och samhällsekonomin. Möjligheterna till tillgodogörande av dessa ämnen i Sverige skulle öka försörjnings- tryggheten. Även om lämplighetskravet på sökanden av bearbetnings- koncession kan få en viss påverkan i form av minskad prospektering från andra än redan etablerade företag, bedömer vi att förslagen inte på något avgörande sätt försämrar tillgången till innovationskritiska ämnen, eller gör Sverige till ett mindre attraktivt land för prospek- tering.</P>
<P class="p61 ft9">Utredningen bedömer att de åtgärder som föreslås för att öka kunskapen om miljöriskerna vid utvinning ur alunskiffer har en viss positiv samhällspåverkan. Ökad kunskap hos myndigheter ökar för- utsättningarna för väl avvägda beslut, vilket är viktigt för att minska risken för framtida samhällsekonomiska kostnader. Ökade kunskaper om hur miljörisker ska hanteras kan också möjliggöra hållbar gruvdrift som annars inte hade kunnat genomföras, vilket också har positiva samhällseffekter. Kortsiktigt innebär de kunskapshöjande åtgärderna ett antal ytterligare arbetsinsatser hos SGU.</P>
<P class="p47 ft33">Tillkommande kostnader till följd av föreslagna regelskärpningar</P>
<P class="p244 ft9">Regelskärpningarna bedöms medföra begränsat merarbete för myn- digheterna. Eftersom det i dagsläget bara är ett fåtal verksamheter som skulle falla inom ramen för denna reglering bedömer vi att kostna- derna för myndigheternas arbete blir begränsade och att det inte finns behov av nytt tillskott av ekonomiska medel. I det fall vägledningar ska tas fram innebär det ett merarbete för berörda myndigheter, men</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">under en begränsad period. Arbetet borde kunna utföras inom ramen för befintlig verksamhet.</P>
<P class="p512 ft9">Föreslaget om att bergmästaren ska underrätta ansvariga myndig- heter vid påverkan på jord- och skogsbruk handlar om att säkerställa tillämpningen av en redan befintlig bestämmelse. Om en utredning genomförs enligt bestämmelsen är det sökanden som ska stå för kost- naden. Vi bedömer att denna kostnad är begränsad jämfört med övriga kostnader förknippande med ansökan om bearbetningskoncession och av försumbar betydelse för sökanden.</P>
<P class="p67 ft33">Tillkommande kostnader till följd av kunskapshöjande åtgärder</P>
<P class="p64 ft9">Vi föreslår att SGU ska vara ansvarig myndighet för utredningens förslag avseende kunskapshöjande åtgärder. Därför belastar de kost- nader som är förknippade med förslagen SGU. Medverkan från övriga myndigheter anses vara så begränsad att kostnaden för dessa bör kunna rymmas inom befintlig finansiering för ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p140 ft15">Enligt SGU krävs det ett finansierat regeringsuppdrag för att kunna genomföra föreslagna insatser, med undantag för förslaget om data- bas för förekomst av innovationskritiska metaller och mineral i gruv- avfall från alunskiffer som är finansierat. Det anses kunna rymmas inom arbetet med att analysera gruvavfall som föreslås i budgetpro- positionen 2021. Arbetet innebär att SGU tillsammans med Natur- vårdsverket får i uppdrag att inventera gruvavfalls innehåll av kritiska material samt göra en bedömning av dess miljöfarlighet under 2021– 2022. I satsningen föreslås Naturvårdsverket få ta del av medlen för att bidra till arbetet.</P>
<P class="p66 ft9">När det gäller forumet för kompetensutveckling och erfarenhets- utbyte föreslås SGU vara sammanhållande och koordinerande myn- dighet. För arbetet bedöms det krävas <NOBR>1–1,5</NOBR> man/år för att samordna verksamheten med kommunikation, upprättande av informations- kanaler, konferenser, myndighetssamverkan, branschkontakter och kontakter med högskolor samt hålla sig uppdaterad med vad som sker globalt rörande brytning av alunskiffer och liknande bergarter. Ut- över detta kommer det att behövas resurser för kommunikation (rap- portering) av kunskap och erfarenhet. Besök och studier av pågående projekt ingår också, liksom omvärldsbevakning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="p181dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371181x1.jpg/" id="p181img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td8"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p25 ft31">Konsekvensbedömning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft12">Utredningen föreslår att en omdisponering av medel sker för dessa ändamål, förslagsvis inom utgiftsområdena 24 (Näringsliv) eller 20 (Allmän miljö- och naturvård).</P>
<P class="p408 ft76">Tabell 7.1 Beräknade kostnader för SGU</P>
<P class="p513 ft63">mkr = miljoner kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft166">Åtgärd för att öka kunskap om miljö- risker vid metall- och mineralutvin- ning ur alunskiffer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft167">Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad Kommentarer År 2021 År 2022 År 2023 År 2024 År 2025</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr7 td184"><P class="p182 ft3">Databas om</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p514 ft63">2 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p515 ft63">7 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p515 ft63">7 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p515 ft63">7 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p248 ft168">0,5 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td187"><P class="p182 ft25">År 1 uppbyggnad och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p182 ft154">förekomster av</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft154">planering av prov-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p182 ft63">alunskiffer samt</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft25">tagnings- och analys-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p182 ft154">dess samman-</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft136">program, förvaltnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p182 ft154">sättning</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft63">struktur, tillstånd för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft63">provtagning. År <NOBR>2–4</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft154">omfattande punkt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft136">insats för provtagning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft154">och analyser samt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td188"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td86"><P class="p182 ft63">inlagring i databas.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p182 ft63">Databas för före-</P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p23 ft3">–</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p23 ft3">–</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p23 ft3">–</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p23 ft3">–</P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p516 ft3">–</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p182 ft3">Sannolikt kommer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td72"><P class="p182 ft63">komst av innova-</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p182 ft63">merparten av dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p182 ft3">tionskritiska</P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p182 ft25">insatser rymmas inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td72"><P class="p182 ft154">metaller och</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p182 ft81">uppdraget med inven-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td72"><P class="p182 ft81">mineral i gruvavfall</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p182 ft154">tering av gruvavfall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p182 ft3">från alunskiffer</P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p182 ft63">tillsammans med NV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td188"><P class="p182 ft63">Forum för kompe-</P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p23 ft3">0,5</P></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p23 ft3">2 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p23 ft3">2 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p23 ft3">2 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p516 ft3">2 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td86"><P class="p182 ft169">Myndighetssamverkan,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p182 ft25">tensutveckling och</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft136">kunskapsutbyte, inspel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p182 ft63">erfarenhetsutbyte</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft63">från forskning, case-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p182 ft63">om miljörisker vid</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft25">studies. Konferenser,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p182 ft63">utvinning av inno-</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft63">informationsmaterial</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p182 ft154">vationskritiska</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p182 ft154">Rapportering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td188"><P class="p182 ft154">metaller ur</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td191"><P class="p182 ft3">alunskiffer</P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p182 ft3">Inrätta ett fors-</P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p23 ft3">1,5</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p23 ft3">5 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p23 ft3">5 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p23 ft3">5 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p516 ft3">5 mkr</P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p182 ft63">År 1. Framtagning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td72"><P class="p182 ft154">kningsprogram</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p182 ft81">program och utlysning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p182 ft3">med inriktning</P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td78"><P class="p182 ft3">År <NOBR>2–5</NOBR> utförande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td72"><P class="p182 ft154">mot miljörisker</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p182 ft25">Årlig avrapporterings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td72"><P class="p182 ft154">vid utvinning i</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td78"><P class="p182 ft154">forum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td72"><P class="p182 ft154">alunskiffer</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft133"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td82"><P class="p182 ft81">Slutdatum oktober 2025</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td193"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td194"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td195"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td195"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td195"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td194"><P class="p25 ft98"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft21">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Konsekvensbedömning</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft41"><SPAN class="ft41">7.6</SPAN><SPAN class="ft53">Övriga konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p517 ft15">Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för brottslig- heten och det brottsförebyggande arbetet, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspoli- tiska målen. Förslagen bedöms inte heller få några konsekvenser för landsting och kommuner eller regioner, andra legala konsekvenser eller fördelningspolitiska effekter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<P class="p0 ft16">8 Författningskommentarer</P>
<P class="p518 ft43"><SPAN class="ft41">8.1</SPAN><SPAN class="ft42">Förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45)</SPAN></P>
<P class="p270 ft17">4 kap.</P>
<P class="p273 ft33">2 §</P>
<P class="p274 ft9">Paragrafen kompletteras med en bestämmelse i andra stycket om att koncession som avser utvinning ur alunskiffer får beviljas endast den som visar att den är lämplig att bedriva sådan bearbetning. Ett sådant krav gäller i dag för utvinning av olja och gasformiga kolväten.</P>
<P class="p85 ft9">Som redovisats ovan är alunskiffern komplex i sin sammansättning och det saknas kunskap om utvinning i alunskiffer, vilket gör miljöris- kerna svårbedömda. Bearbetningen kommer troligen att kräva ny tek- nik, vilket innebär att det ställs krav på hög teknisk kompetens inom bolaget. Utredningen anser därför att det finns sådana särskilda skäl vid brytning i alunskiffer att det kan krävas att sökanden kan visa att han är lämplig att bedriva bearbetningen, och har tekniska och eko- nomiska möjligheter att fullfölja den tänkta brytningen.</P>
<P class="p47 ft17">8 kap.</P>
<P class="p273 ft33">6 a §</P>
<P class="p274 ft9">Paragrafen kompletteras med ett nytt andra stycke med innebörden att bergmästaren, efter samråd med länsstyrelsen, ska underrätta sta- tens jordbruksverk respektive skogsstyrelsen om bearbetningen kan antas medföra väsentlig skada på jord- eller skogsbruket. Tillägget syftar till att säkerställa att myndigheterna tar ställning till om utred- ning krävs i det enskilda fallet om det finns risk för att bearbetningen kan medföra väsentlig skada på jord- eller skogsbruket.</P>
<P class="p519 ft21">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft9">Bestämmelsen verkar inte ha tillämpats i sin nuvarande lydelse. En anledning kan vara att gruvverksamhet inte har förekommit i om- råden med jordbruk och skogsbruk som kan lida väsentlig skada av bearbetningen. Ett tillägg med innebörd att bergmästaren, efter att ha samrått med länsstyrelsen, ska underrätta statens jordbruksverk re- spektive skogsstyrelsen om bearbetningen kan medföra väsentlig skada på jord- eller skogsbruket föreslås därför. På detta sätt uppmärk- sammas myndigheterna på att jordbruket och skogsbruket kan be- röras. Myndigheterna ska sedan samråda med länsstyrelsen och, om inte frågan kan lösas på annat sätt, förordna om en särskild utredning.</P>
<P class="p520 ft164"><SPAN class="ft41">8.2</SPAN><SPAN class="ft163">Förslaget till förordning om ändring i mineralförordningen (1992:285)</SPAN></P>
<P class="p316 ft33">1 §</P>
<P class="p64 ft9">Paragrafen kompletteras med en ny bestämmelse i första stycket 3a om att det i ansökan om undersökningstillstånd ska anges att an- sökan avser undersökning i alunskiffer. Enligt gällande bestämmel- ser ska ansökan om undersökningstillstånd innehålla uppgift om de koncessionsmineral som ansökan avser. Det framgår dock inte av an- sökan i vilken slags bergart de planerade undersökningsarbetena kom- mer att ske. Genom tillägget att ansökan ska innehålla en sådan upp- gift får myndigheterna kännedom om detta förhållande och kan identifiera och följa verksamhet som avser utvinning ur alunskiffer. Uppgiften underlättar även vid åtgärder för statistiska ändamål och för framtida forskningsinsatser.</P>
<P class="p67 ft33">17 §</P>
<P class="p68 ft9">Paragrafen kompletteras med en ny bestämmelse i första stycket 4a om att det i ansökan om bearbetningskoncession ska anges att an- sökan avser bearbetning i alunskiffer. Uppgiften behövs bland annat för den lämplighetsprövning av sökanden som bergmästaren ska göra enligt föreslagen bestämmelse i 4 kap. 2 § minerallagen, och den be- dömning av sökandens tekniska och ekonomiska möjligheter att genomföra den planerade verksamheten som bergmästaren ska göra enligt föreslagen bestämmelse i första stycket 9 punkten i denna be-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td25"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td196"><P class="p25 ft31">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft13">stämmelse. Uppgiften underlättar även vid åtgärder för statistiska ända- mål och för framtida forskningsinsatser.</P>
<P class="p521 ft9">Paragrafen kompletteras även med en bestämmelse i första stycket 9, om att en ansökan som avser bearbetning i alunskiffer, ska innehålla en utredning om sökandens tekniska och ekonomiska möjligheter att fullfölja planen för den planerade verksamheten. Denna uppgift behövs för den lämplighetsbedömning som ska göras enligt förslaget tillägg till bestämmelsen i 4 kap. 2 § andra stycket minerallagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
</DIV>
<DIV id="page_187">
<P class="p0 ft16">Särskilda yttranden</P>
<P class="p522 ft41">Särskilt yttrande av Bert Allard</P>
<P class="p143 ft17">Bakgrund, uppdraget</P>
<P class="p523 ft12">Utredningen har fått i uppdrag att sammanställa kunskap och identi- fiera kunskapsluckor när det gäller miljörisker vid utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer. Utredningen ska också analysera hur regel- verket för utvinningen kan skärpas.</P>
<P class="p302 ft83"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft37">Analysen ska omfatta </SPAN>samtliga delar av prövningsprocessen, f<SPAN class="ft38">rån det att prospektering startar till dess att gruvverksamhetsområdet ska stängas och återställas samt tiden därefter, även frågor som rör en prospektörs lämplighet, avfallshanteringen.</SPAN></P>
<P class="p524 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft84">Utredningens förslag ska vara förenliga med och verka för att Sverige även i fortsättningen ska vara ett föregångsland för en </SPAN><SPAN class="ft170">hållbar ut- veckling inom mineralnäringen</SPAN>.</P>
<P class="p407 ft17">Utredningens förslag och rekommendationer</P>
<P class="p273 ft13">Utredningens bedömning är, bl.a. att</P>
<P class="p75 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">prövningsprocessen enligt miljöbalken är tillräcklig för att säker- ställa att utvinning i alunskiffer sker på ett sätt så att de miljökrav som uppställs i lagstiftningen uppfylls.</SPAN></P>
<P class="p525 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">de enskilda miljörisker som är förknippade med utvinningen inte är unika för alunskiffer och regleras redan i befintlig miljölagstiftning.</SPAN></P>
<P class="p215 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">det inte är lämpligt att införa någon särskild reglering som enbart tar sikte på utvinning ur alunskiffer.</SPAN></P>
<P class="p526 ft21">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="p188dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371188x1.jpg/" id="p188img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft17">Kommentar</P>
<P class="p347 ft38">Jag finner, att hela frågeställningen om <SPAN class="ft83">hållbar metallutvinning ur skiffer </SPAN>är helt beroende på hur processkedjan för utvinning/avskiljning/ anrikning utformas, samt hur kraven på de olika renings- och kon- ditioneringsstegen formuleras i regelsystemet. Mina utgångspunkter bakom den ”hypotetiska” processbeskrivningen i bilaga 7 är följande:</P>
<P class="p527 ft76">Figur 1 Tänkbar processkedja för utvinning av metaller från alunskiffer (Se förklaring i bilaga 7)</P>
<P class="p528 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft106">Alunskiffern är en sedimentär bergart, där merparten av spår- elementen föreligger som oxider, fosfater, karbonater, sulfater, i något fall som silikater, och ibland associerat med någon tydlig huvudmineralfas, t.ex. kalcit (karbonat), pyrit (sulfid), organiskt material (som regel ej; organiska materialet utgörs till övervägande del av kolväteföreningar som ej bildar metallkomplex).</SPAN></P>
<P class="p294 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">Spårelementen föreligger EJ som egna diskreta mineral som skulle kunna avskiljas genom fysikaliska metoder (olika tätheter, ytegen- skaper etc.). Krossning/malning plus standardmetoden separation av spårmetallbärande mineralfraktion genom flotation är ej fysi- kaliskt möjlig.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td197"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td198"><P class="p25 ft31">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p529 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Metallerna i alunskiffern kan inte avskiljas genom högtempera- turprocesser (t.ex. smältning, förgasning vid hög temperatur). Hög temperatur, oxidation etc. kan ändra kemiska tillståndet men leder inte till separation eller avskiljning av metallerna utan någon efter- följande avskiljningsprocess, som är våtkemisk (hydrometallurgi).</SPAN></P>
<P class="p530 ft15"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft171">Det finns sannolikt ej någon annan fysikalisk eller kemisk möjlig processteknik än hydrometallurgi, dvs. lakning av skiffern med aggressiv vätska, som kan vara syra, lut, med eller utan tillsatser, samt möjligen även organiskt lösningsmedel.</SPAN></P>
<P class="p530 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Den skisserade processkedjan (bilaga 7) är i princip EJ hypotetisk. Den illustrerar den enda strategi som har följts och, så vitt jag erfar, är möjlig. Vad som hittills tillämpats är en enkel variant, där man i steg 3 (lakningen) valt ett effektivt lakmedium, nämligen syra. Här är svavelsyra ett logiskt val eftersom skiffern vid oxidation eller vittring spontant genererar svavelsyra.</SPAN></P>
<P class="p531 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">Efter lakningen följer steg 4 (metallavskiljning) som i enklaste fallet avser en enda metall; alla övriga metaller finns då kvar i lak- lösningen. Därefter måste den avskilda metallen, alltjämt i lösning eller i fast form, på en jonbytare, på en adsorbent, eller i en med- fällning, överföras till produkt, som är en väldefinierad fast för- ening som kan lämna processkedjan.</SPAN></P>
<P class="p532 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">De övriga stegen, steg 3’, steg 4’, steg 5’ är alla processteg som skulle krävas för en hållbar totalprocess där reaktiviteten hos den lakade skiffern elimineras och där lösningar som lämnar processerna renas på olika sätt. Detta har inte skett i någon tillämpad fullskalig alunskifferprocess, eftersom det skulle kräva teknikanpassning, vara kostsamt och dessutom inte krävs av nuvarande regelsystem eller lagstiftning.</SPAN></P>
<P class="p533 ft38"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft37">För att totalprocessen skall kunna betecknas som </SPAN><SPAN class="ft83">hållbar </SPAN>måste alla frigjorda metaller i lakningen beaktas, och lösningar och pro- cessrester som lämnar den slutna kontrollerade lakningsanlägg- ningen måste hålla acceptabla haltnivåer av de aktuella metallerna.</P>
<P class="p534 ft38">Visst pågår utveckling av ny teknik, dvs. förbättrad teknik för steg 3 och 4; i första hand att ta fram billigast möjliga teknik som effektivt avskiljer EN eller ett FÅTAL metaller som sedan kan separeras i steg 4. Metaller som anges är vanadin, molybden, uran; ibland nämns även</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft15">förekomsten av sällsynta jordartsmetaller som intressanta, kanske ytterligare några metaller, som är eftersökta och av värde, men som föreligger i låga halter (platinagruppens metaller, guld, silver m.fl.). Så länge regelsystemet inte kräver så sker ingen utveckling av pro- cesstegen steg 3’, steg 4’ och steg 5’, och någon isolering och lämplig förvaring av element som arsenik, kadmium, bly, krom etc., samt uran (som måste klassas som avfall?) har aldrig gjorts eller planeras ej, efter- som lagen inte kräver detta.</P>
<P class="p535 ft12">Utredningen visar, att det finns ett antal kunskapsluckor som för- svårar bedömningarna av miljöriskerna med utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer, inklusive det faktum att beprövad hållbar teknik alltså saknas för storskalig metallutvinning. Detta till trots an- ges i bedömningen, att</P>
<P class="p192 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft107">prövningsprocessen enligt miljöbalken är tillräcklig för att säker- ställa att utvinning ur alunskiffer sker på ett sådant sätt att de miljö- krav som uppställs i lagstiftningen uppfylls,</SPAN></P>
<P class="p536 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft107">de enskilda miljörisker som är förknippade med utvinningen inte är unika för brytning i alunskiffer och regleras i befintlig miljö- lagstiftning,</SPAN></P>
<P class="p537 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft106">regleringen i miljöbalken, med de tillägg som är under beredning, är tillräckliga och relevanta för att bedöma och hantera potentiella miljörisker vid undersökning och utvinning ur alunskiffer, och att,</SPAN></P>
<P class="p538 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">det inte är lämpligt att införa någon särskild reglering som enbart tar sikte på utvinning ur alunskiffer.</SPAN></P>
<P class="p539 ft15">Av utredningens kunskapssammanställning om alunskiffer och dess miljörisker framgår, att en av de största miljöriskerna vid utvinning ur alunskiffer är relaterat till att alunskiffern är polymetallisk och innehåller ett stort antal toxiska metaller, om än i låga halter. Om man utvinner endast en eller några få metaller kommer övriga toxiska metaller att hamna i avfallet vilket gör detta svårt att hantera. Ju fler metaller som utvinns desto mindre toxiskt avfall. En resurseffektiv hantering av det utbrutna materialet skulle också vara i linje med den cirkulära ekonomi som eftersträvas. Dock är slutsatsen att inte före- slå en sådan reglering, främst med hänsyn till att ”det är högst tvek- samt om den tänkta regleringen skulle tillföra något ytterligare ut- över redan befintlig lagstiftning”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td197"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td198"><P class="p25 ft31">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft15">Alunskiffer kan alltså av många skäl ej jämföras med traditionella metallmineralbaserade malmer. Dessutom innehåller alunskiffern uran, som oundvikligen kommer att utlakas även om syftet är att utvinna andra metaller. För uran gäller generellt förbud, och en plan för sepa- rationen av uran och fortsatt hantering som avfall måste rimligen krävas. Alunskiffern innehåller på några lokaler höga halter av kol- väten, som ju faktiskt avskiljs (gasutvinning) vid en plats i Sverige. Även kolväteinnehållet måste beaktas vid utformningen av lämplig process- kedja för utvinning, och det kan vara angeläget att kolvätet utnyttjas som energikälla, alternativt isoleras för att förhindra okontrollerat ut- släpp.</P>
<P class="p47 ft17">Sammanfattning</P>
<P class="p363 ft12">För att en utvinningsprocess skall kunna utvärderas och klassas som hållbar bör krävas (se bilaga 7):</P>
<P class="p456 ft9"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft172">En processlinje, där alla lakbara metaller avskiljs med högt utbyte, och separeras och där värdemetaller och övriga metaller avskiljs i lämplig form, vilken genererar önskade nyttiga produkter, såväl som metallkoncentrat som kan klassas som avfall.</SPAN></P>
<P class="p302 ft9"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft172">Parallellt med huvudlinjen behandlas skifferresten så att den kan deponeras utan att generera metallutsläpp genom fortsatt vittring/ lakning. Processlösningar och andra vätskefaser renas i ett anpassat system så att halter av metaller och kemikalierester underskrider gällande riktvärden och gränsvärden i de vattenfaser som lämnar processkedjan. Vidare sker en separation av </SPAN><NOBR>metaller/icke-metal-</NOBR> ler, vilka klassas som toxiska eller av andra skäl ej skall spridas till samhället, för att kontrollerat kunna slutförvaras som avfall.</P>
<P class="p304 ft12"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft173">Därtill kommer åtgärder för återställande av brytningsplatsen samt miljöskyddsåtgärder med koppling till den valda strategin för kon- ceptet för deponering av lakad skiffer och för lösningsutsläpp till recipient (steg 8). Denna sekvens är kostsam för utvinningspro- jektet och begränsar lönsamheten för samhället liksom för ansvarigt bolag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p365 ft12">Det finns anledning att återinföra en särreglering för alunskiffer, liksom att skärpa kraven på kunskap hos företag som önskar bryta skiffer <SPAN class="ft50">för utvinning av metaller</SPAN>. Detta innebär inte förbud mot bryt- ning av alunskiffer men kan vara en förutsättning för att framtida utvinning kan utvärderas och bedömas vara hållbar. Det finns reella och närmast formella skäl till att en särreglering av alunskiffer är motiverad:</P>
<P class="p540 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft106">Alunskiffer är en potentiell råvara för uran. Utvinning av uran till- sammans med andra metaller regleras av separat lagstiftning.</SPAN></P>
<P class="p541 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">Alunskiffer är en potentiell råvara för gas och olja, och gasutvin- ning i liten skala pågår i Sverige. Utvinning av kolväten regleras av separat lagstiftning.</SPAN></P>
<P class="p542 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">Alunskiffern innehåller kanske ett </SPAN><NOBR>20-tal</NOBR> metaller som frigörs i lakprocessen med varierande utbyten, beroende på valet av pro- cess. Dessa återfinns i laklösningen, inte bara de fåtal värdemetal- ler som är basen för lönsam utvinning.</P>
<P class="p543 ft15"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft128">Lakad alunskiffer, som måste deponeras, i dagbrott såväl som i yt- deponier, kan utgöra en källa för spridning av metaller till vatten- miljön under lång tid, liksom även frilagda ytor från brytnings- området. Lång tid innebär sannolikt </SPAN><NOBR>100-tals</NOBR> år med beaktande av erfarenheterna från historisk skifferbrytning.</P>
<P class="p544 ft12">Alla dessa faktorer kan motivera att alunskiffer särbehandlas. Detta behöver inte innebära omskrivning av de aktuella lagarna. I stället kan förutsättningarna och kraven för metallutvinning från alunskiffer preciseras och vara ett underlag, både för ansökande företag men också för myndighet som skall bedöma sökande bolags kompetens och möjlighet att bedriva en hållbar utvinning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td197"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td198"><P class="p25 ft31">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft41">Särskilt yttrande av experten Åsa Hill</P>
<P class="p146 ft15">Undertecknad arbetar vid Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och har deltagit i den rubricerade utredningen som tillförordnad expert.</P>
<P class="p243 ft17">Behovet av förändringar i minerallagstiftningen</P>
<P class="p83 ft38">En del av bakgrunden till att Alunskifferutredningen har tillsatts är att markägare och andra som berörs av planer på undersökning och gruvbrytning har en alltför svag ställning och upplever att regler- ingen godtar en mycket stor påverkan på boendes, företags och kom- muners förutsättningar och äganderätt. Detta utan att de har vare sig något inflytande eller får yttra sig, utan att någon intresseavvägning sker eller ens en bedömning görs av hur troligt det är att brytning skulle kunna ske på den plats som är aktuell för undersökning. När det gäller alunskiffer är oron också stor för de miljökonsekvenser som sådan undersökning och brytning kan föra med sig. Det är först i ett mycket sent skede som det tydligt redovisas vad som ska göras på platsen och den enskilde kan avgöra hur påverkan ser ut och hur stor den blir samt vilka risker som finns för mark, luft och vatten. Eftersom processerna sträcker sig över många år får det en långvarig negativ påverkan på berörda markägares och företagares planering. Motsvarande oro finns naturligtvis i hela de bygder som berörs och påverkar även möjligheterna att skapa förutsättningar för inflyttning och utveckling av landsbygden.</P>
<P class="p474 ft9">Markägare och företag uppfattar att lagstiftningen ger orimligt stora fördelar till den som vill genomföra prospektering eller bryt- ning av mineral. Regelverket anses därför inte motsvara det som för- väntas av en modern lagstiftning. Det sticker också ut jämfört med när andra intrång med tvångsinslag är aktuella för en fastighetsägare. Den upplevs inte ta tillräcklig hänsyn till markägare och företag som redan bor och bedriver verksamhet i de områden som kan bli in- tressanta för undersökning eller brytning. Det förekommer också i dagsläget att en fastighetsägares eller företagares mark blir föremål för undersökning även om syftet inte är att undersökningen ska leda till brytning utan i stället endast avser att sysselsätta ett fåtal per- soner som verkar inom prospekteringsbranschen. Då upplevs det som särskilt stötande att dessa företag har ett ovillkorligt företräde till markanvändningen och att beslut fattas utan en intresseavväg-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft15">ning eller att berörda får yttra sig. De är i stället hänvisade till att överklaga för att framföra sina synpunkter och möjligheterna att få gehör i högre instans är så gott som obefintliga. Det förekommer också att mindre seriösa företag får undersökningstillstånd eller att undersökningar genomförs helt utan de tillstånd som erfordras. Detta utgör ytterligare en komponent som leder till ett lågt förtroende för både processen och branschen.</P>
<P class="p545 ft17">Oklart hur och när mineralintresset ska vägas av mot andra intressen</P>
<P class="p323 ft15">Diskussioner och ambitioner kopplade till behovet av en omställ- ning till ett mer hållbart samhälle och Sveriges och EU:s målsätt- ningar när det gäller försörjningen av metaller och mineral gör inte frågan mindre komplicerad. Det går i dag inte att få svar på hur dessa ambitioner på mineralområdet är tänkta att vägas av mot till exempel målsättningarna i Sveriges nationella livsmedelsstrategi eller andra angelägna behov av utveckling som finns i en kommun eller region. Eller hur miljö- och hälsokonsekvenser som uppstår vid undersök- ning och brytning av olika material ser ut och med vilken teknik den bör ske för att vara acceptabel.</P>
<P class="p65 ft12">När en ansökan om att undersöka eller bryta mineral väl lämnas in är dessa för omgivningen mycket viktiga frågor redan frånsprungna eftersom regleringen tydligt ger företräde till det nytillkomna intres- set att undersöka eller bryta ett visst material. Dessa för lokalsam- hället, boende och näringsliv viktiga frågorna och avvägningarna är överspelade när ett specifikt projekt ska granskas i de olika, parallella och svåröverskådliga prövningsprocesser som nuvarande regleringen föreskriver.</P>
<P class="p67 ft17">Utredningens uppdrag och resultatet</P>
<P class="p167 ft12">Min förhoppning inför utredningen var att flera av ovan nämnda problem och dilemman skulle adresseras i utredningens analyser och förslag. Så är tyvärr inte fallet.</P>
<P class="p66 ft9">Alunskifferutredningen har arbetat enligt till viss del motsägelse- fulla direktiv och under en kort tid. Utredningen har haft tre huvud- sakliga uppdrag. För det första att redogöra för vilka metaller och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td197"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td198"><P class="p25 ft31">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft12">mineral som kan förekomma i alunskiffern i Sverige och som med beaktande av tillgången globalt kan vara relevanta för inhemsk utvin- ning. För det andra att sammanställa kunskap och identifiera kun- skapsluckor när det gäller miljörisker med utvinning ur alunskiffer. Alla delar av processen ska omfattas, från prospektering till återställ- ning och tiden därefter. För det tredje har utredningen haft upp- draget att analysera hur regelverket för utvinning från alunskiffer kan skärpas. Även denna analys ska omfatta samtliga delar av prövnings- processen.</P>
<P class="p70 ft9">När det gäller uppdraget att redogöra för metaller och mineral som kan förekomma i alunskiffern får utredningen anses ha samman- ställt information om det, men inte kommit i mål med att dra slut- satser kring vilka av dessa som med beaktande av tillgången globalt kan vara relevanta för inhemsk utvinning. Detta är enligt min mening ett avgörande underlag för att kunna bedöma om de uppoffringar som krävs är motiverade. Projekten innebär vanligen stora dagbrott, kringanläggningar, stor påverkan på lokalt näringsliv och närmiljön samt stora miljörisker. Utredningen svarar tyvärr inte på frågan om den brytning som kan bli aktuell i Sverige är relevant i ett större per- spektiv och hur man ska kunna bedöma om en viss gruvetablering är värd de ingrepp och förluster som följer av den.</P>
<P class="p423 ft9">När det gäller uppdraget att sammanställa kunskap och identi- fiera kunskapsluckor avseende miljörisker med utvinning ur alun- skiffer får utredningen anses ha kommit längre och lägger på ett samlat sätt fram kunskap och kunskapsluckor kopplade till just undersök- ning och brytning av alunskiffer. Det klarläggs att alunskiffern är komplex, att en rad miljörisker uppkommer när den hanteras och att hållbara tekniker för att utvinna metaller och mineral ur denna skiffer i stort sett endast finns på forskningsnivå och i laboratoriemiljö. Detta är viktiga slutsatser som behöver kopplas till de möjligheter enligt nuvarande lagstiftning som både mycket små och större företag har att erhålla tillstånd för undersökning och brytning i detta material. Utredningen nämner också de kostnader som är förknippade med bryt- ningen, vilka förstås kan vara avsevärda. Denna del av utredningen är dock inte så utvecklad och ger inte svar på vilka metaller och mineral som kan vara brytningsvärda förutsatt att en viss hållbar teknik används.</P>
<P class="p546 ft40">När det slutligen gäller uppdraget att analysera hur regelverket för utvinning från alunskiffer kan skärpas kan utredningen inte alls anses ha kommit i mål. De regeländringar som föreslås är mycket</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft12">marginella och har inte någon bäring på de primära behov av för- ändringar som finns i dag. Det saknas helt koppling mellan förslagen och direktivets uppdrag kring konflikter med andra markanvänd- ningsintressen eller äganderätten. Medveten om att direktiven i vissa delar är motsägelsefulla och utredningstiden kort anser jag ändå att utredningen borde ha tagit bättre hand om dessa, i direktivet angivna, frågorna.</P>
<P class="p66 ft38">Ett av utredningens förslag är att förtydliga vilken myndighet som ska göra vad när en tillståndssökt gruvverksamhet kan medföra väsent- lig skada på jord- eller skogsbruket och det finns behov av en särskild undersökning med anledning av det. Man kan hysa en viss förhopp- ning om att frågan om avvägningen mellan det allmänna intresset av en långsiktig och samhällsviktig livsmedelsproduktion och mer kortsiktig exploatering genom gruvdrift kan aktualiseras i högre grad om denna ringa förändring genomförs. Men att den skulle ha någon effekt på de verkliga utmaningar som boende, det lokala näringslivet, kommuner samt miljö och hälsa står inför när prospektering och gruvetablering kommer på tal ser jag tyvärr som mycket osannolikt. Av den anledningen är jag kritisk till att denna förändring tas upp av utredningen som en positiv konsekvens för markägare. Det kan också konstateras att skyddet för jord- och skogsbruk i miljöbalken i dag inte är tillräckligt för att resursen jordbruksmark ska stå sig mot så särskilt många andra intressen vid en planerad exploatering. Väsent- liga samhällsintressen (som anses vara till exempel byggande av bo- städer, vägar och butiksytor) ges i dag företräde framför att fortsätta livsmedelsproduktionen. Det är osannolikt att jordbruksmarken skulle skyddas i högre grad i en situation där den ställs mot intresset att bryta mineral.</P>
<P class="p152 ft17">Frågor i direktiven som inte adresseras av utredningen</P>
<P class="p323 ft9">Hur prospekterings- och gruvintresset kan komma i konflikt med annan markanvändning och äganderätten nämns i direktiven till ut- redningen. I detta sammanhang har jag i utredningsarbetet framfört att det finns en rad intressen som av markägare anses vara av sådan art att de utgör angelägna allmänna intressen och därmed får anses kunna begränsa äganderätten. Sådana intressen är till exempel samhällets be- hov av infrastruktur i form av vägar, kraftledningar eller järnväg,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td197"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td198"><P class="p25 ft31">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft9">vilka utgör gemensamma investeringar som görs till förmån och nytta för många. Att intresset hos ett visst företag att få undersöka en even- tuell fyndighet och sedan sälja tillståndet vidare eller bryta mineral och sälja detta vidare för senare produktion av förvisso viktiga pro- dukter anses inte på samma sätt utgöra ett angeläget allmänt intresse som gör att egendomsskyddet generellt ska vika.</P>
<P class="p243 ft17">Ett förslag som kan lösa problemen med nuvarande reglering</P>
<P class="p83 ft9">Ett konkret förslag som lämnats till utredningen och som skulle adres- sera flera av de mest påtagliga problemen med nuvarande reglering är att utmönstra undersökning och brytning i alunskiffer (oavsett vilken metall eller mineral som ska undersökas eller brytas) från mineral- lagen. I stället skulle dessa verksamheter prövas enligt samma regel- system som täkter av till exempel grus och torv. Sådana täkter kom- mer i dag till stånd efter en överenskommelse mellan markägaren och den som vill utvinna resursen. Därefter följer en prövning enligt miljö- balken. Prövningar av täkter är inte okomplicerade, men får anses mer förutsebara och accepterade än de processer som i dag omger både undersökning och brytning av koncessionsmineraler.</P>
<P class="p61 ft9">En reglering av täkter i alunskiffer som ligger i linje med regler- ingen av andra täkter skulle göra det tydligt att fastighetsägaren äger resursen och avgör om undersökning och brytning ska ske. Överens- kommelser skulle ske frivilligt mellan markägaren och den som är intresserad av att prospektera eller utvinna ämnen ur alunskiffern. Ersättningsnivåerna skulle anpassas till det övriga systemet för pro- spektering och brytning av mineral och markägaren skulle inte längre stå utanför möjligheterna att ta del av den ekonomiska möjlighet som den innebär. Beroende på hur dessa överenskommelser utformas kan även grannar och bygden kompenseras för de ingrepp som sker (jämför med till exempel vinstfördelningsmodeller på vindkrafts- området). Brytning, men även olika former av undersökning, skulle prövas enligt miljöbalken och kopplas naturligt till kommunens pla- nering av användningen av mark och vatten och prövningens avväg- ningar mellan enskilda och allmänna intressen. Frågor om ansvar och garantier för efterbehandling och stängning prövas samlat.</P>
<P class="p84 ft9">En sådan förändring skulle kunna isoleras till just aktiviteter i alunskiffer, vilket kan vara motiverat mot bakgrund av att dessa före-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft12">komster ofta finns i områden med värdefull jordbruksmark, som kan vara mer tätbebyggda än traditionella gruvområden och där många andra intressen riskerar att påverkas negativt.</P>
<P class="p66 ft38">Utredningen har tyvärr avfärdat förslaget utan att studera det när- mare. Jag menar att utredningen borde ha undersökt hur en sådan lösning skulle kunna se ut och vilka regeländringar som skulle behövas, både för att utmönstra alunskiffer ur mineralregleringen och för att se över hur den skulle kunna infogas på ett ändamålsenligt sätt i miljö- balkens prövningsbestämmelser. I sammanhanget kan också påminnas om de tidigare genomförda förändringarna av regleringen för torv som används som bränsle. Den omfattades förut av ett koncessions- system, men i början av år 2017 ändrades detta och all torvutvinning baseras sedan dess på överenskommelser mellan fastighetsägaren och den som vill utvinna torven och prövning sker enligt miljölagstift- ningen.</P>
<P class="p478 ft17">Behovet av förändring kvarstår och en ny utredning är motiverad</P>
<P class="p167 ft12">Slutsatsen efter att utredningen nu lagt sitt förslag är att behovet av förändringar i regleringen av undersökning och brytning av mineral kvarstår. Det brådskar att detta behov tas om hand av en utredning med ett bredare och tydligare uppdrag och med mer tid till sitt för- fogande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="p199dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371199x1.jpg/" id="p199img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td197"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td198"><P class="p25 ft31">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft41">Särskilt yttrande av experten Jonas Rudberg</P>
<P class="p547 ft174"><SPAN class="ft112">Särskilt yttrande till SOU </SPAN>Skärpning av regelverket för när utvinning av metaller och mineral från alunskiffer får ske</P>
<P class="p523 ft12">Jag anser att utredningens förslag i betänkandet inte uppfyller de krav som ställs i direktivet och vill därför lämna följande yttrande.</P>
<P class="p47 ft17">1. Bakgrund</P>
