<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H8B343</dok_id>
 <rm>2020</rm>
 <beteckning>43</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2020:43</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>43</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2020-08-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2020-08-20 09:37:15</systemdatum>
 <publicerad>2020-08-20 00:00:00</publicerad>
 <titel>Bygga, bedöma, betygssätta - betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H8B343/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H8B343</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H8B343</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2020 43 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 377px;padding: 0px;border:none;width: 171px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 530px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 138px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 337px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 83px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_3 {border:none;margin: 95px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 146px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_24 #p24dimg1 {position:absolute;top:68px;left:134px;z-index:-1;width:348px;height:180px;}
#page_24 #p24dimg1 #p24img1 {width:348px;height:180px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 357px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 538px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 53px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 115px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 105px;padding: 0px;border:none;width: 318px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 274px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_27 #p27dimg1 {position:absolute;top:85px;left:4px;z-index:-1;width:414px;height:468px;}
#page_27 #p27dimg1 #p27img1 {width:414px;height:468px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 428px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 127px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:415px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_4 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:415px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:416px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}

#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:415px;height:1px;}



#page_47 #tx1 {position:absolute;top:624px;left:215px;width:200px;height:108px;}
#page_47 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}
#page_47 #tx3 {position:absolute;top:64px;left:215px;width:200px;height:180px;}

#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:415px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:416px;height:1px;}



#page_50 #tx1 {position:absolute;top:461px;left:281px;width:201px;height:162px;}

#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:415px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:416px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:415px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:416px;height:1px;}



#page_54 #tx1 {position:absolute;top:226px;left:281px;width:201px;height:144px;}

#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:415px;height:1px;}



#page_55 #tx1 {position:absolute;top:100px;left:215px;width:200px;height:144px;}

#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:416px;height:1px;}



#page_56 #tx1 {position:absolute;top:263px;left:281px;width:201px;height:324px;}

#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:415px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:416px;height:1px;}



#page_58 #tx1 {position:absolute;top:136px;left:281px;width:201px;height:162px;}

#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:415px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:416px;height:1px;}



#page_60 #tx1 {position:absolute;top:263px;left:281px;width:201px;height:270px;}

#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:415px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:416px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 803px;}

#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:730px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:415px;height:1px;}



#page_63 #tx1 {position:absolute;top:569px;left:291px;width:200px;height:126px;}
#page_63 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:479px;width:18px;height:12px;}
#page_63 #tx3 {position:absolute;top:263px;left:291px;width:200px;height:252px;}

#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_64 #tx1 {position:absolute;top:389px;left:281px;width:201px;height:288px;}
#page_64 #tx2 {position:absolute;top:154px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_64 #tx3 {position:absolute;top:263px;left:281px;width:201px;height:90px;}

#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:415px;height:1px;}



#page_65 #tx1 {position:absolute;top:317px;left:215px;width:200px;height:144px;}
#page_65 #tx2 {position:absolute;top:461px;left:215px;width:200px;height:54px;}
#page_65 #tx3 {position:absolute;top:515px;left:215px;width:200px;height:90px;}

#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_4 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:415px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 542px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:204px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:69px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:416px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}




#page_71 #tx1 {position:absolute;top:443px;left:215px;width:200px;height:54px;}
#page_71 #tx2 {position:absolute;top:497px;left:215px;width:200px;height:126px;}
#page_71 #tx3 {position:absolute;top:624px;left:215px;width:200px;height:90px;}
#page_71 #tx4 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:416px;height:1px;}



#page_72 #tx1 {position:absolute;top:425px;left:281px;width:201px;height:144px;}
#page_72 #tx2 {position:absolute;top:569px;left:281px;width:201px;height:108px;}

#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}




#page_73 #tx1 {position:absolute;top:115px;left:215px;width:200px;height:72px;}
#page_73 #tx2 {position:absolute;top:208px;left:215px;width:200px;height:90px;}
#page_73 #tx3 {position:absolute;top:298px;left:215px;width:200px;height:54px;}
#page_73 #tx4 {position:absolute;top:353px;left:215px;width:200px;height:72px;}

#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:416px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 803px;}

#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:742px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:415px;height:1px;}



#page_75 #tx1 {position:absolute;top:82px;left:291px;width:200px;height:90px;}
#page_75 #tx2 {position:absolute;top:172px;left:291px;width:200px;height:90px;}
#page_75 #tx3 {position:absolute;top:263px;left:291px;width:200px;height:126px;}
#page_75 #tx4 {position:absolute;top:384px;left:291px;width:200px;height:108px;}
#page_75 #tx5 {position:absolute;top:515px;left:291px;width:41px;height:17px;}
#page_75 #tx6 {position:absolute;top:533px;left:291px;width:200px;height:108px;}
#page_75 #tx7 {position:absolute;top:791px;left:479px;width:18px;height:12px;}
#page_75 #tx8 {position:absolute;top:0px;left:477px;width:91px;height:11px;}

#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:416px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 199px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:415px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:416px;height:1px;}



#page_78 #tx1 {position:absolute;top:515px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_78 #tx2 {position:absolute;top:587px;left:281px;width:201px;height:126px;}

#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:415px;height:1px;}



#page_79 #tx1 {position:absolute;top:280px;left:215px;width:200px;height:126px;}

#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}

#page_81 #p81dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #p81dimg1 #p81img1 {width:415px;height:1px;}



#page_81 #tx1 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_82 #p82dimg1 {position:absolute;top:742px;left:132px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #p82dimg1 #p82img1 {width:416px;height:1px;}



#page_82 #tx1 {position:absolute;top:263px;left:347px;width:201px;height:270px;}
#page_82 #tx2 {position:absolute;top:533px;left:347px;width:201px;height:198px;}
#page_82 #tx3 {position:absolute;top:64px;left:347px;width:201px;height:126px;}
#page_82 #tx4 {position:absolute;top:208px;left:347px;width:112px;height:16px;}

#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}

#page_83 #p83dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #p83dimg1 #p83img1 {width:415px;height:1px;}



#page_83 #tx1 {position:absolute;top:624px;left:215px;width:200px;height:108px;}
#page_83 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 90px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:204px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:70px;height:1px;}



#page_84 #tx1 {position:absolute;top:82px;left:281px;width:201px;height:108px;}

#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:364px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:378px;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:415px;height:378px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:416px;height:1px;}



#page_86 #tx1 {position:absolute;top:260px;left:281px;width:201px;height:198px;}

#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_3 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:415px;height:1px;}



#page_87 #tx1 {position:absolute;top:389px;left:215px;width:200px;height:180px;}

#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_3 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_90 #tx1 {position:absolute;top:551px;left:281px;width:201px;height:162px;}
#page_90 #tx2 {position:absolute;top:353px;left:281px;width:201px;height:108px;}
#page_90 #tx3 {position:absolute;top:172px;left:281px;width:201px;height:144px;}

#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}

#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:415px;height:1px;}



#page_91 #tx1 {position:absolute;top:587px;left:215px;width:200px;height:144px;}
#page_91 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}
#page_91 #tx3 {position:absolute;top:136px;left:215px;width:200px;height:108px;}

#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:439px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:303px;}
#page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:416px;height:303px;}



#page_92 #tx1 {position:absolute;top:64px;left:281px;width:201px;height:108px;}

#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_94 #p94dimg1 {position:absolute;top:336px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:406px;}
#page_94 #p94dimg1 #p94img1 {width:417px;height:406px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 90px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_4 {border:none;margin: 560px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:186px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:70px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 349px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_4 {border:none;margin: 59px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_100 #tx1 {position:absolute;top:587px;left:347px;width:201px;height:90px;}
#page_100 #tx2 {position:absolute;top:678px;left:347px;width:201px;height:72px;}

#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:415px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}

#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:415px;height:1px;}



#page_103 #tx1 {position:absolute;top:389px;left:215px;width:200px;height:270px;}
#page_103 #tx2 {position:absolute;top:660px;left:215px;width:200px;height:54px;}
#page_103 #tx3 {position:absolute;top:791px;left:397px;width:24px;height:12px;}

#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:416px;height:1px;}



#page_104 #tx1 {position:absolute;top:605px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_104 #tx2 {position:absolute;top:407px;left:281px;width:201px;height:162px;}

#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:415px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:416px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}

#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:415px;height:1px;}



#page_107 #tx1 {position:absolute;top:533px;left:215px;width:200px;height:180px;}
#page_107 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:397px;width:24px;height:12px;}

#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:415px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:416px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:415px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:416px;height:1px;}



#page_112 #tx1 {position:absolute;top:154px;left:281px;width:201px;height:180px;}
#page_112 #tx2 {position:absolute;top:335px;left:281px;width:201px;height:34px;}
#page_112 #tx3 {position:absolute;top:371px;left:300px;width:144px;height:16px;}
#page_112 #tx4 {position:absolute;top:389px;left:300px;width:168px;height:16px;}
#page_112 #tx5 {position:absolute;top:425px;left:281px;width:193px;height:36px;}

#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:415px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:416px;height:1px;}



#page_114 #tx1 {position:absolute;top:624px;left:281px;width:201px;height:90px;}

#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:415px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_3 {border:none;margin: 113px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_119 #p119dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #p119dimg1 #p119img1 {width:415px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_3 {border:none;margin: 127px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:415px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}




#page_123 #tx1 {position:absolute;top:100px;left:215px;width:200px;height:198px;}

#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_3 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_124 #tx1 {position:absolute;top:64px;left:281px;width:201px;height:108px;}
#page_124 #tx2 {position:absolute;top:172px;left:281px;width:201px;height:126px;}
#page_124 #tx3 {position:absolute;top:299px;left:281px;width:201px;height:34px;}

#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_125 #p125dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #p125dimg1 #p125img1 {width:415px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_126 #p126dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #p126dimg1 #p126img1 {width:416px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:415px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_128 #p128dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #p128dimg1 #p128img1 {width:416px;height:1px;}



#page_128 #tx1 {position:absolute;top:82px;left:281px;width:201px;height:228px;}
#page_128 #tx2 {position:absolute;top:317px;left:281px;width:201px;height:126px;}
#page_128 #tx3 {position:absolute;top:443px;left:281px;width:201px;height:90px;}

#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_129 #p129dimg1 {position:absolute;top:565px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:177px;}
#page_129 #p129dimg1 #p129img1 {width:415px;height:177px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 367px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:148px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:594px;}
#page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:415px;height:594px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 205px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:416px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:415px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_3 {border:none;margin: 4px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:416px;height:1px;}



#page_136 #tx1 {position:absolute;top:425px;left:281px;width:201px;height:126px;}
#page_136 #tx2 {position:absolute;top:551px;left:300px;width:94px;height:16px;}

#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:348px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:394px;}
#page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:415px;height:394px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_138 #p138dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #p138dimg1 #p138img1 {width:416px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 259px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_143 #p143dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #p143dimg1 #p143img1 {width:415px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_3 {border:none;margin: 325px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_144 #p144dimg1 {position:absolute;top:366px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #p144dimg1 #p144img1 {width:70px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_145 #p145dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #p145dimg1 #p145img1 {width:415px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}




#page_149 #tx1 {position:absolute;top:791px;left:397px;width:24px;height:12px;}

#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_3 {border:none;margin: 632px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_150 #p150dimg1 {position:absolute;top:60px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #p150dimg1 #p150img1 {width:70px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_151 #p151dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #p151dimg1 #p151img1 {width:415px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 287px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_155 #p155dimg1 {position:absolute;top:404px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #p155dimg1 #p155img1 {width:69px;height:1px;}



#page_155 #tx1 {position:absolute;top:264px;left:215px;width:200px;height:72px;}
#page_155 #tx2 {position:absolute;top:336px;left:215px;width:200px;height:54px;}

#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:416px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_3 {border:none;margin: 307px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_160 #p160dimg1 {position:absolute;top:384px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #p160dimg1 #p160img1 {width:70px;height:1px;}



#page_160 #tx1 {position:absolute;top:244px;left:281px;width:201px;height:126px;}

#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:415px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 525px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_163 #p163dimg1 {position:absolute;top:168px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #p163dimg1 #p163img1 {width:69px;height:1px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_164 #p164dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #p164dimg1 #p164img1 {width:416px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 313px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 393px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:186px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:70px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_3 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 620px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_3 {border:none;margin: 620px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 507px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_173 #p173dimg1 {position:absolute;top:186px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #p173dimg1 #p173img1 {width:69px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 386px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 471px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_176 #p176dimg1 {position:absolute;top:186px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #p176dimg1 #p176img1 {width:70px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 106px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:415px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:416px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 348px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:415px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 166px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_191 #p191dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #p191dimg1 #p191img1 {width:415px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_3 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:416px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 128px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:415px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_3 {border:none;margin: 476px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_201 #p201dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #p201dimg1 #p201img1 {width:415px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #p202dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #p202dimg1 #p202img1 {width:416px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_204 #p204dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #p204dimg1 #p204img1 {width:416px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_205 #p205dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #p205dimg1 #p205img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_209 #p209dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #p209dimg1 #p209img1 {width:415px;height:1px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_210 #p210dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #p210dimg1 #p210img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_211 #p211dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #p211dimg1 #p211img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_212 #p212dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #p212dimg1 #p212img1 {width:416px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_213 #p213dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #p213dimg1 #p213img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_216 #p216dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #p216dimg1 #p216img1 {width:416px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_217 #p217dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #p217dimg1 #p217img1 {width:415px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_218 #p218dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #p218dimg1 #p218img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_219 #p219dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #p219dimg1 #p219img1 {width:415px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 711px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:556px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_230 #p230dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #p230dimg1 #p230img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:415px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:416px;height:1px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #p237dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #p237dimg1 #p237img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:415px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_240 #p240dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #p240dimg1 #p240img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:415px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_242 #p242dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #p242dimg1 #p242img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_243 #p243dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #p243dimg1 #p243img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_246 #p246dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #p246dimg1 #p246img1 {width:416px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_247 #p247dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #p247dimg1 #p247img1 {width:415px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_248 #p248dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #p248dimg1 #p248img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:415px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_250 #p250dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #p250dimg1 #p250img1 {width:416px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_254 #p254dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #p254dimg1 #p254img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_255 #p255dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #p255dimg1 #p255img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_257 #p257dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #p257dimg1 #p257img1 {width:415px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_258 #p258dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #p258dimg1 #p258img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_261 #p261dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #p261dimg1 #p261img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_264 #p264dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #p264dimg1 #p264img1 {width:416px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_265 #p265dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #p265dimg1 #p265img1 {width:415px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_267 #p267dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #p267dimg1 #p267img1 {width:415px;height:1px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_270 #p270dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #p270dimg1 #p270img1 {width:416px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_271 #p271dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #p271dimg1 #p271img1 {width:415px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_275 #p275dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #p275dimg1 #p275img1 {width:415px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_276 #p276dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #p276dimg1 #p276img1 {width:416px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_277 #p277dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #p277dimg1 #p277img1 {width:415px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:416px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_279 #p279dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #p279dimg1 #p279img1 {width:415px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_280 #p280dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #p280dimg1 #p280img1 {width:416px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_281 #p281dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #p281dimg1 #p281img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_282 #p282dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #p282dimg1 #p282img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #p283dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #p283dimg1 #p283img1 {width:415px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_284 #p284dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #p284dimg1 #p284img1 {width:416px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_285 #p285dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #p285dimg1 #p285img1 {width:415px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_286 #p286dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #p286dimg1 #p286img1 {width:416px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_287 #p287dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #p287dimg1 #p287img1 {width:415px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_289 #p289dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #p289dimg1 #p289img1 {width:415px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_290 #p290dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #p290dimg1 #p290img1 {width:416px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_291 #p291dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #p291dimg1 #p291img1 {width:415px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_292 #p292dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #p292dimg1 #p292img1 {width:416px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_293 #p293dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #p293dimg1 #p293img1 {width:415px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_294 #p294dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #p294dimg1 #p294img1 {width:416px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_295 #p295dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #p295dimg1 #p295img1 {width:415px;height:1px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_296 #p296dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #p296dimg1 #p296img1 {width:416px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_297 #p297dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #p297dimg1 #p297img1 {width:415px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_298 #p298dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #p298dimg1 #p298img1 {width:416px;height:1px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_299 #p299dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #p299dimg1 #p299img1 {width:415px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_300 #p300dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #p300dimg1 #p300img1 {width:416px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_301 #p301dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #p301dimg1 #p301img1 {width:415px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_302 #p302dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #p302dimg1 #p302img1 {width:416px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_303 #p303dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #p303dimg1 #p303img1 {width:415px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_304 #p304dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #p304dimg1 #p304img1 {width:416px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_305 #p305dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #p305dimg1 #p305img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_306 #p306dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #p306dimg1 #p306img1 {width:416px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_307 #p307dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #p307dimg1 #p307img1 {width:415px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_308 #p308dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #p308dimg1 #p308img1 {width:416px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_309 #p309dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #p309dimg1 #p309img1 {width:415px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_310 #p310dimg1 {position:absolute;top:622px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #p310dimg1 #p310img1 {width:416px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_311 #p311dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #p311dimg1 #p311img1 {width:415px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_312 #p312dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #p312dimg1 #p312img1 {width:416px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_313 #p313dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #p313dimg1 #p313img1 {width:415px;height:1px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_314 #p314dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #p314dimg1 #p314img1 {width:416px;height:1px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_315 #p315dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #p315dimg1 #p315img1 {width:415px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_317 #p317dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #p317dimg1 #p317img1 {width:415px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_318 #p318dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #p318dimg1 #p318img1 {width:416px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_319 #p319dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #p319dimg1 #p319img1 {width:415px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_320 #p320dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #p320dimg1 #p320img1 {width:416px;height:1px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_321 #p321dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #p321dimg1 #p321img1 {width:415px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_322 #p322dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #p322dimg1 #p322img1 {width:416px;height:1px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_323 #p323dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #p323dimg1 #p323img1 {width:415px;height:1px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_324 #p324dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #p324dimg1 #p324img1 {width:416px;height:1px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_325 #p325dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #p325dimg1 #p325img1 {width:415px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_326 #p326dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #p326dimg1 #p326img1 {width:416px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_327 #p327dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #p327dimg1 #p327img1 {width:415px;height:1px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_329 #p329dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #p329dimg1 #p329img1 {width:415px;height:1px;}




#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 100px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 400px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 104px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 37px;padding: 0px;border:none;width: 259px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_4 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_5 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_330 #p330dimg1 {position:absolute;top:229px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:317px;}
#page_330 #p330dimg1 #p330img1 {width:416px;height:317px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_331 #p331dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #p331dimg1 #p331img1 {width:415px;height:1px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:416px;height:1px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_338 #p338dimg1 {position:absolute;top:99px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #p338dimg1 #p338img1 {width:416px;height:1px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_339 #p339dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #p339dimg1 #p339img1 {width:415px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_340 #p340dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #p340dimg1 #p340img1 {width:416px;height:1px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_341 #p341dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #p341dimg1 #p341img1 {width:415px;height:1px;}




#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_342 #p342dimg1 {position:absolute;top:372px;left:59px;z-index:-1;width:432px;height:296px;}
#page_342 #p342dimg1 #p342img1 {width:432px;height:296px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_343 #p343dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #p343dimg1 #p343img1 {width:415px;height:1px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 65px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_344 #p344dimg1 {position:absolute;top:97px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:633px;}
#page_344 #p344dimg1 #p344img1 {width:416px;height:633px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_345 #p345dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_345 #p345dimg1 #p345img1 {width:415px;height:1px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_3 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_346 #p346dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:407px;height:644px;}
#page_346 #p346dimg1 #p346img1 {width:407px;height:644px;}




#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_347 #p347dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #p347dimg1 #p347img1 {width:415px;height:1px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 255px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_349 #p349dimg1 {position:absolute;top:96px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #p349dimg1 #p349img1 {width:415px;height:2px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_350 #p350dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #p350dimg1 #p350img1 {width:416px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_351 #p351dimg1 {position:absolute;top:113px;left:0px;z-index:-1;width:467px;height:575px;}
#page_351 #p351dimg1 #p351img1 {width:467px;height:575px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_352 #p352dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #p352dimg1 #p352img1 {width:416px;height:1px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_353 #p353dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_353 #p353dimg1 #p353img1 {width:415px;height:1px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_354 #p354dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #p354dimg1 #p354img1 {width:416px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_355 #p355dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #p355dimg1 #p355img1 {width:415px;height:1px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 47px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_3 {border:none;margin: 350px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_356 #p356dimg1 {position:absolute;top:85px;left:43px;z-index:-1;width:449px;height:674px;}
#page_356 #p356dimg1 #p356img1 {width:449px;height:674px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_357 #p357dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:460px;height:611px;}
#page_357 #p357dimg1 #p357img1 {width:460px;height:611px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;}

#page_358 #p358dimg1 {position:absolute;top:82px;left:66px;z-index:-1;width:439px;height:636px;}
#page_358 #p358dimg1 #p358img1 {width:439px;height:636px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_359 #p359dimg1 {position:absolute;top:361px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:321px;}
#page_359 #p359dimg1 #p359img1 {width:415px;height:321px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_360 #p360dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #p360dimg1 #p360img1 {width:416px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_361 #p361dimg1 {position:absolute;top:128px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:602px;}
#page_361 #p361dimg1 #p361img1 {width:415px;height:602px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_362 #p362dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #p362dimg1 #p362img1 {width:416px;height:1px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_363 #p363dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #p363dimg1 #p363img1 {width:415px;height:1px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_364 #p364dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #p364dimg1 #p364img1 {width:416px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_365 #p365dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #p365dimg1 #p365img1 {width:415px;height:1px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_366 #p366dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #p366dimg1 #p366img1 {width:416px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_367 #p367dimg1 {position:absolute;top:371px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:364px;}
#page_367 #p367dimg1 #p367img1 {width:416px;height:364px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_368 #p368dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #p368dimg1 #p368img1 {width:416px;height:1px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_369 #p369dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #p369dimg1 #p369img1 {width:415px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_370 #p370dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #p370dimg1 #p370img1 {width:416px;height:1px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 227px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_371 #p371dimg1 {position:absolute;top:112px;left:0px;z-index:-1;width:379px;height:266px;}
#page_371 #p371dimg1 #p371img1 {width:379px;height:266px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_372 #p372dimg1 {position:absolute;top:102px;left:66px;z-index:-1;width:381px;height:351px;}
#page_372 #p372dimg1 #p372img1 {width:381px;height:351px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_373 #p373dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #p373dimg1 #p373img1 {width:415px;height:1px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 252px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_374 #p374dimg1 {position:absolute;top:99px;left:66px;z-index:-1;width:410px;height:232px;}
#page_374 #p374dimg1 #p374img1 {width:410px;height:232px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 195px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_375 #p375dimg1 {position:absolute;top:112px;left:0px;z-index:-1;width:403px;height:299px;}
#page_375 #p375dimg1 #p375img1 {width:403px;height:299px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_376 #p376dimg1 {position:absolute;top:112px;left:66px;z-index:-1;width:391px;height:323px;}
#page_376 #p376dimg1 #p376img1 {width:391px;height:323px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 297px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_377 #p377dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:379px;height:199px;}
#page_377 #p377dimg1 #p377img1 {width:379px;height:199px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_3 {border:none;margin: 297px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_378 #p378dimg1 {position:absolute;top:102px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:207px;}
#page_378 #p378dimg1 #p378img1 {width:412px;height:207px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_379 #p379dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:631px;}
#page_379 #p379dimg1 #p379img1 {width:415px;height:631px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_380 #p380dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #p380dimg1 #p380img1 {width:416px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_381 #p381dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #p381dimg1 #p381img1 {width:415px;height:1px;}




#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_382 #p382dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #p382dimg1 #p382img1 {width:416px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_383 #p383dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #p383dimg1 #p383img1 {width:415px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_384 #p384dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #p384dimg1 #p384img1 {width:416px;height:1px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_385 #p385dimg1 {position:absolute;top:122px;left:1px;z-index:-1;width:409px;height:53px;}
#page_385 #p385dimg1 #p385img1 {width:409px;height:53px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_386 #p386dimg1 {position:absolute;top:122px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_386 #p386dimg1 #p386img1 {width:418px;height:1px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_387 #p387dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #p387dimg1 #p387img1 {width:415px;height:1px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_389 #p389dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #p389dimg1 #p389img1 {width:415px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_390 #p390dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #p390dimg1 #p390img1 {width:416px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_391 #p391dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #p391dimg1 #p391img1 {width:415px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_395 #p395dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #p395dimg1 #p395img1 {width:415px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_398 #p398dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_398 #p398dimg1 #p398img1 {width:416px;height:1px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_399 #p399dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #p399dimg1 #p399img1 {width:415px;height:1px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_403 #p403dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #p403dimg1 #p403img1 {width:415px;height:1px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_404 #p404dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #p404dimg1 #p404img1 {width:416px;height:1px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_409 #p409dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #p409dimg1 #p409img1 {width:415px;height:1px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_411 #p411dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #p411dimg1 #p411img1 {width:415px;height:1px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_413 #p413dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #p413dimg1 #p413img1 {width:415px;height:1px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_3 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_415 #p415dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_415 #p415dimg1 #p415img1 {width:415px;height:1px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 691px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_419 #p419dimg1 {position:absolute;top:641px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #p419dimg1 #p419img1 {width:415px;height:1px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_420 #p420dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_420 #p420dimg1 #p420img1 {width:416px;height:1px;}




#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_421 #p421dimg1 {position:absolute;top:494px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:212px;}
#page_421 #p421dimg1 #p421img1 {width:415px;height:212px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_422 #p422dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #p422dimg1 #p422img1 {width:416px;height:1px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_423 #p423dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #p423dimg1 #p423img1 {width:415px;height:1px;}




#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_424 #p424dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #p424dimg1 #p424img1 {width:416px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_425 #p425dimg1 {position:absolute;top:666px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_425 #p425dimg1 #p425img1 {width:413px;height:48px;}




#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_426 #p426dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #p426dimg1 #p426img1 {width:416px;height:1px;}




#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_427 #p427dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #p427dimg1 #p427img1 {width:415px;height:1px;}




#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_431 #p431dimg1 {position:absolute;top:223px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:507px;}
#page_431 #p431dimg1 #p431img1 {width:415px;height:507px;}




#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 154px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 160px;padding: 0px;border: none;width: 634px;}

#page_433 #p433dimg1 {position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:603px;}
#page_433 #p433dimg1 #p433img1 {width:416px;height:603px;}




#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_434 #p434dimg1 {position:absolute;top:453px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:265px;}
#page_434 #p434dimg1 #p434img1 {width:416px;height:265px;}




#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_436 #p436dimg1 {position:absolute;top:399px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:319px;}
#page_436 #p436dimg1 #p436img1 {width:416px;height:319px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_437 #p437dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_437 #p437dimg1 #p437img1 {width:415px;height:1px;}




#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 212px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 277px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_439 #p439dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:181px;}
#page_439 #p439dimg1 #p439img1 {width:417px;height:181px;}




#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_440 #p440dimg1 {position:absolute;top:80px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:668px;}
#page_440 #p440dimg1 #p440img1 {width:417px;height:668px;}




#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_441 #p441dimg1 {position:absolute;top:140px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:435px;}
#page_441 #p441dimg1 #p441img1 {width:417px;height:435px;}




#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_442 #p442dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_442 #p442dimg1 #p442img1 {width:416px;height:1px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_443 #p443dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #p443dimg1 #p443img1 {width:415px;height:1px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 190px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_444 #p444dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:157px;}
#page_444 #p444dimg1 #p444img1 {width:413px;height:157px;}




#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_445 #p445dimg1 {position:absolute;top:83px;left:282px;z-index:-1;width:133px;height:162px;}
#page_445 #p445dimg1 #p445img1 {width:133px;height:162px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_447 #p447dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_447 #p447dimg1 #p447img1 {width:413px;height:84px;}




#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_448 #p448dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_448 #p448dimg1 #p448img1 {width:416px;height:1px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_449 #p449dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_449 #p449dimg1 #p449img1 {width:415px;height:1px;}




#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_450 #p450dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_450 #p450dimg1 #p450img1 {width:416px;height:1px;}




#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_451 #p451dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_451 #p451dimg1 #p451img1 {width:415px;height:1px;}




#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_452 #p452dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_452 #p452dimg1 #p452img1 {width:416px;height:1px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_454 #p454dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_454 #p454dimg1 #p454img1 {width:416px;height:1px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_455 #p455dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_455 #p455dimg1 #p455img1 {width:415px;height:1px;}




#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_457 #p457dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #p457dimg1 #p457img1 {width:415px;height:1px;}




#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_458 #p458dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_458 #p458dimg1 #p458img1 {width:416px;height:1px;}




#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_459 #p459dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_459 #p459dimg1 #p459img1 {width:415px;height:1px;}




#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_461 #p461dimg1 {position:absolute;top:539px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:119px;}
#page_461 #p461dimg1 #p461img1 {width:415px;height:119px;}




