0H8B367202067sousouStatens offentliga utredningar 2020:67Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar6702020-11-23 00:00:002020-11-23 15:37:562020-11-23 00:00:00Förskola för alla barn - för bättre språkutveckling i svenska html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H8B367/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H8B367https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H8B367
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2020 67 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 377px;padding: 0px;border:none;width: 171px;overflow: hidden;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 530px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 112px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 554px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 143px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 102px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 596px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 117px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 180px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 774px;}
#page_27 #tx1 {position:absolute;top:464px;left:215px;width:200px;height:54px;}
#page_27 #tx2 {position:absolute;top:518px;left:215px;width:200px;height:90px;}
#page_27 #tx3 {position:absolute;top:608px;left:215px;width:200px;height:90px;}
#page_27 #tx4 {position:absolute;top:762px;left:403px;width:18px;height:12px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #p28dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #p28dimg1 #p28img1 {width:416px;height:1px;}
#page_28 #tx1 {position:absolute;top:172px;left:281px;width:201px;height:234px;}
#page_28 #tx2 {position:absolute;top:407px;left:281px;width:201px;height:34px;}
#page_28 #tx3 {position:absolute;top:443px;left:281px;width:201px;height:144px;}
#page_28 #tx4 {position:absolute;top:587px;left:281px;width:201px;height:90px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_29 #p29dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #p29dimg1 #p29img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #p30dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #p30dimg1 #p30img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}
#page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:415px;height:1px;}
#page_31 #tx1 {position:absolute;top:569px;left:216px;width:199px;height:126px;}
#page_31 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_4 {border:none;margin: 14px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_5 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #p32dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #p32dimg1 #p32img1 {width:416px;height:1px;}
#page_32 #tx1 {position:absolute;top:299px;left:283px;width:199px;height:90px;}
#page_32 #tx2 {position:absolute;top:389px;left:283px;width:199px;height:54px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}
#page_33 #p33dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #p33dimg1 #p33img1 {width:415px;height:1px;}
#page_33 #tx1 {position:absolute;top:551px;left:216px;width:199px;height:144px;}
#page_33 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}
#page_33 #tx3 {position:absolute;top:172px;left:216px;width:199px;height:180px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 131px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 #tx1 {position:absolute;top:258px;left:283px;width:199px;height:234px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:415px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_36 #p36dimg1 {position:absolute;top:730px;left:132px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #p36dimg1 #p36img1 {width:416px;height:1px;}
#page_36 #tx1 {position:absolute;top:389px;left:349px;width:199px;height:180px;}
#page_36 #tx2 {position:absolute;top:569px;left:349px;width:199px;height:144px;}
#page_36 #tx3 {position:absolute;top:64px;left:349px;width:199px;height:108px;}
#page_36 #tx4 {position:absolute;top:172px;left:349px;width:199px;height:180px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:415px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_38 #p38dimg1 {position:absolute;top:742px;left:132px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #p38dimg1 #p38img1 {width:416px;height:1px;}
#page_38 #tx1 {position:absolute;top:64px;left:347px;width:201px;height:162px;}
#page_38 #tx2 {position:absolute;top:263px;left:347px;width:201px;height:90px;}
#page_38 #tx3 {position:absolute;top:389px;left:347px;width:201px;height:108px;}
#page_38 #tx4 {position:absolute;top:515px;left:347px;width:188px;height:54px;}
#page_38 #tx5 {position:absolute;top:588px;left:347px;width:34px;height:17px;}
#page_38 #tx6 {position:absolute;top:605px;left:347px;width:201px;height:108px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 {border:none;margin: 132px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_3 {border:none;margin: 114px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 281px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_45 #tx1 {position:absolute;top:244px;left:291px;width:200px;height:126px;}
#page_45 #tx2 {position:absolute;top:371px;left:291px;width:200px;height:126px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:415px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {border:none;margin: 115px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:403px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:339px;}
#page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:415px;height:339px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 253px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:491px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:70px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 547px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:155px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:533px;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:417px;height:533px;}
#page_73 #p73inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_73 #p73inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_83 #p83dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #p83dimg1 #p83img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 529px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:367px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:375px;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:417px;height:375px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:730px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_99 #p99dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #p99dimg1 #p99img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #p100dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #p100dimg1 #p100img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:99px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:601px;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:415px;height:601px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:175px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:567px;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:417px;height:567px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:79px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:651px;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:416px;height:651px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:94px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:648px;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:417px;height:648px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:712px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 475px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #p119dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #p119dimg1 #p119img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #p120dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #p120dimg1 #p120img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_123 #p123dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #p123dimg1 #p123img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_125 #p125dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #p125dimg1 #p125img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_126 #p126dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #p126dimg1 #p126img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_128 #p128dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #p128dimg1 #p128img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_129 #p129dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #p129dimg1 #p129img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:644px;}
#page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:416px;height:644px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_133 #p133dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #p133dimg1 #p133img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:149px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:413px;height:120px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:413px;height:102px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:429px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:301px;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:416px;height:301px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_141 #p141dimg1 {position:absolute;top:38px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:680px;}
#page_141 #p141dimg1 #p141img1 {width:415px;height:680px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_144 #p144dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #p144dimg1 #p144img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_147 #p147dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #p147dimg1 #p147img1 {width:415px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_148 #p148dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #p148dimg1 #p148img1 {width:416px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 128px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_155 #p155dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:193px;}
#page_155 #p155dimg1 #p155img1 {width:413px;height:193px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:327px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:413px;height:102px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_157 #p157dimg1 {position:absolute;top:146px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:253px;}
#page_157 #p157dimg1 #p157img1 {width:413px;height:253px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:199px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:413px;height:103px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:146px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:413px;height:174px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_163 #p163dimg1 {position:absolute;top:489px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_163 #p163dimg1 #p163img1 {width:413px;height:138px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_165 #p165dimg1 {position:absolute;top:588px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_165 #p165dimg1 #p165img1 {width:413px;height:121px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:543px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:413px;height:121px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 555px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #p170dimg1 {position:absolute;top:385px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:345px;}
#page_170 #p170dimg1 #p170img1 {width:416px;height:345px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_172 #p172dimg1 {position:absolute;top:564px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_172 #p172dimg1 #p172img1 {width:413px;height:168px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_173 #p173dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:78px;}
#page_173 #p173dimg1 #p173img1 {width:413px;height:78px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:416px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_175 #p175dimg1 {position:absolute;top:445px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:297px;}
#page_175 #p175dimg1 #p175img1 {width:415px;height:297px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_178 #p178dimg1 {position:absolute;top:452px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:301px;}
#page_178 #p178dimg1 #p178img1 {width:413px;height:301px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:524px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:218px;}
#page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:415px;height:218px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:199px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:283px;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:413px;height:283px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:579px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:413px;height:174px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:363px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:210px;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:413px;height:210px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:185px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:547px;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:413px;height:547px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_187 #p187dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:672px;}
#page_187 #p187dimg1 #p187img1 {width:415px;height:672px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:293px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:449px;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:415px;height:449px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_3 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_190 #p190dimg1 {position:absolute;top:367px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:337px;}
#page_190 #p190dimg1 #p190img1 {width:413px;height:337px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 165px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #p193dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #p193dimg1 #p193img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:415px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_196 #p196dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #p196dimg1 #p196img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:415px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_198 #p198dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #p198dimg1 #p198img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:415px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_201 #p201dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #p201dimg1 #p201img1 {width:415px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #p202dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #p202dimg1 #p202img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:415px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_204 #p204dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #p204dimg1 #p204img1 {width:416px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_205 #p205dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #p205dimg1 #p205img1 {width:415px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:415px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:416px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_209 #p209dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #p209dimg1 #p209img1 {width:415px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_210 #p210dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #p210dimg1 #p210img1 {width:416px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #p212dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #p212dimg1 #p212img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_213 #p213dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #p213dimg1 #p213img1 {width:415px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:415px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #p216dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #p216dimg1 #p216img1 {width:416px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_217 #p217dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #p217dimg1 #p217img1 {width:415px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_218 #p218dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #p218dimg1 #p218img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_219 #p219dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #p219dimg1 #p219img1 {width:415px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:584px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:146px;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:416px;height:146px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:471px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:413px;height:102px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_223 #p223dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #p223dimg1 #p223img1 {width:415px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_224 #p224dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:410px;}
#page_224 #p224dimg1 #p224img1 {width:413px;height:410px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:416px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:390px;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:413px;height:390px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:164px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:265px;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:413px;height:265px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:218px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:488px;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:415px;height:488px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:308px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:413px;height:192px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:608px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:122px;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:416px;height:122px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 240px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_240 #p240dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #p240dimg1 #p240img1 {width:416px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #p242dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #p242dimg1 #p242img1 {width:416px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_243 #p243dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #p243dimg1 #p243img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #p244dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #p244dimg1 #p244img1 {width:416px;height:1px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_246 #p246dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #p246dimg1 #p246img1 {width:416px;height:1px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_247 #p247dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #p247dimg1 #p247img1 {width:415px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:415px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_250 #p250dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #p250dimg1 #p250img1 {width:416px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:416px;height:1px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:415px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #p254dimg1 {position:absolute;top:483px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:247px;}
#page_254 #p254dimg1 #p254img1 {width:416px;height:247px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_255 #p255dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #p255dimg1 #p255img1 {width:415px;height:1px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:413px;height:139px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_257 #p257dimg1 {position:absolute;top:453px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_257 #p257dimg1 #p257img1 {width:413px;height:84px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 565px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:336px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:319px;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:413px;height:319px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 195px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_265 #p265dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #p265dimg1 #p265img1 {width:415px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_266 #p266dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #p266dimg1 #p266img1 {width:416px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:416px;height:1px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_269 #p269dimg1 {position:absolute;top:467px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:257px;}
#page_269 #p269dimg1 #p269img1 {width:416px;height:257px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #p270dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #p270dimg1 #p270img1 {width:416px;height:1px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:416px;height:1px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #p276dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #p276dimg1 #p276img1 {width:416px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:416px;height:1px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_281 #p281dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #p281dimg1 #p281img1 {width:415px;height:1px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_282 #p282dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #p282dimg1 #p282img1 {width:416px;height:1px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_285 #p285dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #p285dimg1 #p285img1 {width:415px;height:1px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 399px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 131px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_3 {border:none;margin: 638px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_3 {border:none;margin: 153px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_3 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 529px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 213px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 270px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 197px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 195px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_355 #p355dimg1 {position:absolute;top:742px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #p355dimg1 #p355img1 {width:415px;height:1px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_3 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_356 #tx1 {position:absolute;top:642px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_356 #tx2 {position:absolute;top:515px;left:281px;width:201px;height:90px;}
#page_356 #tx3 {position:absolute;top:353px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_356 #tx4 {position:absolute;top:443px;left:281px;width:177px;height:36px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 307px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_4 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 281px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 523px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_361 #p361dimg1 {position:absolute;top:204px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #p361dimg1 #p361img1 {width:69px;height:1px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_367 #p367dimg1 {position:absolute;top:686px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #p367dimg1 #p367img1 {width:69px;height:1px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 130px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;}
#page_369 #p369dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_369 #p369dimg1 #p369img1 {width:415px;height:24px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 138px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;}
#page_370 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 212px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 126px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;}
#page_371 #p371dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_371 #p371dimg1 #p371img1 {width:415px;height:24px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 118px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_372 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft10{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft16{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft17{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 17px;}
.ft19{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft20{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft23{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft25{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft26{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft35{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft36{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft37{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft38{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft39{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft40{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft41{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft42{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft43{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft44{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft45{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft46{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft47{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft48{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft49{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft50{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft51{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft52{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft53{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft54{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft56{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft57{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft58{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft59{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft60{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft62{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft63{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft64{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft65{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft66{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft67{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft68{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft69{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft71{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft72{font: 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft73{font: italic 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft74{font: italic 12px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft75{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft76{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft77{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft78{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft79{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft80{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft81{font: 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft82{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft84{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft85{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft86{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft87{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft88{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft89{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft90{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft91{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft92{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft93{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft94{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft95{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft96{font: italic 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft97{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft98{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft99{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft100{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft101{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft102{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft103{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft104{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft106{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft107{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft108{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft109{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft110{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft111{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft112{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft113{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 14px;}
.ft114{font: 11px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft115{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft116{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft117{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft118{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft119{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft120{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft121{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft122{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft123{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft124{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft125{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft126{font: 12px 'Calibri';color: #595959;margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft127{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft128{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft129{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft130{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft131{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft132{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft133{font: bold 9px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 11px;}
.ft134{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft135{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft136{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft137{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft138{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft139{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft140{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft141{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft142{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft143{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft144{font: 6px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft145{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft146{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft147{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft148{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft149{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft150{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft151{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft152{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft153{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft154{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft155{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft156{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 19px;}
.ft157{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft158{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft159{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft160{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft161{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft162{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft163{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft164{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft165{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft166{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft167{font: 8px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft168{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft169{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft170{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft171{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft172{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft173{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft174{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft175{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft176{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft177{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft178{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft179{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft180{font: 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft181{font: 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft182{font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft183{font: 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft184{font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft185{font: 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft186{font: italic 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft187{font: 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft188{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft189{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft190{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft191{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft192{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft193{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft194{font: italic 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft195{font: 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft196{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft197{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft198{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft199{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft200{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft201{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft202{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft203{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft204{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft205{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft206{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft207{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 460px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 165px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: right;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 317px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 196px;padding-right: 317px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p125{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 194px;padding-right: 260px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: right;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-right: 349px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 287px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: right;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: right;padding-right: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 344px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: right;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: right;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: right;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: right;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 287px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: right;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: right;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 287px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 287px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: right;padding-right: 267px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 286px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 317px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p192{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: right;padding-right: 274px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 285px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 328px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 328px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-right: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 83px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 217px;padding-right: 102px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: right;padding-left: 212px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 235px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 217px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 217px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 217px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 217px;padding-right: 78px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 217px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 87px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 91px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 292px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 292px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 342px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 267px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: right;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 199px;padding-right: 256px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p252{text-align: right;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: right;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p261{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p265{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: right;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 174px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 217px;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 217px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 241px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p288{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 161px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p314{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p325{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 166px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p372{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 183px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 545px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 219px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 102px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 146px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p435{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p440{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 83px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p493{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 185px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 223px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 106px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 209px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 186px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 35px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 47px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 45px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p626{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 153px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 180px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 201px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 190px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 145px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 78px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p656{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p657{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p658{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 106px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-right: 67px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p691{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 48px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 53px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 54px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 217px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 245px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p716{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 200px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 253px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p735{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 32px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 155px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 214px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p755{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p758{text-align: left;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p764{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 187px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p769{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 202px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p771{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p777{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p780{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p781{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p784{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p793{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p805{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p810{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p815{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p816{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p817{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p818{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p820{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 172px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 184px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 170px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 160px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 148px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p841{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 159px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 177px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p851{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p853{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 124px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p856{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 194px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p859{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 170px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p870{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-right: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 130px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 174px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 116px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 181px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 166px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 183px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 173px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 122px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 116px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 213px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 174px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 199px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 192px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 153px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p956{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 233px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 67px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p973{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 207px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 316px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 189px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 195px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-right: 285px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p989{text-align: left;padding-right: 295px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p998{text-align: left;padding-right: 83px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-right: 78px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 157px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 142px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1023{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 184px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 62px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 97px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 202px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 157px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 62px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 129px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #9bbb59 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td89{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td90{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td91{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td92{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td93{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td114{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td115{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td116{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td117{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td118{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td119{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-left: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #95b3d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #95b3d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #95b3d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #95b3d7;}
.td155{border-right: #95b3d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #95b3d7;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #95b3d7;}
.td158{border-right: #95b3d7 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #95b3d7 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #95b3d7;}
.td160{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #95b3d7;}
.td161{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #95b3d7;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0504d;}
.td171{border-left: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #4f81bd 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #c0504d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #8064a2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td192{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td193{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td197{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td198{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td208{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td209{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td210{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td214{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td215{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td216{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td217{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td231{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td232{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td233{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td240{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td241{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td242{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td243{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td244{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td245{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td254{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td255{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td259{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td260{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 27px;}
.tr3{height: 19px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 17px;}
.tr6{height: 14px;}
.tr7{height: 18px;}
.tr8{height: 37px;}
.tr9{height: 22px;}
.tr10{height: 15px;}
.tr11{height: 51px;}
.tr12{height: 36px;}
.tr13{height: 9px;}
.tr14{height: 5px;}
.tr15{height: 24px;}
.tr16{height: 16px;}
.tr17{height: 7px;}
.tr18{height: 8px;}
.tr19{height: 2px;}
.tr20{height: 1px;}
.tr21{height: 20px;}
.tr22{height: 13px;}
.tr23{height: 6px;}
.tr24{height: 4px;}
.tr25{height: 11px;}
.tr26{height: 12px;}
.tr27{height: 10px;}
.tr28{height: 26px;}
.tr29{height: 3px;}
.tr30{height: 25px;}
.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t3{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t4{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 416px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-top: 5px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 416px;margin-top: 7px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t20{width: 321px;margin-top: 14px;font: italic 12px 'Arial';}
.t21{width: 415px;margin-top: 15px;font: 11px 'Arial';}
.t22{width: 409px;font: 13px 'Arial';}
.t23{width: 415px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t24{width: 415px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t26{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t28{width: 416px;font: 12px 'Arial';}
.t29{width: 323px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t30{width: 288px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t31{width: 251px;margin-left: 145px;margin-top: 10px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t32{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t33{width: 416px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 417px;margin-top: 29px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t36{width: 327px;margin-left: 122px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t37{width: 357px;margin-left: 105px;font: 11px 'Calibri';color: #595959;}
.t38{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t39{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 416px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t42{width: 415px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t45{width: 321px;margin-left: 76px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t46{width: 415px;margin-top: 28px;font: italic 15px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B3671x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Förskola för alla barn</P>
<P class="p1 ft1">– för bättre språkutveckling i svenska</P>
<P class="p2 ft2">Betänkande av Utredningen om fler barn</P>
<P class="p3 ft2">i förskolan för bättre språkutveckling i svenska</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm 2020</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2020:67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p0 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@nj.se</P>
<P class="p6 ft5">Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p7 ft5">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p0 ft6">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p0 ft6">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p0 ft7">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p0 ft5">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p8 ft5">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p6 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p6 ft5">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020</P>
<P class="p9 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-25112-6</NOBR></P>
<P class="p6 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft8">Till statsrådet och chefen</P>
<P class="p10 ft9">för Utbildningsdepartementet Anna Ekström</P>
<P class="p11 ft10">Regeringen beslutade den 24 oktober 2019 att tillkalla en särskild ut- redare med uppdrag att lämna förslag som syftar till att öka deltag- andet i förskolan bland barn i <NOBR>3–5</NOBR> års ålder och föreslå hur förskolans arbete med barnens språkutveckling i svenska kan stärkas, bl.a. när det gäller nyanlända barn. Regeringen beslutade samtidigt om direktiv för utredningen (dir. 2019:71). Till särskild utredare förordnades samma dag dåvarande skolborgarrådet i Stockholms stad Lotta Edholm.</P>
<P class="p12 ft10">Regeringen beslutade den 17 september 2020 om tilläggsdirektiv (dir. 2020:94) varigenom utredningstiden förlängdes på så sätt att upp- draget ska redovisas senast den 27 november 2020.</P>
<P class="p13 ft11">Som sakkunniga i utredningen förordnades från och med den</P>
<P class="p14 ft12">18 december 2019 kanslirådet Filip Kollén, Finansdepartementet, ämnesrådet Christer Laursen Tofténius, Utbildningsdepartementet och kanslirådet Annika Århammar, Arbetsmarknadsdepartementet. Som experter i utredningen förordnades från och med samma dag utredaren Lotta Andersson Damberg, Sveriges Kommuner och Regioner, utredaren Nils Kabner, Statens skolinspektion, undervis- ningsrådet Lena Lyckeståhl, Statens skolverk och förbundsjuristen Gudrun Rendling, Friskolornas riksförbund. Som sakkunnig i utred- ningen förordnades från och med den 4 maj 2020 även rättssak- kunniga <NOBR>Ann-Sofie</NOBR> Winqvist, Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p15 ft10">Filip Kollén entledigades från och med den 10 juni 2020 och i hans ställe förordnades från och med den 10 juni 2020 departements- sekreteraren Kristina Ingemarsdotter Persson, Finansdepartementet.</P>
<P class="p12 ft13">Som sekreterare i utredningen anställdes från och med den 9 decem- ber 2019 utredaren Sanna Vent och från och med den 20 december 2019 rådmannen Daniel Wanhatalo. Sanna Vent entledigades från</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p16 ft14">och med den 12 oktober 2020. Undervisningsrådet Love Wennemo Lanninger har också tjänstgjort i utredningen på deltid under tiden den 16 <NOBR>mars–30</NOBR> september 2020.</P>
<P class="p17 ft11">Utredningen överlämnar härmed betänkandet <SPAN class="ft15">Förskola för alla barn</SPAN></P>
<P class="p18 ft17"><SPAN class="ft15">–</SPAN><SPAN class="ft16">för bättre språkutveckling i svenska </SPAN><SPAN class="ft10">(SOU 2020:67). Utredningens uppdrag är härmed slutfört.</SPAN></P>
<P class="p19 ft11">Stockholm i november 2020</P>
<P class="p20 ft11">Lotta Edholm</P>
<P class="p21 ft11">/Sanna Vent</P>
<P class="p22 ft11"><SPAN class="ft18">/</SPAN>Daniel Wanhatalo</P>
<P class="p22 ft11"><SPAN class="ft18">/</SPAN>Love Wennemo Lanninger</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p23 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p24 ft19"><A href="#page_13">Sammanfattning ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p25 ft19"><A href="#page_13">13</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p26 ft19"><A href="#page_27">1</A></P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p27 ft19"><A href="#page_27">Författningsförslag.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p25 ft19"><A href="#page_27">27</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft11"><A href="#page_27">1.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p25 ft20"><A href="#page_27">Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p25 ft11"><A href="#page_27">27</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft11"><SPAN class="ft20">1.2</SPAN><A href="#page_50"><SPAN class="ft21">Förslag till förordning om ändring i skolförordningen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft3"><A href="#page_50">(2011:185)................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft11"><A href="#page_50">50</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><P class="p26 ft19"><A href="#page_51">2</A></P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p29 ft23"><A href="#page_51">Utredningens uppdrag och genomförande ....................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p25 ft19"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_51">2.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft3"><A href="#page_51">Utredningens direktiv.............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p25 ft11"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_52">2.2</A></P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft3"><A href="#page_52">Generella utgångspunkter ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p25 ft11"><A href="#page_52">52</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_53">2.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft3"><A href="#page_53">Utredningsarbetet...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft11"><A href="#page_53">53</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_55">2.4</A></P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft3"><A href="#page_55">Förklaringar av vissa begrepp .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p25 ft11"><A href="#page_55">55</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_56">2.5</A></P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft3"><A href="#page_56">Betänkandets disposition........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p25 ft11"><A href="#page_56">56</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><P class="p26 ft19"><A href="#page_59">3</A></P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p29 ft23"><A href="#page_59">Förskolans viktiga roll i samhället................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p25 ft19"><A href="#page_59">59</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_59">3.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft20"><A href="#page_59">Från barnkrubba och barnträdgård till allmän förskola........</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p25 ft11"><A href="#page_59">59</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_63">3.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft20"><A href="#page_63">Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft11"><A href="#page_63">63</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_68">3.3</A></P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft20"><A href="#page_68">Hög och likvärdig kvalitet i förskolan är avgörande...............</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p25 ft11"><A href="#page_68">68</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft20">3.4</SPAN><A href="#page_72"><SPAN class="ft21">Förskolans betydelse för jämställdhet och för kvinnors</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p26 ft3"><A href="#page_72">deltagande i arbetslivet............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p25 ft20"><A href="#page_72">72</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft24">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td10"><P class="p26 ft19"><A href="#page_79">4</A></P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p32 ft19"><A href="#page_79">Gällande rätt .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p25 ft19"><A href="#page_79">79</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft11"><A href="#page_79">4.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p32 ft20"><A href="#page_79">Allmänna bestämmelser om förskolan..................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft11"><A href="#page_79">79</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft11"><A href="#page_84">4.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p32 ft3"><A href="#page_84">Förskolans läroplan ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft11"><A href="#page_84">84</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft11"><A href="#page_85">4.3</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p32 ft20"><A href="#page_85">Bestämmelser om diskriminering och likabehandling..........</A></P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft11"><A href="#page_85">85</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td10"><P class="p26 ft19"><A href="#page_87">5</A></P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p32 ft19"><A href="#page_87">Internationell utblick..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p25 ft19"><A href="#page_87">87</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft11"><A href="#page_88">5.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p32 ft3"><A href="#page_88">Finland ....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft11"><A href="#page_88">88</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft11"><A href="#page_90">5.2</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p32 ft3"><A href="#page_90">Danmark..................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft11"><A href="#page_90">90</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft11"><A href="#page_92">5.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p32 ft3"><A href="#page_92">Frankrike.................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p25 ft11"><A href="#page_92">92</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft11"><A href="#page_93">5.4</A></P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p32 ft3"><A href="#page_93">Nederländerna ........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td4"><P class="p25 ft11"><A href="#page_93">93</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td12"><P class="p26 ft19"><A href="#page_95">6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td13"><P class="p29 ft23"><A href="#page_95">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</A></P></TD>
<TD class="tr0 td14"><P class="p25 ft19"><A href="#page_95">.... 95</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p26 ft20"><A href="#page_95">6.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><P class="p29 ft3"><A href="#page_95">Uppdraget ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_95">95</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft20"><A href="#page_95">6.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p29 ft3"><A href="#page_95">Barn i förskoleåldern ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_95">95</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_95">6.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p33 ft3"><A href="#page_95">Utrikes födda barn och deras familjer ...................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_95">95</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_100">6.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p33 ft3"><A href="#page_100">Asylsökande barn ..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_100">100</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p26 ft20"><A href="#page_102">6.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><P class="p29 ft3"><A href="#page_102">Barn i förskolan ....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_102">102</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft20"><A href="#page_106">6.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p29 ft3"><A href="#page_106">Barn som inte är inskrivna i förskolan ................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_106">106</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_107">6.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p33 ft20"><A href="#page_107">Deltagandet varierar mellan olika kommuner .....</A></P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_107">107</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft20"><A href="#page_108">6.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p29 ft3"><A href="#page_108">Vissa inskrivna barn har hög frånvaro .................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_108">108</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p26 ft20"><A href="#page_108">6.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><P class="p29 ft20"><A href="#page_108">Orsaker till att barn inte deltar i förskolan .........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_108">108</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_109">6.6.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p33 ft3"><A href="#page_109">Skolverkets analys .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_109">109</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_110">6.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p33 ft20"><A href="#page_110">Inställning till att kvinnor förvärvsarbetar ..........</A></P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_110">110</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_112">6.6.3</A></P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p33 ft3"><A href="#page_112">Andra faktorer.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_112">112</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_113">6.6.4</A></P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p33 ft3"><A href="#page_113">Kommuners erfarenheter......................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_113">113</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft20"><A href="#page_115">6.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p29 ft3"><A href="#page_115">Sammanfattande analys ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p25 ft11"><A href="#page_115">115</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft25">SOU 2020:67<SPAN style="padding-left:383px;">Innehåll</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td4"><P class="p26 ft19"><A href="#page_119">7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td3"><P class="p29 ft19"><A href="#page_119">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande</A></P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p29 ft19"><A href="#page_119">i förskolan...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p25 ft19"><A href="#page_119">119</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_119">7.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><P class="p29 ft3"><A href="#page_119">Uppdraget..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_119">119</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_119">7.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><P class="p29 ft3"><A href="#page_119">Inledande utgångspunkter....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_119">119</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_120">7.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p33 ft26"><A href="#page_120">Alla </A><NOBR><A href="#page_120">3–5-åringar</A></NOBR><A href="#page_120"> har rätt till avgiftsfri förskola....</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_120">120</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft20">7.2.2</SPAN><A href="#page_120"><SPAN class="ft27">Barn har i vissa fall rätt till förskola från</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p35 ft3"><A href="#page_120">1 års ålder ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_120">120</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td19"><P class="p36 ft11"><A href="#page_121">7.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p35 ft26"><A href="#page_121">Uppsökande verksamhet i 1985 års skollag .........</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_121">121</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p35 ft20"><A href="#page_122">7.3 Faktorer som kan påverka deltagandet i förskolan..............</A></P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_122">122</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft11"><SPAN class="ft20">7.3.1</SPAN><A href="#page_122"><SPAN class="ft27">Kommunernas kännedom om barn som</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p26 ft3"><A href="#page_122">inte deltar ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_122">122</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft11"><SPAN class="ft20">7.3.2</SPAN><A href="#page_123"><SPAN class="ft27">Kommunerna informerar om förskolan</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p26 ft3"><A href="#page_123">på olika sätt ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_123">123</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft20">7.3.3</SPAN><A href="#page_124"><SPAN class="ft27">Öppna förskolan kan förbereda barn</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr7 td23"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p33 ft20"><A href="#page_124">och föräldrar för förskola......................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_124">124</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td23"><P class="p36 ft20"><A href="#page_126">7.3.4</A></P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p33 ft20"><A href="#page_126">Barnhälsovården kan spela en viktig roll ..............</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_126">126</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td23"><P class="p36 ft20"><A href="#page_128">7.3.5</A></P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p33 ft20"><A href="#page_128">Hembesök kan främja deltagande i förskola........</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_128">128</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td23"><P class="p36 ft20"><A href="#page_128">7.3.6</A></P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p33 ft20"><A href="#page_128">Lotsar kan stärka tilliten till samhället .................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_128">128</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p36 ft20"><A href="#page_129">7.3.7</A></P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p33 ft20"><A href="#page_129">Andra exempel på uppsökande verksamhet.........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_129">129</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft11"><SPAN class="ft20">7.4</SPAN><A href="#page_130"><SPAN class="ft21">Kommunen ska informera vårdnadshavare</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><P class="p29 ft20"><A href="#page_130">om förskolan genom uppsökande verksamhet....................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_130">130</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_134">7.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><P class="p29 ft20"><A href="#page_134">Kommunen ska kartlägga deltagande i förskolan ...............</A></P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_134">134</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_137">7.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p29 ft20"><A href="#page_137">Det bör tas fram ett stödmaterial om frånvarohantering ...</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_137">137</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p26 ft19"><A href="#page_139">8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td3"><P class="p29 ft19"><A href="#page_139">Direktinskrivning i förskolan .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p25 ft19"><A href="#page_139">139</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_139">8.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><P class="p29 ft3"><A href="#page_139">Uppdraget..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_139">139</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_139">8.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p29 ft3"><A href="#page_139">Inledande utgångspunkter....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_139">139</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_140">8.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p33 ft20"><A href="#page_140">Barns språkutveckling främjas i förskolan ...........</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_140">140</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_140">8.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><P class="p29 ft3"><A href="#page_140">En definition av nyanlänt barn .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_140">140</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_145">8.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td3"><P class="p29 ft20"><A href="#page_145">Olika sätt att införa ett obligatorium ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_145">145</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_146">8.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p33 ft20"><A href="#page_146">En förskola som är obligatorisk för vissa barn ....</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_146">146</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft11"><SPAN class="ft20">8.4.2</SPAN><A href="#page_150"><SPAN class="ft27">En verksamhet som är obligatorisk</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p26 ft3"><A href="#page_150">för kommunerna....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_150">150</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td22"><P class="p35 ft26"><A href="#page_154">8.5 Förslag om hur ett obligatorium ska införas ......................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_154">154</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p36 ft11"><A href="#page_155">8.5.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p39 ft11"><A href="#page_155">Kommuner ska vara skyldiga</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p35 ft11"><A href="#page_155">till direktinskrivning .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_155">155</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p36 ft11"><A href="#page_156">8.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p35 ft11"><A href="#page_156">Begreppet direktinskrivning .................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_156">156</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td25"><P class="p36 ft11"><A href="#page_157">8.5.3</A></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p35 ft26"><A href="#page_157">De barn som ska direktinskrivas ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_157">157</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft11"><SPAN class="ft20">8.5.4</SPAN><A href="#page_161"><SPAN class="ft27">Kommunen ska hålla sig informerad om vilka</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p33 ft20"><A href="#page_161">barn som ska direktinskrivas ................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_161">161</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td23"><P class="p36 ft20"><A href="#page_162">8.5.5</A></P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p33 ft20"><A href="#page_162">Direktinskrivning ska ske vid 3 års ålder .............</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_162">162</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td23"><P class="p36 ft20"><A href="#page_163">8.5.6</A></P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p33 ft26"><A href="#page_163">Direktinskrivning ska ske vid lämplig förskola...</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_163">163</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft11"><SPAN class="ft20">8.5.7</SPAN><A href="#page_165"><SPAN class="ft27">Det bör vara möjligt att välja annan förskola</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p25 ft20"><A href="#page_165">än den erbjudna .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft11"><A href="#page_165">165</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_166">8.5.8</A></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p33 ft11"><A href="#page_166">Om vårdnadshavare tackar nej</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p25 ft11"><A href="#page_166">till direktinskrivning .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p25 ft11"><A href="#page_166">166</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p26 ft19"><A href="#page_169">9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td11"><P class="p29 ft23"><A href="#page_169">Obligatorisk förskola från 5 års ålder ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p25 ft19"><A href="#page_169">169</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p26 ft20"><A href="#page_169">9.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p25 ft26"><A href="#page_169">Skolplikten inträder i dag vid 6 års ålder .............................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p25 ft11"><A href="#page_169">169</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td12"><P class="p25 ft20"><A href="#page_170">9.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td28"><P class="p29 ft11"><A href="#page_170">Förskolan bör bli en del av det obligatoriska</A></P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td28"><P class="p29 ft3"><A href="#page_170">skolväsendet..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_170">170</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p25 ft20"><A href="#page_172">9.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p29 ft20"><A href="#page_172">Förskolan ska bli obligatorisk från 5 års ålder ....................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_172">172</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p29 ft11"><A href="#page_175">9.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p33 ft11"><A href="#page_175">Den obligatoriska förskolans omfattning och</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p33 ft3"><A href="#page_175">innehåll...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_175">175</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft11"><SPAN class="ft20">9.3.2</SPAN><A href="#page_178"><SPAN class="ft27">Hemkommunens ansvar samt placering</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td23"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p33 ft20"><A href="#page_178">i den obligatoriska förskolan ................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_178">178</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td23"><P class="p36 ft20"><A href="#page_179">9.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p33 ft20"><A href="#page_179">Skolplikten ska kunna senareläggas i vissa fall ....</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_179">179</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft11"><SPAN class="ft20">9.3.4</SPAN><A href="#page_181"><SPAN class="ft27">Möjligheten till tidigare skolstart i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p35 ft20"><A href="#page_181">förskoleklass eller grundskola ska kvarstå ...........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_181">181</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p36 ft11"><A href="#page_182">9.3.5</A></P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p33 ft11"><A href="#page_182">Skollagens bestämmelser om närvaro</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p33 ft11"><A href="#page_182">och frånvaro ska gälla även för den</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p35 ft26"><A href="#page_182">obligatoriska förskolan .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_182">182</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p36 ft11"><A href="#page_184">9.3.6</A></P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p35 ft11"><A href="#page_184">Fullgörande av skolplikten ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_184">184</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p35 ft20"><A href="#page_186">9.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td28"><P class="p35 ft11"><A href="#page_186">Skolskjuts till och från den obligatoriska förskolan..............</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_186">186</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p25 ft20"><A href="#page_189">9.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p35 ft11"><A href="#page_189">Måltider i den obligatoriska förskolan ................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_189">189</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft20">9.6</SPAN><A href="#page_190"><SPAN class="ft21">Vissa beslut om den obligatoriska förskolan ska kunna</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p26 ft3"><A href="#page_190">överklagas..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_190">190</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft25">SOU 2020:67<SPAN style="padding-left:383px;">Innehåll</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p26 ft19"><A href="#page_193">10</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td31"><P class="p42 ft23"><A href="#page_193">Förslag för fler förskollärare och barnskötare...............</A></P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p25 ft19"><A href="#page_193">193</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><P class="p26 ft20"><A href="#page_193">10.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td31"><P class="p42 ft3"><A href="#page_193">Uppdraget..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_193">193</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p26 ft20"><A href="#page_193">10.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p42 ft3"><A href="#page_193">Inledande utgångspunkter....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_193">193</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><P class="p26 ft20"><A href="#page_194">10.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td31"><P class="p42 ft20"><A href="#page_194">Det saknas förskollärare och utbildade barnskötare...........</A></P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_194">194</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p42 ft11"><A href="#page_194">10.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p32 ft3"><A href="#page_194">Förskollärare ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_194">194</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p42 ft11"><A href="#page_195">10.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p32 ft3"><A href="#page_195">Barnskötare ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_195">195</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td31"><P class="p42 ft20"><A href="#page_196">10.3.3 Övrig personal i förskolan ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p25 ft11"><A href="#page_196">196</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft20">10.3.4</SPAN><A href="#page_197"><SPAN class="ft28">Tänkbara förklaringar till bristen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p32 ft20"><A href="#page_197">på förskollärare och utbildade barnskötare..........</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_197">197</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p25 ft20"><A href="#page_199">10.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p42 ft20"><A href="#page_199">Befintliga utbildningsvägar...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_199">199</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p42 ft11"><A href="#page_199">10.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p32 ft26"><A href="#page_199">Utbildning till förskollärare..................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_199">199</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p42 ft11"><A href="#page_203">10.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p32 ft20"><A href="#page_203">Utbildning till barnskötare ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_203">203</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><P class="p25 ft20"><A href="#page_208">10.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td34"><P class="p42 ft11"><A href="#page_208">En samlad bild av rekryterings-</A></P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><P class="p42 ft3"><A href="#page_208">och examinationsbehoven ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_208">208</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p25 ft20"><A href="#page_209">10.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p42 ft11"><A href="#page_209">Personalsituationen i förskolor med svåra</A></P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><P class="p42 ft3"><A href="#page_209">förutsättningar ......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_209">209</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft11"><SPAN class="ft20">10.6.1</SPAN><A href="#page_210"><SPAN class="ft28">Det finns färre förskollärare och utbildade</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td35"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p32 ft11"><A href="#page_210">barnskötare i förskolor med svåra</A></P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p32 ft3"><A href="#page_210">förutsättningar .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_210">210</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p43 ft11"><A href="#page_212">10.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p32 ft11"><A href="#page_212">Bristande språkkunskaper hos</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p32 ft20"><A href="#page_212">förskolepersonalen är en utmaning ......................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_212">212</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p26 ft11"><A href="#page_213">10.7 Exempel på insatser som kan stärka kvaliteten</A></P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p43 ft20"><A href="#page_213">i förskolor med svåra förutsättningar ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_213">213</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td35"><P class="p43 ft11"><A href="#page_214">10.7.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p32 ft20"><A href="#page_214">En kompensatorisk resursfördelning ...................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_214">214</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p43 ft11"><A href="#page_215">10.7.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p32 ft3"><A href="#page_215">Statliga insatser ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_215">215</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p43 ft11"><A href="#page_217">10.7.3</A></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p32 ft3"><A href="#page_217">Karriärsteg för lärare .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_217">217</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p26 ft20"><A href="#page_220">10.8 Utredningens förslag och bedömningar ..............................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_220">220</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p43 ft11"><A href="#page_220">10.8.1 Förskolan behöver organiseras så att</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p32 ft20"><A href="#page_220">yrkesgruppernas kompetens tas tillvara ...............</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_220">220</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft20">10.8.2</SPAN><A href="#page_222"><SPAN class="ft28">Det behövs fler förskollärare där behoven</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p26 ft3"><A href="#page_222">är störst ..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_222">222</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft20">10.8.3</SPAN><A href="#page_224"><SPAN class="ft28">Det ska införas karriärsteg för förskollärare</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p26 ft3"><A href="#page_224">vid vissa förskolor ..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_224">224</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft20">10.8.4</SPAN><A href="#page_228"><SPAN class="ft28">En förste förskollärare bör uppfylla vissa</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr5 td16"><P class="p26 ft3"><A href="#page_228">kvalifikationer ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p25 ft20"><A href="#page_228">228</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td36"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td37"><P class="p44 ft11"><A href="#page_231">10.8.5 En enhetlig utbildning till barnskötare................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p25 ft11"><A href="#page_231">231</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p44 ft26"><A href="#page_233">10.8.6 Allmänna råd om språkkunskaper bör tas fram ..</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p25 ft11"><A href="#page_233">233</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p44 ft11"><A href="#page_234">10.8.7 De centrala personalkategorierna inom</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p45 ft20"><A href="#page_234">förskolan ska framgå i skollagen ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p25 ft11"><A href="#page_234">234</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td36"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p44 ft26"><A href="#page_236">10.8.8 Personalsammansättning bör uppmärksammas</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p45 ft3"><A href="#page_236">vid tillsyn ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p25 ft11"><A href="#page_236">236</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p26 ft19"><A href="#page_239">11</A></P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p44 ft23"><A href="#page_239">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling .......</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p25 ft19"><A href="#page_239">239</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><P class="p26 ft11"><A href="#page_239">11.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td37"><P class="p44 ft3"><A href="#page_239">Uppdraget .............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p25 ft11"><A href="#page_239">239</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p26 ft11"><A href="#page_239">11.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p44 ft20"><A href="#page_239">Personalens kompetens om barns språkutveckling............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft11"><A href="#page_239">239</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p44 ft11"><A href="#page_240">11.2.1 Brister i personalens kunskap om flerspråkiga</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p45 ft3"><A href="#page_240">barns språkutveckling ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p25 ft11"><A href="#page_240">240</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p44 ft11"><A href="#page_242">11.2.2 Förskollärarutbildningen ger inte tillräcklig</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft11"><A href="#page_242">kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling... 242</A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><P class="p26 ft11"><A href="#page_243">11.3 Kartläggning av befintlig kompetensutveckling i barns</A></P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p47 ft3"><A href="#page_243">språkutveckling i svenska.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_243">243</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft11"><SPAN class="ft20">11.3.1</SPAN><A href="#page_244"><SPAN class="ft28">Staten och huvudmännen har ett delat ansvar</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p35 ft11"><A href="#page_244">för kompetensutveckling ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_244">244</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><P class="p35 ft26"><A href="#page_244">11.3.2 Statliga kompetensutvecklingsinsatser ................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_244">244</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft11"><SPAN class="ft20">11.3.3</SPAN><A href="#page_247"><SPAN class="ft28">Kurser i barns språkutveckling vid universitet</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr3 td38"><P class="p26 ft3"><A href="#page_247">och högskolor........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_247">247</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft11"><SPAN class="ft20">11.3.4</SPAN><A href="#page_249"><SPAN class="ft28">Specialistbarnskötare med inriktning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p35 ft20"><A href="#page_249">mot språkutveckling..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_249">249</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p47 ft11"><A href="#page_250">11.3.5</A></P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p32 ft11"><A href="#page_250">Exempel på kommunala</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft20"><A href="#page_250">kompetensutvecklingsinsatser..............................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_250">250</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p35 ft20"><A href="#page_252">11.4 Förskolepersonalens deltagande i kompetensutveckling ...</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_252">252</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p35 ft11"><A href="#page_253">11.4.1 Hinder för huvudmannens deltagande ................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_253">253</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><P class="p35 ft20"><A href="#page_254">11.5 Utredningens förslag och bedömningar .............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_254">254</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p47 ft11"><A href="#page_254">11.5.1 Förskollärare behöver bättre kompetens</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft20"><A href="#page_254">om barns andraspråksutveckling ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_254">254</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><P class="p35 ft11"><A href="#page_256">11.5.2 Läslyftet i förskolan ska förlängas .......................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_256">256</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p47 ft11"><A href="#page_257">11.5.3</A></P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p32 ft11"><A href="#page_257">Kompetensutveckling bör uppmärksammas</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft3"><A href="#page_257">vid tillsyn ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_257">257</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td41"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr10 td42"><P class="p25 ft25">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td43"><P class="p26 ft19"><A href="#page_259">12</A></P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p49 ft19"><A href="#page_259">Ikraftträdande .........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p50 ft19"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_259">12.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p49 ft3"><A href="#page_259">Ikraftträdande .......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_260">12.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p49 ft20"><A href="#page_260">När de nya bestämmelserna ska börja tillämpas..................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_260">260</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p26 ft19"><A href="#page_263">13</A></P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p49 ft19"><A href="#page_263">Konsekvenser..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p50 ft19"><A href="#page_263">263</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_263">13.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p49 ft3"><A href="#page_263">Krav på konsekvensanalysen ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_263">263</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_264">13.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p49 ft20"><A href="#page_264">Utredningens förslag i korthet.............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_264">264</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_265">13.3</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p49 ft3"><A href="#page_265">Samhällsekonomiska konsekvenser .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_265">265</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_266">13.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p49 ft20"><A href="#page_266">Ekonomiska konsekvenser för kommunerna .....................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_266">266</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_272">13.5</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p49 ft20"><A href="#page_272">Ekonomiska konsekvenser för staten..................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_272">272</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p49 ft20"><A href="#page_276">13.5.1 Finansiering............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_276">276</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_277">13.6</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p49 ft3"><A href="#page_277">Konsekvenser för huvudmän ...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_277">277</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_279">13.7</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p49 ft11"><A href="#page_279">Konsekvenser för personaltäthet, tillgång på personal</A></P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p49 ft3"><A href="#page_279">och barngruppernas storlek..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_279">279</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_281">13.8</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p49 ft20"><A href="#page_281">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen ...............</A></P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_281">281</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_282">13.9</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p49 ft3"><A href="#page_282">Konsekvenser för barn..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_282">282</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft20"><A href="#page_283">13.10</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p49 ft20"><A href="#page_283">Konsekvenser för jämställdheten.........................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_283">283</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p26 ft20"><A href="#page_284">13.11</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p49 ft20"><A href="#page_284">Konsekvenser för integrationen...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_284">284</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p26 ft20"><A href="#page_285">13.12</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p49 ft3"><A href="#page_285">Övriga konsekvenser ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_285">285</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p26 ft19"><A href="#page_287">14</A></P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p49 ft19"><A href="#page_287">Författningskommentar ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p50 ft19"><A href="#page_287">287</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p26 ft11"><A href="#page_287">14.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p49 ft20"><A href="#page_287">Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)...........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p50 ft11"><A href="#page_287">287</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td41"><P class="p26 ft19"><A href="#page_323">Referenser ......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p50 ft19"><A href="#page_323">323</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td44"><P class="p26 ft19">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr0 td45"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><P class="p26 ft11">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p26 ft20"><A href="#page_337">Kommittédirektiv 2019:71...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_337">337</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><P class="p26 ft11">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p26 ft20"><A href="#page_353">Kommittédirektiv 2020:94...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_353">353</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><P class="p26 ft11">Bilaga 3 <A href="#page_355">Förslag till förordning om ändring i befintlig</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td44"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p26 ft3"><A href="#page_355">statsbidragsförordning .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_355">355</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td44"><P class="p26 ft11">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr4 td45"><P class="p26 ft20"><A href="#page_363">Förslag till ny statsbidragsförordning.........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p25 ft11"><A href="#page_363">363</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p0 ft8">Sammanfattning</P>
<P class="p51 ft14">Utredningen lämnar förslag som syftar till att dels öka deltagandet i förskolan bland barn i <NOBR>3–5</NOBR> års ålder, dels stärka förskolans arbete med barnens språkutveckling i svenska, bl.a. när det gäller nyanlända barn, barn med annat modersmål än svenska och barn med socioekonomiskt svag bakgrund.</P>
<P class="p13 ft11">Utredningen har enligt direktiven bl.a. haft i uppdrag att</P>
<P class="p52 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">analysera de huvudsakliga orsakerna till att vissa grupper av barn i lägre grad deltar i förskolans verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p53 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">föreslå åtgärder som kan öka deltagandet i förskolan för flickor och pojkar i åldern </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år, särskilt när det gäller nyanlända barn enligt lämplig definition, barn med annat modersmål än svenska och barn i socioekonomiskt utsatta grupper, samt lämna nödvändiga för- fattningsförslag,</P>
<P class="p54 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">analysera de rättsliga förutsättningarna för och undersöka hur ny- anländas barn, enligt lämplig definition, ska ha rätt till en obligato- risk språkförskola från 3 års ålder med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan med fokus på språkutveck- ling i svenska,</SPAN></P>
<P class="p55 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">utreda och föreslå hur ett sådant obligatorium kan utformas, och om förutsättningarna finns, lämna författningsförslag och övriga förslag som bedöms nödvändiga, bl.a. vad gäller kretsen av barn (i åldern </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år) och verksamhetens omfattning (minst 15 tim- mar i veckan),</P>
<P class="p56 ft10"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft33">utreda och vid behov föreslå åtgärder, t.ex. nya korta vägar till ut- bildning, för att öka tillgången på legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare där det behövs för att kunna genomföra upp- draget om en förskola för bättre språkutveckling,</SPAN></P>
<P class="p57 ft24">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">kartlägga den kompetensutveckling som erbjuds personal i för- skolan när det gäller barns språkutveckling i svenska, särskilt andra- språksutveckling i svenska,</SPAN></P>
<P class="p59 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">analysera de huvudsakliga orsakerna till att förskolepersonal inte deltar i den kompetensutveckling som erbjuds,</SPAN></P>
<P class="p60 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">vid behov föreslå generella eller riktade insatser för personalens kompetensutveckling i språkutveckling i svenska, särskilt andra- språksutveckling i svenska, samt</SPAN></P>
<P class="p61 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p62 ft14">Uppdraget skulle ursprungligen redovisas senast den 30 oktober 2020. Genom tilläggsdirektiv beslutade den 17 september 2020 (dir. 2020:94) förlängdes utredningstiden så att uppdraget i stället ska redovisas senast den 27 november 2020.</P>
<P class="p63 ft35">Skälen till att barn inte är inskrivna i förskolan varierar</P>
<P class="p64 ft10">De allra flesta barn i Sverige deltar i förskolan. Hösten 2019 fanns det emellertid cirka 22 000 folkbokförda barn i åldrarna <NOBR>3–5</NOBR> år som inte var inskrivna i förskolan. En del av dessa, omkring 6 200 barn, var i stället inskrivna i pedagogisk omsorg, men cirka 15 800 barn i åldersgruppen var inte inskrivna i vare sig förskola eller pedagogisk omsorg. Det motsvarar cirka 4 procent av alla barn i åldersgruppen.</P>
<P class="p65 ft14">Bland de barn som inte är inskrivna i förskolan är barn med svag socioekonomisk bakgrund överrepresenterade. Barn med vårdnads- havare som har låg utbildning och barn från hem där ingen eller endast en av vårdnadshavarna förvärvsarbetar är i lägre utsträckning inskrivna i förskolan än barn från familjer med två förvärvsarbetande vårdnadshavare. Även barn med utländsk bakgrund, i synnerhet ut- rikes födda barn, är överrepresenterade bland de barn som inte är inskrivna i förskolan. Det innebär att de barn som skulle gynnas mest av att delta i förskolan i lägre utsträckning är inskrivna i verksam- heten.</P>
<P class="p66 ft10">Kunskapen om varför vissa vårdnadshavare väljer att inte ha sina barn i förskolan är begränsad. Klart är dock att vårdnadshavares skäl varierar, och utredningen har identifierat ett antal tänkbara orsaker till att vissa barn i lägre grad deltar i förskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">En förklaring är att barnets vårdnadshavare är föräldraledig med ett yngre syskon och väljer att även ha det äldre barnet hemma. En annan förklaring är att barnets vårdnadshavare är arbetslös. Boende- situationen samt att familjen ofta flyttar mellan olika stadsdelar eller kommuner är andra faktorer som kan förklara varför man väljer att inte skriva in sitt barn i förskolan. Ytterligare en förklaring är att vård- nadshavarna inte har fått den förskoleplats de önskar eller en förskole- plats som de tycker är placerad för långt från hemmet.</P>
<P class="p68 ft14">Det kan också handla om att vårdnadshavare har bristfällig infor- mation och kunskap om förskolan och vilken betydelse den kan ha för barnets utveckling. Bland nyanlända föräldrar kan det dessutom ibland finnas en misstänksamhet mot svenska myndigheter och in- stitutioner.</P>
<P class="p12 ft10">Uppfattningar om att kvinnor bör vara hemma med sina barn under de första levnadsåren kan också påverka vårdnadshavares benäg- enhet att skriva in sina barn i förskolan. Sådana uppfattningar kan finnas i flera grupper men tycks vara vanligare bland vissa invandrar- grupper. En annan faktor som kan förhindra att vårdnadshavare skri- ver in sina barn i förskolan kan vara att vårdnadshavarna lever isolerat och mår för dåligt för att aktivt kunna använda sig av verksamheten eller ens ta till sig information om förskolan.</P>
<P class="p69 ft14">Sammantaget blir utredningens slutsats att det finns många anled- ningar till att vårdnadshavare inte har sina barn i förskola eller peda- gogisk omsorg. Orsakerna kan inte begränsas till utländsk bakgrund, förvärvsarbete eller ekonomi, utan kan även handla om värderingar och andra preferenser.</P>
<P class="p70 ft35">Fler barn bör delta i förskolan</P>
<P class="p71 ft10">Utredningen anser att det finns behov av insatser för att öka deltag- andet i förskolan, inte minst bland nyanlända barn och andra barn med behov av bättre språkutveckling i svenska. Det finns ett brett forskningsstöd för att förskolan har positiva effekter för barns ut- veckling och lärande, i synnerhet för flerspråkiga barn och barn med svag socioekonomisk bakgrund. Barn som har gått i förskolan har bättre kognitiva och språkliga färdigheter och når högre kunskaps- resultat i skolan än barn som inte har deltagit i förskolans verksam- het. Därtill varierar deltagandet i förskolan mellan grupper och är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft14">lägre bland barn till föräldrar som har låg utbildning eller saknar för- värvsarbete, liksom bland utrikes födda barn och barn med utländsk bakgrund.</P>
<P class="p73 ft14">Utredningens förslag och ställningstaganden när det gäller ett ökat deltagande i förskolan redovisas i kapitel <NOBR>7–9</NOBR> och innebär samman- fattningsvis följande.</P>
<P class="p74 ft19">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P>
<P class="p75 ft14">Utredningen föreslår att kommunerna ska vara skyldiga att bedriva uppsökande verksamhet för att öka deltagandet i förskolan. Uppsök- ande verksamhet är en framgångsrik metod för att nå ut med infor- mation om förskolan och har positiv effekt på vårdnadshavares vilja att skriva in sina barn i förskolan. Verksamheten kan bedrivas i sam- verkan med aktörer med föräldrakontakt, t.ex. barnavårdscentraler och öppna förskolan.</P>
<P class="p63 ft19">Kommunen ska bedriva uppsökande verksamhet</P>
<P class="p76 ft14">Den uppsökande verksamheten ska omfatta barn som inte är in- skrivna i förskolan men som har rätt till allmän förskola, vilket barn har från och med höstterminen det år de fyller 3 år. Hemkommunen ska informera vårdnadshavarna om rätten till allmän förskola och om förskolans uppdrag och värdegrund. Sådan information ska lämnas återkommande inför varje terminsstart från höstterminen det år då barnet fyller 3 år till och med vårterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år.</P>
<P class="p63 ft19">Skolverket ska ta fram stödmaterial om uppsökande verksamhet</P>
<P class="p77 ft13">För att den uppsökande verksamheten ska hålla en hög och likvärdig kvalitet i hela landet bör Skolverket få i uppdrag att ta fram ett stöd- material eller allmänna råd om uppsökande verksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Kommunen ska kartlägga deltagandet i förskolan</P>
<P class="p79 ft14">Eftersom kommunen ska bedriva uppsökande verksamhet i syfte att främja ett ökat deltagande i förskolan behöver kommunen hålla sig informerad om vilka barn i kommunen som inte går i förskolan. På så sätt kan kommunen rikta information och utforma insatser som effektivt når de vårdnadshavare som inte har skrivit in sina barn i förskolan. Kartläggningen bör även omfatta barn som är inskrivna i pedagogisk omsorg.</P>
<P class="p70 ft19">Skolverket ska ta fram stödmaterial om frånvarohantering</P>
<P class="p80 ft14">Utredningen har erfarit att det är en stor utmaning för förskolorna att vissa barn som är inskrivna i förskolan inte deltar i verksamheten alls eller deltar mycket sporadiskt. Därför bedömer utredningen att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram stödmaterial eller allmänna råd om hur kontroll och uppföljning av barns frånvaro i förskolan kan hanteras. Stödmaterialet bör syfta till att främja en hög närvaro i förskolan.</P>
<P class="p70 ft19">En definition av nyanlänt barn</P>
<P class="p81 ft14">En del av utredningens uppdrag är att föreslå en definition av vad som avses med begreppet nyanlänt barn. Utredningen föreslår att be- greppet nyanlänt barn i skollagen ska avse ett barn som</P>
<P class="p82 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">är fött utomlands och har vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige tillsam- mans med barnet och barnet och vårdnadshavarna har vistats här kortare tid än fem år,</SPAN></P>
<P class="p54 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">är fött i Sverige och har vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige och har vistats här kortare tid än fem år, eller</SPAN></P>
<P class="p52 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">är fött utomlands och har kommit till Sverige utan sina vårdnads- havare och har vistats här kortare tid än fem år.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft11">För att omfattas av definitionen ska barnet också</P>
<P class="p84 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">ha uppehållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagen (2005:716),</SPAN></P>
<P class="p85 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">inte omfattas av definitionen av nyanländ elev i 3 kap. 12 a § skol- lagen (2010:800),</SPAN></P>
<P class="p86 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">inte ha uppnått den ålder när skolplikt inträder enligt 7 kap. 10 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p87 ft14">Om ett barn vistas i Sverige med endast en vårdnadshavare ska pröv- ningen göras utifrån den vårdnadshavaren.</P>
<P class="p65 ft12">Definitionen omfattar därmed dels barn som är födda utomlands och därefter kommer till Sverige med eller utan vårdnadshavare, dels barn som är födda i Sverige med vårdnadshavare födda utomlands och som vistats här under en begränsad tid. Kravet på uppehållstill- stånd innebär att definitionen inte avser barn som är asylsökande eller barn som vistas i Sverige utan tillstånd.</P>
<P class="p88 ft14">Som en följd av att det införs en definition av begreppet nyanlänt <SPAN class="ft37">barn </SPAN>i skollagen ska lagens nuvarande definition av nyanländ justeras för att tydliggöra att den avser nyanländ <SPAN class="ft37">elev</SPAN>.</P>
<P class="p63 ft19">Direktinskrivning i förskolan</P>
<P class="p77 ft12">Utredningen har övervägt olika sätt att genomföra uppdraget att nyanländas barn ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från 3 års ålder. De alternativ som utredningen beaktat har varit dels en förskola som är obligatorisk för vissa barn, dvs. en slags ”förskole- plikt”, dels en verksamhet som är obligatorisk för kommunerna att anordna men där deltagandet för barn är frivilligt.</P>
<P class="p65 ft38">Utredningen har funnit att uppdraget bäst genomförs genom att det blir obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola till barn som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska. Vi kallar detta direktinskrivning i förskolan.</P>
<P class="p89 ft19">Kommuner ska direktinskriva vissa barn</P>
<P class="p90 ft38">Det ska vara obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola till barn som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska. Direktinskrivning innebär att kommunerna, utan att vård-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">nadshavarna har ansökt om det, ska erbjuda barn plats vid en för- skola inför höstterminen det kalenderår då barnet fyller 3 år.</P>
<P class="p92 ft19">Flera grupper av barn ska omfattas av direktinskrivning</P>
<P class="p93 ft14">Det är viktigt att kommunerna genom direktinskrivning fångar upp inte bara nyanlända barn utan även andra barn som är i behov av för- skola för att få en bättre språkutveckling i svenska. De barn som ska omfattas är barn som inte är inskrivna i förskolan och som tillhör någon av följande kategorier.</P>
<P class="p94 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">nyanlända barn, dvs. barn som omfattas av utredningens förslag till definition av nyanlänt barn.</SPAN></P>
<P class="p52 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">barn med annat modersmål än svenska som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.</SPAN></P>
<P class="p94 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">barn som av annan anledning har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.</SPAN></P>
<P class="p95 ft38">Utredningen anser vidare att plats i förskolan genom direktinskriv- ning även ska erbjudas barn som deltar i pedagogisk omsorg och som tillhör målgruppen för direktinskrivning. Direktinskrivning ska inte kunna ske i pedagogisk omsorg.</P>
<P class="p4 ft19">Kommunen ska planera för och informera om direktinskrivning</P>
<P class="p81 ft10">Utredningen föreslår att hemkommunen ska fullgöra sin skyldighet att direktinskriva barn som tillhör målgruppen vid en viss förskole- enhet från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller 3 år. Kommunen ska minst 3 månader dessförinnan informera barnets vård- nadshavare om att barnet har fått en plats på den aktuella förskolan.</P>
<P class="p96 ft14">Kommunen ska direktinskriva barnet vid en förskola inom kom- munen som är lämplig för ändamålet och som är belägen i rimlig när- het till barnets hem.</P>
<P class="p96 ft14">Eftersom direktinskrivning innebär ett erbjudande till vårdnads- havaren att delta i en frivillig verksamhet kan vårdnadshavare komma att tacka nej till erbjudandet. Om så sker ska kommunen direktin- skriva barnet igen från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller 4 år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft19">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P>
<P class="p97 ft10">Utredningens förslag om att kommuner ska bedriva uppsökande verk- samhet samt direktinskriva barn som är i behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska har goda förutsättningar att öka deltagandet i förskolan, inte minst bland de barn som direktiven menar är prioriterade. För att säkerställa att alla barn får ta del av ut- bildningen i förskolan anser vi dock att det behövs ytterligare åtgär- der. Vi föreslår därför att förskolan till viss del ska bli obligatorisk.</P>
<P class="p63 ft19">En obligatorisk förskola bidrar till likvärdiga förutsättningar</P>
<P class="p98 ft10">Utredningen föreslår att förskolan ska bli obligatorisk för alla barn från och med 5 års ålder. I dag är nästan alla <NOBR>5-åringar,</NOBR> 95 procent, inskrivna i förskolan. En obligatorisk förskola för <NOBR>5-åringar</NOBR> skulle innebära att ytterligare cirka 6 800 barn skrivs in i förskolan. Av dessa deltar cirka 2 000 barn i dag i pedagogisk omsorg. Förändringen be- rör alltså ett i sammanhanget relativt litet antal barn, men för dessa barn kan möjligheten att få gå i förskola ha mycket stor betydelse.</P>
<P class="p99 ft14">En obligatorisk förskola innebär att förskolan kan kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor och bidra till mer likvärdiga för- utsättningar inför skolstarten. En förskola som är obligatorisk kan därmed på sikt bidra till högre och mer likvärdiga kunskapsresultat i grundskolan.</P>
<P class="p63 ft19">Skolplikten tidigareläggs och förlängs</P>
<P class="p90 ft10">Förslaget innebär att skolplikten som huvudregel ska börja fullgöras i förskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år. Skol- plikten i Sverige förlängs alltså med ett år och kommer därmed som huvudregel att upphöra vid utgången av vårterminen det elfte året eller, om eleven går i specialskolan, det tolfte året efter att eleven börjat fullgöra skolplikten. Bestämmelserna om skolplikt i 7 kap. skollagen ska ändras i enlighet med detta. Skolplikten i den obligato- riska förskolan ska dock kunna senareläggas i vissa fall.</P>
<P class="p65 ft38">Förslaget innebär att enskilda huvudmän som bedriver förskola även ska få anordna obligatorisk förskola utan förnyad ansökan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft19">Den obligatoriska förskolan ska omfatta 525 timmar och vara avgiftsfri</P>
<P class="p101 ft10">Utredningen föreslår att den obligatoriska förskolan ska ha samma syfte, uppdrag och innehåll som den frivilliga förskolan. Den obliga- toriska delen av förskolan ska omfatta 525 timmar under ett läsår, och läsåret ska bestå av en hösttermin och en vårtermin. Verksam- heten ska högst få omfatta 190 dagar och 6 timmar per dag.</P>
<P class="p69 ft14">Den obligatoriska delen av förskolan ska vara avgiftsfri. För reste- rande tid som barn behöver förskola, t.ex. på grund av vårdnads- havares förvärvsarbete, kommer huvudmannen som tidigare att kunna ta ut avgifter.</P>
<P class="p96 ft14">Skolplikten ska fullgöras vid en förskola, vilket innebär att den obligatoriska delen av förskolan inte ska kunna ersättas av pedagogisk omsorg.</P>
<P class="p70 ft19">Hemkommunen ansvarar för den obligatoriska förskolan</P>
<P class="p102 ft10">Utredningen föreslår att barnets hemkommun ska ansvara för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska gå i den obligatoriska förskolan från 5 års ålder och som inte fullgör sin skolplikt på annat sätt, t.ex. vid en fristående förskola.</P>
<P class="p12 ft10">När det gäller barn som inte sedan tidigare har plats i förskola men som ska börja i den obligatoriska förskolan ska hemkommunen ge barnets vårdnadshavare möjlighet att anmäla önskemål om förskole- plats. Om vårdnadshavaren inte anmäler önskemål om plats ska hem- kommunen senast fyra månader före det att barnet ska börja i den obligatoriska förskolan erbjuda barnet plats vid viss förskola.</P>
<P class="p70 ft19">Skollagens bestämmelser om skolplikt ska gälla</P>
<P class="p81 ft10">I och med att förskolan till viss del blir obligatorisk ska skollagens bestämmelser om hemkommunens, huvudmannens och vårdnads- havarnas ansvar för skolpliktens fullgörande gälla även för barn som fullgör sin skolplikt i den obligatoriska förskolan. Utredningen före- slår vidare att skollagens regler om närvaro, ledighet och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen i skollagspliktiga skolfor-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">mer samt utredning av frånvaro ska gälla även för barn som går i den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p103 ft19">Rätt till skolskjuts och kostnadsfria måltider</P>
<P class="p97 ft10">I och med att förskolan till viss del blir obligatorisk föreslår utred- ningen att barn i den obligatoriska förskolan ska ha rätt till skolskjuts under i huvudsak samma förutsättningar som barn i förskoleklassen eller grundskolan, dvs. om skolskjuts behövs med hänsyn till färd- vägens längd, trafikförhållanden, barnets funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Rätten till skolskjuts ska dock bara gälla barn som endast deltar i den obligatoriska delen av förskolan.</P>
<P class="p73 ft14">Utredningen föreslår också att barn som åläggs skolplikt i den obli- gatoriska förskolan ska ha rätt till kostnadsfria måltider på samma villkor som elever i förskoleklassen och grundskolan.</P>
<P class="p63 ft19">Vissa beslut om den obligatoriska förskolan ska kunna överklagas</P>
<P class="p98 ft10">Utredningen föreslår att vissa beslut som rör den obligatoriska för- skolan ska kunna överklagas i samma utsträckning som gäller för för- skoleklassen och grundskolan. Därmed ska beslut om skolskjuts få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vidare ska beslut om upp- skjutande av fullgörande av skolplikt samt om placering vid förskole- enhet få överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.</P>
<P class="p104 ft39">Fler förskollärare och barnskötare med bättre kompetens om barns språkutveckling i svenska</P>
<P class="p97 ft10">Förskolepersonalens utbildning och kompetens har fått ökad bety- delse i takt med att förskolan har blivit en del av utbildningssystemet och fått ett förtydligat pedagogiskt uppdrag. Forskning visar att per- sonalens pedagogiska kompetens är avgörande för kvaliteten i för- skolan och därmed för barnens utveckling och lärande.</P>
<P class="p66 ft10">Samtidigt finns det en stor brist på legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare och kompetensförsörjningen är en stor utma- ning för förskolan. Behovet av utbildad personal bedöms dessutom växa de kommande åren. Behoven skiljer sig mellan olika kommuner</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft12">men också mellan förskolor inom samma kommun. Statistik som utredningen har tagit fram visar att det finns färre förskollärare och utbildade barnskötare i förskolor med svåra förutsättningar i bety- delsen att en stor andel barn har utländsk bakgrund. Vidare är bris- tande språkkunskaper i svenska hos förskolepersonalen ett stort pro- blem i många förskolor, i synnerhet i de förskolor där det också finns en stor andel flerspråkiga barn.</P>
<P class="p12 ft10">I dag har vart fjärde barn i förskolan utländsk bakgrund. Att för- skollärare och barnskötare har goda kunskaper i svenska och kompe- tens i hur man undervisar flerspråkiga barn är därför avgörande för att alla barn ska få en god språklig grund inför skolstarten.</P>
<P class="p96 ft14">Utredningens förslag och ställningstaganden när det gäller att öka tillgången på legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare samt insatser för kompetensutveckling redovisas i kapitel 10 och 11 och innebär sammanfattningsvis följande.</P>
<P class="p70 ft19">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P>
<P class="p79 ft14">Utredningens förslag i detta avsnitt syftar till att öka tillgången på legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare, med särskilt fokus på förskolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p70 ft19">Inrätta karriärsteg för förskollärare</P>
<P class="p81 ft10">Utredningen föreslår att det ska inrättas karriärsteg för förskollärare vid förskolor med särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund. Huvudmännen för dessa för- skolor ska sträva efter att inrätta tjänster som förste förskollärare. Reformen ska finansieras med statsbidrag. Statsbidraget ska lämnas med belopp som innebär att den som blir förste förskollärare får en löneökning på 10 000 kronor per månad.</P>
<P class="p70 ft19">Inför en enhetlig utbildning till barnskötare</P>
<P class="p101 ft13">Det finns i dag ingen nationell reglering av vad som ska ingå i en barn- skötarutbildning, vilket har lett till att olika kortare och ibland otill- räckliga utbildningsinsatser genomförs för att möjliggöra att arbets-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft14">lösa slussas in i barnskötaryrket. För att uppnå en ökad likformighet i barnskötarutbildningarna samt stärka och tydliggöra barnskötarnas kompetens föreslår utredningen att det införs ett enhetligt innehåll för utbildning till barnskötare som ska gälla inom såväl gymnasie- skolans barn- och fritidsprogram som motsvarande utbildningar inom kommunal vuxenutbildning.</P>
<P class="p65 ft13">Vi föreslår även en översyn av barnskötarutbildningarnas omfatt- ning, innehåll och kvalitet. Detta för att anpassa utbildningarna till de kunskaper som behövs i barnskötaryrket i dag t.ex. när det gäller barns språkutveckling och andraspråksutveckling i svenska.</P>
<P class="p89 ft19">Skolverket ska ta fram allmänna råd om språkkunskaper</P>
<P class="p76 ft14">Det finns i dag inga rekommendationer om vilka kunskaper personal som arbetar i förskolan bör ha. Utredningen bedömer därför att Skol- verket bör få i uppdrag att ta fram allmänna råd om vilka grundlägg- ande krav som bör ställas på personal som arbetar i förskolan, t.ex. när det gäller språkkunskaper i svenska.</P>
<P class="p107 ft19">De centrala personalkategorierna inom förskolan ska framgå i skollagen</P>
<P class="p90 ft10">Barnskötare är en viktig resurs i förskolan som i dag inte omnämns i skollagen. För att betona att de som arbetar i förskolan och ansvarar för eller medverkar i undervisningen bör vara förskollärare eller barn- skötare föreslår vi att skollagen förtydligas. Med barnskötare ska i lagen avses den som har genomgått utbildning i gymnasieskolan för arbete med barn eller annan motsvarande utbildning.</P>
<P class="p63 ft19">Personalsammansättning ska uppmärksammas vid tillsyn</P>
<P class="p98 ft12">Utredningen anser att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna, dvs. Skolinspektionen och kommunerna, i sin tillsyn särskilt uppmärk- sammar att huvudmännen uppfyller kraven i skollagen när det gäller personal vid förskolor. Förskolor som inte uppfyller kraven på att ha förskollärare som ansvarar för undervisningen bör följas upp, t.ex. genom att de föreläggs att förändra personalsituationen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td46"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p26 ft36">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft19">Förslag om kompetensutveckling i barns språkutveckling i svenska</P>
<P class="p93 ft14">Utredningens kartläggning av och förslag om kompetensutveckling innebär sammanfattningsvis följande.</P>
<P class="p70 ft19">Det behövs mer tid och resurser för kompetensutveckling</P>
<P class="p101 ft10">Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga den kompetensutveck- ling som erbjuds personal i förskolan när det gäller barns språkutveck- ling i svenska med särskilt fokus på andraspråksutveckling i svenska. Vi har redogjort för de statliga kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds förskolans personal och funnit att det inom Skolverkets natio- nella skolutvecklingsprogram finns ett relevant kursutbud när det gäller barns språkutveckling. Däremot utgör bristen på tid och resur- ser betydande hinder för förskolepersonalens deltagande i kompetens- utveckling. Utredningen vill inskärpa hur viktigt det är att huvudmän för förskolan tar sitt ansvar när det gäller att erbjuda och frigöra tid för kompetensutveckling.</P>