<P class="p548 ft12">Naturskyddsföreningens grundläggande inställning<SPAN class="ft58">1 </SPAN>är att brytning av alunskiffer inte ska förekomma. Brytningens omfattande negativa påverkan på miljön, liksom övriga negativa konsekvenser för jord- bruksmark, lokalbefolkning och urfolk samt andra riskfyllda aspekter talar starkt för att helt förbjuda brytning av alunskiffer i Sverige. Se även stycke 4 nedan.</P>
<P class="p85 ft15">Ett sådant förbud avser inte koncessionsmineralen i sig. Det hand- lar om en begränsning i tillåtlighet för att etablera gruvverksamhet i bergarten alunskiffer, vars utbredning och avgränsning är väl känd<SPAN class="ft100">2</SPAN>. En lagändring som innebär förbud mot brytning av alunskiffer på- verkar således inte annan gruvverksamhet och <SPAN class="ft14">medför därför inte några negativa ekonomiska konsekvenser för den befintliga gruvnäringen </SPAN>i landet.</P>
<P class="p85 ft15">Förslaget om förbud, med motiveringar, anfördes av underteck- nad i ett tidigt skede av utredningen.<SPAN class="ft100">3 </SPAN>Vid denna tidpunkt fanns ännu inga förslag från utredningen att ta ställning till. När dessa kom under hösten 2020, med ett utkast till betänkande där endast få och mar- ginella skärpningsförslag fanns, modifierades förslaget om förbud till ett temporärt stopp för utvinning (moratorium).<SPAN class="ft100">4</SPAN></P>
<P class="p549 ft71"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft70">Policy: Mineral. Naturskyddsföreningen 2015.</SPAN></P>
<P class="p0 ft71"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft70">Betänkandet [utan slutlig titel] avsnitt 5.1 Förekomst av alunskiffer.</SPAN></P>
<P class="p166 ft61"><SPAN class="ft59">3</SPAN><SPAN class="ft60">Alunskiffer – problem och möjliga lösningar. Faktaunderlag (del 1) till SOU dir. 2020:26 </SPAN><SPAN class="ft175">Skärpning av regelverket för när utvinning av metaller och mineral från alunskiffer får ske</SPAN>, Rudberg J. <NOBR>2020-06-08.</NOBR></P>
<P class="p129 ft63"><SPAN class="ft59">4</SPAN><SPAN class="ft62">Temporärt stopp för utvinning av mineral i alunskiffer. Inspel till SOU dir. 2020:26 </SPAN><SPAN class="ft159">Skärp- ning av regelverket för när utvinning av metaller och mineral från alunskiffer får ske</SPAN>, Rudberg J. <NOBR>2020-10-27.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="p200dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371200x1.jpg/" id="p200img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft17"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft176">Risker och påverkan på natur och miljö vid utvinning av alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p323 ft9">Den totala omfattningen av miljöriskerna och annan negativ på- verkan är svår att överblicka, bland annat eftersom nyare erfarenhet från alunskifferbrytning i Sverige saknas. Brytningen skedde på några platser i landet från <NOBR>1600-talet</NOBR> fram till från första halvan av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Då bröts alunskiffer för framställning av alun, till kalk- bränning och senare för utvinning av skifferolja och andra petroleum- produkter. Alunskiffer har inte brutits för metallutvinning, förutom den uranutvinning som skedde vid Ranstadsverket under <NOBR>1960-talet.</NOBR></P>
<P class="p65 ft12">Men den negativa påverkan på miljön och andra värden som kan bli stor och lokalt mycket stor. De kända konsekvenserna från tidi- gare brytning är oroande i sig, men dessutom finns en rad svårbe- dömda ytterligare risker. I betänkandet anges:</P>
<P class="p158 ft3">Om inte tillräckliga skyddsåtgärder vidtas för att förhindra att metaller frigörs, under utvinningsprocessen liksom vid den efterföljande depo- neringen av processad skiffer och möjligen förbrukade laklösningar, kan det få konsekvenser för vattenkvaliteten (ytvatten såväl som grund- vatten) <NOBR>[---]</NOBR> den komplexa sammansättningen i alunskiffer, samt vilka processer som väljs för i utvinningskedjans alla steg, gör att miljöris- kerna är svårbedömda liksom valet av lämpliga skyddsåtgärder.<SPAN class="ft68">5</SPAN></P>
<P class="p551 ft13">De viktigaste aspekterna kan summeras som följer:</P>
<P class="p67 ft17">2.1. Storskalig negativ påverkan på ekosystemet</P>
<P class="p64 ft40">Vid en gruvbrytning, i synnerhet med dagbrott, omvandlas per defi- nition hela den ekologiska strukturen i området. Detta gäller i hög grad vid brytning av alunskiffer, som är mycket arealkrävande. Många ekosystemtjänster kommer med säkerhet att försvagas eller förstö- ras och dessa är i många fall omöjliga att återställa.</P>
<P class="p310 ft17">2.2. Förlust av biologisk mångfald</P>
<P class="p323 ft38">De aktuella områdena är ofta mycket rika på biologisk mångfald, vilket bland annat innebär en stor variation av habitat och en rad röd- listade arter. Brytning av skiffer innebär en omfattande omvandling</P>
<P class="p247 ft63"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft69">Betänkandet [utan slutlig titel] avsnitt 5.4 Miljörisker vid utvinning av alunskiffer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="p201dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371201x1.jpg/" id="p201img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td197"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td198"><P class="p25 ft31">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft12">av naturmiljön och många av de mer krävande växt- och djurarter som försvinner vid en brytning kommer sannolikt inte att kunna åter- etablera sig efter avslutad brytning.</P>
<P class="p243 ft17">2.3. Vattenpåverkan</P>
<P class="p144 ft12">Grundvattennivåer förändras då en gruva öppnas; vanligen sänks de påtagligt. Problem uppstår genom den kraftiga påverkan på vatten- systemen som gruvbrytning innebär, vilket även kan innebära för- sumpning och översvämningar av angränsande område. Den hydro- logiska balansen rubbas kraftigt.</P>
<P class="p47 ft17">2.4. Förgiftning av vatten och mark</P>
<P class="p523 ft12">Vattenpåverkan innebär även hälsorisker. Alunskiffer innehåller ett stort antal tungmetaller och andra toxiska ämnen som kan orsaka betydande skada även i angränsande områden, både på naturmiljön och på människors hälsa. Metoden biolakning (heap leaching, dvs. frisättande av metaller genom närvaro av mikroorganismer) har orsakat mycket omfattande skada vid gruvan Talvivaara, som kallats Finlands största miljökatastrof.<SPAN class="ft58">6</SPAN></P>
<P class="p47 ft17">2.5. Avfallsdeponi</P>
<P class="p83 ft12">De eftersökta metallerna förekommer oftast i mycket låga halter i bergarten, detta gäller inte minst vid brytning i alunskiffer. Detta leder till mycket stora avfallsmängder vid anrikningen av malmen. De deponier som anläggs upptar ofta större områden än själva gruvan. Även om avfallet återförs till gruvhålet, i den mån detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt, uppstår risk/miljöpåverkan i form av läckage till grundvatten, damning osv.</P>
<P class="p552 ft67"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft160">”Första Talvivaaradomen faller i dag”, Svenska YLE </SPAN><NOBR>2016-05-16,</NOBR> <A href="https://svenska.yle.fi/">https://svenska.yle.fi/ </A><NOBR>artikel/2016/05/13/forsta-talvivaaradomen-faller-i-dag-vattenfragan-avgor-gruvans-ode</NOBR> och</P>
<P class="p553 ft81">”Förbjud exploatering av alunskiffer” och Norran <NOBR>2015-04-26</NOBR> (debattartikel) <A href="https://norran.se/">https://norran.se/ </A><NOBR>asikter/debatt/forbjud-exploatering-av-alunskiffer</NOBR> och ”Enorma utsläpp vid Talvivaara”, SVT</P>
<P class="p101 ft63"><NOBR>2012-12-04,</NOBR> <NOBR>www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/utslappen-vid-talvivaaragruvan.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="p202dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371202x1.jpg/" id="p202img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft17">2.6. Problematik med uran i alunskiffer</P>
<P class="p323 ft83"><SPAN class="ft38">I betänkandet konstateras att </SPAN>”Uran innebär en särskild risk i sam- band med utvinning ur alunskiffer eftersom den och dess dotterisotoper är radioaktiva.”<SPAN class="ft65">7 </SPAN><SPAN class="ft38">Sedan augusti 2018 är uranbrytning förbjuden i Sverige. Detta innebär även, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), att ”järn och andra basmetaller och sällsynta jordartsmetaller”</SPAN><SPAN class="ft65">8 </SPAN><SPAN class="ft38">inte får brytas om uranhalten i gruvan överstiger 1 000 ppm. Denna tolkning inne- bär konsekvenser för tillståndsgivning av eventuella alunskiffergruvor, vilket dock inte avspeglats i utredningens förslag till författnings- ändringar.</SPAN></P>
<P class="p260 ft17">3. Synpunkter – betänkandet är otillräckligt</P>
<P class="p64 ft9">De få författningsändringar som föreslagits är helt otillräckliga och i flera fall av närmast marginell betydelse, då de har karaktären av förtydliganden snarare än skärpningar. Detta trots att direktivet mycket tydligt anger att utredningen ska föreslå skärpningar i regelverket. Vi välkomnar faktasammanställningen och de övriga förslagen (inrät- tandet av databaser, forskningsprogram m.m.) men det är till syvende og sidst lagstiftningen som via tillståndsprocessens utformning av- gör den fortsatta utvecklingen av verksamheten.</P>
<P class="p66 ft9">I praktiken medför inte de regeländringar som föreslagits i ut- kastet någon avgörande begränsning av vare sig prospektering i eller brytning av alunskiffer i Sverige utöver vad som redan gäller för all gruvverksamhet, vilket också blir tydligt genom betänkandets kon- sekvensbedömning Utredningen riskerar således att inte gå i mål med sitt uppdrag, ”skärpning av regelverket för när utvinning av metaller och mineral från alunskiffer får ske”.</P>
<P class="p66 ft9">En annan allvarlig brist är att utredningen inte vid något tillfälle förefaller ha konsulterat Sametinget eller någon annan samisk före- trädare. Detta trots att alunskiffer förekommer längs hela fjällkedjan, dvs. inom stora delar av svenska Sápmi. Ett förslag om att utred- ningen skulle kontakta samiska organisationer framfördes av under- tecknad vid expertgruppens första möte 29 april 2020.</P>
<P class="p554 ft82"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft80">Betänkandet </SPAN>Utvinning ur alunskiffer – Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket <SPAN class="ft81">avsnitt 5.4.1 Miljörisker kopplade till alunskifferns egenskaper.</SPAN></P>
<P class="p555 ft179"><SPAN class="ft59">8</SPAN><SPAN class="ft177">Betänkandet </SPAN><SPAN class="ft178">Utvinning ur alunskiffer – Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket </SPAN>avsnitt 4.4.7 Förbudet mot brytning av uran m.m. samt ”bilaga 5” från SSM.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="p203dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371203x1.jpg/" id="p203img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td197"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td198"><P class="p25 ft31">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft17">4. Vårt förslag: ett temporärt stopp med villkor<SPAN class="ft74">9</SPAN></P>
<P class="p144 ft12">”Utvinning av metaller och andra mineral i bergarten alunskiffer är tills vidare inte tillåtet.” För att en eventuell framtida utvinning ska kunna tillåtas, krävs att följande villkor<SPAN class="ft58">10</SPAN>, var för sig, är uppfyllda.</P>
<P class="p556 ft17"><SPAN class="ft20">4.1.</SPAN><SPAN class="ft180">Samhällsekonomisk analys utifrån konceptet cirkulär ekonomi</SPAN></P>
<P class="p523 ft12"><SPAN class="ft10">4.1.1.</SPAN><SPAN class="ft11">Samhällets försörjning av metaller och andra mineral är av grund- läggande betydelse för utvecklingen av en hållbar ekonomi. Inte minst utfasningen av fossila bränslen innebär ett ökat behov av vissa s.k. kritiska metaller. Den obalans som i dag råder mellan nybrytning och olika former av återvinning måste emellertid åtgärdas skyndsamt och kraftfullt.</SPAN></P>
<P class="p557 ft9"><SPAN class="ft10">4.1.2.</SPAN><SPAN class="ft51">Eftersom metaller är grundämnen med i princip obegränsad livslängd kan de återvinnas gång på gång. Det finns i dag mycket stora hittills outnyttjade resurser i form av uttjänt infrastruktur, gammalt gruvavfall och andra avfallsdeponier som ofta innehåller stora mäng- der metaller. Dessa tas i dag sällan tillvara – i stället premierar skatte- regler och annan lagstiftning nybrytning. Utöver detta finns en stor potential att öka återvinningen av produkter, så att mineralekono- min blir i största möjliga utsträckning cirkulär, inte som i dag linjär.</SPAN></P>
<P class="p558 ft12"><SPAN class="ft10">4.1.3.</SPAN><SPAN class="ft11">En analys av samhällets behov av nybrytning (kontra cirkulära metoder enligt ovan) dvs. att minimera behovet av nya gruvor till förmån för återvinning.</SPAN><SPAN class="ft58">11</SPAN></P>
<P class="p559 ft9"><SPAN class="ft20">4.2.</SPAN><SPAN class="ft181">Vetenskaplig grund </SPAN>– tillräcklig, kvalitetssäkrad och oberoende kunskap måste säkerställas inom framför allt följande områden:</P>
<P class="p414 ft183"><SPAN class="ft10">4.2.1.</SPAN><SPAN class="ft182">Kunskapen om </SPAN>konsekvenserna för miljö och hälsa <SPAN class="ft38">av gruv- brytning i alunskiffer, dvs. prospektering inkl. provborrning, anlägg- ande av gruva med tillhörande infrastruktur, brytning, transporter och avfallshantering; detta gäller särskilt men inte uteslutande:</SPAN></P>
<P class="p560 ft71"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft70">Detta förslag bör bearbetas juridiskt för att på lämpligt sätt integreras med befintlig lagstiftning.</SPAN></P>
<P class="p179 ft61"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft60">Numreringen anger inte primärt prioritering, vare sig i tid eller angelägenhet – samtliga dessa är nödvändiga.</SPAN></P>
<P class="p561 ft63"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft62">Denna analys bör utgå från de principer som presenteras i Naturskyddsföreningens mineral- hierarki.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">klimatpåverkan (direkta och indirekta konsekvenser)</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">påverkan på den biologiska mångfalden</SPAN></P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">påverkan på mark, i synnerhet produktiv jordbruksmark</SPAN></P>
<P class="p297 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">hydrologisk påverkan (sjöar, vattendrag, våtmarker, hav och grund- vatten)</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">påverkan på grundvatten (hälsorisker för människor samt boskap)</SPAN></P>
<P class="p361 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">landskapspåverkan; konsekvenser för friluftsliv och rekreation samt bevarande av kulturlandskap inkl. estetiska värden</SPAN></P>
<P class="p385 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">hälsorisker och störningar på grund av buller, damning och för- sämrad luftkvalitet (både från transport och deponi sprids partik- lar, aerosoler m.m.).</SPAN></P>
<P class="p405 ft13"><SPAN class="ft10">4.2.2.</SPAN><SPAN class="ft45">Kunskapen om </SPAN><SPAN class="ft17">konsekvenserna för den lokala ekonomin </SPAN>av gruvbrytning i alunskiffer, dvs. prospektering inkl. provborrning, an- läggande av gruva med tillhörande infrastruktur, brytning, transporter och avfallshantering, bland annat</P>
<P class="p297 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">konsekvenser för jordbruksföretag som direkt eller indirekt be- rörs</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">konsekvenser för andra lokala näringar, till exempel turistnäringen</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">påverkan på fastighetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p41 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft54">konsekvenser för den lokala infrastrukturen.</SPAN></P>
<P class="p562 ft38"><SPAN class="ft10">4.2.3.</SPAN><SPAN class="ft182">Kunskapen om </SPAN><SPAN class="ft183">tekniska förutsättningar </SPAN>för gruvbrytning i alunskiffer, dvs. prospektering inkl. provborrning, anläggande av gruva med tillhörande infrastruktur, brytning, transporter och avfallshanter- ing. Erfarenheten av brytning i alunskiffer, i synnerhet i den omfatt- ning som planeras på flera håll i landet, är begränsade.</P>
<P class="p563 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">Det råder osäkerhet om själva tekniken för utvinning och anrik- ning av metaller ur alunskiffer är tillräckligt väl utvecklad för att möjliggöra gruvbrytning på ett hållbart sätt som är säkert ur miljö- och hälsosynpunkt.</SPAN></P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft106">Detsamma gäller tekniken för efterbehandling inklusive återställ- ande av jordbruksmark, i vad mån detta överhuvudtaget är möjligt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td197"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td198"><P class="p25 ft31">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">Hanteringen av de enorma mängder avfall som brytningen gene- rerar, utan att skapa risker för miljö och människa, är inte till- fredsställande klarlagd.</SPAN></P>
<P class="p533 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">Bristande kunskap om tekniska förutsättningar innebär att de ekonomiska förutsättningarna för att driva en gruva därmed är ofullständigt kända, vilket skapar tvivel om i vad mån företaget kan ta ett långsiktigt ansvar för alla delar av processen, utan att riskera konkurs som lämnar samhället med notan.</SPAN></P>
<P class="p565 ft17"><SPAN class="ft20">4.3.</SPAN><SPAN class="ft180">Riskbedömning och åtgärder för att undanröja negativa konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p566 ft38"><SPAN class="ft10">4.3.1.</SPAN><SPAN class="ft182">När kunskapsläget enligt ovanstående (punkt 2) är tillfreds- ställande måste en värdering av risker samt bedömning av hur nega- tiva konsekvenser kan elimineras eller minimeras ske. En vägning av det samhälleliga behovet av nybrytning (punkt 1) ska samtidigt ut- föras. Den totala bedömningen kan utfalla enligt något av följande:</SPAN></P>
<P class="p567 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">att risker och negativa konsekvenser är alltför stora och brytning av alunskiffer förbjuds permanent; eller</SPAN></P>
<P class="p532 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">att risker och negativa konsekvenser kan hanteras tillfredsställande under vissa förutsättningar, och brytning av alunskiffer kan ske i dessa fall; även i detta fall kommer sannolikt ytterligare regeländ- ringar att behöva införas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
</DIV>
<DIV id="page_207">
<P class="p568 ft16">Referenser</P>
<P class="p569 ft17">Offentligt tryck</P>
<P class="p570 ft83"><SPAN class="ft38">KOM (2020) 474 slutlig, </SPAN>Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet<SPAN class="ft38">.</SPAN></P>
<P class="p571 ft50"><SPAN class="ft12">KOM (2020) 80 slutlig, </SPAN>Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimat- neutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 <SPAN class="ft12">(Europeisk klimatlag).</SPAN></P>
<P class="p572 ft50"><SPAN class="ft12">KOM (2019) 640 slutlig, </SPAN>Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén; Den europeiska gröna given.</P>
<P class="p573 ft13">Kommittédirektiv, Dir. M2020:86. <SPAN class="ft33">En modern och effektiv miljöprövning.</SPAN></P>
<P class="p574 ft12">Kommittédirektiv, Dir. 2019:101. <SPAN class="ft50">Översyn av relevant lagstiftning för att uppnå Sveriges klimatmål.</SPAN></P>
<P class="p575 ft50"><SPAN class="ft12">Proposition 1985/86:3 </SPAN>med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m.</P>
<P class="p576 ft185"><SPAN class="ft184">Proposition 1988/89:92 </SPAN>om ny minerallagstiftning m.m. <SPAN class="ft184">Proposition 1991/92:161 </SPAN>om ändringar i minerallagen<SPAN class="ft184">. Proposition 1992/93:238 </SPAN>om ändringar i minerallagen m.m<SPAN class="ft184">.</SPAN></P>
<P class="p568 ft13">Proposition 1997/98:45 <SPAN class="ft33">Miljöbalk</SPAN>.</P>
<P class="p577 ft50"><SPAN class="ft12">Proposition </SPAN>2013/14:159 Bättre information och tydligare ansvar vid mineralprospektering.</P>
<P class="p578 ft50"><SPAN class="ft12">Proposition 2016/17:104 </SPAN>En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.</P>
<P class="p579 ft13">Proposition 2016/17:200 <SPAN class="ft33">Miljöbedömningar.</SPAN></P>
<P class="p579 ft33"><SPAN class="ft13">Proposition 2017/18:212 </SPAN>Förbud mot utvinning av uran.</P>
<P class="p580 ft21">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft33"><SPAN class="ft13">Proposition 2019/20:65 </SPAN>En samlad politik för klimatet</P>
<P class="p95 ft33"><SPAN class="ft33">–</SPAN><SPAN class="ft186">klimatpolitisk handlingsplan.</SPAN></P>
<P class="p581 ft83"><SPAN class="ft38">Regeringsbeslut, </SPAN>Uppdrag att utveckla myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk värdekedja för batterier, Infrastrukturdepartementet<SPAN class="ft38">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">2020-07-39,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> I2020/2025/E.</SPAN></P>
<P class="p561 ft188"><SPAN class="ft187">SOU 1956:58 </SPAN>Bränsleförsörjningen i atomåldern. <SPAN class="ft187">SOU 2012:73 </SPAN>Undersökningstillstånd och arbetsplaner. <SPAN class="ft187">SOU 2015:99 </SPAN>Planering och beslut för en hållbar utveckling.</P>
<P class="p582 ft83"><SPAN class="ft38">SOU 2017:34 </SPAN>Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, sam- tidigt som behovet av markexploatering tillgodoses.</P>
<P class="p101 ft33"><SPAN class="ft13">SOU 2018:59 </SPAN>Statens gruvliga risker.</P>
<P class="p59 ft17">Rättsakter</P>
<P class="p583 ft83"><SPAN class="ft38">Direktiv 2006/21/EG </SPAN>om hantering av avfall från utvinnings- industrin Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinnings- industrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG.</P>
<P class="p584 ft12">Förordning 2017/821, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/821 av den 17 maj 2017, <SPAN class="ft50">om fastställande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden.</SPAN></P>
<P class="p243 ft17">Rättsfall</P>
<P class="p270 ft13">Högsta domstolens avgörande i <NOBR>Bunge-målet</NOBR> NJA 2013: s. 613.</P>
<P class="p585 ft12">Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i Norra <NOBR>Kärr-målet</NOBR> HFD 2016 ref. 21.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td199"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p25 ft31">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft17">Litteratur</P>
<P class="p273 ft13">Andersson, A., Dahlman, B., Gee, D.G. & Snäll, S. (1985),</P>
<P class="p586 ft50">The Scandinavian Alum Shales, <SPAN class="ft12">Sveriges geologiska undersök- ning, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">1–50.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p587 ft50"><SPAN class="ft12">Aura Energy (2012), </SPAN>Updated scoping study further supports Häggån project viability. <SPAN class="ft12">(Nedladdad: 5 juni 2020).</SPAN></P>
<P class="p588 ft12">Bobba S., Carrara S., Huisman J. <NOBR>(co-lead),</NOBR> Mathieux F., Pavel C. <NOBR>(co-lead),</NOBR> EU, (2020). <SPAN class="ft50">Critical Raw Materials for Strategic Technologies and Sectors in the EU A Foresight Study</SPAN>, European Commission, Joint Research Centre.</P>
<P class="p589 ft12">Buchardt, B., Nielsen, A.T. & Schovsbo, N.H. (1997) <SPAN class="ft50">Alun Skiferen I Skandinavien. </SPAN>Geologisk Tidskrift 1997:3, Copenhagen, <NOBR>1–30.</NOBR></P>
<P class="p590 ft50"><SPAN class="ft12">Casserstedt, L. (2014). </SPAN>Chemistry and mineralogy of shale oil mining waste at Kvarntorp. <SPAN class="ft12">Master of Science thesis. Department of Earth Sciences, University of Gothenburg.</SPAN></P>
<P class="p591 ft83"><SPAN class="ft38">Energimyndigheten (2020), </SPAN>Vindkraftens resursanvändning; Ett livscykelperspektiv på vindkraftens resursanvändning och växthusgasutsläpp, <NOBR><SPAN class="ft38">2020-10-12.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p101 ft33"><SPAN class="ft13">Energimyndigheten, </SPAN>Energiläget i siffror 2019.</P>
<P class="p592 ft12">Envipro miljöteknik AB (2003). <SPAN class="ft50">Undersökning, riskbedömning och prioritering av rödfyrshögar i Västra Götalands län. </SPAN>Konsultrapport.</P>
<P class="p593 ft83"><SPAN class="ft38">Erlström M. (2016). </SPAN>Litologisk och geokemisk karaktärisering av berggrundsavsnitt på södra Öland<SPAN class="ft38">. SGU rapport 2016:15.</SPAN></P>
<P class="p594 ft12">Erlström M., Elhammar A. & Zillén Snowball L., (2014a). <SPAN class="ft50">Bedömning av olja och gas i berggrunden inom svenskt maritimt territorium och ekonomisk zon, främst Östersjön – en översikt. </SPAN><NOBR>SGU-rapport</NOBR> 2014:26.</P>
<P class="p595 ft50"><SPAN class="ft12">Erlström M. (2014b). </SPAN>Skiffergas och biogen gas i alunskiffern i Sverige, förekomst och geologiska förutsättningar – en översikt. <NOBR><SPAN class="ft12">SGU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">2014–19.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p596 ft38">Fabregas, Tim Laing, John Drexhage (2020). International Bank for Reconstruction and Development/ The World Bank.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p597 ft12">Falk H., Lavergren U. & Bergbäck B. (2006). Metal mobility in alum shale from Öland, Sweden. <SPAN class="ft50">Journal of geochemical exploration 90.</SPAN></P>
<P class="p598 ft12">Hessland I. & Armands G. (1978). <SPAN class="ft50">Alunskiffer, Underlagsmaterial Geologi. Del 1 Sveriges alunskifferförekomst </SPAN><NOBR>1–146,</NOBR> Del 2 Tabeller <NOBR>1–94,</NOBR> Del 3 Världens tillgångar på mörka skiffrar <NOBR>1–38.</NOBR> SIND 1978:3.</P>
<P class="p599 ft12">Kahan Cervoj (Optiro Pty Ltd.), (2018). <SPAN class="ft50">Daejon Vanadium Mineral Resource Estimate. </SPAN>(Nedladdad: 5 juni 2020).</P>
<P class="p600 ft83"><SPAN class="ft38">Karlsson L.E. (2013). </SPAN>Release of metals from unprocessed- and processed shale from Kvarntorp as a function of solution pH. <SPAN class="ft38">Örebro University, School of Science and Technology.</SPAN></P>
<P class="p601 ft12">Kirsten Hund, Daniele La Porta, Thao P. Fabregas, Tim Laing, John Drexhage (2020). Minerals for Climate Action: The Mineral Intensity of the Clean Energy Transition, <SPAN class="ft50">Climate- smart mining facility </SPAN>International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank.</P>
<P class="p602 ft13">Klimatpolitiska rådet (2020). <SPAN class="ft33">Årsrapport 2020</SPAN>, Rapport nr 3.</P>
<P class="p603 ft50"><SPAN class="ft12">Liedholm Johnson, E. (2010). </SPAN>Mineral Rights: Legal Systems Governing Exploration and Exploitation. Doctoral Thesis in Real Estate Planning<SPAN class="ft12">, KTH Architecture and the Built Environment Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.</SPAN></P>
<P class="p604 ft15">Liedholm Johnson, E. (2001). <SPAN class="ft14">Om markägarens, upptäckarens och statens inflytande över mineraler i Sverige. En historisk återblick från medeltiden till år 2000</SPAN>. Meddelande 4:81, Avd. för Fastighetsvetenskap, Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.</P>
<P class="p605 ft12">Länsstyrelsen Kalmar län (2005a). <SPAN class="ft50">Huvudstudien Projekt Degerhamns sammanfattande rapport.</SPAN></P>
<P class="p604 ft12">Länsstyrelsen Kalmar län (2005b). <SPAN class="ft50">Projekt Degerhamn – delrapport Riskvärdering.</SPAN></P>
<P class="p606 ft33"><SPAN class="ft13">Miljödepartementet (2020). </SPAN>Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige.</P>
<P class="p607 ft13">Naturvårdsverket (2017). Rapport 6759 <SPAN class="ft33">Förhållande mellan minerallagen och miljöbalken.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td199"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p25 ft31">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft13">Naturvårdsverket (2016a). Rapport 2016:1 <SPAN class="ft33">Ekologisk kompensation</SPAN></P>
<P class="p95 ft33"><SPAN class="ft29">–</SPAN><SPAN class="ft113">en vägledning om kompensation vid förlust av naturvärden.</SPAN></P>
<P class="p608 ft12">Naturvårdsverket (2016b) <NOBR>03196–16</NOBR> samt SGU 311/888/2016. Skrivelse <NOBR>2017-09-14</NOBR> <SPAN class="ft50">Förslag till strategi för hantering av gruvavfall</SPAN>.</P>
<P class="p609 ft50"><SPAN class="ft12">Naturvårdsverket (1999). </SPAN>Metodik för inventering av förorenade områden, <SPAN class="ft12">Rapport 4918.</SPAN></P>
<P class="p610 ft12">Nielsen A.T. & Buchardt B. (1993<SPAN class="ft50">). </SPAN><NOBR><SPAN class="ft50">Gislövshammar-2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft50"> shallow drill- hole in eastern Scania, Sweden: Stratigraphy and geochemistry of the cored Lower Ordovician – Lower Cambrian strata. </SPAN>BMFT- project report 032 66686 B <NOBR>Pre-Westphalian</NOBR> source rocks in Northern Europe. Geological Institute, University of Copenhagen.</P>
<P class="p611 ft46"><SPAN class="ft9">Näringsdepartementet (2013). </SPAN>Sveriges mineralstrategi För ett håll- bart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt</P>
<P class="p49 ft33">i hela landet<SPAN class="ft13">, N2013.02.</SPAN></P>
<P class="p611 ft15">P & E Mining Consultants Inc., EHA Engineering Ltd. & G.A. Harron & Associates Inc. (2010). Preliminary economic assessment on the Viken MMS project. NI <NOBR>43-101</NOBR> & <NOBR>43-101F1</NOBR> <SPAN class="ft14">Technical Report and Preliminary Economic Assessment. </SPAN>P&E Report No. 195, Sweden (Nedladdad: 5 juni 2020).</P>
<P class="p612 ft83"><SPAN class="ft38">Petterson A. (2011). </SPAN>Spårämnen i alunskiffer, rödfyrshögar och björkträd vid Andrarums alunbruk, Skåne<SPAN class="ft38">. Examensarbete för kandidatexamen 15 hp. Miljövetenskap, Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p613 ft15">Pool W., Geluk, M., Abels J., & Tiley G. (2012). <SPAN class="ft14">Assessment of an unusual European Shale Gas play – The </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">Cambro-Ordovician</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> Alum Shale, southern Sweden: Proceedings of the Society of Petroleum Engineers</SPAN>/European Association of Geoscientists and Engineers Unconventional Resources Conference, Vienna, Austria, March <NOBR>20–22,</NOBR> 2012, 152339.</P>
<P class="p614 ft50"><SPAN class="ft12">Protean Energy (2019). </SPAN>Daejon Vanadium Mining Study Update<SPAN class="ft12">. (Nedladdad: 5 juni 2020).</SPAN></P>
<P class="p615 ft15">Prophecy Development Corp., (2018). Gibellini Vanadium Project Eureka County, Nevada, NI <NOBR>43-101</NOBR> <SPAN class="ft14">Technical Report on Preliminary Economic Assessment. </SPAN>(Nedladdad: 5 juni 2020).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p616 ft46"><SPAN class="ft9">Snäll S. (1988). </SPAN>Mineralogy and maturity of the Alum Shales of south- central Jämtland, Sweden<SPAN class="ft9">. Sveriges geologiska undersökning</SPAN></P>
<P class="p617 ft13">C 818.</P>
<P class="p618 ft12">Statens industriverk (1978). <SPAN class="ft50">Alunskiffer: utredning från statens industriverk, </SPAN>FRP: fysisk riksplanering, 1978:1.</P>
<P class="p619 ft9">Sveriges geologiska undersökning (2020). <SPAN class="ft46">Rapportering av regeringsuppdrag, Innovationskritiska metaller och mineral</SPAN></P>
<P class="p620 ft9"><SPAN class="ft33">i</SPAN><SPAN class="ft189">Bergslagen, </SPAN>mars 2020, SGU, dnr: <NOBR>311-493/2018</NOBR> Närings- departementets <NOBR>diarie-nr:</NOBR> N2018/01044/FÖF RR 2020:02.</P>
<P class="p621 ft38">Sveriges geologiska undersökning (2018). <SPAN class="ft83">Delrapportering av regeringsuppdrag, Kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral, </SPAN>SGU:s <NOBR>diarie-nr:</NOBR> <NOBR>311-2379/2016</NOBR> Närings- departementets <NOBR>diarie-nr:</NOBR> N2016/ 06368/FÖF RR 2018:01.</P>
<P class="p622 ft12">Sveriges geologiska undersökning (2016a). <SPAN class="ft50">Mineralmarknaden 2015, Tema: energimetaller</SPAN>, 2016, SGU Periodiska Publikationer 2016:2.</P>
<P class="p623 ft9">Sveriges geologiska undersökning (2016b). <SPAN class="ft46">Resultat från kärn- borrning vid Grönhögen Litologisk och geokemisk karaktärisering av berggrundsavsnitt på södra</SPAN>, Öland <NOBR>SGU-rapport</NOBR> 2016:15.</P>
<P class="p624 ft12">Sveriges geologiska undersökning (2016c). <SPAN class="ft50">Vägledning för prövning av gruvverksamhet</SPAN>, <NOBR>SGU-rapport</NOBR> 2016:23.</P>
<P class="p625 ft38">Sveriges geologiska undersökning (2014). <SPAN class="ft83">Redovisning av regeringsuppdrag, Uppdrag att utföra en kartläggning och analys av utvinnings- och återvinningspotential för svenska metall- och mineraltillgångar, </SPAN>SGU, dnr: <NOBR>3114-1639/2013</NOBR> <NOBR>2014-12-15.</NOBR></P>
<P class="p626 ft12">Tillväxtanalys (2018). <SPAN class="ft50">Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?</SPAN>, Rapport 2018:02.</P>
<P class="p627 ft50"><SPAN class="ft12">Tillväxtanalys (2017). </SPAN>Innovationskritiska metaller och mineral från brytning till produkt – hur kan staten stödja utvecklingen?, <SPAN class="ft12">Rapport 2017:03.</SPAN></P>
<P class="p628 ft13">Tillväxtanalys (2016). PM 2016:5 <SPAN class="ft33">Tillstånd och miljöprövning för att öppna gruvor – en internationell utblick.</SPAN></P>
<P class="p629 ft50"><SPAN class="ft12">Vind J. (2018). </SPAN>Review of the Exploration Potential of the Estonian Black Shale (Graptolitic Argillite) Deposit<SPAN class="ft12">. Geological Survey of Estonia, Rakvere.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td199"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p25 ft31">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p630 ft50"><SPAN class="ft12">Världsbanken (2020). </SPAN>Minerals for Climate Action: The Mineral Intensity of the Clean Energy Transition<SPAN class="ft12">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">Climate-smart</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> mining facility, Kirsten Hund, Daniele La Porta, Thao P. Fabregas, Tim Laing, John Drexhage, 2020 International Bank for Reconstruc- tion and Development/The World Bank.</SPAN></P>
<P class="p631 ft12">Åhlgren K., Sjöberg V. Grawunder, A. Allard, B. & Bäckström M. (2020). Chemistry of Acidic and Neutralized Alum Shale Pit Lakes 50 Years After Mine Closure, Kvarntorp, Sweden. Mine Water and the Environment. (Nedladdad 5 juni 2020).</P>
<P class="p598 ft40">Åhlgren, K., Sjöberg, V., Grawunder, A., Allard, B. & Bäckström M., 2020: <SPAN class="ft190">Chemistry of Acidic and Neutralized Alum Shale Pit Lakes 50 Years After Mine Closure</SPAN>, Kvarntorp, Sweden. Mine Water and the Environment. (Nedladdad 5 juni 2020).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="id_1">
<P class="p632 ft22">Bilaga 1</P>
<P class="p633 ft16">Kommittédirektiv 2020:26</P>
<P class="p634 ft43">Skärpning av regelverket för när utvinning av metaller och mineral från alunskiffer får ske</P>
<P class="p635 ft13">Beslut vid regeringssammanträde den 12 mars 2020</P>
<P class="p636 ft17">Sammanfattning</P>
<P class="p637 ft38">En särskild utredare ska förutsättningslöst analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas och lämna författningsförslag för detta. Alunskifferns sammansätt- ning och egenskaper kan innebära betydande miljörisker i samband med eventuell brytning och avfallshantering. Utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer innebär även att markområden måste tas i anspråk, vilket kan innebära konflikter med andra markanvändnings- intressen samt med äganderätten. Samtidigt kan alunskiffer innehålla ett flertal metaller och mineral som är nödvändiga för utvecklingen av grön teknik i syfte att klara samhällets klimatomställning. Mine- ralnäringen är vidare en viktig del av svensk industri och den svenska utvinningen utgör en bas för svensk export och har även betydelse för jobb och företag. Förslagen om hur regelverket kan skärpas ska därför vara förenliga med och verka för att Sverige även i fortsättningen ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom mineral- näringen, samt för fortsatt utveckling av grön teknik. I samband med detta ska utredaren beakta ett ökande behov av innovationskritiska metaller och mineral av vikt för omställning till grön energi och att varken den teknologiska utvecklingen eller investeringsklimatet för- sämras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft13">Utredaren ska bland annat.</P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft106">redogöra för vilka metaller och mineral som kan förekomma i alun- skiffern i Sverige och som med beaktande av tillgången globalt kan vara relevanta för inhemsk utvinning samt vara av vikt för ut- veckling av grön energi och annan högteknologisk utveckling</SPAN></P>
<P class="p239 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft106">sammanställa kunskap och identifiera kunskapsluckor när det gäller miljörisker vid utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer</SPAN></P>
<P class="p376 ft85"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft107">analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas och lämna nödvändiga författnings- förslag.</SPAN></P>
<P class="p309 ft13">Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2020.</P>
<P class="p138 ft17">Behovet av en utredning</P>
<P class="p323 ft15">Alunskiffer är en bergart med begränsad utbredning i Sverige. Bryt- ning av alunskiffer har ändå förekommit i Sverige under flera hundra år. Det har då använts helt andra tekniker och metoder för utvinning respektive åtgärder för stängning och återställning än de som an- vänds i dagens moderna utvinningsindustri. Skiffern har genom åren haft olika användningsområden, t.ex. som energiråvara, för metall- utvinning eller framställning av konstgödsel och som byggmaterial (blåbetong). Den har också använts för tillverkning av alun som an- vänts vid framställning av färg samt vid garvning och beredning av textilier.</P>
<P class="p140 ft9">Utvecklingen av grön teknik för att klara samhällets klimatom- ställning förutsätter god tillgång till metaller och mineral som tidigare inte varit efterfrågade på världsmarknaden. I Sverige är det möjligt att hitta vanadin och liknande fyndigheter bland annat i alunskiffer. Det förekommer i dag inte någon utvinning av vanadin eller sällsynta jordartsmetaller i Sverige. Däremot finns det sådana projekt som be- finner sig i tidiga skeden av processen som eventuellt skulle kunna leda till fullskalig gruvverksamhet. I takt med att efterfrågan ökar förväntas detsamma även gälla intresset för prospektering och utvin- ning av sådana metaller och mineral ur alunskiffern.</P>
<P class="p66 ft38">Det finns behov av att, parallellt med en ökad återvinning ur sekun- dära material, även i fortsättningen kunna söka efter eller utvinna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">metaller och mineral bland annat ur alunskiffern. En förutsättning för detta är emellertid att det kan ske på ett hållbart sätt. Alunskif- ferns sammansättning och egenskaper kan innebära betydande miljö- risker i samband med brytning och ger i många fall upphov till avfall med miljömässigt problematiska egenskaper. Dessa risker måste kunna hanteras och omhändertas på ett säkert sätt. Utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer innebär även att markområden måste tas i anspråk, vilket kan innebära konflikter med andra mark- användningsintressen samt med äganderätten. Det finns därför skäl att förutsättningslöst analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas, med beaktande av ett ökande behov av innovationskritiska metaller och mineral av vikt för omställning till grön energi samt Sveriges ambition om att vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom mineralnäringen.</P>
<P class="p47 ft17">Uppdraget att föreslå åtgärder för att skärpa regelverket</P>
<P class="p273 ft33">Alunskifferns utbredning och sammansättning</P>
<P class="p244 ft9">Sveriges berggrund består till övervägande del av urberg. Endast en liten del utgörs av sedimentär berggrund, t.ex. sandsten, kalksten och skiffer. Skiffer är en sedimentär bergart som huvudsakligen består av lermineral och små partiklar av kvarts. Skiffrar innehåller ofta också varierande mängd organiskt material. Om skiffer innehåller mer än en procent organiskt material, brukar den klassificeras som svarta skiffrar. Alunskiffer utgör en underkategori till svarta skiffrar. Till skill- nad från många andra länder i Europa har Sverige små förekomster av svarta skiffrar. Dessa finns i delar av Skåne, Västergötland, Öster- götland, Närke, Öland, fjällkedjan och i södra Östersjön. Skiffern förekommer delvis i områden med aktivt jordbruk eller annan mark- användning och finns även i tätbefolkade områden där det saknas er- farenheter av mineralutvinning. Brytning innebär ianspråktagande av markområden vilket inom dessa områden innebär att olika markan- vändningsintressen ställs mot varandra.</P>
<P class="p61 ft38">Det organiska materialet i svarta skiffrar är ofta ursprunget till att olja och gas bildas i berggrunden. Alunskiffern är t.ex. den huvud- sakliga ursprungsbergarten för den olja och gas som påträffas i Öster- sjöområdet. Alunskiffer innehåller även metaller, t.ex. nickel, vana- din, kobolt, sällsynta jordartsmetaller och uran. I skiffern påträffas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft15">ofta de högre metallhalterna i samma lager som de höga organiska halterna, dvs. kerogen, påträffas i. Kerogen har tidigare använts som råvara för framställning av skifferolja. I alunskiffern finns ofta även höga halter av svavel, kalium, fosfor och kväve. Alunskifferns samman- sättning och egenskaper, bl.a. innehåll av sulfid, uran och tungmetaller, innebär sammantaget miljörisker i samband med brytning och avfalls- hantering. Sammanfattningsvis kan alunskifferns innehåll delas in i tre olika kategorier: energiråvara, <NOBR>icke-metalliska</NOBR> grundämnen och metal- liska grundämnen.</P>
<P class="p66 ft15">Det varierar kraftigt vilken mängd geologiska data som finns till- gänglig för olika områden med alunskiffer. I vissa områden finns stora mängder analysdata från borrningar medan kunskapen om alun- skifferns variation i sammansättning och egenskaper är låg i andra områden. När det gäller alunskifferns innehåll av sällsynta jordarts- metaller är kunskapsluckorna särskilt stora.</P>
<P class="p67 ft33">Mineralnäringen och investeringsklimatet i Sverige</P>
<P class="p68 ft9">En utgångspunkt för utredningen är att de skärpningar som föreslås ska vara förenliga med att Sverige ska fortsätta att vara ett föregångs- land inom mineralnäringen när det gäller hållbar utveckling. Mineral- näringen är en viktig del av svensk industri, och den svenska utvin- ningen utgör en bas för svensk export och har även stor betydelse för jobb och företag. Mineralutvinningen minskar landets sårbarhet vid kriser i den internationella handeln. Mineralsektorn är dessutom mycket viktig för sysselsättningen i vissa regioner och har stor bety- delse för utvecklingen av den svenska tillverkningsindustrin, i syn- nerhet för gruvutrustningsindustrin.</P>
<P class="p66 ft9">Svensk minerallagstiftning utgör ett viktigt instrument för att styra investeringsklimatet inom mineralnäringen. Ett av syftena med lagstiftningen är att skapa intresse för prospektering och brytning av sådana metaller och mineral som är nödvändiga för samhällets gröna omställning. En annan viktig del i Sveriges mineralpolitik är att styra mot cirkulära modeller och utvinning ur sekundära material.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft33">Betydelsen för grön omställning och högteknologisk utveckling</P>
<P class="p83 ft9">Alunskiffer kan som nämnts innehålla såväl miljöpåverkande ämnen som ett flertal innovationskritiska metaller och mineral som är nöd- vändiga för en grön omställning. Europa är till stor del beroende av importen av de metaller som är nödvändiga för bl.a. elektrifiering, förnybara energitekniker och energilagring. Sådan teknik är viktig för klimatomställningen och för Sveriges ambitioner att nå upp- ställda mål inom Parisavtalet. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har listat 27 mate- rial som bedöms vara kritiska för vårt samhälle och för välfärden (COM(2017) 490 final). I Sverige finns kända fyndigheter av flera av dessa metaller och mineral i alunskiffer, bl.a. antimon, grafit, kobolt, vanadin, sällsynta jordartsmetaller och volfram. Ett flertal av dessa finns också i sekundära material, t.ex. gruvavfall, elektronikav- fall och slagg från förädling av metaller, men återvinns inte i dag i den utsträckning som behövs. Återvinning av metaller och mineral är därför också en viktig fråga i sammanhanget. Enligt <NOBR>EU-kommissio-</NOBR> nen bör förteckningen av de kritiska råvarorna fungera som ett incita- ment för den europeiska produktionen av dessa metaller och mineral genom utveckling av återvinningsverksamhet och ny gruvdrift.</P>
<P class="p84 ft9">Givet att dessa innovationskritiska metaller och mineral är viktiga för den gröna omställningen kan regelverket för utvinningen påverka miljön på olika sätt. Med ansvarsfulla regler kan utvinning av dessa metaller och mineral i Sverige – från primära eller sekundära material</P>