.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft12{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft16{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft18{font: 14px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft19{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft20{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft21{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft22{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft26{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft27{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft28{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft30{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 14px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft33{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft34{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft35{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft36{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft38{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft39{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft40{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft41{font: 8px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft42{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft43{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft44{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft45{font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft46{font: 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft47{font: bold 10px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft48{font: 10px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft49{font: bold 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft50{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft51{font: bold 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft52{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft53{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft54{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft55{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft56{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft57{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft58{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft59{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft60{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft61{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft62{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft63{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft64{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft65{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft66{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft68{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft69{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft72{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft73{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft74{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft75{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft76{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft77{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft78{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft79{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft80{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft81{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft83{font: italic 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft84{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft85{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft86{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft87{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft88{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft89{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft90{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft91{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft92{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft93{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft94{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft95{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft96{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft97{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft98{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft99{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft100{font: italic 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft101{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft102{font: 14px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft103{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft104{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft105{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft106{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft107{font: italic 14px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft108{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft109{font: 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft110{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft111{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft112{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft113{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft114{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft115{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 21px;}
.ft116{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft117{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft118{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft119{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft120{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft121{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft122{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft123{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft124{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft125{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft126{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft127{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft128{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft129{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft130{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft131{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft132{font: italic bold 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft133{font: bold 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft134{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft135{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft136{font: 15px 'Arial';margin-left: 66px;line-height: 17px;}
.ft137{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft138{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft139{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft140{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft141{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft142{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft143{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft144{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft145{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft146{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft147{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft148{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft149{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft150{font: 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 17px;}
.ft151{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft152{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft153{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft154{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft155{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft156{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft157{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft158{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft159{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft160{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft161{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft162{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft163{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft164{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft165{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft166{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft167{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft168{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft169{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft170{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft171{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft172{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft173{font: italic 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft174{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft175{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft176{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft177{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft178{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft179{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft180{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft181{font: italic 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft182{font: 15px 'Arial';margin-left: 55px;line-height: 17px;}
.ft183{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft184{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft185{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft186{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft187{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft188{font: bold 17px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft189{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft190{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft191{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft192{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft193{font: 15px 'Calibri';line-height: 18px;}
.ft194{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft195{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft196{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft197{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft198{font: bold 10px 'Arial';background-color: #d9d9d9;line-height: 12px;}
.ft199{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft200{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft201{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft202{font: 13px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft203{font: 9px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 14px;}
.ft204{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft205{font: 11px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 15px;}
.ft206{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft207{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft208{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft209{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft210{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft211{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft212{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft213{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft214{font: bold 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft215{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft216{font: bold 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft217{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft218{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft219{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft220{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft221{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft222{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft223{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft224{font: 15px 'Cambria Math';line-height: 18px;}
.ft225{font: bold 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft226{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft227{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft228{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft229{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft230{font: bold 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft231{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft232{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft233{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft234{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft235{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft236{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft237{font: 24px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 30px;}
.ft238{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft239{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft240{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft241{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft242{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft243{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft244{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft245{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft246{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft247{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft248{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft249{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft250{font: 12px 'Calibri';color: #a6a6a6;line-height: 14px;}
.ft251{font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft252{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft253{font: 9px 'Calibri';background-color: #d9e2e9;line-height: 11px;}
.ft254{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft255{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft256{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft257{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft258{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 480px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 200px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p27{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 149px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 111px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p49{text-align: right;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p51{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -67px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 266px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 149px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p93{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p99{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p113{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 216px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 196px;padding-right: 317px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p140{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: right;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: right;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: right;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;padding-left: 198px;padding-right: 317px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: right;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: right;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: right;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: right;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: right;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 190px;padding-right: 313px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p189{text-align: right;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: right;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 191px;padding-right: 256px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: right;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 266px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: right;padding-right: 318px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 271px;padding-right: 313px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 191px;padding-right: 256px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p251{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: right;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 159px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: left;padding-left: 196px;padding-right: 256px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p270{text-align: right;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 216px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 181px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: right;padding-right: 318px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: left;padding-left: 191px;padding-right: 256px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p287{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: right;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: left;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p310{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: right;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 328px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 286px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p326{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 194px;padding-right: 317px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p328{text-align: right;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: right;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p331{text-align: left;margin-top: 301px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 184px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: right;padding-right: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: right;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p340{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p347{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p351{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p353{text-align: right;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p357{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 199px;padding-right: 256px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p360{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 199px;padding-right: 256px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 198px;padding-right: 313px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: right;padding-right: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: right;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: left;padding-left: 194px;padding-right: 317px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p392{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p404{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 11px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: right;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 347px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: right;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: right;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: right;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 194px;padding-right: 317px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p445{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p446{text-align: right;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: right;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p454{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: right;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p473{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p474{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p481{text-align: left;padding-left: 234px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -215px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 167px;}
.p486{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 166px;}
.p493{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: right;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 285px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p502{text-align: right;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: right;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: right;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p510{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p520{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;margin-top: 536px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 358px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 366px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p537{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p542{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p543{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p548{text-align: right;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p549{text-align: right;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p550{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p557{text-align: left;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 424px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p575{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p586{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p594{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p595{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p600{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 369px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 377px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p612{text-align: left;padding-left: 364px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p618{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 431px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p627{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p637{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p639{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p642{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 444px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p646{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p664{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 365px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;margin-top: 286px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p672{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 204px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p686{text-align: left;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p691{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 169px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p708{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p710{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p718{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p725{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 137px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p757{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p764{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 224px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p769{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 215px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 180px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 139px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 159px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 122px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 175px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p796{text-align: center;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p797{text-align: center;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p798{text-align: center;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p799{text-align: center;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p805{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 142px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p809{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 141px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 213px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 239px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 152px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 119px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 182px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p824{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 205px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p828{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 433px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p836{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 185px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 161px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p839{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 202px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p841{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 167px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 150px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 261px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p847{text-align: left;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p851{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p854{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p866{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p871{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p872{text-align: left;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p874{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p875{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-right: 171px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 188px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p897{text-align: left;padding-right: 184px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 136px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p899{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 195px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p906{text-align: left;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 14px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 95px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p920{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -33px;}
.p926{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p927{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p928{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p930{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p931{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 62px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 146px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 214px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 303px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 77px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p954{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p960{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;margin-top: 321px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 315px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p967{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 150px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p982{text-align: left;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 203px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 134px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p994{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p995{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 164px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 161px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1004{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1005{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1006{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1007{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1019{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1020{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1021{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 133px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1025{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1026{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 184px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 371px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 153px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 107px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;margin-top: 375px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 117px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 181px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 125px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;margin-top: 326px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 173px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 109px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 182px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 196px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1054{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1063{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 104px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1071{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 55px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1079{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 200px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1082{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1087{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1088{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 226px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1092{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 217px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1095{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1099{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1103{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 195px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1107{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1109{text-align: left;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 266px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-right: 211px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 109px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 230px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: justify;padding-right: 218px;padding-top: 1px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: justify;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1131{text-align: left;padding-right: 218px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 148px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1139{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:106px;height:16px;}
.p1140{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:55px;height:16px;}
.p1141{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:13px;height:16px;}
.p1142{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:11px;}
.p1143{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:9px;}
.p1144{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1147{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 122px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1167{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 102px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1172{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 119px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td178{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td180{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td181{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td182{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td183{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td187{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td276{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td277{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td278{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #dfddd9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td279{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td280{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td281{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td282{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td283{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td284{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td285{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #dfddd9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td286{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #dfddd9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td287{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #dfddd9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td288{border-right: #000000 1px solid;border-top: #dfddd9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td289{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td290{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td301{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td302{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td304{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td305{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td307{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td308{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td309{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td310{border-bottom: #dfddd9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td311{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #dfddd9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td313{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td316{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #dfddd9;}
.td317{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td318{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td319{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td320{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td321{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td322{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td323{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td324{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td325{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #ecf0f4;}
.td327{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #ecf0f4;}
.td328{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #ecf0f4;}
.td329{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #ecf0f4;}
.td330{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #ecf0f4;}
.td331{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #ecf0f4;}
.td332{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9e2e9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #d9e2e9;}
.td336{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9e2e9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #d9e2e9;}
.td337{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9e2e9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #d9e2e9;}
.td338{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #d9e2e9;}
.td339{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #d9e2e9;}
.td340{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #d9e2e9;}
.td341{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #d9e2e9;}
.td342{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #d9e2e9;}
.td343{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #d9e2e9;}
.td344{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #b0c6db;}
.td345{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #b0c6db;}
.td346{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #b0c6db;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 17px;}
.tr7{height: 48px;}
.tr8{height: 14px;}
.tr9{height: 19px;}
.tr10{height: 15px;}
.tr11{height: 50px;}
.tr12{height: 20px;}
.tr13{height: 36px;}
.tr14{height: 8px;}
.tr15{height: 2px;}
.tr16{height: 16px;}
.tr17{height: 1px;}
.tr18{height: 4px;}
.tr19{height: 11px;}
.tr20{height: 32px;}
.tr21{height: 22px;}
.tr22{height: 5px;}
.tr23{height: 3px;}
.tr24{height: 35px;}
.tr25{height: 31px;}
.tr26{height: 33px;}
.tr27{height: 13px;}
.tr28{height: 41px;}
.tr29{height: 107px;}
.tr30{height: 9px;}
.tr31{height: 6px;}
.tr32{height: 7px;}
.tr33{height: 54px;}
.tr34{height: 42px;}
.tr35{height: 10px;}
.tr36{height: 12px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t2{width: 415px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 415px;margin-top: 6px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t11{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t12{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t13{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t19{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t20{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t22{width: 416px;font: 12px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t24{width: 321px;margin-top: 13px;font: italic 12px 'Arial';}
.t25{width: 415px;margin-top: 28px;font: italic 13px 'Arial';}
.t26{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 415px;font: italic 13px 'Arial';}
.t30{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t31{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t32{width: 415px;margin-top: 3px;font: 13px 'Arial';}
.t33{width: 415px;font: italic 15px 'Arial';}
.t34{width: 416px;font: italic 15px 'Arial';}
.t35{width: 415px;margin-top: 88px;font: 15px 'Arial';}
.t36{width: 322px;font: italic 12px 'Arial';}
.t37{width: 322px;font: 15px 'Arial';}
.t38{width: 409px;font: 15px 'Arial';}
.t39{width: 336px;font: 15px 'Arial';}
.t40{width: 416px;font: italic 13px 'Arial';}
.t41{width: 321px;font: 15px 'Arial';}
.t42{width: 321px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t43{width: 322px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t44{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 51px;font: 13px 'Arial';}
.t45{width: 383px;font: 13px 'Arial';}
.t46{width: 397px;margin-left: 18px;font: italic 15px 'Arial';}
.t47{width: 416px;margin-left: 66px;font: 14px 'Arial';}
.t48{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 13px 'Arial';}
.t49{width: 321px;margin-top: 14px;font: italic 12px 'Arial';}
.t50{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 14px 'Arial';}
.t51{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t52{width: 415px;margin-top: 28px;font: 14px 'Arial';}
.t53{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t54{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t55{width: 369px;margin-top: 20px;font: italic 13px 'Arial';}
.t56{width: 416px;font: bold 15px 'Arial';}
.t57{width: 321px;margin-top: 32px;font: italic 12px 'Arial';}
.t58{width: 415px;margin-top: 51px;font: italic 15px 'Arial';}
.t59{width: 415px;margin-top: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t60{width: 101px;margin-left: 8px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t61{width: 101px;margin-left: 7px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t62{width: 322px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t63{width: 101px;margin-left: 74px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t64{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t65{width: 416px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Arial';}
.t66{width: 415px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Arial';}
.t67{width: 482px;margin-left: 66px;font: bold 11px 'Arial';}
.t68{width: 322px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t69{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t70{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t71{width: 90px;margin-left: 85px;margin-top: 15px;font: 13px 'Arial';}
.t72{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t73{width: 417px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t74{width: 406px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: bold 12px 'Arial';}
.t75{width: 361px;font: 12px 'Arial';}
.t76{width: 259px;font: 11px 'Arial';}
.t77{width: 415px;margin-top: 15px;font: 9px 'Arial';}
.t78{width: 415px;margin-top: 14px;font: 9px 'Arial';}
.t79{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t80{width: 417px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t81{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t82{width: 416px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t83{width: 416px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t84{width: 416px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t85{width: 415px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t86{width: 406px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t87{width: 410px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t88{width: 419px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t89{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t90{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t91{width: 408px;margin-left: 1px;font: 11px 'Calibri';}
.t92{width: 411px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 12px 'Calibri';}
.t93{width: 411px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 12px 'Calibri';}
.t94{width: 410px;margin-top: 15px;font: 12px 'Calibri';color: #a6a6a6;}
.t95{width: 410px;margin-top: 15px;font: 12px 'Calibri';}
.t96{width: 270px;margin-left: 2px;margin-top: 15px;font: 9px 'Calibri';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B3431x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Bygga, bedöma, betygssätta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;– betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande av Betygsutredningen 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2020&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-25075-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;Till statsrådet Anna Ekström&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 26 april 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan samt utreda och lämna förslag på juster- ingar i betygssystemet för alla skolformer (dir. 2018:32). Samma dag förordnades Jörgen Tholin som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Betygsutredningen 2018 (U 2018:03).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 26 september 2019 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2019:66). Genom tilläggsdirektivet tillkom upp- draget att beakta att de förslag som läggs inte ska leda till betygs- inflation och att analysera behovet av ytterligare insatser för att und- vika betygsinflation. Uppdraget förlängdes till den 29 maj 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 16 april 2020 om ytterligare ett tilläggs- direktiv till utredningen som innebar en förlängning av uppdraget till den 17 augusti 2020 (dir. 2020:41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Som sakkunniga i utredningen förordnades från den 1 september 2018 kanslirådet Mattias Ahlquist, Utbildningsdepartementet, departe- mentssekreteraren Ylva Eresund Rosing, Utbildningsdepartementet, departementssekreteraren Arvid Hedlund, Finansdepartementet, departementssekreteraren Lovisa Hellberg, Utbildningsdepartemen- tet, kanslirådet Anders Jutell, Utbildningsdepartementet och rätts- sakkunnig Sara Åström, Utbildningsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Som experter i utredningen förordnades från den 1 september 2018 enhetschefen Sanna Palomaa, Universitets- och högskolerådet, senior rådgivare Cecilia Sandberg, Skolverket och utredaren Roger Thuring, Skolinspektionen. Sanna Palomaa entledigades från den 9 oktober 2018 och utredaren Viveka Sahlberg, Universitets- och högskolerådet, förordnades från den 9 oktober 2018. Roger Thuring entledigades från den 2 augusti 2019 och utredaren Karin Lindqvist, Skolinspektionen, förordnades från den 2 augusti 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p13 ft11"&gt;Som sekreterare i utredningen anställdes Annika Hellewell (huvud- sekreterare) från den 1 juli 2018 till den 1 juli 2020. Johan Hardstedt anställdes från den 25 juni 2018 till den 18 mars 2019 (föräldraledig från december 2018 till mars 2019). Anna Vretblad anställdes från den 8 augusti 2018 till den 1 juli 2020, Frida Lundberg från den 7 januari 2019 till den 1 juli 2020 och Christina Grönvik från den 12 november 2019 till den 1 juli 2020. Som sekreterare i utredningen anställdes även Pernilla Lundgren från den 23 oktober 2018 till den 31 december 2018, med uppdraget att utarbeta en kunskapsöversikt om betyg och betygssättning. Likaså anställdes &lt;NOBR&gt;John-Erik&lt;/NOBR&gt; Bergkvist som sekreterare i utredningen från den 1 november 2018 till den 31 december 2018, med uppdraget att utarbeta en nordisk och inter- nationell översikt. Vidare anställdes Fredrik Lundholm som sekre- terare i utredningen på deltid från den 2 september 2019 till den 31 december 2019, med uppdraget att sammanställa aktuell betygs- och elevstatistik för samtliga skolformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande &lt;SPAN class="ft12"&gt;Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kun- skaper &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:43). Uppdraget är med detta slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft13"&gt;Stockholm i augusti 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Jörgen Tholin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;/Annika Hellewell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft13"&gt;Anna Vretblad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft13"&gt;Frida Lundberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft13"&gt;Christina Grönvik&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;21&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_33"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_33"&gt;33&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;yrkesförarkompetens ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till förordning om ändring i skolförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;(2011:185)................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;86&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;1.5 Förslag till förordning om ändring&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;i gymnasieförordningen (2010:2039).....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;93&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;1.6 Förslag till förordning om ändring&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;i gymnasieförordningen (2010:2039).....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;97&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;1.7 Förslag till förordning om ändring&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;i högskoleförordningen (1993:100) .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_131"&gt;131&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;1.8 Förslag till förordning om ändring&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;i högskoleförordningen (1993:100) .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;134&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;förskoleklassen och fritidshemmet ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;144&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;1.10 Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;(SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;149&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p28 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;155&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;1.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;(SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;160&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;1.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;(SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;163&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;1.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;(SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;166&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.15&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;gymnasiesärskolan ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;1.16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;(SKOLFS 2013:148) om läroplan för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;gymnasiesärskolan ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;176&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;Utredningens uppdrag..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;Bygga, bedöma och betygssätta elevers kunskaper ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;2.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;Vikten av rättvisande och likvärdiga betyg..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;182&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;Uppdraget enligt direktivet..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;183&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;Utgångspunkter....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;184&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;Utmaningar ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;185&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;Förslagen förstärker varandra ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;187&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;Utredningens arbete.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Att inhämta synpunkter har varit av stor vikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;för utredningen .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;3.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;Referensgrupper ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;190&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;3.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;Studiebesök............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;191&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;3.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;Möten.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;193&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;3.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;Kommunikation ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;196&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;3.2 Betänkandets disposition .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;Betygssystemet – en historik.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;Relativa betyg ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;4.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;Relativa betyg i grundskolan.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;4.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;Relativa betyg i gymnasieskolan ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;4.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;Kritik mot de relativa betygen ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;201&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;4.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;På väg mot ett nytt betygssystem.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;Mål- och kunskapsrelaterade betyg .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;4.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;Nytt betygssystem från 1994................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;203&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Införandet av en godkäntgräns innebar en stor&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;förändring i betygssättningen ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;208&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;4.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;Utvärdering av kursbetygen 1999.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;212&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;4.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;Ämnesbetyg utreddes............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;213&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Betänkande från år 2008 presenterade tre&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;möjliga utformningar av betygssystem ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;4.2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;Ny betygsskala 2011..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;217&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;4.2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;Gymnasiesärskolan................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;218&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;Efter Gy11 – Gymnasieutredningen 2016...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;219&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;4.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;Fördelar och nackdelar med olika system............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;220&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;4.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;Två möjliga modeller för ämnesbetyg ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;4.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;Betygsutredningen 2018........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft26"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Övergripande bestämmelser om betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;och betygssättning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Bestämmelser om betyg finns i lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;förordningar och föreskrifter................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;5.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;I vilka skolformer betyg sätts ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;226&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;5.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;Betygsskalan och kunskapskraven........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;227&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;5.2 Bestämmelser om betyg för respektive skolform ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;230&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Betyg i grundskolan och motsvarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;skolformer..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;230&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Betyg i gymnasieskolan och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;gymnasiesärskolan .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;5.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;Betyg i den kommunala vuxenutbildningen ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;234&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Det nationella stödet för kunskapsbedömning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;betygssättning.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;5.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;Nationella prov......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Resultatet på ett nationellt prov ska särskilt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;beaktas ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;238&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;5.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;Nationella bedömningsstöd .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;238&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Behörighet och urval till nationella program&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;i gymnasieskolan...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;5.5 Behörighet och urval till högskolan ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Grundläggande högskolebehörighet – examen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;på gymnasial nivå...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;240&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Särskild behörighet – kurser från&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;gymnasieskolan eller motsvarande .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;5.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;Urval ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;Behörighet och urval till yrkeshögskolan ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;243&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;5.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;Grundläggande behörighet ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;243&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;5.6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;Behörighet i övrigt ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;243&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;5.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;Urval ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;243&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;och nuläge ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;245&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;Visioner om en kursutformad gymnasieskola ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;245&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Den ämnesutformade gymnasieskolan ansågs&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;svåröverskådlig och stelbent.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;246&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;6.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Med sikte på en mer flexibel gymnasieskola .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Försöks- och utvecklingsarbete för att stegvis&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;reformera gymnasieskolan....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Beslut om att göra gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;kursutformad.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;248&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;6.2 Den kursutformade gymnasieskolan infördes....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;6.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Flexibilitet för eleverna.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;6.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;Flexibilitet för skolor och kommuner .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;En mer kursutformad gymnasieskola var&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;modellen ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;6.3 Den kursutformade gymnasieskolan utvecklades vidare.... 251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Första uppföljningen av den kursutformade&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;gymnasieskolan......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Gy 2000 – en ny gemensam struktur i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;gymnasieskolan......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Fragmentisering och stress – kritik mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;kursutformningen..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ämnesplaner och ämnesbetyg för att främja&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;sammanhang och helhetssyn.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Gymnasiereformen 2011 (Gy 11) innebar en fastare&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;struktur för gymnasieskolan ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;6.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;En reformerad gymnasieskola föreslogs ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;258&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;6.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;I Gy 11 betonades utbildningen som helhet........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;258&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;6.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;En gymnasieutbildning för alla .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;259&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Problemen med kursutformningen och kursbetygen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;kvarstår även efter Gy 11......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;259&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kursutformningen och kursbetygen främjar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;inte helhet och djuplärande...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;260&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;6.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;Vissa elever i gymnasieskolan är stressade ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;260&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;6.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;Dagens utbildning på gymnasial nivå...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;261&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;6.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;Dagens gymnasieskola ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;262&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;6.6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;Dagens gymnasiesärskola......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;6.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;Dagens vuxenutbildning på gymnasial nivå .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;270&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;Omfattning av utbildning och undervisning i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft26"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;gymnasieskolan – historik och nuläge ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;275&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Detaljerade timplaner hade stor betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;i linjegymnasiet (Lgy70) .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;275&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;7.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;Utgångspunkter för timplanerna i Lgy70 ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ett angivet antal veckotimmar angavs för varje&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;ämne .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;7.2 Minsta garanterade undervisningstid infördes ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Förändringarna skulle bland annat åtgärda&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;lektionsbortfall ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Gymnasiepoäng infördes och kopplades&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;till undervisningstiden ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;7.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;Timplaner som riktvärden ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Gy 2000 – timplanen togs bort och gymnasiepoäng&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;angav omfattningen av en gymnasieutbildning...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;280&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;7.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;Alla program skulle bestå av 2 500 poäng............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;En total garanterad undervisningstid för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;utbildningen kvarstod ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2 500 gymnasiepoäng gav förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;för mer enhetliga programstrukturer ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;282&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;7.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;Regleringen med gymnasiepoäng behölls i Gy 11 ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;282&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;7.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;Begreppet heltidsstudier infördes ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;282&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;7.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;Olika strukturer för yrkesprogram&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;och högskoleförberedande program ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;7.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft24"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;Timplanen fanns kvar längre i gymnasiesärskolan..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;284&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Problem att många elever inte får sin minsta&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;garanterade undervisningstid i gymnasieskolan .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;285&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;7.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;Så regleras omfattningen av utbildningen i dag ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;nordisk kontext........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;Betygssättning är en form av bedömning ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft24"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;Att bedöma giltigt och tillförlitligt .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;290&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;8.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;Validitet och reliabilitet ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;290&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;Det finns olika sätt att bedöma och betygssätta.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;292&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;8.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;Holistisk och analytisk bedömning .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;293&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;För– och nackdelar med olika&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;bedömningsmodeller.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;295&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;8.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;Sverige har målrelaterad bedömning ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;296&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;8.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;Standardbaserade läroplaner och kunskapskrav ..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Sveriges modell med analytisk och icke–&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;kompensatorisk betygssättning har inbyggda problem .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;8.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;Tröskeleffekter skapar problem ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lärare verkar tillämpa reglerna kring&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;betygssättningen olika...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;8.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Kunskapskraven.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;302&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;8.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;Betygen B och D....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;306&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;8.5 Återkoppling vid underkänt betyg ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;307&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;8.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;Många elever får betyget F....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;308&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;8.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;Återkoppling i dag sker på olika sätt....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;312&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Elevers motivation påverkas av bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;och betyg................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;313&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;8.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;Skriftlig information kan ge bättre&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft24"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;återkoppling men medför dokumentation...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_317"&gt;317&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Flera underkända betygssteg kan nyansera återkopplingen till en elev som får ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;underkänt betyg.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;319&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Formativ bedömning ger en kontinuerlig återkoppling&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;av kunskapsutveckling till elever..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;322&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;8.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft24"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;Definition av formativ bedömning.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;323&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lärarens kompetens spelar roll vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;återkoppling till eleven ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;323&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;&lt;A href="#page_324"&gt;8.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_324"&gt;Formativ bedömning kan se olika ut....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_324"&gt;324&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Problematiskt att använda betyg som formativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;återkoppling ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Matriser är en vanlig form av skriftlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;återkoppling ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;En beskrivning av de nordiska ländernas system för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;bedömning och betygssättning ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;328&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;8.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;Danmark.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;330&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;8.7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;Norge .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;333&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;8.7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;Finland ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;335&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;8.7.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;Jämförelse med Sverige .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;339&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;Betygs- och elevstatistik...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;341&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;Grundskolan..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;341&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;9.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;Eleverna i grundskolan ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;341&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;9.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;Studieresultaten i grundskolan .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;341&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;9.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;Betygen i grundskolans ämnen .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;9.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;Spridningen av kunnande per betygssteg .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;348&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;Grundsärskolan.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;352&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;9.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;Specialskolan .........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;352&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;9.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;Sameskolan............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;353&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;9.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;Gymnasieskolan....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;353&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;9.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;Eleverna i gymnasieskolan....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;353&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;9.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;Genomströmning i gymnasieskolan ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;359&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;9.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;Betyg i gymnasieskolan.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;364&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Elevernas betygsutveckling mellan kurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;under gymnasietiden .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;369&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_379"&gt;9.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_379"&gt;Gymnasiesärskolan...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_379"&gt;379&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;9.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;Kommunal vuxenutbildning (komvux) ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;380&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;9.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;Eleverna i kommunal vuxenutbildning ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;380&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Studieresultaten i kommunal vuxenutbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;på gymnasial nivå...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;383&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;9.7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;Kursbetyg i olika ämnen .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;384&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;9.7.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;Elever som tar gymnasieexamen från komvux ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;387&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;9.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;Särskild utbildning för vuxna (särvux)................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;387&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft26"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;389&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;389&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;Synpunkter om ämnesbetyg ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;391&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;10.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;Elevers synpunkter om ämnesbetyg ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;391&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;10.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;Lärares synpunkter om ämnesbetyg ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;393&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;10.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;Övriga skolaktörers synpunkter om&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;ämnesbetyg ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;394&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;Synpunkter om kompensatorisk betygssättning ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;395&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Elevers synpunkter om kompensatorisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;betygssättning .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;395&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Lärares synpunkter om kompensatorisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;betygssättning .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Övriga skolaktörers synpunkter om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;kompensatorisk betygssättning............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;397&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;10.4 Synpunkter om betyget F ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;398&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;10.4.1 Elevers synpunkter om betyget F ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;398&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;10.4.2 Lärares synpunkter om betyget F.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;398&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;10.4.3 Övriga skolaktörers synpunkter om betyget F ...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;399&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;10.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;Synpunkter om all tillgänglig information om eleven vid&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;betygssättningen ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;10.5.1 Elevers synpunkter om all tillgänglig&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;information ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;10.5.2 Lärares synpunkter om all tillgänglig&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;information ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;401&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;10.5.3 Övriga skolaktörers synpunkter om all&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;tillgänglig information...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;402&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;10.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;Betygsinflation ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;403&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;10.6.1 Resultat från utredningens intervjuer om&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;betygsinflation och olikvärdig betygssättning.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;403&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft24"&gt;&lt;A href="#page_406"&gt;10.6.2 Synpunkter om betygsinflation ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_406"&gt;406&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;10.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;Redovisning av utredningens utprövningar ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;408&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;10.7.1 Utprövning av modell för ämnesbetyg ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;408&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;10.7.2 Utprövning av modell för kompensatorisk&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;betygssättning........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;411&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;10.7.3 Utprövning av modell med två underkända&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;betyg .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;413&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;10.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;Synpunkter från den parlamentariskt sammansatta&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;referensgruppen ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;415&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;gymnasieskola och gymnasiesärskola ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;419&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;ska vara ämnesutformade......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;421&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;11.1.1 Den kursutformade gymnasieskolan har varit&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;kritiserad under en längre tid ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;422&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_424"&gt;11.1.2 Ämnesutformning ger bättre förutsättningar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;&lt;A href="#page_424"&gt;för fördjupat lärande och lärande över tid ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_424"&gt;424&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;11.1.3 Ämnen och ämnesplaner behöver ses över ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;Ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;11.2.1 Uppdraget är att föreslå en modell för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;ämnesbetyg ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;426&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Ämnesbetyg främjar elevers&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;kunskapsutveckling...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;426&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Dagens gymnasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng samt gymnasieexamen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;och gymnasiesärskolebevis behålls.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;430&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p49 ft24"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;11.3 En modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;och gymnasiesärskolan .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;431&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_432"&gt;11.3.1 Modellens huvuddrag............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_432"&gt;432&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;11.3.2 Ämnen ska delas in i nivåer ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;434&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_436"&gt;11.3.3 Betyg i ämnet ska sättas efter varje nivå ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_436"&gt;436&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Det ska finnas möjlighet till undantag från&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;modellens principer...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;444&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_447"&gt;11.4 Ämnen och ämnesplaner behöver ses över .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_447"&gt;447&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_447"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Utformning av ämnen och ämnesplaner för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_447"&gt;ämnesbetyg ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_447"&gt;447&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;11.5 Följder av modellen ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;453&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;11.5.1 Följder av modellen för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;introduktionsprogrammen ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;453&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;11.5.2 Fjärde tekniskt år, riksrekryterande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;utbildningar, lärlingsutbildning och APL............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;454&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;11.5.3 Elevens rätt till stöd ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;456&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;11.5.4 Hur betyg redovisas i slutliga&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;betygsdokument....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;456&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;11.5.5 Prövning på nivå i ämnet ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;459&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_460"&gt;11.5.6 Meritpoängssystemet kan behöva ses över..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_460"&gt;460&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_460"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;De nationella provens konstruktion kommer&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_460"&gt;att behöva ses över ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_460"&gt;460&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p46 ft24"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;11.6 Ämnesbetyg i kommunernas vuxenutbildning&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;på gymnasial nivå ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;461&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Det ska fortsatt vara smidiga övergångar mellan gymnasieskolan och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;vuxenutbildningen.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;461&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_467"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Följder av ämnesutformning och ämnesbetyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_467"&gt;inom vuxenutbildningen .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_467"&gt;467&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_468"&gt;11.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_468"&gt;Timplan i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_468"&gt;468&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_469"&gt;11.7.1 En timplan behövs inte för att stödja&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_469"&gt;ämnesbetyg ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_469"&gt;469&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;11.7.2 Fokus på uppföljning av undervisningstiden&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft13"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;inom ramen för det systematiska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;kvalitetsarbetet.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;474&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_477"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;&lt;A href="#page_477"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;A href="#page_477"&gt;477&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;Betygsskalan ska ha en inbyggd kompensatorisk princip ..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;478&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;12.1.1 Betygssystemet har inbyggda problem ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;478&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;12.1.2 En kompensatorisk betygssättning kan ge mer&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;rättvisande betyg....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;481&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_485"&gt;12.1.3 Skolformer som ska omfattas av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_485"&gt;kompensatorisk betygssättning ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_485"&gt;485&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_485"&gt;12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_485"&gt;Betygskriterier och kriterier för bedömning&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_485"&gt;ska beskriva kunskapsnivåer .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_485"&gt;485&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;12.2.1 Betygsstegen A, B, C, D, E och Fx ska ha&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;nationella betygskriterier ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;486&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_488"&gt;12.2.2 Verksamheter med en förenklad betygsskala&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft13"&gt;&lt;A href="#page_488"&gt;ska ha nationella betygskriterier för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_488"&gt;betygssteget Godkänt ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_488"&gt;488&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_489"&gt;12.2.3 Kriterier för bedömning ska användas när&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_489"&gt;betyg inte sätts .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_489"&gt;489&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;12.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;Betyget E kan inte kompenseras ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;490&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;12.3.1 Betyget E ska ha kriterier som ska uppfyllas i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;sin helhet ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;490&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;12.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;För betygen A, B, C och D gör läraren en sammantagen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;bedömning.............