<P class="p70 ft19">Examensbeskrivningen för förskollärarexamen bör ändras</P>
<P class="p108 ft14">Utredningen erfar att förskollärare saknar tillfredsställande kunskap om barns andraspråksutveckling i svenska. Vi bedömer därför att exa- mensbeskrivningen för förskollärarexamen bör ändras så att det i exa- mensmålen anges att studenten ska visa fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling.</P>
<P class="p70 ft19">Läslyftet i förskolan bör förlängas</P>
<P class="p101 ft12">Staten bör ta ett större ansvar för att möjliggöra kompetensutveck- ling i språkutveckling i svenska för personalen i de förskolor som har störst behov av det. Därför föreslår utredningen att Skolverket ska få i uppdrag att förlänga Läslyftet i förskolan och rikta statsbidraget till förskolor som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">Kompetensutveckling bör uppmärksammas vid tillsyn</P>
<P class="p90 ft14">Huvudmännen ska i egenskap av arbetsgivare se till att personalen vid en förskola ges möjlighet till kompetensutveckling. Utredningen an- ser därför att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna, dvs. Skolinspek- tionen och kommunerna, i sin tillsyn särskilt uppmärksammar att huvudmännen uppfyller kraven i skollagen när det gäller kompetens- utveckling.</P>
<P class="p63 ft35">Ikraftträdande</P>
<P class="p109 ft14">Utredningens förslag innebär ändringar i skollagen (2010:800) och skolförordningen (2011:185). Vi föreslår att dessa ändringar ska träda i kraft den 1 juli 2022.</P>
<P class="p110 ft12">När det gäller bestämmelserna om kommunernas uppsökande verksamhet, kartläggning och direktinskrivning, behöver kommu- nerna och andra huvudmän tid för att förbereda verksamheten. Vi före- slår därför att bestämmelserna ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som inleds höstterminen 2023.</P>
<P class="p73 ft14">Även införandet av den obligatoriska förskolan innebär att kom- muner och andra huvudmän behöver tid att inrätta och utöka sina verksamheter. Även bestämmelserna om obligatorisk förskola ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som inleds hösttermi- nen 2023.</P>
<P class="p111 ft14">Utredningen anser vidare att införandet av karriärsteg för för- skollärare behöver en viss period av förberedelser. Vi föreslår därför att denna reform ska inledas vid det bidragsår som inleds den 1 juli 2023. Bestämmelsen i skollagen som reglerar detta samt den stats- bidragsförordning som ska ligga till grund för fördelning och utbetal- ning av statsbidrag ska därför tillämpas första gången inför det bi- dragsår som inleds den 1 juli 2023.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft14">Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervis- ningen</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft37">1. </SPAN><SPAN class="ft14">i fritidshemmet finnas an- nan personal med sådan utbild- ning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas</SPAN><SPAN class="ft37">, och</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft40">2. i förskolan finnas barnskötare samt därutöver annan personal med utbildning eller erfarenhet som inne- bär att barnens utveckling och läran- de främjas</SPAN><SPAN class="ft41">.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft24">27</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft8">1 Författningsförslag</P>
<P class="p112 ft35"><SPAN class="ft35">1.1</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)</SPAN></P>
<P class="p113 ft11">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)</P>
<P class="p114 ft10"><SPAN class="ft17">dels </SPAN>att 2 kap. 14 och 22 §§, 3 kap. 1 och 12 a §§, 7 kap. 1, 4, 10– 12, <NOBR>17–19</NOBR> a och <NOBR>21–23</NOBR> §§, 8 kap. 1, 3, 4, 7, 12, 15, 16, 20 och 24 §§, 25 kap. 2 § och 28 kap. 5, 8, 12 och 15 §§ samt rubrikerna närmast före 3 kap. 12 a § och 7 kap. 4 och 11 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p12 ft13"><SPAN class="ft43">dels </SPAN>att det i lagen ska införas elva nya paragrafer, 3 kap. 12 k §, 8 kap. 7 a, 7 b, 12 b, 12 c, 14 a, 15 a, 16 a, 16 b, 16 c och 25 §§ samt närmast före 3 kap. 12 k § och 8 kap. 7 a, 7 b, 12 b, 12 c, 14 a, 15 a, 16 a, 16 b, 16 c och 25 §§ nya rubriker av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft15">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p26 ft44">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft11"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft45">kap. </SPAN>14 §</P>
<P class="p116 ft10">Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervis- ningen i fritidshemmet <SPAN class="ft17">och försko- lan </SPAN>finnas annan personal med så- dan utbildning eller erfarenhet att elevernas <SPAN class="ft17">eller barnens </SPAN>utveckling och lärande främjas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="p28dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36728x1.jpg/" id="p28img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft41">Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lär- are och förskollärare som har fors- karutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta kar- riärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. </SPAN><SPAN class="ft40">Huvudmän för förskole- enheter som har särskilt svåra för- utsättningar med beaktande av bar- nens socioekonomiska bakgrund ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga förskol- lärare.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft11">Regeringen meddelar föreskrif- ter om statsbidrag</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft40">1. </SPAN><SPAN class="ft41">till huvudmän </SPAN><SPAN class="ft40">för förskole- klass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasie- skola, gymnasiesärskola och kom- munal vuxenutbildning </SPAN><SPAN class="ft41">i syfte att stimulera att dessa inrättar kar- riärstegen förstelärare och lektor</SPAN><SPAN class="ft40">, och</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft40">2. som riktar sig till huvudmän för förskoleenheter som avses i för- sta stycket tredje meningen i syfte att stimulera att dessa inrättar kar- riärsteget förste förskollärare.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p117 ft43">Med barnskötare avses i första stycket 2 den som har genomgått utbildning i gymnasieskolan för arbete med barn eller annan mot- svarande utbildning.</P>
<P class="p118 ft11">22 §<SPAN class="ft46">1</SPAN></P>
<P class="p119 ft10">Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lär- are och förskollärare som har fors- karutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta kar- riärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare.</P>
<P class="p120 ft38">Regeringen meddelar föreskrif- ter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa in- rättar karriärstegen förstelärare och lektor.</P>
<P class="p121 ft49"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2013:530.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="p29dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36729x1.jpg/" id="p29img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p26 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft11"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft50">kap. </SPAN>1 §<SPAN class="ft46">2</SPAN></P>
<P class="p123 ft11">I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 §),</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">information om barnets och elevens utveckling (3 §),</SPAN></P>
<P class="p124 ft14"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft52">garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet </SPAN><NOBR>(4–4</NOBR> b §§),</P>
<P class="p13 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">stöd i form av extra anpassningar (5 §),</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">särskilt stöd </SPAN><NOBR>(6–12</NOBR> §§),</P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 </SPAN><NOBR>a–12</NOBR> i §§),</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p125 ft11">– överlämning av uppgifter vid</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p29 ft20">– överlämning av uppgifter vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p125 ft26">övergång mellan och inom skol-</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p26 ft26">övergång mellan och inom skol-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p126 ft20">former (12 j §), <SPAN class="ft53">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p26 ft11">former (12 j §),</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft37"><SPAN class="ft53">–</SPAN><SPAN class="ft54">definition av nyanlänt barn (12 k §), och</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">allmänna bestämmelser om betyg </SPAN><NOBR>(13–21</NOBR> §§).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p26 ft55">Definition av nyanländ</P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p26 ft55">Definition av nyanländ <SPAN class="ft56">elev</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><P class="p128 ft11">12 a §<SPAN class="ft46">3</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><P class="p129 ft20">Med nyanländ avses i denna lag</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p29 ft49">Med nyanländ <SPAN class="ft57">elev </SPAN>avses i denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">den som</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p26 ft11">lag den som</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft58">har varit bosatt utomlands,</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft58">nu är bosatt i landet, och</SPAN></P>
<P class="p124 ft14"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft59">har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p125 ft11">En elev ska inte längre anses</P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p29 ft20">En elev ska inte längre anses</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p125 ft20">vara nyanländ efter fyra års skol-</P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p26 ft20">vara nyanländ <SPAN class="ft53">elev </SPAN>efter fyra års</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p130 ft20">gång här i landet.</P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p26 ft11">skolgång här i landet.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p131 ft14">Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 §.</P>
<P class="p132 ft62"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft61">Senaste lydelse 2018:1098.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">3</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2015:246.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="p30dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36730x1.jpg/" id="p30img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p133 ft56">Definition av nyanlänt barn</P>
<P class="p134 ft15">12 k §</P>
<P class="p135 ft17">Med nyanlänt barn avses i denna lag ett barn som har uppe- hållstillstånd i Sverige enligt utlän- ningslagen (2005:716), inte omfat- tas av 12 a § och inte har uppnått den ålder när skolplikt enligt 7 kap. 10 § inträder. Därutöver ska barnet</P>
<P class="p117 ft64">1. vara fött utomlands och ha vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige tillsam- mans med barnet och barnet och vårdnadshavarna har vistats här kortare tid än fem år,</P>
<P class="p135 ft40">2. vara fött i Sverige och ha vård- nadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige och har vis- tats här kortare tid än fem år, eller</P>
<P class="p117 ft64">3. vara fött utomlands och ha kommit till Sverige utan sina vård- nadshavare och har vistats här kor- tare tid än fem år.</P>
<P class="p117 ft65">Om barnet vistas i Sverige med endast en vårdnadshavare ska pröv- ningen göras utifrån den vårdnads- havaren.</P>
<P class="p136 ft11"><SPAN class="ft19">7</SPAN><SPAN class="ft45">kap. </SPAN>1 §<SPAN class="ft46">4</SPAN></P>
<P class="p137 ft11">I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">vilka som omfattas av skolplikt (2 §),</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">rätten till utbildning (3 §),</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">hur skolplikten fullgörs </SPAN><NOBR>(4–9</NOBR> §§),</P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">när skolplikten inträder (10 §),</SPAN></P>
<P class="p139 ft49"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2018:608.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="p31dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36731x1.jpg/" id="p31img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft41">Skolplikten inträder höstter- minen det kalenderår då barnet fyller </SPAN><SPAN class="ft40">fem </SPAN><SPAN class="ft41">år. </SPAN><SPAN class="ft40">Om det finns synner- liga skäl får barnet dock börja full- göra sin skolplikt i den obligatoriska förskolan först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år</SPAN><SPAN class="ft41">.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft24">31</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft25">SOU 2020:67<SPAN style="padding-left:334px;">Författningsförslag</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p125 ft11">– tidigare skolstart och undan-</P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p25 ft11">– tidigare skolstart och undan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p125 ft20">tag från skyldigheten att fullgöra</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p25 ft20">tag från skyldigheten att fullgöra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p140 ft11">skolplikt i förskoleklass (11–</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p25 ft20">skolplikt i förskoleklass <SPAN class="ft53">och obli-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p141 ft20">11 b §§),</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p142 ft53">gatorisk förskola <NOBR><SPAN class="ft20">(11–11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> b §§),</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft14"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft52">när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skol- gången </SPAN><NOBR>(12–16</NOBR> §§),</P>
<P class="p13 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">deltagande i utbildning </SPAN><NOBR>(17–19</NOBR> a §§), och</P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">ansvar för att skolplikten fullgörs </SPAN><NOBR>(20–23</NOBR> §§).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p26 ft55">Förskoleklassen och</P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p26 ft56">Den obligatoriska förskolan,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft55">grundskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p26 ft66">förskoleklassen och grundskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td8"><P class="p143 ft11">4 §<SPAN class="ft46">5</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p129 ft11">Skolplikten ska börja fullgö-</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p144 ft11">Skolplikten ska börja fullgö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft20">ras i <SPAN class="ft53">förskoleklassen</SPAN>. Därefter ska</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft53"><SPAN class="ft20">ras i </SPAN>den obligatoriska förskolan<SPAN class="ft20">.</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft26">skolplikten fullgöras i grundskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft20">Därefter ska skolplikten fullgöras</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">eller i den skolform där barnet</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft44">i förskoleklassen och sedan <SPAN class="ft3">i grund-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft20">skolan eller i den skolform där bar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">inte skolplikten fullgörs på något</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft3">net tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft26">annat sätt enligt bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft20">inte skolplikten fullgörs på något</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">i 24 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft20">annat sätt enligt bestämmelserna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft11">i 24 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p129 ft11">Skolplikten kan dock börja full-</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p144 ft11">Skolplikten kan dock börja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft26">göras direkt i grundskolan, grund-</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft20">fullgöras direkt i <SPAN class="ft53">förskoleklassen,</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft20">särskolan, specialskolan eller same-</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft11">grundskolan, grundsärskolan,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">skolan enligt 11 a och 11 b §§.</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft26">specialskolan eller sameskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft11">enligt <SPAN class="ft15">11, </SPAN>11 a och 11 b §§.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft11">10 §<SPAN class="ft46">6</SPAN></P>
<P class="p147 ft14">Skolplikten inträder höstter- minen det kalenderår då barnet fyller <SPAN class="ft37">sex </SPAN>år.</P>
<P class="p148 ft62"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft61">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="p32dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36732x1.jpg/" id="p32img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft10">Ett barn får tas emot i förskole- klassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år, </SPAN><SPAN class="ft17">även om barnet inte gått i den obligatoriska förskolan.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft37">Av 8 kap. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">3–7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> a §§ framgår att barn ska erbjudas plats i förskola före fem års ålder.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p29 ft11">Om det finns särskilda skäl</P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p25 ft11">Om det finns särskilda skäl</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft11">får barnet börja fullgöra sin skol-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">får barnet börja fullgöra sin skol-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft11">plikt först höstterminen det kalen-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft53"><SPAN class="ft20">plikt </SPAN>i förskoleklassen <SPAN class="ft20">först höst-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft11">derår då barnet fyller sju år.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">terminen det kalenderår då bar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p149 ft20">net fyller sju år.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft14">Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p0 ft67">Tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft67">Tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass <SPAN class="ft68">och obligatorisk förskola</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p151 ft11">11 §<SPAN class="ft46">7</SPAN></P>
<P class="p152 ft10">Ett barn får tas emot i förskole- klassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år.</P>
<P class="p153 ft11">11 a §<SPAN class="ft46">8</SPAN></P>
<P class="p154 ft14">Ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundskolan, grund- särskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalen- derår då barnet fyller sex år om</P>
<P class="p17 ft11">1. barnet då har gått ut förskoleklassen, eller</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p155 ft11">2. barnets vårdnadshavare be-</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft11">2. barnets vårdnadshavare be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft20">gär att barnet ska få börja i någon</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">gär att barnet ska få börja i någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft20">av dessa skolformer utan att först</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">av dessa skolformer utan att först</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft11">ha gått ut förskoleklassen och</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft69"><SPAN class="ft26">ha gått ut </SPAN>den obligatoriska för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft20">barnet bedöms ha förutsättningar</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20"><SPAN class="ft53">skolan eller </SPAN>förskoleklassen och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p156 ft11">för det.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">barnet bedöms ha förutsättningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p157 ft11">för det.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft62"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft70">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft24">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="p33dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36733x1.jpg/" id="p33img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft40">Ett barn i den obligatoriska för- skolan eller </SPAN><SPAN class="ft41">en elev i förskoleklas- sen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anord- nas för att ge den avsedda utbild- ningen, om </SPAN><SPAN class="ft40">barnet eller </SPAN><SPAN class="ft41">eleven inte har giltigt skäl att utebli</SPAN><SPAN class="ft40">.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft24">33</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft10">Ett barn som har beviljats upp- skjuten skolplikt och som ska tas emot i grundsärskolan får, ut- över vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i grundsär- skolan utan att först ha gått ut </SPAN><SPAN class="ft17">den obligatoriska förskolan eller </SPAN><SPAN class="ft10">förskoleklassen, om barnets vård- nadshavare begär det hos hem- kommunen.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p26 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft11">Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av</P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft58">rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,</SPAN></P>
<P class="p160 ft11"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft71">Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller special- skolan, och</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft58">barnets hemkommun när det gäller grundsärskolan.</SPAN></P>
<P class="p162 ft11">11 b §<SPAN class="ft46">9</SPAN></P>
<P class="p163 ft12">Ett barn som har beviljats upp- skjuten skolplikt och som ska tas emot i grundsärskolan får, ut- över vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i grundsär- skolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, om barnets vård- nadshavare begär det hos hem- kommunen.</P>
<P class="p164 ft46"><SPAN class="ft20">12</SPAN><SPAN class="ft58">§</SPAN>10</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p165 ft11">Skolplikten upphör vid ut-</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft11">Skolplikten upphör vid ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p165 ft20">gången av vårterminen det <SPAN class="ft53">tionde</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft11">gången av vårterminen det <SPAN class="ft15">elfte</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p165 ft20">året eller, om eleven går i special-</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft20">året eller, om eleven går i special-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td56"><P class="p165 ft20">skolan, det <SPAN class="ft53">elfte </SPAN>året efter det att</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p25 ft20">skolan, det <SPAN class="ft53">tolfte </SPAN>året efter det att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p165 ft20">eleven börjat fullgöra skolplikten,</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft26">eleven börjat fullgöra skolplikten,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p165 ft11">om inte annat följer av 13 eller</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft11">om inte annat följer av 13 eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p166 ft20">14 §.</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p167 ft11">14 §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft46"><SPAN class="ft20">17</SPAN><SPAN class="ft58">§</SPAN>11</P>
<P class="p169 ft10">En elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anord- nas för att ge den avsedda utbild- ningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.</P>
<P class="p170 ft62"><SPAN class="ft60">9</SPAN><SPAN class="ft61">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">10</SPAN><SPAN class="ft61">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">11</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft72">Om </SPAN><SPAN class="ft73">ett barn i den obligatori- ska förskolan eller </SPAN><SPAN class="ft72">en elev i för- skoleklassen, grundskolan, grund- särskolan, specialskolan eller same- skolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att </SPAN><SPAN class="ft73">barnets eller </SPAN><SPAN class="ft72">elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att </SPAN><SPAN class="ft73">barnet eller </SPAN><SPAN class="ft72">eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver </SPAN><SPAN class="ft73">barnets eller </SPAN><SPAN class="ft72">elevens vårdnadsha- vare inte informeras samma dag.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p155 ft11">Den obligatoriska verksam-</P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p25 ft11">Den obligatoriska verksam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft20">heten får omfatta högst 190 dagar</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">heten får omfatta högst 190 dagar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft26">per läsår och åtta timmar eller, i</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft26">per läsår och åtta timmar eller, i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft20">förskoleklassen och de två lägsta</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft53">den obligatoriska förskolan, <SPAN class="ft20">för-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p155 ft20">årskurserna, sex timmar per dag.</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft3">skoleklassen och de två lägsta års-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft20">Sådan verksamhet får inte förläg-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">kurserna, sex timmar per dag. Så-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft11">gas till lördagar, söndagar eller</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">dan verksamhet får inte förläggas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p171 ft20">andra helgdagar.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">till lördagar, söndagar eller andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p172 ft20">helgdagar.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft12">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i grundsärskolan och specialskolan.</P>
<P class="p174 ft10">Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vård- nadshavare samma dag informe- ras om att eleven har varit från- varande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnads- havare inte informeras samma dag.</P>
<P class="p175 ft11">18 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p155 ft11">En elev i en skolform som av-</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft11"><SPAN class="ft15">Ett barn eller </SPAN>en elev i en skol-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft20">ses i 17 § får beviljas kortare ledig-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">form som avses i 17 § får beviljas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft20">het för enskilda angelägenheter.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">kortare ledighet för enskilda ange-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft26">Om det finns synnerliga skäl får</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">lägenheter. Om det finns synner-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p176 ft20">längre ledighet beviljas.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3">liga skäl får längre ledighet beviljas.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft10">Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="p35dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36735x1.jpg/" id="p35img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft25">SOU 2020:67<SPAN style="padding-left:334px;">Författningsförslag</SPAN></P>
<P class="p178 ft11">19 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p129 ft11">En elev i en skolform som av-</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft11"><SPAN class="ft15">Ett barn eller </SPAN>en elev i en skol-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td58"><P class="p26 ft11">ses i 17 § får på begäran av elev-</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p25 ft20">form som avses i 17 § får på be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">ens vårdnadshavare befrias från</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3">gäran av <SPAN class="ft44">barnets eller </SPAN>elevens vård-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p26 ft11">skyldighet att delta i obligatoriska</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft20">nadshavare befrias från skyldig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">inslag i undervisningen om det</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">het att delta i obligatoriska inslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">finns synnerliga skäl. Ett sådant</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">i undervisningen om det finns syn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft26">beslut får endast avse enstaka till-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">nerliga skäl. Ett sådant beslut får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">fällen under ett läsår.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3">endast avse enstaka tillfällen under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p179 ft20">ett läsår.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td8"><P class="p129 ft20">Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">annan att fatta sådana beslut.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td8"><P class="p180 ft11">19 a §<SPAN class="ft46">12</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p129 ft11">Om en elev har upprepad eller</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft15"><SPAN class="ft11">Om </SPAN>ett barn eller <SPAN class="ft11">en elev har</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft26">längre frånvaro från den verksam-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft11">upprepad eller längre frånvaro</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">het som avses i 17 § ska rektorn,</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">från den verksamhet som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">oavsett om det är fråga om giltig</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">17 § ska rektorn, oavsett om det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft20">eller ogiltig frånvaro, se till att från-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">är fråga om giltig eller ogiltig från-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">varon skyndsamt utreds om det</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft26">varo, se till att frånvaron skynd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">inte är obehövligt. <SPAN class="ft15">Utredningen</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft26">samt utreds om det inte är obe-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft20"><SPAN class="ft53">ska </SPAN>genomföras i samråd med ele-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft53"><SPAN class="ft20">hövligt. </SPAN>När det gäller barn i den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p26 ft11">ven och elevens vårdnadshavare</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft53">obligatoriska förskolan ska utred-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">samt med elevhälsan.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft53">ningen genomföras i samråd med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft53">barnets vårdnadshavare. När det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft69">gäller elever i övriga skolformer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3"><SPAN class="ft44">ska utredningen </SPAN>genomföras i sam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">råd med eleven och elevens vård-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">nadshavare samt med elevhälsan.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td8"><P class="p129 ft11">Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td8"><P class="p26 ft11">3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p129 ft11">När en utredning om en elevs</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft11">När en utredning om <SPAN class="ft15">ett barns</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">frånvaro har inletts ska rektorn se</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20"><SPAN class="ft53">eller </SPAN>en elevs frånvaro har inletts</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">till att frånvaron snarast anmäls</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft11">ska rektorn se till att frånvaron</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">till huvudmannen.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">snarast anmäls till huvudmannen.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft49"><SPAN class="ft60">12</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2018:1098.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="p36dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36736x1.jpg/" id="p36img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft41">Huvudmannen ska se till att </SPAN><SPAN class="ft40">barnen i huvudmannens obligato- riska förskola och </SPAN><SPAN class="ft41">eleverna i huvud- mannens förskoleklass, grund- skola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att </SPAN><SPAN class="ft40">barn och </SPAN><SPAN class="ft41">elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft10">När </SPAN><SPAN class="ft17">ett skolpliktigt barn eller </SPAN><SPAN class="ft10">en skolpliktig elev börjar eller slutar vid </SPAN><SPAN class="ft17">en förskoleenhet eller </SPAN><SPAN class="ft10">en skolenhet med en annan huvud- man än hemkommunen</SPAN><SPAN class="ft17">, </SPAN><SPAN class="ft10">eller det hos en sådan huvudman har in- letts en utredning om </SPAN><SPAN class="ft17">barnets eller </SPAN><SPAN class="ft10">elevens frånvaro enligt 19 a §, ska</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft10">Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess </SPAN><SPAN class="ft17">obligatoriska förskola, </SPAN><SPAN class="ft10">för- skoleklass, grundskola eller grund- särskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft10">Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga </SPAN><SPAN class="ft17">barn och </SPAN><SPAN class="ft10">ele- ver som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhälls- organ, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begräns- ningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400).</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p182 ft11">21 §<SPAN class="ft46">13</SPAN></P>
<P class="p183 ft13">Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.</P>
<P class="p184 ft10">Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, orga- nisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P>
<P class="p185 ft11">22 §<SPAN class="ft46">14</SPAN></P>
<P class="p183 ft10">Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens för- skoleklass, grundskola och grund- särskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för samesko- lan ska se till att elever i utbild- ning under deras ledning fullgör sin skolgång.</P>
<P class="p186 ft10">När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkom- munen eller det hos en sådan hu- vudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna upp- gift om detta till hemkommunen.</P>
<P class="p187 ft62"><SPAN class="ft60">13</SPAN><SPAN class="ft61">Senaste lydelse 2018:608.</SPAN></P>
<P class="p188 ft49"><SPAN class="ft60">14</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2018:608.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="p37dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36737x1.jpg/" id="p37img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p26 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft10">huvudmannen snarast lämna upp- gift om detta till hemkommunen.</P>
<P class="p190 ft46"><SPAN class="ft20">23</SPAN><SPAN class="ft58">§</SPAN>15</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p129 ft11">Om en skolpliktig elev inte</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft15"><SPAN class="ft11">Om </SPAN>ett skolpliktigt barn eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">fullgör sin skolgång och detta be-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft11">en skolpliktig elev inte fullgör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft20">ror på att elevens vårdnadshavare</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">sin skolgång och detta beror på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">inte har gjort vad denne är skyl-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">att <SPAN class="ft53">barnets eller </SPAN>elevens vårdnads-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">dig att göra för att så ska ske, får</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">havare inte har gjort vad denne är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft26">hemkommunen förelägga elevens</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">skyldig att göra för att så ska ske,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">vårdnadshavare att fullgöra sina</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">får hemkommunen förelägga <SPAN class="ft53">bar-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft26">skyldigheter. För en elev i special-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20"><SPAN class="ft53">nets eller </SPAN>elevens vårdnadshavare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft26">skolan, sameskolan eller förskole-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">att fullgöra sina skyldigheter. För</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">klass vid en skolenhet med spe-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">en elev i specialskolan, samesko-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">cialskola eller sameskola är det i</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">lan eller förskoleklass vid en skol-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">stället huvudmannen för respek-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3">enhet med specialskola eller same-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">tive skolform som får förelägga</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">skola är det i stället huvudmannen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">elevens vårdnadshavare att full-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft26">för respektive skolform som får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">göra sina skyldigheter.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">förelägga elevens vårdnadshavare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">att fullgöra sina skyldigheter. <SPAN class="ft53">Det-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft53">samma ska gälla för ett barn i en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft69">förskola som huvudmannen för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft53">sameskolan är huvudman för med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft53">stöd av ett avtal med en kommun</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft44">om samverkan enligt 23 kap. 24 §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft11">Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.</P>
<P class="p123 ft11">Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas.</P>
<P class="p191 ft11"><SPAN class="ft23">8</SPAN><SPAN class="ft45">kap. </SPAN>1 §</P>
<P class="p123 ft11">I detta kapitel finns</P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">allmänna bestämmelser </SPAN><NOBR>(2–11</NOBR> §§),</P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">bestämmelser om förskola med offentlig huvudman </SPAN><NOBR>(12–17</NOBR> §§),</P>
<P class="p3 ft11">och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p129 ft26">– bestämmelser om fristående</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p29 ft20">– bestämmelser om fristående</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">förskola <NOBR>(18–<SPAN class="ft15">24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>§§).</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p26 ft11">förskola <NOBR>(18–<SPAN class="ft15">25</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>§§).</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft49"><SPAN class="ft60">15</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="p38dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36738x1.jpg/" id="p38img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft10">Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i någon </SPAN><SPAN class="ft17">annan skolform </SPAN><SPAN class="ft10">för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">4–</SPAN><SPAN class="ft17">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> b </SPAN><SPAN class="ft10">§§. Förskola behöver dock inte er- bjudas under kvällar, nätter, vecko- slut eller i samband med större helger.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft12">Barn ska från och med höst- terminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">5–</SPAN><SPAN class="ft64">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> b </SPAN><SPAN class="ft12">§§.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft14">Barn ska även i andra fall än som avses i 5</SPAN><SPAN class="ft37">, </SPAN><SPAN class="ft14">6</SPAN><SPAN class="ft37">, 7 a </SPAN><SPAN class="ft14">och </SPAN><SPAN class="ft37">7 b </SPAN><SPAN class="ft14">§§ er- bjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft74">Direktinskrivning av barn i behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft15">7 a §</SPAN></DIV>
<DIV id="tx6"><SPAN class="ft40">Barn som inte sedan tidigare deltar i förskolans verksamhet ska genom direktinskrivning erbjudas allmän förskola enligt 4 § från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller tre år, om barnet</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p193 ft11">3 §<SPAN class="ft46">16</SPAN></P>
<P class="p194 ft10">Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i någon <SPAN class="ft17">utbildning </SPAN>för fullgörande av skol- plikten ska erbjudas förskola en- ligt vad som anges i <NOBR>4–<SPAN class="ft17">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> </SPAN>§§. För- skola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.</P>
<P class="p195 ft11">4 §</P>
<P class="p196 ft14">Barn ska från och med höst- terminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av <NOBR>5–<SPAN class="ft37">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> </SPAN>§§.</P>
<P class="p197 ft11">7 §</P>
<P class="p198 ft14">Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psy- kiska eller andra skäl behöver sär- skilt stöd i sin utveckling i form av förskola.</P>
<P class="p199 ft49"><SPAN class="ft60">16</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p26 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p200 ft15"><SPAN class="ft53">1.</SPAN><SPAN class="ft75">är ett nyanlänt barn enligt 3 kap. 12 k §,</SPAN></P>
<P class="p201 ft17"><SPAN class="ft53">2.</SPAN><SPAN class="ft16">har ett annat modersmål än svenska och har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling</SPAN></P>
<P class="p0 ft15"><SPAN class="ft15">i</SPAN><SPAN class="ft75">svenska, eller</SPAN></P>
<P class="p114 ft17"><SPAN class="ft53">3.</SPAN><SPAN class="ft16">av annan anledning har be- hov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.</SPAN></P>
<P class="p202 ft17">Direktinskrivning med erbju- dande om plats i förskola ska även ske för barn som avses i första stycket som deltar i pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola enligt 25 kap. 2 §.</P>
<P class="p114 ft17">Av 4 § framgår att allmän för- skola ska omfatta minst 525 tim- mar om året. Av 16 och 20 §§ fram- går att förskola upp till 525 timmar om året ska vara avgiftsfri.</P>
<P class="p203 ft76">Obligatorisk förskola från fem års ålder</P>
<P class="p204 ft15">7 b §</P>
<P class="p114 ft40">Från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år ska barnet erbjudas obligatorisk för- skola. Obligatorisk förskola ska be- stå av ett läsår bestående av en höst- termin och en vårtermin och omfatta 525 timmar under läsåret. Barn som går i obligatorisk förskola ska erbjudas kostnadsfria måltider.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p205 ft11">12 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p29 ft11">Hemkommunen ansvarar för</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p25 ft11">Hemkommunen ansvarar för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td48"><P class="p26 ft11">att utbildning i förskola kommer</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p25 ft11">att utbildning i förskola kommer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">till stånd för alla barn i kommu-</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft11">till stånd för alla barn i kommu-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p26 ft20">nen som ska erbjudas förskola och</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p26 ft11">nen som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">vars vårdnadshavare önskar det.</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft11"><SPAN class="ft15">1. </SPAN>ska erbjudas förskola och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft20">vars vårdnadshavare önskar det<SPAN class="ft53">,</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p26 ft15">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft53">2. ska gå i den obligatoriska för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft53">skolan från fem års ålder och som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft53">inte fullgör sin skolplikt på annat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p26 ft15">sätt<SPAN class="ft11">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft11">Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att er- bjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola.</P>
<P class="p207 ft14">Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för.</P>
<P class="p208 ft56">Kartläggning och uppsökande verksamhet</P>
<P class="p209 ft15">12 b §</P>
<P class="p210 ft17">Hemkommunen ska genom kartläggning och <NOBR>informations-in-</NOBR> samling hålla sig uppdaterad om vilka barn inom kommunen som 1. inte deltar i förskoleverksam- het senast höstterminen det kalen-</P>
<P class="p211 ft37">derår då barnet fyller tre år, och 2. vilka av dessa barn som</P>
<P class="p212 ft15">genom direktinskrivning ska erbju- das förskola enligt 7 a §.</P>
<P class="p213 ft40">Hemkommunen ska genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till barn som avses i första stycket 1 och informera vårdnadshavarna om vad försko- lan innebär och barnets rätt till förskola enligt 4 §. Verksamheten</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p26 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p214 ft15">ska syfta till att öka deltagandet i förskolan.</P>
<P class="p215 ft43">Om ett barn inte deltar i förskolan ska kontakt enligt andra stycket tas inför varje terminsstart fram till och med vårterminen det kalenderår då barnet fyller fem år.</P>
<P class="p216 ft56">Direktinskrivning</P>
<P class="p217 ft15">12 c §</P>
<P class="p218 ft64">Hemkommunen ansvarar för direktinskrivning enligt 7 a §.</P>
<P class="p219 ft17">Hemkommunen ska senast tre månader före höstterminens start informera barnets vårdnadshavare om vid vilken förskoleenhet barnet blivit direktinskrivet.</P>
<P class="p218 ft17">Om barnets vårdnadshavare tackar nej till förskoleplats som er- bjudits genom direktinskrivning, eller om barnet av annan anled- ning inte blivit direktinskrivet vid tre års ålder, ska hemkommunen i stället direktinskriva barnet från och med höstterminen det kalen- derår då barnet fyller fyra år enligt vad som anges i första och andra styckena.</P>
<P class="p220 ft77">Erbjudande av plats i den obligatoriska förskolan</P>
<P class="p221 ft15">14 a §</P>
<P class="p218 ft17">För barn som inte sedan tidi- gare har plats i förskola men som ska börja i den obligatoriska för- skolan enligt 7 b § ska hemkom- munen ge barnets vårdnadshavare</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p222 ft15">möjlighet att anmäla önskemål om förskoleplats.</P>
<P class="p213 ft40">Om vårdnadshavaren inte an- mäler önskemål om plats ska hem- kommunen senast fyra månader före det att barnet ska börja i obli- gatorisk förskola erbjuda barnet plats vid viss förskola.</P>
<P class="p223 ft11">15 §</P>
<P class="p206 ft14">Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnads- havares önskemål.</P>
<P class="p117 ft43">Ett barn som erbjuds plats ge- nom direktinskrivning enligt 7 a § ska erbjudas plats vid en för ända- målet lämplig förskoleenhet i rim- lig närhet till barnets hem.</P>
<P class="p224 ft56">Placering vid en förskoleenhet för den obligatoriska förskolan</P>
<P class="p225 ft15">15 a §</P>
<P class="p226 ft73">Ett barn som enligt 14 a § ska erbjudas plats i den obligatoriska förskolan ska placeras vid en för- skoleenhet så nära barnets hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål.</P>
<P class="p227 ft11">16 §</P>
<P class="p17 ft11">En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anord-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p26 ft11">nar. Avgifterna ska vara skäliga.</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p29 ft11">Från och med höstterminen</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft11">Från och med höstterminen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">det år barnet fyller tre år får avgif-</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft20">det år barnet fyller tre år får avgif-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft20">ten avse bara den del av verksam-</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft20">ten avse bara den del av verksam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">heten som överstiger 525 timmar</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft20">heten som överstiger 525 timmar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft11">om året.</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p25 ft53"><SPAN class="ft20">om året. </SPAN>Detsamma ska gälla för</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p26 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p228 ft13">För barn som erbjudits för- skola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p229 ft17">barn som deltar i den obligatoriska förskolan enligt 7 b §.</P>
<P class="p202 ft12">För barn som erbjudits för- skola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. <SPAN class="ft64">Detta gäller även när barnet deltar i den obligatoriska förskolan enligt 7 b §.</SPAN></P>
<P class="p230 ft78">Skolskjuts till den obligatoriska förskolan i hemkommunen</P>
<P class="p139 ft15">16 a §</P>
<P class="p201 ft40">Ett barn i obligatorisk förskola enligt 7 b § med offentlig huvud- man har rätt till kostnadsfri skol- skjuts från en plats i anslutning till barnets hem till den plats där ut- bildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhål- landen, barnets funktionsnedsätt- ning eller någon annan särskild om- ständighet. Denna rätt gäller dock inte för barn som går i förskolan fler timmar än vad den obligato- riska delen av förskolan omfattar.</P>
<P class="p202 ft40">Rätten till skolskjuts enligt första stycket gäller dock inte för barn som väljer att gå i en annan förskole- enhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns förskola med stöd av 13 §.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p231 ft40">Om det kan ske utan organisa- toriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen anordna skolskjuts även i fall som avses i andra stycket.</P>
<P class="p231 ft43">Barnets hemkommun ansvarar för att skolskjuts anordnas<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p232 ft78">Skolskjuts till den obligatoriska förskolan i en annan kommun än hemkommunen</P>
<P class="p9 ft15">16 b §</P>
<P class="p233 ft40">Ett barn som med stöd av 13 § första stycket går i den obligatoriska förskolan enligt 7 b § i en annan kommuns förskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för barn som är hemmahöran- de i kommunen.</P>
<P class="p231 ft79">Den kommun som anordnar ut- bildningen ansvarar för att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kom- munens kostnader för detta ska er- sättas av barnets hemkommun.</P>
<P class="p234 ft76">Skolskjuts till den obligatoriska förskolan när den anordnas av staten</P>
<P class="p235 ft15">16 c §</P>
<P class="p236 ft79">Ett barn som går i den obliga- toriska förskolan vid en förskola som anordnas av staten som huvud- man för sameskolan med stöd i ett avtal om samverkan som ingåtts</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft41">Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgif- ten avse bara den del av verksam- heten som överstiger 525 timmar om året. </SPAN><SPAN class="ft40">Detsamma ska gälla för barn som deltar i den obligatoriska förskolan enligt 7 b §.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft10">För barn som ska erbjudas för- skola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. </SPAN><SPAN class="ft17">Detta gäller även när barnet deltar i den obligatoriska förskolan enligt 7 b §.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p26 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft15">med en kommun enligt 23 kap.</P>
<P class="p238 ft40"><SPAN class="ft53">24</SPAN><SPAN class="ft80">§ har rätt till skolskjuts på samma villkor och med de begränsningar som anges i 16 a § första stycket och 16 b § första stycket.</SPAN></P>
<P class="p239 ft37">Staten ansvarar för att skolskjuts anordnas.</P>
<P class="p240 ft11">20 §</P>
<P class="p241 ft14">Avgifter som huvudmannen för en fristående förskola tar ut får inte vara oskäligt höga.</P>
<P class="p242 ft14">Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgif- ten avse bara den del av verksam- heten som överstiger 525 timmar om året.</P>
<P class="p243 ft10">För barn som ska erbjudas för- skola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.</P>
<P class="p244 ft11">24 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td56"><P class="p245 ft11">Bidragsskyldigheten enligt 21 §</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p246 ft20">Bidragsskyldigheten enligt 21 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p247 ft20">gäller bara i den omfattning som</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p248 ft20">gäller bara i den omfattning som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p247 ft20">barnet ska erbjudas förskola en-</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p248 ft20">barnet ska erbjudas förskola en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p249 ft20">ligt <NOBR>4–<SPAN class="ft53">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft53"> </SPAN>§§.</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p248 ft11">ligt <NOBR>4–<SPAN class="ft15">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> b </SPAN>§§.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td56"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p248 ft56">Skolskjuts</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td56"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p248 ft15">25 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p246 ft53">Hemkommunen ska anordna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p248 ft57">skolskjuts för barn som går i den obli-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p248 ft44">gatoriska förskolan enligt 7 b § vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p248 ft53">en fristående förskoleenhet inom</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="p46dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36746x1.jpg/" id="p46img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p250 ft64">kommunen under samma förutsätt- ningar som enligt 16 a § tredje stycket gäller för barn som valt en annan förskoleenhet än den där kommunen annars skulle ha place- rat dem.</P>
<P class="p251 ft11"><SPAN class="ft23">25</SPAN><SPAN class="ft45">kap. </SPAN>2 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p155 ft11">Kommunen ska sträva efter att</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft26">Kommunen ska sträva efter att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft11">i stället för förskola eller fritids-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft11">i stället för förskola eller fritids-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft20">hem erbjuda ett barn pedagogisk</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">hem erbjuda ett barn pedagogisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft11">omsorg om barnets vårdnads-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft11">omsorg om barnets vårdnads-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft3">havare önskar det. Kommunen ska</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3">havare önskar det. Kommunen ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft3">ta skälig hänsyn till vårdnadshavar-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3">ta skälig hänsyn till vårdnadshavar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft26">nas önskemål om verksamhets-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft26">nas önskemål om verksamhets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p252 ft11">form.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft44"><SPAN class="ft3">form. </SPAN>Pedagogisk omsorg får dock</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft53">inte erbjudas i stället för den obli-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft53">gatoriska förskolan enligt 8 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p253 ft44">7 b §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft11">Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande.</P>
<P class="p255 ft14">Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.</P>
<P class="p190 ft19"><SPAN class="ft23">28</SPAN><SPAN class="ft45">kap.</SPAN></P>
<P class="p256 ft11">5 §<SPAN class="ft46">17</SPAN></P>
<P class="p257 ft14">Beslut av en kommun eller en region får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft52">godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant god- kännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,</SPAN></P>
<P class="p173 ft41"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft81">bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 35 §, 19 kap. 45 § eller 22 kap. 18 §,</SPAN></P>
<P class="p17 ft11"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft58">avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,</SPAN></P>
<P class="p257 ft11"><SPAN class="ft20">4.</SPAN><SPAN class="ft58">föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,</SPAN></P>
<P class="p19 ft49"><SPAN class="ft60">17</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2020:605.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="p47dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36747x1.jpg/" id="p47img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft25">SOU 2020:67<SPAN style="padding-left:334px;">Författningsförslag</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr0 td58"><P class="p129 ft20">5. skolskjuts enligt 9 kap. 15 b §</P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p25 ft20">5. skolskjuts enligt <SPAN class="ft53">8 kap. 16 a §</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft26">första stycket, 9 kap. 15 c § första</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft44">första stycket, 8 kap. 16 b § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft20">stycket, 10 kap. 32 § första stycket,</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3"><SPAN class="ft44">stycket, </SPAN>9 kap. 15 b § första stycket,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft20">10 kap. 33 § första stycket, 11 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3">9 kap. 15 c § första stycket, 10 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p26 ft11">31 § första stycket, 11 kap. 32 §</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft20">32 § första stycket, 10 kap. 33 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">första stycket, 18 kap. 30 § första</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">första stycket, 11 kap. 31 § första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">stycket eller 18 kap. 31 § första</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3">stycket, 11 kap. 32 § första stycket,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">stycket,</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft26">18 kap. 30 § första stycket eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p259 ft20">18 kap. 31 § första stycket,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft14"><SPAN class="ft20">6.</SPAN><SPAN class="ft59">ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,</SPAN></P>
<P class="p261 ft14"><SPAN class="ft20">7.</SPAN><SPAN class="ft59">medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller åter- kallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,</SPAN></P>
<P class="p260 ft14"><SPAN class="ft20">8.</SPAN><SPAN class="ft59">rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft20">9.</SPAN><SPAN class="ft58">bidrag enligt 25 kap. 11 §,</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft20">10.</SPAN><SPAN class="ft58">tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft20">11.</SPAN><SPAN class="ft58">vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.</SPAN></P>
<P class="p262 ft46"><SPAN class="ft11">8</SPAN><SPAN class="ft51">§</SPAN>18</P>
<P class="p161 ft11">Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos allmän förvalt-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">ningsdomstol i fråga om</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p129 ft11">1. föreläggande för vårdnads-</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft11">1. föreläggande för vårdnads-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">havare att fullgöra sina skyldig-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft11">havare att fullgöra sina skyldig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">heter enligt 7 kap. 23 §, <SPAN class="ft15">eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p26 ft11">heter enligt 7 kap. 23 §,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p129 ft11">2. kostnadsfria resor enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft11">2. kostnadsfria resor enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">9 kap. 15 d § första stycket eller</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">9 kap. 15 d § första stycket eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">13 kap. 23 § första stycket<SPAN class="ft15">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p26 ft20">13 kap. 23 § första stycket<SPAN class="ft53">, eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft15">3. skolskjuts till den obligato-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft44">riska förskolan enligt 8 kap. 16 c §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft46"><SPAN class="ft20">12</SPAN><SPAN class="ft58">§</SPAN>19</P>
<P class="p263 ft11">Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skol- väsendets överklagandenämnd i fråga om</P>
<P class="p264 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft71">barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,</SPAN></P>
<P class="p265 ft62"><SPAN class="ft60">18</SPAN><SPAN class="ft61">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">19</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2020:605.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr0 td54"><P class="p29 ft11">2. uppskjuten skolplikt enligt</P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p25 ft11">2. uppskjuten skolplikt enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft11">7 kap. 10 § andra <SPAN class="ft15">stycket</SPAN>,</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft3">7 kap. 10 § <SPAN class="ft44">första och </SPAN>andra <SPAN class="ft44">styck-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p266 ft44">ena<SPAN class="ft3">,</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p267 ft14"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft52">skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,</SPAN></P>
<P class="p150 ft14"><SPAN class="ft20">4.</SPAN><SPAN class="ft52">mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,</SPAN></P>
<P class="p150 ft14"><SPAN class="ft20">5.</SPAN><SPAN class="ft52">åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft11">6. placering vid en annan skol-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft15"><SPAN class="ft11">6. </SPAN>placering vid förskoleenhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft20">enhet än den vårdnadshavare öns-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft53">enligt 8 kap. 15 a §, <SPAN class="ft20">placering vid</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft3">kar enligt 9 kap. 15 § andra stycket,</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">en annan skolenhet än den vård-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p155 ft26">10 kap. 30 § andra stycket eller</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">nadshavare önskar enligt 9 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p268 ft20">11 kap. 29 § andra stycket,</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">15 § andra stycket, 10 kap. 30 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft26">andra stycket eller 11 kap. 29 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p269 ft20">andra stycket,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft12"><SPAN class="ft20">7.</SPAN><SPAN class="ft82">mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande en- ligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mot- tagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mot- tagande enligt 22 kap. 14 §,</SPAN></P>
<P class="p150 ft14"><SPAN class="ft20">8.</SPAN><SPAN class="ft52">tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §,</SPAN></P>
<P class="p150 ft14"><SPAN class="ft20">9.</SPAN><SPAN class="ft52">mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,</SPAN></P>
<P class="p150 ft14"><SPAN class="ft20">10.</SPAN><SPAN class="ft83">upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxen- utbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,</SPAN></P>
<P class="p150 ft14"><SPAN class="ft20">11.</SPAN><SPAN class="ft83">att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,</SPAN></P>
<P class="p150 ft14"><SPAN class="ft20">12.</SPAN><SPAN class="ft83">åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller</SPAN></P>
<P class="p150 ft14"><SPAN class="ft20">13.</SPAN><SPAN class="ft83">rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.</SPAN></P>
<P class="p267 ft11">Beslut som avses i första stycket 1, 4 och <NOBR>7–12</NOBR> får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="p49dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36749x1.jpg/" id="p49img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td50"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p26 ft36">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft46"><SPAN class="ft20">15</SPAN><SPAN class="ft58">§</SPAN>20</P>
<P class="p123 ft11">Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos Skolväsendets</P>
<P class="p3 ft11">överklagandenämnd i fråga om</P>
<P class="p123 ft11">1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p155 ft11">2. åtgärder enligt 9 kap. 15 d §</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p25 ft11">2. åtgärder enligt 9 kap. 15 d §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p155 ft26">andra stycket eller 13 kap. 23 §</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft26">andra stycket eller 13 kap. 23 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p155 ft20">andra stycket för en elev som inte</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft20">andra stycket för en elev som inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">bor hemma, <SPAN class="ft15">eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p26 ft11">bor hemma,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p155 ft11">3. rätt till utbildning för någon</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft11">3. rätt till utbildning för någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p155 ft11">som avses i 29 kap. 2 § andra</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft11">som avses i 29 kap. 2 § andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft11">stycket 3<SPAN class="ft15">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p26 ft11">stycket 3<SPAN class="ft15">, eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft15">4. barns placering vid en för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft44">skoleenhet för den obligatoriska för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft57">skolan enligt 8 kap. 15 a § som fattas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft44">med stöd i ett avtal om samverkan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p25 ft44">som ingåtts med en kommun enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p26 ft15">23 kap. 24 §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft11">Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.</P>
<P class="p273 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft58">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.</SPAN></P>
<P class="p274 ft10"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Bestämmelserna i 2 kap. 22 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2023.</SPAN></P>
<P class="p275 ft14"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft59">De nya bestämmelserna i 7 kap., 8 kap., 25 kap. och 28 kap. tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höst- terminen 2023.</SPAN></P>
<P class="p276 ft49"><SPAN class="ft60">20</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2017:1115.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="p50dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36750x1.jpg/" id="p50img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p277 ft86"><SPAN class="ft35">1.2</SPAN><SPAN class="ft85">Förslag till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)</SPAN></P>
<P class="p278 ft14">Härigenom föreskrivs att det i skolförordningen (2011:185) ska in- föras en ny paragraf, 7 kap. 2 §, och närmast före 7 kap. 2 § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft15">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p26 ft44">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft19">7 kap.</P>
<P class="p280 ft87">Anmälningsskyldighet vid frånvaro i den obligatoriska förskolan</P>
<P class="p281 ft15">2 §</P>
<P class="p282 ft40">Om ett barn på grund av sjuk- dom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda ut- bildningen inom den obligatoriska förskolan, ska hindret snarast an- mälas till förskoleenheten.</P>
<P class="p282 ft17">Rektorn får besluta hur anmäl- ningsskyldigheten ska fullgöras.</P>
<P class="p283 ft13"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft88">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2023.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="p51dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36751x1.jpg/" id="p51img1">
</DIV>
<P class="p284 ft9"><SPAN class="ft8">2</SPAN><SPAN class="ft89">Utredningens uppdrag och genomförande</SPAN></P>
<P class="p285 ft14">I detta kapitel beskriver vi utredningens uppdrag, hur vi har tolkat uppdraget och hur vi har arbetat i sekretariatet. Kapitlet innehåller även förklaringar av vissa begrepp. Slutligen redovisar vi betänkan- dets disposition.</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">2.1</SPAN><SPAN class="ft42">Utredningens direktiv</SPAN></P>
<P class="p71 ft13">Den 24 oktober 2019 beslutade regeringen att tillsätta en särskild ut- redare som skulle lämna förslag som syftar till att öka deltagandet i förskolan bland barn i <NOBR>3–5</NOBR> års ålder och föreslå hur förskolans arbete med barns språkutveckling i svenska kan stärkas, bl.a. när det gäller nyanlända barn.<SPAN class="ft90">1 </SPAN>Utredaren ska enligt direktivet bl.a.</P>
<P class="p286 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">föreslå åtgärder som kan öka deltagandet i förskolan för flickor och pojkar i åldern </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år, särskilt när det gäller nyanlända barn, barn med annat modersmål än svenska och barn i socioekono- miskt utsatta grupper,</P>
<P class="p56 ft38"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft91">undersöka hur nyanländas barn, enligt lämplig definition, ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från 3 års ålder med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan,</SPAN></P>
<P class="p287 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">föreslå åtgärder för att se till att personalen i förskolan har ade- kvat kompetens för uppdraget med språkutveckling, och</SPAN></P>
<P class="p38 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p288 ft49"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft63">Dir. 2019:71, se bilaga 1.</SPAN></P>
<P class="p289 ft24">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="p52dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36752x1.jpg/" id="p52img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Utredningens uppdrag och genomförande</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft12">Utredningen skulle enligt direktiven redovisa sitt uppdrag senast den 30 oktober 2020. Regeringen har dock genom tilläggsdirektiv beslutade den 17 september 2020 förlängt utredningstiden så att upp- draget i stället ska redovisas senast den 27 november 2020.<SPAN class="ft92">2</SPAN></P>
<P class="p74 ft35"><SPAN class="ft35">2.2</SPAN><SPAN class="ft42">Generella utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p291 ft14">Den svenska förskolan tillhör de mest populära offentligt finansie- rade verksamheterna i Sverige. I de brukarundersökningar som många svenska kommuner riktar till brukare av offentliga tjänster så ham- nar förskolan ofta i topp – och det med all rätt. Svensk förskola präglas av hög pedagogisk kvalitet samtidigt som barngrupperna är relativt små.</P>
<P class="p88 ft14">Det är också uppenbart att förskolan spelar en viktig roll för barnens framtida skolgång. Både svensk och internationell forskning visar att barn som deltagit i förskolans verksamhet tar sig genom grundskolan med bättre resultat än barn som inte deltagit i försko- lans verksamhet. <NOBR>PISA-undersökningen</NOBR> från 2015 visade till och med att barn som gått i förskolan minst två år hade resultat som mot- svarade ett helt års kunskaper jämfört med de jämnåriga elever som inte gått i förskola lika lång tid.</P>
<P class="p88 ft14">Att förskolan spelar en så viktig roll för barnens framtida kun- skapsutveckling har varit en viktig utgångspunkt för denna utred- ning. Barn som får gå i förskolan har helt enkelt större chans att klara sig bra i livet efter avslutad skolgång.</P>
<P class="p66 ft12">Det är därför djupt oroväckande att barn med svag socioekono- misk bakgrund och barn med utländsk bakgrund deltar i förskolan i lägre utsträckning än andra barn. Detta är särskilt problematiskt efter- som en relativt hög andel av barnen i förskoleåldern i dag dessutom har ett annat modersmål än svenska.</P>
<P class="p65 ft10">Under utredningens gång har det stått alltmer klart att det sanno- likt är de barn som behöver förskolan allra mest som deltar i dess verksamhet i minst omfattning. Tyvärr finns det mycket lite forsk- ning om varför vissa föräldrar väljer bort förskolan, men bland dessa är andelen med utländsk bakgrund hög. Det innebär att deras barn riskerar att ha sämre kunskaper i det svenska språket när de börjar skolan än jämnåriga klasskamrater som gått i förskola.</P>
<P class="p292 ft49"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft48">Dir. 2020:94, se bilaga 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p26 ft36">Utredningens uppdrag och genomförande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft14">En viktig förklaring till varför barn inte deltar i förskolan fullt ut är sannolikt att kvinnor som invandrat till Sverige förvärvsarbetar i lägre utsträckning än genomsnittet. Detta förklarar dock inte varför många barn inte ens deltar i den allmänna, avgiftsfria förskola som erbjuds <NOBR>3–5-åringar.</NOBR> Samtidigt som det är självklart att låta sina barn gå i den obligatoriska grundskolan, så tycks en del föräldrar vara betydligt mer skeptiska till förskolan.</P>
<P class="p96 ft14">Det är dock viktigt att understryka att det inte endast är familjer med utländsk bakgrund som väljer bort förskolan. Det finns också andra socioekonomiska faktorer som påverkar deltagandet. Exem- pelvis går barn till högutbildade föräldrar i förskola i högre utsträck- ning än barn till lågutbildade.</P>
<P class="p12 ft14">Samtidigt som det blivit alltmer uppenbart hur viktig förskolan är för barns utveckling så står svensk förskola inför stora utmaningar. Andelen förskollärare sjunker och en mycket stor andel av barnskö- tarna har ingen eller mycket liten pedagogisk utbildning. Det inne- bär att kvaliteten i förskolan riskerar att sjunka. Om förskolan ska kunna spela samma viktiga roll för barns utveckling även framgent måste dessa utmaningar mötas.</P>
<P class="p69 ft14">Barn har rätt till utbildning. Det slås fast i bl.a. FN:s barnkonven- tion och det är den viktigaste utgångspunkten för den här utredningen. Som vi kommer att visa i betänkandet är förskolan av fundamental betydelse för att det ska gå bra för barnen i grundskolan. Att påbörja grundskolan utan att behärska det svenska språket gör att barn ham- nar i en uppförsbacke redan från första dagen i skolan. Att hitta nya vägar för att få fler barn att gå i förskolan är utredningens övergri- pande mål.</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">2.3</SPAN><SPAN class="ft42">Utredningsarbetet</SPAN></P>
<P class="p71 ft10">Utredningens sekretariat påbörjade sitt arbete i december 2019. En grupp bestående av sakkunniga och experter från Regeringskansliet, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Sveriges Kommuner och Regioner samt Friskolornas riksförbund har varit knuten till utred- ningen och har under arbetets gång haft fem möten.</P>
<P class="p12 ft13">Enligt utredningens direktiv ska utredaren inhämta synpunkter och erfarenheter från kommuner, enskilda huvudmän för förskolor samt ett antal utpekade myndigheter och organisationer. Utredningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Utredningens uppdrag och genomförande</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft10">har under arbetets gång haft kontakt med Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Statens skolverk, Statens skolinspek- tion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Skolledarförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riks- förbund och Kommunal. Utöver dessa har utredningen även träffat företrädare för förskollärarutbildningarna vid Malmö universitet och Stockholms universitet samt företrädare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Vidare har utredningen haft ett möte med Sven Persson, professor i pedagogik vid institutionen för skolutveck- ling och ledarskap vid Malmö universitet. Forskare har även närvarat vid mötena med Malmö universitet och Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Utredningen har i enlighet med direktiven även varit i kontakt med Sameskolstyrelsen, som dock avböjt medverkan.</P>
<P class="p295 ft10">Under arbetets gång har utredningen även träffat ett flertal kom- munföreträdare för att diskutera frågor kopplade till barns deltag- ande i förskolan, förskolans arbete med barns språkutveckling samt förskolepersonalens utbildning och kompetensutveckling. Utred- ningen har haft enskilda möten med företrädare från Gällivare, Göteborgs, Norbergs, Stockholms och Örebro kommuner.</P>
<P class="p296 ft14">Vidare har utredningen deltagit vid ett möte med Sveriges Kommuner och Regioners förskolenätverk. Under mötet inhämtade utredningen synpunkter från skol- eller verksamhetschefer med ansvar för förskolan i Falköpings, Hudiksvalls, Kävlinge, Malmö, Norrköpings, Nässjö, Motala, Nynäshamns, Osby, Oskarshamns, Stockholms, Säffle, Åre, Örebro, Örnsköldsviks och Östhammars kommuner.</P>
<P class="p297 ft14">Utredningen har även haft kontakt med andra utredningar som har betydelse för utredningens område, t.ex. Utredningen om fritids- hem och pedagogisk omsorg (U 2018:08), Jämlikhetskommissionen (Fi 2018:07), Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05), Utredningen om mer tid till under- visning (U 2020:01) och Utredningen om en tioårig grundskola (U 2020:02).</P>
<P class="p298 ft10">Avslutningsvis bör nämnas att i stort sett inte något av utredning- ens planerade besök hos kommuner, myndigheter och organisationer har kunnat genomföras med anledning av <NOBR>covid-19-pandemin.</NOBR> Majo- riteten av de möten som ändå har genomförts har därför skett via Skype eller telefon. På grund av pandemin har utredningen inte heller kunnat genomföra några besök på förskolor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p26 ft36">Utredningens uppdrag och genomförande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft35"><SPAN class="ft35">2.4</SPAN><SPAN class="ft42">Förklaringar av vissa begrepp</SPAN></P>
<P class="p71 ft10">De flesta begrepp som används i betänkandet förklaras i samband med att de används. Det finns dock ett antal begrepp som används genomgående och som vi därför vill förklara inledningsvis.</P>
<P class="p299 ft64"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft93">Barn med annat modersmål än svenska. </SPAN><SPAN class="ft12">Modersmål är det språk som en person först lär sig tala som litet barn. Det kan också benämnas förstaspråk. Med barn med annat modersmål än svenska avses alltså ett barn som lärt sig tala något annat språk än svenska som förstaspråk. Ett barn kan ha flera modersmål om han eller hon lärt sig flera språk som förstaspråk samtidigt, t.ex. genom att ha föräldrar som talar olika språk.</SPAN></P>
<P class="p300 ft37"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft94">Barn med svag socioekonomisk bakgrund</SPAN><SPAN class="ft14">. Begreppet avser barn till vårdnadshavare som har låg utbildning, låg inkomst eller saknar förvärvsarbete. Med låg utbildning avses att vårdnadshavare har högst förgymnasial utbildning.</SPAN></P>
<P class="p56 ft12"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft93">Barn med svensk bakgrund</SPAN>. Med svensk bakgrund menar vi att barnet är fött inrikes med minst en inrikes född vårdnadshavare.</P>
<P class="p301 ft96"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft95">Barn med utländsk bakgrund. </SPAN><SPAN class="ft31">Med utländsk bakgrund menar vi att barnet är fött utrikes eller inrikes med två utrikes födda vård- nadshavare.</SPAN></P>
<P class="p302 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft95">Flerspråkiga barn. </SPAN>Begreppet avser barn som använder och behärs- kar flera språk.</P>
<P class="p53 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft94">Förskoleenhet </SPAN>definieras i 1 kap. 3 § skollagen (2010:800) som en av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verk- samhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra samt till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon för- skolebyggnad. Utredningen använder begreppet i samma betydelse. Det bör noteras att en förskoleenhet kan bestå av en eller flera avdelningar.</P>
<P class="p56 ft64"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft93">Förskolor med svåra förutsättningar. </SPAN><SPAN class="ft12">Begreppet avser förskolor med en relativt stor andel barn med svag socioekonomisk bakgrund eller en stor andel barn med utländsk bakgrund.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Utredningens uppdrag och genomförande</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft12"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft93">Nyanlänt barn</SPAN>. Utredningen föreslår i avsnitt 8.3 en definition av begreppet nyanlänt barn. Med nyanlänt barn avser vi bl.a. ett barn som är fött utomlands och har vårdnadshavare som är födda utomlands, men som nu har uppehållstillstånd i Sverige och har vistats här med vårdnadshavarna under kortare tid än fem år. Även vissa barn som är födda i Sverige samt barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare, exempelvis s.k. ensamkommande barn, kan omfattas, se vidare avsnitt 8.3.</P>
<P class="p74 ft35"><SPAN class="ft35">2.5</SPAN><SPAN class="ft42">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p304 ft14">Kapitel 1 innehåller utredningens författningsförslag med förslag till ändringar i skollagen och skolförordningen (2011:185).</P>
<P class="p305 ft10">Betänkandet fortsätter sedan (efter detta andra kapitel) med fyra kapitel som utgör en bakgrund till våra förslag. I kapitel 3 beskriver</P>
<P class="p306 ft98"><SPAN class="ft11">vi</SPAN><SPAN class="ft97">förskolans viktiga roll i samhället och redogör för förskolans fram- växt och betydelse för barns utveckling och lärande samt för jämställd- het och kvinnors deltagande i arbetslivet. I kapitel 4 ger vi en inblick</SPAN></P>
<P class="p307 ft98"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft99">gällande rätt om förskolan. Kapitel 5 innehåller en internationell utblick där vi beskriver hur några andra </SPAN><NOBR>EU-länder</NOBR> arbetar för bättre språkutveckling i förskolan. I kapitel 6 redovisar vi statistik om barn</P>
<P class="p308 ft14"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft59">förskolan och de barn som inte deltar i förskolan. I detta kapitel återfinns också en analys av varför vissa barn inte deltar i förskolan. Kapitlet avslutas med utredningens sammanfattande slutsatser av det som framkommit i bakgrundskapitlen.</SPAN></P>
<P class="p65 ft10">Därefter övergår vi till att redovisa våra förslag och bedömningar utifrån de uppdrag som beskrivs i vårt direktiv. Kapitel 7 innehåller förslag om uppsökande verksamhet för att öka deltagandet i försko- lan. I kapitel 8 lämnar vi ytterligare förslag som syftar till att öka del- tagandet i förskolan bland barn med stora behov av språkutveckling</P>
<P class="p309 ft11"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft58">svenska. I detta kapitel föreslår vi att dessa barn ska erbjudas plats</SPAN></P>
<P class="p310 ft10"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft100">förskolan genom direktinskrivning. I kapitel 9 går vi vidare och föreslår en obligatorisk förskola för alla barn från och med höst- terminen det kalenderår då barnet fyller 5 år. Kapitel 10 innehåller förslag som syftar till att öka andelen förskollärare och utbildade barnskötare i förskolan. Vi föreslår bl.a. att karriärsteget förste för- skollärare ska införas vid förskolor med särskilt svåra förutsättningar. Kapitel 11 innehåller en kartläggning av kompetensutvecklingen i</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td60"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p26 ft36">Utredningens uppdrag och genomförande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft14">förskolan och förslag om hur personal i förskolan ska få bättre till- gång till kompetensutveckling. I kapitel 12 redovisar vi våra förslag och bedömningar när det gäller ikraftträdande och övergångsbestäm- melser.</P>
<P class="p312 ft10">Vi redogör för ekonomiska och andra konsekvenser av våra för- slag i kapitel 13. I kapitel 14 finns våra författningskommentarer. En referenslista återfinns sist i betänkandet.</P>
<P class="p231 ft14">Slutligen är våra direktiv och tilläggsdirektiv bilagda betänkandet i bilaga 1 och 2. I bilaga 3 och 4 finns två alternativa förslag till förord- ningsreglering av statsbidrag till huvudmän som inrättar karriärsteget förste förskollärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="p59dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36759x1.jpg/" id="p59img1">
</DIV>
<P class="p0 ft8">3 Förskolans viktiga roll i samhället</P>
<P class="p51 ft14">I det här kapitlet redogör utredningen för den svenska förskolans framväxt och utveckling. Vi beskriver också förskolans betydelse för barns utveckling och lärande samt förskolans betydelse för jämställd- het och kvinnors deltagande i arbetslivet.</P>
<P class="p313 ft39"><SPAN class="ft35">3.1</SPAN><SPAN class="ft101">Från barnkrubba och barnträdgård till allmän förskola</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Det ligger utanför vårt uppdrag att ingående redogöra för den svenska förskolans framväxt. Det kan dock konstateras att den svenska för- skolan har genomgått en radikal utveckling i takt med att samhället förändrats. De första ansatserna till den verksamhet som i dag är för- skolan var de <SPAN class="ft17">barnkrubbor </SPAN>som växte fram från mitten av <NOBR>1800-talet,</NOBR> där barn till fattiga yrkesarbetande mödrar gavs en basal tillsyn. Från dessa inrättningar är steget långt till dagens förskolor, vilka är en del av skolväsendet och bedriver undervisning enligt en egen läroplan.</P>
<P class="p12 ft13">Parallellt med att barnkrubbor inrättades för fattiga barn inrätt- ades en helt annan verksamhet för övriga barn: <SPAN class="ft43">barnträdgård </SPAN>eller kindergarten. Verksamheten hade sitt ursprung i Tyskland och drevs i rent pedagogiskt syfte. Barnträdgården var öppen <NOBR>tre–fyra</NOBR> timmar om dagen och drevs ofta av privatpersoner. Verksamheten var avgifts- finansierad och barnen kom främst från välbärgade familjer. Barnträd- gården skulle vara ett stöd för hemmets fostran och därför var bar- nen där endast några timmar per dag. Vissa utgångspunkter, som fort- farande gäller i modern förskolepedagogik, var t.ex. lekens avgörande betydelse för barnets utveckling och att barn måste få arbeta med olika saker, konstruera och pröva för att på det sättet lära genom egen erfarenhet.<SPAN class="ft90">1</SPAN></P>
<P class="p314 ft49"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft63">Utbildningsdepartementet (2015a).</SPAN></P>
<P class="p289 ft24">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="p60dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36760x1.jpg/" id="p60img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft13">De första stegen mot den offentligt finansierade förskola som finns i dag togs av 1938 års befolkningskommission, som i sitt delbetänk- ande <SPAN class="ft43">Barnkrubbor och sommarkolonier m.m. </SPAN>(SOU 1938:20) fastställde begreppen <SPAN class="ft43">daghem</SPAN>, som avsåg heldagsverksamhet, och <SPAN class="ft43">lekskola</SPAN>, som avsåg halvdagsverksamhet. I betänkandet lämnades även dels förslag om statsbidrag för barnomsorg, dels förslag om utbildning för före- ståndarinnor och annan personal vid småbarnsinstitutioner.<SPAN class="ft90">2 </SPAN>För- slagen kom dock inte att genomföras.<SPAN class="ft90">3 </SPAN>Frågan om barnomsorg ut- reddes på nytt av 1941 års befolkningsutredning. I delbetänkandet <SPAN class="ft43">Statsbidrag till daghem och förskolor m.m. </SPAN>(SOU 1943:9) lämnades för- slag om införande av ett statsbidragssystem enligt vilket stöd skulle lämnas för drift av daghem och lekskolor.<SPAN class="ft90">4 </SPAN>Förslagen i betänkandet resulterade i lagstiftning som infördes 1944. Daghem skulle erbjuda heldagsvistelse för barn som ännu inte nått skolåldern, medan lek- skolor skulle erbjuda halvdagsvistelse för i första hand barn i åldrarna <NOBR>4–6</NOBR> år.</P>
<P class="p316 ft10">Synen på barnomsorg i ovan nämnda betänkanden, och även i utredningar som utfördes under <NOBR>1950-talet,<SPAN class="ft102">5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft102"> </SPAN>var inte helt positiv. Det framhålls ofta att ett samhälle där mödrar förvärvsarbetar och över- låter barnens omvårdnad till daghem inte är något eftersträvansvärt, utan att det mer kan ses som en nödlösning när mödrarna av någon anledning måste söka arbete utanför hemmet. Däremot beskrivs ofta lekskolan, som syftade till att stimulera barnens utveckling och kom- plettera den fostran som barnen gavs i hemmet, i mer positiva orda- lag.<SPAN class="ft102">6 </SPAN>Tanken synes ofta ha varit att daghem främst tillgodosåg föräld- rarnas behov, medan lekskolan tillgodosåg barnens.</P>
<P class="p110 ft10">Detta synsätt förändrades under <NOBR>1960-talet,</NOBR> när kvinnor i allt högre utsträckning började arbeta utanför hemmet och behovet av barn- omsorg därmed ökade kraftigt. Genom 1968 års barnstugeutredning lades grunden för den omfattande utbyggnad av förskolan som skedde under 1970- och <NOBR>1980-talen.</NOBR> Utredningen lämnade förslag som lever kvar i dagens förskola.<SPAN class="ft102">7 </SPAN>Utredningen förordade inledningsvis att de tidigare begreppen daghem och lekskola skulle ersättas med samlings-</P>
<P class="p317 ft62"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft70">SOU 1938:20, s. 11 f.</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft70">SOU 1943:9, s. 7.</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft103">Ibid, s. 74.</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft103">Se t.ex. SOU 1951:15.</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft103">Utbildningsdepartementet (2015a), s. 18 f.</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 1972:26 och SOU 1972:27.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="p61dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36761x1.jpg/" id="p61img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p26 ft36">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">beteckningen <SPAN class="ft17">förskola</SPAN>. Det ansågs väsentligt att ett enhetligt namn skulle markera den pedagogiska helhetssyn som borde vara rikt- märke för en verksamhet som riktar sig till barn i förskoleåldrarna.<SPAN class="ft102">8 </SPAN>Utredningen lämnade också förslag om förskolans pedagogiska pro- gram<SPAN class="ft102">9 </SPAN>och arbetssätt<SPAN class="ft102">10 </SPAN>samt hur förskolelokaler skulle utformas<SPAN class="ft102">11 </SPAN>och hur förskolan skulle byggas ut i landet<SPAN class="ft102">12</SPAN>. Ett centralt förslag var att det skulle införas en allmän ettårig förskola för <NOBR>6-åringar<SPAN class="ft102">13</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p12 ft12">Barnstugeutredningens förslag ledde till lagstiftning. Genom lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet, som trädde i kraft den 1 juli 1975, infördes en allmän förskola för <NOBR>6-åringar</NOBR> om minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar på ett år. Lagen ersattes senare av lagen (1976:381) om barnomsorg som genomförde ytterligare förslag från Barnstuge- utredningen. Samtidigt fastslogs att barnomsorgen, som ännu till- hörde Socialdepartementets område, var en kommunal angelägenhet och att kommunerna var skyldiga att erbjuda barnomsorg. Den nya lagstiftningen, och inte minst de statsbidrag för verksamheten som in- fördes samtidigt, medförde en massiv utbyggnad av kommunala för- skolor.</P>
<P class="p15 ft10">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> skedde en rad reformer på förskoleområdet. År 1992 ändrades villkoren för statsbidrag till kommunerna för barn- omsorg i syfte att underlätta en fri etableringsrätt inom barnomsor- gen. Förändringen innebar att kommunerna i större utsträckning skulle låta enskilt bedrivna verksamheter ta del av statsbidraget.<SPAN class="ft102">14 </SPAN>En än större förändring skedde vid halvårsskiftet 1996, när ansvaret för förskoleverksamheten överfördes från Socialdepartementet och Social- styrelsen till Utbildningsdepartementet och Skolverket.<SPAN class="ft102">15 </SPAN>Förskolan kom därmed att närma sig skolväsendet och verksamheten fick en tydligare inriktning mot utbildning och lärande.</P>
<P class="p12 ft13">En bärande tanke var att förskolan skulle bidra till att förbättra barnens förutsättningar inför grundskolans första viktiga år.<SPAN class="ft90">16 </SPAN>Som en konsekvens av detta fick förskolan också en egen läroplan som trädde i kraft den 1 augusti 1998 (Lpfö98).<SPAN class="ft90">17 </SPAN>I läroplanen angavs bl.a. att för-</P>
<P class="p41 ft62"><SPAN class="ft60">8</SPAN><SPAN class="ft61">SOU 1972:26, s. 20.</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">9</SPAN><SPAN class="ft61">Ibid, s. 21 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">10</SPAN><SPAN class="ft105">Ibid, s. 152 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">11</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 1972:27, s. 151 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">12</SPAN><SPAN class="ft105">Ibid, s. 234 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">13</SPAN><SPAN class="ft105">Ibid, s. 263 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">14</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 1991/92:65, s. 4 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">15</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 1995/96:206, s. 29.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">16</SPAN><SPAN class="ft105">Utbildningsdepartementet (2015a).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">17</SPAN><SPAN class="ft63">Förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="p62dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36762x1.jpg/" id="p62img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft12">skolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och att verksam- heten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Enligt läroplanen ska förskolan erbjuda barnen en god pedagogisk verk- samhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skulle också barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas.</P>
<P class="p65 ft10">Strax innan förskolan fick sin första läroplan hade en annan reform genomförts på området. Reformen, som trädde i kraft den 1 januari 1998, innebar att förskola för <NOBR>6-åringar</NOBR> omvandlades till förskole- klass, som inledningsvis var en icke obligatorisk verksamhet.<SPAN class="ft102">18 </SPAN>Från och med höstterminen 2018 är förskoleklassen obligatorisk och om- fattas av skolplikt. Skolplikten har därmed utsträckts till 10 år.<SPAN class="ft102">19</SPAN></P>
<P class="p88 ft14">Vid halvårsskiftet 2001 utvidgades rätten till förskola genom att även barn i åldrarna <NOBR>1–5</NOBR> år vars föräldrar är arbetslösa omfattas av kommunens skyldighet att tillhandahålla plats inom förskolan. Bar- nen garanteras en minsta vistelsetid om tre timmar per dag eller 15 tim- mar per vecka.<SPAN class="ft106">20 </SPAN>Den 1 januari 2002 utvidgades rätten till förskola ytterligare till att även omfatta barn till föräldralediga, som även de garanteras en minsta vistelsetid om tre timmar per dag eller 15 tim- mar i veckan.<SPAN class="ft106">21</SPAN></P>
<P class="p320 ft13">En annan reform som haft stor betydelse för förskolan och bidra- git till en allt högre nyttjandegrad är maxtaxan, som infördes den 1 januari 2002. Den innebär att statsbidrag lämnas till kommuner som tillämpar en viss högsta avgift (maxtaxa) inom förskoleverksam- heten. För att statsbidrag ska lämnas ska avgiften per månad i förskole- verksamheten vara högst 3, 2 respektive 1 procent av hushållets av- giftsgrundande inkomst för det första, andra respektive tredje barnet i familjen. Från det fjärde barnet betalas ingen avgift.<SPAN class="ft90">22 </SPAN>Hur mycket hushållet maximalt ska betala baseras alltså på en procentsats av hus- hållets samlade inkomst upp till ett inkomsttak. Det betyder att ju mer hushållet tjänar desto högre kan avgiften bli, men bara upp till en viss inkomstnivå.</P>
<P class="p321 ft13">Som ett nästa steg i att vidga rätten till förskola infördes med ver- kan från den 1 januari 2003 allmän förskola även för 4- och <NOBR>5-åringar.</NOBR></P>
<P class="p322 ft62"><SPAN class="ft60">18</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 1997/98:6.</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">19</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2017/18:9.</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">20</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 1999/2000:129, s. 22 f.</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">21</SPAN><SPAN class="ft105">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">22</SPAN><SPAN class="ft63">Ibid, s. 26 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="p63dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36763x1.jpg/" id="p63img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p26 ft36">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">Reformen innebar att alla barn skulle erbjudas plats i förskola från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Det blev alltså en skyl- dighet för kommunerna att anordna den allmänna förskolan, men det var frivilligt för barnen att delta i verksamheten. Den allmänna för- skolan skulle omfatta minst 525 timmar om året och vara avgiftsfri.<SPAN class="ft102">23</SPAN></P>
<P class="p96 ft14">Ännu en viktig förändring i förskolan skedde med verkan från den 1 juli 2010. Vid denna tidpunkt utsträcktes den allmänna för- skolan så att barn gavs rätt till allmän förskola med minst 525 timmar redan från och med höstterminen det år de fyller tre år.</P>
<P class="p12 ft10">I och med den nu gällande skollagen (2010:800), som trädde i kraft den 1 augusti 2010, blev förskolan en skolform som ingår i skolväsen- det.<SPAN class="ft102">24 </SPAN>Förskolan blev därmed till fullo integrerad i skolväsendet.</P>
<P class="p323 ft14">Slutligen har förskolan fått en reviderad läroplan, Lpfö 18,<SPAN class="ft106">25 </SPAN>som trädde i kraft den 1 juli 2019. I den reviderade läroplanen har bl.a. förskollärarens ansvar för undervisningen förtydligats.</P>
<P class="p324 ft39"><SPAN class="ft35">3.2</SPAN><SPAN class="ft101">Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Utredningen har i uppdrag att föreslå åtgärder som kan öka deltag- andet i förskolan, särskilt när det gäller nyanlända barn, barn med annat modersmål än svenska och barn i socioekonomiskt utsatta grupper. I detta avsnitt vill vi med utgångspunkt i svensk och inter- nationell forskning om förskolans effekter redogöra för varför ett ökat deltagande i förskolan är angeläget.</P>
<P class="p15 ft12">Till övervägande del refererar vi till forskningsöversikter som bygger sina slutsatser på ett större antal studier. I flera forsknings- översikter efterfrågas mer kunskap om förskolans effekter, särskilt i en svensk kontext.<SPAN class="ft92">26 </SPAN>Utredningen delar bilden av att det skulle vara önskvärt med fler svenska studier som belyser förskolans betydelse för barns utveckling och lärande. Med det sagt anser vi att det finns en betryggande mängd forskningslitteratur för att i detta kapitel kunna dra vissa slutsatser om förskolans effekter.</P>
<P class="p325 ft62"><SPAN class="ft60">23</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 1999/2000:129, s. 18 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">24</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2009/10:165, s. 210 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">25</SPAN><SPAN class="ft105">Förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan.</SPAN></P>
<P class="p326 ft49"><SPAN class="ft60">26</SPAN><SPAN class="ft63">Björklund m.fl. (2010) och Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhälls- medicin (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="p64dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36764x1.jpg/" id="p64img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">Positiva effekter av förskola</P>
<P class="p76 ft14">Forskning visar att deltagande i förskolan har positiva effekter på barns utveckling och lärande på både kort och lång sikt. Såväl svenska som internationella studier pekar på att en förskola av hög kvalitet lägger grunden för framtida lärande och bidrar till högre resultat i skolan och senare i livet.<SPAN class="ft106">27</SPAN></P>
<P class="p110 ft12">Den internationella kunskapsmätningen Programme for Interna- tional Student Assessment (PISA) har kunnat visa att de <NOBR>15-åringar</NOBR> som har gått i förskola i genomsnitt presterar bättre än jämnåriga kamrater som inte gått i förskola. Även när hänsyn tas till andra faktorer, t.ex. socioekonomisk bakgrund, är skillnaden statistiskt signifikant i flera länder. I PISA 2015 skiljde det 35 poäng mellan de svenska <NOBR>15-åringar</NOBR> som hade deltagit i förskola två år eller mer och de som deltagit mindre än två år när hänsyn tagits till elevernas socio- ekonomiska bakgrund. Det motsvarar mer än ett års formell skol- gång. <NOBR>PISA-mätningarna</NOBR> visar att det finns ett positivt samband mellan antal år i förskola och resultaten i PISA, där fler år i förskola i genomsnitt ger högre poäng på provet.<SPAN class="ft92">28</SPAN></P>
<P class="p66 ft10">Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och sam- hällsmedicin har genomfört en systematisk översikt av vetenskaplig litteratur för att bl.a. klargöra hur barns hälsa och utveckling påver- kas av förskola. Sammantaget visar översikten att barn som har gått i förskola har bättre språkliga och matematiska färdigheter och bättre psykisk hälsa jämfört med barn som inte har gått i förskola.<SPAN class="ft102">29</SPAN></P>
<P class="p65 ft10">Liknande resultat återfinns i en studie av den svenska maxtaxe- reformen; en effekt av att fler barn började i förskolan efter maxtax- ans införande var att deras fysiska och psykiska hälsa i lågstadie- åldern förbättrades. Studien visar att de barn som gick i förskola hade färre infektioner och färre kontakter med sjukvården i lågsta- diet, men även förekomsten av psykisk ohälsa och sociala och bete- endemässiga störningar var lägre bland barn där en hög andel gått i förskola.<SPAN class="ft102">30 </SPAN>Även andra studier har funnit att barn som har deltagit i förskola har färre beteendeproblem i skolåldern, och att förekoms-</P>
<P class="p327 ft108"><SPAN class="ft60">27</SPAN><SPAN class="ft107">Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017), von Greiff (2009), Grönqvist & Niknami (2017), Havnes & Mogstad (2009), OECD (2017a), Persson (2012), Skolverket (2009a), Vandenbroeck m.fl. (2018) och Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">28</SPAN><SPAN class="ft61">OECD (2017a).</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">29</SPAN><SPAN class="ft105">Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017).</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">30</SPAN><SPAN class="ft63">van den Berg & Siflinger (2020).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="p65dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36765x1.jpg/" id="p65img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p26 ft36">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">ten av kriminalitet och drogproblem hos dessa barn är mindre under ungdomsåren.<SPAN class="ft102">31 </SPAN>I vuxen ålder har de som gått i förskola högre utbild- ningsnivå, sysselsättning och inkomst jämfört med de som inte har deltagit i förskolans verksamhet.<SPAN class="ft102">32 </SPAN>Samhällsekonomiska beräkningar visar därför att generella investeringar i förskola är samhällsekono- miskt lönsamma och att investeringar som avser barn i förskolan ger högre avkastning än investeringar som avser senare skolformer.<SPAN class="ft102">33</SPAN></P>
<P class="p12 ft12">Europeiska unionens råd, som består av ministrar från alla EU- länder, antog 2019 en rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet. Medlemsländerna rekommenderas bl.a. att förbättra tillgången till och öka investeringarna i förskola. Som skäl för detta hänvisas till forskning som pekar på att deltagande i förskola har många fördelar för såväl individen som samhället, bl.a. bättre utbildningsresultat och bättre resultat på arbetsmarknaden samt färre sociala insatser och insatser inom utbildningssystemet. Vidare framhålls att deltagande i förskoleverksamhet av god kvalitet leder till högre grundläggande kompetens och är en viktig faktor i förebyggandet av skolavhopp.<SPAN class="ft92">34</SPAN></P>
<P class="p328 ft14">Det finns en bred samsyn i forskningen om att förskolan har störst betydelse för barn med svag socioekonomisk bakgrund.<SPAN class="ft106">35 </SPAN>Det kan handla om barn som har föräldrar med låg utbildningsnivå eller låg inkomst, barn i socialt utsatta miljöer eller barn med utländsk bak- grund. Att dessa barn gynnas mest av att gå i förskola beror på att de i många fall har sämre möjligheter att utveckla sitt språk och sina sociala färdigheter i hemmet jämfört med barn från mer resursstarka hemmiljöer.</P>
<P class="p12 ft10">Hjärnan utvecklas snabbare och är som mest mottaglig för kun- skap de första åren i ett barns liv. De barn som kommer efter sina kamrater i utveckling och lärande de första levnadsåren tenderar där- för att få svårt att komma ifatt under skoltiden och senare i livet.<SPAN class="ft102">36 </SPAN>Det gör att förskolan har större potential än andra skolformer att kom- pensera för skillnader i barns uppväxtvillkor och förhindra tidiga kun- skapsklyftor som senare är svåra att överbrygga.</P>
<P class="p329 ft62"><SPAN class="ft60">31</SPAN><SPAN class="ft61">Persson (2012).</SPAN></P>
<P class="p326 ft104"><SPAN class="ft60">32</SPAN><SPAN class="ft105">Dietrichson m.fl. (2018) och Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och sam- hällsmedicin (2017).</SPAN></P>
<P class="p326 ft104"><SPAN class="ft60">33</SPAN><SPAN class="ft105">Dietrichson m.fl. (2018), Europeiska unionens råd (2019), OECD (2017a), Persson (2012) och Vandenbroeck m.fl. (2018).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">34</SPAN><SPAN class="ft61">Europeiska unionens råd (2019).</SPAN></P>
<P class="p326 ft104"><SPAN class="ft60">35</SPAN><SPAN class="ft105">Se bl.a. Bris (2019), von Greiff (2009), Grönqvist & Niknami (2017), OECD (2017a), Persson (2012), Vandenbroeck m.fl. (2018) och Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">36</SPAN><SPAN class="ft63">OECD (2017a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="p66dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36766x1.jpg/" id="p66img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">Förskolans betydelse för barns språkutveckling</P>
<P class="p90 ft10">Studier har visat att barns förutsättningar till språkutveckling kan skilja sig åt mellan olika familjer och mellan olika socioekonomiska grupper. Skillnaderna i språkanvändningen i de olika uppväxtmiljöerna finns i hur mycket föräldrarna svarar barnet, bekräftar det barnet säger och berömmer barnet men också i hur mycket föräldrarna varierar det de säger och vad de samtalar om. Hur föräldrarna talar med bar- net har således stor påverkan på barnets språkutveckling och hur det senare går för barnet i skolan.<SPAN class="ft102">37</SPAN></P>
<P class="p66 ft10">Flera studier visar att barn som har gått i förskola har bättre språk- liga färdigheter än andra barn.<SPAN class="ft102">38 </SPAN>Förskolans språkutvecklande arbets- sätt är viktigt för alla barn, oavsett om de kommer från svensktalande eller icke svensktalande familjer, men störst betydelse har det för barn som har ett annat modersmål än svenska. För en del av de barn som växer upp med två eller flera språk är förskolan den enda plats där de har möjlighet att lära sig svenska. Att förskolan förmår ge dessa barn en god språklig start är viktigt för barnens framtida lärande.<SPAN class="ft102">39</SPAN></P>
<P class="p110 ft10">Oavsett om barn är en- eller flerspråkiga så följer de samma utveck- lingsmönster. Flerspråkiga barn har inte långsammare språkutveck- ling än enspråkiga barn, däremot distribueras deras ordförråd över mer än ett språk, vilket innebär att de ofta utvecklar olika ordförråd på sina olika språk. Forskning har visat att det sammanlagda ordförrådet hos flerspråkiga barn är jämförbart med ordförrådet hos jämnåriga enspråkiga barn med motsvarande socioekonomisk bakgrund. Det förutsätter emellertid att barnet har en typisk språkutveckling och kon- tinuerligt exponeras för både svenska och sitt modersmål.<SPAN class="ft102">40</SPAN></P>
<P class="p110 ft13">När ett flerspråkigt barn får möjlighet att använda och utveckla sitt modersmål i förskolan stärker det såväl barnets identitet som barnets kognitiva, sociala och språkliga utveckling. Förskolans språk- utvecklande arbetssätt bör därför omfatta både andraspråket svenska och modersmålet.<SPAN class="ft90">41 </SPAN>I detta arbete har föräldrar till barn med ett annat</P>
<P class="p330 ft62"><SPAN class="ft60">37</SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">www.rikshandboken-bhv.se/,</SPAN></NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-15.</NOBR></P>
<P class="p331 ft104"><SPAN class="ft60">38</SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">Björk-Willén</SPAN></NOBR> m.fl. (2018) och Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och sam- hällsmedicin (2017).</P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">39</SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">Björk-Willén</SPAN></NOBR> m.fl. (2018).</P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">40</SPAN><SPAN class="ft105">Axelsson (2019), Puskás & </SPAN><NOBR>Björk-Willén</NOBR> (2017), <NOBR>www.rikshandboken-bhv.se/,</NOBR></P>
<P class="p318 ft104">hämtat <NOBR>2020-04-15.</NOBR></P>
<P class="p332 ft49"><SPAN class="ft60">41</SPAN><SPAN class="ft48">Axelsson (2019), Puskás & </SPAN><NOBR>Björk-Willén</NOBR> (2017), <NOBR>www.rikshandboken-bhv.se/,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="p67dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36767x1.jpg/" id="p67img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p26 ft36">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft11">modersmål än svenska en viktig roll, vilket vi återkommer till längre fram i kapitlet.</P>
<P class="p334 ft10">Att barn vistas regelbundet i förskolan utan hög frånvaro eller längre uppehåll har också stor betydelse i sammanhanget. Flera studier pekar på att det finns ett positivt samband mellan barns dagliga när- varo i förskolan och deras lärande och språkliga utveckling.<SPAN class="ft102">42 </SPAN>Andra studier har funnit att det även finns en stark koppling mellan ålder vid förskolestart och barnets kognitiva och språkliga utveckling, vilket visar på betydelsen av att barn tidigt deltar i förskolans verksamhet.<SPAN class="ft102">43</SPAN></P>
<P class="p70 ft19">Vikten av föräldrasamverkan</P>
<P class="p101 ft10">Flera studier pekar på att en god samverkan mellan förskolepersonal och vårdnadshavare är grundläggande för barns möjlighet att utveck- las optimalt i förskolan, såväl socialt som språkligt.<SPAN class="ft102">44 </SPAN>Föräldrars, och i synnerhet mammors, involvering och engagemang i förskolan bidrar positivt till barnets utveckling.<SPAN class="ft102">45 </SPAN>För nyanlända familjer är samver- kan mellan förskolepersonal och föräldrar en avgörande faktor för barnets integration i förskolan. Det framkommer dock i studier att det ofta förekommer bristande kommunikation mellan förskoleper- sonal och vårdnadshavare till nyanlända barn. Detta kan underlättas av att förskolan utvecklar ett interkulturellt förhållningssätt och att familjens erfarenheter och engagemang tas tillvara. Flerspråkig per- sonal kan utgöra en viktig resurs i detta arbete.<SPAN class="ft102">46</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Vikten av ett nära samarbete mellan förskolan och nyanlända föräld- rar illustreras väl i en artikel i Skolverkets material om flerspråkighet i förskolan:</P>
<P class="p335 ft3">För det nyanlända barnet med ett annat modersmål än svenska som t.ex. börjar i förskolan vid ett års ålder innebär språkutvecklingen att barnet under sitt första år levt i en hemmiljö som använder ett visst språk. Vid förskolestarten byter barnet miljö till en annan omgivning där man talar ett annat språk och kanske förmedlar en världsbild som är väsensskild från hemmets. Med tanke på den intensiva språkutvecklingsperioden mellan 18 och 36 månaders ålder betyder det att detta barn sannolikt möter svenskan innan det har börjat producera sitt modersmål vilket,</P>
<P class="p38 ft62"><SPAN class="ft60">42</SPAN><SPAN class="ft61">Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">43</SPAN><SPAN class="ft61">Vandenbroeck m.fl. (2018).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">44</SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">Björk-Willén</SPAN></NOBR> m.fl. (2018) och Vetenskapsrådet (2015).</P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">45</SPAN><SPAN class="ft105">Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">46</SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">Björk-Willén</SPAN></NOBR> m.fl. (2018).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="p68dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36768x1.jpg/" id="p68img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft3">tillsammans med den tidsrymd per vecka som barnet tillbringar i försko- lan, kan innebära en risk för modersmålets fortsatta utveckling. Genom ett nära samarbete mellan förskolan och barnets vårdnadshavare kan detta miljöskifte överbryggas och underlättas för barnet.<SPAN class="ft47">47</SPAN></P>
<P class="p74 ft35"><SPAN class="ft35">3.3</SPAN><SPAN class="ft42">Hög och likvärdig kvalitet i förskolan är avgörande</SPAN></P>
<P class="p337 ft14">Vi har i detta kapitel kunnat konstatera att det kan finnas många för- delar med att barn går i förskola, såväl för samhället som för den en- skilda individen. Vi har redogjort för effekter som bl.a. språklig ut- veckling, bättre kunskapsresultat och ett minskat behov av sociala insatser. De positiva effekterna av förskola förutsätter emellertid att alla barn har likvärdiga förutsättningar att gå i förskola och att verk- samheten är av hög och likvärdig kvalitet. Förskola av låg kvalitet kan tvärtom ha negativa effekter för barnen. Stora kvalitetsskillnader mellan förskolor riskerar att förstärka skillnader i barns förutsätt- ningar, i stället för att minska dem.<SPAN class="ft106">48 </SPAN>Mot den bakgrunden är det vik- tigt att klargöra vad kvalitet och likvärdighet i förskolan innebär samt vilka faktorer som är betydelsefulla för att stärka förskolans kvalitet och likvärdighet.</P>
<P class="p338 ft19">Faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan</P>
<P class="p339 ft14">Ofta delas indikatorer på förskolans kvalitet upp i processkvalitet och strukturkvalitet.<SPAN class="ft106">49</SPAN></P>
<P class="p340 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">Processkvalitet handlar om innehållet i den inre pedagogiska verk- samheten, personalens pedagogiska förhållningssätt och samspe- let mellan barn och personal.</SPAN></P>
<P class="p341 ft13"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft109">Strukturkvalitet handlar om den organisation och de resurser som finns i förskolan, t.ex. förskolepersonalens utbildningsnivå, kom- petensutveckling, personaltäthet och barngruppernas storlek.</SPAN></P>
<P class="p342 ft13">I Vetenskapsrådets forskningsöversikt dras slutsatsen att hög kvali- tet i de pedagogiska relationerna mellan barn och personal är det vik- tigaste för barns utveckling och lärande. Det är i mötet med barnet</P>
<P class="p343 ft62"><SPAN class="ft60">47</SPAN><SPAN class="ft61">Axelsson (2019).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">48</SPAN><SPAN class="ft61">Europeiska unionens råd (2019), OECD (2017a) och Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p344 ft49"><SPAN class="ft60">49</SPAN><SPAN class="ft48">Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017) och Veten- skapsrådet (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="p69dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36769x1.jpg/" id="p69img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p26 ft36">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft14">och i interaktionen mellan förskolepersonal och barn som kvaliteten avgörs. Interaktion som kännetecknas av känslighet, lyhördhet, dia- log och samspel har stor positiv påverkan på barns språkliga, kogni- tiva och sociala utveckling.<SPAN class="ft106">50</SPAN></P>
<P class="p202 ft13">De omgivande strukturella faktorerna påverkar möjligheten att nå en god processkvalitet och måste därför ses som förutsättningar för att öka kvaliteten i verksamheten. Nedan redogörs för de strukturella faktorer som forskningen lyfter fram som särskilt viktiga.</P>
<P class="p4 ft15">Förskolepersonalens utbildning och kompetens</P>
<P class="p81 ft10">Det finns en bred samsyn i forskningen om att förskolepersonalens utbildning och kompetens har avgörande betydelse för barns utveck- ling och lärande.<SPAN class="ft102">51 </SPAN>Studier har t.ex. funnit ett positivt samband mellan andelen pedagogiskt utbildad personal i förskolan och barns kogni- tiva och språkliga utveckling när de slutar grundskolan.<SPAN class="ft102">52 </SPAN>Detta bekräf- tas även i Skolinspektionens stora kvalitetsgranskning av förskolan där en slutsats är att förskolepersonalens utbildningsnivå, kunskap om uppdraget och förhållningssätt och engagemang i arbetet har stor betydelse för den pedagogiska kvaliteten.<SPAN class="ft102">53</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">En förutsättning för att förskolepersonalen ska kunna utveckla sin pedagogiska medvetenhet och förståelsen för sitt uppdrag, och där- med öka den pedagogiska kvaliteten, är att personalen ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. En av de refererade studierna i Vetenskapsrådets forskningsöversikt fann att det stöd som gavs den professionella kompetensutvecklingen av personalen var en av de viktigaste indikatorerna för hur förberedda barnen var inför skol- start.<SPAN class="ft106">54</SPAN></P>
<P class="p12 ft13">I detta sammanhang är det även viktigt att nämna betydelsen av att förskolans personal har god kunskap om språkutvecklande arbets- sätt och hur de kan stötta de flerspråkiga barnens andraspråksutveck- ling. Det är mödosamt och tidskrävande för ett barn att lära sig ett eller flera språk och det kräver ett språkligt samspel med både barn</P>
<P class="p345 ft62"><SPAN class="ft60">50</SPAN><SPAN class="ft61">Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p326 ft104"><SPAN class="ft60">51</SPAN><SPAN class="ft105">Se bl.a. Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017), von Greiff (2009), Persson (2012) och Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">52</SPAN><SPAN class="ft61">Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">53</SPAN><SPAN class="ft105">Skolinspektionen (2018).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">54</SPAN><SPAN class="ft63">Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="p70dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36770x1.jpg/" id="p70img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p16 ft14">och vuxna. En aktivt språkande förskolepersonal med kunskaper om barns flerspråkiga utveckling är en förutsättning för en hög kvalitet i det språkutvecklande arbetet.<SPAN class="ft106">55</SPAN></P>
<P class="p192 ft15">Personaltäthet och barngruppernas storlek</P>
<P class="p346 ft10">När det gäller betydelsen av personaltäthet och barngruppernas stor- lek för den pedagogiska kvaliteten finns det till viss del motstridiga resultat i forskningen. Den sammantagna bilden är emellertid att en god personaltäthet och mindre barngrupper har en positiv inverkan på kvaliteten, men att detta har störst betydelse för de yngsta barnen och för barn med svag socioekonomisk bakgrund. Vidare kan kon- stateras att effekten också påverkas av andra faktorer, t.ex. persona- lens utbildningsnivå och kompetens, barngruppernas sammansättning samt lokalernas storlek och beskaffenhet.<SPAN class="ft102">56</SPAN></P>
<P class="p231 ft13">En citerad studie i Vetenskapsrådets forskningsöversikt visar att ökad personaltäthet inte är det som ger störst effekt för verksam- hetens kvalitet. Enligt studien ger det mer effekt att satsa på hög- skoleutbildad personal och fortbildning av existerande personal.<SPAN class="ft90">57</SPAN></P>
<P class="p4 ft15">Personalomsättning och lön</P>
<P class="p346 ft10">Betydelsen av personalomsättning och förskolepersonalens löner har sällan varit föremål för forskning, men det finns några studier som visar att personalomsättning har betydelse för kvaliteten i förskole- verksamheten. En låg personalomsättning är särskilt viktig för de yngsta barnen som har större behov av nära relationer och en konti- nuitet i sina relationer, men låg personalomsättning är också viktig för arbetslagets möjlighet att utveckla sitt arbete.</P>
<P class="p347 ft14">Det finns också forskning som pekar på ett samband mellan hög personalomsättning och låga löner, medan andra studier finner att det sambandet är svagt. Det är sannolikt så att hög personalomsätt- ning beror på såväl organisationsklimat, trivsel och arbetsförhållan- den som lön.<SPAN class="ft106">58</SPAN></P>
<P class="p348 ft62"><SPAN class="ft60">55</SPAN><SPAN class="ft61">Puskás & </SPAN><NOBR>Björk-Willén</NOBR> (2017).</P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">56</SPAN><SPAN class="ft61">Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">57</SPAN><SPAN class="ft105">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">58</SPAN><SPAN class="ft63">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="p71dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36771x1.jpg/" id="p71img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p26 ft36">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft15">Flerspråkig personal</P>
<P class="p349 ft10">Förskolepersonal med olika språklig bakgrund kan höja kvaliteten i undervisningen, eftersom det möjliggör för flerspråkiga barn att få tillgång till personal som talar samma språk som de själva. Som vi har redogjort för tidigare kan möjligheten att använda modersmålet och andraspråket svenska samtidigt påverka barnets språkutveckling på ett positivt sätt. Det förutsätter dock att barn och personal matchas utifrån sina språkkunskaper, vilket i praktiken kan vara mycket svårt.</P>
<P class="p12 ft10">Språklig utveckling kan heller inte frigöras från ett innehåll. För att förskolepersonalen ska ha möjlighet att stimulera barnens språk- liga och begreppsliga förmåga krävs såväl kunskaper om det ämne som undervisningen handlar om som pedagogisk medvetenhet. För- skolepersonalens språkliga bakgrund måste således ställas i relation till deras utbildning och kompetens.<SPAN class="ft102">59 </SPAN>Samtidigt är det enligt utred- ningen naturligtvis av avgörande betydelse att personalen behärskar det svenska språket väl, vilket också har styrkts vid de kontakter utredningen haft med olika kommuner.</P>