<P class="p499 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft191">minska miljöpåverkan jämfört med om utvinningen sker i länder med svagare miljölagstiftning. Detta kan även ge positiva effekter på försörjningstrygghet, industriutveckling och sysselsättning. Det är också tänkbart att Sverige genom ett skärpt regelverk kan inspirera fler länder att stärka sin miljölagstiftning, samtidigt som skärpta regler för utvinning från primära material kan öka intresset för utvinning från sekundära material.</SPAN></P>
<P class="p47 ft33">Prövningsprocessen för mineralutvinningsprojekt</P>
<P class="p274 ft38">Regelverket för gruv- och mineralnäringen, från prospektering till en avslutad gruvverksamhet, finns i flera lagar som tillämpas parallellt. Prövningsprocessen för mineralutvinning skiljer sig från annan miljö- farlig verksamhet genom att den utöver miljöbalken också innehåller prövning enligt bl.a. minerallagen (1991:45) som reglerar t.ex. under-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p640 ft12">sökningstillstånd och bearbetningskoncession. Gruvverksamhet inne- fattar miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Den kräver där- för tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Prövningen enligt miljö- balken är en bred och allsidig prövning av verksamhetens miljöpå- verkan.</P>
<P class="p501 ft9">Minerallagen reglerar utvinning av de mineral som är svåra att hitta och där undersökning, utvinning och återställning är långsiktiga och kostnadskrävande verksamheter med hög risk för verksamhets- utövaren, s.k. koncessionsmineral. I ett näringspolitiskt perspektiv består den svenska berggrunden av två typer av mineral: markägar- mineral och koncessionsmineral. Mer än 99 procent av berggrunden i Sverige består av mineral som markägaren själv råder över. De kon- cessionsmineral som omfattas av minerallagen har det gemensamt att de är industriellt användbara, förekommer med viss sannolikhet i Sverige i sådan omfattning att de är kommersiellt intressanta och kräver en systematisk letning och undersökningsverksamhet för att hittas. Att ett mineral utgör ett koncessionsmineral innebär att undersöknings- tillstånd och bearbetningskoncession kan meddelas med stöd av minerallagen. Vissa metaller och mineral som förekommer i alun- skiffern utgörs av koncessionsmineral.</P>
<P class="p641 ft12">Ett undersökningstillstånd ger en ensamrätt i förhållande till mark- ägaren och andra prospektörer att kartlägga det aktuella områdets berggrundsgeologi. Ett undersökningstillstånd ger däremot inte någon rätt att påbörja undersökningsarbete – för det krävs en meddelad arbetsplan samt i de flesta fall även andra tillstånd och dispenser enligt annan lagstiftning.</P>
<P class="p57 ft38">En bearbetningskoncession syftar till att avgöra vem som har rätt att utvinna de metaller och mineral som har påträffats i ett område. Koncessionen ger i sig inte någon rätt att påbörja verksamhet – för det krävs bland annat tillstånd enligt miljöbalken. En förutsättning för att en bearbetningskoncession ska kunna meddelas är att det finns en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt. Enligt nuvarande regelverk inkluderas inte avfallshanteringskostnaderna i denna prövning. Prövningen om bearbetningskoncession ska med- delas innefattar en avvägning av olika markanvändningsintressen. Vid prövningen av ansökan om bearbetningskoncession för verksamhet som också ska prövas enligt miljöbalken, ska hushållningsbestäm- melserna i <NOBR>3–4</NOBR> kap. miljöbalken tillämpas endast vid den prövning som sker i koncessionsärendet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft9">Miljöbalkens övergripande syfte är att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer försäkras en hälsosam och god miljö. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksam- het måste vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. En etablering eller utvidgning av en täkt- eller gruvverksamhet får inte äga rum utan att en prövning har skett mot miljöbalkens regler. Miljöbalken innehåller bl.a. allmänna hänsynsregler, t.ex. de grundläggande principerna om att åtgärder ska vidtas redan vid misstanken om att det finns en risk för påverkan på människors hälsa eller på miljön, att verksamhetsutövaren måste skaffa sig tillräcklig kunskap om verksamhetens miljöeffekter och att det är förorenaren som betalar för återställning av skador. I tillstån- det för en gruva framgår vad som gäller såväl för driften som för åt- gärder för stängning och återställning.</P>
<P class="p47 ft33">Kommunens roll vid prövning av mineralutvinningsprojekt</P>
<P class="p244 ft9">Kommuner har en viktig roll i prövningen av mineralutvinningspro- jekt. Kommunen tillämpar miljöbalkens bestämmelser om hushåll- ning med mark och vatten genom det kommunala planmonopolet och översiktsplaneringen enligt plan- och bygglagen (2010:900). Be- rörd kommun ska ges tillfälle att yttra sig över ansökan om bearbet- ningskoncession och deltar även som samrådsmyndighet och part i tillståndsprövningen enligt miljöbalken. För vissa typer av verksam- heter (tillståndspliktiga vindkraftsparker och vissa större verksam- heter som tillåtlighetsprövas av regeringen) krävs att kommunen till- styrker ansökan för att verksamheten ska få komma till stånd. Syftet med denna ordning är att kommunerna ska garanteras ett starkt in- flytande över den lokala miljön. Krav på kommunal tillstyrkan (s.k. kommunalt veto) gäller inte för mineralutvinningsprojekt.</P>
<P class="p47 ft33">Förbud mot utvinning av uran</P>
<P class="p142 ft12">Den 1 augusti 2018 förbjöds utvinning av uran i Sverige. Förbudet gäller både för gruvverksamhet med utvinning av uran som bipro- dukt och återvinning av utvinningsavfall. Större delen av de kända uranreserverna i Sverige förekommer i alunskiffer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Avfallshantering och åtgärder för stängning och återställning</P>
<P class="p167 ft12">I Sverige har, som nämnts tidigare, alunskiffer brutits och nyttjats under flera hundra år. Tidigare utvinningsverksamhet vid bl.a. Kvarn- torp i Närke och Ranstad i Västra Götaland har orsakat miljöproblem till följd av avfallets egenskaper och bristen på åtgärder för stängning och återställning. Det bör dock noteras att de nämnda verksamhe- terna bedrevs innan det fanns moderna regler om avfallshantering i miljölagstiftningen.</P>
<P class="p66 ft9">De olika restprodukter som uppstår vid utvinning av alunskiffer kommer att utgöra avfall eller, om förutsättningarna för detta kan anses uppfyllda, biprodukter. Det är viktigt att säkerställa en miljö- mässigt god avfallshantering samtidigt som återvinning möjliggörs. Omhändertagande av avfall står ofta för en betydande del av den samlade miljöpåverkan för gruvverksamheter. Det utgör även en bety- dande del av dessa verksamheters samlade kostnader. Av särskild betydelse vid prövningen av gruvverksamheter är därför den avfalls- hanteringsplan som ska upprättas enligt förordningen (2013:319) om utvinningsavfall. I planen ska avfallets typ, mängd och egenskaper anges. Vidare ska hanteringen av avfallet under drift, under stäng- ning och tiden därefter redovisas. Tillståndet för gruvverksamheten innehåller också bestämmelser om att ekonomisk säkerhet ska läm- nas för att säkerställa att tillräckliga resurser finns tillgängliga för stäng- ning och återställning för det fall att verksamhetsutövaren inte har ekonomiska möjligheter att genomföra dessa åtgärder som planerat.</P>
<P class="p65 ft12">Mineralinnehåll och tänkbara utvinningsmetoder skiljer sig åt mel- lan olika förekomster av alunskiffer. Alunskiffer kan innehålla höga halter av uran, arsenik, tungmetaller och sulfider. Sulfider som kom- mer i kontakt med luftens syre oxideras vilket kan ge upphov till för- surning och urlakning av metaller.</P>
<P class="p65 ft12">Sammantaget är alltså avfallshanteringen (inklusive åtgärder för stängning och återställning) en viktig miljöfråga i samband med pröv- ningen av metall- och mineralutvinning ur alunskiffer.</P>
<P class="p120 ft13">Med beaktande av ovanstående ska utredaren göra följande:</P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft106">Utredaren ska redogöra för vilka metaller och mineral som kan förekomma i alunskiffern i Sverige och som med beaktande av tillgången globalt kan vara relevanta för inhemsk utvinning samt vara av vikt för utveckling av grön energi och annan högtekno- logisk utveckling. I denna redogörelse ska även ingå förekomsten</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft15">av dessa metaller och mineral i sekundära källor i Sverige, t.ex. gruvavfall, elektronikavfall och slagg från förädling av metaller.</P>
<P class="p302 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Utredaren ska sammanställa kunskap och identifiera kunskaps- luckor när det gäller miljörisker vid utvinning av metaller och mineral ur alunskiffer. Kunskapsinhämtningen ska avse alla delar av processen, från det att prospektering startar till dess att gruv- verksamhetsområdet ska stängas och återställas samt tiden därefter.</SPAN></P>
<P class="p133 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">Utredaren ska analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas. Analysen ska omfatta samtliga delar av prövningsprocessen, t.ex. frågor som rör en pro- spektörs lämplighet, avfallshanteringen samt bedömningen av om en enskild verksamhet får bedrivas på det sätt och på den plats som anges i tillståndsansökan.</SPAN></P>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p643 ft12">Utöver de förslag till skärpningar av regelverket som utredaren lämnar får utredaren även föreslå åtgärder för att öka kunskapen om han- tering av de miljörisker som är förknippade med metall- och mine- ralutvinning ur alunskiffer.</P>
<P class="p89 ft13">Vid utformning av såväl författningsförslag som övriga förslag ska miljökvalitetsmålen särskilt beaktas.</P>
<P class="p117 ft12">Utredaren ska förhålla sig till resultatet av det arbete som pågår inom Regeringskansliet när det gäller förbud mot utvinning av kol, olja och fossilgas.</P>
<P class="p60 ft9">De skärpningar som föreslås ska vara förenliga med och verka för att Sverige även i fortsättningen ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom mineralnäringen. I samband med detta ska utredaren beakta behovet av innovationskritiska metaller och mine- ral av vikt för omställning till grön energi och att varken den hög- teknologiska utvecklingen eller investeringsklimatet försämras.</P>
<P class="p47 ft17">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p414 ft38">Utöver vad som följer av kommittéförordningen (1998:1474) ska ut- redaren redovisa konsekvenser för möjligheten att bedriva prospek- tering och tillgodogörande av råvaror från alunskiffer, särskilt när det gäller tillgodogörande av de mineral som <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft15">identifierat som innovationskritiska av vikt för grön energi och annan högteknologisk omställning. Vidare ska konsekvenserna av förslagen redovisas dels generellt för markägare och innehavare av rättigheter kopplade till utvinning av alunskiffer, inklusive frågor om äganderätt och rätt till ersättning, dels för investeringsklimatet i den svenska mineralindustrin. Konsekvenserna för företag som har gjort inve- steringar ska särskilt belysas. Vidare ska en bedömning av förslagens konsekvenser för miljön lokalt såväl som globalt göras. Utredaren ska beskriva och, när det är möjligt, kvantifiera de samhällsekono- miska effekterna av de förslag som föreslås. Viktiga ställningstagan- den som gjorts vid utformningen av förslagen ska beskrivas. Vidare ska alternativa lösningar som övervägts beskrivas liksom skälen till att de har valts bort.</P>
<P class="p67 ft17">Kontakter och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p64 ft9">Utredaren ska i sitt arbete samråda med berörda myndigheter samt inhämta synpunkter från berörda delar av näringslivet, miljöorga- nisationer och markägarintressen och andra relevanta aktörer. Utre- daren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, bland annat beredningen av förslagen i Gruvavfallsfinansieringsutredningens betänkande (SOU 2018:59) och beredningen av förslagen i Naturvårdsverkets och Sveriges geo- logiska undersöknings redovisning av regeringsuppdraget om stra- tegi för hantering av gruvavfall från år 2017 <NOBR>(NV-03195-16).</NOBR></P>
<P class="p120 ft13">Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2020.</P>
<P class="p644 ft13">(Näringsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="p225dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371225x1.jpg/" id="p225img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p198 ft22">Bilaga 2</P>
<P class="p645 ft57">Världsbankens prognoser för behov av metaller och mineral</P>
<P class="p646 ft12">Världsbanken har analyserat behovet av mineral som krävs för olika teknologier för klimatomställningen, till exempel för behovet av sol- energi, vindkraft respektive energilagring.<SPAN class="ft58">1</SPAN></P>
<P class="p647 ft12">Världsbanken har analyserat sex olika teknologibaserade scena- rier för minskning av växthusgasutsläppen avseende perioden fram till 2050, baserat på scenarier upprättade av IEA och International Renewable Energy Agency (IRENA). Nedan finns beräkningar från Världsbankens rapport, vilka avser:</P>
<P class="p648 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">en tabell över hur Världsbanken kopplat ihop mineral som krävs för olika teknologier inom klimatomställningen,</SPAN></P>
<P class="p649 ft38"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft37">skisser upprättade av Världsbanken över de huvudsakliga mineral som behövs för solenergi, vindkraft respektive energilagring, samt kumulativa prognoser över de mineral som behöv för solenergi, vindkraft respektive energilagring fram till 2050, samt</SPAN></P>
<P class="p650 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">av Världsbanken identifierade mineral som är kritiska för en grön omställning som granskas i rapporten, inklusive en analys av sex olika teknologibaserade scenarier för minskning av växthusgas- utsläppen avseende perioden upp till 2050 baserat på scenarier upp- rättade av IEA och IRENA. De olika scenarierna framgår och för- kortas i figur 1.</SPAN></P>
<P class="p651 ft81"><SPAN class="ft59">1</SPAN><A href="https://dhs.sp.regeringskansliet.se/kom/N_2020_02/SOU%20Biblioteket/%20Världsbanken%20(2020).%20Minerals%20for%20Climate%20Action:%20The%20Mineral%20Intensity%20of%20the%20Clean%20Energy%20Transition,%20Climate-smart%20mining%20facility,%20Kirsten%20Hund,%20Daniele%20La%20Porta,%20Thao%20P.%20f"><SPAN class="ft96">Världsbanken (2020). Minerals for Climate Action: The Mineral Intensity of the Clean Energy Transition, </SPAN></A><NOBR><A href="https://dhs.sp.regeringskansliet.se/kom/N_2020_02/SOU%20Biblioteket/%20Världsbanken%20(2020).%20Minerals%20for%20Climate%20Action:%20The%20Mineral%20Intensity%20of%20the%20Clean%20Energy%20Transition,%20Climate-smart%20mining%20facility,%20Kirsten%20Hund,%20Daniele%20La%20Porta,%20Thao%20P.%20f">Climate-smart</A></NOBR><A href="https://dhs.sp.regeringskansliet.se/kom/N_2020_02/SOU%20Biblioteket/%20Världsbanken%20(2020).%20Minerals%20for%20Climate%20Action:%20The%20Mineral%20Intensity%20of%20the%20Clean%20Energy%20Transition,%20Climate-smart%20mining%20facility,%20Kirsten%20Hund,%20Daniele%20La%20Porta,%20Thao%20P.%20f"> mining facility, Kirsten Hund, Daniele La Porta, Thao P. f.</A></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="p226dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B371226x1.jpg" style="width:429px;height:238px" id="p226img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft76">Figur 1 Teknikbaserade scenarier upprättade av IEA och IRENA</P>
<P class="p652 ft63">Not. IEA = International Energy Agency, IRENA = International Renewable Energy Agency, ETP = Energy Technology Perspective.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="p227dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B371227x1.jpg" style="width:405px;height:710px" id="p227img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft76">Figur 2 Kartläggning av mineraler för olika tekniker</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="p228dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371228x1.jpg/" id="p228img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p653 ft76">Figur 3 Andel av mineralefterfrågan för solceller enligt IEA 2 DS fram till 2050</P>
<P class="p654 ft63">Not. 2DS = <NOBR>2-degrees</NOBR> scenario, IEA = International Energy Agency.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="p229dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B371229x1.jpg" style="width:429px;height:694px" id="p229img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p655 ft76">Figur 4 Kumulativ efterfrågan på mineraler som behövs för solceller fram till 2050</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="p230dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371230x1.jpg/" id="p230img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft76">Figur 5 Andel av mineralbehov från Wind enligt IEA 2DS fram till 2050</P>
<P class="p656 ft63">Not. 2DS = <NOBR>2-degree</NOBR> scenario, IEA = International Energy Agency.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="p231dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B371231x1.jpg" style="width:429px;height:658px" id="p231img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p657 ft76">Figur 6 Den kaumulativ efterfrågan på mineraler som behövs för vind fram till 2050</P>
<P class="p658 ft81">Not. ”DS = <NOBR>2-degree</NOBR> scenario, B2DS = beyond <NOBR>2-degree</NOBR> scenario, IEA = International Energy Agency, IRENA = International Reewable Energy Agency, Ref = reference scenario, Remap = renewable energy roadmap scenario, RTS = reference technology scenario.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="p232dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B371/H8B371232x1.jpg" style="width:429px;height:620px" id="p232img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p659 ft76">Figur 7 Andel mineralbehov från energilagring under IEA 2DS fram till 2050</P>
<P class="p660 ft63">Not. 2DS = 2 degrees scenario, IEA = International Agency.</P>
<P class="p661 ft76">Figur 8 Kumulativ efterfrågan på mineraler som behövs för energilagring fram till 2050</P>
<P class="p662 ft25">Not. Demand in the 4DS scenario is not presented because energy storage is not modelled in that scenario. 2DS = <NOBR>2-dgree</NOBR> scenario, B2DS = beyond <NOBR>2-degree</NOBR> scenario, IEA = International Energy Agency, RTS = reference technology scenario.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="p233dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371233x1.jpg/" id="p233img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p632 ft22">Bilaga 3</P>
<P class="p663 ft8">Förteckning över råvaror av avgörande betydelse</P>
<P class="p664 ft38">Följande tabell är publicerad i EU kommissionens rapport <SPAN class="ft83">Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygg- het och hållbarhet</SPAN>, Bryssel den 3.9.2020 COM (2020) 474 final.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td202"><P class="p25 ft76">Tabell 1</P></TD>
<TD colspan=10 class="tr9 td203"><P class="p665 ft21">Förteckning över råvaror av avgörande betydelse</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td204"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td118"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td195"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td205"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td118"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td206"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td118"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td204"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td118"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td207"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td118"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td208"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td118"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td202"><P class="p184 ft21">Råvaror</P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft21">Fas</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft31">Största globala</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft103">Huvudländer för</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td202"><P class="p25 ft21">Import-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td183"><P class="p25 ft21">EoL-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td211"><P class="p25 ft103">Valda användnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft31">producenterna</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft103">anskaffning<SPAN class="ft192">1 </SPAN>till EU</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td202"><P class="p25 ft103">beroende<SPAN class="ft59">2</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td183"><P class="p25 ft21">RIR<SPAN class="ft59">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td211"><P class="p25 ft21">områden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td204"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td195"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td125"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td205"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td206"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td204"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td207"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td208"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td213"><P class="p184 ft169">Antimon</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft67">Kina (74 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td215"><P class="p25 ft67">Turkiet (62 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td213"><P class="p26 ft67">100 %</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td216"><P class="p26 ft67">28 %</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p25 ft81">Flamskyddsmedel</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td213"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft193">Tadzjikistan (8 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft25">Bolivia (20 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td213"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft193">Försvarstillämpningar</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td218"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td161"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p25 ft25">Ryssland (4 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td220"><P class="p25 ft81">Guatemala (7 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td222"><P class="p25 ft25">Blysyrabatterier</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td202"><P class="p184 ft25">Baryt</P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft25">Kina (38 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft25">Kina (38 %)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td202"><P class="p26 ft25">70 %</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p26 ft25">1 %</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td211"><P class="p25 ft25">Medicinska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft25">Indien (12 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft25">Marocko (28 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td211"><P class="p25 ft25">tillämpningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft81">Marocko (10 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft153">Övriga EU (15 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td211"><P class="p25 ft25">Strålskydd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft81">Tyskland (10 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td211"><P class="p25 ft67">Kemiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p25 ft25">Norge (1 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td211"><P class="p25 ft25">tillämpningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td213"><P class="p184 ft25">Bauxit</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr10 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p25 ft193">Australien (28 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p25 ft25">Guinea (64 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p26 ft25">87 %</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td216"><P class="p26 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p25 ft25">Aluminium-</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td213"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft25">Kina (20 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft81">Grekland (12 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td213"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft25">produktion</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td213"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft81">Brasilien (13 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft81">Brasilien (10 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td213"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td216"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td213"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p25 ft25">Frankrike (1 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td216"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td202"><P class="p184 ft81">Beryllium</P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft25">USA (88 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft25">ej tillämpligt</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td202"><P class="p666 ft25">ej till-</P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p26 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td211"><P class="p25 ft25">Elektronik och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft67">Kina (8 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td202"><P class="p666 ft81">lämpligt<SPAN class="ft59">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td211"><P class="p25 ft67">kommunikations-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft25">Madagaskar</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td211"><P class="p25 ft25">utrustning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td54"><P class="p430 ft67">(2 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td211"><P class="p25 ft81">Komponenter i bild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td212"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td163"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td210"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td212"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td211"><P class="p25 ft194">industri, rymd- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td211"><P class="p25 ft67">luftfart och försvar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p184 ft25">Vismut</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td157"><P class="p25 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p25 ft25">Kina (85 %)</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p25 ft25">Kina (93 %)</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td213"><P class="p26 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p26 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td217"><P class="p25 ft25">Läkemedel- och</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft67">ning</P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft67">Laos (7 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p25 ft81">djurfoderindustrier</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p25 ft25">Mexiko (4 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td222"><P class="p25 ft25">Medicinska</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td212"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td163"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td209"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td210"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td212"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td223"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p25 ft195">tillämpningar</P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p25 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td212"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td163"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td209"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td212"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td223"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td217"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p667 ft25">Legeringar med låg smältpunkt</P>
<P class="p668 ft71"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft70">Baserat på inhemsk produktion och import (export undantaget).</SPAN></P>
<P class="p568 ft71"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft70">IR = (import – export) / (inhemsk produktion + import – export).</SPAN></P>
<P class="p669 ft61"><SPAN class="ft59">3</SPAN><SPAN class="ft60">Återvinningsgraden i slutet av livscykeln </SPAN><NOBR>(EoL-RIR)</NOBR> är den procentandel av den allmänna efter- frågan som kan tillgodoses genom sekundära råvaror.</P>
<P class="p669 ft63"><SPAN class="ft59">4</SPAN><SPAN class="ft62">EU:s importberoende kan inte beräknas för beryllium, eftersom det inte finns någon produk- tion av och handel med berylliummalm och berylliumkoncentrat i EU.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="p234dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371234x1.jpg/" id="p234img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td224"><P class="p25 ft22">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td72"><P class="p670 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td195"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td57"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td226"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td227"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td193"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p182 ft31">Råvaror</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft21">Fas</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft31">Största globala</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft103">Huvudländer för</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p430 ft21">Import-</P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p671 ft21">EoL-</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft103">Valda användnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p429 ft31">producenterna</P></TD>
<TD class="tr28 td225"><P class="p429 ft103">anskaffning<SPAN class="ft192">1 </SPAN>till EU</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p430 ft103">beroende<SPAN class="ft59">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td38"><P class="p36 ft21">RIR<SPAN class="ft59">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td72"><P class="p182 ft21">områden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td23"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr15 td195"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td194"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td57"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td226"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td194"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td227"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td193"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p182 ft25">Borat</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Turkiet (42 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft25">Turkiet (98 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p24 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p23 ft25">1 %</P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft169">Högpresterande glas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">USA (24 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Gödselmedel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Chile (11 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Permanenta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td192"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td230"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td231"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td192"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td232"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td191"><P class="p182 ft67">magneter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p182 ft25">Kobolt</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft25">Demokratiska</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft25">Demokratiska</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p24 ft25">86 %</P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p23 ft25">22 %</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">Batterier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p429 ft153">republiken Kongo</P></TD>
<TD class="tr28 td225"><P class="p429 ft81">republiken Kongo</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td38"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td72"><P class="p182 ft67">Superlegeringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p672 ft25">(59 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p673 ft25">(68 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">Katalysatorer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft25">Kina (7 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft25">Finland (14 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">Magneter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td163"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td54"><P class="p429 ft194">Kanada (5 %</P></TD>
<TD class="tr27 td225"><P class="p429 ft150">Franska Guyana</P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td72"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p674 ft25">(5 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p182 ft25">Kokskol</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Kina (55 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft169">Australien (24 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p24 ft25">62 %</P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p23 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Koks till stål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft193">Australien (16 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft25">Polen (23 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Kolfibrer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Ryssland (7 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft25">USA (21 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Batterielektroder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft25">Tjeckien (8 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td60"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td228"><P class="p429 ft25">Tyskland (8 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p182 ft25">Flusspat</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft25">Kina (65 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft25">Mexiko (25 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p24 ft25">66 %</P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p23 ft25">1 %</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">Stål- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft25">Mexiko (15 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft81">Spanien (14 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">järntillverkning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft81">Mongoliet (5 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft81">Sydafrika (12 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">Kylskåp och luft-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft81">Bulgarien (10 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">konditionering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td225"><P class="p429 ft67">Tyskland (6 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td38"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td72"><P class="p182 ft153">Aluminiumtillverkning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td225"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td38"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td72"><P class="p182 ft81">och annan metallurgi</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p182 ft25">Gallium</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Kina (80 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft81">Tyskland (35 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p24 ft25">31 %</P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p23 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Halvledare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft25">ning</P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Tyskland (8 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft25">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft193">Fotoelektromotoriska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Ukraina (5 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p673 ft25">(28 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">celler</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td157"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td189"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td60"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td228"><P class="p429 ft194">Kina (27 %)</P></TD>
<TD class="tr27 td189"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td229"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td188"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td161"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td231"><P class="p429 ft25">Ungern (2 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td232"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td191"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p182 ft25">Germa-</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft25">Kina (80 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft25">Finland (51 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p24 ft25">31 %</P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p23 ft25">2 %</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">Optiska fibrer och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p182 ft25">nium</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft25">ning</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft25">Finland (10 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft25">Kina (17 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">infraröd optik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft25">Ryssland (5 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft25">UK (11 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">Satellitsolceller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td163"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td54"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td225"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td72"><P class="p182 ft150">Polymeriseringskatal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">ysator er</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p182 ft169">Hafnium</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft169">Frankrike (49 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft81">Frankrike (84 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p26 ft25">0 %<SPAN class="ft59">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p23 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Superlegeringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft25">ning</P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">USA (44 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft25">USA (5 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Kontrollstavar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Ryssland (3 %</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft25">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">kärnkraftverk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p674 ft25">(4 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Eldfast keramik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p182 ft25">Indium</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft25">Kina (48 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft81">Frankrike (28 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p24 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p23 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">Platta bildskärmar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft25">ning</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft153">Sydkorea (21 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft25">Belgien (23 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft81">Fotovoltaiska celler</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft25">Japan (8 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft25">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">och fotonik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td225"><P class="p673 ft67">(12 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td38"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td72"><P class="p182 ft67">Lödningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft81">Tyskland (10 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td225"><P class="p429 ft25">Italien (5 %</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p182 ft25">Litium</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Chile (44 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft25">Chile (78 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p24 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p23 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Batterier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft25">ning</P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Kina (39 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p429 ft25">USA (8 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft25">Glas och keramik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td189"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p429 ft169">Argentina (13 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td228"><P class="p429 ft67">Ryssland (4 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td189"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td229"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td188"><P class="p182 ft67">Stål- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td229"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td188"><P class="p182 ft169">aluminiummetallurgi</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p182 ft25">Mag-</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p429 ft25">Kina (89 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p429 ft25">Kina (93 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p24 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p23 ft25">13 %</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p182 ft25">Lättlegeringar för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p182 ft67">nesium</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p182 ft67">ning</P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p429 ft67">USA (4 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td225"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td38"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td72"><P class="p182 ft67">bilindustri, elek-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft89">tronik, förpackningar eller byggnationer</P>
<P class="p676 ft179">Avsulfateringsämne vid ståltillverkning</P>
<P class="p137 ft63"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft69">EU är nettoexportör av hafnium och indium.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="p235dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371235x1.jpg/" id="p235img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td211"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p677 ft31">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td235"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td194"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td118"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td236"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td237"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td118"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p184 ft31">Råvaror</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft21">Fas</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft31">Största globala</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft103">Huvudländer för</P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p429 ft21">Import-</P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p678 ft21">EoL-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft21">Valda användnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft31">producenterna</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft103">anskaffning<SPAN class="ft192">1 </SPAN>till EU</P></TD>