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;493&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;12.4.1 Visade kunskaper på betygsstegen A, C och E&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft24"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;kan kompenseras mot varandra och resultera i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;betyg på skalan &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;A–D..............................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;493&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_497"&gt;12.4.2 Professionella lärare kan hantera en&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;&lt;A href="#page_497"&gt;betygsskala med en kompensatorisk princip .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_497"&gt;497&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;12.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;Godkäntgränsen i den obligatoriska skolan bör utredas ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;499&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;12.5.1 Ska det finnas en godkäntgräns i den&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;obligatoriska skolan? .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;499&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_503"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;A href="#page_503"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg –&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;A href="#page_503"&gt;betyget Fx ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_503"&gt;503&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_504"&gt;13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_504"&gt;Elevens kunskapsnivåer under betyget E ska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_504"&gt;synliggöras med ytterligare ett underkänt betyg ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_504"&gt;504&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_504"&gt;13.1.1 Betyget F synliggör inte elevens kunskaper ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_504"&gt;504&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_506"&gt;13.1.2 Ytterligare ett underkänt betygssteg kan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;&lt;A href="#page_506"&gt;nyansera och tydliggöra elevens kunskaper.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_506"&gt;506&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;13.1.3 Betygskriterier ska finnas för betyget Fx ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;510&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;13.1.4 Betyget Fx ska motsvara poäng............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;512&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;13.1.5 En betygsskala med sju betygssteg ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;517&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;13.1.6 Olika elever behöver olika insatser ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;517&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft26"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;Förslag om att läraren ska göra en allsidig bedömning&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;av elevens kunskaper ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;519&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;En allsidig bedömning utifrån valida och reliabla&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;betygsunderlag......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;519&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;14.1.1 Kartläggningen visar att riktlinjen skapar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;problem..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;520&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;14.1.2 Läraren ska göra en allsidig bedömning av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;elevens kunskaper .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;523&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;14.1.3 Det bör finnas rutiner för skolans&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;bedömningspraktik ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;525&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;och genomförande....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;529&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;15.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;Ikraftträdande .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;529&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft24"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;15.1.1 Införandet bör vara så samlat som möjligt ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;529&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_535"&gt;15.1.2 Författningsändringar – det behövs två olika&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_535"&gt;lagar om ändring i skollagen .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_535"&gt;535&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;15.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;Övergångsbestämmelser ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;536&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;15.2.1 Elever ska slutföra sin utbildning inom samma&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft13"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;system men det ska finnas flexibilitet mellan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;systemen ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;536&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;15.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;Genomförande av förslagen.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;540&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;15.3.1 Skolverket ska ansvara för genomförande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;och implementering av förslagen .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;540&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_543"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft26"&gt;&lt;A href="#page_543"&gt;Konsekvenser av förslagen........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_543"&gt;543&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;16.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;Problemen, förslag till lösningar och alternativa&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;lösningar ................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;544&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;16.1.1 Ämnesbetyg i gymnasieskolan och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;gymnasiesärskolan .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;544&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;16.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;Kompensatorisk betygssättning ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;547&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;16.1.3 Hur elevens kunskaper kan synliggöras och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;dokumenteras vid ett underkänt betyg .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_549"&gt;549&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;16.1.4 Lärare ska göra en allsidig bedömning av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;elevens kunskaper ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;551&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;16.1.5 Vilka som berörs av förslagen...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;551&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_553"&gt;16.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_553"&gt;Konsekvenser för eleverna ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_553"&gt;553&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_553"&gt;16.2.1 Längre sammanhållen tid för lärande kan öka&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;&lt;A href="#page_553"&gt;genomströmningen i gymnasieskolan ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_553"&gt;553&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;16.2.2 Betygen kan ge en mer rättvisande bild av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;elevernas kunskaper...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;555&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;16.2.3 Det blir lättare att följa elevens&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;kunskapsutveckling på den underkända nivån.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;556&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;16.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;Konsekvenser för lärare ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;556&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;16.3.1 Lärares administrativa arbetsuppgifter kan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;minska ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;556&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_557"&gt;16.3.2 Lärares professionella kompetens tillvaratas .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_557"&gt;557&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_558"&gt;16.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_558"&gt;Konsekvenser för staten .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_558"&gt;558&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_558"&gt;16.4.1 Samlade ekonomiska konsekvenser och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_558"&gt;finansiering.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_558"&gt;558&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_559"&gt;16.4.2 Konsekvenser för Statens skolverk ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_559"&gt;559&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;16.4.3 Konsekvenser för Statens skolinspektion ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;565&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_566"&gt;16.4.4 Konsekvenser för Universitets- och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_566"&gt;högskolerådet.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_566"&gt;566&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;16.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;Konsekvenser för kommunerna...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;567&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;16.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;Den kommunala självstyrelsen .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;567&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_569"&gt;16.5.2 Närmare om konsekvenser för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_569"&gt;verksamheterna ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_569"&gt;569&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;16.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;Konsekvenser för företag .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;574&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p32 ft15"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;16.6.1 Konsekvenser för enskilda huvudmän .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;574&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_576"&gt;16.6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_576"&gt;Konsekvenser för branscher .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_576"&gt;576&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;16.7 Andra konsekvenser .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;577&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Konsekvenser av förslagen i förhållande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;till betygsinflation .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;577&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_580"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Konsekvenser för antagning till högre&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_580"&gt;utbildning ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_580"&gt;580&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_586"&gt;16.7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_586"&gt;Barnrättsperspektivet............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_586"&gt;586&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_587"&gt;16.7.4 Konsekvenser för jämställdheten mellan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft15"&gt;&lt;A href="#page_587"&gt;pojkar och flickor och kvinnor och män .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_587"&gt;587&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_588"&gt;16.7.5 Konsekvenser för de integrationspolitiska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_588"&gt;målen......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_588"&gt;588&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_589"&gt;16.7.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_589"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_589"&gt;589&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_589"&gt;16.7.7 Konsekvenser för sysselsättning och service i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_589"&gt;olika delar av landet...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_589"&gt;589&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_590"&gt;16.7.8 Konsekvenser för Sveriges medlemskap i den&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_590"&gt;Europeiska unionen ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_590"&gt;590&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;olikvärdig betygssättning ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;591&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;17.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;591&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;17.1.1 Betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;samverkar...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;591&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_592"&gt;17.1.2 Betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_592"&gt;förekommer i Sverige............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_592"&gt;592&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_593"&gt;17.1.3 De svenska målrelaterade betygen – en&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_593"&gt;komplex bild..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_593"&gt;593&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Möjliga förklaringar till varför betyg kan bli&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;omotiverat höga ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;596&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Nationella kunskapsmätningar kan utgöra&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;verktyg för att mäta betygsinflation ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;601&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_603"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Det finns behov av insatser för att motverka&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_603"&gt;betygsinflation och olikvärdig betygssättning ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_603"&gt;603&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p51 ft15"&gt;&lt;A href="#page_605"&gt;17.2 Befintliga och planerade insatser samt möjliga nya&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_605"&gt;insatser på kortare eller längre sikt ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_605"&gt;605&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_605"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Påbörjade och planerade insatser samt möjliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_605"&gt;nya insatser ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_605"&gt;605&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;&lt;A href="#page_611"&gt;17.3 Insatser kopplade till prov som kräver vidare utredning .... 611&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_612"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Ankring av betyg i de nationella proven i de&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_612"&gt;obligatoriska skolformerna ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_612"&gt;612&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Införa examensprov i gymnasieskolan som ytterligare antagningsmöjlighet till högskola&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;och universitet .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;616&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Statistisk moderering av betyg med hjälp av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;nationella prov .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;621&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_623"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Om inga insatser hjälper, behövs då ett nytt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_623"&gt;betygssystem? ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_623"&gt;623&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;18&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;627&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;18.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;Förslag till ändringar i skollagen (2010:800).......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;627&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_647"&gt;18.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_647"&gt;Förslaget till ändringar i skollagen (2010:800)....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_647"&gt;647&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;18.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;Förslaget till ändringar i lagen (2007:1157)&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;om yrkesförarkompetens......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;658&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;18.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;Övriga förordningsändringar ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;658&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;Referenser ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;A href="#page_661"&gt;661&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_673"&gt;Kommittédirektiv 2018:32 ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_673"&gt;673&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_695"&gt;Kommittédirektiv 2019:66 ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_695"&gt;695&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_697"&gt;Kommittédirektiv 2020:41 ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_697"&gt;697&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Bilaga 4 &lt;A href="#page_699"&gt;Om betyg och betygssättning –&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_699"&gt;en forskningsöversikt ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_699"&gt;699&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft11"&gt;Bilaga 5 &lt;A href="#page_747"&gt;Sammanställning av aktuellt kunskapsläge gällande betygsinflation och likvärdighet i betygssättningen... 747&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft9"&gt;I augusti 2020 överlämnade Betygsutredningen sina förslag till reger- ingen. Uppdraget var att utreda och föreslå en modell för hur ämnes- betyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I upp- draget ingick även att utreda och lämna förslag till justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet med utredningens upp- drag var att främja elevers kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;I vårt arbete har vi haft fokus på elever och lärare och vi har med våra förslag strävat efter att skapa system som ger bättre förut- sättningar för elevers lärande och bättre förutsättningar för lärares undervisning, bedömning och betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Förslagen ska ses som ett paket där de enskilda förslagen för- stärker varandra och helheten därmed ger större effekt än de enskilda delarna. Av denna anledning bör förslagen införas så samlat som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft33"&gt;Ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft34"&gt;Förslagen i korthet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ämnesbetyg ska ersätta kursbetygen och införas i en ämnes- utformad gymnasieskola och gymnasiesärskola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Ämnen ska delas in i nivåer för att dels säkra likvärdigheten i utbild- ningens innehåll i landet, dels behålla möjligheten att ett ämne med en ämnesplan ska kunna läsas i olika omfattning på olika program och inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Modellen för ämnesbetyg innebär att det för varje ämne finns en uppsättning betygskriterier och att eleven efter en nivå får ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft20"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft13"&gt;betyg i ämnet, vilket sedan ersätts när eleven efter nästa nivå får ett nytt betyg i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Betyg i ämnet ska ges efter varje nivå för att ge eleven en regel- bunden och formell avstämning samt för att tydligt visa hur långt eleven har läst i ämnet om eleven byter lärare, program, skola, eller skolform.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;I examensbeviset, gymnasiesärskolebeviset, studiebeviset eller gymnasieintyget redovisas elevens slutliga betyg i ämnet, till skillnad från det nuvarande kursutformade systemet där betyg på varje kurs i ett ämne redovisas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Motsvarande modell för ämnesbetyg ska även införas inom kom- munal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbild- ning på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Skolverket ska ges i uppdrag att se över nuvarande ämnen och ämnesplaner för att de ska fungera med ämnesbetyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan har under en längre tid kritiserats för att vara fragmentiserad vilket bland annat har lett till att elever upplever att målet med utbildningen är att ”beta av” kurser snarare än lärande. Ett ständigt fokus på bedömning och betygssättning på grund av att varje betyg som sätts på en kurs har betydelse för elevens meritvärde har lett till stress hos både elever och lärare. De enskilda kursbetygen som eleverna fått i tidiga kurser visar inte heller vilka kunskaper eleverna har vid slutet av sina studier i ett ämne. Kursutformningen och kursbetygen har vidare inneburit att många elever har svårt att hinna vänja sig vid studierna i gymnasie- skolan innan de får sina första kursbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft34"&gt;Utgångspunkter för förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;En utgångspunkt för modellen för ämnesbetyg har varit att i möjli- gaste mån behålla det som fungerar bra i dagens system men sam- tidigt möjliggöra bättre förutsättningar för elevernas lärande. Att inte föreslå ett helt nytt system som leder till större förändringar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;handlar även om att värna lärares arbetssituation och huvudmännens möjligheter till planering och dimensionering av den gymnasiala utbildningen. Vi har därför utgått från att stommen i utbildning på gymnasial nivå ska vara densamma som i dag, till exempel att det fortsatt ska finnas högskoleförberedande program och yrkes- program i gymnasieskolan, att samma ämnesplaner ska gälla i olika skolformer inom gymnasial utbildning, att det ska finnas möjlig- heter för elever att göra val inom sin studieväg samt möjligheter till övergångar och samverkan mellan olika skolformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Ämnesbetyg speglar elevens kunskaper i hela ämnet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;De problem som är inbyggda i kursstrukturen kommer att finnas kvar så länge vi har en kursutformad gymnasieskola där avslutande betyg sätts efter varje kurs. I en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola är innehållet i utbildningen paketerat i större sam- manhållna ämnen och ämnena är utformade på så sätt att det är lämp- ligt med ämnesbetyg. Det innebär att elevernas kunskaper i ett ämne på ett rättvisande sätt kan bedömas och betygssättas i slutet av ämnes- studierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Utredningen anser att ämnesbetyg i en ämnesutformad gym- nasieskola och gymnasiesärskola ger bättre förutsättningar för för- djupat lärande och lärande över tid och motivation för eleverna att genomföra utbildningen, vilket ger bättre förutsättningar än i dag för en ökad genomströmning. Ämnesbetygen kan bättre spegla elevers kunskaper i ämnet som helhet än separata kursbetyg. De ger även lärare möjligheter att planera undervisningen utifrån ämnet som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;I dag används i princip samma ämnesplaner och system för betyg på kurser inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå. Ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bör därför inte hindra eller försvåra elevers övergång till kommunal vuxenutbildning på gym- nasial nivå respektive som särskild utbildning på gymnasial nivå, varken för individer med ämnesbetyg eller med kursbetyg. Av denna anledning föreslår utredningen att ämnesbetyg även införs inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="p24dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34324x1.jpg/" id="p24img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft39"&gt;Figur 1 Princip för hur betyg ska sättas i ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;Betyg i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft41"&gt;ämnet på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft42"&gt;nivå 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft40"&gt;Betyg i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft40"&gt;ämnet på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft42"&gt;nivå 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Betyg i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft41"&gt;ämnet på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft42"&gt;nivå 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Betyg i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft40"&gt;ämnet på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft42"&gt;nivå 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft19"&gt;Ämnen ska bestå av en eller flera nivåer och efter varje nivå ska eleven få ett nytt betyg i ämnet som ersätter betyget från den tidigare nivån, på väg mot elevens slutliga betyg i ämnet. Varje betyg i ämnet sätts utifrån en uppsättning betygskriterier som gäller för hela ämnet. Ett sådant betyg anger var en elev befinner sig kunskaps- mässigt i ämnet och ger information till eleven när det gäller reste- rande studier i ämnet. Det ger även information när eleven byter inom och mellan introduktionsprogram, nationella program och vuxenutbildning. Det slutliga betyget i ämnet ska spegla elevens kunnande i ämnet i slutet av ämnesstudierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Ett underkänt betyg på den slutliga nivån ska inte innebära ett underkänt betyg i hela ämnet om eleven fått ett godkänt betyg i ämnet på underliggande nivå &lt;NOBR&gt;(-er).&lt;/NOBR&gt; En elev ska därför kunna till- godoräkna sig de nivåer för vilka eleven redan har fått ett godkänt betyg, även om eleven har fått ett underkänt betyg på den avslutande nivån i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;Kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft34"&gt;Förslagen i korthet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Kompensatorisk betygssättning ska införas i grundskolan, grund- särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasie- särskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Begreppet betygskriterier ska ersätta begreppet kunskapskrav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Betygen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A–D&lt;/NOBR&gt; ska omfattas av en kompensatorisk princip. Det innebär att betygskriterierna för betygen &lt;NOBR&gt;A–D&lt;/NOBR&gt; inte behöver vara uppfyllda i sin helhet utan läraren ska vid betygssättningen göra en sammantagen bedömning och sätta det betyg som bäst mot- svarar elevens kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Betygskriterierna för E ska fortsatt vara uppfyllda i sin helhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft34"&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Alla delar av kunskapskravet för betygen A, C och E måste enligt dagens reglering vara uppfyllda för att eleven ska få betyget. Det skapas därmed trösklar i betygsskalan som innebär att mindre kun- skapsområden där eleven bedöms ligga på en lägre nivå i betygs- skalan kan sänka betyget. Det har medfört att eleverna upplever att de bedöms utifrån sin sämsta prestation. Vidare upplevs kunskaps- kraven av både elever och lärare som omfattande och detaljerade och dessutom otydliga, vilket inneburit att lärare har tolkat kunskaps- kraven på olika sätt. Detta har i vissa fall lett till en betygssättning som inte kan anses varken rättvis eller rättvisande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Kompensatorisk betygssättning ger mer rättvisande betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Utredningen anser att en kompensatorisk betygssättning medför ett mer rättvisande sätt att betygssätta kunskaper än det nuvarande. Att alla delar av ett kunskapskrav måste vara uppfyllda har premierat arbetssätt och examinationsformer där avprickning av olika delar av kunskapskraven tar stor plats i lärarens arbete. Detta har bland annat lett till att elever tidigt under ett läsår eller en kurs kan tappa moti- vationen, eftersom känslan är att en dålig prestation i början av läsåret eller kursen inte går att ta igen. Med en betygssättning där den sammantagna bilden är viktigare än delarna ges förutsättningar för ett mindre fragmentiserat lärande. Det kan i sin tur leda till att elevernas motivation ökar och den upplevda stressen och känslan av orättvisa minskar. Med en kompensatorisk betygssättning kan lärarna betygs-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;sätta utifrån en professionell och sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;Betygen A, B, C och D ska kunna kompenseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Betygen A, B, C och D ska omfattas av en kompensatorisk princip. Det innebär att läraren vid betygssättningen kan låta en elevs olika kunskapsnivåer i den godkända delen av skalan kompensera varandra. Läraren kan sedan göra en sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygsskalan är kontinuerlig och de kvalitativa skillnaderna mellan betygsnivåerna uttrycks med hjälp av preciserade betygskriterier för betygsstegen A, C och E. Betygen B och D ska sättas om lärarens sammantagna bedömning är att elevens kunskaper bedöms vara mellan betygskriterierna för A och C respektive C och E. För att en elev ska få betyget E ska fort- satt alla betygskriterier för E vara uppfyllda. Betyget E ska således inte omfattas av en kompensatorisk princip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Begreppet kunskapskrav ersätts av begreppet betygskriterier efter- som begreppet betygskriterier signalerar en mer generell beskrivning av en typisk kunskapsnivå och därför är mer lämplig i ett system med kompensatorisk bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="p27dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34327x1.jpg/" id="p27img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft39"&gt;Figur 2 Visade kunskaper på betygsstegen A, C och E kan kompenseras mot varandra och resultera i betygen A, B, C eller D&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;Kunskaper på A- och &lt;NOBR&gt;C-nivå&lt;/NOBR&gt; kan kompenseras till betyget B. Läraren kan i undantagsfallsätta betyget B även om elevens kunskaper i något avseende motsvarar E- nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft46"&gt;Kunskaper på &lt;NOBR&gt;E-nivå&lt;/NOBR&gt; tillsammans med kunskaper på A- eller &lt;NOBR&gt;C-nivå&lt;/NOBR&gt; kan kompenseras till betyget D.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft47"&gt;A&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft48"&gt;Kunskaperna bedöms sammantaget motsvara betygskriterierna för betyget A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft49"&gt;B&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft50"&gt;Kunskaperna bedöms sammantaget vara mellan betygskriterierna för betygen A och C.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft51"&gt;C&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft50"&gt;Kunskaperna bedöms sammantaget motsvara betygskriterierna för betyget C.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft49"&gt;D&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft50"&gt;Kunskaperna bedöms sammantaget vara mellan betygskriterierna för betygen C och E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft49"&gt;E&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft50"&gt;Betygskriterierna för betyget E ska vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft49"&gt;Fx&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft50"&gt;Kunskaperna motsvarar i sin helhet inte ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft51"&gt;F&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;(Betyget har inga betygskriterier.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft43"&gt;Ytterligare ett underkänt betygssteg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft34"&gt;Förslagen i korthet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ytterligare ett underkänt betygssteg, Fx, ska införas i grund- skolan, specialskolan, sameskolan, för grundskoleämnen inom gymnasieskolans introduktionsprogram samt i gymnasieskolan, och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Betyget Fx ska motsvara 5 poäng i meritvärdet i den obligatoriska skolan och för grundskoleämnen inom introduktionsprogrammen i gymnasieskolan. Betyget Fx ska inte motsvara poäng i den gym- nasiala utbildningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;I dag har en relativt stor andel elever ett underkänt betyg och många av dessa elever har underkänt betyg i flera ämnen. Att ha flera underkända betyg kan få stor betydelse för elevens möjlighet att bli antagen till ett nationellt program i gymnasieskolan respektive att få en gymnasieexamen. Kunskapskraven ger tillsammans med de god- kända betygen en relativt tydlig information om elevens kunskaps- läge och ger även information om vad som krävs för att eleven ska få ett högre betyg. För betyget F finns inga kunskapskrav utan den information betyget ger är endast att kunskaperna inte är tillräckliga för det godkända betyget E. Det innebär att betyget F kan motsvara allt ifrån mycket svaga kunskaper till att eleven nästan uppnår kun- skapskraven för betyget E. Detta medför att det är svårt för eleverna att veta hur de ligger till i förhållande till ett godkänt betyg och även svårt för dem att följa sin kunskapsutveckling på den underkända nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;En tydligare återkoppling på den underkända nivån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Utredningen anser att ytterligare ett underkänt betygssteg kan sär- skilja kunskaper som ligger nära godkäntgränsen från kunskaper som ligger långt ifrån. Detta skulle kunna hjälpa eleven att bättre förstå sin kunskapsutveckling och att känna motivation, engage- mang och planera för de fortsatta studierna. Vidare kan läraren få en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft19"&gt;mer nyanserad bild av kunskapsläget och därmed bättre anpassa undervisningen, både till den enskilde eleven och klassen i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Att införa poäng för betyget Fx, som kan påverka elevens merit- värde vid antagning till gymnasieskolan, är ett sätt att ytterligare bekräfta elevers kunskaper vid underkänt betyg, även om poängen för betyget Fx får ett reellt värde först när eleven söker vidare till gymnasieskolan. Undersökningar har visat att äldre elever kan han- tera summativ bedömning bättre än yngre eftersom de lärt sig systemet och har utvecklat strategier för att hantera det. Det är där- för troligt att den bekräftande effekten av poäng skulle vara mindre för elever i gymnasieskolan och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Det skäl som dock väger tyngst när det gäller att inte införa meritvärdespoäng för betyget Fx i dessa skolformer är att det får för stora konsekvenser för urvalet till högre utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;En allsidig bedömning ska göras av elevens kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft34"&gt;Förslaget i korthet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Riktlinjen i läroplanerna om att läraren vid betygssättningen ska beakta all tillgänglig information om elevens kunskaper tas bort och ersätts med att läraren vid betygssättningen ska göra en all- sidig bedömning av elevers kunskaper i förhållande till de natio- nella betygskriterierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Ändringen införs i läroplanerna för de obligatoriska skolfor- merna, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft34"&gt;Bakgrund till förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;I bland annat utredningens kartläggning har det framkommit att lärare är osäkra på hur riktlinjen i läroplanerna om att lärare vid betygssättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper ska tolkas. En vanlig tolkning är att läraren bör ta in så mycket betygsunderlag om elevernas kunskaper som möjligt, vilket medför en ohållbar arbetssituation för lärarna och risk för att under- visningen blir lidande till förmån för insamlandet av betygsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Det har även lett till att eleverna känner att allt de gör och säger bedöms och betygssätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft53"&gt;En annan konsekvens av riktlinjen är att den verkar ha lett till praktiker med många omprov och inlämningsuppgifter som stressar både elever och lärare. Det finns även en risk att riktlinjen leder till bristande likvärdighet om den tolkas mycket olika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft34"&gt;Mer fokus på undervisning och lärande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft19"&gt;Utredningen anser att de allmänna råd om betyg och betygssättning som Skolverket publicerade hösten 2018 är en god vägledning för lärare om vad som är intentionen med riktlinjerna om all tillgänglig information. Riktlinjen kan dock även fortsatt ge upphov till osäker- het i tolkningen och därmed till de problem som finns med för mycket fokus på insamling av bedömningsunderlag och ett ständigt fokus på att bedöma elevers kunskaper. Riktlinjen ska i stället vara mer i linje med vad som anges i de allmänna råden. Det innebär att formuleringen om all tillgänglig information ska tas bort i läro- planerna och en omformulering som förtydligar att läraren vid betygssättningen ska göra en allsidig bedömning av elevens kun- skaper i förhållande till de nationella betygskriterierna ska införas. Med denna ändring flyttas fokus från att samla in betygsunderlag, till att eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt och att läraren därefter gör en allsidig bedömning av dessa kun- skaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Utredningen anser även att rektorn bör verka för att det finns förutsättningar för en likvärdig bedömningspraktik på skolan, exem- pelvis genom att skapa rutiner för vad som kan vara valida (giltiga) och reliabla (tillförlitliga) betygsunderlag för olika ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;Betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;I kapitlet om betygsinflation redogör utredningen översiktligt för både betygsinflation och olikvärdig betygssättning, eftersom feno- menen är närliggande och svåra att skilja åt. Betygsinflation innebär att betygen ökar över tid utan att elevernas kunskaper gör det. Olik- värdig betygssättning innebär att lärare inte tillämpar bestämmel- serna om betygssättning på ett likvärdigt sätt och att elever som visat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft19"&gt;samma kunskaper därför kan få olika betyg. Av kapitlet framgår de utmaningar som kan uppstå i det målrelaterade betygssystemet där betygen har flera användningsområden, bland annat för urval till nästa utbildningsnivå och att återkoppla information om elevens kunskapsutveckling. Det framgår även vad som kan bidra till betygs- inflation och olikvärdig betygssättning i dagens system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Utredningen redogör vidare för insatser som skulle kunna han- tera problemen med betygsinflation och olikvärdig betygssättning, både insatser som redan finns och insatser som kan införas på sikt. Möjliga insatser är exempelvis satsningar på extern eller central bedömning av nationella prov, kompetensutveckling för lärare i bedömning, en modell där lärare granskar andra lärares bedömning och en modell som används i Danmark för att på aggregerad nivå normalfördela de godkända betygen. Utredningen lämnar inga förslag men bedömer att följande tre insatser bör utredas vidare: ankring av elevernas betyg i de nationella proven i de obligatoriska skolformerna, införandet av examensprov i gymnasieskolan och statistisk moderering av betyg med hjälp av nationella prov.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft19"&gt;The Assessment and Grading Inquiry submitted its proposals to the Government in August 2020 – &lt;SPAN class="ft54"&gt;Building, assessing, grading – grades that better reflect student knowledge&lt;/SPAN&gt;. Its remit was to investigate and propose a model for the introduction of subject grades in Swedish upper secondary schools and upper secondary schools for students with learning disabilities. The remit also included investigating and submitting proposed modifications to the grading system used across all types of schools in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;The purpose of the inquiry was to foster students’ knowledge development and for grades to better reflect their knowledge. In our work we have focused on students and teachers and in our proposals we have striven to create systems that better facilitate students’ learning and teachers’ teaching, assessment and grading.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;The proposals are a package in which the individual proposals are mutually reinforcing, resulting in the whole having a greater impact than its individual parts. For this reason, the proposals should be introduced as cohesively as possible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft55"&gt;Subject grades in upper secondary school, upper secondary school for students with learning disabilities and municipal adult education&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft34"&gt;The proposals in brief&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Subject grades are to replace course grades and be introduced in upper secondary schools and upper secondary schools for students with learning disabilities, where education will be &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;subject-based.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;The subjects are to be divided into levels to ensure equality of teaching content while retaining the opportunity for a subject&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft20"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft13"&gt;with a subject syllabus to be studied to different extents on different programmes and in adult education.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;There is one set of grading criteria for each subject in the model for subject grades. The student receives a grade in the subject on attaining a certain level, which is then replaced once the student receives a new grade in the subject on attaining the next level.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Grades in the subject are to be awarded after each level to give students a continuous and more formal check on their progress and to clearly show the knowledge the students have attained when changing programme, school, type of school or teacher.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;The diploma, certificate from upper secondary school for students with learning disabilities, study certificate or certificate of upper secondary education will list the student’s final grades in the subject, unlike the current &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;course-based&lt;/NOBR&gt; system where grades are listed for each course in a subject.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;An equivalent model for subject grades is also to be introduced in adult education.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Current subjects and subject syllabuses need to be reviewed and adapted to work with subject grades.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Background to the proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;Sweden’s &lt;NOBR&gt;course-based&lt;/NOBR&gt; upper secondary education has for many years been criticised for being fragmented, which has partly led to students feeling that the point of education is to “tick off” courses rather than learning. A constant focus on assessment and grading due to the fact that every grade given for a course has an impact on the student’s merit rating (credit score) has led to stress for students and teachers alike. Moreover, the design of courses and course grades has led to many students not having yet settled into their studies at upper secondary school before receiving their first course grades. Nor do the individual course grades that the student has received in courses early on show the knowledge the student has at the end of their studies in a subject.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Starting points behind the proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;One starting point in drawing up the model for subject grades model was to retain as far as possible what works well in today’s system while simultaneously enabling better conditions for students’ learning. Protecting the working situation of teachers and the opportunities of organisers to plan and dimension upper secondary education were also factors in not proposing an entirely new system that would lead to major changes. The fundamental structure of education at upper secondary level will at large remain the same as today, with upper secondary schools providing higher education preparatory pro- grammes and vocational programmes. The same subject syllabuses are to apply in upper secondary education across different forms of education, and there are to be opportunities for students to choose options within their path of study and opportunities for transitions and collaboration between different forms of education.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Subject grades will reflect the student’s knowledge of the entire subject&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;The problems inherent in the course structure will remain as long as we have &lt;NOBR&gt;course-based&lt;/NOBR&gt; upper secondary education with final grades awarded at the end of each course.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;According to the Inquiry, subject grades in &lt;NOBR&gt;subject-based&lt;/NOBR&gt; education in upper secondary schools and upper secondary schools for students with learning disabilities will facilitate deeper learning and provide greater motivation for students to complete their education, offering better opportunities to for students to complete upper secondary education compared to today. Subject grades are also more likely to reflect students’ knowledge in the subject as a whole than separate course grades. They also give teachers better opportunities to plan teaching based on the subject as a whole.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Today, the same subject syllabuses and course grading systems are used in upper secondary schools, upper secondary schools for students with learning disabilities and in municipal adult education at upper secondary level. Subject grades in upper secondary schools and upper secondary schools for students with learning disabilities should therefore not prevent or make it more difficult for students to transition to municipal adult education and special needs education for adults, neither for individuals with subject grades nor with older&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;course grades. For this reason, the Inquiry proposes that subject grades should also be introduced in municipal adult education at upper secondary level.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft34"&gt;The subjects are to be divided into levels, and grades in the subject are to be set for each level&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;The subjects are to consist of one or more levels and after each level, the student is to be awarded a new grade that replaces the grade from the previous level, on the way towards the student’s final grade in the subject. Each grade is set based on a set of grading criteria that apply to the whole subject. Such a grade states how far a student has reached in terms of knowledge of the subject and provides the student with information regarding their remaining studies in the subject. It also provides useful information when a student switches between introductory programmes, national programmes and adult education. The final grade in the subject is to reflect the student’s knowledge in the subject at the end of his or her studies in the subject.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;A fail grade at the final level will not mean a fail grade for the whole subject if the student received a pass grade in the subject at a lower level/lower levels. The students will be able to count the levels for which they have already received a pass grade, even if they receive a fail grade at the final level in the subject.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;Compensatory grading&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft34"&gt;The proposals in brief&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Compensatory grading is to be introduced in compulsory education, upper secondary education and municipal adult education at upper secondary level.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;The term ‘grading criteria’ will replace the term ‘knowledge require- ment’.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Grades &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A–D&lt;/NOBR&gt; are to be covered by a compensatory principle. When grading, the teacher is to make an overall assessment and award the grade that best matches the student’s knowledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;The grading criteria for an E grade must be fully met.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Background to the proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;According to the current regulations, all parts of the knowledge requirement for grades A, C and E must be met for the student to be awarded the grade in question. This creates thresholds in the grading scale that mean that minor areas of knowledge in which the student is judged to be at a lower level on the grading scale can lower their grade. This has led to students feeling that they are graded based on their poorest performance. Moreover, both students and teachers find the knowledge requirements to be extensive, detailed and unclear, which has led to some teachers interpreting the knowledge requirements in different ways. In some cases this has led to a grade that cannot be considered fair of the student’s knowledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Compensatory grading produces fairer grades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;According to the Inquiry, compensatory grading is a fairer way of grading knowledge than the present system. The fact that all parts of a knowledge requirement must be met has rewarded working methods and forms of examination where much of the teacher’s work is taken up by ticking off different elements of the knowledge requirements. This has partly led to students losing motivation early in the academic year or early on in a course because of a sense that poor performance at the start of the year or the course will stay with them for ever. A grading system where the overall picture is more important than the parts will enable less fragmented learning. This can in turn lead to increasing students’ motivation and reducing the experienced stress and sense of unfairness. Instead, teachers can award grades based on a professional, overall assessment of the grade that best corresponds to the student’s knowledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Grades &lt;NOBR&gt;A–D&lt;/NOBR&gt; must be compensatory&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Grades &lt;NOBR&gt;A–D&lt;/NOBR&gt; are to be covered by a compensatory principle. This means that in awarding grades, the teacher can allow a student’s know- ledge at a lower level of the scale to be compensated for by knowledge at a higher level. The teacher can then make an overall assessment of the grade that best corresponds to the student’s knowledge as a whole.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;The grading scale is continuous and the qualitative differences between the grade levels are expressed by means of specific grading criteria for grades A, C and E. The grades of B and D are to be awarded if the teacher’s overall assessment is that the student’s knowledge is judged to sit between the grading criteria for an A and a C or a C and an E respectively. For a student to receive the grade of E, it remains the case that all the grading criteria for the grade of E must be met. The grade of E is thus not to be covered by a com- pensatory principle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;The term ‘knowledge requirements’ will be replaced by the term ‘grading criteria’, because the term ‘grading criteria’ signals a more general description of a typical knowledge level and is therefore more appropriate in a system with compensatory assessment and grading.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;An additional fail grade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft34"&gt;The proposals in brief&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;An additional fail grade, Fx, is to be introduced at compulsory education, secondary introductory programmes, in upper secondary schools, and municipal adult education at upper secondary level.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;The grade Fx is to be equivalent to 5 credits in compulsory education and for comprehensive school subjects in the intro- ductory programmes in upper secondary education. The grade of Fx will not give credits in upper secondary education or adult education.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;Background to the proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Today, a relatively large proportion of students have a fail grade in more than one subject. Having several fail grades can have a major impact on the student’s likelihood of being admitted to a national programme in upper secondary education or to receive an upper secondary diploma. The knowledge requirements, together with the pass grades, will provide a relatively clear picture of the student’s level of knowledge and will also provide information on what is&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;required for the student to be awarded a higher grade. There is no knowledge requirement for the grade of F; instead, the information the grade provides is merely that the student’s knowledge is in- sufficient to be awarded the pass grade of E. This means that the grade of F can correspond to everything from very poor knowledge to the student almost fulfilling the knowledge requirements for an E grade. Consequently, it is difficult for these students to know where they stand in relation to a pass grade, and also makes it difficult for them to monitor their knowledge development below a pass level.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Clearer feedback below pass level&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;The Inquiry considers that a more differentiated scale of fail grades could distinguish between knowledge that is close to the pass grade boundary from knowledge that is far below it. This could help the student to better understand the development of their knowledge and feel motivated and committed to complete their studies. Further- more, the teacher gains a more nuanced picture of the knowledge situation and can thus better adapt teaching, both to the individual student and to the class as a whole.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Introducing credits for the grade of Fx which can affect the students merit rating (credits) for admission to upper secondary school is a way of further encouraging students who receive a fail grade, even if the credits for the grade of Fx only acquire a real value once the student applies to upper secondary education. Studies have shown that older students are able to cope with grading better than younger students, because they have learned the system and have developed strategies for dealing with it. It is therefore likely that the encouraging effect of credits would be less for students at upper secondary school and in municipal adult education at upper secondary level. However, the reasons that weigh the heaviest in terms of not introducing merit rating credits for the grade of Fx in these types of school is that it would have excessive consequences in the selection process for higher education.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft55"&gt;An overall assessment must be made of the student’s knowledge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft34"&gt;The proposal in brief&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;The guideline in the curricula whereby when grading, the teacher is to take into account ‘all available information’ on the student’s knowledge is to be deleted and replaced with a guideline stating that when grading, the teacher is to make an overall assessment of the student’s knowledge in relation to the national grading criteria.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;The change will be introduced in the curricula for the compulsory education, upper secondary education, and adult education at upper secondary level.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Background to the proposal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;Teachers are unsure how to interpret the guideline in the curricula stating that when grading, teachers are to make use of all available information about the student’s knowledge. One common inter- pretation is that the teacher should incorporate as much grading data on the students’ knowledge as possible, bringing about an unsustain- able situation for teachers and a risk of teaching suffering in favour of collecting grading data. It has also led to students feeling that everything they do and say is assessed and graded. Another conse- quence of the guideline is that it seems to have led to practices involving a large number of retests and tasks to be handed in, which causes stress for students and teachers alike. Overall, the situation has led to an unclear legal situation for the students, as the teachers apply the guideline in different ways.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;More focus on teaching and learning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;The Inquiry considers that the general advice on grades and grading published by the Swedish National Agency for Education in autumn 2018 is good guidance for teachers on the intention of the guideline on ”all available information”. However, the guideline may continue to give rise to uncertainty in terms of its interpretation and thus to&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;the problems that have been seen of too much focus on gathering data for grading and a constant focus on student assessment. The guideline should instead be more in line with that stated in the general advice, and therefore the wording ‘all available information’ should be deleted. Instead, the curricula should make clear that when grading, the teacher is to make an overall assessment of the students’ know- ledge in relation to the national grading criteria. This change would shift the focus from gathering grading data (all available information) to the students being given an opportunity to demonstrate their know- ledge in several different ways and for the teacher to subsequently make an overall assessment of this knowledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;The Inquiry also considers that headteachers should work to facilitate an equal assessment practice in the school, for example by drawing up procedures for what may be valid and reliable grading data for different subjects.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;Grade inflation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;In the chapter on grade inflation, the Inquiry provides an account of grade inflation and unequal grading, as the phenomena are related and difficult to distinguish. Grade inflation means that grades increase over time without students’ knowledge doing likewise. Unequal grading means that teachers are not applying the provisions on grading equally, whereby students who have demonstrated the same knowledge may therefore be awarded different grades. In this chapter the Inquiry discusses factors contributing towards grade inflation and unequal grading in the system as it stands today.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;The Inquiry further provides an account of interventions capable of tackling the problems of grade inflation and unequal grading, addressing both interventions that already exist and those that can be introduced in the future. The Inquiry makes no proposals but advises further investigation of the following issues: anchoring students’ grades in the national tests in compulsory education, introducing examinations in upper secondary schools, statistical moderation of grades using national tests.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="p43dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34343x1.jpg/" id="p43img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;att 3 kap. 2, 4, 5, 7, 10 och 12 i §§, 7 kap. 5 och &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; §§, 10 kap. 12– 13, 17, &lt;NOBR&gt;19–20,&lt;/NOBR&gt; 21 och 23 a §§, 11 kap. &lt;NOBR&gt;15–16&lt;/NOBR&gt; a, 20 och &lt;NOBR&gt;22–23&lt;/NOBR&gt; a §§, 12 kap. &lt;NOBR&gt;12–13&lt;/NOBR&gt; a, 17 och &lt;NOBR&gt;19–20&lt;/NOBR&gt; och 21 §§, 13 kap. &lt;NOBR&gt;12–13,&lt;/NOBR&gt; 18, &lt;NOBR&gt;20–21&lt;/NOBR&gt; och 21 b §§, 15 kap. &lt;NOBR&gt;23–24&lt;/NOBR&gt; och 26 §§, 18 kap. 4, 23 och 25 §§, och 20 kap. &lt;NOBR&gt;36–37,&lt;/NOBR&gt; 38 och 40 §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;2 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Alla barn och elever i samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Alla barn och elever i samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;skolformer och i fritidshemmet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skolformer och i fritidshemmet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;ska ges den ledning och stimu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;ska ges den ledning och stimu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;lans som de behöver i sitt lärande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;lans som de behöver i sitt lärande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;och sin personliga utveckling för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;och sin personliga utveckling för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;att de utifrån sina egna förutsätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;att de utifrån sina egna förutsätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;ningar ska kunna utvecklas så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ningar ska kunna utvecklas så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;långt som möjligt enligt utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;långt som möjligt enligt utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;ningens mål. Elever som till följd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ningens mål. Elever som till följd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;av en funktionsnedsättning har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;av en funktionsnedsättning har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;svårt att uppfylla de olika &lt;SPAN class="ft34"&gt;kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;svårt att uppfylla de olika &lt;SPAN class="ft60"&gt;betygs-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft61"&gt;skapskrav &lt;SPAN class="ft24"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;kravnivåer &lt;SPAN class="ft24"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;kriterier &lt;SPAN class="ft13"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;kriterier för be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;finns ska ges stöd som syftar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;dömning &lt;/SPAN&gt;som finns ska ges stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;att så långt som möjligt mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som syftar till att så långt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;verka funktionsnedsättningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;möjligt motverka funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p15 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1098.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft20"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p142 ft19"&gt;konsekvenser. Elever som lätt &lt;SPAN class="ft54"&gt;når de kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft54"&gt;minst &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft54"&gt;uppnås eller de kravnivåer som gäller &lt;/SPAN&gt;ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;nedsättningens konsekvenser. Elever som lätt &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfyller betygs- kriterierna för det lägst godkända betyget eller de kriterier för be- dömning &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft65"&gt;lägst &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfyllas &lt;/SPAN&gt;ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kun- skapsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p143 ft13"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveck-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ling i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;1. förskoleklassen, om det uti-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. förskoleklassen, om det uti-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;från användning av ett nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;från användning av ett nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kartläggningsmaterial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;finns en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kartläggningsmaterial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;finns en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;indikation på att eleven inte kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;indikation på att eleven inte kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;mer att &lt;/SPAN&gt;nå de kunskapskrav som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;mer att &lt;/SPAN&gt;uppfylla kriterierna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;ska uppnås &lt;/SPAN&gt;i årskurs 1 och 3 i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;bedömning &lt;/SPAN&gt;i årskurs 1 och 3 i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;svenska, svenska som andraspråk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;svenska, svenska som andraspråk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller matematik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller matematik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;2. lågstadiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p146 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;grundskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p147 ft24"&gt;2. lågstadiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;grundskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och i sameskolan, om det utifrån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;och i sameskolan, om det utifrån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;användning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td67"&gt;&lt;P class="p148 ft15"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;bedömningsstöd eller ett natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;bedömningsstöd eller ett natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;nellt prov i svenska, svenska som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nellt prov i svenska, svenska som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;andraspråk eller matematik, finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;andraspråk eller matematik, finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;en indikation på att eleven inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;en indikation på att eleven inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;kommer att &lt;/SPAN&gt;nå de kunskapskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;kommer att &lt;/SPAN&gt;uppfylla kriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;för &lt;/SPAN&gt;årskurs 1 eller 3 &lt;SPAN class="ft61"&gt;som ska upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;för bedömning i &lt;/SPAN&gt;årskurs 1 eller 3,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;nås&lt;/SPAN&gt;, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;3. lågstadiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p149 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p145 ft24"&gt;specialskolan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p147 ft24"&gt;3. lågstadiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;specialskolan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;om det utifrån användning av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;om det utifrån användning av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;nationellt bedömningsstöd eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;nationellt bedömningsstöd eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ett nationellt prov i svenska,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ett nationellt prov i svenska,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;svenska som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;andraspråk eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;svenska som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;andraspråk eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;matematik, finns en indikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;matematik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p150 ft13"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;en indikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;på att eleven inte kommer att &lt;SPAN class="ft34"&gt;nå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;på att eleven inte kommer att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;de kunskapskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p29 ft34"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p145 ft24"&gt;årskurs 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;uppfylla kriterierna för bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;eller 4 &lt;/SPAN&gt;som ska uppnås&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ning i &lt;/SPAN&gt;årskurs 1 eller 4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="p45dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34345x1.jpg/" id="p45img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;Om det efter en sådan be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Om det efter en sådan be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft24"&gt;dömning kan befaras att eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;dömning kan befaras att eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;inte kommer att &lt;SPAN class="ft34"&gt;uppnå &lt;/SPAN&gt;de &lt;SPAN class="ft34"&gt;kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;inte kommer att &lt;SPAN class="ft61"&gt;uppfylla &lt;/SPAN&gt;de &lt;SPAN class="ft61"&gt;kri-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;skapskrav &lt;/SPAN&gt;som anges där ska det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;terier för bedömning &lt;SPAN class="ft15"&gt;som anges&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft15"&gt;skyndsamt planeras sådant stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;där ska det skyndsamt planeras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;som anges i 5 § eller göras en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;sådant stöd som anges i 5 § eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p151 ft24"&gt;anmälan till rektorn enligt 7 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;göras en anmälan till rektorn en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p152 ft13"&gt;ligt 7 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsätt- ningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft13"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft24"&gt;Om det inom ramen för under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Om det inom ramen för under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;visningen, genom användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;visningen, genom användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ett nationellt kartläggningsmate-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ett nationellt kartläggningsmate-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;rial eller ett nationellt bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;rial eller ett nationellt bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ningsstöd, resultatet på ett natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ningsstöd, resultatet på ett natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;nellt prov eller uppgifter från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nellt prov eller uppgifter från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;lärare, övrig skolpersonal, en elev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;lärare, övrig skolpersonal, en elev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller en elevs vårdnadshavare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller en elevs vårdnadshavare eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller på annat sätt framkommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;på annat sätt framkommer att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;att det kan befaras att en elev inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;det kan befaras att en elev inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;kommer att &lt;/SPAN&gt;nå de kunskapskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;kommer att &lt;/SPAN&gt;uppfylla betygskriteri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;som minst ska uppnås &lt;SPAN class="ft13"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;erna för det lägst godkända betyget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kravnivåer som gäller&lt;SPAN class="ft13"&gt;, och inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;de kriterier för bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;annat följer av 7 §, ska eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;som lägst ska uppfyllas, &lt;SPAN class="ft15"&gt;och inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skyndsamt ges stöd i form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;annat följer av 7 §, ska eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;extra anpassningar inom ramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;skyndsamt ges stöd i form av extra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;för den ordinarie undervisningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;anpassningar inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p145 ft15"&gt;den ordinarie undervisningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1098.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="p46dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34346x1.jpg/" id="p46img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;7 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Om det inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Om det inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;undervisningen, genom använd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;undervisningen, genom använd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;ning av ett nationellt kartlägg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ning av ett nationellt kartlägg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;ningsmaterial eller ett nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ningsmaterial eller ett nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;bedömningsstöd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;resultatet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;bedömningsstöd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;resultatet på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;ett nationellt prov eller uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ett nationellt prov eller uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;från lärare, övrig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;skolpersonal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;från lärare, övrig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;skolpersonal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;en elev eller en elevs vårdnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;en elev eller en elevs vårdnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;havare eller på annat sätt fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;havare eller på annat sätt fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;kommer att det kan befaras att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;kommer att det kan befaras att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;en elev inte kommer att &lt;SPAN class="ft34"&gt;nå de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;en elev inte kommer att &lt;SPAN class="ft61"&gt;uppfylla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft57"&gt;kunskapskrav som minst ska upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;betygskriterierna för det lägst god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft60"&gt;nås &lt;SPAN class="ft15"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;de kravnivåer som gäller&lt;SPAN class="ft15"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;kända betyget &lt;SPAN class="ft15"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;de kriterier för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;trots att stöd har getts i form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;bedömning som lägst ska uppfyllas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;extra anpassningar inom ramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;trots att stöd har getts i form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;för den ordinarie undervisningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;extra anpassningar inom ramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;enligt 5 §, ska detta anmälas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;för den ordinarie undervisningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;rektorn. Detsamma gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;enligt 5 §, ska detta anmälas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;det finns särskilda skäl att anta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;rektorn. Detsamma gäller om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;att sådana anpassningar inte skulle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;finns särskilda skäl att anta att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;vara tillräckliga. Rektorn ska se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;sådana anpassningar inte skulle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;till att elevens behov av särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;vara tillräckliga. Rektorn ska se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;stöd skyndsamt utreds. Behovet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;till att elevens behov av särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;av särskilt stöd ska även utredas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;stöd skyndsamt utreds. Behovet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;om eleven uppvisar andra svårig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;av särskilt stöd ska även utredas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;heter i sin skolsituation.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;om eleven uppvisar andra svårig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;heter i sin skolsituation.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehöv- ligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;första–tredje&lt;/NOBR&gt; styckena och i &lt;NOBR&gt;9–12&lt;/NOBR&gt; §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Senaste lydelse 2018:1098.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="p47dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34347x1.jpg/" id="p47img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Barn som bedöms inte kunna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfylla &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;grundskolans &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskri- terier för godkända betyg eller kriterierna för bedömning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;upp- fylla betygskriterierna för det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedömning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;lägst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;upp- fyllas&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft13"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå de kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft65"&gt;minst &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;upp- nås&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;12 i §&lt;SPAN class="ft59"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;En nyanländ elev, som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En nyanländ elev, som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;tagits emot inom skolväsendet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;tagits emot inom skolväsendet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;högstadiet i grundskolan, grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;högstadiet i grundskolan, grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;särskolan eller specialskolan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;särskolan eller specialskolan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;vars kunskaper har bedömts en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;vars kunskaper har bedömts en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;ligt 12 c §, ska få studiehandled-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ligt 12 c §, ska få studiehandled-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;ning på modersmålet om det inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ning på modersmålet om det inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;är uppenbart obehövligt. Studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;är uppenbart obehövligt. Studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;handledningen ska syfta till att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;handledningen ska syfta till att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;ge eleven förutsättningar att &lt;SPAN class="ft34"&gt;nå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ge eleven förutsättningar att &lt;SPAN class="ft60"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;de kunskapskrav &lt;SPAN class="ft15"&gt;som &lt;/SPAN&gt;minst &lt;SPAN class="ft15"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;fylla betygskriterierna för det lägst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p163 ft57"&gt;uppnås&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;godkända betyget eller de kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;för bedömning &lt;SPAN class="ft15"&gt;som &lt;/SPAN&gt;lägst &lt;SPAN class="ft15"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p164 ft60"&gt;fyllas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft10"&gt;Barn som bedöms inte kunna &lt;SPAN class="ft12"&gt;nå upp till &lt;/SPAN&gt;grundskolans &lt;SPAN class="ft12"&gt;kun- skapskrav &lt;/SPAN&gt;därför att de har en ut- vecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1303.