<P class="p70 ft19">Indikatorer på en likvärdig förskola</P>
<P class="p81 ft12">Vi har konstaterat att förskolan har stor potential att tidigt minska skillnader i barns förutsättningar. Men för att det ska vara möjligt behöver förskolan ha hög och <SPAN class="ft64">likvärdig </SPAN>kvalitet. En likvärdig för- skola innebär inte att alla barn ska erbjudas en likadan förskoleverk- samhet, utan det får finnas skillnader i och inom förskolornas orga- nisation som kompenserar för både individers och gruppers skilda utmaningar och behov. De områden som forskning definierar som mest betydelsefulla för att säkerställa en likvärdig förskola handlar om personalens kompetens, personalens arbetssituation samt verk- samhetens tillgänglighet.<SPAN class="ft92">60</SPAN></P>
<P class="p15 ft12">Eftersom förskolepersonalens utbildning och kompetens är den viktigaste faktorn för kvalitet i förskolan är <SPAN class="ft64">skillnaderna </SPAN>i persona- lens utbildningsnivå den viktigaste indikatorn för likvärdighet. Det innebär att andelen förskollärare och fördelningen av förskollärare i förhållande till barnens socioekonomiska förutsättningar kan illu-</P>
<P class="p139 ft62"><SPAN class="ft60">59</SPAN><SPAN class="ft61">Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">60</SPAN><SPAN class="ft63">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="p72dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36772x1.jpg/" id="p72img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">strera hur likvärdig förskolan är, såväl nationellt som lokalt i kom- munerna eller i upptagningsområdet.<SPAN class="ft46">61</SPAN></P>
<P class="p350 ft10">Skillnader i förskolepersonalens arbetsvillkor är också av bety- delse om man vill studera förskolans likvärdighet. För att förskolan ska klara av sitt kompensatoriska uppdrag bör personalen i förskolor med en stor andel barn med svag socioekonomisk bakgrund ha bättre förutsättningar. Det betyder att faktorer som personaltäthet, barn- gruppernas storlek, planeringstid, lön och den fysiska miljön bör vara bättre i förskolor med större socioekonomiska utmaningar.<SPAN class="ft102">62</SPAN></P>
<P class="p110 ft10">För att förskolan ska kunna bidra till likvärdighet behöver den också vara tillgänglig för alla barn. Tillgänglighet handlar om att det ska finnas förskolor på rimligt avstånd från hemmet men också om att vårdnadshavare får tillräcklig information och kunskap om för- skolan. Det pekar på betydelsen av uppsökande verksamhet, särskilt när det gäller nyanlända vårdnadshavare och vårdnadshavare med ut- ländsk bakgrund. Forskningen pekar på att uppsökande verksamhet är det mest effektiva sättet att informera om förskoleverksamheten så att vårdnadshavare kan göra ett informerat val.<SPAN class="ft102">63</SPAN></P>
<P class="p351 ft111"><SPAN class="ft35">3.4</SPAN><SPAN class="ft110">Förskolans betydelse för jämställdhet och för kvinnors deltagande i arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p90 ft13">I det här avsnittet redogör vi för arbetskraftsdeltagandet och syssel- sättningsgraden i olika grupper, samt för förskolans betydelse för jäm- ställdhet och vårdnadshavarnas möjlighet att arbeta när barnen är små.</P>
<P class="p83 ft19">Kvinnor har lägre arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad</P>
<P class="p77 ft10">Kvinnor har i genomsnitt ett lägre arbetskraftsdeltagande än män. Att delta i arbetskraften innebär att en person arbetar eller söker arbete. Om en person inte deltar i arbetskraften kan det bero på t.ex. heltidsstudier, hemarbete, pension eller långtidssjukskrivning. Att vara arbetslös och ingå i arbetskraften betyder alltså att personen står närmare ett arbete än om personen helt står utanför arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet i Sverige är särskilt lågt bland utrikes födda</P>
<P class="p352 ft62"><SPAN class="ft60">61</SPAN><SPAN class="ft61">Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">62</SPAN><SPAN class="ft61">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">63</SPAN><SPAN class="ft63">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="p73dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36773x1.jpg/" id="p73img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p26 ft36">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft14">kvinnor; 75 procent jämfört med 87,5 procent bland utrikes födda män och 88 procent bland inrikes födda kvinnor i åldersgruppen 20– 64 år.<SPAN class="ft106">64 </SPAN>Internationellt sett är andelen utrikes födda kvinnor som står utanför arbetskraften emellertid låg i Sverige.<SPAN class="ft106">65</SPAN></P>
<P class="p19 ft112">Figur 3.1 Andel sysselsatta i befolkningen i åldrarna <NOBR>20–64</NOBR> år (procent)</P>
<P class="p353 ft113">100</P>
<P class="p354 ft113">90</P>
<P class="p355 ft113">80</P>
<P class="p355 ft113">70</P>
<P class="p355 ft113">60</P>
<P class="p354 ft113">50</P>
<P class="p355 ft113">40</P>
<P class="p355 ft113">30</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p26 ft113">Inrikes födda</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p26 ft113">Utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p26 ft114">Totalt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft113"><INGENBILD zsrc="H8B36773xi2.jpg/" id="p73inl_img1"> Kvinnor <INGENBILD zsrc="H8B36773xi3.jpg/" id="p73inl_img2"> Män</P>
<P class="p357 ft49">Källa: Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna, grundtabeller årsmedeltal 2019. Observera att <NOBR>Y-axeln</NOBR> är bruten.</P>
<P class="p358 ft12">Under 2019 var sysselsättningsgraden, dvs. andelen sysselsatta i be- folkningen, i genomsnitt drygt 82 procent i åldersgruppen <NOBR>20–64</NOBR> år.<SPAN class="ft92">66 </SPAN>Sverige har en hög sysselsättningsgrad i en internationell jämförelse, vilket till stor del beror på att sysselsättningsgraden bland kvinnor i Sverige är högre än i många andra länder. Sysselsättningsgraden bland inrikes födda kvinnor respektive inrikes födda män var 85 respektive 87 procent 2019. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda kvinnor och inrikes födda män var alltså drygt 2 procentenheter (se figur 3.1).</P>
<P class="p12 ft13">Utrikes födda kvinnors sysselsättning är dock väsentligt lägre än sysselsättningen bland utrikes födda män; 64 respektive 76 procent</P>
<P class="p359 ft62"><SPAN class="ft60">64</SPAN><SPAN class="ft61">Statistiska centralbyrån (2020).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">65</SPAN><SPAN class="ft61">Arbetsförmedlingen (2020).</SPAN></P>
<P class="p360 ft116"><SPAN class="ft60">66</SPAN><SPAN class="ft115">Statistiska centralbyrån (2020). Icke säsongsrensade data. Definitionen för att en person ska registreras som sysselsatt är att man har förvärvsarbetat en timme under mätveckan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="p74dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36774x1.jpg/" id="p74img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft14">2019. Det skilde alltså 12 procentenheter i sysselsättningsgrad mellan dessa båda grupper. Det gör att den totala skillnaden i sysselsättning mellan män och kvinnor i Sverige uppgår till 4 procentenheter, vilket illustreras i diagrammet ovan.<SPAN class="ft106">67</SPAN></P>
<P class="p110 ft10">För personer som har invandrat till Sverige gäller generellt att sysselsättningen ökar med tiden. Personer som har invandrat av flyk- tingskäl eller som anhöriga till flyktingar har ofta en längre väg till arbete än personer som har invandrat av andra skäl, t.ex. arbetskrafts- invandrare. Etableringen på arbetsmarknaden för kvinnor och män som har invandrat av flyktingskäl eller som anhöriga till flyktingar mäts som andelen förvärvsarbetande enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken.<SPAN class="ft102">68 </SPAN>Etableringen har succesivt förbättrats under <NOBR>2010-talet.</NOBR> Andelen förvärvsarbetande bland dem som togs emot 2011 var 60 procent 2018, vilket är en högre förvärvsgrad än för dem som togs emot 2009 och 2010 och som har vistats i Sverige under en längre tid. Av de nyanlända som togs emot i en kommun 2014 var 51 procent förvärvsarbetande efter 4 år. För dem som togs emot i en kommun <NOBR>2015–2017</NOBR> har andelen förvärvsarbetande ökat i ännu snabbare takt. Skillnaderna mellan könen är dock fortfarande betydande; de första tio åren efter ett mottagande är andelen förvärvs- arbetade män betydligt högre än andelen förvärvsarbetande kvinnor, även om skillnaderna minskar med antalet år i Sverige.<SPAN class="ft102">69</SPAN></P>
<P class="p66 ft10">I en forskningsrapport från 2020 har man studerat hur det har gått för flykting- och anhöriginvandrare som kommit till Sverige och som bosatt sig i en kommun under perioden <NOBR>2006–2016.</NOBR> Skillnaderna mellan kvinnor och män visar sig redan under tiden i etableringspro- grammet. Betydligt fler män tar del av de aktiviteter som visat sig innebära högre sannolikhet att få ett jobb, såsom arbetsmarknads- utbildning, praktik eller subventionerad anställning. Kvinnor deltar i stället i högre utsträckning i t.ex. hälsofrämjande och sociala akti- viteter. Kvinnor senarelägger också ofta sitt deltagande i etablerings- programmet, främst beroende på föräldraledighet.<SPAN class="ft102">70</SPAN></P>
<P class="p83 ft62"><SPAN class="ft60">67</SPAN><SPAN class="ft61">Statistiska centralbyrån (2020).</SPAN></P>
<P class="p361 ft118"><SPAN class="ft60">68</SPAN><SPAN class="ft117">För att klassificeras som förvärvsarbetande ska personen bl.a. ha haft en löneinkomst som överstiger ett skattat gränsbelopp eller bedriva aktiv näringsverksamhet. Arbetskraftsundersök- ningarna (AKU) och den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) skiljer sig åt på ett flertal sätt, varför sysselsättningsnivåerna inte är jämförbara.</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">69</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2020/21:1, utgiftsområde 13, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">70</SPAN><SPAN class="ft63">Andersson Joona (2020).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="p75dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36775x1.jpg/" id="p75img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p26 ft36">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Faktorer som påverkar etableringen på arbetsmarknaden</P>
<P class="p101 ft10">Det finns flera faktorer som påverkar möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden, och en faktor som utgör ett betydande hinder för etablering är låg utbildningsnivå.<SPAN class="ft102">71 </SPAN>I Sverige finns ett tydligt samband mellan sysselsättningsgrad och utbildningsnivå. I åldersgruppen 15– 74 år var i genomsnitt 36 procent med förgymnasial utbildning syssel- satta 2019. Motsvarande andelar för personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning var 71 procent respektive 79 procent. Sys- selsättningsgraden för personer med förgymnasial utbildning ligger därtill på samma nivå oberoende av om de är inrikes eller utrikes födda.<SPAN class="ft102">72 </SPAN>Det kan alltså konstateras att personer med låg utbildningsnivå har betydligt svårare att få ett arbete på den svenska arbetsmarknaden.</P>
<P class="p15 ft10">Att det ställs höga krav på utbildning och språkkunskaper på den svenska arbetsmarknaden utgör särskilt ett hinder för utrikes födda kvinnor, eftersom de generellt sett har lägre utbildningsnivå än ut- rikes födda män samt inrikes födda kvinnor och män. Kvinnodomi- nerade bristyrken har även generellt sett högre utbildningskrav än mansdominerade bristyrken, vilket gör att män med kortare utbild- ning har lättare att hitta ett arbete och därmed också har högre sys- selsättningsgrad än kvinnor med motsvarande utbildning.<SPAN class="ft102">73</SPAN></P>
<P class="p12 ft14">En annan faktor som ofta lyfts fram som förklaring till kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande är att kvinnor i högre utsträckning än män ansvarar för det obetalda hemarbetet samt omsorgen om bar- nen.<SPAN class="ft106">74 </SPAN>Det är även en bidragande orsak till att en hög andel kvinnor i Sverige arbetar deltid under småbarnsåren.</P>
<P class="p12 ft14">Vid sidan av en låg utbildningsnivå bedöms kvinnors omsorgs- ansvar vara en viktig förklaring till i synnerhet utrikes födda kvin- nors låga arbetskraftsdeltagande. <SPAN class="ft37">Utredningen om ökat arbetskrafts- deltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvand- rare </SPAN>hänvisar till ett antal studier som visar att kulturellt ursprung påverkar inställningen till att arbeta när barnen är små.<SPAN class="ft106">75 </SPAN>Samtidigt beskrivs den förskjutning av normer som skett i de nordiska länderna under senare år enligt följande.</P>
<P class="p362 ft62"><SPAN class="ft60">71</SPAN><SPAN class="ft61">Arbetsförmedlingen (2020) och SOU 2012:69.</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">72</SPAN><SPAN class="ft61">Statistiska centralbyrån (2020).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">73</SPAN><SPAN class="ft105">Arbetsförmedlingen (2020).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">74</SPAN><SPAN class="ft105">Arbetsförmedlingen (2020), OECD (2017b) och SOU 2012:69.</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">75</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2012:69, s. 196 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="p76dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36776x1.jpg/" id="p76img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft3">I de nordiska länderna har det skett en snabb utveckling i synen på kvin- nans roll i samhället, vilken också har understötts av förändringar av de offentliga systemen – särbeskattningen, en välutvecklad och subventio- nerad förskola och en generös föräldraförsäkring. Så sent som på 1970- talet var ännu majoriteten av svenska kvinnor hemma och detta betrak- tades som normen i samhället. År 1977 menade sju av tio norska kvin- nor att småbarnsmammor inte bör förvärvsarbeta […] Trettio år senare, 2009, ger en av tio det svaret.<SPAN class="ft47">76</SPAN></P>
<P class="p363 ft10">Många av dem som har kommit som flyktingar till Sverige under senare år kommer från länder där kvinnor deltar på arbetsmarknaden i lägre utsträckning än män, och de behöver på kort tid genomgå den normförskjutning som de nordiska länderna har genomgått under 30 år. Vidare finns det många andra utmaningar när någon anländer till ett land som flykting eller anhöriginvandrare, vilka påverkar möj- ligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Det kan handla om t.ex. språkhinder, fysiska eller psykiska hälsoproblem, svaga sociala nät- verk eller svårigheter att validera kompetens och yrkeserfarenhet från andra länder.<SPAN class="ft102">77</SPAN></P>
<P class="p63 ft15">Konsekvenser av ett lågt arbetskraftsdeltagande</P>
<P class="p337 ft13">Ett lågt arbetskraftsdeltagande får konsekvenser såväl för individer som för samhällsekonomin i stort. För individen innebär en svag för- ankring på arbetsmarknaden ofta en ekonomisk utsatthet, som riskerar att bli bestående eftersom pensionen baseras på individens livsin- komst.<SPAN class="ft90">78 </SPAN>För utrikes födda medför en svag förankring på arbetsmark- naden försämrade möjligheter till integration, vilket också inverkar negativt på barnens förutsättningar för integration. Forskning visar att utrikes födda mammors sysselsättning har stor inverkan på bar- nens framtida möjligheter på arbetsmarknaden, och att det samban- det är särskilt starkt när det gäller deras döttrar.<SPAN class="ft90">79 </SPAN>Insatser som syftar till att öka utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering kan således bidra till att öka förutsättningarna till arbete och egen för- sörjning även för nästa generation kvinnor. I det här sammanhanget har barns deltagande i förskolan stor betydelse, vilket vi redogör för nedan.</P>
<P class="p352 ft62"><SPAN class="ft60">76</SPAN><SPAN class="ft61">SOU 2012:69, s. 196 ff.</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">77</SPAN><SPAN class="ft61">Arbetsförmedlingen (2020).</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">78</SPAN><SPAN class="ft105">Riksrevisionen (2018).</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">79</SPAN><SPAN class="ft63">OECD (2017c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="p77dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36777x1.jpg/" id="p77img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td62"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p26 ft36">Förskolans viktiga roll i samhället</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft119">Tillgång till förskola gör det möjligt för vårdnadshavare att arbeta och studera när barnen är små</P>
<P class="p80 ft14">Tillgången till förskola är avgörande för både jämställdheten, arbets- kraftsdeltagandet och sysselsättningen, eftersom det möjliggör för både mammor och pappor att arbeta när barnen är små. I Sverige är utbyggnaden av barnomsorgen en av de reformer som tydligast har bidragit till dagens internationellt sett höga arbetskraftsdeltagande bland såväl kvinnor som män.</P>
<P class="p15 ft12">Forskning om sambandet mellan tillgång till förskola och föräld- rars sysselsättning har främst fokuserat på mammor, eftersom det i många familjer är kvinnan som tar störst ansvar för omsorgen om barnen. En utvärdering av ett försök med avgiftsfri förskola i områ- den med en stor andel utrikes födda i Oslo visar t.ex. att barns del- tagande i förskola hade en positiv effekt på i synnerhet mammornas sysselsättning.<SPAN class="ft92">80 </SPAN>Studier visar också att sannolikheten är stor att mam- morna arbetar deltid eller helt lämnar arbetskraften om det inte finns god tillgång till förskola.<SPAN class="ft92">81</SPAN></P>
<P class="p12 ft17"><SPAN class="ft10">I propositionen </SPAN>Maxtaxa och allmän förskola m.m. <SPAN class="ft10">hänvisas till tidigare studier som visar att offentligt tillhandahållen barnomsorg är samhällsekonomiskt lönsam eftersom den gör att föräldrar kan för- värvsarbeta och bidra till produktionen. I propositionen föreslås bl.a. att barn vars föräldrar är arbetslösa ska ha rätt till plats i förskola. Det främsta skälet var barnens eget behov av förskoleverksamhet, men regeringen motiverar även förslaget med att det stärker föräldrars möjlighet att söka arbete på ett effektivt sätt.</SPAN><SPAN class="ft102">82 </SPAN><SPAN class="ft10">En rapport om den svenska maxtaxereformen visar att tillgång till barnomsorg ökade san- nolikheten för arbetslösa kvinnor att få ett arbete. Störst effekt hade reformen för kvinnor med förgymnasial utbildning eller universitets- utbildning samt för kvinnor med två barn. För män fick reformen däremot ingen effekt, vilket i utvärderingen förklaras med att mam- mor ofta har huvudansvaret för barnen.</SPAN><SPAN class="ft102">83</SPAN></P>
<P class="p365 ft62"><SPAN class="ft60">80</SPAN><SPAN class="ft61">Drange (2018).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">81</SPAN><SPAN class="ft61">Vandenbroeck m.fl. (2018).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">82</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 1999/2000:129, s. 23 f.</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">83</SPAN><SPAN class="ft63">Vikman (2010).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
</DIV>
<DIV id="page_79">
<P class="p0 ft8">4 Gällande rätt</P>
<P class="p51 ft14">I det här kapitlet redovisas gällande bestämmelser om förskolan som är av intresse för vårt arbete. Om inte annat anges finns bestämmel- serna i skollagen (2010:800). Vi redogör även för relevanta bestäm- melser om diskriminering och likabehandling.</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">4.1</SPAN><SPAN class="ft42">Allmänna bestämmelser om förskolan</SPAN></P>
<P class="p366 ft11">I detta avsnitt beskriver vi översiktligt de bestämmelser i skollagen som reglerar hur förskolan är uppbyggd.</P>
<P class="p92 ft19">Huvudmannaskap</P>
<P class="p81 ft10">Kommuner är huvudmän för förskolan (2 kap. 2 §). Vidare får enskilda efter ansökan godkännas som huvudmän för fristående förskola. För att sådant godkännande ska lämnas krävs bl.a. att den enskilda genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och i övrigt har förutsätt- ningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilda i övrigt bedöms lämplig (2 kap. 5 §). Den kom- mun där den enskilda vill bedriva förskola prövar om den enskilda ska godkännas som huvudman (2 kap. 7 § andra stycket). Kommunens beslut om godkännande kan överklagas till allmän förvaltningsdom- stol (28 kap. 5 §).</P>
<P class="p114 ft10">En kommun kan genom ett avtal om samverkan överlämna an- svaret för kommunens uppgifter enligt skollagen på ett visst område till en annan kommun, en region eller staten. Ett sådant avtal innebär att den som tar över ansvaret också tar över huvudmannaskapet för uppgifterna (23 kap. 21 §). När det gäller uppgifter inom förskolan</P>
<P class="p367 ft24">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">får en kommun sluta avtal om sådan samverkan med staten som huvudman för sameskolan (23 kap. 24 §).</P>
<P class="p368 ft14">Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar (2 kap. 8 §).</P>
<P class="p63 ft19">Fristående förskola</P>
<P class="p98 ft10">Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbju- das förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. Om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet ska ur- valet göras på de grunder som den kommun där förskoleenheten är belägen godkänner (8 kap. 18 § första stycket och 19 §).</P>
<P class="p65 ft13">Barnets hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid den fristående förskoleenheten. Bidraget består av ett grund- belopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska bestäm- mas på samma grunder som kommunen tillämpar när den fördelar resurser till sina egna förskolor. Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn om det leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommu- nen (8 kap. <NOBR>20–23</NOBR> §§). Huvudmannen för en fristående förskola be- höver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt ett barn, om hem- kommunen har beslutat att inte lämna bidrag för barnet (8 kap. 18 § andra stycket).</P>
<P class="p369 ft19">Syftet med förskolan</P>
<P class="p370 ft14">Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov, och den ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap samt förbereda barnen för fortsatt utbildning (8 kap. 2 §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td66"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p26 ft36">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Förskolans innehåll</P>
<P class="p101 ft10">Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig samman- sättning och storlek samt att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i be- hov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Vidare ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (8 kap. <NOBR>8–10</NOBR> §§).</P>
<P class="p15 ft10">Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnads- havare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om bar- nets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet (8 kap. 11 §).</P>
<P class="p192 ft19">Erbjudande om förskola</P>
<P class="p81 ft13">Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i någon utbild- ning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger (8 kap. 3 §). Barn ska från och med 1 års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (8 kap. 5 §). Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighets- lagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med 1 års ålder erbjudas förskola under minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan (8 kap. 6 §). Barn ska även i andra fall erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola (8 kap. 7 §).</P>
<P class="p371 ft14">Från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år ska förskola erbjudas barnet under minst 525 timmar om året (8 kap. 4 §). Detta betecknas som allmän förskola.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">Hemkommunens ansvar</P>
<P class="p370 ft14">Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. Hemkommunen får fullgöra sina skyl- digheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristå- ende förskola. Om det finns särskilda skäl får hemkommunen kom- ma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för (8 kap. 12 §). Med hemkommun avses den kommun där barnet är folkbok- fört (se 29 kap. 6 §).</P>
<P class="p110 ft10">Hemkommunen ska erbjuda ett barn förskola inom 4 månader från det att barnets vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skynd- samt erbjudas förskola. Barnet ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Kommunen ska också ta skälig hänsyn till vårdnadshavares önskemål (8 kap. 14 och 15 §§).</P>
<P class="p99 ft14">Om en hemkommun ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kom- munen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Vårdnadshavare som ansöker om förskoleplats för sitt barn ska tillfrågas om de önskar plats i sådan förskola (8 kap. 12 a §).</P>
<P class="p110 ft10">Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den andra kom- munens förskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun. Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun (8 kap. 13 §).</P>
<P class="p63 ft19">Avgifter</P>
<P class="p77 ft10">En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar. Avgiften ska vara skälig. Från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år får avgiften avse bara den del av verksamheten som över- stiger 525 timmar om året. Den allmänna förskolan som erbjuds barn</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="p83dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36783x1.jpg/" id="p83img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td66"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p26 ft36">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft12">från 3 års ålder är därmed avgiftsfri. För barn som av fysiska, psy- kiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola (jfr 8 kap. 7 §) får avgift endast tas ut för den del av verksam- heten som överstiger 15 timmar i veckan (8 kap. 16 §).</P>
<P class="p12 ft10">Även fristående förskolor får ta ut avgift för plats i förskola. Av- gifterna får inte vara oskäligt höga. Även i fristående förskolor ska den allmänna förskolan från 3 års ålder vara avgiftsfri, och för barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveck- ling i form av förskola (jfr 8 kap. 7 §) får avgift endast tas ut för den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan (8 kap. 20 §).</P>
<P class="p12 ft12">När det gäller avgifter inom förskolan kan kommunerna få stats- bidrag om en viss högsta avgift (maxtaxa) tillämpas för plats i förskola. Statsbidrag lämnas enligt bestämmelserna i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Systemet med maxtaxa innebär att i kommuner som ansluter sig till maxtaxan blir avgifterna för plats i förskola enhetliga för såväl kommunala som fristående verksamheter. Den högsta av- giften (maxtaxan) ska beräknas till en viss del av hushållets inkoms- ter och är bl.a. beroende av antalet barn i hushållet<SPAN class="ft92">1</SPAN>. I dag använder alla kommuner maxtaxan.</P>
<P class="p70 ft19">Personal i förskolan</P>
<P class="p81 ft10">Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utveck- las. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten utifrån barnens olika förut- sättningar och behov. Rektorn fattar också i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar. Bara den som genom utbildning och erfarenhet har peda- gogisk insikt får anställas som rektor (2 kap. <NOBR>9–11</NOBR> §§).</P>
<P class="p202 ft38">Bara den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva sådan undervisning. En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver (2 kap. 13 och 15 §§).</P>
<P class="p372 ft49"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft63">Se 3 och 5 §§ förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="p84dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36784x1.jpg/" id="p84img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft13">Utöver förskollärare får det i undervisningen i förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas (2 kap. 14 §). Sådan annan personal är t.ex. barnskötare som genomgått barn- och fritidsprogrammet inom gymnasieskolan eller motsvarande äldre utbildning.</P>
<P class="p374 ft35"><SPAN class="ft35">4.2</SPAN><SPAN class="ft42">Förskolans läroplan</SPAN></P>
<P class="p337 ft10">Hur utbildning i förskolan ska genomföras och utbildningens när- mare innehåll regleras i förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan (Lpfö18), som trädde i kraft den 1 juli 2019. I Lpfö 18 anges följande under rubriken Kommunikation och skapande.</P>
<P class="p375 ft3">Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och in- tresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimu- lerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbild- ningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommu- nicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället be- höver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nöd- vändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinu- erlig förändring.</P>
<P class="p376 ft20">Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska där- igenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.</P>
<P class="p377 ft20">För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen främjas i det svenska teckenspråket.</P>
<P class="p376 ft20">Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.<SPAN class="ft120">2</SPAN></P>
<P class="p378 ft49"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft48">Förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan, s. 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td66"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td67"><P class="p26 ft36">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft111"><SPAN class="ft35">4.3</SPAN><SPAN class="ft110">Bestämmelser om diskriminering och likabehandling</SPAN></P>
<P class="p380 ft14">Av 2 kap. 12 § regeringsformen följer att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning.</P>
<P class="p312 ft10">I diskrimineringslagen (2008:567, DL) finns bestämmelser om för- bud mot diskriminering i samband med utbildning. Med <SPAN class="ft17">direkt diskri- minering </SPAN>avses att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med bl.a. etnisk tillhörighet (1 kap. 4 § 1 DL). Med <SPAN class="ft17">indirekt diskriminering </SPAN>avses att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett krite- rium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med bl.a. viss etnisk tillhör- ighet, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvän- diga för att uppnå syftet (1 kap. 4 § 2 DL). Med <SPAN class="ft17">etnisk tillhörighet </SPAN>avses nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (1 kap. 5 § 5 DL). Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen får inte diskriminera något barn eller någon elev som del- tar i eller söker till verksamheten (2 kap. 5 § DL).</P>
<P class="p381 ft14">DL genomför bl.a. rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oav- sett deras ras eller etniska ursprung. Enligt direktivet får det inte före- komma någon direkt eller indirekt diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung (artikel 2.1).</P>
<P class="p231 ft14">Direkt diskriminering ska anses förekomma när en person på grund av ras eller etniskt ursprung behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jäm- förbar situation (artikel 2.2 a).</P>
<P class="p312 ft10">Indirekt diskriminering ska anses förekomma när en skenbart neu- tral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfarings- sätt särskilt missgynnar personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung jämfört med andra personer, om inte bestämmelsen, krite- riet eller förfaringssättet objektivt motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta är lämpliga och nödvändiga (artikel 2.2 b).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="p86dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36786x1.jpg/" id="p86img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft10">Av <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis framgår att det inte krävs att den mindre förmånliga behandlingen eller det särskilda missgynnandet inkräktar på rättigheter eller berättigade intressen. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> har ansett att en åtgärd som innebär mindre förmånlig behandling av invånarna i en stadsdel jämfört med invånarna i andra stadsdelar ut- gör direkt diskriminering om det visar sig att åtgärden har införts eller upprätthållits av skäl som hänger samman med det etniska ursprung som är gemensamt för de flesta av invånarna i den aktuella stadsdelen.<SPAN class="ft102">3</SPAN></P>
<P class="p383 ft49"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft48">Se </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> dom den 16 juli 2015 i mål <NOBR>C-83/14</NOBR> CHEZ Razpredelenie Bulgaria AD mot Komisia za zashtita ot diskriminatsia.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="p87dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36787x1.jpg/" id="p87img1">
</DIV>
<P class="p0 ft8">5 Internationell utblick</P>
<P class="p384 ft10">Frågan om att få fler barn att delta i förskolans verksamhet och där- med ge fler barn bättre förutsättningar för språkutveckling och lär- ande är aktuell i flera länder. Inom EU har medlemsländerna antagit gemensamma mål för barns deltagande i förskolan, bl.a. för att stärka den sociala inkluderingen av barn med sämre förutsättningar och ut- veckla barns språkkunskaper.<SPAN class="ft102">1 </SPAN>Europeiska rådet, som består av minist- rar från alla <NOBR>EU-länder,</NOBR> har fastställt ett riktmärke om deltagande i förskoleverksamhet för minst 95 procent av alla barn mellan 4 års ålder och skolåldern till 2020. År 2016 deltog i genomsnitt 94,8 procent av barnen i denna åldersgrupp i förskoleverksamhet och barnomsorg i EU. Skillnaderna i deltagande är dock väsentliga mellan länder, regio- ner och socialgrupper.<SPAN class="ft102">2</SPAN></P>
<P class="p15 ft10">Europeiska rådet menar att det krävs fortsatta insatser för att se till att alla barn får tillgång till en förskola av hög kvalitet; i synnerhet gäller detta barn med sämre förutsättningar. Som skäl anges bl.a. att deltagande i förskola kan vara ett effektivt verktyg för att uppnå jäm- likhet på utbildningsområdet för barn med sämre förutsättningar, t.ex. barn med invandrarbakgrund eller flyktingbarn. Förskola kan enligt rådet bl.a. bidra till att begränsa riskfaktorer som kan utgöra hinder för flyktingbarns utbildningsmöjligheter och integration i samhället. Som riskfaktorer anges fattigdom, fysiska och emotionella stressfakto- rer, trauman och bristande språkkunskaper.<SPAN class="ft102">3</SPAN></P>
<P class="p12 ft13">Frågan om integration och språkutveckling är alltså inte bara hög- aktuell i Sverige utan i många andra europeiska länder. Många av län- derna försöker också stärka barns kunskapsutveckling och integration i samhället genom att ge barnen rätt till utökad förskola eller mot- svarande verksamheter. I det följande redogör vi i korthet för hur</P>
<P class="p385 ft62"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft61">Europeiska unionens råd (2019).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft61">Europeiska kommissionen (2018).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">3</SPAN><SPAN class="ft63">Europeiska unionens råd (2019).</SPAN></P>
<P class="p289 ft24">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="p88dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36788x1.jpg/" id="p88img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft11">några av EU:s medlemsländer har hanterat frågan om att öka deltag- andet i förskolan för barn med sämre förutsättningar.</P>
<P class="p103 ft35"><SPAN class="ft35">5.1</SPAN><SPAN class="ft42">Finland</SPAN></P>
<P class="p337 ft10">I Finland har alla barn som inte uppnått skolåldern rätt till <SPAN class="ft17">småbarns- pedagogik</SPAN><SPAN class="ft102">4</SPAN>, vilket motsvarar den svenska förskolan. Vårdnadshavarna bestämmer om barnet ska delta i verksamheten. I verksamheten ska barn med ett främmande språk som modersmål samt flerspråkiga barn få stöd i att utveckla sina språkkunskaper, sina språkliga och kultu- rella identiteter och sin självkänsla. Utvecklingen av barnens kun- skaper i svenska eller finska ska främjas och utgå från barnens behov och förutsättningar. På det sättet lär sig barnet att göra iakttagelser och uttrycka sina tankar, känslor och åsikter.</P>
<P class="p320 ft10">Småbarnspedagogiken stödjer barnets integrering i det finländska samhället samtidigt som barnet blir bekant med den finländska kul- turen. Vårdnadshavarna ska få information om småbarnspedagogikens mål, innehåll och metoder, och personalen ska tillsammans med vård- nadshavarna diskutera familjens språkmiljö, språkval, flerspråkiga och kulturella identiteter samt utvecklingen och betydelsen av barnets modersmål, oavsett om det är ett eller flera.<SPAN class="ft102">5</SPAN></P>
<P class="p110 ft14">Finland har läroplikt i stället för skolplikt. Läroplikten innebär att barn antingen kan delta i den grundläggande utbildningen eller på annat sätt förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbild- ningens lärokurs.<SPAN class="ft106">6 </SPAN>Läroplikten börjar det år barnet fyller 7 år och upp- hör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller det har förflutit 10 år sedan läroplikten började. Från och med 2021 kommer läroplikten att förlängas fram till 18 års ålder och således även omfatta gymnasie- och yrkesutbildning.</P>
<P class="p320 ft10">Året innan läroplikten börjar ska barnen delta i förskoleundervis- ning, vilket motsvarar förskoleklassen, eller annan verksamhet där målen för förskoleundervisningen uppnås. I regel är de barn som del- tar i förskoleundervisningen 6 år. Anordnaren av förskoleundervisning ska i god tid informera vårdnadshavarna om förskoleundervisningen, vilken inleds i augusti, och vårdnadshavarna ska i sin tur anmäla sitt</P>
<P class="p387 ft104"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft103">Småbarnspedagogik kan ordnas vid daghem, i familjedagvård eller som öppen småbarnspeda- gogisk verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p388 ft62"><SPAN class="ft47">5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/smabarnspedagogik,</SPAN></NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-27.</NOBR></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft48">Till exempel kan vårdnadshavaren själv sköta undervisningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="p89dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36789x1.jpg/" id="p89img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p26 ft36">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">barn till förskoleundervisning. Principen är att de barn som har anmälts till förskoleundervisningen regelbundet ska delta i undervisningen så att målen för undervisningen uppnås. Om barnet inte deltar i den förskoleundervisning som kommunen eller anordnaren ordnar ska vårdnadshavaren se till att barnet deltar i annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås.<SPAN class="ft102">7</SPAN></P>
<P class="p12 ft14">För barn och unga med invandrarbakgrund finns <SPAN class="ft37">undervisning som förbereder för grundläggande utbildning</SPAN>, vilket är ett komplement till förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Under- visningen omfattar därmed barn från och med 6 års ålder. I under- visningen kan såväl barn och unga som nyligen har flyttat till landet som barn och unga med invandrarbakgrund och som är födda i Finland delta. Syftet med undervisningen är dels att utveckla elevens kunskaper i svenska eller finska, dels att ge eleven övriga färdigheter som behövs för förskoleundervisningen och den grundläggande utbild- ningen.</P>
<P class="p15 ft10">Den förberedande undervisningen kan ordnas i grupp eller genom att eleven integreras i en grupp i den grundläggande utbildningen, om det är motiverat med tanke på utvecklingen av elevens språkkunska- per. Undervisningen kan även ordnas individuellt för en enskild elev. För eleven utarbetas ett individuellt studieprogram där man anger bl.a. målen för elevens lärande, vilka läroämnen som studeras, timantal och innehåll samt elevens integrering i undervisningsgrupper för elever i motsvarande ålder i förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen. I studieprogrammet ska också beskrivas hur handled- ningen ordnas och om eleven behöver eventuella stödåtgärder.</P>
<P class="p12 ft10">Som avslutning på den undervisning som förbereder för den grund- läggande utbildningen får eleven ett intyg om att den deltagit i under- visningen. I intyget antecknas undervisningens omfattning, vilka läro- ämnen som studerats, omfattning och innehåll samt en beskrivning av elevens framsteg. Eleven får inga siffervitsord utan bedömningen av den förberedande undervisningen ges verbalt i syfte att utveckla elevens förutsättningar för självbedömning.<SPAN class="ft102">8</SPAN></P>
<P class="p389 ft62"><SPAN class="ft60">7</SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/forskoleundervisning,</SPAN></NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-27.</NOBR></P>
<P class="p390 ft116"><SPAN class="ft60">8</SPAN><NOBR><SPAN class="ft115">www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/undervisning-som-forbereder-</SPAN></NOBR> <NOBR>forskoleundervisning-och-grundlaggande,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-27.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="p90dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36790x1.jpg/" id="p90img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft35"><SPAN class="ft35">5.2</SPAN><SPAN class="ft42">Danmark</SPAN></P>
<P class="p337 ft13">Alla kommuner i Danmark har passningsgaranti, vilken innebär att kommunen ska kunna erbjuda passning för alla barn över 26 veckors ålder fram till skolåldern. För barn i åldersgruppen <NOBR>0–3</NOBR> år erbjuds dag- mamma <SPAN class="ft43">(dagepleje) </SPAN>eller småbarnsavdelning på en förskola <SPAN class="ft43">(vugge- stue)</SPAN>. Från 3 års ålder erbjuds förskola <SPAN class="ft43">(børnehave) </SPAN>där barnen går fram till 6 års ålder.<SPAN class="ft90">9 </SPAN>Grundskolan i Danmark är tioårig och inleds med ett års förskoleklass <SPAN class="ft43">(børnehaveklasse)</SPAN>.<SPAN class="ft90">10 </SPAN>Förskoleklassen och grund- skolan är obligatorisk, men till skillnad från i Sverige har barnen inte skolplikt utan i stället har de en undervisningsplikt, som är tioårig. Det betyder att barnet har rätt och plikt att motta undervisning, men att föräldrarna kan välja att tillgodose detta på annat sätt än genom det offentliga skolsystemet, t.ex. genom privatskola eller hemunder- visning.<SPAN class="ft90">11</SPAN></P>
<P class="p391 ft10">I Danmark har det från och med den 1 juli 2019 införts ett obliga- toriskt inlärningsprogram för förskolebarn i utsatta bostadsområ- den.<SPAN class="ft102">12 </SPAN>Syftet med reformen är att säkerställa att fler barn från utsatta bostadsområden erbjuds förskola där de t.ex. kan utveckla sina språk- kunskaper i danska och sin allmänna kunskapsinlärning.</P>
<P class="p111 ft14">Reformen innebär att barn i utsatta områden som inte redan är inskrivna i förskolan från och med 1 års ålder är skyldiga att delta i obligatoriskt inlärningsprogram 25 timmar per vecka. De 25 timmarna ska fördelas jämt över <NOBR>måndag–fredag</NOBR> och på tider som underlättar för barnen att delta i inlärning, lek och aktiviteter.</P>
<P class="p88 ft14">Vilka bostadsområden som omfattas framgår av en lista som pub- liceras av Ministeriet för transport, byggnad och bostäder en gång per år. Utsatta bostadsområden definieras som områden där minst två av följande kriterier är uppfyllda:</P>
<P class="p341 ft13"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft121">Andelen invånare i åldern </SPAN><NOBR>18–64</NOBR> år som inte är etablerade på arbets- marknaden eller genomgår utbildning överstiger 40 procent beräk- nat som ett genomsnitt under de senaste 2 åren.</P>
<P class="p392 ft108"><SPAN class="ft60">9</SPAN><NOBR><SPAN class="ft107">www.borger.dk/familie-og-boern/Boernepasning/Dagpleje-vuggestue-boernehave-og-</SPAN></NOBR> <NOBR>privat-pasning?NavigationTaxonomyId=d4c79ff4-1258-4d19-aaa5-4fbf7c835704,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-05-23.</NOBR></P>
<P class="p393 ft118"><SPAN class="ft60">10</SPAN><NOBR><SPAN class="ft117">www.borger.dk/skole-og-uddannelse/Folkeskolen-privatskoler-efterskoler/Skolestart,</SPAN></NOBR> hämtat <NOBR>2020-05-23.</NOBR></P>
<P class="p394 ft118"><SPAN class="ft60">11</SPAN><NOBR><SPAN class="ft117">www.uvm.dk/folkeskolen/folkeskolens-maal-love-og-regler/om-folkeskolen-og-</SPAN></NOBR> <NOBR>folkeskolens-formaal/kort-om-folkeskolen,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-05-23.</NOBR></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft60">12</SPAN><SPAN class="ft63">www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=206615, hämtat </SPAN><NOBR>2020-04-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p26 ft36">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft14"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft122">Andelen invånare som är dömda för brott enligt vissa lagar är minst tre gånger det nationella genomsnittet beräknat under de senaste 2 åren.</SPAN></P>
<P class="p396 ft14"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft122">Andelen invånare i åldrarna </SPAN><NOBR>30–59</NOBR> år som enbart har en grundut- bildning överstiger 60 procent.</P>
<P class="p397 ft14"><SPAN class="ft20">4.</SPAN><SPAN class="ft122">Den genomsnittliga bruttoinkomsten för de boende i åldrarna </SPAN><NOBR>15–64</NOBR> år i området, exklusive studerande, är mindre än 55 pro- cent av den genomsnittliga bruttoinkomsten för samma grupp i regionen.</P>
<P class="p398 ft14">Kommunen ska informera vårdnadshavare om att deras barn måste vara inskrivna i ett obligatoriskt inlärningsprogram eller att föräld- rarna själva måste tillförsäkra att barnet får undervisning som är i linje med det obligatoriska inlärningsprogrammet. Denna informa- tion ska lämnas senast tre månader innan barnet fyller 1 år. Om föräld- rarna väljer att själva anordna undervisningen ska kommunen kon- trollera undervisningen.</P>
<P class="p312 ft12">Det obligatoriska inlärningsprogrammet måste äga rum i en kom- munal eller privat förskola som kommunen anser kan stödja barnets språkliga, sociala, personliga och kognitiva utveckling samt demokra- tiska utbildning. I relation till språklig utveckling ska särskild upp- märksamhet ägnas åt barnets danska språk. Huvudspråket måste enligt lag vara danska vid alla daghem.</P>
<P class="p399 ft13">Kommunen måste bedöma vilka daghem i kommunen som har rätt inlärningsmiljö och rätt kompetens att ta på sig uppgiften. Här kan tonvikt t.ex. läggas på den pedagogiska personalens kompetenser, en tydlig och relevant pedagogisk strategi, barnens sammansättning i daghemmet samt avstånd från andra daghem med barn från utsatta bostadsområden som ingår i det obligatoriska inlärningsprogrammet. Kommunen måste därmed besluta hur kommunen vill organisera verk- samheten, t.ex. om barnen som ska tas in på det obligatoriska inlär- ningsprogrammet ska samlas i några få förskolor eller om de ska tas in på olika förskolor.</P>
<P class="p400 ft14">Det obligatoriska inlärningsprogrammet är självständigt jämfört med övrig förskoleverksamhet men bedrivs inom ramen för den ordinarie förskoleverksamheten.</P>
<P class="p312 ft10">Kravet på danska som huvudspråk innebär att ett annat språk än danska kan talas i specifika fall om lärarpersonalen anser det nödvän-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="p92dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36792x1.jpg/" id="p92img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">digt i en definierad situation, t.ex. för att lära det enskilda barnet det danska språket.</P>
<P class="p350 ft14">Ett barn ska kvarstå i det obligatoriska inlärningsprogrammet till dess att kommunen genomför en lagstadgad språkbedömning när barnet är antingen 2 eller 3 år. Om barnet inte är tvåspråkigt och språk- bedömningen visar att barnet fortfarande behöver språkstöd måste kommunen se till att barnet får språkstimulering vid behov. Om bar- net är tvåspråkigt och språkbedömningen visar att barnet behöver språkstöd måste barnet ingå i ett obligatoriskt språkstimuleringspro- gram 30 timmar i veckan. Om barnet inte deltar kan barnbidraget dras in.</P>
<P class="p63 ft35"><SPAN class="ft35">5.3</SPAN><SPAN class="ft42">Frankrike</SPAN></P>
<P class="p337 ft13">Det franska skolsystemet inleds i förskola <SPAN class="ft43">(ecole maternelle)</SPAN>. Många barn börjar i förskola vid 2 års ålder. För att motverka skillnader när det gäller elevers studieresultat kopplat till socioekonomisk bak- grund har den franska regeringen valt att rikta insatserna mot yngre barn, eftersom det anses ge störst effekt. Med början skolåret 2019 har Frankrike infört obligatorisk skolgång från 3 års ålder.<SPAN class="ft90">13 </SPAN>Det inne- bär att alla barn i åldrarna <NOBR>3–5</NOBR> år måste skrivas in i en offentlig eller privat skola eller i en förskola, om inte barnets vårdnadshavare för- klarar att man själv undervisar barnet eller låter undervisa barnet i hemmet. I sådana fall kommer ansvarig myndighet att kontrollera att denna undervisning överensstämmer med den obligatoriska under- visningen. Reformen innebär att åldern för obligatorisk skolstart sänkts från 6 till 3 års ålder. Barn i Frankrike har därmed skolplikt från 3 till 16 års ålder.</P>
<P class="p391 ft10">Redan innan den obligatoriska förskolan infördes deltog i genom- snitt 97 procent av de franska <NOBR>3-åringarna</NOBR> i förskola, men deltagandet varierade utifrån barnens socioekonomiska bakgrund. Närvaron i för- skolan följde samma mönster. Syftet med reformen är att minska ojäm- likheten mellan barn genom att ge dem en möjlighet att tillägna sig det franska språket och väcka lusten att lära. Nästan var fjärde fransk elev i grundskolans första klass saknar kunskap om vad bokstäverna i alfabetet heter och hur de låter, trots att det är grundläggande för att kunna lära sig läsa. En av förskolans viktigaste uppgifter är därför</P>
<P class="p292 ft49"><SPAN class="ft60">13</SPAN><SPAN class="ft63">Ministère de l’Education nationale et de la jeunesse (2019) s. 13.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="p93dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36793x1.jpg/" id="p93img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p26 ft36">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft11">att ge barnen grundläggande kunskaper i det franska språket och ett rikt ordförråd.</P>
<P class="p401 ft14">Att undervisningen är obligatorisk innebär som huvudregel att barnet måste närvara i verksamheten under skoltid, dvs. hela skol- dagen. Viss flexibilitet erbjuds dock för barn i de lägsta förskoleåld- rarna, om vårdnadshavarna så begär. Ett barn i åldern <NOBR>3–6</NOBR> år som om- fattas av obligatoriet kan tillfälligt få fullgöra obligatoriet i lekskola (<SPAN class="ft37">Jardin d’Enfants</SPAN>).</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">5.4</SPAN><SPAN class="ft42">Nederländerna</SPAN></P>
<P class="p71 ft12">Det finns ingen generell rätt till förskola (voorschoolse of vroeg- schoolse educatie, VVE) i Nederländerna. Kommunerna är dock skyl- diga att erbjuda barnomsorg för barn i åldrarna <NOBR>2–2,5</NOBR> till 4 år som riskerar att inleda grundskolan med bristande kunskaper i neder- ländska. Även om verksamheten främst riktar in sig för barn med sociala och utvecklingsmässiga svårigheter är verksamheten i princip öppna för alla barn. Organisering av och innehåll i verksamheten är upp till den enskilda kommunen att avgöra.<SPAN class="ft92">14</SPAN></P>
<P class="p13 ft11">Barn i Nederländerna har skolplikt för heltidsstudier från 5 till</P>
<P class="p14 ft10">16 års ålder och därefter för deltidsstudier i ytterligare två år. I stort sett alla barn börjar dock skolan redan vid 4 års ålder. Grundskolan består av två förberedande årskurser och sex ordinarie skolår. Där- efter finns tre typer av gymnasieskolor av olika längd.<SPAN class="ft102">15</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Barn som har en bristande språkutveckling eller språkförsening får undervisning inom VVE. Verksamheten administreras av kom- munerna och syftar till att förebygga, upptäcka och ta itu med utbild- ningsnackdelar i ett tidigt skede, t.ex. inom språkområdet. En utbild- ningsnackdel kan vara om vårdnadshavarna inte pratar nederländska med barnet.</P>
<P class="p12 ft13">VVE innebär lärande på ett lekfullt sätt i en miljö som stimulerar språkutvecklingen, t.ex. genom läsning. Den pedagogiska personalen måste själv ha en viss språknivå när det gäller nerderländska såväl muntligt som när det gäller läsning. Verksamheten syftar till att barn med utbildningsnackdelar ska kunna koncentrera sig bättre och få</P>
<P class="p402 ft108"><SPAN class="ft60">14</SPAN><NOBR><SPAN class="ft123">https://eacea.ec.europa.eu/national-policies/eurydice/content/organisation-early-</SPAN></NOBR> <NOBR>childhood-education-and-care-3_en,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-05-21.</NOBR></P>
<P class="p403 ft108"><SPAN class="ft60">15</SPAN><NOBR><SPAN class="ft123">www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/nederlanderna/utbildning/,</SPAN></NOBR> hämtat <NOBR>2020-05-21.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft14">ett större ordförråd inför skolstarten vid 5 års ålder, när skolplikten träder in. Vid behov fortsätter sedan <NOBR>VVE-verksamheten</NOBR> de två första skolåren.</P>
<P class="p404 ft14">Det är kommunerna som genom uppsökande verksamhet, t.ex. vid barnavårdscentraler, bestämmer vilka barn som är berättigade till VVE och informerar barnets vårdnadshavare om detta. Kommuner får pengar från regeringen för att stödja barn med risk för utbild- ningsnackdelar.</P>
<P class="p404 ft14">Det finns en mängd olika program för tidig utbildning inom VVE, varav de flesta är inriktade på att hjälpa elever med språklig nackdel. De riktar sig också till barnets socioemotionella, kognitiva och motoriska utveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="p95dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36795x1.jpg/" id="p95img1">
</DIV>
<P class="p0 ft8"><SPAN class="ft8">6</SPAN><SPAN class="ft124">Barn som inte deltar i förskolan</SPAN></P>
<P class="p405 ft8">– statistik och analys</P>
<P class="p406 ft35"><SPAN class="ft35">6.1</SPAN><SPAN class="ft42">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p366 ft14">I det här kapitlet behandlar utredningen uppdraget att analysera de huvudsakliga orsakerna till att vissa grupper av barn i lägre grad del- tar i förskolans verksamhet.</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">6.2</SPAN><SPAN class="ft42">Barn i förskoleåldern</SPAN></P>
<P class="p71 ft13">Hösten 2019 fanns det cirka 610 000 barn i åldersgruppen <NOBR>1–5</NOBR> år i Sverige. De flesta, 85 procent, av dessa barn var inskrivna i förskolan. En fjärdedel av barnen i åldersgruppen, 156 000 barn, hade utländsk bakgrund.<SPAN class="ft90">1 </SPAN>Bland dessa var cirka 31 000 barn utrikes födda, vilket mot- svarar 5 procent av alla barn i åldersgruppen.<SPAN class="ft90">2</SPAN></P>
<P class="p348 ft19"><SPAN class="ft19">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft125">Utrikes födda barn och deras familjer</SPAN></P>
<P class="p101 ft14">Ett stort fokus i utredningens direktiv, och därmed i flera av utred- ningens förslag, är nyanlända barn som har behov av bättre språk- utveckling i svenska. Vi vill därför inledningsvis redogöra för vilka barn det kan röra sig om och hur deras situation ser ut.</P>
<P class="p407 ft104"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft105">Med utländsk bakgrund avses barn som är födda utrikes eller inrikes med två utrikes födda vårdnadshavare.</SPAN></P>
<P class="p408 ft49"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft63">Statistik från Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p409 ft24">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="p96dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36796x1.jpg/" id="p96img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">Utrikes födda är en heterogen grupp</P>
<P class="p76 ft14">Det senaste decenniet har drygt 1,3 miljoner människor invandrat till Sverige.<SPAN class="ft106">3 </SPAN>Den relativt stora invandringen under senare år har lett till att antalet utrikes födda har blivit allt fler och i dag är en femtedel av Sveriges befolkning född utanför Sverige.</P>
<P class="p65 ft14">Det finns olika skäl till att människor beviljas uppehållstillstånd i Sverige, t.ex. att de ska arbeta eller studera här, flytta till en anhörig eller söka skydd undan krig och förföljelse. Under många år var an- höriginvandring det vanligaste skälet till att en person flyttar till Sverige, men sedan 2019 är arbetsmarknadsskäl den vanligaste grun- den för uppehållstillstånd. Arbetskraftsinvandringen var mer än dub- belt så hög 2019 som 2009. I figur 6.1 redovisas utvecklingen under se senaste tio åren när det gäller de olika grunderna för uppehålls- tillstånd.</P>
<P class="p322 ft112">Figur 6.1 Beviljade uppehållstillstånd <NOBR>2009–2019</NOBR></P>
<P class="p410 ft49">Uppdelat utifrån skäl för uppehållstillstånd</P>
<P class="p411 ft113"><SPAN class="ft113">80</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p412 ft113"><SPAN class="ft113">70</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p412 ft113"><SPAN class="ft113">60</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p412 ft113"><SPAN class="ft113">50</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p412 ft113"><SPAN class="ft113">40</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p412 ft113"><SPAN class="ft113">30</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p412 ft113"><SPAN class="ft113">20</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p413 ft113"><SPAN class="ft113">10</SPAN><SPAN class="ft126">000</SPAN></P>
<P class="p414 ft113">0</P>
<P class="p415 ft113">2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td19"><P class="p26 ft114">Arbetsmarknad</P></TD>
<TD class="tr13 td70"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td71"><P class="p416 ft113">Studerande</P></TD>
<TD class="tr13 td72"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td73"><P class="p49 ft114">EU/EES</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td30"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td19"><P class="p26 ft113">Anknytning</P></TD>
<TD class="tr16 td74"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td71"><P class="p416 ft113">Asyl</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td30"><P class="p26 ft129"> </P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p26 ft129"> </P></TD>
<TD class="tr17 td73"><P class="p26 ft129"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft49">Källa: Migrationsverkets statistik.</P>
<P class="p418 ft13">En stor andel av dem som beviljas uppehållstillstånd i Sverige är barn. Av de 118 000 personer som beviljades uppehållstillstånd 2019 var drygt 36 000 barn. I tabell 6.1 redovisas hur många vuxna och barn</P>
<P class="p330 ft49"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft48">Migrationsverkets statistik.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="p97dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36797x1.jpg/" id="p97img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft36">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft11">som beviljades uppehållstillstånd i Sverige 2019 samt på vilka grunder uppehållstillstånden har beviljats.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr5 td77"><P class="p145 ft112">Tabell 6.1</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td78"><P class="p26 ft112">Beviljade uppehållstillstånd 2019 (antal)</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td80"><P class="p26 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr18 td81"><P class="p26 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr18 td82"><P class="p26 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p26 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p26 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p26 ft130"> </P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p26 ft130"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td84"><P class="p420 ft112">Grund för</P></TD>
<TD class="tr16 td85"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p421 ft36">Antal personer</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p422 ft112">Flickor</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p32 ft112">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p42 ft112">Pojkar</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p129 ft112">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td88"><P class="p420 ft24">uppehållstillstånd</P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p423 ft112">som beviljats</P></TD>
<TD class="tr10 td87"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td87"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td87"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td87"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td89"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td90"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td91"><P class="p32 ft24">uppehållstillstånd</P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td93"><P class="p420 ft116">Arbetsmarknad</P></TD>
<TD class="tr10 td94"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p259 ft3">43 300</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p125 ft3">3 900</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p125 ft3">12 600</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p125 ft3">4 100</P></TD>
<TD class="tr10 td96"><P class="p125 ft3">22 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td77"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td89"><P class="p420 ft3">Studerande</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p259 ft3">15 700</P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p125 ft3">800</P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p125 ft3">6 800</P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p125 ft3">800</P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p125 ft3">7 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td80"><P class="p420 ft3">EU/EES</P></TD>
<TD class="tr7 td81"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p259 ft3">9 700</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p125 ft3">1 400</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p125 ft3">3 300</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p125 ft3">1 600</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p125 ft3">3 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td84"><P class="p420 ft3">Anknytning</P></TD>
<TD class="tr16 td85"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p259 ft3">31 800</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p125 ft3">8 600</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p125 ft3">9 900</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p125 ft3">9 300</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p125 ft3">4 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td77"><P class="p420 ft3">Asyl</P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p259 ft3">17 500</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p125 ft3">2 800</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p125 ft3">4 300</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p125 ft3">3 100</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p125 ft3">7 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td77"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td21"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td79"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td98"><P class="p420 ft112">Totalt</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p259 ft112">117 900</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p125 ft112">17 500</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p125 ft112">36 700</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p125 ft112">18 800</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p125 ft112">44 800</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p424 ft49">Källa: Migrationsverkets statistik, siffrorna är avrundade.</P>
<P class="p425 ft10">Tabellen illustrerar att gruppen utrikes födda med uppehållstillstånd i Sverige är mycket heterogen. Deras förutsättningar och behov kan skilja sig mycket åt beroende på familjens situation i hemlandet och skälen för uppehållstillstånd. För att ytterligare åskådliggöra varia- tionen inom gruppen utrikes födda barn beskriver vi i det följande de olika grunderna för uppehållstillstånd.</P>
<P class="p426 ft15">Arbetstagare, egna företagare och studenter</P>
<P class="p427 ft14">Under 2019 beviljades drygt 43 000 personer uppehållstillstånd i Sverige av arbetsmarknadsskäl. Det innebär att de har fått tillstånd att flytta till Sverige för att arbeta, driva företag, forska eller praktisera. I siffran ingår även tillstånd för drygt 15 000 personer som är anhö- riga till de personer som fått uppehållstillstånd av arbetsmarknads- skäl. Den som vill flytta till Sverige för att arbeta måste ha fått ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige och en lön som det är möjligt att försörja sig på. Även den som vill flytta till Sverige för att starta eller driva eget företag behöver kunna visa att han eller hon kan försörja sig och sin eventuella familj för att beviljas uppehålls- tillstånd.<SPAN class="ft106">4</SPAN></P>
<P class="p428 ft116"><SPAN class="ft60">4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft115">www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Olika-skal-for-</SPAN></NOBR> uppehallstillstand.html, hämtat <NOBR>2020-09-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="p98dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36798x1.jpg/" id="p98img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft10">Under 2019 beviljades även närmare 16 000 gäststudenter och deras anhöriga uppehållstillstånd för att studera i Sverige. För att få uppehållstillstånd för studier krävs att studenten har blivit antagen till heltidsstudier i Sverige och kan försörja sig under studietiden.<SPAN class="ft102">5</SPAN></P>
<P class="p74 ft15"><NOBR>EU/EES-medborgare</NOBR></P>
<P class="p64 ft10"><NOBR>EU/EES-medborgare</NOBR> har uppehållsrätt i Sverige, vilket betyder att de har rätt att arbeta, studera eller bo här utan att ansöka om uppe- hållstillstånd. Uppehållsrätten gäller för den som t.ex. är arbetstagare, egen företagare, student eller har tillräckliga medel för att försörja sig i Sverige. <NOBR>EU/EES-medborgare</NOBR> som inte har uppehållsrätt kan ansöka om uppehållstillstånd för att bo tillsammans med en familje- medlem som är bosatt i Sverige. Närmare 10 000 <NOBR>EU/EES-medborg-</NOBR> are beviljades uppehållstillstånd 2019.<SPAN class="ft102">6</SPAN></P>
<P class="p63 ft15">Familjeanknytning</P>
<P class="p97 ft10">Närmare 32 000 personer beviljades uppehållstillstånd av anknytnings- skäl 2019. I den gruppen finns anhöriga till personer som är svenska medborgare och till utländska medborgare med permanent uppehålls- tillstånd eller tidsbegränsat uppehållstillstånd med flyktingstatus. För att få uppehållstillstånd måste den som bor i Sverige kunna för- sörja sig själv och de familjemedlemmar som ansöker om uppehålls- tillstånd. Som familjemedlem räknas make eller maka, registrerad part- ner eller sambo samt barn under 18 år. Vuxna syskon eller föräldrar till vuxna barn kan normalt inte få uppehållstillstånd som anhörig.<SPAN class="ft102">7</SPAN></P>
<P class="p320 ft10">I gruppen som beviljades uppehållstillstånd av anhörigskäl finns anhöriga till flyktingar (cirka 7 000 personer), övriga anhöriga, t.ex. ut- ländska medborgare som gifter sig med svenska medborgare (cirka 16 000 personer) och barn som är födda i Sverige av en förälder som har permanent uppehållstillstånd (cirka 9 000 personer). Bland dem som beviljades uppehållstillstånd på denna grund finns personer med olika förutsättningar och behov. Det är t.ex. bara de som är anhöriga till personer som beviljats uppehållstillstånd och som har flykting-</P>
<P class="p429 ft118"><SPAN class="ft60">5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft117">www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Olika-skal-for-</SPAN></NOBR> uppehallstillstand.html, hämtat <NOBR>2020-09-15.</NOBR></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft70">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft48">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="p99dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B36799x1.jpg/" id="p99img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft36">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">status som är en del av etableringsuppdraget och har rätt till en eta- bleringsplan.</P>
<P class="p92 ft15">Asyl</P>
<P class="p430 ft14">En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl i Sverige. Asyl beviljas den som bedöms vara flykting enligt FN:s flyktingkonvention eller alter- nativt skyddsbehövande i enlighet med EU:s skyddsgrundsdirektiv. I gruppen ingår även cirka 5 000 kvotflyktingar som har fått vidare- bosättning i Sverige.<SPAN class="ft106">8</SPAN></P>
<P class="p12 ft10">Antalet asylsökande i Sverige började öka 2012 efter att ha legat relativt konstant på 15 <NOBR>000–35</NOBR> 000 personer per år under hela 2000- talet.<SPAN class="ft102">9 </SPAN>Kulmen nåddes 2015 då fler än 160 000 personer sökte asyl i Sverige, varav omkring 35 000 var ensamkommande flyktingbarn. Det ledde till en rad åtgärder för att minska antalet asylsökande och anpassa Sveriges asyllagstiftning till EU:s miniminivå. Bland annat infördes gränskontroller, begränsade möjligheter till familjeåterför- ening och tillfälliga uppehållstillstånd. Som framgår av tabell 6.2 har det lett till en kraftig minskning av antalet asylsökande till Sverige. Det har även medfört att antalet beviljade uppehållstillstånd av asyl- skäl har minskat markant – från närmare 72 000 personer 2016 till drygt 17 000 personer 2019.<SPAN class="ft102">10 </SPAN>De största flyktinggrupperna som fick uppehållstillstånd 2019 kommer (i storleksordning) från Syrien, Afghanistan, Somalia, Eritrea, statslösa och Irak.</P>
<P class="p431 ft118"><SPAN class="ft60">8</SPAN><NOBR><SPAN class="ft132">www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Olika-skal-for-</SPAN></NOBR> uppehallstillstand.html, hämtat <NOBR>2020-09-15.</NOBR></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">9</SPAN><SPAN class="ft61">Migrationsverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">10</SPAN><SPAN class="ft63">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="p100dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367100x1.jpg/" id="p100img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys<SPAN style="padding-left:168px;">SOU 2020:67</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p145 ft112">Tabell 6.2</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td48"><P class="p32 ft24">Inkomna asylansökningar per år (antal)</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr13 td105"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr13 td105"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr13 td106"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td109"><P class="p432 ft112">År</P></TD>
<TD class="tr10 td110"><P class="p423 ft112">Antal</P></TD>
<TD class="tr10 td110"><P class="p433 ft36">Barn <NOBR>0–6</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p434 ft112">Flickor</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p435 ft36">Pojkar</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p433 ft133">Ensamkommande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td114"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td116"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td117"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td118"><P class="p33 ft112">barn* <NOBR>0–6</NOBR> år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td119"><P class="p436 ft49">2012</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p155 ft3">43 900</P></TD>
<TD class="tr10 td120"><P class="p437 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr10 td121"><P class="p438 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p439 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr10 td123"><P class="p440 ft3">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td9"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td102"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td114"><P class="p432 ft3">2013</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p155 ft3">54 300</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p441 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr16 td116"><P class="p438 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr16 td117"><P class="p439 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr16 td118"><P class="p440 ft3">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p436 ft49">2014</P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p155 ft3">81 300</P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p437 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p438 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p439 ft3">-</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p440 ft3">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p432 ft3">2015</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p155 ft3">162 900</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p435 ft3">18 600</P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p440 ft3">8 900</P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p435 ft49">9 700</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p440 ft3">312</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><P class="p436 ft49">2016</P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p155 ft3">28 900</P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p435 ft3">6 000</P></TD>
<TD class="tr10 td125"><P class="p440 ft3">2 900</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p435 ft49">3 100</P></TD>
<TD class="tr10 td103"><P class="p440 ft3">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td9"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td102"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p432 ft3">2017</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p155 ft3">25 700</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p435 ft3">4 500</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p440 ft3">2 200</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p435 ft49">2 400</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p440 ft3">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p436 ft49">2018</P></TD>
<TD class="tr16 td124"><P class="p155 ft3">21 500</P></TD>
<TD class="tr16 td124"><P class="p435 ft3">3 200</P></TD>
<TD class="tr16 td125"><P class="p440 ft3">1 500</P></TD>
<TD class="tr16 td102"><P class="p435 ft49">1 700</P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p440 ft3">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td9"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td102"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td114"><P class="p432 ft3">2019</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p155 ft3">22 000</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p435 ft3">3 400</P></TD>
<TD class="tr16 td116"><P class="p440 ft3">1 600</P></TD>
<TD class="tr16 td117"><P class="p435 ft49">1 700</P></TD>
<TD class="tr16 td118"><P class="p440 ft3">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td126"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft49">Källa: Migrationsverkets statistik, siffrorna är avrundade.</P>
<P class="p442 ft49"><SPAN class="ft49">*</SPAN><SPAN class="ft63">Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommit hit och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare.</SPAN></P>
<P class="p443 ft14">Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande kommer att vara cirka 21 000 personer per år <NOBR>2020–2023,</NOBR> vilket är en fortsatt låg nivå jämfört med <NOBR>2012–2016.<SPAN class="ft106">11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft106"> </SPAN>I sammanhanget bör framhållas att den nuvarande migrationslagstiftningen till viss del är tillfällig och gäller i avvaktan på att en ny migrationslagstiftning ska tas fram och träda i kraft. Beroende på hur den nya migrationslagstiftningen kommer att se ut är det troligt att den kan komma att påverka såväl antalet asyl- sökande som antalet personer som beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft125">Asylsökande barn</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">Utöver de barn som har invandrat till Sverige och som har beviljats någon form av uppehållstillstånd fanns det hösten 2019 cirka 4 100 barn med okänd bakgrund inskrivna i förskolan.<SPAN class="ft102">12 </SPAN>I den gruppen ingår barn som saknar svenskt personnummer, t.ex. barn som nyligen kommit till Sverige genom anhöriginvandring, eller barn som söker asyl. Även barn som vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författ- ning ingår i gruppen barn med okänd bakgrund. Därutöver finns ett mindre antal barn som av olika skäl lever med skyddade personupp- gifter; även de ingår i gruppen med okänd bakgrund.</P>
<P class="p444 ft62"><SPAN class="ft60">11</SPAN><SPAN class="ft61">Migrationsverket (2020).</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft60">12</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2020a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="p101dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367101x1.jpg/" id="p101img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft36">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft14">Asylsökande barn har rätt till förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Kommuner som har asylsökande barn i åldrarna <NOBR>3–5</NOBR> år i allmän förskola kan få ersättning för detta från Migrations- verket. Sådan ersättning kan dock inte beviljas för förskola utöver den allmänna förskolan, dvs. för fler än 525 timmar per år eller för barn som är yngre än 3 år.</P>
<P class="p96 ft14">En förutsättning för att kommunen ska kunna erbjuda förskola till asylsökande barn är dock att kommunen vet vilka barn som vistas i kommunen. Skolinspektionens tillsyn visar att många kommuner har låg kunskap om hur många asylsökande barn i skolåldern som vistas i kommunerna.<SPAN class="ft106">13</SPAN></P>
<P class="p12 ft10">Migrationsverket får inte lämna information om asylsökande barn till kommunen utan att vårdnadshavaren har godkänt det. Vårdnads- havare till ett asylsökande barn som vill att barnet deltar i förskolan måste därför antingen lämna medgivande om att Migrationsverket skickar information om barnet till kommunen eller själva kontakta kommunen och berätta att de vill att barnet ska få en plats i förskolan.</P>
<P class="p15 ft10">Under utredningens samtal med kommuner har det framkommit att det finns brister i Migrationsverkets information till kommunerna när det gäller vilka asylsökande barn som bor i kommunen. Dessa brister beror bl.a. på att kravet att vårdnadshavaren måste samtycka innan uppgifter om barnet kan lämnas över till kommunen medför att kommunerna får informationen om barnet sent, eller inte alls. Det gör att barn får vänta onödigt länge innan de får börja i förskolan eller skolan. Denna brist har även identifierats av Migrationsverket, som i en skrivelse till regeringen föreslagit en författningsändring på området. Den efterfrågade författningsändringen innebär att Migra- tionsverket ska ha en uppgiftsskyldighet gentemot kommunerna när det gäller information om asylsökande barn i skolåldern som anländer till Sverige. Skrivelsen bereds för närvarande inom Regeringskansliet (dnr U2017/04998/S och dnr Ju2019/02015/SIM).</P>
<P class="p445 ft49"><SPAN class="ft60">13</SPAN><SPAN class="ft63">Skolinspektionen (2015b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="p102dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367102x1.jpg/" id="p102img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft35"><SPAN class="ft35">6.3</SPAN><SPAN class="ft42">Barn i förskolan</SPAN></P>
<P class="p337 ft10">Hösten 2019 fanns det 9 750 förskolor med cirka 522 000 inskrivna barn i Sverige.<SPAN class="ft102">14 </SPAN>Antalet barn i förskolan har ökat med cirka 75 000 barn de senaste tio åren; 2009 fanns cirka 446 000 inskrivna barn i förskolan.</P>
<P class="p110 ft10">En fjärdedel av barnen i förskolan, 25 procent, har utländsk bak- grund. Andelen barn i förskolan med utländsk bakgrund har ökat de senaste åren, från 19 procent 2014, vilket är det första året där det finns uppgifter om antalet barn med utländsk bakgrund i förskolan.</P>
<P class="p88 ft14">Som vi har redogjort för i avsnitt 6.2.2 finns i förskolan också barn med okänd bakgrund. Cirka 4 100 barn i förskolan hade okänd bak- grund 2019. Det är en ökning jämfört med 2014, men en minskning jämfört med 2016, då det fanns nästan 6 000 barn med okänd bak- grund i förskolan.</P>
<P class="p65 ft38">Barn med okänd bakgrund saknar personnummer och finns inte i Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsregister. De ingår där- för inte i den statistiska analysen om barns inskrivningsgrad i för- skolan i detta kapitel, om inget annat anges.</P>
<P class="p89 ft19">Inskrivningsgrad i förskolan</P>
<P class="p77 ft10">De allra flesta barn i Sverige deltar i förskolan. Sammanlagt var cirka 85 procent av barnen i åldrarna <NOBR>1–5</NOBR> år inskrivna i förskolan hösten 2019. Andelen inskrivna barn har ökat något de senaste tio åren. År 2009 var 82 procent av barnen i åldrarna <NOBR>1–5</NOBR> år inskrivna i förskolan.</P>
<P class="p110 ft13">Andelen inskrivna barn är lägre i de yngre åldrarna och högre bland de äldre barnen, se figur 6.2. Bland <NOBR>5-åringarna</NOBR> var 94,5 procent in- skrivna i förskolan hösten 2019.<SPAN class="ft90">15 </SPAN>Knappt 2 procent av barnen i åld- rarna <NOBR>1–5</NOBR> år är i stället inskrivna i pedagogisk omsorg.</P>
<P class="p446 ft62"><SPAN class="ft60">14</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p306 ft108"><SPAN class="ft60">15</SPAN><SPAN class="ft107">Enligt statistik från Statistiska centralbyrån. Enligt Skolverkets statistik är andelen </SPAN><NOBR>5-åringar</NOBR> som är inskrivna i förskolan 95,3 procent. Skolverkets siffror inkluderar barn med okänd bak- grund i de barn som är inskrivna i förskolan. Dessa barn saknar personnummer i registren och är eventuellt inte folkbokförda. I antalet barn i befolkningen ingår enbart folkbokförda barn, vilket kan innebära en överskattning av andelen inskrivna barn i Skolverkets statistik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="p103dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367103x1.jpg/" id="p103img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p447 ft25">SOU 2020:67<SPAN style="padding-left:173px;">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td131"><P class="p145 ft112">Figur 6.2</P></TD>
<TD class="tr5 td132"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=15 class="tr5 td133"><P class="p434 ft24">Andel inskrivna barn i förskola eller pedagogisk omsorg 2019</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td73"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td135"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td124"><P class="p434 ft24">(procent)</P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td10"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td137"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td137"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td132"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td138"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td137"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td139"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td134"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td140"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td141"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td143"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td144"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td145"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td143"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td143"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td142"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td143"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td143"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td148"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td150"><P class="p448 ft113">100</P></TD>
<TD class="tr22 td141"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td144"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td145"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td147"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td147"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td148"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td135"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td14"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td10"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr5 td150"><P class="p448 ft113">90</P></TD>
<TD class="tr14 td135"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td132"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td136"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td132"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td136"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td136"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td132"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr24 td152"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr24 td152"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr14 td139"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td141"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td142"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td144"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td142"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td153"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td146"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td146"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td154"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td147"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td142"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td154"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td147"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td146"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td154"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td148"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr17 td151"><P class="p26 ft129"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td135"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td132"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td136"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td156"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td136"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td132"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td139"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td150"><P class="p448 ft113">80</P></TD>
<TD class="tr25 td141"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td143"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td144"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td158"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td143"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td148"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr26 td151"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td135"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td14"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td155"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td156"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td150"><P class="p448 ft113">70</P></TD>
<TD class="tr27 td141"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td144"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td158"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td159"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td147"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td147"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr25 td151"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td135"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td14"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td155"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td156"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td150"><P class="p448 ft113">60</P></TD>
<TD class="tr25 td141"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td143"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td144"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td158"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td143"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td148"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr26 td151"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td135"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td132"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td136"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td156"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td136"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td132"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td139"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td150"><P class="p448 ft113">50</P></TD>
<TD class="tr25 td141"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td144"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td158"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td143"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td148"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr26 td151"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td135"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td14"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td155"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td156"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td150"><P class="p448 ft113">40</P></TD>
<TD class="tr27 td141"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td144"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td158"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td159"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td147"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td147"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr25 td151"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td135"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td14"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td155"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td156"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td150"><P class="p448 ft113">30</P></TD>
<TD class="tr25 td141"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td144"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td158"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td143"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td148"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr26 td151"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td135"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td132"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td155"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td156"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td136"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td132"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td137"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td139"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td150"><P class="p448 ft113">20</P></TD>
<TD class="tr25 td141"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td144"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td158"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td143"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td154"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td148"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr26 td151"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td135"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td14"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td155"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td156"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td150"><P class="p448 ft113">10</P></TD>
<TD class="tr27 td141"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td144"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td158"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td159"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td147"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td147"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td146"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td154"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p26 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr25 td151"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td135"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td14"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td155"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td156"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td150"><P class="p448 ft113">0</P></TD>
<TD class="tr25 td141"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td160"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td144"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td158"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td161"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td143"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td160"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td160"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td147"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td146"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td160"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr25 td148"><P class="p26 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr26 td151"><P class="p26 ft138"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td135"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td162"><P class="p26 ft113"><NOBR>1-åringar</NOBR></P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td163"><P class="p26 ft113"><NOBR>2-åringar</NOBR></P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr0 td164"><P class="p248 ft113"><NOBR>3-åringar</NOBR></P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td165"><P class="p26 ft113"><NOBR>4-åringar</NOBR></P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td166"><P class="p26 ft113"><NOBR>5-åringar</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td151"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td150"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td151"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td150"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td132"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td132"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr28 td167"><P class="p49 ft113">Förskola</P></TD>
<TD class="tr5 td137"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=3 class="tr28 td168"><P class="p416 ft113">Pedagogisk omsorg</P></TD>
<TD class="tr5 td137"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td139"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td151"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td150"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td135"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td132"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td14"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td169"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td170"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td137"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td139"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td150"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td135"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td132"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td136"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td14"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td132"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td137"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td137"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td136"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td139"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
<TD class="tr29 td151"><P class="p26 ft140"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td171"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td141"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td144"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td145"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td147"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td147"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td146"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td148"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
<TD class="tr22 td172"><P class="p26 ft134"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p449 ft49">Källa: Statistiska centralbyrån.</P>
<P class="p450 ft19">Lägre inskrivningsgrad bland utrikes födda barn</P>
<P class="p451 ft12">Barn med utländsk bakgrund<SPAN class="ft92">16 </SPAN>är i lägre utsträckning inskrivna i för- skolan, och bland dessa är utrikes födda barn inskrivna i ännu lägre utsträckning. Bland <NOBR>3–5-åringar</NOBR> med svensk bakgrund var 95 procent inskrivna i förskolan hösten 2019. Bland <NOBR>3–5-åringar</NOBR> med utländsk bakgrund var motsvarande andel 90 procent. Totalt 83 procent av de utrikes födda barnen i åldrarna <NOBR>3–5</NOBR> år var inskrivna i förskola hösten 2019. Ytterligare cirka 1 procent av de utrikes födda barnen var in- skrivna i pedagogisk omsorg.<SPAN class="ft92">17</SPAN></P>
<P class="p452 ft10">Andelen inskrivna barn i förskolan har varit relativt stabilt de senaste åren. Det finns dock tydliga nivåskillnader mellan utrikes och inrikes födda barn. År 2019 var 57 procent av de utrikes födda barnen i åldersgruppen <NOBR>1–2</NOBR> år inskrivna i förskolan, att jämföra med 71 procent av de inrikes födda barnen i samma åldersgrupp. I ålders- gruppen <NOBR>3–5</NOBR> år var andelen inskrivna 83 procent bland utrikes födda barn och 95 procent bland inrikes födda barn. Sedan 2016 syns dock</P>
<P class="p453 ft104"><SPAN class="ft60">16</SPAN><SPAN class="ft105">Med utländsk bakgrund avses barn som är födda utrikes eller inrikes med två utrikes födda vårdnadshavare.</SPAN></P>
<P class="p454 ft49"><SPAN class="ft60">17</SPAN><SPAN class="ft63">Statistik från Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="p104dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367104x1.jpg/" id="p104img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft14">en ökning av inskrivningsgraden bland utrikes födda barn. Detta gäller både för de yngre barnen <NOBR>(1–2</NOBR> år), där andelen inskrivna 2016 var 50 procent, och bland de äldre barnen <NOBR>(3–5</NOBR> år), där andelen in- skrivna 2016 var 80 procent, se figur 6.3.<SPAN class="ft106">18</SPAN></P>
<P class="p455 ft112">Figur 6.3 Andel inskrivna barn i förskolan <NOBR>2014–2019</NOBR> (procent)</P>
<P class="p410 ft49">Uppdelat utifrån åldersgrupper samt inrikes och utrikes födda barn</P>
<P class="p456 ft113">100</P>
<P class="p457 ft113">90</P>
<P class="p457 ft113">80</P>
<P class="p457 ft113">70</P>
<P class="p457 ft113">60</P>
<P class="p458 ft113">50</P>
<P class="p457 ft113">40</P>
<P class="p457 ft113">30</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR height=0>
<TD width=26px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=33px></TD>
<TD width=71px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=87px></TD>
<TD width=34px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p35 ft113">2014</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td32"><P class="p25 ft113">2015</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p448 ft113">2016</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td174"><P class="p25 ft113">2017</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p459 ft113">2018</P></TD>
<TD class="tr6 td175"><P class="p25 ft113">2019</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td17"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr21 td176"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr28 td177"><P class="p416 ft114"><NOBR>1–2</NOBR> år inrikes födda</P></TD>
<TD class="tr21 td178"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr28 td179"><P class="p416 ft113"><NOBR>1–2</NOBR> år utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr0 td175"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td175"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td177"><P class="p416 ft114"><NOBR>3–5</NOBR> år inrikes födda</P></TD>
<TD class="tr5 td180"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td179"><P class="p416 ft113"><NOBR>3–5</NOBR> år utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr7 td175"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td17"><P class="p26 ft129"> </P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p26 ft129"> </P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p26 ft129"> </P></TD>
<TD class="tr17 td175"><P class="p26 ft129"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft49">Källa: Statistiska centralbyrån. Observera att <NOBR>Y-axeln</NOBR> är bruten.</P>
<P class="p83 ft19">Lägre deltagande bland barn med svag socioekonomisk bakgrund</P>
<P class="p97 ft10">Andelen inskrivna barn skiljer sig också åt beroende på vårdnads- havarnas utbildningsnivå och förvärvsarbetesstatus. Barn med vård- nadshavare som har låg utbildning och barn från hem där ingen eller endast en av vårdnadshavarna förvärvsarbetar är i lägre utsträckning inskrivna än barn från familjer med två förvärvsarbetande vårdnads- havare. Bland barn i åldersgruppen <NOBR>3–5</NOBR> år där vårdnadshavarna hade högst förgymnasial utbildning var 92 procent av barnen inskrivna. Bland barn med vårdnadshavare med högst gymnasial eller eftergym- nasial utbildning var andelen inskrivna barn högre, 96 respektive 97 procent, se figur 6.4.</P>
<P class="p460 ft49"><SPAN class="ft60">18</SPAN><SPAN class="ft63">Statistik från Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="p105dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367105x1.jpg/" id="p105img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft36">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p461 ft25">Figur 6.4 Andel inskrivna barn <NOBR>(3–5</NOBR> år) i förskola eller pedagogisk omsorg uppdelat på vårdnadshavares utbildningsnivå 2019 (procent)</P>
<P class="p353 ft113">100</P>
<P class="p462 ft113">95</P>
<P class="p462 ft113">90</P>
<P class="p463 ft113">85</P>
<P class="p462 ft113">80</P>
<P class="p462 ft113">75</P>
<P class="p462 ft113">70</P>
<P class="p463 ft113">65</P>
<P class="p462 ft113">60</P>
<P class="p462 ft113">55</P>
<P class="p462 ft113">50</P>
<P class="p464 ft113">Förgymnasial<SPAN style="padding-left:63px;">Gymnasial Eftergymnasial</SPAN></P>
<P class="p465 ft49">Källa: Statistiska centralbyrån. För cirka 2 procent av barnen saknas uppgifter om vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Observera att <NOBR>Y-axeln</NOBR> är bruten.</P>
<P class="p358 ft10">Andelen inskrivna barn skiljer sig också kraftigt åt beroende på om vårdnadshavarna förvärvsarbetar eller inte.<SPAN class="ft102">19 </SPAN>Bland barn i åldersgrup- pen <NOBR>3–5</NOBR> år med två förvärvsarbetande vårdnadshavare är 98 procent inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. Bland barn med endast en förvärvsarbetande vårdnadshavare är 93 procent inskrivna. Lägst är inskrivningsgraden bland barn där ingen av föräldrarna förvärvs- arbetar; 84 procent av de barnen är inskrivna i förskola eller pedago- gisk omsorg, se figur 6.5.</P>
<P class="p466 ft49"><SPAN class="ft60">19</SPAN><SPAN class="ft63">Även föräldralediga föräldrar är registrerade som förvärvsarbetande i Statistiska central- byråns statistik.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="p106dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367106x1.jpg/" id="p106img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft112">Figur 6.5 Andel inskrivna barn <NOBR>(3–5</NOBR> år) i förskola eller pedagogisk omsorg uppdelat på vårdnadshavares status vad gäller förvärvsarbete 2019 (procent)</P>
<P class="p456 ft113">100</P>
<P class="p468 ft113">95</P>
<P class="p468 ft113">90</P>
<P class="p468 ft113">85</P>
<P class="p468 ft113">80</P>
<P class="p468 ft113">75</P>
<P class="p468 ft113">70</P>
<P class="p468 ft113">65</P>
<P class="p468 ft113">60</P>
<P class="p468 ft113">55</P>
<P class="p468 ft113">50</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr22 td181"><P class="p469 ft114">Ingen förvärvsarbetande</P></TD>
<TD class="tr22 td182"><P class="p470 ft114">En förvärvsarbetande</P></TD>
<TD class="tr22 td183"><P class="p471 ft114">Två förvärvsarbetande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td181"><P class="p469 ft114">vårdnadshavare</P></TD>
<TD class="tr16 td182"><P class="p472 ft114">vårdnadshavare</P></TD>
<TD class="tr16 td183"><P class="p471 ft114">vårdnadshavare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft141">Källa: Statistiska centralbyrån. Uppgifter om förvärvsarbetesstatus avser år 2018. Föräldralediga vårdnadshavare räknas som förvärvsarbetande. Observera att Y <NOBR>-axeln</NOBR> är bruten.</P>
<P class="p338 ft35"><SPAN class="ft35">6.4</SPAN><SPAN class="ft42">Barn som inte är inskrivna i förskolan</SPAN></P>
<P class="p64 ft10">Hösten 2019 fanns det cirka 22 000 folkbokförda barn i åldrarna 3– 5 år som inte var inskrivna i förskolan.<SPAN class="ft102">20 </SPAN>En del av dessa, omkring 6 200 barn, var i stället inskrivna i pedagogisk omsorg, men cirka</P>
<P class="p474 ft14"><SPAN class="ft20">15</SPAN><SPAN class="ft83">800 barn i åldrarna </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år var inte inskrivna i vare sig förskola eller pedagogisk omsorg. Det motsvarar cirka 4 procent av alla barn i ålders- gruppen. Drygt hälften, 53 procent, av dem har utländsk bakgrund, att jämföra med 26 procent av samtliga barn i åldersgruppen <NOBR>3–5</NOBR> år. Totalt 24 procent av <NOBR>3–5-åringarna</NOBR> som inte var inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg var utrikes födda, jämfört med 6 procent av samtliga barn i åldersgruppen.</P>
<P class="p63 ft19">Barn med svag socioekonomisk bakgrund är överrepresenterade</P>
<P class="p77 ft13">Det är vanligare att barn som inte är inskrivna i förskola eller peda- gogisk omsorg har föräldrar med låg utbildning. Närmare 12 procent av de barn som inte är inskrivna i vare sig förskola eller pedagogisk</P>
<P class="p84 ft49"><SPAN class="ft60">20</SPAN><SPAN class="ft63">Statistik från Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="p107dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367107x1.jpg/" id="p107img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft36">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p475 ft10">omsorg kommer från hem där båda vårdnadshavarna har förgymna- sial utbildning.<SPAN class="ft102">21 </SPAN>Motsvarande siffra för alla barn i åldrarna <NOBR>3–5</NOBR> år är 6 procent. För ytterligare 12 procent av de barn som inte var inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg saknas uppgifter om vårdnads- havarnas utbildning i SCB:s register. Motsvarande siffra för alla barn i åldersgruppen är knappt 2 procent.</P>
<P class="p476 ft10">Det är också vanligare att barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg har vårdnadshavare som saknar förvärvs- arbete. Omkring en tredjedel, 35 procent, av barnen i åldersgruppen <NOBR>3–5</NOBR> år som inte är inskrivna i vare sig förskola eller pedagogisk om- sorg har ingen förvärvsarbetande vårdnadshavare. Motsvarande siffra för alla barn i åldersgruppen <NOBR>3–5</NOBR> år är 22 procent.</P>
<P class="p476 ft10">Ytterligare en tredjedel, 35 procent, av barnen i åldersgruppen som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg har endast en förvärvsarbetande vårdnadshavare, att jämföra med 10 procent för alla barn i åldersgruppen. Knappt en tredjedel, 30 procent, av barnen i åldersgruppen som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk om- sorg har två förvärvsarbetande vårdnadshavare, att jämföra med 68 procent för alla barn i åldrarna <NOBR>3–5</NOBR> år.</P>
<P class="p477 ft19"><SPAN class="ft19">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft125">Deltagandet varierar mellan olika kommuner</SPAN></P>
<P class="p478 ft10">Hur många barn som är inskrivna i förskolan skiljer sig åt mellan olika kommuner. <SPAN class="ft17">Andelen </SPAN><NOBR>3–5-åringar</NOBR> som är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg varierar mellan 84 procent i kommunen med lägst deltagande till 99 procent i kommunen med högst deltagande.<SPAN class="ft102">22 </SPAN><SPAN class="ft17">Antalet </SPAN>barn i åldersgruppen <NOBR>3–5</NOBR> år som inte deltar i förskola eller pedagogisk omsorg skiljer sig också stort åt mellan kommunerna, vil- ket till viss del hänger samman med kommunernas befolkningsstor- lek och demografi. I en kommun finns bara ett barn som inte är in- skrivet i förskola eller pedagogisk omsorg, medan det i den kommun som har flest barn som inte är inskrivna rör sig om fler än 2 000 barn. I 52 av landets kommuner är det färre än 10 barn som inte deltar i vare sig förskola eller pedagogisk omsorg. Cirka 3 800 barn, eller 25 pro- cent, av de omkring 15 800 barn i Sverige som inte är inskrivna i vare</P>
<P class="p479 ft62"><SPAN class="ft60">21</SPAN><SPAN class="ft61">Statistik från Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p480 ft49"><SPAN class="ft60">22</SPAN><SPAN class="ft63">Ibid. Lägst deltagande hade Pajala kommun och högst deltagande hade Hammarö kommun.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="p108dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367108x1.jpg/" id="p108img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft11">sig förskola eller pedagogisk omsorg bor i någon av de tre storstads- kommunerna Stockholm, Göteborg eller Malmö.<SPAN class="ft46">23</SPAN></P>
<P class="p103 ft35"><SPAN class="ft35">6.5</SPAN><SPAN class="ft42">Vissa inskrivna barn har hög frånvaro</SPAN></P>
<P class="p337 ft12">Med tillgänglig statistik går det att redovisa hur stor del av barnen i olika grupper som är inskrivna i förskolan. Men statistiken visar inte i vilken utsträckning de inskrivna barnen faktiskt också <SPAN class="ft64">deltar i </SPAN>för- skolan. I utredningens kontakter med kommuner har det framkom- mit att det inte är ovanligt att barn som är inskrivna i förskolan har hög och långvarig frånvaro. Kommunerna beskriver även att det ofta är nyinvandrade barn som är inskrivna i förskolan men som inte del- tar i verksamheten. Det är dock svårt att säga hur utbrett detta pro- blem är, eftersom det saknas nationell statistik om närvaro respektive frånvaro för barn som är inskrivna i förskolan.</P>
<P class="p111 ft14">De senaste uppgifterna om genomsnittlig vistelsetid i förskolan är från Skolverkets föräldraundersökning 2012. Där konstaterades att den genomsnittliga närvaron i förskolan hade ökat sedan 2005. När- varon var dock lägre för barn till arbetslösa eller föräldralediga vård- nadshavare.<SPAN class="ft106">24 </SPAN>Rapporten undersökte däremot inte skillnaden i närvaro mellan barn med svensk bakgrund, utländsk bakgrund eller nyinvand- rade barn.</P>
<P class="p63 ft35"><SPAN class="ft35">6.6</SPAN><SPAN class="ft42">Orsaker till att barn inte deltar i förskolan</SPAN></P>
<P class="p337 ft12">Det är svårt att uttala sig med säkerhet om varför vissa vårdnads- havare väljer att inte ha sina barn i förskolan. Den forskning och de studier som finns på området är mycket begränsade; utredningen har inte kunnat finna någon svensk studie som genom intervjuer med vård- nadshavare har undersökt orsakerna till att de väljer att inte ha sina barn i förskola eller pedagogisk omsorg.</P>
<P class="p110 ft13">Att kunskapen om de barn som inte går i förskola är mycket be- gränsad har konstaterats tidigare. I Vetenskapsrådets rapport <SPAN class="ft43">En lik- värdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer </SPAN>konstateras</P>
<P class="p481 ft62"><SPAN class="ft60">23</SPAN><SPAN class="ft61">Statistik från Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft60">24</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2013).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="p109dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367109x1.jpg/" id="p109img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft36">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft11">att det behövs nationella och lokala undersökningar om de barn som inte har en förskoleplats.<SPAN class="ft46">25</SPAN></P>
<P class="p334 ft10">Det är rimligt att anta att det inte finns något enkelt svar som stämmer för alla de vårdnadshavare som inte har sina barn i förskola eller pedagogisk omsorg. Utredningen har dock kunnat konstatera att vissa grupper är överrepresenterade bland de barn som inte är in- skrivna i vare sig förskola eller pedagogisk omsorg; barnen har oftare utländsk bakgrund, vårdnadshavarna är i fler fall lågutbildade och de förvärvsarbetar i lägre utsträckning. Samtidigt är det viktigt att fram- hålla att bland de barn som inte deltar i vare sig förskola eller peda- gogisk omsorg finns även barn med svensk bakgrund, med högutbild- ade och förvärvsarbetande vårdnadshavare. Det är därför troligt att föräldrars skäl att inte ha sina barn i förskola eller pedagogisk omsorg kan vara många olika och således inte bara är en fråga om utländsk bak- grund, förvärvsarbete eller ekonomi.</P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft125">Skolverkets analys</SPAN></P>
<P class="p101 ft10">På uppdrag av regeringen gjorde Skolverket 2018 en kartläggning av deltagandet i förskolan.<SPAN class="ft102">26 </SPAN>Kartläggningen baseras på statistik om del- tagande i förskolan från 2016, och resultaten visar bl.a. att deltagan- det är lägre bland barn med utländsk bakgrund, bland barn till låg- utbildade vårdnadshavare och bland barn till vårdnadshavare som inte förvärvsarbetar. Bland barn med utländsk bakgrund var inskriv- ningsgraden särskilt låg bland utrikesfödda, och bland dessa var den särskilt låg bland nyinvandrade barn.</P>
<P class="p15 ft10">I kartläggningen har Skolverket analyserat vilka faktorer som har störst samband med att vårdnadshavare inte skriver in sina barn i förskola eller pedagogisk omsorg, om hänsyn tas till andra faktorer som kan påverka risken att barnen inte är inskrivna i förskolan. Skol- verkets analys visade att de vårdnadshavare som var minst benägna att ha sina barn på förskolan var familjer där ingen av vårdnads- havarna förvärvsarbetade samt vårdnadshavare till nyinvandrade barn som hade varit folkbokförda i Sverige mindre än ett år. Även vård- nadshavare med låga disponibla inkomster och vårdnadshavare från</P>
<P class="p482 ft62"><SPAN class="ft60">25</SPAN><SPAN class="ft61">Vetenskapsrådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">26</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2018a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="p110dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367110x1.jpg/" id="p110img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">storstäder och storstadsnära kommuner var något mindre benägna att ha sina barn i förskolan.</P>
<P class="p350 ft10">Enligt Skolverkets analys är alltså att <SPAN class="ft17">inte förvärvsarbeta</SPAN>, respek- tive att <SPAN class="ft17">nyligen ha invandrat till Sverige</SPAN>, de faktorer som är starkast förknippade med att inte ha sina barn inskrivna i förskolan. När det gäller förvärvsarbete är dock inte kausaliteten i sambandet klarlagt. Resultaten från Skolverkets studie visar nämligen inte om vårdnads- havarna är hemma med barnen för att de inte har ett arbete eller om de inte har ett arbete för att de vill vara hemma med barnen. Sanno- likt är detta någonting som varierar mellan olika vårdnadshavare som är hemma med sina barn; möjligtvis varierar det även mellan olika grupper i samhället. Svaret kan inte heller ges med hjälp av register- data, eftersom det handlar om föräldrarnas värderingar eller attityder, vilket av naturliga skäl inte låter sig fångas upp av registerdata.</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">6.6.2</SPAN><SPAN class="ft125">Inställning till att kvinnor förvärvsarbetar</SPAN></P>
<P class="p90 ft10">Uppfattningar om att kvinnor bör vara hemma med sina barn under deras första levnadsår kan påverka huruvida vårdnadshavare skriver in sina barn i förskolan. I en nederländsk studie från 2013 analysera- des hur barns deltagande i formell eller informell barnomsorg påver- kas av mammors attityder till barnomsorg och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft102">27 </SPAN>I analysen togs också hänsyn till om mam- morna arbetade, deras inkomst samt kostnaden för barnomsorg. Resul- taten visar att negativa attityder till barnomsorg, och till kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, har ett tydligt samband med att barn inte blir inskrivna i barnomsorg. Mammor som höll med om påstå- endet att det är acceptabelt att någon annan än föräldrarna tar hand om barnen, var i högre grad anställda, och deras barn var i högre grad inskrivna i barnomsorg. Kostnaderna för barnomsorg hade däremot endast en försumbar betydelse för barns deltagande.</P>
<P class="p320 ft10">Som vi redogjort för i kapitel 3 har det i de nordiska länderna sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> skett en normförskjutning kopplad till synen på bl.a. kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Många av dem som har kommit som flyktingar till Sverige under senare år kommer från län- der där kvinnor deltar på arbetsmarknaden i lägre utsträckning än män. Att det i vissa invandrargrupper kan finnas en kultur av att kvinnor</P>
<P class="p483 ft49"><SPAN class="ft60">27</SPAN><SPAN class="ft63">van Gameren (2012).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="p111dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367111x1.jpg/" id="p111img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft36">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft14">ska vara hemma med barnen har beskrivits i flera uppföljningar av barns deltagande i förskolan. I rapporten <SPAN class="ft37">Öppen förskola öppnar många dörrar </SPAN>från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beskrivs att värderingar om att kvinnor har huvudansvar för de små barnen kan vara ett hinder såväl för kvinnors deltagande i utbildning och arbets- marknadsinsatser, som för barnens inskrivning i förskolan bland vissa utrikesfödda.<SPAN class="ft106">28</SPAN></P>
<P class="p12 ft17"><SPAN class="ft10">I Stockholms stads rapport </SPAN>Ökad inskrivningsgrad – insatser för att få fler barn att delta i förskolan i Stockholms stad <SPAN class="ft10">lyfts just kultu- rella traditioner som en av de faktorer som stadsdelsförvaltningarna har sett som förklaring till att vissa vårdnadshavare väljer bort för- skola, särskilt för de yngre barnen.</SPAN><SPAN class="ft102">29 </SPAN><SPAN class="ft10">I en norsk familjeundersökning, som beskrivs i betänkandet </SPAN>Med rätt att delta – Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden <SPAN class="ft10">studerades kvinnors och mäns inställning till att kvinnor yrkesarbetar. Drygt 1 800 personer med bakgrund i Pakistan, Iran, Irak, Vietnam respektive Norge inter- vjuades om inställning till arbete, omsorgen om barnen, jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p484 ft14"><SPAN class="ft26">m.m.</SPAN><SPAN class="ft52">I stort sett samtliga som deltog i undersökningen menade, oav- sett födelseland, att kvinnor bör förvärvsarbeta </SPAN><SPAN class="ft37">innan </SPAN>de får barn och <SPAN class="ft37">efter </SPAN>att yngsta barnet börjar skolan. Däremot fanns signifikanta skill- nader i synen på i vilken utsträckning kvinnan bör arbeta under mel- lanperioden, dvs. när barnen är små.<SPAN class="ft106">30</SPAN></P>
<P class="p12 ft10">Resultaten visar också att vilket land en person kommer ifrån på- verkar såväl kvinnors som mäns åsikter om huruvida kvinnor med barn under 4 år bör arbeta utanför hemmet eller inte. Av dem som t.ex. invandrat från Pakistan menade 60 procent att kvinnan bör vara hem- ma på heltid när hon har barn under 4 år. Bland deltagande födda i Irak var det 25 procent som ansåg detta. När det gällde personer födda i Norge var det bara cirka 10 procent som var av samma åsikt. I samt- liga grupper var åsikten att kvinnan kan arbeta deltid under småbarns- åren betydligt vanligare än åsikten att hon kan arbeta heltid dessa år.<SPAN class="ft102">31</SPAN></P>
<P class="p485 ft62"><SPAN class="ft60">28</SPAN><SPAN class="ft61">Sveriges Kommuner och Regioner (2019b).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">29</SPAN><SPAN class="ft61">Stockholms stad (2019).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">30</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2012:69.</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">31</SPAN><SPAN class="ft63">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="p112dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367112x1.jpg/" id="p112img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft19"><SPAN class="ft19">6.6.3</SPAN><SPAN class="ft125">Andra faktorer</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">Det finns flera andra möjliga skäl till att vissa vårdnadshavare väljer att inte ha sina barn i förskola, utöver vårdnadshavares inställning till förskola och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Det kan exem- pelvis handla om att vårdnadshavare har bristfällig kunskap om för- skolan eller att de är oroliga för vad det kan innebära att låta sina barn delta i förskolan.</P>
<P class="p88 ft14">På uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet analyserade Ram- böll 2014 deltagandet i förskolan i socialt utsatta områden. Enligt rapporten kan en delförklaring till det lägre deltagandet i förskolan bland barn boende i socialt utsatta områden vara att det finns vård- nadshavare som väljer bort förskolan på grund av bristande kunskap om och insyn i verksamheten, t.ex. att de tror att förskolan bara handlar om barnpassning. Enligt intervjuade representanter för för- skolan finns det även vårdnadshavare som inte vill att barnen ska gå i förskolan av oro för att barnen ska tvingas in i svenska traditioner eller att deras religion inte ska respekteras. Det kan t.ex. handla om vad som händer vid jul- och luciafirande samt om huruvida barnen har möjlighet att få en kost som stämmer överens med familjens religion.<SPAN class="ft106">32</SPAN></P>
<P class="p66 ft14">Utrikes födda vårdnadshavare har ofta liten eller ingen erfarenhet av förskolan. Det kan leda till att vårdnadshavarna medvetet undviker att, eller inte vet att de kan, låta sina barn delta i förskolans verksam- het. Enligt SKR:s rapport om öppna förskolan kan dessutom vårdnads- havare som sedan tidigare har en misstro mot myndigheter uppfatta förskolan som en möjlig plattform där myndigheter kan komma att omhänderta barnen.<SPAN class="ft106">33</SPAN></P>
<P class="p320 ft10">En annan tröskel för deltagande i förskolan kan enligt Rambölls rapport vara att det finns ekonomiska incitament att avstå förskolan. Det handlar dels om att vårdnadshavarna inte vill betala förskoleavgif- ten för att i stället t.ex. skicka pengarna till sin familj i hemlandet, dels om det vårdnadsbidrag som fanns vid tiden för undersökningen, vilket sågs som ett ekonomiskt incitament mot att skriva in sina barn i förskolan.<SPAN class="ft102">34 </SPAN>I likhet med vårdnadsbidraget kan den tidigare utform- ningen av föräldrapenningen ha inneburit att utrikes födda barn i lägre utsträckning varit inskrivna i förskolan. Föräldrapenningen var</P>
<P class="p486 ft62"><SPAN class="ft60">32</SPAN><SPAN class="ft61">Ramböll (2014).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">33</SPAN><SPAN class="ft61">Sveriges Kommuner och Regioner (2019b).</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">34</SPAN><SPAN class="ft63">Ramböll (2014).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="p113dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367113x1.jpg/" id="p113img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft36">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">nämligen tidigare utformad så att vårdnadshavare som invandrat till Sverige med barn fick rätt till samma antal dagar i föräldrapenningen som normalt lämnas vid barnets födelse, trots att barnet var äldre vid tidpunkten för invandringen. Det kan ha bidragit till att invandrade vårdnadshavarna kunde stanna hemma med barnen med föräldrapen- ning längre upp i åldrarna än vad som annars är fallet. Sedan 2017 har dock antalet dagar som föräldrar som kommer till Sverige med barn får rätt till begränsats och anpassats efter barnets ålder.<SPAN class="ft102">35</SPAN></P>
<P class="p12 ft13">Ytterligare en faktor som kan förhindra att vårdnadshavare skriver in sina barn i förskolan kan, enligt Rambölls rapport, vara att vårdnads- havarna lever isolerat och mår för dåligt för att aktivt kunna använda sig av verksamheten eller ens ta till sig information om förskolan.</P>
<P class="p4 ft19"><SPAN class="ft19">6.6.4</SPAN><SPAN class="ft125">Kommuners erfarenheter</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">Utredningen har frågat de kommuner som vi varit i kontakt med om de har vetskap om dels vilka barn som inte går i förskolan, dels varför barnen inte deltar. Det har då framkommit att kommunerna ofta har kunskap om vilka barn som inte deltar, antingen genom kartlägg- ningar eller i en del fall för att antalet barn som inte deltar är så litet. Få kommuner följer dock systematiskt upp varför vissa barn inte del- tar i förskolan.</P>
<P class="p15 ft10">Kommunerna ger ändå flera möjliga förklaringar till varför barn inte deltar i förskolan. En förklaring är att föräldrar är föräldralediga med ett yngre barn och därför väljer att ha även det äldre barnet hemma.</P>
<P class="p12 ft10">En annan förklaring är att lägre deltagande i förskolan kan kopp- las till socioekonomiska faktorer, där deltagandet är ofta lägre i om- råden med hög arbetslöshet. Boendesituationen och hög in- och utflytt- ning är andra faktorer som gör det svårare för kommunerna att få barn att delta i förskolan, särskilt när det gäller nyanlända. En kom- mun beskriver att det finns barn till utrikes födda vårdnadshavare som är skrivna i kommunen men som bor längre perioder utomlands, vilket gör det svårt att få barnen att delta i förskolan. Utmaningar som de ovan nämnda beskrivs även i Stockholms stads rapport <SPAN class="ft17">Ökad inskrivningsgrad – insatser för att få fler barn att delta i förskolan i</SPAN></P>
<P class="p0 ft15">Stockholms stad.<SPAN class="ft46">36</SPAN></P>