<TD class="tr28 td202"><P class="p429 ft103">beroende<SPAN class="ft59">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p678 ft21">RIR<SPAN class="ft59">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td151"><P class="p25 ft21">områden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td238"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td190"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td209"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td202"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td233"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td21"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td225"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td239"><P class="p184 ft136">Naturlig</P></TD>
<TD class="tr19 td185"><P class="p182 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td240"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td241"><P class="p25 ft25">Kina (69 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td243"><P class="p25 ft25">Kina (47 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td244"><P class="p26 ft25">98 %</P></TD>
<TD class="tr19 td245"><P class="p666 ft25">3 %</P></TD>
<TD class="tr19 td246"><P class="p25 ft25">Batterier</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p184 ft25">grafit</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft25">Indien (12 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft81">Brasilien (12 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft153">Eldfasta ämnen för</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft25">Brasilien (8 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft25">Norge (8 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft25">ståltillverkning</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td247"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p25 ft81">Rumänien (2 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p184 ft25">Natur-</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft81">Thailand (33 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft153">Indonesien (31 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p26 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p666 ft25">1 %</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Däck</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p184 ft25">gummi</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft25">Indonesien</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft81">Thailand (18 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Gummikomponenter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td54"><P class="p430 ft67">(24 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft81">Malaysia (16 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td202"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td151"><P class="p25 ft67">till maskiner och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td209"><P class="p25 ft25">Vietnam (7 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td151"><P class="p25 ft25">hushållsartiklar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p184 ft25">Niob</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft169">Brasilien (92 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft81">Brasilien (85 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p26 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p666 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft193">Höghållfast stål och</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td247"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td189"><P class="p182 ft67">ning</P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft67">Kanada (8 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td215"><P class="p25 ft67">Kanada (13 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p25 ft81">superlegeringar för</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td247"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td189"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td214"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td215"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td248"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td249"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td217"><P class="p25 ft150">transport och infra-</P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td234"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td247"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td189"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td215"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p25 ft67">struktur</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft25">Högtekniska till-</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td247"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td189"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td215"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p25 ft67">lämpningar (kon-</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td247"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td189"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td214"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td215"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td248"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td249"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td217"><P class="p25 ft150">densatorer, super-</P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td234"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td247"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td189"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td215"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p25 ft81">ledande magneter</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft25">osv.)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p184 ft25">Fosforit</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft25">Kina (48 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft25">Marocko (24 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p26 ft25">84 %</P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p666 ft25">17%</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Mineralgödsel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft81">Marocko (11 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft81">Ryssland (20 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Fosforföreningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td209"><P class="p25 ft25">USA (10 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p25 ft25">Finland (16 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p184 ft25">Fosfor</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft25">Kina (74 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft25">Kina (74 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p26 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p666 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft25">Kemiska</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td247"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td189"><P class="p182 ft67">ning</P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft169">Kazakstan (9 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td215"><P class="p25 ft81">Kazakstan (9 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p25 ft67">tillämpningar</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td247"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td189"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td214"><P class="p25 ft25">Vietnam (9 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td215"><P class="p25 ft25">Vietnam (9 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p25 ft67">Försvarstillämp-</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td247"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td146"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td140"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td248"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td249"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td222"><P class="p25 ft67">ningar</P></TD>
<TD class="tr15 td140"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td250"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td219"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td220"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td251"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td252"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr27 td234"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p184 ft25">Skan-</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft25">Kina (66 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft25">UK (98 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p26 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p666 ft25">0 %</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Fastoxidbränsleceller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p184 ft25">dium</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft25">ning</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft153">Ryssland (26 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft25">Ryssland (1 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Lättlegeringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td209"><P class="p25 ft25">Ukraina (7 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p184 ft25">Kisel-</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft25">Kina (66 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft25">Norge (30 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p26 ft25">63 %</P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p666 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft25">Halvledare</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p184 ft25">metall</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft25">ning</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft25">USA (8 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft81">Frankrike (20 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft25">Solceller</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft25">Norge (6 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft25">Kina (11 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft25">Elektroniska</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft25">Frankrike (4 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft25">Tyskland (6 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft25">komponenter</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td247"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p25 ft25">Spanien (6 %</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td217"><P class="p25 ft25">Silikoner</P></TD>
<TD class="tr10 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p184 ft25">Stron-</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft81">Spanien (31 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft81">Spanien (100 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p26 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p666 ft25">0 %</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Keramiska magneter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p184 ft25">tium</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft25">Iran (30 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Aluminiumlegeringar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft25">Kina (19 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Medicinska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td202"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td151"><P class="p25 ft67">tillämpningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Pyrotekniska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">produkter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p184 ft25">Tantal</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p182 ft81">Utvinning</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft25">Demokratiska</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft25">Demokratiska</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p26 ft25">99 %</P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p666 ft25">0 %</P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft81">Kondensatorer för</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td247"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td189"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft193">republiken Kongo</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td215"><P class="p25 ft81">republiken Kongo</P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p25 ft193">elektroniska enheter</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td247"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p672 ft153">(33 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p679 ft153">(36 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td217"><P class="p25 ft25">Superlegeringar</P></TD>
<TD class="tr19 td140"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td247"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td189"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td214"><P class="p25 ft150">Rwanda (28 %)</P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td215"><P class="p25 ft194">Rwanda (30 %)</P></TD>
<TD class="tr27 td248"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td249"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td217"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td234"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p25 ft25">Brasilien (9 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td220"><P class="p25 ft81">Brasilien (13 %)</P></TD>
<TD class="tr10 td251"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td222"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td238"><P class="p184 ft25">Titan<SPAN class="ft59">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft25">Kina (45 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft25">ej tillämpligt</P></TD>
<TD class="tr19 td202"><P class="p26 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p666 ft25">19%</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td151"><P class="p25 ft25">Lätt legeringar med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p182 ft67">ning</P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft153">Ryssland (22 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td202"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td151"><P class="p25 ft67">hög hållfasthet för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft67">Japan (22 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td202"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td151"><P class="p25 ft67">t.ex. flygteknik,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td202"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td151"><P class="p25 ft67">rymdfart och försvar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p680 ft81">Medicinska tillämpningar</P>
<P class="p681 ft63"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft62">För titanmetallsvamp finns det inga handelskoder tillgängliga för EU.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="p236dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371236x1.jpg/" id="p236img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td224"><P class="p25 ft22">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td255"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td211"><P class="p682 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td195"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td256"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td257"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td258"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td195"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td237"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td226"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p182 ft31">Råvaror</P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p182 ft21">Fas</P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft31">Största globala</P></TD>
<TD class="tr19 td255"><P class="p429 ft31">Huvudländer för</P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p182 ft21">Import-</P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p678 ft21">EoL-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td211"><P class="p25 ft103">Valda användnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft31">producenterna</P></TD>
<TD class="tr28 td255"><P class="p429 ft103">anskaffning<SPAN class="ft192">1 </SPAN>till EU</P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p182 ft103">beroende<SPAN class="ft59">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p683 ft21">RIR<SPAN class="ft59">3</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td211"><P class="p25 ft21">områden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td23"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr15 td195"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td256"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td257"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td258"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td195"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td237"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td226"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td125"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p182 ft169">Volfram<SPAN class="ft197">7</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft25">Kina (69 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p429 ft25">ej tillämpligt</P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p24 ft25">ej till-</P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p516 ft25">42 %</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p25 ft153">Legeringar t.ex. för</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td157"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td259"><P class="p182 ft194">ning</P></TD>
<TD class="tr27 td260"><P class="p25 ft194">Vietnam (7 %)</P></TD>
<TD class="tr27 td155"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td157"><P class="p400 ft150">lämpligt</P></TD>
<TD class="tr27 td249"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td228"><P class="p25 ft193">flygteknik, rymdfart,</P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td259"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td260"><P class="p25 ft67">USA (6 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td155"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td228"><P class="p25 ft193">försvar, elektricitets-</P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td259"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td260"><P class="p25 ft25">Österrike (1 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td155"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td228"><P class="p25 ft193">teknik – <NOBR>fräs-,</NOBR> skär-</P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td23"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td157"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td259"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td155"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td157"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td249"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td228"><P class="p25 ft193">och brytningsverktyg</P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td23"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td259"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td260"><P class="p25 ft25">Tyskland (1 %)</P></TD>
<TD class="tr25 td155"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td249"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td23"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td259"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td155"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td249"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td228"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p25 ft143"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p182 ft81">Vanadin<SPAN class="ft59">8</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft25">Kina (55 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td255"><P class="p429 ft25">ej tillämpligt</P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p24 ft25">ej till-</P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p516 ft25">2 %</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td211"><P class="p25 ft81">Låglegeringar med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p182 ft67">ning</P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft153">Sydafrika (22 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td255"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p24 ft67">lämpligt</P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td211"><P class="p25 ft67">hög hållfasthet för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft153">Ryssland (19 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td255"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td211"><P class="p25 ft25">t.ex. flygteknik,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td23"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td163"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td254"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td255"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td163"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr33 td233"><P class="p25 ft196"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td211"><P class="p25 ft198">rymdfart och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td255"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td211"><P class="p25 ft67">kärnreaktorer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td255"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td211"><P class="p25 ft25">Kemiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td163"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td253"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td254"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td255"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td163"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td211"><P class="p25 ft194">katalysatorer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td23"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td163"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td253"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td255"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td163"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td233"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td211"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p182 ft169">Platinam</P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p182 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft193">Sydafrika (84 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p429 ft25">ej tillämpligt</P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p24 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p516 ft25">21 %</P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p25 ft25">Kemiska</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td157"><P class="p182 ft194">etaller<SPAN class="ft59">9</SPAN></P></TD>
<TD class="tr27 td259"><P class="p182 ft194">ning</P></TD>
<TD class="tr27 td260"><P class="p25 ft194">– iridium,</P></TD>
<TD class="tr27 td155"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td157"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td249"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td228"><P class="p25 ft194">katalysatorer och</P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td259"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td260"><P class="p25 ft81">platina, rodium,</P></TD>
<TD class="tr28 td155"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td228"><P class="p25 ft67">katalysatorer i</P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft25">rutenium</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p25 ft25">bilindustrin</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft193">Ryssland (40 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td157"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td249"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td228"><P class="p25 ft25">Bränsleceller</P></TD>
<TD class="tr19 td146"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td259"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td260"><P class="p25 ft67">– palladium</P></TD>
<TD class="tr28 td155"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td228"><P class="p25 ft67">Elektroniska</P></TD>
<TD class="tr28 td146"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td157"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td259"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td260"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td155"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td157"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td249"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td228"><P class="p25 ft194">tillämpningar</P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td23"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td157"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td259"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td260"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td155"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td157"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td249"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td228"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td146"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr19 td163"><P class="p25 ft25">Tunga</P></TD>
<TD class="tr19 td200"><P class="p25 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p25 ft25">Kina (86 %)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft67">sällsynta</P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p25 ft67">ning</P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p25 ft153">Australien (6 %)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft67">jordarts</P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p25 ft67">USA (2 %)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><P class="p25 ft81">metaller<SPAN class="ft59">10</SPAN></P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr19 td87"><P class="p25 ft25">Kina (98 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p684 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td262"><P class="p685 ft25">8 % Permanenta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td87"><P class="p25 ft67">Övriga länder</P></TD>
<TD class="tr28 td261"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td262"><P class="p686 ft67">magneter för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td87"><P class="p25 ft67">utanför EU (1 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td261"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td262"><P class="p686 ft81">elmotorer och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td87"><P class="p25 ft25">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td262"><P class="p686 ft81">elgeneratorer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td87"><P class="p25 ft67">(1 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td261"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td262"><P class="p686 ft153">Belysningsfosfor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p687 ft25">Katalysatorer</P>
<P class="p687 ft25">Batterier</P>
<P class="p688 ft25">Glas och keramik</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr19 td249"><P class="p248 ft25">Lätta</P></TD>
<TD class="tr19 td263"><P class="p429 ft25">Bearbet-</P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p429 ft25">Kina (86 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td155"><P class="p429 ft25">Kina (99 %)</P></TD>
<TD class="tr19 td248"><P class="p23 ft25">100 %</P></TD>
<TD class="tr19 td264"><P class="p689 ft25">3 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td249"><P class="p248 ft193">sällsynta</P></TD>
<TD class="tr28 td263"><P class="p429 ft67">ning</P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p429 ft169">Australien (6 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td155"><P class="p429 ft67">UK (1 %)</P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td264"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td249"><P class="p248 ft194">jordarts</P></TD>
<TD class="tr27 td263"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td60"><P class="p429 ft25">USA (2 %)</P></TD>
<TD class="tr27 td155"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td248"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td264"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td265"><P class="p248 ft169">metaller</P></TD>
<TD class="tr17 td263"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td155"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td248"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td264"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td266"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td267"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td268"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td269"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td270"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p690 ft81"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft80">Distributionen av smältverk och raffinaderier för volfram har använts för att återge produk- tionskoncentrationen. Fullständiga handelsdata är inte tillgängliga p.g.a. kommersiell sekretess.</SPAN></P>
<P class="p691 ft61"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft72">EU:s importberoende kan inte beräknas för vanadin, eftersom det inte finns någon produk- tion av och handel med vanadinmalm och vanadinkoncentrat i EU.</SPAN></P>
<P class="p692 ft81"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft80">Handelsuppgifterna innefattar metall från alla källor, både primära och sekundära. Det var inte möjligt att identifiera de primära och sekundära råvarornas källor och relativa bidrag.</SPAN></P>
<P class="p693 ft63"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft69">Global produktion syftar på koncentrat av sällsynta jordartsoxider för både lätta och tunga sällsynta jordartsmetaller.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft21">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="id_1">
<P class="p198 ft22">Bilaga 4</P>
<P class="p694 ft8">Relevans för de industriella ekosystemen hos råvaror av avgörande betydelse</P>
<P class="p695 ft9">Följande tabell är publicerad i EU kommissionens rapport <SPAN class="ft46">Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygg- het och hållbarhet</SPAN>, Bryssel den 3.9.2020 COM (2020) 474 final.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p696 ft25"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="p696 ft25"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="p696 ft25"><![endif]>238</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr9 td147"><P class="p399 ft76">Tabell 1</P></TD>
<TD colspan=19 class="tr9 td271"><P class="p184 ft21">Relevans för de industriella ekosystemen hos råvaror av avgörande betydelse</P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td119"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td237"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td207"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td274"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td121"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td204"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td207"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td227"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td275"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td237"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td276"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td277"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td233"><P class="p697 ft103">Luft- och</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p436 ft31">Textil</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td278"><P class="p25 ft21">Elektronik</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td238"><P class="p25 ft103">Mobilitet/</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td238"><P class="p697 ft103">Energi-</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td202"><P class="p25 ft21">Förnybar</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p184 ft103">Jordbruk/</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td183"><P class="p399 ft22">Hälsa</P></TD>
<TD class="tr10 td38"><P class="p436 ft103">Digitala</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td253"><P class="p182 ft21">Bygg och</P></TD>
<TD class="tr10 td272"><P class="p23 ft21">Detalj-</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td75"><P class="p182 ft22">Närhet/ Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td162"><P class="p430 ft22">Kreativ/</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td233"><P class="p697 ft103">rymdfart/</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td238"><P class="p25 ft103">bilindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td238"><P class="p697 ft103">intensiva</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td202"><P class="p698 ft22">energi</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p248 ft103">livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td253"><P class="p25 ft31">anläggning</P></TD>
<TD class="tr10 td272"><P class="p699 ft31">handel</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td75"><P class="p430 ft22">social</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td162"><P class="p698 ft22">kulturell</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td233"><P class="p700 ft103">försvar</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td238"><P class="p697 ft103">industrier</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td75"><P class="p182 ft22">ekonom</P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td162"><P class="p429 ft22">bransch</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td119"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td237"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td207"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td274"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td235"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td235"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td204"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td194"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td207"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td227"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td194"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td275"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td237"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td276"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td277"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><P class="p248 ft63">Antimon</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p184 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td279"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td232"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td280"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td281"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td147"><P class="p248 ft61">Baryt</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td238"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td238"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td183"><P class="p670 ft200">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td253"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td147"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td14"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td212"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td272"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td273"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td261"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td132"><P class="p248 ft63">Bauxit</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td252"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p184 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td279"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td250"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td250"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td218"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft201">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td281"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td147"><P class="p248 ft151">Beryllium</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td14"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td238"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td212"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td233"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td223"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td278"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td111"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td238"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td238"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td212"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td190"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td183"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td38"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td253"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td272"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td233"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td273"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td261"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td132"><P class="p248 ft63">Vismut</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td252"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td279"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td250"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td218"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft201">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td281"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td147"><P class="p248 ft151">Borat</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td14"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td238"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td238"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td212"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td147"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td278"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td202"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td272"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td273"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td261"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td132"><P class="p248 ft63">Kobolt</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p184 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td279"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td232"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td281"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td147"><P class="p248 ft151">Kokskol</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td238"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td238"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td212"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td147"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td14"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td212"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td272"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td273"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td261"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td132"><P class="p248 ft63">Flusspat</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td279"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td232"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td281"><P class="p23 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td147"><P class="p248 ft151">Gallium</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td14"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td238"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td212"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td147"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td278"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td202"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td272"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td273"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td261"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><P class="p248 ft63">Germanium</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td284"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td251"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td232"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td281"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td147"><P class="p248 ft61">Hafnium</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td278"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td238"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td202"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td38"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td147"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td278"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td202"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td272"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td273"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td261"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><P class="p248 ft63">Indium</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td284"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td251"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td232"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td281"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td147"><P class="p248 ft71">Litium</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td278"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td202"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td183"><P class="p670 ft200">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td233"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td223"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td278"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td111"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td238"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td238"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td212"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td190"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td223"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td38"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td253"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td272"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td233"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td273"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td113"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td261"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td132"><P class="p248 ft63">Magnesium</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td252"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td279"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td250"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td250"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td218"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td232"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td281"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td147"><P class="p248 ft151">Naturlig grafit</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td14"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td238"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td238"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td212"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td190"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td147"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td223"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td14"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td212"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td183"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td272"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td233"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td273"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td261"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td108"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><P class="p248 ft63">Naturgummi</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p184 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td279"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft201">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td232"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td281"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td147"><P class="p248 ft71">Niob</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td278"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p701 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td183"><P class="p670 ft200">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td253"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td147"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td233"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td238"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td238"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td212"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td272"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td233"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td273"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td261"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><P class="p248 ft63">Fosforit</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td279"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td232"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td281"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td147"><P class="p248 ft71">Fosfor</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p670 ft202">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td14"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p670 ft202">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td212"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p670 ft202">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td223"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td272"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td233"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td273"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td108"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td147"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td233"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td238"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td238"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td202"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td272"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td233"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td273"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td261"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td132"><P class="p248 ft63">Skandium</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p670 ft202">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td279"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td111"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p701 ft202">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p670 ft202">✓</P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td221"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td232"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td281"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td282"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td138"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td131"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td285"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td286"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td287"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td286"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td288"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td289"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td290"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td286"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td291"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td292"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td289"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td292"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td286"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td293"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td286"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td294"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td286"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td288"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td286"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td295"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td294"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td286"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td296"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td289"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td287"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td289"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td297"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td289"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td298"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td286"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-88px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p702 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-88px;margin-bottom:88px;" class="p702 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-44px;margin-top:44px;margin-right:-44px;margin-bottom:44px;" class="p702 ft63"><![endif]>4 Bilaga</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-432px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p703 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-432px;margin-bottom:432px;" class="p703 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-216px;margin-top:216px;margin-right:-216px;margin-bottom:216px;" class="p703 ft63"><![endif]>2020:71 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="p239dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371239x1.jpg/" id="p239img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:666px;margin-top:0px;margin-right:-792px;margin-bottom:0px;" class="p435 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:792px;margin-top:0px;margin-right:-918px;margin-bottom:126px;" class="p435 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:729px;margin-top:63px;margin-right:-855px;margin-bottom:63px;" class="p435 ft63"><![endif]>2020:71 SOU</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr10 td21"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p704 ft103">Luft- och</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p248 ft21">Textil</P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p182 ft21">Elektronik</P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p436 ft31">Mobilitet/</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p697 ft103">Energi-</P></TD>