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hem- kommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft53"&gt;Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft13"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Om eleven före den tidpunkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Om eleven före den tidpunkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;som framgår av 12 eller 13 § &lt;SPAN class="ft60"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som framgår av 12 eller 13 § &lt;SPAN class="ft60"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft61"&gt;når &lt;SPAN class="ft24"&gt;de &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav &lt;SPAN class="ft24"&gt;som &lt;/SPAN&gt;minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;fyller betygskriterierna för det lägst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;ska &lt;SPAN class="ft60"&gt;uppnås &lt;/SPAN&gt;för den skolform där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;godkända betyget eller de kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;eleven fullgör sin skolplikt, upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;för bedömning &lt;SPAN class="ft15"&gt;som &lt;/SPAN&gt;lägst &lt;SPAN class="ft15"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p168 ft13"&gt;hör skolplikten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;fyllas &lt;/SPAN&gt;för den skolform där eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;fullgör sin skolplikt, upphör skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p169 ft13"&gt;plikten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft13"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dess-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p171 ft13"&gt;förinnan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;En elev i grundskolan, grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elev i grundskolan, grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;särskolan eller specialskolan har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;särskolan eller specialskolan har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;också rätt att efter skolpliktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;också rätt att efter skolpliktens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;upphörande slutföra utbildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;upphörande slutföra utbildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;under ytterligare två år, om eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;under ytterligare två år, om eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;inte har &lt;/SPAN&gt;nått upp till &lt;SPAN class="ft13"&gt;de &lt;/SPAN&gt;kun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;inte har &lt;/SPAN&gt;uppfyllt betygskriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft60"&gt;skapskrav &lt;SPAN class="ft15"&gt;som &lt;/SPAN&gt;minst &lt;SPAN class="ft15"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;uppnås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;för det lägst godkända betyget eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;för &lt;/SPAN&gt;respektive skolform. En elev i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;de kriterier för bedömning &lt;SPAN class="ft13"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;grundsärskolan har under denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;lägst &lt;SPAN class="ft13"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;uppfyllas i &lt;SPAN class="ft13"&gt;respektive&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;tid rätt till minst 800 timmars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skolform. En elev i grundsär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;undervisning utöver den i 11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skolan har under denna tid rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="p49dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34349x1.jpg/" id="p49img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;7 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;garanterade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;till minst 800 timmars undervis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;undervisningstiden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;om eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ning utöver den i 11 kap. 7 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inte dessförinnan &lt;SPAN class="ft34"&gt;uppnått kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;garanterade undervis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;skapskraven&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ningstiden, om eleven inte dess-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;förinnan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;uppfyllt betygskriteri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;erna för godkända betyg eller kri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;terierna för bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasie- skolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vår- terminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft13"&gt;12 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Minst en gång varje termin ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Minst en gång varje termin ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;läraren, eleven och elevens vård-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;läraren, eleven och elevens vård-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;nadshavare ha ett utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nadshavare ha ett utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;samtal om hur elevens kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;samtal om hur elevens kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;utveckling och sociala utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;utveckling och sociala utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;bäst kan stödjas samt om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;bäst kan stödjas samt om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;insatser som behövs för att eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;insatser som behövs för att eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;nå kunskapskraven &lt;SPAN class="ft15"&gt;och i öv-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;uppfylla betygskriterierna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;rigt utvecklas så långt som möjligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;godkända betyg eller kriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;inom ramen för läroplanen. In-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;för bedömning &lt;/SPAN&gt;och i övrigt ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;formationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;vid utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;vecklas så långt som möjligt inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;samtalet ska grunda sig på en ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ramen för läroplanen. Informa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;värdering av elevens utveckling i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;tionen vid utvecklingssamtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;till läroplanen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ska grunda sig på en utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;kunskapskraven &lt;SPAN class="ft15"&gt;i de ämnen som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;av elevens utveckling i förhåll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eleven får undervisning i.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;ande till läroplanen och &lt;SPAN class="ft61"&gt;betygs-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;kriterierna eller &lt;SPAN class="ft15"&gt;k&lt;/SPAN&gt;riterierna för be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;dömning &lt;/SPAN&gt;i de ämnen som eleven får undervisning i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft13"&gt;Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdspro- gram som avses i 3 kap. 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2013:796.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="p50dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34350x1.jpg/" id="p50img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skrift- liga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfylla betygskriterierna för god- kända betyg eller kriterierna för bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p173 ft13"&gt;13 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft13"&gt;I årskurs &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;till &lt;SPAN class="ft60"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i de ämnen som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna eller kriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eleven får undervisning i, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;för bedömning &lt;SPAN class="ft24"&gt;i de ämnen som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eleven får undervisning i, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som behövs för att eleven ska &lt;SPAN class="ft34"&gt;nå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som behövs för att eleven ska &lt;SPAN class="ft60"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;och i övrigt ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;fylla betygskriterierna för godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;vecklas så långt som möjligt inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;betyg eller kriterierna för bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ramen för läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;ning &lt;/SPAN&gt;och i övrigt utvecklas så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;långt som möjligt inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumen- teras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skrift- liga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå kunskapskraven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Som betyg ska någon av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Som betyg ska någon av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;teckningarna A, B, C, D, E eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;teckningarna A, B, C, D, E&lt;SPAN class="ft34"&gt;, Fx&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;F användas. Betyg för godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller F användas. Betyg för god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;resultat betecknas med A, B, C,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kända resultat betecknas med A,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Senaste lydelse 2014:456.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="p51dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34351x1.jpg/" id="p51img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p142 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;eller E. Högsta betyg beteck- nas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;godkänt &lt;/SPAN&gt;resultat betecknas med F.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p142 ft53"&gt;B, C, D eller E. Högsta betyg be- tecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke &lt;SPAN class="ft69"&gt;godkända &lt;/SPAN&gt;resultat betecknas med &lt;SPAN class="ft69"&gt;Fx eller &lt;/SPAN&gt;F&lt;SPAN class="ft69"&gt;. F är det lägsta betyget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p173 ft13"&gt;19 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssätt- ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Vid bedömningen ska elevens kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;1. i årskurs 6 ställas i relation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. i årskurs 6 ställas i relation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;de kunskaper en elev ska ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft15"&gt;årskurs 6,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft34"&gt;uppnått vid betygstillfället i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;hållande &lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven i &lt;SPAN class="ft15"&gt;års-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs 6, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;2. efter årskurs 6 ställas i rela-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. efter årskurs 6 ställas i rela-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;tion till &lt;/SPAN&gt;de kunskaper en elev ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;tion till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft15"&gt;års-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;ha uppnått vid betygstillfället i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs 9.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;hållande till kunskapskraven i &lt;SPAN class="ft15"&gt;års-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs 9.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p182 ft13"&gt;20 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;När betyg sätts efter det att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;När betyg sätts efter det att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;ett ämne har avslutats ska bety-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ett ämne har avslutats ska bety-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;get bestämmas med hjälp av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;get bestämmas med hjälp av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;stämda &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;stämda &lt;/SPAN&gt;betygskriterier&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;meddelar &lt;/SPAN&gt;föreskrifter om &lt;SPAN class="ft34"&gt;kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;kan med stöd av 8 kap. 7 § reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;skapskrav&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;ingsformen meddela &lt;SPAN class="ft24"&gt;föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;om &lt;/SPAN&gt;betygskriterier&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p183 ft13"&gt;21 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Om det finns särskilda skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Om det finns särskilda skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;får det vid betygssättningen en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;får det vid betygssättningen en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;ligt 19 och 20 §§ bortses från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ligt 19 och 20 §§ bortses från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2010:2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2011:876.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="p52dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34352x1.jpg/" id="p52img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;enstaka delar av de &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft65"&gt;eleven &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;ha uppnått &lt;/SPAN&gt;i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av till- fällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå &lt;/SPAN&gt;ett visst &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;enstaka delar av de &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft65"&gt;elevens kunskaper &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;ställas i relation till &lt;/SPAN&gt;i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna &lt;SPAN class="ft65"&gt;visa kun- skaper som motsvarar betygskriteri- erna för &lt;/SPAN&gt;ett visst &lt;SPAN class="ft65"&gt;betyg&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;23 a §&lt;SPAN class="ft59"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;En huvudman ska, om annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En huvudman ska, om annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inte följer av andra stycket, er-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;inte följer av andra stycket, er-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;bjuda lovskola till elever som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;bjuda lovskola till elever som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;avslutat årskurs 8 och som riskerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;avslutat årskurs 8 och som riskerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;att i nästa årskurs inte &lt;SPAN class="ft34"&gt;nå kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;att i nästa årskurs inte &lt;SPAN class="ft34"&gt;uppfylla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;skapskraven &lt;/SPAN&gt;för betyget E i ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;betygskriterierna &lt;SPAN class="ft24"&gt;för betyget E i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller flera ämnen och som däri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ett eller flera ämnen och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;genom riskerar att inte uppnå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;därigenom riskerar att inte uppnå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;behörighet till ett nationellt pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;behörighet till ett nationellt pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gram i gymnasieskolan. Lovsko-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gram i gymnasieskolan. Lovsko-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;lan ska anordnas i juni samma år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;lan ska anordnas i juni samma år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;som eleven har avslutat årskurs 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som eleven har avslutat årskurs 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och uppgå till sammanlagt minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;och uppgå till sammanlagt minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;50 timmar. Tiden för lovskola in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;50 timmar. Tiden för lovskola in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;går inte i den minsta totala under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;går inte i den minsta totala under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;visningstiden enligt 5 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p187 ft15"&gt;visningstiden enligt 5 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p13 ft19"&gt;En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Senaste lydelse 2017:570.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="p53dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34353x1.jpg/" id="p53img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;15 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Minst en gång varje termin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Minst en gång varje termin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;ska läraren, eleven och elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ska läraren, eleven och elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;vårdnadshavare ha ett utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;vårdnadshavare ha ett utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;samtal om hur elevens kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;samtal om hur elevens kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;utveckling och sociala utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;utveckling och sociala utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;bäst kan stödjas samt om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;bäst kan stödjas samt om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;insatser som behövs för att eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;insatser som behövs för att eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;nå kunskapskraven &lt;SPAN class="ft15"&gt;och i öv-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;uppfylla betygskriterierna eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;rigt utvecklas så långt som möj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;kriterierna för bedömning &lt;SPAN class="ft13"&gt;och i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;ligt inom ramen för läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;övrigt utvecklas så långt som möj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Informationen vid utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ligt inom ramen för läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;samtalet ska grunda sig på en ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Informationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;vid utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;värdering av elevens utveckling i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;samtalet ska grunda sig på en ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;förhållande till läroplanen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;värdering av elevens utveckling i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i de ämnen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;läroplanen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;ämnesområden som eleven får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;betygskriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;eller kriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p189 ft15"&gt;undervisning i.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;för bedömning &lt;/SPAN&gt;i de ämnen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ämnesområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som eleven får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;undervisning i.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärds- program som avses i 3 kap. 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft10"&gt;I årskurs &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;till &lt;SPAN class="ft34"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i de ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna eller kriterier-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller ämnesområden som eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;na för bedömning &lt;SPAN class="ft15"&gt;i de ämnen eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;får undervisning i, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;ämnesområden som eleven får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p192 ft15"&gt;undervisning i, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som behövs för att eleven ska &lt;SPAN class="ft34"&gt;nå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som behövs för att eleven ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;och i övrigt ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;uppfylla betygskriterierna eller kri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;vecklas så långt som möjligt inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;terierna för bedömning &lt;SPAN class="ft15"&gt;och i öv-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2013:796.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:456.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="p54dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34354x1.jpg/" id="p54img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skrift- liga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfylla betygskriterierna eller kri- terierna för bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2020:43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ramen för läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;rigt utvecklas så långt som möj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ligt inom ramen för läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i ut- vecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skrift- lig information som ges i utvecklingsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skrift- liga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå kunskapskraven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft13"&gt;16 a §&lt;SPAN class="ft59"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;I årskurs &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämnes- område eller ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;individuell utvecklingsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;till &lt;SPAN class="ft61"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i ämnesområ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna &lt;SPAN class="ft15"&gt;i ämnet &lt;/SPAN&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;det eller ämnet, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;kriterierna för bedömning i &lt;SPAN class="ft15"&gt;ämnes-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;området, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som behövs för att eleven ska &lt;SPAN class="ft34"&gt;nå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som behövs för att eleven ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;och i övrigt ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;uppfylla betygskriterierna eller kri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;vecklas så långt som möjligt inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;terierna för bedömning &lt;SPAN class="ft15"&gt;och i öv-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ramen för läroplanen i det ämnes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;rigt utvecklas så långt som möjligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;området eller ämnet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;inom ramen för läroplanen i det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnet eller ämnesområdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:456.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="p55dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34355x1.jpg/" id="p55img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfylla betygskriterierna eller kri- terierna för bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skriftliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;SPAN class="ft12"&gt;nå kunskapskraven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft13"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft19"&gt;Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E an- vändas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;För den elev som inte &lt;SPAN class="ft34"&gt;uppnår&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;För den elev som inte &lt;SPAN class="ft34"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;kraven &lt;/SPAN&gt;för betyget E, ska betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;fyller betygskriterierna &lt;SPAN class="ft15"&gt;för betyget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p202 ft15"&gt;inte sättas i ämnet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;E, ska betyg inte sättas i ämnet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Vid bedömningen ska elevens kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;1. i årskurs 6 ställas i relation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. i årskurs 6 ställas i relation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;de kunskaper en elev ska ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft15"&gt;årskurs 6,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft34"&gt;uppnått vid betygstillfället i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;hållande &lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven i &lt;SPAN class="ft15"&gt;års-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs 6, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;2. efter årskurs 6 ställas i rela-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. efter årskurs 6 ställas i rela-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;tion till &lt;/SPAN&gt;de kunskaper en elev ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;tion till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft15"&gt;års-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;ha uppnått vid betygstillfället i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs 9.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;hållande till kunskapskraven i &lt;SPAN class="ft15"&gt;års-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs 9.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2010:2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="p56dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34356x1.jpg/" id="p56img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;elevens kunskaper &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ställas i relation till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utom elev- ens utvecklingsstörning, eller andra liknande personliga för- hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;visa kunskaper som motsvarar be- tygskriterierna för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ett visst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga skäl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p205 ft13"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;När betyg sätts efter det att ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;När betyg sätts efter det att ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämne har avslutats ska betyget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ämne har avslutats ska betyget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;bestämmas med hjälp av bestämda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;bestämmas med hjälp av bestämda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kunskapskrav&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;betygskriterier&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;meddelar &lt;/SPAN&gt;föreskrifter om &lt;SPAN class="ft34"&gt;kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;kan med stöd av 8 kap. 7 § reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;skapskrav&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;ingsformen meddela &lt;SPAN class="ft24"&gt;föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;om &lt;/SPAN&gt;betygskriterier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;23 a §&lt;SPAN class="ft59"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 22 och 23 §§ bortses från en- staka delar av de &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft65"&gt;eleven &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;ha uppnått &lt;/SPAN&gt;i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utom elevens utvecklingsstör- ning, eller andra liknande per- sonliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå &lt;/SPAN&gt;ett visst &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskaps- krav&lt;/SPAN&gt;. Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns syn- nerliga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;12 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Minst en gång varje termin ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Minst en gång varje termin ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;läraren, eleven och elevens vård-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;läraren, eleven och elevens vård-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;nadshavare ha ett utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nadshavare ha ett utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;samtal om hur elevens kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;samtal om hur elevens kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2011:876.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2013:796.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="p57dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34357x1.jpg/" id="p57img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utveckling och sociala utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;utveckling och sociala utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;bäst kan stödjas samt om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;bäst kan stödjas samt om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;insatser som behövs för att elev-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;insatser som behövs för att elev-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;en ska &lt;/SPAN&gt;nå kunskapskraven &lt;SPAN class="ft13"&gt;och i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;en ska &lt;/SPAN&gt;uppfylla betygskriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;övrigt utvecklas så långt som möj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;för godkända betyg eller kriteri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ligt inom ramen för läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;erna för bedömning &lt;SPAN class="ft13"&gt;och i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Informationen vid utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utvecklas så långt som möjligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;samtalet ska grunda sig på en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inom ramen för läroplanen. In-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utvärdering av elevens utveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;formationen vid utvecklingssam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ling i förhållande till läroplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;talet ska grunda sig på en ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;och &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven &lt;SPAN class="ft13"&gt;i de ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;värdering av elevens utveckling i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller ämnesområden som eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;läroplanen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;får undervisning i.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;betygskriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;eller kriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;för bedömning &lt;/SPAN&gt;i de ämnen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ämnesområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som eleven får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;undervisning i.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärds- program som avses i 3 kap. 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;I årskurs &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;till &lt;SPAN class="ft61"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i de ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna eller kriteri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;eller ämnesområden som eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;erna för bedömning &lt;SPAN class="ft24"&gt;i de ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;får undervisning i, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller ämnesområden som eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;får undervisning i, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;som behövs för att eleven ska &lt;SPAN class="ft60"&gt;nå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;och i övrigt ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som behövs för att eleven ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;vecklas så långt som möjligt inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;uppfylla betygskriterierna för god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ramen för läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;kända betyg eller kriterierna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;bedömning &lt;/SPAN&gt;och i övrigt utvecklas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;så långt som möjligt inom ramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;för läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft9"&gt;Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:456.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="p58dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34358x1.jpg/" id="p58img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfylla betygskriterierna för god- kända betyg eller kriterierna för bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumen- teras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå kunskapskraven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft13"&gt;13 a §&lt;SPAN class="ft59"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft9"&gt;I årskurs &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; ska, om grundsärskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i, läraren en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;till &lt;SPAN class="ft60"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i ämnesområ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna eller kriteri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;det eller ämnet, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;erna för bedömning &lt;SPAN class="ft15"&gt;i ämnet eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnesområdet&lt;SPAN class="ft34"&gt;, &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;som behövs för att eleven ska &lt;SPAN class="ft60"&gt;nå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som behövs för att eleven ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;och i övrigt ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;uppfylla betygskriterierna för god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;vecklas så långt som möjligt inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;kända betyg eller kriterierna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;ramen för läroplanen i det ämnes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;bedömning &lt;/SPAN&gt;och i övrigt utvecklas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;området eller ämnet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;så långt som möjligt inom ramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;för läroplanen i det ämnet eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnesområdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft13"&gt;Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft10"&gt;Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:456.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="p59dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34359x1.jpg/" id="p59img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skrift- liga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skrift- liga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfylla betygskriterierna för god- kända betyg eller kriterierna för bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p216 ft13"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Som betyg ska någon av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Som betyg ska någon av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;teckningarna A, B, C, D, E eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;teckningarna A, B, C, D, E&lt;SPAN class="ft34"&gt;, Fx&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;F användas. Betyg för godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller F användas. Betyg för god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;resultat betecknas med A, B, C,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kända resultat betecknas med A,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;D eller E. Högsta betyg beteck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;B, C, D eller E. Högsta betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;nas med A och lägsta betyg med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;betecknas med A och lägsta betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;E. Betyg för icke &lt;SPAN class="ft60"&gt;godkänt &lt;/SPAN&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;med E. Betyg för icke &lt;SPAN class="ft60"&gt;godkända&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p217 ft15"&gt;betecknas med F.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;resultat betecknas med &lt;SPAN class="ft61"&gt;Fx eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p218 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;F&lt;/SPAN&gt;. F är det lägsta betyget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssätt- ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Vid bedömningen ska elevens kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;1. i årskurs 7 ställas i relation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. i årskurs 7 ställas i relation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;de kunskaper en elev ska ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft15"&gt;årskurs 7,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;uppnått vid betygstillfället i förhåll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft34"&gt;ande &lt;SPAN class="ft13"&gt;till &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven i &lt;SPAN class="ft13"&gt;års-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs 7, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;2. efter årskurs 7 ställas i rela-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. efter årskurs 7 ställas i rela-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;tion till &lt;/SPAN&gt;de kunskaper en elev ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;tion till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft15"&gt;års-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;ha uppnått vid betygstillfället i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs 10.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;hållande &lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven i &lt;SPAN class="ft15"&gt;års-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs 10.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2010:2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="p60dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34360x1.jpg/" id="p60img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;elevens kunskaper &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ställas i relation till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i slutet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver döv- het eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;visa kun- skaper som motsvarar betygskri- terierna för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ett visst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p205 ft13"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;När betyg sätts efter det att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;När betyg sätts efter det att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;ett ämne har avslutats ska bety-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ett ämne har avslutats ska bety-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;get bestämmas med hjälp av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;get bestämmas med hjälp av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;stämda &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;stämda &lt;/SPAN&gt;betygskriterier&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;meddelar &lt;/SPAN&gt;föreskrifter om &lt;SPAN class="ft34"&gt;kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;kan med stöd av 8 kap. 7 § reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;skapskrav&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;ingsformen meddela &lt;SPAN class="ft24"&gt;föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;om &lt;/SPAN&gt;betygskriterier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft65"&gt;eleven &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;ha uppnått &lt;/SPAN&gt;i slutet av årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av till- fällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå &lt;/SPAN&gt;ett visst &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;12 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Minst en gång varje termin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Minst en gång varje termin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;ska läraren, eleven och elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;ska läraren, eleven och elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;vårdnadshavare ha ett utveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;vårdnadshavare ha ett utveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;lingssamtal om hur elevens kun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;lingssamtal om hur elevens kun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;skapsutveckling och sociala ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;skapsutveckling och sociala ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;veckling bäst kan stödjas samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;veckling bäst kan stödjas samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;om vilka insatser som behövs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;om vilka insatser som behövs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2011:876.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2013:796.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="p61dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34361x1.jpg/" id="p61img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;att eleven ska &lt;/SPAN&gt;nå kunskapskraven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;att eleven ska &lt;/SPAN&gt;uppfylla betygskri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och i övrigt utvecklas så långt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;terierna för godkända betyg eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som möjligt inom ramen för läro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kriterierna för bedömning &lt;SPAN class="ft13"&gt;och i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;planen. Informationen vid utveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;övrigt utvecklas så långt som möj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;lingssamtalet ska grunda sig på en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ligt inom ramen för läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utvärdering av elevens utveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Informationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;vid utvecklings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ling i förhållande till läroplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;samtalet ska grunda sig på en ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;och &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven &lt;SPAN class="ft13"&gt;i de ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;värdering av elevens utveckling i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som eleven får undervisning i.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;läroplanen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;betygskriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;eller kriterierna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;för bedömning &lt;SPAN class="ft24"&gt;i de ämnen som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eleven får undervisning i.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärds- program som avses i 3 kap. 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft13"&gt;I årskurs &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. ge omdömen om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kunskapsutveckling i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;till &lt;SPAN class="ft61"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i de ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna eller kriteri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;som eleven får undervisning i, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;erna för bedömning &lt;SPAN class="ft24"&gt;i de ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som eleven får undervisning i, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. sammanfatta vilka insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;som behövs för att eleven ska &lt;SPAN class="ft60"&gt;nå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som behövs för att eleven ska &lt;SPAN class="ft60"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;och i övrigt ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;fylla betygskriterierna för godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;vecklas så långt som möjligt inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;betyg eller kriterierna för bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p192 ft15"&gt;ramen för läroplanen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ning &lt;/SPAN&gt;och i övrigt utvecklas så långt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som möjligt inom ramen för läro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p222 ft15"&gt;planen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumen- teras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:456.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="p62dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34362x1.jpg/" id="p62img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skrift- liga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå kunskapskraven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Om ett åtgärdsprogram ut- arbetas behöver inte den skrift- liga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfylla betygskriterierna för god- kända betyg eller kriterierna för bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p223 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Som betyg ska någon av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Som betyg ska någon av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;teckningarna A, B, C, D, E eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;teckningarna A, B, C, D, E&lt;SPAN class="ft34"&gt;, Fx&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;F användas. Betyg för godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller F användas. Betyg för god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;resultat betecknas med A, B, C,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kända resultat betecknas med A,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;D eller E. Högsta betyg beteck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;B, C, D eller E. Högsta betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;nas med A och lägsta betyg med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;betecknas med A och lägsta be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;E. Betyg för icke &lt;SPAN class="ft60"&gt;godkänt &lt;/SPAN&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;tyg med E. Betyg för icke &lt;SPAN class="ft34"&gt;god-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p224 ft15"&gt;betecknas med F.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kända &lt;/SPAN&gt;resultat betecknas med &lt;SPAN class="ft60"&gt;Fx&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p225 ft57"&gt;eller &lt;SPAN class="ft3"&gt;F&lt;/SPAN&gt;. F är det lägsta betyget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Betygssättningen ska på höst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Betygssättningen ska på höst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;terminen i årskurs 6 bygga på en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;terminen i årskurs 6 bygga på en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;bedömning av de kunskaper som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;bedömning av de kunskaper som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;eleven har inhämtat i ämnet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;eleven har inhämtat i ämnet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;och med den aktuella terminen. och med den aktuella terminen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Vid bedömningen ska elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;Vid bedömningen ska elevens kun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kunskaper ställas i relation till &lt;SPAN class="ft34"&gt;de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;skaper i årskurs 6 ställas i relation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;kunskaper en elev ska ha uppnått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;till &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft15"&gt;årskurs 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;vid betygstillfället i förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kunskapskraven i &lt;SPAN class="ft13"&gt;årskurs 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2010:2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2010:2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="p63dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34363x1.jpg/" id="p63img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;A, B, C, D, E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;, Fx &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;F användas&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Högsta betyg betecknas med A och lägsta be- tyg med E&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;. Betyg för icke god-&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;elevens kunskaper &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ställas i relation till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i slutet av årskurs 6. Med särskilda skäl avses funk- tionsnedsättning eller andra lik- nande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;visa kun- skaper som motsvarar betygskriteri- erna för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ett visst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;När betyg sätts efter det att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;När betyg sätts efter det att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;ett ämne har avslutats ska bety-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ett ämne har avslutats ska bety-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;get bestämmas med hjälp av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;get bestämmas med hjälp av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;stämda &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;stämda &lt;/SPAN&gt;betygskriterier&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;meddelar &lt;/SPAN&gt;föreskrifter om &lt;SPAN class="ft34"&gt;kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;kan med stöd av 8 kap. 7 § reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;skapskrav&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;ingsformen meddela &lt;SPAN class="ft24"&gt;föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;om &lt;/SPAN&gt;betygskriterier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft13"&gt;21 b §&lt;SPAN class="ft59"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen en- ligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av de &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft65"&gt;eleven &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;ha uppnått &lt;/SPAN&gt;i slutet av årskurs 6. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga för- hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå &lt;/SPAN&gt;ett visst &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2010:2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2017:1104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskri- terierna&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;visa kun- skaper som motsvarar betygskriteri- erna för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ett visst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;. De &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygs- kriterier &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förord- ningar eller myndigheters före- skrifter ska dock alltid uppfyllas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;för det lägst godkända betyget&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Betyg ska bestämmas med hjälp av de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;som har föreskrivits för en kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;kan med stöd av 8 kap. 7 § reger- ingsformen meddela &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;föreskrifter om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p235 ft65"&gt;kända resultat betecknas med Fx eller &lt;SPAN class="ft9"&gt;F&lt;/SPAN&gt;. F är det lägsta betyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft34"&gt;Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft13"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft12"&gt;Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Betyg ska be- stämmas med hjälp av de &lt;/SPAN&gt;kun- skapskrav &lt;SPAN class="ft10"&gt;som har föreskrivits för en kurs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer &lt;SPAN class="ft12"&gt;meddelar &lt;/SPAN&gt;föreskrifter om &lt;SPAN class="ft12"&gt;kun- skapskrav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft13"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft9"&gt;Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskaps- kraven&lt;/SPAN&gt;. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå &lt;/SPAN&gt;ett visst &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;. De &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="p65dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34365x1.jpg/" id="p65img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Som betyg för godkända re- sultat på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg beteck- nas med A och lägsta betyg med E. Betyg ska sättas med hjälp av de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;som har före- skrivits en kurs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;För den elev som inte har &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;upp- fyllt betygskriterierna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;för betyget E, ska betyg inte sättas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;kan med stöd av 8 kap. 7 § reger- ingsformen meddela &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;föreskrifter om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft79"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft78"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Utbildningen i gymnasiesär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Utbildningen i gymnasiesär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;skolan ska vara öppen för ung-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skolan ska vara öppen för ung-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;domar vars skolplikt har upphört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;domar vars skolplikt har upphört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;och som inte bedöms ha förut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;och som inte bedöms ha förut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;sättningar att &lt;SPAN class="ft34"&gt;nå upp till &lt;/SPAN&gt;gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;sättningar att &lt;SPAN class="ft60"&gt;uppfylla &lt;/SPAN&gt;gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;nasieskolans &lt;SPAN class="ft60"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;därför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;skolans &lt;/SPAN&gt;betygskriterier för god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p242 ft15"&gt;att de har en utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kända betyg &lt;/SPAN&gt;därför att de har en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p243 ft24"&gt;utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft9"&gt;Som betyg för godkända re- sultat på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg beteck- nas med A och lägsta betyg med E. Betyg ska sättas med hjälp av de &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som har före- skrivits för en kurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;För den elev som inte har &lt;SPAN class="ft12"&gt;uppnått kraven &lt;/SPAN&gt;för betyget E, ska betyg inte sättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft10"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer &lt;SPAN class="ft12"&gt;meddelar &lt;/SPAN&gt;föreskrifter om &lt;SPAN class="ft12"&gt;kun- skapskrav&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Om det finns särskilda skäl,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Om det finns särskilda skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;får det vid betygssättningen bort-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;får det vid betygssättningen bort-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;ses från enstaka delar av &lt;SPAN class="ft34"&gt;kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ses från enstaka delar av &lt;SPAN class="ft60"&gt;betygs-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2012:109.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2012:109.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:109.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="p66dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34366x1.jpg/" id="p66img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;skapskraven&lt;/SPAN&gt;. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhåll- anden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;nå &lt;/SPAN&gt;ett visst &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;. En utveck- lingsstörning får dock bara be- aktas om det finns synnerliga skäl. De &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndig- heters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterierna&lt;/SPAN&gt;. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhåll- anden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunna visa kunskaper som motsvarar be- tygskriterierna för &lt;/SPAN&gt;ett visst &lt;SPAN class="ft65"&gt;betyg&lt;/SPAN&gt;. En utvecklingsstörning får dock bara beaktas om det finns synner- liga skäl. De &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myn- digheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p250 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;36 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft19"&gt;Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;godkänt användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Som betyg på särskild utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft24"&gt;Som betyg på särskild utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ning på grundläggande nivå ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ning på grundläggande nivå ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;beteckningen Godkänt användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;beteckningen Godkänt användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;För den elev som inte &lt;SPAN class="ft34"&gt;uppnår &lt;/SPAN&gt;be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;För den elev som inte &lt;SPAN class="ft34"&gt;uppfyller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;tyget Godkänt ska ett intyg om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft15"&gt;betyget God-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;att eleven har deltagit i kursen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;känt ska ett intyg om att eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utfärdas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;har deltagit i kursen utfärdas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Som betyg på utbildning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Som betyg på utbildning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gymnasial nivå ska någon av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;gymnasial nivå ska någon av be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;teckningarna A, B, C, D, E eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;teckningarna A, B, C, D, E, &lt;SPAN class="ft34"&gt;Fx&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;F användas. Betyg för godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;eller F användas. Betyg för god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;resultat betecknas med A, B, C,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;kända resultat betecknas med A,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;D och E. Högsta betyg beteck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;B, C, D eller E. Högsta betyg be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;nas med A och lägsta betyg med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;tecknas med A och lägsta betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;E. Betyg för icke &lt;SPAN class="ft34"&gt;godkänt &lt;/SPAN&gt;resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;med E. Betyg för icke &lt;SPAN class="ft60"&gt;godkända&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betecknas med F.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2020:447.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="p67dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34367x1.jpg/" id="p67img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Som betyg på särskild utbild- ning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas för godkända re- sultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppnår &lt;/SPAN&gt;be- tyget E ska ett intyg om att elev- en har deltagit i kursen utfärdas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;resultat betecknas med &lt;SPAN class="ft34"&gt;Fx eller &lt;/SPAN&gt;F. &lt;SPAN class="ft34"&gt;Det lägsta betyget är F.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft9"&gt;Som betyg på särskild utbild- ning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas för godkända re- sultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfyller betygskriterierna för &lt;/SPAN&gt;betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p254 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Betyg på kurser i utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Betyg på kurser i utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;på grundläggande nivå, i särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;på grundläggande nivå, i särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utbildning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;utbildning på grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;nivå och i svenska för invandrare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nivå och i svenska för invandrare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;ska grundas på en bedömning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ska grundas på en bedömning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;elevens kunskaper i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;elevens kunskaper i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;till uppställda &lt;SPAN class="ft57"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;i kurs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;till uppställda &lt;SPAN class="ft57"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;i kurs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;planer. Betyg på kurser i utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;planer. Betyg på kurser i utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;ning på gymnasial nivå och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ning på gymnasial nivå och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;särskild utbildning på gymnasial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;särskild utbildning på gymnasial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;nivå ska grundas på en bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;nivå ska grundas på en bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;ning av elevens kunskaper i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ning av elevens kunskaper i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;hållande till uppställda &lt;SPAN class="ft60"&gt;kunskaps-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;hållande till uppställda &lt;SPAN class="ft34"&gt;betygs-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;krav &lt;/SPAN&gt;i ämnesplaner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kriterier &lt;/SPAN&gt;i ämnesplaner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p147 ft61"&gt;Kunskapskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;ska finnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;Betygskriterier &lt;SPAN class="ft13"&gt;ska finnas för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;varje kurs där betyg ska sättas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;varje kurs där betyg ska sättas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;kan med stöd av 8 kap. 7 § reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kan med stöd av 8 kap. 7 § reger-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;ingsformen meddela föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;ingsformen meddela föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;om &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;om &lt;/SPAN&gt;betygskriterier&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2020:446.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="p68dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34368x1.jpg/" id="p68img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p223 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Om det finns särskilda skäl,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Om det finns särskilda skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;får det vid betygssättningen bort-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;får det vid betygssättningen bort-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;ses från &lt;/SPAN&gt;enstaka kunskapskrav eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ses från enstaka delar av &lt;SPAN class="ft60"&gt;betygs-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;från &lt;/SPAN&gt;enstaka delar av &lt;SPAN class="ft60"&gt;sådana krav&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kriterierna&lt;/SPAN&gt;. Med särskilda skäl av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Med särskilda skäl avses funk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;funktionsnedsättning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;tionsnedsättning eller andra lik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;andra liknande personliga för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;nande personliga förhållanden som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;hållanden som inte är av tillfällig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inte är av tillfällig natur och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;natur och som utgör ett direkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utgör ett direkt hinder för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;hinder för att eleven ska kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;eleven ska kunna &lt;SPAN class="ft60"&gt;nå &lt;/SPAN&gt;ett visst &lt;SPAN class="ft60"&gt;kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;visa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;kunskaper som motsvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;skapskrav&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft3"&gt;ett visst &lt;/SPAN&gt;betyg&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft80"&gt;Vid betygssättning inom särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå får en utvecklingsstörning bara beaktas om det&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;finns synnerliga skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Trots vad som anges i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Trots vad som anges i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och andra styckena ska de &lt;SPAN class="ft34"&gt;kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;och andra styckena ska de &lt;SPAN class="ft57"&gt;betygs-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;skapskrav &lt;/SPAN&gt;som rör säkerhet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kriterier &lt;/SPAN&gt;som rör säkerhet och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;de som hänvisar till lagar, förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som hänvisar till lagar, förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ningar eller myndigheters före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ningar eller myndigheters före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skrifter alltid uppfyllas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;skrifter alltid uppfyllas &lt;SPAN class="ft60"&gt;för det lägst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p256 ft57"&gt;godkända betyget&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, komvuxarbetet, ett gymnasie- arbete eller ett gymnasiesärskolearbete. Den som är elev i gymnasie- skolan eller i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete om eleven har fått minst betyget E på kursen, gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2020:446.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2020:447.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="p69dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34369x1.jpg/" id="p69img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Med prövning i en kurs avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Med prövning i en kurs avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;en bedömning av kunskaper i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;en bedömning av kunskaper i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;hållande till uppställda &lt;SPAN class="ft34"&gt;kunskaps-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;hållande till uppställda &lt;SPAN class="ft34"&gt;betygs-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;krav &lt;/SPAN&gt;i kursplaner eller ämnes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kriterier &lt;/SPAN&gt;i kursplaner eller ämnes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;planer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p171 ft15"&gt;planer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare före- skrifter om prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Lagen tillämpas från och med den 1 juli 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="p70dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34370x1.jpg/" id="p70img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 15 kap. 22, &lt;NOBR&gt;23–24&lt;/NOBR&gt; och 25 a §§, 16 kap. &lt;NOBR&gt;23–24&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;27–28&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;17 a kap. 12 och 14 §§, 18 kap. 22 och 23 §§, 19 kap. &lt;NOBR&gt;24–25&lt;/NOBR&gt; §§, 20 kap. &lt;NOBR&gt;5–6,&lt;/NOBR&gt; 9, 19 e, 35, &lt;NOBR&gt;37–37&lt;/NOBR&gt; a, &lt;NOBR&gt;39–40&lt;/NOBR&gt; och 44 §§ och att rubriken närmast före 20 kap. 5 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas fyra nya paragrafer 15. kap. 22 a, 18 kap. 22 a och 20 kap. 35 &lt;NOBR&gt;a–b&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 16 kap. 21 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen och gymnasiearbete”, att rubriken närmast före 17 a kap. 11 § ska lyda ”Ämnen och nivåer i ämnen” och att rubriken närmast före 19 kap. 22 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiesärskolearbete”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;SPAN style="padding-left:104px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft14"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft13"&gt;22 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Betyg ska sättas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;på varje avslutad kurs&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;1. i ämnen efter varje avslutad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;nivå i ämnena&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;– efter genomfört gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;efter genomfört gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;arbete och examensarbete, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;arbete och examensarbete, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;– i grundskolans ämnen i de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;i grundskolans ämnen i de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;fall undervisning i dessa får före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;fall undervisning i dessa får före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;komma i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;komma i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft34"&gt;Regeringen får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;Ett betyg i ett ämne enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft60"&gt;skrifter om hur betygssättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;stycket 1 omfattar även underligg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft60"&gt;ska gå till. Föreskrifterna får inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ande nivåer i ämnet. Ett icke god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft60"&gt;bära undantag från bestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;känt betyg omfattar dock inte under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft57"&gt;i 3 kap. 16 § om vem som beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;liggande nivåer med ett godkänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;om betyg.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;betyg.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;Regeringen får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;skrifter som innebär att det för ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;visst ämne görs undantag från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:530.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Betyg ska bestämmas med hjälp av de betygskriterier som har föreskrivits för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ett ämne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Regeringen får meddela före- skrifter om att betyg i ett sådant ämne som avses i 22 § tredje stycket får bestämmas med hjälp av be- tygskriterier som föreskrivits för en del av ett ämne, som består av en eller flera nivåer i ämnet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft34"&gt;22 a §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft60"&gt;Regeringen får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;skrifter om hur betygssättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;ska gå till. Föreskrifterna får inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;bära undantag från bestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;i 3 kap. 16 § om vem som beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;om betyg.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Lydelse enligt 1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p265 ft13"&gt;23 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft15"&gt;Som betyg &lt;SPAN class="ft60"&gt;på en kurs &lt;/SPAN&gt;ska någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Som betyg &lt;SPAN class="ft57"&gt;i ett ämne &lt;/SPAN&gt;ska någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;av beteckningarna A, B, C, D, E,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;av beteckningarna A, B, C, D, E,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Fx eller F användas. Betyg för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Fx eller F användas. Betyg för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;godkända resultat betecknas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;godkända resultat betecknas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;A, B, C, D eller E. Högsta betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;A, B, C, D eller E. Högsta betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betecknas med A och lägsta be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;betecknas med A och lägsta be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;tyg med E. Betyg för icke god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;tyg med E. Betyg för icke god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kända resultat betecknas med Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;kända resultat betecknas med Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller F. F är det lägsta betyget&lt;SPAN class="ft34"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller F. F är det lägsta betyget&lt;SPAN class="ft34"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft13"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft10"&gt;Betyg ska bestämmas med hjälp av de betygskriterier som har föreskrivits för &lt;SPAN class="ft12"&gt;en kurs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft81"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="p72dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34372x1.jpg/" id="p72img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Har en elev efter avslutad &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;nivå i ett ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;eller genomfört gym- nasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;och att få &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;läsa &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ett ämne&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p268 ft13"&gt;25 a §&lt;SPAN class="ft59"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Vid betygssättning i &lt;SPAN class="ft34"&gt;en kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft24"&gt;Vid betygssättning i &lt;SPAN class="ft61"&gt;ett ämne&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som det ges ett nationellt prov i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;på en nivå &lt;/SPAN&gt;som det ges ett natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ska elevens resultat på det provet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;nellt prov i ska elevens resultat på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;särskilt beaktas. Provresultatet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;det provet särskilt beaktas. Prov-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller resultat på delprov ska dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;resultatet eller resultat på del-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inte särskilt beaktas om det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;prov ska dock inte särskilt beaktas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;särskilda skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Utbildningen &lt;/SPAN&gt;inom varje ämne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Utbildningen ges i form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;ges i form av en eller flera &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ämnen som består &lt;SPAN class="ft15"&gt;av en eller flera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;nivåer&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;För varje &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;ska det anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;För varje &lt;/SPAN&gt;nivå i ett ämne &lt;SPAN class="ft13"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;hur många gymnasiepoäng som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;det anges hur många gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p270 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;omfattar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;poäng som &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivån &lt;/SPAN&gt;omfattar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p271 ft13"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft9"&gt;Har en elev efter avslutad &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvud- mannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft53"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få &lt;SPAN class="ft69"&gt;påbörja en kurs &lt;/SPAN&gt;och att få &lt;SPAN class="ft69"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft69"&gt;en kurs&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2017:1104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;ämnena &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;svenska eller svenska som andraspråk, engelska och ma- tematik om sammanlagt 100 gym- nasiepoäng i varje ämne, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kan med stöd av 8 kap. 7 § reger- ingsformen meddela &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;föreskrifter om&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1. vilken nivå &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i de ämnen som anges i första stycket 1 som ska vara &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;godkänd &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;. andra &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ämnen och nivåer i dessa ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft13"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har god- kända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasie- poäng och som innefattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;en eller flera kurser i &lt;SPAN class="ft9"&gt;svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sam- manlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer &lt;SPAN class="ft65"&gt;meddelar &lt;/SPAN&gt;föreskrifter om &lt;SPAN class="ft65"&gt;vilka kurser &lt;/SPAN&gt;i de ämnen som anges i första stycket 1 som ska vara &lt;SPAN class="ft65"&gt;god- kända &lt;/SPAN&gt;och om andra &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p163 ft13"&gt;28 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Högskoleförberedande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;exa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Högskoleförberedande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;exa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;men ska utfärdas om en elev som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;men ska utfärdas om en elev som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;avses i 26 § har godkända betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;avses i 26 § har godkända betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;på utbildning som omfattar minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;på utbildning som omfattar minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;2 250 gymnasiepoäng och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;2 250 gymnasiepoäng och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;innefattar &lt;/SPAN&gt;en eller flera kurser i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;innefattar &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p273 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gym- nasiepoäng,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Regeringen eller den myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Regeringen eller den myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;dighet som regeringen bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;dighet som regeringen bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;mer &lt;SPAN class="ft34"&gt;meddelar &lt;/SPAN&gt;föreskrifter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;mer &lt;/SPAN&gt;kan med stöd av 8 kap. 7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft34"&gt;vilka kurser &lt;SPAN class="ft13"&gt;i &lt;/SPAN&gt;de ämnen &lt;SPAN class="ft13"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;regeringsformen meddela &lt;SPAN class="ft24"&gt;före-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;anges i första stycket som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;skrifter om &lt;SPAN class="ft61"&gt;vilken nivå &lt;/SPAN&gt;som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="p74dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34374x1.jpg/" id="p74img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vara &lt;/SPAN&gt;godkända&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;vara &lt;/SPAN&gt;godkänd &lt;SPAN class="ft15"&gt;i &lt;/SPAN&gt;respektive ämne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som anges i första stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft14"&gt;17 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Utbildningen &lt;/SPAN&gt;inom varje ämne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Utbildningen ges i form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ges i form av en eller flera &lt;SPAN class="ft61"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ämnen som består av &lt;SPAN class="ft15"&gt;en eller flera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;nivåer&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;För varje &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;ska det anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;För varje &lt;/SPAN&gt;nivå i ett ämne &lt;SPAN class="ft13"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;hur många gymnasiepoäng som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;det anges hur många gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;omfattar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;poäng som &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivån &lt;/SPAN&gt;omfattar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;får meddela föreskrifter om vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;får meddela föreskrifter om vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som krävs för att få &lt;SPAN class="ft34"&gt;påbörja en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som krävs för att få &lt;SPAN class="ft60"&gt;börja läsa ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kurs&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ämne eller en viss nivå i ett ämne&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Har en elev efter avslutad &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Har en elev efter avslutad &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;eller genomfört examensarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;i ett ämne &lt;/SPAN&gt;eller genomfört exa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;fått lägst betyget E, är huvud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;mensarbete fått lägst betyget E,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;mannen inte skyldig att erbjuda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;är huvudmannen inte skyldig att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;ytterligare utbildning av samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;erbjuda ytterligare utbildning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;slag, om inte annat följer av före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;samma slag, om inte annat följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;skrifter meddelade med stöd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;av föreskrifter meddelade med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;stöd av andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;får meddela föreskrifter om vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;får meddela föreskrifter om vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;som krävs för att få &lt;SPAN class="ft34"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft34"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som krävs för att få &lt;SPAN class="ft34"&gt;läsa &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft34"&gt;ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kurs&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;ämne&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2014:530.