<P class="p487 ft62"><SPAN class="ft60">35</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2016/17:154.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">36</SPAN><SPAN class="ft63">Stockholms stad (2019).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft10">En annan förklaring till att barn inte deltar i förskolan, som lyfts av flera kommuner, är att vårdnadshavarna inte har fått den förskoleplats de önskar eller har fått en förskoleplats som de tycker är för långt från hemmet. Då kan vårdnadshavarna välja att avstå platsen eller vänta med att låta sitt barn delta i förskolan. Flera kommuner menar att det är viktigt för många vårdnadshavare med en förskoleplats nära hem- met för att barnen ska delta i förskolan; detta gäller särskilt socioeko- nomiskt utsatta och nyanlända vårdnadshavare. Det kan t.ex. handla om att familjen inte har tillgång till bil eller inte har råd att använda kollektiva färdmedel.</P>
<P class="p63 ft19">Delvis olika bilder av nyanländas attityder till förskola</P>
<P class="p98 ft12">De företrädare för kommuner som utredningen har talat med ger delvis olika bilder av deltagandet i förskola för barn till nyanlända. Några kommuner uppger att det går snabbt att få in barn till nyan- lända i förskolan. En kommun beskriver att i princip alla nyanlända föräldrar som erbjuds en plats i förskola tackar ja. En annan kommun berättar att nyanlända ofta är angelägna om att snabbt få in sina barn på förskolan, och blir otåliga under de fyra månader som kommunen har på sig att hitta en plats. Dessa beskrivningar kommer ofta från befolkningsmässigt små kommuner.</P>
<P class="p66 ft14">Men det finns också kommunföreträdare som beskriver att det av olika anledningar är svårt att nå vissa nyanlända föräldrar och få dem att skriva in sina barn i förskolan. Flera lyfter också att det finns många nyanlända föräldrar som har sina barn inskrivna i förskolan men som inte nyttjar platsen. Dessa beskrivningar är vanligare hos företrädare för större kommuner med fler invånare.</P>
<P class="p110 ft10">Flera kommunföreträdare lyfter att en anledning till att det kan vara svårt att få nyanlända vårdnadshavare att lämna sina barn till förskolan är att det hos vissa grupper av nyanlända finns en kultur av att kvinnor ska vara hemma med barnen under småbarnsåren. Dess- utom beskriver flera företrädare att det kan finnas en misstro mot myndigheter och samhällets institutioner bland nyanlända. En kom- munföreträdare menar att det ibland finns en rädsla för att barnen ska omhändertas av socialtjänsten om barnen lämnas på förskolan. Bristande förtroende för myndigheter, och att förskolan kan uppfattas som en möjlig plattform där myndigheter kan komma att omhän-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="p115dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367115x1.jpg/" id="p115img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft36">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft11">derta barnen, lyfts också i andra studier som förklaringar till att vissa nyanlända föräldrar inte vill skriva in sina barn i förskolan.<SPAN class="ft46">37</SPAN></P>
<P class="p488 ft14">Kommunerna arbetar på olika sätt för att informera nyanlända om förskolan och bygga förtroende, så att föräldrarna vågar lämna sina barn till förskolan, se vidare i kapitel 7.</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">6.7</SPAN><SPAN class="ft42">Sammanfattande analys</SPAN></P>
<P class="p71 ft12">Utredningen har i kapitel 3 redogjort för förskolans betydelse för barns utveckling och lärande. Forskning visar att deltagande i för- skolan har positiva effekter på barns utveckling och lärande på både kort och lång sikt. Det finns dessutom en bred samsyn i forskningen om att förskolan har störst betydelse för barn med svag socioekono- misk bakgrund. Det kan handla om barn som har föräldrar med låg utbildningsnivå eller låg inkomst, barn i socialt utsatta miljöer eller barn med utländsk bakgrund. Förskolan kan därför bidra till att barn får mer likvärdiga förutsättningar inför skolstarten och därmed når högre kunskapsresultat i grundskolan.</P>
<P class="p12 ft10">Flera studier visar att barn som har gått i förskola har bättre språk- liga färdigheter än andra barn. Förskolans språkutvecklande arbets- sätt är viktigt för alla barn, oavsett om de kommer från svensktalande eller icke svensktalande familjer, men störst betydelse har det för barn som har ett annat modersmål än svenska. Förskolan spelar här en viktig roll för att stärka barns förutsättningar för integration.</P>
<P class="p15 ft12">Barn med utländsk bakgrund är en växande målgrupp för förskolan. Som vi redogjort för i detta kapitel flyttar varje år ett stort antal barn till Sverige med sina föräldrar och allt fler barn som föds i Sverige har utrikes födda föräldrar. I förskolan har andelen barn med ut- ländsk bakgrund ökat från 19 procent 2014 till 25 procent 2019. Det ställer nya krav på förskolan, inte minst när det gäller kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p12 ft13">Trots att förskolan är särskilt viktig för barn med svag socioeko- nomisk bakgrund och för barn med utländsk bakgrund är det i just dessa grupper som deltagandet i förskolan är lägst. Barn med vård- nadshavare som saknar förvärvsarbete eller har låg utbildning och barn med utländsk bakgrund deltar i lägre utsträckning i förskolan.</P>
<P class="p192 ft49"><SPAN class="ft60">37</SPAN><SPAN class="ft63">Sveriges Kommuner och Regioner (2019b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft11">Särskilt lågt tycks deltagandet vara bland barn som nyligen kommit till Sverige.</P>
<P class="p490 ft10">Det är svårt att uttala sig med säkerhet om varför vissa vårdnads- havare väljer att inte ha sina barn i förskolan. Kunskapen på området är begränsad och det är problematiskt att det saknas svensk forsk- ning på området. Klart är dock att vårdnadshavares skäl varierar, och utredningen har kunnat identifierat ett antal tänkbara orsaker till att vissa barn inte deltar i förskolan.</P>
<P class="p404 ft10">En förklaring är att barnets vårdnadshavare är föräldraledig med ett yngre syskon och väljer att även ha det äldre barnet hemma. En annan förklaring är att barnets vårdnadshavare är arbetslös. Boende- situationen samt att familjen ofta flyttar mellan olika stadsdelar eller kommuner är andra faktorer som kan förklara varför man väljer att inte skriva in sitt barn i förskolan. Ytterligare en förklaring är att vård- nadshavarna inte har fått den förskoleplats de önskar eller har fått en förskoleplats som de tycker är placerad för långt från hemmet.</P>
<P class="p298 ft14">Det kan också handla om att vårdnadshavare har bristfällig infor- mation och kunskap om förskolan och vilken betydelse den kan ha för barnets utveckling. Bland nyanlända föräldrar kan det dessutom ibland finnas en misstänksamhet mot myndigheter och institutioner, t.ex. kopplad till en rädsla för att barn som skrivs in i förskolan ska omhändertas av socialtjänsten.</P>
<P class="p295 ft10">Uppfattningar om att kvinnor bör vara hemma med sina barn under deras första levnadsår kan också påverka vårdnadshavares be- nägenhet att skriva in sina barn i förskolan. Sådana uppfattningar kan finnas i flera grupper men tycks vara vanligare bland vissa invandrar- grupper. En annan faktor som kan förhindra att vårdnadshavare skri- ver in sina barn i förskolan kan vara att vårdnadshavarna lever isolerat och mår för dåligt för att aktivt kunna använda sig av verksamheten eller ens ta till sig information om förskolan.</P>
<P class="p295 ft10">Oavsett orsak är det oroväckande att deltagandet i förskolan är lägre bland just de barn som skulle gynnas mest av att delta i för- skolans verksamhet. En liten ökning av andelen utrikes födda barn som är inskrivna i förskolan har skett sedan 2016, men gapet mellan utrikes och inrikes födda barn är fortsatt stort. Därför behövs in- satser för att öka deltagandet i förskolan. I kapitel 7, 8 och 9 redo- görs för utredningens förslag för att fler barn ska delta i förskolan.</P>
<P class="p298 ft10">Samhällets förväntningar på förskolan är på goda grunder stora. Samtidigt innebär den relativt stora ökningen av andelen barn med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft36">Barn som inte deltar i förskolan – statistik och analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft10">utländsk bakgrund nya utmaningar, inte minst kopplat till barnens språkutveckling i svenska. Vid kontakter som utredningen haft med olika företrädare för förskolan har det från flera håll framförts att det behövs fler förskollärare och utbildade barnskötare med en större kompetens om barns språkutveckling för att möta dessa utmaningar. Det behövs också en mer likvärdig kvalitet mellan förskolor i olika stadsdelar och olika deltar av landet. I kapitel 10 och 11 redogör vi för våra förslag och bedömningar på dessa områden.</P>
<P class="p231 ft14">Sammantaget har vi i dessa inledande kapitel velat ge en bakgrund till förskolans viktiga roll i samhället och de utmaningar som försko- lan står inför. Vi är övertygade om att förskolan kan spela en central roll när det gäller att förbättra likvärdigheten och kunskapsresultaten i skolan, liksom när det gäller att förbättra integrationen i samhället. Det kräver emellertid ytterligare åtgärder för en hög och likvärdig kvalitet i alla förskolor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="p119dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367119x1.jpg/" id="p119img1">
</DIV>
<P class="p492 ft143"><SPAN class="ft8">7</SPAN><SPAN class="ft142">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</SPAN></P>
<P class="p493 ft35"><SPAN class="ft35">7.1</SPAN><SPAN class="ft42">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p71 ft10">I det här kapitlet inleder utredningen behandlingen av uppdraget att öka deltagandet i förskolan. Av direktiven framgår att vi ska föreslå åtgärder som kan öka deltagandet i förskolan för flickor och pojkar i åldrarna <NOBR>3–5</NOBR> år, särskilt när det gäller nyanlända barn enligt lämplig definition, barn med annat modersmål än svenska och barn i socioeko- nomiskt utsatta grupper. Vi ska även lämna nödvändiga författnings- förslag. När det gäller nyanlända barn återkommer vi i kapitel 8. Ytter- ligare förslag för att öka deltagandet i förskolan lämnas i kapitel 9.</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">7.2</SPAN><SPAN class="ft42">Inledande utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p71 ft10">Den svenska förskolan har ett högt deltagande och i åldersgruppen <NOBR>3–5</NOBR> år är 94 procent av alla barn inskrivna i förskolan.<SPAN class="ft102">1 </SPAN>Men som vi har konstaterat i kapitel 6 så är deltagandet lägre bland barn till föräld- rar med låg utbildning och bland barn med utländsk bakgrund. Forsk- ning visar samtidigt att det är just barn med svag socioekonomisk bakgrund och barn med utländsk bakgrund som gynnas mest av att delta i förskolan. När barn som har stora behov av språklig och social utveckling deltar i förskolan i lägre utsträckning än andra barn inne- bär det att skillnaderna i barns förutsättningar inför skolstarten ökar. Mot den bakgrunden är det angeläget att vidta åtgärder för att fler barn ska få möjlighet att gå i förskola.</P>
<P class="p15 ft13">Förskolan har även stor betydelse för kvinnors arbetskraftsdel- tagande och sysselsättning och för utrikes födda kvinnors förutsätt- ningar för integration. Många av de kvinnor som kommit till Sverige</P>
<P class="p345 ft49"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft63">Statistik från Statistiska centralbyrån.</SPAN></P>
<P class="p494 ft24">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="p120dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367120x1.jpg/" id="p120img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft10">under senare år är i familjebildande ålder. Barnafödande och kvinnors större ansvar för hem och familj är faktorer som bidrar till att eta- bleringen på arbetsmarknaden tar längre tid för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män.<SPAN class="ft102">2 </SPAN>Insatser för att öka deltagandet i förskolan kommer därför också att möjliggöra för fler kvinnor att delta i etabler- ingsinsatser, utbilda sig och komma i arbete.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft125">Alla </SPAN><NOBR>3–5-åringar</NOBR> har rätt till avgiftsfri förskola</P>
<P class="p77 ft10">Sedan 1975 har <NOBR>6-åringar</NOBR> i Sverige haft en lagstadgad rätt till 525 tim- mars avgiftsfri förskola året innan de börjar skolan. Verksamheten för <NOBR>6-åringar</NOBR> omvandlades till förskoleklass från och med hösttermi- nen 1998. År 2003 infördes en rätt till allmän förskola från och med höstterminen det år barnet fyller 4 år. I propositionen om maxtaxa och allmän förskola m.m.<SPAN class="ft102">3 </SPAN>motiveras reformen med att förskolans bety- delse för barns lärande har ökat sedan förskolan 1998 fick en egen läroplan och blev en tydligare del av utbildningssystemet. Den 1 juli 2010 utökades den allmänna förskolan till att gälla från höstterminen det år barnet fyller 3 år. Det innebär alltså att alla barn i Sverige redan i dag har rätt till minst 525 timmar avgiftsfri förskola per år från och med höstterminen det år de fyller 3 år.</P>
<P class="p66 ft12">Det är huvudmännen som själva avgör hur den allmänna försko- lan ska organiseras och samordnas med övrig förskola. I ovannämnda proposition betonas att den ska vara en del av förskolans verksamhet och ingen särskild verksamhetsform. I propositionen understryks även att den allmänna förskolan inte ska betraktas som den pedago- giska delen av förskolan medan ambitionerna när det gäller barns ut- veckling och lärande sänks övrig tid i förskolan. Samma krav på peda- gogiskt innehåll och kvalitet gäller för den allmänna förskolan som för förskolan i övrigt.</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft125">Barn har i vissa fall rätt till förskola från 1 års ålder</SPAN></P>
<P class="p98 ft13">Barn från 1 års ålder ska erbjudas förskola om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt eller om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form</P>
<P class="p495 ft62"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft70">Arbetsförmedlingen (2020).</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1999/2000:129, s. 19.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="p121dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367121x1.jpg/" id="p121img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td184"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p26 ft36">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">av förskola (8 kap. 5 och 7 §§ skollagen). I förarbetena anges barn med ett annat modersmål än svenska, barn i glesbygd, barn vars föräldrar deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller barn där föräldrarna har en funktionsnedsättning som begränsar barnets fysiska eller psykiska utveckling som exempel på vad som kan utgöra barns eget behov av förskola på grund av familjens situation i övrigt. Även barn vars föräldrar är långtidssjukskrivna eller sjuk- eller förtidspensio- nerade kan räknas in i gruppen. Som exempel på när barn ska erbju- das förskola för att de på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling nämns barn med funktionsned- sättning av olika svårighetsgrad. Det betonas vidare att denna rätt inte enbart gäller tillgång till en plats utan även till en verksamhet av så- dan kvalitet att barnet får sitt behov av särskilt stöd tillgodosett.<SPAN class="ft102">4</SPAN></P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft125">Uppsökande verksamhet i 1985 års skollag</SPAN></P>
<P class="p101 ft10">I 1985 års skollag angavs att kommunen skulle bedriva uppsökande verksamhet så att barn i behov av särskilt stöd deltar i förskolans verk- samhet. Denna reglering infördes ursprungligen i lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet. I förarbetena angavs att kommunernas skyl- dighet att bedriva uppsökande verksamhet är nödvändig för att för- skolereformens syften ska kunna fullföljas. När det gällde vilka barn som kunde bli föremål för särskilt stöd nämns, förutom socialt iso- lerade barn och barn med handikapp, även invandrarbarn med behov att dels lära sig det svenska språket, dels kommunicera med andra.<SPAN class="ft102">5</SPAN></P>
<P class="p15 ft14">Den uppsökande verksamheten kvarstår som en uppgift för kom- munerna i den efterföljande lagen (1976:381) om barnomsorg, och syftar enligt förarbetena till att tydligare markera samhällets ansvar för barn med särskilda behov av stöd och stimulans.<SPAN class="ft106">6 </SPAN>Regleringen fördes sedan över från socialtjänstlagen (1980:620) till 1985 års skol- lag och ansvaret för förskolan överfördes till Utbildningsdeparte- mentets ansvarsområde.<SPAN class="ft106">7</SPAN></P>
<P class="p12 ft13">Vid införandet av den nuvarande skollagen (2010:800) infördes ingen reglering om uppsökande verksamhet; i förarbetena angavs att det sannolikt var mycket få kommuner som bedrev sådan uppsökande</P>
<P class="p496 ft62"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2009/10:165, s. 348.</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 1973:136, s. 69 och s. 95.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 1975/76:92, s. 16 och 19.</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">7</SPAN><SPAN class="ft63">Jfr prop. 1997/98:6.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="p122dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367122x1.jpg/" id="p122img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft10">verksamhet inom utbildningsområdet. Vidare angavs att habiliteringen inom landstinget (numera regionen) för barn med funktionsnedsätt- ning eller socialtjänsten i en kommun kan upplysa de föräldrar som har behov av särskilt stöd om möjligheten att få stöd i form av för- skola, samt att det ingår i barnavårdscentralens uppgift att göra utveck- lingsbedömningar under hela förskoleåldern och vid behov ge hjälp och stöd i föräldraskapet, t.ex. råd om plats i förskola.<SPAN class="ft102">8</SPAN></P>
<P class="p63 ft35"><SPAN class="ft35">7.3</SPAN><SPAN class="ft42">Faktorer som kan påverka deltagandet i förskolan</SPAN></P>
<P class="p497 ft14">I detta avsnitt vill vi ge en bild av hur kommunerna informerar vård- nadshavare om förskolan och ge exempel på insatser som kan öka del- tagandet i förskolan.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft125">Kommunernas kännedom om barn som inte deltar</SPAN></P>
<P class="p498 ft14">För att kunna öka deltagandet i förskolan krävs kännedom om vilka barn som inte är inskrivna i förskolan och orsakerna till att de inte deltar i utbildningen. Sådan kunskap om målgruppen är central för att kunna nå ut med information och utforma effektiva insatser för att öka deltagandet.</P>
<P class="p110 ft10">Utredningens bild från möten med kommuner runt om i landet är att de flesta tycks ha god kunskap om hur stor andel av barnen i kommunen som deltar i förskolan. Det saknas dock ofta en djupare analys av de barn som inte går i förskolan. Det är vanligare att större kommuner gör mer omfattande kartläggningar än att mindre kom- muner gör det, och större kommuner har i högre utsträckning analy- serat deltagandet utifrån t.ex. socioekonomiska faktorer. Ett exem- pel på detta är Stockholms stads årliga förskolerapport, som är en stadsövergripande rapport för verksamhetsområdet förskola.<SPAN class="ft102">9 </SPAN>Rappor- ten innehåller en analys av utvecklingen inom området, och den an- vänder EU:s kvalitetsram för förskola för att ge en bild av kvalitet och likvärdighet i både kommunal och fristående förskola. Rappor- ten belyser bl.a. inskrivningsgraden i förskolan i olika stadsdelar. Ett annat exempel är Malmö stad som löpande genomför kartläggningar av andelen barn som inte går i förskolan i olika geografiska områden.</P>
<P class="p499 ft62"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 2009/10:165, s. 349.</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft48">Stockholms stad (2020).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="p123dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367123x1.jpg/" id="p123img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td184"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p26 ft36">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft14">Kartläggningen ligger sedan till grund för en socioekonomisk analys och för uppsökande insatser i de områden som har lägre nyttjande- grad. Ett tredje exempel är Göteborgs stad, som efter en omläggning och centralisering av sin förskoleorganisation inlett ett arbete för att framställa en samlad statistik över t.ex. barns närvaro och frånvaro i förskolan.</P>
<P class="p12 ft10">I Skolverkets intervjustudie med ett urval av Sveriges kommuner uppger samtliga att de kartlägger hur deltagandet i förskola och peda- gogisk omsorg ser ut, men att de inte på ett systematiskt sätt har undersökt orsakerna till att en del barn inte deltar i förskola. Det finns inte heller någon kunskap i kommunerna om varför vissa vårdnads- havare väljer pedagogisk omsorg framför förskola.<SPAN class="ft102">10</SPAN></P>
<P class="p96 ft14">Vi menar att en kommun bör ha kunskap om vilka barn i kom- munen som inte deltar i förskola eller pedagogisk omsorg, liksom om orsakerna till att barnen inte deltar. Vi återkommer till detta i avsnitt 7.5.</P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft125">Kommunerna informerar om förskolan på olika sätt</SPAN></P>
<P class="p81 ft14">En förutsättning för att barn ska kunna delta i förskolan är att vård- nadshavare har kännedom om rätten till förskola, liksom om förskolans verksamhet, uppdrag och värdegrund. Kommunerna är skyldiga att på ett lättförståeligt och lättillgängligt sätt informera vårdnadshavare om förskolan, men det är inte reglerat hur denna informationsskyl- dighet ska uppfyllas.<SPAN class="ft106">11</SPAN></P>
<P class="p202 ft10">I Skolverkets intervjustudie om deltagande i förskolan framkom- mer att de medverkande kommunerna informerar om förskola och pedagogisk omsorg via kommunens webbplats, där vårdnadshavare även kan ansöka om plats i förskolan via blanketter eller <NOBR>e-tjänster.<SPAN class="ft102">12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft102"> </SPAN>Kommunernas webbplatser går att översätta till andra språk med hjälp av webbaserade översättningsverktyg, och det finns funktioner som gör att man kan få texten uppläst.</P>
<P class="p12 ft38">Utöver information på webbplatser anger kommunerna att de in- formerar vårdnadshavare om förskolan via t.ex. öppna förskolan, familjecentraler, barnavårdscentraler, medborgarkontor, annonser i tidningar och brev till alla nyblivna föräldrar. De flesta kommuner</P>
<P class="p1 ft62"><SPAN class="ft60">10</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverket (2018a).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">11</SPAN><SPAN class="ft61">29 kap. 19 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">12</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2018a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="p124dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367124x1.jpg/" id="p124img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft10">informerar nyanlända på ett särskilt sätt, t.ex. via integrationsenheter, integrationssekreterare eller särskilt anställda processtödjare. Ingen av kommunerna i Skolverkets studie har dock kunskap om i vilken utsträckning informationen når ut till alla vårdnadshavare.</P>
<P class="p500 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft125">Öppna förskolan kan förbereda barn och föräldrar för förskola</SPAN></P>
<P class="p90 ft14">Öppna förskolor vänder sig till barn som inte är inskrivna i förskolan och ska erbjuda barn en pedagogisk gruppverksamhet i nära sam- arbete med barnens föräldrar eller annan medföljande vuxen. Öppna förskolor byggdes ut under <NOBR>1980-talet</NOBR> och i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> fanns det som flest 1 650 verksamheter. Därefter minskade antalet öppna förskolor i princip varje år fram till och med 2004. En förklaring till detta kan vara att förskolan byggdes ut under samma period och att en stor del av de öppna förskolorna lades ner av besparingsskäl, efter- som öppen förskola inte är en obligatorisk verksamhet för kommu- nerna.</P>
<P class="p501 ft11">Sedan 2004 har antalet öppna förskolor legat relativt stabilt kring</P>
<P class="p306 ft10"><NOBR>400–500</NOBR> verksamheter.<SPAN class="ft102">13 </SPAN>Hösten 2019 fanns det 501 öppna förskolor i 218 av landets 290 kommuner, och drygt 6 procent av de öppna försko- lorna drivs i enskild regi. I över hälften av kommunerna är öppna för- skolan en del av en familjecentral, vilket innebär att verksamheten är samlokaliserad med mödra- och barnhälsovård samt förebyggande individ- och familjeomsorg. Nästan all personal i öppna förskolan, om- kring 97 procent, har utbildning för arbete med barn. Andelen heltids- tjänster med pedagogisk högskoleutbildning är närmare 78 procent.<SPAN class="ft102">14</SPAN></P>
<P class="p65 ft10">Sedan 2018 driver Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) sats- ningen <SPAN class="ft17">Öppen förskola för språk och integration </SPAN>som syftar till att på- skynda etableringen för utrikes födda kvinnor och öka deltagandet i förskolan, bl.a. genom att ta fram och sprida stöd och lärande exem- pel samt informera om att statsbidrag finns att söka för verksamheten. Satsningen bygger på en överenskommelse med regeringen och ska slutredovisas våren 2021.<SPAN class="ft102">15</SPAN></P>
<P class="p502 ft62"><SPAN class="ft60">13</SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2020-04-</SPAN></NOBR></P>
<P class="p318 ft62"><NOBR>02-statistik-over-annan-pedagogisk-verksamhet-2019,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-05-06.</NOBR></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">14</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">15</SPAN><SPAN class="ft63">Sveriges Kommuner och Regioner (2019c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="p125dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367125x1.jpg/" id="p125img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td184"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p26 ft36">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">SKR:s uppföljning av öppna förskolan visar att verksamheten lyckas nå grupper av utrikes födda kvinnor som kan vara svåra att nå genom traditionella kanaler och insatser.<SPAN class="ft102">16 </SPAN>Det kan t.ex. vara kvinnor som har vistats flera år i Sverige utan att ha lärt sig svenska eller kvin- nor som lever enligt mycket traditionella könsroller och inte vill eller får delta i verksamheter där det finns män.</P>
<P class="p12 ft10">I en intervjustudie med utrikes födda kvinnor som besöker öppna förskolor beskriver de att verksamheten blir ett sätt för både barn och föräldrar att få lära känna förskolans värld i lugn takt.<SPAN class="ft102">17 </SPAN>På den öppna förskolan kan barn och föräldrar bli trygga med sociala aspek- ter inom förskoleverksamheten, t.ex. att barnen är del av en barn- grupp och får en relation till personalen. Kvinnorna får se att barnen trivs i umgänget med andra vuxna, vilket kan göra att de senare känner sig trygga att lämna sina barn till personal i förskolan. På den öppna förskolan får barn och vuxna också en inblick i de rutiner och aktiviteter som präglar förskolan, t.ex. sångstunder, läsning och pyssel.</P>
<P class="p15 ft14">SKR:s slutsats är att öppna förskolor kan främja deltagande i för- skolan och underlätta förskolestarten om verksamheterna arbetar aktivt utifrån den målsättningen.<SPAN class="ft106">18 </SPAN>Det kan t.ex. handla om att skapa en direkt kontakt mellan förskolan och de deltagande kvinnorna och barnen genom att förskolepersonal besöker öppna förskolan eller att föräldrar får göra besök i förskolan. I några fall ligger de öppna för- skolorna i direkt anslutning till förskolorna, vilket möjliggör en nära och återkommande kontakt.</P>
<P class="p12 ft10">Även i de verksamheter som inte har ett ökat deltagande i försko- lan i fokus informerar personal om förskolan och motiverar kvin- norna att låta barnen gå i förskolan. Personalen beskriver att de i dessa samtal tar fasta på de fördelar som enligt forskningen finns med förskola samt knyter an till kvinnornas önskningar om deras barns framtida möjligheter. Deltagande i förskolan kan potentiellt påver- kas även i dessa verksamheter men det saknas uppgifter om sådana effekter.<SPAN class="ft102">19 </SPAN>För att öppna förskolans verksamhet ska kunna bidra till ett ökat deltagande i förskolan tycks det således vara viktigt att verk- samheten har ett tydligt uppdrag att arbeta för detta.</P>
<P class="p503 ft62"><SPAN class="ft60">16</SPAN><SPAN class="ft61">Sveriges Kommuner och Regioner (2019c).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">17</SPAN><SPAN class="ft61">Sveriges Kommuner och Regioner (2020).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">18</SPAN><SPAN class="ft105">Sveriges Kommuner och Regioner (2018c).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">19</SPAN><SPAN class="ft63">Sveriges Kommuner och Regioner (2018c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="p126dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367126x1.jpg/" id="p126img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft125">Barnhälsovården kan spela en viktig roll</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling, före- bygga ohälsa hos barn, samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem med barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Barnhälso- vård organiseras i form av barnavårdscentraler (bvc) och riktar sig till barn och föräldrar från barnets födelse till barnets start i förskole- klass. Bvc har kontinuerlig kontakt med i stort sett alla nyblivna föräld- rar och är en av de få samhälleliga institutioner som når alla föräldrar och tidigt har möjlighet att uppmärksamma barns behov av insatser.</P>
<P class="p320 ft10"><SPAN class="ft17">Rikshandboken i barnhälsovård </SPAN>har tagits fram av professionsföre- trädare inom barnhälsovården med målet att uppnå en likvärdig barn- hälsovård.<SPAN class="ft102">20 </SPAN>I handboken finns rekommendationer om vid vilka tid- punkter hälsokontroller av barn ska genomföras och vad respektive hälsokontroll ska innehålla. Till exempel rekommenderas att hälso- kontrollerna innehåller språkliga undersökningar och att det vid 2,5– 3 års ålder genomförs en språkscreening. Om det vid screeningen fram- kommer oro kring barnets språkutveckling görs en fördjupad kart- läggning av barnets och föräldrarnas behov av stöd eller insatser, vilka bl.a. kan vara att erbjuda individuellt stöd till föräldrarna, samtala med föräldrarna om hur de kan främja barns språkutveckling eller ta kon- takt med barnets förskola för att diskutera barnets kommunikations- och språkförmåga och uppmuntra till ökad stimulans. Screeningen är utformad för att identifiera barn som har stora svårigheter med språk- och talutveckling och som behöver vidare remiss till logoped.</P>
<P class="p110 ft13">I <SPAN class="ft43">Rikshandboken i barnhälsovård </SPAN>finns särskilda rekommendatio- ner när det gäller språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Personalen vid bvc rekommenderas bl.a. att uppmuntra föräldrar att prata sitt modersmål med sitt barn samt betona vikten av att barnet regelbun- det vistas i förskolan för att utveckla god svenska. När barnets språk inte utvecklas som förväntat har förskolans verksamhet och dess per- sonal stora möjligheter att stödja barnets språkliga och kommunika- tiva utveckling.</P>
<P class="p504 ft13">Förskolan är således en viktig samarbetspartner för barnhälsovår- den. Trots det saknas en systematisk och strukturerad samverkan mellan barnhälsovård och förskola i merparten av landets kommuner.<SPAN class="ft90">21 </SPAN>I Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovården anges följande:</P>
<P class="p330 ft62"><SPAN class="ft60">20</SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">www.rikshandboken-bhv.se/,</SPAN></NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-15.</NOBR></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft60">21</SPAN><SPAN class="ft63">Socialstyrelsen (2019).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="p127dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367127x1.jpg/" id="p127img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td184"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p26 ft36">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft145">I barnhälsovårdens områdesansvar har det under åren ingått att ha regel- bunden kontakt med personal i de förskolor som finns i området, vilket många gånger skett utan formella överenskommelser. Sedan dess har nya aktörer och driftsformer tillkommit inom både barnhälsovården och för- skolan som ändrat förutsättningarna för samverkan mellan barnhälsovård och förskola. […] Det innebär att samverksan kring enskilda barn för- svåras, men inte att samverkan mellan barnhälsovården och förskolan på ett mer generellt plan inte skulle vara viktig.<SPAN class="ft144">22</SPAN></P>
<P class="p506 ft12">Regeringen och SKR har ingått en överenskommelse om ökad till- gänglighet i barnhälsovården under åren <NOBR>2018–2020.</NOBR> Överenskom- melsen syftar till att utveckla nya arbetssätt inom barnhälsovården för att främja en jämlik hälsa, bl.a. genom att ge regionerna möjlig- heter att rikta insatser till barn med ökad risk för sämre hälsa på grund av socioekonomisk utsatthet. Fokus ligger på att öka tillgäng- ligheten till barnhälsovården genom exempelvis utökade hembesök eller annan uppsökande verksamhet samt att öka samverkan mellan barnhälsovården och andra aktörer. Socialstyrelsen stödjer regionerna och barnhälsovården i deras arbete, bl.a. genom ett kunskapsstöd med rekommendationer för barnhälsovården, en nationell kartlägg- ning av barnhälsovården och stöd i hur samverkan kring barn i socioekonomisk utsatthet kan ske mellan barnhälsovård, mödravård, tandvård, socialtjänst och förskola. Uppdraget ska slutredovisas hösten 2021.<SPAN class="ft92">23</SPAN></P>
<P class="p15 ft10">Regeringen har även tillsatt en utredning om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga som bl.a. ska utreda hur sam- verkan med relevanta aktörer, t.ex. familjecentraler, kan stärkas samt se över möjligheterna till ett fungerande informationsutbyte inom och mellan olika verksamheter och huvudmannagränser. Även det arbetet ska redovisas hösten 2021.<SPAN class="ft102">24</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">Det är enligt utredningens mening positivt att flera steg tas för en förbättrad samverkan mellan olika aktörer som kommer i kontakt med barn. I nuläget kan dock sekretessreglering vara ett hinder för samverkan eftersom myndigheter ibland inte kan dela uppgifter med varandra utan vårdnadshavares tillåtelse. I pågående arbeten får det därför förutsättas att frågor om sekretess och personlig integritet behandlas.</P>
<P class="p113 ft62"><SPAN class="ft60">22</SPAN><SPAN class="ft61">Socialstyrelsen (2014), s. 58 f.</SPAN></P>
<P class="p507 ft108"><SPAN class="ft60">23</SPAN><SPAN class="ft123">Socialstyrelsen (2019) och https://skr.se/halsasjukvard/ kunskapsstodvardochbehandling/ primarvardnaravard/overenskommelseomengodochnaravard/okadtillganglighetibarnhalsovar den2020.31669.html, hämtat </SPAN><NOBR>2020-05-18.</NOBR></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">24</SPAN><SPAN class="ft63">Dir. 2019:93.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="p128dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367128x1.jpg/" id="p128img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.5</SPAN><SPAN class="ft125">Hembesök kan främja deltagande i förskola</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">Utländska studier har visat att utökade hembesöksprogram till ny- blivna föräldrar har positiva effekter både på kort och lång sikt, för både föräldrar och barn. Bland annat har barn i familjer som fått fler hembesök en bättre fysisk och psykisk hälsa och utveckling samt minskad risk för t.ex. språkförsening och emotionell sårbarhet. Lång- tidsuppföljningar visar att barnen även går längre tid i skolan.<SPAN class="ft102">25</SPAN></P>
<P class="p65 ft10">Liknande resultat syns i studier av hembesöksprogram i Sverige. I stadsdelen Rinkeby i Stockholm har en stor majoritet av barnen utländsk bakgrund, förekomsten av barnfattigdom är hög och många föräldrar står utanför arbetsmarknaden. Deltagandet i förskolan är också lägre jämfört med andra områden i Stockholm. Sedan 2013 er- bjuds förstagångsföräldrar i Rinkeby upp till sex hembesök av en barnsjuksköterska och en föräldrarådgivare när barnet är <NOBR>2–15</NOBR> måna- der gammalt. Inom ramen för hembesöken förs samtal om t.ex. barn- uppfostran, kost och vikten av att läsa för sina barn.<SPAN class="ft102">26</SPAN></P>
<P class="p99 ft14">Hembesöksprogrammet har bl.a. bidragit till att föräldrarna fått ökad kunskap om det svenska samhället och en förstärkt tillit till hälso- och sjukvården. Genom att koppla ihop föräldrarna med andra aktörer i lokalsamhället, t.ex. öppna förskolan, bibliotek och tand- vård, har programmet också potential att bidra till ökad integration och ett ökat deltagande i förskolan. Regeringen har gett Socialstyr- elsen i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet för barnhälsovård för att sprida modellen till socioekonomiskt utsatta områden i andra delar av landet.<SPAN class="ft106">27</SPAN></P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.6</SPAN><SPAN class="ft125">Lotsar kan stärka tilliten till samhället</SPAN></P>
<P class="p90 ft14">Flera kommuner arbetar med lotsar för att nå grupper i socioeko- nomiskt utsatta områden. De kan också kallas brobyggare eller med- borgarvärdar. Lotsarna har olika uppdrag, grad av professionalitet och funktion i kommunerna. Det handlar ofta om personer som har lik- nande bakgrund och talar samma språk som många i målgruppen, och de kan t.ex. ha i uppdrag att ge samhällsinformation eller lotsa personer till relevanta insatser.</P>
<P class="p502 ft62"><SPAN class="ft60">25</SPAN><SPAN class="ft61">Karolinska Institutet (2017).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">26</SPAN><SPAN class="ft61">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">27</SPAN><SPAN class="ft63">Socialdepartementet (2019).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="p129dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367129x1.jpg/" id="p129img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td184"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p26 ft36">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">Flera kommuner som utredningen har talat med menar att lotsar eller brobyggare är en framgångsrik metod för att nå målgrupper som inte nås via traditionella kanaler. Eftersom lotsarna oftast talar samma språk och delar erfarenheter med målgruppen har de goda möjligheter att bygga förtroende och reda ut missförstånd kring t.ex. socialtjänst och barnomsorg samt motverka misstro och rykten som ibland sprids om dessa verksamheter. En annan framgångsfaktor är att lotsarna har uppsökandet som en del i sitt kärnuppdrag och har möjlighet att anpassa sig efter målgruppen och följa med till insatser, t.ex. till öppna förskolan.<SPAN class="ft102">28</SPAN></P>
<P class="p68 ft14">För att en verksamhet med lotsar ska nå framgång krävs, enligt utredningens mening, att det finns ett tydligt ledarskap för och en kontroll av verksamheten, så att den uppfyller den funktion som är avsedd.</P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">7.3.7</SPAN><SPAN class="ft125">Andra exempel på uppsökande verksamhet</SPAN></P>
<P class="p101 ft10">Flera kommuner som utredningen varit i kontakt med har bidragit med exempel på lokala insatser som syftar till att informera om för- skolan. Några kommuner har t.ex. berättat att de har särskilda mot- tagningsenheter för nyanlända som bl.a. informerar om möjligheten till förskola. Enligt dessa kommuner väljer majoriteten av de nyan- lända föräldrar som erbjuds förskola att skriva in sina barn i försko- lan. Kommunerna beskriver att föräldrarna ofta är mycket angelägna om att deras barn ska få ta del av all utbildning som samhället erbjuder.</P>
<P class="p69 ft14">Att samarbeta med idéburen sektor kan också vara en metod för att möta barnfamiljer som är svåra att nå via andra kanaler. Malmö stad har t.ex. etablerat ett nätverk med ett trettiotal föreningar där vikten av förskola diskuteras. Kvinnokooperativet Yalla Trappan i stadsdelen Rosengård arbetar uppsökande genom lotsar som bl.a. in- formerar om öppna förskolan.</P>
<P class="p12 ft10">Vid flera av utredningens möten nämns den samhällsorienterande utbildningen för nyanlända och svenska för invandrare (sfi) som poten- tiella plattformar för att informera nyanlända om förskolan. Utred- ningens bild är dock att information om förskolan lämnas i varierande utsträckning i dessa verksamheter och att sådan information sällan är ett konkret uppdrag för verksamheterna.</P>
<P class="p359 ft49"><SPAN class="ft60">28</SPAN><SPAN class="ft63">Sveriges Kommuner och Regioner (2018c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="p130dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367130x1.jpg/" id="p130img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p508 ft111"><SPAN class="ft35">7.4</SPAN><SPAN class="ft110">Kommunen ska informera vårdnadshavare om förskolan genom uppsökande verksamhet</SPAN></P>
<P class="p509 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag: </SPAN>Kommuner ska bedriva en uppsökande verksamhet för att öka deltagandet i förskolan.</P>
<P class="p510 ft10">Den uppsökande verksamheten ska innebära att hemkommu- nen kontaktar vårdnadshavare till barn som inte deltar i förskolan. Den första kontakten ska tas inför höstterminen det kalenderår då barnet fyller 3 år. Hemkommunen ska informera vårdnads- havarna om vad förskolan innebär och att barnet har rätt att delta i förskolan. Sådan information ska återkommande lämnas till vård- nadshavare till barn som inte deltar i förskolan inför varje termins- start till och med vårterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år.</P>
<P class="p511 ft14">Den uppsökande verksamheten ska endast gälla barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige.</P>
<P class="p511 ft14">Bestämmelser om ovanstående ska föras in i 8 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p512 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens bedömning: </SPAN>Regeringen bör ge Statens skolverk i uppdrag att ta fram stödmaterial eller allmänna råd om uppsök- ande verksamhet.</P>
<P class="p513 ft12">I det föregående har vi beskrivit att uppsökande verksamhet kan vara en framgångsrik metod för att nå ut med information om förskolan. Flera av de uppsökande verksamheter som bedrivs i syfte att främja ett ökat deltagande i förskolan har haft positiv effekt på vårdnads- havares vilja att skriva in sina barn i förskolan.</P>
<P class="p231 ft14">Som vi redogjort för i avsnitt 7.2 hade kommunerna tidigare en skyldighet att genom uppsökande verksamhet arbeta för att barn i behov av särskilt stöd skulle delta i förskolans verksamhet. Denna skyldighet togs bort i och med införandet av den nuvarande skol- lagen. Det finns enligt vår mening skäl att åter ge kommunerna upp- drag att bedriva uppsökande verksamhet.</P>
<P class="p231 ft13">Vi har i tidigare kapitel konstaterat att det finns ett brett forsk- ningsstöd för att förskolan har positiva effekter på barns utveckling och lärande.<SPAN class="ft90">29 </SPAN>Det gäller i synnerhet flerspråkiga barn och barn med svag socioekonomisk bakgrund. Samtidigt visar den statistik som vi</P>
<P class="p514 ft49"><SPAN class="ft60">29</SPAN><SPAN class="ft63">För referenser, se kapitel 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td184"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p26 ft36">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft12">redogör för i kapitel 6 att deltagandet i förskolan varierar mellan grup- per och är lägre bland barn till vårdnadshavare som har låg utbildning eller saknar förvärvsarbete, liksom bland barn som är födda utom- lands eller har två föräldrar som är födda utomlands, dvs. barn med utländsk bakgrund. Det innebär att de barn som har störst behov av förskolans undervisning och språkutvecklande arbete är de som del- tar i lägst utsträckning. Förskolan har stor potential att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor och bidra till mer likvärdiga för- utsättningar inför skolstarten. Därför är det angeläget att fler barn får möjlighet att delta i förskolan.</P>
<P class="p312 ft10">Mot bakgrund av detta föreslår vi att kommunerna ska bedriva upp- sökande verksamhet för att öka deltagandet i förskolan. Den uppsök- ande verksamheten ska omfatta vårdnadshavare till barn som inte är inskrivna i förskolan men som har rätt till allmän förskola, dvs. barn i åldrarna <NOBR>3–4</NOBR> år; vi återkommer till vad som bör gälla för barn som är 5 år i kapitel 9. Att den uppsökande verksamheten bör inriktas på barn från 3 års ålder hänger samman med att rätten till allmän förskola inträder höstterminen det år barnet fyller 3 år. Det är rimligt att en uppsökande verksamhet syftar till att få barn att delta i en avgiftsfri verksamhet som det redan ankommer på kommunerna att fritt er- bjuda alla barn. Samtidigt bör poängteras att kommunerna redan i dag har ett ansvar för att bereda barn som är yngre än 3 år och som har behov av plats i förskola (se t.ex. 8 kap. 7 och 12 §§ skollagen). Det ansvaret kommer naturligtvis att kvarstå.</P>
<P class="p515 ft10">Den uppsökande verksamheten bör innebära att alla vårdnads- havare som har barn i åldersgruppen <NOBR>3–4</NOBR> år och som inte har skrivit in barnet i förskolan ska informeras om rätten till allmän förskola och om förskolans uppdrag och värdegrund. Information bör också ges om rätten att välja förskola. Informationen ska även riktas till vårdnadshavare vars barn är inskrivna i pedagogisk omsorg.</P>
<P class="p312 ft12">Den uppsökande verksamheten ska ske återkommande under de år som barnet har rätt till allmän förskola men inte deltar, till och med vårterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år. Det kan inne- bära att vårdnadshavare får information om förskola genom t.ex. hembesök, telefonsamtal eller andra insatser inför varje ny förskole- termin. I kapitel 9 föreslår vi att förskolan blir obligatorisk från och med höstterminen det år barnet fyller 5 år och behovet av uppsök- ande verksamhet upphör därmed vid denna tidpunkt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft10">Det finns inget som hindrar att kommunerna även bedriver upp- sökande verksamhet riktad till vårdnadshavare med barn som är yngre än 3 år. Det kan finnas fördelar med att barn tidigt får ta del av för- skolans verksamhet. Ett mer långsiktigt arbete med uppsökande verk- samhet kan även underlätta relationsbyggande och tilliten till förskolan.</P>
<P class="p404 ft10">Informationen om förskolan behöver anpassas till olika målgrup- per. Det kan t.ex. handla om att information ska erbjudas på moders- målet eller att vårdnadshavare med låg kännedom om förskolans upp- drag ska erbjudas personliga möten där det finns möjlighet att ställa frågor. Personliga möten via hembesök är särskilt viktigt när det gäller nyanlända familjer som har varit en kortare tid i Sverige och sanno- likt har begränsad kunskap om den svenska förskolan.</P>
<P class="p404 ft14">Vidare är det viktigt att den information som ges om förskolan inte bara handlar om rätten till förskola och hur man ansöker, utan även om vilken betydelse förskolan har för barnets utveckling och lär- ande. Kommuner som utredningen har talat med berättar att de flesta vårdnadshavare månar om sina barns utbildning och att benägenheten att skriva in barnen i förskolan ökar när de får kännedom om för- skolans pedagogiska uppdrag.</P>
<P class="p298 ft12">Behovet av uppsökande verksamhet varierar mellan kommuner, bl.a. utifrån hur stor andel av barnen i kommunen som är inskrivna i förskolan före 3 års ålder. Det bör därför vara möjlighet att utforma den uppsökande verksamheten utifrån kommunens lokala behov och förutsättningar. Det är dock viktigt att kommunerna utformar sina insatser i linje med den kunskap och de erfarenheter som finns. Skol- verket bör därför utforma ett stödmaterial angående detta, se vidare nedan. En inspirationskälla kan även vara det arbete som sker inom SKR med att sprida goda exempel.</P>
<P class="p297 ft14">Vi har i detta kapitel redogjort för flera aktörer med föräldra- kontakt som kan nå ut till vårdnadshavare med information om för- skolan, t.ex. bvc och öppna förskolan. Andra kanaler för att nå mål- gruppen med information kan vara trossamfund eller civilsamhällets organisationer. Utredningens bild är dock att en förutsättning för att de ska kunna bidra till ett ökat deltagande i förskolan är att de har ett tydligt uppdrag att arbeta för detta.</P>
<P class="p516 ft10">Utredningen bedömer att bvc är en viktig aktör när det gäller att tidigt informera om förskolan och om betydelsen av förskola för barns utveckling och lärande, i synnerhet eftersom de når föräldrar som kan vara svåra att nå via andra kanaler. Bvc kan också vara ett stöd för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="p133dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367133x1.jpg/" id="p133img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td184"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p26 ft36">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft14">förskolor när det gäller barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Det kräver emellertid en förbättrad samverkan mellan förskolan och barnhälsovården.</P>
<P class="p12 ft38">Mot bakgrund av att det nu pågår flera insatser inom barnhälso- vården som bl.a. syftar till att förbättra samverkan med förskolan, och att dessa insatser ännu inte är slutredovisade, vill vi i detta samman- hang endast understryka vikten av att bvc blir en aktiv aktör när det gäller att främja ett ökat deltagande i förskola.<SPAN class="ft146">30</SPAN></P>
<P class="p348 ft19">Skolverket bör ta fram stödmaterial om uppsökande verksamhet</P>
<P class="p101 ft10">För att kommunerna ska få stöd i arbetet med att bedriva uppsökande verksamhet och för att verksamheten ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet i hela landet bör regeringen uppdra åt Skolverket att ta fram ett stödmaterial eller allmänna råd om uppsökande verksamhet. I stöd- materialet kan ingå dels hur verksamheten rent praktiskt kan genom- föras, dels vilken information som kan lämnas om förskolan inom ramen för verksamheten. Utredningen bedömer att det är av stor vikt att detta material skyndsamt når kommunerna.</P>
<P class="p70 ft19">Barn som saknar uppehållstillstånd</P>
<P class="p81 ft12">Utredningen har övervägt om den uppsökande verksamheten även ska omfatta barn som är asylsökande och andra barn som saknar uppe- hållstillstånd i Sverige. Vi är väl medvetna om att dessa barn i många fall kan ha ett stort behov av förskola. Mot detta måste dock vägas att asylsökande familjer ofta flyttar mellan kommuner och att det kan vara svårt för en kommun att ha kontroll över vilka sådana barn som vistas i kommunen. Ett krav på en uppsökande verksamhet även för dessa barn vore därför svårt för kommunerna att efterleva. Av den anledningen anser utredningen att den uppsökande verksamheten inte ska gälla barn som saknar uppehållstillstånd i Sverige eller barn som är asylsökande.</P>
<P class="p12 ft13">Vi vill dock understryka den viktiga roll som vi menar att Migra- tionsverket har för att också asylsökande barn får den utbildning de har rätt till enligt skollagen, t.ex. genom att informera om förskolan</P>
<P class="p487 ft49"><SPAN class="ft60">30</SPAN><SPAN class="ft63">Se mer om dessa insatser i avsnitt 7.3.4 och 7.3.5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="p134dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367134x1.jpg/" id="p134img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft11">och övriga skolformer samt att vid behov initiera kontakt med kom- munerna.</P>
<P class="p103 ft35"><SPAN class="ft35">7.5</SPAN><SPAN class="ft42">Kommunen ska kartlägga deltagande i förskolan</SPAN></P>
<P class="p517 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens förslag: </SPAN>Hemkommunen ska genom kartläggning och informationsinsamling hålla sig informerad om vilka barn i kommunen som inte deltar i förskolan senast höstterminen det kalenderår då barnet fyller 3 år.</P>
<P class="p518 ft11">Kommunens skyldigheter i detta avseende ska regleras i 8 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p519 ft10">Eftersom kommunen ska bedriva uppsökande verksamhet i syfte att främja ett ökat deltagande i förskolan behöver kommunen hålla sig uppdaterad om vilka barn i kommunen som inte går i förskolan. På så sätt kan kommunen rikta information och utforma insatser som effektivt når de vårdnadshavare som inte har skrivit in sina barn i förskolan. Kartläggningen bör genomföras årligen och omfatta alla barn i åldersgruppen <NOBR>3–4</NOBR> år som är bosatta i kommunen men inte är inskrivna i förskolan, dvs. även asylsökande barn som kommunen har kännedom om. Kartläggningen ska även omfatta de barn i åldersgrup- pen som är inskrivna i pedagogisk omsorg. Kartläggningen utgör också ett viktigt underlag för de förslag som vi lämnar i kapitel 8 om barn som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p111 ft14">Eftersom kartläggningen ska gälla barn som inte deltar i förskolan senast höstterminen det kalenderår då barnet fyller 3 år innebär det att kommunens kartläggning måste inledas i god tid före det att barnet fyller 3 år.</P>
<P class="p74 ft19">Kartläggning innebär ofta behandling av personuppgifter</P>
<P class="p77 ft10">Kommunen ska alltså genom kartläggning och informationsinsam- ling hålla sig uppdaterad om vilka barn inom kommunen som inte deltar i förskoleverksamhet vid viss ålder. Hur en kommun genom- för den uppgiften är upp till den enskilda kommunen att avgöra. I en kommun med ett högt deltagande i förskolan där kartläggningen kanske bara omfattar ett fåtal barn kan den troligen ske på ett enklare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="p135dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367135x1.jpg/" id="p135img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td184"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p26 ft36">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft14">sätt än i en kommun där det finns ett stort antal barn som inte deltar i förskolan. I den sistnämnda situationen kan kommunen välja att genomföra sin kartläggning genom att t.ex. föra någon form av register över barn som inte deltar i förskolan.</P>
<P class="p312 ft10">Oavsett hur en kommun lägger upp sin kartläggning kommer den med stor sannolikhet innebära att kommunen kommer att behandla personuppgifter rörande barn och deras vårdnadshavare. De uppgifter som kan komma att behandlas av kommunen är t.ex. uppgifter om barnets namn, adress, personnummer samt motsvarande uppgifter om barnets vårdnadshavare. Det kan också handla om uppgifter om att barnet deltar i pedagogisk omsorg, eller att barnet tillhör den grupp av barn som ska erbjudas förskola för att få en bättre språk- utveckling i svenska, vilket vi återkommer till i kapitel 8. I sistnämnda fallet kan det vara aktuellt att behandla uppgifter om att ett barn har ett annat modersmål än svenska.</P>
<P class="p312 ft10">Behandling av personuppgifter regleras i EU:s dataskyddsförord- ning<SPAN class="ft102">31</SPAN>. EU:s dataskyddsförordning kompletteras av lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). Kompletterande bestämmelser om behandling av personuppgifter finns även i 26 a kap. skollagen.</P>
<P class="p399 ft13">För att personuppgiftsbehandling ska vara laglig krävs att det finns en rättslig grund för behandlingen (artikel 6.1 EU:s dataskydds- förordning). Härutöver ska behandlingen även vara förenlig med de principer som gäller och ska tillämpas vid all behandling av person- uppgifter enligt artikel 5.1 i EU:s dataskyddsförordning. Exempelvis ska personuppgifter samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oför- enligt med dessa ändamål. Uppgifterna ska också vara adekvata, rele- vanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas.</P>
<P class="p520 ft10">Behandling av personuppgifter är laglig bl.a. om den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den per- sonuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e EU:s data- skyddsförordning respektive 2 kap. 2 § dataskyddslagen). Eftersom kommunen i lag åläggs uppgiften att genomföra en kartläggning, vil- ken också får anses vara av allmänt intresse, är det utredningens be-</P>
<P class="p521 ft108"><SPAN class="ft60">31</SPAN><SPAN class="ft123">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="p136dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367136x1.jpg/" id="p136img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft12">dömning att den personuppgiftsbehandling som uppgiften medför får anses som en i sig tillåten behandling. Behandlingen måste dock ske i enlighet med bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning och med de begränsningar som framgår där och i dataskyddslagen. Det ankommer alltså på kommunen, som är personuppgiftsansvarig för sin behandling av personuppgifter, att se till att behandlingen sker på ett sätt som är förenligt med gällande bestämmelser om personupp- gifter i nämnda regelverk.</P>
<P class="p88 ft14">Vid kartläggningen bör kommunen uppmärksamma att särskilda begränsningar gäller för personuppgifter som t.ex. avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse (se artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning respektive 3 kap. 3 § data- skyddslagen). Sådana personuppgifter betecknas känsliga personupp- gifter.</P>
<P class="p110 ft12">Som nämnts ovan kan kommunen i sitt uppdrag att genomföra den aktuella kartläggningen komma att behandla uppgifter som t.ex. rör språk. Även om en uppgift om att en person talar ett visst språk i sig inte utgör en känslig personuppgift, kan uppgiften tillsammans med andra uppgifter bli en uppgift om etniskt ursprung och därmed utgöra en sådan känslig personuppgift som avses i artikel 9.1 EU:s dataskyddsförordning.<SPAN class="ft92">32</SPAN></P>
<P class="p320 ft10">Enligt 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen får känsliga per- sonuppgifter behandlas av en myndighet med stöd av artikel 9.2 g EU:s dataskyddsförordning bl.a. om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller med- lemsstaternas nationella rätt. Behandlingen ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Mot bakgrund av dessa begränsningar bör kommunen noggrant överväga i vilken mån det är nödvändigt och lämpligt att behandla personuppgifter som t.ex. rör vilket språk ett barn eller dess vårdnadshavare talar, eller skäl som vårdnadshavare anför för att deras barn inte deltar i förskolan.</P>
<P class="p522 ft49"><SPAN class="ft60">32</SPAN><SPAN class="ft63">Jfr prop. 2017/18:218, s. 127.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="p137dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367137x1.jpg/" id="p137img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td184"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p26 ft36">Uppsökande verksamhet för ökat deltagande i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft86"><SPAN class="ft35">7.6</SPAN><SPAN class="ft85">Det bör tas fram ett stödmaterial om frånvarohantering</SPAN></P>
<P class="p524 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning: </SPAN>Regeringen bör överväga att ge Statens skolverk i uppdrag att ta fram ett stödmaterial eller allmänna råd om hur kontroll och uppföljning av barns frånvaro i förskolan kan hanteras. Stödmaterialet bör syfta till att främja en hög närvaro i förskolan.</P>
<P class="p525 ft10">Enligt vad utredningen har erfarit är det en stor utmaning för för- skolorna att barn som är inskrivna i förskolan inte deltar i verksam- heten, eller deltar mycket sporadiskt. Det är bekymmersamt av flera anledningar. Studier visar att det finns ett positivt samband mellan daglig närvaro i förskolan och barns lärande och språkliga utveck- ling. En sådan kontinuerlig närvaro tycks vara särskilt betydelsefull för barn med ett annat modersmål än svenska. Vidare påverkar åter- kommande frånvaro förskolepersonalens möjligheter att planera verk- samheten, liksom tryggheten och sammanhållningen i barngruppen.</P>
<P class="p312 ft10">Att ensidigt verka för att fler barn skrivs in i förskolan har liten betydelse om barnen sedan inte deltar i verksamheten. Det är därför viktigt att åtgärder vidtas även för att främja att de barn som väl är inskrivna i förskolan också tar del i verksamheten. Under utredning- ens arbete har det framkommit att det är väldigt varierande hur för- skoleenheter hanterar och följer upp barns frånvaro i förskolan. Hos vissa huvudmän sker en systematisk uppföljning och kontroll medan andra inte gör någon särskild uppföljning alls.</P>
<P class="p399 ft10">Det vore mot denna bakgrund önskvärt att alla huvudmän som ett första steg införde ett mer likformigt system att hantera barns frånvaro i förskolan. Det skulle t.ex. kunna handla om gemensamma rutiner för hur frånvaro kan registreras, om hur personalen kan arbeta för att följa upp frånvaron och också om hur förskoleenheten kan agera för att främja att barn som har en förskoleplats men sällan nytt- jar den tar del av förskolan i ökad omfattning.</P>
<P class="p312 ft13">Utredningen anser att regeringen bör överväga att ge Skolverket ett uppdrag att ta fram stödmaterial eller allmänna råd om hur kon- troll och uppföljning av barns frånvaro i förskolan kan hanteras. Stöd- materialet bör syfta till att främja en hög närvaro i förskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
</DIV>
<DIV id="page_139">
<P class="p0 ft8">8 Direktinskrivning i förskolan</P>
<P class="p112 ft35"><SPAN class="ft35">8.1</SPAN><SPAN class="ft42">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p366 ft14">I det här kapitlet behandlar utredningen uppdraget att stärka språk- utvecklingen i svenska för nyanlända barn. Av direktiven framgår att vi ska</P>
<P class="p82 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">analysera de rättsliga förutsättningarna för och undersöka hur ny- anländas barn, enligt lämplig definition, ska ha rätt till en obligato- risk språkförskola från 3 års ålder med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan med fokus på språkutveck- ling i svenska,</SPAN></P>
<P class="p38 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">utreda och föreslå hur ett obligatorium kan utformas, och</SPAN></P>
<P class="p526 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">om förutsättningarna finns, lämna författningsförslag och övriga förslag som bedöms nödvändiga, bl.a. vad gäller kretsen av barn (i åldrarna </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år) och verksamhetens omfattning (minst 15 tim- mar i veckan).</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">8.2</SPAN><SPAN class="ft42">Inledande utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p71 ft10">Som konstateras i våra direktiv används termen språkförskola redan för en behandlingsform för barn med diagnostiserad grav generell språk- störning. I språkförskolor samarbetar regioner med kommuner där logopeder, förskollärare och specialpedagoger arbetar tillsammans. Den verksamhet vi ska föreslå bör enligt vår mening därför inte be- tecknas språkförskola, för att undvika sammanblandning. Vi återkom- mer till vilket begrepp som bör beteckna verksamheten i avsnitt 8.5.2.</P>
<P class="p114 ft10">Vi föreslår i kapitel 9 att förskolan till viss del ska bli obligatorisk från och med höstterminen det kalenderår barnet fyller 5 år. För att betänkandets förslag ska vara enhetliga har vi utgått från detta när vi</P>
<P class="p527 ft24">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="p140dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367140x1.jpg/" id="p140img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft14">utformat våra förslag i detta kapitel. Förslagen riktar sig därmed till barn i åldrarna 3 och 4 år och avser tiden före höstterminen det kalen- derår då barnet fyller 5 år.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft125">Barns språkutveckling främjas i förskolan</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">Att barn deltar i förskolan har stor betydelse för deras språkutveck- ling. Forskning pekar på att barn som har gått i förskola har bättre språkliga färdigheter och når högre resultat i skolan jämfört med barn som inte har deltagit i förskolans verksamhet. Kontinuerlig närvaro i förskolan är särskilt betydelsefull för flerspråkiga barn som inte pratar svenska hemma med sina vårdnadshavare. För dessa barn kan förskolan ibland vara den enda plats där de har möjlighet att möta och lära sig svenska språket. Att flerspråkiga barn deltar i förskolan har därför stor betydelse för deras utveckling och lärande, liksom för fram- tida skolprestationer.<SPAN class="ft102">1 </SPAN>Vi har utförligt redogjort för förskolans bety- delse för barns utveckling och lärande i avsnitt 3.2.</P>
<P class="p63 ft35"><SPAN class="ft35">8.3</SPAN><SPAN class="ft42">En definition av nyanlänt barn</SPAN></P>
<P class="p517 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag: </SPAN>I skollagen (2010:800) ska det införas en definition av nyanlänt barn.</P>
<P class="p528 ft14">Med nyanlänt barn ska i skollagen avses barn som har uppe- hållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagen (2005:716) och inte omfattas av definitionen av nyanländ elev i 3 kap. 12 a § skollagen och inte heller uppnått den ålder när skolplikt inträder enligt 7 kap. 10 § samma lag. Därutöver ska barnet</P>
<P class="p529 ft14"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft148">vara fött utomlands och ha vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige tillsammans med barnet och barnet och vårdnadshavarna har vistats här kortare tid än fem år,</SPAN></P>
<P class="p530 ft14"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft148">vara fött i Sverige och ha vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige och har vistats här kortare tid än fem år, eller</SPAN></P>
<P class="p531 ft49"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft48">Bl.a. </SPAN><NOBR>Björk-Willén</NOBR> m.fl. (2018), Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017) och Vetenskapsrådet (2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="p141dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367141x1.jpg/" id="p141img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p532 ft11"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft149">vara fött utomlands och ha kommit till Sverige utan sina vård- nadshavare och har vistats här kortare tid än fem år.</SPAN></P>
<P class="p533 ft14">Om ett barn vistas i Sverige med endast en vårdnadshavare ska prövningen göras utifrån den vårdnadshavaren.</P>
<P class="p534 ft14">En bestämmelse av denna innebörd ska föras in i 3 kap. skol- lagen.</P>
<P class="p534 ft14">Följdändringar ska göras i 3 kap. 12 a § skollagen för att tydlig- göra att den bestämmelsen avser nyanlända elever.</P>
<P class="p535 ft10">Som ett första led i att genomföra utredningens uppgift i detta del- uppdrag måste vi definiera vad som avses med nyanlända barn, som är den målgrupp som vårt förslag enligt direktiven ska rikta sig till.</P>
<P class="p12 ft10">Inledningsvis kan vi konstatera att det i befintlig lagstiftning inte finns någon allmänt etablerad definition eller förklaring av vad som avses med begreppet nyanländ, utan begreppet används med olika betydelse i olika sammanhang. Vanligen syftar begreppet dock till att beskriva en person som kommit till Sverige efter att tidigare ha varit bosatt i ett annat land, och att ankomsten till Sverige skett för inte alltför länge sedan. Ofta definieras även begreppet med hänsyft- ning till att personen fått uppehållstillstånd enligt vissa utpekade be- stämmelser i utlänningslagstiftningen.<SPAN class="ft102">2 </SPAN>I något fall kombineras hän- syftningen till utlänningslagstiftningen med krav på att personen ska ha vistats i Sverige under högst en viss tid.<SPAN class="ft102">3</SPAN></P>
<P class="p15 ft12">I skollagen finns en definition av nyanländ som har bäring på elever inom grundskolan och motsvarande skolformer. Av 3 kap. 12 a § skol- lagen (2010:800) framgår att med nyanländ avses den som har varit bosatt utomlands, som nu är bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då barnet fyller sju år. Vidare anges att en elev inte längre ska anses vara ny- anländ efter fyra års skolgång här i landet. Det förtydligas också att som bosatt utomlands ska anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 § skollagen.</P>
<P class="p12 ft38">En definition av nyanlända barn bör till att börja med vara tydlig. Det ska av definitionen klart framgå vilka barn som omfattas av defi- nitionen, och vilka som inte gör det. Här nedan går vi igenom det kriterier som vi anser ska avgränsa definitionen.</P>
<P class="p536 ft108"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft123">Se t.ex. 1 a och 2 §§ lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare och 2 § lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">3</SPAN><SPAN class="ft63">Se t.ex. 6 § förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">Barnet ska ha uppehållstillstånd i Sverige</P>
<P class="p98 ft10">En första utgångspunkt bör vara att barnet i fråga har uppehållstill- stånd i Sverige. Därigenom har barnet uppnått en viss grad av anknyt- ning till Sverige och det kan antas att barnet kommer att stanna i Sverige under viss tid. Bestämmelser om uppehållstillstånd finns i ut- länningslagen (2005:716). Det bör inte göras någon åtskillnad när det gäller på vilken grund uppehållstillstånd har lämnats eller om uppe- hållstillståndet är tidsbegränsat eller permanent.</P>
<P class="p110 ft13">Barn som vistas i landet utan uppehållstillstånd, t.ex. asylsökande barn eller barn som vistas i landet utan tillstånd, omfattas alltså inte av vår definition av nyanlända barn. Eftersom definitionen ska ligga till grund för vilka barn som ska ges möjlighet till bättre språkutveck- ling i svenska är det vår bedömning att denna insats bör fokusera på de barn som genom uppehållstillstånd har fått en mer varaktig anknyt- ning till Sverige. Det bör dock noteras att även barn som inte har uppe- hållstillstånd här, t.ex. de ovan nämnda grupperna asylsökande barn och barn som vistas här utan tillstånd, har rätt till förskola i Sverige (se 29 kap. 2 § skollagen).</P>
<P class="p537 ft19">Endast barn i förskoleåldern ska omfattas</P>
<P class="p98 ft10">Definitionen ska användas för att visa vilka barn som ska ta del av den obligatoriska förskola som direktiven efterfrågar. Den ska där- för tydliggöra att den inte omfattar barn som passerat förskoleåldern och som i stället omfattas av skolplikt som ska fullgöras i förskole- klass och grundskola respektive motsvarande skolformer. Det ska därför i definitionen framgå att den inte omfattar barn som omfattas av definitionen i 3 kap. 12 a § skollagen, dvs. barn som påbörjar sin utbildning här efter höstterminen det kalenderår då de fyller 7 år.</P>
<P class="p110 ft10">Eftersom skolplikten som huvudregel inträder höstterminen det kalenderår barnet fyller 6 år (7 kap. 10 § skollagen), och skolplikten inledningsvis fullgörs i förskoleklassen, bör det av definitionen framgå att definitionen endast omfattar barn som ännu inte har uppnått åldern för skolplikt. Även om den obligatoriska förskola som beskrivs i våra direktiv inte är tänkt att omfatta barn som är yngre än 3 år kan förberedande åtgärder, t.ex. information till vårdnadshavarna, behöva vidtas redan före det att barnet fyllt 3 år. Någon nedre åldersgräns be- hövs därför inte i definitionen. I anslutning till detta bör dock note-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft11">ras de förslag till sänkt skolpliktsålder och fullgörande av skolplikt i obligatorisk förskola som utredningen lämnar i kapitel 9.</P>
<P class="p538 ft19">Definitionen bör knyta an till barnets vårdnadshavares vistelse i Sverige</P>
<P class="p539 ft10">Den obligatoriska förskola som direktiven efterfrågar ska erbjudas nyanlända barn från 3 års ålder och riktar sig därmed till barn i åld- rarna 3 och 4 år eller, utifrån de förslag vi lämnar i kapitel 9, fram till och med vårterminen det kalenderår barnet fyller 5 år. Det är inte säkert att dessa barn själva är födda utanför landet, utan de kan tvärt- om ofta ha fötts i Sverige efter att deras vårdnadshavare kommit hit. Definitionen av barn till nyanlända bör därför inte enbart omfatta barn som har fötts utomlands och därmed själva kan anses vara ny- anlända till Sverige i ordets egentliga mening. Definitionen bör därför även omfatta barn som är födda i Sverige och har vårdnadshavare som vistats i Sverige under en kortare tid.</P>
<P class="p399 ft13">Till att börja med ska som nyanlänt barn alltså räknas barn som är födda utomlands och som har vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands. Det innebär att barn till vårdnadshavare som är födda i Sverige och därefter har flyttat utomlands för att senare återvända till Sverige inte omfattas av definitionen. Vårdnadshavare som är födda här och som återvänder till Sverige får anses ha en så pass stor anknytning till landet att de inte kan anses vara nyanlända på ett sätt som aktualiserar att deras barn ska ges insatser i egenskap av nyanlänt barn. Det kan även finnas barn som inte är nyanlända barn enligt vår definition men som ändå kan ha behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska, vilket vi återkommer till i av- snitt 8.5.3.</P>
<P class="p540 ft10">Vidare ska barnet som huvudregel nu vara bosatt i Sverige med sina vårdnadshavare. Detta gäller för det fall att barnet har två vård- nadshavare som deltar i den dagliga omvårdnaden av barnet. Om bar- net kommer till Sverige med en av sina vårdnadshavare medan den andra vårdnadshavaren finns kvar i hemlandet eller i ett annat land, eller om barnet endast har en vårdnadshavare, ska bedömningen göras uti- från den vårdnadshavare som vistas med barnet i Sverige.</P>
<P class="p399 ft13">Slutligen bör det anges en tidsgräns för hur länge vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna högst ska ha vistats med barnet i Sverige för att barnet ska anses vara nyanlänt. Enligt skollagens nuvarande defi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="p144dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367144x1.jpg/" id="p144img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft10">nition av nyanländ<SPAN class="ft102">4 </SPAN>ska en elev inte längre anses nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Den definitionen innebär att barnet under fyra års skolgång definieras som nyanländ elev och därigenom om- fattas av särskild reglering när det bl.a. gäller anpassning av skolgången. Det är viktigt att den förskola som erbjuds ett nyanlänt barn kan erbjudas hela den tid som föregår skolpliktsåldern. Eftersom vi före- slår en sänkning av skolpliktsåldern i kapitel 9 blir vårt förslag här att ett barn ska anses vara nyanlänt barn om det vistats med vårdnads- havarna i Sverige under kortare tid än fem år.</P>
<P class="p88 ft14">Som nyanlänt barn ska också beaktas barn som fötts i Sverige till vårdnadshavare som beskrivits ovan, dvs. som är födda utomlands och har varit bosatta utomlands men som nu är bosatta i Sverige och som har varit bosatta här under kortare tid än fem år. Barn med utlands- födda vårdnadshavare som vistats här längre tid än fem år återkom- mer vi till i avsnitt 8.5.3.</P>
<P class="p83 ft19">Barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare</P>
<P class="p541 ft11">Även små barn kan komma till Sverige utan vårdnadshavare, vilket</P>
<P class="p307 ft10"><SPAN class="ft11">vi</SPAN><SPAN class="ft84">berört i kapitel 6. Det handlar framför allt om ensamkommande barn. De kan t.ex. komma hit med andra släktingar eller med andra vuxna människor. För dessa barn kan rätten till obligatorisk förskola för språkutveckling i svenska inte avgöras med utgångspunkt i vård- nadshavares vistelsetid i Sverige. Här bör avgörandet i stället utgå från hur länge barnet självt har vistats i Sverige. Även i detta fall bör en vistelsetid som understiger fem år innebära att barnet har rätt till obligatorisk förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.</SPAN></P>
<P class="p89 ft19">Sammanfattning</P>
<P class="p542 ft11">Vi föreslår alltså att nyanlända barn ska definieras som barn som</P>
<P class="p84 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">har uppehållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagen,</SPAN></P>
<P class="p543 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">inte omfattas av definitionen av nyanländ elev i 3 kap. 12 a § skol- lagen,</SPAN></P>
<P class="p544 ft49"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft48">Se 3 kap. 12 a § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p545 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">inte har uppnått den ålder när skolplikt inträder enligt 7 kap. 10 § samma lag, och</SPAN></P>
<P class="p546 ft14"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft150">är fött utomlands och har vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige tillsammans med barnet och barnet och vårdnadshavarna har vistats här kortare tid än fem år,</SPAN></P>
<P class="p547 ft14"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft150">är fött här i Sverige och har vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige och har vistats här kortare tid än fem år, eller</SPAN></P>
<P class="p548 ft14"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft150">är fött utomlands och har kommit till Sverige utan sina vård- nadshavare och har vistats här kortare tid än fem år.</SPAN></P>
<P class="p549 ft14">Om ett barn vistas i Sverige med en vårdnadshavare ska prövningen göras utifrån den vårdnadshavaren.</P>
<P class="p13 ft11">Definitionen ska placeras i 3 kap. skollagen.</P>
<P class="p92 ft19">Följdändring i skollagens nuvarande definition av nyanländ</P>
<P class="p80 ft14">I 3 kap. 12 a § skollagen finns en definition av nyanländ. Denna defi- nition avser, vilket framgår av paragrafen, nyanlända <SPAN class="ft37">elever</SPAN>. I konse- kvens med att utredningen föreslår att det i skollagen införs en defi- nition av nyanlänt <SPAN class="ft37">barn </SPAN>behöver definitionen av nyanländ i 3 kap. 12 a § samma lag ändras så att det framgår att den paragrafen avser nyanländ <SPAN class="ft37">elev</SPAN>.</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">8.4</SPAN><SPAN class="ft42">Olika sätt att införa ett obligatorium</SPAN></P>
<P class="p71 ft12">En annan inledande fråga vi måste ta ställning till är hur vi ska tolka begreppen obligatorisk respektive obligatorium, som används i olika sammanhang i våra direktiv. Begreppen kan tolkas som att den för- skola för språkutveckling som direktiven efterfrågar ska vara obliga- torisk för alla barn som tillhör målgruppen, dvs. ett slags utvidgad skolplikt. De kan också tolkas som att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att erbjuda de aktuella barnen plats i en sådan verksam- het. I det här avsnittet diskuterar vi vilka överväganden som måste göras i dessa avseenden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft14">Vår slutsats är att obligatoriet bör införas genom att obligatoriet åläggs kommunerna. I det följande redogör vi för vad som lett fram till denna slutsats. Vi återkommer dock till frågan om obligatorisk för- skola för alla barn i kapitel 9.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft125">En förskola som är obligatorisk för vissa barn</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">Ett sätt att åstadkomma en obligatorisk förskola för vissa barn för att främja en bättre språkutveckling i svenska är att införa en för- skoleplikt för dessa barn som motsvarar den skolplikt som gäller för barn bosatta i Sverige. Enligt gällande regler inträder skolplikten höst- terminen det kalenderår då barnet fyller 6 år. Skolplikten ska som huvudregel börja fullgöras i förskoleklassen och därefter fullföljas i grundskolan eller någon motsvarande skolform (se 7 kap. 2, 4 och 10 §§ skollagen). Skolplikten innebär enkelt uttryckt en skyldighet för barn att från en viss ålder delta i den utbildning som det allmänna tillhandahåller för barnet. Det är vårdnadshavarna som ansvarar för att barnet fullgör skolplikten. Om så inte sker kan vårdnadshavarna före- läggas att fullgöra sina skyldigheter och föreläggandet kan förenas med vite. Vi återkommer till den generella skolplikten i kapitel 9.</P>
<P class="p320 ft10">En förskoleplikt för barn till nyanlända utformad på samma sätt som skolplikten skulle alltså i korthet kunna innebära följande. Barn till nyanlända åläggs en plikt att delta i utbildning inom förskolan. Denna plikt skulle inträda när barnet uppnår en viss ålder och om- fatta en viss angiven tidsomfattning. Införandet av en förskoleplikt skulle innebära att det i lagstiftningen måste anges vilka barn som om- fattas av förskoleplikt, när plikten inträder och upphör samt vad plik- ten innebär, t.ex. i vilken tidsomfattning barnet ska gå i förskola. Det behövs även regleras vad som händer om barnet inte fullgör sin för- skoleplikt och vilka konsekvenser detta ska få.</P>
<P class="p63 ft19">Allmän förskola gäller redan för alla barn</P>
<P class="p90 ft13">Ett obligatorium för vissa barn kommer att ställas mot den rätt till allmän förskola som gäller för alla barn i Sverige. Som vi beskrivit i kapitel 7 har <NOBR>6-åringar</NOBR> i Sverige sedan 1975 haft en lagstadgad rätt till 525 timmars avgiftsfri förskola året innan de börjar skolan. Verksam- heten för <NOBR>6-åringar</NOBR> omvandlades till förskoleklass från och med höst-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="p147dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367147x1.jpg/" id="p147img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft11">terminen 1998 och 2003 infördes en rätt till allmän förskola från och med höstterminen det år barnet fyller 4 år.</P>
<P class="p334 ft10">I propositionen om maxtaxa och allmän förskola m.m.<SPAN class="ft102">5 </SPAN>motiveras reformen med att förskolans betydelse för barns lärande har ökat sedan förskolan 1998 fick en egen läroplan och blev en tydligare del av utbildningssystemet. Den 1 juli 2010 utökades den allmänna för- skolan till att gälla från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år.<SPAN class="ft102">6</SPAN></P>
<P class="p96 ft14">Den allmänna förskolans omfattning om minst 525 timmar om året motsvarar i princip 3 timmar om dagen under skolårets terminer. Kommunerna kan anpassa den allmänna förskolan till lokala behov, t.ex. utifrån att det i glesbygd med långa resvägar kan vara lämpligare att barnen är i förskolan längre tid under dagen men färre dagar i veckan.</P>
<P class="p96 ft14">Ett införande av en obligatorisk språkförskola för vissa barn skulle alltså innebära att dessa behandlas olikt andra barn i det avseendet att de <SPAN class="ft37">måste </SPAN>gå i förskola medan andra barn endast har <SPAN class="ft37">en rätt </SPAN>att gå i allmän förskola.</P>
<P class="p70 ft19">Likabehandling och diskriminering</P>
<P class="p1 ft15">Ett obligatorium för vissa innebär olikabehandling</P>
<P class="p81 ft10">Ett obligatorium som endast omfattar en avgränsad del av befolk- ningen – eller en avgränsad del av en årskull barn, som när det gäller förskoleplikt – innebär att individer kommer att behandlas olika av det allmänna. Vissa barn, som bedöms ha ett särskilt behov av språk- utveckling i svenska, kommer att behöva genomgå undervisning i viss omfattning, medan sådana krav inte kommer att ställas på andra barn. Detta väcker frågan om en sådan olikabehandling är tillåten eller om den kan anses utgöra diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567, DL), inte minst eftersom olikabehandlingen kan komma att omfatta barn med viss etniskt ursprung eller etnisk tillhörighet.</P>
<P class="p12 ft13">En förskoleplikt av nu aktuellt slag skulle alltså innebära att vissa barn kommer att åläggas en skyldighet att genomgå utbildning medan andra barn inte kommer att ha en sådan skyldighet. Att vissa barn särbehandlas på detta sätt kan riskera att utgöra ett missgynnande t.ex. på det sättet att dessa barns vårdnadshavare – till skillnad från</P>
<P class="p1 ft62"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 1999/2000:129, s. 19.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft63">Prop. 2008/09:115.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="p148dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367148x1.jpg/" id="p148img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft10">andra vårdnadshavare – fråntas rätten att själv välja om och hur bar- nen ska tillbringa delar av dagen utanför familjen. Förskoleplikten skulle också innebära att dessa barn – till skillnad från andra barn – måste vistas i förskolan ett antal timmar om dagen.</P>
<P class="p110 ft10">Den personkrets som förskoleplikten skulle rikta sig till definieras genom kriteriet nyanlända barn, som i och för sig är neutralt i förhåll- ande till de diskrimineringsgrunder som anges i DL, t.ex. etniskt ur- sprung. Den större delen av de personer som kan ingå i personkret- sen nyanlända barn måste dock antas ha ett annat etniskt ursprung än svenskt. Att reglerna därmed i praktiken skulle kunna komma att tillämpas så att de bara gäller för personer av annan etnisk tillhörig- het än svensk innebär att reglerna kan riskera att komma att stå i strid mot DL:s förbud mot diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Bestämmelser om förskoleplikt för nyanlända barn skulle därmed kunna innebära att frågan om vilka barn som anses om- fattas av förskoleplikt till viss del avgörs med utgångspunkt i barnens etniska tillhörighet. Även om reglerna utformas på ett neutralt sätt kan dess tillämpning riskera att innebära en indirekt diskriminering.</P>
<P class="p66 ft10">Det måste också framhållas att det förhållandet att en regel inne- håller ett neutralt utformat kriterium inte med nödvändighet innebär att missgynnande beslut som fattas enligt kriteriet är att bedöma i förhållande till förbudet mot indirekt diskriminering. En bedömning måste först göras av huruvida etniska överväganden i kausal mening kan sägas ha legat till grund för de beslut som fattas med stöd av regeln. Om så är fallet står åtgärden i strid mot förbudet mot direkt diskriminering och kan därmed inte rättfärdigas.<SPAN class="ft102">7</SPAN></P>
<P class="p88 ft14">Det är här viktigt att observera att även om syftet med en för- skoleplikt kan vara aldrig så gott – t.ex. att nyanlända barn ska ges bättre förutsättningar att nå goda resultat i förskoleklass och grund- skola – så kan tillämpning av bestämmelser om förskoleplikt ändå innebära ett missgynnande i DL:s mening.</P>
<P class="p63 ft15">Olikabehandling kan i vissa fall accepteras</P>
<P class="p77 ft38">Det ska samtidigt framhållas att en tillämpning av neutrala bestäm- melser på ett sätt som i praktiken innebär indirekt diskriminering, t.ex. på grund av etnisk tillhörighet, i vissa fall kan accepteras. Det</P>
<P class="p292 ft49"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft48">Jfr Diskrimineringsombudsmannen (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">skulle kunna vara fallet om tillämpningen av kriteriet nyanlända barn innebär att barn av svensk etnisk tillhörighet inte omfattas av för- skoleplikten medan barn av annan etnisk tillhörighet gör det. Detta är då fråga om indirekt diskriminering, eftersom tillämpningen av kriteriet kan komma att särskilt missgynna barn med viss etnisk till- hörighet. För att kriteriet inte ska stå i strid mot förbudet mot in- direkt diskriminering krävs då att det har ett berättigat syfte och att de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p70 ft15">Olikabehandling förutsätter ett berättigat syfte</P>
<P class="p81 ft10">Att barn får bästa tänkvärda förutsättningar inför den obligatoriska delen av skolväsendet är enligt utredningens bedömning ett objek- tivt sett godtagbart och viktigt syfte som uppfyller kravet på att vara ett berättigat syfte i den mening som avses i DL. Syftet med att in- föra den aktuella förskoleplikten är att ge barn med bristande kunska- per i svenska bättre förutsättningar för språkutveckling i svenska och därmed bättre förutsättningar för att klara av förskoleklassen och upp- nå goda kunskapsresultat i grundskolan. Centrala mål för skolväsen- det är att alla barn ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet oavsett geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, och att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 8 och 9 §§ skollagen).</P>
<P class="p70 ft15">Olikabehandlingen ska vara proportionerlig</P>
<P class="p71 ft10">För att en särbehandling inte ska anses utgöra indirekt diskriminer- ing krävs vidare att bestämmelsen utgör ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå det angivna syftet, vilket innefattar en propor- tionalitetsprövning. Det har då betydelse om det finns andra icke diskri- minerande medel eller mindre missgynnande åtgärder som kan vidtas för att uppnå syftet. Här måste då prövas att det inte finns något mindre ingripande alternativ än en förskoleplikt, och att förskoleplikten också är ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå det angivna syftet.</P>
<P class="p12 ft13">Utredningen bedömer att en förskoleplikt kan vara ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå det angivna syftet att ge nyanlända barn en god grund att stå på inför skolstart inklusive en för grund- skoleutbildningen helt avgörande god språkutveckling i svenska.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft15">Mindre ingripande medel ska väljas i första hand</P>
<P class="p77 ft10">Den avslutande frågan är om det går att uppnå det angivna syftet med mindre ingripande medel som inte innefattar en förskoleplikt för vissa barn, t.ex. uppsökande och motiverande men frivilliga insatser riktade mot vårdnadshavarna. Här menar utredningen att det inte är helt självklart att en förskoleplikt är det enda medel som finns för att uppnå det önskade syftet. Först finns det skäl att utreda om det angivna syftet kan uppnås med mindre ingripande medel, med hän- syn till de många och komplicerade frågor som måste utredas och besvaras för att klargöra om en förskoleplikt för vissa barn är fören- lig med principer om likabehandling och förbudet mot diskriminer- ing. I det följande går vi därför vidare och redogör för en alternativ väg att uppnå en bättre språkutveckling för nyanlända barn som inte innefattar ett obligatorium för de aktuella barnen.</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft125">En verksamhet som är obligatorisk för kommunerna</SPAN></P>
<P class="p77 ft10">Ett annat sätt att åstadkomma en rätt för vissa barn till obligatorisk förskola för att främja bättre språkutveckling i svenska vore att göra det obligatoriskt för kommunerna att tilldela en plats i förskolan till barn som bedöms behöva en sådan för sin språkutveckling. Det kan noteras att kommunerna redan i dag är skyldiga att erbjuda alla barn förskola minst 525 timmar om året från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år (allmän förskola, 8 kap. 4 § skollagen). Dessutom ska barn från och med 1 års ålder erbjudas förskola om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt eller om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveck- ling i form av förskola (8 kap. 5 och 7 §§ skollagen). I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 348) anges barn med ett annat modersmål än svenska som exempel på vad som kan utgöra barns eget behov av för- skola på grund av familjens situation i övrigt.</P>
<P class="p110 ft38">Nyanlända barn har alltså redan rätt till förskola i minst den om- fattning som enligt direktiven är aktuell för förskola för att främja bättre språkutveckling i svenska. Den språkutveckling som efterfrågas skulle därmed kunna förenas med det erbjudande om allmän förskola som redan gäller för alla barn. Ett sådant erbjudande skulle avse en frivillig verksamhet för berörda barn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft14">Genom att flytta obligatoriet från de enskilda barnen till kommu- nerna förändras anbudet till vårdnadshavarna från ett påbud till ett positivt och konkret erbjudande. Erbjudandet bör läggas fram som en möjlighet för barn att introduceras i det svenska samhället och få stöd i sin språkutveckling, för att framöver ha goda möjligheter att lyckas i den svenska skolan.</P>
<P class="p70 ft19">Ett positivt erbjudande i stället för ett tvång</P>
<P class="p80 ft14">Ett system där obligatoriet åläggs kommunerna i stället för enskilda barn innebär att skyldigheterna stannar på det allmänna och att berörda barn i stället ges en möjlighet att genom frivillig medverkan i förskola få en bättre språkutveckling i svenska. Erbjudandet framstår då som en särskild insats för att ge barnet en god start i det svenska utbildnings- systemet.</P>
<P class="p96 ft14">Att verksamheten är obligatorisk för kommunerna men frivillig för barnen att delta i innebär dock samtidigt att kommunen inte har några tvångsmedel att ta till om vårdnadshavarna väljer att tacka nej till den erbjudna verksamheten. Kommunerna måste därför fokusera på lättillgänglig information och uppsökande verksamhet som når fram till målgruppen.</P>
<P class="p70 ft19">Information och uppsökande verksamhet</P>
<P class="p81 ft10">Om obligatoriet åläggs kommunerna ankommer det också på dem att genom informationsinsatser och uppsökande verksamhet infor- mera om den obligatoriska förskolan för att främja bättre språkutveck- ling i svenska. Detta bör ske dels inom kommunens egna verksam- heter, t.ex. den öppna förskolan, dels genom samarbete med andra verksamheter där barn till nyanlända och deras vårdnadshavare möter det svenska samhället, t.ex. Migrationsverket, sjukvården, barnavårds- centralen och Arbetsförmedlingen. Informationen bör göras tillgäng- lig på olika språk.</P>
<P class="p96 ft14">Vi har i avsnitt 7.4 redogjort för vårt förslag om hur kommunen ska arbeta med uppsökande verksamhet. Detta bör gälla även i fråga om den uppsökande verksamhet som kommunen kan behöva använda sig av för att uppfylla sina skyldigheter vid ett eventuellt obligatorium att erbjuda förskola.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p551 ft119">Mindre risk att bryta mot likabehandling och diskrimineringsförbud</P>
<P class="p90 ft10">En skyldighet för kommunerna att erbjuda viss verksamhet som en- bart omfattar en avgränsad del av en årskull barn innebär att individer behandlas olika av det allmänna. Vissa barn, som bedöms ha ett sär- skilt behov av språkutveckling i svenska, kommer att aktivt erbjudas att delta i förskoleverksamhet, medan andra barn inte kommer att motta ett sådant erbjudande. För att de sistnämnda ska ta del av sådan verksamhet kommer det, som tidigare, att krävas att vårdnadshavarna aktivt efterfrågar verksamheten.</P>
<P class="p63 ft15">Barn i jämförbar situation behandlas lika</P>
<P class="p337 ft13">Att vissa barn aktivt erbjuds deltagande i viss utbildning medan andra barn inte gör det skulle kunna ifrågasättas ur ett likabehandlingsper- spektiv ur den aspekten att de som inte aktivt erbjuds utbildningen missgynnas. Den personkrets som aktivt skulle erbjudas deltagande i verksamheten är i första hand nyanlända barn. Den större delen av de personer som kan ingå i den personkretsen måste dock antas ha en annan etnisk tillhörighet än svensk. Att skyldigheten att aktivt er- bjuda barn förskoleplats därmed i praktiken skulle kunna komma att tillämpas så att den bara omfattar personer av annan etnisk tillhörig- het än svensk innebär att reglerna kan riskera att komma att stå i strid mot DL:s förbud mot diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet.</P>
<P class="p321 ft10">För att det ska vara fråga om direkt diskriminering krävs dock att det handlar om att personer som är i en jämförbar situation när det gäller språkutveckling i svenska behandlas olika, och att någon per- son därmed missgynnas. Skyldigheten att aktivt erbjuda vissa barn förskoleplats syftar dock till att ge barn med behov av språkutveck- ling i svenska stöd. Så länge alla barn i jämförbar situation, dvs. som bedöms ha behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska, erbjuds samma sak bör det inte kunna anses som ett miss- gynnande. Barn som behöver förskola för att få en bättre språkutveck- ling i svenska kan nämligen i detta avseende inte anses vara i en jäm- förbar situation med barn som inte har ett sådant behov.</P>
<P class="p66 ft13">En skillnad mot vad vi beskrivit i avsnitt 8.4.1 är att de barn som skulle komma att missgynnas av bestämmelserna är barn med svensk</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft14">etnisk tillhörighet. För att det ska vara fråga om ett missgynnande krävs dock att det är fråga om barn i jämförbar situation, och det är inte självklart att ett barn som har svenska som modersmål är i en jämförbar situation som ett nyanlänt barn med annat modersmål när det gäller språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p12 ft10">För att säkerställa att bestämmelser om aktivt erbjudande av för- skoleplats för vissa barn inte ska anses missgynnande kan en lösning vara att kriterierna för vilka barn som aktivt ska erbjudas förskole- plats utformas så att de inte enbart omfattar nyanlända barn utan även andra barn som av något skäl bedöms ha behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska. Det kan t.ex. handla om barn som fötts i Sverige med annat modersmål än svenska och sällan möter det svenska språket i sin vardag, eller barn som av andra skäl behöver extra stöd med sin språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p12 ft14">En tillämpning av i och för sig neutrala bestämmelser på ett sätt som i praktiken innebär indirekt diskriminering, t.ex. på grund av etnisk tillhörighet, kan också accepteras i vissa fall. En sådan bedöm- ning kan behöva göras om tillämpningen av bestämmelser om aktivt erbjudande av förskoleplats innebär att barn med svensk etnisk till- hörighet inte aktivt erbjuds plats, men att så sker för barn med annan etnisk tillhörighet. För att kriteriet inte ska stå i strid mot DL:s för- bud mot indirekt diskriminering krävs då att det har ett berättigat syfte och att de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p92 ft15">Ett godtagbart syfte</P>
<P class="p81 ft10">Syftet med att införa en skyldighet att aktivt erbjuda vissa barn för- skoleplats är att ge barn med bristande svenskkunskaper bättre för- utsättningar för språkutveckling i svenska och därmed bättre möjlig- heter att klara förskoleklassen och uppnå goda kunskapsresultat i grundskolan. Att alla barn ska ha lika tillgång till utbildning i skol- väsendet oavsett geografisk hemvist och sociala och ekonomiska för- hållanden samt att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas är som vi konstaterat centrala mål för skolväsendet (1 kap. 8 och 9 §§ skollagen). Att barn får bästa tänk- bara förutsättningar inför den obligatoriska delen av skolväsendet är enligt utredningens bedömning ett sådant objektivt sett godtagbart</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">och viktigt syfte som uppfyller kravet på att vara ett berättigat syfte i den mening som avses i DL.</P>
<P class="p103 ft15">Ett lämpligt, nödvändigt och proportionerligt medel</P>
<P class="p337 ft10">För att en särbehandling inte ska anses utgöra indirekt diskriminer- ing krävs vidare att bestämmelsen utgör ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå det angivna syftet, vilket innefattar en proportio- nalitetsprövning. Att aktivt erbjuda barn med särskilt behov av språk- utveckling i svenska en plats i förskolan kan enligt utredningens mening vara ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå syftet att ge barn med behov av bättre språkutveckling i svenska en god grund att stå på inför sin skolstart.</P>
<P class="p73 ft14">När det slutligen gäller frågan huruvida det går att uppnå det an- givna syftet med mindre ingripande medel menar utredningen att det avgörande är att förskoleplats erbjuds <SPAN class="ft37">alla </SPAN>barn som bedöms ha sär- skilt behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska, inte bara barn som har en viss etnisk tillhörighet. Om så sker är det utredningens bedömning att en skyldighet för kommunerna att aktivt erbjuda vissa barn förskoleplats inte kan anses strida mot bestämmel- serna i DL.</P>
<P class="p63 ft35"><SPAN class="ft35">8.5</SPAN><SPAN class="ft42">Förslag om hur ett obligatorium ska införas</SPAN></P>
<P class="p337 ft10">I det här avsnittet redovisar vi vårt förslag till hur en obligatorisk för- skola för barn med behov av bättre språkutveckling i svenska ska in- föras. Vi föreslår att obligatoriet åläggs kommunerna, dvs. att kom- munerna ska vara skyldiga att erbjuda barn en plats i förskola för att främja en bättre språkutveckling i svenska. Vi beskriver därefter hur kommunerna ska fullgöra denna skyldighet genom direktinskrivning av vissa barn i förskolan och vilka barn som ska omfattas av refor- men. Därefter redogör vi för hur kommunerna ska agera och hur verk- samheten ska utformas i olika avseenden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="p155dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367155x1.jpg/" id="p155img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft19"><SPAN class="ft19">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft125">Kommuner ska vara skyldiga till direktinskrivning</SPAN></P>
<P class="p552 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning: </SPAN>Nyanlända barns språkutveckling i svenska främjas bäst genom att barnen deltar i den allmänna för- skolan från 3 års ålder.</P>
<P class="p553 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens förslag: </SPAN>Kommunerna ska vara skyldiga att utan föregående ansökan direktinskriva barn som har ett behov av att få en bättre språkutveckling i svenska i allmän förskola från och med 3 års ålder. Direktinskrivning innebär att barnet erbjuds en plats i en viss förskola. Bestämmelser om detta ska föras in i 8 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p554 ft10">Deltagande i förskolan har stor betydelse för barns språkutveckling i svenska, i synnerhet för nyanlända barn och andra barn som inte talar svenska i hemmet med sina vårdnadshavare. Deltagandet i för- skolan är dock lägre i grupper som skulle ha stor nytta av att få stöd i sin språkutveckling i svenska, vilket utredningen redovisat i kapi- tel 6. För att främja en bättre språkutveckling i svenska för dessa barn är det därför utredningens uppfattning att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att aktivt erbjuda dessa barn en plats i förskolan. Erbjudandet bör innebära att kommunen utan ansökan från vårdnads- havarna direktinskriver barnet vid en förskoleenhet inom kommunen som kommunen finner lämplig för ändamålet. Att barn direktinskrivs i förskolan har en positiv inverkan på barnens språkutveckling i svenska och innebär även att deras utveckling främjas i andra viktiga avseen- den. Genom att satsa på att dessa barn kommer till förskolan i ökad utsträckning kommer barnen att bli bättre rustade inför skolstarten, vilket i sin tur kan bidra till att höja kunskapsresultaten i skolan. Att barn i större utsträckning börjar i förskolan redan vid 3 års ålder är således viktigt såväl ur ett individ- som ett samhällsperspektiv.</P>
<P class="p69 ft14">Det finns enligt vår mening flera skäl till att ett aktivt erbjudande om plats i förskola är att föredra framför en förskoleplikt. För det första är det en mindre ingripande reglering som inte riskerar att strida mot principer om likabehandling och förbud mot diskriminering. För det andra finns det större förutsättningar att ett erbjudande om plats i förskola uppfattas mer positivt av vårdnadshavarna än ett mot- svarande tvång.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="p156dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367156x1.jpg/" id="p156img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft10">Som vi har redogjort för tidigare är vårdnadshavarnas engagemang och involvering i förskolan betydelsefullt för barnens utveckling och lärande i förskolan. För familjer som är nyanlända i Sverige är det där- för särskilt viktigt att skapa tillit till förskolan och samhällets institu- tioner genom information och personliga möten. Utredningen be- dömer att ett aktivt och återkommande erbjudande om plats i allmän förskola, som förmedlas muntligt vid hembesök eller genom andra kanaler, framstår som mest framgångsrikt för att öka nyanlända barns deltagandet i förskolan och samtidigt involvera vårdnadshavarna i barnens utveckling och lärande. I de efterföljande avsnitten redogör</P>
<P class="p344 ft14"><SPAN class="ft11">vi</SPAN><SPAN class="ft83">närmare för hur kommunerna ska fullgöra skyldigheten att direkt- inskriva vissa barn i förskolan.</SPAN></P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft125">Begreppet direktinskrivning</SPAN></P>
<P class="p555 ft13"><SPAN class="ft67">Utredningens förslag: </SPAN>Med direktinskrivning avses att hemkom- munen skriver in ett barn som inte deltar i förskoleverksamhet vid en förskoleenhet oberoende av om barnets vårdnadshavare har ansökt om förskoleplats eller inte. En bestämmelse som klargör detta ska föras in i skollagen (2010:800).</P>
<P class="p556 ft10">Inledningsvis finns det anledning att klarlägga vad vi menar med begreppet direktinskrivning. Begreppet avser alltså ett förfarande som innebär att hemkommunen ska vidta åtgärder när den får kännedom att det inom kommunens område finns ett barn som har rätt till för- skoleplats för att få en bättre språkutveckling i svenska. Kommunen ska då bereda barnet plats i förskolan och också skriva in barnet på en förskoleplats. Kommunen ska alltså rent faktiskt tillhandahålla bar- nen en viss förskoleplats vid ett visst datum.</P>
<P class="p110 ft10">I begreppet direktinskrivning ligger också att kommunen ska göra detta oberoende av om barnets vårdnadshavare har ansökt om plats i förskolan för barnet eller inte. Hemkommunen ska alltså skriva in berörda barn på förskoleplats och sedan meddela barnets vårdnads- havare att en plats finns tillgänglig för barnet på en viss förskola.</P>
<P class="p110 ft13">Direktinskrivning hindrar inte att hemkommunen kan ha haft kon- takt med barnet och dess vårdnadshavare redan innan kommunen med- delar vårdnadshavarna att barnet blivit direktinskrivet. Sådan kon-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="p157dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367157x1.jpg/" id="p157img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p557 ft11">takt bör t.ex. ha förekommit inom ramen för den uppsökande verk- samhet som vi har föreslagit i kapitel 7.</P>
<P class="p92 ft19"><SPAN class="ft19">8.5.3</SPAN><SPAN class="ft125">De barn som ska direktinskrivas</SPAN></P>
<P class="p558 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag: </SPAN>De barn som ska direktinskrivas i försko- lan är</P>
<P class="p559 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft149">nyanlända barn,</SPAN></P>
<P class="p560 ft14"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft148">barn med annat modersmål än svenska som har behov av för- skola för att få en bättre språkutveckling i svenska, och</SPAN></P>
<P class="p561 ft14"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft148">barn som av annan anledning har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.</SPAN></P>
<P class="p552 ft14">Även barn som tillhör målgruppen för direktinskrivning och som deltar i pedagogisk omsorg ska erbjudas plats i förskola genom direktinskrivning.</P>
<P class="p562 ft11">Bestämmelser om detta ska föras in i 8 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p563 ft19">Vilka barn ska direktinskrivas?</P>
<P class="p101 ft12">Enligt utredningens direktiv ska vi undersöka hur nyanlända barn ska kunna erbjudas obligatorisk språkförskola. Vi ska också ge för- slag om vilken krets av barn som ska omfattas. Vi har i avsnitt 8.3 lämnat förslag på en definition av nyanlänt barn. När det gäller den krets av barn som ska bli direktinskrivna i förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska finns det dock skäl att utvidga denna krets utöver de barn som omfattas av definitionen nyanlänt barn, för att få med även andra barn som kan ha motsvarande behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p15 ft10">En första förutsättning för att ett barn ska direktinskrivas är att barnet inte redan deltar i förskoleverksamhet; barn som redan genom- går utbildning i förskolan behöver naturligtvis inte direktinskrivas.</P>
<P class="p12 ft13">När det gäller barn som deltar i pedagogisk omsorg är vår uppfatt- ning en annan. Pedagogisk omsorg är inte jämförbar med förskolan i fråga om undervisning och ett barn i pedagogisk omsorg är därför inte garanterad utbildning på samma sätt som ett barn som deltar i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft14">förskolans verksamhet. Vi föreslår därför att även barn som tillhör målgruppen för direktinskrivning och som deltar i pedagogisk om- sorg ska bli erbjudna plats i förskolan genom direktinskrivning.</P>
<P class="p74 ft19">Nyanlända barn</P>
<P class="p77 ft10">Den första kategori barn som ska omfattas av direktinskrivning är nyanlända barn enligt den definition vi föreslagit i avsnitt 8.3. Ny- anlända barn vistas ofta i miljöer där det talas andra språk än svenska och kontakterna med svensktalande kan vara begränsade. Det är en därför av stor vikt att kommunerna i sin uppsökande verksamhet (jfr avsnitt 7.4) fångar upp de nyanlända barn som finns inom kommu- nen och som behöver av förskola för bättre språkutveckling i svenska, och ser till att de blir direktinskrivna.</P>
<P class="p110 ft10">Det kan naturligtvis även i gruppen nyanlända finnas barn som av någon anledning har så god språkutveckling i svenska att de inte be- höver plats i förskola enbart av den anledningen. Eftersom direkt- inskrivning endast är ett erbjudande om plats, och inte ett obligato- rium för det enskilda barnet, är det därmed inget som hindrar att vård- nadshavarna i en sådan situation kan tacka nej till den erbjudna platsen.</P>
<P class="p63 ft19">Barn med annat modersmål än svenska</P>
<P class="p77 ft10">Det är inte enbart nyanlända barn som ska direktinskrivas i förskolan för att få en bättre språkutveckling i svenska, utan även barn som har ett annat modersmål än svenska men som inte är nyanlända barn bör vid behov kunna bli direktinskrivna i förskolan. Det handlar t.ex. om barn som har vårdnadshavare som är födda utomlands men som vis- tats i Sverige under längre tid än de fem år som vi angett som gräns i vår definition av nyanlänt barn (se avsnitt 8.3).</P>
<P class="p110 ft10">Det kan också handla om barn som har vårdnadshavare med ut- ländsk bakgrund och som till följd av t.ex. boendesegregation, svag etablering på arbetsmarknaden eller bristande språkkunskaper inte blivit integrerade i det svenska samhället och där familjens kontakt- nät enbart består av andra familjer med samma språkbakgrund. Detta kan leda till att barn sällan eller aldrig ges möjlighet att lära sig det svenska språket, trots att deras vårdnadshavare levt länge i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft10">Utredningen menar att även dessa barn måste anses ha stora be- hov av att delta i förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska, inte minst eftersom det i denna grupp kan finnas familjer som av traditionella, kulturella eller religiösa skäl väljer att inte placera sina barn i förskolan utan föredrar att barnen tas om hand i hemmet av vård- nadshavare, oftast mamman, eller andra släktingar.</P>
<P class="p565 ft19">Barn som av andra skäl har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska</P>
<P class="p539 ft12">Även bland barn som har svenska som modersmål kan det finnas individer som behöver förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska, och som därför bör omfattas av kommunens skyldighet att direktinskriva barn i förskolan. Det bör noteras att det redan i dag finns en skyldighet för kommunerna att erbjuda förskola till barn från och med 1 års ålder, om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt, eller om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola (8 kap. 5 respektive 7 §§ skollagen).</P>
<P class="p399 ft12">Av förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 348) framkommer att med behov på grund av familjens situation avses bl.a. barn med ett annat modersmål än svenska, barn vars vårdnadshavare har en funktions- nedsättning som begränsar barnets fysiska eller psykiska utveckling och barn vars vårdnadshavare är långtidssjukskrivna, sjuk- eller för- tidspensionerade. Som exempel på när barn ska erbjudas förskola för att de på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling nämns barn med funktionsnedsättning av olika svårighetsgrad.</P>
<P class="p312 ft10">Utredningens avsikt är inte att direktinskrivningen ska ersätta rätten till förskola för de aktuella barnen, utan snarare handlar det om att komplettera denna rättighet så att även dessa barn utan ansökan får ett aktivt erbjudande om förskoleplats. Utöver de barn som omfattas av 8 kap 5 § och 7 § skollagen bör denna tredje kategori av barn som ska direktinskrivas också omfatta t.ex. barn som inom barnhälsovår- den konstaterats ha en lindrig språkförsening utan att det kan ses som en funktionsnedsättning eller barn som i annat fall har behov av att utveckla sitt språk. Det kan också handla om barn som på andra sätt växer upp under förhållanden som innebär utmaningar. Ett exem- pel är barn i familjer som lever isolerat på ett sätt som inverkar men-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft14">ligt på barnets utveckling. Det är vår bedömning att kommunerna i den uppsökande verksamhet vi föreslagit i avsnitt 7.4 kan komma att möta barn som faller in i denna kategori. Även dessa barn bör bli direktinskrivna.</P>
<P class="p566 ft119">Barn som inte är folkbokförda och inte har uppehållstillstånd i Sverige ska inte omfattas av direktinskrivning</P>
<P class="p98 ft14">Utredningen har övervägt om skyldigheten att direktinskriva vissa barn i förskolan även ska omfatta barn som inte är folkbokförda i Sverige respektive barn som inte har uppehållstillstånd här.</P>
<P class="p110 ft10">Utredningen är väl medveten om att dessa barn ofta lever under svåra förhållanden och i många fall skulle gynnas av att få tillgång till utbildning i förskolan. Emellertid så flyttar de ofta mellan olika kom- muner och det framstår som svårt för kommuner att i sin uppsök- ande verksamhet nå fram till dessa barn och deras vårdnadshavare.</P>
<P class="p99 ft14">Vi har därför stannat för att dessa barn i nuläget inte bör omfattas av kommunernas skyldighet till direktinskrivning i förskolan. Inget hindrar dock naturligtvis att vårdnadshavare till dessa barn på eget initiativ vänder sig till sin vistelsekommun och efterfrågar plats i för- skolan.</P>
<P class="p63 ft19">Kommunen måste samarbeta med andra myndigheter</P>
<P class="p90 ft12">När det gäller nyanlända barn bör kommunen i de flesta fall ha en någorlunda god bild av hur många barn det finns i kommunen och var de finns, t.ex. genom information från Migrationsverket. När det gäller de två andra grupper som vi menar ska omfattas av rätten till direktinskrivning, dvs. barn med annat modersmål än svenska och barn som av andra skäl har behov av förskola för att få en bättre språkut- veckling i svenska, kommer det i många fall att vara upp till den en- skilda kommunen att identifiera dessa barn och sedan aktivt direkt- inskriva dem i förskolan. I detta arbete har kommunen att utgå från folkbokföringen, där det framgår vilka barn som är folkbokförda i kom- munen. Denna uppgift kan kommunen jämföra med de barn som del- tar i förskola i kommunen.</P>
<P class="p66 ft12">I detta kartläggande arbete är det förstås viktigt att kommunen samarbetar med andra myndigheter och organisationer för att full-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="p161dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367161x1.jpg/" id="p161img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft14">göra sin skyldighet. Det handlar t.ex. om att kommunen ska infor- mera om rätten till förskola för främjande av bättre språkutveckling inom socialtjänsten, vid öppna förskolor samt inom mödra- och barn- hälsovården.</P>
<P class="p567 ft19"><SPAN class="ft19">8.5.4</SPAN><SPAN class="ft125">Kommunen ska hålla sig informerad om vilka barn som ska direktinskrivas</SPAN></P>
<P class="p568 ft13"><SPAN class="ft67">Utredningens förslag: </SPAN>Kommunen ska genom kartläggning och informationsinsamling hålla sig informerad om vilka barn i kom- munen som omfattas av rätten till direktinskrivning i förskolan för att få en bättre språkutveckling i svenska. Kommunens skyl- digheter i detta avseende ska framgå av skollagen (2010:800).</P>
<P class="p569 ft10">Eftersom kommunen aktivt ska direktinskriva barn som tillhör mål- gruppen måste kommunen hålla sig uppdaterad om vilka barn i kom- munen som kan behöva förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska. Detta sker genom kartläggning och informationsinsamling för att kommunen dels ska ha platser i förskolan att erbjuda och skriva in barnen vid, dels ska kunna informera barnets vårdnadshavare om den aktuella förskoleplatsen i god tid före höstterminen det kalen- derår barnet fyller 3 år. Kommunen bör bl.a. informera sig om vilka barn som kan komma att beröras av direktinskrivning genom upp- sökande verksamhet. Vi har i avsnitt 7.5 beskrivit närmare hur kom- munen ska arbeta med detta.</P>
<P class="p312 ft10">En nära samverkan med aktörer som har regelbunden föräldra- kontakt, t.ex. barnavårdscentraler (bvc) och motsvarande inrättningar, kan också underlätta informationsinsamlingen. Information från bvc lämnas dock bara ut med vårdnadshavares medgivande, vilket innebär att det är tveksamt om bvc kan informera kommuner om enskilda barn som behöver förskola för bättre språkutveckling i svenska. Där- emot bör det även fortsättningsvis vara en viktig och prioriterad upp- gift för bvc att utifrån sina iakttagelser informera vårdnadshavare om förskolan och motivera dem att placera barn med särskilt behov av språkutveckling i förskolan.</P>
<P class="p399 ft10">Migrationsverket kan också vara en viktig informationskälla för kommunerna när det gäller asylsökande barn som vistas på boenden i kommunen. Denna väg kan kommunerna i god tid förbereda direkt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="p162dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367162x1.jpg/" id="p162img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p570 ft11">inskrivning av barn som får uppehållstillstånd och stannar kvar i kom- munen.</P>
<P class="p103 ft19"><SPAN class="ft19">8.5.5</SPAN><SPAN class="ft125">Direktinskrivning ska ske vid 3 års ålder</SPAN></P>
<P class="p571 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag: </SPAN>Kommunen ska fullgöra sin skyldighet att direktinskriva barn som tillhör målgruppen vid en viss förskole- enhet från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller 3 år.</P>
<P class="p572 ft14">Kommunen ska minst 3 månader dessförinnan informera bar- nets vårdnadshavare om att barnet har fått en plats på den aktuella förskolan.</P>
<P class="p518 ft14">Bestämmelser som klargör detta ska föras in i 8 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p573 ft14">Kommunen har redan i dag en skyldighet att erbjuda alla barn i kom- munen allmän förskola från höstterminen det år då barnet fyller 3 år (jfr 8 kap. 4 § skollagen). För att ett barn ska beviljas en sådan plats krävs dock att barnets vårdnadshavare anmäler önskemål om plats; för närvarande finns ingen skyldighet för kommuner att bedriva upp- sökande verksamhet i syfte att få barn att ta del av förskolans verk- samhet. Utredningen har dock föreslagit att en sådan skyldighet åter ska införas (jfr avsnitt 7.4).</P>
<P class="p66 ft10">Skyldigheten att direktinskriva barn som behöver bättre språkut- veckling i svenska innebär inte enbart att kommunen ska kontakta barnens vårdnadshavare och informera om möjligheten att söka för- skoleplats, utan kommunen ska också skriva in barnet vid en viss förskola och informera vårdnadshavarna om att barnet har plats vid denna förskola från och med ett visst datum samt vilken tid barnet är välkommet på introduktion. Informationen kan med fördel t.ex. förmedlas muntligt till vårdnadshavarna vid ett hembesök som syftar dels till att informera om den svenska förskolans uppdrag och bety- delse för barns fortsatta lärande, dels till att bygga förtroende för verksamheten och förskolans personal.</P>
<P class="p65 ft13">Ett konkret erbjudande om förskoleplats där tid och plats fram- går kommer att ge goda förutsättningar för att barn som behöver förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska också kommer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="p163dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367163x1.jpg/" id="p163img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft12">att ta del av verksamheten. Informationen om direktinskrivning ska lämnas till vårdnadshavarna senast 3 månader före förskolestart.</P>
<P class="p96 ft14">När det gäller barn i förskoleåldern som får uppehållstillstånd i Sverige efter att barnet har fyllt 3 år är det utredningens uppfattning att barnet bör direktinskrivas i allmän förskola så snart som möjligt. Allra senast bör detta ske inför höstterminen det kalenderår barnet fyller 4 år, se vidare avsnitt 8.5.8.</P>
<P class="p12 ft10">Det är inte ovanligt att nyanlända barn och deras vårdnadshavare ofta flyttar och därmed byter vistelsekommun. Ett barn som blir direkt- inskrivet och börjar i förskolan i en kommun bör vid flytt till en annan kommun bli föremål för ny direktinskrivning och få ett nytt erbju- dande om plats i den nya kommunen, om familjen inte själva anmäler behov av förskoleplats i den nya kommunen.</P>
<P class="p12 ft14">Det bör slutligen tilläggas att syftet med att erbjuda barn plats i förskola genom direktinskrivning måste vara att vårdnadshavarna ska tacka ja till platsen och låta barnet gå i förskola fram till dess att barnet ska börja i den obligatoriska förskola vi föreslår i kapitel 9. Vårdnadshavare som av någon anledning avslutar en förskoleplacering som kommit till stånd efter direktinskrivning bör därför få förnyade erbjudanden om plats i förskola genom direktinskrivning. Vi åter- kommer till detta i avsnitt 8.5.8.</P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">8.5.6</SPAN><SPAN class="ft125">Direktinskrivning ska ske vid lämplig förskola</SPAN></P>
<P class="p575 ft12"><SPAN class="ft151">Utredningens förslag: </SPAN>Kommunen ska direktinskriva barnet vid en förskola inom kommunen som är lämplig för ändamålet. För- skolan ska vara belägen i rimlig närhet av barnets hem. En be- stämmelse av denna innebörd ska föras in i skollagen (2010:800). Vidare ska nya upplysningsbestämmelser i skollagen hänvisa till att allmän förskola är avgiftsfri och ska omfatta minst 525 timmar om året.</P>
<P class="p554 ft10">Som vi har sett i avsnitt 3.2 har barns deltagande i förskolan positiv inverkan på barnets språkutveckling och även på senare inlärning i skolan. Det är viktigt att barnet vistas i en miljö där svenska talas av förskolans personal och, om möjligt, också av de andra barnen. Sam- tidigt bor många barn som behöver förskola för att få en bättre språk- utveckling i svenska i områden där även många andra barn har ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft10">annat modersmål än svenska. Kommunen får då göra en avvägning mellan att skriva in barnet i en förskola nära hemmet och en förskola där fler barn i barngruppen har svenska som modersmål.</P>
<P class="p295 ft12">En utgångspunkt när kommunen avgör vid vilken eller vilka för- skolor i kommunen som barn i målgruppen ska skrivas in bör vara att den aktuella förskolan är lämplig för ändamålet. I detta ligger till att börja med att förskolan har en lämplig personalsammansättning. Det bör finnas legitimerade förskollärare och barnskötare med barn- skötarutbildning. Personalen bör ha goda kunskaper i svenska och andraspråksutveckling.</P>
<P class="p404 ft10">Av skollagen följer att barn ska placeras vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt (8 kap. 15 § skollagen). När det gäller direktinskrivning bör det dock vara möjligt för kommunen att något ge avkall på denna princip, om en förskola litet längre från hem- met skulle vara ett bättre alternativ för direktinskrivning. Det bör dock fortfarande vara en förskola som ligger i rimlig närhet till bar- nets hem, såtillvida att barnet bör kunna delta i verksamheten utan att skolskjuts eller motsvarande arrangemang blir nödvändiga.</P>
<P class="p298 ft13">Av 8 kap. 12 § skollagen framgår att hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. Denna skyldighet får fullgöras genom att hemkommunen erbjuder barnet motsvarande utbildning i fristående förskola. Detta bör enligt utred- ningens mening vara möjligt även när det gäller direktinskrivning i förskola för bättre språkutveckling i svenska. Kommunen bör alltså vid direktinskrivning även kunna skriva in barn vid förskolor med enskild huvudman som kommunen bedömer lämpliga för ändamålet utifrån vad vi beskrivit ovan och som har ledig plats att erbjuda. Av 8 kap. 18 § skollagen framgår att varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.</P>
<P class="p577 ft10">Vidare följer av 8 kap. 13 § första stycket skollagen att ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina person- liga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den andra kommunens förskola. Innan den andra kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun. Av paragrafens andra stycke framgår att en kommun efter önskemål</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="p165dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367165x1.jpg/" id="p165img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft12">av barnets vårdnadshavare även i annat fall i sin förskola får ta emot ett barn från en annan kommun. Som huvudregel ska interkommu- nal ersättning då betalas ut (se 8 kap. 17 § skollagen). Enligt utred- ningens mening bör dessa bestämmelser även gälla i fråga om barn som direktinskrivs i förskolan, om barnets vårdnadshavare framför sådana önskemål.</P>
<P class="p70 ft19">Omfattning i tid och avgift</P>
<P class="p101 ft10">Den förskola som erbjuds genom direktinskrivning ska, liksom all- män förskola för <NOBR>3-åringar,</NOBR> omfatta minst 525 timmar om året, dvs. i normalfallet 15 timmar per vecka, fram till och med vårterminen det kalenderår barnet fyller 5 år. Hur dessa timmar fördelar sig över en vecka bör vara upp till den enskilda förskoleenheten att bestämma. Det är dock lämpligt att tiden förläggs på ett sådant sätt att barnens möjligheter till språkutveckling maximeras. Hänsyn kan också tas till vårdnadshavares önskemål om hur timmarna ska fördelas, om det är möjligt med hänsyn till huvudmannens planering av verksamheten.</P>
<P class="p96 ft14">På samma sätt som för den allmänna förskolan för <NOBR>3-åringar</NOBR> ska den förskola som erbjuds genom direktinskrivning vara avgiftsfri för vårdnadshavarna.</P>
<P class="p328 ft14">För att förtydliga omfattning och avgiftsfrihet för förskola som bereds genom direktinskrivning ska upplysningsbestämmelser som hänvisar till aktuella lagrum införas i anslutning till bestämmelserna om direktinskrivning i skollagen.</P>
<P class="p578 ft19"><SPAN class="ft19">8.5.7</SPAN><SPAN class="ft125">Det bör vara möjligt att välja annan förskola än den erbjudna</SPAN></P>
<P class="p579 ft10"><SPAN class="ft119">Utredningens bedömning: </SPAN>Om vårdnadshavare önskar att ett barn ska placeras vid en annan förskola än den som kommunen direktinskrivit barnet vid bör vårdnadshavaren kunna ange önske- mål om att barnet ska få plats vid någon annan förskola.</P>
<P class="p580 ft14">Direktinskrivning ska inte ske inom annan pedagogisk verk- samhet, t.ex. pedagogisk omsorg.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="p166dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367166x1.jpg/" id="p166img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft14">Vid placering av ett barn vid en förskoleenhet ska enligt skollagen skälig hänsyn tas till barnets vårdnadshavares önskemål (8 kap. 15 § skollagen). Av likabehandlingsskäl bör även vårdnadshavare till barn som tillhör målgruppen för direktinskrivning i förskola kunna uttrycka önskemål om var deras barn ska placeras.</P>