<TD class="tr10 td261"><P class="p184 ft21">Förnybar</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p704 ft103">Jordbruk/</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p248 ft21">Hälsa Digitala</P></TD>
<TD class="tr10 td253"><P class="p182 ft21">Bygg och</P></TD>
<TD class="tr10 td238"><P class="p248 ft147">Detalj-</P></TD>
<TD class="tr10 td224"><P class="p685 ft147">Närhet/ Turism</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p705 ft147">Kreativ/</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td21"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p706 ft103">rymdfart/</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td299"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td190"><P class="p25 ft103">bilindustri</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p700 ft103">intensiva</P></TD>
<TD class="tr10 td261"><P class="p685 ft22">energi</P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p707 ft103">livsmedel</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td253"><P class="p399 ft31">anläggning</P></TD>
<TD class="tr10 td238"><P class="p248 ft21">handel</P></TD>
<TD class="tr10 td224"><P class="p705 ft22">social</P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p400 ft22">kulturell</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p704 ft103">försvar</P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td299"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p697 ft103">industrier</P></TD>
<TD class="tr7 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td200"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td224"><P class="p430 ft22">ekonom</P></TD>
<TD class="tr7 td300"><P class="p428 ft22">bransch</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td208"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td301"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td302"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td303"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td194"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td304"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td277"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td304"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td206"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td256"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td235"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td305"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td306"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td222"><P class="p182 ft63">Kiselmetall</P></TD>
<TD class="tr10 td307"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td308"><P class="p698 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td309"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p709 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td220"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td280"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td311"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td312"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td21"><P class="p182 ft61">Strontium</P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td183"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td299"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td224"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td300"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td21"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td42"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td183"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td299"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td261"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td210"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td253"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td224"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td300"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td222"><P class="p182 ft63">Tantal</P></TD>
<TD class="tr10 td307"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td308"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td309"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p709 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td220"><P class="p710 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td280"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td311"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td312"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td21"><P class="p182 ft61">Titan</P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td183"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td299"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td224"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td300"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td21"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td42"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td183"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td299"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td261"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td210"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td253"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td238"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td224"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr17 td300"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td222"><P class="p182 ft63">Volfram</P></TD>
<TD class="tr10 td307"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td308"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td309"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td220"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td280"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td311"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td312"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td21"><P class="p182 ft71">Vanadin</P></TD>
<TD class="tr19 td42"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td183"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td299"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td190"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td200"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td261"><P class="p709 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td200"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td253"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td300"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td21"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td42"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td183"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td299"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td190"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td200"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td261"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td200"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td253"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td238"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td224"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td300"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td222"><P class="p182 ft63">Platinametaller</P></TD>
<TD class="tr10 td307"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td308"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td309"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p709 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td220"><P class="p665 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr10 td280"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td311"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td312"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td21"><P class="p182 ft61">Tunga sällsynta</P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td183"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td299"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td261"><P class="p709 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td224"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td300"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td21"><P class="p182 ft61">jordartsmetaller</P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td183"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td299"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td190"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td261"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td200"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td238"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td224"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td300"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td21"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td183"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td299"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td261"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td210"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td238"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td224"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td300"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td217"><P class="p182 ft71">Lätta sällsynta</P></TD>
<TD class="tr19 td313"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td315"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td189"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td263"><P class="p708 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td316"><P class="p709 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td263"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p665 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td259"><P class="p670 ft199">✓</P></TD>
<TD class="tr19 td247"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td317"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td318"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p182 ft63">jordartsmetaller</P></TD>
<TD class="tr7 td313"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td314"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td315"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td189"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td263"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td316"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td263"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td259"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td247"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td317"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td318"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td319"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td320"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td321"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td322"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td323"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td266"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td324"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td266"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td325"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td326"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td327"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td328"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr13 td329"><P class="p25 ft77"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-84px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p711 ft25"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-84px;margin-bottom:84px;" class="p711 ft25"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-42px;margin-top:42px;margin-right:-42px;margin-bottom:42px;" class="p711 ft25"><![endif]>239</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p712 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-54px;margin-bottom:54px;" class="p712 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-27px;margin-bottom:27px;" class="p712 ft63"><![endif]>4 Bilaga</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="p241dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371241x1.jpg/" id="p241img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p632 ft22">Bilaga 5</P>
<P class="p633 ft16">Uran i gruvavfall</P>
<P class="p713 ft15">Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ha ombetts av Alunskifferutred- ningen (N 2020:02) att redogöra för dels kopplingen mellan 9 kap. 6 § i miljöbalken och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen), dels strålsäkerhetslagstiftningen i övrigt samt att göra en bedömning av lagstiftningens ändamålsenlighet vad gäller för- budet mot utvinning av uran.</P>
<P class="p636 ft41">Bakgrund</P>
<P class="p714 ft9">I augusti 2018 infördes en ny bestämmelse i 9 kap. 6 i § miljöbalken som innebär att det inte längre är möjligt att ge tillstånd till gruvdrift för att utvinna uran, dvs. en urangruva. Det är inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets fissila egen- skaper. Förbudet gäller både för gruvverksamhet med utvinning av uran som biprodukt och för återvinning från utvinningsavfall. Uran togs samtidigt bort som koncessionsmineral i minerallagen, vilket inne- bär att det inte längre är möjligt att bevilja vare sig undersökningstill- stånd eller bearbetningskoncession för uran.<SPAN class="ft64">1</SPAN></P>
<P class="p636 ft41">Strålsäkerhetslagstiftningen</P>
<P class="p714 ft38">En grundförutsättning för att förbudet i miljöbalken att utvinna uran (primärt eller sekundärt) ska gälla, är att gruvanläggningen utgör en tillståndspliktig kärnteknisk anläggning enligt kärntekniklagen. I lagen definieras vad som är kärntekniska anläggningar, bl.a. anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som av-</P>
<P class="p715 ft159"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2017/18:212 </SPAN>Förbud mot utvinning av uran.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="p242dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371242x1.jpg/" id="p242img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft9">ses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kär- nämne (2 § 1 c). Det står således helt klart att ingen typ av uranut- vinning får ske om gruvdriften eller gruvanläggningen utgör en sådan kärnteknisk anläggning där tillstånd krävs enligt kärntekniklagen.</P>
<P class="p367 ft12">Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:4) om naturligt förekommande radioaktivt material och byggnads- material<SPAN class="ft58">2 </SPAN>gäller vissa undantag från kärntekniklagen och strålskydds- lagen (2018:396) som kan vara tillämpliga vid brytning av metaller och mineral i alunskiffer som inte syftar till att utvinna uran eller andra naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Verksamheter som om- fattas av dessa undantag utgör således inte någon kärnteknisk an- läggning.</P>
<P class="p57 ft9">Naturligt förekommande material definieras i 2 § SSMFS 2018:4 som material som innehåller naturligt förekommande radioaktiva ämnen och som är i sitt naturliga tillstånd eller enbart har bearbetats eller anrikats för andra ändamål än för utvinning av dessa ämnen och som inte heller är avsett att bearbetas för användning av materialets radioaktiva, fissila eller fertila egenskaper.</P>
<P class="p56 ft38">Av <NOBR>3–4,</NOBR> 7 och 11 §§ samma föreskrifter framgår de gränsvärden och förutsättningar i övrigt som gäller för när undantag kan göras från strålskyddslagen respektive kärntekniklagen. Hantering av gruv- material som har en aktivitetskoncentration på högst 1 kilobecquerel per kilogram torrsubstans per radionuklid i uranserien (vilket mot- svarar 80 ppm uran) kräver varken tillstånd enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen (4 §). Hantering av material som har en akti- vitetskoncentration överstigande 1 kilobecquerel per kilogram torr- substans per radionuklid i uranserien ska anmälas till SSM (7 §) men omfattas i övrigt inte av några materiella krav. Material som har en aktivitetskoncentration på högst 10 kilobecquerel per kilogram torr- substans per radionuklid i uranserien (vilket motsvarar 800 ppm uran) får efter friklassning deponeras utan tillstånd enligt strålskyddslagen och kärntekniklagen och utan att hänsyn behöver tas till materialets radioaktiva egenskaper (11 §). Naturligt förekommande uran som inte överstiger 1 000 ppm undantas från kärntekniklagen i sin helhet (3 §). Naturligt förekommande uran som överstiger 1 000 ppm om-</P>
<P class="p716 ft81"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft80">www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/21d0d48c405a434eb027b8f42734ced7/ss </SPAN><NOBR>mfs-20184-stralsakerhetsmyndighetens-foreskrifter-om-naturligt-forekommande-</NOBR> <NOBR>radioaktivt-material-och-byggnadsmaterial.pdf.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="p243dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371243x1.jpg/" id="p243img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft12">fattas av internationell kontroll enligt kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll.<SPAN class="ft58">3 4 </SPAN>Detta material utgör kärnämne och kräver också tillstånd enligt kärntekniklagen.</P>
<P class="p422 ft12">SSM kan i enskilda fall meddela ytterligare dispens från tillämp- ningen av kärntekniklagen enligt förordningen (1984:14) om kärn- teknisk verksamhet om det finns särskilda skäl och om det kan göras utan att syftet med lagen åsidosätts. Då gäller i stället tillståndsplikt enligt strålskyddslagen. Även enligt den lagen kan dispens meddelas från tillståndsplikt i enskilda fall om detta inte kan antas medföra en oacceptabel risk för att människor eller miljön utsätts för skadlig verkan av strålning.</P>
<P class="p369 ft9">Det är således först om en gruvanläggning omfattar en uranhalt som överstiger 1 000 ppm som frågan om kopplingen mellan 9 kap. 6 i § miljöbalken om förbud mot uranbrytning och kärntekniklagen (om det är fråga om en kärnteknisk anläggning) kan aktualiseras.</P>
<P class="p71 ft13">När det gäller att avgöra om en gruvverksamhet utgör en kärn- teknisk anläggning är två situationer tänkbara.</P>
<P class="p337 ft9">I den första situationen överstiger uranhalten i det material som bryts vid driften av en gruva 1 000 ppm. Verksamheten utgör därmed en kärnteknisk anläggning oavsett syftet med brytningen eftersom den alltid får bedömas utgöra åtminstone hantering av kärnämne vilket konstituerar en kärnteknisk anläggning enligt 2 § 1 c kärntek- niklagen. En alunskiffergruva där halten av obearbetat naturligt uran är över 1 000 ppm är därmed förbjuden enligt 9 kap. 6 § i miljöbalken. (I detta sammanhang bör dock påpekas att med nuvarande kunskap finns det inget som tyder på uranfyndigheter i landet, annat än i små fraktioner, som kan komma att överstiga 1 000 ppm uranhalt.) Under- stiger uranhalten 1 000 ppm är inte själva brytningsverksamheten en kärnteknisk anläggning och därmed tillåten.</P>
<P class="p717 ft12">I den andra situationen är det endast i utvinningsavfallet som uran- halten överstiger 1 000 ppm. Hanteringen, lagringen och slutförvar- ingen av detta material utgör en kärnteknisk anläggning enligt defini- tionen i 2 § 1 c kärntekniklagen.</P>
<P class="p546 ft9">Enligt ordalydelsen i 9 kap. 6 i § miljöbalken avser emellertid för- budet <SPAN class="ft46">brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk</SPAN></P>
<P class="p718 ft81"><SPAN class="ft59">3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft96">https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:48e4f5fc-d06b-4069-ab40-</SPAN></NOBR> 8c47a3e6a1bb.0019.02/DOC_1&format=PDF.</P>
<P class="p719 ft63"><SPAN class="ft59">4</SPAN><NOBR><A href="https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX"><SPAN class="ft62">https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:</SPAN></A></NOBR><A href="https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX"> </A>31960R0009(01)&from=ET.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft9"><SPAN class="ft46">anrikning </SPAN>av uranhaltigt material. Hantering, lagring och slutförvaring av utvinningsavfall nämns inte i bestämmelsen. Tolkningsvis innebär detta att en alunskiffergruva där halten av uran i utvinningsavfallet överstiger 1 000 ppm inte är förbjuden enligt 9 kap. 6 § i miljöbalken, trots att hanteringen, lagringen och slutförvaringen av detta material utgör en kärnteknisk anläggning enligt kärntekniklagen.</P>
<P class="p152 ft41">Slutsats</P>
<P class="p333 ft12">Enligt SSM:s uppfattning visar ovanstående redovisning att rätts- läget när det gäller alunskiffergruvor där uranhaltigt material kan före- komma är komplicerat och i vissa fall vilar på tolkningar. Detta inne- bär att lagstiftningen saknar önskvärd tydlighet och förutsebarhet för mineralutvinning.</P>
<P class="p66 ft38">SSM kan också konstatera att brytvärda tillgångar av järn och andra basmetaller och sällsynta jordartsmetaller inte går att utnyttja om uran- halten i gruvan överstiger 1 000 ppm, eftersom den verksamheten är förbjuden enligt nuvarande utformning av lagstiftningen. Det är för SSM oklart om detta är lagstiftarens avsikt. Det kan också finnas skäl att överväga om det är rimligt att en verksamhetsutövare inom gruv- näringen måste ansöka om tillstånd till en <SPAN class="ft83">kärnteknisk verksamhet </SPAN>för att hantera, lagra och slutförvara uranhaltigt utvinningsavfall. Även om SSM har möjlighet att i enskilda fall medge dispens från delar av eller hela kärntekniklagen och strålskyddslagen bygger detta på be- dömningar i varje enskilt fall och skulle därmed kunna leda till olika resultat.</P>
<P class="p720 ft9">Sammanfattningsvis anser SSM att det bör övervägas om man genom andra lagtekniska lösningar, än de som nu gäller, kan uppnå en effek- tiv och från miljö- och hälsoskyddssynpunkt god och ändamålsenligt reglering av mineralutvinning där uranhaltigt material kan förekomma.</P>
<P class="p124 ft12">I detta ärende har chefsjuristen Ulf Yngvesson beslutat. Miljörätts- experten Tomas Löfgren har varit föredragande.</P>
<P class="p247 ft13">Strålsäkerhetsmyndigheten</P>
<P class="p721 ft13">Ulf Yngvesson</P>
<P class="p722 ft13">Tomas Löfgren</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="p245dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371245x1.jpg/" id="p245img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p198 ft22">Bilaga 6</P>
<P class="p723 ft8">Gällande och förfallna undersökningstillstånd</P>
<P class="p724 ft76">Tabell 1 Gällande och förfallna undersökningstillstånd sedan början av <NOBR>2000-talet</NOBR> som rör undersökningar av koncessionsmineral i områden med alunskiffer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr10 td330"><P class="p182 ft21">Ägare</P></TD>
<TD class="tr10 td209"><P class="p182 ft21">Namn</P></TD>
<TD class="tr10 td23"><P class="p184 ft21">Område</P></TD>
<TD class="tr10 td209"><P class="p429 ft21">Giltigt från</P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p429 ft21">Giltigt till</P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p182 ft21">Mineral</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td331"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td205"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td332"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td205"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td331"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td333"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td334"><P class="p182 ft103">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p182 ft25">Rise</P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p184 ft81">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2005-09-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2020-09-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td336"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td330"><P class="p182 ft103">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p182 ft25">Bölåsen</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft81">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2005-08-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2020-08-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td330"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td209"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td23"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td209"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td330"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td234"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td334"><P class="p182 ft103">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p182 ft25">Åbbåsen</P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p184 ft81">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2005-06-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2020-06-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td336"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td330"><P class="p182 ft103">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p182 ft25">Kämpdalen</P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p184 ft81">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2005-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2020-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td337"><P class="p182 ft103">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p182 ft25">Viken</P></TD>
<TD class="tr10 td338"><P class="p184 ft81">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td219"><P class="p429 ft25"><NOBR>2005-07-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td337"><P class="p429 ft25"><NOBR>2020-07-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td339"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td330"><P class="p182 ft103">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr10 td209"><P class="p182 ft25">Hackåsen</P></TD>
<TD class="tr10 td23"><P class="p184 ft81">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2005-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2020-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td334"><P class="p182 ft21">Eurobattery</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p182 ft193">Rönnberget nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p184 ft25">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-09-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2021-09-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p182 ft25">vanadin,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td334"><P class="p182 ft21">Minerals AB</P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td335"><P class="p184 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td334"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td336"><P class="p182 ft67">molybden,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td334"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td335"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td334"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td336"><P class="p182 ft67">skandium,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td337"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td219"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td338"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td219"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td337"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td339"><P class="p182 ft67">yttrium, lantan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td330"><P class="p182 ft21">Eurobattery</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p182 ft25">Fetsjön nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft25">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2015-10-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2021-10-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft25">vanadin,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td330"><P class="p182 ft21">Minerals AB</P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p184 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p182 ft67">molybden,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td330"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td330"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td234"><P class="p182 ft194">skandium,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p182 ft67">yttrium, lantan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td334"><P class="p182 ft203">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p182 ft25">Hammenhög</P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2018-10-18</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2021-10-18</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td336"><P class="p182 ft25">vanadin, bly,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td334"><P class="p182 ft21">Ltd</P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p182 ft67">nr 1</P></TD>
<TD class="tr28 td335"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td334"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td336"><P class="p182 ft67">zink, koppar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td337"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td219"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td338"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td219"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td337"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td339"><P class="p182 ft67">guld, silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td330"><P class="p182 ft103">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p182 ft25">Virrestad nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2018-07-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2021-07-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft25">vanadin, järn,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td330"><P class="p182 ft21">Ltd</P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p182 ft67">bly, zink,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td330"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td330"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td234"><P class="p182 ft194">koppar, guld,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p182 ft67">silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td334"><P class="p182 ft203">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p182 ft25">Järrestad nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2018-10-18</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2021-10-18</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td336"><P class="p182 ft25">vanadin, bly,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td334"><P class="p182 ft21">Ltd</P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td335"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td334"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td336"><P class="p182 ft67">zink, koppar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td337"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td219"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td338"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td219"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td337"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td339"><P class="p182 ft67">guld, silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td330"><P class="p182 ft103">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p182 ft153">Gislövshammar</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2018-10-18</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2021-10-18</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft25">vanadin, bly,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td330"><P class="p182 ft21">Ltd</P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p182 ft67">nr 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p182 ft67">zink, koppar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p182 ft67">guld, silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td334"><P class="p182 ft203">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p182 ft169">Fågeltofta nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2018-10-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2021-10-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p182 ft25">vanadin, järn,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td334"><P class="p182 ft21">Ltd</P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td335"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td334"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td336"><P class="p182 ft67">bly, zink,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td334"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td214"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td335"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td214"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td334"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td336"><P class="p182 ft194">koppar, guld,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td337"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td338"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td337"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td339"><P class="p182 ft25">silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td330"><P class="p182 ft103">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p182 ft81">Fågeltofta nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2018-10-16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2021-10-16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft25">vanadin, bly,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td330"><P class="p182 ft204">Ltd</P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td330"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td234"><P class="p182 ft194">zink, koppar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td331"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td205"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td332"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td205"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td331"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td333"><P class="p182 ft25">guld, silver</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td340"><P class="p25 ft22">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p248 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td333"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td332"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td331"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td333"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p248 ft21">Ägare</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p182 ft21">Namn</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft21">Område</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p429 ft21">Giltigt från</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p429 ft21">Giltigt till</P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft21">Mineral</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td341"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr15 td333"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td205"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td332"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td205"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td331"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td333"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p248 ft203">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p182 ft81">Andrarum nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2018-10-16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2021-10-16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p182 ft25">vanadin, bly,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td341"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td336"><P class="p248 ft204">Ltd</P></TD>
<TD class="tr27 td214"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td335"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td214"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td334"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td336"><P class="p182 ft194">zink, koppar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td334"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p182 ft25">guld, silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p248 ft103">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p182 ft25">Killeröd nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2018-07-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2021-07-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft25">vanadin, järn,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p248 ft21">Ltd</P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p182 ft67">bly, zink,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td341"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td234"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td330"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td234"><P class="p182 ft194">koppar, guld,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft25">silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p248 ft203">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p182 ft25">Hörby nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2018-10-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2021-10-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p182 ft25">vanadin, bly,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td336"><P class="p248 ft21">Ltd</P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td335"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td214"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td334"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td336"><P class="p182 ft67">zink, koppar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td334"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p182 ft25">guld, silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p248 ft103">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p182 ft25">Flagabro nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2018-10-16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2021-10-16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft25">vanadin, bly,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p248 ft21">Ltd</P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p182 ft67">zink, koppar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p182 ft67">guld, silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td336"><P class="p248 ft203">Scandivanadium</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p182 ft25">Tosterup nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p184 ft25">Skåne län</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2018-10-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2021-10-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td336"><P class="p182 ft25">vanadin, bly,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td341"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td336"><P class="p248 ft204">Ltd</P></TD>