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:530.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="p75dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34375x1.jpg/" id="p75img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;På de nationella programmen ska betyg sättas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;i ämnen efter &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;varje avslutad &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;nivå i ämnena &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;och efter genomfört gymnasiesärskole- arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Om en elev på ett individuellt program har läst ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i ämnet efter varje &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;avslutad &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;nivå i ämnet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ett betyg i ett ämne enligt första eller andra stycket omfattar även underliggande nivåer i ämnet. Om betyg inte sätts efter en nivå i ämnet enligt 23 § andra stycket ska betyg som satts på en underligg- ande nivå fortsatt gälla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;23–26&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt; §§, betyg sättas enligt be- stämmelserna i 15 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;22–27&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt; §§ om betygssättning i gymnasieskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;22 a §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx7"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p277 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft77"&gt;18 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft13"&gt;22 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft11"&gt;På de nationella programmen ska betyg sättas &lt;SPAN class="ft81"&gt;på &lt;/SPAN&gt;varje avslutad &lt;SPAN class="ft81"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;och efter genomfört gym- nasiesärskolearbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft11"&gt;Om en elev på ett individuellt program har läst &lt;SPAN class="ft81"&gt;en kurs i &lt;/SPAN&gt;ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska be- tyg sättas &lt;SPAN class="ft81"&gt;när kursen är &lt;/SPAN&gt;avslutad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft86"&gt;Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;23–26&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§, betyg sättas enligt be- stämmelserna i 15 kap. &lt;NOBR&gt;22–27&lt;/NOBR&gt; §§ om betygssättning i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft65"&gt;Regeringen får meddela före- skrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får inne- bära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:749.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="p76dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34376x1.jpg/" id="p76img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Lydelse enligt 1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Som betyg för godkända re-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Som betyg för godkända re-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;sultat &lt;SPAN class="ft34"&gt;på en kurs &lt;/SPAN&gt;ska någon av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;sultat &lt;SPAN class="ft34"&gt;i ett ämne &lt;/SPAN&gt;ska någon av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;beteckningarna A, B, C, D eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;beteckningarna A, B, C, D eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;E användas. Högsta betyg beteck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;E användas. Högsta betyg beteck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;nas med A och lägsta betyg med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nas med A och lägsta betyg med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;E. Betyg ska sättas med hjälp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;E. Betyg ska sättas med hjälp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;de &lt;SPAN class="ft61"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som har före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;de &lt;SPAN class="ft61"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som har före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p285 ft15"&gt;skrivits för &lt;SPAN class="ft60"&gt;en kurs&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p243 ft15"&gt;skrivits för &lt;SPAN class="ft60"&gt;ett ämne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betygskriterier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p286 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;24 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Utbildningen inom varje &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämne&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Utbildningen ges i form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;ges i form av en eller flera &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ämnen som består &lt;SPAN class="ft15"&gt;av en eller flera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;nivåer&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;För varje &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;ska det anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;För varje &lt;/SPAN&gt;nivå i ett ämne &lt;SPAN class="ft13"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;hur många gymnasiesärskolepoäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;det anges hur många gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p270 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;omfattar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;särskolepoäng &lt;SPAN class="ft34"&gt;som nivån &lt;/SPAN&gt;om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;fattar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Har en elev efter avslutad &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Har en elev efter avslutad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;eller genomfört gymnasiesärskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;nivå i ett ämne &lt;SPAN class="ft24"&gt;eller genomfört&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;arbete fått lägst betyget E, är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;gymnasiesärskolearbete fått lägst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;huvudmannen inte skyldig att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;betyget E, är huvudmannen inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;erbjuda ytterligare utbildning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skyldig att erbjuda ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;samma slag, om inte annat följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;utbildning av samma slag, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2012:109.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2012:109.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:109.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="p77dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34377x1.jpg/" id="p77img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;av föreskrifter som har med- delats med stöd av andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få &lt;SPAN class="ft81"&gt;påbörja en kurs &lt;/SPAN&gt;och att få &lt;SPAN class="ft81"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft81"&gt;en kurs&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få &lt;SPAN class="ft65"&gt;börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne &lt;/SPAN&gt;och att få &lt;SPAN class="ft65"&gt;läsa &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft65"&gt;ett ämne&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft88"&gt;Kurser och gymnasiepoäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p289 ft88"&gt;Kurser, &lt;SPAN class="ft89"&gt;ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p289 ft90"&gt;och gymnasiepoäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§&lt;/SPAN&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Utbildningen bedrivs i form&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Utbildningen &lt;SPAN class="ft34"&gt;på grundlägg-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;av kurser. Utbildningen på gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ande nivå, särskild utbildning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;nasial nivå och den särskilda ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;grundläggande nivå och utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;bildningen på gymnasial nivå be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;i svenska för invandrare &lt;SPAN class="ft15"&gt;bedrivs i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;drivs även i form av ett komvux-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;form av kurser. Utbildningen på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;arbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gymnasial nivå och den särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;utbildningen på gymnasial nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;bedrivs &lt;/SPAN&gt;i form av ämnen som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;består av nivåer, och &lt;SPAN class="ft15"&gt;även i form&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;av ett komvuxarbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;På gymnasial nivå betecknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;På gymnasial nivå betecknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft57"&gt;kursernas &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;komvuxarbetets om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;omfattningen av nivåer i ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;fattning &lt;/SPAN&gt;med gymnasiepoäng.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;och &lt;/SPAN&gt;av komvuxarbetet &lt;SPAN class="ft15"&gt;med gym-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;nasiepoäng.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Inom särskild utbildning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Inom särskild utbildning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;gymnasial nivå betecknas &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gymnasial nivå betecknas &lt;SPAN class="ft60"&gt;omfatt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;nas &lt;SPAN class="ft15"&gt;och &lt;/SPAN&gt;komvuxarbetets omfatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ningen av nivåer i ämnen &lt;SPAN class="ft15"&gt;och &lt;/SPAN&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;ning &lt;/SPAN&gt;med gymnasiesärskolepoäng.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;komvuxarbetet &lt;/SPAN&gt;med gymnasiesär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skolepoäng.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;het som regeringen bestämmer får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;meddela föreskrifter om att utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ning på gymnasial nivå eller sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2020:447.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="p78dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34378x1.jpg/" id="p78img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Den som har antagits till &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ut- bildning på &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;en kurs &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;eller i ett ämne på en viss nivå &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;har rätt att full- följa kursen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;eller nivån&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Huvudmannen får dock be- sluta att utbildningen på kursen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;eller på den aktuella nivån i ämnet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p291 ft81"&gt;skild utbildning på gymnasial nivå som inte bedrivs enligt gymnasie- skolans eller gymnasiesärskolans ämnesplaner får bedrivas i form av kurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning på grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller ut- bildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;får meddela föreskrifter om kurs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;får meddela föreskrifter om kurs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;planer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;ämnesplaner, gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;planer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ämnesplaner, gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p293 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;gymnasiesärskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p294 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gymnasiesärskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;poäng. Sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p295 ft13"&gt;föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;poäng.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p294 ft13"&gt;Sådana föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;innebära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p296 ft13"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p294 ft13"&gt;kursplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;innebära att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p149 ft13"&gt;kursplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnesplaner inte ska finnas eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ämnesplaner inte ska finnas eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;att gymnasiepoäng eller gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;att gymnasiepoäng eller gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;särskolepoäng inte ska beräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;särskolepoäng inte ska beräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;för vissa kurser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;för vissa kurser &lt;SPAN class="ft60"&gt;eller ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft13"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft19"&gt;Huvudmannen får dock be- sluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2020:447.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2020:446.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="p79dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34379x1.jpg/" id="p79img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som omfattas av rätten att delta i utbildning enligt 19 a och 19 b §§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;Den vars utbildning på grundläggande nivå eller särskilda ut- bildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå eller särskilda utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. &lt;NOBR&gt;17–20&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft13"&gt;19 e §&lt;SPAN class="ft59"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka &lt;SPAN class="ft81"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som omfattas av rätten att delta i utbildning enligt 19 a och 19 b §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Betyg ska sättas på varje av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;I utbildning på grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;slutad kurs &lt;/SPAN&gt;och efter genomfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;nivå, i särskild utbildning på grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p303 ft60"&gt;komvuxarbete&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;läggande nivå och i utbildning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;svenska för invandrare &lt;SPAN class="ft15"&gt;ska betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p304 ft15"&gt;sättas på varje avslutad kurs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Inom den del av den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft81"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om komvux- arbetet i övrigt. Sådana före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2016:1184.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2020:447.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p306 ft34"&gt;skrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft34"&gt;35 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft54"&gt;I utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gym-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;nasial nivå ska betyg sättas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft60"&gt;1. i ämnen efter varje avslutad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;nivå i ämnena och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft57"&gt;2. efter genomfört komvuxarbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft57"&gt;Ett betyg i ett ämne enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;stycket 1 omfattar även underligg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;ande nivåer i ämnet. Ett icke god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;känt betyg omfattar dock inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;underliggande nivåer med ett god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;känt betyg.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft60"&gt;Regeringen får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;skrifter som innebär att det för ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;visst ämne görs undantag från andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p294 ft34"&gt;35 b §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p309 ft60"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p294 ft57"&gt;het som regeringen bestämmer får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p294 ft60"&gt;meddela ytterligare föreskrifter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p294 ft61"&gt;betygssättning och om komvux-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p294 ft60"&gt;arbetet i övrigt. Sådana föreskrif-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p294 ft60"&gt;ter får innebära att betyg inte ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p294 ft60"&gt;sättas i vissa kurser eller ämnen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p310 ft60"&gt;Lydelse enligt 1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p182 ft13"&gt;37 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Betyg på kurser i utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Betyg på kurser i utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;på grundläggande nivå, i särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;på grundläggande nivå, i särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;utbildning på grundläggande nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;utbildning på grundläggande nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;och i svenska för invandrare ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;och i svenska för invandrare ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;grundas på en bedömning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;grundas på en bedömning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;elevens kunskaper i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;elevens kunskaper i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="p81dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34381x1.jpg/" id="p81img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;till uppställda betygskriterier i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;till uppställda betygskriterier i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kursplaner. Betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;på kurser &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kursplaner. Betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i ämnen &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utbildning på gymnasial nivå och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;utbildning på gymnasial nivå och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;i särskild utbildning på gymna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;i särskild utbildning på gymna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;sial nivå ska grundas på en be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;sial nivå ska grundas på en be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;dömning av elevens kunskaper i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;dömning av elevens kunskaper i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;förhållande till uppställda betygs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;förhållande till i ämnesplaner upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kriterier i ämnesplaner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ställda betygskriterier &lt;SPAN class="ft60"&gt;för ämnet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Betygskriterier ska finnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft24"&gt;Betygskriterier ska finnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;varje kurs där betyg ska sättas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;varje kurs &lt;SPAN class="ft60"&gt;och ämne &lt;/SPAN&gt;där betyg ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;sättas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft60"&gt;Regeringen får meddela före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;skrifter om att betyg i ett visst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;ämne inom utbildning på gymna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;sial nivå, i stället för vad som an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;ges i första stycket, får bestämmas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;med hjälp av betygskriterier som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;föreskrivits för en del av ett ämne,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;som består av en eller flera nivåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;i ämnet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft9"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betygskriterier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p268 ft13"&gt;37 a §&lt;SPAN class="ft59"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Vid betygssättning i en kurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Vid betygssättning i en kurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som det ges ett nationellt prov i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;som det ges ett nationellt prov i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ska elevens resultat på det provet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;eller i ett ämne på en nivå som det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;särskilt beaktas. Provresultatet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;ges ett nationellt prov i &lt;SPAN class="ft3"&gt;ska elevens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller resultat på delprov ska dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;resultat på det provet särskilt be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inte särskilt beaktas om det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;aktas. Provresultatet eller resul-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;särskilda skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;tat på delprov ska dock inte sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skilt beaktas om det finns sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skilda skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2017:1104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="p82dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34382x1.jpg/" id="p82img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlig- het att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;i alla ämnen som det sätts betyg i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;och i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;i ämnet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;på &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;komvuxarbetet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;på &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;ett gymnasie- arbete eller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;på &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;ett gymnasie- särskolearbete. Den som är elev i gymnasieskolan eller i gymnasie- särskolan får dock inte genomgå prövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ett ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;om eleven har fått minst betyget E &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;i ämnet och om den nivå prövningen gäller om- fattas av det godkända betyget, eller 2. på &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;eleven har fått minst betyget E på. Prövning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;inom utbildning på grundläggande nivå, i särskild ut- bildning på grundläggande nivå eller i svenska för invandrare &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;får&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;eller i ett ämne på en viss nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;, på grund av elevens brist- ande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;eller i ämnet på den aktuella nivån&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p312 ft13"&gt;39 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft34"&gt;Lydelse enligt 1.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft13"&gt;40 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft19"&gt;Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlig- het att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gym- nasiesärskolearbete. Den som är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning i &lt;SPAN class="ft54"&gt;en kurs&lt;/SPAN&gt;, ett gymnasiearbete eller ett gym- nasiesärskolearbete om eleven har fått minst betyget E på &lt;SPAN class="ft54"&gt;kursen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft54"&gt;gymnasiearbetet eller gymnasie- särskolearbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft19"&gt;Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2015:482.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="p83dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34383x1.jpg/" id="p83img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Den som genomgått kommu- nal vuxenutbildning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;i form av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;en kurs &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;eller ett ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;en eller flera nivåer &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inom det kunskapsområde som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;göras bara hos en huvudman som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;komvuxarbetet avser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;anordnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;den aktuella kursen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Prövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;inom utbildning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;gymnasial nivå eller i särskild ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;bildning på gymnasial nivå &lt;SPAN class="ft13"&gt;får&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;göras bara hos en huvudman som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;anordnar &lt;/SPAN&gt;det aktuella ämnet &lt;SPAN class="ft15"&gt;eller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;när det gäller komvuxarbete, ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;bildning inom det kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;område som komvuxarbetet avser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Med prövning i en kurs avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Med prövning i en kurs &lt;SPAN class="ft34"&gt;inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;en bedömning av kunskaper i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;utbildning på grundläggande nivå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;förhållande till uppställda betygs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;i särskild utbildning på grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kriterier i kursplaner eller ämnes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;läggande nivå och i svenska för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;planer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;invandrare &lt;/SPAN&gt;avses en bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;av kunskaper i förhållande till upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ställda betygskriterier i kurs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;planer. Med prövning i &lt;SPAN class="ft61"&gt;ett ämne&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft54"&gt;inom utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gym- nasial nivå &lt;SPAN class="ft19"&gt;avses en bedömning av kunskaper &lt;/SPAN&gt;i ett ämne på den nivå eleven prövar i, &lt;SPAN class="ft19"&gt;i förhållande till uppställda betygskriterier i ämnesplaner&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft9"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;om prövning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;Den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumen- terade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2015:482.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="p84dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34384x1.jpg/" id="p84img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;vissa ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;eller viss ut- bildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjlig- heten att få ett intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft53"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser eller viss utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Lagen tillämpas på utbildning som efter den 30 juni 2024 påbörjas på ett nationellt program i gymnasieskolan, på introduk- tionsprogram i gymnasieskolan, på program i gymnasiesärskolan samt inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kom- munal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Lagen tillämpas på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som påbörjas efter den 30 juni 2027.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbildning som på- börjats före den 1 juli 2024 på ett nationellt program i gymnasie- skolan, på introduktionsprogram i gymnasieskolan, på program i gymnasiesärskolan samt inom kommunal vuxenutbildning på gymna- sial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Äldre föreskrifter gäller för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som påbörjats före 1 juli 2027.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2024 och som fullföljer denna senare än fem år från det att den påbörjades, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2024.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;En gymnasieexamen enligt 16 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;26–28&lt;/NOBR&gt; §§ och en gymnasie- ingenjörsexamen enligt 17 a kap. 15 §, får utöver betyg i ämnen inne- hålla kursbetyg enligt de äldre bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om vilka ämnen och nivåer som motsvarar kurser enligt de äldre ämnesplanerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="p85dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34385x1.jpg/" id="p85img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1157) om yrkesförar- kompetens att 8 kap. 3 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;3 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Gymnasieskola eller kommu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Gymnasieskola eller kommu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;nal vuxenutbildning, där eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nal vuxenutbildning, där eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;går en nationell kurs &lt;SPAN class="ft15"&gt;som har varit&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;läser ett nationellt ämne &lt;SPAN class="ft15"&gt;som har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;föremål för samråd mellan de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;varit föremål för samråd mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;myndigheter som regeringen be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;de myndigheter som regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;stämmer, är inte skyldig att ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;bestämmer, är inte skyldig att ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p328 ft13"&gt;tillstånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p329 ft13"&gt;tillstånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Lagen tillämpas från och med den 1 juli 2024.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Bestämmelsen i sin äldre lydelse gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2024.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2010:872.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="p86dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34386x1.jpg/" id="p86img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Eleverna ska genom struktu- rerad undervisning ges ett konti- nuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att elev- erna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfyller betygskriterierna för det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedömning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;lägst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfyllas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;och i övrigt utveck- las så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p332 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Förslag till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skolförordningen (2011:185)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;att 5 kap. 2 §, 6 kap. 7 §, 9 kap. &lt;NOBR&gt;1–2,&lt;/NOBR&gt; 11, 18, 20 och 23 §§, 10 kap. 1 och 9 §§, 11 kap. 1 och &lt;NOBR&gt;9–10&lt;/NOBR&gt; §§, 12 kap. 1 och &lt;NOBR&gt;9–10&lt;/NOBR&gt; §§ och rubrikerna närmast 6 kap. 7 § och 9 kap. 1 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft14"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft9"&gt;Eleverna ska genom struktu- rerad undervisning ges ett konti- nuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att elev- erna &lt;SPAN class="ft65"&gt;når de kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft65"&gt;minst &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppnås &lt;/SPAN&gt;och i övrigt ut- vecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p337 ft14"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p338 ft13"&gt;7 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft89"&gt;Kunskapskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p339 ft97"&gt;Betygskriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p35 ft61"&gt;Kunskapskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ska finnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;Betygskriterier &lt;SPAN class="ft13"&gt;ska finnas för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betygen &lt;NOBR&gt;A–&lt;SPAN class="ft34"&gt;E&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;betygen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;A–&lt;/SPAN&gt;Fx&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; &lt;/SPAN&gt;Vid betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ska läraren göra en sammantagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;bedömning av elevens kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;och med stöd av kriterierna sätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;det betyg som bäst motsvarar kun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;skaperna. För ett godkänt betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft12"&gt;ska alltid som lägst kriterierna för betyget E vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2011:506.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="p87dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34387x1.jpg/" id="p87img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Läroplanen finns i förord- ningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, för- skoleklassen och fritidshemmet. Av 3 § samma förordning fram- går att kursplaner för grundskol- ans ämnen ingår i läroplanen och att kursplanerna kompletteras av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier och kriterier för be- dömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kraven &lt;/SPAN&gt;för betygen A, C och E ska &lt;SPAN class="ft54"&gt;precisera vilka &lt;/SPAN&gt;kunskaper &lt;SPAN class="ft54"&gt;som krävs &lt;/SPAN&gt;för respektive betyg. &lt;SPAN class="ft54"&gt;Kunskapskravet &lt;/SPAN&gt;för betyget D innebär att &lt;SPAN class="ft54"&gt;kraven för E och till övervägande delen för &lt;/SPAN&gt;C &lt;SPAN class="ft54"&gt;är upp- fyllda. Kravet &lt;/SPAN&gt;för betyget B inne- bär att &lt;SPAN class="ft54"&gt;även kraven för &lt;/SPAN&gt;C &lt;SPAN class="ft54"&gt;och till övervägande delen för A är upp- fyllda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kriterierna &lt;/SPAN&gt;för betygen A, C och E ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;beskriva typiska &lt;/SPAN&gt;kun- skaper för respektive betyg. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Kri- terierna &lt;/SPAN&gt;för betyget B innebär att &lt;SPAN class="ft65"&gt;elevens kunskaper bedöms vara mellan A och C&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Kriterierna &lt;/SPAN&gt;för betyget D innebär att &lt;SPAN class="ft65"&gt;elevens kun- skaper bedöms vara mellan &lt;/SPAN&gt;C &lt;SPAN class="ft65"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;E.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kriterierna för betyget Fx inne- bär att elevens kunskaper i sin hel- het inte motsvarar ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft88"&gt;Läroplan och &lt;SPAN class="ft89"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p341 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Läroplan och &lt;/SPAN&gt;betygskriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft10"&gt;För grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft19"&gt;Läroplanen finns i förord- ningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, för- skoleklassen och fritidshemmet. Av 3 § samma förordning fram- går att kursplaner för grund- skolans ämnen ingår i läroplanen och att kursplanerna komplet- teras av &lt;SPAN class="ft54"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§&lt;/SPAN&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ska finnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft34"&gt;Kriterier för bedömning &lt;SPAN class="ft13"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;finnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;läsförståelse i årskurs 1,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemen- samt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2016:336.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="p88dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34388x1.jpg/" id="p88img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft61"&gt;– samtliga ämnen utom moder-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;na språk i årskurs 6, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p347 ft61"&gt;– samtliga ämnen i årskurs 9.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft61"&gt;Betygskriterier ska finnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;– samtliga ämnen utom moder-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;na språk i årskurs 6, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft60"&gt;– samtliga ämnen i årskurs 9.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft34"&gt;Kunskapskraven &lt;SPAN class="ft13"&gt;i årskurs 1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;Kriterierna för bedömning &lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;och 3 anger den lägsta godtag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;årskurs 1 och 3 anger den lägsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;bara kunskapsnivån för en elev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;godtagbara kunskapsnivån för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;vid slutet av årskursen. &lt;SPAN class="ft60"&gt;Kunskaps-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;elev vid slutet av årskursen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kraven &lt;/SPAN&gt;i årskurs 6 anger den kun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;Betygskriterierna &lt;SPAN class="ft15"&gt;i årskurs 6 an-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;skapsnivå som &lt;SPAN class="ft60"&gt;krävs &lt;/SPAN&gt;för ett visst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;ger den kunskapsnivå som &lt;SPAN class="ft61"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;betyg när betyg sätts sista gången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;uppfyllas &lt;/SPAN&gt;för ett visst betyg när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;före slutet av årskurs 6. &lt;SPAN class="ft34"&gt;Kun-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;betyg sätts sista gången före slutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;skapskraven &lt;/SPAN&gt;i årskurs 9 anger den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;av årskurs 6. &lt;/SPAN&gt;Betygskriterierna &lt;SPAN class="ft24"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;kunskapsnivå som &lt;SPAN class="ft61"&gt;krävs &lt;/SPAN&gt;för ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;årskurs 9 anger den kunskapsnivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;visst betyg när ett ämne avslutas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som &lt;SPAN class="ft60"&gt;ska uppfyllas &lt;/SPAN&gt;för ett visst be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;tyg när ett ämne avslutas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p182 ft13"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Undervisning i ett ämne inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Undervisning i ett ämne inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;elevens val eller skolans val ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;elevens val eller skolans val ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;till sitt innehåll och sin inriktning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;till sitt innehåll och sin inrikt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;vara förenlig med kursplanen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ning vara förenlig med kursplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;med &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;och med &lt;/SPAN&gt;betygskriterierna och kri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;terierna för bedömning&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever än&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;sådana som avses i 14 §, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;1. undervisningens innehåll och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;1. undervisningens innehåll och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utformning säkerställer att elev-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;utformning säkerställer att elev-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;erna får tillräckliga kunskaper i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;erna får tillräckliga kunskaper i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;svenska för att &lt;SPAN class="ft34"&gt;nå kunskaps-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;svenska för att &lt;SPAN class="ft61"&gt;uppfylla betygs-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kraven &lt;/SPAN&gt;i samtliga ämnen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kriterierna &lt;/SPAN&gt;i samtliga ämnen &lt;SPAN class="ft60"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;kriterierna för bedömning i de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:457.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="p89dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34389x1.jpg/" id="p89img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft34"&gt;ämnen som anges i 2 § första stycket&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § eller 17 § första stycket 1 skollagen (2010:800), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;utbildningen håller god kvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft10"&gt;Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet får återkallas om villkoren enligt första stycket inte längre är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft10"&gt;Enligt 6 § språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Nationella prov ska användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Nationella prov ska användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;i de ämnen och årskurser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;i de ämnen och årskurser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;anges i 21 §. Syftet med proven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;anges i 21 §. Syftet med proven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;är att stödja betygssättningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;är att stödja betygssättningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;förutom i årskurs 3 där syftet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;förutom i årskurs 3 där syftet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;att stödja bedömningen av &lt;SPAN class="ft61"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;att stödja bedömningen av &lt;SPAN class="ft60"&gt;elev-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft57"&gt;nådda kunskapskrav&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ernas kunskaper i relation till kri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p354 ft60"&gt;terierna för bedömning&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns sär- skilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft13"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft9"&gt;Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisato- riska skäl för att bedriva sådan utbildning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;2. eleverna ges förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. eleverna ges förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;att &lt;/SPAN&gt;nå de kunskapskrav som minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;att &lt;/SPAN&gt;uppfylla betygskriterierna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ska uppnås &lt;/SPAN&gt;i samtliga ämnen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;det lägst godkända betyget &lt;SPAN class="ft3"&gt;i samt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;i övrigt utvecklas så långt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;liga ämnen &lt;/SPAN&gt;eller kriterierna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;möjligt enligt utbildningens mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;bedömning i de ämnen som anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;i 2 § första stycket &lt;SPAN class="ft15"&gt;och i övrigt ut-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;vecklas så långt som möjligt enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p357 ft24"&gt;utbildningens mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2017:1107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Läroplanen finns i förord- ningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshem- met i vissa fall. I samma förord- ning finns bestämmelser om kurs- planer och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;betygskriterier och kri- terier för bedömning i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;special- skolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterierna och kriterierna för bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Läroplanen finns i förord- ningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan. Av 2 § samma förordning framgår att Statens skolverk får meddela före- skrifter om kursplaner, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskri- terier &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för bedömning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;för grundsärskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p358 ft13"&gt;Medgivandet ska avse en eller flera bestämda skolenheter. Med- givandet får förenas med villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;För grundsärskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Läroplanen finns i förord- ningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan. Av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft11"&gt;2 § samma förordning framgår att Statens skolverk får meddela före- skrifter om kursplaner och &lt;SPAN class="ft81"&gt;kun- skapskrav &lt;/SPAN&gt;för grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft13"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft19"&gt;Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med &lt;SPAN class="ft54"&gt;kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;För specialskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Läroplanen finns i förord- ningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshem- met i vissa fall. I samma förord- ning finns bestämmelser om kurs- planer och &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav för &lt;/SPAN&gt;spe- cialskolan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="p91dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34391x1.jpg/" id="p91img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Läroplanen finns i förord- ningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för- skoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kurs- planer, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för bedömning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;för sameskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inrikt- ning vara förenlig med kurs- planen och med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterierna och kriterierna för bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800) finns bestämmelser om tillämpning av grundsärskolans kursplaner för elever med utveck- lingsstörning i specialskolan. För sådana elever gäller inte &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft13"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inrikt- ning vara förenlig med kurs- planen och med &lt;SPAN class="ft81"&gt;kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Nationella prov ska användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Nationella prov ska användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;i de ämnen och årskurser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;i de ämnen och årskurser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;anges i 11 §. Syftet med proven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;anges i 11 §. Syftet med proven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;är att stödja betygssättningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;är att stödja betygssättningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;förutom i årskurs 4 där syftet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;förutom i årskurs 4 där syftet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;att stödja bedömningen av &lt;SPAN class="ft61"&gt;upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;att stödja bedömningen av &lt;SPAN class="ft60"&gt;elev-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft57"&gt;nådda kunskapskrav&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ernas kunskaper i relation till kri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p354 ft60"&gt;terierna för bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns sär- skilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft10"&gt;För sameskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;Läroplanen finns i förord- ningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för- skoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;för sameskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2017:1107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="p92dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34392x1.jpg/" id="p92img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterierna och kriterier- na för bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft13"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft53"&gt;Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med &lt;SPAN class="ft69"&gt;kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft13"&gt;10 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Nationella prov ska användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Nationella prov ska användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;i de ämnen och årskurser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;i de ämnen och årskurser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;anges i 11 §. Syftet med proven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;anges i 11 §. Syftet med proven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;är att stödja betygssättningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;är att stödja betygssättningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;förutom i årskurs 3 där syftet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;förutom i årskurs 3 där syftet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;att stödja bedömningen av upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;att stödja bedömningen av &lt;SPAN class="ft61"&gt;elev-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;nådda &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ernas kunskaper i relation till kri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p354 ft60"&gt;terierna för bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns sär- skilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;En huvudman som har ett medgivande från Statens skolinspek- tion enligt 9 kap. 18 §, som gäller vid utgången av juni 2021, ska anses ha ett medgivande där villkoret om kunskapskraven enligt första stycket 1 i stället ska gälla enligt betygskriterierna för det lägst god- kända betyget eller de kriterier för bedömning som lägst ska upp- fyllas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2017:1107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft43"&gt;i gymnasieförordningen (2010:2039)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039) att 1 kap. 4 och 5 a §§, 7 kap. 4 §, 8 kap. 2 och 24 §§, 9 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;och rubriken närmast före 8 kap. 2 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;SPAN style="padding-left:104px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft14"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft13"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Av ämnesplanen ska följande framgå:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– ämnets syfte,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;ämnets syfte,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p147 ft24"&gt;– varje kurs som ingår i ämnet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;varje kurs som ingår i ämnet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– det centrala innehållet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;det centrala innehållet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;varje kurs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;varje kurs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– antalet gymnasiepoäng eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;antalet gymnasiepoäng eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;gymnasiesärskolepoäng som varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gymnasiesärskolepoäng som varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs omfattar, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs omfattar, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p147 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven &lt;SPAN class="ft13"&gt;för varje&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;5. betygskriterierna &lt;SPAN class="ft13"&gt;för varje&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana före- skrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft13"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnes- område i gymnasiesärskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervis- ningen. Av ämnesområdesplanen ska följande framgå&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– ämnesområdets syfte,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;ämnesområdets syfte,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– ämnesområdets centrala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;ämnesområdets centrala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;innehåll, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;innehåll, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– ämnesområdets &lt;SPAN class="ft34"&gt;kravnivåer&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p35 ft60"&gt;3. &lt;SPAN class="ft15"&gt;ämnesområdets &lt;/SPAN&gt;kriterier för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="p94dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34394x1.jpg/" id="p94img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnesområdesplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft14"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft79"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft78"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund. Företräde mellan de sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;i elevens slutbetyg. Betygsvärdet f&lt;/SPAN&gt;ör betygen bestäms enligt nedan:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td105"&gt;&lt;P class="p380 ft13"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;Betygsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p149 ft13"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;Betygsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p380 ft13"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p149 ft13"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p380 ft13"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p149 ft13"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p380 ft13"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p149 ft13"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p380 ft13"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p149 ft13"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p380 ft13"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p149 ft13"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p380 ft13"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p149 ft34"&gt;Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft34"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p149 ft13"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft13"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p382 ft9"&gt;En sökande som gått förberedande dansarutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg ska ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet ska göras i proportion till de betyg som eleven har fått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av detta betyg och de 16 bästa betygen i övrigt. Möjligheten att öka meritvärdet med värdet av ett betyg i moderna språk som språkval gäller även en sök- ande som gått förberedande dansarutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller mot- svarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får vid urvalet till- godoräkna sig betygsvärdet av detta betyg.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p337 ft14"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p35 ft100"&gt;Kunskapskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p256 ft89"&gt;Betygskriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p383 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p35 ft61"&gt;Kunskapskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ska finnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;Betygskriterier &lt;SPAN class="ft13"&gt;ska finnas för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betygen &lt;NOBR&gt;A–&lt;SPAN class="ft34"&gt;E&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;betygen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;A–&lt;/SPAN&gt;Fx&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt; &lt;/SPAN&gt;Vid betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ska läraren göra en sammantagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;bedömning av elevens kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2011:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="p95dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34395x1.jpg/" id="p95img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kraven &lt;/SPAN&gt;för betygen A, C och E ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;precisera vilka &lt;/SPAN&gt;kunskaper &lt;SPAN class="ft65"&gt;som krävs &lt;/SPAN&gt;för respektive betyg. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Kunskapskravet &lt;/SPAN&gt;för betyget D innebär att &lt;SPAN class="ft65"&gt;kraven för &lt;/SPAN&gt;E &lt;SPAN class="ft65"&gt;och till övervägande del för &lt;/SPAN&gt;C &lt;SPAN class="ft65"&gt;är upp- fyllda. Kravet &lt;/SPAN&gt;för betyget B inne- bär att &lt;SPAN class="ft65"&gt;även kraven för &lt;/SPAN&gt;C och &lt;SPAN class="ft65"&gt;till övervägande del för A är uppfyllda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p142 ft65"&gt;och med stöd av kriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar kun- skaperna. För ett godkänt betyg ska alltid som lägst kriterierna för betyget E vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kriterierna &lt;/SPAN&gt;för betygen A, C och E ska &lt;SPAN class="ft65"&gt;beskriva typiska &lt;/SPAN&gt;kun- skaper för respektive betyg. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Kri- terierna &lt;/SPAN&gt;för betyget B innebär att &lt;SPAN class="ft65"&gt;elevens kunskaper bedöms vara mellan A &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;C&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Kriterierna &lt;/SPAN&gt;för betyget D innebär att &lt;SPAN class="ft65"&gt;elevens kun- skaper bedöms vara mellan C och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;E.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kriterierna för betyget Fx inne- bär att elevens kunskaper i sin hel- het inte motsvarar ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p216 ft13"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;En elev i gymnasieskolan har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elev i gymnasieskolan har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;rätt att genomgå prövning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;rätt att genomgå prövning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft15"&gt;den egna skolenheten i alla kurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;den egna skolenheten i alla kurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft15"&gt;och det gymnasiearbete som in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;och det gymnasiearbete som in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft15"&gt;går i elevens individuella studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;går i elevens individuella studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft15"&gt;plan, om eleven inte tidigare har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;plan, om eleven inte tidigare har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft13"&gt;fått betyg på kursen eller gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;fått betyg på kursen eller gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p145 ft15"&gt;nasiearbetet eller om eleven har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nasiearbetet eller om eleven har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p384 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;fått &lt;/SPAN&gt;betyget F.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p385 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;fått &lt;/SPAN&gt;ett icke godkänt betyg.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p386 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;1 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet har rätt att göra om arbetet en gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:402.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="p96dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34396x1.jpg/" id="p96img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft9"&gt;Om en elev har fått &lt;SPAN class="ft65"&gt;betyget F &lt;/SPAN&gt;på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också så- dana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft19"&gt;Om en elev har fått &lt;SPAN class="ft54"&gt;icke god- kända betyg &lt;/SPAN&gt;på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som ele- ven fått lägst betyget E på under läsåret.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Bestämmelserna tillämpas från och med den 1 juli 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="p97dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B34397x1.jpg/" id="p97img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft43"&gt;i gymnasieförordningen (2010:2039)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039) att 1 kap. 3, 4 och &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§, 4 kap. &lt;NOBR&gt;1–1&lt;/NOBR&gt; a, &lt;NOBR&gt;5–8,&lt;/NOBR&gt; 12 och &lt;NOBR&gt;22–23&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;5 kap. 5 §, 6 kap. &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; och 8 §§, 8 kap. &lt;NOBR&gt;3a–b,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;5–9,&lt;/NOBR&gt; 12, &lt;NOBR&gt;14–15,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;17–20,&lt;/NOBR&gt; 22 &lt;NOBR&gt;a–25&lt;/NOBR&gt; och 27 §§, 9 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; a och 6 §§, 10 kap. &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; §§, 11 kap. 4 §, 13 kap. 8 §, 13 a kap. 3 § och rubrikerna närmast före 1 kap. 6 §, 4 kap. 8 §, 8 kap. 6, 7 och 23 §§ och 9 kap. 1 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p386 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;3 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;I förordningen avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;arbetsplatsförlagt lärande&lt;/SPAN&gt;: lärande på ett program som genom- förs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;fullständigt program&lt;/SPAN&gt;: betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;fullständigt program&lt;/SPAN&gt;: betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;från &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;och ett gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;från &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;och ett gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;arbete eller gymnasiesärskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;arbete eller gymnasiesärskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;arbete i en omfattning om 2 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;arbete i en omfattning om 2 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;gymnasiepoäng eller gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;gymnasiepoäng eller gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;särskolepoäng enligt en indivi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;särskolepoäng enligt en indivi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p310 ft24"&gt;duell studieplan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p285 ft24"&gt;duell studieplan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;garanterad undervisningstid&lt;/SPAN&gt;: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;gymnasial lärlingsutbildning&lt;/SPAN&gt;: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;gymnasiearbete&lt;/SPAN&gt;: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som elev- erna genomför inom ramen för examensmålen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;gymnasiegemensamma ämnen&lt;/SPAN&gt;: de ämnen som ska ingå i natio- nella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2020:43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;gymnasiepoäng&lt;/SPAN&gt;: ett mått på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;gymnasiepoäng&lt;/SPAN&gt;: ett mått på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;studieomfattningen av en &lt;SPAN class="ft61"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;studieomfattningen av en &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;gymnasieskolan eller gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;ett ämne &lt;/SPAN&gt;i gymnasieskolan eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p393 ft15"&gt;arbetet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p394 ft15"&gt;gymnasiearbetet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;gymnasiesärskolearbete&lt;/SPAN&gt;: en uppgift om 100 gymnasiesärskole- poäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;gymnasiesärskolegemensamma ämnen&lt;/SPAN&gt;: de ämnen som ska ingå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;nationella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som fram- går av bilaga 4 till skollagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;gymnasiesärskolepoäng&lt;/SPAN&gt;: ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;gymnasiesärskolepoäng&lt;/SPAN&gt;: ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;mått på studieomfattningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;mått på studieomfattningen av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;en &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;i gymnasiesärskolan eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;nivå i ett ämne &lt;/SPAN&gt;i gymnasiesärsko-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p397 ft15"&gt;gymnasiesärskolearbetet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;lan eller gymnasiesärskolearbetet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;nationella programråd&lt;/SPAN&gt;: de nationella programråd för gym- nasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skol- verk,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;nivåer i ett ämne:&lt;/SPAN&gt; benäm- ningen på indelningar av ett ämne, efter vilka det sätts betyg enligt 15 kap. 22 § skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;nya &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;: &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ini-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;nya &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;: &lt;/SPAN&gt;ett ämne eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;tieras av huvudmän eller av andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;nivå i ett ämne &lt;SPAN class="ft13"&gt;som initieras av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;intressenter enligt 6 § och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;huvudmän eller av andra intres-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Skolverket har meddelat före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;senter enligt 6 § och som Skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skrifter om enligt 4 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;verket har meddelat föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;om enligt 4 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;programfördjupning&lt;/SPAN&gt;: sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;programfördjupning&lt;/SPAN&gt;: sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;ämnen eller &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;ämnen eller &lt;SPAN class="ft61"&gt;nivåer i ämnen &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;examensmålen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;program-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;inom examensmålen eller pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;målen kompletterar de gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;grammålen kompletterar de gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;nasiegemensamma eller de gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nasiegemensamma eller de gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;nasiesärskolegemensamma och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nasiesärskolegemensamma och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;programgemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;ämnena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;programgemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ämnena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och som Skolverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;meddelat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och som Skolverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;meddelat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p401 ft15"&gt;föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p402 ft15"&gt;föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;programgemensamma äm-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft24"&gt;– &lt;SPAN class="ft109"&gt;programgemensamma äm-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;nen&lt;/SPAN&gt;: &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser i &lt;/SPAN&gt;gymnasiegemen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;nen&lt;/SPAN&gt;: gymnasiegemensamma eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;samma eller gymnasiesärskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;gymnasiesärskolegemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;gemensamma ämnen utöver den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ämnen utöver den omfattning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;omfattning som anges i bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;anges i bilaga 2 respektive bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;respektive bilaga 4 till skollagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;till skollagen eller andra &lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;eller andra &lt;SPAN class="ft61"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;och som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;viss omfattning &lt;/SPAN&gt;och som ska läsas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;läsas av alla elever på programmet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;av alla elever på programmet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p403 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;riksrekryterande utbildning&lt;/SPAN&gt;: en utbildning i en gymnasieskola eller gymnasiesärskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;studieväg&lt;/SPAN&gt;: det program, och i förekommande fall den inrikt- ning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;särskild variant&lt;/SPAN&gt;: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;yrkesutgång&lt;/SPAN&gt;: en benämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft88"&gt;yrkesutgång&lt;/SPAN&gt;: en benämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;för en viss yrkeskompetens som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;för en viss yrkeskompetens som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft61"&gt;en kombination av kurser &lt;SPAN class="ft24"&gt;inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;vissa nivåer i ett eller flera ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;yrkesprogrammens programför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;inom yrkesprogrammens pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p404 ft13"&gt;djupning leder till,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p405 ft15"&gt;gramfördjupning leder till,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;yrkesämnen&lt;/SPAN&gt;: yrkesinriktade karaktärsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;ämnesblock&lt;/SPAN&gt;: en benämning för indelningar av ett visst ämne där varje block innehåller en eller flera nivåer i ämnet och där betyg efter varje nivå inom blocket endast omfattar underliggande nivåer i samma block enligt 15 kap. 22 § tredje stycket skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Lydelse enligt 1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft13"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Av ämnesplanen ska följande framgå:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;1. ämnets syfte,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Ett nytt ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ska ge kun- skaper &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;som inte redan ingår &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i ett befintligt ämne. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;En ny nivå ska ge fortsatta kunskaper &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i ett befintligt ämne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;En huvudman eller annan in- tressent får ansöka hos Statens skolverk om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;ett nytt ämne eller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;om en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;ny nivå i ett ämne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p407 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;varje &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;som finns i ämnet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;det centrala innehållet för varje &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;omfattar, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;betygskriterierna för varje&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft34"&gt;kurs&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft9"&gt;Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela före- skrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;eller ämnen bara får an- ordnas på vissa utbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Nya &lt;/SPAN&gt;kurser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;varje &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;som finns i ämnet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;det centrala innehållet för varje &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå i ämnet&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;nivå i ämnet &lt;/SPAN&gt;omfattar, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;betygskriterierna för varje &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ämne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft54"&gt;Om ett ämne är indelat i ämnesblock ska, utöver vad som anges i andra stycket, blocken och de nivåer som ingår i varje block anges. Om betygskriterier finns för blocken ska, i stället för vad som anges i andra stycket 5, dessa fram- gå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela före- skrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen eller &lt;SPAN class="ft65"&gt;vissa nivåer i ämnen &lt;/SPAN&gt;bara får anordnas på vissa utbild- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Nya &lt;/SPAN&gt;ämnen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p411 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft12"&gt;En ny kurs &lt;SPAN class="ft10"&gt;ska ge kunskaper i ett befintligt ämne &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft10"&gt;i ett &lt;/SPAN&gt;nytt &lt;SPAN class="ft10"&gt;ämne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft19"&gt;En huvudman eller annan in- tressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny &lt;SPAN class="ft54"&gt;kurs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="p101dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343101x1.jpg/" id="p101img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§&lt;/SPAN&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;En elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– vilken studieväg eleven går&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. vilken studieväg eleven går&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;på,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;på,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– de val av &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;eller ämnes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;2&lt;SPAN class="ft24"&gt;. de val av &lt;/SPAN&gt;ämnen och nivåer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;områden som eleven har gjort,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft114"&gt;dessa ämnen, &lt;SPAN class="ft64"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;de val av &lt;SPAN class="ft64"&gt;ämnes-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;områden, som eleven har gjort,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p415 ft60"&gt;kurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;ämnes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;3&lt;SPAN class="ft24"&gt;. övriga &lt;/SPAN&gt;ämnen med de nivåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;områden som ingår i elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som ingår i elevens program&lt;SPAN class="ft34"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;program,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller &lt;SPAN class="ft60"&gt;övriga &lt;/SPAN&gt;ämnesområden som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ingår i elevens program,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– om eleven följer ett utökat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. om eleven följer ett utökat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;program och i så fall vilka &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;program och i så fall vilka &lt;SPAN class="ft60"&gt;nivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som ligger utanför det fullstän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;i vilka ämnen &lt;/SPAN&gt;som ligger utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;diga programmet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;det fullständiga programmet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– om eleven följer ett redu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. om eleven följer ett redu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;cerat program och i så fall i vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;cerat program och i så fall i vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;omfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p148 ft24"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p294 ft13"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;möjligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;omfattning samt om möjligt vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;vilka &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som har tagits bort,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;nivåer i vilka ämnen &lt;SPAN class="ft3"&gt;som har tagits&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;bort,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– om eleven följer ett indi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. om eleven följer ett indi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;viduellt anpassat program och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;viduellt anpassat program och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;så fall vilka &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som har bytts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;så fall vilka &lt;/SPAN&gt;nivåer i vilka ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ut, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som har bytts ut, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– när det är aktuellt, elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. när det är aktuellt, elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;studier i grundskolans ämnen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;studier i grundskolans ämnen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska den individuella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– utbildningens mål och längd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. utbildningens mål och längd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;– delar av &lt;SPAN class="ft61"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;, annan yrkes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;2&lt;SPAN class="ft13"&gt;. delar av &lt;/SPAN&gt;nivåer i ämnen&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;inriktad utbildning, praktik och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;annan yrkesinriktad utbildning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;andra insatser som är gynn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;praktik och andra insatser som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;samma för elevens kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gynnsamma för elevens kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;utveckling och som är avsedda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;utveckling och som är avsedda att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;att ingå i utbildningen, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ingå i utbildningen, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– när det är aktuellt, det yrkes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. när det är aktuellt, det yrkes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;område som utbildningen in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;område som utbildningen in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;riktas mot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;riktas mot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="p102dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343102x1.jpg/" id="p102img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p416 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;1 §&lt;SPAN class="ft116"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;– gymnasiegemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;gymnasiegemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;– programgemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;programgemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;– i förekommande fall för in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;i förekommande fall för in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;riktningen gemensamma &lt;SPAN class="ft34"&gt;karak-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;riktningen gemensamma &lt;SPAN class="ft61"&gt;karak-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;tärsämneskurser&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;tärsämnen&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;– programfördjupning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;programfördjupning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;– kurser &lt;/SPAN&gt;inom det individuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5. ämnen &lt;/SPAN&gt;inom det individuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;valet, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;valet, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;– gymnasiearbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;6. &lt;/SPAN&gt;gymnasiearbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;På humanistiska program-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;På&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;humanistiska program-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;mets inriktning språk får inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;mets inriktning språk får inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;språkkurser i &lt;/SPAN&gt;engelska, klassisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;språk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnena &lt;/SPAN&gt;engelska, klassisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;grekiska – språk och kultur, latin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;grekiska – språk och kultur, latin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;– språk och kultur, moderna språk,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;– språk och kultur, moderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;modersmål eller svenskt tecken-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;språk,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;modersmål eller svenskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;språk för hörande erbjudas. På&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;teckenspråk för hörande erbjudas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;naturvetenskapsprogrammets in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;På naturvetenskapsprogrammets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;riktning naturvetenskap och sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inriktning naturvetenskap och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;hälle får som naturvetenskapligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;samhälle får som naturveten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;ämne kurser i biologi, fysik eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;skapligt ämne biologi, fysik eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kemi erbjudas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kemi erbjudas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;ytterligare föreskrifter om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ytterligare föreskrifter om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;ämnen och &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ska ingå i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;ämnen och &lt;/SPAN&gt;vilka nivåer i dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;respektive program och i de natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;som ska ingå i respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;nella inriktningarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;program och i de nationella in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;riktningarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="p103dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343103x1.jpg/" id="p103img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som får erbjudas som programfördjup- ning för varje program. Bland dessa &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska det för hög- skoleförberedande program i gym- nasieskolan ingå sådana &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ämnen och nivåer i dessa ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som kan vara särskilt meriterande vid ur- val eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskole- studier. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ämnena &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska rymmas inom respektive programs examens- mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleför- beredande program om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft13"&gt;1 a §&lt;SPAN class="ft59"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Ett nationellt program inom gymnasiesärskolan består av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;gymnasiesärskolegemen- &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. gymnasiesärskolegemen-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;samma ämnen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;samma ämnen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– programgemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. programgemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– programfördjupning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. programfördjupning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;inom det individuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;inom det individuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;valet, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;valet, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;– gymnasiesärskolearbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. gymnasiesärskolearbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;ytterligare föreskrifter om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ytterligare föreskrifter om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;ämnen och &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ska ingå i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;ämnen och &lt;/SPAN&gt;vilka nivåer i dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p418 ft15"&gt;respektive program.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;som ska ingå i respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p419 ft15"&gt;program.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p420 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§&lt;/SPAN&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som får erbjudas som programfördjup- ning för varje program. Bland dessa &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;ska det för hög- skoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som kan vara särskilt me- riterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Kurserna &lt;/SPAN&gt;ska rymmas inom respektive pro- grams examensmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleför- beredande program om &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2018:1328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:745.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="p104dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343104x1.jpg/" id="p104img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Huvudmannen för en gymna- sieskola beslutar om vilka &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;som ska erbjudas som individuellt val.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;ämnen och nivåer i dessa ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;som Statens skolverk har med- delat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;ämnen och nivåer &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;som ska erbjudas som programfördjup- ning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som kan vara särskilt meri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som kan vara särskilt meri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;terande vid urval eller som på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;terande vid urval eller som på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;annat sätt kan vara av betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;annat sätt kan vara av betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;för högskolestudier, ska Skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;för högskolestudier, ska Skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;verket samråda med Universi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;verket samråda med Universi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;tets- och högskolerådet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;tets- och högskolerådet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella pro-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gramråd höras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;När Skolverket meddelar före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;När Skolverket meddelar före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skrifter om programfördjupning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skrifter om programfördjupning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;för nationella program i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;för nationella program i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;nasiesärskolan ska det ingå minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nasiesärskolan ska det ingå minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;en kurs &lt;/SPAN&gt;som syftar till att stödja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ett ämne med minst en nivå &lt;SPAN class="ft15"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eleverna att utifrån sina egna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;syftar till att stödja eleverna att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;förutsättningar uppnå en så hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;utifrån sina egna förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;grad av självständighet som möj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;uppnå en så hög grad av själv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ligt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p422 ft24"&gt;ständighet som möjligt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft19"&gt;Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana &lt;SPAN class="ft54"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft11"&gt;5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa &lt;SPAN class="ft81"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ska erbjudas som programfördjupning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;§&lt;/SPAN&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;Huvudmannen för en gymna- sieskola beslutar om vilka &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ska erbjudas som individuellt val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:402.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="p105dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343105x1.jpg/" id="p105img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft13"&gt;Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;1. en &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;i idrott och hälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. en &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnet &lt;/SPAN&gt;idrott och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utöver vad som finns på studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;hälsa utöver vad som finns på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;vägen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;studievägen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;2. minst en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p427 ft34"&gt;kurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;i estetiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. minst en &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;i estetiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnen, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämnen, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;3. de &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p380 ft13"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;krävs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3. de &lt;/SPAN&gt;ämnen och de nivåer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;högskolebehörig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;dessa ämnen &lt;/SPAN&gt;som krävs för grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;het på grundnivå om eleven går&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;läggande högskolebehörighet på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;på ett yrkesprogram.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;grundnivå om eleven går på ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;yrkesprogram.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;göras om det finns synnerliga skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;föreskrifter om vilka &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;föreskrifter om vilka ämnen som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;får ingå i de &lt;/SPAN&gt;ämnen som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p397 ft15"&gt;avses i andra stycket 2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;andra stycket 2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;För de elever som avses i 11 § respektive &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft13"&gt;7 a §&lt;SPAN class="ft59"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Huvudmannen för en gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Huvudmannen för en gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;nasiesärskola beslutar om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;nasiesärskola beslutar om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ska erbjudas som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;ämnen och vilka nivåer i dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;individuellt val.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;som ska erbjudas som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;individuellt val.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p429 ft13"&gt;Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;1. minst en &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;i idrott och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. minst en &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnet &lt;/SPAN&gt;idrott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;hälsa utöver vad som finns på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;och hälsa utöver vad som finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;studievägen, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;på studievägen, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;2. minst en &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;i hem- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. minst en &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnet &lt;/SPAN&gt;hem-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;konsumentkunskap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och konsumentkunskap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;föreskrifter om &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;enligt andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;föreskrifter om &lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen och nivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;enligt andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:402.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="p106dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343106x1.jpg/" id="p106img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2020:43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Alternativa eller överlappande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft26"&gt;Alternativa eller överlappande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft112"&gt;kurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft112"&gt;ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td85"&gt;&lt;P class="p430 ft13"&gt;8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;En elev får inte som indi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;En elev får inte som indi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;viduellt val, programfördjupning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;viduellt val, programfördjupning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller utökat program läsa en &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;eller utökat program läsa en &lt;SPAN class="ft60"&gt;nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som är alternativ till eller över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;i ett ämne &lt;/SPAN&gt;som är alternativ till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;lappar någon eller några av &lt;SPAN class="ft34"&gt;de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;eller överlappar någon eller några&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ingår i studievägen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;av &lt;/SPAN&gt;nivåerna i de ämnen &lt;SPAN class="ft15"&gt;som ingår&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;övrigt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;i studievägen i övrigt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;föreskrifter om vilka &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;föreskrifter om vilka &lt;SPAN class="ft61"&gt;ämnen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;är alternativa eller som över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;som är alternativa eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;lappar varandra.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som överlappar varandra.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p431 ft13"&gt;12 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbets- platsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplats- förlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasieskolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervis- ningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;För en elev i gymnasiesärskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervis-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p433 ft13"&gt;ningstid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Huvudmannen ansvarar för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Huvudmannen ansvarar för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;skaffa platser för det arbetsplats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;skaffa platser för det arbetsplats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;förlagda lärandet och att detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;förlagda lärandet och att detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;uppfyller de krav som finns för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;uppfyller de krav som finns för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;utbildningen. Rektorn beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utbildningen. Rektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;om hela eller delar av &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;om hela eller delar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;nivåer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="p107dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343107x1.jpg/" id="p107img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;En elev får delta frivilligt i undervisning i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;eller flera &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ämnen i nivåer &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;utbild- ningen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;på den ordinarie studie- vägen som de frivilliga &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;nivåerna i de aktuella ämnena &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(utökat pro- gram). Beslutet fattas av rektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läs- åren ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;ska förläggas till arbets- platser och om hur fördelningen över läsåren ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p254 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;För nationella program i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;För nationella program i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;nasieskolan och för nationella och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nasieskolan och för nationella och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;individuella program i gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;individuella program i gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;särskolan beslutar huvudmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;särskolan beslutar huvudmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;om antalet undervisningstimmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;om antalet undervisningstimmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;för varje &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurs&lt;/SPAN&gt;, varje ämnesområde,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;för varje &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå i ett ämne&lt;/SPAN&gt;, varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;gymnasiearbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p435 ft15"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ämnesområde,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;gymnasiearbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;särskolearbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p436 ft3"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p427 ft13"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;och gymnasiesärskolearbetet samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;undervisningstiden ska fördelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;om hur undervisningstiden ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;över läsåren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;fördelas över läsåren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;För varje elev på introduk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;För varje elev på introduk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;tionsprogram i gymnasieskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;tionsprogram i gymnasieskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;beslutar rektorn om hur under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;beslutar rektorn om hur under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;visningstiden ska fördelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;visningstiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ska fördelas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;, grundskoleämnen, prak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;nivåer i gymnasieämnen&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;tik och annat som kan ingå i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;grundskoleämnen, praktik och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;elevens individuella studieplan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;annat som kan ingå i elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;individuella studieplan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;En elev får delta frivilligt i undervisning i &lt;SPAN class="ft65"&gt;en &lt;/SPAN&gt;eller flera &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ligger utanför elevens full- ständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurserna &lt;/SPAN&gt;på den ordinarie studievägen som de fri- villiga &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurserna &lt;/SPAN&gt;(utökat program). Beslutet fattas av rektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2018:1328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:402.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="p108dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343108x1.jpg/" id="p108img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2020:43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;En elev på ett yrkesprogram i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elev på ett yrkesprogram i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;gymnasieskolan har utan särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gymnasieskolan har utan särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;beslut rätt att som utökat pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;beslut rätt att som utökat pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;gram läsa de &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som krävs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;gram läsa de &lt;/SPAN&gt;ämnen och de nivåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;grundläggande behörighet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som krävs för grundläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;högskoleutbildning på grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;behörighet till högskoleutbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;nivå. Huvudmannen är dock bara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;på grundnivå. Huvudmannen är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;skyldig att tillgodose detta om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;dock bara skyldig att tillgodose&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;eleven senast vid utgången av det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;detta om eleven senast vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;andra läsåret har anmält att han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;utgången av det andra läsåret har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;eller hon vill läsa de aktuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;anmält att han eller hon vill läsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p437 ft60"&gt;kurserna&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;de aktuella &lt;/SPAN&gt;nivåerna i ämnena&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § respektive 19 kap. 20 § skollagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft14"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft13"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft13"&gt;Ansökan ska innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;en beskrivning av utbildningens innehåll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;uppgift om kostnaden för utbildningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;6. i förekommande fall, en an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;6. i förekommande fall, en an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;sökan om nya &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;enligt 1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;sökan om nya &lt;/SPAN&gt;ämnen eller nivåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;6 § eller uppgift om att huvud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;i ämnen &lt;/SPAN&gt;enligt 1 kap. 6 § eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;mannen har &lt;/SPAN&gt;ansökt om nya kurser&lt;SPAN class="ft3"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;uppgift om att huvudmannen har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p440 ft24"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p441 ft60"&gt;gjort en sådan ansökan, &lt;SPAN class="ft15"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, hu- vudmannen när det gäller gymnasieskolan avser att ställa upp sär- skilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa kompletterande ur- valsgrunder enligt 8 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Om ansökan avser en särskild variant inom det estetiska området&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;gymnasieskolan ska den alltid innehålla en beskrivning av hur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2015:585.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="p109dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343109x1.jpg/" id="p109img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft13"&gt;huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;4 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Programinriktat val ska innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett nationellt program, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;– &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ingår i det natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;– &lt;/SPAN&gt;de gymnasieämnen och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;nella program som utbildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;nivåer i dessa ämnen &lt;SPAN class="ft15"&gt;som ingår i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p446 ft13"&gt;är inriktad mot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;det nationella program som ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p447 ft13"&gt;bildningen är inriktad mot.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram ska utbild- ningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. &lt;NOBR&gt;12–14&lt;/NOBR&gt; §§. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den om- fattning som anges där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft13"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Yrkesintroduktion ska i huvud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Yrkesintroduktion ska i huvud-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;sak innehålla yrkesinriktad ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;sak innehålla yrkesinriktad ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;bildning. Den får innehålla hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;bildning. Den får innehålla hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;eller delar av &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i karaktärs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;eller delar av &lt;SPAN class="ft61"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;i karaktärs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;ämnen och i gymnasiegemen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ämnen och i gymnasiegemen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;samma ämnen som ingår i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;samma ämnen som ingår i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;nasieskolans nationella yrkes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nasieskolans nationella yrkes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;program eller annan yrkesinriktad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;program eller annan yrkesinriktad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p448 ft13"&gt;utbildning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p449 ft13"&gt;utbildning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. &lt;NOBR&gt;12–14&lt;/NOBR&gt; §§ eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft53"&gt;Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="p110dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343110x1.jpg/" id="p110img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p216 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;förutsättningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Utbildningen får innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Utbildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;får innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;grundskoleämnen som eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;grundskoleämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;saknar godkända betyg i. Den får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;saknar godkända betyg i. Den får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;även innehålla hela eller delar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;även innehålla hela eller delar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i gymnasieämnen. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;i gymnasieämnen. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eleven har förutsättningar för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eleven har förutsättningar för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;läsa hela eller delar av &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;läsa hela eller delar av &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;gymnasieämnen ska utbildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gymnasieämnen ska utbildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;också innehålla sådana.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;också innehålla sådana.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskaps- utveckling får ingå i utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Språkintroduktion ska inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Språkintroduktion ska inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;hålla undervisning i grundskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;hålla undervisning i grundskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;ämnena svenska eller svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ämnena svenska eller svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;som andraspråk. Undervisning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;som andraspråk. Undervisning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;enbart dessa ämnen kan bedrivas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;enbart dessa ämnen kan bedrivas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;under en kort inledande period.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;under en kort inledande period.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;I övrigt ska språkintroduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;I övrigt ska språkintroduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;utformas utifrån de bedömningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;utformas utifrån de bedömningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;som ska göras enligt 7 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som ska göras enligt 7 § och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;innehålla de ämnen &lt;SPAN class="ft34"&gt;och kurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;innehålla de ämnen som eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;som eleven behöver för sin fort-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;behöver för sin fortsatta utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;satta utbildning. Utbildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ning. Utbildningen får innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;får innehålla grundskoleämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;grundskoleämnen som eleven inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;som eleven inte har godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;har godkända betyg i och &lt;SPAN class="ft60"&gt;nivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;betyg i och &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser i &lt;/SPAN&gt;gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p353 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;i &lt;/SPAN&gt;gymnasieämnen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p163 ft15"&gt;ämnen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folk- högskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800). Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i ut- bildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2018:1328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="p111dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343111x1.jpg/" id="p111img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft77"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;a §&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Nationella prov ska användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Nationella prov ska användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;i de &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som anges i 3 b §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i de &lt;/SPAN&gt;ämnen och nivåer i dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p453 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;som anges i 3 b §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft13"&gt;3 b §&lt;SPAN class="ft59"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Nationella prov ska användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Nationella prov ska användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;i &lt;SPAN class="ft60"&gt;den &lt;/SPAN&gt;högsta avslutande &lt;SPAN class="ft60"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;i &lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnets &lt;/SPAN&gt;högsta avslutande &lt;SPAN class="ft60"&gt;nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;programmet och, i förekomman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;på programmet och, i före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;de fall, inriktningen, i ämnena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;kommande fall, inriktningen, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;engelska, matematik och svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;ämnena engelska, matematik och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;eller svenska som andraspråk med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;svenska eller svenska som andra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;undantag för &lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;svenska 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;språk med undantag för svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eller svenska som andraspråk 2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;2 eller svenska som andra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;språk &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Proven får användas även i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Proven får användas även i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;andra &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;än de som anges i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;andra &lt;SPAN class="ft61"&gt;nivåer i ämnet &lt;/SPAN&gt;än de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;första stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;anges i första stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft13"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Utöver vad som framgår av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Utöver vad som framgår av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;16 kap. 26 och 27 §§ skollagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;16 kap. 26 och 27 §§ skollagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;(2010:800), krävs för yrkes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;(2010:800), krävs för yrkes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;examen att det i de godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;examen att det i de godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betygen om minst 2 250 gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;betygen om minst 2 250 gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;nasiepoäng ingår godkända betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nasiepoäng ingår godkända betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;på kurser &lt;/SPAN&gt;inom de programgemen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;inom de programgemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;samma ämnena med 400 poäng.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;ämnena &lt;/SPAN&gt;med aktuella nivåer &lt;SPAN class="ft15"&gt;med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p455 ft15"&gt;400 poäng.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p300 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2017:1108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2017:1108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="p112dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343112x1.jpg/" id="p112img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Lägst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;följande &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;ingå i det &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;godkända &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;betyget &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;i de aktuella ämnena:&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1. svenska eller svenska som andraspråk &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;engelska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3. matematik &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;spår &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;a &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;i högskoleförberedande examen&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p358 ft13"&gt;Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget examensmål.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kurser &lt;/SPAN&gt;i yrkesexamen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Ämnen &lt;/SPAN&gt;i yrkesexamen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft9"&gt;Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser vara &lt;/SPAN&gt;godkända:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft13"&gt;1. svenska eller svenska som andraspråk &lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;1,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;engelska &lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;5&lt;SPAN class="ft34"&gt;, &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;3. matematik &lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;1 a&lt;SPAN class="ft34"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Kurser &lt;/SPAN&gt;i högskoleförberedande examen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Av 16 kap. 28 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;skollagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Av 16 kap. 28 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skollagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;(2010:800) framgår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;hur många&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;(2010:800) framgår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;hur många&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;gymnasiepoäng med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;gymnasiepoäng med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betyg i ämnena svenska eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betyg i ämnena svenska eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;svenska som andraspråk, engelska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;svenska som andraspråk, engelska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och matematik en elev ska ha för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;och matematik en elev ska ha för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;att högskoleförberedande examen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;att högskoleförberedande examen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ska utfärdas. I de aktuella ämnena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ska utfärdas. &lt;SPAN class="ft60"&gt;Lägst &lt;/SPAN&gt;följande &lt;SPAN class="ft60"&gt;nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ska följande &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser vara &lt;/SPAN&gt;god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ingå i det &lt;SPAN class="ft15"&gt;godkända &lt;/SPAN&gt;betyget &lt;SPAN class="ft15"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kända&lt;SPAN class="ft34"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;de aktuella ämnena:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;1. svenska eller svenska som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. svenska eller svenska som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;andraspråk &lt;/SPAN&gt;kurserna 1, 2 och &lt;SPAN class="ft13"&gt;3&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;andraspråk &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;3,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;2. engelska &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;6&lt;SPAN class="ft34"&gt;, &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:402.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="p113dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343113x1.jpg/" id="p113img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p181 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;engelska &lt;/SPAN&gt;kurserna 5 och &lt;SPAN class="ft13"&gt;6,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;matematik &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;1 b eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;1 c.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p460 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;matematik &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;spår &lt;/SPAN&gt;b eller c, &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;1&lt;SPAN class="ft34"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p374 ft13"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;beslut om betyg avses beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;1. att sätta betyg efter varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;1. att sätta betyg &lt;SPAN class="ft60"&gt;i ämnen efter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;avslutad &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;och på gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;varje avslutad nivå i ämnena &lt;SPAN class="ft15"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;arbete eller efter prövning, både&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p149 ft13"&gt;gymnasiearbete eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;när det gäller den som är elev i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;prövning, både när det gäller den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gymnasieskolan och när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;som är elev i gymnasieskolan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gäller den som inte är det,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;när det gäller den som inte är det,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;2. att sätta betyg efter varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;2. att sätta betyg &lt;SPAN class="ft60"&gt;i ämnen efter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;avslutad &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;och på gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;varje avslutad nivå i ämnena &lt;SPAN class="ft15"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;särskolearbete när det gäller den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;gymnasiesärskolearbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;elev som är elev i gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;det gäller den elev som är elev i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;särskolan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gymnasiesärskolan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p461 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;att inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 § skol- lagen (2010:800). Sådana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft13"&gt;Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§&lt;/SPAN&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skol- enhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygs-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;katalogen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;När en elev övergår till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;När en elev övergår till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;annan skolenhet ska läraren lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;annan skolenhet ska läraren lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skriftlig information till den nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skriftlig information till den nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skolenheten om de &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skolenheten om de &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;eleven har påbörjat men inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eleven påbörjat men inte slutfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;slutfört.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p448 ft60"&gt;i ämnen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om om-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2011:994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="p114dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343114x1.jpg/" id="p114img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Om en elev har två betyg från samma &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;nivå i ett ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;eller från jämförbara &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ämnen och nivåer, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p463 ft13"&gt;fattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;En elev som uppfyller kraven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elev som uppfyller kraven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;för gymnasieexamen ska få ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;för gymnasieexamen ska få ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;examensbevis när eleven har av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;examensbevis när eleven har av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;slutat ett nationellt program och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;slutat ett nationellt program och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;har fått betyg &lt;SPAN class="ft60"&gt;på &lt;/SPAN&gt;alla &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;har fått betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i &lt;/SPAN&gt;alla &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnen i den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;på det gymnasiearbete som ingår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;omfattning &lt;/SPAN&gt;som ingår i elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;i elevens individuella studieplan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;individuella studieplan och på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;För den elev som efter en eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;det gymnasiearbete som ingår i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;flera &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;eller gymnasiearbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p293 ft13"&gt;individuella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;studieplan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;har fått beslut om betyg som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;För den elev som efter en eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;innebär att betyg inte har kunnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;flera &lt;/SPAN&gt;nivåer i ett eller flera ämnen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;sättas enligt 15 kap. 27 § skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller gymnasiearbetet har fått be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;lagen (2010:800) eller annars inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;slut om betyg som innebär att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;uppfyller kraven för gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;betyg inte har kunnat sättas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;examen ska i stället studiebevis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;15 kap. 27 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skollagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utfärdas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;(2010:800) eller annars inte upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;fyller kraven för gymnasieexamen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ska i stället studiebevis utfärdas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Betygen &lt;SPAN class="ft34"&gt;på &lt;/SPAN&gt;de &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Betygen &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft13"&gt;de &lt;/SPAN&gt;ämnen med de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;enligt elevens individuella studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;som enligt elevens indi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;plan ingår i det fullständiga pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;viduella studieplan ingår i det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;grammet och betygen &lt;SPAN class="ft34"&gt;på &lt;/SPAN&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;fullständiga programmet och be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser som &lt;/SPAN&gt;enligt studieplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;tygen &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft15"&gt;de &lt;/SPAN&gt;ämnen där en eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;ligger utanför elevens fullstän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;enligt studieplanen ligger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;diga program ska redovisas var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;utanför elevens fullständiga pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;för sig i beviset.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;gram ska redovisas var för sig i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;beviset.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft13"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Om en elev har två betyg från samma &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;eller från jämförbara &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;, ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:860.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="p115dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343115x1.jpg/" id="p115img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Ett betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;på &lt;/SPAN&gt;en inledande &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Ett betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i &lt;/SPAN&gt;historia &lt;SPAN class="ft34"&gt;efter &lt;/SPAN&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;i historia som omfattar 100 gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;inledande &lt;SPAN class="ft60"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;som omfattar 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;nasiepoäng får i examens- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;gymnasiepoäng får i examens-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;studiebeviset från ett nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller studiebeviset från ett natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;program i gymnasieskolan om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;nellt program i gymnasieskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;vandlas till samma betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;på &lt;/SPAN&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;omvandlas till samma betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;annan inledande &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;i historia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ämnet men där det ingår &lt;SPAN class="ft15"&gt;en annan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;och en &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;i historia &lt;SPAN class="ft60"&gt;som bygger&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;inledande &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;i historia och en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;på denna andra inledande kurs&lt;SPAN class="ft15"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;ytterligare nivå &lt;/SPAN&gt;i historia, förut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;förutsatt att de två sistnämnda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;satt att &lt;SPAN class="ft34"&gt;betyget på &lt;/SPAN&gt;de två sist-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;kurserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;tillsammans omfattar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nämnda &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivåerna &lt;/SPAN&gt;tillsammans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;samma antal gymnasiepoäng som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;omfattar samma antal gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;den kurs de ersätter&lt;SPAN class="ft15"&gt;. På samma&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;poäng som &lt;/SPAN&gt;betyget som ersätts&lt;SPAN class="ft3"&gt;. På&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;sätt får ett betyg &lt;SPAN class="ft60"&gt;på &lt;/SPAN&gt;en inledande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;samma sätt får ett betyg &lt;SPAN class="ft60"&gt;efter &lt;/SPAN&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kurs &lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;samhällskunskap eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;inledande &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;i samhällskun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;naturkunskap omvandlas till be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skap eller naturkunskap om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;tyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;på &lt;/SPAN&gt;andra &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser i &lt;/SPAN&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;vandlas till &lt;SPAN class="ft60"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;betyg &lt;SPAN class="ft60"&gt;som omfattar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ämne.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p151 ft15"&gt;andra &lt;SPAN class="ft60"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;i samma ämne.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Om ett betyg omvandlas enligt första stycket för att eleven har fått betyg från en utbildning som omfattar mer än 2 500 gym- nasiepoäng, ska eleven anses ha slutfört ett utökat program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft13"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. Av examens- beviset ska det framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförbered- ande examen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;vilken studieväg som examensbeviset avser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleu- tbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkes- examen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4. vilka &lt;/SPAN&gt;kurser som beviset av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4. vilka &lt;/SPAN&gt;ämnen eller ämnes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft61"&gt;ser, hur många gymnasiepoäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;block &lt;/SPAN&gt;eleven fått betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i, enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;som varje kurs omfattat och vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;andra stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p151 ft15"&gt;betyg eleven fått &lt;SPAN class="ft60"&gt;på varje kurs&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:860.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p358 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utom- lands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;För varje ämne eller ämnes- block ska betyget efter den sista avslutade nivån i ämnet eller ämnesblocket framgå, de nivåer betyget gäller för och hur många gymnasiepoäng som betyget om- fattar. Om betyget efter den sista avslutade nivån är icke godkänt och eleven har fått ett godkänt betyg på en underliggande nivå i ämnet eller blocket ska det också framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft34"&gt;1. vilket godkänt betyg eleven har fått,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft12"&gt;2. vilka nivåer det godkända och det underkända betyget gäller för, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft81"&gt;3. hur många gymnasiepoäng betygen omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft13"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;vilken studieväg som studiebeviset avser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3. vilka &lt;/SPAN&gt;kurser som beviset av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;enligt vad som beskrivs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft61"&gt;ser, hur många gymnasiepoäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;andra stycket &lt;SPAN class="ft13"&gt;vilka &lt;/SPAN&gt;ämnen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft60"&gt;som varje kurs omfattat och vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnesblock &lt;/SPAN&gt;eleven fått betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;betyg eleven fått &lt;SPAN class="ft34"&gt;på varje kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;eller om betyg inte har kunnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;eller om betyg inte har kunnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;sättas enligt 15 kap. 27 § skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;sättas enligt 15 kap. 27 § skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p471 ft15"&gt;lagen (2010:800)&lt;SPAN class="ft60"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p217 ft15"&gt;lagen (2010:800),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utom- lands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft65"&gt;För varje ämne eller ämnes- block ska betyget efter den sista avslutade nivån i ämnet eller ämnesblocket framgå, de nivåer betyget gäller för och hur många gymnasiepoäng som betyget om- fattar. Om betyget efter den sista avslutade nivån är icke godkänt eller om betyg inte kunnat sättas enligt första stycket 3 och eleven har ett godkänt betyg på en under- liggande nivå i ämnet eller blocket ska det också framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;vilket godkänt betyg eleven har fått,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;vilka nivåer det godkända betyget gäller för,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;vilka nivåer det underkända betyget gäller för eller vilka nivåer som betyg inte kunnat sättas efter och,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;hur många gymnasiepoäng betygen omfattar eller om betyg inte kunnat sättas hur många gym- nasiepoäng beslutet att inte sätta betyg gäller för.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft13"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i gymnasie- skolan när han eller hon har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg ingå som är satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset ska det framgå&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p358 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförbered- ande examen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;vilken studieväg som examensbeviset avser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;om eleven har fått grundläggande behörighet till högskole- utbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkes- examen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4. vilka &lt;/SPAN&gt;kurser som beviset av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4. vilka &lt;/SPAN&gt;ämnen eller ämnes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft114"&gt;ser, hur många gymnasiepoäng som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;block &lt;/SPAN&gt;eleven fått betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i, enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft34"&gt;varje kurs omfattat och vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;andra stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p480 ft15"&gt;betyg eleven fått &lt;SPAN class="ft60"&gt;på varje kurs&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;om betyg har satts efter prövning av den som inte är elev i gymnasieskolan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;att beviset avser en person som inte är elev i gymnasieskolan. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;För varje ämne eller ämnes-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft65"&gt;block ska betyget efter den sista avslutade nivån i ämnet eller ämnesblocket framgå, de ämnes- nivåer betyget gäller för och hur många gymnasiepoäng som betyget omfattar. Om betyget efter den sista avslutade nivån är icke god- känt och eleven har ett godkänt betyg på en underliggande nivå i ämnet eller blocket ska det också framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft12"&gt;1. vilket godkänt betyg eleven har fått,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft12"&gt;2. vilka nivåer det godkända och det underkända betyget gäller för, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft65"&gt;3. hur många gymnasiepoäng betygen omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="p119dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343119x1.jpg/" id="p119img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;En elev som inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elev som inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ett introduktionsprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;läst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ett introduktionsprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;läst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;grundskoleämnen utan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;grundskoleämnen utan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;godkänt betyg ska få en skriftlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;godkänt betyg ska få en skriftlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;bedömning av sin kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;bedömning av sin kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;utveckling i varje sådant ämne.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;utveckling i varje sådant ämne.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;Detsamma gäller om eleven läst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Detsamma gäller om eleven läst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser i &lt;/SPAN&gt;gymnasieämnen utan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gymnasieämnen utan att få god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;få godkänt betyg.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;känt betyg.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft13"&gt;22 a §&lt;SPAN class="ft59"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;nationellt program i gymnasiesärskolan. Av gymnasiesärskole- beviset ska det framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;1. vilken studieväg som beviset avser,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;2. vilka &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som beviset&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;enligt vad som beskrivs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;avser, &lt;/SPAN&gt;hur många gymnasiesär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;andra stycket &lt;SPAN class="ft24"&gt;vilka &lt;/SPAN&gt;ämnen &lt;SPAN class="ft24"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft61"&gt;skolepoäng som varje kurs har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;beviset avser eller om betyg inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft57"&gt;omfattat och vilket betyg eleven har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;har kunnat sättas enligt 18 kap. &lt;SPAN class="ft57"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft61"&gt;fått på varje kurs &lt;SPAN class="ft24"&gt;eller om betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;26 §§ skollagen (2010:800),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;inte har kunnat sättas enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;18 kap. 26 § skollagen (2010:800),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;3. i förekommande fall vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;3. i förekommande fall, &lt;SPAN class="ft34"&gt;enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;från gymnasieskolan som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;vad som beskrivs i andra stycket&lt;SPAN class="ft15"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;beviset avser, &lt;SPAN class="ft61"&gt;hur många gym-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;vilka &lt;/SPAN&gt;ämnen eller ämnesblock &lt;SPAN class="ft15"&gt;från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft61"&gt;nasiepoäng som varje kurs har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gymnasieskolan som beviset av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft61"&gt;omfattat och vilket betyg eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ser eller om betyg inte har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft34"&gt;har fått på varje kurs &lt;SPAN class="ft13"&gt;eller om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kunnat sättas enligt 15 kap. 27 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;betyg inte har kunnat sättas en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skollagen (2010:800),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p487 ft15"&gt;ligt 15 kap. 27 § (2010:800),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiesärskolearbete och vad det i så fall har innehållit,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2018:1328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2013:359.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och gymnasiesär- skolearbetet, om eleven begär det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft74"&gt;För varje ämne eller ämnes- block ska betyget efter den sista avslutade nivån framgå, de ämnesnivåer betyget gäller för och hur många gymnasiesärskolepoäng eller gymnasiepoäng som betyget omfattar. Om betyget efter den sista avslutade nivån i ett gym- nasieämne är icke godkänt, eller om betyg inte kunnat sättas enligt första stycket 2 eller 3 och eleven har ett godkänt betyg på en underliggande nivå i ämnet eller blocket ska det också framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft12"&gt;1. vilket godkänt betyg eleven har fått,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft12"&gt;2. vilka nivåer det godkända betyget gäller för,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft12"&gt;3. vilka nivåer det under- kända betyget gäller för eller vilka nivåer som betyg inte kunnat sättas efter och,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft81"&gt;4. hur många gymnasiesär- skolepoäng eller gymnasiepoäng betygen omfattar eller om betyg inte kunnat sättas hur många poäng beslutet gäller för.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="p121dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343121x1.jpg/" id="p121img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft13"&gt;22 b §&lt;SPAN class="ft59"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft13"&gt;individuellt program i gymnasiesärskolan. Av gymnasiesärskole- beviset ska det framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;att beviset avser ett individuellt program,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;3. i förekommande fall vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;3. i förekommande fall, &lt;SPAN class="ft34"&gt;enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft34"&gt;kurser &lt;SPAN class="ft13"&gt;som &lt;/SPAN&gt;beviset avser, hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;vad som beskrivs i andra stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft114"&gt;många gymnasiesärskolepoäng som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;vilka &lt;/SPAN&gt;ämnen som eleven har fått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;varje kurs har omfattat och vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i e&lt;/SPAN&gt;ller om betyg inte har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;betyg eleven har fått på varje &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;kunnat sättas enligt 18 kap. &lt;SPAN class="ft34"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;eller om betyg inte har kunnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;26 §§ skollagen (2010:800)&lt;SPAN class="ft60"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;sättas enligt 18 kap. 26 § skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;lagen (2010:800).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft61"&gt;Om eleven har genomfört prak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;För varje ämne ska betyget efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;tik, ska omfattningen av praktiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;den sista avslutade nivån framgå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft57"&gt;också framgå av gymnasiesärskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;de ämnesnivåer betyget gäller för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;beviset. Vidare ska det framgå på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;och hur många gymnasiesärskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft57"&gt;vilken eller vilka arbetsplatser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;poäng som betyget omfattar. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft57"&gt;praktiken har genomförts och vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;betyget efter den sista avslutade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;arbetsuppgifter som eleven har ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;nivån inte kunnat sättas enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft61"&gt;fört där. Beviset ska även inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;första stycket 3 och eleven har ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;hålla en bedömning av hur eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;godkänt betyg på en underliggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;har genomfört arbetsuppgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;nivå i ämnet ska det också framgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft60"&gt;inom ramen för praktiken, om ele-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;1. vilket godkänt betyg eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;ven begär det.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;har fått,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;2. vilka nivåer det godkända&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;betyget gäller för,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;3. vilka nivåer som betyg inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kunnat sättas efter och,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;4. hur många gymnasiesärskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;poäng det godkända betyget om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;fattar och hur många poäng beslu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;tet om att inte sätta betyg gäller för.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;Om eleven har genomfört prak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;tik, ska omfattningen av praktiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;också framgå av gymnasiesär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;skolebeviset. Vidare ska det fram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2013:359.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="p122dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343122x1.jpg/" id="p122img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p291 ft65"&gt;gå på vilken eller vilka arbets- platser som praktiken har genom- förts och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbets- uppgifterna inom ramen för prak- tiken, om eleven begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;22 c §&lt;SPAN class="ft59"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Rektorn utfärdar gymnasiesärskolebevis.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Om en elev har två betyg från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Om en elev har två betyg från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;samma &lt;SPAN class="ft61"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;eller från jämförbara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;samma &lt;SPAN class="ft61"&gt;nivå i ett ämne &lt;/SPAN&gt;eller från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;, ska det högsta av dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;jämförbara &lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen och nivåer&lt;/SPAN&gt;, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betyg tas med i gymnasiesär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;det högsta av dessa betyg tas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skolebeviset.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;i gymnasiesärskolebeviset.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft133"&gt;Rätt att &lt;SPAN class="ft132"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft132"&gt;en kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft132"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Rätt att &lt;/SPAN&gt;läsa &lt;SPAN class="ft133"&gt;om &lt;/SPAN&gt;ett ämne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p495 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;En elev som har fått betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elev som har fått betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft34"&gt;en gymnasiekurs &lt;SPAN class="ft13"&gt;innan eleven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;gymnasieämne &lt;/SPAN&gt;innan eleven på-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;påbörjat sin gymnasieutbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;börjat sin gymnasieutbildning har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;har rätt att &lt;SPAN class="ft61"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft61"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;och få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;rätt att &lt;/SPAN&gt;läsa &lt;SPAN class="ft15"&gt;om &lt;/SPAN&gt;de nivåer i ämnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;ett nytt betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;på kursen &lt;/SPAN&gt;i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;som ingår i elevens betyg &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p496 ft15"&gt;nasieskolan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;varje nivå &lt;/SPAN&gt;få ett nytt betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p497 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnet &lt;/SPAN&gt;i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;I 9 kap. 1 och 2 §§ finns be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;I 9 kap. 1 och 2 §§ finns be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;stämmelser om övriga fall när en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;stämmelser om övriga fall när en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p151 ft15"&gt;elev har rätt att &lt;SPAN class="ft60"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft60"&gt;en kurs&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;elev har rätt att &lt;SPAN class="ft60"&gt;läsa &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft60"&gt;ett ämne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2013:359.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i det gym- nasiearbete och i alla &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ämnen med de nivåer &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som ingår i elevens individuella studieplan, om ele- ven inte tidigare har fått betyg &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;i ämnet på den nivå eleven vill pröva i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;eller på gymnasiearbetet eller om eleven har fått ett icke godkänt betyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Lydelse enligt 1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft13"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;och det gymnasiearbete som in- går i elevens individuella studie- plan, om eleven inte tidigare har fått betyg &lt;SPAN class="ft65"&gt;på kursen &lt;/SPAN&gt;eller gym- nasiearbetet eller om eleven har fått ett icke godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p182 ft13"&gt;25 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Den som inte är elev i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Den som inte är elev i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;nasieskolan men som vill ha be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;nasieskolan men som vill ha be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;tyg därifrån har rätt att genomgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;tyg därifrån har rätt att genomgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;prövning i alla &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;prövning i alla &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnen med till-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;finnas på ett nationellt program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;hörande nivåer &lt;/SPAN&gt;som får finnas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;utom de &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som bara får an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ett nationellt program utom de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ordnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;på vissa utbildningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;som bara får anordnas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Rätten gäller också gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;vissa utbildningar. Rätten gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;arbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;också gymnasiearbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Prövning får göras endast vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Prövning får göras endast vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;en skolenhet som anordnar &lt;SPAN class="ft34"&gt;den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;en skolenhet som anordnar &lt;SPAN class="ft61"&gt;det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;aktuella &lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;eller, när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;aktuella &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnet &lt;/SPAN&gt;eller, när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;gymnasiearbetet, utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gäller gymnasiearbetet, utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ning inom det kunskapsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ning inom det kunskapsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som gymnasiearbetet avser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som gymnasiearbetet avser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Utan att eleven genomgår prövning får en elev som inte följt undervisningen i en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;eller flera nivåer i ett ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;av rektorn ges betyget E &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;i ämnet till och med en viss ämnesnivå &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1. det av betyg, intyg eller lik- nande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i ämnet till och med en viss ämnesnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;anordnas vid skol- enheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p205 ft13"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Utan att eleven genomgår prövning får en elev som inte följt undervisningen i en &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;av rektorn ges betyget E &lt;SPAN class="ft12"&gt;på kursen &lt;/SPAN&gt;om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft11"&gt;1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft13"&gt;2. &lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;anordnas vid skol- enheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft14"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft133"&gt;Rätt att &lt;SPAN class="ft132"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft132"&gt;en kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft132"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Rätt att &lt;/SPAN&gt;läsa &lt;SPAN class="ft133"&gt;om &lt;/SPAN&gt;ett ämne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Lydelse enligt 1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p430 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Om &lt;/SPAN&gt;en elev inte har fått lägst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;En elev &lt;SPAN class="ft60"&gt;som &lt;/SPAN&gt;inte har fått lägst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;betyget E &lt;SPAN class="ft34"&gt;på en kurs&lt;/SPAN&gt;, har &lt;SPAN class="ft34"&gt;eleven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;betyget E &lt;/SPAN&gt;i ett ämne efter en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;rätt att &lt;SPAN class="ft34"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;en gång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;avslutad nivå &lt;SPAN class="ft15"&gt;har rätt att &lt;/SPAN&gt;läsa &lt;SPAN class="ft15"&gt;om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Har eleven slutfört &lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;nivån &lt;SPAN class="ft15"&gt;en gång&lt;/SPAN&gt;. Om eleven önskar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gånger och inte fått lägst betyget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;det har eleven även rätt att &lt;SPAN class="ft13"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;E får eleven &lt;SPAN class="ft34"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;ytter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;gång &lt;/SPAN&gt;läsa om eventuella under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ligare en gång, om det finns sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;liggande nivåer som ingår i det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skilda skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;icke godkända betyget&lt;SPAN class="ft15"&gt;. Har eleven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;slutfört &lt;/SPAN&gt;samma nivå i ett ämne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p500 ft10"&gt;två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven &lt;SPAN class="ft12"&gt;läsa &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft12"&gt;nivån &lt;/SPAN&gt;ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft13"&gt;En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet har rätt att göra om arbetet en gång.