<P class="p65 ft12">En vårdnadshavare som erbjuds plats för sitt barn på en viss för- skola men av någon anledning önskar att få plats vid en annan för- skola bör kunna ange önskemål om plats vid den andra förskolan. Det är dock angeläget att kommunen i sådana fall aktivt uppmuntrar vård- nadshavarna att ta i bruk den erbjudna platsen i avvaktan på att en plats kan beredas på den önskade förskolan.</P>
<P class="p110 ft10">Direktinskrivning i förskola är inte obligatorisk för barn som till- hör målgruppen, och det kan hända att barnets vårdnadshavare, i stäl- let för den tilldelade förskoleplatsen, önskar att barnet ska beredas plats inom annan pedagogisk verksamhet, t.ex. pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem (se 25 kap. 2 § skol- lagen). Kommunen får då pröva detta önskemål enligt de bestämmel- ser som gäller för pedagogisk omsorg. Enligt utredningens mening ska dock direktinskrivning inte kunna gälla plats i pedagogisk om- sorg, eftersom pedagogisk omsorg varken är utbildning eller bedriver undervisning och de behov som direktinskrivningen avser att täcka därför inte kan tillgodoses inom sådan verksamhet. Direktinskrivning kan därmed endast ske vid förskoleenhet, vilket också framgår av den föreslagna bestämmelsens ordalydelse.</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">8.5.8</SPAN><SPAN class="ft125">Om vårdnadshavare tackar nej till direktinskrivning</SPAN></P>
<P class="p581 ft12"><SPAN class="ft151">Utredningens förslag: </SPAN>Om barnets vårdnadshavare tackar nej till förskoleplats som erbjudits genom direktinskrivning, eller om bar- net av annan anledning inte har blivit direktinskrivet vid 3 års ålder, ska kommunen i stället direktinskriva barnet från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller 4 år. Detta ska fram- gå av skollagen (2010:800).</P>
<P class="p582 ft38">Den allmänna förskolan som erbjuds genom direktinskrivning kom- mer med vårt förslag fortsatt att vara en frivillig verksamhet. Det finns därmed inga sanktioner för de vårdnadshavare som väljer att tacka nej till erbjudandet. Däremot ska kommunen inom ramen för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p26 ft36">Direktinskrivning i förskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft13">sin uppsökande verksamhet återkommande informera vårdnadshavare om förskolans verksamhet och om vikten av att gå i förskola. De familjer som tackar nej till plats i förskola när barnet är 3 år ska få nya hembesök och barnen bör på nytt bli föremål för direktinskriv- ning i allmän förskola inför höstterminen det kalenderår då barnet fyller 4 år. Det samma bör gälla om vårdnadshavarna först tackar ja till en förskoleplats men efter en tid avslutar barnets placering (se ovan avsnitt 8.5.5). Inget hindrar naturligtvis att kommunen även erbjuder plats vid direktinskrivning även inför mellankommande vårtermin, eller vårterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år, om kommunen ser ett behov av det.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="p169dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367169x1.jpg/" id="p169img1">
</DIV>
<P class="p583 ft9"><SPAN class="ft8">9</SPAN><SPAN class="ft89">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</SPAN></P>
<P class="p584 ft10">I de två föregående kapitlen har vi behandlat uppdraget att öka del- tagandet i förskolan, särskilt när det gäller nyanlända barn, barn med annat modersmål än svenska och barn i socioekonomiskt utsatta grup- per. Vi har bl.a. föreslagit att kommuner ska få i uppdrag att bedriva uppsökande verksamhet i syfte att öka deltagandet i förskolan samt att kommuner ska direktinskriva barn i förskolan, när barnen bedöms behöva förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska. Utred- ningen bedömer att dessa förslag har goda förutsättningar att öka del- tagandet i förskolan, i synnerhet bland de barn som direktiven pekar ut som prioriterade. För att säkerställa att alla barn får ta del av för- skolans pedagogiska verksamhet anser vi dock att det behövs ytter- ligare åtgärder. I detta kapitel presenterar vi därför ytterligare förslag för att öka deltagandet i förskolan.</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">9.1</SPAN><SPAN class="ft42">Skolplikten inträder i dag vid 6 års ålder</SPAN></P>
<P class="p585 ft10">Sedan hösten 2018 är förskoleklassen obligatorisk. Det innebär att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år. I propositionen <SPAN class="ft17">Skolstart vid sex års ålder </SPAN>anför regeringen bl.a. att barnens möjligheter och framgångar i skolan grund- läggs redan i förskolan och därefter i förskoleklassen samt att alla barn kan bli sedda och få stöd i sin utveckling och sitt lärande genom tidiga insatser i förskoleklassen. Förskoleklassen kan dock bara lyckas med sitt uppdrag att förbereda väl för fortsatt utbildning om alla barn fak- tiskt deltar i verksamheten.<SPAN class="ft102">1</SPAN></P>
<P class="p482 ft49"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft63">Prop. 2017/18:9, s. 16.</SPAN></P>
<P class="p494 ft24">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="p170dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367170x1.jpg/" id="p170img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft14">Regeringen motiverade vidare reformen med att elevernas kun- skapsresultat har försämrats de senaste årtiondena och att elevernas socioekonomiska bakgrund har fått en ökad betydelse för resultaten. Även om internationella undersökningar 2016 har visat att utveck- lingen går i en mer positiv riktning behövs enligt regeringen fler in- satser som kan förbättra kunskapsnivån i den svenska skolan. Mot denna bakgrund, menar regeringen, är alla åtgärder som kan skapa en mer likvärdig skola och som ökar andelen elever som klarar skolan angelägna.<SPAN class="ft106">2</SPAN></P>
<P class="p110 ft13">Hösten 2020 tillsatte regeringen en utredning som har i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas genom att förskole- klassen görs om till årskurs 1. Syftet är att förbättra kunskapsresul- taten genom att eleverna ges mer undervisning i grundskolans ämnen.<SPAN class="ft90">3 </SPAN>Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 26 april 2021.</P>
<P class="p587 ft39"><SPAN class="ft35">9.2</SPAN><SPAN class="ft101">Förskolan bör bli en del av det obligatoriska skolväsendet</SPAN></P>
<P class="p571 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning: </SPAN>Deltagande i förskolan utgör en vik- tig grund för barns fortsatta lärande. Det är viktigt att alla barn deltar i förskoleverksamheten. För att möjliggöra detta bör för- skolan till viss del bli obligatorisk.</P>
<P class="p588 ft12">Utredningen har i de två föregående kapitlen föreslagit att kommu- nerna ska bedriva uppsökande verksamhet för att öka deltagandet i förskolan (kapitel 7) samt att barn som behöver förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska ska erbjudas plats i förskolan ge- nom direktinskrivning (kapitel 8). Vår bedömning är att dessa för- slag kommer att leda till ett ökat deltagande i förskolan, inte minst bland de barn som våra direktiv pekar ut som särskilt prioriterade: barn med svag socioekonomisk bakgrund, nyanlända barn och barn med annat modersmål än svenska.</P>
<P class="p320 ft13">För att säkerställa att alla barn får ta del av förskolans pedagogiska verksamhet anser vi emellertid att det finns skäl att ta ytterligare steg. I detta kapitel presenterar vi därför förslag om en obligatorisk förskola.</P>
<P class="p317 ft62"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 2017/18:9, s. 16.</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft48">Dir. 2020:24.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft10">Vi har i tidigare kapitel konstaterat att det finns ett brett forsk- ningsstöd för att förskolan har positiva effekter för barns utveckling och lärande på både kort och lång sikt. Barn som har gått i förskolan har bättre kognitiva och språkliga färdigheter än andra barn, och de har även större förutsättningar att nå högre kunskapsresultat i skolan. Störst positiv effekt har förskolan för flerspråkiga barn och för barn med svag socioekonomisk bakgrund.</P>
<P class="p312 ft13">Samtidigt visar den statistik vi redogör för i kapitel 6 att deltagan- det i förskolan varierar mellan grupper. Barn med utländsk bakgrund, barn med vårdnadshavare som inte förvärvsarbetar och barn till låg- utbildade vårdnadshavare deltar i lägre utsträckning i förskolan. Det innebär att de barn som har störst behov av förskolan deltar i lägre grad. Det är oroväckande, inte minst eftersom de barn som kommer efter sina kamrater i utveckling och lärande i förskoleåldern tenderar att få svårt att komma ifatt under skoltiden. För de barn som därtill har svaga kunskaper i svenska när de börjar i förskoleklass kan andra barns försprång när det gäller språkliga och kognitiva förmågor vara mycket stort.</P>
<P class="p589 ft14">Utredningen vill betona att ett ojämnt deltagande i förskolan mel- lan barn med olika uppväxtvillkor kan skapa skillnader mellan barn som påverkar såväl deras skolgång som deras framtida möjligheter. Det ligger i samhällets intresse att ge alla barn så goda förutsättningar som möjligt att klara av skolan, etablera sig på arbetsmarknaden och få ett gott liv.</P>
<P class="p312 ft14">Genom att införa obligatorisk förskola får alla barn en bättre grund inför den fortsatta utbildningen. När alla barn deltar har förskolan stor potential att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor och bidra till mer likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. En för- skola som är obligatorisk kan alltså på sikt bidra till högre och mer likvärdiga kunskapsresultat i grundskolan.</P>
<P class="p312 ft10">Ett ytterligare skäl till att förskolan bör bli obligatorisk är att det garanterar att barnen får en kontinuerlig närvaro i förskolan. Det har kommit till utredningens kännedom att många barn som är inskrivna i förskolan inte deltar i verksamheten eller deltar mycket sporadiskt. Att många barn är inskrivna i förskolan, dvs. att inskrivningsgraden är hög, betyder alltså inte att alla dessa barn deltar i verksamheten. Detta är bekymmersamt av flera anledningar. Exempelvis pekar forsk- ningen på att det finns ett positivt samband mellan daglig närvaro i förskolan och barns lärande och språkliga utveckling (se kapitel 3).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="p172dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367172x1.jpg/" id="p172img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">Särskilt viktig tycks kontinuerlig närvaro i förskolan vara för barn med ett annat modersmål än svenska.</P>
<P class="p368 ft14">Vidare påverkar bristande kontinuitet i barnens vistelsetider för- skolepersonalens förutsättningar att planera och utveckla undervis- ningen. En obligatorisk förskola blir en tydlig markering av vikten av att barnen faktiskt deltar i förskolans undervisning, samtidigt som det ger förskolepersonalen större möjlighet att arbeta långsiktigt med barnens lärande.</P>
<P class="p110 ft10">Frågan om att öka deltagandet i förskolan för att därigenom ge fler barn bättre förutsättningar för språkutveckling och lärande är aktuell i flera länder. Frankrike har nyligen sänkt åldern för obligatorisk skol- start från 6 till 3 års ålder. Syftet med reformen är att minska ojämlik- heten mellan barn genom att ge dem möjlighet att tillägna sig det franska språket och tidigt väcka lusten att lära. Ett annat aktuellt exem- pel är Danmark som har infört ett obligatoriskt inlärningsprogram för förskolebarn i utsatta områden. Barn som inte redan är inskrivna i förskolan är skyldiga att delta i inlärningsprogrammet 25 timmar per vecka från och med 1 års ålder. Vi har redogjort mer utförligt för dessa exempel i kapitel 5. Sammantaget kan vi konstatera att flera EU- länder genomför reformer för att öka deltagandet i förskolan och att det ses som ett effektivt verktyg för att dels uppnå mer jämlika för- utsättningar på utbildningsområdet, dels förbättra integrationen.</P>
<P class="p99 ft14">Mot bakgrund av ovanstående gör utredningen bedömningen att förskolan bör bli en till viss del obligatorisk skolform. I det följande redogör vi hur en sådan reform ska utformas.</P>
<P class="p63 ft35"><SPAN class="ft35">9.3</SPAN><SPAN class="ft42">Förskolan ska bli obligatorisk från 5 års ålder</SPAN></P>
<P class="p517 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens förslag: </SPAN>Förskolan ska bli obligatorisk för alla 5- åringar. Skolplikten ska inträda ett år tidigare än i dag, dvs. höst- terminen det kalenderår då barnet fyller 5 år. Skolplikten i Sverige förlängs således med ett år. Förändringen innebär att skolplikten som huvudregel ska börja fullgöras i förskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år. Skolplikten ska som huvudregel upphöra vid utgången av vårterminen det elfte året eller, om ele- ven går i specialskolan, det tolfte året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="p173dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367173x1.jpg/" id="p173img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p590 ft11">Bestämmelserna i skollagen (2010:800) ska ändras i enlighet med detta.</P>
<P class="p591 ft11">Enskilda huvudmän som bedriver förskola ska få anordna obli- gatorisk förskola utan förnyad ansökan.</P>
<P class="p592 ft14">Utredningen har i avsnitt 9.2 bedömt att förskolan bör bli en del av det obligatoriska skolväsendet. En första fråga att ta ställning till är från och med vilken tidpunkt förskolan ska bli obligatorisk. Vi anser att förskolan ska bli obligatorisk från och med höstterminen det kalenderår barnet fyller 5 år av följande skäl.</P>
<P class="p312 ft10">I dag är nästan alla <NOBR>5-åringar,</NOBR> drygt 95 procent, inskrivna i för- skolan. En obligatorisk förskola för <NOBR>5-åringar</NOBR> skulle innebära att ytter- ligare cirka 6 800 barn skrivs in i förskolan. Ett införande av obliga- torisk förskola skulle alltså beröra ett relativt litet antal barn, men för dessa barn kan möjligheten att få gå i förskola ha mycket stor betydelse inför t.ex. fortsatt skolgång (se kapitel 3). Barnen skulle genom den obligatoriska förskolan garanteras möjlighet att under ett år före förskoleklassens start ta del av en pedagogisk verksamhet där de bl.a. lär sig att samverka med andra barn och vuxna, följa ruti- ner och ta del av undervisning under ledning av förskollärare.</P>
<P class="p381 ft14">Som vi har redogjort för i kapitel 3 har deltagande i förskolan positiva effekter på barns utveckling och lärande. Det skulle därför kunna hävdas att den obligatoriska förskolan bör inledas tidigare än höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år. I kapitel 5 har vi också gett exempel på att andra europeiska länder sänkt sin skolpliktsålder till lägre åldrar än 5 år i syfte att minska skillnaderna mellan barn och förbättra skolresultaten.</P>
<P class="p231 ft14">Utredningen har också övervägt om den obligatoriska förskolan ska inledas tidigare än vad vi nu föreslår. Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande måste dock ställas mot vårdnadshavares rätt att bestämma över sina barns utbildning. Dessutom finns det rent ekonomiska aspekter att ta hänsyn till, eftersom en tidigarelagd obli- gatorisk verksamhet får ekonomiska konsekvenser, vilket vi åter- kommer till i kapitel 13.</P>
<P class="p399 ft10">För utredningen är det centralt att vårt förslag om obligatorisk för- skola från 5 års ålder ska ses som ett första steg i att tidigarelägga barns inträde i obligatorisk utbildning. Det kan finnas skäl att framöver över- väga om åldern för obligatorisk utbildning ska sänkas ytterligare. Det är dock utredningens bedömning att det är viktigt att den obligato-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="p174dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367174x1.jpg/" id="p174img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft10">riska förskolan från 5 års ålder genomförs och utvärderas först, innan fler steg tas. Därutöver vill vi betona att våra förslag om uppsökande verksamhet och direktinskrivning av vissa barn kan innebära att en ytterligare sänkning av skolpliktsåldern blir överflödig.</P>
<P class="p73 ft14">Vi menar att våra förslag har goda förutsättningar att öka deltagan- det i förskolan, särskilt när det gäller barn med svag socioekonomisk bakgrund och barn med behov av bättre språkutveckling i svenska. Med ett högt deltagande som också är jämnt fördelat mellan barn med skilda uppväxtvillkor skulle behovet av fler obligatoriska år i förskolan minska.</P>
<P class="p63 ft19">Skolplikten ska förlängas</P>
<P class="p98 ft10">Skolplikten är en central del i det svenska utbildningssystemet och motsvaras av en grundlagsskyddad rätt till utbildning för eleven. I 2 kap. 18 § regeringsformen anges att alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbild- ning i allmän skola. I förarbetena anges att grundlagsbestämmelsen inte hindrar att omfattningen av skolplikten förändras.<SPAN class="ft102">4 </SPAN>Enligt skol- lagen har barn som är bosatta i landet skolplikt och en rätt till utbild- ning som motsvarar skolplikten (7 kap. 2 och 3 §§). Med bosatt i lan- det avses i skollagen den som ska vara folkbokförd här (29 kap. 2 §).</P>
<P class="p320 ft10">Vid tillämpningen ska också vissa barn som inte är folkbokförda här anses som bosatta i landet, bl.a. asylsökande och s.k. gömda barn. Barn som tillhör dessa båda kategorier har inte skolplikt men samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn. Skolplikten gäller inte heller barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola (7 kap. 2 §).</P>
<P class="p65 ft12">För att syftena med den obligatoriska förskolan ska kunna upp- nås krävs att barnen faktiskt deltar i verksamheten. En obligatorisk förskola utan skolplikt skulle innebära en skyldighet för barnet att närvara, men utan sanktionsmöjligheter som vitesföreläggande mot vårdnadshavare som inte ser till att deras barn deltar i verksamheten. Det skulle inte heller finnas någon skyldighet för hemkommunen att bevaka om barn deltar i förskolan.</P>
<P class="p65 ft13">Vi föreslår mot denna bakgrund att den obligatoriska förskolan ska omfattas av skolplikt. Bestämmelserna om skolplikt i 7 kap. 10 §</P>
<P class="p330 ft49"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1993/94:117, s. 53.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="p175dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367175x1.jpg/" id="p175img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">skollagen ska därför ändras på det sättet att skolplikten förlängs och inträder ett år tidigare än i nuläget. Skolplikten ska därmed som huvud- regel inträda höstterminen det år då barnet fyller 5 år. Det innebär att skolplikten inledningsvis ska fullgöras i förskolan under ett år, där- efter i förskoleklass<SPAN class="ft102">5 </SPAN>och sedan i grundskolan eller motsvarande skol- former. Skolplikten kommer därmed som huvudregel att vara elva- årig och, för barn som går i specialskolan, tolvårig. Bestämmelserna i 7 kap. 12 § skollagen föreslås ändras i enlighet med detta.</P>
<P class="p70 ft19">Andra huvudmän än kommuner</P>
<P class="p101 ft10">Utredningen anser att enskilda huvudmän som i dag bedriver förskola även ska få anordna obligatorisk förskola utan förnyad ansökan.</P>
<P class="p96 ft14">Vidare framgår av 23 kap. 24 § skollagen att en kommun genom av- tal om samverkan får överlämna uppgifter inom förskolan till huvud- mannen för sameskolan, dvs. staten genom Sameskolstyrelsen. Sådan samverkan kan även omfatta uppgifter som avser den obligatoriska delen av förskolan.</P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft125">Den obligatoriska förskolans omfattning och innehåll</SPAN></P>
<P class="p579 ft10"><SPAN class="ft119">Utredningens förslag: </SPAN>Den obligatoriska delen av förskolan ska ha samma syfte, uppdrag och innehåll som den frivilliga försko- lan. Den obligatoriska delen av förskolan ska omfatta 525 timmar under ett läsår. Detta läsår ska bestå av en hösttermin och en vår- termin. Verksamheten ska högst få omfatta 190 dagar och 6 tim- mar per dag. Den obligatoriska delen av förskolan ska vara avgifts- fri. Den obligatoriska förskolan ska vidare inte få ersättas av pedagogisk omsorg. Detta ska framgå i skollagen (2010:800).</P>
<P class="p563 ft19">Förskolans syfte, uppdrag och innehåll ska vara oförändrade</P>
<P class="p101 ft13">Syftet med den obligatoriska förskolan är att alla barn ska garanteras att få ta del av förskolans verksamhet under det sista året före för- skoleklassen. Utredningen ser därför i nuläget inget behov av att för-</P>
<P class="p593 ft49"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft63">Jfr dock dir. 2020:24.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft14">ändra förskolans syfte, uppdrag eller innehåll med anledning av att ett obligatoriskt förskoleår införs. Läroplanen för förskolan är nyli- gen reviderad och trädde i kraft den 1 juli 2019. Det pågår fortfarande ett arbete med att implementera den på många förskolor. För för- skolans personal får den tidigarelagda skolplikten därmed inte några större konsekvenser utan verksamheten bör kunna fortsätta på samma sätt som i dag.</P>
<P class="p65 ft10">Utredningen vill samtidigt betona att det vid kommande revider- ingar av förskolans läroplan kan finnas skäl att överväga om det fak- tum att verksamheten till viss del är obligatorisk kan föranleda att den verksamhet som riktar sig till <NOBR>5-åringar</NOBR> ska ha ett innehåll som är särskilt anpassat för dessa barn. Detta bör dock anstå till dess att nuvarande läroplan varit i bruk ett antal år och hunnit utvärderas.</P>
<P class="p63 ft19">Omfattningen ska vara 525 timmar under ett läsår</P>
<P class="p76 ft14">Den obligatoriska förskolan ska omfatta 525 timmar under ett läsår med en hösttermin och en vårtermin. Det motsvarar det antal timmar som i dag är avgiftsfria inom ramen för den allmänna förskolan och även det minsta antal timmar som gäller för förskoleklassen. Den obli- gatoriska delen av förskolan kommer alltså inte att vara en heldags- verksamhet, vilket ska framgå av skollagen genom ett tillägg i 7 kap. 17 § samt av en ny paragraf i 8 kap. där det finns bestämmelser om förskolan.</P>
<P class="p320 ft10">Inget hindrar naturligtvis att en huvudman erbjuder barnet för- skola fler än 525 timmar per läsår men dessa är då frivilliga för barnet att delta i inom ramen för den ordinarie förskolan. Det kan i sam- manhanget noteras att den allmänna förskolan, vilken som en följd av vårt förslag om obligatorisk förskola för <NOBR>5-åringar</NOBR> kommer att rikta sig till 3- och <NOBR>4-åringar,</NOBR> även fortsättningsvis kan omfatta fler än</P>
<P class="p594 ft10"><SPAN class="ft20">525</SPAN><SPAN class="ft152">timmar under ett läsår eftersom det i lagen anges att den allmänna förskolan ska omfatta </SPAN><SPAN class="ft17">minst </SPAN>525 timmar (se 8 kap. 4 § skollagen).</P>
<P class="p110 ft10">Verksamheten i den obligatoriska förskolan ska vidare få omfatta högst 190 dagar per läsår och 6 timmar per dag, vilket är vad som i dag gäller för förskoleklassen och de två lägsta årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer. Även detta ska regleras genom ett till- lägg i 7 kap. 17 § skollagen. Det ska vara huvudmannen som bestäm- mer hur timmarna fördelas under veckan utifrån verksamhetens för-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">utsättningar och, om huvudmannen väljer att göra så, vårdnadshavar- nas önskemål.</P>
<P class="p92 ft19">Den obligatoriska förskolan ska vara avgiftsfri</P>
<P class="p81 ft10">Av skollagen följer att den allmänna förskolan, dvs. förskola som om- fattar minst 525 timmar per år från och med höstterminen det år då barnet fyller 3 år, är avgiftsfri. För barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola är förskolan avgiftsfri upp till 15 timmar per vecka från 1 års ålder. För övrig tid har kommuner och enskilda huvudmän rätt att ta ut avgifter för verksamheten (8 kap. 16 respektive 20 §§ skollagen).</P>
<P class="p96 ft14">Utredningen anser att den obligatoriska förskolan ska vara avgifts- fri för barn som deltar i verksamheten, vilket ska anges i skollagen. Det innebär i praktiken att barn som går i förskolan från och med höstterminen det år då de fyller 5 år har rätt till 525 timmar kostnads- fri förskola i form av den obligatoriska förskolan i stället för allmän förskola.</P>
<P class="p12 ft10">Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska som tidigare ha rätt till kost- nadsfri förskola 15 timmar per vecka. Dessa barn kommer alltså att få sitt behov av förskola under läsåret täckt av den obligatoriska delen av förskolan från och med höstterminen det år de fyller 5 år. Under övrig tid, t.ex. under lovdagar, kommer deras behov av förskola att tillgodoses enligt nu gällande bestämmelser. Bestämmelserna i 8 kap. 16 och 20 §§ skollagen ska ändras i enlighet med detta.</P>
<P class="p69 ft14">För barn som ska gå i den obligatoriska delen av förskolan 525 tim- mar per år och därutöver har behov av ytterligare timmar i förskolan ska kommuner och enskilda huvudmän som tidigare kunna ta ut av- gifter enligt gällande regler för den tid som överstiger 525 timmar per år.</P>
<P class="p70 ft19">Den obligatoriska förskolan får inte ersättas av pedagogisk omsorg</P>
<P class="p101 ft13">Ett viktigt skäl till att göra förskolan obligatorisk för alla barn från 5 års ålder är att alla barn ska ha möjlighet att ta del av den utbildning som ges inom förskolan. Pedagogisk omsorg har inte samma krav på utbildning och undervisning som förskolan. Det är därför utredningens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="p178dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367178x1.jpg/" id="p178img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft10">mening att obligatorisk förskola endast ska kunna anordnas inom just förskolan och alltså inte kunna ersättas med pedagogisk omsorg. Enligt 25 kap. 2 § skollagen ska kommunen sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. För att tydliggöra att denna val- möjlighet inte gäller i fråga om den obligatoriska delen av förskolan, ska ett tillägg göras i nämnda bestämmelse som anger att pedagogisk omsorg inte får erbjudas i stället för den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p404 ft10">Det innebär att de barn som i dag deltar i pedagogisk omsorg ska delta i förskolans verksamhet under den tid som obligatoriet omfat- tar. Vårdnadshavare som har omsorgsbehov utöver den obligatoriska tiden kommer precis som i dag att kunna välja om barnet under den tillkommande tiden ska beredas plats i förskolan eller i pedagogisk om- sorg. Det innebär dock att den pedagogiska omsorgen behöver orga- nisera sin verksamhet så att de barn som parallellt med den pedago- giska omsorgen ska fullgöra sin skolplikt i förskolan kan göra det i den förskola där barnet har tilldelats plats. Vi återkommer till denna situation i avsnitt 9.4 om skolskjuts.</P>
<P class="p595 ft23"><SPAN class="ft19">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft153">Hemkommunens ansvar samt placering i den obligatoriska förskolan</SPAN></P>
<P class="p596 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag: </SPAN>Hemkommunen ska ansvara för att utbild- ning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska gå i den obligatoriska förskolan från 5 års ålder och som inte fullgör sin skolplikt på annat sätt.</P>
<P class="p597 ft10">För barn som inte sedan tidigare har plats i förskola men som ska börja i den obligatoriska förskolan ska hemkommunen ge bar- nets vårdnadshavare möjlighet att anmäla önskemål om förskole- plats. Om vårdnadshavaren inte anmäler önskemål om plats ska hemkommunen erbjuda barnet plats vid viss förskola senast fyra månader före det att barnet ska börja i den obligatoriska för- skolan. Ett barn som ska erbjudas plats i den obligatoriska för- skolan ska placeras vid en förskoleenhet så nära barnets hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till önskemål från barnets vårdnads- havare, om vårdnadshavarna anmält ett sådant.</P>
<P class="p598 ft14">Nya bestämmelser med denna innebörd ska föras in i 8 kap. skollagen (2010:800).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="p179dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367179x1.jpg/" id="p179img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">Hemkommunen ska ansvara för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska gå i den obligatoriska för- skolan från 5 års ålder och som inte fullgör sin skolplikt på annat sätt. Det innebär att det är hemkommunen som i första hand ska se till att barn som ska gå i den obligatoriska förskolan gör det. Detta gäller dock inte barn som fullgör skolplikten på annat sätt, t.ex. genom att gå den obligatoriska förskolan vid en fristående förskoleenhet.</P>
<P class="p12 ft10">För barn som inte sedan tidigare har plats i förskola men som ska börja i den obligatoriska förskolan ska hemkommunen ge barnets vårdnadshavare möjlighet att anmäla önskemål om förskoleplats. Om vårdnadshavaren inte anmäler önskemål om plats ska hemkommunen erbjuda barnet plats vid viss förskola senast fyra månader före det att barnet ska börja i den obligatoriska förskolan. Ett barn som ska erbju- das plats i den obligatoriska förskolan ska placeras vid en förskoleenhet så nära barnets hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till önskemål från barnets vårdnadshavare, om vårdnadshavarna anmält ett sådant. Detta ska anges i nya bestämmelser i skollagen.</P>
<P class="p15 ft10">Enligt 23 kap. 24 § skollagen kan en kommun genom avtal om sam- verkan överlämna uppgifter inom förskolan till huvudmannen för sameskolan. Om uppgifter som avser förskola har överlämnats till huvudmannen för sameskolan, dvs. staten genom Sameskolstyrelsen, kan det vara Sameskolstyrelsen som fattar beslut om placering vid förskoleenhet, beroende på hur samverkansavtalet ser ut.</P>
<P class="p192 ft19"><SPAN class="ft19">9.3.3</SPAN><SPAN class="ft125">Skolplikten ska kunna senareläggas i vissa fall</SPAN></P>
<P class="p553 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens förslag: </SPAN>Om det finns synnerliga skäl ska barn få börja fullgöra sin skolplikt i den obligatoriska förskolan först höst- terminen det kalenderår då barnet fyller 6 år. Detta ska anges i 7 kap. 10 § skollagen (2010:800).</P>
<P class="p599 ft10">I dag gäller att barn får börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det år då barnet fyller 7 år om det finns särskilda skäl (7 kap. 10 § andra stycket skollagen). Av förarbetena<SPAN class="ft102">6 </SPAN>framgår att särskilda skäl för att skjuta upp skolplikten t.ex. kan vara att barnet har en utveck- lingsstörning, en funktionsnedsättning eller en sjukdom. Det kan också handla om att ett barn fötts mycket sent på året och under förskole-</P>
<P class="p113 ft49"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft63">Prop. 2017/18:9, s. 51 f. samt prop. 1997/98:6, s. 48.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft11">tiden orienterat sig mot och identifierat sig med barn födda ett år senare eller om att barnet tillbringat kort tid i Sverige.</P>
<P class="p490 ft10">Det är utredningens bedömning att i stort sett alla barn bör ha förutsättningar att börja i den obligatoriska förskolan höstterminen det år då barnet fyller 5 år. Flera av de argument som uppställs ovan för att senarelägga skolplikten gör sig inte på samma sätt gällande när det gäller att fullgöra skolplikten i den obligatoriska förskolan. Det finns till att börja med inga kunskapskrav i förskolan. Vidare finns det barn i olika åldrar i förskolan, vilket innebär att även barn som orienterar sig mot yngre barn kan finna sig till rätta i förskolan. Att barn har tillbringat kort tid i Sverige är ett argument som snarare talar för än emot att barnet ska börja i förskolan och därigenom få en introduktion till det svenska språket och samhället.</P>
<P class="p295 ft10">Samtidigt kan det inte uteslutas att det finns enstaka barn som av någon anledning inte kan förväntas börja i förskolan höstterminen det år då de fyller 5 år. Det kan t.ex. handla om barn som har en grav utvecklingsstörning, en annan svår funktionsnedsättning eller en all- varlig sjukdom som gör att det inte är lämpligt att barnet börjar i förskolan vid den tidpunkten. Det bör därför, även i fråga om den obligatoriska förskolan, finnas en möjlighet att i undantagsfall skjuta upp starten i förskolan ett år, dvs. till höstterminen det år då barnet fyller 6 år. För att markera att detta bör gälla i rena undantagssitua- tioner bör det krävas synnerliga skäl för att ett sådant uppskjutande ska medges. Prövning av skolpliktens uppskjutande bör i övrigt ske på samma sätt som i dag gäller för övriga skolformer.</P>
<P class="p516 ft14">Det bör noteras att en följd av att barnet medges uppskjuten skol- plikt i den obligatoriska förskolan i normalfallet också kan innebära att barnets inträde i förskoleklass respektive grundskola eller mot- svarande skolform skjuts upp ett år. Regleringen i 7 kap. skollagen innebär dock att en förnyad prövning görs för varje steg. Det bör också noteras att det finns en möjlighet för barn att under vissa förutsätt- ningar avstå från att fullgöra skolplikten i förskoleklassen (se 7 kap. 11 a och 11 b §§ skollagen).</P>
<P class="p298 ft10">Möjligheten att skjuta upp skolpliktens fullgörande i förskole- klassen bör kvarstå oförändrad, dvs. att ett sådant uppskjutande ska vara möjligt på grund av särskilda skäl. Det innebär att ett barn som inte bedöms ha synnerliga skäl att få uppskjuten skolplikt när det gäller förskolan kan bedömas ha särskilda skäl att få uppskjuten skolplikt när det gäller förskoleklassen. I sådana fall får det aktuella barnet allt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="p181dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367181x1.jpg/" id="p181img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">så stanna kvar i den obligatoriska förskolan under ytterligare ett år. Så kan också bli fallet för barn som tillhör grundsärskolans målgrupp och som av någon anledning inte deltar i förskoleklassen.</P>
<P class="p13 ft11">Regleringen i 7 kap. skollagen ska kompletteras i detta avseende.</P>
<P class="p600 ft19"><SPAN class="ft19">9.3.4</SPAN><SPAN class="ft125">Möjligheten till tidigare skolstart i förskoleklass eller grundskola ska kvarstå</SPAN></P>
<P class="p553 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning: </SPAN>Bestämmelser om tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskole- klassen bör i huvudsak kvarstå oförändrade.</P>
<P class="p579 ft10"><SPAN class="ft119">Utredningens förslag: </SPAN>Barn ska kunna tas emot i förskoleklassen höstterminen det år då barnet fyller 5 år utan att barnet har gått i den obligatoriska förskolan. Barn ska också kunna tas emot i grund- skolan eller motsvarande skolformer höstterminen det år då bar- net fyller 6 år utan att barnet har gått i den obligatoriska förskolan, om barnet bedöms ha förutsättningar för det.</P>
<P class="p601 ft10">Barn som har beviljats uppskjuten skolplikt och som ska tas emot i grundsärskolan ska få börja fullgöra skolplikten utan att först ha gått i den obligatoriska förskolan, om vårdnadshavaren begär det.</P>
<P class="p580 ft14">7 kap. 11, 11 a och 11 b §§ skollagen (2010:800) ska ändras i enlighet med detta.</P>
<P class="p554 ft10">Ett barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det år då barnet fyller 5 år. Ett barn får också börja fullgöra skolplikten i grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller 6 år, om barnet då har gått ut förskole- klassen eller barnets vårdnadshavare begär det och barnet bedöms ha förutsättningar för det (7 kap. 11 § skollagen).</P>
<P class="p15 ft10">Utredningen bedömer att vårt förslag att obligatorisk förskola ska införas från 5 års ålder inte innebär att dessa bestämmelser behöver ändras i sak. Barn kan redan i dag erbjudas plats i förskolan före 5 års ålder enligt bestämmelserna i 8 kap. <NOBR>3–7</NOBR> §§ skollagen. Vårdnadshavare som så önskar har alltså möjlighet att placera sina barn i förskolan även före 5 års ålder. Någon bestämmelse som möjliggör för barn att påbörja den obligatoriska förskolan, som till sitt innehåll motsvarar den frivilliga förskolan, vid en tidigare tidpunkt behövs därför inte.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="p182dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367182x1.jpg/" id="p182img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft10">Utredningen anser vidare att det är viktigt att möjligheten för barn att börja i förskoleklassen redan höstterminen det år då barnet fyller 5 år, samt möjligheten att börja fullgöra skolplikten i grund- skolan eller motsvarande skolformer höstterminen det år då barnet fyller 6 år kvarstår oförändrade. Det är viktigt att barn som är tidiga i sin utveckling och har förutsättningar att tidigarelägga sin skolstart har möjlighet att göra det; att förskolan till viss del görs obligatorisk bör inte påverka det. Detta bör tydliggöras genom att det anges i 7 kap. 11 a § skollagen att det faktum att ett barn inte gått i den obli- gatoriska förskolan inte förhindrar tidigare start i förskoleklassen eller i grundskolan och motsvarande skolformer. När det gäller tidigare start i grundskolan och motsvarande skolformer bör det dock krävas att barnet ska bedömas ha förutsättningar för det. Motsvarande krav finns redan i dag när det gäller barn som ska börja i grundskolan eller motsvarande skolformer utan att ha gått i förskoleklass.</P>
<P class="p404 ft13">Enligt 7 kap. 11 b § skollagen får ett barn som har beviljats upp- skjuten skolplikt och som ska tas emot i grundsärskolan börja full- göra skolplikten i grundsärskolan utan att först ha gått ut förskole- klassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen. Detta gäller alltså utöver vad som anges i 7 kap. 11 a § samma lag. Samma sak bör gälla även i fråga om den obligatoriska förskolan. Paragrafen ska därmed ändras så det framgår att barn som beviljats uppskjuten skolplikt i grundsärskolan ska få börja fullgöra skolplik- ten utan att först ha gått i den obligatoriska förskolan, om vårdnads- havaren begär det.</P>
<P class="p602 ft155"><SPAN class="ft19">9.3.5</SPAN><SPAN class="ft154">Skollagens bestämmelser om närvaro och frånvaro ska gälla även för den obligatoriska förskolan</SPAN></P>
<P class="p603 ft10"><SPAN class="ft119">Utredningens förslag: </SPAN>Skollagens regler om närvaro, ledighet och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen i skollagsplik- tiga skolformer samt utredning om frånvaro ska gälla även för den obligatoriska förskolan. Berörda bestämmelser i 7 kap. skollagen (2010:800) ska ändras i enlighet med detta.</P>
<P class="p604 ft14">En bestämmelse om skyldighet att anmäla barns hinder att på grund av sjukdom eller någon annan orsak delta i utbildning inom den obligatoriska förskolan ska införas i 7 kap. skolförordningen (2011:185).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Närvaro, ledighet och befrielse från obligatoriska inslag</P>
<P class="p80 ft14">Eftersom förskolan är en frivillig skolform finns det i dag av natur- liga skäl inga regler kring närvaro, ledighet eller befrielse från obliga- toriska inslag. För att garantera att samtliga barn i så stor utsträckning som möjligt får ta del av den obligatoriska förskolans verksamhet är det utredningens mening att sådana regler ska införas även för den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p12 ft10">Att förskolan blir obligatorisk ska till att börja med innebära att barnen blir skyldiga att delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om de inte har giltiga skäl för att utebli enligt det som gäller för de obligatoriska skolformerna enligt 7 kap. 17 § skollagen. Nämnda paragraf ska därför ändras så att detsamma gäller för barn i den obligatoriska förskolan. Det innebär att närvaro- plikt kommer att gälla i den obligatoriska förskolan och att vårdnads- havare, när barn uteblir från den obligatoriska förskolan utan giltigt skäl, som huvudregel ska underrättas om detta av rektor samma dag.</P>
<P class="p15 ft10">Som en konsekvens av att närvaroplikt ska gälla i den obligatoriska förskolan ska det i 7 kap. skolförordningen (2011:185), som reglerar förskolan, införas en bestämmelse om anmälan av frånvaro. I be- stämmelsen ska anges att om ett barn på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen inom den obligatoriska förskolan, ska hindret snarast anmälas till förskoleenheten. Det ska vara rek- torn som beslutar hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.</P>
<P class="p12 ft10">En elev i en obligatorisk skolform får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledig- het beviljas. Beslutet fattas av rektorn, och rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar (7 kap. 18 § skollagen). Även dessa bestämmelser bör justeras så att de även omfattar barn i den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p15 ft10">Vidare gäller för skolpliktig verksamhet att en elev på begäran av elevens vårdnadshavare får befrias från skyldighet att delta i obliga- toriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår och beslutet fattas av rektorn (7 kap. 19 § skollagen). Även om bestämmelsen tro- ligen endast blir tillämplig i den obligatoriska förskolan i mindre grad är det lämpligt att möjligheten till befrielse införs även när det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="p184dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367184x1.jpg/" id="p184img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">gäller den obligatoriska förskolan. Nämnda paragraf ska därför juste- ras så att även den obligatoriska förskolan omfattas.</P>
<P class="p605 ft14">Slutligen ska bestämmelsen om rektorns skyldighet att utreda frånvaro enligt 7 kap. 19 a § skollagen även omfatta barn i den obliga- toriska förskolan. Även denna bestämmelse ska alltså justeras i detta avseende.</P>
<P class="p110 ft10">Även om bestämmelserna för övrig skolpliktig verksamhet utsträcks till att gälla även för den obligatoriska förskolan vill utredningen fram- hålla att alla beslut inom verksamheterna ska ske efter individuella bedömningar med utgångspunkt i barnets bästa (1 kap. 10 § skollagen). Det innebär bl.a. att ett barnrättsperspektiv måste anläggas inför alla beslut och åtgärder som rör barn. Det är t.ex. viktigt att inskolningen i den obligatoriska förskolan blir bra för de barn som tidigare inte har deltagit i förskola eller annan pedagogisk verksamhet.</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">9.3.6</SPAN><SPAN class="ft125">Fullgörande av skolplikten</SPAN></P>
<P class="p555 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens förslag: </SPAN>Skollagens (2010:800) bestämmelser om ansvar för skolpliktens fullgörande ska justeras så att de även om- fattar barn som ska gå i den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p606 ft10">Om en kommun genom avtal om samverkan enligt 23 kap. 24 § skollagen överlämnar uppgifter inom förskolan till huvudmannen för sameskolan, ska denna också i stället för kommunen utföra de uppgifter på skolpliktsområdet som ankommer på huvudmannen.</P>
<P class="p571 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning: </SPAN>Skollagens bestämmelser om rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än enligt skollagen bör gälla även i fråga om den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p607 ft10">Vårdnadshavarna, hemkommunen och huvudmannen ska i olika avse- enden ansvara för att de barn som ska gå i den obligatoriska förskolan fullgör sin skolplikt. Skollagens bestämmelser i 7 kap. <NOBR>20–23</NOBR> §§ ska justeras så att de anger detta. Det innebär t.ex. att den som har vård- naden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skol- plikt. Vidare ska hemkommunen se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskola på något annat sätt får föreskriven utbildning och när det gäller barns frånvaro vid behov samordna insatser med sam- hällsorgan, organisationer eller andra som berörs. För huvudmannen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="p185dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367185x1.jpg/" id="p185img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">innebär regleringen att den ska se till att barn i den obligatoriska för- skolan fullgör skolplikten genom att delta i verksamheten.</P>
<P class="p334 ft12">Slutligen får en hemkommun förelägga barnets vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter när ett skolpliktigt barn inte fullgör skol- plikten i den obligatoriska förskolan och det beror på att vårdnads- havaren inte fullgjort vad denna är skyldig att göra för att så ska ske. Ett sådant beslut om föreläggande ska få förenas med vite. Sådana beslut ska, liksom för övriga obligatoriska skolformer, få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p12 ft12">Enligt 23 kap. 24 § skollagen kan en kommun ingå avtal med huvudmannen för sameskolan om att denna ska utföra uppgifter inom förskolan. Ett avtal om samverkan innebär att huvudmannen för same- skolan, dvs staten genom Sameskolstyrelsen, tar över huvudmanna- skapet för de uppgifter som har överlämnats från kommunen. Ett sådant avtal kan även omfatta uppgifter inom den obligatoriska delen av förskolan.</P>
<P class="p70 ft19">Rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt</P>
<P class="p81 ft10">Enligt 24 kap. skollagen får ett skolpliktigt barn medges rätt att full- göra skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen. Ett sådant medgivande ska lämnas om verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i skollagen, behovet av insyn i verksamheten kan tillgodo- ses och det finns synnerliga skäl. Ett medgivande får lämnas för upp till ett år i sänder och kan i vissa situationer återkallas. Beslut om med- givande fattas av barnets hemkommun eller, i vissa fall, av Special- pedagogiska skolmyndigheten (24 kap. <NOBR>23–25</NOBR> §§).</P>
<P class="p12 ft10">Av förarbetena framgår att synnerliga skäl t.ex. kan vara att en elev flyttat till Sverige från något grannland men väljer att gå kvar i grannlandets skola under återstoden av en termin eller att en elev deltar i en filminspelning eller något liknande. Bestämmelsen bör också kunna aktualiseras när en elev gör längre resor. I bestämmelsernas lydelse ligger att de ska tillämpas med stor restriktivitet. Den aktu- ella verksamheten måste vidare enligt förarbetena framstå som ett fullgott alternativ till den reguljära undervisningen. Bedömningen om synnerliga skäl föreligger ska utgå från elevens intressen. <SPAN class="ft102">7</SPAN></P>
<P class="p359 ft49"><SPAN class="ft60">7</SPAN><SPAN class="ft63">Prop. 2009/10:165, s. 524.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="p186dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367186x1.jpg/" id="p186img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft12">Det är utredningens bedömning att bestämmelserna om rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än vad som anges i skollagen även bör gälla för barn som fullgör skolplikt i den obligatoriska förskolan. Vi föreslår därför ingen ändring av dessa bestämmelser.</P>
<P class="p74 ft35"><SPAN class="ft35">9.4</SPAN><SPAN class="ft156">Skolskjuts till och från den obligatoriska förskolan</SPAN></P>
<P class="p608 ft10"><SPAN class="ft119">Utredningens förslag: </SPAN>Ett barn i den obligatoriska förskolan med offentlig huvudman ska i vissa fall ha rätt till kostnadsfri skol- skjuts från en plats i anslutning till barnets hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hän- syn till färdvägens längd, trafikförhållanden, barnets funktions- nedsättning eller någon annan särskild omständighet.</P>
<P class="p518 ft14">Rätten till skolskjuts ska bara omfatta barn som endast går i den obligatoriska delen av förskolan. Barn som går i förskolan fler timmar än vad den obligatoriska delen av förskolan omfattar ska inte ha rätt till skolskjuts.</P>
<P class="p606 ft10">Rätten till skolskjuts ska inte heller gälla för barn som väljer att gå i en annan förskoleenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns förskoleenhet. Om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårig- heter ska kommunen dock anordna skolskjuts även i dessa fall samt i fall när barnet går i en fristående förskola. Barnets hem- kommun ansvarar för att skolskjuts anordnas.</P>
<P class="p606 ft10">Ett barn som går i den obligatoriska förskolan i en annan kom- muns förskola, och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, ska ha rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för barn som är hemmahörande i kom- munen. Den kommun som anordnar utbildningen ska ansvara för att sådan skolskjuts anordnas. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av barnets hemkommun.</P>
<P class="p609 ft13">Ett barn som går i den obligatoriska förskolan vid en förskola som anordnas av staten som huvudman för sameskolan med stöd i ett avtal om samverkan som ingåtts med en kommun enligt 23 kap. 24 § skollagen ska ha rätt till skolskjuts på samma villkor och med de begränsningar som gäller för skolskjuts till den all-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="p187dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367187x1.jpg/" id="p187img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft11">männa förskolan i övrigt. Staten ska ansvara för att sådan skol- skjuts anordnas.</P>
<P class="p611 ft11">Nya bestämmelser med denna innebörd ska föras in i 8 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p612 ft12">Utredningen anser att barn i den obligatoriska förskolan i vissa fall ska ha rätt till kostnadsfri skolskjuts på samma villkor som elever i grundskolan. Det innebär alltså att barnet ska få skolskjuts från en plats i anslutning till hemmet till förskolan och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, barnets funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständig- het. I enlighet med vad som gäller för grundskolan ska kommunen, om det inte innebär organisatoriska eller ekonomiska svårigheter, även anordna skolskjuts för barn som går i en annan förskola än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller i en annan kom- muns förskola.<SPAN class="ft92">8 </SPAN>Det sistnämnda ska även gälla för barn som går i en fristående förskola inom kommunen.<SPAN class="ft92">9</SPAN></P>
<P class="p15 ft10">En grundförutsättning för att barn i den obligatoriska förskolan ska ha rätt till skolskjuts ska dock vara att barnet endast deltar i för- skolan i den omfattning som motsvarar den obligatoriska tiden, dvs. 525 timmar per år. Den förmån som skolskjuts utgör ska alltså be- gränsas till de barn som enbart deltar i den obligatoriska delen av för- skolan. Barn som deltar i förskolan fler timmar än så, t.ex. för att de behöver det på grund av vårdnadshavares förvärvsarbete, eller som behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl, får i stället anses ha ett behov av transport till och från förskolan av väsentligen andra anledningar än den obligatoriska förskolan. Detta transportbehov ankommer enligt utredningens mening på barnens vårdnadshavare att tillgodose.</P>
<P class="p202 ft10">Precis som i övriga skolformer står det hemkommunen fritt att organisera skolskjutsarna på lämpligt sätt, t.ex. genom att låta flera barn samåka. Skolskjutsarna bör anpassas efter den tid som barnen tillbringar i den obligatoriska förskolan och behöver därmed inte anpassas efter varje barns vistelsetider,<SPAN class="ft102">10 </SPAN>eftersom barn som vistas i förskolan fler timmar än under den obligatoriska förskolan inte har rätt till skolskjuts enligt vad vi beskrivit ovan. Det innebär alltså att</P>
<P class="p514 ft62"><SPAN class="ft60">8</SPAN><SPAN class="ft61">Jfr 9 kap. 15 b § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">9</SPAN><SPAN class="ft61">Jfr 9 kap. 21 a § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">10</SPAN><SPAN class="ft63">Jfr prop. 2009/10:165, s. 741 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft14">de vårdnadshavare som har omsorgsbehov utöver den obligatoriska förskolan även fortsättningsvis kommer att vara ansvariga för att transportera sina barn till och från förskolan.</P>
<P class="p613 ft14">De flesta vårdnadshavare väljer och får plats på förskolor i relativ närhet till hemmet. Det är därför rimligt att anta att det är mycket få skolpliktiga barn i förskolan som kommer att behöva skolskjuts. I de fall när det finns behov av skolskjuts till förskolan kommer det emellertid behövas särskild skolskjuts, eftersom barn vid 5 års ålder inte kan förväntas ta sig själva genom att t.ex. åka med kollektiva färdmedel till förskolan.</P>
<P class="p613 ft14">Vi har i avsnitt 9.3.1 diskuterat möjligheten att barn går både i den obligatoriska delen av förskolan och i pedagogisk omsorg. Även i dessa fall anser utredningen att det saknas skäl att dessa barn ska kunna få skolskjuts mellan den obligatoriska förskolan och den peda- gogiska omsorgen, eftersom även dessa barn har ett omsorgsbehov som överstiger den tid barnen går i den obligatoriska förskolan. Det bör därför ankomma på vårdnadshavarna att tillgodose barnens be- hov av transport.</P>
<P class="p516 ft13">Enligt 8 kap. 13 § skollagen kan ett barn under vissa förutsättningar gå i förskolan i en annan kommun. Denna bestämmelse bör även gälla för den obligatoriska förskolan. Utredningen anser att ett barn som går i den obligatoriska förskolan i en annan kommuns förskola med stöd av 13 § första stycket, och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, ska ha rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för barn som är hemmahörande i kommunen. Bestämmelsen i 13 § första stycket avser barn som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att gå i den andra kommunens förskola. Den kommun som anordnar utbildningen ska ansvara för att sådan skolskjuts anordnas. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av barnets hemkommun. Det får i samman- hanget noteras att det torde vara ytterst sällsynt att barn som går i förskola i en annan kommun måste övernatta i den kommunen men det kan inte helt uteslutas. Det skulle t.ex. kunna handla om barn som är folkbokförda i en kommun men som på grund av vårdnadshavares arbete i en annan kommun bedöms ha skäl att gå i förskola i den kommunen och då även bor med vårdnadshavaren i en tillfällig bo- stad i den kommunen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="p189dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367189x1.jpg/" id="p189img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">Som nämnts tidigare kan förskola även bedrivas av huvudmannen för sameskolan med stöd av ett avtal om samverkan enligt 23 kap. 24 § skollagen mellan en kommun och huvudmannen för sameskolan, dvs. staten genom Sameskolstyrelsen. Ett sådant avtal kan även avse uppgifter inom den obligatoriska delen av förskolan. Ett barn som går i den obligatoriska förskolan vid en förskola som anordnas av staten som huvudman för sameskolan med stöd i ett avtal om sam- verkan ska ha rätt till skolskjuts på samma villkor och med de be- gränsningar som gäller för skolskjuts till den allmänna förskolan i övrigt. Staten ska ansvara för att sådan skolskjuts anordnas.</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">9.5</SPAN><SPAN class="ft42">Måltider i den obligatoriska förskolan</SPAN></P>
<P class="p614 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens förslag: </SPAN>Barn i den obligatoriska förskolan ska er- bjudas kostnadsfria måltider. En bestämmelse denna innebörd ska föras in i 8 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p599 ft10">Av 8 kap. 2 § skollagen följer att förskolan ska stimulera barns ut- veckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verk- samheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I förarbetena anges bl.a. att omsorg, utveckling och lärande innebär att man ser till hela barnet och dess behov och att begreppet omsorg även innefattar att barnen serveras måltider. Dessa måltider ska lik- som i grundskolan vara varierade och näringsriktiga.<SPAN class="ft102">11</SPAN></P>
<P class="p15 ft10">Redan i dag har alltså barnen i förskolan rätt till måltider. Mål- tiderna kan dock inte alltid sägas vara kostnadsfria, eftersom en kom- mun eller en enskild huvudman får ta ut avgifter för verksamheten (8 kap. 16 respektive 20 §§ skollagen). Från och med höstterminen det år barnet fyller 3 år får avgift dock endast tas ut för den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året; för barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveck- ling i form av förskola får avgifter endast tas ut för den del av verk- samheten som överstiger 15 timmar per vecka. Barn som nyttjar verk- samheten i sådan begränsad omfattning betalar alltså ingen avgift för</P>
<P class="p362 ft49"><SPAN class="ft60">11</SPAN><SPAN class="ft63">prop. 2009/10:165, s. 345.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="p190dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367190x1.jpg/" id="p190img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p615 ft10">verksamheten och får således kostnadsfria måltider under förutsätt- ning att det serveras måltider den tid de vistas i förskolan.</P>
<P class="p228 ft14">Utredningen anser att barn som åläggs skolplikt i den obligato- riska förskolan ska ha rätt till kostnadsfria måltider på samma villkor som elever i förskoleklassen och grundskolan. Även om den obliga- toriska förskolan, beroende på hur huvudmannen lägger upp verk- samheten, kan röra sig om bara tre timmar per dag, ligger detta i linje med att den obligatoriska förskolan ska vara avgiftsfri. Vidare bör beaktas att barn i den obligatoriska förskolan i vissa fall även kom- mer att få skolskjuts, vilket i realiteten kan innebära att tiden utanför hemmet blir mer än tre timmar per dag. En bestämmelse om kost- nadsfria måltider i den obligatoriska förskolan ska därför införas i 8 kap. skollagen.</P>
<P class="p616 ft39"><SPAN class="ft35">9.6</SPAN><SPAN class="ft101">Vissa beslut om den obligatoriska förskolan ska kunna överklagas</SPAN></P>
<P class="p617 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens förslag: </SPAN>En kommuns beslut om skolskjuts till den obligatoriska förskolan ska få överklagas till allmän förvaltnings- domstol. Detsamma ska gälla för Sameskolstyrelsens beslut om sådan skolskjuts.</P>
<P class="p618 ft14">En kommuns beslut om uppskjutande av fullgörande av skol- plikten i den obligatoriska förskolan ska få överklagas till Skol- väsendets överklagandenämnd.</P>
<P class="p619 ft14">En kommuns beslut om placering vid förskoleenhet för den obligatoriska förskolan ska få överklagas till Skolväsendets över- klagandenämnd. Detsamma ska gälla om sådana beslut fattas av Sameskolstyrelsen.</P>
<P class="p620 ft11">Förslaget innebär ändringar i 28 kap. 5, 8, 12 och 15 §§ skol- lagen.</P>
<P class="p621 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning: </SPAN>Någon särskild överklagandebestäm- melse rörande beslut om placering vid förskoleenhet bör inte införas i fråga om barn som redan har plats i förskolan när de ska börja i den obligatoriska förskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td188"><P class="p26 ft36">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Beslut om skolskjuts</P>
<P class="p101 ft12">Enligt nu gällande reglering får en kommuns beslut om skolskjuts för elever i förskoleklassen och grundskolan överklagas till allmän förvaltningsdomstol när det gäller skolskjuts till den skolenhet som kommunen placerat eleven vid. Samma möjlighet till överklagande ska finnas när det gäller skolskjuts till den förskoleenhet där eleven är placerad för den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p96 ft14">Genom avtal om samverkan enligt 23 kap. 24 § skollagen kan huvudmannen för sameskolan, dvs. staten genom Sameskolstyrelsen, utföra uppgifter inom förskolan i stället för en kommun. I sådana fall ska även Sameskolstyrelsens beslut om skolskjuts kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p15 ft10">Överklagandemöjligheten bör begränsas till fall när barnet är pla- cerat vid en förskoleenhet som kommunen eller Sameskolstyrelsen har placerat barnet vid. Rätten till överklagande ska alltså inte om- fatta fall där barnet valt en annan förskoleenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat barnet, eller när barnet valt en fristående förskola. Sådana beslut kan dock, när de har fattats av en kommun, överklagas enligt den ordning som gäller för s.k. laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725), jfr 28 kap. 18 § skollagen.</P>
<P class="p13 ft11">Förslaget innebär ändringar i 28 kap. 5 respektive 8 § skollagen.</P>
<P class="p92 ft19">Beslut om uppskjutande av skolplikt i den obligatoriska förskolan</P>
<P class="p80 ft14">Beslut om uppskjutande av skolplikt kan i dag överklagas till Skol- väsendets överklagandenämnd. Utredningens förslag att även skol- plikt i den obligatoriska förskolan ska kunna uppskjutas innebär att även beslut om uppskjutande av fullgörande av skolplikten i den obli- gatoriska förskolan ska kunna överklagas till Skolväsendets över- klagandenämnd. Detta föranleder att ett tillägg ska göras i 28 kap. 12 § skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Obligatorisk förskola från 5 års ålder</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft19">Beslut om placering på förskoleenhet för den obligatoriska förskolan</P>
<P class="p623 ft14">Enligt nu gällande reglering i skollagen kan en kommuns beslut om placering av barn vid en förskoleenhet inte överklagas på annat sätt än enligt den ordning som gäller för s.k. laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725), jfr 28 kap. 18 § skollagen. Utred- ningen anser inte att förslaget om obligatorisk förskola för <NOBR>5-åringar</NOBR> innebär att någon generell rätt att överklaga beslut om placering på förskoleenhet bör införas för alla barn. Majoriteten av de barn som ska gå i den obligatoriska förskolan har redan en förskoleplats på frivillig väg när obligatoriet inträder, och dessa barn kommer alltså inte att bli föremål för förnyad placering i förskolan inför den obliga- toriska förskolan.</P>
<P class="p624 ft14">När det gäller barn som inte sedan tidigare har förskoleplats och därmed ska placeras i en förskola inför den obligatoriska förskolan är läget annorlunda. För dessa barn innebär placeringen en situation som mer är att jämföra med den som gäller när barn placeras på en skolenhet i förskoleklassen eller grundskolan och motsvarande skol- former.</P>
<P class="p295 ft10">Utredningen anser att beslut om placering i förskolan inför den obligatoriska förskolan är ett beslut av stor och ingripande betydelse för det enskilda barnet och dess vårdnadshavare. Beslutet bör därför kunna överklagas på ett sätt som innebär att inte bara beslutets lag- lighet utan även dess lämplighet ska kunna prövas.</P>
<P class="p298 ft12">Utredningen föreslår därför att beslut om placering vid förskole- enhet för den obligatoriska förskolan ska kunna överklagas till Skol- väsendets överklagandenämnd på samma sätt som beslut om placer- ing i förskoleklassen eller grundskolan.</P>
<P class="p613 ft14">Genom avtal om samverkan enligt 23 kap. 24 § skollagen kan huvud- mannen för sameskolan, dvs. staten genom Sameskolstyrelsen, ut- föra uppgifter inom förskolan i stället för en kommun. Även de beslut om placering på förskoleenhet för den obligatoriska förskolan som fattas av Sameskolstyrelsen ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.</P>
<P class="p297 ft14">Förslaget innebär att ändringar ska göras i 28 kap. 12 och 15 §§ skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="p193dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367193x1.jpg/" id="p193img1">
</DIV>
<P class="p625 ft9"><SPAN class="ft8">10</SPAN><SPAN class="ft157">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</SPAN></P>
<P class="p626 ft35"><SPAN class="ft35">10.1</SPAN><SPAN class="ft158">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p71 ft14">I det här kapitlet behandlar utredningen första delen av uppdraget att öka andelen kvalificerad personal för att barnen ska få en god språk- utveckling i svenska. Av direktiven framgår att vi ska</P>
<P class="p299 ft13"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft109">utreda och vid behov föreslå åtgärder, t.ex. nya korta vägar till ut- bildning, för att öka tillgången på legitimerade förskollärare och ut- bildade barnskötare där det behövs för att kunna genomföra upp- draget om en förskola för bättre språkutveckling, och</SPAN></P>
<P class="p408 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p92 ft35"><SPAN class="ft35">10.2</SPAN><SPAN class="ft158">Inledande utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p71 ft14">Personalens utbildning och kompetens har fått ökad betydelse i takt med att förskolan har blivit en del av utbildningssystemet och fått ett förtydligat pedagogiskt uppdrag. I skollagen anges att undervis- ning i förskolan ska ske under ledning av förskollärare.<SPAN class="ft106">1 </SPAN>Endast den som har legitimation som förskollärare och är behörig för undervis- ning i förskolan får bedriva undervisningen. Utöver förskollärare får det i undervisningen i förskolan finnas annan personal, t.ex. barn- skötare, med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas.</P>
<P class="p123 ft11">I förskolans reviderade läroplan, Lpfö 18, som trädde i kraft den</P>
<P class="p14 ft13"><SPAN class="ft20">1</SPAN><SPAN class="ft88">juli 2019 förtydligas förskollärarens ansvar för det pedagogiska inne- hållet i undervisningen.</SPAN><SPAN class="ft90">2 </SPAN>I läroplanen betonas även barnskötarnas upp-</P>
<P class="p19 ft62"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft61">2 kap. 13 och 14 §§ skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft63">Förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan.</SPAN></P>
<P class="p494 ft24">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="p194dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367194x1.jpg/" id="p194img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">drag att medverka i undervisningen och främja barns utveckling och lärande.</P>
<P class="p350 ft10">Det är väl belagt i forskningen att förskolepersonalens pedagogiska kompetens har avgörande betydelse för barns lärande och utveck- ling. Studier har t.ex. kunnat visa ett samband mellan andelen utbild- ade förskollärare i förskolan och barns kognitiva och språkliga utveck- ling när de slutar grundskolan. Forskningen ger stöd för att invester- ingar i utbildning och kompetensutveckling för förskolepersonal är samhällsekonomiskt effektiva insatser som har betydelse för barns kunskaper och förmågor på både kort och lång sikt, i synnerhet för barn med svag socioekonomisk bakgrund.<SPAN class="ft102">3</SPAN></P>
<P class="p627 ft39"><SPAN class="ft35">10.3</SPAN><SPAN class="ft159">Det saknas förskollärare och utbildade barnskötare</SPAN></P>
<P class="p628 ft14">I detta avsnitt ger vi en bild av kompetensbehoven vad gäller förskol- lärare och barnskötare i förskolan.</P>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft160">Förskollärare</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">Hösten 2019 hade 39,5 procent av de anställda i förskolan en förskol- lärarexamen.<SPAN class="ft102">4 </SPAN>Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med 2018 och med 3 procentenheter jämfört med 2014.<SPAN class="ft102">5 </SPAN>Att enbart fokusera på andelen förskollärare ger dock en något förenklad bild. De senaste åren har nämligen <SPAN class="ft17">antalet </SPAN>förskollärare i förskolan ökat, men <SPAN class="ft17">andelen </SPAN>förskollärare har minskat eftersom personalgrupperna sam- tidigt förstärkts med fler barnskötare och annan personal. Det är mer relevant att titta på måttet förskollärartäthet som mäter hur många barn det går på varje förskollärare. År 2019 var antalet barn per förskol- lärare 13,0, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter sedan 2014.<SPAN class="ft102">6</SPAN></P>
<P class="p629 ft104"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft103">Se bl.a. von Greiff (2009), Persson (2012), Vetenskapsrådet (2015) och Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017).</SPAN></P>
<P class="p388 ft62"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft70">Skolverket (2020a).</SPAN></P>
<P class="p630 ft104"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft103">Sedan 2014 inhämtas uppgifter om personalens utbildning från Statistiska centralbyråns ut- bildningsregister. I tidigare insamlingar var det kommunerna som rapporterade in uppgifter om personalens utbildning. Det är därför svårt att jämföra de senaste årens statistik med åren före 2014.</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="p195dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367195x1.jpg/" id="p195img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">Det finns betydande skillnader mellan olika kommuner vad gäller andelen anställda med förskollärarexamen. Skolverket har i sin stati- stik samlat kommuner i olika kommungrupper och funnit att gruppen mindre stad/tätort har högst andel förskollärare, 48 procent, medan kommungruppen storstäder har lägst andel, 31 procent. Även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har studerat variationen mellan kom- muner och funnit att andelen anställda i förskolan med förskollärar- examen kan variera mellan 13 och 75 procent.<SPAN class="ft102">7 </SPAN>Den ojämna fördel- ningen av förskollärare över landet ger kommuner väldigt olika förut- sättningar att erbjuda barn en förskola av hög kvalitet.</P>
<P class="p12 ft12">Andelen anställda med förskollärarexamen skiljer sig också stort mellan kommunala och fristående förskolor, 42 jämfört med 29 pro- cent.<SPAN class="ft92">8 </SPAN>Mätt i förskollärartäthet är skillnaden 12,2 barn per förskol- lärare i kommunala förskolor och 17,6 barn per förskollärare i fristå- ende förskolor. Trots att skollagen (2010:800) anger att endast legi- timerade förskollärare får bedriva undervisning i förskolan fanns det 263 förskolor, med totalt cirka 6 300 inskrivna barn, som helt saknade legitimerade förskollärare 2019.<SPAN class="ft92">9 </SPAN>En majoritet av dessa, 171 förskolor med sammanlagt cirka 4 300 inskrivna barn, drevs av enskild huvud- man. Det är enligt utredningens uppfattning en situation som inte är acceptabel.</P>
<P class="p15 ft10">Behovet av förskollärare är följaktligen stort och beräknas växa kommande år. I SCB:s arbetskraftsbarometer 2019 rapporterar 70 pro- cent av arbetsgivarna att det är brist på både nyutexaminerade och yrkeserfarna förskollärare.<SPAN class="ft102">10 </SPAN>Enligt Skolverkets senaste prognos be- höver 43 000 förskollärare rekryteras <NOBR>2019–2033</NOBR> för att andelen ska ligga kvar på samma nivå som 2018.<SPAN class="ft102">11 </SPAN>Det motsvarar ett årligt rekry- teringsbehov på i genomsnitt 2 900 heltidstjänster.</P>
<P class="p78 ft19"><SPAN class="ft19">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft160">Barnskötare</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Barnskötare är den största yrkesgruppen i förskolan. Över hälften av de som arbetar i förskolan har befattningen barnskötare, men bara 18 procent av de anställda 2019 har slutfört en gymnasial utbildning</P>
<P class="p1 ft62"><SPAN class="ft60">7</SPAN><SPAN class="ft61">Sveriges Kommuner och Regioner (2019a).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">8</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverket (2020a).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">9</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">10</SPAN><SPAN class="ft105">Statistiska centralbyrån (2019b).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">11</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2019b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="p196dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367196x1.jpg/" id="p196img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p631 ft14">för arbete med barn.<SPAN class="ft106">12 </SPAN>Det är en minskning med 3,5 procentenheter sedan 2014. Barnskötaryrket är ett bristyrke och allt fler arbetsgivare uppger att det är svårt att rekrytera utbildade barnskötare. Enligt SKR:s prognos kommer 23 000 barnskötare att behöva rekryteras <NOBR>2016–2026</NOBR> för att möta de ökade behoven och kompensera för pen- sionsavgångar.<SPAN class="ft106">13 </SPAN>Det motsvarar ett årligt rekryteringsbehov på drygt 2 000 barnskötare.</P>
<P class="p338 ft19"><SPAN class="ft19">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft160">Övrig personal i förskolan</SPAN></P>
<P class="p498 ft14">Fyra av tio anställda i förskolan saknade 2019 avslutad förskollärar- eller barnskötarutbildning.</P>
<P class="p65 ft10">Inom denna grupp finns dock en stor variation när det kommer till utbildningsbakgrund. Drygt 2 procent har en lärar- eller fritidspeda- gogexamen och närmare 9 procent en annan påbörjad pedagogisk ut- bildning, t.ex. en pedagogisk högskoleutbildning utan examen eller en gymnasial utbildning utan slutbetyg.<SPAN class="ft102">14 </SPAN>Den här gruppen anställda skulle med rätt förutsättningar relativt snabbt kunna komplettera sina studier för att uppnå en förskollärarexamen respektive en full- ständig barnskötarutbildning.</P>
<P class="p320 ft10">Slutligen är det i dag cirka 31 procent av de anställda i förskolan som i allt väsentligt saknar utbildning för arbete med barn. Den grup- pen anställda har dessutom vuxit med drygt 7 procentenheter sedan 2014. De allra flesta i denna grupp, 86 procent, har minst gymnasie- utbildning, medan 14 procent har en fullständig eftergymnasial utbild- ning från högskola eller yrkeshögskola. Den vanligaste utbildningen inom gruppen är samhällsvetenskaplig, social eller humanistisk gym- nasieutbildning. Ungefär en femtedel har också läst en eller flera kur- ser inom kommunal vuxenutbildning med inriktning barn och fritid.<SPAN class="ft102">15</SPAN></P>
<P class="p65 ft12">Det är utredningens uppfattning att det tycks finnas goda förut- sättningar att öka andelen behörig personal i förskolan genom att erbjuda mer flexibla fortbildningsmöjligheter som utgår från perso- nalens tidigare utbildning. Det bygger dock på att det finns en vilja hos personalen att komplettera sin utbildning och att stanna kvar i barnskötaryrket en längre tid. Utredningens bild är att barnskötar-</P>
<P class="p330 ft62"><SPAN class="ft60">12</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverket (2020a).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">13</SPAN><SPAN class="ft61">Sveriges Kommuner och Regioner (2018a).</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">14</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2020a).</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">15</SPAN><SPAN class="ft63">Sveriges Kommuner och Regioner (2019a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="p197dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367197x1.jpg/" id="p197img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">yrket många gånger är ett genomgångsyrke för unga under en kortare period innan de går vidare till fortsatta studier eller annat arbete. Personalbristen i förskolan gör att det i dag är möjligt att få en kor- tare anställning utan relevant utbildning, vilket medför att även per- soner med god utbildningsbakgrund söker sig till förskolan i brist på annat arbete men utan ambitionen att arbeta kvar i förskolan.</P>
<P class="p632 ft19"><SPAN class="ft19">10.3.4</SPAN><SPAN class="ft160">Tänkbara förklaringar till bristen på förskollärare och utbildade barnskötare</SPAN></P>
<P class="p101 ft10">Den brist på behörig personal som vi har redogjort för ovan kan för- klaras av flera faktorer. Bland dessa kan nämnas en snabb tillväxt av barn och personal i förskolan, en hög sjukfrånvaro bland personalen, brister i arbetsmiljön och politiska beslut om förskollärartäthet.</P>
<P class="p15 ft10">Under <NOBR>2000-talet</NOBR> har antalet inskrivna barn i förskolan ökat från 315 000 till 522 000 barn.<SPAN class="ft102">16 </SPAN>Det är en ökning med fler än 200 000 barn mellan 2000 och 2019. Befolkningstillväxten förklarar ungefär hälften av uppgången, medan den andra hälften kan förklaras av en högre nyttjandegrad.<SPAN class="ft102">17 </SPAN>Under samma period har antalet årsarbetare ökat från 58 000 till drygt 100 000.<SPAN class="ft102">18 </SPAN>Antalet platser på förskollärar- utbildningarna har inte byggts ut i samma takt, se vidare avsnitt 10.4.1.</P>
<P class="p12 ft10">Trots att förskolan har byggts ut i snabb takt har personaltätheten legat relativt konstant på omkring 5,2 barn per heltidstjänst under lång tid.<SPAN class="ft102">19 </SPAN>Som vi tidigare har konstaterat saknar dock en stor andel av de som är anställda i förskolan utbildning för arbete med barn. Den stora ökningen av antalet barn och personal i förskolan är en viktig förklaring till bristen på behöriga förskollärare och barnskötare.</P>
<P class="p12 ft10">En relativt hög sjukfrånvaro inom förskolan påverkar också brist- situationen. Enbart den sjukfrånvaro som varade längre än 30 dagar motsvarade 2016 ett bortfall av 2 600 förskollärare och nästan lika många barnskötare omräknat i årsarbetare.<SPAN class="ft102">20 </SPAN>En forskningsrapport från 2019 om sjukfrånvaron i förskolan visar att förskolan sticker ut i statistiken över sjukfrånvaro och psykisk ohälsa. Enligt rapporten kan detta delvis förklaras av en hög arbetsbelastning och en utbredd</P>
<P class="p345 ft62"><SPAN class="ft60">16</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">17</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverket (2019b).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">18</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">19</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2020a).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">20</SPAN><SPAN class="ft63">Sveriges Kommuner och Regioner (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="p198dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367198x1.jpg/" id="p198img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft10">känsla av otillräcklighet hos personalen.<SPAN class="ft102">21 </SPAN>Rapportförfattarna menar att förväntningarna på förskolans pedagogiska uppdrag har ökat, sam- tidigt som förutsättningarna att genomföra uppdraget har försäm- rats, bl.a. på grund av en minskad andel utbildade förskollärare, en ökning av andelen outbildad personal i övrigt, hög personalomsätt- ning och brist på vikarier. För förskollärarnas del innebär det, enligt rapporten, en upplevd obalans mellan krav och resurser som har för- stärkts av ambitionshöjningarna i läroplanen.</P>
<P class="p110 ft10">I en analys av sjukfrånvaron i kommunerna pekar SKR på att yrken som innebär kontakt med andra människor, s.k. kontaktyrken, ofta kännetecknas av att de är mer psykiskt påfrestande och riskerar att få anställda att känna sig otillräckliga när de inte kan ge det be- mötande de upplever att barn eller brukare behöver.<SPAN class="ft102">22 </SPAN>Detta har kallats samvetsstress och har visat sig vara en betydelsefull stressfaktor som ibland kan vara en bakomliggande orsak till psykisk ohälsa.</P>
<P class="p73 ft14">Skillnaderna i sjukfrånvaro mellan olika yrken tenderar också att samvariera med andelen kvinnor i yrket, liksom med utbildningsnivån bland de anställda. Det kan vara en förklaring till att barnskötare är en yrkesgrupp med relativt hög sjukfrånvaro.<SPAN class="ft106">23</SPAN></P>
<P class="p320 ft10">I Arbetsmiljöverkets inspektioner av förskolan har förslitnings- skador, stress, hög arbetsbelastning och höga ljudnivåer identifierats som vanligt förekommande arbetsmiljöproblem.<SPAN class="ft102">24 </SPAN>Förslitningsskador stod för den största arbetsmiljörisken, eftersom arbetet ofta innebär lyft och arbete i böjda och skadliga arbetsställningar. Utredningen be- dömer att dessa brister i förskolepersonalens arbetsvillkor och arbets- miljö bidrar till en lägre attraktivitet och ett svårare rekryteringsläge.</P>
<P class="p110 ft10">Kvarvaron och återgången är något lägre i förskolan jämfört med andra skolformer.<SPAN class="ft102">25 </SPAN>Det innebär att fler examinerade förskollärare läm- nar förskolan för annat arbete och att de som har lämnat är svårare att locka tillbaka. Matchningen bland utbildade lärare i alla lärarkatego- rier är dock generellt sett hög, jämfört med andra yrkesgrupper; om- kring 92 procent av alla utbildade lärare har ett yrke som helt eller delvis matchar deras utbildning.</P>
<P class="p66 ft10">Efter våra kontakter med kommuner runtom i Sverige kan vi kon- statera att även lokala politiska beslut och prioriteringar påverkar be-</P>
<P class="p352 ft62"><SPAN class="ft60">21</SPAN><SPAN class="ft61">Persson & Tallberg Broman (2019).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">22</SPAN><SPAN class="ft61">Sveriges Kommuner och Regioner (2017).</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">23</SPAN><SPAN class="ft105">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">24</SPAN><SPAN class="ft105">Arbetsmiljöverket (2011).</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">25</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2019b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="p199dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367199x1.jpg/" id="p199img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">hoven av förskollärare respektive barnskötare. Till exempel har många kommuner tidigare strävat mot att förskolans personal ska bestå av en så stor andel förskollärare som möjligt. Detta är naturligtvis i grun- den positivt men det har påverkat barnskötaryrkets attraktivitet och status. De barnskötare som har anställts i kommuner med sådana strä- vanden har många gånger fått visstidsanställningar i väntan på att kommunen ska kunna rekrytera behöriga förskollärare.</P>
<P class="p12 ft10">Utredningen har fått beskrivet för sig att bristen på förskollärare i vissa kommuner lett till att man begränsar antalet förskollärare per barngrupp för att det ska finnas åtminstone en förskollärare i varje barngrupp. En kommun som utredningen varit i kontakt med har av den anledningen ändrat bemanningen i sina barngrupper från två för- skollärare och en barnskötare till en förskollärare och två barnskötare.</P>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft35">10.4</SPAN><SPAN class="ft158">Befintliga utbildningsvägar</SPAN></P>
<P class="p430 ft14">I detta avsnitt redogör vi för befintliga utbildningsvägar till förskol- lärare respektive barnskötare, samt statistik över antalet studerande och examinerade inom respektive utbildning.</P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft160">Utbildning till förskollärare</SPAN></P>
<P class="p345 ft19">Förskollärarutbildning</P>
<P class="p81 ft10">Den nuvarande lärarutbildningen infördes hösten 2011. I lärarutbild- ningen ingår fyra olika yrkesexamensprogram som leder till förskol- lärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen respektive ämnes- lärarexamen. Utbildningen till förskollärare omfattar 210 högskole- poäng och är uppdelad i tre områden: <SPAN class="ft102">26</SPAN></P>
<P class="p633 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">studier inom det förskolepedagogiska området (120 högskole- poäng).</SPAN></P>
<P class="p54 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng) som ska ge gene- rella kunskaper om exempelvis skolväsendets historia och värde- grund, läroplansteori och didaktik, specialpedagogik, konflikt- hantering och ledarskap.</SPAN></P>
<P class="p20 ft49"><SPAN class="ft60">26</SPAN><SPAN class="ft63">Högskoleförordningen (1993:100) bilaga 2, examensordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="p200dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367200x1.jpg/" id="p200img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng) som utgörs av praktik på en förskola.</SPAN></P>
<P class="p635 ft10">Höstterminen 2019 var det 4 200 personer som sökte till en förskol- lärarutbildning i första hand och som var behöriga till programmet.<SPAN class="ft102">27 </SPAN>Förskollärarutbildningen har haft ett minskat antal sökande de senaste fem höstterminerna, men är fortsatt den mest sökta av de fyra lärar- utbildningarna. Det minskade antalet sökande följer samma trend som andra högskoleutbildningar, sannolikt på grund av att Sverige har haft ett starkt arbetsmarknadsläge och att fler har valt att jobba i stället för att studera.</P>
<P class="p320 ft10">Läsåret 2018/19 (dvs. både höst- och vårtermin) påbörjade 3 600 personer en förskollärarutbildning. De senaste fem åren har an- talet nybörjare på förskollärarutbildningarna legat relativt konstant på mellan 3 600 och 3 800 personer. Alla som påbörjar en utbildning tar emellertid inte examen. Ett mått på genomströmning är att titta på andelen tidiga avhopp från utbildningen. Bland nybörjarna på förskol- lärarutbildningen 2017 hade 20 procent hoppat av utbildningen två år senare. Läsåret 2018/19 tog 2 700 personer en förskollärarexamen.<SPAN class="ft102">28</SPAN></P>
<P class="p65 ft14">Av de som påbörjade en förskollärarutbildning läsåret 2018/19 var 94 procent kvinnor och 6 procent män. Könsskillnaden har inte för- ändrats nämnvärt över tid och förskollärarutbildningen är den hög- skoleutbildning som har störst skillnad mellan könen.</P>
<P class="p110 ft10">Förskollärarutbildningen ges vid nästan alla statliga lärosäten i Sverige, med flest studieplatser vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Malmö. För att möta lärarbristen har lärarutbildningarna byggts ut med fler platser de senaste åren. Enligt Skolverkets lärarprognos är en fortsatt utbyggnad av lärarutbildningarna en grundförutsättning för att klara den framtida lärarförsörjningen, men Skolverket konsta- terar samtidigt att utbildningarna inte kommer att kunna byggas ut i den takt som krävs för att möta det stora behovet av lärare.<SPAN class="ft102">29 </SPAN>Lärar- utbildningarna omfattar redan i dag en mycket stor del av de stude- rande vid landets lärosäten – drygt var fjärde nybörjare på ett yrkes- examensprogram påbörjar en lärarutbildning. En fortsatt utbyggnad måste därför ske i lämplig takt och beakta både kvaliteten på utbild-</P>
<P class="p317 ft62"><SPAN class="ft60">27</SPAN><SPAN class="ft61">Universitetskanslersämbetet (2020a).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">28</SPAN><SPAN class="ft61">Universitetskanslersämbetet (2020b).</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">29</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2019b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="p201dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367201x1.jpg/" id="p201img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">ningen, liksom att det finns behov av studerande inom andra samhälls- viktiga bristyrken med utbildning på högskolenivå.</P>
<P class="p334 ft12">Enligt SKR har lärosätenas placering stor betydelse för kommu- ners möjlighet att rekrytera förskollärare.<SPAN class="ft92">30 </SPAN>Förskollärare stannar i hög grad nära den högskola eller det universitet där de har utbildat sig, vilket gör att kommuner som har långt till ett lärosäte har betyd- ligt sämre förutsättningar att rekrytera nyexaminerade förskollärare. I storstadsområdena finns visserligen närheten till ett lärosäte men där är å andra sidan antalet utbildningsplatser inte dimensionerat efter de omfattande behoven. SKR menar att det är otillräckligt att bara titta på det totala antalet utbildningsplatser i genomsnitt över landet för att komma till rätta med den ojämna förskollärartätheten; även fördelningen av utbildningsplatser i förhållande till lokala och regio- nala behov behöver beaktas.</P>
<P class="p12 ft13">Vi bedömer att det behövs bättre möjligheter att utbilda sig nära de kommuner som har låg förskollärartäthet, t.ex. genom utlokalise- rade utbildningar och bättre möjligheter att utbilda sig på distans. Det förutsätter dock att kvaliteten i utbildningen kan bibehållas.</P>
<P class="p4 ft19">Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen</P>
<P class="p81 ft10"><SPAN class="ft17">Vidareutbildning av lärare </SPAN>(VAL) vänder sig till yrkesverksamma lär- are, förskollärare eller annan pedagogisk personal som behöver kom- plettera sina tidigare studier för att nå en behörighetsgivande exa- men.<SPAN class="ft102">31 </SPAN>Alla som söker till VAL får en individuell prövning av tidigare studier och yrkeserfarenhet enligt riktlinjer som de undervisande läro- sätena tillsammans har tagit fram. Åren <NOBR>2014–2018</NOBR> har 257 personer antagits till VAL för förskollärare, varav 215 personer har tagit en förskollärarexamen.<SPAN class="ft102">32 </SPAN>Det ger en genomsnittlig genomströmning på 84 procent, vilket är högre än för övriga lärarkategorier.</P>
<P class="p12 ft13">Pedagogisk personal som har medverkat i undervisning i förskolan i minst åtta år kan inom VAL läsa en utbildning på 30 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga kärnan för att nå en behörighets-</P>
<P class="p593 ft62"><SPAN class="ft60">30</SPAN><SPAN class="ft61">Sveriges Kommuner och Regioner (2019a).</SPAN></P>
<P class="p636 ft104"><SPAN class="ft60">31</SPAN><SPAN class="ft105">Förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">32</SPAN><SPAN class="ft63">Uppgifter från nationell samordnade för VAL, mottogs via </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2020-04-07.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="p202dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367202x1.jpg/" id="p202img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft12">givande examen. Ett krav för att bli antagen är att den sökande ge- nom tidigare studier eller arbetslivserfarenhet har förkunskaper som motsvarar 120 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området. För att ge fler som arbetar i förskolan möjlighet att studera inom VAL ändrades behörighetskraven i april 2020.<SPAN class="ft92">33 </SPAN>Nu finns även möj- lighet för pedagogisk personal som har arbetat med undervisning i förskolan i mindre än åtta år att studera upp till 90 högskolepoäng inom utbildningsvetenskaplig kärna eller kurser från det förskole- pedagogiska området inom VAL. Förändringarna innebär att även barnskötare som har arbetat i förskolan i många år och utfört kvali- ficerade arbetsuppgifter ska kunna få sin kompetens validerad för behörighet.</P>
<P class="p63 ft19">Utländska lärares vidareutbildning</P>
<P class="p98 ft17"><SPAN class="ft10">Den kompletterande utbildningen </SPAN>Utländska lärares vidareutbildning <SPAN class="ft10">(ULV) har funnits sedan 2007 och syftar till att ta tillvara kompe- tensen hos personer med utländsk lärar- eller förskollärarexamen och ge ökade möjligheter till anställning i svensk skola eller förskola. Behörighetskrav för utbildningen är en avslutad utländsk lärar- eller förskollärarexamen på högskolenivå eller eftergymnasial nivå samt tillräckliga kunskaper i svenska språket. Sedan 2007 har lärosätena ut- färdat 569 examina med inriktning mot förskolan inom ULV.</SPAN><SPAN class="ft102">34</SPAN></P>
<P class="p501 ft11">För att ytterligare underlätta och påskynda nyanländas etablering</P>
<P class="p306 ft98"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft161">arbetslivet har </SPAN><NOBR>ULV-lärosätena</NOBR> tillsammans med Arbetsförmed- lingen och arbetsmarknadens parter utvecklat ett s.k. snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare. Snabbspåret är en uppdragsutbild- ning som kombinerar arbetsplatsförlagt lärande med utbildning i hur den svenska skolan styrs och organiseras, lärarens arbete samt didak- tik och lärande. Under utbildningstiden görs en kartläggning av varje deltagares utbildning och yrkeslivserfarenhet som underlag för vidare kompletterande utbildning.</P>
<P class="p637 ft13">Ett delmål för många av deltagarna i snabbspåret är att antas till ULV, men Arbetsförmedlingens utvärdering från 2017 visar att endast ett fåtal av de som hade deltagit i snabbspåret hade de kunskaper i svenska som krävs för behörighet.<SPAN class="ft90">35 </SPAN>Enligt uppgifter från Stockholms</P>
<P class="p417 ft62"><SPAN class="ft60">33</SPAN><SPAN class="ft61">Utbildningsdepartementet (2019).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">34</SPAN><SPAN class="ft61">Uppgifter från nationell samordnare för ULV, mottogs via </SPAN><NOBR>e-post</NOBR> <NOBR>2020-05-26.</NOBR></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">35</SPAN><SPAN class="ft63">Arbetsförmedlingen (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="p203dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367203x1.jpg/" id="p203img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft14">universitet som samordnar ULV är det bara ett fåtal dem som har deltagit i snabbspåret, uppskattningsvis ett tiotal personer, som har en utbildning med inriktning mot förskolan. Ungefär hälften av dessa har sökt och antagits till ULV. En förklaring till det låga antalet är att det finns få utbildningar riktade mot förskolan i de länder där deltagarna fått sina utbildningar.</P>
<P class="p70 ft19">Fler vägar in</P>
<P class="p101 ft12">Projektet <SPAN class="ft64">Fler vägar in </SPAN>syftar till att skapa fler utbildningsvägar för den som vill bli förskollärare eller lärare. Sju lärosäten har fått reger- ingens uppdrag att utveckla insatser för att skapa mer effektiva vägar till förskollärar- och lärarexamen, bl.a. kortare kurser med flexibla upplägg som senare ska kunna tillgodoräknas i en förskollärar- eller lärarutbildning.<SPAN class="ft92">36 </SPAN>Uppdraget består även i att utveckla metoder för bedömning och validering av reell kompetens från tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.</P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">10.4.2</SPAN><SPAN class="ft160">Utbildning till barnskötare</SPAN></P>
<P class="p345 ft19">Barn- och fritidsprogrammet</P>
<P class="p81 ft10">Barnskötare utbildas på gymnasieskolans barn- och fritidsprogram med pedagogisk inriktning. Inriktningen har två yrkesutgångar; barn- skötare respektive elevassistent. Utöver de gymnasiegemensamma äm- nena läser eleverna kurser inom pedagogik, t.ex. lärande och utveck- ling, kommunikation och pedagogiskt ledarskap. Inom programmets ram på 2 500 poäng har eleverna möjlighet att välja kurser som leder till grundläggande högskolebehörighet.</P>
<P class="p12 ft10">Under de senaste åren har intresset för att läsa barn- och fritids- programmet ökat och fler elever har lämnat programmets pedagogiska inriktning med examen; läsåret 2018/19 tog drygt 1 200 elever examen från barn- och fritidsprogrammets pedagogiska inriktning. Det är en ökning med cirka 100 elever jämfört med läsåret 2017/18 och med cirka 150 elever jämfört med läsåret 2014/15.<SPAN class="ft102">37 </SPAN>Men trots en positiv</P>
<P class="p638 ft62"><SPAN class="ft60">36</SPAN><SPAN class="ft61">Utbildningsdepartementet (2018).</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">37</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="p204dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367204x1.jpg/" id="p204img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft10">utveckling är det för få som tar examen från barn- och fritidsprogram- mets pedagogiska inriktning för att kunna möta bristen på barnskötare.</P>
<P class="p65 ft10">Barn- och fritidsprogrammet har också en relativt stark koppling till högskolestudier, vilket innebär att det är vanligare att elever på barn- och fritidsprogrammet har grundläggande högskolebehörighet och går vidare till högskolestudier än vad gäller de flesta andra yrkespro- gram. Bland de elever som tog examen från barn- och fritidsprogram- met 2014 befann sig 20 procent i högskolestudier tre år senare.<SPAN class="ft102">38</SPAN></P>
<P class="p88 ft14">I tabell 10.1 nedan redovisas innehållet i barn- och fritidsprogram- met med inriktning mot pedagogiskt arbete.</P>
<P class="p639 ft25">Tabell 10.1 Kurser inom barn- och fritidsprogrammet, inriktning pedagogiskt arbete</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td191"><P class="p432 ft112">Ämne</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p26 ft112">Kurs</P></TD>
<TD class="tr5 td193"><P class="p246 ft112">Poäng</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td194"><P class="p432 ft24">Gymnasiegemensamma ämnen</P></TD>
<TD class="tr16 td195"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td165"><P class="p459 ft112">600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td196"><P class="p432 ft3">Engelska</P></TD>
<TD class="tr5 td197"><P class="p26 ft3">Engelska 5</P></TD>
<TD class="tr5 td198"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td194"><P class="p432 ft3">Historia</P></TD>
<TD class="tr10 td195"><P class="p26 ft3">Historia 1a1</P></TD>
<TD class="tr10 td165"><P class="p459 ft3">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td194"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td195"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td199"><P class="p432 ft3">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p26 ft3">Idrott och hälsa 1</P></TD>
<TD class="tr5 td201"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td194"><P class="p432 ft3">Matematik</P></TD>
<TD class="tr16 td195"><P class="p26 ft3">Matematik 1a</P></TD>
<TD class="tr16 td165"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td194"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td195"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td196"><P class="p432 ft3">Naturkunskap</P></TD>
<TD class="tr16 td197"><P class="p26 ft3">Naturkunskap 1a1</P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p459 ft3">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p432 ft3">Religionskunskap</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p26 ft3">Religionskunskap 1</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p459 ft3">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td196"><P class="p432 ft3">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr5 td197"><P class="p26 ft3">Samhällskunskap 1a1</P></TD>
<TD class="tr5 td198"><P class="p459 ft3">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td194"><P class="p432 ft116">Svenska/svenska som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr10 td195"><P class="p26 ft116">Svenska 1/svenska som andraspråk 1</P></TD>
<TD class="tr10 td165"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td202"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td203"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td199"><P class="p432 ft24">Programgemensamma ämnen</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td201"><P class="p459 ft112">700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p432 ft3">Hälsa</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p26 ft3">Hälsopedagogik</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td196"><P class="p432 ft3">Naturkunskap</P></TD>
<TD class="tr5 td197"><P class="p26 ft3">Naturkunskap 1a2</P></TD>
<TD class="tr5 td198"><P class="p459 ft3">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td194"><P class="p432 ft3">Pedagogik</P></TD>
<TD class="tr10 td195"><P class="p26 ft3">Kommunikation</P></TD>
<TD class="tr10 td165"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p26 ft3">Lärande och utveckling</P></TD>
<TD class="tr7 td165"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p26 ft3">Människors miljöer</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p26 ft3">Pedagogiskt ledarskap</P></TD>
<TD class="tr5 td165"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td194"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td195"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td199"><P class="p432 ft3">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr5 td200"><P class="p26 ft3">Samhällskunskap 1a2</P></TD>
<TD class="tr5 td201"><P class="p459 ft3">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td194"><P class="p432 ft116">Svenska/svenska som andraspråk</P></TD>
<TD class="tr16 td195"><P class="p26 ft116">Svenska 2/svenska som andraspråk 2</P></TD>
<TD class="tr16 td165"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td202"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td203"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td204"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td196"><P class="p432 ft112">Inriktning pedagogiskt arbete</P></TD>
<TD class="tr16 td197"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p459 ft112">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td194"><P class="p432 ft3">Pedagogik</P></TD>
<TD class="tr10 td195"><P class="p26 ft3">Barns lärande och växande</P></TD>
<TD class="tr10 td165"><P class="p459 ft3">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td194"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td195"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td165"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td205"><P class="p432 ft3">Pedagogiskt arbete</P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p26 ft3">Pedagogiskt arbete</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p459 ft3">200</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p640 ft49"><SPAN class="ft60">38</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2019d).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="p205dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367205x1.jpg/" id="p205img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">Utöver ämnena i tabellen kan eleverna inom programfördjupningen välja kurser inom pedagogik, pedagogiskt arbete och specialpedago- gik eller svenska 3/svenska som andraspråk 3. Det sker fortlöpande revideringar av yrkesutgångarna utifrån hur verkligheten ser ut.</P>
<P class="p12 ft10">Från och med den 1 juli 2021 kommer inriktningarna pedagogiskt arbete respektive socialt arbete slås samman till den nya inriktningen pedagogiskt och socialt arbete.<SPAN class="ft102">39 </SPAN>I Gymnasieutredningens betänkande motiveras förslaget med att inriktningarna socialt arbete och peda- gogiskt arbete har stora beröringspunkter och att de delvis utbildar mot samma arbetsmarknad.<SPAN class="ft102">40 </SPAN>Ett annat skäl som lyfts i betänkandet är att socialt arbete, som har en relativt liten elevvolym, hamnar i sky- mundan bakom pedagogiskt arbete och att färre huvudmän därför erbjuder inriktningen socialt arbete.</P>
<P class="p12 ft14">Skolverket föreslår att den nya inriktningen pedagogiskt och socialt arbete ska innehålla kurserna socialt arbete 1 (100 poäng) och pedago- giskt arbete (200 poäng). Kursen barns lärande och växande (100 po- äng) utgår från den nya inriktningen men finns kvar i programfördjup- ningen. Skolverket bedömer att sammanslagningen av inriktningarna främst får konsekvenser för utbildningsinnehållet inom det sociala området.<SPAN class="ft106">41</SPAN></P>
<P class="p70 ft19">Barnskötarutbildningar inom kommunal vuxenutbildning</P>
<P class="p108 ft14">Barnskötarutbildningar inom kommunal vuxenutbildning (komvux) spelar en allt viktigare roll för utbildning av barnskötare. Barn och fritid är den näst största yrkesinriktningen inom komvux med drygt 6 300 elever 2018.<SPAN class="ft106">42 </SPAN>Av dessa var 92 procent kvinnor och 66 procent födda utomlands.</P>
<P class="p12 ft13">I dag saknas en nationell reglering av vad som ska ingå i en barn- skötarutbildning inom komvux. Det innebär att utbildningarna vari- erar mellan kommuner och olika utförare, både när det gäller omfatt- ning och innehåll.<SPAN class="ft90">43 </SPAN>Skolverket bedömer att ett mer standardiserat innehåll skulle underlätta för arbetsgivare att förstå vilket yrkeskun-</P>
<P class="p641 ft104"><SPAN class="ft60">39</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2020:37) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:38) om kurser för barn- och fritidsprogrammet.</SPAN></P>
<P class="p6 ft62"><SPAN class="ft60">40</SPAN><SPAN class="ft61">SOU 2016:77.</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">41</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverket (2018b).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">42</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">43</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2017), Sveriges Kommuner och Regioner (2019a) och Kommunal (2019).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="p206dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367206x1.jpg/" id="p206img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft13">nande en elev har med sig efter avslutad yrkesutbildning.<SPAN class="ft90">44 </SPAN>För eleverna skulle det innebära att de kan känna sig trygga i att utbildningen be- står av de kurser som behövs för anställning. Att utbildningarna ser likadana ut runt om i landet underlättar också om en elev behöver flytta och fortsätta sina studier i en annan kommun.</P>
<P class="p374 ft19">Nationellt yrkespaket för barnskötare</P>
<P class="p90 ft12">Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på sam- manhållna yrkesutbildningar som består av en kombination av kurser på gymnasial nivå.<SPAN class="ft92">45 </SPAN>De s.k. yrkespaketen har utarbetats i samråd med de nationella programråden och andra intressenter på arbetsmarkna- den och ska motsvara kompetenskraven för olika yrkesområden. Yrkespaketet kan läsas i komvux och på gymnasieskolans introduk- tionsprogram. Syftet med yrkespaketen är dels att motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft, dels att korta steget för inte minst nyan- lända att få ett jobb.<SPAN class="ft92">46</SPAN></P>
<P class="p110 ft10">Yrkespaketet för barnskötare och elevassistent innehåller kurser från gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Utbildningen består av en gemensam bas som omfattar 900 poäng och en påbyggnad mot barnskötare som omfattar 400 poäng. Yrkespaketet motsvarar unge- fär 1,5 års gymnasiestudier. För att uppnå en fullständig gymnasieexa- men behöver utbildningen kompletteras med ytterligare kurser, t.ex. samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk eller matematik.</P>
<P class="p320 ft13">Även om de nationella framtagna yrkespaketen syftar till en stan- dardisering är det upp till huvudmännen att välja om och hur de ska använda paketen. Först 2021 kommer Skolverket att kunna presentera statistik över i vilken utsträckning huvudmännen använder yrkespake- ten men indikationerna är att de inte används i förväntad utsträckning.<SPAN class="ft90">47</SPAN></P>
<P class="p642 ft62"><SPAN class="ft60">44</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverket (2017).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">45</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverket (2017).</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">46</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2020).</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">47</SPAN><SPAN class="ft63">Uppgifter som framkommit vid telefonmöte med Skolverket </SPAN><NOBR>2020-04-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="p207dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367207x1.jpg/" id="p207img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Barnskötarutbildning i kombination med sfi</P>
<P class="p101 ft10">För att ge fler vuxna en möjlighet att gå en yrkesutbildning inrätta- des 2016 ett statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkesvux.<SPAN class="ft102">48 </SPAN>Statsbidraget kan även användas för elever som läser yrkes- vux i kombination med svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk (sva). För att ytterligare stimulera till utbildningar där språkstudier vävs in i yrkesutbildningen höjs ersättningen till yrkes- utbildning som kombineras med sfi eller sva med ytterligare 35 000 kronor per plats. Syftet är att ge bättre förutsättningar för språk- och yrkeslärare att arbeta tillsammans för att snabba på nyanländas eta- blering på svensk arbetsmarknad.<SPAN class="ft102">49 </SPAN>Det finns i dag ingen statistik över hur många som läser en barnskötarutbildning i kombination med sfi eller sva. Vi vet emellertid att två tredjedelar av de elever som studerar kurser inom barn och fritid har utländsk bakgrund och att en del av dessa sannolikt behöver studier i svenska.<SPAN class="ft102">50</SPAN></P>
<P class="p70 ft19">Lokala vidareutbildningar</P>
<P class="p93 ft14">Flera huvudmän ger stöd till anställda i förskolan för att de ska läsa hela eller delar av en barnskötar- eller förskollärarutbildning och där- igenom nå behörighet. Sådant stöd kan t.ex. innebära att en viss del av arbetstiden kan användas för studierna, olika former av praktiska arrangemang eller bidrag till kurslitteratur.</P>
<P class="p12 ft13">Som exempel kan nämnas Stockholms stad som erbjuder både kom- munala och enskilda förskolor vikarieersättning när deras anställda studerar till barnskötare eller förskollärare. Ersättningen innebär att den studerande behåller sin ordinarie lön när de studerar en till två dagar per vecka och att förskolan får ersättning för vikariekostnaden.<SPAN class="ft90">51</SPAN></P>
<P class="p643 ft62"><SPAN class="ft60">48</SPAN><SPAN class="ft61">Förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">49</SPAN><SPAN class="ft61">Regeringen (2020).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">50</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">51</SPAN><SPAN class="ft63">Stockholms stad (2020).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="p208dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367208x1.jpg/" id="p208img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p644 ft111"><SPAN class="ft35">10.5</SPAN><SPAN class="ft162">En samlad bild av rekryterings- och examinationsbehoven</SPAN></P>
<P class="p90 ft10">Skolverket bedömer att antalet inskrivna barn i förskolan kommer att fortsätta öka under prognosperioden <NOBR>2019–2033,</NOBR> men i betydligt långsammare takt.<SPAN class="ft102">52 </SPAN>Det beror framför allt på en mindre befolknings- tillväxt. Behovet av pedagogisk personal inom förskolan beräknas där- för bara öka svagt under prognosperioden; från drygt 101 000 hel- tidstjänster 2018 till närmare 103 000 heltidstjänster 2033, vilket inne- bär en ökning med cirka 1 500 heltidstjänster fram till 2033. Av dessa bedöms 650 heltidstjänster behöva utgöras av förskollärare för att an- delen förskollärare ska vara densamma som 2018, dvs. 43 procent.<SPAN class="ft102">53</SPAN></P>
<P class="p65 ft10">Även om behovet av förskollärare inte väntas öka i någon större utsträckning de kommande åren finns det ett stort rekryteringsbehov. Förskolan beräknas ha det största rekryteringsbehovet av samtliga skolformer under prognosperioden. En viktig förklaring är komman- de pensionsavgångar, eftersom närmare 40 procent av förskollärarna i dag är 50 år eller äldre. Totalt beräknas rekryteringsbehovet av för- skollärare uppgå till drygt 43 000 heltidstjänster fram till 2033, vilket motsvarar ett årligt rekryteringsbehov på närmare 2 900 heltidstjänster.</P>
<P class="p501 ft11">För att täcka rekryteringsbehovet av förskollärare behöver drygt</P>
<P class="p310 ft10">49 000 förskollärare examineras under prognosperioden. Det mot- svarar en årlig examination på 3 300 förskollärare. Läsåret 2018/19 examinerades 2 700 förskollärare från förskollärarutbildningen. Där- till examineras uppskattningsvis ett hundratal personer varje år från VAL och ULV. Även om alla dessa skulle ta anställning i förskolan är det ändå för få som examineras för att täcka behoven.</P>
<P class="p65 ft13">Flera av utredningens förslag syftar till att öka inskrivningsgraden i förskolan vilket ytterligare kommer att öka behovet av förskollärare. Vi återkommer till konsekvenserna av våra förslag i kapitel 13.</P>
<P class="p645 ft62"><SPAN class="ft60">52</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverket (2019b).</SPAN></P>
<P class="p646 ft49"><SPAN class="ft60">53</SPAN><SPAN class="ft48">I Skolverkets prognos beräknas andelen förskollärare som andelen av personalen (heltids- tjänster) i förskolan som har en förskollärarlegitimation eller en pedagogisk högskoleexamen. Den senare kategorin antas bli behöriga under prognosperioden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="p209dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367209x1.jpg/" id="p209img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Högre ambitioner ger en annan prognos</P>
<P class="p101 ft10">Utgångspunkten för Skolverkets prognos är att andelen personal i förskolan som har en förskollärarlegitimation eller har en pedagogisk högskoleexamen ska ligga kvar på samma nivå 2033 som 2018, dvs. 43 procent.<SPAN class="ft102">54 </SPAN>Det är ur utredningens perspektiv en låg ambitionsnivå på 15 års sikt, i synnerhet eftersom det är så stora regionala skillna- der när det gäller förskollärartäthet. För att alla barn i förskolan kon- tinuerligt ska få delta i undervisning under ledning av förskollärare bör det finnas minst en förskollärare per barngrupp. Utifrån den ojämna fördelning av förskollärare vi ser över landet i dag kommer det därför att krävas att det nationella genomsnittet ökar.</P>
<P class="p15 ft14">Skolverket har gjort en alternativ prognosberäkning där andelen förskollärare ökar successivt till 70 procent om 30 år. Det totala rekryteringsbehovet av förskollärare blir då betydligt högre, nästan 64 000 heltidstjänster <NOBR>2018–2033,</NOBR> vilket motsvarar drygt 4 200 hel- tidstjänster per år under prognosperioden. För att täcka rekryterings- behovet av förskollärare behöver 72 000 förskollärare examineras under prognosperioden, vilket innebär en årlig examination av för- skollärare på cirka 4 800.</P>
<P class="p12 ft10">Ett annan variabel som påverkar prognoserna är andelen inskrivna barn i förskolan. Skolverket utgår i sin prognos från att nyttjande- graden ligger kvar på genomsnittet för <NOBR>2014–2018,</NOBR> dvs. cirka 84 pro- cent. Utredningen har lagt förslag som syftar till att öka deltagandet i förskolan, vilket kommer att påverka prognoserna för såväl det totala personalbehovet som behovet av förskollärare.</P>
<P class="p647 ft39"><SPAN class="ft35">10.6</SPAN><SPAN class="ft159">Personalsituationen i förskolor med svåra förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p81 ft12">I det här avsnittet redogör vi för personalsituationen i förskolor med svåra förutsättningar, dvs. förskolor med en relativt stor andel barn med svag socioekonomisk bakgrund eller en stor andel barn med ut- ländsk bakgrund. Dessutom redovisar vi statistik som utredningen har beställt om förhållandet mellan andelen utbildad personal och andelen barn med utländsk bakgrund i förskolan.</P>
<P class="p648 ft49"><SPAN class="ft60">54</SPAN><SPAN class="ft63">I Skolverkets prognos beräknas andelen förskollärare som andelen av personalen (heltids- tjänster) i förskolan som har en förskollärarlegitimation eller en pedagogisk högskoleexamen. Den senare kategorin antas bli behöriga under prognosperioden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="p210dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367210x1.jpg/" id="p210img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p649 ft19"><SPAN class="ft19">10.6.1</SPAN><SPAN class="ft160">Det finns färre förskollärare och utbildade barnskötare i förskolor med svåra förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p650 ft12">Det är väl belagt i forskningen att det finns en pedagogisk segrega- tion i grundskolan, dvs. att lärarkompetensen är lägre i skolor med svåra förutsättningar.<SPAN class="ft92">55 </SPAN>Lärare med lång erfarenhet och mer skicklig- het undervisar oftare i mindre utmanande skolmiljöer, vilket innebär att elever med större utmaningar i högre grad får undervisning av mindre välutbildade och mindre erfarna lärare.</P>
<P class="p110 ft10">När det gäller förskolan finns det inga studier som belägger ett sådant samband. Det finns ett fåtal lokala studier, bl.a. från Stockholm och Malmö, som visar att områden med socioekonomiska utmaningar har en lägre andel förskollärare än socioekonomiskt mer gynnade områden, men det saknas en sammanfattande studie på nationell nivå.<SPAN class="ft102">56</SPAN></P>
<P class="p110 ft10">Utredningen har bl.a. att i uppdrag att föreslå åtgärder för att öka tillgången på legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare där det behövs för att kunna genomföra uppdraget om en förskola för bättre språkutveckling. För att få en bild av hur personalsituationen ser ut i förskolor där en stor andel barn kan förväntas ha stort behov av språkutveckling i svenska har utredningen tagit fram nationell sta- tistik över fördelningen av förskollärare och utbildade barnskötare i förhållande till andelen barn med utländsk bakgrund. I tabell 10.2 visar vi hur personalens utbildningsbakgrund i genomsnitt ser ut i alla förskolor, samt hur den ser ut i förskolor där minst 50, 70 respek- tive 90 procent av barnen har utländsk bakgrund. Mönstret är tydligt</P>
<P class="p651 ft14"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft83">på förskolor där en större andel av barnen har utländsk bakgrund, är personalens genomsnittliga utbildningsnivå lägre. Förskolor med många barn med utländsk bakgrund har en lägre andel utbildade för- skollärare och en lägre andel personal med gymnasial barnskötarut- bildning.</SPAN></P>
<P class="p88 ft11">På förskolor där minst 90 procent av barnen har utländsk bak- grund är andelen personal med en förskollärarexamen mer än 10 pro- centenheter lägre än rikssnittet. Andelen personal med viss pedago- gisk utbildning liksom andelen personal med övrig utbildning är i stället högre. Sammantaget visar statistiken att det på nationell nivå inte sker en kompensatorisk fördelning av den pedagogiska kompe- tensen i förskolan.</P>
<P class="p652 ft104"><SPAN class="ft60">55</SPAN><SPAN class="ft103">Se bl.a. SOU 2020:28, Hansson & Gustafsson (2016) och Skolverket (2019c). Med skolor med svåra förutsättningar avses skolor där en relativt stor andel elever har svag socioekonomisk bak- grund eller en stor andel elever med utländsk bakgrund.</SPAN></P>
<P class="p61 ft49"><SPAN class="ft60">56</SPAN><SPAN class="ft63">Andersson & Sandberg (2017) och Persson (2012).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p653 ft112">Tabell 10.2 Personalens utbildning i förskolor med många barn med utländsk bakgrund (procent)</P>
<P class="p654 ft49">Andelar av heltidstjänster på förskolor med minst 50, 70 respektive 90 procent barn med utländsk bakgrund</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr7 td208"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p29 ft112">Alla</P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p655 ft24">Förskolor med</P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p655 ft24">Förskolor med</P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p655 ft24">Förskolor med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td211"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td212"><P class="p44 ft24">förskolor</P></TD>
<TD class="tr6 td213"><P class="p656 ft164">minst</P></TD>
<TD class="tr6 td213"><P class="p656 ft164">minst</P></TD>
<TD class="tr6 td213"><P class="p656 ft164">minst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td211"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td212"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p432 ft24">50 procent barn</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p44 ft24">70 procent barn</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p44 ft24">90 procent barn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td211"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td212"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p422 ft24">med utländsk</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p42 ft24">med utländsk</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p42 ft24">med utländsk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td214"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td215"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p423 ft112">bakgrund</P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p423 ft112">bakgrund</P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p423 ft112">bakgrund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td217"><P class="p420 ft3">Antal förskolor</P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p657 ft3">9 750</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p459 ft3">1 509</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p459 ft3">849</P></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p459 ft3">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td221"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td211"><P class="p420 ft49">Antal heltidstjänster</P></TD>
<TD class="tr16 td212"><P class="p657 ft49">101 243</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p459 ft3">18 114</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p459 ft3">10 364</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p459 ft3">2 619</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td211"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td212"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td220"><P class="p420 ft3">Andel med</P></TD>
<TD class="tr16 td221"><P class="p657 ft3">39,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p459 ft3">33,0 %</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p459 ft3">31,0 %</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p459 ft3">28,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td220"><P class="p420 ft49">förskollärarexamen</P></TD>
<TD class="tr6 td221"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td220"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td211"><P class="p420 ft3">Andel med</P></TD>
<TD class="tr10 td212"><P class="p657 ft3">1,5 %</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p459 ft3">2,0 %</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p459 ft3">2,0 %</P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p459 ft3">2,0 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td211"><P class="p420 ft3">lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr10 td212"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td211"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td212"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td220"><P class="p420 ft3">Andel med fritids-</P></TD>
<TD class="tr16 td221"><P class="p657 ft3">0,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p459 ft3">0,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p459 ft3">0,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p459 ft3">0,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td220"><P class="p420 ft3">pedagogexamen</P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td221"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td211"><P class="p420 ft108">Andel med gymnasial</P></TD>
<TD class="tr16 td212"><P class="p657 ft3">18,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p459 ft3">15,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p459 ft3">15,0 %</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p459 ft3">14,0 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td211"><P class="p420 ft49">utbildning för arbete</P></TD>
<TD class="tr6 td212"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td213"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td213"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td213"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td211"><P class="p420 ft3">med barn</P></TD>
<TD class="tr10 td212"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td213"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td211"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td212"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td220"><P class="p420 ft3">Andel med viss</P></TD>
<TD class="tr16 td221"><P class="p657 ft3">8,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p459 ft3">13,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p459 ft3">15,0 %</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p459 ft3">16,0 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td220"><P class="p420 ft108">pedagogisk utbildning</P></TD>
<TD class="tr10 td221"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td220"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td221"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
<TD class="tr24 td39"><P class="p26 ft136"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td211"><P class="p420 ft3">Andel med övrig</P></TD>
<TD class="tr16 td212"><P class="p657 ft3">31,0 %</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p459 ft3">35,5 %</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p459 ft3">37,0 %</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p459 ft3">38,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td211"><P class="p420 ft165">utbildning</P></TD>
<TD class="tr6 td212"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td213"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td213"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td213"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td222"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td223"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p26 ft128"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p658 ft49">Källa: Beställd statistik från SCB, avrundad. Med utländsk bakgrund menar vi att barnet är fött utrikes eller inrikes med två utrikes födda vårdnadshavare.</P>
<P class="p659 ft19">Meningsfullt men krävande att arbeta i förskolor med svåra förutsättningar</P>
<P class="p660 ft10">Förskollärare som utredningen har talat med menar att det känns meningsfullt att arbeta i en förskola i ett socioekonomiskt utsatt om- råde men att det kräver fler kollegor, högre lön och mer planerings- tid. Vidare är ett närvarande ledarskap från rektor avgörande för att arbetsmiljön ska vara hållbar i en förskola där många barn har stort behov av stöd. Det är en bild som delas av Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) som genom sitt nationella uppdrag har kontakter med ett stort antal huvudmän, förskolor och förskol- lärare. Deras erfarenhet är att det behövs mer stöd till personalen på förskolor med svåra förutsättningar för att de ska orka vara kvar i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="p212dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367212x1.jpg/" id="p212img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft12">verksamheten. Den utbildade personalen får ofta vara handledare till kollegor som saknar utbildning, vilket är mycket slitsamt och tar tid från uppdraget. På samma sätt får personal med svenska som moders- mål ofta agera språkstöd till kollegor med svagare kunskaper i svenska språket. Det finns sällan tid och resurser avsatta för handledning och det ingår inte i de ordinarie arbetsuppgifterna, vilket medför en orim- ligt hög arbetsbelastning.</P>
<P class="p110 ft10">Utredningens samlade bild utifrån de samtal vi har haft med kom- muner och andra aktörer i förskolan<SPAN class="ft102">57 </SPAN>är att det största hindret för att rekrytera utbildad personal till förskolor med svåra förutsättningar är att det vid dessa saknas annan utbildad personal. Förskollärare vill ha kollegor att planera och utveckla undervisningen tillsammans med, och ett nära samarbete med utbildade barnskötare som har god kun- skap om förskolans uppdrag. För att åstadkomma förändring behö- ver huvudmännen rekrytera hela arbetslag eller erbjuda förskollärare goda villkor för att därefter kunna rekrytera fler.</P>
<P class="p661 ft19"><SPAN class="ft19">10.6.2</SPAN><SPAN class="ft160">Bristande språkkunskaper hos förskolepersonalen är en utmaning</SPAN></P>
<P class="p98 ft12">Många av de kommuner och aktörer som utredningen har varit i kon- takt med<SPAN class="ft92">58 </SPAN>vittnar om att bristande språkkunskaper i svenska hos förskolepersonalen är ett stort problem i många förskolor. Det upp- ges vara svårt att rekrytera personal med goda kunskaper i svenska till förskolan, i synnerhet till de förskolor där det finns en stor andel flerspråkiga barn. En anledning till det är att utbildade förskollärare och barnskötare med goda kunskaper i svenska ofta söker sig till för- skolor i resursstarka områden. En annan anledning kan vara att för- skolepersonal ofta önskar arbeta i det område där de bor och att boendesegregationen gör att förskolorna i dessa områden får en hög andel flerspråkig personal.</P>