<TD class="tr27 td214"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td335"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td214"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td334"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td336"><P class="p182 ft194">zink, koppar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td334"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p182 ft25">guld, silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p248 ft103">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr10 td209"><P class="p182 ft81">Skallböle nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td23"><P class="p184 ft81">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2016-01-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2022-01-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p248 ft203">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p182 ft25">Möckelåsen</P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p184 ft81">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2016-01-21</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2022-01-21</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td339"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p182 ft25">nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td338"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td219"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td337"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td339"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p248 ft103">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p182 ft25">Häggån nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft81">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2007-08-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2022-08-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft25">Molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td336"><P class="p248 ft21">Big Rock</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p182 ft81">Falköping nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p184 ft81">Västergötland</P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p429 ft25"><NOBR>2014-06-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td334"><P class="p429 ft25"><NOBR>2020-06-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td336"><P class="p182 ft25">Olja, gas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p248 ft21">Energy AB</P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td214"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td334"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td336"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p248 ft21">Big Rock</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p182 ft81">Stenstorp nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft81">Västergötland</P></TD>
<TD class="tr19 td209"><P class="p678 ft81"><NOBR>2017-12-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p725 ft81"><NOBR>2020-12-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td234"><P class="p182 ft25">Olja, gas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p248 ft21">Energy AB</P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td234"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td341"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr15 td333"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td205"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td332"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td205"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td331"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td333"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="id_1">
<P class="p692 ft22">SOU 2020:71<SPAN style="padding-left:382px;">Bilaga 6</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr9 td54"><P class="p399 ft76">Tabell 2</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td342"><P class="p25 ft22">Avlutande undersökningstillstånd under <NOBR>2000-talet</NOBR> avseende</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td343"><P class="p25 ft76">koncessionsmineral inom alunskifferområden</P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td57"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td344"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td206"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td345"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr26 td332"><P class="p25 ft144"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p182 ft21">Ägare</P></TD>
<TD class="tr19 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft21">Namn</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft21">Område</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p429 ft21">Giltigt från</P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p430 ft21">Giltigt till</P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p248 ft21">Mineral</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td57"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td344"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td206"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td345"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td332"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr28 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td215"><P class="p184 ft67">Stavlösa nr 1</P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p182 ft193">Östergötlands</P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2008-09-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr28 td349"><P class="p430 ft67"><NOBR>2014-09-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr28 td335"><P class="p248 ft67">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td60"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr19 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Ullevi nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Östergötlands</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-09-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2014-09-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p248 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr7 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p184 ft193">Mässingsberget 2</P></TD>
<TD class="tr7 td139"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr7 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-08-16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2009-01-17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td335"><P class="p248 ft25">koppar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr19 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Finningen nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-08-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2011-08-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p248 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td54"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td346"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td347"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td23"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td60"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr10 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Grimsån nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-10-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2010-10-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p248 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr7 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p184 ft25">Flandern nr 1</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2011-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p248 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td60"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr19 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Hageby nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Östergötlands</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2010-01-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-01-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p248 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td60"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr19 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Hageby nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Östergötlands</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-09-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2014-09-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p248 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td347"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td60"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr10 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Norrsten nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Östergötlands</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2010-01-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-01-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p248 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td60"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr19 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Stenby nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Östergötlands</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2010-01-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2014-01-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p248 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td347"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td230"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr7 td350"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td220"><P class="p184 ft25">Samsala nr 2</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-08-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td351"><P class="p430 ft25"><NOBR>2010-08-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p248 ft25">koppar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr19 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Nästansjö nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-08-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2009-01-17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p248 ft25">bly</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td54"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td346"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td210"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p182 ft194">län</P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td347"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td23"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td54"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td346"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td347"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td23"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td60"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr19 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Djurkalla nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Östergötlands</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2010-01-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-01-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p248 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td230"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td350"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td220"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p182 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td351"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td338"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td54"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr10 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p184 ft25">Hamborg nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-11-26</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2014-11-26</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td23"><P class="p248 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td230"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr10 td350"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td220"><P class="p184 ft81">Grässlåtten nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-11-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td351"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-02-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td338"><P class="p248 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr19 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Hamborg nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-09-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2014-09-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p248 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td54"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td346"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td347"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td23"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td60"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr10 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Bjärme nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-11-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2010-11-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p248 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p182 ft103">Aura Energy Ltd</P></TD>
<TD class="tr7 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p184 ft25">Olden nr 2</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2014-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p248 ft25">bly</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Borgunda nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p248 ft25">Alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td230"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td350"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td220"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td351"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td338"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Ormsjö nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-04-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2010-04-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p248 ft25">Vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Kåxtorp</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-04-17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p248 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td60"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr10 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td349"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Gåraträsk</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län,</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-09-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2011-09-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft25">bly</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td54"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td347"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td54"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td347"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Risnäset</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-10-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2008-10-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td335"><P class="p184 ft25">bly</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td60"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td348"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Dvärstorp nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td54"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td347"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td347"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td23"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Klevåsen nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p184 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td230"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td350"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td220"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td351"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td338"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft81">Sandnäset nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-04-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2010-04-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td54"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Västanbäcken</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-03-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2010-03-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p184 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td230"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td350"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td220"><P class="p184 ft25">nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td351"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td338"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft81">Granberget nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-03-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td347"><P class="p671 ft81"><NOBR>2010-03-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p184 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td54"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td346"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td347"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td347"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td23"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25"><NOBR>Marby-Svedje</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-09-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p430 ft25"><NOBR>2015-09-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p184 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td267"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td353"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td325"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td354"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td354"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td355"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td356"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td127"><P class="p25 ft22">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p399 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td359"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td119"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td360"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td361"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td362"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td257"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Ägare</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft21">Namn</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft21">Område</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p429 ft21">Giltigt från</P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p429 ft21">Giltigt till</P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft21">Mineral</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td341"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr15 td359"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td119"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td360"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td361"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td362"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td257"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Svensåsen</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">Molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Stensgården</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2009-04-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Lövkullen nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-03-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2010-03-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p182 ft25">Hara</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-09-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-09-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Önsta</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-09-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-09-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Djupdal nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-03-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2010-03-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft81">Gunniltorp nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25"><NOBR>Kyrk-Tåsjö</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-09-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-09-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">bly</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Gåxåsen</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-09-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-09-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p182 ft25">Västanbäcken</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-03-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2010-03-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p429 ft25">Vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Matnäset</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-10-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2013-10-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Skarvnäset</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-10-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2008-10-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">bly</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft25">Månsåsen</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-05-09</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-05-09</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft81">Gisseberget nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Varv nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p182 ft25">Norrgården</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-09-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2015-09-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Stentorp</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-04-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Mo</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-09-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-09-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft25">Nordberget</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-04-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Bossgården</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2009-04-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Rearstorp nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p182 ft25">Sanne</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Backa</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-04-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Löten</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2009-04-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft25">Möckelåsen</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-09-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-09-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Fjäramossen</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2009-04-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td341"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr15 td359"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td119"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td360"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td361"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td362"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td257"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p399 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td330"><P class="p686 ft31">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td359"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td370"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td370"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr22 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Ägare</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft21">Namn</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft21">Område</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p429 ft21">Giltigt från</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p430 ft21">Giltigt till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft21">Mineral</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td359"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td206"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td370"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td370"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr17 td330"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Höberg nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">alunskiffer</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Luttorp nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td371"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25"><NOBR>Kyrk-Tåsjö</NOBR> nr 3</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-04-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2013-04-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">vanadin</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p184 ft25"><NOBR>Kyrk-Tåsjö</NOBR> nr 2</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-04-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2013-04-03</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td371"><P class="p182 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Blackorna nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">alunskiffer</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td365"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td220"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Jonstorp</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2009-04-17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft193">Mellanberget nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-03-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2010-03-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p182 ft25">vanadin</P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft81">Nyhamnsberget</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2006-02-21</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2012-02-21</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td371"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Torpen</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-09-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-09-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">bly</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p184 ft25">Österåsen</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-12-17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2015-07-10</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td371"><P class="p182 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Piprörm</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-09-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2011-09-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">bly</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td365"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td220"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Bellvik</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län,</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-09-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2014-09-13</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">bly</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft81">Bergbäcken nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-03-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2010-03-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p182 ft25">vanadin</P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Västanede</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-09-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2015-09-12</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">Molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td371"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Gisselåsen</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2011-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p184 ft25">Djupdal nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-03-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2010-03-28</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td371"><P class="p182 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Häggån</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2015-09-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td365"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td220"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Götaregården</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Gåsloken</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2012-08-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2015-08-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p182 ft25">alunskiffer</P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Dimbo nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td371"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Solberga</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-04-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">vanadin</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p184 ft25">Bertilsbodarna</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2009-09-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2015-09-23</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td371"><P class="p182 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Nöjdfjället</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-03-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2014-03-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">flusspat</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td365"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td220"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Åsen</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2009-04-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td352"><P class="p182 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Vällviken</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-07-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2015-07-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td374"><P class="p182 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td325"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td354"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td354"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td375"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td375"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td127"><P class="p25 ft22">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p399 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td359"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td119"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td360"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td361"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td362"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td257"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Ägare</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft21">Namn</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft21">Område</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p429 ft21">Giltigt från</P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p429 ft21">Giltigt till</P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft21">Mineral</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td341"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr15 td359"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td119"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td360"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td361"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td362"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td257"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Klövsjö Norr</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2006-02-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2009-02-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Mellangården</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2009-04-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft25">Brattholmen</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2012-07-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-07-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Långesäter</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2009-04-17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-04-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25"><NOBR>Kyrk-Tåsjö</NOBR> nr 4</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-04-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2013-04-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p182 ft25">Klövsjö Syd</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2006-02-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2009-02-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p429 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Koborgen</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-06-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-06-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Hökaberg nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft25"><NOBR>Lill-Juthatten</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-03-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2014-03-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">flusspat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Continental Precious</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Ingridstorp nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2011-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-07-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Min. Inc.</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft21">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft25">Skottgården</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2011-11-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2017-11-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p248 ft21">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p182 ft25">Rörön</P></TD>
<TD class="tr7 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-06-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2018-06-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Bölåsen nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2015-05-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2018-05-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">uran, nickel,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">koppar, zink</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Joxåsen</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-06-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2018-06-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft21">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft25">Vattjom</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2019-11-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2020-11-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p248 ft21">EU Energy Corp.</P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p182 ft25">Hackåsen nr 2</P></TD>
<TD class="tr7 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2019-11-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2020-11-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft31">Euro Scandinavian</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Hotagen nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2006-09-21</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2013-08-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft21">Uranium AB</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft31">Euro Scandinavian</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft81">Långvattnet nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2006-04-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2013-04-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">koppar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Uranium AB</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft31">Euro Scandinavian</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft25">Åviken nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2013-08-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Uranium AB</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft31">Euro Scandinavian</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Hotagen nr 6</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2012-11-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2013-08-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Uranium AB</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft31">Euro Scandinavian</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Sölvbacktjärn</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2013-08-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Uranium AB</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p248 ft31">Euro Scandinavian</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p182 ft25">Hotagen nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2006-08-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2012-08-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p429 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Uranium AB</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft31">Euro Scandinavian</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Långtjärn nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2004-04-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2013-08-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">guld</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft21">Uranium AB</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft31">Euro Scandinavian</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Tallsjön nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-04-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2013-08-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">koppar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Uranium AB</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft31">Euro Scandinavian</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft81">Tossåssjön nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-09-09</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2013-08-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Uranium AB</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Eurobattery</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Surberget nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2014-12-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2017-12-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">vanadin,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Minerals AB</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p182 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p429 ft67">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Kupalo Holdings</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft81">Svarthögen nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2008-08-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2011-08-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">koppar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Limited</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p248 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p182 ft25">Tåsjö nr 2</P></TD>
<TD class="tr7 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-11-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2008-11-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p429 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td365"><P class="p248 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p182 ft25">Tåsjö nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td366"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td367"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-11-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td368"><P class="p429 ft25"><NOBR>2010-11-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td369"><P class="p429 ft25">Uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr18 td376"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr18 td285"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr18 td377"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr18 td378"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr18 td379"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr18 td380"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p399 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td330"><P class="p686 ft31">Bilaga 6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td359"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td370"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td370"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr22 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Ägare</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft21">Namn</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft21">Område</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p429 ft21">Giltigt från</P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p430 ft21">Giltigt till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft21">Mineral</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td359"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td206"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td117"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td370"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td370"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr17 td330"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td352"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Hotagen nr 4</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2008-10-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2009-08-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 5</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län,</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-11-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2008-11-30</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td33"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td210"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p182 ft194">län</P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td341"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td341"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td330"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td371"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td352"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 11</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2006-02-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2009-02-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 3</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län,</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-11-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2010-11-29</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td33"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td210"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td341"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td341"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td330"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 4</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län,</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-11-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2010-11-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td352"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td215"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td372"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td372"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td365"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td220"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p182 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td373"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td373"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 9</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2006-01-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2009-01-04</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 12</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län,</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2006-02-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2009-02-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td352"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td215"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td372"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td372"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 6</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län,</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2006-02-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2010-02-14</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td33"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td210"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p182 ft194">län</P></TD>