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="p125dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343125x1.jpg/" id="p125img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p501 ft9"&gt;Om en elev har fått icke god- kända betyg &lt;SPAN class="ft65"&gt;på &lt;/SPAN&gt;en stor andel av &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurserna &lt;/SPAN&gt;under ett läsår får ele- ven, om det finns särskilda skäl, &lt;SPAN class="ft65"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om också sådana &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som eleven fått lägst betyget E &lt;SPAN class="ft65"&gt;på &lt;/SPAN&gt;under läsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p118 ft19"&gt;Om en elev &lt;SPAN class="ft54"&gt;i &lt;/SPAN&gt;en stor andel av &lt;SPAN class="ft54"&gt;ämnena &lt;/SPAN&gt;har fått icke godkända betyg under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, &lt;SPAN class="ft54"&gt;läsa &lt;/SPAN&gt;om också sådana &lt;SPAN class="ft54"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;som eleven under läsåret fått lägst betyget E &lt;SPAN class="ft54"&gt;i &lt;/SPAN&gt;under läsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p374 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;En elev som har bytt studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elev som har bytt studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;väg får, om det finns särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;väg får, om det finns särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;skäl, &lt;SPAN class="ft61"&gt;gå &lt;/SPAN&gt;om sådana &lt;SPAN class="ft61"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;skäl, &lt;SPAN class="ft60"&gt;läsa &lt;/SPAN&gt;om sådana &lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;eleven tidigare fått lägst betyget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eleven tidigare fått lägst betyget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;E på.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;E på.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p502 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;En elev som &lt;SPAN class="ft34"&gt;går &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft34"&gt;en kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;En elev som &lt;SPAN class="ft61"&gt;läser &lt;/SPAN&gt;om &lt;SPAN class="ft61"&gt;ett ämne&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;har rätt att få ett nytt betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;har rätt att få ett nytt betyg &lt;SPAN class="ft34"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kursen&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;ämnet efter varje avslutad nivå&lt;SPAN class="ft24"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p420 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§&lt;/SPAN&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;En elevs utbildning i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elevs utbildning i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;nasieskolan får avvika från vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nasieskolan får avvika från vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;som annars gäller för ett natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som annars gäller för ett natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;nellt program genom att vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nellt program genom att vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p217 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;byts ut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;ämnen eller nivåer i ämnen &lt;SPAN class="ft24"&gt;byts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p503 ft13"&gt;ut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;När det gäller villkoret i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;När det gäller villkoret i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;första stycket 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;dock den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;första stycket 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p435 ft13"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;dock den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inledande &lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p295 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;matematik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inledande &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p504 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;matematik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;bytas ut mot en annan inledande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;bytas ut mot en annan inledande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;i matematik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;i matematik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:402.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="p126dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343126x1.jpg/" id="p126img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Beslut om att byta ut en &lt;SPAN class="ft12"&gt;viss kurs &lt;/SPAN&gt;får inte &lt;SPAN class="ft12"&gt;fattas efter det att &lt;/SPAN&gt;eleven påbörjat &lt;SPAN class="ft12"&gt;kursen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Beslut om att byta ut en &lt;SPAN class="ft12"&gt;eller flera nivåer i ett ämne &lt;/SPAN&gt;får inte &lt;SPAN class="ft12"&gt;omfatta en nivå som &lt;/SPAN&gt;eleven på- börjat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p254 ft13"&gt;4 a §&lt;SPAN class="ft59"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;En elevs utbildning i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elevs utbildning i gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;nasiesärskolan får avvika från vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nasiesärskolan får avvika från vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;som annars gäller för ett natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som annars gäller för ett natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;nellt program genom att vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nellt program genom att vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;byts ut, för att eleven ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;ämnen eller nivåer i ämnen &lt;SPAN class="ft24"&gt;byts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kunna läsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ut, för att eleven ska kunna läsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;1. &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;enligt gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;enligt gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skolans ämnesplaner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skolans ämnesplaner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p505 ft15"&gt;2. ämnesområden i individuella program i gymnasiesärskolan, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;3. &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som inte finns i pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;ämnen eller nivåer i ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;gramstrukturen för det program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;som inte finns i programstruk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;som eleven är antagen till.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;turen för det program som ele-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ven är antagen till.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;föreskrifter om att &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;får bytas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;föreskrifter om att &lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnen eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;ut av andra skäl än de som anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft34"&gt;nivåer i ämnen &lt;SPAN class="ft13"&gt;får bytas ut av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;i första stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;andra skäl än de som anges i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;första stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;En elev i gymnasieskolan kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elev i gymnasieskolan kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;befrias från undervisning i &lt;SPAN class="ft34"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;befrias från undervisning i &lt;SPAN class="ft34"&gt;ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;eller flera &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;eller gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;eller flera &lt;/SPAN&gt;ämnen, nivåer i ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;arbetet om eleven önskar det och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller gymnasiearbetet om eleven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;har påtagliga studiesvårigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;önskar det och har påtagliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;som inte kan lösas på något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;studiesvårigheter som inte kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p506 ft15"&gt;annat sätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p51 ft15"&gt;lösas på något annat sätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;En elev i gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;En elev i gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;kan befrias från undervisning i &lt;SPAN class="ft60"&gt;en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kan befrias från undervisning i &lt;SPAN class="ft60"&gt;ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;eller flera &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;eller gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;eller flera &lt;/SPAN&gt;ämnen, nivåer i ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;särskolearbetet om eleven önskar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;eller gymnasiesärskolearbetet om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2014:860.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:402.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="p127dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343127x1.jpg/" id="p127img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;det och har påtagliga studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;eleven önskar det och har påtag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;svårigheter som inte kan lösas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;liga studiesvårigheter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;något annat sätt eller saknar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;kan lösas på något annat sätt eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;förutsättningar att klara av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;saknar förutsättningar att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;klara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;fullständigt program.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;av ett fullständigt program.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft13"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på alla nationella program som anordnas för döva elever.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Kurser &lt;/SPAN&gt;i teckenspråk som gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Nivåer &lt;/SPAN&gt;i teckenspråk som gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;nasiegemensamt ämne får ersätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nasiegemensamt ämne får ersätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;en eller flera &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i studievägen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;en eller flera &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivåer i ämnen &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;för döva elever med undantag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;studievägen för döva elever med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i svenska. Beslut fattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;undantag för &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;i svenska.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p509 ft15"&gt;rektorn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p354 ft15"&gt;Beslut fattas av rektorn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td138"&gt;&lt;P class="p502 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Kurser i &lt;/SPAN&gt;teckenspråk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Teckenspråk som annat ämne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;annat ämne än gymnasiegemen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;än gymnasiegemensamt ämne får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;samt ämne får anordnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;anordnas för hörselskadade elever,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;hörselskadade elever, om de har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;om de har behov av det och vill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;behov av det och vill delta i &lt;SPAN class="ft34"&gt;de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p510 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;delta &lt;/SPAN&gt;i ytterligare nivåer i ämnet&lt;SPAN class="ft15"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kurserna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Kurser &lt;/SPAN&gt;i teckenspråk som gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Nivåer &lt;/SPAN&gt;i teckenspråk som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;nasiegemensamt ämne får ersätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;gymnasiegemensamt ämne får er-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;en eller flera &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i studievägen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;sätta en eller flera &lt;SPAN class="ft60"&gt;nivåer i ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;för hörselskadade elever&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;i studievägen för hörselskadade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;undantag för &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i svenska.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;elever med undantag för &lt;SPAN class="ft60"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Beslut fattas av rektorn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;svenska. Beslut fattas av rektorn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2011:521.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="p128dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343128x1.jpg/" id="p128img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;nivå i ett ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;enligt den reguljära ämnes- planen, utan att antalet gymnasie- poäng för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;nivån i ämnet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;En elev som följt en special- inriktad ämnesplan i en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;eller flera nivåer i ett ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska i fråga om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;detta ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;anses ha genomgått den undervisning och verksam- het &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;i nivån eller nivåerna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som ingår i ett fullständigt program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Av betyget ska det framgå att undervisningen i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;aktuella nivåer i ämnet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;avsett en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt inne- håll undervisningen har omfattat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft14"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft13"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft9"&gt;Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för &lt;SPAN class="ft65"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;minskas (utbildning en- ligt specialinriktad ämnesplan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft19"&gt;En elev som följt en special- inriktad ämnesplan i en &lt;SPAN class="ft54"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;ska i fråga om &lt;SPAN class="ft54"&gt;denna kurs &lt;/SPAN&gt;anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett full- ständigt program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft53"&gt;Av betyget ska det framgå att undervisningen i &lt;SPAN class="ft69"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;avsett en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt innehåll undervis- ningen har omfattat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft14"&gt;13 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft13"&gt;8 §&lt;SPAN class="ft59"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt 16 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft9"&gt;52 § skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500 gymnasiepoäng).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;Om elevens hemkommun för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Om elevens hemkommun för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;delar ytterligare resurser i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;delar ytterligare resurser i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft24"&gt;kommunal skola för elever som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;kommunal skola för elever som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;har rätt till utökat program för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;har rätt till utökat program för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;uppnå grundläggande behörighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;uppnå grundläggande behörighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:402.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="p129dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343129x1.jpg/" id="p129img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;till högskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag lämnas till den enskilda huvudmannen också för de &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;utöver 2 500 gymnasiepoäng som en elev läser för att uppnå sådan behörighet inom ett yrkesprogram.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;till högskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag lämnas till den enskilda huvudmannen också för de &lt;SPAN class="ft65"&gt;nivåer i ämnen &lt;/SPAN&gt;ut- över 2 500 gymnasiepoäng som en elev läser för att uppnå sådan behörighet inom ett yrkespro- gram.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p516 ft14"&gt;13 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§&lt;/SPAN&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Fjärrundervisning får anord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Fjärrundervisning får anord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;nas för elever som vistas i ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;nas för elever som vistas i ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;särskilt ungdomshem i samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;särskilt ungdomshem i samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;ämnen och &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ämnen och &lt;SPAN class="ft34"&gt;nivåer &lt;/SPAN&gt;i gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;skolan och gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skolan och gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft3"&gt;utom svenska, svenska som andra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;utom svenska, svenska som andra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;språk, engelska och matematik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;språk, engelska och matematik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;Fjärrundervisning får också an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Fjärrundervisning får också an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;vändas för att ge elever studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;vändas för att ge elever studie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p517 ft15"&gt;handledning på modersmålet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p518 ft15"&gt;handledning på modersmålet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Fjärrundervisning enligt första stycket får genomföras endast om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;det inte finns någon lärare att tillgå på hemmet som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet, annan lämplig person, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;elevunderlaget är otillräckligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft10"&gt;Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som på- börjas efter den 30 juni 2024.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2024.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;En gymnasieexamen enligt 8 kap. 17 och 19 §§ och ett gym- nasiesärskolebevis enligt 8 kap. 22 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a–b&lt;/NOBR&gt; §§ får innehålla betyg på kurser enligt äldre bestämmelser. Examensbeviset får dock inte inne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2015:291.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;hålla både ämnen och kurser som enligt 5 motsvarar varandra. Även studiebevis enligt 8 kap. 18 § och gymnasieintyg enligt 8 kap. 21 § får innehålla kurser enligt äldre bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Skolverket får meddela föreskrifter om vilka kurser enligt de ämnesplaner som tillämpades före den 1 juli 2024 som motsvaras av ämnen och nivåer enligt de ämnesplaner som tillämpas efter den 30 juni 2024.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Rektor får, på begäran av en elev i gymnasieskolan, besluta om att omvandla kursbetyg till betyg i ett ämne i de fall kursen eller kurserna motsvaras av ämnet och nivåer i ämnet enligt 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2024 får genomgå prövning enligt de gamla bestämmelserna och enligt de ämnesplaner som tillämpades fram till och med 30 juni 2024. Sådan prövning får göras till och med den 30 juni 2029.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;I stället för vad som anges i 2 kap. 1 § och 5 kap. 4 och 14 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) ska en ansökan om att en utbild- ning ska godkännas som särskild variant, om att en utbildning ska vara riksrekryterande eller om att få en avvikelse i form av s.k. riks- rekryterande utbildning, avseende utbildning som planeras starta höstterminen 2024, göras senast den 31 mars 2023 eller senast det datum som Statens skolverk eller Statens skolinspektion medger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="p131dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343131x1.jpg/" id="p131img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft43"&gt;i högskoleförordningen (1993:100)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft13"&gt;Regeringen föreskriver att bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100)&lt;SPAN class="ft59"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Denna förordning tillämpas första gången vid antagning till utbildning som startar efter 31 december 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Förordningen omtryckt 1998:1003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="p132dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343132x1.jpg/" id="p132img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;SPAN class="ft135"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft14"&gt;Meritvärdering av betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de be- tyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för meritkurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;Därefter ska poäng för meritkurser läggas till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft133"&gt;Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan &lt;SPAN class="ft88"&gt;Siffervärde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasie- skolan ska ges följande siffervärden:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p530 ft13"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p530 ft15"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p530 ft15"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p530 ft15"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;17,5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft13"&gt;A&lt;SPAN style="padding-left:65px;"&gt;20,0&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft88"&gt;Betygsvärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2014:125.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft14"&gt;Meritvärdering av betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de be- tyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för merit- kurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Därefter ska poäng för meritkurser läggas till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft133"&gt;Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft88"&gt;Siffervärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasie- skolan ska ges följande siffervärden:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p289 ft13"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p289 ft34"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p289 ft15"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p289 ft15"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p289 ft15"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;17,5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft13"&gt;A&lt;SPAN style="padding-left:64px;"&gt;20,0&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft88"&gt;Betygsvärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="p134dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343134x1.jpg/" id="p134img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft43"&gt;i högskoleförordningen (1993:100)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft19"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om högskoleförordningen (1993:100) att 7 kap. 5 a, 8, &lt;NOBR&gt;10–11,&lt;/NOBR&gt; 18 och 25 §§ samt bilaga 3 till förord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;ningen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;a §&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;En sökande ska anses ha sådana nödvändiga kompetenser som anges i 5 § om sökanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;har avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft24"&gt;2. har avlagt en yrkesexamen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2. har avlagt en yrkesexamen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gymnasieskolan eller inom kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;gymnasieskolan eller inom kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;munal vuxenutbildning på gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;munal vuxenutbildning på gym-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;nasial nivå samt har lägst betyget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nasial nivå samt har lägst betyget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;E i &lt;SPAN class="ft60"&gt;de kurser i &lt;/SPAN&gt;svenska eller svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;E i &lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnena &lt;/SPAN&gt;svenska eller svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;som andraspråk och engelska som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som andraspråk och engelska &lt;SPAN class="ft60"&gt;på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;krävs för en högskoleförbered-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft61"&gt;den nivå i respektive ämne &lt;SPAN class="ft24"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ande examen i gymnasieskolan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;krävs för en högskoleförbered-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p543 ft15"&gt;ande examen i gymnasieskolan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;eller 2,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;enligt äldre bestämmelser har uppfyllt kraven för grundlägg- ande behörighet till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;har godkänt resultat på ett sådant behörighetsprov som anges i förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med behörig- hetsprov för tillträde till högskoleutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Enligt senaste lydelse 2018:1503.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="p135dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343135x1.jpg/" id="p135img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§&lt;/SPAN&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;1. kunskaper från &lt;SPAN class="ft34"&gt;en &lt;/SPAN&gt;eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. kunskaper från &lt;SPAN class="ft34"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i gymnasieskolan eller mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;i gymnasieskolan, &lt;SPAN class="ft60"&gt;med an-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;svarande kunskaper,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;given nivå i respektive ämne, &lt;SPAN class="ft15"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p497 ft15"&gt;motsvarande kunskaper,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;godkänt resultat på ett konstnärligt prov för en utbildning som leder till en konstnärlig examen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;andra villkor enligt vad som anges i 11 § första stycket 2. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller ut-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft11"&gt;ländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;Högskolan får, i den utsträckning det ställs krav på särskild be- hörighet, meddela föreskrifter om vilka krav enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för andra utbildningar än de som avses i 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;Universitets- och högskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Universitets- och högskole-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;rådet får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;rådet får meddela föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;vilka &lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i gymnasieskolan som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;om vilka &lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;i gymnasieskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;krav enligt första stycket får avse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;och vilken nivå i respektive ämne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;som krav enligt första stycket får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p548 ft3"&gt;avse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft10"&gt;Om det finns särskilda skäl får en högskola, för tillträde till en viss utbildning, meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p157 ft15"&gt;1. krav på kunskaper från &lt;SPAN class="ft60"&gt;andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;1. krav på kunskaper från &lt;SPAN class="ft61"&gt;ytter-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i gymnasieskolan eller mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;ligare nivåer i ämnen &lt;SPAN class="ft15"&gt;i gymnasie-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft24"&gt;svarande kunskaper än de som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skolan eller motsvarande kun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p140 ft13"&gt;följer av 9 § eller 10 § andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;skaper än de som följer av 9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p549 ft15"&gt;stycket, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p422 ft15"&gt;eller 10 § andra stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p550 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2018:1503.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2018:1503.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1503.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="p136dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343136x1.jpg/" id="p136img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Vissa &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;från gymnasial utbildning är särskilt meriterande vid urval (&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;meritämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;De nivåer som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;meriterande i respektive ämne &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;utgör inte krav på grund- läggande eller särskild behörig- het.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Meritämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;är&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p460 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. krav på andra villkor än kunskaper från en eller flera kurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;gymnasieskolan eller motsvar- ande kunskaper om de betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbild- ningen förbereder för.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p215 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;krav på kunskaper från andra ämnen i gymnasieskolan med viss nivå eller motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p467 ft65"&gt;3. krav på andra villkor än kunskaper från en eller flera ämnen i gymnasieskolan eller motsvar- ande kunskaper om de betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbild- ningen förbereder för&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Innan högskolan meddelar föreskrifter enligt första stycket ska Universitets- och högskolerådet ges tillfälle att yttra sig över hög- skolans förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft13"&gt;Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3 till denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft19"&gt;Vissa &lt;SPAN class="ft54"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;från gymnasial utbildning är särskilt meriterande vid urval (&lt;SPAN class="ft54"&gt;meritkurser&lt;/SPAN&gt;). &lt;SPAN class="ft54"&gt;Merit- kurser &lt;/SPAN&gt;är &lt;SPAN class="ft54"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som inte utgör krav på grundläggande eller sär- skild behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft34"&gt;Meritkurser &lt;SPAN class="ft13"&gt;är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;moderna språk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;svenskt teckenspråk för hörande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;engelska, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;matematik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft13"&gt;Universitets- och högskolerådet får meddela de föreskrifter i övrigt som behövs för meritvärdering av betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2018:1503.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="p137dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343137x1.jpg/" id="p137img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§&lt;/SPAN&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;1. kunskaper från &lt;SPAN class="ft34"&gt;en &lt;/SPAN&gt;eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1. kunskaper från &lt;SPAN class="ft34"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;i gymnasieskolan eller mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;i gymnasieskolan &lt;SPAN class="ft60"&gt;med viss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;svarande kunskaper,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft60"&gt;nivå i respektive ämne &lt;SPAN class="ft15"&gt;eller mot-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p554 ft15"&gt;svarande kunskaper,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;kunskaper från en eller flera högskolekurser, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft10"&gt;Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Särskild behörighet har också den som genom svensk eller ut- ländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Förordningen tillämpas första gången vid antagning till utbild- ning som börjar efter den 31 december 2024.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;De äldre bestämmelserna om meritkurser i 7 kap. 18 § och i bilaga 3 samt de äldre bestämmelserna om meritvärdering i bilaga 3 ska gälla för de kursbetyg en sökande åberopar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Vid uträkning av betygsvärde enligt punkten 5 i bilaga 3 får kursbetyg ersättas av ämnesbetyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2011:1020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="p138dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343138x1.jpg/" id="p138img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Lydelse enligt 1.7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;SPAN class="ft135"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;Platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft14"&gt;Meritvärdering av betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de be- tyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;merit- kurser &lt;/SPAN&gt;som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Därefter ska poäng för &lt;SPAN class="ft34"&gt;meritkurser &lt;/SPAN&gt;läggas till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft133"&gt;Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft88"&gt;Siffervärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Betygen &lt;/SPAN&gt;i de &lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p564 ft13"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p564 ft13"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p564 ft15"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p564 ft15"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p564 ft15"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;17,5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;A&lt;SPAN style="padding-left:65px;"&gt;20,0&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft88"&gt;Betygsvärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Siffervärdet för varje betyg &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i en kurs &lt;/SPAN&gt;ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygs- värde fås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i &lt;SPAN class="ft65"&gt;en kurs &lt;/SPAN&gt;ersättas av &lt;SPAN class="ft65"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;betyg som den sökande har i samma eller motsvarande &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurs&lt;/SPAN&gt;, om sist- nämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lydelse enligt förslag 1.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p569 ft88"&gt;Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft13"&gt;Jämförelsetalet ska anges med två decimaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft88"&gt;Betyg i &lt;SPAN class="ft89"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ger behörighet eller i &lt;SPAN class="ft89"&gt;meritkurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Betyg i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som &lt;SPAN class="ft12"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5 om &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;behörighetskurser &lt;/SPAN&gt;som avses i 7 kap. 9 §, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;meritkurser &lt;/SPAN&gt;som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng enligt 8. Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasie-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft13"&gt;poäng som har meritvärderats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft88"&gt;Meritpoäng&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;merit- kurser &lt;/SPAN&gt;som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft19"&gt;Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får adderas till jäm- förelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse ämnet moderna språk och ämnet svenskt teckenspråk för hörande, högst en (1,0) meritpoäng får avse ämnet engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse ämnet matematik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft13"&gt;Betyg i &lt;SPAN class="ft34"&gt;meritkurser &lt;/SPAN&gt;ger meritpoäng enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft19"&gt;a) lägst betyget E i &lt;SPAN class="ft54"&gt;kurs 3 &lt;/SPAN&gt;i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft10"&gt;b) lägst betyget E i &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurs 4 &lt;/SPAN&gt;i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en (1,0) meritpoäng,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft19"&gt;c) lägst betyget E i &lt;SPAN class="ft54"&gt;kurs 5 &lt;/SPAN&gt;i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft9"&gt;d) lägst betyget E &lt;SPAN class="ft65"&gt;i kurs 2 &lt;/SPAN&gt;i ämnet moderna språk i ytterligare ett språk eller &lt;SPAN class="ft65"&gt;i kurs 2 &lt;/SPAN&gt;i ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng för &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;ämnet moderna språk enligt b,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;lägst betyget E &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i kurs 2 &lt;/SPAN&gt;i ämnet moderna språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng &lt;SPAN class="ft12"&gt;för kurs &lt;/SPAN&gt;i ämnet svenskt teckenspråk för hörande enligt b,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;lägst betyget E i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;lägst betyget E &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i en kurs &lt;/SPAN&gt;i ämnet matematik &lt;SPAN class="ft12"&gt;på kursnivån över den kursnivå &lt;/SPAN&gt;som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. &lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; §§ eller, om sådant krav inte har ställts, &lt;SPAN class="ft12"&gt;kursnivån över &lt;/SPAN&gt;vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt g,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;lägst betyget E &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i en kurs &lt;/SPAN&gt;i ämnet matematik &lt;SPAN class="ft12"&gt;på kursnivån över &lt;/SPAN&gt;vad som anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt h,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;lägst betyget E &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i en kurs &lt;/SPAN&gt;i ämnet matematik &lt;SPAN class="ft12"&gt;på kursnivån över &lt;/SPAN&gt;vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt i,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;j)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;lägst betyget E i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kursen &lt;/SPAN&gt;matematik &lt;SPAN class="ft34"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;ger utöver det som anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;g, h, eller i en halv (0,5) meritpoäng,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;k)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;lägst betyget E i kursen matematik – specialisering på lägst den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; §§ eller, om sådant krav inte har ställts, är närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft14"&gt;Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft14"&gt;Meritvärdering av betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de be- tyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;merit- ämnen &lt;/SPAN&gt;som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Därefter ska poäng för &lt;SPAN class="ft34"&gt;meritämnen &lt;/SPAN&gt;läggas till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft133"&gt;Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft88"&gt;Siffervärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Betyg &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i de &lt;/SPAN&gt;ämnen eller ämnesblock &lt;SPAN class="ft13"&gt;som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p564 ft13"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p564 ft13"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p564 ft15"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p564 ft15"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p564 ft15"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;17,5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft13"&gt;A&lt;SPAN style="padding-left:64px;"&gt;20,0&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft88"&gt;Betygsvärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Siffervärdet för varje betyg ska multipliceras med det antal gym- nasiepoäng som betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i &lt;SPAN class="ft12"&gt;ett ämne eller ämnesblock &lt;/SPAN&gt;ersättas av betyg som den sökande har i samma eller mot- svarande &lt;SPAN class="ft12"&gt;ämne eller ämnesblock&lt;/SPAN&gt;, om sistnämnda betyg är högre och omfattar &lt;SPAN class="ft12"&gt;minst &lt;/SPAN&gt;samma antal gymnasiepoäng. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Vid ersättning ska det ersättande betyget ges samma omfattning som betyget som ersätts i exa- mensbeviset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft88"&gt;Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ämnen och ämnesblock &lt;/SPAN&gt;som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Jämförelsetalet ska anges med två decimaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft88"&gt;Betyg i &lt;SPAN class="ft89"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;som ger behörighet eller i &lt;SPAN class="ft89"&gt;meritämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Betyg i &lt;/SPAN&gt;ämnen eller ämnesblock som innefattar nivåer utöver det &lt;SPAN class="ft9"&gt;som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska merit- värderas enligt 4 och 5 om &lt;/SPAN&gt;nivåerna i ämnet eller ämnesblocket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;behörighetsämnen &lt;/SPAN&gt;som avses i 7 kap. 9 §, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;meritämnen &lt;/SPAN&gt;som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng en- ligt 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft10"&gt;Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasie- poäng som har meritvärderats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft88"&gt;Meritpoäng&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;merit- ämnen &lt;/SPAN&gt;som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Om det i betyget innefattas flera nivåer i ämnet som ger meritpoäng adderas meritpoängen för varje nivå till jämförelsetalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får adderas till jämför- elsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse ämnet moderna språk och ämnet svenskt teckenspråk för hörande, högst en (1,0) meritpoäng får avse ämnet engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse ämnet matematik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Betyg i &lt;SPAN class="ft34"&gt;meritämnen &lt;/SPAN&gt;ger meritpoäng enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft10"&gt;a) lägst betyget E i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande, &lt;SPAN class="ft12"&gt;där nivå 3 innefattas i betyget, &lt;/SPAN&gt;ger en halv (0,5) meritpoäng,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;b) lägst betyget E i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande, &lt;SPAN class="ft12"&gt;där nivå 4 innefattas i betyget, &lt;/SPAN&gt;ger en (1,0) meritpoäng,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="p143dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343143x1.jpg/" id="p143img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p593 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;lägst betyget E i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;där nivå 5 innefattas i betyget, &lt;/SPAN&gt;ger en halv (0,5) meritpoäng,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;lägst betyget E i ämnet moderna språk i ytterligare ett språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;där nivå 2 innefattas i betyget, &lt;/SPAN&gt;ger en halv (0,5) meritpoäng om den sökande har fått merit- poäng för i ämnet moderna språk enligt b,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;lägst betyget E i ämnet moderna språk&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;, där nivå 2 innefattas i betyget, &lt;/SPAN&gt;ger en halv (0,5) meritpoäng om den sökande har fått merit- poäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande enligt b,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;lägst betyget E i engelska&lt;/SPAN&gt;, där nivå 7 innefattas i betyget, &lt;SPAN class="ft13"&gt;ger en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;(1,0) meritpoäng,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;lägst betyget E i ämnet matematik, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;där betyget innefattar en nivå utöver den &lt;/SPAN&gt;som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. &lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; §§ eller, om sådant krav inte har ställts, &lt;SPAN class="ft12"&gt;en nivå utöver &lt;/SPAN&gt;vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt g,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;lägst betyget E i ämnet matematik &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;där betyget innefattar en nivå utöver &lt;/SPAN&gt;vad som anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sök- ande inte redan har fått meritpoäng enligt h,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;lägst betyget E i ämnet matematik &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;där betyget innefattar en nivå utöver &lt;/SPAN&gt;vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sök- ande inte redan har fått meritpoäng enligt i,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;j)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;lägst betyget E i &lt;/SPAN&gt;ämnet &lt;SPAN class="ft80"&gt;matematik, &lt;/SPAN&gt;där nivå 5 innefattas i betyget&lt;SPAN class="ft80"&gt;, ger utöver det som anges i g, h, eller i en halv (0,5) meritpoäng,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;g)&lt;SPAN class="ft59"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft133"&gt;Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Utredningen väljer att inte exemplifiera meritpoäng för matematik specialisering. Det innebär inte att vi har tagit ställning till när meritpoäng ska ges för ämnet matematik.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="p144dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343144x1.jpg/" id="p144img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p597 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft10"&gt;Regeringen föreskriver att 3 § och bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td54"&gt;&lt;P class="p599 ft15"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Kursplanerna i läroplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Kursplanerna i läroplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kompletteras av &lt;SPAN class="ft34"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;kompletteras av &lt;/SPAN&gt;betygskriterier och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kriterier för bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;föreskrifter om &lt;SPAN class="ft34"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;föreskrifter om &lt;/SPAN&gt;betygskriterier och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;kriterier för bedömning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p600 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="p145dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343145x1.jpg/" id="p145img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft34"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft135"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;2 Övergripande mål och riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.2 Kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft19"&gt;Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforsk- ande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att &lt;SPAN class="ft81"&gt;nå kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestäm- melser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att &lt;SPAN class="ft81"&gt;nå kunskaps- kraven &lt;/SPAN&gt;i alla ämnen och årskurser samt om elevernas utveckling mot utbildningens mål i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.7 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har &lt;SPAN class="ft12"&gt;uppnått &lt;/SPAN&gt;de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;för olika betygs- steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lydelse enligt SKOLFS 2019:22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;Läraren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklings- planen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande infor- mera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;vid betygssättningen &lt;/SPAN&gt;utnyttja all tillgänglig information om &lt;SPAN class="ft19"&gt;ele- vens kunskaper i förhållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven och &lt;SPAN class="ft19"&gt;göra en allsidig bedömning av &lt;/SPAN&gt;dessa kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft9"&gt;Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de natio- nella målen och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;Förskoleklassens syfte och centrala innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft9"&gt;Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i under- visningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft34"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;2 Övergripande mål och riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.2 Kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft19"&gt;Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforsk- ande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfylla kriterierna för godtagbara kunskaper &lt;/SPAN&gt;i matematik, svenska och svenska som andra- språk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet inne- håller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfylla kriterierna för godtagbara kunskaper respektive betygs- kriterierna &lt;/SPAN&gt;i alla ämnen och årskurser samt &lt;SPAN class="ft65"&gt;bestämmelser &lt;/SPAN&gt;om elever- nas utveckling mot utbildningens mål i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.7 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har &lt;SPAN class="ft12"&gt;uppfyllt &lt;/SPAN&gt;de natio- nella &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;för olika betygs- steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;Läraren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklings- planen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande infor- mera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;vid betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft10"&gt;Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, &lt;SPAN class="ft12"&gt;kriterierna för bedömning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterierna&lt;/SPAN&gt;. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att – utbildningen och undervisningen organi- seras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;3 Förskoleklassen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft14"&gt;Förskoleklassens syfte och centrala innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft19"&gt;Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i under- visningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de &lt;SPAN class="ft54"&gt;kriterier för bedöm- ning och betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft43"&gt;och fritidshemmet i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft19"&gt;Regeringen föreskriver att 3 § och bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för för- skoleklassen och fritidshemmet i vissa fall ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p611 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;De kursplaner och &lt;SPAN class="ft34"&gt;kunskaps-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;De kursplaner&lt;/SPAN&gt;, kriterier för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;krav &lt;/SPAN&gt;som gäller för grundskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;bedömning och betygskriterier &lt;SPAN class="ft3"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ska användas i specialskolan. Före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;gäller för grundskolan ska an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skrifter om centralt innehåll i års-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;vändas i specialskolan. Föreskrif-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs &lt;NOBR&gt;1–3,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; samt om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ter om centralt innehåll i års-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;i årskurs 3, 6 och 9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;kurs &lt;NOBR&gt;1–3,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; samt om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;ska dock i stället avse centralt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;kriterier för bedömning &lt;SPAN class="ft15"&gt;i årskurs 3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;innehåll i årskurs &lt;NOBR&gt;1–4,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; och 8–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;och betygskriterier i &lt;SPAN class="ft15"&gt;årskurs 6 och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;10 respektive &lt;SPAN class="ft61"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;i års-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;9 ska dock i stället avse centralt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;kurs 4, 7 och 10.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;innehåll i årskurs &lt;NOBR&gt;1–4,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; och 8–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10 respektive &lt;/SPAN&gt;kriterier för bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;ning &lt;SPAN class="ft3"&gt;i årskurs 4 &lt;/SPAN&gt;och betygskriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;i årskurs &lt;SPAN class="ft13"&gt;7 och 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p147 ft13"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Statens skolverk får meddela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;föreskrifter om särskilda kurs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;föreskrifter om särskilda kurs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;planer och &lt;SPAN class="ft60"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;planer, &lt;/SPAN&gt;kriterier för bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;användas i den utsträckning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;och &lt;/SPAN&gt;betygskriterier &lt;SPAN class="ft24"&gt;som ska an-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;grundskolans eller grundsärskol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;vändas i den utsträckning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;ans kursplaner och &lt;SPAN class="ft61"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;grundskolans eller grundsärskol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;inte kan användas på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ans kursplaner, &lt;/SPAN&gt;kriterier för be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;elevernas funktionsnedsättningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;dömning &lt;SPAN class="ft15"&gt;och &lt;/SPAN&gt;betygskriterier &lt;SPAN class="ft15"&gt;inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;och för ämnen som inte finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;kan användas på grund av elev-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;grundskolan eller grundsärskolan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;ernas funktionsnedsättningar, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;för ämnen som inte finns i grund-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;skolan eller grundsärskolan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="p150dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343150x1.jpg/" id="p150img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="p151dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343151x1.jpg/" id="p151img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft34"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft135"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;2 Övergripande mål och riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;2.2 Kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft19"&gt;Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforsk- ande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att &lt;SPAN class="ft81"&gt;nå kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i för- skoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att &lt;SPAN class="ft81"&gt;nå kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i alla ämnen och årskurser samt om elevernas utveckling mot utbild- ningens mål i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft14"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.7 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har &lt;SPAN class="ft12"&gt;uppnått &lt;/SPAN&gt;de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;för olika betygs- steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Senaste lydelse 2019:23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;Läraren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklings- planen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;vid betygssättningen &lt;/SPAN&gt;utnyttja all tillgänglig information om &lt;SPAN class="ft10"&gt;elevens kunskaper i förhållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven och &lt;SPAN class="ft10"&gt;göra en allsidig bedömning av &lt;/SPAN&gt;dessa kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft9"&gt;Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;. Rektorn har ansvaret för skol- ans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;3 Förskoleklassen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft14"&gt;Förskoleklassens syfte och centrala innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft19"&gt;Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskole- klassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de &lt;SPAN class="ft54"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft34"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;2 Övergripande mål och riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;2.2 Kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft19"&gt;Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforsk- ande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att &lt;SPAN class="ft81"&gt;uppfylla kriterierna för bedömning &lt;/SPAN&gt;i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att &lt;SPAN class="ft81"&gt;uppfylla kriterierna för bedömning respektive betygskriterierna &lt;/SPAN&gt;i alla ämnen och årskurser samt &lt;SPAN class="ft81"&gt;bestämmelser &lt;/SPAN&gt;om elevernas utveckling mot utbildningens mål i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft14"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.7 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har &lt;SPAN class="ft12"&gt;uppfyllt &lt;/SPAN&gt;de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;för olika betygssteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;Läraren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklings- planen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande infor- mera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;vid betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft10"&gt;Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och &lt;SPAN class="ft12"&gt;kriterierna för bedömning och betygskriterierna&lt;/SPAN&gt;. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;3 Förskoleklassen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft14"&gt;Förskoleklassens syfte och centrala innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskole- klassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de &lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för bedömning och betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="p155dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343155x1.jpg/" id="p155img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;De kursplaner, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för be- dömning och betygskriterier &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som gäller för grundskolan ska an- vändas i sameskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;och be- tygskriterier &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;för ämnet samiska.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft43"&gt;och fritidshemmet i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft19"&gt;Regeringen föreskriver att 3 § och bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskole- klassen och fritidshemmet i vissa fall ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;De kursplaner och &lt;SPAN class="ft81"&gt;kunskaps- krav &lt;/SPAN&gt;som gäller för grundskolan ska användas i sameskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft11"&gt;Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplan och &lt;SPAN class="ft81"&gt;kun- skapskrav &lt;/SPAN&gt;för ämnet samiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="p156dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343156x1.jpg/" id="p156img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft34"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft135"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;2.2 Kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft19"&gt;Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforsk- ande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att &lt;SPAN class="ft81"&gt;nå kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestäm- melser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att &lt;SPAN class="ft81"&gt;nå kunskaps- kraven &lt;/SPAN&gt;i alla ämnen och årskurser samt om elevernas utveckling mot utbildningens mål i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft14"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;2.7 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har &lt;SPAN class="ft12"&gt;uppnått &lt;/SPAN&gt;de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;för olika betygs- steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse SKOLFS 2019:24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Läraren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;vid betygssättningen &lt;/SPAN&gt;utnyttja all tillgänglig information om &lt;SPAN class="ft9"&gt;elevens kunskaper i förhållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven och &lt;SPAN class="ft9"&gt;göra en allsidig bedömning av &lt;/SPAN&gt;dessa kunskaper&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;2.8 Rektorns ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;3 Förskoleklassen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Förskoleklassens syfte och centrala innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft19"&gt;Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskole- klassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de &lt;SPAN class="ft54"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p628 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft34"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft14"&gt;2.2 Kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft19"&gt;Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft11"&gt;Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforsk- ande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att &lt;SPAN class="ft81"&gt;uppfylla kriterierna för bedömning &lt;/SPAN&gt;i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att &lt;SPAN class="ft81"&gt;uppfylla kriterierna för bedömning respektive betygskriterierna &lt;/SPAN&gt;i alla ämnen och årskurser samt om elevernas utveckling mot utbild- ningens mål i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft14"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft14"&gt;2.7 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har &lt;SPAN class="ft12"&gt;uppfyllt &lt;/SPAN&gt;de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterierna &lt;/SPAN&gt;som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;för olika betygssteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Läraren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklings- planen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande infor- mera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;vid betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterierna&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft10"&gt;Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, &lt;SPAN class="ft12"&gt;kriterierna för bedömning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterierna. &lt;/SPAN&gt;Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;3 Förskoleklassen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;Förskoleklassens syfte och centrala innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft10"&gt;Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskole- klassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de &lt;SPAN class="ft12"&gt;kriterier för bedömning och betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skol- formen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="p160dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343160x1.jpg/" id="p160img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier och kriterier för be- dömning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;för grundsärskolans ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;samt kriterier för bedöm- ning för grundsärskolans &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ämnes- områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p638 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Regeringen föreskriver att 2 § och bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft57"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p640 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft11"&gt;Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och &lt;SPAN class="ft81"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;för grundsärskolans ämnen och ämnesområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="p161dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343161x1.jpg/" id="p161img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft34"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft135"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.7 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har &lt;SPAN class="ft12"&gt;uppnått &lt;/SPAN&gt;de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;för olika betygs- steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Läraren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande infor- mera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;vid betygssättningen &lt;/SPAN&gt;utnyttja all tillgänglig information om &lt;SPAN class="ft10"&gt;elevens kunskaper i förhållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;kunskapskraven och &lt;SPAN class="ft10"&gt;göra en allsidig bedömning av &lt;/SPAN&gt;dessa kunskaper&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de natio- nella målen och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Senaste lydelse SKOLFS 2018:11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2020:43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft34"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft14"&gt;2.7 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har &lt;SPAN class="ft12"&gt;uppfyllt &lt;/SPAN&gt;de natio- nella &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;för olika betygs- steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;Läraren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklings- planen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- skapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande infor- mera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;vid betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;betygskriterierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft10"&gt;Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, &lt;SPAN class="ft12"&gt;kriterierna för bedömning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterierna. &lt;/SPAN&gt;Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="p163dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343163x1.jpg/" id="p163img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p645 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft9"&gt;Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="p164dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343164x1.jpg/" id="p164img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2020:43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft34"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft135"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;2 Övergripande mål och riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bedömning och betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har upp- fyllt de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;Läraren ska vid betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;utnyttja all tillgänglig information om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;elevens kunskaper i för- hållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav &lt;SPAN class="ft80"&gt;som finns för respektive kurs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse SKOLFS 2018:244.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft34"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2 Övergripande mål och riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bedömning och betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har upp- fyllt de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Läraren ska vid betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;göra en allsidig bedömning av &lt;/SPAN&gt;elevens kunskaper i förhållande till de nationella &lt;SPAN class="ft86"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som finns för respektive kurs, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="p166dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343166x1.jpg/" id="p166img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p651 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2024 förutom för vidareutbildning i form av ett fjärde tek- niskt år där förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2027.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2024 med undantag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år där istället äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2027.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft34"&gt;Lydelse enligt 1.13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft34"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skolans värdegrund och uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft14"&gt;Varje skolas utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft10"&gt;Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, &lt;SPAN class="ft12"&gt;kursutbud &lt;/SPAN&gt;och arbetsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft14"&gt;2 Övergripande mål och riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft14"&gt;2.1 Kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft14"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft19"&gt;Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett natio- nellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;tillägnar sig goda kunskaper i de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Utbildningsval – arbete och samhällsliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skol- formerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med sam- hället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av &lt;SPAN class="ft65"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;informera och vägleda eleverna inför deras val av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.5 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har upp- fyllt de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som finns för varje &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Läraren ska vid betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna som finns för respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;kurs&lt;/SPAN&gt;, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de natio- nella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;och att återvändsgränder i studiegången undviks,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;samt får stöd att formulera mål för sina studier,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p663 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;lärare och annan personal får möjligheter till den kompetens- utveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kun- skap samt att lära av varandra för att utveckla utbildningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;samverkan mellan lärare i olika &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft34"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Skolans värdegrund och uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft14"&gt;Varje skolas utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft10"&gt;Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, &lt;SPAN class="ft12"&gt;ämnes- utbud &lt;/SPAN&gt;och arbetsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;2 Övergripande mål och riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft14"&gt;2.1 Kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft14"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft19"&gt;Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett natio- nellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;tillägnar sig goda kunskaper i de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Utbildningsval – arbete och samhällsliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolform- erna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av &lt;SPAN class="ft12"&gt;ämnen med tillhörande nivåer &lt;/SPAN&gt;inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkes- utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;informera och vägleda eleverna inför deras val av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ämnen&lt;/SPAN&gt;, fort- satt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begräns- ningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bedömning och betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har upp- fyllt de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som finns för varje &lt;SPAN class="ft12"&gt;ämne &lt;/SPAN&gt;respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Läraren ska vid betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna som finns för respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;ämne&lt;/SPAN&gt;, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de natio- nella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ämnen och nivåer i dessa ämnen, &lt;/SPAN&gt;och att återvändsgränder i studiegången undviks,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;nivåer i dessa ämnen &lt;/SPAN&gt;samt får stöd att formulera mål för sina studier,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;lärare och annan personal får möjligheter till den kompetens- utveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kunskap samt att lära av varandra för att utveckla utbildningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;samverkan mellan lärare i olika &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="p173dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343173x1.jpg/" id="p173img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p645 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan ska ha följ- ande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="p174dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343174x1.jpg/" id="p174img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft34"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft34"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft135"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.5 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har upp- fyllt de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiesärskolearbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft88"&gt;Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;utnyttja all tillgänglig information om &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;elevens kunskaper i för- hållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav &lt;SPAN class="ft10"&gt;och &lt;/SPAN&gt;kravnivåer &lt;SPAN class="ft10"&gt;som finns för respektive kurs och ämnesområde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;utifrån de nationella kunskapskrav och kravnivåer som finns för respektive kurs och ämnesområde allsidigt utvärdera varje elevs kun- skaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse SKOLFS 2017:18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft34"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.5 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har upp- fyllt de nationella &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiesärskolearbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft88"&gt;Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;göra en allsidig bedömning av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;elevens kunskaper i förhållande till de nationella &lt;/SPAN&gt;betygskriterier &lt;SPAN class="ft19"&gt;och &lt;/SPAN&gt;kriterier för bedömning &lt;SPAN class="ft19"&gt;som finns för respektive kurs och ämnesområde, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="p176dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343176x1.jpg/" id="p176img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p651 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan ska ha följ- ande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Förordningen träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2024.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2024.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Lydelse enligt 1.15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft34"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skolans värdegrund och uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;Varje skolas utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft10"&gt;Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, &lt;SPAN class="ft12"&gt;kursutbud &lt;/SPAN&gt;och arbetsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.1 Kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft13"&gt;Det är skolans ansvar att varje elev i gymnasiesärskolan ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft13"&gt;Det är även skolans ansvar att varje elev efter genomförd gym- nasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;har tillägnat sig kunskaper i de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;eller ämnesområden som ingår i studievägen och kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och i vardagsliv,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;Skolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, sär- skild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kom- munal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkes- utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrkesområde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;informera och vägleda eleverna inför deras val av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;, fortsatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begräns- ningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;2.5 Bedömning och betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har upp- fyllt de nationella betygskriterier som finns för varje &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;respektive målen för gymnasiesärskolearbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft88"&gt;Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterier och kriterier för bedömning som finns för respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;och ämnesområde, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de natio- nella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;kurser&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kurser &lt;/SPAN&gt;och ämnes- områden samt får stöd att formulera mål för sina studier,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft34"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft34"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skolans värdegrund och uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft14"&gt;Varje skolas utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft10"&gt;Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, &lt;SPAN class="ft12"&gt;ämnes- utbud &lt;/SPAN&gt;och arbetsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Övergripande mål och riktlinjer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft14"&gt;2.1 Kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft14"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft13"&gt;Det är skolans ansvar att varje elev i gymnasiesärskolan ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft10"&gt;Det är även skolans ansvar att varje elev efter genomförd gym- nasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;har tillägnat sig kunskaper i de &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;ämnen &lt;/SPAN&gt;eller ämnesområden som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft13"&gt;ingår i studievägen och kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och i vardagsliv,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft14"&gt;2.