<P class="p110 ft13">Bristande kunskaper i svenska är vanligast förekommande hos den personal som saknar utbildning för arbete med barn, men det före- kommer även att barnskötare med slutförd barnskötarutbildning har för svaga kunskaper i svenska för att kunna utveckla barnens språk. Det tycks vara ett särskilt stort problem att barnskötare som har genomgått en barnskötarutbildning inom komvux saknar tillräckliga</P>
<P class="p662 ft62"><SPAN class="ft60">57</SPAN><SPAN class="ft61">Vi redovisar dessa i kapitel 2.</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft60">58</SPAN><SPAN class="ft63">Vi redovisar dessa i kapitel 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="p213dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367213x1.jpg/" id="p213img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">kunskaper i svenska, men också att de har otillräckliga kunskaper om förskolans uppdrag och frågor som demokrati och genus. Utredningen har även fått signaler om att det förekommer att förskollärare med förskollärarexamen har bristande kunskaper i svenska.</P>
<P class="p12 ft14">Samtidigt betonar många av de aktörer som utredningen har talat med att flerspråkigheten är en tillgång och att flerspråkig personal är värdefull som pedagogisk resurs och som brobyggare till familjer och barn. Det är dock viktigt att den flerspråkiga personalen har peda- gogisk utbildning och vid sidan om sitt modersmål också har ett ut- vecklat svenskt språk.</P>
<P class="p663 ft111"><SPAN class="ft35">10.7</SPAN><SPAN class="ft162">Exempel på insatser som kan stärka kvaliteten i förskolor med svåra förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p79 ft14">Alla barn i förskolan ska ha rätt till en likvärdig utbildning oavsett var i landet de bor eller i vilken förskola de går.<SPAN class="ft106">59 </SPAN>I skollagens inled- ande bestämmelser anges följande:</P>
<P class="p664 ft20">I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förut- sättningar att tillgodogöra sig utbildningen.<SPAN class="ft120">60</SPAN></P>
<P class="p108 ft14">För att åstadkomma detta ska kommuner fördela resurser till utbild- ningen inom skolväsendet, där förskolan ingår, efter barnens och ele- vernas olika förutsättningar och behov.<SPAN class="ft106">61</SPAN></P>
<P class="p12 ft12">Lagstiftningen är således tydlig med att resurser, oavsett om det avser ekonomiska eller personella resurser, ska fördelas med beaktande av barns och elevers behov. I detta avsnitt redogör vi för kommunala och statliga insatser som syftar till att stärka kvaliteten i förskolor och skolor med svåra förutsättningar, dvs. förskolor med en relativt stor andel barn med svag socioekonomisk bakgrund eller en stor andel barn med utländsk bakgrund.</P>
<P class="p665 ft62"><SPAN class="ft60">59</SPAN><SPAN class="ft61">1 kap. 9 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">60</SPAN><SPAN class="ft61">1 kap. 4 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">61</SPAN><SPAN class="ft63">2 kap. 8 b § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="p214dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367214x1.jpg/" id="p214img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft19"><SPAN class="ft19">10.7.1</SPAN><SPAN class="ft160">En kompensatorisk resursfördelning</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">Det är huvudmännen som är arbetsgivare för personalen i förskolan och som har det främsta ansvaret för att rekrytera förskollärare och barnskötare till förskolor, men det kan vara svårare att rekrytera i om- råden med socioekonomiska utmaningar. Många kommuner saknar strategier för en kompensatorisk resursfördelning och de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig mycket åt.</P>
<P class="p65 ft10">Förskolan finansieras huvudsakligen via kommunernas budget. Kommunerna bestämmer alltså själva hur mycket resurser som ska läggas på förskolan i relation till andra utgiftsområden, liksom hur skolans resurser ska fördelas mellan olika skolformer. Det innebär att de enskilda förskolornas förutsättningar kan skilja sig avsevärt åt beroende på kommunens ekonomiska situation och prioriteringar.</P>
<P class="p320 ft13">Ett sätt att illustrera detta är att titta på vilka kostnader kommu- nerna har för varje förskolebarn. År 2018 var den genomsnittliga kost- naden per inskrivet barn i förskolan drygt 150 000 kronor, men kost- naderna mellan olika kommuner varierade mellan 124 000 kronor och 204 000 kronor.<SPAN class="ft90">62 </SPAN>Denna variation kan endast till viss del förklaras av strukturella faktorer, t.ex. andelen i befolkningen med kort utbild- ningsbakgrund, hur tät respektive glest befolkad kommunen är eller andelen barn i förskolan med annat modersmål än svenska. Det fram- går av analysen i Skolverkets rapport <SPAN class="ft43">Resursfördelning utifrån förut- sättningar och behov.</SPAN><SPAN class="ft90">63 </SPAN>Inte heller tycks faktorer som föräldrars utbild- ningsnivå och andelen barn födda utomlands kunna förklara skillna- derna, vilket indikerar att de inte är en effekt av en kompensatorisk resurstilldelning.</P>
<P class="p666 ft14">Skolverkets bedömning är att de resurser som avsätts till förskolan inte främst grundas på en bedömning av förskolans förutsättningar utan snarare kan förklaras av kommunernas prioriteringar och ambi- tionsnivå eller tidigare budgethistorik.</P>
<P class="p320 ft10">Kommunerna ansvarar även för hur resurserna fördelas mellan för- skolor inom kommunen. I skollagen anges att kommuner ska fördela resurser till förskolan efter barnens olika förutsättningar och be- hov.<SPAN class="ft102">64 </SPAN>I förskolans läroplan förtydligas det att förskolans verksamhet inte ska utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser</P>
<P class="p486 ft62"><SPAN class="ft60">62</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">63</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverket (2009b).</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">64</SPAN><SPAN class="ft63">2 kap. 8 b § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="p215dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367215x1.jpg/" id="p215img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">inte ska fördelas lika. Trots det är det mindre än hälften av kommu- nerna som har en socioekonomisk resursfördelning till förskolan.<SPAN class="ft102">65 </SPAN>Det är överlag vanligare att kommuner har en socioekonomisk för- delningsmodell till grundskolor än till förskolor. Det kan, enligt Skol- inspektionen, förklaras av att det anses lättare att följa upp resultat och resursfördelningens effekter i grundskolan.</P>
<P class="p12 ft10">I jämförelse med grundskolan omfördelas även en lägre andel av resurserna till förskolan – i de flesta kommuner mindre än 5 procent. Det är vanligare med socioekonomiska fördelningsmodeller i större städer och i kommuner där utlandsfödda och svenskfödda i högre utsträckning bor i olika bostadsområden.<SPAN class="ft102">66</SPAN></P>
<P class="p12 ft12">Vi har tidigare konstaterat att förskollärare vill ha fler kollegor, mer planeringstid eller högre lön för att söka sig till en förskola med svåra förutsättningar, eftersom det kräver en större arbetsinsats. Dessa förskolor behöver alltså en ekonomisk fördel i relation till andra för- skolor för att kunna rekrytera utbildade förskollärare och öka per- sonaltätheten. Utredningen bedömer att fler kommuner bör analy- sera sitt behov av en kompensatorisk resursfördelningsmodell som kan utjämna skillnader i förskolors möjligheter att rekrytera behörig personal. Statsbidrag som riktas till förskolan bör också viktas socio- ekonomiskt.</P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">10.7.2</SPAN><SPAN class="ft160">Statliga insatser</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Även om huvudmännen har det yttersta ansvaret för att rekrytera för- skollärare och barnskötare till de förskolor där de bäst behövs kan stat- liga satsningar ha betydelse för huvudmännens förutsättningar. Reger- ingen har tagit initiativ till flera insatser som kan bidra till att stärka likvärdigheten mellan förskolor och skolor och därigenom motivera lärare och förskollärare att söka sig till, eller stanna kvar på, förskolor och skolor med svåra förutsättningar. Det gäller t.ex. regeringsupp- dragen <SPAN class="ft17">Samverkan för bästa skola</SPAN><SPAN class="ft102">67</SPAN>och <SPAN class="ft17">Insatser för att stärka utbild- ningens kvalitet för nyanlända elever</SPAN><SPAN class="ft102">68 </SPAN>som syftar till att förbättra elever- nas resultat och öka likvärdigheten inom och mellan förskolor och skolor i Sverige. Det gäller även de olika statsbidrag som har inrättats</P>
<P class="p667 ft62"><SPAN class="ft60">65</SPAN><SPAN class="ft61">Skolinspektionen (2016) och Sveriges Kommuner och Regioner (2018b).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">66</SPAN><SPAN class="ft61">Skolinspektionen (2016).</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">67</SPAN><SPAN class="ft105">Utbildningsdepartementet (2015b).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">68</SPAN><SPAN class="ft63">Utbildningsdepartementet (2015c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="p216dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367216x1.jpg/" id="p216img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft10">för karriärsteg för lärare (vi återkommer till dessa i avsnitt 10.7.3). Statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i för- skoleklass och grundskola som fördelas till huvudmännen med hän- syn till elevernas socioekonomiska bakgrund är ett annat exempel på hur staten kan styra resurser till skolor med svåra förutsättningar.<SPAN class="ft102">69 </SPAN>Av dessa insatser är det emellertid endast <SPAN class="ft17">Samverkan för bästa skola </SPAN>som omfattar förskolan; de övriga omfattar enbart grundskolan.</P>
<P class="p110 ft10">Sedan 2019 kan kommuner söka statsbidrag för insatser som syf- tar till att stärka språkutvecklingen i förskolan.<SPAN class="ft102">70 </SPAN>Statsbidraget får an- vändas till insatser för att öka deltagandet i förskolan, särskilt för barn som har ett annat dagligt umgängesspråk i hemmet än svenska, sär- skilda språkutvecklande insatser samt kompetensutveckling av för- skolepersonal i språkutvecklande arbetssätt i svenska. Det finns ännu ingen utvärdering av hur medlen i statsbidraget har använts.</P>
<P class="p63 ft19">Samverkan för bästa förskola</P>
<P class="p98 ft10">Inom uppdraget <SPAN class="ft17">Samverkan för bästa skola </SPAN>riktar Skolverket insatser till förskolor och skolor som har låga kunskapsresultat och särskilt svåra förutsättningar. Insatserna bygger på beprövad erfarenhet och sker i samverkan med forskare från olika lärosäten. Skolverket er- bjuder under tre år förskolan, skolan eller huvudmannen stöd i arbe- tet med skolutveckling. Urvalet av förskolor och skolor (med både offentlig respektive enskild huvudman) gör Skolverket utifrån under- lag från Skolinspektionen och statistik över personalens utbildnings- nivå och barnens familjebakgrund. Fram till och med februari 2019 hade Skolverket samverkat med 92 huvudmän, 252 skolenheter och 56 förskoleenheter inom <SPAN class="ft17">Samverkan för bästa skola</SPAN>.<SPAN class="ft102">71</SPAN></P>
<P class="p320 ft12">Skolverket bedömer att dessa insatser har haft positiva effekter och kan skapa incitament för förskollärare och barnskötare att söka sig till, eller stanna kvar längre, på förskolor med svåra förutsättningar. <SPAN class="ft64">Samverkan för bästa skola </SPAN>har bl.a. medfört att det systematiska kvali- tetsarbetet och det pedagogiska ledarskapet har stärkts hos huvudmän- nen och att det kollegiala lärandet i syfte att utveckla undervisning- ens kvalitet har stärkts.<SPAN class="ft92">72</SPAN></P>
<P class="p330 ft62"><SPAN class="ft60">69</SPAN><SPAN class="ft61">Förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">70</SPAN><SPAN class="ft61">Förordningen (2019:558) om statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan.</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">71</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2019a).</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">72</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2018c) och Skolverket (2019a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="p217dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367217x1.jpg/" id="p217img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft19"><SPAN class="ft19">10.7.3</SPAN><SPAN class="ft160">Karriärsteg för lärare</SPAN></P>
<P class="p81 ft13">Ett statsbidrag för inrättande av karriärsteg för lärare infördes 2013 för lärare i samtliga skolformer förutom förskolan. Syftet med stats- bidraget var bl.a. att genom höjda löner premiera de bästa lärarna så att fler skickliga lärare skulle stanna kvar i yrket.<SPAN class="ft90">73 </SPAN>Statsbidraget om- fattar de två karriärstegen förstelärare och lektor. För att utses till för- stelärare krävs att läraren är legitimerad, kan redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning, har visat god förmåga att för- bättra elevernas studieresultat och ett starkt intresse för att utveckla undervisningen samt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalifi- cerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. För att utses till lektor krävs att läraren, förutom att vara legitimerad, även har avlagt en examen på forskarnivå samt under minst fyra års tjänstgöring som lärare inom skolväsendet visat pedagogisk skick- lighet.<SPAN class="ft90">74</SPAN></P>
<P class="p668 ft14">Det är huvudmännen som avgör vilka lärare som uppfyller kvali- fikationerna och som får ta del av löneökningar om minst 5 000 kro- nor i månaden för förstelärare och minst 10 000 kronor i månaden för lektorer. Läsåret 2018/19 fanns det 13 700 tjänstgörande förste- lärare och 230 lektorer i skolväsendet.<SPAN class="ft106">75</SPAN></P>
<P class="p12 ft12">År 2014 beslutade regeringen att införa ett extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg i utanförskapsområden.<SPAN class="ft92">76 </SPAN>Bi- draget syftade till att stärka utvecklingen i skolor som ligger i särskilt utpekade områden, vilka anges i en bilaga till förordningen.</P>
<P class="p12 ft10">Ett tredje statsbidrag inrättades 2016 för att ge skolor med särskilt svåra förutsättningar möjlighet att anställa eller täcka lönekostnader för särskilt yrkesskickliga skolledare eller förstelärare och lektorer.<SPAN class="ft102">77 </SPAN>Det är skolhuvudmän som genomför insatser i enlighet med särskilda överenskommelser inom ramen för <SPAN class="ft17">Samverkan för bästa skola </SPAN>eller <SPAN class="ft17">Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever </SPAN>som får ta del av statsbidraget.</P>
<P class="p265 ft62"><SPAN class="ft60">73</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2011/12:1, utgiftsområde 16, avsnitt 3.2.2.</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">74</SPAN><SPAN class="ft61">Förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
<P class="p0 ft104"><SPAN class="ft60">75</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p326 ft104"><SPAN class="ft60">76</SPAN><SPAN class="ft105">Förordningen (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden.</SPAN></P>
<P class="p326 ft49"><SPAN class="ft60">77</SPAN><SPAN class="ft63">Förordningen (2016:329) om statsbidrag till skolhuvudmän för insatser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="p218dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367218x1.jpg/" id="p218img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft10">Karriärstegsreformen har varit föremål för forskning och det har gjorts flera granskningar av hur den har genomförts och fungerar.<SPAN class="ft102">78 </SPAN>Sammantaget visar granskningarna att karriärstegsreformen har upp- nått sitt syfte såtillvida att den har bidragit till ökad lönespridning och till viss del även till ökade möjligheter för lärarna att utvecklas inom yrket. En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbild- ningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att skolor med förstelärare har lägre personalomsättning, även bland de lärare som inte har be- fordrats, och att skolorna får fler erfarna och behöriga lärare jämfört med skolor som inte har infört förstelärartjänster. IFAU bedömer därför att karriärstegsreformen har bidragit till att göra arbetet som lärare mer attraktivt och till att förbättra kvaliteten i skolan.<SPAN class="ft102">79</SPAN></P>
<P class="p669 ft19">Den inledande karriärstegsreformen nådde i lägre grad skolor med svåra förutsättningar</P>
<P class="p90 ft14">Statskontorets uppföljning av karriärstegsreformen visar att relativt få huvudmän har prioriterat skolor med svaga skolresultat vid fördel- ningen av karriärtjänster.<SPAN class="ft106">80 </SPAN>Den viktigaste principen vid fördelning av tjänsterna har varit att de skickligaste lärarna ska premieras oavsett var de finns i verksamheten. Statskontoret bedömer att det därmed finns en risk att fördelningen av karriärtjänster har förstärkt de skill- nader som redan finns mellan skolor, eftersom de skickligaste lärarna ofta tenderar att söka sig till skolor med studiemotiverade elever och goda resultat.</P>
<P class="p65 ft14">När det gäller statsbidraget för karriärsteg i utanförskapsområden menar Statskontoret att det är tveksamt om det har bidragit till att uppnå syftet att stärka skolor med svåra förutsättningar. Statskon- toret bedömer att de faktorer som styr urvalet av skolor inte har varit tillräckligt träffsäkra. Exempelvis har skolor som ligger utanför de utpekade områdena inte kunnat ta del av satsningen även om de har haft mycket stora behov.</P>
<P class="p670 ft62"><SPAN class="ft60">78</SPAN><SPAN class="ft61">Riksrevisionen (2017), Statskontoret (2015), Statskontoret (2016) och Statskontoret (2017).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">79</SPAN><SPAN class="ft61">Grönqvist m.fl. (2020).</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft60">80</SPAN><SPAN class="ft63">Statskontoret (2015), Statskontoret (2016) och Statskontoret (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="p219dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367219x1.jpg/" id="p219img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Karriärstegsreformen omfattar inte förskolan</P>
<P class="p101 ft10">Karriärstegsreformen omfattar lärare i samtliga skolformer utom för- skolan. Det har kritiserats av flera aktörer, däribland Diskriminer- ingsombudsmannen, SKR och Lärarförbundet.<SPAN class="ft102">81 </SPAN>Att förskollärare lämnas utan lönesatsningar riskerar att leda till att förskolan framstår som en mindre attraktiv skolform ur karriärsynpunkt.</P>
<P class="p202 ft10">Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofes- sioner hade till uppdrag att föreslå förändringar av gällande regelverk för karriärvägsreformen.<SPAN class="ft102">82 </SPAN>I sitt slutbetänkande föreslår utredningen att statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare på sikt även bör omfatta förskollärare och kunna lämnas till den som är huvudman för förskolan. Förslaget motiveras enligt följande:</P>
<P class="p671 ft3">Förskolan har ett viktigt uppdrag: den ska lägga grunden för det lärande som fortsätter resten av livet och den ska stimulera barns utveckling och lärande. För att förskolan ska fylla detta viktiga uppdrag är det viktigt att kunna stärka lärarprofessionen även där så att skickliga förskollärare utvecklas och uppmuntras till karriär utan att lämna undervisningen, på samma sätt som gäller för lärare i övriga skolväsendet. För att undervisa i förskolan krävs legitimation och behörighet. Förskollärare har ett yrkes- ansvar och är professionsbärare i samma utsträckning som andra lärare inom skolväsendet. Utredningen har därför gjort bedömningen att även förskollärarna ska ingå i professionsprogrammet och ges möjlighet till kompetenserkännande. Utredningen anser att även de förskollärare som verkar i förskolan på sikt bör kunna omfattas av satsningen statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
<P class="p81 ft10">Det har genomförts ett flertal lokala initiativ om att inrätta förste förskollärartjänster för att utveckla fler karriärvägar för förskollärare. Dessa initiativ är dock inte finansierade av statsbidrag. Exempelvis har Malmö stad anställt 120 förste förskollärare med uppdraget att stärka och samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet på försko- lorna. Förste förskollärarna ska tillbringa 60 procent av sin tid i barn- grupp, och rektor beslutar hur tiden fördelas mellan enheterna för att åstadkomma likvärdighet i det pedagogiska arbetet. Linköpings kommun som har inrättat 50 förste förskollärartjänster som bl.a. har till uppgift att handleda och stödja kollegor för att utveckla en hög och likvärdig kvalitet i verksamheten samt leda processer som utveck- lar det kollegiala lärandet.</P>
<P class="p487 ft62"><SPAN class="ft60">81</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2012/13:136.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">82</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2018:17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="p220dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367220x1.jpg/" id="p220img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">Ett nytt samlat statsbidrag för karriärsteg för lärare har införts</P>
<P class="p90 ft10">För att förenkla systemet med karriärtjänster har regeringen beslutat om ett nytt samlat statsbidrag för karriärsteg för lärare som börjar gälla från och med höstterminen 2020.<SPAN class="ft102">83 </SPAN>Syftet med reformen är bl.a. att statsbidraget i större utsträckning ska komma skolor och huvud- män med stora behov till del.<SPAN class="ft102">84 </SPAN>I likhet med tidigare statsbidrag för karriärsteg för lärare ges skolhuvudmän möjlighet att utse särskilt yrkesskickliga lärare till förstelärare och lektorer med en löneökning på 5 000 respektive 10 000 kronor i månaden. En förändring jämfört med tidigare statsbidrag är att medel inte längre riktas till skolor som ligger i utanförskapsområden. I stället viktas en del av statsbidraget socioekonomiskt för att nå skolor som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av elevernas socioekonomiska bakgrund, oavsett var skolorna ligger. På dessa skolor kommer förstelärare och lektorer att kunna få en löneökning med 10 000 respektive 15 000 kronor i måna- den. Det nya bidraget uppgår till 1 852 miljoner kronor per år, varav 410 miljoner kronor beräknas gå till skolor med särskilt svåra förut- sättningar. Inte heller detta statsbidrag omfattar förskolan.</P>
<P class="p103 ft35"><SPAN class="ft35">10.8</SPAN><SPAN class="ft158">Utredningens förslag och bedömningar</SPAN></P>
<P class="p109 ft14">I det här avsnittet presenterar vi våra förslag och bedömningar när det gäller att öka tillgången på utbildade förskollärare och barnskö- tare där det bäst behövs.</P>
<P class="p672 ft19"><SPAN class="ft19">10.8.1</SPAN><SPAN class="ft160">Förskolan behöver organiseras så att yrkesgruppernas kompetens tas tillvara</SPAN></P>
<P class="p673 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning: </SPAN>Det är av stor betydelse att arbetet vid förskolan organiseras så att de olika yrkesgruppernas kompe- tenser tas till vara.</P>
<P class="p588 ft13">Som vi har redogjort för i avsnitt 10.3 är kompetensförsörjningen en stor utmaning för förskolan. Tillgången på förskollärare och barn- skötare är ojämnt fördelad över landet, och på vissa platser är bristen</P>
<P class="p343 ft62"><SPAN class="ft60">83</SPAN><SPAN class="ft61">Förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft60">84</SPAN><SPAN class="ft63">Regeringen (2019).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p674 ft14">på utbildad personal så omfattande att förskolor kan få svårt att genomföra läroplanens uppdrag. Om kvaliteten i förskolan ska kunna bibehållas, eller öka, behöver den kompetens som finns värdesättas och användas effektivt i verksamheten.</P>
<P class="p312 ft10">Enligt vad utredningen har erfarit är det inte ovanligt att förskolor organiserar sin verksamhet så att alla i personalgruppen gör ungefär samma arbetsuppgifter, oavsett personalens utbildningsnivå. Det kan innebära att förskollärare, som enligt läroplanen ska vara ansvariga för att planera och bedriva undervisningen i förskolan, ägnar arbets- tid åt praktiska göromål som t.ex. administration, städning och vakt- mästeri. Det är enligt utredningens mening inte ett effektivt sätt att använda den kompetens som finns i förskolan. Mot bakgrund av den brist på förskollärare som finns i många kommuner är det angeläget att huvudmännen utvecklar en arbetsorganisation som tar tillvara på den kompetens som finns och säkrar att den kommer barnen till del.</P>
<P class="p312 ft10">Även barnskötare med barnskötarutbildning är en viktig resurs i förskolan. Barnskötares ansvar är enligt förskolans läroplan att med- verka till att främja barns utveckling och lärande i undervisningen lik- väl som i utbildningen som helhet. I förskolan ska barnskötare bidra till att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet samt att utbild- ningen är trygg, lärorik och rolig för alla barn. Att barnen trivs och är trygga i förskolan är grundläggande för en verksamhet av hög kvalitet.</P>
<P class="p675 ft98"><SPAN class="ft11">I</SPAN><SPAN class="ft166">dag finns det tendenser till att barnskötaryrket ses som ett enkelt jobb där personer som står långt från arbetsmarknaden kan få arbete utan utbildning eller särskilda kunskaper. Det är enligt utredningens mening en oroande utveckling och vi återkommer i detta kapitel med förslag på hur barnskötarnas utbildning och status kan stärkas.</SPAN></P>
<P class="p676 ft10">Flera kommuner som utredningen har talat med har beskrivit att de har stora svårigheter att rekrytera förskollärare och utbildade barn- skötare. De har därför sett ett behov av att utveckla nya yrkeskate- gorier med lägre krav på utbildning som kan avlasta förskollärare och barnskötare med t.ex. administrativa arbetsuppgifter, städning, köks- uppgifter och vaktmästeri. En sådan utveckling kan enligt utred- ningen vara problematisk om den innebär att ambitionerna sänks när det gäller att öka andelen utbildad personal i förskolan. Samtidigt kan en tydligare ansvarsfördelning mellan olika yrkeskategorier bidra till att förskollärare och barnskötare får mer tid att bedriva och med- verka i undervisningen, så att barnen får ta del av en utbildning av hög kvalitet. För de som arbetar i förskolan utan relevant utbildning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="p222dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367222x1.jpg/" id="p222img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">bör möjligheten till fortbildning som leder fram till en barnskötar- utbildning vara goda.</P>
<P class="p350 ft12">Utredningen vill framhålla vikten av en organisation som stärker förskollärare och barnskötare i deras yrkesroller och ger barnen en så lärorik och trygg verksamhet som möjligt. En tydligare ansvars- fördelning mellan förskollärare, barnskötare och övrig personal i för- skolan skulle sannolikt bidra till att förskollärar- respektive barn- skötaryrket upplevs som mer utvecklande och attraktivt, vilket är gynnsamt för rekryteringen på längre sikt.</P>
<P class="p65 ft13">Avslutningsvis är det viktigt att betona att det är huvudmännen som har ansvar för att förskolans utbildning håller en hög kvalitet och erbjuder en trygg omsorg för barnen. För att uppnå detta är det av stor vikt att huvudmännen kontinuerligt ser över vilka kompe- tens- och utbildningskrav som ställs vid rekrytering av personal till förskolan. En stor andel outbildad personal kan innebära att kraven ökar på befintlig personal att handleda och lära upp nya kollegor som saknar relevanta kunskaper. Även om bristen på utbildad personal är en stor utmaning, menar utredningen att arbetsgivarna kan bidra till att vända utvecklingen genom att synliggöra och uppmärksamma förskolans yrkesgrupper.</P>
<P class="p677 ft19"><SPAN class="ft19">10.8.2</SPAN><SPAN class="ft160">Det behövs fler förskollärare där behoven är störst</SPAN></P>
<P class="p581 ft13"><SPAN class="ft67">Utredningens bedömning: </SPAN>Andelen förskollärare i personalen måste öka vid förskoleenheter som har särskilt svåra förutsätt- ningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund. Detta bör ske genom att karriärstegsreformen utvidgas så att den även omfattar förskollärare vid berörda förskoleenheter.</P>
<P class="p678 ft12">Som utredningen har konstaterat (se avsnitt 10.3.1) finns det i dags- läget en stor brist på förskollärare. Det har också kommit fram att denna brist i många fall kan vara särskilt stor när det gäller förskolor som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund. Det handlar t.ex. om förskolor i områden med socioekonomiska utmaningar där barn lever under svåra ekono- miska eller sociala förhållanden. Det kan också handla om förskolor som har många nyanlända barn respektive många barn som har ett annat modersmål än svenska.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="p223dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367223x1.jpg/" id="p223img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft14">Detta är enligt utredningens mening ett stort problem, eftersom barn vid dessa förskolor ofta har ett särskilt stort behov av undervis- ning som utförs av kompetenta förskollärare, med särskilt fokus på språkutveckling i svenska. Vi bedömer därför att det är angeläget att åtgärder vidtas för att dels ge huvudmän, såväl enskilda som offent- liga, incitament att öka andelen behöriga förskollärare vid sådana förskolor, dels uppmuntra fler behöriga förskollärare att söka anställ- ning vid enheterna.</P>
<P class="p12 ft10">Som vi redogjort för i avsnitt 10.7.3 har det tidigare införts karriär- tjänster för lärare, vilket innebär att särskilt yrkesskickliga lärare kan få anställning som förstelärare eller lektor, och i samband med det också få ett lönepåslag. Denna reform har, trots vissa inledande svårig- heter, medfört att läraryrkets attraktivitet har ökat och att kvaliteten i undervisningen har förbättrats.<SPAN class="ft102">85 </SPAN>Det finns goda grunder för att ett motsvarande införande av karriärtjänster i förskolan skulle ha en positiv inverkan även på förskolläraryrkets attraktivitet och kvalite- ten i förskolan. Det är därför utredningens uppfattning att karriär- reformen bör utvidgas så att den även omfattar förskollärare.</P>
<P class="p15 ft10">En så omfattande reform får dock anses ligga utanför utredningens uppdrag. Utredningen anser däremot att ett första steg mot införande av karriärtjänster för förskollärare bör tas i förskolor där behoven av förstärkning när det gäller personalens kompetens är särskilt bety- delsefull, dvs. vid förskolor som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund. Det handlar t.ex. om förskolor där en stor andel av barnen är nyanlända barn enligt vårt förslag till definition i avsnitt 8.3 eller där en stor andel barn har ett annat modersmål än svenska.</P>
<P class="p679 ft49"><SPAN class="ft60">85</SPAN><SPAN class="ft63">Grönqvist m.fl. (2020).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="p224dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367224x1.jpg/" id="p224img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p680 ft19"><SPAN class="ft19">10.8.3</SPAN><SPAN class="ft160">Det ska införas karriärsteg för förskollärare vid vissa förskolor</SPAN></P>
<P class="p555 ft10"><SPAN class="ft119">Utredningens förslag: </SPAN>Det ska införas en bestämmelse i skollagen (2010:800) om att skolhuvudmän för förskoleenheter som har sär- skilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekono- miska bakgrund ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga förskollärare. Det ska även införas en upplysnings- bestämmelse om att regeringen meddelar föreskrifter om stats- bidrag som riktar sig till huvudmän för sådana förskoleenheter i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärsteget förste förskollär- are. Förslaget innebär att ändringar ska göras i 2 kap. 22 § skollagen.</P>
<P class="p517 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens bedömning: </SPAN>Statsbidraget bör administreras av Statens skolverk och bör sedan via kommunerna fördelas till huvud- män för förskoleenheter som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund. Skolverket bör årligen fastställa vilka kommuner som bör komma i fråga för stats- bidraget.</P>
<P class="p681 ft14">Statsbidraget bör endast kunna användas för att anställa för- skollärare som uppfyller vissa i en statsbidragsförordning särskilt angivna kvalifikationer som förste förskollärare.</P>
<P class="p606 ft38">Statsbidrag bör utgå med 170 000 kronor per år inklusive soci- ala avgifter för en förste förskollärare som arbetar heltid, vilket bör motsvara en löneökning på 10 000 kronor per månad.</P>
<P class="p682 ft19">Huvudmännen ska sträva efter att inrätta karriärsteg</P>
<P class="p97 ft10">Utredningen anser att karriärsteg för förskollärare inom förskolan, på samma sätt som tidigare skett när det gäller karriärsteg för lärare, bör ha sin grund i ett s.k. målsättningsstadgande i skollagen. Det ska därför anges i 2 kap. 22 § skollagen att huvudmän för förskoleenheter som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socio- ekonomiska bakgrund ska sträva efter att inrätta karriärsteg för sär- skilt yrkesskickliga lärare. Detta ska kompletteras med en upplysnings- bestämmelse där det framgår att regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag som riktar sig till huvudmän för sådana förskolor i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärsteget första förskollärare. Det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="p225dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367225x1.jpg/" id="p225img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft13">bör betonas att även om målsättningsstadgandet gäller vissa förskole- enheter, så är det inget som hindrar att karriärsteg införs även vid andra förskoleenheter än de som statsbidraget riktas till. Inget hind- rar heller att en huvudman för en förskoleenhet som avses inrättar fler förste förskollärartjänster än vad man får statsbidrag för.</P>
<P class="p683 ft119">Statsbidrag för karriärsteg bör riktas till förskoleenheter med särskilt svåra förutsättningar, oberoende av huvudmannaskap</P>
<P class="p539 ft10">Möjligheten att inrätta karriärsteget förste förskollärare bör i nuläget begränsas till förskolor där behoven av kompetenta förskollärare är störst. Vårt syfte med reformen är att det ska finnas fler skickliga och erfarna förskollärare vid förskoleenheter där det finns särskilt stora behov av undervisning t.ex. när det gäller språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p399 ft10">Tidigare reformer när det gäller lärare har riktat in sig på skolor i s.k. utanförskapsområden<SPAN class="ft102">86 </SPAN>eller skolenheter av en viss storlek som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av elevernas socio- ekonomiska bakgrund.<SPAN class="ft102">87 </SPAN>Det statsbidrag vi föreslår ska i första hand fördelas utifrån var det finns barn med särskilt stora behov att möta de mest skickliga förskollärarna. Det är t.ex. barn som lever under ut- satta ekonomiska eller sociala förhållanden, nyanlända barn eller barn med annat modersmål än svenska. Bidraget ska alltså baseras på vilka barn som är inskrivna vid förskoleenheten, och inte på i vilket om- råde den ligger. För att åstadkomma detta bör statsbidraget, precis som när det gäller statsbidrag för förstelärare i bl.a. grundskolan, riktas till förskoleenheter som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund.</P>
<P class="p684 ft19">Skolverket bör fastställa vilka kommuner som kan komma i fråga för statsbidrag</P>
<P class="p539 ft10">När det gäller statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare är det Skolverket som fastställer bidragsramar för huvud- männen. Skolverket fastställer också vilka skolenheter som har sär- skilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska</P>
<P class="p685 ft108"><SPAN class="ft60">86</SPAN><SPAN class="ft123">Jfr den numera upphävda förordningen (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden.</SPAN></P>
<P class="p686 ft49"><SPAN class="ft60">87</SPAN><SPAN class="ft63">Se 17 § förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="p226dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367226x1.jpg/" id="p226img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft10">bakgrund och därmed har rätt till det högre statsbidraget för förste- lärare, vilket motsvarar en löneökning på 10 000 kronor per månad.</P>
<P class="p404 ft10">Det hade varit önskvärt om Skolverket på samma sätt kunnat fastställa en bidragsram när det gäller statsbidraget för förste förskol- lärare, där det direkt i bidragsramen framgår vilka förskoleenheter som ska få ta del av statsbidraget och med vilka belopp. I detta syfte har utredningen utarbetat ett förslag till förordning om ändring i förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som in- rättar karriärsteg för lärare. Förslaget innebär att reformen med förste förskollärare genomförs på ett sätt som i tillämpliga delar överens- stämmer med den reglering som i dag gäller för förstelärare och lekto- rer. Det innebär t.ex. att Skolverket i bidragsram ska fastställa vilka huvudmän som ska ha rätt till statsbidrag och med vilka belopp stats- bidrag ska utgå. Förordningsförslaget finns i bilaga 3.</P>
<P class="p295 ft10">Utredningen får emellertid konstatera att en sådan lösning för närvarande inte är möjlig. Det beror på att Skolverket, som är statistik- ansvarig myndighet för skolväsendet, från den 1 september 2020 inte längre publicerar ny statistik på skolenhetsnivå utan endast på riks- nivå. Denna förändring har genomförts som en konsekvens av att Statistiska centralbyrån (SCB) beslutat om en reviderad sekretess- policy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess.<SPAN class="ft102">88 </SPAN>Skolverket har därmed inte längre möjlighet att fastställa bidragsram utifrån statistik om förskoleenheter.</P>
<P class="p298 ft10">Mot denna bakgrund har utredningen funnit att statsbidraget i stället bör fördelas av Skolverket på kommunnivå, på det sätt att de kommuner som uppfyller vissa kriterier ska tilldelas en bidragsram motsvarande ett visst antal förste förskollärartjänster. Kommunerna ska därefter i ett nästa steg fördela statsbidraget vidare till den eller de förskoleenheter inom kommunen som har särskilt svåra förutsätt- ningar med hänsyn till barnens socioekonomiska bakgrund. Vidare- fördelningen bör ske till förskoleenheter oberoende av huvudmanna- skap, dvs. kommunen kan fördela medlen till såväl offentligt som enskilt bedrivna verksamheter. Det bör ankomma på Skolverket att genom uppföljning och utvärdering kontrollera att kommunerna har</P>
<P class="p687 ft168"><SPAN class="ft60">88</SPAN><SPAN class="ft167">Den förändrade sekretesspolicyn hos Statistiska centralbyrån beslutades under 2019 (Sekre- tesspolicy </SPAN><NOBR>2019-09-11,</NOBR> dnr 2019/3244). Frågan om vissa uppgifter om enskilda huvudmän om- fattas av sekretess har också prövats i ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg den 16 december 2019, mål nr <NOBR>6267-19.</NOBR> Högsta förvaltningsdomstolen beslutade den 18 mars 2020, mål nr <NOBR>6970-19</NOBR> att inte meddela prövningstillstånd i målet och kammarrättens dom har därmed vunnit laga kraft.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft11">fördelat medlen vidare på ett sätt som är förenligt med syftet med stats- bidraget.</P>
<P class="p233 ft14">När det gäller hur fördelningen av medel ska ske anser utredningen att Skolverket ska fastställa en ny bidragsram för varje bidragsår. Bidragsramen för en kommun bör fastställas baserat på en samman- vägning av tre faktorer, nämligen</P>
<P class="p688 ft14"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft122">hur stor andel av det totala antalet barn i åldrarna </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år i Sverige som är folkbokförda i kommunen,</P>
<P class="p689 ft13"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft169">hur stor andel av det totala antalet barn i åldrarna </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år i Sverige som har särskilt svåra förutsättningar med hänsyn tagen till deras socioekonomiska bakgrund som är folkbokförda i kommunen,</P>
<P class="p690 ft13"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft169">hur stor andel av det totala antalet nyanlända barn i åldrarna </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år i Sverige som är folkbokförda i kommunen (med nyanlända avses barn som omfattas av den definition vi föreslagit i avsnitt 8.3).</P>
<P class="p691 ft14">För att tillfälliga förändringar i kommunens befolkning inte ska ge omedelbar effekt vid fastställandet av kommunens bidragsram bör an- talet barn enligt <NOBR>1–3</NOBR> fastställas som ett medeltal av antalet barn under de tre åren som närmast föregått bidragsåret. Det innebär t.ex. att bidragsramen för bidragsåret 2022 ska fastställas utifrån medeltalet av antalet barn i respektive kategori i kommunen under åren 2019, 2020 och 2021.</P>
<P class="p381 ft14">Statsbidraget för en tjänst som förste förskollärare bör vara 170 000 kronor per år för en förskollärare som arbetar heltid, vilket innebär att lönetillägget för den som anställs som förste förskollärare bör vara 10 000 kronor per månad. Statsbidrag ska därför lämnas med lägst 170 000 kronor per kommun, eller med större belopp som är jämt delbart med 170 000 kronor.</P>
<P class="p312 ft12">Eftersom statsbidrag ska lämnas till de kommuner som har störst behov av det kan det innebära att vissa kommuner vid Skolverkets fast- ställande av bidragsram inte kommer att tilldelas något statsbidrag alls. Eftersom en ny bidragsram ska fastställas för varje år kan det vidare innebära att en kommun som fått statsbidrag ett år på grund av ändrad befolkningssammansättning inte kommer att få statsbidrag året därefter.</P>
<P class="p399 ft10">Utredningen har utarbetat ett förslag till hur en sådan statsbidrags- förordning skulle kunna utformas. Förordningsförslaget finns i bilaga 4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="p228dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367228x1.jpg/" id="p228img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft19"><SPAN class="ft19">10.8.4</SPAN><SPAN class="ft160">En förste förskollärare bör uppfylla vissa kvalifikationer</SPAN></P>
<P class="p571 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning: </SPAN>För att en förskollärare ska kunna anställas som förste förskollärare bör följande kriterier vara upp- fyllda. Förskolläraren bör</P>
<P class="p692 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">ha en legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) eller enligt 27 kap. 4 § skollagen,</SPAN></P>
<P class="p693 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">genom dokumentation kunna redovisa minst fyra års väl vits- ordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom förskolan,</SPAN></P>
<P class="p530 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">ha dokumenterat goda kunskaper när det gäller barns språk- utveckling eller andraspråksutveckling, eller visat ett starkt in- tresse för att utveckla undervisningen, och</SPAN></P>
<P class="p694 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">i övrigt av huvudmannen bedömas som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.</SPAN></P>
<P class="p673 ft14">Det bör vara huvudmannen för förskoleenheten som avgör vilka förskollärare som uppfyller kvalifikationerna för att anställas som förste förskollärare.</P>
<P class="p606 ft13">Den förste förskollärarens arbetsuppgifter bör huvudsakligen bestå av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.</P>
<P class="p695 ft19">Kvalifikationer</P>
<P class="p97 ft10">Införande av karriärsteg innebär dels en möjlighet att premiera yrkes- skickliga förskollärare, dels en möjlighet att öka attraktiviteten för yrket. Samtidigt ökar incitamenten för förskollärare att söka anställ- ning vid de förskolor som har särskilt stora behov av förskollärare.</P>
<P class="p110 ft10">Det är av avgörande betydelse att de förskollärare som anställs som förste förskollärare hör till de främsta förskollärarna. Endast för- skollärare som uppfyller vissa kvalifikationer bör komma i fråga.</P>
<P class="p65 ft13">Inom regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram ett profes- sionsprogram för lärare och förskollärare. Det är viktigt att det för- slag vi lämnar anpassas till detta program när det är färdigt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft15">Legitimation</P>
<P class="p108 ft14">Ett första villkor för att anställas som förste förskollärare bör vara att förskolläraren har en legitimation; endast förskollärare som har legitimation bör kunna komma i fråga för anställning som förste för- skollärare.</P>
<P class="p70 ft15">Dokumenterad erfarenhet</P>
<P class="p108 ft14">En förutsättning för att kunna bedöma en förskollärares skicklighet är att hon eller han har varit yrkesverksam som förskollärare i ett antal år. Denna period bör vara fyra år, på samma sätt som gäller för förstelärare. Erfarenheten bör vidare avse undervisning och vara väl vitsordad, genom intyg från nuvarande eller tidigare arbetsgivare. Den erfarenhet som vitsordas ska avse arbete med undervisning inom förskolan.</P>
<P class="p70 ft15">Ytterligare kvalifikationer</P>
<P class="p71 ft10">Utöver kravet på fyra års väl vitsordad yrkesverksamhet är det ange- läget att den som anställs som förste förskollärare även har andra kvalifikationer som gör honom eller henne särskilt lämpad för an- ställningen. Med hänsyn till att karriärstegen införs för förskolor med särskilda behov när det gäller t.ex. språkutveckling i svenska kan det vara särskilt meriterande att den som anställs har dokumenterat goda kunskaper när det gäller barns språkutveckling eller andraspråks- utveckling. Erfarenheter när det gäller flerspråkig språkutveckling bör också vara meriterande. Detta kan t.ex. innebära att den sökande kan visa väl vitsordad yrkeserfarenhet som särskilt rör språkutveckling eller andraspråksutveckling, eller att den sökande inom eller efter examen har genomgått särskild utbildning på området.</P>
<P class="p12 ft10">En förste förskollärares arbetsuppgifter ska huvudsakligen bestå av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Samtidigt kan det vara så att en förste förskollärare därutöver kan komma att bistå rektor och ansvara för att utforma och faktiskt genomföra det pedagogiska arbetet vid förskoleenheten, t.ex. genom att inspirera eller handleda annan personal. Sökande som har visat särskild fallen- het eller ett starkt intresse för att utveckla undervisningen bör därför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft14">också kunna komma i fråga för anställning som förste förskollärare. Som exempel kan nämnas förskollärare som deltagit i eller lett pro- jekt om verksamhetsutveckling eller genomgått särskild utbildning som bedöms vara av nytta för att utveckla undervisningen vid för- skolan. Ett annat exempel är att den sökande genomgått utbildning i specialpedagogik.</P>
<P class="p63 ft15">Huvudmannens bedömning</P>
<P class="p77 ft10">Slutligen bör, som gäller för förstelärare, den sökande även i övrigt av huvudmannen bedömas som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Huvudmannen bör alltså göra en helhetsbedömning av om den sökande har de kvalifikationer som krävs för att som förste förskollärare bedriva undervisning vid den aktuella förskoleenheten.</P>
<P class="p63 ft19">Bedömningen bör göras lokalt</P>
<P class="p98 ft10">Det är redan i dag huvudmannen som ansvarar för förskollärares pre- stationer och yrkesutveckling. Huvudmannen har överblick över sin personal och kan synliggöra och belöna de förskollärare som upp- visar särskild yrkesskicklighet i den dagliga verksamheten, t.ex. genom att utse dem till förste förskollärare eller genom att direkt rekrytera kompetenta personer till sådana tjänster. Huvudmannen har ett egen- intresse i att behålla och tillvarata den särskilda kompetens som sär- skilt yrkesskickliga förskollärare besitter. Bedömningen av vilka för- skollärare som besitter den särskilda kompetens och de erfarenheter som krävs för att någon ska anställas som förste förskollärare bör därför ankomma på huvudmannen, och även initiativet att anställa någon som förste förskollärare ska komma från huvudmannen.</P>
<P class="p320 ft10">När det gäller prövningen av vilka förskollärare som ska komma i fråga är det rimligt att huvudmannen konsulterar förskoleenhetens rektor, som är närmast verksamheten. Det bör i många fall vara rektorn som är bäst lämpad att uttala sig om förskollärarens prestationer och också avgöra om en person har sådan särskild yrkesskicklighet som bör komma i fråga för att anställa någon som förste förskollärare. Om huvudmannen vill anställa en extern sökande direkt till en tjänst som förste förskollärare bör intyg och referenstagande från tidigare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="p231dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367231x1.jpg/" id="p231img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft14">arbetsplatser på motsvarande sätt användas som underlag för beslutet. Exakt hur anställningsförfarandet sker bör det dock ankomma på den aktuella huvudmannen att fastställa.</P>
<P class="p192 ft19"><SPAN class="ft19">10.8.5</SPAN><SPAN class="ft160">En enhetlig utbildning till barnskötare</SPAN></P>
<P class="p552 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens förslag: </SPAN>Det ska införas ett enhetligt innehåll för utbildning till barnskötare som ska gälla inom såväl gymnasie- skolans barn- och fritidsprogram som motsvarande utbildningar inom kommunal vuxenutbildning.</P>
<P class="p579 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning</SPAN>: Regeringen bör ge Statens skolverk i uppdrag att se över utbildningar till barnskötare inom gymnasie- skolan och kommunal vuxenutbildning i syfte att de ska få ett en- hetligt innehåll. En utgångspunkt vid denna översyn bör vara att lägstanivån för alla barnskötarutbildningar ska vara krav på god- kända betyg i de yrkesämnen som ingår i barn- och fritidspro- grammet med pedagogisk inriktning samt svenska 1 eller svenska som andraspråk 1. Översynen bör även avse utbildningarnas inne- håll och kvalitet.</P>
<P class="p696 ft14">Som vi har redogjort för i avsnitt 10.4 är utbildningsvägarna till barn- skötare dels gymnasieskolans barn- och fritidsprogram med peda- gogisk inriktning som omfattar 2 500 gymnasiepoäng, dels vuxen- utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) utbildar betydligt fler barnskötare än gymnasieskolan och kommer sannolikt att utgöra den primära rekryteringsbasen för barnskötaryrket i fram- tiden.</P>
<P class="p12 ft10">Av den anledningen är det problematiskt att det i dag inte finns någon nationell reglering av vad som ska ingå i en barnskötarutbildning inom komvux. Utbildningarna varierar både när det gäller innehåll och omfattning, vilket innebär att de kunskaper som en barnskötare har med sig efter avslutad utbildning skiljer sig åt. Att en person har genom- gått en barnskötarutbildning är därmed inte någon garanti för att personen har genomgått vissa utbildningsmoment eller har förvärvat en viss kompetens.</P>
<P class="p114 ft10">Vi har i vårt arbete uppmärksammat att det finns tendenser till att se barnskötaryrket som en arbetsmarknadsåtgärd, där olika kortare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="p232dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367232x1.jpg/" id="p232img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft10">och enligt vår mening ibland otillräckliga utbildningsinsatser genom- förs för att möjliggöra att arbetslösa slussas in i barnskötaryrket. Det har beskrivits för oss att det förekommer att barnskötare som har genomgått en barnskötarutbildning inom komvux har mycket be- gränsade kunskaper i svenska och saknar grundläggande kunskaper om förskolans uppdrag och innehåll. Det är olyckligt om barnskötar- yrket på detta sätt reduceras till ett instegsarbete där barnskötare utan tillräcklig kompetens får anställning i förskolan.</P>
<P class="p295 ft10">Mot bakgrund av detta föreslår vi att det ska ställas samma krav när det gäller yrkeskompetens inom alla utbildningar till barnskötare oavsett om utbildningen ges inom gymnasieskolan, komvux, arbets- marknadsutbildning, folkhögskola eller på något annat sätt.</P>
<P class="p404 ft12">Det finns alltså enligt utredningens mening behov av att se över innehållet i ovannämnda barnskötarutbildningar. Översynen bör avse dels utbildningarnas omfattning, dels deras innehåll och kvalitet. Det handlar t.ex. om att anpassa utbildningarna till de kunskaper som behövs i barnskötaryrket i dag. Det kan handla om att utbildningen bättre behöver möta behovet av kompetens om barns språkutveck- ling och andraspråksutveckling. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppdrag att se över utbildningarna och vid behov vidta föränd- ringar. Översynen bör genomföras i nära dialog med förskolans arbets- givare, huvudmän och det nationella programrådet för barn- och fritidsprogrammet.</P>
<P class="p516 ft10">Vid en sådan översyn anser utredningen att en lägstanivå för alla barnskötarutbildningar bör vara krav på godkända betyg i de yrkes- ämnen som ingår i barn- och fritidsprogrammet med pedagogisk inriktning (1 300 gymnasiepoäng) samt svenska 1 eller svenska som andraspråk 1 (100 gymnasiepoäng). Det innebär att även yrkespake- tet till barnskötare i huvudsak bör innehålla denna omfattning av yrkesämnen samt svenska 1 eller svenska som andraspråk 1. Över- synen bör alltså resultera i en översyn även av det nationella yrkes- paketet för barnskötare. Vidare kan översynen innebära att föränd- ringar måste göras i den nya inriktningen pedagogiskt och socialt arbete som beslutats och ska träda i kraft den 1 juli 2021.<SPAN class="ft102">89</SPAN></P>
<P class="p298 ft10">Med detta förslag uppnås en ökad likformighet för utbildningen, vilket i sin tur stärker och tydliggör barnskötarnas kompetens. Det underlättar såväl för arbetsgivare vid rekrytering som för de förskol-</P>
<P class="p697 ft49"><SPAN class="ft60">89</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2020:37) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:38) om kurser för barn- och fritidsprogrammet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="p233dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367233x1.jpg/" id="p233img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft14">lärare som tillsammans med barnskötare ska organisera undervisningen i förskolan. Med en enhetlig utbildning stärks också förutsättning- arna att på sikt kunna göra barnskötare till en skyddad yrkestitel, vilket sannolikt skulle bidra till att öka attraktiviteten i barnskötar- yrket. En sådan reform behöver dock föregås av en mer omfattande konsekvensanalys.</P>
<P class="p192 ft19"><SPAN class="ft19">10.8.6</SPAN><SPAN class="ft160">Allmänna råd om språkkunskaper bör tas fram</SPAN></P>
<P class="p552 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning: </SPAN>Regeringen bör ge Statens skolverk i uppdrag att ta fram allmänna råd om vilka grundläggande kun- skaper personal i förskolan bör ha. Ett sådant uppdrag bör dock föregås av en konsekvensanalys.</P>
<P class="p599 ft10">Socialstyrelsen har utarbetat allmänna råd (SOSFS 2011:12) som inne- håller rekommendationer om vilka grundläggande kunskaper perso- nal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre bör ha.<SPAN class="ft102">90 </SPAN>Där anges bl.a. att personalen ska ha förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska. Samma rekommendation återfinns i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning.<SPAN class="ft102">91</SPAN></P>
<P class="p15 ft10">Det finns i nuläget inte några motsvarande rekommendationer när det gäller personal som arbetar inom förskolan. Samtidigt har utred- ningen från olika håll erfarit att det är ett problem att personal inom förskolan, såväl förskollärare och utbildade barnskötare som övrig personal, har bristfälliga språkkunskaper i svenska. Det har i vissa fall beskrivits att personalens bristfälliga kunskaper i svenska innebär att förskoleverksamheten inte erbjuder en tillräckligt hög kvalitet.</P>
<P class="p12 ft10">Det är utredningens uppfattning att det även på förskoleområdet behöver utarbetas allmänna råd om vilka grundläggande krav som bör uppställas på personal som arbetar i förskolan. Sådana krav skulle t.ex. kunna omfatta krav på språkkunskaper. Redan i dag förekom- mer det exempel på att kommuner på eget initiativ ställer upp vissa språkkrav vid rekrytering av personal. Det kan t.ex. handla om att per-</P>
<P class="p698 ft104"><SPAN class="ft60">90</SPAN><SPAN class="ft105">Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre.</SPAN></P>
<P class="p699 ft49"><SPAN class="ft60">91</SPAN><SPAN class="ft63">Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, ser- vice eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="p234dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367234x1.jpg/" id="p234img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft11">sonalen ska ha studerat svenska på viss lägstanivå inom gymnasie- skolan, kommunal vuxenutbildning eller sfi.</P>
<P class="p700 ft14">Samtidigt är det viktigt att inse att det redan i dag är svårt att re- krytera tillräckligt med personal till förskolan; ett allmänt fastställt krav när det gäller språkkunskaper riskerar att försvåra rekryteringen ytterligare. Ett införande av allmänna råd av detta slag måste alltså före- gås av en omfattande konsekvensanalys.</P>
<P class="p295 ft13">Det är utredningens bedömning att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att genomföra denna konsekvensanalys och, om så bedöms lämpligt, att som ett andra steg ta fram allmänna råd.</P>
<P class="p701 ft19"><SPAN class="ft19">10.8.7</SPAN><SPAN class="ft160">De centrala personalkategorierna inom förskolan ska framgå i skollagen</SPAN></P>
<P class="p702 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens bedömning: </SPAN>Personalen i förskolan bör i huvud- sak bestå av förskollärare och barnskötare.</P>
<P class="p703 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens förslag: </SPAN>Skollagen (2010:800) ska förtydligas så att det framgår direkt av lagen att det i undervisningen vid förskolor, utöver förskollärare, får finnas barnskötare och annan personal med utbildning eller erfarenhet som innebär att barnens utveck- ling och lärande främjas. Med barnskötare avses den som har genomgått utbildning i gymnasieskolan för arbete med barn eller annan motsvarande utbildning.</P>
<P class="p704 ft19">Förskolans personal bör i huvudsak bestå av förskollärare och barnskötare</P>
<P class="p623 ft10">I skollagen anges att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva sådan undervisning (2 kap. 13 § skollagen). När det gäller undervisning i för- skolan får det dock, utöver förskollärare, finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas (2 kap. 14 § skollagen). Bestämmelsen avser bl.a. utbildade barnskötare. Skrivningen ”utbildning eller erfarenhet” kan dock tolkas så att barnskötarutbildning inte är ett krav för arbete i förskolan utan att det kan vara tillräckligt att personalen har annan erfarenhet för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft11">komma i fråga för anställning; det finns också exempel på att kravet på erfarenhet tolkats väldigt generöst.</P>
<P class="p201 ft14">Det är enligt vår mening olyckligt om de som arbetar i förskolan saknar formell utbildning för arbetet. Erfarenheter visar att en kom- bination av förskollärare och barnskötare i förskolans arbetslag är att föredra. Det är därför utredningens uppfattning att de som arbetar i förskolan och ansvarar för eller medverkar i undervisningen bör vara förskollärare eller barnskötare.</P>
<P class="p70 ft19">Personalgruppen utbildade barnskötare ska lyftas fram i skollagen</P>
<P class="p101 ft10">Vi har i det föregående (avsnitt 10.8.5) föreslagit att det ska införas en enhetlig barnskötarutbildning, vilket vi på sikt bedömer kommer att innebära att yrket får högre status. Vi anser dock att det även finns skäl att synliggöra barnskötaryrket i den lagstiftning som regle- rar förskolan, dvs. skollagen (2010:800). Genom att yrket direkt an- ges i lagtexten skapas också incitament för huvudmännen att sträva efter att anställa barnskötare i sina verksamheter. För att betona vik- ten av formell utbildning bör det alltså direkt av lagstiftningen fram- gå att det i utbildningen i förskolan utöver förskollärare även får finnas barnskötare. Med barnskötare ska avses den som genomgått utbildning i gymnasieskolan för arbete med barn, eller annan mot- svarande utbildning. Med annan motsvarande utbildning avses t.ex. utbildning till barnskötare som anordnas inom kommunal vuxen- utbildning och som till sitt innehåll motsvarar yrkeskurserna inom gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Även tidigare utbildningar med motsvarande karaktär inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning omfattas. Lagstiftningen skulle därmed ge en tydlig anvisning till huvudmännen att anställa personer med barnskötar- utbildning hellre än personer utan formell utbildning.</P>
<P class="p123 ft11">Vi föreslår mot denna bakgrund att en ändring ska göras i 2 kap.</P>
<P class="p484 ft14"><SPAN class="ft20">14</SPAN><SPAN class="ft52">§ skollagen så att bestämmelsen uttryckligen anger att det i under- visningen i förskolan, utöver förskollärare, även får förekomma barn- skötare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="p236dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367236x1.jpg/" id="p236img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">Annan personal i undervisningen</P>
<P class="p90 ft10">Även om vi anser att personal som bedriver eller medverkar i under- visning i förskolan i första hand bör vara förskollärare eller barnskö- tare med barnskötarutbildning är vi inte omedvetna om de svårig- heter som finns när det gäller tillgång till utbildad personal inom för- skolan (se avsnitt 10.3). Det kommer därmed även framöver troligen vara nödvändigt för huvudmännen att i vissa fall anställa personal som varken är förskollärare eller barnskötare med barnskötarutbild- ning. Det ska därför även fortsättningsvis anges i 2 kap. 14 § skol- lagen att annan personal med utbildning eller erfarenhet som innebär att barnens utveckling och lärande främjas får delta i undervisningen. Det kan t.ex. handla om bild- musik- eller dramapedagoger eller per- soner med något särskilt modersmål.<SPAN class="ft102">92 </SPAN>Genom att lyfta fram barn- skötare med barnskötarutbildning markeras gruppens särställning i förhållande till annan personal som inte har sådan utbildning.</P>
<P class="p66 ft10">Det bör i sammanhanget nämnas att vi här talar om arbetsmoment i förskolan som innehåller undervisning. Läroplanen för förskolan<SPAN class="ft102">93 </SPAN>anger visserligen att undervisningen i förskolan ska utgå från ett inne- håll som antingen är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och att lärande sker hela tiden. Det är därmed ofta svårt att i förskolan skilja på vad som är undervisning och vad som tillhör ut- bildningen i övrigt. När det gäller moment som är klart avskilda från undervisningen kan huvudmannen naturligtvis använda personal som inte uppfyller kraven på utbildning. Det kan t.ex. handla om personal som arbetar med praktiska göromål vid måltider eller i övrigt biträ- der undervisande personal med liknande uppgifter.</P>
<P class="p705 ft19"><SPAN class="ft19">10.8.8</SPAN><SPAN class="ft160">Personalsammansättning bör uppmärksammas vid tillsyn</SPAN></P>
<P class="p555 ft13"><SPAN class="ft67">Utredningens bedömning: </SPAN>Det är viktigt att ansvarig tillsynsmyn- dighet vid tillsyn av huvudmän för förskolor särskilt kontrollerar att huvudmannen har en personalsammansättning som överens- stämmer med det som anges i skollagen (2010:800).</P>
<P class="p677 ft62"><SPAN class="ft60">92</SPAN><SPAN class="ft61">Jfr prop. 2009/10:165 s. 272.</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft60">93</SPAN><SPAN class="ft63">Förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td189"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p26 ft36">Förslag för fler förskollärare och barnskötare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft14">Skolinspektionen har tillsyn över kommunala förskolor samt över att kommunerna uppfyller sitt tillsynsansvar. En kommun har tillsyn över fristående förskolor vars huvudmän kommunen har godkänt som huvudmän för sådan verksamhet (26 kap. 3 och 4 §§ skollagen). I tillsynsansvaret ligger bl.a. att granska att huvudmännen uppfyller de krav på verksamheten som anges i skollagen och andra författ- ningar.</P>
<P class="p312 ft10">Tillsynsmyndigheten ska därmed t.ex. granska att huvudmännen uppfyller kraven i 2 kap. 13 och 14 §§ skollagen, dvs. att undervisning ska bedrivas av förskollärare med behörighet att undervisa i försko- lan och att det utöver förskollärare även får finnas annan personal. Såsom bestämmelserna är utformade framgår det alltså att det i för- skolan måste finnas förskollärare men att dessa kan kompletteras med annan personal. Lagtexten ger därmed inget utrymme för att en huvud- man kan bedriva förskola vid en enhet utan att det finns några för- skollärare anställda inom verksamheten.</P>
<P class="p381 ft14">Som vi redogjort för i det föregående (avsnitt 10.3.1) har det dock framkommit att det finns 263 förskolor utan legitimerade förskol- lärare. Dessa förskolor uppfyller alltså inte skollagens krav på en för- skola och kan inte heller anses ge de inskrivna barnen undervisning i enlighet med Lpfö 18.</P>
<P class="p312 ft10">Utredningen anser mot denna bakgrund att det är viktigt att till- synsmyndigheterna, dvs. Skolinspektionen respektive kommunerna, i sin tillsyn särskilt uppmärksammar att huvudmännen uppfyller kra- ven i skollagen när det gäller personal vid förskolor. Förskolor som t.ex. inte uppfyller kraven på att ha förskollärare som ansvarar för under- visningen bör följas upp, t.ex. genom att de föreläggs att förändra per- sonalsituationen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
</DIV>
<DIV id="page_239">
<P class="p706 ft9"><SPAN class="ft8">11</SPAN><SPAN class="ft157">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</SPAN></P>
<P class="p626 ft35"><SPAN class="ft35">11.1</SPAN><SPAN class="ft158">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p366 ft14">I det här kapitlet behandlar utredningen uppdraget att öka andelen kvalificerad personal för att barnen ska få en god språkutveckling i svenska. Av direktiven framgår att vi ska</P>
<P class="p82 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">kartlägga den kompetensutveckling som erbjuds personal i försko- lan när det gäller barns språkutveckling i svenska, särskilt andra- språksutveckling i svenska,</SPAN></P>
<P class="p707 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">analysera de huvudsakliga orsakerna till att förskolepersonal inte deltar i den kompetensutveckling som erbjuds,</SPAN></P>
<P class="p55 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">vid behov föreslå generella eller riktade insatser för personalens kompetensutveckling i språkutveckling i svenska, särskilt andra- språksutveckling i svenska, och</SPAN></P>
<P class="p38 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p708 ft39"><SPAN class="ft35">11.2</SPAN><SPAN class="ft159">Personalens kompetens om barns språkutveckling</SPAN></P>
<P class="p108 ft14">Ett utvecklat språk är centralt för barns utveckling och lärande. I för- skolans läroplan betonas vikten av barns språkutveckling, vilket fram- går i följande stycken:</P>
<P class="p335 ft145">Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och in- tresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimuler- ande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.</P>
<P class="p709 ft24">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="p240dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367240x1.jpg/" id="p240img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p710 ft20">Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.</P>
<P class="p711 ft20">Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla (…) ett nyan- serat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.</P>
<P class="p712 ft20">Förskollärare ska ansvara för att varje barn (…) utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik, natur- vetenskap och teknik.<SPAN class="ft120">1</SPAN></P>
<P class="p337 ft10">Var fjärde barn i förskolan har i dag utländsk bakgrund.<SPAN class="ft102">2 </SPAN>Det innebär att en stor del av förskolepersonalen arbetar i barngrupper där ett eller flera barn har annat modersmål än svenska. Det talar för att behovet av kompetens om barns språkutveckling har ökat i förskolan, i synner- het när det gäller barns andraspråksutveckling i svenska. I detta avsnitt kommer vi att ge en bild av förskolepersonalens förutsättningar att uppfylla målen i läroplanen när det gäller att stimulera barns språkut- veckling i svenska och att ge barn möjlighet att utveckla sitt modersmål.</P>
<P class="p713 ft19"><SPAN class="ft19">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft160">Brister i personalens kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling</SPAN></P>
<P class="p498 ft11">I skollagen, med en liknande skrivning som i läroplanen, framgår följande:</P>
<P class="p714 ft3">Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.<SPAN class="ft47">3</SPAN></P>
<P class="p327 ft10">Det är ingen lätt uppgift. I en idealisk situation hade det funnits ut- bildad förskolepersonal som talade både barnets modersmål och en väl fungerande svenska. Det skulle ge möjlighet att stödja barns andra- språksutveckling genom att både barnen och personalen kan växla mellan språken. Men som framgått av föregående avsnitt är det inte så verkligheten ser ut; en majoritet av förskolepersonalen i Sverige talar endast svenska. Det finns visserligen förskolor där majoriteten av per- sonalen är flerspråkig, men där riskerar i stället bristande kunskaper</P>
<P class="p483 ft62"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft70">Förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan.</SPAN></P>
<P class="p331 ft104"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft103">Statistik från Statistiska centralbyrån. Med utländsk bakgrund avses att barnet är utrikes fött eller inrikes fött och har två utrikes födda vårdnadshavare.</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft48">8 kap. 10 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="p241dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367241x1.jpg/" id="p241img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p26 ft36">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft14">i svenska att hämma barnens språkliga utveckling. Det är heller inte säkert att de språk som personalen talar är de samma som barnens modersmål.</P>
<P class="p12 ft17"><SPAN class="ft10">I antologin </SPAN>Svenska som andraspråk i förskolan <SPAN class="ft10">beskrivs hur svårt det är för förskolepersonalen att uppfylla läroplanens mål om att stödja barns flerspråkiga utveckling. I antologin hänvisas till förskole- personalens egna vittnesmål om svårigheten med att dels stödja barns modermålsutveckling när det inte själva talar barnens språk, dels stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska på ett tillfredsställande sätt. Personalen berättar att det finns barn som lämnar förskolan för att börja i förskoleklass med allt för bristfälliga kunskaper i svenska. Dessa barn har inte tillägnat sig en svenska som har det språkliga djup som krävs för att lära sig läsa och skriva.</SPAN><SPAN class="ft102">4</SPAN></P>
<P class="p12 ft10">Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling visar att personalen på majoriteten av de granskade förskolorna arbetar medvetet med att uppmuntra fler- språkiga barn att använda svenska i den dagliga verksamheten. Perso- nalen ger barnen möjligheter att använda olika kommunikativa ut- trycksformer och skapar tillfällen för samtal, lyssnande, berättande och läsning. Däremot brister många förskolor när det gäller att uppmuntra flerspråkighet och att skapa möjligheter att använda andra moders- mål än svenska i verksamheten. Det handlar inte om att förskoleper- sonalen behöver behärska barnens alla modersmål, utan om att de genom att visa ett aktivt intresse för barnens olika språk kan upp- muntra barnen att använda modersmålet i den dagliga verksamheten.<SPAN class="ft102">5</SPAN></P>
<P class="p15 ft10">På majoriteten av förskolorna i Skolinspektionens granskning upp- levde personalen att de inte hade tillräckliga kunskaper om hur de ska arbeta med språkutveckling i andra modersmål än svenska. De var även osäkra på vad uppdraget med flerspråkiga barns språkutveckling inne- bär. Myndigheten bedömer också att färre än hälften av de granskade förskolorna ger personalen förutsättningar att arbeta språkutvecklande med svenska och andra modersmål – med förutsättningar menas här bl.a. att uppdraget är förankrat hos personalen, att personalen har fått kompetensutveckling och att det finns tid för reflektion, erfaren- hetsutbyte och gemensamt lärande. Att skapa sådana förutsättningar kräver ett aktivt arbete från rektor, vilket i dag saknas på många för- skolor. Personalen på de granskade förskolorna hade i liten utsträck-</P>
<P class="p514 ft62"><SPAN class="ft60">4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft61">Björk-Willén</SPAN></NOBR> m.fl. (2018).</P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">5</SPAN><SPAN class="ft63">Skolinspektionen (2017) och Skolinspektionen (2018).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="p242dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367242x1.jpg/" id="p242img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft14">ning fått kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt eller fler- språkighet. På de förskolor där personalen hade fått kompetensut- veckling handlade den mer om kultur, värdegrund och bemötande än om språkutvecklande arbetssätt.</P>
<P class="p88 ft14">Sammantaget visar Skolinspektionens granskning att det behövs insatser för att öka personalens kompetens när det gäller flerspråkiga barns språkutveckling.</P>
<P class="p715 ft19"><SPAN class="ft19">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft160">Förskollärarutbildningen ger inte tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling</SPAN></P>
<P class="p370 ft14">En majoritet av de förskollärare som examineras i dag kommer med stor sannolikhet att under sitt yrkesliv undervisa barn som har en annan språkbakgrund än svenska. Det väcker frågan om huruvida för- skollärarutbildningarna ger blivande förskollärare tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling.</P>
<P class="p320 ft10">I förskollärarutbildningens examensbeskrivning, som sätter ramarna för utbildningens innehåll, anges att studenten ska visa fördjupad kun- skap om barns kommunikation och språkutveckling samt om grund- läggande <NOBR>läs-,</NOBR> skriv- och matematikinlärning.<SPAN class="ft102">6 </SPAN>Studenten ska dess- utom visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området. Utöver kraven som uppställs i examens- ordningen har lärosätena möjlighet att ställa ytterligare krav för att nå en förskollärarexamen på respektive lärosäte. Examensbeskrivning- en innehåller således ingen målsättning om att studenterna ska visa kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling.</P>
<P class="p65 ft10">Utredningen har vid ett flertal tillfällen blivit uppmärksammade på att förskollärarutbildningarna brister när det gäller att förmedla kunskap om barns språkutveckling, och i synnerhet barns andraspråks- utveckling i svenska.<SPAN class="ft102">7 </SPAN>Flera aktörer som vi har talat med betonar att språk och flerspråkighet bör genomsyra alla kurser på förskollärar- utbildningarna och inte, vilket ibland tycks vara fallet i dag, bara be- handlas i en enskild kurs. Nationellt centrum för svenska som andra-</P>
<P class="p502 ft62"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft70">Högskoleförordningen (1993:100) bilaga 2, examensordningen.</SPAN></P>
<P class="p646 ft49"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft48">Detta har bl.a. framkommit vid möten med företrädare för förskollärarutbildningarna vid Malmö universitet och Stockholms universitet, samt vid möten med Nationellt centrum för svenska som andraspråk och Specialpedagogiska skolmyndigheten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="p243dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367243x1.jpg/" id="p243img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p26 ft36">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">språk (NC) menar att en förändring av examensmålen för förskol- lärarutbildningarna är nödvändig för att lärosätena ska prioritera att satsa på ökad kompetens i frågor som rör flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling.<SPAN class="ft102">8 </SPAN>I dag saknas den kompetensen på många för- skollärarutbildningar. Det innebär att förskollärarutbildningarna i dag inte ger blivande förskollärare den kunskap som behövs för att alla barn i förskolan ska få möjlighet att utveckla ett rikt svenskt språk.</P>
<P class="p663 ft111"><SPAN class="ft35">11.3</SPAN><SPAN class="ft162">Kartläggning av befintlig kompetensutveckling i barns språkutveckling i svenska</SPAN></P>
<P class="p102 ft10">Utredningen har i uppdrag att kartlägga den kompetensutveckling som erbjuds personal i förskolan när det gäller barns språkutveckling i svenska med särskilt fokus på andraspråksutveckling i svenska.</P>
<P class="p12 ft13">Vår ambition i detta avsnitt är inte att ge en heltäckande bild av de kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds personalen i förskolan när det gäller barns språkutveckling i svenska. I tidigare betänkanden med liknande uppdrag konstateras att kompetensutvecklingen för lärare och förskollärare är så heterogen att det är svårt att få en sam- lad bild när det gäller såväl kvantitet som kvalitet.<SPAN class="ft90">9 </SPAN>Dessutom ges dessa insatser av såväl staten som kommunala och enskilda huvud- män samt av organisationer och företag. Insatserna kan därtill variera från exempelvis högskolekurser som ger högskolepoäng, till kollegial handledning och enskilda seminarier. Kompetensutvecklingen kan även ske på lärarens initiativ och på lärarens fritid, eller på rektorns eller huvudmannens initiativ och på arbetstid. Det har alltså inte varit möjligt att inom ramen för denna utredning göra en heltäckande kartläggning.</P>
<P class="p716 ft10">Vi kommer att redogöra för de statliga kompetensutvecklingsin- satser som erbjuds förskolans personal när det gäller barns språkutveck- ling. Vi kommer också att ge exempel på hur kommunala huvudmän arbetar med att stärka personalens språkutvecklande kompetens. Det förekommer även insatser hos enskilda huvudmän men det har varit svårt att få en sammanhållen bild av dessa.</P>
<P class="p717 ft118"><SPAN class="ft60">8</SPAN><NOBR><SPAN class="ft132">www.andrasprak.su.se/om-oss/nc-tycker-till/nc-kommenterar-betänkandet-med-</SPAN></NOBR> <NOBR>undervisningsskicklighet-i-centrum-1.439009,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-24.</NOBR></P>
<P class="p6 ft49"><SPAN class="ft60">9</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2018:17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="p244dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367244x1.jpg/" id="p244img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p718 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft160">Staten och huvudmännen har ett delat ansvar för kompetensutveckling</SPAN></P>
<P class="p90 ft10">Det är huvudmannen för utbildningen dvs. antingen en kommun eller en enskild, som har ansvar för att personalen i förskolan ges möjlig- het till kompetensutveckling.<SPAN class="ft102">10 </SPAN>Rektorn har ett särskilt ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att professio- nellt kunna utföra sina arbetsuppgifter, och rektorn beslutar tillsam- mans med personalen om vilket innehåll utbildningsinsatserna ska ha.<SPAN class="ft102">11</SPAN></P>
<P class="p320 ft10">Även staten har ett ansvar för förskollärares och barnskötares kom- petensutveckling. I Skolverkets instruktion anges att myndigheten ska svara för nationellt prioriterade <NOBR>fortbildnings-,</NOBR> kompetensutveck- lings- och stödinsatser inom ramen för nationella skolutvecklings- program, sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning samt svara för riktade utvecklingsinsatser inom prioriterade områ- den.<SPAN class="ft102">12 </SPAN>Skolverket har också ett särskilt ansvar för den statliga befatt- ningsutbildningen och fortbildning för rektorer samt för att bedriva ett nationellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling.</P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft160">Statliga kompetensutvecklingsinsatser</SPAN></P>
<P class="p98 ft13">Som vi beskrivit i det föregående avsnittet har Skolverket ett omfatt- ande ansvar för kompetensutveckling. Som ett led i detta genomför Skolverket en rad insatser för att öka den språkutvecklande kompe- tensen i förskolan. Insatserna finns samlade inom de nationella skol- utvecklingsprogrammen på Skolverkets webbplats.<SPAN class="ft90">13</SPAN></P>
<P class="p719 ft19">Nationellt skolutvecklingsprogram om nyanlända och flerspråkiga barns och elevers lärande</P>
<P class="p98 ft13">Skolverket har tagit fram ett nationellt skolutvecklingsprogram med syfte att stärka lärares kunskaper och kompetens när det gäller under- visning av nyanlända och flerspråkiga barn. Inom programmet finns flera insatser som riktar sig till personalen i förskolan:</P>
<P class="p330 ft62"><SPAN class="ft60">10</SPAN><SPAN class="ft61">2 kap. 34 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">11</SPAN><SPAN class="ft61">Förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan.</SPAN></P>
<P class="p318 ft104"><SPAN class="ft60">12</SPAN><SPAN class="ft105">Förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.</SPAN></P>
<P class="p720 ft116"><SPAN class="ft60">13</SPAN><NOBR><SPAN class="ft170">www.skolverket.se/skolutveckling/nationella-skolutvecklingsprogram,</SPAN></NOBR> hämtat <NOBR>2020-01-29.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p26 ft36">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p721 ft10"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft33">Skolverket erbjuder huvudmän möjligheten att kommunförlägga högskolekursen </SPAN><SPAN class="ft17">Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan</SPAN>. Kur- sen ger verktyg att utveckla arbetssätt och metoder för att stödja flerspråkiga barns möjlighet att kommunicera såväl på sitt moders- mål som på svenska. Målgruppen är förskollärare, barnskötare och annan pedagogisk personal som är anställda i förskolan.</P>
<P class="p299 ft64"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft93">Introduktionskurs i svenska som andraspråk </SPAN><SPAN class="ft12">är en högskolekurs som riktar sig till lärare och förskollärare. Kursen ger en introduktion till svenska som andraspråk och syftar till att utveckla undervis- ningen av flerspråkiga och nyanlända elever. Studierna sker huvud- sakligen på distans men innehåller även några sammankomster på universitetet eller högskolan.</SPAN></P>
<P class="p299 ft17"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft33">Materialet </SPAN>Flerspråkighet som resurs i förskolan <SPAN class="ft10">finns på Skolver- kets webbplats och kan användas både enskilt och i grupp. Mate- rialet innehåller filmer, artiklar och ljudreportage om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan med fokus på barn som nyligen kommit till Sverige och flerspråkiga barn.</SPAN></P>
<P class="p192 ft19">Läslyftet i förskolan</P>
<P class="p101 ft10">Läslyftet i förskolan är kompetensutveckling i <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skriv- didaktik baserad på aktuell forskning. Läslyftet handlar inte bara om att läsa utan också om att erbjuda både yngre och äldre barn tillfällen att utveckla sitt språk. Läslyftet bygger på kollegialt lärande med stöd av webbaserat material som består av texter, filmer, ljudfiler, aktiviteter och fördjupande frågor. Allt material finns samlat i modu- ler som är framtagna i samarbete med forskare och sakkunniga. Fem moduler är särskilt riktade till förskolan: Skapa och kommunicera, Läsa och berätta, Natur, teknik och språkutveckling, Utforska skrift- språket och Flera språk i barngruppen.</P>
<P class="p15 ft13">Kompetensutvecklingen inom Läslyftet bygger på att det är för- skollärare som handleder grupper av andra förskollärare. De förskol- lärare som ska handleda grupper av kollegor i Läslyftet erbjuds åtta dagars utbildning i att leda kollegialt lärande. Huvudmannen kan söka statsbidrag för att frigöra tid för handledarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="p246dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367246x1.jpg/" id="p246img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft14">Under perioden <NOBR>2017–2020</NOBR> deltog cirka 30 000 förskollärare och annan personal i förskolan i Läslyftet.<SPAN class="ft106">14 </SPAN>Statsbidraget för Läslyftet i förskolan har förlängts till 2021.</P>
<P class="p74 ft19"><NOBR>Språk-,</NOBR> läs- och skrivutvecklare i förskolan</P>
<P class="p97 ft10">Skolverkets utbildning för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutvecklare i förskolan riktar sig till legitimerade förskollärare och ska bidra till en hållbar och långsiktig struktur för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling i försko- lan. Nationellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling (NCS) erbjuder huvudmän att ansöka om utbildningen som består av totalt åtta utbildningsdagar fördelat på fyra tillfällen. Utbildningen är kost- nadsfri. Under perioden <NOBR>2017–2019</NOBR> deltog 271 förskollärare i utbild- ning för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutvecklare i förskolan.<SPAN class="ft102">15</SPAN></P>
<P class="p63 ft19">Förskolekurser i kommunen</P>
<P class="p98 ft10">Kurser för förskolepersonal kan anordnas i kommunen och kopplas direkt till de lokala behoven. I dessa fall kontaktar huvudmannen ett av de lärosäten som Skolverket utsett för ändamålet och enas om ett upplägg. Kommunala och enskilda huvudmän kan ansöka om kurser var för sig eller tillsammans. Kurserna omfattar 7,5 högskolepoäng och består av föreläsningar, litteraturstudier och seminarier, samt verksamhetsanknutna uppgifter mellan träffarna.</P>
<P class="p66 ft10">Det finns sex olika kurser som riktar sig till förskolans personal, bl.a. kurserna <SPAN class="ft17">Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan </SPAN>och <SPAN class="ft17">Ut- mana och stödja varje barns utveckling och lärande i förskolan</SPAN>. Kur- serna ger deltagaren möjlighet att stärka sin specialpedagogiska kom- petens och kunskaper om barns språk, tal och kommunikation samt matematiska utveckling. Utbildningen är gratis för deltagarna och staten ersätter lärosätet för kurskostnaderna.</P>
<P class="p722 ft104"><SPAN class="ft60">14</SPAN><SPAN class="ft103">Skolverket (2020b). Samma förskoleenhet har kunnat delta flera gånger. Därför är inte samt- liga deltagare unika.</SPAN></P>
<P class="p723 ft49"><SPAN class="ft60">15</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverket (2020b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="p247dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367247x1.jpg/" id="p247img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p26 ft36">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Specialpedagogik för lärande</P>
<P class="p101 ft13">Specialpedagogik för lärande syftar till att stärka den specialpedago- giska kompetensen i skolan och utveckla undervisningen för att möta elevers olika behov och förutsättningar. Från och med hösten 2020 omfattas även förskolan av insatsen och nya utbildningsmoduler som riktar sig till pedagoger i förskolan har tagits fram.</P>
<P class="p348 ft19">Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt</P>
<P class="p101 ft12">Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) arbetar med två typer av kompetensutvecklingsinsatser inom språk- och kunskaps- utvecklande arbetssätt (SKUA). Insatserna sker huvudsakligen inom ramen för de s.k. riktade nyanländainsatserna som är ett regerings- uppdrag till Skolverket. Dels handlar det om kompetensutveckling kring SKUA för en kommuns eller en enskild huvudmans personal (hela eller större delen av personalen), på plats i kommunen. Dels handlar det om utbildning av s.k. <NOBR>SKUA-utvecklare,</NOBR> vilket är lärare eller förskollärare som av huvudmannen får mandat att initiera, ut- forma, genomföra och utvärdera framtida kompetenshöjande insat- ser kring SKUA.</P>
<P class="p15 ft13">SKUA handlar om att stärka barnens språkutveckling och kogni- tiva utveckling parallellt, eftersom forskning visar att det är mest gynn- samt. Hittills har 60 förskollärare utbildats till <NOBR>SKUA-utvecklare.<SPAN class="ft90">16</SPAN></NOBR></P>
<P class="p724 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft160">Kurser i barns språkutveckling vid universitet och högskolor</SPAN></P>
<P class="p101 ft12">För att undersöka vilka kurser som erbjuds om barn språkutveckling vid universitet och högskolor har vi gjort en sökning på Universitets- och högskolerådets webbplats studera.nu som samlar alla tillgängliga högskolekurser.<SPAN class="ft92">17 </SPAN>Som sökord använde vi ”språkutveckling” och gjorde ett urval baserat på att innehållet ska vara relevant för personal i förskolan. Om inget annat anges kan kurserna sökas med enbart grundläggande behörighet.</P>
<P class="p170 ft62"><SPAN class="ft60">16</SPAN><SPAN class="ft61">Enligt uppgift vid möte med NC </SPAN><NOBR>2020-04-15.</NOBR></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">17</SPAN><SPAN class="ft63">www.studera.nu, hämtat </SPAN><NOBR>2020-02-20.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p725 ft11">Följande kurser finns att söka:</P>
<P class="p726 ft17"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft171">Barns språk och kommunikation 4 för förskollärare </SPAN><SPAN class="ft10">(15 högskole- poäng). Fördjupningskurs vid Göteborgs universitet som bygger vidare på förskollärarprogrammets kurser inom det förskolepeda- gogiska området barns lek, kommunikation och språk. I kursen analyseras bl.a. barns lärande i ett samhälle präglat av mångfald och flerspråkighet. Den behörighet som krävs är förskollärarexamen.</SPAN></P>
<P class="p341 ft10"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft171">Barns språkutveckling </SPAN>(7,5 högskolepoäng). Distanskurs vid Umeå universitet om barns språkutveckling med fokus på utvecklingen under förskoleåldern, bl.a. språkutveckling i flerspråkiga kontexter och språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Kursen är lämplig för personer som är verksamma i förskolan.</P>
<P class="p341 ft98"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft172">Små barns språkutveckling </SPAN>(7,5 högskolepoäng). Distanskurs vid Linnéuniversitetet som ger kunskap om små barns språkutveckling</P>
<P class="p727 ft14">– från de första språkljuden till byggandet av meningar. Kursen vänder sig till förskollärare och andra intresserade av barns språk- utveckling.</P>
<P class="p728 ft43"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft173">Små barns tal och språkutveckling </SPAN><SPAN class="ft13">(7,5 högskolepoäng). Distans- kurs vid Umeå universitet med fokus på teorier om barns tal- och språkutveckling och hur olika språkliga uttrycksformer som bild, berättelser, musik och dramalek kan ge stöd för denna utveckling.</SPAN></P>
<P class="p729 ft37"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft94">Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning – språkutveckling </SPAN><SPAN class="ft14">(15 hög- skolepoäng). Kurs på avancerad nivå vid Malmö universitet som bl.a. ger fördjupade kunskaper om barns och ungas språkutveck- ling. Den behörighet som krävs är fullgjorda studier om minst 60 högskolepoäng i en utbildning som leder till specialpedagog- eller speciallärarexamen.</SPAN></P>
<P class="p340 ft96"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft95">Språkutveckling från födsel till skolstart </SPAN><SPAN class="ft31">(7,5 högskolepoäng). Distanskurs vid Stockholms universitet som behandlar typisk språk- utveckling hos barn upp till skolåldern.</SPAN></P>
<P class="p730 ft64"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft93">Språkutveckling genom estetiska lärprocesser </SPAN><SPAN class="ft12">(7,5 högskolepoäng). Kurs vid Högskolan i Jönköping som riktar sig till förskollärar- studenter eller verksamma förskollärare som vill lära sig mer om hur estetiska lärprocesser kan stödja ett språkutvecklande arbete i förskolan. Den behörighet som krävs är förskollärarexamen eller pågående förskollärarutbildning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="p249dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367249x1.jpg/" id="p249img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p26 ft36">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p721 ft17"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft171">Svenska som andraspråk – kulturmöte och språkutveckling i förskolan </SPAN><SPAN class="ft10">(15 högskolepoäng). Distanskurs vid Linnéuniversitetet som ger en introduktion till arbetet med flerspråkiga elever i förskolan. Studenten ges möjlighet att dels utveckla kunskaper om förskole- elever med migrantbakgrund och hur kulturer påverkar individens villkor i förskola och samhälle, dels studera och problematisera fler- språkiga elevers förutsättningar för språkutveckling.</SPAN></P>
<P class="p299 ft17"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft171">Svenska som andraspråk – språk, språkutveckling och andraspråks- undervisning </SPAN><SPAN class="ft10">(7,5 högskolepoäng). Distanskurs vid Linnéuniver- sitetet som riktar sig till blivande och verksamma lärare för fler- språkiga människor, från förskola till vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p731 ft65"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft174">Variation i barns språkutveckling </SPAN><SPAN class="ft38">(7,5 högskolepoäng). Distans- kurs vid Stockholms universitet som bygger vidare på kursen </SPAN>Språkutveckling från födsel till skolåldern <SPAN class="ft38">och bl.a. ger en översikt över olika typer av avvikande tal- och språkutveckling samt relatio- nen mellan språklig och annan utveckling.</SPAN></P>
<P class="p71 ft13">Vår sammanställning visar att det finns ett visst, men begränsat, kurs- utbud för förskollärare eller barnskötare som själva vill fördjupa sig i barns språkutveckling, i synnerhet i andraspråksutveckling i svenska. Det stämmer väl överens med de signaler vi har fått genom samtal och besök under utredningens gång.</P>
<P class="p732 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.4</SPAN><SPAN class="ft160">Specialistbarnskötare med inriktning mot språkutveckling</SPAN></P>
<P class="p101 ft10">Sedan hösten 2019 är det möjligt för barnskötare att vidareutbilda sig till specialistbarnskötare inom yrkeshögskolan. Utbildningarna har startat i liten skala; inför hösten 2020 finns fyra utbildningar att söka, varav två ges i Göteborg och två ges via distansstudier. En av utbild- ningarna har inriktning mot språkutveckling och riktar sig till barn- skötare som vill bredda och fördjupa sina kunskaper om barns lärande och språkutveckling. Den ges på halvfart under två år.<SPAN class="ft102">18</SPAN></P>
<P class="p12 ft13">Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) uppger att antalet an- sökningar om att starta yrkeshögskoleutbildningar inom det peda- gogiska området har ökat kraftigt de senaste åren. Det är framför allt</P>
<P class="p667 ft49"><SPAN class="ft60">18</SPAN><SPAN class="ft63">www.yrkeshogskolan.se/hittautbildning/sok/?area=pedagogik, hämtat </SPAN><NOBR>2020-02-19.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="p250dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367250x1.jpg/" id="p250img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft12">en konsekvens av lärarbristen och att huvudmännen ser ett ökat behov av kompletterande kompetenser i förskolan och skolan. I flera kommuner finns också ambitioner att skapa tydligare karriärvägar för barnskötare genom kompetenstrappor. Göteborgs stad arbetar exempelvis utifrån en ny kompetensmodell inom välfärdssektorn som innebär tre olika nivåer av kompetens; bas, fördjupad och expert. En yrkeshögskoleutbildning inom pedagogik kan vara ett sätt att ta sig vidare från basnivå till fördjupad nivå.<SPAN class="ft92">19</SPAN></P>
<P class="p110 ft12">Enligt MYH finns det flera aktörer som efterfrågar en nationell struktur för yrkesroller och utbildningar inom förskolan. Myndig- heten uppger att en möjlig väg framåt skulle kunna vara att behålla två yrkesroller, men med möjlighet för barnskötare att specialisera sig på en nivå som ligger mellan barnskötare och förskollärare enligt Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF). Det skulle motsvara den modell som redan finns med specialiserade undersköterskor. Möjliga specialiseringar skulle enligt myndigheten kunna vara folk- hälsa/rörelse, natur/uteliv, funktionsnedsättning, kommunikation/ språkutveckling och estetiska verksamheter.<SPAN class="ft92">20</SPAN></P>
<P class="p63 ft19"><SPAN class="ft19">11.3.5</SPAN><SPAN class="ft160">Exempel på kommunala kompetensutvecklingsinsatser</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">För att få en övergripande bild av vilka kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds förskolans personal när det gäller barns språkutveckling i svenska har utredningen talat med ett antal kommuner av olika stor- lek och med geografisk spridning över landet.<SPAN class="ft102">21 </SPAN>En inledande slutsats utifrån samtalen är att de kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds förskolepersonalen skiljer sig stort mellan olika kommuner, både när det gäller omfattning och inriktning. Till viss del handlar det om att kommuner upplever skilda behov av ökad kompetens kring barns språkutveckling och andraspråksutveckling i svenska. Storstadskom- munerna har i högre utsträckning identifierat behov av kompetens- utveckling kring detta än mindre kommuner och har därtill mer resur- ser att avsätta till centrala utvecklingsprojekt.</P>
<P class="p65 ft38">Majoriteten av de kommuner som vi har talat med uppger att de har deltagit i Läslyftet för förskolan. Andra insatser som nämns är</P>
<P class="p733 ft118"><SPAN class="ft60">19</SPAN><NOBR><SPAN class="ft117">www.myh.se/Om-oss/Organisation/Generaldirektoren-GD/GD-har-ordet/Besluten-om-</SPAN></NOBR> yrkeshogskolan, hämtat <NOBR>2020-04-15.</NOBR></P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft60">20</SPAN><SPAN class="ft61">Myndigheten för yrkeshögskolan (2018).</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft60">21</SPAN><SPAN class="ft63">Kommunerna redovisas i kapitel 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p26 ft36">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft10">utbildningar i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA), interkulturellt förhållningssätt samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Flera av kommunerna berättar att de stänger sina förskolor fyra dagar varje år för att frigöra tid för kompetens- utveckling, reflektion och pedagogisk utvecklingstid. Under de dag- arna får personalen tillfälle att fördjupa sig i bl.a. språkutvecklande arbetssätt och arbetet med den reviderade läroplanen. I flera kom- muner arbetar personalen med kollegialt lärande kring utbildnings- material från bl.a. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndig- heten. Några kommuner arbetar också med läsfrämjande projekt, bl.a. i form av bokpåsar i samarbete med biblioteket, så att familjer kan låna böcker direkt på förskolan.</P>
<P class="p312 ft10">Flera kommuner berättar att de har centralt anställd personal som har till uppgift att utveckla och stärka det språkutvecklande arbetet i förskolorna. Dessa funktioner har olika beteckningar, t.ex. pedago- giska utvecklare, centrala specialpedagoger, utvecklingslärare och förste förskollärare. Flera kommuner har utbildat <NOBR>SKUA-utvecklare</NOBR> som utformar och handleder sina kollegor i kompetensutvecklande insat- ser kring SKUA. En kommun berättar att utbildningen i SKUA har lett till att förskolepersonalen känner sig mer säker och jobbar mer systematiskt med språk och att barnen i högre utsträckning pratar sitt eget modersmål och är stolta över sitt språk, vilket har positiv effekt på språkutvecklingen i svenska. I en kommun arbetar digitali- seringspedagoger med uppdraget att implementera och driva arbetet framåt med språkverktyget Polyglutt.</P>
<P class="p399 ft10">En kommun berättar att de har tagit fram en handlingsplan som syftar till att främja alla barns språk- och kunskapsutveckling. Planen tar sin utgångspunkt i Skolverkets stödmaterial <SPAN class="ft17">Flerspråkighet i för- skolan. </SPAN>I planen anges bl.a. hur personalen ska arbeta med att kart- lägga alla barns språk i dialog med vårdnadshavare. Planen har tagits fram av förskollärare och all personal i förskolan har deltagit i utbild- ningar kring handlingsplanens innehåll och hur den ska användas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="p252dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367252x1.jpg/" id="p252img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p734 ft111"><SPAN class="ft35">11.4</SPAN><SPAN class="ft162">Förskolepersonalens deltagande i kompetensutveckling</SPAN></P>
<P class="p735 ft14">Utredningen har i uppdrag att analysera orsakerna till att förskole- personal inte deltar i den kompetensutveckling som erbjuds. I av- snitt 11.3 konstaterar vi att kompetensutvecklingsinsatser kan ges av såväl staten som kommunala och enskilda huvudmän, samt av orga- nisationer och företag. Insatserna kan ske på arbetstid eller på för- skollärarens eller barnskötarens fritid. Det gör att det är svårt att få en samlad bild av vilka insatser som finns, liksom av hur stort del- tagandet är. Det finns likväl ett antal undersökningar och rapporter som kan ge oss en bild av vilka hinder som finns för att delta i kom- petensutvecklingsinsatser.</P>
<P class="p231 ft10">Skolinspektionens kartläggning av hur huvudmännen arbetar med att attrahera, rekrytera och behålla lärare visar att både tid och eko- nomi är hinder för kompetensutveckling och att svårigheterna är särskilt stora inom förskolan.<SPAN class="ft102">22 </SPAN>I Skolinspektionens treåriga kvalitets- granskning av förskolan konstateras att rektorernas kännedom om personalens kompetens eller behov av kompetensutveckling varierar och att erbjudanden om kompetensutveckling nedprioriteras med hänvisning till tidsbrist, dvs. ofta personalbrist.<SPAN class="ft102">23</SPAN></P>
<P class="p381 ft10">Även i utvärderingen av Läslyftets genomförande i förskolan är otillräckliga tidsresurser ett återkommande tema. Rektorerna vittnar om svårigheter med att hitta vikarier, och personalen vill inte lämna barngruppen om det innebär problem för barnen. Utifrån intervjuer med huvudmän, rektorer, handledare, förskollärare och övrig peda- gogisk personal drar rapportförfattarna följande slutsats:</P>
<P class="p736 ft3">Det finns också stor enighet i gruppen om att de begränsade tidsresur- serna utgör det största hindret för satsningen och för ett fortsatt håll- bart utvecklingsarbete. Det tar sig olika uttryck: att planeringstiden är otillräcklig eller att den helt blockeras av denna fortbildning, att barn- grupperna är för stora, att personalen och handledarna inte alltid hinner observera och stötta varandra när de genomför Läslyftsaktiviteterna, eller att personal inte vill lämna barngruppen för att ägna sig åt Läslyftet vid tillfällen när kollegor är sjuka.<SPAN class="ft47">24</SPAN></P>
<P class="p737 ft62"><SPAN class="ft60">22</SPAN><SPAN class="ft61">Skolinspektionen (2015a).</SPAN></P>
<P class="p0 ft62"><SPAN class="ft60">23</SPAN><SPAN class="ft61">Skolinspektionen (2018).</SPAN></P>
<P class="p0 ft49"><SPAN class="ft60">24</SPAN><SPAN class="ft63">Kärnebro & Lundström (2018).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="p253dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367253x1.jpg/" id="p253img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p26 ft36">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">Forskarna Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman drar liknande slutsatser i en intervjustudie med förskollärare i Malmö stad. För- skollärarna i studien berättar att de gärna vill delta i den kompetens- utveckling som erbjuds men att personalsituationen gör att de i stället tvingas prioritera akuta situationer på förskolan. Förskollärarna ger uttryck för en stark lojalitet mot kollegor och barn, vilket innebär att de väljer bort att gå på rast, ha reflektionstid och att delta i kom- petensutveckling för att inte barnen ska fara illa eller för att inte kol- legorna ska behöva vara ensamma med en stor grupp barn.<SPAN class="ft102">25</SPAN></P>
<P class="p96 ft14">Fackförbundet Kommunal har studerat barnskötarnas möjlighet till kompetensutveckling. I en medlemsundersökning 2017 angav mer än hälften av barnskötarna att de inte har deltagit i någon utbildning genom sin arbetsgivare det senaste året, och av dem som fick gå en utbildning blev endast hälften ersatta av vikarier vid utbildningstill- fället.<SPAN class="ft106">26</SPAN></P>
<P class="p96 ft14">Utredningen menar mot bakgrund av ovanstående att tid och resurser verkar vara de främsta hindren för kompetensutveckling i förskolan. Det bekräftas även i de samtal vi har haft med förskolans personal och med fackliga företrädare. Den samvetsstress som upp- står när frånvaro för kompetensutveckling går ut över kollegorna och barnen gör att många medarbetare väljer att avstå från kompe- tensutveckling.</P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">11.4.1</SPAN><SPAN class="ft160">Hinder för huvudmannens deltagande</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Personalens förutsättningar att delta i de statliga kompetensutveck- lingsinsatserna påverkas av huvudmannens deltagande, vilket varierar stort mellan olika huvudmän. En utvärdering av kompetensutveck- lingsinsatsen Förskolelyftet som pågick <NOBR>2009–2014</NOBR> visar att vissa huvudmän tog många utbildningsplatser i anspråk medan andra huvud- män, såväl kommunala som enskilda, inte deltog alls. Gemensamt för de kommunala huvudmän som deltog i hög utsträckning var att kom- munerna ofta hade fattat politiska beslut och avsatt särskilda medel för deltagandet samt att det fanns en central samordning och upp- arbetade rutiner för ansökan och rekvisitionsförfarandet. Hos dessa huvudmän fanns också ofta en samsyn kring frågor om tjänstledighet</P>
<P class="p738 ft62"><SPAN class="ft60">25</SPAN><SPAN class="ft61">Persson & Tallberg Broman (2019).</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">26</SPAN><SPAN class="ft63">Kommunal (2019).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="p254dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367254x1.jpg/" id="p254img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p739 ft10">och ersättning till den personal som deltar. I några av kommunerna med högt deltagande gavs exempelvis full kostnadstäckning för per- sonalen, dvs. att personalen fick studera på arbetstid med full lön.<SPAN class="ft102">27 </SPAN>Enskilda huvudmän deltar i lägre utsträckning i de statliga kom- petensutvecklingsinsatserna än kommunala huvudmän. Detta kan för- klaras av att de ofta är små och har svårare att sätta sig in i och förstå regelverken kring statsbidrag och ansökningar. En lösning på det skulle kunna vara att söka samarbeten och bygga strukturer kring exempel- vis hur man söker statsbidrag. Det är dock ovanligt med den typen av</P>
<P class="p318 ft11">samordning inom förskolan.<SPAN class="ft46">28</SPAN></P>
<P class="p111 ft14">Sammantaget framstår huvudmännens ekonomi som en viktig fak- tor för deltagande i kompetensutveckling, men även tids- och planer- ingsförutsättningar, liksom huvudmannens prioriteringar bland olika insatser, har betydelse för deltagandet.</P>
<P class="p63 ft35"><SPAN class="ft35">11.5</SPAN><SPAN class="ft158">Utredningens förslag och bedömningar</SPAN></P>
<P class="p304 ft14">I det här avsnittet presenterar vi våra förslag och bedömningar när det gäller kompetensutveckling.</P>
<P class="p661 ft19"><SPAN class="ft19">11.5.1</SPAN><SPAN class="ft160">Förskollärare behöver bättre kompetens om barns andraspråksutveckling</SPAN></P>
<P class="p673 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens bedömning: </SPAN>Examensbeskrivningen för förskol- lärarexamen bör ändras så att det i examensmålen anges att stu- denten ska visa fördjupad kunskap även om barns andraspråks- utveckling.</P>
<P class="p740 ft10">Som vi har redogjort för i detta kapitel saknar många förskollärare tillfredsställande kunskap om barns språkutveckling i svenska, i syn- nerhet barns andraspråksutveckling. Det gäller även nyutexaminerade förskollärare, vilket talar för att förskollärarutbildningen inte ger den kompetens som behövs för att förskollärare ska kunna stimulera fler- språkiga barns språkutveckling i svenska. I dag har vart fjärde barn i förskolan utländsk bakgrund. De allra flesta förskollärare kommer</P>
<P class="p330 ft62"><SPAN class="ft60">27</SPAN><SPAN class="ft61">Skolverket (2011).</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft60">28</SPAN><SPAN class="ft63">Skolinspektionen (2015a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="p255dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367255x1.jpg/" id="p255img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p26 ft36">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft10">alltså att arbeta i en barngrupp där ett eller flera barn har ett annat modersmål än svenska och där många barn kan behöva stöd i sin språkutveckling i såväl svenska som modersmålet. Att förskollärare har kompetens i hur man undervisar flerspråkiga barn är avgörande för att alla barn ska få en god språklig grund inför skolstarten.</P>
<P class="p12 ft10">I examensbeskrivningen för förskollärarexamen<SPAN class="ft102">29 </SPAN>anges i dag som mål för utbildningen när det gäller kunskap och förståelse att stu- denten ska visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling. Däremot anges inte i examensmålen att studenten ska ha kunskap om andraspråksutveckling. Detta är otillfredsställ- ande, inte minst med hänsyn till det stora antalet flerspråkiga barn i förskolan. Det är mot denna bakgrund av stor betydelse att alla som avlägger förskollärarexamen inte enbart har fördjupade kunskaper i barns språkutveckling, utan även om barns andraspråksutveckling. Utredningen anser därför att examensmålen om kunskap och för- ståelse bör kompletteras så att de anger att studenten även bör visa fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling.</P>
<P class="p15 ft10">En sådan ändring av examensmålen kan innebära att kursutbudet på förskollärarutbildningarna behöver förändras. Det kan t.ex. ske genom att utbildningarna tillförs en särskild kurs om barns andra- språksutveckling. Ändringen av examensmålen bör också medföra att det språkutvecklande perspektivet i större utsträckning än vad som är fallet i dag får genomsyra utbildningarna, och därmed alla utbildnings- moment, så att språkutvecklingens roll i förskolan förtydligas.</P>
<P class="p12 ft10">Utredningen inser att målen i examensbeskrivningen för förskol- lärarexamen redan i dag är omfattande i förhållande till utbildningens längd. En viss restriktivitet bör därför gälla i fråga om att komplettera målen med ytterligare krav. Tillägg som det vi förespråkar måste där- med noga övervägas. Under utredningens arbete har det dock blivit tydligt att förskollärarnas kunskap om barns andraspråksutveckling brister samtidigt som andelen flerspråkiga barn i förskolan ökar. Detta är mycket oroande. Mot den bakgrunden anser vi att en för- ändring av examensmålen i enlighet med vår bedömning i detta av- snitt är motiverad och mycket angelägen.</P>
<P class="p741 ft49"><SPAN class="ft60">29</SPAN><SPAN class="ft63">Se bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="p256dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367256x1.jpg/" id="p256img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft19"><SPAN class="ft19">11.5.2</SPAN><SPAN class="ft160">Läslyftet i förskolan ska förlängas</SPAN></P>
<P class="p571 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens förslag: </SPAN>Regeringen bör ge Statens skolverk i upp- drag att förlänga Läslyftet i förskolan. Läslyftet bör riktas till för- skoleenheter som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund. Statsbidrag för handled- ning inom läslyftet bör som tidigare kunna lämnas enligt förord- ningen (2015:42) om statsbidrag för handledare i <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling.</P>
<P class="p582 ft10">Utredningen bedömer att det kommer att krävas flera insatser för att stärka förskolepersonalens kompetens i språkutveckling i svenska. Det handlar dels om insatser inom det reguljära utbildningssystemet för att utbilda fler förskollärare och barnskötare, dels om ett större fokus på språkutveckling inom förskollärar- och barnskötarutbild- ningarna. Det är dock insatser som kommer att kunna få effekt först på flera års sikt. För att de barn som går i förskolan i dag ska få bättre förutsättningar till utveckling och lärande behövs därför insatser för att stärka kompetensen hos den personal som nu arbetar i förskolan.</P>
<P class="p110 ft10">Utredningens bedömning är att det inom de nationella skolutveck- lingsprogrammen finns ett relevant kursutbud när det gäller språk- utveckling i svenska, bl.a. inom skolutvecklingsprogrammet om ny- anlända och flerspråkiga barns och elevers lärande. Däremot visar vår analys att personalen i förskolan många gånger inte ges möjlighet till kompetensutveckling eller får tillräckliga förutsättningar för att delta.</P>
<P class="p88 ft14">Skollagen är tydlig med att det är huvudmannen för utbildningen som är ansvarig för att personalen i förskolan ges möjlighet till kom- petensutveckling. Vi vill inskärpa hur viktigt det är att huvudmännen tar detta ansvar. Kontinuerlig kompetensutveckling är den insats som enligt forskningen har störst positiv effekt på kvaliteten i förskolan, och insatsen därmed avgörande för barnens utveckling och fortsatta lärande.</P>
<P class="p66 ft10">Vi menar att det finns ett stort behov av ökad kompetens hos förskolans personal när det gäller språkutveckling i svenska, i synner- het när det gäller flerspråkiga barns språkutveckling. Det är till viss del ett resultat av att förskolan på kort tid har fått ta emot ett stort antal nyanlända barn. Behoven fördelar sig emellertid inte jämnt över landet eftersom vissa kommuner och förskolor har tagit ett större</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="p257dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367257x1.jpg/" id="p257img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td225"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p26 ft36">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">ansvar än andra för mottagande av nyanlända barn och deras vård- nadshavare.</P>
<P class="p401 ft14">Mot den bakgrunden menar vi att staten i detta fall bör ta ett större ansvar för att möjliggöra kompetensutveckling i språkutveckling i svenska för personalen i de förskolor som har störst behov av det. Därför föreslår vi att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att för- länga Läslyftet i förskolan även efter 2021. Läslyftet bör riktas till de förskolor som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund. Statsbidrag bör som i det nu gällande Läslyftet kunna lämnas för handledning enligt förordningen (2015:42) om statsbidrag för handledare i <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivut- veckling.</P>
<P class="p12 ft10">Att det bör göras en riktad satsning till förskolor som har särskilt svåra förutsättningar ska inte tolkas som att det bara är personal i dessa förskolor som behöver kompetensutveckling i språkutveckling i svenska. Alla barn, oavsett språkbakgrund, gynnas av att personalen har kompetens om och arbetar aktivt med språkutvecklande arbets- sätt. Det är dock vår bedömning att det är särskilt viktigt att förskolor med särskilt svåra förutsättningar får fortsatt tillgång till Läslyftet.</P>
<P class="p70 ft19"><SPAN class="ft19">11.5.3</SPAN><SPAN class="ft160">Kompetensutveckling bör uppmärksammas vid tillsyn</SPAN></P>
<P class="p575 ft14"><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning: </SPAN>Det är viktigt att ansvarig tillsyns- myndighet vid tillsyn av huvudmän för förskolor särskilt kontrol- lerar att huvudmännen ger personalen möjlighet till den kompe- tensutveckling som följer av skollagen.</P>
<P class="p599 ft10">Skolinspektionen har tillsyn över kommunala förskolor samt över att kommunerna uppfyller sitt tillsynsansvar. En kommun har tillsyn över fristående förskolor vars huvudmän kommunen har godkänt som huvudmän för sådan verksamhet (26 kap. 3 och 4 §§ skollagen). I till- synsansvaret ligger bl.a. att granska att huvudmännen uppfyller de krav på verksamheten som anges i skollagen och andra författningar.</P>
<P class="p202 ft13">Vidare följer av skollagen att huvudmännen ska se till att perso- nalen vid en förskoleenhet ges möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 § skollagen). Det finns således ett lagstadgat krav på att huvudmännen i egenskap av arbetsgivare ser till att personalen får kompetensutveckling. Det är därför otillfredsställande att det i olika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Kartläggning och förslag om kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft14">sammanhang påtalats för utredningen att förskolor många gånger har en så ansträngd personalsituation att personalen i praktiken inte ges möjlighet till lagstadgad kompetensutveckling.</P>
<P class="p404 ft10">Utredningen anser mot denna bakgrund att det är viktigt att till- synsmyndigheterna, dvs. Skolinspektionen respektive kommunerna, i sin tillsyn särskilt uppmärksammar att huvudmännen uppfyller kra- ven i skollagen när det gäller kompetensutveckling. Om det framkom- mer att en huvudman inte utformar sin verksamhet så att personalens rätt till kompetensutveckling tillgodoses kan tillsynsmyndigheten förelägga förskolan att vidta åtgärder för att förändra situationen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="p259dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367259x1.jpg/" id="p259img1">
</DIV>
<P class="p0 ft8">12 Ikraftträdande</P>
<P class="p384 ft38">Kapitlet innehåller utredningens förslag om ikraftträdande för de änd- ringar vi föreslår i skollagen (2010:800) och skolförordningen (2011:185) samt den statsbidragsförordning vi föreslår när det gäller karriärsteg för förskollärare. Vi redovisar också våra överväganden när det gäller behovet av övergångsbestämmelser.</P>
<P class="p348 ft35"><SPAN class="ft35">12.1</SPAN><SPAN class="ft158">Ikraftträdande</SPAN></P>
<P class="p742 ft10"><SPAN class="ft119">Utredningens förslag: </SPAN>Ändringarna i skollagen (2010:800) och skolförordningen (2011:185) ska träda i kraft den 1 juli 2022.</P>
<P class="p580 ft14">De nya bestämmelserna om uppsökande verksamhet, kart- läggning och direktinskrivning ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som inleds höstterminen 2023.</P>
<P class="p580 ft14">De nya bestämmelserna om obligatorisk förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller 5 år ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som inleds höstterminen 2023. Detsamma ska gälla för de nya bestämmelserna om överklagande i 28 kap. skol- lagen.</P>
<P class="p580 ft14">De nya bestämmelserna i 2 kap. 22 § om inrättande av karriär- steg för förskollärare ska tillämpas första gången i fråga om verk- samhet som bedrivs efter den 30 juni 2023.</P>
<P class="p614 ft11"><SPAN class="ft19">Utredningens bedömning: </SPAN>Statsbidrag för inrättande av karriär- steget förste förskollärare bör lämnas första gången inför det bi- dragsår som inleds den 1 juli 2023.</P>
<P class="p612 ft10">Utredningen ska redovisa sitt betänkande senast den 27 november 2020. Med beaktande av tid för sedvanlig remissbehandling och bered- ning bör en proposition kunna överlämnas till riksdagen våren 2022</P>
<P class="p743 ft24">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Ikraftträdande</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft10">och riksdagsbehandling kan ske tidigast våren 2022. Förslagen kan där- för som tidigast träda i kraft den 1 juli 2022. Enligt vår bedömning ska samtliga föreslagna nya bestämmelser träda i kraft vid den tidpunkten. I det följande redogör vi för när bestämmelserna ska börja tillämpas.</P>
<P class="p74 ft35"><SPAN class="ft35">12.2</SPAN><SPAN class="ft158">När de nya bestämmelserna ska börja tillämpas</SPAN></P>
<P class="p744 ft19">Kommunernas uppsökande verksamhet, kartläggning och direktinskrivning</P>
<P class="p90 ft12">Utredningens förslag innebär att nya uppgifter åläggs kommunerna enligt följande. Kommunerna måste inrätta en uppsökande verksam- het som riktar sig till familjer vars barn i åldrarna <NOBR>3–4</NOBR> år inte går i för- skolan. Kommunerna ska också kartlägga vilka barn som inte går i för- skolan. Vidare ska kommunerna, som en följd av den uppsökande verksamheten och kartläggningen, erbjuda vissa barn direktinskriv- ning i förskolan. Utredningen bedömer också att Statens skolverk bör ges i uppdrag att ta fram stödmaterial eller allmänna råd bl.a. när det gäller uppsökande verksamhet och information om förskolan samt om frånvarohantering.</P>
<P class="p320 ft10">Förslagen innebär alltså att kommunerna får nya arbetsuppgifter och måste utveckla nya arbetssätt och rutiner. Vissa kommuner kom- mer troligen att behöva se över sin organisation och nyanställa perso- ner för de aktuella uppgifterna. Det kan också hända att kommuner och enskilda huvudmän i några fall måste utvidga antalet platser i sin förskola. Vidare ska Skolverket ta fram stödmaterial eller allmänna råd som kommuner och huvudmän ska kunna använda i sin verksamhet. Det krävs alltså att kommunerna, huvudmännen och Skolverket ges visst utrymme att förbereda förändringarna. Utifrån hur verksamheten är uppbyggd anser utredningen vidare att större reformer som dessa bör vidtas inför ett nytt läsår.</P>
<P class="p110 ft10">Utredningen föreslår därför att de nya reglerna om uppsökande verksamhet, kartläggning och direktinskrivning ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som inleds höstterminen 2023. Det inne- bär i praktiken att bestämmelserna ska tillämpas före höstterminen 2023, eftersom kommunerna t.ex. bör bedriva uppsökande verksamhet under vårterminen 2023 i syfte att direktinskrivning ska kunna ske och direktinskrivna barn ska kunna börja i förskolan höstterminen 2023.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td227"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p26 ft36">Ikraftträdande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Obligatorisk förskola från fem års ålder</P>
<P class="p101 ft10">Utredningen föreslår att förskolan ska vara obligatorisk från och med höstterminen det år då barnet fyller 5 år. Även här kommer främst kommunerna att behöva vidta åtgärder för att förbereda sin hanter- ing av den utökade skolplikten, t.ex. inskrivning av barn i förskolan. Kommunala och enskilda huvudmän för förskola kan behöva utvidga antalet platser i förskolan och även i övrigt vidta förberedelser för att ta emot fler barn i sin verksamhet, vilken dessutom till viss del över- går till att vara en obligatorisk verksamhet. Förslaget, som innebär en sänkning av skolpliktsåldern, bör lämpligen börja tillämpas vid inled- ningen av ett läsår.</P>
<P class="p15 ft10">Utredningen föreslår mot denna bakgrund att bestämmelserna i skollagen och skolförordningen om den obligatoriska förskolan från 5 års ålder ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som in- leds höstterminen 2023. Även här innebär detta att bestämmelserna i praktiken ska tillämpas före höstterminen 2023. Det handlar exem- pelvis om att kommunerna under vårterminen 2023 bör kontakta vård- nadshavare till barn som inte deltar i förskolan men som ska börja i den obligatoriska förskolan i syfte att ge vårdnadshavarna möjlighet att lämna önskemål om förskola, samt informera vårdnadshavare om vid vilken förskola deras barn har blivit placerat.</P>
<P class="p96 ft14">Även de nya bestämmelserna om överklagande i 28 kap. skollagen ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som inleds höstter- minen 2023.</P>
<P class="p70 ft19">Bestämmelserna om karriärsteg för förskollärare</P>
<P class="p101 ft10">När det gäller de nya bestämmelserna i skollagen som berör möjlig- heten att inrätta karriärsteg för förste förskollärare kan det i och för sig göras gällande att det inte behövs några särskilda bestämmelser om när bestämmelserna första gången ska tillämpas, med hänsyn till bestämmelsernas karaktär. Bestämmelserna förutsätter dock i någon mån att det statsbidragssystem som ska åtfölja de nya bestämmelserna finns på plats.</P>
<P class="p15 ft10">Därför anser utredningen, när det gäller förslaget om införande av karriärsteg för förskollärare samt anslutande statsbidragsförordning, att det är nödvändigt att Skolverket bereds tillräcklig tid att dels för- bereda verksamheten, dels utarbeta rutiner för att ta fram bidragsram</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Ikraftträdande</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft10">samt för hur fördelningen av statsbidrag i övrigt ska ske. Vidare be- höver kommunerna, som ska vidarefördela statsbidraget, utrymme att lägga upp rutiner för att utföra detta. Slutligen bör offentliga och enskilda huvudmän ges tid att planera för hur karriärsteget första för- skollärare kan användas i den egna verksamheten.</P>
<P class="p295 ft38">Utredningen bedömer därför att bidragsram för statsbidraget bör bestämmas och medel fördelas första gången inför det bidragsår som inleds den 1 juli 2023. Bestämmelserna i 2 kap. 22 § skollagen som reglerar detta ska därmed också tillämpas första gången i fråga om verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2023.</P>
<P class="p745 ft119">Definitionerna av nyanlänt barn och nyanländ elev samt bestämmelser om vilken personal som ska finnas i förskolan</P>
<P class="p746 ft10">Utredningen föreslår i avsnitt 8.3 att det ska införas en definition av <SPAN class="ft17">nyanlänt barn</SPAN>, och att befintlig definition av nyanländ i 3 kap. 12 a § skollagen ska ändras till att avse <SPAN class="ft17">nyanländ elev</SPAN>. Definitionen av ny- anlänt barn ska sedan ligga till grund för t.ex. det uppsökande arbete och den direktinskrivning som utredningen föreslår i kapitel 7 respek- tive kapitel 8. Utredningen bedömer dock att det, med hänsyn till bestämmelsernas karaktär, inte är nödvändigt att reglera när bestäm- melserna ska tillämpas första gången.</P>
<P class="p404 ft10">Vidare har utredningen i avsnitt 10.8.7 föreslagit att bestämmel- sen om personalen i förskolan i 2 kap. 14 § skollagen ska förtydligas så att yrkeskategorin barnskötare särskilt nämns i bestämmelsen. Inte heller beträffande denna paragraf bedömer vi att det är nödvändigt att särskilt reglera när bestämmelsen ska tillämpas första gången.</P>
<P class="p613 ft14">De nya bestämmelserna i 2 kap. 14 § samt 3 kap. 12 a och 12 k §§ skollagen ska därför tillämpas direkt från och med ikraftträdandet den 1 juli 2022.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<P class="p0 ft8">13 Konsekvenser</P>