<TD class="tr27 td107"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td341"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td341"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td330"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td371"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td352"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 15</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-02-09</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2008-12-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p184 ft25">Sjaule nr 1</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-11-21</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2011-11-21</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft81">Kronotorpet nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-10-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2011-10-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Flistjärn nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2006-02-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2009-02-14</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td371"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td352"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 13</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-01-31</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2008-12-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 14</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-01-31</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2008-12-24</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td365"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td220"><P class="p184 ft25">Hotagen nr 5</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p429 ft81"><NOBR>2008-10-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td373"><P class="p430 ft25"><NOBR>2009-08-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td373"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr7 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p184 ft25">Flistjärn nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-10-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2011-10-07</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td371"><P class="p182 ft25">silver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td352"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p184 ft25">Flistjärn nr 3</P></TD>
<TD class="tr7 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr7 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2006-02-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2009-02-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr7 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft81">Bodkullarna nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-10-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2011-10-24</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td371"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 7</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län,</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2006-02-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2010-02-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td352"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td215"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr27 td139"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td372"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td372"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
<TD class="tr27 td330"><P class="p25 ft149"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 8</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län,</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2006-02-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2009-02-14</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td365"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td220"><P class="p184 ft169"><NOBR>Lill-Stensjön</NOBR> nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td130"><P class="p429 ft81"><NOBR>2014-05-21</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td373"><P class="p430 ft25"><NOBR>2016-05-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td373"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr7 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p184 ft25">Tåsjö nr 10</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2006-01-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2009-01-04</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td352"><P class="p182 ft21">Mawson AB</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p184 ft25">Hotagen nr 3</P></TD>
<TD class="tr7 td139"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr7 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2006-10-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2009-10-12</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr7 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Mineralbolaget</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Låktavare</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-10-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2011-10-22</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p182 ft21">i Stockholm AB</P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p182 ft67">län</P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td330"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td210"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td371"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Mineralbolaget i</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Rabnaträsket</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2008-10-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2011-10-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">Stockholm AB</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">NOP Nordisk</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Geten 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft25">Jönköpings</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>1996-05-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2002-05-20</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">guld</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td33"><P class="p182 ft21">Prospektering</P></TD>
<TD class="tr10 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td352"><P class="p182 ft21">NOP Nordisk</P></TD>
<TD class="tr19 td215"><P class="p184 ft25">Rika nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p182 ft25">Jönköpings</P></TD>
<TD class="tr19 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2000-02-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2006-02-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td372"><P class="p182 ft25">guld</P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td365"><P class="p182 ft21">Prospektering</P></TD>
<TD class="tr19 td220"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td373"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">NOP Nordisk</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p184 ft25">Hällberget nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p36 ft81"><NOBR>2010-08-10</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td371"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><P class="p182 ft21">Prospektering</P></TD>
<TD class="tr19 td210"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td352"><P class="p182 ft21">NOP Nordisk</P></TD>
<TD class="tr10 td215"><P class="p184 ft25">Råro nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p182 ft193">Västerbottens</P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-06-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p430 ft25"><NOBR>2010-06-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p182 ft25">uran</P></TD>
<TD class="tr10 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td374"><P class="p182 ft21">Prospektering</P></TD>
<TD class="tr10 td325"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td354"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr10 td354"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td330"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td127"><P class="p25 ft22">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr7 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p399 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td359"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td119"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td360"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td361"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td362"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td257"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Ägare</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft21">Namn</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft21">Område</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p429 ft21">Giltigt från</P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p429 ft21">Giltigt till</P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft21">Mineral</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td341"><P class="p25 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr15 td359"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td119"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td360"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td361"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td362"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td257"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Sagacity Holdings</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Saga nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-06-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2010-06-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">(NZ) Ltd</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Sagacity Holdings</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Saga nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Västra</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-06-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2010-06-13</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">vanadin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">(NZ) Ltd</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p182 ft153">Götalands län</P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Svenska</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Kvarntorp nr 9</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2015-11-16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2018-11-16</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft203">Skifferoljeaktiebolaget</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p248 ft21">Svenska</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p182 ft25">Kvarntorp nr 8</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2015-10-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2018-10-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p429 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Skifferoljeaktiebolaget</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Svenska</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft81">Kvarntorp nr 10</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2020-02-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2021-02-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft203">Skifferoljeaktiebolaget</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Svenska</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Bresätter nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-09-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2015-09-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Skifferoljeaktiebolaget</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft21">Svenska</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft25">Asker nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-09-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-09-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft203">Skifferoljeaktiebolaget</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Svenska</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Latorp nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-09-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2015-09-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft103">Skifferoljeaktiebolaget</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Svenska</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Kvarntorp nr 5</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2005-09-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-10-26</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft203">Skifferoljeaktiebolaget</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p248 ft21">Svenska</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p182 ft25">Kvarntorp nr 6</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2005-09-14</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2015-10-26</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p429 ft25">nickel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft103">Skifferoljeaktiebolaget</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Svenska</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Kvarntorp nr 7</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft25">Örebro län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2008-07-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2014-09-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">alunskiffer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft203">Skifferoljeaktiebolaget</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft31">Uranium Prospects</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft81">Brännberget nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">Norrbottens</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2008-04-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2011-04-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">uran</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">PLC</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft25">län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft21">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft81">Gurumyren nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-10-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2015-03-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Häggån nr 3</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2013-09-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2016-09-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Koborgsmyren</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2009-01-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2019-01-23</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p248 ft21">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p182 ft25">Hackås nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-09-06</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2014-01-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft25">Häggån nr 2</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2008-11-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2014-11-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td366"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td367"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td368"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td369"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Näkten nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2013-08-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td352"><P class="p248 ft21">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr10 td141"><P class="p182 ft25">Hara nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2007-08-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2013-08-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td260"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p248 ft21">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr19 td147"><P class="p182 ft25">Marby nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2007-08-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2017-08-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td254"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td341"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td357"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td358"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p25 ft152"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td341"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td33"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td147"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td169"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td357"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td358"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr15 td254"><P class="p25 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p182 ft81">KinderÅsen nr 1</P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p182 ft193">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p429 ft81"><NOBR>2020-02-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p429 ft25"><NOBR>2021-02-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td352"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td170"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td363"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td364"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr19 td260"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td33"><P class="p248 ft21">Vanadis Battery</P></TD>
<TD class="tr10 td147"><P class="p182 ft25">Bölåsen nr 1</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p182 ft153">Jämtlands län</P></TD>
<TD class="tr10 td357"><P class="p666 ft81"><NOBR>2020-02-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td358"><P class="p684 ft81"><NOBR>2021-02-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td254"><P class="p429 ft25">molybden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td341"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td359"><P class="p248 ft21">Metals AB</P></TD>
<TD class="tr10 td119"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td360"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td361"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td362"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td257"><P class="p25 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="p253dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371253x1.jpg/" id="p253img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p632 ft22">Bilaga 7</P>
<P class="p726 ft8">Beskrivning av en hypotetisk process för metallutvinning ur alunskiffer</P>
<P class="p727 ft12">Ny teknik för utvinning av metaller och mineraler ur den svenska alunskiffern är under utveckling och det är i dagsläget oklart hur en framtida fullskalig utvinning skulle komma att utformas. En fram- tida teknisk lösning kan avse utvinning i dagbrott eller underjords- brytning. Vidare finns det ett antal hypotetiskt tänkbara metoder för till exempel hantering av utvinningsavfallet.</P>
<P class="p728 ft12">Utredningens expert Bert Allard har tagit fram följande beskriv- ning av en hypotetisk process för utvinning ur alunskiffer. Beskriv- ningen bygger på antagandet att metallutvinningen baseras på en våtkemisk metallavskiljning genom lakning (hydrometallurgisk pro- cessteknik).</P>
<P class="p729 ft95">Figur 9 Illustration över en tänkbar processkedja för utvinning av metaller från alunskiffer (Se förklaring i texten som följer)</P>
<P class="p730 ft63">Källa: Bert Allard.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft33">Steg 1. Brytning</P>
<P class="p167 ft12">Skifferbrytningen sker i dagbrott med konventionell och beprövad teknik.</P>
<P class="p67 ft33">Steg 2. Krossning/malning</P>
<P class="p64 ft40">Krossning och malning görs med beprövad teknik. Krossningsan- läggningen läggs företrädesvis i nära anslutning till dagbrottet med tanke på de stora volymer som ska brytas och processas.</P>
<P class="p63 ft33">Steg 3. Lakning</P>
<P class="p167 ft12">Funktionskrav för en hållbar lakprocess är, att frigörelsen av mer- parten av <NOBR>icke-silikatbundna</NOBR> metaller kan uppnås med högt utbyte. Målet ska vara att lakresten (skiffern) inte längre är lakbar till följd av naturliga vittrings- och lakrocesser vid deponering. Olika lak- system kan vara aktuella och tillämpliga:</P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft205">Lakning med syra </SPAN>är effektiv för flertalet av de lakbara metal- lerna, men ej selektiv. Sannolikt krävs en flerstegsprocess för maxi- mal lakning. Alternativt kan man använda så kallad potentiosta- tisk lakning och därigenom göra lakningen mer selektiv.</P>
<P class="p294 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft206">Lakning med alkaliskt medium </SPAN>kan frigöra vissa metaller med högre utbyte än som erhålles vid syralakning. En flerstegsprocess kan ge högt utbyte.</P>
<P class="p296 ft183"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft207">Lakning med tillsatser av komplexbildare</SPAN><SPAN class="ft38">. Tillsats av en metall- komplexbildare till lakmediet skulle kunna öka utlakningen och möjligen vara selektiv för en enskild metall eller grupp av metal- ler. Processer av denna typ är oprövade i teknisk skala.</SPAN></P>
<P class="p731 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft206">Lakning med kontroll av redoxförhållandena</SPAN>. Metoden har potential att separera ut metaller i en flerstegsprocess. Lakbar- heten hos redoxkänsliga metaller är generellt beroende av redox- tillståndet.</P>
<P class="p295 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft208">Lakning vid hög temperatur</SPAN>. Hög temperatur kan öka lakbar- heten för några metaller men inte alla.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p732 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft104">Lakning genom inverkan av mikroorganismer – biolakning</SPAN>. Närvaro av mikroorganismer i laksystemet kan öka lakbarheten hos vissa metaller genom att organismerna producerar komplex- bildare. Biolakning har tillämpats i stor skala, se steg 10 (heap leaching).</P>
<P class="p733 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft105">Förbehandling av skiffern – oxidation, bränning m.m. </SPAN>Ett flertal processer kan nyttjas för att förändra mineralssamman- sättningen som kan förbättra lakbarheten för vissa metaller men försämra för andra. Pressure Oxidation och Pressure Hydro- metallurgy är exempel på sådan behandling.</P>
<P class="p243 ft33">Steg 3.’ Konditionering</P>
<P class="p464 ft12">En hållbar deponering förutsätter att skifferlakresterna inte är for- tsatt lakbara, dvs. kan läcka metaller till omgivningen. Med kondi- tionering avses här en behandling av skifferlakresterna som leder till en bildning av <NOBR>icke-reaktiv</NOBR> produkt. Det kan innebära att mineral- sammansättningen ändras eller att ämnen tillsätts (till exempel kalk, järn, cement) som leder till en produkt som inte avger lakbara metal- ler till omgivningen. Mindre lakbarhet kan även uppstå genom att den stora majoriteten av de innehållande metallerna redan omhän- dertagits i processen ovan (steg 3)</P>
<P class="p47 ft33">Steg 4. Metallavskiljning</P>
<P class="p142 ft12">Beroende på selektiviteten av lakprocessen ger den en lösning (sur eller alkalisk) som bör innehålla sannolikt minst ett <NOBR>20-tal</NOBR> metaller i varierande halter. Metallerna separeras och avskiljas från laklösningen, inte bara de definierade ”värdemetallerna” utan även övriga metaller och <NOBR>icke-metaller,</NOBR> varav några kan betraktas som avfall. Flera pro- cesser är tänkbara:</P>
<P class="p734 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft105">Fällning/medfällning</SPAN>. En ospecifik och icke selektiv process som genererar en ny fast blandfas med metaller.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft206">Elektrokemisk separation, elektrolys</SPAN>. Teknik som tillämpats för utvinning av några valda metaller, men alla är ej av intresse. Tek- niken är svår att göra generellt selektiv på grund av närliggande joniseringspotentialer för flera ämnen.</P>
<P class="p295 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft208">Jonbyte</SPAN>. Effektiv och beprövad teknik för ett fåtal metaller, bland andra uran.</P>
<P class="p361 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft206">Adsorption</SPAN>. Selektiva adsorbenter har utvecklats för ett fåtal metal- ler, men ej använts i full teknisk skala.</P>
<P class="p294 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft206">Vätske-vätskeextraktion</SPAN>,</NOBR> separation i tvåfas vätskesystem (vatten- fas plus organisk fas med komplexbildare). Sannolikt den mest effektiva tekniken för avskiljning och separation av flertalet av de aktuella metallerna, men förutsätter en flerstegsprocess och an- vändning av kemikalier som kan vara dyra och vådliga. Teknik finns i dag för enskilda metaller.</P>
<P class="p152 ft33">Steg 4.’ Processvattenrening</P>
<P class="p68 ft40">Någon form av reningsprocess kan krävas för att avlägsna toxiska och vådliga ämnen och/eller återvinna eventuella fraktioner av värde- metaller från processlösningar vilka inte avlägsnats i steg 4</P>
<P class="p63 ft33">Steg .5 Metallkoncentrat och 6 Produkt</P>
<P class="p64 ft12">Metaller som avskiljs och separerats i steg 4 finns i en flytande fas (i vatten eller organiskt lösningsmedel). Processer måste därefter till- lämpas för varje enskild metall för att skapa ett fast metallkoncentrat, steg 5, vilket kan vara till exempel ett metallsalt, som därmed är en produkt (6) som lämnar processkedjan.</P>
<P class="p67 ft33">Steg 5.’ och 9. Avfallselement</P>
<P class="p68 ft9">Några element måste i sitt metallkoncentrat klassificeras som ”av- fall” och överföras till fasta resistenta föreningar, steg 5’, vilka också lämnar processkedjan, men definierade som avfall för slutförvaring (9). Exempel på sådana ämnen är arsenik och uran. Hanteringen av det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft13">vatten som lämnar processkedjan måste vara effektiv så metallfri- görelse till biogeosfärsmiljön är låg och acceptabel.</P>
<P class="p59 ft33">Steg 7. Deponering</P>
<P class="p48 ft12">Lakresten efter steg 3 deponeras. Hanteringen av de deponerade skif- ferresterna, steg 3’ ska vara effektiv så att fortsatt lakning av den pro- cessade skiffern och metallfrigörelse till biogeosfärsmiljön är låg och acceptabel.</P>
<P class="p47 ft33">Steg 8. Lösningsutsläpp</P>
<P class="p144 ft40">Laklösningar från steg 3, samt lösningar från metallseparationen i steg 4 (framför allt <NOBR>vätske-vätske-extraktionssystemen)</NOBR> ska så långt som möjligt återcirkulera, men mycket stora lösningsvolymer kom- mer att hanteras och successivt förbrukas.</P>
<P class="p3 ft33">Steg 9. Slutförvaring</P>
<P class="p164 ft12">Metaller och <NOBR>icke-metaller</NOBR> som är toxiska, vådliga, miljöstörande eller definierade som oönskade i samhället, måste avlägsnas från flödena och isoleras eller slutförvaras.</P>
<P class="p47 ft33">Steg 10. Biolakning</P>
<P class="p73 ft12">Skiffern läggs på en kontrollerad deponi och genom exponering för luft och vatten startar spontant vittringsprocesser och lakning av vissa metaller till följd av interaktionen med mikroorganismer. Meto- den behöver säkerställa att all laklösning samlas upp och inte riskerar att läcka ut på vägen till steg 4. Processen är tidsödande och icke sällan med lågt utbyte men självgående och kräver som regel inga dyra eller toxiska kemikalier.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="p259dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371259x1.jpg/" id="p259img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p632 ft22">Bilaga 8</P>
<P class="p735 ft8">Sammanställning om miljöpåverkan från tidigare brytning i alunskiffer</P>
<P class="p736 ft9">Följande sammanställning av miljöpåverkan bygger på länsstyrelser- nas <NOBR>MIFO-inventeringar</NOBR> av förorenade områden och andra källor som anges i fotnot för varje område. Bedömningar av till exempel storlek på föroreningsmängd, är de bedömningar som har gjorts i underlaget, huvudsakligen i <NOBR>MIFO-inventeringarna.</NOBR> Länsstyrelsernas inventeringar görs enligt en viss metodik, MIFO – metodik för inventering av för- orenade områden<SPAN class="ft64">1</SPAN>. Fas 1 omfattar en orienterande studie och resulte- rar i en riskklassning. Fas 2 omfattar en översiktlig undersökning och en ny riskklassning. I och med riskklassningen görs en översiktlig be- dömning av de risker för människors hälsa och miljön som det för- orenade området kan innebära i dag och i framtiden. Metodiken om- fattar hur bedömningarna görs. Det finns fyra olika riskklasser:</P>
<P class="p737 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">riskklass 1, mycket stor risk,</SPAN></P>
<P class="p738 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">riskklass 2, stor risk,</SPAN></P>
<P class="p737 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">riskklass 3, måttlig risk och</SPAN></P>
<P class="p738 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">riskklass 4, liten risk.</SPAN></P>
<P class="p739 ft12">Underlag för en riskklassning utgörs oftast av arkivmaterial, intervjuer och platsbesök. I många fall har man inte tagit några prov i området. Det är huvudsakligen länsstyrelserna i respektive län som inventerar de förorenade områdena och riskklassar dem. Med hjälp av riskklass- ningen gör länsstyrelserna sedan en prioritering för hur områdena ska hanteras vidare.<SPAN class="ft58">2</SPAN></P>
<P class="p740 ft71"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft70">Metodik för inventering av förorenade områden, Rapport 4918, Naturvårdsverket, 1999.</SPAN></P>
<P class="p741 ft25"><SPAN class="ft59">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Fororenade-omraden/Att-</SPAN></NOBR> <NOBR>inventera-fororenade-omraden.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="p260dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371260x1.jpg/" id="p260img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft17">Andrarum, Alunbruket i Andrarum i Tomelilla, Skåne<SPAN class="ft74">3</SPAN></P>
<P class="p167 ft12">Alunbruket vid Andrarum var i drift mellan 1637 och 1912. Det var det äldsta alunbruket i Skandinavien. Totalt bröts 2 miljoner ton av skiffer.</P>
<P class="p66 ft12">Vid bruket producerades alun som består av kaliumaluminium- sulfat, men även vitriol (järnsulfat) och rödfärg.</P>
<P class="p67 ft17">Metod för utvinning</P>
<P class="p139 ft12">Brytningen av alunskiffern i dagbrott. På området har det funnits schakt som efter det att materialet utbrutits sedan fyllts igen med urlakad skiffer. Enligt uppgift ska ett av dessa schakt varit 60 famnar djupt och 15 famnar brett, det vill säga drygt 100 m djupt och knappt 30 m brett.</P>
<P class="p742 ft161">Alunskiffern rostades på stora högar, så kallade fyrar. Svart skiffer var- vades med redan bränd och lakad röd skiffer och fick brinna och pyra i 3 månader.</P>
<P class="p743 ft209">Vid rostningen oxiderades pyriten till svaveldioxid och svaveltrioxid. Tillsammans med vatten bildades svavelsyra, som angrep de kalium- & aluminiumhaltiga mineralen. Den brända skiffern fick svalna i cirka 1 månad innan den lakades med vatten. Vattnet samlades upp i karstäl- len. Träkaren var gjorda av bokplank med botten av stampad blålera. Bränd skiffer urlakades i flera omgångar med vattenlösningen som efter- hand anrikades och blev en alunlösning, även kallad lut.</P>
<P class="p744 ft161">Laklösningen indunstades genom kokning i stora blypannor. Blypan- norna vilade på gjutjärnsplattor och både bly och järn angreps svårt av lut och värme. Efter <NOBR>4–6</NOBR> månader var man tvungen att omstöpa pan- norna. En panna bestod av 2 040 kg bly och 3 060 kg järn och de rymde 8 000 liter alunlut.</P>
<P class="p745 ft3">Vid indunstningen utkristalliserades bland annat alun. Genom upp- repad omkristallisation kunde en ren produkt framställas. Färdigkokt lut leddes till svavelkaret där det sedimenterade. Slammet (lera och järn- sulfat) formades och torkades till tegel. Ibland var produktionen så stor att slammet avleddes till gropar i marken. Det brända slammet pulve- riserades och siktades och användes som rödfärg. Den resterande delen av den brända och lakade skiffern, den så kallade rödfyren, var svår att bli kvitt. Därför tippades stora mängder i högar och i övergivna schakt inom bruksområdet och dessa högar finns kvar än i dag och reser sig över 10 m över omkringliggande mark.<SPAN class="ft68">4</SPAN></P>
<P class="p746 ft61"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft72">Informationen i redovisningen och är hämtad från Alunskiffer, Statens industriverk, SIND, 1978:2 samt länsstyrelsens orienterande </SPAN><NOBR>MIFO-inventering</NOBR> av lokalen.</P>
<P class="p300 ft63"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft69">Från länsstyrelsen material.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft17">Metod för efterbehandling</P>
<P class="p273 ft13">Inga efterbehandlingsåtgärder är genomförda.</P>
<P class="p59 ft17">Användningen av marken efter att brytningen avslutats</P>
<P class="p523 ft12">Området är kraftigt påverkat av bruket och har en orolig topografi med slagghögar och dagbrott. Uppskattningsvis finns 1,5 miljoner m<SPAN class="ft58">3 </SPAN>för- orenade massor.</P>
<P class="p62 ft12">Vid det stora brottet finns skärningar med alunskiffer än i dag. Brottet har vatten i sänkorna och är bevuxet med snårig skog och buskar.</P>
<P class="p46 ft12">Lakad skiffer (rödfyr) finns i stora högar över hela det gamla bruks- området och på andra sidan av Verkeån.</P>
<P class="p262 ft12">Markanvändningen är skogsmark och betesmark. Slagghögarna är i dag gräsbevuxna och används som betesmark. Alunbruket är också ett välbesökt turistmål. Inom påverkansområdet finns även jordbruks- mark.</P>
<P class="p243 ft17">Dokumenterad miljöpåverkan</P>
<P class="p142 ft12">Länsstyrelsens motivering till riskklass 2 i den orienterande MIFO- inventeringen av förorenade områden (fas 1), är att spridningsförut- sättningarna i grundvatten är måttliga medan de är mycket stora till ytvatten.</P>
<P class="p46 ft12">Känsligheten är måttlig och skyddsvärdet är mycket stort efter- som Verkeån och dess omgivningar utgör Natura <NOBR>2000-område</NOBR> och naturreservat.</P>
<P class="p46 ft12">Materialet i slagghögarna innehåller sannolikt olika tungmetaller med mycket stor farlighet. Den totala mängden föroreningar på Alun- bruket är troligen också mycket stor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="p262dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371262x1.jpg/" id="p262img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft17">Degerhamn, södra Öland, Mörbylånga kommun<SPAN class="ft74">5</SPAN></P>
<P class="p747 ft12">Utvinningen i Degerhamn genomfördes från 1723 till cirka 1930. Alun- tillverkningen flyttades från Degerhamn till Loverslund söder om Kalmar redan 1725 på grund av vedbrist på Öland och återflyttades cirka 1840 till Degerhamn. Från <NOBR>1870-talet</NOBR> övergick anläggningen allt- mer mot kalk- och cementtillverkning.</P>
<P class="p124 ft12">Ett annat stort alunbruk i Degerhamn var Ölands alunbruk med privilegier från 1804. Där användes skiffer och stenkol som bränsle. Ölands alunbruk lades ner under <NOBR>1890-talet</NOBR> och kallas i dag ”Södra bruket”.</P>
<P class="p65 ft12">Den totala arean för rödfyren vid Degerhamn uppgår till ungefär 700 000 m<SPAN class="ft58">2</SPAN>. Dess volym uppgår till cirka 2 743 000 m<SPAN class="ft58">3</SPAN>. Den totala exponerade arean (brytvägg samt brytgolv) för alunskiffern i om- rådet uppgår till cirka 58 600 m<SPAN class="ft58">2</SPAN>. Total area för all alunskiffer i områ- det är uppskattad till 125 ha.</P>
<P class="p152 ft17">Metod för utvinning</P>
<P class="p167 ft12">Brytningen av alunskiffer i dagbrotten skedde för alunframställning. kalkbränning och cementtillverkning.</P>
<P class="p152 ft17">Metod för efterbehandling</P>
<P class="p64 ft38">Inga fysiska åtgärder är genomförda. De administrativa åtgärder som har genomförts rör information och bestämmelser i översiktsplan.</P>
<P class="p159 ft17">Användningen av marken efter att brytningen avslutats</P>
<P class="p316 ft13">Påverkansområdet består i dag av bebyggelse och tätort.</P>
<P class="p748 ft25"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft126">Informationen i redovisningen och är hämtad från Alunskiffer, Statens industriverk, SIND, 1978:2, länsstyrelsens </SPAN><NOBR>MIFO-inventeringar</NOBR> av lokalerna samt Huvudstudien Projekt Degerhamns sammanfattande rapport och rapport från delprojektet Riskvärdering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft17">Dokumenterad miljöpåverkan</P>
<P class="p363 ft12">Här följer en sammanfattning av länsstyrelsens motivering till varför myndigheten klassificerar området som riskklass 2 i sin <NOBR>MIFO-in-</NOBR> ventering i en orienterande studie (fas 1).</P>
<P class="p60 ft15">Under perioder med höga grundvattennivåer har förhöjda halter Cd och Ni kunnat konstateras i slam från samhällets reningsverk. Förekomsten av tungmetallerna antas bero på inläckage av grund- vatten till spillvattennätet. Brytningszonen för ytlig alunskiffer lik- som mängderna deponerade massor av rödfyr är mycket stora och lutningen från dem mot Kalmarsund är kraftig varför spridningsför- utsättningarna i grundvatten är mycket stor.</P>
<P class="p84 ft13">Länsstyrelsens motivering till riskklass 1 i en <NOBR>MIFO-inventering</NOBR> genom översiktlig undersökning och en ny riskklassning (fas 2).</P>
<P class="p90 ft12">Föroreningarna förekommer i måttligt höga halter men är ut- spridda över ett stort område, varför föroreningsnivån bedöms vara mycket stor. Även spridningsförutsättningarna bedöms som mycket stora. Arsenik och vanadin bedöms spridas via damning från rödfyren i större grad än via utlakning till grund- och ytvatten</P>
<P class="p60 ft9">I huvudstudien för projekt Degerhamn anges att de huvudsakliga föroreningselementen i rödfyren arsenik, kadmium, molybden, uran och vanadin föreligger i olika faser i rödfyren och har således olika lakbarhet. Den dominerande risken med rödfyren i området är för- knippad med arsenik och dess cancerogenitet. Intag av jord, och hudkontakt bedöms vara möjliga exponeringsvägar. I delrapporten ”Riskvädering” konstateras att alunskiffern i sig vittrar och frigör metaller som mobiliseras och sprids, men att inga direkta human- toxikologiska risker bedöms bortsett från radonproblematiken som bedöms vara naturlig. Sammantaget bedöms dock rödfyren utgöra en risk i dag och i framtiden som motsvarar <NOBR>MIFO-riskklass</NOBR> 1. Vitt- ringen i rödfyren medför att föroreningar föreligger i olika faser med olika tillgänglighet. Riskerna med den vittrande rödfyren är:</P>
<P class="p264 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft36">att ämnen övergår från vissa faser till andra som kan vara mer in- stabila och även medföra större risker,</SPAN></P>
<P class="p292 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">utläckage till Kalmarsund som dock bedöms spädas ut kraftigt,</SPAN></P>
<P class="p27 ft13"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft86">halthöjning i närområdet med risk för ekotoxikologiska effekter,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="p264dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371264x1.jpg/" id="p264img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft39">humantoxikologiska risker med direktexponering av rödfyr, det vill säga intag av jord och hudkontakt, i det längre tidsperspektivet men som inte utgör någon akuttoxisk risk.</SPAN></P>
<P class="p67 ft17">Latorp, 11 km väster om Örebro i Örebro kommun<SPAN class="ft74">6</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Alunverket i Latorp var i drift mellan 1796 och 1879. Det fanns även ett alunbruk i Garphyttan strax väster om Latorp. Ett flertal medel- stora skiffer- och kalkbrott finns vid Örsta rödfyr. Brytningen av alunskiffer lades ner senast på <NOBR>1920-talet.</NOBR> Verksamheten var där helt koncentrerad till bränning. Skiffern ska ha varit speciellt rik på kolm.</P>
<P class="p152 ft17">Metod för utvinning</P>
<P class="p160 ft13">Brytning av skiffer i dagbrott.</P>
<P class="p67 ft17">Metod för efterbehandling</P>
<P class="p167 ft12">Ingen efterbehandling är genomförd. Deponierna innehåller rödfyr, kalkvarp och lite skifferrester. Totalt omfattar det 825 000 m<SPAN class="ft58">3 </SPAN>på cirka 150 000 m<SPAN class="ft58">2 </SPAN>vid Latorp och totalt 120 000 m<SPAN class="ft58">3 </SPAN>vid Örsta. Två större områden kan avgränsas vid Örsta ett i norr (själva örsta) och en i söder intill ett större brott vid Gymninge.</P>
<P class="p67 ft17">Användningen av marken efter att brytningen avslutats</P>
<P class="p316 ft13">I dag utgörs området av skogsmark och rödfyrstäkt.</P>
<P class="p138 ft17">Dokumenterad miljöpåverkan</P>
<P class="p323 ft38">Länsstyrelsens motivering till att ge Latorp riskklass 1 efter den orienterande undersökning (fas 1, <NOBR>MIFO-inventering)</NOBR> är att det ligger i ett område som är skyddat för naturvård, det finns även ett natur-</P>
<P class="p749 ft63"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft69">Informationen i redovisningen och är hämtad från Alunskiffer, Statens industriverk, SIND, 1978:2 och länsstyrelsens </SPAN><NOBR>MIFO-inventeringar</NOBR> av lokalerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft13">reservat i närheten. Området ligger också bara ett par hundrameter från bostadsområde.</P>
<P class="p72 ft12">I rödfyren är den totala mängden mycket stor för samtliga metal- ler. Den beräknade mängden som kan laka ut är betydande, de nivåer som kan laka ut är mycket stora även vid en jämförelse med total- mängder i högen. Vattenmossa som placerades ut i ån som avvattnar området visar att halterna är mycket höga för arsenik, bly och zink. i vissa av provpunkterna. För koppar och nickel är halterna allvarliga eller måttligt höga halter. Utlakning av metaller till grundvatten är oklart.</P>
<P class="p70 ft15">Länsstyrelsens motivering till riskklass 2 av Latorp i <NOBR>MIFO-inven-</NOBR> teringens översiktliga undersökning (fas 2) är att avfallet innehåller metaller med mycket hög och hög farlighet i mycket stora mängder. Den totala mängden avfall bedöms vara mycket stor. Spridningsför- utsättningar bedöms vara måttliga i mark och grundvatten samt i yt- vatten. Känsligheten bedöms vara måttlig för mark och grundvatten medan skyddsvärdet är litet. Känslighet och skyddsvärde bedöms vara måttlig för ytvattnet.</P>
<P class="p423 ft15">I undersökningen enligt MIFO fas 2 har det inte beaktats att objek- tet ligger inom ett område som klassats som riksintresse avseende naturvård. Länsstyrelsen gör därför bedömningen att skyddsvärdet för området är satt för lågt och bör vara mycket stort.</P>
<P class="p70 ft9">Länsstyrelsens motivering till riskklass 2 av Gymninge i den orien- terande <NOBR>MIFO-inventeringen</NOBR> (fas 1) är att objektet ligger inom ett område med riksintresse för naturvård. Känsligheten bedöms som måttlig till stor. Området ligger i skogen, men det finns borrade brun- nar som kan innebära stor känslighet i fall dessa brunnar påverkas. Spridningsförutsättningarna bedöms som måttliga i grundvatten och i mark. Ytvattenspridningen kan troligen vara större, det är däremot inte klarlagt. Föroreningsnivån bedöms som hög baserad på mängd (volym) och höga halter arsenik och kobolt (dessa <NOBR>XRF-analyser</NOBR> är dock osäkra). Spridning till grundvatten är troligen ej så stort då om- rådet utgörs av lerig morän. I avrinningsområdet, som är riktat mot Tysslingen, dominerar postglaciala leror. Spridning av vatten sker via avrinning till båda ytvattnen, dels som avrinning på området samt dels genom att det rinner genom upplaget och senare ut i ytvatten. Det bedöms att objektet bör utredas vidare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="p266dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371266x1.jpg/" id="p266img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft17">Kinnekulle, Götene kommun<SPAN class="ft74">7</SPAN></P>
<P class="p167 ft12">Sammanställningen omfattar utvinning vid 16 olika lokaler. Det första bruket togs i drift under mitten av <NOBR>1700-talet</NOBR> och de sista fanns kvar till 1960. Därefter har det funnits verksamhet som använder den gamla rödfyren.</P>
<P class="p124 ft12">Hönsäters alunbruk bedrevs <NOBR>1767–1856.</NOBR> Hönsäters alunbruk var ett av de mindre alunbruken i landet. År 1797 fick man ”privilegium” att utöka med 4 pannor till totalt 8 pannor för tillverkning av alun, vilket kan jämföras med till exempel Andrarums alunbruk som hade cirka 40 pannor.</P>
<P class="p65 ft12">Alunskiffer användes vid kalkbränning, som bränsle vid kalkfram- ställning (osläckt kalk), vid 14 platser runt Kinnekulle under olika perioder från mitten av <NOBR>1800-talet</NOBR> till 1960.</P>