<P class="p112 ft35"><SPAN class="ft35">13.1</SPAN><SPAN class="ft158">Krav på konsekvensanalysen</SPAN></P>
<P class="p71 ft10">Enligt kommittéförordningen (1998:1474) ska en utredning redovisa vilka konsekvenser utredningens förslag får för kostnader och intäk- ter för staten, kommuner, regioner, företag eller andra enskilda. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt ska dessa också redovisas. När det gäller kostnadsökningar eller intäktsminsk- ningar för staten, kommuner eller regioner ska utredningen föreslå en finansiering. Om förslagen har betydelse för den kommunala själv- styrelsen ska konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig ser- vice i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, kon- kurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p15 ft12">Av utredningens direktiv framgår att vi utöver detta ska redovisa vilka konsekvenser de förslag som lämnas har för tillgången på utbildad personal, personaltätheten och barngruppernas storlek i förskolan. Viktiga ställningstaganden i utformningen av förslagen ska beskrivas, och alternativa lösningar som övervägts ska beskrivas samt skälen till att de har valts bort. Vi ska därtill ha ett barnrättsperspektiv i de ana- lyser som görs och redovisa konsekvenserna av förslagen utifrån rättigheterna i barnkonventionen liksom utifrån <NOBR>icke-diskriminerings-</NOBR> principen.</P>
<P class="p747 ft24">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft35"><SPAN class="ft35">13.2</SPAN><SPAN class="ft158">Utredningens förslag i korthet</SPAN></P>
<P class="p64 ft12">Utredningen har till uppdrag att lämna förslag som syftar till att öka deltagandet i förskolan bland barn i <NOBR>3–5</NOBR> års ålder och föreslå hur för- skolans arbete med barnens språkutveckling kan stärkas.</P>
<P class="p748 ft11">Utredningen föreslår följande:</P>
<P class="p749 ft10"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft33">Kommuner ska bedriva uppsökande verksamhet för att öka del- tagandet i förskolan, samt genom kartläggning hålla sig informerad om vilka barn i kommunen som inte deltar i förskolan.</SPAN></P>
<P class="p343 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">Barn som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling</SPAN></P>
<P class="p501 ft11"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft58">svenska ska direktinskrivas i förskolan.</SPAN></P>
<P class="p749 ft10"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft33">Förskolan ska bli obligatorisk för alla barn från och med 5 års ålder. Barn i obligatorisk förskola ska erbjudas kostnadsfria måltider och</SPAN></P>
<P class="p748 ft11"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft58">vissa fall ha rätt till kostnadsfri skolskjuts.</SPAN></P>
<P class="p340 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Det ska införas karriärsteg för förskollärare vid förskolor som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioeko- nomiska bakgrund.</SPAN></P>
<P class="p750 ft10"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft33">Det ska införas ett enhetligt innehåll för utbildning till barnskötare som ska gälla inom såväl gymnasieskolans barn- och fritidsprogram som motsvarande utbildningar inom kommunal vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p728 ft10"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft33">Skollagen ska förtydligas så att det framgår att det i undervisningen vid förskolor, utöver förskollärare, får finnas barnskötare och annan personal med utbildning eller erfarenhet som innebär att barnens utveckling och lärande främjas.</SPAN></P>
<P class="p59 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">Förskolors personalsammansättning samt personalens kompetens- utveckling bör uppmärksammas vid tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p343 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">Examensbeskrivningen för förskollärarexamen bör ändras så att det</SPAN></P>
<P class="p751 ft14"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft59">examensmålen anges att studenten ska visa fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling.</SPAN></P>
<P class="p752 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Läslyftet i förskolan ska förlängas och riktas till förskolor med sär- skilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekono- miska bakgrund.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="p265dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367265x1.jpg/" id="p265img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft35"><SPAN class="ft35">13.3</SPAN><SPAN class="ft158">Samhällsekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p71 ft10">Det är utredningens bedömning att investeringar i förskolan kan ge samhällsekonomiska vinster på både kort och lång sikt. En förskola av hög kvalitet lägger grunden för framtida lärande och bidrar till högre resultat i skolan och senare i livet. Barn som har gått i förskola har bättre psykisk hälsa och lägre risk för kriminalitet och drogpro- blem under ungdomsåren. I vuxen ålder har de som gått i förskola högre utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och inkomst än de som inte har deltagit i förskolans verksamhet. Eftersom effekterna av att delta i förskolan är störst för barn med svag socioekonomisk bak- grund har förskolan stor potential att bidra till mer likvärdiga förut- sättningar för barn med olika uppväxtvillkor.<SPAN class="ft102">1</SPAN></P>
<P class="p12 ft10">Ett ökat deltagande i förskolan kan även leda till en ökad delaktig- het på arbetsmarknaden, framför allt bland kvinnor. När barnen är i förskolan frigörs tid för vårdnadshavarna att arbeta, studera, söka jobb eller delta i etableringsinsatser. En hög sysselsättning genererar högre skatteintäkter och minskar samhällets kostnader för transfereringar såsom försörjningsstöd och bostadsbidrag.</P>
<P class="p15 ft10">Etablering på arbetsmarknaden är även en viktig förutsättning för integration och jämställdhet mellan kvinnor och män. När kvinnor och män är delaktiga på arbetsmarknaden och i samhället minskar risken för ekonomisk utsatthet och segregation. Det inverkar i sin tur positivt på barnens förutsättningar för integration. I kapitel 3 redo- gör vi för forskning som visar att utrikes födda mammors sysselsätt- ning har stor inverkan på barnens framtida möjligheter på arbetsmark- naden, och att det sambandet är särskilt starkt när det gäller deras döttrar. Att föräldrar kommer i arbete stärker alltså förutsättningarna för integration och jämställdhet på både kort och lång sikt.<SPAN class="ft102">2</SPAN></P>
<P class="p12 ft10">Investeringar i syfte att öka deltagandet och höja kvaliteten i för- skolan bör således ge hög avkastning. Värdet för såväl den enskilda som för samhället är betydande och skulle kunna motivera stora in- satser. Det är dock svårt att mäta vinsterna samt att beräkna kostna- den för uteblivna investeringar, t.ex. i form av fler skolmisslyckanden eller försämrad psykisk hälsa. En annan försvårande omständighet är att kostnaden hänförs till en enskild verksamhet, i detta fall försko- lan, medan vinsterna sprids över fler verksamheter under lång tid.</P>
<P class="p359 ft62"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft61">För referenser, se kapitel 3.</SPAN></P>
<P class="p3 ft49"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft63">Vi redogör närmare för konsekvenserna av ett lågt arbetskraftsdeltagande i kapitel 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="p266dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367266x1.jpg/" id="p266img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft10">Vi har inom ramen för den här utredningen inte haft möjlighet att kvantifiera de samhällsekonomiska effekterna av våra förslag, men vår bedömning är att de kommer att medföra samhällsekonomiska vinster på flera områden på både kort och lång sikt.</P>
<P class="p74 ft35"><SPAN class="ft35">13.4</SPAN><SPAN class="ft158">Ekonomiska konsekvenser för kommunerna</SPAN></P>
<P class="p363 ft10">Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunernas åtföljas av en statlig finansiering. Utredningens förslag innebär nya kostnader som kom- mer att beröra kommunerna. I detta avsnitt beräknas dessa kostnader.</P>
<P class="p753 ft19">Förslagen om uppsökande verksamhet, kartläggning och direktinskrivning</P>
<P class="p76 ft14">Utredningen föreslår att kommuner ska bedriva uppsökande verksam- het för att öka deltagandet i förskolan bland barn i åldrarna <NOBR>3–4</NOBR> år, samt genom kartläggning hålla sig informerade om vilka barn i kom- munen som inte deltar i förskolan. Vidare ska kommuner direkt- inskriva barn i åldrarna <NOBR>3–4</NOBR> år i förskolan, om dessa barn har behov av bättre språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p63 ft15">Kostnadsberäkning</P>
<P class="p498 ft14">Förslagen innebär tillkommande kostnader för kommunerna i form av ökad administration och ökade lönekostnader för personal inom den uppsökande verksamheten. Vår bedömning är att varje barn som inte deltar i förskolan motsvarar en arbetsinsats om cirka 5 timmar per år, vilket omfattar tid för kartläggning, förberedelser, ett hem- besök och uppföljning.<SPAN class="ft106">3</SPAN></P>
<P class="p320 ft13">I dag är det 6 procent av alla folkbokförda barn i åldersgruppen <NOBR>3–4</NOBR> år som inte är inskrivna i förskolan. Uppräknat med befolknings- prognosen motsvarar det cirka 14 500 barn 2023 och 2024, givet att andelen barn som inte är inskrivna i förskolan är densamma som 2019.</P>
<P class="p363 ft62"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft70">Lönekostnaden baseras på genomsnittlig lön för förskollärare, även om andra yrkesgrupper också kan komma i fråga för den uppsökande verksamheten. Medellönen för förskollärare upp- räknat till 2023 respektive 2024 års nivå inklusive </SPAN><NOBR>PO-pålägg</NOBR> ger en kostnad på 292 kronor per timme 2023 respektive 298 kronor per timme 2024.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft14">Kommunernas kostnader till följd av förslagen beräknas uppgå till 11 miljoner kronor 2023 (halvårseffekt) och till 21 miljoner kronor 2024.</P>
<P class="p192 ft15">Alternativ kostnad för åldersgruppen <NOBR>3–5</NOBR> år</P>
<P class="p71 ft10">Om regeringen inte skulle välja att gå vidare med förslaget om obliga- torisk förskola för <NOBR>5-åringar</NOBR> skulle även dessa kunna omfattas av ut- redningens förslag om uppsökande verksamhet och direktinskrivning. Kommunernas kostnader i form av ökad administration och ökade lönekostnader för personal inom den uppsökande verksamheten skulle då bli högre. I dag är det 6 procent av alla folkbokförda barn i ålders- gruppen <NOBR>3–5</NOBR> år som inte är inskrivna i förskolan. Uppräknat med be- folkningsprognosen motsvarar det cirka 21 500 barn 2023 och 2024, givet att andelen barn som inte är inskrivna i förskolan är densamma som 2019. Kommunernas kostnader till följd av förslagen beräknas då uppgå till 16 miljoner kronor 2023 (halvårseffekt) och till 32 mil- joner kronor 2024.</P>
<P class="p70 ft15">Alternativ kostnad för att direktinskriva alla barn</P>
<P class="p71 ft10">Enligt utredningens förslag ska kommunerna direktinskriva barn i förskolan som är i behov av förskola för en bättre språkutveckling i svenska. De barn som ska omfattas är nyanlända barn, barn med annat modersmål än svenska som har behov av förskola för en bättre språkutveckling i svenska samt barn som av annan anledning har be- hov av förskola för en bättre språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p12 ft10">Utredningen har övervägt alternativet att i stället föreslå direkt- inskrivning av alla barn som inte är inskrivna i förskolan höstterminen det år då barnet fyller 3 år. Det skulle innebära att cirka 8 300 <NOBR>3-år-</NOBR> ingar får ett erbjudande om en plats i förskolan 2023.</P>
<P class="p12 ft10">En fördel med detta alternativ är att det kan innebära en mindre arbetsinsats då kommunerna inte behöver kartlägga vilka av de barn som inte deltar i förskolan som har behov av bättre språkutveckling i svenska och därmed ska erbjudas direktinskrivning. Å andra sidan menar utredningen att det även vid direktinskrivning av alla barn kommer att krävas ett aktivt arbete från kommunernas sida med upp- sökande verksamhet för att uppmuntra vårdnadshavarna att tacka ja</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="p268dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367268x1.jpg/" id="p268img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft10">till den erbjudna platser. Att enbart skriva in barnen i förskolan och informera vårdnadshavarna via t.ex. brev kommer enligt utredningens mening inte vara tillräckligt när det gäller vårdnadshavare som har låg kännedom om förskolans uppdrag och verksamhet. Vidare kommer kommunerna även vid direktinskrivning av alla <NOBR>3-åringar</NOBR> att behöva sammanställa uppgifter om vilka <NOBR>3-åringar</NOBR> som ska direktinskrivas.</P>
<P class="p110 ft13">Eftersom utredningen anser det är viktigt att de åtgärder som vid- tas fokuserar på de barn som verkligen behöver förskola för sin språk- utveckling i svenska har vi stannat vid att direktinskrivningen endast ska omfatta de barn som bedöms ha ett sådant behov.</P>
<P class="p89 ft15">Övriga konsekvenser av förslagen</P>
<P class="p97 ft10">Som en följd av förslagen om uppsökande verksamhet och direkt- inskrivning förväntas barn i åldersgruppen <NOBR>3–4</NOBR> år delta i förskolan i högre utsträckning än i dag. Kostnaderna för detta kommer att variera mellan kommuner beroende på hur stor andel av barnen som tidigare har gått i förskola, pedagogisk omsorg eller inte varit inskrivna i någon verksamhet alls. I vissa kommuner kommer det att krävas ny- anställningar av förskollärare och barnskötare, eller nya lokaler för förskoleverksamhet. Förutsättningarna för att organisera ytterligare platser inom förskolan varierar mellan olika kommuner, beroende på tillgången på utbildade förskollärare och barnskötare samt på lämp- liga lokaler för att utöka förskoleverksamheten.</P>
<P class="p66 ft10">Utredningen konstaterar att kommunerna redan i dag är skyldiga att erbjuda alla barn avgiftsfri förskola från 3 års ålder och att ett ökat antal barn i den allmänna förskolan därför inte innebär ett nytt åtagande för kommunerna. Kommunerna får därtill ersättning för att tillhandahålla allmän förskola genom de generella statsbidragen.<SPAN class="ft102">4 </SPAN>Ut- redningens bedömer därför att det inte ska betalas ut någon statlig finansiering av eventuellt tillkommande barn i förskolan.</P>
<P class="p63 ft19">Förslaget om obligatorisk förskola för <NOBR>5-åringar</NOBR></P>
<P class="p98 ft13">Förslaget om obligatorisk förskola för <NOBR>5-åringar</NOBR> innebär ökade kost- nader för kommunerna eftersom fler barn kommer att delta i verk- samheten. Utredningen föreslår även att barn i den obligatoriska för-</P>
<P class="p542 ft49"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1999/2000:129 och prop. 2008/09:115.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="p269dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367269x1.jpg/" id="p269img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft11">skolan ska erbjudas kostnadsfria måltider och i vissa fall kostnadsfri skolskjuts, vilket också medför ökade kostnader.</P>
<P class="p92 ft15">Fler <NOBR>5-åringar</NOBR> i förskolan</P>
<P class="p430 ft14">De <NOBR>5-åringar</NOBR> som är inskrivna i pedagogisk omsorg samt de barn som inte är inskrivna i någon verksamhet alls berörs av förslaget om obli- gatorisk förskola. Det motsvarar 5,5 procent av alla <NOBR>5-åringar</NOBR> (se tabell 13.1).</P>
<P class="p754 ft112">Tabell 13.1 <NOBR>5-åringar</NOBR> i förskolan, prognos för 2023 och 2024 (andel och antal)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr5 td230"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td231"><P class="p29 ft24">Andel 2019</P></TD>
<TD class="tr5 td232"><P class="p25 ft112">2019</P></TD>
<TD class="tr5 td233"><P class="p245 ft112">2023</P></TD>
<TD class="tr5 td231"><P class="p245 ft112">2024</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td234"><P class="p416 ft3">Totalt antal</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p247 ft3">100 %</P></TD>
<TD class="tr10 td235"><P class="p25 ft3">124 500</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p245 ft3">123 000</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p245 ft3">120 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td234"><P class="p416 ft3">femåringar</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td235"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td234"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td235"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td236"><P class="p416 ft3">Femåringar i</P></TD>
<TD class="tr10 td237"><P class="p247 ft3">94,5 %</P></TD>
<TD class="tr10 td238"><P class="p25 ft3">117 500</P></TD>
<TD class="tr10 td239"><P class="p245 ft3">116 000</P></TD>
<TD class="tr10 td237"><P class="p245 ft3">114 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td240"><P class="p416 ft3">förskolan</P></TD>
<TD class="tr16 td241"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td242"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td243"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td241"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td234"><P class="p416 ft3">Femåringar i</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p247 ft3">1,6 %</P></TD>
<TD class="tr10 td235"><P class="p25 ft3">2 000</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p245 ft3">1 950</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p245 ft3">1 950</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td234"><P class="p416 ft49">pedagogisk omsorg</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td235"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td234"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td235"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td236"><P class="p416 ft3">Femåringar ej</P></TD>
<TD class="tr10 td237"><P class="p247 ft3">5,5 %</P></TD>
<TD class="tr10 td238"><P class="p25 ft3">6 850</P></TD>
<TD class="tr10 td239"><P class="p245 ft3">6 750</P></TD>
<TD class="tr10 td237"><P class="p245 ft3">6 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td240"><P class="p416 ft49">inskrivna i förskolan</P></TD>
<TD class="tr16 td241"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td242"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td243"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td241"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td234"><P class="p416 ft3">Femåringar ej</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p247 ft3">3,9 %</P></TD>
<TD class="tr10 td235"><P class="p25 ft3">4 850</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p245 ft3">4 800</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p245 ft3">4 650</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td234"><P class="p416 ft3">inskrivna i någon</P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td235"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr10 td47"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td234"><P class="p416 ft3">verksamhet</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td235"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p755 ft49">Källa: Statistiska centralbyrån. Siffrorna är avrundade.</P>
<P class="p756 ft12">Uppräknat med befolkningsprognosen kommer antalet <NOBR>5-åringar</NOBR> som inte är inskrivna i förskolan vara cirka 6 750 år 2023, givet att andelen inskrivna <NOBR>5-åringar</NOBR> i förskolan är densamma som 2019. För att be- räkna kostnaden för de tillkommande barnen har utredningen räknat upp den genomsnittliga kostnaden för ett barn i förskolan till 2023 respektive 2024 års nivå<SPAN class="ft92">5 </SPAN>och multiplicerat den med det antal barn som inte beräknas vara inskrivna i förskolan. Kostnaden för de till- kommande barnen blir då cirka 550 miljoner kronor 2023 (halvårs- effekt) och 1 100 miljoner kronor 2024.</P>
<P class="p114 ft10">Utredningen bedömer dock att den egentliga kostnaden kommer att bli lägre. Den genomsnittliga kostnaden för ett barn i förskolan</P>
<P class="p113 ft49"><SPAN class="ft176">5 </SPAN>Beräknat på den genomsnittliga kostnaden för ett barn i förskolan 2018, dvs. 153 200 kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="p270dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367270x1.jpg/" id="p270img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft10">är beräknad utifrån samtliga barn i förskolan. De äldre barnen i för- skolan kräver dock inte samma personaltäthet som yngre barn<SPAN class="ft102">6</SPAN>, var- för kostnaden för de äldre barnen blir mindre än den genomsnittliga kostnaden för alla barn. Dessutom sänks ersättningen till pedagogisk omsorg för de barn som tidigare har deltagit i pedagogisk omsorg och nu i stället deltar i förskolan. Det minskar kommunernas kost- nader för pedagogisk omsorg med cirka 250 miljoner kronor per år.<SPAN class="ft102">7</SPAN></P>
<P class="p65 ft10">Utredningen konstaterar att kommunerna redan i dag ska erbjuda barn avgiftsfri förskola i den omfattning som förslaget avser och att förslaget därför inte innebär något nytt åtagande för kommunerna. Kommunerna får ersättning för att tillhandahålla allmän förskola ge- nom de generella statsbidragen och utredningen bedömer därför inte att staten ska kompensera kommunerna för de tillkommande barnen.<SPAN class="ft102">8</SPAN></P>
<P class="p63 ft15">Kostnadsfria måltider</P>
<P class="p75 ft14">Utredningen föreslår att barn i obligatorisk förskola ska erbjudas kost- nadsfria måltider. Barn i förskolan har redan i dag rätt till näringsrik- tiga måltider. De kan dock inte alltid sägas vara kostnadsfria, eftersom en kommun eller en enskild huvudman får ta ut avgifter för verksam- heten.</P>
<P class="p320 ft10">Utredningen saknar uppgifter om hur många kommuner som i dag erbjuder kostnadsfria måltider för de barn som enbart deltar i den avgiftsfria allmänna förskolan. Vår bedömning utifrån samtal med kommunföreträdare är emellertid att majoriteten av kommunerna i dag bekostar måltider för barn i allmän förskola. Det saknas även samstämmiga uppgifter om vad en måltid i förskolan kostar. Vi har därför grundat våra beräkningar på genomsnittskostnaden för en skol- måltid i grundskolan, dvs. 6 600 kronor per barn 2018.</P>
<P class="p65 ft10">Utredningen bedömer att kommunerna inte behöver kompense- ras för de kostnader som de redan har i dag för måltider i förskolan och i pedagogisk omsorg. Beräkningarna baseras därför på de barn som inte beräknas vara inskrivna i någon verksamhet alls, dvs. 4 800 barn 2023 och 4 650 barn 2024. Huvudmännens kostnadsökningar för kostnadsfria måltider inom den obligatoriska förskolan beräknas</P>
<P class="p588 ft108"><SPAN class="ft60">6</SPAN><SPAN class="ft107">Som exempel kan anges att det genomsnittliga antalet barn i en småbarnsgrupp </SPAN><NOBR>(1–3</NOBR> år) var 12,2 barn 2019 medan den var 15,5 barn för barn i åldersgruppen <NOBR>4–5</NOBR> år, enligt Skolverkets statistik.</P>
<P class="p318 ft62"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft70">Beräknat på 2000 barn med en genomsnittlig kostnad på 127 000 kronor per barn och år.</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1999/2000:129 och prop. 2008/09:115.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">därför till 17 miljoner kronor 2023 (halvårseffekt) och till 33 miljo- ner kronor 2024.</P>
<P class="p92 ft15">Skolskjuts</P>
<P class="p71 ft10">Utredningens förslag om att skolpliktiga barn i förskolan ska få rätt till kostnadsfri skolskjuts på samma villkor som förskoleklassens och grundskolans elever innebär ett nytt åtagande för kommunerna.</P>
<P class="p12 ft10">Det finns inga uppgifter om hur många barn i förskolan som kan komma i fråga för skolskjuts. Enligt utredningens förslag ska skol- skjuts erbjudas de barn som enbart deltar i den obligatoriska förskolan, dvs. de barn som inte har omsorgsbehov utöver 525 timmar per år, och som behöver skolskjuts på grund av färdvägen längd, trafikför- hållanden, barnets funktionsnedsättning eller någon annan omstän- dighet. Som vi tidigare har konstaterat saknas det uppgifter om hur stor andel av barnen i förskolan som endast deltar i allmän förskola. Vi kan dock konstatera att dessa barn i dag tar sig till och från för- skolan och sannolikt saknar behov av skolskjuts.</P>
<P class="p12 ft14">En annan osäkerhet är hur många barn i förskolan som bor på ett sådant avstånd från förskolan att det berättigar till skolskjuts. Det är rimligt att anta att det är färre barn i förskolan än elever i grund- skolan som har lång väg till förskolan. Å andra sidan kommer de barn som har behov av skolskjuts behöva särskild skolskjuts, eftersom barn vid 5 års ålder inte kan förväntas ta sig själva till förskolan genom att t.ex. åka med kollektiva färdmedel.</P>
<P class="p15 ft10">Vi baserar våra beräkningar på att enbart skolpliktiga barn som inte tidigare har deltagit i förskolan kommer att behöva skolskjuts, dvs. 6 750 barn 2023 och 6 600 barn 2024. Kostnaden för en skolskjuts i förskolan beräknas motsvara den genomsnittliga kostnaden för skol- skjuts i grundskolan, dvs. 3 100 kronor (beräknat på samtliga elever i grundskolan i Sverige). Kostnaden har räknats upp till 2023 respek- tive 2024 års nivå. En finansiering av skolskjuts för de tillkommande barnen skulle innebära en kostnadsökning på cirka 11 miljoner kro- nor 2023 (halvårseffekt) och på 22 miljoner kronor 2024. Anslaget för kommunalekonomisk utjämning bör höjas med motsvarande belopp.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="p272dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367272x1.jpg/" id="p272img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft15">Övrigt</P>
<P class="p97 ft12">En sänkt skolpliktsålder kan även medföra vissa administrativa kost- nader, t.ex. till följd av att skolpliktsbevakningen kommer att börja ett år tidigare än i dag. Utredningen uppskattar att kostnaden för att skolpliktsbevakningen börjar ett år tidigare blir densamma som när skolpliktsåldern sänktes i samband med införandet av obligatorisk för- skoleklass.<SPAN class="ft92">9 </SPAN>Det innebär ökade kostnader för kommunerna motsvar- ande 4 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p63 ft19">Total kompensation till kommunerna</P>
<P class="p417 ft112">Tabell 13.2 Sammanlagd kostnad för kommunerna (miljoner kronor)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr5 td244"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td245"><P class="p25 ft112">2023</P></TD>
<TD class="tr5 td208"><P class="p245 ft112">2024</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td246"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr5 td247"><P class="p757 ft36">(halvårseffekt)</P></TD>
<TD class="tr5 td222"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p432 ft49">Uppsökande verksamhet, kartläggning och</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p25 ft3">11</P></TD>
<TD class="tr10 td220"><P class="p245 ft3">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td248"><P class="p432 ft165">direktinskrivning</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p26 ft163"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td248"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr13 td220"><P class="p26 ft127"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td249"><P class="p432 ft3">Kostnadsfria måltider</P></TD>
<TD class="tr5 td243"><P class="p25 ft3">17</P></TD>
<TD class="tr5 td214"><P class="p245 ft3">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td248"><P class="p432 ft3">Skolskjuts</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p25 ft3">11</P></TD>
<TD class="tr5 td220"><P class="p245 ft3">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td249"><P class="p432 ft3">Administrativa kostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td243"><P class="p25 ft3">2</P></TD>
<TD class="tr5 td214"><P class="p245 ft3">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td248"><P class="p432 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p25 ft3">41</P></TD>
<TD class="tr16 td220"><P class="p245 ft3">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td250"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td251"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td252"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft35"><SPAN class="ft35">13.5</SPAN><SPAN class="ft158">Ekonomiska konsekvenser för staten</SPAN></P>
<P class="p337 ft10">I detta avsnitt redogörs för förslagens effekter på kostnader och in- täkter för staten. Den totala budgetbelastningen framgår av tabell 13.3 nedan. Hur förslagen kan finansieras återkommer vi till i avsnitt 13.5.1.</P>
<P class="p753 ft19">Förslagen om uppsökande verksamhet, kartläggning och direktinskrivning</P>
<P class="p370 ft14">Förslagen om uppsökande verksamhet, kartläggning och direktinskriv- ning innebär ett nytt åtagande för kommunerna och ska därför finan- sieras i enlighet med finansieringsprincipen. Kommunerna ersätts enligt beräkningar i avsnitt 13.4 med 11 miljoner kronor 2023 och därefter med 21 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p330 ft49"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2017/18:9.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="p273dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367273x1.jpg/" id="p273img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Förslaget om obligatorisk förskola från 5 års ålder</P>
<P class="p101 ft10">Det förslag som beräknas innebära störst kostnad för staten är för- slaget om en obligatorisk förskola från 5 års ålder. Utredningen be- dömer inte att det ökade antalet barn i förskolan bör generera några kostnader för staten, eftersom kommunerna redan har ett uppdrag att erbjuda barn avgiftsfri förskola från 3 års ålder (se avsnitt 13.4). Däremot kommer förslagen om att skolpliktiga barn i förskolan ska erbjudas kostnadsfria måltider samt skolskjuts på samma villkor som elever i grundskolan att belasta kommunernas budget med 28 mil- joner kronor 2023 och 55 miljoner kronor 2024. Därtill tillkommer vissa administrativa kostnader, t.ex. till följd av att skolpliktsbevak- ningen kommer att börja ett år tidigare, som belastar kommunernas budget med 2 miljoner kronor 2023 och 4 miljoner kronor 2024.</P>
<P class="p70 ft19">Förslaget om karriärsteg för förskollärare</P>
<P class="p81 ft14">Statsbidraget för en förste förskollärare uppgår till 170 000 kronor per bidragsår, vilket motsvarar en löneökning på 10 000 kronor per månad. Utredningen föreslår att statsbidrag ska betalas ut för 1 500 tjänster som förste förskollärare och riktas till de förskolor som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioeko- nomiska bakgrund. Kostnaden för att införa karriärsteg för förskol- lärare beräknas uppgå till 255 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p70 ft19">Förslaget om att förlänga Läslyftet</P>
<P class="p101 ft10">Utredningen bedömer att regeringen bör ge Statens skolverk i upp- drag att förlänga Läslyftet i förskolan från 2022. Läslyftet bör riktas till förskoleenheter som har särskilt svåra förutsättningar med beak- tande av barnens socioekonomiska bakgrund. För att förlänga Läs- lyftet för förskolan avsattes 25 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2020.<SPAN class="ft102">10 </SPAN>Vi beräknar att kostnaden för att förlänga Läslyftet riktat till vissa förskolor uppgår till 13 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p758 ft49"><SPAN class="ft60">10</SPAN><SPAN class="ft63">Prop. 2019/20:1, utgiftsområde 16.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">Statens skolverk</P>
<P class="p76 ft14">Flera av utredningens förslag och bedömningar innebär nya uppdrag till Skolverket. Nedan listas de förslag som bedöms innebära en mer omfattande arbetsinsats:</P>
<P class="p759 ft96"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft95">Allmänna råd om uppsökande verksamhet. </SPAN><SPAN class="ft31">Utredningen föreslår att Skolverket ska utarbeta stödmaterial eller allmänna råd om upp- sökande verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p730 ft64"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft93">Stödmaterial om frånvarohantering. </SPAN><SPAN class="ft12">Skolverket bör få i uppdrag att ta fram stödmaterial eller allmänna råd om hur kontroll och upp- följning av barns frånvaro i förskolan kan hanteras.</SPAN></P>
<P class="p759 ft37"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft94">Ett nytt statsbidrag för karriärsteg</SPAN><SPAN class="ft14">. Förslaget om att införa karriär- steg för förskollärare innebär att Skolverket får ytterligare ett stats- bidrag att hantera.</SPAN></P>
<P class="p752 ft96"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft95">En enhetlig utbildning för barnskötare. </SPAN><SPAN class="ft31">Utredningen förslår att Skol- verket ska se över utbildningar till barnskötare inom gymnasie- skolan och kommunal vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p760 ft96"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft95">Allmänna råd om språkkunskaper. </SPAN><SPAN class="ft31">Skolverket bör få i uppdrag att ta fram allmänna råd om vilka grundläggande kunskaper personal i förskolan bör ha.</SPAN></P>
<P class="p761 ft37"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft94">En förlängning av Läslyftet för förskolan. </SPAN><SPAN class="ft14">Utredningen föreslår att Skolverkets uppdrag att genomföra Läslyftet för förskolan förlängs och justeras. Det kan innebära insatser för att informera huvud- männen om de förändrade villkoren.</SPAN></P>
<P class="p678 ft13">Utredningen föreslår att Skolverket tillförs 5 miljoner kronor 2023 för att kunna genomföra de nya uppgifterna. Därefter tillförs Skolverket 2 miljoner kronor per år för fortsatt hantering av statsbidragen.</P>
<P class="p83 ft19">Statens skolinspektion</P>
<P class="p90 ft13">Utredningens bedömningar när det gäller tillsyn kan i någon mån på- verka hur Skolinspektionen utövar sin tillsyn. Även i övrigt kan utred- ningens förslag, t.ex. om nya allmänna råd, påverka hur myndigheten utför sin tillsyn. Det är dock utredningens bedömning att eventuella</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">utökade arbetsinsatser för Skolinspektionen ryms inom myndighetens befintliga ram.</P>
<P class="p92 ft19">Skolväsendets överklagandenämnd</P>
<P class="p81 ft10">Utredningen föreslår att barn som inte sedan tidigare har en förskole- plats och därmed ska placeras i en förskola inför den obligatoriska förskolan bör kunna överklaga beslut om placering till Skolväsendets överklagandenämnd på samma sätt som beslut om placering i för- skoleklassen eller grundskolan. Detta kan innebära fler ärenden för Skolväsendets överklagandenämnd. Men hänsyn till att antalet barn som kan komma att bli placerade i obligatorisk förskola beräknas vara högst 6 750 barn 2023 kan antalet överklaganden antas bli relativt få. De bör därför kunna hanteras inom nuvarande ram.</P>
<P class="p70 ft19">Sveriges domstolar</P>
<P class="p101 ft10">Utredningen föreslår att beslut om skolskjuts för barn i den obligato- riska förskolan i vissa fall ska kunna överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol på samma sätt som beslut om skolskjuts i förskole- klassen eller grundskolan. Detta kan innebära fler mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Men hänsyn till att antalet barn som kan komma att bli placerade i obligatorisk förskola beräknas vara högst 6 750 barn 2023, och det bland dem troligen bara är ett fåtal barn som kan bli aktuella för skolskjuts, kan antalet överklaganden antas bli relativt få. De bör därför kunna hanteras inom nuvarande ram.</P>
<P class="p70 ft19">Övriga statliga myndigheter</P>
<P class="p81 ft10">Ett ökat deltagande i förskolan medför att barnens vårdnadshavare får möjlighet att delta i arbetssökande åtgärder eller i etablerings- insatser. Det kan medföra ökade kostnader för Arbetsförmedlingen i form av ökad administration och handläggning.</P>
<P class="p12 ft13">Ett ökat deltagande i förskolan kan även medföra att efterfrågan på studieplatser och studiemedel ökar bland de vårdnadshavare som väljer att vidareutbilda sig. Det kan gälla så väl grundläggande utbild- ning på grund- och gymnasienivå som utbildning på universitets- och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="p276dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367276x1.jpg/" id="p276img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft11">högskolenivå. Det kan påverka kostnader för handläggning och admi- nistration hos ansvariga myndigheter.</P>
<P class="p762 ft10">Endast begränsade kostnader beräknas uppstå av dessa konsekven- ser. Kostnaderna bör därför kunna hanteras inom befintlig ram.</P>
<P class="p74 ft19">Total budgetbelastning för staten</P>
<P class="p417 ft112">Tabell 13.3 Total budgetbelastning för staten (miljoner kronor)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr7 td253"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p763 ft112">2023</P></TD>
<TD class="tr7 td255"><P class="p245 ft112">2024</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td256"><P class="p432 ft3">Kompensation till kommunerna</P></TD>
<TD class="tr10 td257"><P class="p763 ft3">41</P></TD>
<TD class="tr10 td179"><P class="p245 ft3">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td256"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td257"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td258"><P class="p432 ft3">Statsbidrag för förste förskollärare</P></TD>
<TD class="tr5 td259"><P class="p763 ft3">128</P></TD>
<TD class="tr5 td260"><P class="p245 ft3">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td256"><P class="p432 ft3">Förlängning av Läslyftet</P></TD>
<TD class="tr10 td257"><P class="p763 ft3">13</P></TD>
<TD class="tr10 td179"><P class="p245 ft3">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td256"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td257"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td258"><P class="p432 ft3">Skolverket</P></TD>
<TD class="tr16 td259"><P class="p763 ft3">5</P></TD>
<TD class="tr16 td260"><P class="p245 ft3">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td256"><P class="p432 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr16 td257"><P class="p763 ft3">187</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p245 ft3">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td261"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td262"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
<TD class="tr19 td263"><P class="p26 ft131"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft19"><SPAN class="ft19">13.5.1</SPAN><SPAN class="ft160">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">Sedan 2019 kan kommuner söka statsbidrag för insatser som syftar till att stärka språkutvecklingen i förskolan.<SPAN class="ft102">11 </SPAN>Statsbidraget får använ- das till insatser för att öka deltagandet i förskolan, särskilt för barn som har ett annat dagligt umgängesspråk i hemmet än svenska, sär- skilda språkutvecklande insatser samt kompetensutveckling av för- skolepersonal i språkutvecklande arbetssätt i svenska. Enligt vad som tidigare beslutats kommer statsbidraget uppgå till 250 miljoner kro- nor för 2021. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen emellertid att statsbidraget förstärks med ytterligare 100 miljoner kro- nor.<SPAN class="ft102">12 </SPAN>Vid överlämnandet av detta betänkande har riksdagen ännu inte fattat beslut om budgetpropositionen för 2021. Med reservation för detta baserar vi våra beräkningar på att statsbidraget kommer att omfatta 350 miljoner kronor.</P>
<P class="p65 ft13">Utredningen föreslår att medlen som används för statsbidraget för bättre språkutveckling i förskolan ska övergå till att användas för att finansiera utredningens samtliga förslag, dvs. totalt 187 miljoner kro- nor 2023 och 350 miljoner kronor 2024 (se tabell 13.3).</P>
<P class="p764 ft62"><SPAN class="ft60">11</SPAN><SPAN class="ft61">Förordningen (2019:558) om statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan.</SPAN></P>
<P class="p309 ft49"><SPAN class="ft60">12</SPAN><SPAN class="ft63">Prop. 2020/21:1, utgiftsområde 16, s. 100.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft35"><SPAN class="ft35">13.6</SPAN><SPAN class="ft158">Konsekvenser för huvudmän</SPAN></P>
<P class="p71 ft13">Flera av utredningens förslag syftar till att öka deltagandet i förskolan. Det kommer att få konsekvenser för de huvudmän som får fler barn i verksamheten, och för vissa huvudmän kan det innebära att fler för- skollärare och barnskötare behöver rekryteras. Utredningen bedö- mer att konsekvenserna ändå kommer att bli begränsade, eftersom det handlar om ett mindre antal barn fördelat på många huvudmän. Om förslagen får stor effekt och alla barn i åldrarna <NOBR>3–5</NOBR> år skrivs in förskolan innebär det 21 500 nya barn i förskolan 2023. För de största huvudmännen kan det innebära fler än 1 000 nya barn medan det för mindre kommuner bara handlar om ett fåtal barn och därför inte bör påverka verksamheten i stort.</P>
<P class="p765 ft14">Flera av utredningens förslag syftar till att stärka förskollärares och barnskötares villkor och status, vilket på sikt bör leda till ökad till- gång på utbildad personal och underlätta kompetensförsörjningen i förskolan. Förslaget om karriärsteg för förskollärare underlättar vidare huvudmännens möjlighet att rekrytera erfarna förskollärare till för- skolor med svåra förutsättningar, som i dag ofta har ett svårare rekry- teringsläge.</P>
<P class="p70 ft19">Särskilt om konsekvenser för enskilda huvudmän</P>
<P class="p81 ft14">De enskilda huvudmän som berörs av förslagen är de företag, före- ningar och andra juridiska eller fysiska personer som är huvudmän för fristående förskolor. År 2019 gick cirka 107 772 barn i en fristå- ende förskola, vilket motsvarar 20,7 procent av samtliga barn i för- skolan. Enskilda huvudmän ska få ersättning för tillkommande barn genom att barnets hemkommun betalar ett bidrag. Bidraget ska, enligt den s.k. likabehandlingsprincipen, beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen verksamhet av motsvarande slag.</P>
<P class="p96 ft14">Utredningen lägger inte några förslag som enbart rör enskilda huvudmän. Vissa enskilda huvudmän kan visserligen behöva se över sin organisation till följd av att en obligatorisk förskola för <NOBR>5-åringar</NOBR> införs, men ökningen av antalet barn kommer att bli relativt liten. Vi bedömer därför att förslagen inte kommer att medföra några nega- tiva konsekvenser för enskilda huvudmän.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="p278dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367278x1.jpg/" id="p278img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p766 ft19">Särskilt om konsekvenser för enskilda huvudmän inom pedagogisk omsorg</P>
<P class="p98 ft14">Utredningens förslag om obligatorisk förskola för <NOBR>5-åringar</NOBR> får kon- sekvenser för enskilda huvudmän inom pedagogisk omsorg. Det fanns 1 042 <NOBR>5-åringar</NOBR> i pedagogisk omsorg med enskild huvudman 2019.<SPAN class="ft106">13 </SPAN>För att dessa barn ska kunna fullgöra sin skolplikt kommer huvudmän inom pedagogisk omsorg att behöva organisera sin verk- samhet så att de kan lämna och hämta <NOBR>5-åringarna</NOBR> vid den förskola där barnen har tilldelats en plats.</P>
<P class="p66 ft10">Det är sannolikt att många vårdnadshavare kommer att välja att låta barnen gå i förskola hela den tid som motsvarar omsorgsbehovet, dvs. även under tid utöver den obligatoriska tiden, för att barnen ska slippa flytta mellan olika verksamheter. För de <NOBR>5-åringar</NOBR> som fort- sätter att vara inskrivna i pedagogisk omsorg kommer vistelsetiden att minska med cirka 15 timmar per vecka under terminstid.</P>
<P class="p65 ft12">Även förslaget om direktinskrivning kan innebära konsekvenser för enskilda huvudmän inom pedagogisk omsorg. Det fanns cirka</P>
<P class="p361 ft14"><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft83">300 barn i åldrarna </SPAN><NOBR>3–4</NOBR> år i pedagogisk omsorg med enskild huvud- man 2019. En del av dessa barn skulle enligt utredningens förslag kunna bli föremål för direktinskrivning om de bedöms ha behov av bättre språkutveckling i svenska. Sannolikt kommer många vårdnads- havare att ta emot erbjudandet om direktinskrivning på förskola, och dessutom välja att låta barnet gå i förskola hela den tid som motsvarar omsorgsbehovet, för att barnen ska slippa flytta mellan olika verk- samheter. En del föräldrar kan däremot förväntas tacka nej till erbju- dandet och i stället låta barnen vara fortsatt inskrivna i pedagogisk omsorg.</P>
<P class="p320 ft10">Sammantaget bedömer utredningen att förslagen kommer att med- föra att färre barn efterfrågar och deltar i pedagogisk omsorg. För vissa enskilda huvudmän inom pedagogisk omsorg kan det få stora konse- kvenser. Att ett barn lämnar den pedagogiska omsorgen under några timmar i veckan, eller helt slutar i verksamheten för att i stället delta i förskolan, påverkar den ersättning som huvudmannen får från bar- nets hemkommun. I förlängningen kan förslagen leda till att pedago- gisk omsorg framför allt blir en verksamhet för mindre barn, medan äldre barn i större utsträckning endast deltar i förskolan.</P>
<P class="p767 ft49"><SPAN class="ft60">13</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p768 ft111"><SPAN class="ft35">13.7</SPAN><SPAN class="ft162">Konsekvenser för personaltäthet, tillgång på personal och barngruppernas storlek</SPAN></P>
<P class="p80 ft14">Utredningen ska redovisa vilka konsekvenser våra förslag har för till- gången på utbildad personal, personaltätheten och barngruppernas storlek i förskolan.</P>
<P class="p192 ft15">Personaltäthet och förskollärartäthet</P>
<P class="p71 ft10">När förskolan blir obligatorisk för <NOBR>5-åringar</NOBR> förväntas 6 750 fler barn skrivas in i verksamheten. Det kommer att medföra ett behov av mer personal. Med utgångspunkt i 2019 års personaltäthet på 5,2 barn per personal (heltidstjänster) kommer det att behöva anställas ytter- ligare cirka 1 300 årsarbetare för att personaltätheten ska ligga kvar på samma nivå. Vår bedömning är emellertid att det faktiska personal- behovet blir mindre än så. För det första är det rimligt att anta att de barn som i dag inte går i förskolan är hemma med en vårdnadshavare eller någon annan familjemedlem. Det är inte självklart att de kom- mer att efterfråga förskola utöver den obligatoriska tiden, vilket be- höver tas med i beräkningarna. För det andra förväntas antalet <NOBR>5-år-</NOBR> ingar att minska under perioden vilket också kommer att frigöra personalresurser (se tabell 13.1). Vi bedömer därför att förslaget om obligatorisk förskola för <NOBR>5-åringar</NOBR> inte kommer att påverka personal- tätheten i förskolan på ett betydande sätt.</P>
<P class="p15 ft10">Förskollärartätheten kan också komma att påverkas när förskolan blir obligatorisk för <NOBR>5-åringar.</NOBR> Förskollärartätheten 2019 var 13 barn per förskollärare med förskollärarlegitimation (heltidstjänst). För att förskollärartätheten ska ligga kvar på samma nivå som i dag kommer det att behöva anställas drygt 500 nya förskollärare (heltidstjänster) i förskolan. Det faktiska behovet av förskollärare bör dock bli något mindre, enligt samma argumentation som ovan.</P>
<P class="p12 ft10">Även förslagen om uppsökande verksamhet och direktinskrivning påverkar antalet barn i förskolan och kan medföra att personalbeho- vet ökar. Om förslagen skulle leda till att alla barn i åldrarna <NOBR>3–4</NOBR> år skrivs in i förskolan skulle behovet av personal öka ännu mer. Det skulle, tillsammans med förslaget om obligatorisk förskola, innebära att cirka 21 500 barn i åldrarna <NOBR>3–5</NOBR> år skrivs in i förskolan 2023. För att förskollärartätheten ska ligga kvar på samma nivå som 2019 kom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">mer det då att behöva anställas drygt 1 650 nya förskollärare (heltids- tjänster) i förskolan.</P>
<P class="p368 ft14">Det finns alltså sammantaget en risk för att förslagen på kort sikt leder till en lägre personaltäthet och en lägre förskollärartäthet på nationell nivå.</P>
<P class="p63 ft15">Tillgången på utbildad personal</P>
<P class="p97 ft12">Flera av utredningens förslag syftar till att stärka förskollärares och barnskötares villkor och status. Att förskolan delvis blir en obliga- torisk skolform är en tydlig markering från samhällets sida att för- skolan är en viktig del av utbildningssystemet, och det är också en bekräftelse på att verksamheten har positiv betydelse för barnen. Det kan i sin tur höja statusen för såväl förskollärare som barnskötare. Vidare bör förslaget om karriärsteg för förskollärare bidra till att yrket blir mer attraktivt, eftersom det innebär fler möjligheter till karriär- och löneutveckling för förskollärare. Det kan också underlätta rekry- teringen av erfarna förskollärare till de förskolor som i dag har en lägre andel förskollärare, vilket i sin tur leder till en bättre spridning av den kompetens som finns.</P>
<P class="p320 ft14">Utredningen har även föreslagit åtgärder för att betona de utbildade barnskötarnas roll i förskolans verksamhet, bl.a. genom förslagen att skriva in barnskötarna som en av förskolans yrkesgrupper i skollagen och ta fram en enhetlig barnskötarutbildning. Förslagen syftar till att dels öka värdet av en barnskötarutbildning, dels förtydliga barn- skötarnas kompetens.</P>
<P class="p73 ft14">Sammantaget bedöms förslagen ha en positiv påverkan när det gäller hur många som söker sig till förskollärar- respektive barnskötarutbild- ningen, men också när det gäller hur många utbildade förskollärare respektive barnskötare som väljer att stanna kvar i, respektive åter- vända till, förskolan.</P>
<P class="p88 ft14">Att tillgången på utbildad personal ökar innebär fördelar för alla barn som deltar i förskolans verksamhet eftersom det bidrar till att utbildningen får en högre kvalitet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="p281dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367281x1.jpg/" id="p281img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft15">Barngruppernas storlek</P>
<P class="p93 ft14">Barngruppernas storlek har sjunkit de senaste åren. Mellan 2009 och 2015 var den genomsnittliga gruppstorleken relativt konstant och varierade mellan 16,7 och 16,9 barn, men 2016 sjönk genomsnittet till 15,9 barn per barngrupp och 2019 fanns det i genomsnitt 15,0 barn i varje barngrupp i förskolan.<SPAN class="ft106">14</SPAN></P>
<P class="p12 ft13">Med fler barn i förskolan kan grupperna öka något. Samtidigt är det ett mindre antal barn som berörs av förslagen och barnen är där- till utspridda över ett stort antal förskolor i olika kommuner, vilket gör att vi sammantaget bedömer konsekvenserna av detta som begränsade.</P>
<P class="p4 ft35"><SPAN class="ft35">13.8</SPAN><SPAN class="ft158">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p71 ft10">Kommuner sköter lokala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga ange- lägenheter som bestäms i lag. En inskränkning i den kommunala själv- styrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den (14 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen). Bestämmelserna ger uttryck för en proportionalitetsprincip.</P>
<P class="p15 ft10">Utredningens förslag påverkar inte den grundläggande ansvarsför- delningen mellan staten och huvudmännen inom förskolans område. Flera förslag innebär dock att nya uppgifter åläggs kommunerna.</P>
<P class="p96 ft14">Förslagen att kommunerna ska bedriva en uppsökande verksam- het för att öka deltagandet i förskolan, kartlägga barns deltagande i förskolan samt direktinskriva vissa barn i förskolan innebär ett utökat åtagande för kommunerna. Att kommunerna ska utföra dessa nya upp- gifter måste anses utgöra en viss inskränkning i den kommunala själv- styrelsen.</P>
<P class="p12 ft10">Förslagen kan vidare, tillsammans med förslaget om obligatorisk förskola från 5 års ålder, medföra att kommunerna i egenskap av huvud- män för förskolor måste bygga ut sin verksamhet för att kunna ta emot ett större antal barn, vilket också i någon mån kan anses inkräkta på den kommunala självstyrelsen. Likaså kan förslagen att lyfta fram de utbildade barnskötarnas roll i förskolan ha viss inverkan på hur kom-</P>
<P class="p482 ft49"><SPAN class="ft60">14</SPAN><SPAN class="ft63">Skolverkets statistik.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">281</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="p282dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367282x1.jpg/" id="p282img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft12">munerna organiserar sin verksamhet i förskolan, vilket också det i någon mån kan sägas inkräkta på den kommunala självstyrelsen.</P>
<P class="p110 ft10">Syftet med förslagen är att öka barns deltagande i förskolan och därigenom ge barn som behöver det bättre språkutveckling i svenska och bättre förutsättningar att klara av grundskolan och senare utbild- ning. Vidare syftar förslagen till att lyfta fram förskollärarnas och de utbildade barnskötarnas roll i förskolan och underlätta rekryteringen av utbildad personal, vilket sin tur bidrar till högre kvalitet i utbild- ningen. Förslagen i sin helhet syftar alltså till att stärka och tydlig- göra förskolans på många sätt avgörande roll i det svenska samhället.</P>
<P class="p110 ft10">Det är sammantaget utredningens bedömning att förslagen, till den del de medför inskränkningar i den kommunala självstyrelsen, är motiverade av det allmännas intresse av en förskoleverksamhet av hög kvalitet som dels når alla barn i Sverige oberoende av deras bak- grund och andra socioekonomiska faktorer, och dels bidrar till att barn växer upp till aktiva och deltagande samhällsmedborgare. Inskränk- ningarna i den kommunala självstyrelsen är därmed befogade och proportionerliga. Någon alternativ lösning på detta, som inte inkräktar på den kommunala självstyrelsen, har vi inte funnit.</P>
<P class="p63 ft35"><SPAN class="ft35">13.9</SPAN><SPAN class="ft158">Konsekvenser för barn</SPAN></P>
<P class="p337 ft10">Barnets bästa ska, enligt skollagen, vara utgångspunkten i all utbild- ning och annan verksamhet inom skolväsendet. Denna bestämmelse har sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, barn- konventionen. Med barn avses i barnkonventionen varje människa under 18 år. Barnkonventionens artiklar <NOBR>1–42</NOBR> har från och med den 1 januari 2020 ställning som lag i Sverige.<SPAN class="ft102">15 </SPAN>Enligt barnkonventionens grundprinciper ska varje barn ha samma rättigheter till utbildning och utveckling (artiklarna 2, 6, 28 och 29) och vid alla åtgärder som rör barn ska barnets åsikter beaktas och barnets bästa komma i främsta rummet (artiklarna 3 och 12).</P>
<P class="p320 ft13">De barn som omfattas av förslaget om ökat deltagande i förskolan är främst de barn över 3 år som inte annars skulle ha deltagit i försko- lan. Detta gäller bl.a. nyanlända barn och barn med svag socioekono- misk bakgrund, vilka i dag är inskrivna i förskolan i lägre utsträckning än andra barn. Utredningens bedömning är att förslaget till överväg-</P>
<P class="p499 ft49"><SPAN class="ft60">15</SPAN><SPAN class="ft63">Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnens rättigheter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft14">ande del har positiva konsekvenser för de barn som omfattas. Vi har i detta betänkande redogjort för förskolans betydelse för barns ut- veckling och lärande, och konstaterat att barn som har gått i förskola bl.a. har bättre språkkunskaper och högre kunskapsresultat i skolan. Inte minst ger förskolan barn tillgång till språkutveckling i svenska, vilket är särskilt viktigt för nyanlända barn och barn med annat moders- mål än svenska.</P>
<P class="p12 ft10">Även om den utökade skolplikten innebär en inskränkning av barns och vårdnadshavares valfrihet finns det en viss flexibilitet i systemet. Bland annat kan skolplikten skjutas upp ett år om det finns särskilda skäl. Att skolplikten inleds i förskolan innebär en markering av att samhället fäster stor vikt vid att alla barn deltar i förskolan och där- med får bättre förutsättningar att lyckas med sin skolgång. Vårdnads- havare kan inte längre välja att barnet helt ska stå utanför förskolan och därmed inte få de kunskaper och förmågor som ger goda förut- sättningar inför förskoleklass och grundskola.</P>
<P class="p15 ft10">Redan i dag är hemkommunerna skyldiga att erbjuda allmän för- skola till alla barn från 3 års ålder. Trots detta deltar inte alla barn i förskolan. Det är viktigt att alla barn får lika goda förutsättningar inför förskoleklassen och grundskolan eller motsvarande skolformer. Mot denna bakgrund framstår förslaget som proportionerligt med hänsyn till sitt syfte. Sammantaget bedöms reformen få positiva kon- sekvenser för de barn som berörs.</P>
<P class="p70 ft35">13.10 Konsekvenser för jämställdheten</P>
<P class="p366 ft14">Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utredningens förslag har bäring på delmålen om ekonomisk jämställdhet, jämställd hälsa och jämställd utbildning.</P>
<P class="p12 ft10">En betydande majoritet av de vårdnadshavare som stannar hemma med barn är kvinnor. Det är således främst kvinnor som kommer att beröras av utredningens förslag om barns ökade deltagande i försko- lan. För kvinnor som är arbetslösa eller av andra skäl är hemma med barn i åldrarna <NOBR>3–5</NOBR> år kan ett barns ökade deltagande i förskolan fri- göra tid för t.ex. studier eller förvärvsarbete. Förslagen kan därmed få konsekvenser för kvinnors möjligheter att etablera sig på arbets- marknaden och bidra till att nå målet om ekonomisk jämställdhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft14">En klar majoritet, 96 procent, av personalen som arbetar med barn i förskolan är kvinnor. Bland de legitimerade förskollärarna är 97 procent kvinnor. Förslaget om karriärtjänster för förskollärare medför alltså löneökningar för främst kvinnor och bidrar till att nå målet om ekonomisk jämställdhet. På sikt kan ett bättre löneläge och ett i övrigt mer attraktivt yrke även medföra att fler män söker sig förskolläraryrket.</P>
<P class="p65 ft12">Utredningen har flera förslag som syftar till att höja barnskötar- yrkets status och attraktivitet, vilket kan bidra till en lägre personal- omsättning och en bättre arbetsmiljö för såväl barnskötare som för- skollärare. Det skapar förutsättningar att minska de relativt höga sjukskrivningstalen inom förskolan och bidra till att nå målet om jäm- ställd hälsa. Det är även rimligt att anta att förslagen på sikt kan leda till högre löner för utbildade barnskötare.</P>
<P class="p88 ft14">Utredningen har konstaterat att förskolan har positiva effekter på barns lärande långt upp i åldrarna. Det är inte minst viktigt för pojkar, som i genomsnitt har lägre skolresultat än flickor. Förslaget om ett ökat deltagande i förskolan bidrar till en mer likvärdig skolstart för flickor och pojkar och kan därmed stärka förutsättningarna att nå målet om jämställd utbildning.</P>
<P class="p63 ft35">13.11 Konsekvenser för integrationen</P>
<P class="p337 ft10">Regeringens mål för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldig- heter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En prioriterad fråga är att förbättra nyanländas förutsättningar att eta- blera sig och bli delaktiga i arbets- och samhällslivet. De förslag som utredningen lämnar kan förväntas bidra till att nå målet på flera sätt.</P>
<P class="p320 ft10">Föräldrar till barn som inte deltar i förskolan är frånvarande från arbetsmarknaden och från etableringsinsatser under lång tid. Lång- varig frånvaro från arbetsmarknaden har negativa konsekvenser i form av sämre möjligheter till etablering, sämre inkomstutveckling och lägre pensioner. Utredningens förslag innebär att fler barn till föräldrar som inte arbetar kommer att skrivas in i förskolan, vilket kan förväntas påskynda etableringen på arbetsmarknaden för vissa föräldrar. När utrikes födda föräldrar arbetar eller studerar samt är en aktiv del av samhället, uppstår även andra positiva effekter, t.ex. ökade kunska-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="p285dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367285x1.jpg/" id="p285img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td229"><P class="p26 ft175">Konsekvenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">per i svenska språket och en starkare tillit det svenska samhället, vilket i sin tur även stärker barnens förutsättningar.</P>
<P class="p334 ft10">Barns deltagande i förskolan har betydelse för deras lärande och språkliga utveckling. Det är särskilt viktigt för nyanlända barn och andra barn som har ett annat modersmål än svenska. Förslagen som syftar till att öka barns deltagande i förskolan kan bidra till att dessa barn når högre resultat i skolan, vilket på sikt underlättar etableringen på arbetsmarknaden och integrationen i det svenska samhället.</P>
<P class="p70 ft35">13.12 Övriga konsekvenser</P>
<P class="p71 ft10">Utredningen ska enligt kommittéförordningen även beskriva för- slagens konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet samt för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållandet till större företag. Vi bedömer inte att våra förslag har några omedelbara konsekvenser inom dessa områden, men att de ändå till viss del kan bidra till en positiv utveckling enligt nedan.</P>
<P class="p769 ft15">Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet</P>
<P class="p71 ft12">I regeringens strategi för att minska och motverka segregation lyfts flera riskfaktorer som kan leda till kriminalitet, t.ex. arbetslöshet, psykisk ohälsa och en oavslutad skolgång. Ett tidigt skolmisslyck- ande pekas ut som en av de starkaste riskfaktorerna för framtida brotts- lighet. Regeringen skriver vidare att de allra mest lovande insatserna mot kriminell utveckling är att de sätts in tidigt.<SPAN class="ft92">16</SPAN></P>
<P class="p12 ft10">I kapitel 3 har utredningen redogjort för forskning om förskolans betydelse för barns utveckling. Sammantaget visar forskningen att barn som har gått i förskola har högre kunskapsresultat och bättre psykisk hälsa i grundskolan, och högre utbildning och sysselsättningsgrad i vuxen ålder. Studier har även funnit att barn som har deltagit i för- skolan har färre beteendeproblem i skolåldern och att förekomsten av kriminalitet och drogproblem hos dessa barn är mindre under ung- domsåren. Förskolan har därmed en central roll i det brottsförebygg- ande arbetet. De positiva effekterna förutsätter emellertid att alla barn får gå i förskola.</P>
<P class="p113 ft49"><SPAN class="ft60">16</SPAN><SPAN class="ft63">Regeringen (2018).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft15">Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service</P>
<P class="p77 ft10">En positiv konsekvens av ett ökat deltagande i förskolan är det kan öka arbetskraftsutbudet bland framför allt kvinnor. Detta diskuteras i avsnittet om samhällsekonomiska konsekvenser (13.3).</P>
<P class="p65 ft13">Eftersom fler barn kommer att delta i förskolan till följd av för- slagen kan det innebära att det behöver öppnas fler förskolor i vissa kommuner. Det kan medföra att det öppnas förskolor i områden där det i dag inte finns sådana på grund av låg efterfrågan. Den offentliga servicen kan därmed förbättras i dessa områden.</P>
<P class="p374 ft15">Små företags förutsättningar</P>
<P class="p109 ft14">En annan möjlig konsekvens av att fler barn deltar i förskolan och att efterfrågan på förskoleplatser därmed ökar är att enskilda huvud- män får möjlighet att etablera nya verksamheter eller utvidga befint- liga. Detta kan särskilt bli aktuellt i mindre samhällen, t.ex. i glesbygd, där det tidigare inte har funnits underlag för att starta sådan verk- samhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">286</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<P class="p0 ft8">14 Författningskommentar</P>
<P class="p770 ft39"><SPAN class="ft35">14.1</SPAN><SPAN class="ft159">Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)</SPAN></P>
<P class="p1 ft19">2 kap.</P>
<P class="p345 ft15">14 §</P>
<P class="p113 ft11">Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervisningen</P>
<P class="p771 ft14"><SPAN class="ft53">1.</SPAN><SPAN class="ft59">i fritidshemmet finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas</SPAN><SPAN class="ft37">, och</SPAN></P>
<P class="p772 ft37"><SPAN class="ft53">2.</SPAN><SPAN class="ft177">i förskolan finnas barnskötare samt därutöver annan personal med utbildning eller erfarenhet som innebär att barnens utveckling och lärande främjas.</SPAN></P>
<P class="p68 ft37">Med barnskötare avses i första stycket 2 den som har genomgått ut- bildning i gymnasieskolan för arbete med barn eller annan motsvarande utbildning.</P>
<P class="p773 ft10">Bestämmelsen anger vilken personal som, utöver lärare och förskol- lärare, får finnas i undervisningen i fritidshemmet och förskolan.</P>
<P class="p12 ft10">I bestämmelsens <SPAN class="ft17">första stycke </SPAN>har gjorts ett tillägg för att förtydliga att det i undervisningen i förskolan får finnas barnskötare. Dess- utom har redaktionella ändringar gjorts i bestämmelsen.</P>
<P class="p12 ft10">I <SPAN class="ft17">andra stycket </SPAN>som är <SPAN class="ft17">nytt </SPAN>anges att med barnskötare avses i första stycket andra punkten den som har genomgått utbildning i gymnasie- skolan för arbete med barn eller annan motsvarande utbildning. Inom gymnasieskolan ges sådan utbildning inom barn- och fritidsprogram- met. Med annan motsvarande utbildning avses t.ex. utbildning till barnskötare som anordnas inom kommunal vuxenutbildning och som till sitt innehåll motsvarar yrkeskurserna inom gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Även tidigare utbildningar med motsvarande karaktär inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning om-</P>
<P class="p774 ft24">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft10">fattas samt utbildningar som anordnats av annan utbildningsanordnare, t.ex. som uppdragsutbildning eller arbetsmarknadsutbildning. Det avgörande är att utbildningen till sitt innehåll motsvarar yrkeskur- serna inom aktuell gymnasial utbildning. I uttrycket att personen har <SPAN class="ft17">genomgått </SPAN>utbildning avses att hon eller han har examen från aktuellt program i gymnasieskolan eller intyg om godkänd utbildning inom kommunal vuxenutbildning eller hos annan utbildningsanordnare<SPAN class="ft17">.</SPAN></P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 10.8.7.</P>
<P class="p103 ft15">22 §</P>
<P class="p97 ft10">Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. <SPAN class="ft17">Huvudmän för förskoleenheter som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga förskollärare.</SPAN></P>
<P class="p748 ft11">Regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag</P>
<P class="p99 ft37"><SPAN class="ft53">1.</SPAN><SPAN class="ft83">till huvudmän </SPAN>för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, special- skola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxen- utbildning <SPAN class="ft14">i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förste- lärare och lektor</SPAN>, och</P>
<P class="p99 ft37"><SPAN class="ft53">2.</SPAN><SPAN class="ft54">som riktar sig till huvudmän för förskoleenheter som avses i första stycket tredje meningen i syfte att stimulera att dessa inrättar karriär- steget förste förskollärare.</SPAN></P>
<P class="p775 ft14">Bestämmelsen innehåller strävansmål för huvudmän inom skolväsen- det när det gäller karriärsteg för lärare.</P>
<P class="p110 ft10">I <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>har gjorts ett tillägg som innebär att huvudmän för förskoleenheter med särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund ska sträva efter att inrätta karriär- steg för särskilt duktiga förskollärare. Med <SPAN class="ft17">särskilt svåra förutsätt- ningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund </SPAN>avses t.ex. förskoleenheter där en stor andel av barnen lever under svåra eko- nomiska eller sociala förhållanden. Det kan också handla om att många barn är nyanlända barn eller barn som i annat fall har ett annat modersmål än svenska. Det kan vidare handla om förskolor som ligger i områden med socioekonomiska utmaningar. Det avgörande är att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft14">det vid förskolan finns en stor andel barn som har ett särskilt behov av tillgång till välutbildad personal som kan möta barnens behov, särskilt när det gäller språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p96 ft14"><SPAN class="ft37">Andra stycket första punkten </SPAN>motsvarar till sitt innehåll det tidigare andra stycket. I bestämmelsen har tillagts att det statsbidrag som lämnas enligt första punkten avser huvudmän för förskoleklass, grund- skola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gym- nasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Någon ändring i sak är inte avsedd.</P>
<P class="p96 ft37"><SPAN class="ft14">I </SPAN>andra stycket andra punkten <SPAN class="ft14">finns en </SPAN>ny <SPAN class="ft14">bestämmelse som inne- bär att regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag som riktar sig till huvudmän för förskoleenheter som avses i första stycket tredje meningen i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärsteget förste förskollärare. Bestämmelsen avser förskoleenheter som har särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund.</SPAN></P>
<P class="p123 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 10.8.3.</P>
<P class="p70 ft19">3 kap.</P>
<P class="p1 ft15">1 §</P>
<P class="p1 ft11">I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 §),</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">information om barnets och elevens utveckling (3 §),</SPAN></P>
<P class="p776 ft14"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft52">garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet </SPAN><NOBR>(4–4</NOBR> b §§),</P>
<P class="p13 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">stöd i form av extra anpassningar (5 §),</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">särskilt stöd </SPAN><NOBR>(6–12</NOBR> §§),</P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 </SPAN><NOBR>a–12</NOBR> i §§),</P>
<P class="p777 ft14"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft52">överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skol- former (12 j §),</SPAN></P>
<P class="p13 ft15"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft178">definition av nyanlänt barn (12 k §), och</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">allmänna bestämmelser om betyg </SPAN><NOBR>(13–21</NOBR> §§).</P>
<P class="p778 ft14">Paragrafen anger kapitlets innehåll. Ett tillägg har gjorts med anled- ning av att antalet paragrafer har utökats genom att det i kapitlet förts in en definition av nyanlänt barn (12 k §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">289</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft15">12 a §</P>
<P class="p1 ft11">Med nyanländ <SPAN class="ft15">elev </SPAN>avses i denna lag den som</P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft58">har varit bosatt utomlands,</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft58">nu är bosatt i landet, och</SPAN></P>
<P class="p779 ft14"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft52">har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år.</SPAN></P>
<P class="p780 ft14">En elev ska inte längre anses vara nyanländ <SPAN class="ft37">elev </SPAN>efter fyra års skol- gång här i landet.</P>
<P class="p780 ft14">Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 §.</P>
<P class="p781 ft12">Paragrafen innehåller en definition av nyanländ. Bestämmelsen har justerats så att det klart framgår att den definierar en nyanländ elev och därmed inte gäller för barn i förskoleåldern, vilka i stället omfattas av definitionen av nyanlänt barn i 3 kap. 12 k §.</P>
<P class="p17 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 8.3.</P>
<P class="p70 ft15">12 k §</P>
<P class="p782 ft37">Med nyanlänt barn avses i denna lag ett barn som har uppehållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagen (2005:716), inte omfattas av 12 a § och inte har uppnått den ålder när skolplikt enligt 7 kap. 10 § inträder. Därutöver ska barnet</P>
<P class="p347 ft37"><SPAN class="ft53">1.</SPAN><SPAN class="ft54">vara fött utomlands och ha vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige tillsammans med barnet och barnet och vårdnadshavarna har vistats här kortare tid än fem år,</SPAN></P>
<P class="p347 ft37"><SPAN class="ft53">2.</SPAN><SPAN class="ft54">vara fött i Sverige och ha vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige och har vistats här kortare tid än fem år, eller</SPAN></P>
<P class="p779 ft15"><SPAN class="ft53">3.</SPAN><SPAN class="ft75">vara fött utomlands och ha kommit till Sverige utan sina vård- nadshavare och har vistats här kortare tid än fem år.</SPAN></P>
<P class="p783 ft15">Om barnet vistas i Sverige med endast en vårdnadshavare ska pröv- ningen göras utifrån den vårdnadshavaren.</P>
<P class="p514 ft11">Paragrafen är <SPAN class="ft15">ny</SPAN>. Den innehåller en definition av nyanlänt barn.</P>
<P class="p784 ft10">I <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>anges inledningsvis vissa generella krav för att ett barn ska ses som ett nyanlänt barn enligt skollagen. Med ett nyanlänt</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft14">barn avses till att börja med barn som har uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2015:716). Det saknar här betydelse på vilken grund uppehållstillstånd har meddelats och om uppehållstillståndet är per- manent eller tidsbegränsat.</P>
<P class="p13 ft11">Vidare ska ett nyanlänt barn inte omfattas av bestämmelsen i 3 kap.</P>
<P class="p14 ft14">12 a § skollagen. Ett barn som är en nyanländ elev enligt nämnda be- stämmelse kan alltså inte samtidigt vara ett nyanlänt barn enligt denna bestämmelse. Ett nyanlänt barn ska inte heller ha uppnått åldern för skolplikt enligt 7 kap. 10 § skollagen.</P>
<P class="p12 ft10">Av <SPAN class="ft17">första stycket första punkten </SPAN>framgår att som nyanlänt barn räknas barn som är födda utomlands och som kommit hit med vård- nadshavare som också är födda utomlands och varit bosatta utom- lands men som nu är bosatta med barnet i Sverige. Det handlar alltså om utomlands födda barn som kommit till Sverige med utomlands födda vårdnadshavare. Bestämmelsen omfattar därmed inte utomlands födda barn till vårdnadshavare som är födda i Sverige och som efter barnets födelse återvänt till Sverige, eller barn som har en vårdnads- havare som är född i Sverige. Vidare ska barnet, för att räknas som nyanlänt barn, ha vistats i Sverige kortare tid än fem år.</P>
<P class="p114 ft10">Av <SPAN class="ft17">första stycket andra punkten </SPAN>framgår att som nyanlänt barn räknas även barn som är födda i Sverige men som har vårdnadshavare som är födda och har varit bosatta utomlands, men som nu är bosatta i Sverige. Även här gäller att båda barnens vårdnadshavare ska vara födda utomlands och ha varit bosatta utomlands, vilket innebär att barn som har en vårdnadshavare som är född eller har varit bosatt i Sverige inte räknas som ett nyanlänt barn. Vidare ska barnets vård- nadshavare ha vistats här kortare tid än fem år.</P>
<P class="p12 ft10">Enligt <SPAN class="ft17">första stycket tredje punkten </SPAN>avses med nyanlänt barn även barn som är födda utomlands och som har kommit till Sverige utan sina vårdnadshavare. Bestämmelsen omfattar exempelvis s.k. ensam- kommande barn, dvs. barn som kommer till Sverige och söker asyl i sällskap med andra än sina vårdnadshavare, t.ex. tillsammans med sys- kon eller andra släktingar. Även i detta fall gäller att barnet ska ha vis- tats här kortare tid än fem år för att anses vara ett nyanlänt barn. Det bör framhållas att bestämmelsen inte avser att omfatta barn som efter internationell adoption kommer till Sverige. Sådana barn har genom adoptionen förvärvat vårdnadshavare och kan därmed inte anses kom- ma till Sverige utan vårdnadshavare, även om barnet rent faktiskt skulle resa in i Sverige utan sällskap av vårdnadshavare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft10">I <SPAN class="ft17">andra stycket </SPAN>klargörs att om barnet vistas i Sverige med bara en vårdnadshavare ska prövningen av om barnet ska anses som ett ny- anlänt barn göras utifrån den vårdnadshavaren. Så är fallet t.ex. om en av barnets vårdnadshavare har avlidit eller om en vårdnadshavare finns kvar i barnets hemland eller någon annanstans utanför Sverige.</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 8.3.</P>
<P class="p103 ft19">7 kap.</P>
<P class="p542 ft15">1 §</P>
<P class="p417 ft11">I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p501 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">vilka som omfattas av skolplikt (2 §),</SPAN></P>
<P class="p785 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">rätten till utbildning (3 §),</SPAN></P>
<P class="p748 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">hur skolplikten fullgörs </SPAN><NOBR>(4–9</NOBR> §§),</P>
<P class="p785 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">när skolplikten inträder (10 §),</SPAN></P>
<P class="p786 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass </SPAN><SPAN class="ft15">och obligatorisk förskola </SPAN><NOBR>(11–11</NOBR> b §§),</P>
<P class="p787 ft14"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft83">när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgån- gen </SPAN><NOBR>(12–16</NOBR> §§),</P>
<P class="p748 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">deltagande i utbildning </SPAN><NOBR>(17–19</NOBR> a §§), och</P>
<P class="p501 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">ansvar för att skolplikten fullgörs </SPAN><NOBR>(20–23</NOBR> §§).</P>
<P class="p788 ft13">Paragrafen anger kapitlets innehåll. En justering har gjorts med an- ledning av att en underrubrik och kapitlets innehåll har ändrats.</P>
<P class="p338 ft15">4 §</P>
<P class="p97 ft10">Skolplikten ska börja fullgöras i <SPAN class="ft17">den obligatoriska förskolan</SPAN>. Därefter ska skolplikten fullgöras <SPAN class="ft17">i förskoleklassen och sedan </SPAN>i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.</P>
<P class="p73 ft14">Skolplikten kan dock börja fullgöras direkt i <SPAN class="ft37">förskoleklassen, </SPAN>grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan enligt <SPAN class="ft37">11, </SPAN>11 a och 11 b §§.</P>
<P class="p87 ft11">I paragrafen regleras i vilka skolformer eller på vilket annat sätt skol- plikten ska fullgöras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft10">Ändringen i <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>innebär att barn som har skolplikt nor- malt ska börja fullgöra den i den obligatoriska förskolan. Därefter ska skolplikten, såsom i dag, fullgöras i förskoleklassen och sedan i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan eller enligt bestämmelserna i 24 kap. om särskilda utbildningsformer. Att skol- plikten ska inträda höstterminen det år då barnet fyller 5 år följer av 10 §. Förskolan är alltså obligatorisk för alla <NOBR>5-åringar.</NOBR> En <NOBR>5-åring</NOBR> kan gå i den obligatoriska förskolan vid en kommunal eller enskild förskola eller vid en förskola som enligt avtal om samverkan enligt 23 kap. anordnas vid en skolenhet med sameskola.</P>
<P class="p96 ft14">I <SPAN class="ft37">andra stycket </SPAN>införs en upplysning om att skolplikten kan börja fullgöras direkt i förskoleklassen enligt 11 §. Se kommentaren till den bestämmelsen.</P>
<P class="p13 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3 och 9.3.4.</P>
<P class="p92 ft15">10 §</P>
<P class="p108 ft14">Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller <SPAN class="ft37">fem </SPAN>år. <SPAN class="ft37">Om det finns synnerliga skäl får barnet dock börja fullgöra sin skolplikt i den obligatoriska förskolan först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år.</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt <SPAN class="ft37">i förskoleklassen </SPAN>först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.</P>
<P class="p68 ft14">Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare.</P>
<P class="p204 ft11">Paragrafen innehåller bestämmelser om när skolplikten inträder.</P>
<P class="p15 ft10">I <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>görs inledningsvis en ändring som innebär att skol- plikten ska inträda höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år. Skolpliktsåldern sänks alltså med ett år. Vidare görs ett tillägg som inne- bär att barn, om det finns synnerliga skäl, får börja fullgöra sin skol- plikt i den obligatoriska förskolan ett år senare, dvs. höstterminen det kalenderår då barnet fyller 6 år. I kravet på synnerliga skäl ligger att nästan alla barn bör kunna börja i den obligatoriska förskolan det år då barnet fyller 5 år och att det därför bara undantagsvis bör bli aktu- ellt att senarelägga fullgörandet av skolplikten i den obligatoriska för- skolan. Synnerliga skäl kan vara att barnet har en grav utvecklingsstör-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft14">ning, en annan svår funktionsnedsättning eller en allvarlig sjukdom som gör att det inte är lämpligt att barnet börjar i förskolan vid den aktuella tidpunkten.</P>
<P class="p65 ft12">I <SPAN class="ft64">andra stycket </SPAN>finns sedan tidigare en bestämmelse som anger att barnet om det finns särskilda skäl får börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller 7 år. I bestämmelsen har gjorts ett förtydligande för att klargöra att den avser fullgörande av skolplikten i förskoleklassen. Om hemkommunen medger uppskju- ten skolplikt enligt denna bestämmelse ska barnet fortsätta gå i den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p110 ft12">Av <SPAN class="ft64">tredje stycket </SPAN>framgår att hemkommunen prövar frågan om upp- skjuten skolplikt efter begäran av barnets vårdnadshavare. Hemkom- munens beslut om uppskjuten skolplikt får överklagas till Skolväsen- dets överklagandenämnd (28 kap. 12 § första stycket 2). Detta kommer alltså även att gälla beslut om uppskjuten skolplikt avseende den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p501 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.3.</P>
<P class="p63 ft15">11 §</P>
<P class="p497 ft14">Ett barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalen- derår då barnet fyller fem år<SPAN class="ft37">, även om barnet inte gått i den obligatoriska förskolan</SPAN>.</P>
<P class="p88 ft15">Av 8 kap. <NOBR>3–7</NOBR> a §§ framgår att barn ska erbjudas plats i förskola före fem års ålder.</P>
<P class="p789 ft11">Paragrafen reglerar tidigare skolstart.</P>
<P class="p66 ft10">I <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>har gjorts ett tillägg så det framgår att barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år, även om barnet inte har gått i den obligatoriska förskolan. Bestämmelsen innebär att barn kan börja fullgöra sin skolplikt direkt i förskoleklassen utan att först ha gått den obligatoriska förskolan. Eftersom skolplikten enligt 10 § inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år kommer även barn som börjar i förskoleklassen vid den tidpunkten att fullgöra förskoleklassen med skolplikt. Där- med kommer barnen också att omfattas av bestämmelserna om del- tagande i utbildning i <NOBR>17–23</NOBR> §§. Exempelvis kan barnets vårdnads-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">294</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft11">havare bli föremål för vitesföreläggande enligt 23 § om barnet inte fullgör skolplikten.</P>
<P class="p334 ft10">I <SPAN class="ft17">andra stycket </SPAN>som är <SPAN class="ft17">nytt </SPAN>införs en upplysningsbestämmelse om att barn ska erbjudas plats i förskola före 5 års ålder enligt bestämmel- serna i 8 kap. <NOBR>3–7</NOBR> a §§. Det innebär att barn som börjar i förskole- klassen vid 5 års ålder har möjlighet att dessförinnan gå i förskolan utan skolplikt före höstterminen det kalenderår då de fyller 5 år.</P>
<P class="p13 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.4.</P>
<P class="p92 ft15">11 a §</P>
<P class="p108 ft14">Ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år om</P>
<P class="p13 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft58">barnet då har gått ut förskoleklassen, eller</SPAN></P>
<P class="p790 ft10"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft84">barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut </SPAN><SPAN class="ft17">den obligatoriska förskolan eller </SPAN>förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.</P>
<P class="p13 ft11">Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av</P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft58">rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft51">Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan,</SPAN></P>
<P class="p3 ft11">och</P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft58">barnets hemkommun när det gäller grundsärskolan.</SPAN></P>
<P class="p778 ft14">I paragrafen regleras tidigare skolstart i grundskolan och motsvarande skolformer.</P>
<P class="p12 ft10">I <SPAN class="ft17">första stycket andra punkten </SPAN>har gjorts ett tillägg som innebär att en <NOBR>6-åring</NOBR> som inte har gått i den obligatoriska förskolan får börja fullgöra skolplikten i grundskolan eller motsvarande skolformer om barnets vårdnadshavare begär det och barnet bedöms ha förutsätt- ningar för det. Detta kan t.ex. bli aktuellt för barn som enligt 11 § börjat fullgöra skolplikten i förskoleklass redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år. Vårdnadshavarnas önskemål om tidi- gare skolstart ska kompletteras med en bedömning från skolans sida, på samma sätt som gäller för barn som inte gått i förskoleklassen. I andra stycket framgår vem som gör denna bedömning i de olika skolformerna.</P>
<P class="p114 ft10">Eftersom barn har rätt till förskola före 5 års ålder enligt 8 kap. <NOBR>3–7</NOBR> a §§ är det inget som utesluter att ett barn vars vårdnadshavare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft14">önskar tidigarelägga skolstarten i grundskolan eller motsvarande skol- former kan ha gått i förskola dessförinnan, även om det inte handlat om den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.4.</P>
<P class="p63 ft15">11 b §</P>
<P class="p497 ft14">Ett barn som har beviljats uppskjuten skolplikt och som ska tas emot i grundsärskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skol- plikten i grundsärskolan utan att först ha gått ut <SPAN class="ft37">den obligatoriska för- skolan eller </SPAN>förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen.</P>
<P class="p775 ft14">I paragrafen regleras under vilka förutsättningar ett barn får börja fullgöra skolplikten direkt i grundsärskolan, utöver vad som följer av 11 a §. I paragrafen har gjorts ett tillägg som innebär att barn får börja fullgöra skolplikten direkt i grundsärskolan även utan att ha gått ut den obligatoriska förskolan. Sedan tidigare gäller att så även får ske utan att barnet har gått ut förskoleklassen. Detta får ske om barnets vårdnadshavare begär det, det är klart att barnet ska tas emot i grund- särskolan och barnet har beviljats uppskjuten skolplikt enligt 10 § första och andra styckena.</P>
<P class="p501 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.4.</P>
<P class="p63 ft15">12 §</P>
<P class="p64 ft38">Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det <SPAN class="ft65">elfte </SPAN>året eller, om eleven går i specialskolan, det <SPAN class="ft65">tolfte </SPAN>året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten, om inte annat följer av 13 eller 14 §.</P>
<P class="p791 ft14">I paragrafen finns bestämmelser om när skolplikten upphör. Paragrafen ändras till följd av att skolplikten inträder redan vid</P>
<P class="p792 ft14">5 års ålder (se 10 § första stycket) och alltså förlängs med ett år. Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft15">17 §</P>
<P class="p349 ft17">Ett barn i den obligatoriska förskolan eller <SPAN class="ft10">en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om </SPAN>barnet eller <SPAN class="ft10">eleven inte har giltigt skäl att utebli.</SPAN></P>
<P class="p12 ft10">Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i <SPAN class="ft17">den obligatoriska förskolan, </SPAN>förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.</P>
<P class="p69 ft14">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i grund- särskolan och specialskolan.</P>
<P class="p12 ft17"><SPAN class="ft10">Om </SPAN>ett barn i den obligatoriska förskolan eller <SPAN class="ft10">en elev i förskole- klassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rek- torn se till att </SPAN>barnets eller <SPAN class="ft10">elevens vårdnadshavare samma dag infor- meras om att </SPAN>barnet eller <SPAN class="ft10">eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver </SPAN>barnets eller <SPAN class="ft10">elevens vårdnadshavare inte infor- meras samma dag.</SPAN></P>
<P class="p793 ft14">I paragrafen regleras barns och elevers skyldighet att delta i utbild- ningen.</P>
<P class="p12 ft13"><SPAN class="ft43">Första stycket </SPAN>ändras på så sätt att även barn i den obligatoriska för- skolan omfattas av närvaroskyldighet. Den närmare innebörden av bestämmelsen redovisas i skollagspropositionen (prop. 2009/10:165 s. 339 f. och 706). Giltig frånvaro är godkänd ledighet och frånvaro till exempel vid sjukdom. Om ett barn på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen i obligatorisk förskola, ska hindret snarast anmälas till förskoleenheten (se 7 kap. 2 § skolförordningen [2011:185]).</P>
<P class="p794 ft10">I <SPAN class="ft17">andra stycket </SPAN>har den obligatoriska förskolan lagts till bland de skolformer där den övre gränsen för antal skoldagar och antal timmar per dag för den obligatoriska verksamheten anges. Samma övre gräns gäller för den obligatoriska förskolan som för förskoleklassen och de två lägsta årskurserna. Med obligatorisk verksamhet i den obligato- riska förskolan avses 525 timmar per läsår (se 8 kap. 7 b §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft14">I <SPAN class="ft37">fjärde stycket</SPAN>, som reglerar information om frånvaro till elevernas vårdnadshavare, har tillämpningsområdet vidgats till att även omfatta barn i den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.5.</P>
<P class="p63 ft15">18 §</P>
<P class="p497 ft14"><SPAN class="ft37">Ett barn eller </SPAN>en elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kor- tare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas.</P>
<P class="p65 ft13">Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.</P>
<P class="p795 ft10">I paragrafen regleras möjligheten till ledighet i obligatoriska skolformer. I <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>har gjorts ett tillägg som klargör att paragrafen även</P>
<P class="p796 ft38">omfattar barn i den obligatoriska förskolan. Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.5.</P>
<P class="p338 ft15">19 §</P>
<P class="p77 ft10"><SPAN class="ft17">Ett barn eller </SPAN>en elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av <SPAN class="ft17">barnets eller </SPAN>elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår.</P>
<P class="p99 ft11">Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.</P>
<P class="p62 ft14">Paragrafen reglerar möjligheten för rektor att i vissa fall besluta om befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen i skolpliktig verksamhet.</P>
<P class="p88 ft14">I <SPAN class="ft37">första stycket </SPAN>har gjorts tillägg som tydliggör att paragrafen även omfattar barn i den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft15">19 a §</P>
<P class="p81 ft10">Om <SPAN class="ft17">ett barn eller </SPAN>en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 § ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. <SPAN class="ft17">När det gäller barn i den obligatoriska förskolan ska utredningen genomföras i samråd med barnets vårdnadshavare. När det gäller elever i övriga skolformer ska utredningen </SPAN>genomföras i sam- råd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan.</P>
<P class="p68 ft14">Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.</P>
<P class="p12 ft38">När en utredning om <SPAN class="ft65">ett barns eller </SPAN>en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen.</P>
<P class="p797 ft11">Paragrafen reglerar utredning om frånvaro inom skolpliktig verk- samhet.</P>
<P class="p334 ft10">I <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>har gjorts tillägg som förtydligar att skyldigheten att utreda frånvaro även gäller för barn i den obligatoriska förskolan, oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig. När det gäller frånvaro i den obligatoriska förskolan ska utredningen genomföras i samråd med barnets vårdnadshavare men inte, som gäller för övriga skolpliktiga skolformer, i samråd med barnet självt. Anledningen till detta är den låga åldern hos barn i den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p12 ft14">I <SPAN class="ft37">tredje stycket </SPAN>har också gjorts tillägg som tydliggör att bestämmel- sen även omfattar barn i den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p13 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.5.</P>
<P class="p92 ft15">21 §</P>
<P class="p93 ft14">Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess <SPAN class="ft37">obligatoriska förskola, </SPAN>förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.</P>
<P class="p12 ft14">Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga <SPAN class="ft37">barn och </SPAN>elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av upp- gifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft12">Paragrafen reglerar en del av hemkommunens skolpliktsansvar, den s.k. skolpliktsbevakningen. Den innebär att kommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Enligt förarbetena är det fråga om att hålla sig underrättad om var och hur barnet får föreskriven utbildning och ingripa om barnet inte bereds sådan utbildning (prop. 1985/86:10 s. 90). Vad som avses med hem- kommun anges i 29 kap. 6 §.</P>
<P class="p110 ft12">Genom ändringen i <SPAN class="ft64">första stycket </SPAN>utvidgas hemkommunens ansvar till att även omfatta den obligatoriska förskolan. Det innebär att hem- kommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess obliga- toriska förskola får sin utbildning på annat sätt.</P>
<P class="p88 ft14">I <SPAN class="ft37">andra stycket </SPAN>görs ett tillägg så det blir tydligt att bestämmelsen även avser skolpliktiga barn, dvs. barn som ska gå i den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.6.</P>
<P class="p103 ft15">22 §</P>
<P class="p337 ft64"><SPAN class="ft12">Huvudmannen ska se till att </SPAN>barnen i huvudmannens obligatoriska för- skola och <SPAN class="ft12">eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att </SPAN>barn och <SPAN class="ft12">elever i ut- bildning under deras ledning fullgör sin skolgång.</SPAN></P>
<P class="p110 ft38">När <SPAN class="ft65">ett skolpliktigt barn eller </SPAN>en skolpliktig elev börjar eller slutar vid <SPAN class="ft65">en förskoleenhet eller </SPAN>en skolenhet med en annan huvudman än hem- kommunen<SPAN class="ft65">, </SPAN>eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om <SPAN class="ft65">barnets eller </SPAN>elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen sna- rast lämna uppgift om detta till hemkommunen.</P>
<P class="p497 ft14">Paragrafen reglerar huvudmannens ansvar för att eleverna i den egna verksamheten fullgör sin skolgång. Bestämmelsen omfattar såväl offent- liga som enskilda huvudmän.</P>
<P class="p65 ft13">I <SPAN class="ft43">första stycket första meningen </SPAN>görs ett tillägg för att tydliggöra att huvudmannens ansvar även omfattar barn som går i huvudmannens obligatoriska förskola. I <SPAN class="ft43">första stycket andra meningen </SPAN>görs ett tillägg så att bestämmelsen även omfattar barn i obligatorisk förskola. Änd- ringen motiveras av att sameskolan genom avtal om samverkan med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">300</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">en kommun kan ta över kommunens uppgifter när det gäller förskola och då som huvudman ansvarar för verksamheten, jfr 23 kap. 24 §.</P>
<P class="p96 ft14">I <SPAN class="ft37">andra stycket </SPAN>görs tillägg som klargör att den informationsskyl- dighet som regleras i bestämmelsen även avser skolpliktiga barn som fullgör skolplikt i den obligatoriska förskolan. I övrigt görs en redak- tionell ändring i andra stycket.</P>
<P class="p13 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.6.</P>
<P class="p92 ft15">23 §</P>
<P class="p81 ft10">Om <SPAN class="ft17">ett skolpliktigt barn eller </SPAN>en skolpliktig elev inte fullgör sin skol- gång och detta beror på att <SPAN class="ft17">barnets eller </SPAN>elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkom- munen förelägga <SPAN class="ft17">barnets eller </SPAN>elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan, sameskolan eller förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola är det i stället huvud- mannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnads- havare att fullgöra sina skyldigheter. <SPAN class="ft17">Detsamma ska gälla för ett barn i en förskola som huvudmannen för sameskolan är huvudman för med stöd av ett avtal med en kommun om samverkan enligt 23 kap. 24 §.</SPAN></P>
<P class="p123 ft11">Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.</P>
<P class="p123 ft11">Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas.</P>
<P class="p798 ft14">I paragrafen regleras föreläggande och vite mot en skolpliktig elevs vårdnadshavare som inte lever upp till sitt ansvar att se till att barnet fullgör sin skolgång.</P>
<P class="p12 ft10"><SPAN class="ft17">Första stycket </SPAN>ändras till följd av att skolplikten ska börja fullgöras av barn i den obligatoriska förskolan. I skollagspropositionen utveck- las vad skolpliktsansvaret för bl.a. vårdnadshavarna innebär (se prop. 2009/10:165 s. 341 f.). Vidare görs i första stycket ett tillägg som klargör att det, om förskola anordnas av huvudmannen för sameskolan, är huvudmannen för sameskolan och inte hemkommunen som får förelägga vårdnadshavarna att fullgöra sina skyldigheter. Detta gäller redan i fråga om eleverna i sameskolan samt i förskoleklass som an- ordnas vid en skolenhet med sameskola. Staten är huvudman för same- skolan genom Sameskolstyrelsen. Förskola kan anordnas av huvud- mannen för sameskolan genom avtal om samverkan med en kommun enligt 23 kap. 24 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">301</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft14">Beslut av Sameskolstyrelsen i fråga om föreläggande för vårdnads- havare att fullgöra sina skyldigheter enligt 23 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 8 § första punkten). Detsamma gäller för motsvarande beslut som fattas av hemkommunen (28 kap. 5 § fjärde punkten).</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.6.</P>
<P class="p103 ft19">8 kap.</P>
<P class="p542 ft15">1 §</P>
<P class="p417 ft11">I detta kapitel finns</P>
<P class="p501 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">allmänna bestämmelser </SPAN><NOBR>(2–11</NOBR> §§),</P>
<P class="p785 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">bestämmelser om förskola med offentlig huvudman </SPAN><NOBR>(12–17</NOBR> §§),</P>
<P class="p318 ft11">och</P>
<P class="p785 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">bestämmelser om fristående förskola </SPAN><NOBR>(18–<SPAN class="ft15">25</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>§§).</P>
<P class="p87 ft11">Paragrafen anger kapitlets innehåll. En justering har gjorts med anled- ning av att antalet paragrafer har utökats.</P>
<P class="p103 ft15">3 §</P>
<P class="p64 ft13">Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i någon <SPAN class="ft43">annan skolform </SPAN>för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i <NOBR>4–<SPAN class="ft43">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> b </SPAN>§§. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.</P>
<P class="p799 ft10">Paragrafen avgränsar den grupp barn som ska erbjudas förskola. Paragrafen har anpassats till att skolplikten ska börja fullgöras i för-</P>
<P class="p800 ft14">skolan genom den obligatoriska förskolan. I paragrafen ändras också en hänvisning så att den även omfattar de nya paragraferna 7 a och 7 b §§. 7 a § reglerar direktinskrivning av barn i behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska och 7 b § reglerar obligato- risk förskola från 5 års ålder.</P>
<P class="p501 ft11">De förslag som föranleder ändringen behandlas i avsnitt 8.5 och 9.3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft15">4 §</P>
<P class="p108 ft14">Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbju- das förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av <NOBR>5–<SPAN class="ft37">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> b </SPAN>§§.</P>
<P class="p204 ft11">Paragrafen reglerar barns rätt till allmän förskola.</P>
<P class="p114 ft14">I paragrafen ändras en hänvisning så att den även omfattar de nya paragraferna 7 a och 7 b §§. 7 a § reglerar direktinskrivning av barn i behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska och 7 b § reglerar obligatorisk förskola från 5 års ålder.</P>
<P class="p13 ft11">De förslag som föranleder ändringen behandlas i avsnitt 8.5 och 9.3.</P>
<P class="p92 ft15">7 §</P>
<P class="p430 ft14">Barn ska även i andra fall än som avses i 5<SPAN class="ft37">, </SPAN>6<SPAN class="ft37">, 7 a </SPAN>och <SPAN class="ft37">7 b </SPAN>§§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.</P>
<P class="p549 ft11">Paragrafen reglerar barns rätt till förskola på grund av barnets egna behov.</P>
<P class="p334 ft10">I paragrafen ändras en hänvisning så att den även omfattar de nya paragraferna 7 a och 7 b §§. 7 a § reglerar direktinskrivning av barn i behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska och 7 b § reglerar obligatorisk förskola från 5 års ålder. Det bör noteras att införandet av direktinskrivning i förskola samt obligatorisk för- skola från 5 års ålder inte innebär någon begränsning av den rätt till förskola som barn har enligt 7 §. Barn kan alltså samtidigt ha rätt till förskola enligt både 7 § och någondera av 7 a eller 7 b §. Det innebär också att ett barn som har rätt till förskola enligt 7 § har rätt till fler timmar avgiftsfri förskola än barn som enbart har rätt till förskola enligt 7 a eller 7 b §, vilket framgår av 16 och 20 §§.</P>
<P class="p96 ft14">De förslag som föranleder ändringen behandlas i avsnitt 8.5, 9.3 och 9.3.1.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">303</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft15">7 a §</P>
<P class="p77 ft17">Barn som inte sedan tidigare deltar i förskolans verksamhet ska genom direktinskrivning erbjudas allmän förskola enligt 4 § från och med höst- terminen det kalenderår då barnet fyller tre år, om barnet</P>
<P class="p748 ft15"><SPAN class="ft53">1.</SPAN><SPAN class="ft75">är ett nyanlänt barn enligt 3 kap. 12 k §,</SPAN></P>
<P class="p786 ft37"><SPAN class="ft53">2.</SPAN><SPAN class="ft54">har ett annat modersmål än svenska och har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska, eller</SPAN></P>
<P class="p801 ft37"><SPAN class="ft53">3.</SPAN><SPAN class="ft54">av annan anledning har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.</SPAN></P>
<P class="p66 ft64">Direktinskrivning med erbjudande om plats i förskola ska även ske för barn som avses i första stycket som deltar i pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola enligt 25 kap. 2 §.</P>
<P class="p88 ft37">Av 4 § framgår att allmän förskola ska omfatta minst 525 timmar om året. Av 16 och 20 § framgår att förskola upp till 525 timmar om året ska vara avgiftsfri.</P>
<P class="p802 ft11">Paragrafen är <SPAN class="ft15">ny </SPAN>och reglerar direktinskrivning i förskola av barn i behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p803 ft10">Direktinskrivning enligt paragrafen ska enligt <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>ske för barn som inte sedan tidigare deltar i förskolan. Direktinskrivning innebär att barnet erbjuds plats i allmän förskola från och med höst- terminen det kalenderår då barnet fyller 3 år. Det innebär alltså att barnet erbjuds en plats i allmän förskola utan att vårdnadshavarna har ansökt om plats. Att bestämmelsen anger att barn genom direkt- inskrivning ska erbjudas allmän förskola innebär att erbjudandet ska avse just plats i förskola. Direktinskrivning kan därmed inte göras genom att barnet erbjuds plats i annan pedagogisk verksamhet, t.ex. pedagogisk omsorg, eftersom det då inte är fråga om förskola.</P>
<P class="p88 ft14">Av <SPAN class="ft37">första stycket första punkten </SPAN>framgår att direktinskrivning ska ske för barn som är nyanlänt barn enligt 3 kap. 12 k §. Vilka barn som räknas som nyanlända barn utvecklas i författningskommentaren till 3 kap. 12 k §.</P>
<P class="p320 ft10">Av <SPAN class="ft17">första stycket andra punkten </SPAN>framgår att direktinskrivning även ska ske av barn som har ett annat modersmål än svenska och har be- hov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska. Bestäm- melsen avser t.ex. barn som har vårdnadshavare som är födda utom- lands men som vistats i Sverige under längre tid än vad som gäller för att barnet ska ses som nyanlänt, se 3 kap. 12 k §. Det kan också handla</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">304</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft10">om barn som har vårdnadshavare med utländsk bakgrund som till följd av t.ex. boendesegregation, svag etablering på arbetsmarknaden eller bristande språkkunskaper inte blivit integrerade i det svenska samhället och där familjens kontaktnät består av andra familjer med samma språkbakgrund, vilket gör att barnet har begränsade möjlig- heter att lära sig det svenska språket.</P>
<P class="p312 ft10">Av <SPAN class="ft17">första stycket tredje punkten </SPAN>framgår att direktinskrivning också ska ske av barn som av annan anledning har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska. Det kan t.ex. handla om barn som har rätt till förskola enligt 8 kap. 5 respektive 7 §§ skollagen, dvs. barn som har ett eget behov av plats i förskola på grund av familjens situation i övrigt, eller barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.</P>
<P class="p312 ft10">Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 348) framkom- mer att med behov på grund av familjens situation i övrigt avses bl.a. barn med ett annat modersmål än svenska, barn vars vårdnadshavare har en funktionsnedsättning som begränsar barnets fysiska eller psy- kiska utveckling och barn vars vårdnadshavare är långtidssjukskrivna, sjukpensionerade eller förtidspensionerade. Som exempel på när barn ska erbjudas förskola för att de på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling nämns barn med funk- tionsnedsättning av olika svårighetsgrad. Utöver barn som omfattas av 8 kap. 5 och 7 §§ skollagen kan bestämmelsen även avse t.ex. barn som inom barnhälsovården konstaterats ha en lindrig språkförsening utan att det kan ses som en funktionsnedsättning eller barn som i annat fall har behov av att utveckla sitt språk. Det kan också handla om barn som på andra sätt växer upp under förhållanden som inne- bär utmaningar. Centralt är att barnet kan anses ha behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p381 ft14">I <SPAN class="ft37">andra stycket </SPAN>finns en bestämmelse om barn som deltar i peda- gogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola enligt 25 kap. 2 §. Även dessa barn ska erbjudas plats i förskola genom direktinskrivning, under samma förutsättningar som andra barn. Som framgått ovan kan direktinskrivning inte ske genom att barn erbjuds plats i pedagogisk omsorg.</P>
<P class="p399 ft10">I <SPAN class="ft17">tredje stycket </SPAN>finns upplysningsbestämmelser som anger att all- män förskola, dvs. den förskola som ska erbjudas barn genom direkt- inskrivning, enligt 4 § omfattar minst 525 timmar om året, samt att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">305</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">allmän förskola upp till 525 timmar om året enligt 16 och 20 §§ ska vara avgiftsfri.</P>
<P class="p785 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 8.5.1, 8.5.2, 8.5.3, 8.5.5 och 8.5.6.</P>
<P class="p63 ft15">7 b §</P>
<P class="p497 ft37">Från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år ska barnet erbjudas obligatorisk förskola. Obligatorisk förskola ska bestå av ett läsår bestående av en hösttermin och en vårtermin och omfatta 525 tim- mar under läsåret. Barn som går i obligatorisk förskola ska erbjudas kost- nadsfria måltider.</P>
<P class="p804 ft12">Paragrafen är <SPAN class="ft64">ny </SPAN>och reglerar den obligatoriska förskolan. Inledningsvis fastslås att barn ska erbjudas obligatorisk förskola</P>
<P class="p800 ft10">från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år. Den obligatoriska förskolan omfattas av skolplikt enligt 7 kap. 4 §. Av 7 kap.</P>
<P class="p630 ft14"><SPAN class="ft20">10</SPAN><SPAN class="ft83">§ framgår dock att barn om det finns synnerliga skäl får börja full- göra den obligatoriska förskolan först höstterminen det kalenderår då barnet fyller 6 år.</SPAN></P>
<P class="p320 ft14">Den obligatoriska förskolan ska bestå av ett läsår bestående av en hösttermin och en vårtermin och omfatta 525 timmar under läsåret. Omfattningen av den obligatoriska förskolan motsvarar alltså omfatt- ningen av förskoleklassen enligt 9 kap. 7 §. Av 7 kap. 17 § andra stycket framgår att den obligatoriska förskolan under ett läsår får omfatta högst 190 dagar och sex timmar per dag. Det bör noteras att barn som går i den obligatoriska förskolan utöver den obligatoriska tiden kan gå i förskola under frivilliga former enligt 8 kap. 5 eller 7 §, t.ex. i den utsträckning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier.</P>
<P class="p65 ft10">Barn som går i den obligatoriska förskolan ska erbjudas kostnads- fria måltider, vilket är något som inte är reglerat för förskolan i övrigt.</P>
<P class="p110 ft10">Av 25 kap. 2 § framgår att kommunen inte får erbjuda barn peda- gogisk omsorg i stället för den obligatoriska förskolan. Detta gäller även om vårdnadshavare framför önskemål om pedagogisk omsorg. Eftersom den obligatoriska förskolan omfattas av skolplikt kan kom- munen inte erbjuda att den genomförs på annat sätt än vid en förskole- enhet. Det bör dock noteras att ett skolpliktigt barn enligt 24 kap.</P>
<P class="p309 ft11"><SPAN class="ft20">23</SPAN><SPAN class="ft58">§ kan medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än vad som</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">306</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p805 ft10">anges i skollagen. För att ett sådant medgivande ska lämnas krävs bl.a. att det föreligger synnerliga skäl, se vidare nämnda paragraf.</P>
<P class="p13 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.1 och 9.5.</P>
<P class="p70 ft15">12 §</P>
<P class="p806 ft14">Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som</P>
<P class="p13 ft11"><SPAN class="ft53">1.</SPAN><SPAN class="ft58">ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det</SPAN><SPAN class="ft15">, och</SPAN></P>
<P class="p777 ft37"><SPAN class="ft53">2.</SPAN><SPAN class="ft54">ska gå i den obligatoriska förskolan från fem års ålder och som inte fullgör sin skolplikt på annat sätt.</SPAN></P>
<P class="p200 ft14">Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola.</P>
<P class="p68 ft14">Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för.</P>
<P class="p793 ft14">Paragrafen reglerar hemkommunens ansvar för att utbildning i för- skola kommer till stånd.</P>
<P class="p15 ft13">I <SPAN class="ft43">första stycket andra punkten</SPAN>, som är <SPAN class="ft43">ny</SPAN>, anges att hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska gå i den obligatoriska förskolan från 5 års ålder och som inte fullgör sin skolplikt på annat sätt. Bestämmelsen inne- bär att hemkommunen som huvudregel måste vara beredd att till- handahålla utbildning i obligatorisk förskola i egen regi till alla barn som har rätt till en sådan utbildning. Om ett barn väljer att fullgöra utbildningen i obligatorisk förskola på annat sätt, t.ex. i en förskola med enskild huvudman, är hemkommunen dock inte skyldig att an- ordna utbildning för barnet. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts i första stycket.</P>
<P class="p765 ft14">Av <SPAN class="ft37">andra stycket </SPAN>framgår att hemkommunen får fullgöra sin skyl- dighet genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola. Hemkommunen får också enligt <SPAN class="ft37">tredje stycket</SPAN>, om det finns särskilda skäl, komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansva- rar för.</P>
<P class="p123 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">307</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft15">12 b §</P>
<P class="p807 ft17">Hemkommunen ska genom kartläggning och informationsinsamling hålla sig uppdaterad om vilka barn inom kommunen som</P>
<P class="p801 ft37"><SPAN class="ft53">1.</SPAN><SPAN class="ft54">inte deltar i förskoleverksamhet senast höstterminen det kalender- år då barnet fyller tre år, och</SPAN></P>
<P class="p808 ft37"><SPAN class="ft53">2.</SPAN><SPAN class="ft179">vilka av dessa barn som genom direktinskrivning ska erbjudas för- skola enligt 7 a §.</SPAN></P>
<P class="p65 ft17">Hemkommunen ska genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till barn som avses i första stycket 1 och informera vård- nadshavarna om vad förskolan innebär och barnets rätt till förskola enligt 4 §. Verksamheten ska syfta till att öka deltagandet i förskolan.</P>
<P class="p99 ft37">Om ett barn inte deltar i förskolan ska kontakt enligt andra stycket tas inför varje terminsstart fram till och med vårterminen det kalen- derår då barnet fyller fem år.</P>
<P class="p775 ft14">Paragrafen är ny och reglerar hemkommunens ansvar för kartläggning och uppsökande verksamhet när det gäller barn som inte deltar i för- skolan.</P>
<P class="p65 ft12">Enligt <SPAN class="ft64">första stycket </SPAN>ska hemkommunen genom kartläggning och informationsinsamling hålla sig uppdaterad om dels vilka barn inom kommunen som inte deltar i förskoleverksamhet senast hösttermi- nen det år då barnet fyller 3 år, dels vilka av dessa barn som genom direktinskrivning ska erbjudas förskola enligt 7 a §. Detta arbete kan ske genom samarbete med andra verksamheter som kommer i kon- takt med barn, t.ex. barnavårdscentraler och socialförvaltningar samt med Migrationsverket.</P>
<P class="p110 ft10">Det bör observeras att sekretessbestämmelser kan innebära hinder mot att andra myndigheter lämnar uppgifter till hemkommunen, men det hindrar inte att kommunen överlämnar t.ex. informationsmate- rial till andra myndigheter. Uppsökande verksamhet och information kan också ske i samarbete med andra organisationer än myndigheter, t.ex. trossamfund och civilsamhällets organisationer. Kartläggningen och informationsinhämtningen ska säkerställa att kommunen vet vilka barn som ska direktinskrivas och att kommunen har tillräckligt med platser redo i förskolan.</P>
<P class="p320 ft13">Av <SPAN class="ft43">andra stycket </SPAN>följer att hemkommunen genom uppsökande verk- samhet ska ta kontakt med vårdnadshavare till barn som inte deltar i förskoleverksamhet och informera vårdnadshavarna om vad försko-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft10">lan innebär och om barnets rätt till förskola enligt 4 §. Information bör också ges om möjligheten att välja förskola. Denna kontakt kan t.ex. ske genom telefonsamtal, hembesök eller öppna informations- möten. Verksamheten ska syfta till att öka deltagandet i förskolan.</P>
<P class="p96 ft14">Enligt <SPAN class="ft37">tredje stycket </SPAN>ska hemkommen, om ett barn inte deltar i för- skolan, ta kontakt med barnets vårdnadshavare enligt andra stycket in- för varje terminsstart fram till och med vårterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år. Att skyldigheten till kontakt upphör vid denna tidpunkt har att göra med att barnet därefter ska gå i den obligatoriska förskolan enligt 7 b §.</P>
<P class="p13 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 7.4, 7.5 och 8.5.4.</P>
<P class="p92 ft15">12 c §</P>
<P class="p809 ft40">Hemkommunen ansvarar för direktinskrivning enligt 7 a §. Hemkommunen ska senast tre månader före höstterminens start infor-</P>
<P class="p810 ft37">mera barnets vårdnadshavare om vid vilken förskoleenhet barnet blivit direktinskrivet.</P>
<P class="p12 ft43">Om barnets vårdnadshavare tackar nej till förskoleplats som erbju- dits genom direktinskrivning, eller om barnet av annan anledning inte blivit direktinskrivet vid tre års ålder, ska hemkommunen i stället direkt- inskriva barnet från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller fyra år enligt vad som anges i första och andra styckena.</P>
<P class="p811 ft14">Paragrafen är <SPAN class="ft37">ny </SPAN>och reglerar hemkommunens ansvar för direktinskriv- ning enligt 7 a §.</P>
<P class="p12 ft10">I <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>fastlås att det är hemkommunen som ska ansvara för direktinskrivning av barn i förskolan. Detta gäller alltså oavsett om barnet vid direktinskrivningen erbjuds plats i en förskola med offentlig eller enskild huvudman. Bestämmelsen innebär att direkt- inskrivning endast kan ske vid en förskoleenhet och inte i annan peda- gogisk verksamhet som t.ex. pedagogisk omsorg.</P>
<P class="p12 ft14">Av <SPAN class="ft37">andra stycket </SPAN>följer att hemkommunen senast tre månader före höstterminens start ska informera barnets vårdnadshavare om vid vilken förskoleenhet barnet blivit direktinskrivet, dvs. vid vilken för- skoleenhet som barnet erbjuds en plats. Erbjudandet ska alltså avse en viss specificerad förskoleenhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">309</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft12">I det <SPAN class="ft64">tredje stycket </SPAN>regleras vad som ska hända om barnet inte blivit direktinskrivet vid 3 års ålder. Hemkommunen ska i sådana fall på nytt erbjuda barnet plats vid en förskoleenhet genom direktinskriv- ning enligt första och andra styckena från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller 4 år. Inget hindrar att hemkommunen även erbjuder plats vid direktinskrivning även inför mellankommande vår- termin eller vårterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år, om kom- munen så önskar.</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 8.5.5 och 8.5.8.</P>
<P class="p103 ft15">14 a §</P>
<P class="p77 ft17">För barn som inte sedan tidigare har plats i förskola men som ska börja i den obligatoriska förskolan enligt 7 b § ska hemkommunen ge barnets vårdnadshavare möjlighet att anmäla önskemål om förskoleplats.</P>
<P class="p65 ft37">Om vårdnadshavaren inte anmäler önskemål om plats ska hemkom- munen senast fyra månader före det att barnet ska börja i obligatorisk förskola erbjuda barnet plats vid viss förskola.</P>
<P class="p87 ft11">Paragrafen är <SPAN class="ft15">ny </SPAN>och behandlar erbjudande av plats i den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p350 ft10">I <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>regleras hemkommunens ansvar att ge vårdnads- havare till barn som inte har plats i förskola sedan tidigare möjlighet att anmäla önskemål om förskoleplats. Bestämmelsen gäller alltså bara för barn som inte går i förskolan sedan tidigare. Barn som går i för- skola sedan tidigare förutsätts fortsätta i sin förskola även när det blir dags för obligatorisk förskola. Därför bör hemkommunens skyldig- het enligt första stycket begränsas till barn som inte har förskoleplats. Vårdnadshavare bör ges möjlighet att inkomma med önskemål om plats i god tid före det att barnet ska börja i den obligatoriska försko- lan. Vad som ska gälla vid placering vid en förskoleenhet anges i 15 a §.</P>
<P class="p110 ft10">Av <SPAN class="ft17">andra stycket </SPAN>framgår att hemkommunen ska erbjuda barnet plats i förskola, om barnets vårdnadshavare inte anmäler önskemål om plats. Ett sådant erbjudande ska ges senast fyra månader före det att barnet ska börja i den obligatoriska förskolan. Val av plats bör i sådana fall ske enligt vad som anges i 15 a § första meningen, dvs. plats bör erbjudas så nära barnets hem som möjligt.</P>
<P class="p501 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft15">15 §</P>
<P class="p93 ft14">Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål.</P>
<P class="p96 ft37">Ett barn som erbjuds plats genom direktinskrivning enligt 7 a § ska erbjudas plats vid en för ändamålet lämplig förskoleenhet i rimlig närhet till barnets hem.</P>
<P class="p204 ft11">Paragrafen regerar placering vid en förskoleenhet.</P>
<P class="p334 ft10">I <SPAN class="ft17">andra stycket </SPAN>som är <SPAN class="ft17">nytt </SPAN>anges vad som ska gälla när ett barn erbjuds plats vid direktinskrivning enligt 7 a §. Barnet ska då erbjudas plats vid en för ändamålet lämplig förskoleenhet i rimlig närhet till barnets hem. Med en för ändamålet lämplig förskoleenhet avses till att börja med att förskolan har en lämplig personalsammansättning, där det bör finnas legitimerade förskollärare och barnskötare som av- ses i 2 kap. 14 § andra stycket. Personalen bör vidare ha goda kunska- per i svenska samt om barns språkutveckling och andraspråksutveck- ling. Förskoleenheten kan ha såväl offentlig som enskild huvudman.</P>
<P class="p12 ft10">När det gäller förskoleenhetens läge ska den vara belägen i rimlig närhet av barnets hem. Det möjliggör att barn genom direktinskrivning placeras något längre från barnets hem än vad som gäller vid placering vid förskoleenhet i övrigt, då barn ska placeras vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt.</P>
<P class="p12 ft10">Bestämmelsen innebär att kommunen i någon mån kan ge avkall på närheten till det egna hemmet om en förskola belägen litet längre från hemmet skulle vara ett bättre alternativ för direktinskrivning, t.ex. på grund av en mer lämplig personalsammansättning. Det bör dock fortfarande vara en förskola som ligger i rimlig närhet till barnets hem, såtillvida att barnet bör kunna delta i verksamheten utan att skolskjuts eller motsvarande arrangemang blir nödvändiga.</P>
<P class="p123 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 8.5.6.</P>
<P class="p70 ft15">15 a §</P>
<P class="p71 ft43">Ett barn som enligt 14 a § ska erbjudas plats i den obligatoriska förskolan ska placeras vid en förskoleenhet så nära barnets hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft11">Paragrafen är <SPAN class="ft15">ny </SPAN>och reglerar placering vid en förskoleenhet för den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p350 ft12">Enligt paragrafen ska barn som inte sedan tidigare har förskole- plats och som ska börja i den obligatoriska förskolan placeras enligt samma regler som gäller för placering vid förskoleenhet i annat fall än vid direktinskrivning. Barnet ska alltså placeras vid en förskole- enhet som ligger så nära barnets hem som möjligt. Vid placeringen ska skälig hänsyn tas till barnets vårdnadshavares önskemål, om vårdnads- havarna har anmält något sådant.</P>
<P class="p65 ft10">Enligt 23 kap. 24 § kan en kommun genom avtal om samverkan överlämna uppgifter inom förskolan till huvudmannen för sameskolan. Sådan samverkan innebär att huvudmannen för sameskolan tar över huvudmannaskapet för överlämnade uppgifter. Om uppgifter som av- ser förskola har överlämnats till huvudmannen för sameskolan, dvs. staten genom Sameskolstyrelsen, kan det vara Sameskolstyrelsen som fattar beslut om placering vid förskoleenhet, beroende på hur sam- verkansavtalet ser ut.</P>
<P class="p111 ft14">En kommuns beslut enligt paragrafen får överklagas till Skolväsen- dets överklagandenämnd (28 kap. 12 § första stycket 6). I det fall Same- skolstyrelsen fattar beslut enligt paragrafen får även det beslutet över- klagas till Skolväsendets överklagandenämnd (28 kap. 15 § första stycket 4).</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.2.</P>
<P class="p103 ft15">16 §</P>
<P class="p498 ft14">En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar. Avgifterna ska vara skäliga.</P>
<P class="p88 ft14">Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. <SPAN class="ft37">Detsamma ska gälla för barn som deltar i den obligatoriska förskolan enligt 7 b §.</SPAN></P>
<P class="p110 ft13">För barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. <SPAN class="ft43">Detta gäller även när barnet deltar i den obligatoriska förskolan enligt 7 b §.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">Paragrafen reglerar kommunens rätt att ta ut avgifter för plats i för- skola.</P>
<P class="p401 ft14">I <SPAN class="ft37">andra stycket </SPAN>har gjorts ett tillägg som förtydligar att avgift inte ska tas ut för barn som enbart går i förskolan under de 525 timmar som utgör den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p12 ft14">I <SPAN class="ft37">tredje stycket </SPAN>har gjorts ett tillägg som förtydligar att avgift bara får tas ut för den tid som överstiger 15 timmar i veckan för barn som har rätt till förskola enligt 7 § och som samtidigt deltar i den obli- gatoriska förskolan enligt 7 b §. Bestämmelsen innebär att barn som omfattas av 7 § har rätt till fler avgiftsfria timmar i förskolan även under tid när barnet deltar i den obligatoriska förskolan, eftersom bestämmelsen i 7 § avser även tid utanför höst- och vårtermin medan 7 b § endast avser tid under läsåret.</P>
<P class="p13 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.1.</P>
<P class="p92 ft15">16 a §</P>
<P class="p81 ft17">Ett barn i obligatorisk förskola enligt 7 b § med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till barnets hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts be- hövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, barnets funk- tionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte för barn som går i förskolan fler timmar än vad den obli- gatoriska delen av förskolan omfattar.</P>
<P class="p69 ft37">Rätten till skolskjuts enligt första stycket gäller dock inte för barn som väljer att gå i en annan förskoleenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns förskola med stöd av 13 §.</P>
<P class="p202 ft40">Om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen anordna skolskjuts även i fall som avses i andra stycket.</P>
<P class="p13 ft15">Barnets hemkommun ansvarar för att skolskjuts anordnas.</P>
<P class="p798 ft14">Paragrafen är <SPAN class="ft37">ny </SPAN>och reglerar rätten till skolskjuts till obligatorisk för- skola i hemkommunen med offentlig huvudman.</P>
<P class="p12 ft13">Enligt <SPAN class="ft43">första stycket </SPAN>finns en rätt till sådan skolskjuts om den be- hövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, barnets funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Be- stämmelsen motsvarar i denna del 9 kap. 15 a § om skolskjuts i för-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft14">skoleklassen och 10 kap. 32 § om skolskjuts i grundskolan. Sistnämnda paragraf behandlas närmare i skollagspropositionen (prop. 2009/10:165 s. 380 f. och 741 f.).</P>
<P class="p65 ft10">Rätten till skolskjuts gäller dock inte om barnet går i förskola fler timmar än vad som omfattas av den obligatoriska delen av förskolan. Bestämmelsen avser t.ex. barn som på grund av vårdnadshavares för- värvsarbete behöver vara på förskolan fler timmar per läsår än de 525 timmar som utgör den obligatoriska förskolan. I dessa situatio- ner är det alltså upp till vårdnadshavarna att ordna så att barnet kom- mer till och från förskolan.</P>
<P class="p110 ft10">Enligt <SPAN class="ft17">andra stycket </SPAN>gäller inte rätten till skolskjuts till den obliga- toriska förskolan om barnet väljer att gå i en annan förskoleenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat barnet eller om barnet valt att gå i en annan kommuns förskola enligt 13 §.</P>
<P class="p73 ft14">Av <SPAN class="ft37">tredje stycket </SPAN>framgår att kommunen i vissa fall ska anordna skolskjuts även i fall som avses i andra stycket. Denna skyldighet gäller dock bara om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svå- righeter.</P>
<P class="p99 ft11">Av <SPAN class="ft15">fjärde stycket </SPAN>framgår att det är barnets hemkommun som an- svarar för att anordna skolskjuts.</P>
<P class="p368 ft14">Av 28 kap. 5 § 5 framgår att ett beslut om skolskjuts för ett barn i den obligatoriska förskolan enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.4.</P>
<P class="p103 ft15">16 b §</P>
<P class="p97 ft17">Ett barn som med stöd av 13 § första stycket går i den obligatoriska för- skolan enligt 7 b § i en annan kommuns förskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för barn som är hemmahörande i kommunen.</P>
<P class="p88 ft37">Den kommun som anordnar utbildningen ansvarar för att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska er- sättas av barnets hemkommun.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">314</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft14">Paragrafen är <SPAN class="ft37">ny </SPAN>och reglerar rätten till skolskjuts till obligatorisk förskola för barn som med stöd av 13 § första stycket går i obliga- torisk förskola i en annan kommun än hemkommunen.</P>
<P class="p12 ft10">Av <SPAN class="ft17">första stycket </SPAN>framgår att bestämmelsen bara gäller barn som går i en annan kommuns obligatoriska förskola med stöd av 13 § första stycket, dvs. om barnet med hänsyn till sina personliga för- hållanden har särskilda skäl att få gå i den andra kommunens förskola. Bestämmelsen gäller alltså inte för barn som går i en annan kommuns förskola med stöd av 13 § andra stycket, dvs. om barnet tas emot i en annan kommuns förskola efter önskemål av barnets vårdnadshavare. Bestämmelsen har utformats på samma sätt som motsvarande bestäm- melse för förskoleklassen i 9 kap. 15 c § och grundskolan i 10 kap. 33 §.</P>
<P class="p12 ft10">Även om bestämmelsen med all sannolikhet kommer att tillämpas i mycket få fall behöver rätten till skolskjuts finnas för ett barn som på grund av skolgång i den obligatoriska förskolan i en annan kommun måste övernatta i den kommunen. Bestämmelsen innebär att barnet har rätt till skolskjuts på samma villkor som gäller för barn som är hem- mahörande i den kommunen, dvs. enligt vad som anges i 16 a §.</P>
<P class="p15 ft10">I <SPAN class="ft17">andra stycket </SPAN>har en uttrycklig bestämmelse om hemkommu- nens ersättningsskyldighet införts eftersom skolskjuts inte ingår i de utbildningskostnader som ersätts enligt bestämmelserna om inter- kommunal ersättning i 8 kap. 17 § (jfr prop. 2009/10:165 s. 742).</P>
<P class="p68 ft14">Ett beslut om skolskjuts enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 5 § första stycket 5).</P>
<P class="p13 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.4.</P>
<P class="p92 ft15">16 c §</P>
<P class="p81 ft17">Ett barn som går i den obligatoriska förskolan vid en förskola som an- ordnas av staten som huvudman för sameskolan med stöd i ett avtal om samverkan som ingåtts med en kommun enligt 23 kap. 24 § har rätt till skolskjuts på samma villkor och med de begränsningar som anges i 16 a § första stycket och 16 b § första stycket.</P>
<P class="p13 ft15">Staten ansvarar för att skolskjuts anordnas.</P>
<P class="p812 ft13">Paragrafen är <SPAN class="ft43">ny</SPAN>. Den reglerar skolskjuts till den obligatoriska försko- lan när den anordnas av staten som huvudman för sameskolan, dvs. av Sameskolstyrelsen enligt ett avtal om samverkan enligt 23 kap 24 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">315</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft14">Paragrafen innebär att ett barn som går i den obligatoriska förskolan vid en förskola som anordnas av staten som huvudman för sameskolan har rätt till skolskjuts på samma villkor och med de begränsningar som anges i 16 a § första stycket samt 16 b § första stycket. Det inne- bär t.ex. att ett barn inte har rätt till skolskjuts till den obligatoriska förskolan som anordnas av Sameskolstyrelsen om barnet går i för- skola fler timmar än vad som omfattas av den obligatoriska delen av förskolan.</P>
<P class="p65 ft10">Av <SPAN class="ft17">andra stycket </SPAN>följer att det är staten, dvs. Sameskolstyrelsen, som ansvarar för att skolskjuts anordnas enligt paragrafen.</P>
<P class="p88 ft14">Sameskolstyrelsens beslut om skolskjuts får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 8 § första stycket 3).</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.4.</P>
<P class="p103 ft15">20 §</P>
<P class="p498 ft14">Avgifter som huvudmannen för en fristående förskola tar ut får inte vara oskäligt höga.</P>
<P class="p73 ft14">Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. <SPAN class="ft37">Detsamma ska gälla för barn som deltar i den obligatoriska förskolan enligt 7 b §.</SPAN></P>
<P class="p66 ft10">För barn som ska erbjudas förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. <SPAN class="ft17">Detta gäller även när barnet deltar i den obligatoriska förskolan enligt 7 b §.</SPAN></P>
<P class="p802 ft14">Paragrafen behandlar enskilda huvudmäns rätt att ta ut avgifter för plats i förskola.</P>
<P class="p88 ft14">I <SPAN class="ft37">andra stycket </SPAN>har gjorts ett tillägg som förtydligar att avgift inte får tas ut för barn som bara går i förskolan de 525 timmar som utgör den obligatoriska förskolan.</P>
<P class="p110 ft10">I <SPAN class="ft17">tredje stycket </SPAN>har gjorts ett tillägg som förtydligar att avgift bara får tas ut för den tid som överstiger 15 timmar i veckan för barn som har rätt till förskola enligt 7 § och som samtidigt deltar i den obliga- toriska förskolan enligt 7 b §. Bestämmelsen innebär att barn som om- fattas av 7 § har rätt till fler avgiftsfria timmar i förskolan även under tid när barnet deltar i den obligatoriska förskolan, eftersom bestäm-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">316</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">melsen i 7 § avser även tid utanför höst- och vårtermin medan 7 b § endast avser tid under läsåret.</P>
<P class="p161 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.1.</P>
<P class="p70 ft15">24 §</P>
<P class="p430 ft14">Bidragsskyldigheten enligt 21 § gäller bara i den omfattning som bar- net ska erbjudas förskola enligt 2 och <NOBR>4–<SPAN class="ft37">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> b </SPAN>§§.</P>
<P class="p793 ft14">Paragrafen anger i vilka situationer hemkommunen är skyldig att betala bidrag till en enskild huvudman.</P>
<P class="p202 ft14">I paragrafen ändras en hänvisning så att den även omfattar de nya paragraferna 7 a och 7 b §§. 7 a § reglerar direktinskrivning av barn i behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska och 7 b § reglerar obligatorisk förskola från 5 års ålder.</P>
<P class="p13 ft11">De förslag som föranleder ändringen behandlas i avsnitt 8.5 och 9.3.</P>
<P class="p92 ft15">25 §</P>
<P class="p81 ft43">Hemkommunen ska anordna skolskjuts för barn som går i den obliga- toriska förskolan enligt 7 b § vid en fristående förskoleenhet inom kom- munen under samma förutsättningar som enligt 16 a § tredje stycket gäller för barn som valt en annan förskoleenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.</P>
<P class="p813 ft11">Paragrafen är <SPAN class="ft15">ny </SPAN>och reglerar rätten till skolskjuts för barn som går i den obligatoriska förskolan vid en fristående förskoleenhet.</P>
<P class="p334 ft10">Hänvisningen till 16 a § tredje stycket innebär att kommunen ska anordna kostnadsfri skolskjuts för barn som går i den obligatoriska förskolan vid en fristående förskoleenhet inom kommunen om de allmänna förutsättningarna för skolskjuts är uppfyllda, dvs. barnet behöver skolskjuts och bara går i förskola i det antal timmar som motsvarar den obligatoriska förskolan, och skolskjuts kan anordnas utan ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen. Bestämmelsen har sin motsvarighet för fristående förskoleklass i 9 kap. 21 a § och för fristående grundskola i 10 kap. 40 §. Sistnämnda paragraf behandlas i skollagspropositionen (prop. 2009/10:165 s. 381).</P>
<P class="p13 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">25 kap.</P>
<P class="p542 ft15">2 §</P>
<P class="p77 ft10">Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare öns- kar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önske- mål om verksamhetsform. <SPAN class="ft17">Pedagogisk omsorg får dock inte erbjudas i stället för den obligatoriska förskolan enligt 8 kap. 7 b §.</SPAN></P>
<P class="p99 ft11">Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande.</P>
<P class="p368 ft14">Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.</P>
<P class="p802 ft14">Paragrafen reglerar att kommunerna ska sträva efter att erbjuda barn pedagogisk omsorg i stället för förskola eller fritidshem om barnets vårdnadshavare önskar det.</P>
<P class="p110 ft14">I <SPAN class="ft37">första stycket </SPAN>har gjorts ett tillägg för att tydliggöra att pedagogisk omsorg inte får erbjudas i stället för den obligatoriska förskolan en- ligt 8 kap. 7 b §. Den obligatoriska förskolan omfattas av skolplikt enligt 7 kap. 4 § och ska fullgöras i förskolan. Kommunerna får där- med inte erbjuda barn pedagogisk omsorg i stället för den obligato- riska förskolan även om barnets vårdnadshavare skulle uttrycka önske- mål om det.</P>
<P class="p501 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.3.1.</P>
<P class="p63 ft19">28 kap.</P>
<P class="p417 ft15">5 §</P>
<P class="p75 ft14">Beslut av en kommun eller en region får överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol i fråga om</P>
<P class="p801 ft14"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft52">godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant god- kännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,</SPAN></P>
<P class="p110 ft10"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft152">bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 35 §, 19 kap. 45 § eller 22 kap. 18 §,</SPAN></P>
<P class="p748 ft11"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft58">avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft20">4.</SPAN><SPAN class="ft71">föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,</SPAN></P>
<P class="p815 ft37"><SPAN class="ft20">5.</SPAN><SPAN class="ft59">skolskjuts enligt </SPAN>8 kap. 16 a § första stycket, 8 kap. 16 b § första stycket, <SPAN class="ft14">9 kap. 15 b § första stycket, 9 kap. 15 c § första stycket, 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,</SPAN></P>
<P class="p816 ft14"><SPAN class="ft20">6.</SPAN><SPAN class="ft52">ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,</SPAN></P>
<P class="p816 ft14"><SPAN class="ft20">7.</SPAN><SPAN class="ft59">medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkal- lelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,</SPAN></P>
<P class="p816 ft14"><SPAN class="ft20">8.</SPAN><SPAN class="ft52">rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,</SPAN></P>
<P class="p13 ft11"><SPAN class="ft20">9.</SPAN><SPAN class="ft58">bidrag enligt 25 kap. 11 §,</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft20">10.</SPAN><SPAN class="ft58">tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller</SPAN></P>
<P class="p123 ft11"><SPAN class="ft20">11.</SPAN><SPAN class="ft58">vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.</SPAN></P>
<P class="p648 ft14">I paragrafen anges vilka beslut som en kommun eller en region har fattat enligt skollagen som får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol.</P>
<P class="p202 ft10">I <SPAN class="ft17">femte punkten </SPAN>har gjorts ett tillägg så att en kommuns beslut om skolskjuts för barn i den obligatoriska förskolan får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, med förvaltningsrätt som första instans.</P>
<P class="p13 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.6.</P>
<P class="p92 ft15">8 §</P>
<P class="p93 ft14">Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol i fråga om</P>
<P class="p817 ft14"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft59">föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,</SPAN></P>
<P class="p817 ft14"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft52">kostnadsfria resor enligt 9 kap. 15 d § första stycket eller 13 kap. 23 § första stycket, </SPAN><SPAN class="ft37">eller</SPAN></P>
<P class="p13 ft15"><SPAN class="ft53">3.</SPAN><SPAN class="ft75">skolskjuts till den obligatoriska förskolan enligt 8 kap. 16 c §.</SPAN></P>
<P class="p818 ft13">I paragrafen anges vilka beslut som Sameskolstyrelsen har fattat en- ligt skollagen som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft10">I <SPAN class="ft17">tredje punkten </SPAN>som är <SPAN class="ft17">ny </SPAN>anges att Sameskolstyrelsens beslut om skolskjuts för barn som går i den obligatoriska förskolan som anord- nas av Sameskolstyrelsen får överklagas till allmän förvaltningsdom- stol, med förvaltningsrätt som första instans. Att staten i egenskap av huvudman för sameskolan får anordna förskola genom samverkans- avtal med en kommun framgår av 23 kap. 24 §.</P>
<P class="p748 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.6.</P>
<P class="p103 ft15">12 §</P>
<P class="p498 ft14">Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om</P>
<P class="p801 ft14"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft52">barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller till- hörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,</SPAN></P>
<P class="p748 ft11"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft51">uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § </SPAN><SPAN class="ft15">första och </SPAN>andra <SPAN class="ft15">styckena</SPAN>,</P>
<P class="p786 ft14"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft83">skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upp- hörande enligt 7 kap. 14 §,</SPAN></P>
<P class="p801 ft14"><SPAN class="ft20">4.</SPAN><SPAN class="ft52">mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,</SPAN></P>
<P class="p786 ft11"><SPAN class="ft20">5.</SPAN><SPAN class="ft58">åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,</SPAN></P>
<P class="p350 ft17"><SPAN class="ft20">6.</SPAN><SPAN class="ft16">placering vid förskoleenhet enligt 8 kap. 15 a §, </SPAN><SPAN class="ft10">placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,</SPAN></P>
<P class="p88 ft14"><SPAN class="ft20">7.</SPAN><SPAN class="ft52">mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utfor- mats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottag- ande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §,</SPAN></P>
<P class="p801 ft14"><SPAN class="ft20">8.</SPAN><SPAN class="ft83">tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §,</SPAN></P>
<P class="p801 ft14"><SPAN class="ft20">9.</SPAN><SPAN class="ft52">mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,</SPAN></P>
<P class="p801 ft14"><SPAN class="ft20">10.</SPAN><SPAN class="ft83">upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxen- utbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,</SPAN></P>
<P class="p801 ft14"><SPAN class="ft20">11.</SPAN><SPAN class="ft83">att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">320</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td264"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p26 ft36">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p819 ft11"><SPAN class="ft20">12.</SPAN><SPAN class="ft58">åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft20">13.</SPAN><SPAN class="ft51">rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses</SPAN></P>
<P class="p3 ft11"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft58">29 kap. 2 § andra stycket 3.</SPAN></P>
<P class="p69 ft14">Beslut som avses i första stycket 1, 4 och <NOBR>7–12</NOBR> får överklagas end- ast av barnet, eleven eller den sökande.</P>
<P class="p793 ft14">I paragrafen anges vilka beslut som en kommun eller en region har fattat enligt skollagen som får överklagas hos Skolväsendets över- klagandenämnd.</P>
<P class="p202 ft14">I <SPAN class="ft37">första stycket andra punkten </SPAN>har gjorts ett tillägg så att även beslut om uppskjuten skolplikt som fattas enligt 7 kap. 10 § första stycket får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.</P>
<P class="p96 ft14">I <SPAN class="ft37">första stycket sjätte punkten </SPAN>har gjorts ett tillägg så att beslut om placering vid förskoleenhet enligt 8 kap. 15 a §, dvs. placering av barn som inte har en förskoleplats sedan tidigare, får överklagas till Skol- väsendets överklagandenämnd.</P>
<P class="p123 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.6.</P>
<P class="p70 ft15">15 §</P>
<P class="p430 ft11">Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos Skolväsendets över- klagandenämnd i fråga om</P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft58">barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,</SPAN></P>
<P class="p777 ft14"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft52">åtgärder enligt 9 kap. 15 d § andra stycket eller 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som inte bor hemma,</SPAN></P>
<P class="p816 ft14"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft59">rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3</SPAN><SPAN class="ft37">, eller</SPAN></P>
<P class="p820 ft37"><SPAN class="ft53">4.</SPAN><SPAN class="ft177">barns placering vid en förskoleenhet för den obligatoriska försko- lan enligt 8 kap. 15 a § som fattas med stöd i ett avtal om samverkan som ingåtts med en kommun enligt 23 kap. 24 §.</SPAN></P>
<P class="p13 ft11">Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.</P>
<P class="p778 ft14">I paragrafen anges vilka beslut som Sameskolstyrelsen har fattat en- ligt skollagen som får överklagas hos Skolväsendets överklagande- nämnd.</P>
<P class="p114 ft10">I <SPAN class="ft17">första stycket fjärde punkten </SPAN>som är <SPAN class="ft17">ny </SPAN>anges att beslut om barns placering vid en förskoleenhet för den obligatoriska förskolan enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">321</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p821 ft10">8 kap. 15 a § får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Sameskolstyrelsen kan fatta sådana beslut om myndigheten ingått ett avtal om samverkan med en kommun avseende uppgifter inom för- skolan. Ett sådant avtal kan slutas med stöd av 23 kap. 24 §. I övrigt har gjorts vissa redaktionella ändringar i paragrafen.</P>
<P class="p17 ft11">Paragrafen behandlas i avsnitt 9.6.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<P class="p23 ft8">Referenser</P>
<P class="p822 ft19">Lagar</P>
<P class="p823 ft11">Skollagen (2010:800).</P>
<P class="p824 ft14">Lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.</P>
<P class="p825 ft14">Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning.</P>
<P class="p826 ft14">Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnens rättigheter.</P>
<P class="p827 ft19">Förordningar och föreskrifter</P>
<P class="p828 ft15">Förordningar publicerade i Svensk författningssamling</P>
<P class="p829 ft11">Högskoleförordningen (1993:100).</P>
<P class="p830 ft38">Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.</P>
<P class="p831 ft14">Förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen.</P>
<P class="p832 ft14">Förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
<P class="p833 ft14">Förordningen (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden.</P>
<P class="p834 ft11">Förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.</P>
<P class="p835 ft24">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p836 ft14">Förordningen (2016:329) om statsbidrag till skolhuvudmän för insatser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända.</P>
<P class="p837 ft14">Förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.</P>
<P class="p838 ft14">Förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.</P>
<P class="p408 ft11">Förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb.</P>
<P class="p839 ft14">Förordningen (2019:558) om statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan.</P>
<P class="p840 ft14">Förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
<P class="p841 ft15">Förordningar och föreskrifter publicerade i Statens skolverks författningssamling</P>
<P class="p842 ft180">Förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan. Förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan.</P>
<P class="p843 ft14">Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2020:37) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:38) om kurser för barn- och fritidsprogrammet.</P>
<P class="p70 ft15">Allmänna råd publicerade i Socialstyrelsens författningssamling</P>
<P class="p844 ft14">Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre.</P>
<P class="p845 ft14">Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">324</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p26 ft36">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft19">Internationella rättsakter och överenskommelser</P>
<P class="p1 ft19">Europeiska unionen</P>
<P class="p846 ft14">Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (2016): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).</P>
<P class="p847 ft10">Europeiska kommissionen (2018): Kommissionens rapport av den 8 maj 2018 till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén om utveckling av barnomsorgen för ett ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden, en balans mellan arbete och familjeliv för arbetande föräldrar och en hållbar och inkluderande tillväxt i Europa (”Barcelonamålen”) COM (2018) 273 final.</P>
<P class="p848 ft14">Europeiska unionens råd (2019): Rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (2019/C 189/02).</P>
<P class="p70 ft19">Domstolsavgöranden</P>
<P class="p345 ft19"><NOBR>EU-domstolen</NOBR></P>
<P class="p849 ft11"><NOBR>C-83/14</NOBR> CHEZ Razpredelenie Bulgaria AD mot Komisia za zashtita ot diskriminatsia, dom den 16 juli 2015.</P>
<P class="p92 ft19">Högsta förvaltningsdomstolen</P>
<P class="p1 ft11">Mål nr <NOBR>6970-19,</NOBR> beslut den 18 mars 2020.</P>
<P class="p70 ft19">Kammarrätten i Göteborg</P>
<P class="p1 ft11">Mål nr <NOBR>6267-19,</NOBR> dom den 16 december 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">325</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">Propositioner</P>
<P class="p850 ft37"><SPAN class="ft14">Prop. 1973:136 </SPAN>Om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation.</P>
<P class="p408 ft15"><SPAN class="ft11">Prop. 1975/76:92 </SPAN>Om utbyggnad av barnomsorgen.</P>
<P class="p851 ft15"><SPAN class="ft11">Prop. 1985/86:10 </SPAN>Om ny skollag m.m.</P>
<P class="p851 ft15"><SPAN class="ft11">Prop. 1991/92:65 </SPAN>Om valfrihet i barnomsorgen<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p852 ft37"><SPAN class="ft14">Prop. 1993/94:117 </SPAN>Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor.</P>
<P class="p408 ft15"><SPAN class="ft11">Prop. 1995/96:206 </SPAN>Vissa skolfrågor m.m<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p853 ft182"><SPAN class="ft181">Prop. 1997/98:6 </SPAN>Förskoleklass och andra skollagsfrågor<SPAN class="ft181">. Prop. 1999/2000:129 </SPAN>Maxtaxa och allmän förskola m.m.</P>
<P class="p854 ft15"><SPAN class="ft11">Prop. 2008/09:115 </SPAN>Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar</P>
<P class="p855 ft15"><SPAN class="ft11">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.</P>
<P class="p856 ft15"><SPAN class="ft11">Prop. 2011/12:1 </SPAN>Budgetproposition för 2012<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p851 ft15"><SPAN class="ft11">Prop. 2012/13:136 </SPAN>Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p857 ft37"><SPAN class="ft14">Prop. 2016/17:154 </SPAN>Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn.</P>
<P class="p408 ft15"><SPAN class="ft11">Prop. 2017/18:9 </SPAN>Skolstart vid sex års ålder<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p858 ft14">Prop. 2017/18:218 <SPAN class="ft37">Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet.</SPAN></P>
<P class="p859 ft184"><SPAN class="ft183">Prop. 2019/20:1 </SPAN>Budgetproposition för 2020<SPAN class="ft183">. Prop. 2020/21:1 </SPAN>Budgetproposition för 2021.</P>
<P class="p4 ft19">Övrigt från regeringen och Regeringskansliet</P>
<P class="p345 ft15"><SPAN class="ft11">Dir. 2019:71 </SPAN>Fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska.</P>
<P class="p860 ft37"><SPAN class="ft14">Dir. 2019:93 </SPAN>Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga.</P>
<P class="p851 ft15"><SPAN class="ft11">Dir. 2020:24 </SPAN>En tioårig grundskola.</P>
<P class="p861 ft43"><SPAN class="ft13">Dir. 2020:94 </SPAN>Tilläggsdirektiv till Utredningen om fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska (U 2019:01).</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">326</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p26 ft36">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft15"><SPAN class="ft11">Regeringen (2018): </SPAN>Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation. <SPAN class="ft11">Dnr. Ku2018/01462/D.</SPAN></P>
<P class="p863 ft15"><SPAN class="ft11">Regeringen (2019): </SPAN>Samlat statsbidrag för karriärsteg för lärare från och med hösten 2020. <SPAN class="ft11">Pressmeddelande.</SPAN></P>
<P class="p707 ft43"><SPAN class="ft13">Regeringen (2020): </SPAN>Komvux ändras för att stärka integration och kompetens. <SPAN class="ft13">Debattartikel i Dagens Nyheter den 31 januari 2020.</SPAN></P>
<P class="p864 ft14">Utbildningsdepartementet (2015a): <SPAN class="ft37">Förskolan i Politiken – om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. </SPAN>Informationsskrift. Dnr U15.007.</P>
<P class="p865 ft13">Utbildningsdepartementet (2015b): <SPAN class="ft43">Uppdrag om samverkan för bästa skola. </SPAN>(U2015/3357/2, U2017/00301/S, U2019/01553/S och U2019/03786/S). Uppdrag till Statens Skolverk.</P>
<P class="p866 ft14">Utbildningsdepartementet (2015c): <SPAN class="ft37">Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever och vid behov för barn och elever med annat modersmål än svenska</SPAN>. (U2015/03356/S och U2017/00300/S) Uppdrag till Statens Skolverk.</P>
<P class="p867 ft11">Utbildningsdepartementet (2018): <SPAN class="ft15">Uppdrag om att skapa fler vägar in i läraryrket. </SPAN>(U2018/03202/UH).</P>
<P class="p868 ft14">Utbildningsdepartementet (2019): <SPAN class="ft37">Fler obehöriga lärare och förskollärare ska kunna nå en behörighetsgivande examen genom VAL. </SPAN>(U2019/03260/UH).</P>
<P class="p869 ft14">Socialdepartementet (2019): <SPAN class="ft37">Uppdrag angående barnhälsovård </SPAN>(S2019/00910/FS).</P>
<P class="p192 ft19">Statens offentliga utredningar (SOU)</P>
<P class="p870 ft186"><SPAN class="ft185">SOU 1938:20 </SPAN>Barnkrubbor och sommarkolonier m.m. <SPAN class="ft185">SOU 1943:9 </SPAN>Statsbidrag till daghem och förskolor m.m. <SPAN class="ft185">SOU 1951:15 </SPAN>Daghem och förskolor.</P>
<P class="p871 ft184"><SPAN class="ft183">SOU 1972:26 </SPAN>Förskolan del 1<SPAN class="ft183">. SOU 1972:27 </SPAN>Förskolan del 2<SPAN class="ft183">.</SPAN></P>
<P class="p872 ft37"><SPAN class="ft14">SOU 2012:69 </SPAN>Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p873 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2016:77 </SPAN>En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.</P>
<P class="p874 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2018:17 </SPAN>Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling.</P>
<P class="p875 ft37"><SPAN class="ft14">SOU 2020:28 </SPAN>En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.</P>
<P class="p192 ft19">Rapporter</P>
<P class="p1 ft19">Statens skolverk</P>
<P class="p876 ft43"><SPAN class="ft13">Skolverket (2009a): </SPAN>Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.</P>
<P class="p877 ft15"><SPAN class="ft11">Skolverket (2009b): </SPAN>Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? <SPAN class="ft11">Rapport 330.</SPAN></P>
<P class="p878 ft17"><SPAN class="ft10">Skolverket (2011): </SPAN>Redovisning av uppdrag om att utvärdera fortbildning av personal i förskolan. <SPAN class="ft10">Dnr 2011:203.</SPAN></P>
<P class="p879 ft37"><SPAN class="ft14">Skolverket (2013): </SPAN>Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem – resultat från föräldraundersökningen 2012. <SPAN class="ft14">Rapport 392.</SPAN></P>
<P class="p880 ft37"><SPAN class="ft14">Skolverket (2017): </SPAN>Redovisning av uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar samt stödinsatser under införandet av regionalt yrkesvux. <SPAN class="ft14">Dnr 2016:1694, dnr 2017:702.</SPAN></P>
<P class="p408 ft11">Skolverket (2018a): <SPAN class="ft15">Deltagande i förskola</SPAN>. Dnr 2018:12.</P>
<P class="p860 ft37"><SPAN class="ft14">Skolverket (2018b): </SPAN>Redovisning av uppdrag om förändringar av nationella program i gymnasieskolan samt av förslag utifrån propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. <SPAN class="ft14">Dnr 2018:00570.</SPAN></P>
<P class="p881 ft17"><SPAN class="ft10">Skolverket (2018c): </SPAN>Redovisning av uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska.</P>
<P class="p138 ft11">Dnr 2018:00457.</P>
<P class="p882 ft15"><SPAN class="ft11">Skolverket (2019a): </SPAN>Redovisning av uppdrag om Samverkan för bästa skola. <SPAN class="ft11">Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">7.2.1-2015:778.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">328</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p26 ft36">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p883 ft37"><SPAN class="ft14">Skolverket (2019b): </SPAN>Lärarprognos 2019. Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier<SPAN class="ft14">. Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">5.1.2-2018:1500.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p884 ft37"><SPAN class="ft14">Skolverket (2019c): </SPAN>PISA 2018. <NOBR>15-åringars</NOBR> kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.</P>
<P class="p885 ft43"><SPAN class="ft13">Skolverket (2019d): </SPAN>Etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 2017 efter gymnasieskola. <SPAN class="ft13">Dnr 2019:475.</SPAN></P>
<P class="p6 ft15"><SPAN class="ft11">Skolverket (2020a): </SPAN>Barn och personal i förskola 2019. <SPAN class="ft11">Dnr 2020:320.</SPAN></P>
<P class="p886 ft37"><SPAN class="ft14">Skolverket (2020b): </SPAN>Redovisning av Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling – Läslyftet. <SPAN class="ft14">Dnr 2020:351.</SPAN></P>
<P class="p70 ft19">Statens skolinspektion</P>
<P class="p887 ft37"><SPAN class="ft14">Skolinspektionen (2015a): </SPAN>Kompetensförsörjningen – en nyckelfråga för skola och förskola<SPAN class="ft14">. Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">402-2014:4207.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p888 ft37"><SPAN class="ft14">Skolinspektionen (2015b): </SPAN>Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillsyn. Riktad tillsyn i 30 kommuner. <SPAN class="ft14">Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">401-2014:2380.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p889 ft11">Skolinspektionen (2016): <SPAN class="ft15">Socioekonomisk resursfördelning till förskolan. </SPAN>Dnr <NOBR>400-2016:5915.</NOBR></P>
<P class="p890 ft15"><SPAN class="ft11">Skolinspektionen (2017): </SPAN>Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. <SPAN class="ft11">Dnr 2015:7428.</SPAN></P>
<P class="p891 ft17"><SPAN class="ft10">Skolinspektionen (2018): </SPAN>Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan<SPAN class="ft10">. Dnr 2015:3 364.</SPAN></P>
<P class="p192 ft19">Övriga myndigheter</P>
<P class="p892 ft17"><SPAN class="ft10">Arbetsförmedlingen (2017): </SPAN>Arbetsförmedlingens nulägesbedömning av arbetet med snabbspår. <SPAN class="ft10">December 2017</SPAN>.</P>
<P class="p13 ft11">Dnr <NOBR>Af-2017/0057012.</NOBR></P>
<P class="p893 ft14">Arbetsförmedlingen (2020): <SPAN class="ft37">Utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden. Kunskapsläget i korthet. </SPAN>Arbetsförmedlingen analys 2020:1.</P>
<P class="p408 ft15"><SPAN class="ft11">Arbetsmiljöverket (2011): </SPAN>Förskolor behöver jobba mot stress,</P>
<P class="p123 ft15">överbelastning och förslitningsskador. <SPAN class="ft11">Pressmeddelande.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">329</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p894 ft12">Diskrimineringsombudsmannen (2016): <SPAN class="ft64">Yttrande över Plats för nyanlända i fler skolor (SOU 2016:9) (U2016/00264/S)</SPAN>. Remissyttrande <NOBR>2016-02-08,</NOBR> ärende LED <NOBR>2016-29.</NOBR></P>
<P class="p895 ft14">Folkhälsomyndigheten & Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017): <SPAN class="ft37">Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen.</SPAN></P>
<P class="p408 ft15"><SPAN class="ft11">Migrationsverket (2020): </SPAN>Verksamhets- och utgiftsprognos. Maj 2020.</P>
<P class="p896 ft12">Myndigheten för yrkeshögskolan (2018): <SPAN class="ft64">Kartläggning av förekomst av yrkeshögskoleutbildningar som svarar mot behov av specialistkompetens inom välfärdssektorn eller mot behov av kompetens för arbete som bidrar till att avlasta andra yrkesgrupper inom välfärdssektorn m.m. </SPAN>Dnr MYH 2018/3602.</P>
<P class="p897 ft37"><SPAN class="ft14">Riksrevisionen (2017): </SPAN>Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – högre lön men sämre sammanhållning. <SPAN class="ft14">En granskningsrapport från Riksrevisionen. RIR 2017:18.</SPAN></P>
<P class="p898 ft43"><SPAN class="ft13">Riksrevisionen (2018): </SPAN>Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken – ett outnyttjat verktyg. <SPAN class="ft13">RIR 2018 :33.</SPAN></P>
<P class="p899 ft11">Statistiska centralbyrån (2019a): <SPAN class="ft15">Sekretesspolicy </SPAN><NOBR>2019-<SPAN class="ft15">09-11.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>Dnr 2019/3244.</P>
<P class="p900 ft11">Statistiska centralbyrån (2019b): <SPAN class="ft15">Vilka utbildningar ger jobb? Arbetskraftsbarometern 2019.</SPAN></P>
<P class="p901 ft13">Statistiska centralbyrån (2020): <SPAN class="ft43">Arbetskraftsundersökningarna (AKU), grundtabeller årsmedeltal 2019.</SPAN></P>
<P class="p6 ft15"><SPAN class="ft11">Socialstyrelsen (2014): </SPAN>Vägledning för barnhälsovården.</P>
<P class="p902 ft65"><SPAN class="ft38">Socialstyrelsen (2019): </SPAN>Överenskommelserna om ökad tillgänglighet i barnhälsovården. En första delrapport inom Socialstyrelsens uppdrag att stödja, följa och analysera genomförandet av överenskommelserna för åren 2018 till 2020.</P>
<P class="p903 ft37"><SPAN class="ft14">Statskontoret (2015): </SPAN>Uppföljning av karriärstegsreformen för lärare. Delrapport 1. <SPAN class="ft14">2015:12.</SPAN></P>
<P class="p904 ft14">Statskontoret (2016): <SPAN class="ft37">Uppföljning av karriärstegsreformen. Delrapport 2. </SPAN>2016:1.</P>
<P class="p904 ft14">Statskontoret (2017): <SPAN class="ft37">Uppföljning av karriärstegsreformen. Delrapport 3. </SPAN>2017:1.</P>
<P class="p905 ft11">Universitetskanslersämbetet (2020a): <SPAN class="ft15">Universitet och högskolor. Årsrapport 2020. </SPAN>Rapport 2020:9.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">330</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p26 ft36">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p906 ft14">Universitetskanslersämbetet (2020b): <SPAN class="ft37">Nybörjare och examinerade på lärarutbildning: Ökat antal examinerade möter fortfarande inte behovet</SPAN>. Statistisk analys.</P>
<P class="p907 ft37"><SPAN class="ft14">Vetenskapsrådet (2015): </SPAN>En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer.</P>
<P class="p70 ft19">Övriga rapporter</P>
<P class="p908 ft38">Andersson, A. & Sandberg, E. (2017): <SPAN class="ft65">Förskolan – En god investering i jämlika livsvillkor. </SPAN>Delrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Stockholms stad.</P>
<P class="p909 ft37"><SPAN class="ft14">Andersson Joona, P. (2020): </SPAN>Flykting- och anhöriginvandrares väg till arbete<SPAN class="ft14">. SNS, Forskningsrapport.</SPAN></P>
<P class="p910 ft14">van den Berg, G.J. & Siflinger B.M. (2020): <SPAN class="ft37">The effects of day care on health during childhood: evidence by age</SPAN>. IFAU. Working Paper 2020:5.</P>
<P class="p911 ft13">Björklund, A., Fredriksson, P., Gustafsson, J.E. & Öckert, B. (2010): <SPAN class="ft43">Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen? </SPAN>IFAU. Rapport 2010:13.</P>
<P class="p912 ft15"><SPAN class="ft11">Bris (2019): </SPAN>Bra från början. Förskolans betydelse för barn som flytt. <SPAN class="ft11">Rapport 2019:2.</SPAN></P>
<P class="p913 ft12">Dietrichson, J., Kristiansen <NOBR>I-L.</NOBR> & Nielsen B. (2018): <SPAN class="ft64">Universal preschool programs and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">long-term</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> child outcomes: A systematic review. </SPAN>IFAU. Working Paper 2018:19.</P>
<P class="p914 ft37"><SPAN class="ft14">Drange, N. (2018): </SPAN>Promoting integration through child care: Lessons from Norway. <SPAN class="ft14">SNS Analys, nr 50.</SPAN></P>
<P class="p915 ft37"><SPAN class="ft14">van Gameren, E. (2012): </SPAN>The Role of Economic Incentives and Attitudes in Participation and Childcare Decisions.</P>
<P class="p13 ft11">Journal of Family and Economic Issues.</P>
<P class="p851 ft15"><SPAN class="ft11">von Greiff, C. (2009): </SPAN>Lika skola med olika resurser? En ESO-</P>
<P class="p916 ft43">rapport om likvärdighet och resursfördelning<SPAN class="ft13">. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:5.</SPAN></P>
<P class="p917 ft14">Grönqvist, E., Hensvik, L. & Thoresson, A. (2020): <SPAN class="ft37">Minskar lärarrörligheten och förbättras studieresultaten av karriärstegsreformen? </SPAN>IFAU. Rapport 2020:3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">331</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p918 ft12">Grönqvist, H. & Niknami S. (2017): <SPAN class="ft64">Ankomst och härkomst – en </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> om skolresultat och bakgrund. </SPAN>Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2017:3.</P>
<P class="p919 ft14">Karolinska Institutet (2017): <SPAN class="ft37">Utökat hembesöksprogram för förstagångsföräldrar – samverkan mellan Rinkeby BVC och föräldrarådgivare inom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">Rinkeby-Kista</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> socialtjänst. </SPAN>Slutrapport utvärdering 2017.</P>
<P class="p920 ft37"><SPAN class="ft14">Kommunal (2019): </SPAN>De oumbärliga. Kommunals professionsstrategi för yrkesgruppen barnskötare<SPAN class="ft14">.</SPAN></P>
<P class="p921 ft14">Kärnebro, K. & Lundström, U. (2018): <SPAN class="ft37">Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 5: Läslyftets organisering och genomförande i förskolan. </SPAN>Umeå Centre for Evaluation Research.</P>
<P class="p922 ft13">Ministère de lÉducation Nationale et de la Jeunesse (2019): <SPAN class="ft43">Together for the school of trust, School year </SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">2019–2020.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p923 ft65"><SPAN class="ft38">OECD (2017a): </SPAN>Starting Strong 2017. Key OECD Indicators on Early Childhood Education and Care<SPAN class="ft38">. OECD, Publishing, Paris.</SPAN></P>
<P class="p924 ft15"><SPAN class="ft11">OECD (2017b): </SPAN>The Pursuit of Gender Equality: An Uphill Battle. <SPAN class="ft11">OECD Publishing, Paris.</SPAN></P>
<P class="p925 ft15"><SPAN class="ft11">OECD (2017c): </SPAN>Catching Up? Intergenerational Mobility and Children of Immigrants<SPAN class="ft11">. OECD Publishing, Paris.</SPAN></P>
<P class="p856 ft15"><SPAN class="ft11">Persson, S. (2012): </SPAN>Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande</P>
<P class="p926 ft14"><SPAN class="ft37">och hälsa. </SPAN>Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö.</P>
<P class="p927 ft14">Persson, S. & Tallberg Broman, I. (2019): <SPAN class="ft37">Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa. Om dilemman i förskollärares uppdrag. </SPAN>Förskoleförvaltningen, Malmö stad.</P>
<P class="p408 ft15"><SPAN class="ft11">Ramböll (2014): </SPAN>Deltagande i förskola och pedagogisk omsorg i</P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft15">utsatta stadsdelar. </SPAN>Rapport avsedd för regeringskansliet.</P>
<P class="p928 ft43"><SPAN class="ft13">Stockholms stad (2019): </SPAN>Ökad inskrivningsgrad – insatser för att få fler barn att delta i förskolan i Stockholms stad. <SPAN class="ft13">December 2019.</SPAN></P>
<P class="p929 ft43"><SPAN class="ft13">Stockholms stad (2020): </SPAN>Förskola i Stockholms stad. Förskolerapport 2019. <SPAN class="ft13">Utbildningsförvaltningen, Förskoleavdelningen.</SPAN></P>
<P class="p930 ft38">Sveriges Kommuner och Regioner (2017): <SPAN class="ft65">Sjukfrånvaro i kommuner och landsting. Vad är problemet?</SPAN></P>
<P class="p924 ft11">Sveriges Kommuner och Regioner (2018a): <SPAN class="ft15">Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden. </SPAN>Rekryteringsrapport 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">332</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p26 ft36">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p931 ft10">Sveriges Kommuner och Regioner (2018b): <SPAN class="ft17">Fokus på socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola.</SPAN></P>
<P class="p932 ft10">Sveriges Kommuner och Regioner (2018c): <SPAN class="ft17">Ett steg in. Utvärdering av öppen förskola som stöd för integration i samhälls- och arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p933 ft13">Sveriges Kommuner och Regioner (2019a): <SPAN class="ft43">Förskolans kompetensförsörjning. Åtgärder för att möta rekryteringsbehoven</SPAN>.</P>
<P class="p934 ft13">Sveriges Kommuner och Regioner (2019b): <SPAN class="ft43">Öppen förskola öppnar många dörrar. Kunskapsöversikt öppen förskola för integration.</SPAN></P>
<P class="p935 ft38">Sveriges Kommuner och Regioner (2019c): <SPAN class="ft65">Överenskommelse: Öppen förskola och stöd i språkinlärning och etablering i arbets- och samhällslivet. </SPAN>Delrapport <NOBR>2019-03-12.</NOBR></P>
<P class="p936 ft187">Sveriges Kommuner och Regioner (2020): <SPAN class="ft79">För mig och mitt barn. Intervjustudie med utrikes födda kvinnor som besöker öppen förskola.</SPAN></P>
<P class="p937 ft14">Vandenbroeck, M., Lenaerts, K. & Beblavý, M. (2018): <SPAN class="ft37">Benefits of Early Childhood Education and Care and the conditions for obtaining them. </SPAN>EENEE Analytical Report No. 32.</P>
<P class="p938 ft17"><SPAN class="ft10">Vikman, U. (2010): </SPAN>Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösa föräldrars sannolikhet att få arbete? <SPAN class="ft10">IFAU. Rapport 2010:06.</SPAN></P>
<P class="p192 ft19">Litteratur och tidskrifter</P>
<P class="p892 ft37"><SPAN class="ft14">Axelsson, M. (2019): </SPAN>Andraspråksinlärning och flerspråkighet i den flerspråkiga förskolan med fokus på barn med ett annat modersmål än svenska som nyligen anlänt till Sverige<SPAN class="ft14">. Artikel 1 2019 i Skolverkets material Flerspråkighet i förskolan.</SPAN></P>
<P class="p939 ft14"><NOBR>Björk-Willén</NOBR> P. (red.) (2018): <SPAN class="ft37">Svenska som andraspråk i förskolan</SPAN>. Natur & Kultur.</P>
<P class="p940 ft14">Hansson, Å. & Gustafsson, <NOBR>J-E.</NOBR> (2016): <SPAN class="ft37">Pedagogisk segregation: Lärarkompetens i den svenska grundskolan ur ett likvärdighetsperspektiv. </SPAN>Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 21, nr. <NOBR>1–2.</NOBR></P>
<P class="p941 ft14">Havnes, T. & Mogstad, M. (2009): <SPAN class="ft37">No Child Left Behind – Universal Child Care and Children's </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">Long-Run</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> Outcomes. </SPAN>Discussion Paper No. 4561.</P>
<P class="p942 ft13">Puskás T. & <NOBR>Björk-Willén</NOBR> P. (2017): <SPAN class="ft43">Flerspråkighet och andraspråksutveckling</SPAN>. Artikel i Skolverkets lärportal.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">333</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Referenser</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">Webbsidor</P>
<P class="p943 ft38"><NOBR>www.andrasprak.su.se/om-oss/nc-tycker-till/nc-kommenterar-</NOBR> <NOBR>betänkandet-med-undervisningsskicklighet-i-centrum-1.439009,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-24.</NOBR></P>
<P class="p944 ft38"><NOBR>www.borger.dk/familie-og-boern/Boernepasning/Dagpleje-</NOBR> <NOBR>vuggestue-boernehave-og-privat-</NOBR> <NOBR>pasning?NavigationTaxonomyId=d4c79ff4-1258-4d19-aaa5-</NOBR> 4fbf7c835704, hämtat <NOBR>2020-05-23.</NOBR></P>
<P class="p873 ft38"><NOBR>www.borger.dk/skole-og-uddannelse/Folkeskolen-privatskoler-</NOBR> efterskoler/Skolestart, hämtat <NOBR>2020-05-23.</NOBR></P>
<P class="p854 ft14">https://eacea.ec.europa.eu/national- <NOBR>policies/eurydice/content/organisation-early-childhood-</NOBR> <NOBR>education-and-care-3_en,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-05-21.</NOBR></P>
<P class="p945 ft11"><NOBR>www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-</NOBR> <NOBR>Sverige/Olika-skal-for-uppehallstillstand.html,</NOBR></P>
<P class="p137 ft11">hämtat <NOBR>2020-09-15.</NOBR></P>
<P class="p946 ft11"><NOBR>www.myh.se/Om-oss/Organisation/Generaldirektoren-GD/GD-</NOBR> <NOBR>har-ordet/Besluten-om-yrkeshogskolan/,</NOBR></P>
<P class="p137 ft11">hämtat <NOBR>2020-04-15.</NOBR></P>
<P class="p947 ft14"><NOBR>www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/forskoleundervisning,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-27.</NOBR></P>
<P class="p948 ft38"><NOBR>www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/smabarnspedagogik,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-27.</NOBR></P>
<P class="p949 ft14"><NOBR>www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/undervisning-som-</NOBR> <NOBR>forbereder-forskoleundervisning-och-grundlaggande,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-27.</NOBR></P>
<P class="p950 ft38">www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=206615, hämtat <NOBR>2020-04-01.</NOBR></P>
<P class="p755 ft11"><NOBR>www.rikshandboken-bhv.se/,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-04-15.</NOBR></P>
<P class="p951 ft12">www.skolverket.se/skolutveckling/nationella- skolutvecklingsprogram, hämtat <NOBR>2020-01-29.</NOBR></P>
<P class="p952 ft14">www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade- <NOBR>statistiknyheter/statistik/2020-04-02-statistik-over-annan-</NOBR> <NOBR>pedagogisk-verksamhet-2019,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-05-06.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">334</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td265"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p26 ft36">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft11">https://skr.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/prim</P>
<P class="p953 ft10">arvardnaravard/overenskommelseomengodochnaravard/okadtill ganglighetibarnhalsovarden2020.31669.html, hämtat <NOBR>2020-05-18.</NOBR></P>
<P class="p408 ft11">www.studera.nu, hämtat <NOBR>2020-02-20.</NOBR></P>
<P class="p954 ft13"><NOBR>www.ui.se/landguiden/lander-och-</NOBR> omraden/europa/nederlanderna/utbildning/, hämtat <NOBR>2020-05-21.</NOBR></P>
<P class="p912 ft14"><NOBR>www.uvm.dk/folkeskolen/folkeskolens-maal-love-og-regler/om-</NOBR> <NOBR>folkeskolen-og-folkeskolens-formaal/kort-om-folkeskolen,</NOBR> hämtat <NOBR>2020-05-23.</NOBR></P>
<P class="p955 ft38">www.yrkeshogskolan.se/hittautbildning/sok/?area=pedagogik, hämtat <NOBR>2020-02-19.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">335</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_336">
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV id="id_1">
<P class="p956 ft25">Bilaga 1</P>
<P class="p957 ft8">Kommittédirektiv 2019:71</P>
<P class="p958 ft35">Fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska</P>
<P class="p829 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2019</P>
<P class="p827 ft19">Sammanfattning</P>
<P class="p959 ft14">En särskild utredare ska lämna förslag som syftar till att öka deltag- andet i förskolan bland barn i <NOBR>3–5</NOBR> års ålder och föreslå hur förskolans arbete med barnens språkutveckling i svenska kan stärkas, bl.a. när det gäller nyanlända barn.</P>
<P class="p960 ft11">Utredaren ska bl.a.</P>
<P class="p961 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">föreslå åtgärder som kan öka deltagandet i förskolan för flickor och pojkar i åldern </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år, särskilt när det gäller nyanlända barn, barn med annat modersmål än svenska och barn i socioekonomiskt utsatta grupper,</P>
<P class="p962 ft12"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft188">undersöka hur nyanländas barn, enligt lämplig definition, ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från tre års ålder med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan,</SPAN></P>
<P class="p963 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">föreslå åtgärder för att se till att personalen i förskolan har adekvat kompetens för uppdraget med språkutveckling, och</SPAN></P>
<P class="p964 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p965 ft11">Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">337</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19">Riksdagens tillkännagivande och januariavtalet</P>
<P class="p90 ft10">Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning för att undersöka hur en obligatorisk förskola med språkutveckling kan införas (bet. 2018/19: UbU1 punkt c, rskr. 2018/19:104). I utbildningsutskottets betänkande anges att för de barn som aldrig eller mycket sällan möter svenska språket i hemmet behövs en obligatorisk förskola med språkutveck- ling för att de ska kunna svenska när de börjar skolan. Verksamheten ska rymmas inom ordinarie förskoleverksamhet med särskild tid avsatt för svenskundervisning av nyanlända barn. Kommunerna ska själva kunna välja exakt hur det ska organiseras, men det är viktigt att de nyanlända barnen möter svenskspråkiga barn i verksamheten. För- skolan med språkutveckling innebär att barnen från tre års ålder ska gå 15 timmar i veckan på förskolan och att särskild tid ska läggas på undervisning i svenska. Dessutom anges i betänkandet att svenska språkets roll bör stärkas i läroplanen, att kompetensutvecklingen för förskollärare bör förstärkas och att fler utbildningsplatser är nöd- vändigt långsiktigt. Riksdagen har även i enlighet med betänkandet beslutat att tillföra anslaget 1:5 <SPAN class="ft17">Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet </SPAN>medel för dels sökbara bidrag för att möjlig- göra en utökad förskola med språkutveckling, dels inrättande av en förskola med språkutveckling för nyanlända barn från tre års ålder när sådan lagstiftning finns på plats. För detta har det tillförts 100 mil- joner kronor 2019 och det beräknas tillföras 125 respektive 250 mil- joner kronor 2020 och 2021.</P>
<P class="p111 ft14">I januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, anges i punkt 52 att nyanländas barn ska ha rätt till en obliga- torisk språkförskola från tre år med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan.</P>
<P class="p66 ft12">Regeringen beslutade i juli 2019 om förordningen (2019:558) om statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan. Statsbidraget får lämnas till kommuner för insatser som syftar till att öka deltagandet i förskolan, särskilda språkutvecklande insatser i förskolan samt för kompetensutveckling för förskolepersonal i språkutvecklande arbets- sätt i svenska. Avsikten är att statsbidraget ska kunna lämnas till dess att en lagstiftning om en obligatorisk förskola med språkutveckling finns på plats.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">338</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft15">Begrepp som nyanlända</P>
<P class="p108 ft14">I riksdagens tillkännagivande och i januariavtalet används begrepp som nyanlända barn och nyanländas barn. Någon definition av vad som avses med begreppen ges dock inte och det finns inte någon enhetlig definition.</P>
<P class="p96 ft14">Begreppet nyanlända förekommer bl.a. i lagen (2016:38) om mot- tagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning och i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända in- vandrare. Dessa lagar omfattar personer som har beviljats uppehålls- tillstånd i Sverige.</P>
<P class="p12 ft10">I skollagen (2010:800) avses med begreppet nyanländ elev den som har varit bosatt utomlands men nu är bosatt i landet och har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalen- derår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet (3 kap. 12 a §). Begrep- pet nyanländ elev omfattar grundskolan och motsvarande skolfor- mer, dvs. inte förskolebarn (3 kap. 12 b §). Enligt skollagens defini- tion saknar elevens medborgarskap eller födelseland betydelse (prop. 2014/15:45). Personen ska däremot vara bosatt i Sverige en- ligt skollagen, dvs. vara folkbokförd här eller tillhöra en kategori som ska anses vara bosatt här (29 kap. 2 §). Till dessa kategorier hör bl.a. asylsökande barn. Barn som inte är bosatta men som ska anses bo- satta här enligt skollagen har inte skolplikt men samma rätt till ut- bildning som skolpliktiga elever (7 kap. 2 § tredje stycket skollagen).</P>
<P class="p69 ft14">Det kan också nämnas att begreppet språkförskola i dag används för en behandlingsform för barn med diagnostiserad grav generell språkstörning. I språkförskolor samarbetar landstinget med kommu- ner där logopeder, förskollärare och specialpedagoger arbetar till- sammans.</P>
<P class="p70 ft19">Uppdraget att öka deltagandet i förskolan</P>
<P class="p345 ft15">Förskolan är viktig för barns utveckling och bättre utbildningsresultat</P>
<P class="p71 ft13">I internationell forskning framhålls särskilt att en förskoleverksam- het av hög kvalitet är speciellt betydelsefull för barn från missgyn- nade förhållanden, för utsatta barn och barn från minoritetsgrupper. Studier har också visat att utrikes födda barns deltagande i förskola</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">339</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft13">positivt kan påverka studieresultaten i årskurs 6 och 9 (se t.ex. Veten- skapsrådets rapport En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer 2015 och Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2017:3). En ofullständig grundskoleutbildning för- svårar ett aktivt deltagande i såväl fortsatta studier som i framtida yrkes- och samhällsliv. Lärande i sig och att slutföra skolan med goda resultat leder till minskad risk för kriminalitet och utanförskap. De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har också kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem (se t.ex. prop. 2017/18:182).</P>
<P class="p966 ft14">Europeiska unionens råd antog den 22 maj 2019 en rekommenda- tion om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (2019/C 189/02). Medlemsstaterna rekommenderas bl.a. att stödja alla barn i inlärningen av undervisningsspråket samtidigt som man också tar hänsyn till och respekterar deras förstaspråk. Vidare ska möj- ligheter erbjudas till exponering för språk och språkinlärning genom lek från tidig ålder.</P>
<P class="p516 ft14">I skälen till rekommendationen konstateras att deltagande i förskola har många fördelar, bl.a. bättre utbildningsresultat och resultat på arbetsmarknaden samt färre sociala insatser och insatser inom utbild- ningssystemet. Vidare framhålls bl.a. att forskningen visar att deltag- ande i förskoleverksamhet av god kvalitet leder till högre grundlägg- ande kompetens och är en viktig faktor i förebyggandet av skolavhopp. Den viktigaste faktorn för hög kvalitet är personalens grundutbild- ning och fortbildning samt arbetsvillkor. Verksamheter med låg kva- litet har betydande negativa effekter för barnen och för samhället som helhet.</P>
<P class="p404 ft13">I skälen lyfts vidare fram att deltagande i förskoleverksamhet kan vara ett effektivt verktyg för att uppnå jämlikhet på utbildningsom- rådet för barn med sämre förutsättningar, bl.a. för vissa barn med invandrarbakgrund. Förskoleverksamhet kan bidra till att barnen ut- vecklar språkkunskaper, både i det språk som används i verksamheten och i förstaspråket. Tillgång till ekonomiskt överkomlig barnom- sorg av hög kvalitet är dessutom en viktig faktor som gör att både kvinnor och män med omsorgsansvar kan delta på arbetsmarknaden. I bilagan till rådets rekommendation finns EU:s kvalitetsram för för- skoleverksamhet och barnomsorg. Där anges bl.a. att lämplig fortbild- ning förbereder personalen för att välkomna och stödja tvåspråkiga barn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">340</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft15">Alla barn ska erbjudas förskola…</P>
<P class="p81 ft12">Utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barns utveckling och lärande och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt (1 kap. 4 § skollagen). Förskolan ska även erbjuda barnen en trygg omsorg (8 kap. 2 §). Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver (8 kap. 9 §).</P>
<P class="p12 ft13">Förskolan är en frivillig skolform. Det betyder att vårdnadshavarna bestämmer om deras barn ska gå i förskola. Kommunen har dock en skyldighet att erbjuda barn förskola. Barn som är bosatta i Sverige ska fr.o.m. ett års ålder erbjudas förskola av sin hemkommun i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (8 kap. 5 §). I förarbetena till skollagen anges som exempel på vad som kan utgöra barns eget behov av förskola bl.a. barn med ett annat modersmål än svenska eller barn vars föräldrar deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller är långtidssjukskrivna (prop. 2009/10:165 s. 348). Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för ett annat barn ska från ett års ålder erbjudas för- skola minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Alla barn ska vidare fr.o.m. höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas avgifts- fri förskola under minst 525 timmar om året, oavsett föräldrarnas sysselsättning (8 kap. 4 och 16 §§). Det brukar kallas allmän förskola. Det innebär att alla barn enligt dagens lagstiftning har möjlighet att gå i förskolan gratis under cirka 15 timmar i veckan i minst tre år före skolstarten i förskoleklass.</P>
<P class="p92 ft15">… men alla barn deltar inte i någon förskoleverksamhet</P>
<P class="p81 ft10">Även om alla barn ska erbjudas förskola enligt vad som angetts ovan så deltar inte alla. Av barnen i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år är nästan 85 procent in- skrivna i förskolan. Flickor och pojkar deltar i ungefär lika stor ut- sträckning. Deltagandet är störst bland fyra- och femåringarna (95 pro- cent). Fler deltar bland barn i åldern <NOBR>3–5</NOBR> år än i åldern <NOBR>1–2</NOBR> år. Det finns dock betydande skillnader i andelen inskrivna mellan inrikes och utrikes födda barn. Lägst andel finns i gruppen utrikes födda barn <NOBR>1–2</NOBR> år med två utrikes födda föräldrar (53 procent 2018). An- delen ökar betydligt med åldern (82 procent i åldern <NOBR>3–5</NOBR> år), men är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">341</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft14">ändå markant lägre jämfört med inrikes födda barn med minst en inrikes född förälder (93 procent i åldern <NOBR>3–5</NOBR> år 2018). Deltagandet i förskolan ökar generellt sett med vistelsetiden i landet. Bland de ut- rikes födda barn som folkbokfördes 2018 var samma år 39 procent i åldern <NOBR>1–2</NOBR> år och 61 procent i åldern <NOBR>3–5</NOBR> år inskrivna i förskolan. Mot- svarande andel 2018 för de som folkbokfördes 2017 var cirka 65 pro- cent i åldern <NOBR>1–2</NOBR> år och 85 procent i åldern <NOBR>3–5</NOBR> år (prop. 2019/20:1 utg.omr. 13 avsnitt 3.4).</P>
<P class="p748 ft11">Hösten 2018 fanns det ungefär 20 500 nyinvandrade barn och</P>
<P class="p310 ft10"><SPAN class="ft11">4</SPAN><SPAN class="ft189">400 barn med okänd bakgrund inskrivna i förskolan, vilket motsva- rar ca 4,8 procent av samtliga inskrivna barn. Med nyinvandrad avses här utrikes födda barn med två utrikes födda föräldrar, inklusive föräldrar med okänd bakgrund, som varit folkbokförda i Sverige i högst fyra år. Med okänd bakgrund avses barn som saknar person- nummer i registren. En anledning till att det saknas personnummer kan vara att barnet ännu inte är folkbokfört i Sverige. Det finns dock stora regionala skillnader när det gäller dessa barn bland kommu- nerna, andelen varierar mellan </SPAN><NOBR>1–20</NOBR> procent.</P>
<P class="p65 ft10">I Statens skolverks rapport Deltagande i förskola (2018:12) anges att omkring 5 procent av <NOBR>3–5-åringarna</NOBR> – motsvarande 17 600 barn</P>
<P class="p474 ft14">– varken deltog i förskola eller pedagogisk omsorg år 2016. Delta- gandet var lägre bland barn från socioekonomiskt utsatta grupper. Föräldrar som saknade förvärvsarbete (5 900 barn) och föräldrar till nyinvandrade barn (3 800 barn) är minst benägna att nyttja förskola enligt Skolverket.</P>
<P class="p110 ft10">När det gäller barns deltagande i förskolan kan det bli missvisande att bara titta på en kommuns genomsnittliga deltagandegrad. Områden inom kommunen kan ha både högre och lägre deltagande än genom- snittet. Rapporten Deltagande i förskola och pedagogisk omsorg i ut- satta stadsdelar (Ramböll 2014) visade att den genomsnittliga ande- len barn som deltog i förskola eller pedagogisk omsorg var knappt tio procentenheter lägre i de femton utsatta stadsdelarna som ingick i studien jämfört med riket i stort. Även om skillnaden jämnades ut med åldern så var deltagandegraden bland femåringarna i genomsnitt åtta procentenheter lägre i de femton stadsdelarna jämfört med de kommuner de låg i.</P>
<P class="p320 ft10">Som nämnts tidigare finns det studier som pekar på att en förskola av god kvalitet kan ha positiva effekter för barn och ett antal studier pekar på att förskolan kan vara särskilt gynnsam för socioekonomiskt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">342</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft11">utsatta barn. Att dessa barn deltar i lägre utsträckning i förskolan är därför bekymmersamt.</P>
<P class="p92 ft15">Hur kan deltagandet i förskolan öka?</P>
<P class="p71 ft10">Alla barn, oavsett bakgrund, behöver utveckla sitt språk under för- skoleåren för att vara väl rustade inför starten i förskoleklass och skola. Särskilt för nyanlända barn och för barn som inte möter svenska språket i hemmet kan förskolan ha stor betydelse för barnens språk- utveckling i svenska. Som angetts tidigare avses med nyanlända oftast personer som bott i Sverige en kortare tid. Förskolan kan vara en vik- tig samhällsinstitution för nyanlända barn i förskoleåldern och deras föräldrar. Förskolan kan också ha stor betydelse både för barns och vuxnas förutsättningar för integration. Tillgång till förskola möjlig- gör också för framför allt kvinnor att delta i utbildning och att eta- blera sig på arbetsmarknaden. Genom att öka deltagandet i förskolan inom grupper som generellt sett har ett lägre deltagande kan barn som har sämre förutsättningar inför skolstarten få bättre möjligheter att kunna uppnå goda kunskapsresultat i skolan. I förskolans verksam- het är vikten av barnens språkutveckling i svenska reglerat i såväl lag som läroplan. Även för andra barn i t.ex. socioekonomiskt utsatta familjer kan förskolan ha en särskilt viktig roll inför skolstarten.</P>
<P class="p15 ft10">I 1985 års skollag angavs att kommunen skulle bedriva uppsö- kande verksamhet så att barn i behov av särskilt stöd deltar i för- skolans verksamhet. Denna reglering infördes inte i den nuvarande skollagen. Enligt förarbetena till den lagen var det sannolikt mycket få kommuner som bedrev sådan uppsökande verksamhet. Det utta- lades att det dessutom ingår i barnavårdscentralens uppgift att göra utvecklingsbedömningar under hela förskoleåldern och vid behov ge hjälp och stöd i föräldraskapet, t.ex. råd om plats i förskola (prop. 2009/10:165 s. 349).</P>
<P class="p12 ft10">Tillgång till förskola är en förutsättning för att föräldrar ska kunna delta i etableringsinsatser, fullfölja studier, söka arbete eller delta i andra aktiviteter som för föräldern närmare arbetsmarknaden, enligt betänkandet Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn (SOU 2016:73). Det är också av denna anledning värdefullt att få en bättre bild av deltagandet i förskolan. En grundläggande förutsättning för att barn ska kunna delta i för-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">343</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft14">skolan är att deras vårdnadshavare har information om förskolans roll och kännedom om rätten till förskola. För att föräldrar ska kunna fatta ett välinformerat beslut, och känna sig trygga med att lämna sina barn i förskolan, behöver de också känna till syftet med utbildningen samt förskolans värdegrund och uppdrag. Det är därför viktigt att kommunerna arbetar aktivt för att nå ut med information till alla vårdnadshavare.</P>
<P class="p404 ft13">Skolverket lyfter i rapporten Deltagande i förskola (2018:12) fram att aktörer utanför skolväsendet kan spela en viktig roll i det arbetet. Skolverket har bl.a. sett exempel på kommuner där barna- vårdscentralen och socialtjänsten informerar om förskolan. I några kommuner sker det inom familjecentraler i samverkan med öppna förskolan. Skolverket har också sett exempel på att kommuner infor- merar om förskolan inom ramen för deras samhällsinformation till nyanlända. Kommunerna har i dag ingen skyldighet att verka för ett ökat deltagande eller aktivt rikta sig till grupper som deltar i mindre utsträckning. Enligt Skolverkets rapport hade ingen av kommunerna som ingick i studien heller på ett systematiskt sätt undersökt orsa- kerna till att en del barn inte deltar. En jämförelse kan göras med förskoleklassen för främst sexåringar. Innan förskoleklassen blev obli- gatorisk höstterminen 2018 var hemkommunerna skyldiga att infor- mera vårdnadshavarna om förskoleklassen och syftet med denna samt verka för att barnen deltar i den. Omkring 98,3 procent av alla folkbokförda sexåringar deltog i förskoleklassen eller i någon annan skolform 2016 (se prop. 2017/18:9).</P>
<P class="p967 ft10">När det gäller frågan om att öka deltagandet i förskolan är det viktigt att framhålla att huvudmännen för förskolorna enligt skol- lagen bl.a. är skyldiga att se till att barngrupperna har en lämplig sam- mansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö (8 kap. 8 §). Enligt skollagen ska också barnets bästa vara ut- gångspunkt i all utbildning och annan verksamhet (1 kap. 10 §). Denna portalparagraf tar sin utgångspunkt i artikel 3 om barnets bästa i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">344</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft11">Utredaren ska därför</P>
<P class="p52 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">analysera de huvudsakliga orsakerna till att vissa grupper av barn i lägre grad deltar i förskolans verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p968 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">föreslå åtgärder som kan öka deltagandet i förskolan för flickor och pojkar i åldern </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år, särskilt när det gäller nyanlända barn enligt lämplig definition, barn med annat modersmål än svenska och barn i socioekonomiskt utsatta grupper, och</P>
<P class="p38 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p969 ft19">Uppdraget att stärka språkutvecklingen i svenska för nyanländas barn</P>
<P class="p345 ft15">Svenska språkets ställning i förskolan har lyfts fram</P>
<P class="p71 ft10">I Sverige är svenska huvudspråk enligt språklagen (2009:600). Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden (4 och 5 §§). Det allmänna har ett sär- skilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Var och en som är bosatt i Sverige ska enligt språklagen ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Den som har ett annat modersmål ska ges möjlighet att även utveckla och använda sitt modersmål. I lagen finns också bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. När det gäller flickor och pojkar med annat modersmål än svenska anges i skollagen att förskolan ska medverka till att barnen får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (8 kap. 10 §). Det finns också bestämmelser om för- skola på vissa nationella minoritetsspråk.</P>
<P class="p12 ft10">Som regel är alltså svenska huvudspråk i förskolan. Svenska språ- kets ställning i förskolan har ytterligare förstärkts i den reviderade läroplanen för förskolan (SKOLFS 2018:50) som trädde i kraft den 1 juli 2019. Enligt denna läroplan (Lpfö 18) ska förskolan lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">345</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft10">ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Enligt läroplanen ska för- skolan vidare ge varje barn förutsättningar att bl.a. utveckla ett nyan- serat talspråk och ordförråd samt både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska. Det finns också särskilda skrivningar i läroplanen om främjandet av språkut- vecklingen för barn som tillhör de nationella minoriteterna och för barn som har behov av teckenspråk.</P>
<P class="p970 ft37">Hur kan nyanländas barn få rätt till en obligatorisk förskola med språkutveckling?</P>
<P class="p971 ft13">En rätt till en obligatorisk förskola med språkutveckling kan vara ett sätt att erbjuda förskola till fler barn som aldrig eller mycket sällan möter svenska språket i hemmet. Syftet är att ge barnen bättre förut- sättningar inför skolstarten. Undervisningen för dessa barn ska rym- mas inom den ordinarie utbildningen i förskolan och ha ett särskilt fokus på barnens andraspråksutveckling i svenska. Huvudmännen ska själva kunna välja hur verksamheten ska organiseras. Enligt den tidi- gare nämnda rekommendationen från Europeiska unionens råd avses med förskoleverksamhet tillhandahållande av utbildning och omsorg fram till åldern för obligatorisk skolstart. Det finns ett behov av att definiera begrepp som t.ex. nyanlända när det gäller vilka barn som ska ha rätt till en obligatorisk förskola. I utredarens uppdrag ingår där- för att tydliggöra innebörden av de begrepp som utredaren använder sig av i sina förslag.</P>
<P class="p972 ft10">Om vissa barn i Sverige ska få rätt till en verksamhet får givetvis inte avgränsningen av gruppen vara diskriminerande. Såväl personer med svensk som utländsk bakgrund kan diskrimineras enligt diskri- mineringslagen (2008:567). De flesta som omfattas av begreppet nyanlända har ett annat etniskt ursprung än svenskt, vilket kan väcka frågor om direkt eller indirekt diskriminering. Denna problematik behandlas bl.a. i propositionen Fler elever i fler skolor (prop. 2015/16:84 s. 15 f.). Barnets rätt till utbildning enligt arti- kel 28.1 i barnkonventionen ska vidare förverkligas på grundval av lika möjligheter, dvs. tillförsäkras varje barn utan diskriminering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">346</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft11">Utredaren ska därför</P>
<P class="p54 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">analysera de rättsliga förutsättningarna för och undersöka hur ny- anländas barn, enligt lämplig definition, ska ha rätt till en obligato- risk språkförskola från tre års ålder med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan med fokus på språkutveck- ling i svenska,</SPAN></P>
<P class="p38 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">utreda och föreslå hur ett obligatorium kan utformas, och</SPAN></P>
<P class="p54 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">om förutsättningarna finns, lämna författningsförslag och övriga förslag som bedöms nödvändiga, bl.a. vad gäller kretsen av barn (i åldern </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år) och verksamhetens omfattning (minst 15 timmar i veckan).</P>
<P class="p973 ft19">Uppdraget att öka andelen kvalificerad personal för att barnen ska få en god språkutveckling i svenska</P>
<P class="p41 ft15">Förskolans personal är avgörande för undervisningens kvalitet</P>
<P class="p71 ft10">Det krävs kvalificerad personal i alla förskolor för att undervisningen ska ha en hög kvalitet och för att förskolans språkutvecklande upp- drag ska kunna utföras professionellt. Det råder dessvärre stor brist på utbildade förskollärare och barnskötare i delar av landet. Samtidigt ökar varje år andelen personal som inte har någon utbildning alls för arbete med barn, i takt med att bl.a. barnkullarna ökar.</P>
<P class="p12 ft10">Personalens kompetens är avgörande för att alla barn i förskolan ska få en likvärdig utbildning. Undervisning i förskolan ska ske under ledning av förskollärare. Endast den som har legitimation som förskollärare och är behörig för undervisning i förskolan får bedriva undervisningen. Utöver förskollärare får det i undervisningen i för- skolan finnas annan personal, t.ex. barnskötare, med sådan utbild- ning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas (2 kap. 13 och 14 §§ skollagen). Om det inte finns någon som upp- fyller kraven på legitimerad och behörig förskollärare att tillgå inom huvudmannens organisation får en annan förskollärare bedriva under- visningen. En sådan förskollärare ska bl.a. vara lämplig och får anstäl- las högst ett år i sänder (2 kap. 18 §). Det är dock ovanligt att sådana anställningar görs. I förskolans läroplan finns sedan 2011 särskilda riktlinjer för vad förskollärare ska ansvara för. I förskolans revide-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">347</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft10">rade läroplan (SKOLFS 2018:50), som trädde i kraft den 1 juli 2019, har ett särskilt avsnitt som ytterligare förtydligar förskollärares an- svar i undervisningen införts. I Skolverkets statistik som avser den 15 oktober 2018 framgår det att bland landets 9 800 förskoleenheter fanns det 300 förskolor med cirka 7 800 barn som helt saknade legi- timerade förskollärare. Av dessa förskolor har majoriteten enskild huvudman, 189 förskolor med 5 300 barn. I dessa förskolor finns allt- så ingen legitimerad förskollärare som tar ansvar för undervisningen.</P>
<P class="p63 ft15">Det behövs kompetenssatsningar i fråga om barns språkutveckling</P>
<P class="p97 ft12">Statens skolverk erbjuder kompetensutveckling för personalen i för- skolan inom många områden. Inom satsningen Läslyftet ges kompe- tensutveckling i <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivdidaktik. Läslyftet är baserad på aktuell forskning i förskolan och handlar inte bara om att läsa. Det handlar om att erbjuda både de yngre och äldre barnen tillfällen att utveckla språket. Allt material finns samlat i moduler på Lärpor- talen på Skolverkets webbplats. Fem moduler är särskilt riktade till förskolan: Skapa och kommunicera, Läsa och berätta, Natur, teknik och språkutveckling, Utforska skriftspråket och Flera språk i barn- gruppen. Under läsåren 2017/18 och 2018/19 deltog cirka 20 000 för- skollärare och annan personal i förskolan i Läslyftet. Ett statsbidrag kan användas till att frigöra tid så att förskollärare kan handleda grup- per av kollegor i Läslyftet.</P>
<P class="p320 ft12">Andra kompetensutvecklingsinsatser som kan nämnas är bl.a. Skolverkets utbildning för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutvecklare i försko- lan. Utbildningen riktar sig till legitimerade förskollärare och ska bidra till en hållbar och långsiktig struktur för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skriv- utveckling i förskolan. Inom ramen för satsningen Bokstart fördelar också Kulturrådet bidrag till läsfrämjande insatser som bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola.</P>
<P class="p65 ft10">Skolverket ger även stöd till förskolorna i deras arbete med att möta nyanlända och flerspråkiga barn. Arbetet sker inom ramen för regeringsuppdraget att genomföra insatser för att stärka utbildning- ens kvalitet för nyanlända barn och elever och vid behov barn och elever med annat modersmål än svenska (U2018/00404/S) samt inom ramen för arbetet med information och implementering av försko- lans nya läroplan. Insatserna riktar sig i huvudsak till förskolans</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">348</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p491 ft14">personal och syftar bl.a. till att stärka personalens kunskaper och kompetens när det gäller att planera, genomföra och utvärdera under- visning för nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan.</P>
<P class="p312 ft13">Statens skolinspektion genomförde på regeringens uppdrag under åren <NOBR>2015–2017</NOBR> en kvalitetsgranskning av förskolan (Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan, 2018). När det gäller språkutveckling visade granskningen att personalen på majoriteten av de granskade förskolorna (25 av 34) arbetade medvetet med att uppmuntra flerspråkiga barn att använda svenska i den dagliga verksamheten. Personalen hade dock oftast inte särskilda kunskaper och strategier för arbetet med svenska som andraspråk. I stället använde personalen sin generella kunskap och kompetens kring språkutveckling i svenska i mötet med flerspråkiga barn. Av de 34 granskade förskolorna saknade 23 förskolor motsvar- ande medvetna arbete när det gäller barnens egna modersmål. På fler- talet av dessa förskolor upplevde personalen att de inte hade tillräck- liga kunskaper kring hur de ska arbeta med språkutveckling i andra modersmål än svenska och att de var osäkra på vad uppdraget med flerspråkiga barns språkutveckling innebär. Enligt Skolinspektionen behövs ytterligare insatser inom flera läroplansområden för att stödja kompetensutveckling och för att förskolepersonalen ska kunna ut- föra uppdraget professionellt.</P>
<P class="p974 ft15">Hur kan andelen kvalificerad personal för barnens språkutveckling i förskolan öka?</P>
<P class="p975 ft10">Ett ökat deltagande i förskolan kan leda till ett ökat behov av såväl lokaler som av behöriga förskollärare. För att undervisningen i för- skolan ska ha en hög kvalitet krävs att det finns kvalificerad personal. För att alla barn, bl.a. barn med annat modersmål än svenska, ska få den utbildning de behöver och har rätt till kan det behövas fler insat- ser. Att öka den pedagogiska kompetensen hos förskolepersonalen om barns språkutveckling kan ge bättre förutsättningar för alla barn. Att dessutom uppmärksamma skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller språkutveckling redan i förskolan kan bidra till att alla barn också får en bättre grund inför sin fortsatta skolgång. Även kompe- tens för att möta barn med olika funktionsnedsättningar är bety- delsefull för alla barns språkutveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">349</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft12">För att kunna stimulera språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska behöver personalen kunskap om detta. Skol- inspektionens kvalitetsgranskning av förskolan (2018) visar att per- sonalen på majoriteten av de granskade förskolorna arbetar medvetet med att uppmuntra flerspråkiga barn att använda svenska i den dag- liga verksamheten. Ofta har dock personalen inte särskilda kunska- per för arbetet med svenska som andraspråk. Det finns också en del förskolor som inte arbetar med barns andraspråksutveckling i svenska på ett tillfredsställande sätt. Fokus på svenska språket har som tidi- gare beskrivits förstärkts i förskolans läroplan som trädde i kraft i juli 2019. För att kunna erbjuda alla barn i förskolan en bra språkut- veckling i svenska kan det därför krävas kompetensutveckling för viss förskolepersonal.</P>
<P class="p748 ft11">Utredaren ska därför</P>
<P class="p749 ft13"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft109">utreda och vid behov föreslå åtgärder, t.ex. nya korta vägar till ut- bildning, för att öka tillgången på legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare där det behövs för att kunna genomföra upp- draget om en förskola för bättre språkutveckling,</SPAN></P>
<P class="p729 ft31"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">kartlägga den kompetensutveckling som erbjuds personal i för- skolan när det gäller barns språkutveckling i svenska, särskilt andra- språksutveckling i svenska,</SPAN></P>
<P class="p976 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">analysera de huvudsakliga orsakerna till att förskolepersonal inte deltar i den kompetensutveckling som erbjuds,</SPAN></P>
<P class="p340 ft14"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft32">vid behov föreslå generella eller riktade insatser för personalens kompetensutveckling i språkutveckling i svenska, särskilt andra- språksutveckling i svenska, och</SPAN></P>
<P class="p84 ft11"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft34">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p103 ft19">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p90 ft10">Utredaren ska redogöra för ekonomiska och andra konsekvenser av sina förslag. Utöver vad som följer av <NOBR>14–15</NOBR> a §§ kommittéförord- ningen (1998:1474) ska utredaren redovisa vilka konsekvenser de för- slag som lämnas har för tillgången på utbildad personal, personal- tätheten och barngruppernas storlek i förskolan. Förslagen ska ana- lyseras utifrån det nationella jämställdhetspolitiska målet där ett del-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">350</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft12">mål är jämställd utbildning. Utredaren ska beskriva och om möjligt kvantifiera de samhällsekonomiska effekterna av de förslag som utred- aren väljer att lägga fram. Viktiga ställningstaganden i utformningen av förslagen ska beskrivas, och alternativa lösningar som övervägts ska beskrivas samt skälen till att de har valts bort. Utredaren ska ha ett barn- rättsperspektiv i de analyser som görs och redovisa konsekvenserna av förslagen utifrån rättigheterna i barnkonventionen liksom utifrån <NOBR>icke-diskrimineringsprincipen.</NOBR></P>
<P class="p12 ft10">I 14 kap. 3 § regeringsformen anges att en inskränkning i den kom- munala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen. Det innebär att en proportionalitetsprövning ska göras under lagstiftningsprocessen. Om något av förslagen i be- tänkandet påverkar den kommunala självstyrelsen ska därför också de särskilda avvägningar som har lett fram till förslaget särskilt redovisas.</P>
<P class="p70 ft19">Kontakter och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p101 ft10">Utredaren ska inhämta synpunkter och erfarenheter från kommuner och enskilda huvudmän för förskolor liksom från Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Statens skolverk, Statens skol- inspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund samt andra berörda myndigheter och organisationer, bl.a. universitet och högskolor med examenstillstånd för förskollärarexamen och huvudmän som ansvarar för barnskötarutbildning.</P>
<P class="p123 ft11">Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2020.</P>
<P class="p21 ft11">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">351</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_352">
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV id="id_1">
<P class="p956 ft25">Bilaga 2</P>
<P class="p957 ft8">Kommittédirektiv 2020:94</P>
<P class="p958 ft35">Tilläggsdirektiv till</P>
<P class="p977 ft86">Utredningen om fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska (U 2019:01)</P>
<P class="p823 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 17 september 2020</P>
<P class="p827 ft19">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p959 ft14">Regeringen beslutade den 24 oktober 2019 kommittédirektiv om fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska (dir. 2019:71). Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas senast den 30 oktober 2020.</P>
<P class="p978 ft14">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 27 november 2020.</P>
<P class="p979 ft11">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">353</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_354">
</DIV>
<DIV id="page_355">
<DIV id="p355dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367355x1.jpg/" id="p355img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p956 ft25">Bilaga 3</P>
<P class="p980 ft9">Förslag till förordning om ändring i befintlig statsbidragsförordning</P>
<P class="p981 ft190">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare</P>
<P class="p982 ft14">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2019:1288) om stats- bidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare</P>
<P class="p978 ft14"><SPAN class="ft37">dels </SPAN>att förordningens rubrik, <NOBR>1–4,</NOBR> 8, 11 och 12 §§ och rubrikerna närmast före 3, 8 och 11 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p983 ft14"><SPAN class="ft37">dels </SPAN>att rubriken närmast före 15 § ska lyda ”Bidragsramar för stats- bidrag för förstelärare och lektorer” och rubriken närmast före 19 § ska lyda ”Bidragsbelopp för förstelärare och lektorer”,</P>
<P class="p960 ft11"><SPAN class="ft15">dels </SPAN>att det ska införas fem nya paragrafer, 7 a, 10 a, 18 a, 18 b och</P>
<P class="p984 ft14">19 a §§, och närmast före 7 a, 10 a, 18 a och 19 a §§ nya rubriker av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr5 td48"><P class="p26 ft15">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p26 ft44">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft67">Förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft191"><SPAN class="ft19">Förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare </SPAN>och förskollärare</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p985 ft11">1 §<SPAN class="ft46">1</SPAN></P>
<P class="p986 ft14">Statsbidrag enligt denna förordning får lämnas till huvudmän inom skolväsendet som inrättar karriärsteg som förstelärare eller lektor för särskilt yrkesskickliga lärare i</P>
<P class="p593 ft49"><SPAN class="ft60">1</SPAN><SPAN class="ft63">Senaste lydelse 2020:473.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft24">355</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft10">Lärarens </SPAN><SPAN class="ft17">eller förskollärarens </SPAN><SPAN class="ft10">arbetsuppgifter ska huvudsakligen bestå av undervisning och uppgif- ter som hör till undervisningen.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft41">Läraren ska ha utsetts till förste- lärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande. </SPAN><SPAN class="ft40">Detsamma ska gälla för förskollärare som ut- ses till förste förskollärare.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft10">För att statsbidrag ska lämnas för en lärare </SPAN><SPAN class="ft17">eller en förskollärare </SPAN><SPAN class="ft10">ska villkoren i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">3–12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> §§ </SPAN><SPAN class="ft17">i tillämp- liga delar </SPAN><SPAN class="ft10">vara uppfyllda.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft192">Hur förstelärare</SPAN><SPAN class="ft77">, lektorer och förste förskollärare </SPAN><SPAN class="ft192">ska utses</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p17 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">förskoleklassen,</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">grundskolan,</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">grundsärskolan,</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">specialskolan,</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">sameskolan,</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">gymnasieskolan,</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">gymnasiesärskolan, eller</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft51">kommunal vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p135 ft17">Statsbidrag enligt förordningen får även lämnas till huvudmän inom skolväsendet som inrättar karriär- steg som förste förskollärare för sär- skilt yrkesskickliga förskollärare i förskolan.</P>
<P class="p987 ft11">2 §</P>
<P class="p988 ft10">För att statsbidrag ska lämnas för en lärare ska villkoren i <NOBR>3–12</NOBR> §§ vara uppfyllda.</P>
<P class="p989 ft55">Hur förstelärare <SPAN class="ft56">och lektorer </SPAN>ska utses</P>
<P class="p990 ft11">3 §</P>
<P class="p119 ft14">Läraren ska ha utsetts till förste- lärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande.</P>
<P class="p991 ft11">4 §</P>
<P class="p992 ft14">Lärarens arbetsuppgifter ska huvudsakligen bestå av undervis- ning och uppgifter som hör till undervisningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">356</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft25">SOU 2020:67<SPAN style="padding-left:382px;">Bilaga 3</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p26 ft56">Vem får utses till förste</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p26 ft56">förskollärare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr12 td52"><P class="p145 ft15">7 a §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p144 ft53">Till förste förskollärare får en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft15">förskollärare utses som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p144 ft15">1. har en legitimation enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft53">2 kap. 16 § skollagen (2010:800)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft53">eller enligt 27 kap. 4 § skollagen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p144 ft53">2. genom dokumentation kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft69">redovisa minst fyra års väl vits-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft15">ordat arbete med undervisning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft53">inom ramen för en eller flera an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft15">ställningar inom förskolan,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p144 ft53">3. har dokumenterat goda kun-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft53">skaper när det gäller barns språk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft44">utveckling eller andraspråksutveck-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft44">ling, eller visat ett starkt intresse för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft53">att utveckla undervisningen, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p144 ft53">4. även i övrigt av huvudman-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft44">nen bedöms som särskilt kvalifice-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p145 ft53">rad för undervisning och uppgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p145 ft15">som hör till undervisningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td48"><P class="p26 ft55">Vissa olegitimerade lärare</P></TD>
<TD class="tr12 td52"><P class="p26 ft55">Vissa olegitimerade lärare <SPAN class="ft56">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft55">jämställs med legitimerade lärare</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p26 ft56">förskollärare <SPAN class="ft55">jämställs med</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p26 ft55">legitimerade lärare <SPAN class="ft56">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td48"><P class="p26 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p26 ft56">förskollärare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p993 ft11">8 §</P>
<P class="p994 ft14">Vid tillämpning av 5 och 6 §§ jämställs en lärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 skollagen (2010:800) med en legitimerad lärare.</P>
<P class="p995 ft17">Vid tillämpning av 7 a § jäm- ställs en förskollärare utan legitima- tion som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § andra stycket skollagen med en legitimerad för- skollärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">357</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft193">Krav på lönesättning när flera utsetts till förstelärare <SPAN class="ft76">eller lektorer</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p16 ft56">Krav på lönesättning när en förste förskollärare utses</P>
<P class="p996 ft15">10 a §</P>
<P class="p236 ft40">En förskollärare som samtidigt anställs och utses till förste förskol- lärare ska ges en lön som överstiger medianlönen för samtliga förskol- lärare hos huvudmannen med minst 10 000 kronor per månad.</P>
<P class="p997 ft17">En förskollärare som sedan tidi- gare var anställd hos huvudman- nen och utses till förste förskollär- are ska ges en lön som innebär en löneökning om minst 10 000 kro- nor per månad.</P>
<P class="p998 ft195">Krav på lönesättning när flera utsetts till förstelärare<SPAN class="ft194">, lektorer eller förste förskollärare</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p985 ft11">11 §</P>
<P class="p999 ft10">Om flera lärare som sedan tidigare var anställda hos samma huvudman har utsetts till förstelärare eller lektorer och huvudman- nen har ansökt om statsbidrag för dessa, gäller i stället för 9 § andra stycket och 10 § andra stycket, att den sammantagna löneökningen per månad för dessa, när de utsågs till förstelärare eller lektorer, upp- gick till minst summan av beloppen 10 000 kronor per månad för varje förstelärare vid en sådan skolenhet som avses i 17 §, 5 000 kro- nor per månad för varje annan förstelärare, 15 000 kronor per månad för varje lektor vid en sådan skolenhet som avses i 17 §, och 10 000 kronor per månad för varje annan lektor.</P>
<P class="p135 ft73">Om flera förskollärare som tidi- gare var anställda hos samma huvud- man har utsetts till förste förskol- lärare och huvudmannen ansöker om statsbidrag, gäller i stället för 10 a § andra stycket att den sam- mantagna löneökningen per månad</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft24">358</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1000 ft37">för dessa, när de utsågs till förste förskollärare, uppgick till minst summan av beloppet 10 000 kronor per månad för varje förste förskol- lärare.</P>
<P class="p1001 ft11">12 §</P>
<P class="p123 ft11">För en lärare som arbetar mindre än heltid ska beloppen i 9–</P>
<P class="p1002 ft10">11 §§ reduceras i motsvarande grad. För en lärare som arbetar delvis vid en sådan skolenhet som avses i 17 § och delvis vid en annan skolenhet ska beloppen i <NOBR>9–11</NOBR> §§ bestämmas i förhållande till hur lärarens arbetstid är fördelad mellan skolenheterna.</P>
<P class="p1003 ft196">För en förskollärare som arbe- tar mindre än heltid ska beloppen</P>
<P class="p1004 ft40"><SPAN class="ft15">i</SPAN><SPAN class="ft197">10 a och 11 §§ reduceras i mot- svarande grad. För en förskollärare som arbetar delvis vid en sådan för- skoleenhet som avses i 18 a § och delvis i en annan förskoleenhet ska beloppet bestämmas i förhållande till hur stor del av förskollärarens arbetstid som är förlagd till en för- skoleenhet som avses i 18 a §.</SPAN></P>
<P class="p1005 ft76">Bidragsram för statsbidrag för förste förskollärare</P>
<P class="p1006 ft15">18 a §</P>
<P class="p1007 ft73">Inför varje bidragsår ska Statens skolverk fastställa en bidragsram för varje huvudman som har minst en förskoleenhet med särskilt svåra förutsättningar med beaktande av barnens socioekonomiska bakgrund.</P>
<P class="p1008 ft40">Bidragsramen ska fastställas till ett belopp som motsvarar samma andel av tillgängliga medel som an- talet barn vid de av huvudman- nens förskoleenheter som omfattas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">359</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1009 ft37">av första stycket utgör av det sam- manlagda antalet barn vid sådana förskoleenheter hos samtliga huvud- män.</P>
<P class="p997 ft43">Beloppet ska vara lägst 170 000 kronor och ska, om det är högre, avrundas till närmaste tal som är jämnt delbart med 170 000.</P>
<P class="p1010 ft15">18 b §</P>
<P class="p1011 ft15">När bidragsram fastställs enligt</P>
<P class="p1012 ft40">18 a § ska antalet barn hos en huvudman beräknas som ett genom- snitt av antalet barn hos huvudman- nen under de tre läsåren närmast före bidragsåret. Om huvudman- nen har tagit emot barn under kor- tare tid än tre läsår närmast före bidragsåret, beräknas antalet barn utifrån det eller de läsår närmast före bidragsåret som huvudmannen har tagit emot barn. Har huvud- mannen inte tagit emot några barn i sin verksamhet under läsåret när- mast före bidragsåret, ska någon bidragsram inte fastställas.</P>
<P class="p1013 ft76">Bidragsbelopp för förste förskollärare</P>
<P class="p1014 ft15">19 a §</P>
<P class="p1015 ft37">Statsbidrag för en förste för- skollärare uppgår till 170 000 kro- nor per bidragsår.</P>
<P class="p236 ft17">För en förskollärare som arbe- tar mindre än heltid, eller som inte arbetat som förste förskollär- are hela bidragsåret, ska beloppet enligt första stycket reduceras i</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft24">360</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<DIV id="p361dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367361x1.jpg/" id="p361img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1016 ft40">motsvarande grad. För en förskol- lärare som arbetar delvis vid en förskoleenhet som avses i 18 a § och delvis vid en annan förskoleenhet ska bidragsbeloppen enligt första stycket bestämmas i förhållande till hur förskollärarens arbetstid är för- delad mellan förskoleenheterna.</P>
<P class="p1017 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft58">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.</SPAN></P>
<P class="p274 ft10"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Statsbidrag för förste förskollärare enligt denna förordning ut- betalas första gången för det bidragsår som börjar den 1 juli 2023.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">361</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_362">
</DIV>
<DIV id="page_363">
<DIV id="id_1">
<P class="p956 ft25">Bilaga 4</P>
<P class="p957 ft8">Förslag till ny statsbidragsförordning</P>
<P class="p1018 ft190">Förslag till förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för förskollärare</P>
<P class="p30 ft11">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p827 ft19">Förutsättningar för statsbidrag</P>
<P class="p1019 ft14"><SPAN class="ft147">1 § </SPAN>Statsbidrag enligt denna förordning får lämnas till huvudmän inom skolväsendet som inrättar karriärsteg som förste förskollärare för särskilt yrkesskickliga förskollärare i förskolan.</P>
<P class="p1020 ft11"><SPAN class="ft19">2 § </SPAN>För att statsbidrag ska lämnas för en förskollärare ska villkoren i <NOBR>3–9</NOBR> §§ vara uppfyllda.</P>
<P class="p1021 ft15">Hur förste förskollärare ska utses</P>
<P class="p1019 ft11"><SPAN class="ft19">3 § </SPAN>Förskolläraren ska utses till förste förskollärare efter ett öppet ansökningsförfarande<SPAN class="ft15">.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft15">Arbetsuppgifter</P>
<P class="p959 ft11"><SPAN class="ft19">4 § </SPAN>Förskollärarens arbetsuppgifter ska huvudsakligen bestå av under- visning och uppgifter som hör till undervisningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">363</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft15">Vem som får utses till förste förskollärare</P>
<P class="p417 ft11"><SPAN class="ft19">5 § </SPAN>Till förste förskollärare får en förskollärare utses som</P>
<P class="p801 ft14"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft52">har en legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) eller enligt 27 kap. 4 § skollagen,</SPAN></P>
<P class="p88 ft14"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft52">genom dokumentation kan redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom förskolan,</SPAN></P>
<P class="p88 ft14"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft52">har dokumenterat goda kunskaper när det gäller barns språk- utveckling eller andraspråksutveckling, eller visat ett starkt intresse för att utveckla undervisningen, och</SPAN></P>
<P class="p1022 ft13"><SPAN class="ft20">4.</SPAN><SPAN class="ft198">även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.</SPAN></P>
<P class="p338 ft15">Vissa olegitimerade förskollärare jämställs med legitimerade förskollärare</P>
<P class="p109 ft11"><SPAN class="ft19">6 § </SPAN>Vid tillämpning av 5 § jämställs en förskollärare utan legitima- tion som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § andra stycket skollagen med en legitimerad förskollärare.</P>
<P class="p103 ft15">Krav på lönesättning när en förste förskollärare utses</P>
<P class="p337 ft10"><SPAN class="ft119">7 § </SPAN>En förskollärare som samtidigt anställs och utses till förste för- skollärare ska ges en lön som överstiger medianlönen för samtliga för- skollärare hos huvudmannen med minst 10 000 kronor per månad.</P>
<P class="p65 ft14">En förskollärare som sedan tidigare är anställd hos huvudmannen och utses till förste förskollärare ska ges en lön som innebär en löne- ökning om minst 10 000 kronor per månad.</P>
<P class="p63 ft15">Krav på lönesättning när flera utsetts till förste förskollärare</P>
<P class="p75 ft14"><SPAN class="ft147">8 § </SPAN>Om flera förskollärare som sedan tidigare är anställda hos samma huvudman har utsetts till förste förskollärare och huvudmannen an- söker om statsbidrag, gäller i stället för 7 § andra stycket att den sam- mantagna löneökningen per månad för dessa, när de utses till förste förskollärare, uppgår till minst 10 000 kronor per månad för varje förste förskollärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">364</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Beräkning av lönebelopp i vissa fall</P>
<P class="p80 ft14"><SPAN class="ft147">9 § </SPAN>För en förskollärare som arbetar mindre än heltid ska beloppen i 7 och 8 §§ reduceras i motsvarande grad. För en förskollärare som arbetar delvis vid en sådan förskoleenhet som avses i 12 § och delvis i en annan förskoleenhet ska beloppet bestämmas i förhållande till hur stor del av förskollärarens arbetstid som är förlagd till en förskole- enhet som avses i 12 §.</P>
<P class="p192 ft19">Beräkning och utbetalning av statsbidrag</P>
<P class="p345 ft15">Bidragsår</P>
<P class="p366 ft11"><SPAN class="ft19">10 § </SPAN>Statsbidrag lämnas för ett år i sänder (bidragsår) i den mån det finns tillgång på medel. Bidragsåret börjar den 1 juli.</P>
<P class="p70 ft15">Bidragsram</P>
<P class="p430 ft11"><SPAN class="ft19">11 § </SPAN>Inför varje bidragsår ska Statens skolverk besluta en bidrags- ram av vilken det framgår vilka kommuner som ska kunna ta del av statsbidraget.</P>
<P class="p401 ft14">Vid fastställande av bidragsramen ska det totala statsbidraget för- delas med hänsyn tagen till en tredjedel vardera av</P>
<P class="p816 ft14"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft52">hur stor andel av det totala antalet barn i åldrarna </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år i Sverige som är folkbokförda i kommunen,</P>
<P class="p820 ft12"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft82">hur stor andel av det totala antalet barn i åldrarna </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år som har särskilt svåra förutsättningar med hänsyn tagen till deras socioeko- nomiska bakgrund som är folkbokförda i kommunen, och</P>
<P class="p275 ft14"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft52">hur stor andel av det totala antalet barn i åldrarna </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> år i Sverige som är nyanlända barn som avses i 3 kap. 12 k § skollagen (2010:800) och som är folkbokförda i kommunen.</P>
<P class="p69 ft14">Vid fastställandet ska antalet barn som avses i andra stycket <NOBR>1–3</NOBR> fastställas till medeltalet av antalet barn under de tre år som närmast föregått bidragsåret.</P>
<P class="p96 ft14">Bidragsramen för ett bidragsår ska fastställas till lägst 170 000 kro- nor och ska, om det är högre, avrundas till närmaste tal som är jämnt delbart med 170 000.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">365</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft25">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft15">Kommunerna ska vidarefördela medel ur bidragsramen</P>
<P class="p75 ft11"><SPAN class="ft19">12 § </SPAN>En kommun som tilldelas en bidragsram ska fördela medel som tillkommer kommunen till den eller de förskoleenheter inom kommu- nen som oberoende av huvudmannaskap har särskilt svåra förutsätt- ningar med hänsyn tagen till barnens socioekonomiska bakgrund. Statsbidrag för en förste förskollärare ska därvid uppgå till 170 000 kro- nor per bidragsår. Kommunen ska informera berörda huvudmän om fördelningen.</P>
<P class="p391 ft12">För en förskollärare som arbetar mindre än heltid eller inte arbetat som förste förskollärare hela bidragsåret ska beloppet enligt första stycket reduceras i motsvarande grad. För en förskollärare som arbetar delvis vid en förskoleenhet som tilldelas statsbidrag och delvis vid en annan förskoleenhet ska bidragsbeloppet enligt andra stycket bestäm- mas i förhållande till hur förskollärarens arbetstid är fördelad mellan förskoleenheterna.</P>
<P class="p63 ft15">Utbetalning</P>
<P class="p109 ft11"><SPAN class="ft19">13 § </SPAN>Statsbidrag betalas ut till kommunerna av Statens skolverk efter rekvisition två gånger per bidragsår.</P>
<P class="p63 ft19">Uppföljning och redovisning</P>
<P class="p97 ft12"><SPAN class="ft151">14 § </SPAN>En kommun som har tagit emot statsbidrag och en huvudman som har tagit emot statsbidrag via en kommun är skyldig att medverka i den uppföljning och utvärdering av verksamheten som bestäms av Statens skolverk. Uppföljningen ska bland annat avse att kommunen har vidarefördelat statsbidraget på ett sätt som är förenligt med syf- tet med statsbidraget.</P>
<P class="p88 ft14">En kommun som har tagit emot statsbidrag och en huvudman som har tagit emot statsbidrag via en kommun är skyldig att lämna sådan ekonomisk och annan redovisning till Statens skolverk som verket begär.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">366</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="p367dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367367x1.jpg/" id="p367img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p26 ft25">SOU 2020:67</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p26 ft36">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft19">Återbetalning och återkrav</P>
<P class="p80 ft11"><SPAN class="ft19">15 § </SPAN>En kommun som har tagit emot statsbidrag och en huvudman som har tagit emot statsbidrag via en kommun är återbetalningsskyl- dig om</P>
<P class="p1023 ft14"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft59">mottagaren har använt statsbidraget på något annat sätt än som följer av denna förordning,</SPAN></P>
<P class="p275 ft14"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft52">mottagaren genom att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgif- ter, eller på något annat sätt har orsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,</SPAN></P>
<P class="p776 ft11"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft71">statsbidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, eller</SPAN></P>
<P class="p1024 ft12"><SPAN class="ft20">4.</SPAN><SPAN class="ft82">mottagaren inte lämnar sådana uppgifter som avses i 14 §. Om en mottagare av statsbidrag är återbetalningsskyldig enligt</SPAN></P>
<P class="p636 ft14">första stycket ska Statens skolverk besluta att helt eller delvis kräva tillbaka statsbidraget. Om det finns särskilda skäl för det, får Skol- verket besluta att helt eller delvis avstå från återkrav.</P>
<P class="p793 ft11"><SPAN class="ft19">16 § </SPAN>På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller 30 dagar efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens ut- låningsränta med två procentenheter.</P>
<P class="p1025 ft14">Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk besluta att helt eller delvis avstå från krav på ränta.</P>
<P class="p70 ft19">Bemyndigande</P>
<P class="p80 ft11"><SPAN class="ft19">17 § </SPAN>Statens skolverk får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.</P>
<P class="p92 ft19">Överklagande</P>
<P class="p79 ft11"><SPAN class="ft19">18 § </SPAN>Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte över- klagas.</P>
<P class="p273 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft58">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.</SPAN></P>
<P class="p790 ft13"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft199">Statsbidrag för förste förskollärare enligt denna förordning utbetalas första gången för det bidragsår som börjar den 1 juli 2023.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft24">367</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="p369dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367369x1.jpg/" id="p369img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">Statens offentliga utredningar 2020</P>
<P class="p41 ft20">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1026 ft7"><SPAN class="ft200">1.</SPAN><SPAN class="ft201">Översyn av yrket personlig assistent</SPAN></P>
<P class="p1027 ft5">– ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. S.</P>
<P class="p1028 ft5"><SPAN class="ft200">2.</SPAN><SPAN class="ft202">Skärpta regler om utländska månggiften. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1029 ft5"><SPAN class="ft200">3.</SPAN><SPAN class="ft202">Hållbar slamhantering. M.</SPAN></P>
<P class="p1030 ft5"><SPAN class="ft200">4.</SPAN><SPAN class="ft202">Vägen till en klimatpositiv framtid. M.</SPAN></P>
<P class="p1031 ft5"><SPAN class="ft200">5.</SPAN><SPAN class="ft202">Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1032 ft5"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft202">En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. S.</SPAN></P>
<P class="p1033 ft5"><SPAN class="ft203">7.</SPAN><SPAN class="ft202">Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. N.</SPAN></P>
<P class="p1034 ft5"><SPAN class="ft200">8.</SPAN><SPAN class="ft202">Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1035 ft5"><SPAN class="ft200">9.</SPAN><SPAN class="ft202">Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? M.</SPAN></P>
<P class="p1036 ft5"><SPAN class="ft200">10.</SPAN><SPAN class="ft202">Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. M.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft5"><SPAN class="ft200">11.</SPAN><SPAN class="ft202">Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1038 ft5"><SPAN class="ft200">12.</SPAN><SPAN class="ft202">Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1039 ft5"><SPAN class="ft200">13.</SPAN><SPAN class="ft202">Att kriminalisera överträdelser av </SPAN><NOBR>EU-förordningar.</NOBR> N.</P>
<P class="p1040 ft5"><SPAN class="ft200">14.</SPAN><SPAN class="ft202">Framtidens teknik i omsorgens tjänst. S.</SPAN></P>
<P class="p1041 ft5"><SPAN class="ft200">15.</SPAN><SPAN class="ft202">Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. S.</SPAN></P>
<P class="p1042 ft205"><SPAN class="ft200">16.</SPAN><SPAN class="ft204">Ett effektivare regelverk för utlännings ärenden med säkerhetsaspekter. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1043 ft5"><SPAN class="ft203">17.</SPAN><SPAN class="ft202">Grönt sparande. Fi.</SPAN></P>
<P class="p449 ft5"><SPAN class="ft200">18.</SPAN><SPAN class="ft202">Framtidens järnvägsunderhåll. I.</SPAN></P>
<P class="p1044 ft5"><SPAN class="ft200">19.</SPAN><SPAN class="ft202">God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. S.</SPAN></P>
<P class="p1045 ft5"><SPAN class="ft200">20.</SPAN><SPAN class="ft202">Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1046 ft5"><SPAN class="ft200">21.</SPAN><SPAN class="ft202">Sveriges museum om Förintelsen. + Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. Ku.</SPAN></P>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft200">22.</SPAN><SPAN class="ft201">Motorfordonspooler</SPAN></P>
<P class="p1047 ft5">– på väg mot ökad delning av motor- fordon. Fi.</P>
<P class="p1048 ft5"><SPAN class="ft200">23.</SPAN><SPAN class="ft202">Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning. S.</SPAN></P>
<P class="p1049 ft5"><SPAN class="ft200">24.</SPAN><SPAN class="ft202">Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliterings- process. S.</SPAN></P>
<P class="p1050 ft5"><SPAN class="ft200">25.</SPAN><SPAN class="ft202">Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. I.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft5"><SPAN class="ft200">26.</SPAN><SPAN class="ft202">En sjukförsäkring anpassad efter individen. S.</SPAN></P>
<P class="p1052 ft5"><SPAN class="ft203">27.</SPAN><SPAN class="ft202">Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. Ku.</SPAN></P>
<P class="p0 ft7"><SPAN class="ft200">28.</SPAN><SPAN class="ft201">En mer likvärdig skola</SPAN></P>
<P class="p1053 ft5">– minskad skolsegregation och för-</P>
<P class="p1054 ft5">bättrad resurstilldelning<SPAN style="padding-left:73px;">. U.</SPAN></P>
<P class="p1055 ft5"><SPAN class="ft200">29.</SPAN><SPAN class="ft202">En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. Ju.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5"><SPAN class="ft200">30.</SPAN><SPAN class="ft202">En moderniserad arbetsrätt. A.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft5"><SPAN class="ft200">31.</SPAN><SPAN class="ft202">En ny mervärdesskattelag. Del 1 och 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1057 ft5"><SPAN class="ft200">32.</SPAN><SPAN class="ft202">Grundpension. Några anslutande frågor. S.</SPAN></P>
<P class="p424 ft7"><SPAN class="ft200">33.</SPAN><SPAN class="ft201">Gemensamt ansvar</SPAN></P>
<P class="p1058 ft5">– en modell för planering och dimen- sionering av gymnasial utbildning. Del 1 och 2. U.</P>
<P class="p424 ft7"><SPAN class="ft200">34.</SPAN><SPAN class="ft201">Stärkt kvalitet och likvärdighet</SPAN></P>
<P class="p1053 ft5">i fritidshem och pedagogisk omsorg. U.</P>
<P class="p449 ft7"><SPAN class="ft200">35.</SPAN><SPAN class="ft201">Kontroll för ökad tilltro</SPAN></P>
<P class="p1059 ft5">– en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut betalningar från välfärdssystemen. Fi.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1060 ft7"><SPAN class="ft200">36.</SPAN><SPAN class="ft201">Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård</SPAN></P>
<P class="p1061 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">ett system, många möjligheter. S.</SPAN></P>
<P class="p1062 ft5"><SPAN class="ft200">37.</SPAN><SPAN class="ft202">Ett nytt regelverk för arbetslöshets- försäkringen. A.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5"><SPAN class="ft200">38.</SPAN><SPAN class="ft202">Ökad trygghet för visselblåsare. A.</SPAN></P>
<P class="p1063 ft5"><SPAN class="ft200">39.</SPAN><SPAN class="ft202">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s </SPAN><NOBR>Fud-program</NOBR> 2019. M.</P>
<P class="p1064 ft5"><SPAN class="ft200">40.</SPAN><SPAN class="ft202">En gemensam utbildning inom statsförvaltningen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p424 ft7"><SPAN class="ft200">41.</SPAN><SPAN class="ft201">Kommuner som utförare</SPAN></P>
<P class="p1054 ft7">av tjänster åt Arbetsförmedlingen</P>
<P class="p1065 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">en analys av de rättsliga förutsätt- ningarna. A.</SPAN></P>
<P class="p1066 ft5"><SPAN class="ft200">42.</SPAN><SPAN class="ft202">En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resurs- skolor. U.</SPAN></P>
<P class="p3 ft7"><SPAN class="ft200">43.</SPAN><SPAN class="ft201">Bygga, bedöma, betygssätta</SPAN></P>
<P class="p1054 ft7"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft207">betyg som bättre motsvarar</SPAN></P>
<P class="p1053 ft5">elevernas kunskaper. U.</P>
<P class="p1067 ft5"><SPAN class="ft200">44.</SPAN><SPAN class="ft202">Grundlagsskadestånd – ett rättighets- skydd för enskilda. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1068 ft5"><SPAN class="ft200">45.</SPAN><SPAN class="ft202">Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1069 ft5"><SPAN class="ft200">46.</SPAN><SPAN class="ft202">En gemensam angelägenhet. Vol. 1 och 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1070 ft5"><SPAN class="ft200">47.</SPAN><SPAN class="ft202">Hållbar socialtjänst. En ny social- tjänstlag. Del 1 och 2. S.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5"><SPAN class="ft200">48.</SPAN><SPAN class="ft202">Skatt på engångsartiklar. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1071 ft5"><SPAN class="ft200">49.</SPAN><SPAN class="ft202">Enhetlig och effektiv marknads- kontroll. UD.</SPAN></P>
<P class="p1072 ft5"><SPAN class="ft200">50.</SPAN><SPAN class="ft202">Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1073 ft5"><SPAN class="ft200">51.</SPAN><SPAN class="ft202">En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. Ju.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5"><SPAN class="ft200">52.</SPAN><SPAN class="ft202">Rutavdrag för äldre. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1074 ft5"><SPAN class="ft200">53.</SPAN><SPAN class="ft202">Personuppgiftsbehandling vid antals- beräkning inför klinisk forskning. N.</SPAN></P>
<P class="p1075 ft5"><SPAN class="ft200">54.</SPAN><SPAN class="ft202">En långsiktigt hållbar migrations- politik. Ju.</SPAN></P>
<P class="p6 ft5"><SPAN class="ft200">55.</SPAN><SPAN class="ft202">Innovation genom information. I.</SPAN></P>
<P class="p1076 ft5"><SPAN class="ft200">56.</SPAN><SPAN class="ft202">Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Ku.</SPAN></P>
<P class="p424 ft5"><SPAN class="ft200">57.</SPAN><SPAN class="ft202">Ett särskilt hedersbrott. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1077 ft7"><SPAN class="ft200">58.</SPAN><SPAN class="ft201">EU:s cybersäkerhetsakt</SPAN></P>
<P class="p1078 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">kompletterande nationella bestämmelser om cybersäkerhets- certifiering. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1079 ft5"><SPAN class="ft200">59.</SPAN><SPAN class="ft202">Innovation som drivkraft</SPAN></P>
<P class="p1080 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">från forskning till nytta. U.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft5"><SPAN class="ft200">60.</SPAN><SPAN class="ft202">Det skatterättsliga företrädaransvaret</SPAN></P>
<P class="p1080 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">en översyn. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1082 ft5"><SPAN class="ft200">61.</SPAN><SPAN class="ft202">Ändrade regler om säkerställda obligationer. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1083 ft5"><SPAN class="ft200">62.</SPAN><SPAN class="ft202">En samlad djurhälsoreglering. Del 1 och 2. N.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft5"><SPAN class="ft200">63.</SPAN><SPAN class="ft202">Barnkonventionen och svensk rätt. A.</SPAN></P>
<P class="p1084 ft5"><SPAN class="ft200">64.</SPAN><SPAN class="ft202">Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft5"><SPAN class="ft200">65.</SPAN><SPAN class="ft202">55 år och karensval. N.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft7"><SPAN class="ft200">66.</SPAN><SPAN class="ft201">Samverkande krafter</SPAN></P>
<P class="p1080 ft7"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft207">för stärkt kvalitet och likvärdighet</SPAN></P>
<P class="p1085 ft5">inom komvux för elever med svenska som andraspråk. U.</P>
<P class="p6 ft5">67. Förskola för alla barn</P>
<P class="p1086 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">för bättre språkutveckling i svenska. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV id="p371dimg1">
<INGENBILD zsrc="H8B367371x1.jpg/" id="p371img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft8">Statens offentliga utredningar 2020</P>
<P class="p41 ft20">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft49">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p6 ft5">En moderniserad arbetsrätt. [30]</P>
<P class="p1087 ft5">Ett nytt regelverk för arbetslöshets- försäkringen. [37]</P>
<P class="p6 ft5">Ökad trygghet för visselblåsare. [38]</P>
<P class="p6 ft7">Kommuner som utförare</P>
<P class="p1088 ft7">av tjänster åt Arbetsförmedlingen</P>
<P class="p1089 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">en analys av de rättsliga förut- sättningarna. [41]</SPAN></P>
<P class="p6 ft5">Barnkonventionen och svensk rätt. [63]</P>
<P class="p204 ft49">Finansdepartementet</P>
<P class="p1090 ft5">Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. [5]</P>
<P class="p1091 ft5">Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. [8]</P>
<P class="p1092 ft5">Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. [12]</P>
<P class="p6 ft5">Grönt sparande. [17]</P>
<P class="p1093 ft5">Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. [20]</P>
<P class="p3 ft7">Motorfordonspooler</P>
<P class="p1094 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">på väg mot ökad delning av motor- fordon. [22]</SPAN></P>
<P class="p3 ft7">En ny mervärdesskattelag.</P>
<P class="p1095 ft5">Del 1 och 2. [31]</P>
<P class="p6 ft7">Kontroll för ökad tilltro</P>
<P class="p1096 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut betalningar från välfärdssystemen. [35]</SPAN></P>
<P class="p1097 ft5">En gemensam utbildning inom statsförvaltningen. [40]</P>
<P class="p1098 ft5">En gemensam angelägenhet. Vol. 1 och 2. [46]</P>
<P class="p6 ft5">Skatt på engångsartiklar. [48]</P>
<P class="p1099 ft5">Enklare skatteregler för enskilda närings- idkare. [50]</P>
<P class="p6 ft5">Rutavdrag för äldre. [52]</P>
<P class="p6 ft7">Det skatterättsliga företrädaransvaret</P>
<P class="p1095 ft5">– en översyn. [60]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1100 ft5">Ändrade regler om säkerställda obligationer. [61]</P>
<P class="p1101 ft5">Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden. [64]</P>
<P class="p19 ft49">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p6 ft7">EU:s cybersäkerhetsakt</P>
<P class="p1102 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">kompletterande nationella bestäm- melser om cybersäkerhetscertifiering. [58]</SPAN></P>
<P class="p19 ft49">Infrastrukturdepartementet</P>
<P class="p755 ft5">Framtidens järnvägsunderhåll. [18]</P>
<P class="p1103 ft5">Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. [25]</P>
<P class="p6 ft5">Innovation genom information. [55]</P>
<P class="p204 ft49">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1104 ft5">Skärpta regler om utländska månggiften. [2]</P>
<P class="p3 ft7">Kompletterande bestämmelser</P>
<P class="p1105 ft5">till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. [11]</P>
<P class="p1106 ft5">Ett effektivare regelverk för utlännings ärenden med säkerhetsaspekter. [16]</P>
<P class="p1107 ft5">En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. [29]</P>
<P class="p1108 ft5">Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda. [44]</P>
<P class="p1109 ft5">Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. [45]</P>
<P class="p1110 ft5">En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. [51]</P>
<P class="p1111 ft5">En långsiktigt hållbar migrationspolitik. [54]</P>
<P class="p6 ft5">Ett särskilt hedersbrott. [57]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft49">Kulturdepartementet</P>
<P class="p6 ft7">Sveriges museum om Förintelsen.</P>
<P class="p1112 ft5"><SPAN class="ft5">+</SPAN><SPAN class="ft206">Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. [21]</SPAN></P>
<P class="p1113 ft5">Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. [27]</P>
<P class="p1114 ft5">Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. [56]</P>
<P class="p9 ft49">Miljödepartementet</P>
<P class="p755 ft5">Hållbar slamhantering. [3]</P>
<P class="p755 ft5">Vägen till en klimatpositiv framtid. [4]</P>
<P class="p1115 ft5">Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? [9]</P>
<P class="p1116 ft5">Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. [10]</P>
<P class="p1117 ft5">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s <NOBR>Fud-program</NOBR> 2019. [39]</P>
<P class="p19 ft49">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1118 ft5">Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. [7]</P>
<P class="p1119 ft5">Att kriminalisera överträdelser av <NOBR>EU-förordningar.</NOBR> [13]</P>
<P class="p1120 ft5">Personuppgiftsbehandling vid antals- beräkning inför klinisk forskning. [53]</P>
<P class="p1121 ft5">En samlad djurhälsoreglering. Del 1 och 2. [62]</P>
<P class="p6 ft5">55 år och karensval. [65]</P>
<P class="p204 ft49">Socialdepartementet</P>
<P class="p1122 ft5">Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. [1]</P>
<P class="p1123 ft5">En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. [6]</P>
<P class="p6 ft5">Framtidens teknik i omsorgens tjänst. [14]</P>
<P class="p6 ft7">Strukturförändring och investering</P>
<P class="p1124 ft5">i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. [15]</P>
<P class="p1125 ft5">God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. [19]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft7">Hälso- och sjukvård i det civila försvaret</P>
<P class="p1126 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">underlag till försvarspolitisk inriktning. [23]</SPAN></P>
<P class="p1127 ft5">Tillsammans för en välfungerande sjuk- skrivnings- och rehabiliteringsprocess. [24]</P>
<P class="p1128 ft5">En sjukförsäkring anpassad efter individen. [26]</P>
<P class="p1129 ft5">Grundpension. Några anslutande frågor. [32]</P>
<P class="p1130 ft7">Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård</P>
<P class="p1131 ft5">– ett system, många möjligheter. [36]</P>
<P class="p1132 ft5">Hållbar socialtjänst. En ny socialtjänstlag. Del 1 och 2. [47]</P>
<P class="p19 ft49">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p6 ft7">En mer likvärdig skola</P>
<P class="p1088 ft7"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft207">minskad skolsegregation och för</SPAN></P>
<P class="p1095 ft5">bättrad resurstilldelning<SPAN style="padding-left:74px;">. [28]</SPAN></P>
<P class="p6 ft7">Gemensamt ansvar</P>
<P class="p1133 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">en modell för planering och dimen- sionering av gymnasial utbildning. Del 1 och 2. [33]</SPAN></P>
<P class="p1134 ft5">Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritids- hem och pedagogisk omsorg. [34]</P>
<P class="p1135 ft5">En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resurs- skolor. [42]</P>
<P class="p0 ft7">Bygga, bedöma, betygssätta</P>
<P class="p1136 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper. [43]</SPAN></P>
<P class="p1098 ft5">Innovation som drivkraft <NOBR>–från</NOBR> forskning till nytta. [59]</P>
<P class="p6 ft5">Samverkande krafter</P>
<P class="p1088 ft7"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft207">för stärkt kvalitet och likvärdighet</SPAN></P>
<P class="p1137 ft5">inom komvux för elever med svenska som andraspråk. [66]</P>
<P class="p3 ft7">Förskola för alla barn</P>
<P class="p1138 ft5"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft206">för bättre språkutveckling i svenska. [67]</SPAN></P>
<P class="p204 ft49">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p1139 ft5">Enhetlig och effektiv marknadskontroll. [49]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H8B367sou_2020__67.pdf2042542pdfFörskola för alla barn - för bättre språkutveckling i svenska https://data.riksdagen.se/fil/AC552CFB-18D0-463C-A03F-111926333886