<P class="p66 ft38">Det fanns ett skifferoljeverk i <NOBR>Kinne-Kleva</NOBR> mellan <NOBR>1929–1946.</NOBR> Dag- brottet vid <NOBR>Kinne-Kleva</NOBR> kombinerades från 1944 med underjordsbryt- ning. Skifferoljeverket byggdes <NOBR>1924–1927.</NOBR> Försöksdriften startade 1929 i statens regi. Verket i <NOBR>Kinne-Kleva</NOBR> lades ner 1946.</P>
<P class="p310 ft17">Metod för utvinning</P>
<P class="p64 ft9"><SPAN class="ft46">Hönsäters alunbruk </SPAN>– Vid alunframställningen bröts och brändes alunskiffer i stora högar. Den brända skiffern blandades med vatten i stora kar för att laka ur alun. Lösningen kallades för råluten och den koncentrerades sedan genom kokning med alunskiffer som bränsle. Alunskiffer användes alltså både som råvara och som bränsle i pro- cessen. Restprodukten från aluntillverkningen kallas alunrödfyr. Den deponerades på rödfyrshögar i nära anslutning till verksamheten vid Hönsäter. Rödfyrshögens storlek har genom åren minskat kraftigt på grund av cementbolagets mångåriga täktverksamhet.</P>
<P class="p140 ft9"><SPAN class="ft46">Kalkbruken </SPAN>– Alunskiffer användes som bränsle vid framställning av osläckt kalk. Kalksten och alunskiffer transporterades från brotten till fältugnarna och staplades växelvis i ungefär lika proportioner. Den brända kalken togs om hand och skifferaskan (rödfyren) lades på en rödfyrshög, vanligtvis i direkt anslutning till brotten och fält- ugnarna för att undvika krävande transporter. Rödfyren från proces- sen är till viss del utblandad med kalk vilken har en buffrande verkan.</P>
<P class="p750 ft63"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft69">Informationen i redovisningen och är hämtad från Alunskiffer, Statens industriverk, SIND, 1978:2 och länsstyrelsens </SPAN><NOBR>MIFO-inventeringar</NOBR> av lokalerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft12">Brattefors kalkbruk var fortfarande i bruk vid revideringen av MIFO 2006, verksamheten bestod till större delen av nedmalning av rödfyr som försäljning till framför allt tennisbanor.</P>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft46">Skifferoljeverket </SPAN>köptes av staten i beredskapssyfte och drevs från 1933 under namnet ”Flottans skifferoljeverk”. Anläggningen ut- ökades <NOBR>1938–1939.</NOBR> Under kriget byggdes verket ut ytterligare och stod klart 1941. Oljan framställdes genom den så kallade <NOBR>Bergh-meto-</NOBR> den. Den värme som erfordrades för destillationen erhölls genom att skiffern antändes när den nått retortens utlopp. Ur destillations- gaserna avskildes först oljan genom kondensering och i ett särskilt svavelverk erhölls därefter högvärdigt svavel. Den utvunna oljan dela- des upp i två fraktioner nämligen 85 procent brännolja och 15 pro- cent motorbensin. Ur den från svavel befriade gasen utvanns dess- utom flygbränsle från december 1942. Även ammoniak utvanns vid skifferoljeverket. Genom utnyttjande av överskottsvärme och rök- gaser var anläggningen självförsörjande på ånga och elektricitet. El producerades genom ångturbiner. Vid full drift uppgick restproduk- ter från skiffertillverkningen till 1 000 ton aska per dygn. Orstenen som bröts samtidigt med skiffern brändes till jordbrukskalk.</P>
<P class="p47 ft17">Metod för efterbehandling</P>
<P class="p144 ft15">Områdena är inte efterbehandlade. Rödfyren innehåller höga halter av tungmetaller som har sitt ursprung i alunskiffern. Alunrödfyr är potentiellt syrabildande eftersom halten buffrande mineral, som kalk, är låg. Den saknar den kalkinblandning som kalkrödfyren från kalk- bränningen har. Alunrödfyr har därmed inte en lika stor förmåga att buffra syra och motverka <NOBR>pH-sänkningar.</NOBR></P>
<P class="p47 ft17">Användningen av marken efter att brytningen avslutats</P>
<P class="p246 ft12">Området vid <NOBR>Kinne-Kleva</NOBR> används som industrimark och motor- bana. Området vid Hönsäters alunbruk används som skogsmark och för bostadshus, tätort och tipp. Rödfyrsområdena vid kalkbruken an- vänds som bland annat som skogsmark, jordbruksmark, för frilufts- liv, bebyggelse och betesmark.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft17">Dokumenterad miljöpåverkan</P>
<P class="p323 ft9">I länsstyrelsens <NOBR>MIFO-inventering</NOBR> med översiktlig undersökning (fas 2) för riskklassning av <NOBR>Kinne-Kleva</NOBR> är prov är tagna i mark, yt- vatten, grundvatten och sediment. Även laktester är gjorda. Resul- taten visar att potential för urlakning finns från rödfyren en lång tid framöver. Föroreningsnivån anses mycket hög för rödfyren, sprid- ningsförutsättningarna bedöms som stora, området har stor känslig- het på grund av närheten till bostadshus samt åkerbruk. Skyddsvärdet bedöms också som stort på grund av bland annat Natura <NOBR>2000-om-</NOBR> råde och att grundvattnet bedöms ha mycket hög känslighet. Den stora rödfyrhögen från oljetillverkningen hamnar i riskklass 2.</P>
<P class="p140 ft12">För det tidigare Oljeverkets fastighet bedöms föroreningsnivån som måttlig till hög. Spridningsförutsättningarna bedöms som stora och området bedöms ha stor känslighet på grund av bostadshus i närheten, arbetande människor samt åkerbruk. Grundvattnet bedöms ha mycket hög känslighet och skyddsvärdet är stort bland annat på grund av Natura <NOBR>2000-område.</NOBR> Oljeverkets fastighet bedöms tillhöra riskklass 2.</P>
<P class="p124 ft12">I skifferbrottet med förbindelseort till gamla skifferbrottet be- döms föroreningsnivån vara måttlig, spridningsförutsättningarna är osäkra. Området bedöms ha måttlig till stor känslighet och även här bedöms skyddsvärdet som stort på grund av bland annat Natura <NOBR>2000-område.</NOBR> Grundvattnet bedöms ha mycket hög känslighet. Nya skifferbrottet med förbindelseort till gamla skifferbrottet bedöms tillhöra riskklass 3.</P>
<P class="p66 ft9">Länsstyrelsens motivering till riskklass orienterande <NOBR>MIFO-in-</NOBR> ventering (fas 1) av rödfyr vid Hönsäters alunbruk är att rödfyrs- högarna sammantaget bedöms ha mycket stor föroreningsnivå enligt <NOBR>MIFO-metodiken.</NOBR> De upptar en relativt stor yta. De är medelstora jämfört med andra rödfyrshögar i Västra Götaland. Ämnen med hög till mycket hög farlighet finns i rödfyren. Mängd föroreningar i röd- fyren bedöms, med stöd av generella halter av föroreningar i rödfyr, vara mycket hög. Volym förorenade massor bedöms vara mycket stor. De naturliga bakgrundshalterna i området är dock generellt höga vilket orsakas av alunskiffern som finns i området. Rödfyren på objek- tet är så kallad alunrödfyr som härstammar från alunframställning. Alunrödfyr har inte någon kalkinblandning som kalkrödfyren har. Det innebär att alunrödfyren har betydligt mindre buffrande mineral</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="p269dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371269x1.jpg/" id="p269img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft12">vilket ger en ökad risk för en <NOBR>pH-sänkning</NOBR> och surt lakvatten. Under- sökningar vid Degerhamn har visat att risk för spridning av förore- ningar från alunrödfyr är större än för vanlig kalkrödfyr. Dikena väster och öster om objektet kan vara påverkade av lakvatten från rödfyren och ekotoxikologiska effekter kan inte uteslutas. Grundvattnet kan också vara påverkat, åtminstone lokalt i anslutning till rödfyren. Bostäder finns intill rödfyren och känsligheten bedöms därför som mycket stor. Sammantaget gör detta att objektet tilldelas riskklass 2, stor risk.</P>
<P class="p85 ft9">Länsstyrelsens har bedömt lokalerna med kalkrödfyr efter orien- terande <NOBR>MIFO-inventeringar</NOBR> (fas 1) som riskklass 2 förutom en lokal med en relativt liten rödfyrshög som bedömdes som riskklass 3. Sprid- ningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms som mycket stora eller stora, och i ytvatten på skalan mellan stora och små. Ämnen med hög till mycket hög farlighet finns i rödfyren. Känslig- heten för mark, grundvatten och ytvatten och är måttlig till mycket hög, och i vissa fall bedöms känsligheten som mycket stor på grund av närheten till bostäder samt att området används som betesmark. Skyddsvärdet i områdena bedöms som mycket högt eller mycket stort på grund av naturskyddat område, naturreservat, riksintresse för natur- vård eller Natura <NOBR>2000-område.</NOBR> Skyddsvärdet bedöms vara stort i ett fall beroende på naturskyddet i området. Även storleken på områdena eller högarna med rödfyr har nämnts i bedömningarna. Rödfyren på objekten härstammar från kalkbränning och antas därför vara kalk- rik. Kalkrik rödfyr är välbuffrad vilket stabiliserar pH och risken för surt lakvatten är liten. Föroreningar som frigörs vid vittringen ten- derar att snabbt fastläggas under vittringsfronterna i rödfyrshögen. Det gör att påverkan på grund- och ytvatten sannolikt främst är av lokal karaktär och att utspädningseffekten samt fastläggningsmeka- nismer begränsar påverkan på längre avstånd.</P>
<P class="p59 ft17">Kvarntorp, Kumla kommun<SPAN class="ft74">8</SPAN></P>
<P class="p246 ft38">Alunskiffer användes för kalkbränning från slutet av <NOBR>1700-talet</NOBR> till mitten av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Utvinning av skiffer, och av olja ur skiffern, på- börjades efter riksdagsbeslut 1940 och driften upphörde 1966. Vid</P>
<P class="p751 ft63"><SPAN class="ft59">8</SPAN><SPAN class="ft62">Informationen i redovisningen och är hämtad från Alunskiffer, Statens industriverk, SIND, 1978:2, länsstyrelsens </SPAN><NOBR>MIFO-inventeringar</NOBR> av lokalerna samt Studie av Kvarntorpshögen, för- studie Sweco <NOBR>2005-06-02,</NOBR> SGU dnr <NOBR>08-1437/2003.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft13">tiden för gamla alunskifferutredningen bröts alunskiffer för produk- tion av lättbetong.</P>
<P class="p87 ft12">Alunskiffer bröts norr, nordost och sydost om Kvarntorp för ut- vinning av olja. Totalt bröts 50 miljoner ton skiffer för Kvarntorps- anläggningen. Eldningsolja, bensin och gasol utvanns ur skiffern. En del uran togs fram vid ett uranextraheringsverk som byggdes 1953 i anslutning till oljeskifferverket. Vid skifferoljeverket producerades även svavel i början av <NOBR>1960-talet</NOBR> och kväve i form av ammoniak. Kalkbränning skedde i direkt anslutning till skifferoljeverket för pro- duktion av osläckt kalk.</P>
<P class="p124 ft12">Skiffer bröts vid Hällabrottet nära Kumla för att framställa skiffer- aska vid tiden för den gamla alunskifferutredningen. Skifferaskan, som består av bränd skiffer och kalksten, maldes och var huvudingrediens i framställningen av lättbetong.</P>
<P class="p67 ft17">Metod för utvinning</P>
<P class="p64 ft9">Alunskiffern bröts i dagbrott som anges vara kilometerlånga. Oljan utvanns av Svenska Skifferolje AB i en förbättrad version av Berghs pyrolysugn. Dessutom provades upphettning av alunskifferforma- tionen genom elektriska element i borrhål för att driva ut oljan.</P>
<P class="p124 ft12">Brytning av alunskiffer i dagbrott bedrevs också för framställning av skifferaska. Skiffer brändes tillsammans med kalk i fältugnar för framställning av lättbetong. Det är i källorna oklart vem som stod för denna verksamhet.</P>
<P class="p152 ft17">Metod för efterbehandling</P>
<P class="p64 ft12">Vissa av dagbrotten har fyllts igen helt eller delvis och vattenfyllts. Återfyllning har gjorts med alunskiffer och orsten, skifferkoks och skifferaska samt jordavrymningsmassor. Utfyllnadsmassorna är del- vis grovstyckiga och har därför hög genomsläpplighet.</P>
<P class="p124 ft12">Metallhalterna är höga i vattnet i utloppet från ett vattenfyllt och delvis återfyllt dagbrott, Nordsjön. Halterna i utloppet är dock lägre än i andra objekt inom Kvarntorpsområdet. Sjön är dock skiktad och vattnet under språngskiktet har ett mycket lågt pH och metallhal- terna antas vara högre där än i ytvattnet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft9">Återfyllt dagbrott som används som golfbana är delvis efterbe- handlat. Efterbehandlingen genomfördes <NOBR>1983–1985.</NOBR> Mindre utjäm- ning av marken har utförts med schaktmaskiner. Områden med icke naturligt underlag (återfyllnad av brott) har belagts med cirka 20 cm morän och 10 cm matjord och besåtts. Matjorden kan ha kompri- merats sedan dess. Morän och matjord har hämtats från upplag som Skifferoljebolaget tog till vara vid avrymning av jordmassor.</P>
<P class="p60 ft9">Vid pyrolys av den brutna skiffern under <NOBR>1942–1965</NOBR> erhölls stora mängder skifferaska, skifferkoks och skifferstybb. Uppemot 75 pro- cent av den brutna skiffern blev till aska efter pyrolys. Restproduk- terna deponerades i de färdigbrutna brotten och på vad som kallas ”Kvarntorpshögen”. Högens omfattning uppskattas till 40 miljoner m<SPAN class="ft64">3 </SPAN>(2 miljoner ton koks, 3 miljoner ton stybb och 23 miljoner ton aska) på en yta 450 000 m<SPAN class="ft64">2</SPAN>. Stora delar av högen täckt med rötslam och jord. Sprickzoner, instörtningar och kratrar har fyllts igen.</P>
<P class="p47 ft17">Användningen av marken efter att brytningen avslutats</P>
<P class="p144 ft15">Vissa dagbrott har använts för krossverksamhet. Kvarntorpshögen används som skidbacke och för konstutställning ”Konst på hög”. Ett igenfyllt dagbrott används som golfbana.</P>
<P class="p243 ft17">Dokumenterad miljöpåverkan</P>
<P class="p144 ft15">Det saknas en mer generell bedömning av miljöpåverkan från hela Kvarntopsområdet. Där förekommer metallförorenat lakvatten från ett stort område bestående av brott återfyllda med skifferrester.</P>
<P class="p62 ft12">Länsstyrelsens motivering till riskklass 2 i den orienterande <NOBR>MIFO-inventeringar</NOBR> (fas 1) av det återfyllda brottet Nordsjön är att dess bidrag till det totala läckaget av metaller från Kvarntorp till Frommestabäcken förmodligen är små.</P>
<P class="p85 ft9">Länsstyrelsens motivering till riskklass 2 (fas 1) av Golfbanan är kortfattat att återfyllnadsmaterial utgör en föroreningskälla (huvud- sakligen metaller) av okänd storlek. Mycket bra spridningsförutsätt- ningar. Markförhållanden inom området mycket varierande. Stora mängder metallhaltigt vatten pumpas från gruvan och infiltreras genom en del av området som är återfyllt med kalkspill. Grundvattenströmning inom området inte kartlagd och området kan ta emot lakvatten/yt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p640 ft13">ligt grundvatten från ett antal andra objekt bland annat Kvarntorps- högen.</P>
<P class="p366 ft9">Föroreningsnivån i Kvarntorpshögen är mycket stor i mark av molybden, arsenik, i grundvatten av molybden nickel, uran och i yt- vatten av nickel, tallium, kadmium, koppar och zink, och stor i mark av nickel, tallium, kadmium, kvicksilver och vanadin. Länsstyrelsens motivering till riskklass 2 i den översiktliga undersökningen (fas 2) av Kvarntorpshögen baseras på uppgifter i rapporten ”Kvarntorps- området – studie av Kvarntorpshögen” (2005). Utifrån dessa har Kvarn- torpshögen, främst på grund av de begränsade spridningsförutsätt- ningarna, bedömts tillhöra riskklass 2.</P>
<P class="p535 ft12">Riskerna för människors hälsa samt miljö har bedömts, såväl vad gäller själva Kvarntorpshögen, som spridning av föroreningar från den- samma. När det gäller det förstnämnda utsätts besökande på högen i dag för viss, men begränsad, exponering av höga metallhalter m.m. Områden med extremt hög marktemperatur, med emission av heta gaser och risk för ytlig insjunkning bedöms dock medföra en större risk.</P>
<P class="p641 ft12">Kvarntorpshögen innehåller fortfarande stora energimängder och värmegenererande processer har pågått under årens lopp och pågår fortfarande. Temperaturen är förhöjd inne i högen och uppgår ställ- vis till <NOBR>500–700<SPAN class="ft210">°</SPAN>C.</NOBR></P>
<P class="p57 ft9">Risker i samband med spridning av föroreningar till omgivningar- nas ytliga grundvatten bedöms i allmänhet vara begränsade, eftersom det senare bedöms ha liten känslighet och värde. Risk för påverkan på underliggande sandstensakvifer, vilken är skyddsvärd, bedöms också vara liten, på grund av tätande skifferlera. Sannolikt kan påverkat yt- vatten däremot spridas till skyddsvärda områden nedströms Kvarn- torpshögen, men möjligheterna till spädning och fastläggning med- för att risken för dessa bedöms som måttlig.</P>
<P class="p501 ft9">Den avgörande faktorn för en framtida föroreningsspridning från Kvarntorpshögen bedöms vara temperaturavklingningen i högen. Det är sannolikt först om något/några hundratal år, när högen svalnat, som nybildningen av ”grundvatten” inom högen väsentligt kommer att öka. Detta kan i sin tur leda till ökad utlakning av spårelement, dels genom ökade lakningsreaktioner, dels genom ökad masstransport. Den ökade vattengenomströmningen kan även öka reaktionshastig- heten för pyritvittring, med ytterligare försurning som följd. Då Kvar- ntorpshögen bedöms ha en hög genomsläpplighet kommer den dock</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="p273dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371273x1.jpg/" id="p273img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft12">även i framtiden att domineras av oxiderande förhållanden. De redu- cerande förhållande som förväntas uppstå inom delar av högen på grund av en höjning av grundvattennivån, bedöms komma att bidra med en med en ökning av i storleksordningen <NOBR>5–10</NOBR> procent av de lak- bara spårelementmängderna.</P>
<P class="p85 ft38">Föroreningsnivån kommer att öka i grundvattnet i jordlagren och ytvattnet runt Kvarntorpshögen, när stora mängder spårelement fri- görs till följd av ökad genomströmning och ökade reaktionshastigheter.</P>
<P class="p3 ft17">Ranstad, Skövde och Falköpings kommuner<SPAN class="ft74">9</SPAN></P>
<P class="p144 ft38">Utvinningen genomfördes <NOBR>1965–1969</NOBR> och <NOBR>FoU-verksamhet</NOBR> bedrevs <NOBR>1969–1987.</NOBR> Provbrytning av 1,5 miljoner ton alunskiffer genomför- des för utvinning av uran. Ur detta material utvanns 215 ton uranoxid.</P>
<P class="p88 ft17">Metod för utvinning</P>
<P class="p246 ft38">Skiffern bröts i dagbrott. Uppgifter saknas om hur uran skiljdes ut från skiffern. Ranstadsverket ägdes av AB Atomenergi där större delen ägdes av staten och merparten av finansieringen kom från staten.</P>
<P class="p88 ft17">Metod för efterbehandling</P>
<P class="p164 ft12">Dagbrottet och lakrestdeponin efterbehandlades mellan 1990 och 1993. De metoder som valdes var en kombination av kvalificerad täck- ning, aktiv rening och uppfyllnad av dagbrottet. Efterbehandlingen kostade 185 miljoner kronor.</P>
<P class="p60 ft9">Dagbrottet efterbehandlades <NOBR>1990–1993.</NOBR> Det fylldes delvis med skifferrester som täcktes med morän. Därefter vattenfylldes dag- brottet mellan hösten 1991 och våren 1993 genom naturlig infiltra- tion av grundvatten. Dagbrottssjön fick namnet Tranebärssjön och från den började vatten brädda över våren 1993. Det bräddade vatt- net har hela tiden släppts ut orenat. Under de 30 år som dagbrottet</P>
<P class="p523 ft71"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft70">Informationen är hämtad från Länsstyrelsen i Västra Götaland, Beslut </SPAN><NOBR>2018-04-25</NOBR> om miljö- riskområde Ranstad, dnr <NOBR>575-15254-2016,</NOBR> samt SGU och Naturvårdsverket (2017), Utvär- dering av efterbehandlad gruvverksamhet. Kartläggning av kostnader för hantering av gruv- avfall och för efterbehandling av gruvverksamhet. Delrapportering av regeringsuppdrag Strategi för hantering av gruvavfall. RR 2017:04. SGU dnr <NOBR>311-888/2016,</NOBR> Naturvårdsverket dnr <NOBR>NV-03195-16.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft9">pumpades torrt bildades ett influensområde på cirka 3 km². I detta område var skiffret utsatt för vittring och när grundvattenytan höj- des tvättades dessa vittringsprodukter ut och bottenvattnet innehåller därför relativt höga halter av metaller sommartid när sjön är skiktad. Höst och vår blandas sjön om. Halter av Ni och Co kan användas som markörer för pyritvittringens intensitet och de uppvisar en sig- nifikant minskande trend under perioden <NOBR>1993–2003</NOBR> vilket indikerar att pyritvittringen i dräneringsområdet minskar. Halter av U uppvisar ingen signifikant trend under perioden <NOBR>1996–2003.</NOBR></P>
<P class="p367 ft12">Lakrestdeponin vid Ranstad innehåller ungefär 1,6 miljoner ton avfall. I deponin finns stora mängder uran och andra metaller. Av- fallet består huvudsakligen av lakad alunskiffer, cirka 1 miljon ton. Det övriga avfallet består av våt- och torrstybb, sjunkgods, avskilt skifferdamm, gipsrester från rening av laklösning, slam från vatten- rening och silgrus.</P>
<P class="p81 ft12">Under drifttiden samlades lakvatten kontinuerligt upp från avfalls- sanden och behandlades i en neutraliseringsanläggning. Avfallssanden var delvis täckt med ett tunt lager morän under <NOBR>1970-talet.</NOBR> Problem uppstod med hantering av skifferlakrester och slam från neutraliser- ingen av laklösningar redan när brytningen inleddes. 1970 inleddes därför försök som syftade till att studera vittringen av lakrester. Paral- lellt startades försök med olika deponeringstekniker i gropar på lak- restområdet.</P>
<P class="p57 ft9">Lakresterna är vittringsbenägna och området efterbehandlades <NOBR>1990–1993</NOBR> genom en kvalificerad sluttäckning bestående av tätskikt, dräneringsskikt, skyddsskikt och vegetationsskikt av matjord. Avskil- jande diken med uppsamling och kontroll av avrinnande vatten har även utförts. Funktionskravet för täckningen var att endast <NOBR>10–15</NOBR> pro- cent av nederbörden skulle tränga ner till avfallssanden (motsvarande en hydraulisk konduktivitet på 5 × <NOBR>10<SPAN class="ft64">–9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> </SPAN>m/s för tätskiktet).</P>
<P class="p367 ft12">Täckningen har sedan vegeterats med gräs och örter och planter- ing har utförts med huvudsakligen björk och gran.</P>
<P class="p56 ft9">Från 1993 till 1995, det vill säga åren efter avslutad täckning av lakrestdeponin, syns en stigning i <NOBR>pH-värde</NOBR> och därefter en stabili- sering av <NOBR>pH-värdet</NOBR> i deponin kring <NOBR>6–7.</NOBR> Halter av metaller nedströms lakrestdeponin minskar från 1993 till 1999, men var fortsatt höga.</P>
<P class="p367 ft12">Täckningen av lakrestdeponin har överlag gett gott resultat. Nedan sammanfattas några av erfarenheterna från efterbehandlingen av <SPAN class="ft211">lak- resterna</SPAN> i Ranstad:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td201"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p25 ft31">Bilaga 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft13"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft54">På en del håll har växtetablering varit dålig vilket kan bero på varie- rande kvalitet i växtjordstäcket.</SPAN></P>
<P class="p263 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft39">Tätskiktets funktion motsvarar förväntningarna, beräkningar/ mätningar visar hydraulisk konduktivitet på </SPAN><NOBR>2–3</NOBR> × <NOBR>10<SPAN class="ft58">–9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft58"> </SPAN>m/s.</P>
<P class="p455 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft39">Trots ett effektivt tätskikt har lakvattenmängderna varit större än förväntat vilket troligen kan förklaras med att torv- och gyttje- lager under lakresten pressats ihop och blivit svårgenomträngliga vilket medför att lakvatten ansamlats i lågpunkter på torv- och gyttjelagren.</SPAN></P>
<P class="p455 ft12"><SPAN class="ft10">–</SPAN><SPAN class="ft39">För samtliga metaller har halter i recipienten legat under kriterier i miljömålen sedan 1998 och miljömålen i sin helhet bedöms upp- fyllda år 2000.</SPAN></P>
<P class="p47 ft17">Användningen av marken efter att brytningen avslutats</P>
<P class="p414 ft9">Området med och kring lakrestdeponin är sedan 2018 ett miljörisk- område beslutat av länsstyrelsen med inskränkningar i markanvänd- ningen. Vissa åtgärder måste föregås av en anmälan till tillsynsmyn- digheten. Syfte med miljöriskområdet är att tillsammans säkerställa att människor och miljön skyddas från påverkan av det förorenade området, förhindra utläckage från området och säkerställa att efter- behandlingsåtgärder som gjorts på området skyddas från framtida ingrepp. Härvid är det av största vikt att det skyddande tätskikt som har anlagts ovanpå deponin inte får skadas.</P>
<P class="p95 ft13">Dagbrottet är vattenfyllt.</P>
<P class="p47 ft17">Dokumenterad miljöpåverkan</P>
<P class="p83 ft9">Dagbrottssjön (Tranebärssjön) bidrar till ett signifikant tillskott av framför allt uran och nickel till ytvattenrecipienten Pösan. Påver- kansområdet bedöms dock vara begränsat och en betydligt mindre påverkan syns i Hornborgaån nedströms Pösan. År 2015 beräknades utsläppet av uran via Tranebärssjöns utlopp vara cirka 72 kg. Det kan jämföras med transporten av uran till Hornborgarsjön via Horn- borgarån som 2011 beräknades till 1 800 kg. Sedan Tranebärssjön (dag- brottet) började brädda över har utsläppen av metaller minskat.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td27"><P class="p25 ft22">Bilaga 8</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p25 ft22">SOU 2020:71</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p365 ft13">Uranutsläppet minskar dock i ganska långsam takt men det går hela tiden åt rätt håll.</P>
<P class="p366 ft9">Utvärderingen från 2005 konstaterade att lakrestdeponin bidrog till ett litet men signifikant tillskott av U till recipienten Marbäcken. Lakrestområdets påverkan på recipienterna bedömdes vara avsevärt mindre än den från dagbrottssjön. De lokala miljömål som definie- rats för ett antal metaller vid utflödet till Marbäcken konstaterades vid utvärderingen 2005 vara uppfyllda från och med år 1998. Kalk- fällningsverket som renat läckagevatten från gruvavfallsområdet lades därmed ned. Utsläppet av uran till Marbäcken, dvs. läckaget från lak- restdeponin, beräknades 2015 till 4,6 kg.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="p277dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371277x1.jpg/" id="p277img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft16">Statens offentliga utredningar 2020</P>
<P class="p27 ft10">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p752 ft7"><SPAN class="ft212">1.</SPAN><SPAN class="ft213">Översyn av yrket personlig assistent</SPAN></P>
<P class="p753 ft5">– ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. S.</P>
<P class="p754 ft5"><SPAN class="ft212">2.</SPAN><SPAN class="ft214">Skärpta regler om utländska månggiften. Ju.</SPAN></P>
<P class="p755 ft5"><SPAN class="ft212">3.</SPAN><SPAN class="ft214">Hållbar slamhantering. M.</SPAN></P>
<P class="p756 ft5"><SPAN class="ft212">4.</SPAN><SPAN class="ft214">Vägen till en klimatpositiv framtid. M.</SPAN></P>
<P class="p757 ft5"><SPAN class="ft212">5.</SPAN><SPAN class="ft214">Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. Fi.</SPAN></P>
<P class="p758 ft5"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft214">En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. S.</SPAN></P>
<P class="p759 ft5"><SPAN class="ft215">7.</SPAN><SPAN class="ft214">Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. N.</SPAN></P>
<P class="p760 ft5"><SPAN class="ft212">8.</SPAN><SPAN class="ft214">Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. Fi.</SPAN></P>
<P class="p761 ft5"><SPAN class="ft212">9.</SPAN><SPAN class="ft214">Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? M.</SPAN></P>
<P class="p762 ft5"><SPAN class="ft212">10.</SPAN><SPAN class="ft214">Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. M.</SPAN></P>
<P class="p763 ft5"><SPAN class="ft212">11.</SPAN><SPAN class="ft214">Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p764 ft5"><SPAN class="ft212">12.</SPAN><SPAN class="ft214">Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. Fi.</SPAN></P>
<P class="p765 ft5"><SPAN class="ft212">13.</SPAN><SPAN class="ft214">Att kriminalisera överträdelser av </SPAN><NOBR>EU-förordningar.</NOBR> N.</P>
<P class="p766 ft5"><SPAN class="ft212">14.</SPAN><SPAN class="ft214">Framtidens teknik i omsorgens tjänst. S.</SPAN></P>
<P class="p767 ft5"><SPAN class="ft212">15.</SPAN><SPAN class="ft214">Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. S.</SPAN></P>
<P class="p768 ft217"><SPAN class="ft212">16.</SPAN><SPAN class="ft216">Ett effektivare regelverk för utlännings ärenden med säkerhetsaspekter. Ju.</SPAN></P>
<P class="p769 ft5"><SPAN class="ft215">17.</SPAN><SPAN class="ft214">Grönt sparande. Fi.</SPAN></P>
<P class="p770 ft5"><SPAN class="ft212">18.</SPAN><SPAN class="ft214">Framtidens järnvägsunderhåll. I.</SPAN></P>
<P class="p771 ft5"><SPAN class="ft212">19.</SPAN><SPAN class="ft214">God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. S.</SPAN></P>
<P class="p772 ft5"><SPAN class="ft212">20.</SPAN><SPAN class="ft214">Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p773 ft5"><SPAN class="ft212">21.</SPAN><SPAN class="ft214">Sveriges museum om Förintelsen. + Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. Ku.</SPAN></P>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft212">22.</SPAN><SPAN class="ft213">Motorfordonspooler</SPAN></P>
<P class="p774 ft5">– på väg mot ökad delning av motor- fordon. Fi.</P>
<P class="p775 ft5"><SPAN class="ft212">23.</SPAN><SPAN class="ft214">Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning. S.</SPAN></P>
<P class="p776 ft5"><SPAN class="ft212">24.</SPAN><SPAN class="ft214">Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliterings- process. S.</SPAN></P>
<P class="p777 ft5"><SPAN class="ft212">25.</SPAN><SPAN class="ft214">Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. I.</SPAN></P>
<P class="p778 ft5"><SPAN class="ft212">26.</SPAN><SPAN class="ft214">En sjukförsäkring anpassad efter individen. S.</SPAN></P>
<P class="p779 ft5"><SPAN class="ft215">27.</SPAN><SPAN class="ft214">Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. Ku.</SPAN></P>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft212">28.</SPAN><SPAN class="ft213">En mer likvärdig skola</SPAN></P>
<P class="p780 ft5">– minskad skolsegregation och för-</P>
<P class="p781 ft5">bättrad resurstilldelning<SPAN style="padding-left:73px;">. U.</SPAN></P>
<P class="p782 ft5"><SPAN class="ft212">29.</SPAN><SPAN class="ft214">En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. Ju.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5"><SPAN class="ft212">30.</SPAN><SPAN class="ft214">En moderniserad arbetsrätt. A.</SPAN></P>
<P class="p783 ft5"><SPAN class="ft212">31.</SPAN><SPAN class="ft214">En ny mervärdesskattelag. Del 1 och 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p784 ft5"><SPAN class="ft212">32.</SPAN><SPAN class="ft214">Grundpension. Några anslutande frågor. S.</SPAN></P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft212">33.</SPAN><SPAN class="ft213">Gemensamt ansvar</SPAN></P>
<P class="p785 ft5">– en modell för planering och dimen- sionering av gymnasial utbildning. Del 1 och 2. U.</P>
<P class="p390 ft7"><SPAN class="ft212">34.</SPAN><SPAN class="ft213">Stärkt kvalitet och likvärdighet</SPAN></P>
<P class="p780 ft5">i fritidshem och pedagogisk omsorg. U.</P>
<P class="p770 ft7"><SPAN class="ft212">35.</SPAN><SPAN class="ft213">Kontroll för ökad tilltro</SPAN></P>
<P class="p786 ft5">– en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut betalningar från välfärdssystemen. Fi.</P>
<P class="p787 ft7"><SPAN class="ft212">36.</SPAN><SPAN class="ft213">Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård</SPAN></P>
<P class="p788 ft5">– ett system, många möjligheter. S.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p789 ft5"><SPAN class="ft212">37.</SPAN><SPAN class="ft214">Ett nytt regelverk för arbetslöshets- försäkringen. A.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5"><SPAN class="ft212">38.</SPAN><SPAN class="ft214">Ökad trygghet för visselblåsare. A.</SPAN></P>
<P class="p790 ft5"><SPAN class="ft212">39.</SPAN><SPAN class="ft214">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s </SPAN><NOBR>Fud-program</NOBR> 2019. M.</P>
<P class="p791 ft5"><SPAN class="ft212">40.</SPAN><SPAN class="ft214">En gemensam utbildning inom statsförvaltningen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p770 ft5"><SPAN class="ft212">41.</SPAN><SPAN class="ft214">Kommuner som utförare</SPAN></P>
<P class="p781 ft7">av tjänster åt Arbetsförmedlingen</P>
<P class="p792 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">en analys av de rättsliga förutsätt- ningarna. A.</SPAN></P>
<P class="p793 ft5"><SPAN class="ft212">42.</SPAN><SPAN class="ft214">En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resurs- skolor. U.</SPAN></P>
<P class="p101 ft5"><SPAN class="ft212">43.</SPAN><SPAN class="ft214">Bygga, bedöma, betygssätta</SPAN></P>
<P class="p781 ft7"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft219">betyg som bättre motsvarar</SPAN></P>
<P class="p781 ft5">elevernas kunskaper. U.</P>
<P class="p794 ft5"><SPAN class="ft212">44.</SPAN><SPAN class="ft214">Grundlagsskadestånd – ett rättighets- skydd för enskilda. Ju.</SPAN></P>
<P class="p795 ft5"><SPAN class="ft212">45.</SPAN><SPAN class="ft214">Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p796 ft5"><SPAN class="ft212">46.</SPAN><SPAN class="ft214">En gemensam angelägenhet. Vol. 1 och 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p797 ft5"><SPAN class="ft212">47.</SPAN><SPAN class="ft214">Hållbar socialtjänst. En ny social- tjänstlag. Del 1 och 2. S.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5"><SPAN class="ft212">48.</SPAN><SPAN class="ft214">Skatt på engångsartiklar. Fi.</SPAN></P>
<P class="p798 ft5"><SPAN class="ft212">49.</SPAN><SPAN class="ft214">Enhetlig och effektiv marknads- kontroll. UD.</SPAN></P>
<P class="p799 ft5"><SPAN class="ft212">50.</SPAN><SPAN class="ft214">Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare. Fi.</SPAN></P>
<P class="p800 ft5"><SPAN class="ft212">51.</SPAN><SPAN class="ft214">En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. Ju.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5"><SPAN class="ft212">52.</SPAN><SPAN class="ft214">Rutavdrag för äldre. Fi.</SPAN></P>
<P class="p801 ft5"><SPAN class="ft212">53.</SPAN><SPAN class="ft214">Personuppgiftsbehandling vid antals- beräkning inför klinisk forskning. N.</SPAN></P>
<P class="p802 ft5"><SPAN class="ft212">54.</SPAN><SPAN class="ft214">En långsiktigt hållbar migrations- politik. Ju.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5"><SPAN class="ft212">55.</SPAN><SPAN class="ft214">Innovation genom information. I.</SPAN></P>
<P class="p803 ft5"><SPAN class="ft212">56.</SPAN><SPAN class="ft214">Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Ku.</SPAN></P>
<P class="p692 ft5"><SPAN class="ft212">57.</SPAN><SPAN class="ft214">Ett särskilt hedersbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p6 ft7"><SPAN class="ft212">58.</SPAN><SPAN class="ft213">EU:s cybersäkerhetsakt</SPAN></P>
<P class="p804 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">kompletterande nationella bestäm- melser om cybersäkerhetscertifiering. Fö.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p752 ft7"><SPAN class="ft212">59.</SPAN><SPAN class="ft213">Innovation som drivkraft</SPAN></P>
<P class="p805 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">från forskning till nytta. U.</SPAN></P>
<P class="p806 ft7"><SPAN class="ft212">60.</SPAN><SPAN class="ft213">Det skatterättsliga företrädaransvaret</SPAN></P>
<P class="p805 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">en översyn. Fi.</SPAN></P>
<P class="p807 ft5"><SPAN class="ft212">61.</SPAN><SPAN class="ft214">Ändrade regler om säkerställda obligationer. Fi.</SPAN></P>
<P class="p808 ft5"><SPAN class="ft212">62.</SPAN><SPAN class="ft214">En samlad djurhälsoreglering. Del 1 och 2. N.</SPAN></P>
<P class="p806 ft5"><SPAN class="ft212">63.</SPAN><SPAN class="ft214">Barnkonventionen och svensk rätt. A.</SPAN></P>
<P class="p809 ft5"><SPAN class="ft212">64.</SPAN><SPAN class="ft214">Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p806 ft5"><SPAN class="ft212">65.</SPAN><SPAN class="ft214">55 år och karensval. N.</SPAN></P>
<P class="p806 ft7"><SPAN class="ft212">66.</SPAN><SPAN class="ft213">Samverkande krafter</SPAN></P>
<P class="p805 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">för stärkt kvalitet och likvärdighet</SPAN></P>
<P class="p810 ft5">inom komvux för elever med svenska som andraspråk. U.</P>
<P class="p101 ft7">67. Förskola för alla barn</P>
<P class="p811 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">för bättre språkutveckling i svenska. U.</SPAN></P>
<P class="p812 ft7"><SPAN class="ft212">68.</SPAN><SPAN class="ft213">Försvarets radioanstalts internationella samarbete</SPAN></P>
<P class="p813 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">en översyn av regelverket. Fö.</SPAN></P>
<P class="p814 ft5"><SPAN class="ft212">69.</SPAN><SPAN class="ft214">Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre. S.</SPAN></P>
<P class="p806 ft5"><SPAN class="ft212">70.</SPAN><SPAN class="ft214">Fast omsorgskontakt i hemtjänsten. S.</SPAN></P>
<P class="p815 ft5"><SPAN class="ft212">71.</SPAN><SPAN class="ft214">Utvinning ur alunskiffer. Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket. N.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="p279dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B371279x1.jpg/" id="p279img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft16">Statens offentliga utredningar 2020</P>
<P class="p27 ft10">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft63">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p6 ft5">En moderniserad arbetsrätt. [30]</P>
<P class="p816 ft5">Ett nytt regelverk för arbetslöshets- försäkringen. [37]</P>
<P class="p6 ft5">Ökad trygghet för visselblåsare. [38]</P>
<P class="p6 ft7">Kommuner som utförare</P>
<P class="p817 ft7">av tjänster åt Arbetsförmedlingen</P>
<P class="p818 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">en analys av de rättsliga förut- sättningarna. [41]</SPAN></P>
<P class="p6 ft5">Barnkonventionen och svensk rätt. [63]</P>
<P class="p19 ft63">Finansdepartementet</P>
<P class="p819 ft5">Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. [5]</P>
<P class="p820 ft5">Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. [8]</P>
<P class="p821 ft5">Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. [12]</P>
<P class="p6 ft5">Grönt sparande. [17]</P>
<P class="p822 ft5">Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. [20]</P>
<P class="p101 ft7">Motorfordonspooler</P>
<P class="p823 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">på väg mot ökad delning av motor- fordon. [22]</SPAN></P>
<P class="p101 ft7">En ny mervärdesskattelag.</P>
<P class="p824 ft5">Del 1 och 2. [31]</P>
<P class="p6 ft7">Kontroll för ökad tilltro</P>
<P class="p825 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut betalningar från välfärdssystemen. [35]</SPAN></P>
<P class="p826 ft5">En gemensam utbildning inom statsförvaltningen. [40]</P>
<P class="p827 ft5">En gemensam angelägenhet. Vol. 1 och 2. [46]</P>
<P class="p6 ft5">Skatt på engångsartiklar. [48]</P>
<P class="p828 ft5">Enklare skatteregler för enskilda närings- idkare. [50]</P>
<P class="p6 ft5">Rutavdrag för äldre. [52]</P>
<P class="p6 ft7">Det skatterättsliga företrädaransvaret</P>
<P class="p824 ft5">– en översyn. [60]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p829 ft5">Ändrade regler om säkerställda obligationer. [61]</P>
<P class="p830 ft5">Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden. [64]</P>
<P class="p408 ft63">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p6 ft7">EU:s cybersäkerhetsakt</P>
<P class="p831 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">kompletterande nationella bestäm- melser om cybersäkerhetscertifiering. [58]</SPAN></P>
<P class="p832 ft7">Försvarets radioanstalts internationella samarbete</P>
<P class="p813 ft5">– en översyn av regelverket. [68]</P>
<P class="p19 ft63">Infrastrukturdepartementet</P>
<P class="p5 ft5">Framtidens järnvägsunderhåll. [18]</P>
<P class="p833 ft5">Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. [25]</P>
<P class="p6 ft5">Innovation genom information. [55]</P>
<P class="p19 ft63">Justitiedepartementet</P>
<P class="p834 ft5">Skärpta regler om utländska månggiften. [2]</P>
<P class="p6 ft5">Kompletterande bestämmelser</P>
<P class="p835 ft5">till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. [11]</P>
<P class="p836 ft5">Ett effektivare regelverk för utlännings ärenden med säkerhetsaspekter. [16]</P>
<P class="p837 ft5">En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. [29]</P>
<P class="p838 ft5">Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda. [44]</P>
<P class="p839 ft5">Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. [45]</P>
<P class="p840 ft5">En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. [51]</P>
<P class="p841 ft5">En långsiktigt hållbar migrationspolitik. [54]</P>
<P class="p6 ft5">Ett särskilt hedersbrott. [57]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft63">Kulturdepartementet</P>
<P class="p6 ft7">Sveriges museum om Förintelsen.</P>
<P class="p842 ft5"><SPAN class="ft5">+</SPAN><SPAN class="ft218">Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. [21]</SPAN></P>
<P class="p843 ft5">Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. [27]</P>
<P class="p844 ft5">Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. [56]</P>
<P class="p8 ft63">Miljödepartementet</P>
<P class="p5 ft5">Hållbar slamhantering. [3]</P>
<P class="p5 ft5">Vägen till en klimatpositiv framtid. [4]</P>
<P class="p845 ft5">Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? [9]</P>
<P class="p846 ft5">Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. [10]</P>
<P class="p847 ft5">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s <NOBR>Fud-program</NOBR> 2019. [39]</P>
<P class="p408 ft63">Näringsdepartementet</P>
<P class="p848 ft5">Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. [7]</P>
<P class="p849 ft5">Att kriminalisera överträdelser av <NOBR>EU-förordningar.</NOBR> [13]</P>
<P class="p850 ft5">Personuppgiftsbehandling vid antals- beräkning inför klinisk forskning. [53]</P>
<P class="p851 ft5">En samlad djurhälsoreglering. Del 1 och 2. [62]</P>
<P class="p6 ft5">55 år och karensval. [65]</P>
<P class="p852 ft5">Utvinning ur alunskiffer. Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket. [71]</P>
<P class="p8 ft63">Socialdepartementet</P>
<P class="p853 ft5">Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. [1]</P>
<P class="p850 ft5">En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. [6]</P>
<P class="p6 ft5">Framtidens teknik i omsorgens tjänst. [14]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft7">Strukturförändring och investering</P>
<P class="p854 ft5">i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. [15]</P>
<P class="p855 ft5">God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. [19]</P>
<P class="p101 ft5">Hälso- och sjukvård i det civila försvaret</P>
<P class="p856 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">underlag till försvarspolitisk inriktning. [23]</SPAN></P>
<P class="p857 ft5">Tillsammans för en välfungerande sjuk- skrivnings- och rehabiliteringsprocess. [24]</P>
<P class="p858 ft5">En sjukförsäkring anpassad efter individen. [26]</P>
<P class="p859 ft5">Grundpension. Några anslutande frågor. [32]</P>
<P class="p860 ft7">Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård</P>
<P class="p861 ft5">– ett system, många möjligheter. [36]</P>
<P class="p851 ft5">Hållbar socialtjänst. En ny socialtjänstlag. Del 1 och 2. [47]</P>
<P class="p862 ft5">Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre. [69]</P>
<P class="p6 ft5">Fast omsorgskontakt i hemtjänsten. [70]</P>
<P class="p19 ft63">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p6 ft7">En mer likvärdig skola</P>
<P class="p824 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">minskad skolsegregation och för</SPAN></P>
<P class="p817 ft5">bättrad resurstilldelning<SPAN style="padding-left:74px;">. [28]</SPAN></P>
<P class="p6 ft5">Gemensamt ansvar</P>
<P class="p863 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">en modell för planering och dimen- sionering av gymnasial utbildning. Del 1 och 2. [33]</SPAN></P>
<P class="p864 ft5">Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritids- hem och pedagogisk omsorg. [34]</P>
<P class="p865 ft5">En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resurs- skolor. [42]</P>
<P class="p101 ft5">Bygga, bedöma, betygssätta</P>
<P class="p866 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper. [43]</SPAN></P>
<P class="p827 ft5">Innovation som drivkraft <NOBR>–från</NOBR> forskning till nytta. [59]</P>
<P class="p101 ft7">Samverkande krafter</P>
<P class="p817 ft7"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft219">för stärkt kvalitet och likvärdighet</SPAN></P>
<P class="p867 ft5">inom komvux för elever med svenska som andraspråk. [66]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<P class="p0 ft7">Förskola för alla barn</P>
<P class="p868 ft5"><SPAN class="ft212">–</SPAN><SPAN class="ft218">för bättre språkutveckling i svenska. [67]</SPAN></P>
<P class="p408 ft63">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p869 ft5">Enhetlig och effektiv marknadskontroll. [49]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H8B371sou_2020__71.pdf4334389pdfUtvinning ur alunskiffer - Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket https://data.riksdagen.se/fil/ACE85026-96DA-431C-8DB9-953647605CD2