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Skolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, sär- skild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbets- livet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av &lt;SPAN class="ft12"&gt;ämnen och nivåer i dessa ämnen &lt;/SPAN&gt;inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft88"&gt;Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrkes- område,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;informera och vägleda eleverna inför deras val av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;ämnen och nivåer i dessa ämnen&lt;/SPAN&gt;, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställ- ningar om kön och på social eller kulturell bakgrund,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Bedömning och betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft10"&gt;Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har upp- fyllt de nationella betygskriterierna som finns för varje &lt;SPAN class="ft12"&gt;ämne &lt;/SPAN&gt;respek- tive målen för gymnasiesärskolearbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft14"&gt;Riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft88"&gt;Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterier och kriterier för bedömning som finns för respektive &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;ämne &lt;/SPAN&gt;och ämnesområde, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Rektorns ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft9"&gt;Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de natio- nella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ämnen och nivåer i dessa ämnen&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;och nivåer i dessa ämnen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft86"&gt;i &lt;/SPAN&gt;ämnesområden samt får stöd att formulera mål för sina studier,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="p181dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343181x1.jpg/" id="p181img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;2 Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Bygga, bedöma och betygssätta elevers kunskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Jag tror inte att jag sticker ut hakan om jag påstår att de allra flesta tycker att skolan är en av de viktigaste samhällsinstitutioner vi har. Skolans uppdrag handlar ytterst om att rusta eleverna med de kun- skaper, normer och värden som gör att de kan fungera både som individer och samhällsmedlemmar i arbetsliv, vid fortsatta studier och i vardagslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Ett fundament inom skolan är att elever utifrån sina egna förut- sättningar ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningens mål.&lt;SPAN class="ft157"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;För att stödja deras kunskapsutveck- ling ger lärare elever både löpande återkoppling och återkoppling i form av betyg. Forskning har visat hur viktig lärares löpande åter- koppling är för elevernas motivation för lärande och prestationer.&lt;SPAN class="ft157"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Även om en löpande återkoppling är viktig innebär det inte att allt som eleverna gör i skolan behöver bedömas och betygssättas utan utbildningen i skolan ska också kunna vara ett ställe där elever ska kunna öva, prova, göra fel, göra om för att slutligen kunna lyckas. På så sätt bygger skolan, lärarna och eleverna tillsammans elevernas kun- skaper. När återkopplingen ges i form av betyg är det dock av största vikt att bedömningen är giltig (valid) och tillförlitlig (reliabel) och att betygen ska motsvara elevernas kunskaper, vara rättvisande och även upplevas som likvärdiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;3 kap. 2 § skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lundahl, Hultén, Klapp och Mickwitz (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft20"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="p182dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343182x1.jpg/" id="p182img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Vikten av rättvisande och likvärdiga betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Varför är det då så viktigt att betygen ska motsvara elevernas kun- skaper, vara rättvisande och upplevas som likvärdiga? Det vanligaste svaret på den frågan brukar vara att betygens främsta funktion i Sverige är att de utgör grund för urval till nästa utbildningsnivå. För att kunna göra det måste betygen ha legitimitet som ett någorlunda gott instrument för detta syfte. I min avhandling &lt;SPAN class="ft65"&gt;Att kunna klara sig i ökänd natur &lt;/SPAN&gt;lyfter jag ytterligare en viktig funktion som betygen har.&lt;SPAN class="ft159"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;I kapitlet ”Vem värnar fjortisen?” resonerar jag kring varför betygen för årskurs 8 alls är relevanta som forskningsområde när det egentligen är slutbetygen i årskurs 9 som är viktiga för nästa steg i utbildningssystemet och som dessutom ger rubriker och medialt intresse. Mitt svar på den frågan då, som jag tycker är lika relevant i dag när betygen sätts från årskurs 6, är att det finns få saker i en ung människas liv som så kan bygga upp eller rasera hennes självbild som betygen. Det är därför av största vikt att alla elever känner att de har fått möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förut- sättningar och att betygen därefter på ett så rättvisande sätt som möjligt visar de kunskaper eleverna har. För om de tidiga betygen inte fungerar eller får rykte om sig att inte vara rättvisande finns risken att eleverna och deras föräldrar redan från början tappar tron på att betygssystemet är tillförlitligt, vilket kan leda till att hela betygssystemet förlorar sin legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft9"&gt;Det för oss tillbaka till betygens främsta funktion som urvals- instrument till nästa utbildningsnivå, det vill säga betyg som är high- stakes (av stor betydelse för individen). Det är sant att betygen är &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; men bara i vissa fall. Det är framför allt för grundskole- elever i storstäder som konkurrerar om platser till attraktiva gym- nasieskolor som betygen får stor betydelse. I många kommuner är situationen att alla elever söker och kommer in till samma gymnasie- skola, i andra att de program eleverna söker avgör vilken gymnasie- skola de hamnar på. Betygen är också &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; för elever i gym- nasieskolan som ska konkurrera om platser till attraktiva utbild- ningar som läkare och jurist. Samtidigt kommer de flesta som söker till många andra högskoleutbildningar in på vald utbildning. Betygen från gymnasieskolan kan även ha betydelse när ungdomarna söker arbete men inte på samma sätt som vid urval till högskolan där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Tholin (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="p183dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343183x1.jpg/" id="p183img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;elevens meritvärde är av stor vikt och anges med två decimaler. I vissa skolformer som grundsärskolan&lt;SPAN class="ft159"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;och gymnasiesärskolan används betygen inte alls för antagning till nästa utbildningsnivå. Därmed inte sagt att betygen inte skulle vara viktiga för dessa elev- grupper eller för alla andra som inte konkurrerar om platser till en gymnasieskola eller till högre utbildning. För alla dessa elever kan betygen i stället vara viktiga för självkänslan och av denna anledning är det minst lika prioriterat att betygen motsvarar elevernas kun- skaper på ett så rättvisande och likvärdigt sätt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Uppdraget enligt direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft19"&gt;Jag fick i april 2018 uppdraget att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.&lt;SPAN class="ft161"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;I uppdraget ingick även att utreda och lämna förslag till justeringar i betygs- systemet för alla skolformer. Syftet med uppdraget var att främja elevers, såväl flickors som pojkars, kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. Direktivet återges i sin helhet i &lt;SPAN class="ft54"&gt;bilaga 1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Enligt direktivet ska jag bland annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;föreslå en modell för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan och analysera hur denna modell ska förhålla sig till vuxenutbildningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet för alla skolformer som har betyg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;föreslå sätt att synliggöra och dokumentera elevens kunskaps- utveckling när kunskapsnivån inte motsvarar ett godkänt betyg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;kartlägga tillämpningen av läroplanernas riktlinje när det gäller lärarens skyldighet att utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper vid betygssättning och vid behov föreslå eventuella förändringar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;I grundsärskolan ges bara betyg om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dir. 2018:32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="p184dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343184x1.jpg/" id="p184img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;I september 2019 fick jag i tilläggsdirektiv att även beakta att de för- slag som läggs inte ska leda till betygsinflation och att analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygsinflation.&lt;SPAN class="ft159"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I april 2020 fick jag ytterligare ett tilläggsdirektiv som enbart innebar en förlängning av uppdraget på grund av coronapandemin.&lt;SPAN class="ft159"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;De båda tilläggsdirektiven återges i sin helhet i &lt;SPAN class="ft65"&gt;bilaga 2 &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft65"&gt;bilaga 3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Syftet med uppdraget är således att främja elevers kunskaps- utveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. Det innebär att fokus har varit på elever och lärare och under arbetets gång har utredningen fått in synpunkter från elever och lärare i fysiska möten och via sociala medier. Utredningsarbetet har haft följande utgångspunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ämnesbetyg ska bidra till ett helhetslärande och djuplärande i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Att motverka elevers stress är viktigt men kan inte vara huvudsyftet med reformen eftersom betyg alltid kommer att medföra någon form av stressituation för vissa elever, oavsett hur betygssystemet ut- formas. Strävan med ämnesbetyg (och alla förslag) är dock att minska elevers stress när det gäller betyg och betygssättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Betygen ska bättre motsvara elevernas kunskaper, det vill säga eleverna ska inte betygssättas utifrån sin sämsta prestation. Betygssättningen ska således vara mer kompensatorisk än den är i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;En elevs kunskapsutveckling ska kunna synliggöras även när det gäller kunskaper som ej motsvarar ett godkänt betyg och därmed kunna uppmuntra eleven att sträva mot ett godkänt betyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Det måste vara tydligt och rimligt för både elever och lärare vad i undervisningen som utgör betygsunderlag och som därmed ska bedömas och betygssättas och när bedömningen ska ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Det är av stor vikt att det finns en tilltro till betygssystemet bland elever, lärare och vårdnadshavare men även i samhället i stort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Dir. 2019:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Dir. 2020:41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="p185dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343185x1.jpg/" id="p185img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p696 ft10"&gt;Betygsinflation och olikvärdig betygssättning riskerar dock att urholka denna tilltro. Det finns därför behov av insatser på både kort och lång sikt för att motverka detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft9"&gt;En övergripande utmaning har varit att möta alla de synpunkter och förväntningar som finns på betyg generellt och försöka visa på vilka betygsfrågor som utredningen är satt att hantera. För att komma framåt i arbetet har det därför varit av stor vikt att avgränsa upp- draget till att bara gälla direktivets frågor, det vill säga inte gå in i resonemang om betygens vara eller inte vara, kunskapssynen inom nuvarande betygssystem, överklagande av betyg med mera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;En annan övergripande utmaning har varit att utbildningen och betygssättningen enligt styrdokumenten ska vara likvärdig, det vill säga att de elever som har kunskaper av samma kvalitet förväntas få samma betyg, oavsett vilken skola de går i och vilken lärare de har. Forskning har dock visat att en helt likvärdig betygssättning inte är möjlig, bland annat på grund av att kunskapskrav eller motsvarande aldrig kommer att kunna utformas på ett sådant sätt att de tillämpas och tolkas helt lika av alla lärare.&lt;SPAN class="ft157"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Med förslagen har jag strävat efter att betygssättningen ska bli så likvärdig som möjligt. Samtidigt kan ytterligare insatser behöva genomföras för att betygen ska kunna fungera ännu bättre för urval till nästa utbildningsnivå. I kapitel 17 presenteras dessa insatser, vilka kan bidra till att motverka betygs- inflation och olikvärdig betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft9"&gt;Själva avgränsningen av uppdraget har varit särskild svår när det gäller ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Jag har landat i ett förslag om ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasie- skola och gymnasiesärskola vilket leder till förändringar av ämnen och ämnesplaner, programstrukturerna och kanske även till viss del hur gymnasieskolan är organiserad. Jag har många gånger tänkt att en översyn av skolformernas utformning, program och syftet med dessa borde ha genomförts först för att sedan landa i vilket betygs- system som bäst passar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan men så har direktivet inte varit utformat och det har därmed inte ingått i mitt uppdrag att se över hela gymnasieskolan och gymnasie-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Se vidare kapitel 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="p186dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343186x1.jpg/" id="p186img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft19"&gt;särskolan. En annan utmaning har varit kopplingen mellan gym- nasieskolan och vuxenutbildningen. Det var inledningsvis svårt att se hur ämnesbetyg och ämnesutformning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, som förmodligen leder till en uppstyrning av utbildningen, skulle kunna fungera med en skolform där flexibilitet och individuella behov är i fokus. Utgångspunkten har dock hela tiden varit att inte försämra elevers möjligheter att kunna fortsätta sina studier inom vuxenutbildningen. Vid utformningen av en modell för ämnesbetyg har jag därför utgått från de behov gymnasie- skolans elevgrupp har men samtidigt beaktat de behov de studerande inom vuxenutbildningen har. För att främja alla elevgruppers möjlig- het till en gymnasieutbildning eller möjlighet till kompletteringar inom vuxenutbildningen är den bästa lösningen att samma system med ämnesbetyg och ämnesutformning ska gälla för såväl gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan som kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;När det gäller förslaget om kompensatorisk betygssättning och även förslaget om ytterligare ett underkänt betygssteg vill jag betona att betygssättning är en myndighetsutövning och att läraren är den som är mest kompetent att sätta betyg. Med förslaget har jag därför strävat efter att öka den professionella friheten vid betygssättningen. En utmaning i detta sammanhang är den stora andelen obehöriga lärare i skolan. Det verkar också vara ett växande problem att det i vissa kommuner eller hos enskilda skolhuvudmän helt saknas be- höriga lärare i vissa ämnen. Obehöriga lärare får som regel inte sätta betyg men de är ändå högst involverade i undervisningen och det underlag som ska ligga till grund för betygssättningen.&lt;SPAN class="ft157"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Jag menar dock att betygssättningen inte kan regleras utifrån att Sverige saknar behöriga lärare utan vi måste utgå från att de lärare vi har kan hantera förändringar i betygssystemet. Det är dock av stor vikt att Skol- verket genomför adekvata implementeringsinsatser och att särskilda insatser gällande de nya regleringarna för betyg och bedömning riktas till obehöriga lärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft9"&gt;Jag ser även risker med att det kommer att bli en debatt om att för- slagen leder till betygsinflation, framför allt förslaget om kompensa- torisk betygssättning som med all sannolikhet leder till att fler elever får högre betyg. Samtidigt ser jag det som viktigt att vi kommer bort från ett system där elever upplever att de betygssätts utifrån sin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Yrkeslärare, modersmålslärare och lärare inom sfi är undantagna från detta krav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;sämsta prestation, vilket i sig kan äventyra hela betygssystemets legitimitet. Betyg som tillfälligt ökar på grund av ändrade förutsätt- ningar att sätta betyg är dock inte betygsinflation i egentlig mening. Det är dock viktigt att följa utvecklingen av förslagen så att de inte över tid leder till betygsinflation. Samtidigt ser det ut som att de högre betygen ökar och har ökat en länge tid, framför allt i grund- skolan. Det finns därför behov av att genomföra särskilda insatser som har en dämpande effekt på betygsutvecklingen generellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Jag har även funderat på om förslagen kan leda till taktiska val, särskilt förslaget om ämnesbetyg. I nuläget ser jag inte att det skulle vara ett stort problem. Samtidigt vet jag att elever är mycket kreativa när det gäller att hitta ”luckor” i systemet. Jag vill därför flagga för att förslagen, likt egentligen alla förslag som är av betydelse för en likvärdig utbildning, följs över tid så att våra elever inte är mer krea- tiva i sina vägval genom gymnasieskolan än vad vi vill att de ska vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förslagen förstärker varandra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft19"&gt;Med förslagen har jag eftersträvat att skapa system som ger bättre förutsättningar för elevers lärande och bättre förutsättningar för lärares undervisning, bedömning och betygssättning. I ett sådant system ska lärares och elevers arbetsmiljö fredas, bland annat genom att fokus flyttas från ett ständigt insamlade av betygsunderlag och bedömning eller krav på ytterligare dokumentation för lärare till undervisning och lärande. Jag har även eftersträvat ett betygssystem som på ett mer rättvisande sätt än i dag visar vilka kunskaper en elev har. Inom ramen för ett sådant betygssystem är det viktigt att även elevers kunskaper och kunskapsutveckling på den underkända nivån synliggörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;För att betygssystemet ska fungera som det är tänkt – för att betyg ska återkoppla elevernas kunskapsnivå och fungera som urvalsverktyg till nästa utbildningsnivå – måste det finnas en tilltro till systemet. Jag presenterar därför insatser på både kort och lång sikt för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning. Det är svårt att med säkerhet fastslå hur omfattande betygsinflationen eller den olik- värdiga betygssättningen är. Oavsett hur omfattande dessa fenomen är upplevs de som allvarliga problem bland dem jag har träffat. Detta kan i sin tur leda till en misstro till hela betygssystemet och då spelar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p701 ft13"&gt;det ingen roll hur omfattande insatser som görs om tilltron till systemet är satt ur spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft11"&gt;Därutöver ser jag många fördelar med mitt mest omfattande för- slag om ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola, gymnasie- särskola och inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå. Ämnesbetyg bör leda till att undervisningen blir mindre frag- mentiserad genom att de flesta ämnen kommer att pågå under en längre sammanhållen period än vad varje enskild kurs gör i dag. Eleverna får bättre förutsättningar för fördjupat lärande och moti- vation att genomföra utbildningen, vilket kan leda till en ökad genomströmning. Ett system med ämnesbetyg kan leda till mindre stress hos både elever och lärare. Ämnesbetygen har även bättre förutsättningar att spegla elevers kunskaper i ämnet som helhet än separata kursbetyg. Genom att ämnen delas in i nivåer med ett fastställt centralt innehåll och att betyg i ämnet sätts efter varje nivå kommer likvärdigheten i utbildningen att främjas vid till exempel byte av lärare, program, skola eller skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft10"&gt;Förslagen ska ses som ett paket där de enskilda förslagen för- stärker varandra och helheten därmed ger större effekt än de enskilda delarna. Av denna anledning anser jag att förslagen bör införas så samlat som möjligt, för att värna lärares och elevers arbetssituation men framför allt för att främja elevers lärande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="p189dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343189x1.jpg/" id="p189img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;3 Utredningens arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;I detta kapitel redovisar utredningen alla de kontakter vi har haft i utredningsarbetet. Det avser bland annat referensgrupper, studie- besök och möten. Vi redovisar även vårt kommunikationsarbete, som främst skett genom sociala medier. Avslutningsvis följer en beskrivning av betänkandets disposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Att inhämta synpunkter har varit av stor vikt för utredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Förutom att inhämta kunskap om området genom litteraturstudier (rapporter, undersökningar och forskning) har utredningen träffat och varit i kontakt med ett stort antal elever, lärare och skolledare samt andra skolaktörer som arbetar med frågor som rör betyg och bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Vi har haft en referensgrupp med forskare knuten till oss. Vi har även haft en expertgrupp bestående av representanter från Utbild- ningsdepartementet, Finansdepartementet, Statens skolverk, Statens skolinspektion och Universitets- och högskolerådet. I samband med det tilläggsdirektiv vi fick i september 2019&lt;SPAN class="ft159"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;knöts även en parla- mentariskt sammansatt referensgrupp till utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Vi har anlitat externa aktörer för två uppdrag. Amelie von Zweigbergk, Zweig Solutions AB, har genom cirka 40 möten inhämtat synpunkter från drygt 20 branschorganisationer om utredningens uppdrag att föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan, med fokus på yrkesprogrammen (inklusive lärlingsutbildningen), vuxen- utbildningen/yrkespaket samt validering. (Synpunkterna från respek- tive branschorganisation är diarieförda.) Anders Fredriksson, Vilna AB, har gjort en sammanställning av det aktuella kunskapsläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dir. 2019:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft20"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft19"&gt;gällande betygsinflation och likvärdighet i betygssättningen samt även genomfört en intervjustudie inom samma område. (Samman- ställningen av kunskapsläget framgår av bilaga 5. En sammanställ- ning av intervjustudien framgår av kapitel 10. Intervjustudien finns diarieförd i sin helhet.) Därutöver har Pernilla Lundgren varit anställd i utredningen med uppdrag att sammanställa en kunskaps- översikt om betyg och bedömning (se bilaga 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Referensgrupper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;Referensgrupp med forskare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft10"&gt;Utredningen har träffat referensgruppen vid fem tillfällen. Följande personer har ingått i referensgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Gudrun Erickson, senior professor i pedagogik med inriktning mot språk och bedömning vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Jan-Eric&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Gustavsson, senior professor vid Institutionen för peda- gogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Alli Klapp, docent och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro univer- sitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Anna Sjögren, docent i nationalekonomi, verksam som forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk ut- värdering (IFAU)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Jonas Vlachos, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="p191dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343191x1.jpg/" id="p191img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Parlamentariskt sammansatt referensgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;I samband med tilläggsdirektivet&lt;SPAN class="ft164"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;fick vi även i uppdrag att knyta en parlamentarisk referensgrupp till utredningen. Vi har genomfört tre möten med denna grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kristina Axén Ohlin (M) utbildningsutskottet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Gudrun Brunegård (KD) utbildningsutskottet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Jörgen Grubb (SD) utbildningsutskottet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Markus Lindgren (MP, ersättare) kommunalråd Västerås&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Anna Manell (L) rektor, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ekonomisk-politisk&lt;/NOBR&gt; talesperson Liberala kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Niels &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Paarup-Petersen&lt;/NOBR&gt; (C) utbildningsutskottet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Daniel Riazat (V) utbildningsutskottet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Linus Sköld (S) utbildningsutskottet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Matilda Westerman (MP) tidigare stabschef på Utbildnings- departementet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Studiebesök&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft14"&gt;Skol- och huvudmannabesök&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningen har genomfört drygt 30 skol- och huvudmannabesök och träffat sammanlagt cirka 155 elever, lärare, skolledare och tjänste- män på olika skolförvaltningar.&lt;SPAN class="ft159"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Huvudmännen valdes ut utifrån sina olikheter när det gäller storlek, geografiskt läge och förutsättningar. Under besöken har vi träffat elever från grundskolan, gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen, lärare och skol- ledare från alla skolformer samt tjänstemän på förvaltningsnivå. Vi har besök både kommunala och fristående huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;I kapitel 10 redogörs för de synpunkter som framkommit under besöken. Av samma kapitel framgår även resultat från de utpröv- ningar vi har gjort av våra förslag med lärare från olika skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Dir. 2019:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Därutöver har en utprövning genomförts med cirka 50 lärare på en högstadieskola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p711 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Botkyrka kommun (Tunaskolan, högstadieskola, samt grund- skoleförvaltningen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Drottning Blankas gymnasium, Göteborg (fristående gymnasie- skola)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Göteborgs kommun (Hvitfeldtska gymnasiet samt grundskole- förvaltningen och utbildningsförvaltningen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Härjedalens kommun (Södra skolan, högstadieskola, Härjedalens gymnasium samt barn- och utbildningsförvaltningen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kiruna kommun (Hjalmar Lundbohmsskolan, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt gymnasieförbundet Lapplands gym- nasium)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kunskapsskolan, Uppsala (fristående grundskola)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Malmö fria läroverk, Malmö (fristående gymnasieskola)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Malmö kommun (gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt grundskoleförvaltningen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Norrköpings kommun (Källsvindsskolan, vuxenutbildning samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Praktiska gymnasiet, Örebro (fristående gymnasieskola)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Rymdgymnasiet, Kiruna (fristående gymnasieskola)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Sala kommun (Kungsängsgymnasiet och vuxenutbildningen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Stockholm stad (Anna Whitlocks gymnasium, Åsö vuxengym- nasium samt utbildningsförvaltningen: grundskola och gymnasie- skola)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ulricehamns kommun (Stenbocksskolan, grundskola)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ystad kommun (Norreportskolan, grundskola, Ystad gymnasium och gymnasiesärskola samt kultur- och utbildningsförvaltningen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Täby kommun (Åva gymnasium)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Örnsköldsviks kommun (Örnsköldsviks gymnasium samt bild- ningsförvaltningen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Internationella studiebesök&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Utredningen hade planerat för flera internationella besök men bland annat på grund av den rådande coronapandemin kunde vi enbart genomföra ett besök i Finland (möten i Danmark och Norge var exempelvis bokade). I Finland träffade vi Undervisnings- och kultur- ministeriet och Utbildningsstyrelsen (motsvarande Skolverket). Vi träffade även elever, lärare och skolledare på den svensktalande gym- nasieskolan Lärkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Vi har haft kontakter via &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; med Education Scotland och genomfört skypemöte med Børne- og undervisningsministeriet i Danmark. Vidare har vi haft skriftlig korrespondens med Kunnskaps- departementet och Utdanningsdirektoratet i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Möten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft14"&gt;Myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Utredningen har sett Skolverket som en särskilt viktig samarbets- partner och har haft en löpande dialog med myndigheten i flera av utredningens frågor. Vi har även träffat Skolinspektionen vid ett flertal tillfällen. Vi har träffat följande myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Göteborgs universitet (utbildningsvetenskapliga fakulteten)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Myndigheten för yrkeshögskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Nationellt centrum för andraspråk vid Stockholms universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Sameskolstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Skolinspektionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Skolverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Specialpedagogiska skolmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Universitets- och högskolerådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Uppsala universitet (utbildningsvetenskapliga fakulteten)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="p194dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343194x1.jpg/" id="p194img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p711 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Uppsala universitet, institutionen för nordiska språk, gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft13"&gt;Vi har träffat de fackliga organisationerna vid ett flertal tillfällen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;arrangerade även ett seminiarum i Almedalen tillsammans med Lärarnas riksförbund. Vi har vidare träffat olika representanter (både tjänstemän och kommunpolitiker) från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vid ett flertal tillfällen. Därutöver har vi deltagit på flera möten med SKR:s olika nätverk för gymnasieskola, vuxen- utbildning, skolchefer samt nätverket för det kommunala aktivitets- ansvaret. Vi har träffat följande organisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Branschorganisationer (Installatörsföretagen, Visita och TMF och Grafiska företagen)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Friskolornas riksförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Idéburna skolors riksförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Lärarförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Lärarförbundet/skolledare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Lärarnas Riksförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Storstockholm (gymnasiechefer och rektorer för vuxenutbild- ning i Stockholms län, både kommunala och enskilda aktörer)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Sveriges Skolledarförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Svenskt Näringsliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Vuxenutbildning i Samverkan (ViS)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Som nämnts tidigare har utredningen även anlitat en konsult som har genomfört möten med drygt 20 branschorganisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="p195dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343195x1.jpg/" id="p195img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Elevorganisationer och föräldraorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Vi har framför allt träffat elevorganisationerna vid ett flertal till- fällen. Vi har även tillsammans med Sveriges Elevkårer genomfört en enkät riktad till gymnasieelever om utredningens uppdrag.&lt;SPAN class="ft164"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Vi har träffat följande organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Föräldraalliansen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Sveriges Elevkårer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Sveriges Elevråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Sveriges Elevråd (SVEA)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Funktionshinderorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;När det gäller organisationer som företräder elever (och andra barn, ungdomar och vuxna) med funktionsnedsättning, så kallade funk- tionshindersorganisationer, har vi vänt oss till två samlande aktörer för många olika funktionshindersförbund – Funktionsrätt Sverige och Lika Unika – och träffat representanter för Autism- och Asperger- förbundet och Synskadades riksförbund. Vi har även träffat repre- sentanter för Arbetsgruppen för bättre villkor och möjligheter i skola för barn med kognitiva svårigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Övriga möten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft13"&gt;Därutöver har vi genomfört möten med följande aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Anna Karlefjärd, utbildningsledare vid Karlstad universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Anders Jönsson, professor i didaktik med inriktning naturveten- skapernas didaktik, Högskolan Kristianstad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Cecilia Arensmeier, universitetslektor, Örebro universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Fredrik Lindgren, VD, Kunskapsskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Louise Ankarcrona, grundare för Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;En sammanställning av resultaten på enkäten framgår av kapitel 10. Svaren på enkäten finns diarieförda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Andra utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft13"&gt;Vi har även varit i kontakt med utredningar med närliggande frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Komvuxutredningen (U 2017:01)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Utredningen bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skol- formerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås (U 2017:07)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Utredningen om en mer likvärdig skola (U 2018:05)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (U 2018:01)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk – KLIVA (U 2018:06)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Kommunikation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft14"&gt;Kommunikationskanaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Utredningens har under arbetets gång använt olika digitala kom- munikationskanaler. Det löpande arbetet och diskussionerna har skett på www.facebook.com/betygsutredningen2018 där vi har redovisat alla våra möten och sammanfattat det viktigaste som framkommit vid varje möte samt fått frågor, kommentarer och inspel. Vi har haft cirka 1 000 följare. Utredarens twitter (twitter.com/jorgentholin) har även använts som digital kommunikationskanal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Som en del i det löpande arbetet har utredningen spelat in korta filmer om frågor av vikt för utredningen och som visats på Face- &lt;NOBR&gt;book-sidan.&lt;/NOBR&gt; Det har sedan funnits möjlighet att kommentera och diskutera dessa frågor på &lt;NOBR&gt;Facebook-sidan.&lt;/NOBR&gt; Den film som nått flest personer, över 7 000, var den film där utredningen beskrev hur ämnen kan delas upp i nivåer och att betyg sätts efter varje nivå (då användes begreppet moduler).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft10"&gt;Viss information har funnits på utredningens hemsida (www.sou.gov.se/betygsutredningen2018).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;Särskilda kommunikationsinsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft13"&gt;Vi har även genomfört ett flertal mer riktade insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Den 30 oktober 2018 genomförde utredningen en föreläsning på Skolforum&lt;SPAN class="ft164"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. Föreläsningen hade fokus på att informera om utred- ningens uppdrag och hade cirka 30 åhörare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Den 1 juli 2019 genomförde utredningen tillsammans med Lärarnas riksförbund ett seminarium i Almedalen med titeln: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Hur ska betygssystemet förändras – hjälp oss att betygsätta betygssystemet&lt;/SPAN&gt;. Inbjudna betygsduellanter var: Isak Skogstad (lärare och skribent), Christina Axén Olin (ledamot Utbildningsutskottet för M), Ebba Kock (ordförande Sveriges Elevkårer), Åsa Fahlén (ordförande Lärarnas Riksförbund), Erica Andrén (1:e vice ordförande Sveriges Skolledarförbund) och Ilona Szatmári Waldau (suppleant Utbild- ningsutskottet för V). Seminariet var fullsatt (cirka 50 personer) och streamades även live genom utredningens &lt;NOBR&gt;Facebook-sida.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Vi har vidare genomfört ett seminarium i samarbete med Zweig Solution AB om konsekvenser av ämnesbetyg för yrkesprogrammen. I seminariet deltog representanter från skolmyndigheter, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, andra utredningar samt Utbildnings- departementet. På seminariet deltog cirka 20 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Utredningen har även deltagit vid två av Skolverkets konferenser för de nationella programråden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;Betänkandet är disponerat på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;kapitel 1 lämnas författningsförslag i skollagen, skolförord- ningen, gymnasieförordningen och i läroplanerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;I kapitel 2 beskriver utredaren bland annat uppdraget och dess utmaningar. Kapitel &lt;NOBR&gt;3–10&lt;/NOBR&gt; utgör bakgrundskapitel. I dessa redovisar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;en historik av betygssystemet, betygsbestämmelser, framväxten av den kursutformade gymnasieskolan och omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan (bland annat timplan). Vi redo- visar även centrala begrepp inom bedömning och betygssättning och hur de förhåller sig till både det svenska och de nordiska betygs- systemen. Vidare redovisas aktuell statistik, bland annat betygs- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Utbildningsmässa i Stockholm för lärare och skolledare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;elevstatistik i den obligatoriska skolan och för den gymnasiala utbildningen. Som ett avslutande bakgrundskapitel redogör vi för elevers, lärares och övriga skolaktörers synpunkter när det gäller utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;I kapitel &lt;NOBR&gt;11–14&lt;/NOBR&gt; redovisar vi våra förslag. I kapitel 15 redovisas när förslagen ska träda i kraft och vilka övergångsbestämmelser som ska finnas samt genomförandet av förslagen. Kapitel 16 innehåller en beskrivning av de konsekvenser som utredningen har identifierat följer av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;I kapitel 17 presenteras insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning i enlighet med utredningens tilläggs- direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;I det sista kapitlet, kapitel 18, redovisas författningskommentarer som avser de förslag vi lämnar i skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;Avslutningsvis följer referenser och bilagor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="p199dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343199x1.jpg/" id="p199img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;4 Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft10"&gt;I detta kapitel beskriver utredningen de betygssystem Sverige har haft sedan 1962. Beskrivningen gäller övergripande för alla skol- former men när det gäller det mål- och kunskapsrelaterade systemet läggs fokus framför allt på betygen i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;De målrelaterade betygen infördes parallellt med införandet av ett kursutformat system. Processerna var parallella men inte beroende av varandra. För att tydliggöra vad som var intentionerna med dels de olika betygssystemen dels kursutformningen beskrivs bakgrunderna var för sig. I kapitel 6 redogör vi för framväxten av den kursutfor- made gymnasieskolan. Vissa överlappningar finns i kapitlen efter- som utformningen av gymnasieskolan och dess betygssystem är nära förknippade med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Relativa betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft53"&gt;Mellan 1962 och 1994 hade Sverige ett normrelaterat betygssystem i samtliga skolformer där betyg sattes. Betygssystemet har oftast kallats för det ”relativa betygssystemet”, och det är också den beteckning vi kommer att använda i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Relativa betyg i grundskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft11"&gt;I grundskolans läroplan från 1969 (Lgr 69&lt;SPAN class="ft157"&gt;1&lt;/SPAN&gt;) förklarades de relativa betygen som att betygen anger prestation i relation till motsvarande prestation för samtliga elever i riket i kurser av samma slag. Elevernas kunskaper bedömdes alltså i relation till varandra och fördelades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolöverstyrelsen (1969).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft20"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="p200dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343200x1.jpg/" id="p200img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;med hjälp av en normalfördelningsprincip på en skala &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; i både grundskola och gymnasieskola enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Tabell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p734 ft39"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td144"&gt;&lt;P class="p146 ft20"&gt;Den normalfördelade betygsskalan 1−5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td155"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td156"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td157"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td155"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td156"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td162"&gt;&lt;P class="p380 ft3"&gt;Fördelning (procent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td155"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td156"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td157"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td155"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td156"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p735 ft9"&gt;I Lgr 69 angavs att betyget 3 skulle ges när elevens kunnighet och färdighet bedömdes som medelgod för den kurs det avsåg. Begrep- pet medelgod skulle inte avse en enskild klass utan ett representativt elevmaterial. För att uppnå högsta möjliga likformighet i betygssätt- ningen tillhandahölls officiellt godkända standardiserade prov. Läraren skulle sätta preliminära betyg baserade på anteckningar och erfarenheter, och dessa justerades sedan i fråga om medelnivå och spridning utifrån resultaten på standardproven. Proven avsåg primärt klassen eller gruppen och inte den enskilde eleven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;I grundskolans läroplan från 1980 (Lgr 80&lt;SPAN class="ft159"&gt;2&lt;/SPAN&gt;) angavs att medel- betyget 3 gällde för samtliga elever i landet och att ingen given procent- sats för de olika betygsstegen skulle finnas. Däremot skulle antalet tvåor och fyror normalt sett i en klass vara fler än antalet ettor och femmor. Standardprov ställdes till skolornas förfogande som rikt- ningsgivare för betyget 3 i svenska, matematik och engelska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Relativa betyg i gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft10"&gt;I läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70&lt;SPAN class="ft164"&gt;3&lt;/SPAN&gt;) angavs att läraren inför slutjusteringen av betygen skulle jämföra klassens genomsnitts- standard och betygsspridning med ett representativt elevmaterial i ämnet i fråga. Den procentuella fördelningen som redovisades för grundskolan ovan gällde som riktpunkt, men precis som för grund- skolan fastslogs det att det i enskilda klasser självklart skulle upp- komma avvikelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;I läroplanen gavs exempel på hur fördelningen kunde se ut i ordinära, bra, svaga, homogena respektive heterogena klasser. Det betonades dock att normen för betygssättningen alltid skulle vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Skolöverstyrelsen (1980).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolöverstyrelsen (1970).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="p201dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343201x1.jpg/" id="p201img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;bedömningen av klassens genomsnittsstandard och betygsspridning jämfört med ett större, representativt elevmaterial. Centralt ut- arbetade, betygsnormerande prov i vissa ämnen var en hjälp för att uppnå jämförbarhet mellan klasser och skolor vid betygssättningen. Andra sätt att uppnå jämförbarhet var att lärare använde gemen- samma prov, att prov, bedömningsgrunder och provresultat registre- rades och hölls tillgängliga av skolans ledning samt att inspektörer medverkade till normering genom samtal med lärare, skolledning och vid ämneskonferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Kritik mot de relativa betygen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;De relativa betygen användes i skolsystemet under 70- och &lt;NOBR&gt;80-talen.&lt;/NOBR&gt; Systemet utreddes vid några tillfällen,&lt;SPAN class="ft164"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;men inga beslut om ändringar fattades. Diskussionen fortgick dock om dess brister och konse- kvenser. Systemet blev till exempel kritiserat för att det tillämpades felaktigt genom att lärare lät den egna klassen bli referensgrupp i stället för, som det var tänkt, alla elever i riket som läste kursen. Det kunde leda till att elever fick höra det felaktiga påståendet att ”femmorna i klassen tagit slut”.&lt;SPAN class="ft164"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Den relativa skalan utgick från att elevernas prestationer var mer eller mindre normalfördelade och lätt kunde anpassas till en sym- metrisk skala. Detta stämde ganska väl för ämnen som lästes i grundskolan av alla elever i landet. Det var också relativt lätt att tillämpa systemet för de lärare som undervisade matematik, svenska och engelska i gymnasieskolan, där centralprov fanns att tillgå. Det uppstod dock problem då betyg skulle fördelas till elever i gym- nasieskolan som läste små ämnen som grekiska eller bild och musik på den estetiska linjen. De elever som hade valt dessa ämnen gjorde det utifrån ett specialintresse, och det kunde då framstå som orimligt att det i denna lilla grupp skulle delas ut ett visst antal ettor och tvåor.&lt;SPAN class="ft161"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I grundskolan kunde motsvarande problem uppstå för de moderna språken när elever med låga betyg valde att hoppa av vilket gjorde att alla betyg skulle normalfördelas i en krympande grupp elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolöverstyrelsen (1971), SOU 1977:9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;, &lt;/SPAN&gt;SOU 1981:96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2002:120.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2016:77, bilaga 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="p202dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343202x1.jpg/" id="p202img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;Lärare upplevde också ofta att det var svårt att veta hur de egna eleverna förhöll sig till andra elever i landet i ett visst ämne. Det upp- stod även problem då elever med mindre goda studieresultat valde att hoppa av gymnasiestudierna eller byta från treåriga studieför- beredande linjer till tvåårig social linje. Normalfördelningsprincipen fick här som oönskad konsekvens att betygen sänktes då nya elever i en krympande elevgrupp skulle tilldelas de lägsta betygen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Betygssystemet hade inte heller någon definierad godkäntgräns. Alla betyg från ett till fem kunde ingå i ett fullständigt slutbetyg. Det var alltså möjligt för elever att genomgå prövningar i ämnen de inte läst och få fullständiga slutbetyg trots obefintliga kunskaper i ämnet.&lt;SPAN class="ft164"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;På väg mot ett nytt betygssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Diskussioner om en reformerad och förnyad gymnasieskola fördes under &lt;NOBR&gt;80-talet.&lt;/NOBR&gt; Gymnasieskolans linjer sågs över, och bland annat föreslogs att kompetensen inom yrkesämnen skulle kunna byggas upp stegvis i form av valbara moduler.&lt;SPAN class="ft164"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Under tidigt &lt;NOBR&gt;1990-tal&lt;/NOBR&gt; skedde ett systemskifte där man gick från regelstyrning till målstyrning. För betygssystemets del innebar det att de relativa betygen övergavs till förmån för mål- och kunskaps- relaterade betyg. Ett viktigt motiv för denna förändring var att betygen skulle användas i mål- och resultatstyrningen av skolan, men även att eleverna i stället för att jämföra sig med varandra skulle börja jämföra sig med sig själva.&lt;SPAN class="ft161"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Mål- och kunskapsrelaterade betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Samtidigt som systemskiftet från regelstyrning till målstyrning genomfördes i skolväsendet genomfördes även kommunaliseringen och friskolereformen. Skolöverstyrelsen lades ner och Skolverket inrättades som ny skolmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Regeringen lade under samma tid fram en proposition med för- slaget att gymnasieskolan skulle göras om och få en kursutformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Ibid. I Lgy 70 var den korrekta termen ”avgångsbetyg”, slutbetyg infördes i och med Lpf 94.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;SOU 2002:120, bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Lundahl, Hultén och Tveit (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="p203dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343203x1.jpg/" id="p203img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och undanröja hinder för vuxnas lärande angavs som en angelägen uppgift för skol- väsendet. Den kommunala vuxenutbildningen skulle ha ett upplägg med etapper som kunde tillgodose vuxnas behov av utbildning. Gymnasieskolan borde ha motsvarande upplägg så att de båda skol- formerna kunde komplettera varandra. I propositionen &lt;SPAN class="ft81"&gt;Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen &lt;/SPAN&gt;föreslogs där- för att gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning skulle få gemensamma kurser och gemensamma bestämmelser för betygssätt- ning.&lt;SPAN class="ft157"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Kursutformningen möjliggjorde för eleverna på gymnasie- skolan att i högre utsträckning än tidigare själva välja vad de ville läsa, alltså även inom programmen. Styrningen av skolan ändrades också från styrning i huvudsak genom regler till styrning i huvudsak genom mål och utvärdering. Det blev av dessa skäl naturligt att betygen snarare skulle ge besked om i vilken utsträckning eleverna hade nått målen än om hur en elevs resultat förhöll sig till andra elevers resultat.&lt;SPAN class="ft157"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Nytt betygssystem från 1994&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I ovan proposition, &lt;/SPAN&gt;Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen&lt;SPAN class="ft9"&gt;, berördes inte betygssättningen alls. Vid denna tidpunkt arbetade Läroplanskommittén och Betygsberedningen parallellt med uppdrag att utforma den nya grundskolan och gym- nasieskolan och dess betygssystem. Att det tillsattes två olika kom- mittéer i syfte att reformera skolan kan ha berott på att betyg och läroplaner fram till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1990-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; hade hanterats som två separata frågor. Läroplaner var en fråga för experter medan betygen gått från att vara en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;byråkratisk-pedagogisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; fråga till att bli en politisk fråga. Betygs- beredningens medlemmar var följaktligen politiker medan Läro- planskommittén bestod av experter.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;De två utredningarna var inledningsvis inte samordnade. I början av sitt arbete hade därför inte Betygsberedningen tillgång till läro- plansmål, programmål eller kursplanemål för den nya gymnasie- skolan, och de skolor som först startade kursutformade program hade varken tillgång till någon ny läroplan eller ett betygssystem som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1990/91:85. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen i dessa frågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2002:120.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Hultén (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="p204dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343204x1.jpg/" id="p204img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft19"&gt;var anpassat till kurserna. 1992 publicerade Betygsberedningen betänkandet &lt;SPAN class="ft54"&gt;Ett nytt betygssystem&lt;/SPAN&gt;. I betänkandet föreslog Betygs- beredningen en målrelaterad betygssättning på en sexgradig skala med stegen IG (Icke godkänd), G (Godkänd), VG (Väl godkänd), MVG (Mycket väl godkänd), F (Framstående) och U (Utmärkt). Det skulle enligt förslaget i betänkandet finnas betygskriterier knutna till kursplanernas mål, och de skulle vara formulerade så att kvaliteten i det ämneskunnande som avsågs framträdde.&lt;SPAN class="ft161"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;En målstyrd grundskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I propositionen &lt;/SPAN&gt;En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygs- system för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obliga- toriska särskolan &lt;SPAN class="ft9"&gt;från 1992&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;framgick att de utredningar som nyligen hade gjorts om det svenska betygssystemet visade att de grupp- relaterade betygen (de relativa betygen) hade spelat ut sin roll i den svenska skolan, att dessa borde avskaffas och att ett nytt betygs- system skulle fungera bättre som informationsgivare till elever och hem. De relativa betygen borde ersättas med målrelaterade betyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Av propositionen framgick även att fyra viktiga steg tagits mot en helt ny rollfördelning mellan stat och kommun gällande skolan; kommunalisering, ny myndighetsstruktur, treårig gymnasieskola och kommunbidrag. Enligt regeringen kunde det nya styrsystemet skapa viss oro och osäkerhet i början, men regeringen ansåg ändå att det skapades stora möjligheter att rationalisera och få samordnings- fördelar personellt, ekonomiskt och lokalmässigt i kommunerna. För lärarna innebar den nya styrningen en möjlighet att utveckla en kvalitetsdimension som var viktigare än en tidsdimension. Det var inte timplanen och ett tungt regelverk som skulle styra arbetet i skolan utan skollagen, läroplanen och kursplanerna. Läraren skulle få ett stort utrymme att lägga upp undervisningen samt välja arbets- metoder och stoff. Bedömningen var att detta gjorde lärararbetet svårare men rimligen också mer intressant och givande. Målstyr- ningen skulle också ge hemmen och eleverna större möjligheter och skyldigheter att ta aktiv del i skolan och utbildningen och att göra ställningstaganden vad gällde barnens skolgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 1992:86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 1992/93:220.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="p205dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343205x1.jpg/" id="p205img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Av propositionen framgick vidare att läroplanerna borde inne- hålla nationellt angivna kriterier för vilka kunskaper eleverna skulle ha. Sådana kriterier skulle bidra till likvärdighet och till att alla elever fick en gemensam fond av kunskaper. Läroplanen skulle ha avsnitt som behandlade vikten av att läraren för eleverna skulle redovisa och diskutera på vilka grunder betygssättningen sker, att läraren fort- löpande skulle ge eleverna besked om deras studieprestation och att eleverna skulle få träna sig i att bedöma sina egna kunskaper och färdigheter i förhållande till målen i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;propositionen föreslogs ett mål- och kunskapsrelaterat betygs- system med en sexgradig betygsskala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A–F,&lt;/NOBR&gt; där A står för det högsta betyget och F för otillräckliga kunskaper. Jämförbarhet skulle upp- rätthållas genom i anslutning till kursplanerna utformade betygs- kriterier och riksgiltiga prov. Propositionen beslutades i riksdagen, men beslutet om betygsskalan &lt;NOBR&gt;A–F&lt;/NOBR&gt; för grundskolan återkallades senare (se vidare under ”Målrelaterade betyg infördes i grund- och gymnasieskolan”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;En målstyrd gymnasieskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Av propositionen &lt;/SPAN&gt;Ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasie- skolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux&lt;SPAN class="ft157"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;framgick de riks- dagsbeslut som hade fattats under tidigt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1990-tal&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; gällande en reformering av gymnasieskolan. Det handlade om en successiv över- gång från styrning genom regler till en mål- och resultatinriktad styrning av skolan. Grundläggande principer för ansvarsfördel- ningen skulle vara ett lokalt ansvar för att genomföra skolverksam- heten och ett statligt ansvar för att ange nationella mål och för att följa upp och utvärdera skolans resultat. Skollagen skulle bland annat reglera kommunernas ansvar för skolan, och läroplanen skulle inne- hålla övergripande mål för hela skolan och rikta sig främst till den professionella personalen i skolan. Linjerna och specialkurserna i gymnasiet skulle ersättas av 16 nationella program samt av indivi- duella och specialutformade program. Timplanen skulle uttryckas som en minsta garanterad undervisningstid. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen skulle vidare få en gemensam läroplan, då det var regeringens intention att samverkan mellan skolformerna skulle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 1992/93:250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="p206dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343206x1.jpg/" id="p206img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;stimuleras, inte minst med tanke på den nya kursstruktur som pro- positionen föreslog för båda skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;Av propositionen framgick även att kommunerna skulle ges rela- tivt stora möjligheter att organisera skolan kursutformat i och med den reformerade gymnasieskolan. Ett hinder för arbetet var det rela- tiva betygssystemet, som byggde på att elever jämfördes inbördes i stället för i relation till kraven i kursplanen. En mål- och resultat- styrd skola krävde ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;Regeringen föreslog därför ett betygssystem där betyg sätts på varje avslutad kurs efter en fyrgradig skala; Icke godkänd (IG), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Betygen skulle fungera som ett urvalsinstrument men också ge besked om hur elevens studieresultat förhöll sig till kunskapsmålen i respektive kursplan. Betygsskalan skulle inte innehålla alltför få steg så att betygen kunde uppbära sin roll som ett viktigt urvals- instrument till högskolestudier. Men betygens funktion som under- lag vid urval till högre studier fick dock inte skymma betygens övriga funktioner, där många betygssteg inte var nödvändiga.&lt;SPAN class="ft161"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Regeringen föreslog vidare att det skulle finnas centralt ut- arbetade kursprov. Visserligen skulle behovet av centrala prov minska i ett system där betygen relateras till kunskapsmål (i det rela- tiva betygssystemet var proven en garant för likvärdig betygssätt- ning) men de borde ändå, enligt regeringen, behållas som en kom- pletterande garanti för rättvis betygssättning i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Målrelaterade betyg infördes i grund- och gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;För gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen föreslog regeringen alltså en betygsskala med fyra steg &lt;NOBR&gt;(IG-MVG).&lt;SPAN class="ft159"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt; &lt;/SPAN&gt;År 1994 blev det regeringsskifte, och den nya regeringen lade fram en pro- position där det tidigare beslutet om en sexgradig betygsskala i grund- skolan och motsvarande skolformer återkallades.&lt;SPAN class="ft159"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Det betygssystem som i stället infördes fick tre steg: Godkänd (G), Väl godkänd (VG)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Hultén (2019) konstaterade att intentionen med de målrelaterade betygen inte enbart var att de skulle fungera för urval utan att de framför allt skulle ge eleverna förutsättningar att nå goda kunskaper. Urvalsfunktionen tonades ned i diskussionen som föranledde införandet av målrelaterade betyg, men betygen kom sedan ändå att få en stark urvalsfunktion. Se även kapitel 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1992/93:250. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 1994/95:85. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="p207dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343207x1.jpg/" id="p207img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;och Mycket väl godkänd (MVG). Nationella kriterier skulle tas fram för nivåerna G och VG, medan lärarna själva skulle definiera krite- rierna för MVG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft53"&gt;Riksdagen beslutade om det nya, målrelaterade betygssystemet och Skolverket fick i uppdrag att fram betygskriterierna för G och VG. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt togs fram och började användas i samband med reviderade kursplaner för grundskolan och gymnasieskolan 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft34"&gt;Betygssättningen i grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Sedan 1994 har Sverige ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem, alltså ett system där lärarna vid betygssättningen ska använda krite- rier som anger en viss kvalitet i elevens kunskaper i förhållande till målen i kursplanen. I kursplanen i den målstyrda grundskolan (Lpo 94) angav mål att uppnå den miniminivå av kunskaper som alla elever skulle uppnå det femte respektive det nionde skolåret. Mål att uppnå för det nionde skolåret låg till grund för att bedöma om eleven skulle få betyget Godkänt. Som nämnts ovan infördes betygs- kriterier i grundskolan från och med år 2000 i form av betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Det högre betygskriteriet inne- fattade kraven för det lägre. Huvudregeln var att eleven skulle upp- fylla samtliga kriterier för att erhålla något av betygen, men för de två betygsstegen gällde dock att särskilt väl utvecklad förmåga av- seende något eller några kriterier kunde väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier. Det fanns inget underkänt betyg i grundskolan.&lt;SPAN class="ft157"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft9"&gt;En underliggande tanke bakom läroplanens skrivningar om bedömning var att målen och kriterierna som låg till grund för bedömningen skulle gå från lätt till svårt, från enkelt till komplext. Uttryck för mer abstrakta kunskaper kom följaktligen på de högre betygsstegen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;En följd av denna bedömningspraktik blev att lärare ibland la upp undervisningen utifrån hur kriterierna var utformade, elever kunde exempelvis ställas inför valet att göra &lt;NOBR&gt;G-uppgifter,&lt;/NOBR&gt; VG- uppgifter eller &lt;NOBR&gt;MVG-uppgifter&lt;/NOBR&gt; på prov. &lt;NOBR&gt;G-nivån&lt;/NOBR&gt; ansågs då vara mest&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2008), SKOLFS (2000:135) och Skolverkets föreskrifter (2000:141).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Detta uttrycks ofta i så kallade kunskapstaxonomier, se även kapitel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="p208dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343208x1.jpg/" id="p208img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;en redovisning av fakta, medan eleverna behövde kunna jämföra, analysera och tolka för att ha möjlighet att nå de två högre betygen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Betygen gavs siffervärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Efter tillkomsten av det målrelaterade betygssystemet utreddes till- trädet till högre utbildning&lt;SPAN class="ft164"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;och dåvarande Högskoleverket gavs i uppdrag att inkomma med förslag om hur de nya gymnasiebetygen skulle värderas.&lt;SPAN class="ft164"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Högskoleverket redovisade sitt uppdrag 1996. Deras förslag var att betygen skulle ges följande siffervärden: Icke godkänd = 0, Godkänd = 10, Väl godkänd = 15, Mycket väl godkänd = 20. Hög- skoleverket fastslog att siffervärden på betygsstegen var oundvikligt för att kunna räkna fram jämförelsetal i en urvalssituation. Det var odiskutabelt att siffervärdet för ”Icke godkänd” skulle vara noll, och att intervallet mellan ”Icke godkänd” och ”Godkänd” skulle vara större än intervallen mellan övriga betygssteg. Det nya systemet med en fastställd gräns för godkänt skulle ges genomslag i merit- värderingen. De nominella värdena &lt;NOBR&gt;0–10–-15–20&lt;/NOBR&gt; sattes mot bak- grund av att så långt som möjligt försöka bryta eventuella kopplingar och jämförelser med den gamla &lt;NOBR&gt;1–5-skalan.&lt;SPAN class="ft157"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Införandet av en godkäntgräns innebar en stor förändring i betygssättningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;I och med införandet av det mål- och kunskapsrelaterade systemet 1994 infördes en godkäntgräns, alltså en gräns som eleven måste klara för att få godkänt betyg. I gymnasieskolan och vuxenutbild- ningen fanns mellan &lt;NOBR&gt;1994–2011&lt;/NOBR&gt; det underkända betyget IG (icke godkänt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;De obligatoriska skolformerna hade mellan &lt;NOBR&gt;1994–2011&lt;/NOBR&gt; inget underkänt betyg, och om en elev inte hade kunskaper motsvarande kriterierna för det godkända betyget fick han eller hon alltså inget betyg. Betyget G (godkänt) och nivån &lt;SPAN class="ft81"&gt;Mål att uppnå &lt;/SPAN&gt;markerade var godkäntgränsen låg. Från och med 2011 finns det underkända&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 1995:71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1995/96:184.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Högskoleverket (1996).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="p209dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343209x1.jpg/" id="p209img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft10"&gt;betyget F i alla skolformer där betyg sätts, förutom i grundsär- skolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;I detta avsnitt redovisar utredningen godkäntgränsens tillkomst och dess konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft14"&gt;Från relativ betygsskala utan godkäntgräns till målrelaterad betygsskala med godkäntgräns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;den relativa betygsskalan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1962–1994)&lt;/NOBR&gt; bedömdes elevernas kun- skaper i relation till varandra och betygen fördelades utifrån en normalfördelningsprincip. Inga betyg betraktades därmed som underkända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Inom Betygsberedningen fördes under tidigt &lt;NOBR&gt;90-tal&lt;/NOBR&gt; många diskus- sioner om betygsskalans lägst godkända betyg. Godkäntgränsen blev en viktig princip i det nya betygssystemet då den synliggjorde vilka krav som gällde i skolan men också det ansvar som skola och kommun hade gällande alla elevers rätt att uppnå denna miniminivå. Betygs- beredningen resonerade om rimliga nivåer för godkända betyg och när gränser för godkända betyg började formuleras ansåg vissa i beredningen att dessa låg för högt, och vissa att de låg för lågt. Även bland debattörer, lärare och experter utanför Betygsberedningen diskuterades frågan. Bland annat framfördes att om i princip alla elever skulle godkännas, skulle kraven för godkända kunskaper behöva bli mycket lågt. Vidare ifrågasattes om det var etiskt försvar- bart att i en obligatorisk skola ge betyget ”underkänd”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Betygsberedningen ansåg att det vore orimligt att ha en skola där det inte framgick vad som krävdes för godkänt betyg, och att en godkäntgräns innebar ett resultatansvar för kommunen/skolan. Det fanns också en samsyn i beredningen kring att i princip alla elever skulle uppnå godkäntgränsen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Farhågor angående godkäntgränsen lyftes dock av många av Betygsberedningens remissinstanser. De menade att en stor andel elever inte skulle nå godkäntgränsen i grundskolans alla ämnen, och att det var märkligt att i en obligatorisk skola införa ett icke godkänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Hultén (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="p210dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343210x1.jpg/" id="p210img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft13"&gt;betyg.&lt;SPAN class="ft59"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Dels var det inte etiskt försvarbart, dels blir det som ett betyg på skolans eget misslyckande.&lt;SPAN class="ft59"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;I propositionen från 1994 om den nya betygsskalan för det obligatoriska skolväsendet gick regeringen på Betygsberedningens linje att införa en godkäntgräns. Där betonade regeringen att det var skolans viktigaste ansvar att alla elever vid slutet av årskurs 9 kunde lämna skolan med kunskaper som nådde upp till minst den kravnivå som anges i kursplanerna för de olika ämnena. I enstaka fall skulle förutsättningarna dock vara sådana att alla elever, trots omfattande insatser, inte kunde nå kursplanernas kravnivå. Ett särskilt problem utgjorde ungdomar som invandrat till Sverige sent under grund- skoletiden och därför kunde ha svårt att få fullständiga betyg.&lt;SPAN class="ft161"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Regeringens bedömning var alltså att ytterst få elever skulle hamna under godkäntgränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Godkäntgräns innebar en stor förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft11"&gt;I en rapport från Örebro universitet från 2019 pekades införandet av en godkäntgräns ut som den kanske enskilt mest avgörande för- ändring som skett i svensk betygssättning. Övergången till ett målrelaterat betygssystem gjordes med en förväntan om att så gott som alla elever skulle klara godkäntgränsen, men denna förväntan har aldrig infriats. Snarare visade det sig att en märkbar andel elever redan från början hamnade under målet för godkänt betyg och denna andel har sedan stigit. Författaren konstaterade: ”Den miniminivå som formulerats för godkänt verkar således ha hamnat på en nivå som kontinuerligt överstiger vad en viss grupp elever förmår prestera, alternativ vad lärarkåren förmår hjälpa eleverna att uppnå.” En på- tagligt stor och stabil grupp elever &lt;NOBR&gt;(22–23&lt;/NOBR&gt; procent) lämnar grund- skolan varje år utan att ha fullständiga betyg, vilket påverkar deras möjlighet till fortsatt utbildning. I det tidigare, relativa betygs- systemet fanns inte underkända betyg och en elev kom vidare till gymnasieskolan på basis av sitt betygsgenomsnitt. Starka presta- tioner kunde då alltså uppväga svaga.&lt;SPAN class="ft157"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;När betygssystemet sedermera infördes i grundskolan fanns inget underkänt betyg i skalan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Hultén (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Prop. 1994/95:85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Arensmeier (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="p211dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343211x1.jpg/" id="p211img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Hultén menade att Betygsberedningens antagande att så gott som alla elever skulle bli godkända ledde till att medlemmarna inte på allvar funderade över vad som skulle hända i ett system där detta inte infriades. Läroplanskommittén, som arbetade parallellt med Betygs- beredningen med framtagandet av den mål- och kunskapsrelaterade skolan, tog enligt Hultén aldrig ställning till hur godkäntgränsen i läroplanerna skulle användas. Hur betygen skulle kopplas till ut- värdering och ansvarsutkrävande till läroplaner och till betygssätt- ning av enskilda elever blev därmed inte utrett. Även om målsätt- ningen i Läroplanskommitténs arbete var att elevernas betyg inte skulle få en styrande funktion för skolors och lärares kvalitetsarbete, blev det, enligt Hultén, ändå så i slutändan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;En godkäntgräns får konsekvenser för skolans arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Gustafsson med flera konstaterade 2016 att det finns starka incita- ment för en skola att se till att eleverna når kravet för ett godkänt betyg. En hög andel elever med underkänt betyg på en skola leder till oönskad uppmärksamhet för skolan och merarbete för lärarna. Det kan i sin tur leda till att resurserna koncentreras till elevgruppen som befinner sig på gränsen mellan godkänt och underkänt betyg. Eftersom lärarna själva bestämmer om en elev ska godkännas eller inte föreligger en risk för att kraven sänks. Författarna diskuterade om dessa fenomen kan leda till krav- och kunskapsskillnader mellan skolor, eftersom lärare i skolor som har många elever nära gränsen för ett godkänt betyg kan känna sig nödgade att sänka kravnivån. Det finns belägg för att resultatskillnaderna ökat mellan svenska skolor, och en tänkbar förklaring till denna utveckling kan vara att skolorna på grund av det målrelaterade betygssystemet har fått incitament att särskilt fokusera på de svagare eleverna.&lt;SPAN class="ft159"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft9"&gt;I en forskningsöversikt från 2015 konstaterades att lärare i valet mellan att sätta ett underkänt betyg och ett godkänt betyg oftare väljer godkänt, vilket får till följd att elever som egentligen borde få ett underkänt betyg blir godkända. Författarna menade att detta kan ses både som en brist i tillämpningen av dagens system och som en kompensation lärare ger till elever som de upplever inte har fått de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Hultén (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="p212dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343212x1.jpg/" id="p212img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft19"&gt;resurser de har rätt till. Läraren ger alltså eleven det betyg han eller hon anser att eleven borde ha fått om eleven hade fått hjälp. En annan orsak som författarna lyfte fram är att det är tidsödande med elever som behöver arbeta upp ett betyg till godkäntnivån, och lärare sätter därför godkänt för att slippa extraarbete.&lt;SPAN class="ft161"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft53"&gt;Vid våra möten med lärare och elever har detta lyfts och ofta omnämnts som så kallade &lt;NOBR&gt;”snäll-E:n”.&lt;/NOBR&gt; Denna typ av betygssättning leder, enligt många vi har träffat, till en känsla av orättvisa mellan elever och likvärdighetsproblem i betygssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Utvärdering av kursbetygen 1999&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft19"&gt;1999 fick Statens skolverk i uppdrag att utvärdera bland annat frågan om likvärdig betygssättning. Rapporten visade att majoriteten av eleverna och lärarna var positivt inställda till det mål- och kunskaps- relaterade betygssystemet eftersom elever inte längre jämfördes med varandra och systemet tydliggjorde vad eleverna skulle kunna. Kritik framfördes dock mot tillämpningen: elever ansåg att det berodde på läraren vilket betyg man fick och att det rådde olika krav vid olika skolor. Eleverna upplevde också att det var svårt att förstå målen och kriterierna. Betygsstressen hade ökat i samtliga skolformer och betygsunderlaget bestod i stor utsträckning av prov. Det konstate- rades också att både stat och kommun kraftigt verkade ha under- skattat komplexiteten i det mål- och kunskapsrelaterade betygs- systemet och den tid och kraft som var nödvändig för att genomföra det. Alltför stort ansvar hade lagts på lärarna i detta avseende, ett ansvar som enligt rapporten inte kunde delegeras från huvud- männen.&lt;SPAN class="ft161"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Inom Utbildningsdepartementet tillsattes efter rapporten en intern arbetsgrupp med uppdraget att se över betygssystemet. Av denna översyn framgick bland annat att antalet betygssteg i systemet var för få. Särskilt var det spridningen mellan de bästa och de sämsta som fick betyget Godkänt och den höga kravnivån för betyget Mycket väl godkänt som uppmärksammades. Vidare berördes pro- blemen med tolkningen av betygskriterierna, som kritiserades för att vara vaga. Det nya betygssystemet krävde professionella samtal i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Lundahl, Hultén, Klapp och Mickwitz (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2000a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="p213dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343213x1.jpg/" id="p213img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;lärarkollektivet för fastställande av tolkningsramar och tolknings- regler men denna tolkning och tillämpning av systemet verkade variera mellan skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Arbetsgruppen föreslog en övergång från kursbetyg till ämnes- betyg i gymnasieskolan och att Skolverket borde få i uppdrag att utveckla hur olika kunskapsområden borde indelas i ämnen. Av översynen framgick även att ämnesbetyg ger ökade möjligheter att ta hänsyn till fördjupning och breddning i studierna, ökar förutsätt- ningarna för en helhetssyn på utbildningen och bör leda till minskad betygsstress. Betygskriterierna som ska tjäna som underlag för betygssättningen bör vara utvecklade på ämnesnivå. Vidare framgick att ämnesbetyg ska sättas efter varje avslutad kurs och ett tidigare ämnesbetyg ersätts av ett senare samt att det sist satta betyget i ämnet införs i slutbetyget.&lt;SPAN class="ft164"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Ämnesbetyg utreddes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;År 2000 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppdraget att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasie- skolans kursutbud.&lt;SPAN class="ft159"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Kommittén tog namnet Gymnasiekommittén. Med anledning av rapporterna från Skolverket och arbetsgruppen inom Utbildningsdepartementet fick Gymnasiekommittén i tilläggs- direktiv att även utreda ämnesbetyg i gymnasieskolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Ett av syftena med uppdraget var att utforma ett förslag som kunde bidra till minskad betygsstress och skapa förutsättningar för bättre helhetssyn av elevernas kunskapsutveckling. Kommittén föreslog 2002 ett system där eleverna skulle ha stor möjlighet till successiva val under utbildningen, men som också skulle bli mer sammanhållen än den dåvarande gymnasieskolan. Utbildningen skulle även fortsättningsvis bygga på kurser som organiseras i block om minst 300 gymnasie- poäng. Blocken skulle sättas samman av byggstenar som var större än de dåvarande kurserna, men de skulle fortsätta att kallas för kurser. På så sätt skulle block, ämne och kurs i många fall vara samma sak och ett betyg i kursen alltså vara synonymt med ett ämnesbetyg. Med denna struktur ville man komma tillrätta med fragmentisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utbildningsdepartementet (2001).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;U2000:06.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dir. 2001:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="p214dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343214x1.jpg/" id="p214img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;av undervisningen och lärare kunde få bättre underlag för att sätta betyg eftersom de träffade eleverna under en längre period. Antalet betyg förväntades minska och även den upplevda stressen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Regeringen gick inte vidare med Gymnasiekommitténs förslag. I stället lade regeringen fram en proposition som bland annat före- slog att kursutformningen skulle behållas men med en övergång till ämnesbetyg i syfte att minska elevernas stress och betona helheten och progressionen i elevernas lärande.&lt;SPAN class="ft159"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutade i enlig- het med propositionen och Skolverket gavs i uppdrag att konstruera ämnen, kurser och betygskriterier som stödde ämnesbetyg. Skol- verket redovisade sitt arbete i två etapper under 2005 och 2006. I de nya ämnesplaner som Skolverket konstruerade fanns enskilda kurser med ett centralt innehåll kvar, men målen definierades för hela ämnet. Grund för bedömning och betygskriterier gällde även de för hela ämnet och inte kurserna. På detta sätt betonades helheten i utbildningen och inte delarna. Enligt Skolverket skulle kurser som inte kunde inordnas i ett ämne bilda egna ämnen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;De nya bestämmelserna om bland annat ämnesbetyg skulle börja tillämpas från den 1 juli 2007 (Gy 07). Enligt bestämmelserna skulle betyg i ämnet sättas efter varje kurs och betyget skulle omfatta tidigare kurser i ämnet och ersätta tidigare betyg. Skolverket skulle också få meddela föreskrifter om när flera betyg skulle kunna utfärdas i samma ämne. Här öppnades alltså en möjlighet att kom- binera ämnesbetyg med kursbetyg och ha ett blandsystem. På så vis kunde man undvika att elever gjorde strategiska val och undvek valbara fördjupningskurser och man kunde behålla kursutform- ningens tänkta flexibilitet.&lt;SPAN class="ft164"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Betänkande från år 2008 presenterade tre möjliga utformningar av betygssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft11"&gt;År 2006 blev det regeringsskifte och den nya regeringen återkallade Gy 07, det vill säga beslutet om ämnesbetyg och de nya ämnes- planerna togs tillbaka, och en ny gymnasieutredning tillsattes 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2002:120 och SOU 2016:77, bilaga 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2003/04:140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2016:77, bilaga 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="p215dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343215x1.jpg/" id="p215img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Utredningens förslag presenterades 2008 i betänkandet &lt;SPAN class="ft65"&gt;Framtids- vägen – en reformerad gymnasieskola&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft159"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Med utgångspunkt från direk- tivet redovisade utredningen tre möjliga utformningar av betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Alternativ 1: kursutformning med kursbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredaren konstaterade att alternativ ett, att behålla kursbetygen, har de fördelarna att eleverna får snabb återkoppling på sina studier och kan lägga avklarade kurser bakom sig. Dessutom är kursbetygen att föredra i den gymnasiala vuxenutbildningen. Det ses också som en fördel att många kursbetyg kan bidra till att jämna ut eventuella bedömningsfel i elevens meritvärde. Nackdelar med kursbetygen är att betoningen på den minsta beståndsdelen – kursen – orsakar frag- mentisering och att kursbetygen skapar negativ stress då varje betyg blir ett slutbetyg. Andra nackdelar som togs upp var att tidiga miss- lyckanden följer eleven och att inledande kurser värderas lika högt som avslutande vid tillträde till högskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Alternativ 2: kursutformning med ämnesbetyg på sista kursen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;Det andra alternativet innebar att en elev får ett nytt ämnesbetyg varje gång en kurs avslutas och att det ämnesbetyget ersätter ett tidigare betyg i ämnet. Här konstaterade utredaren att en fördel som ofta har framförts med ämnesbetyg är att de motverkar stress och fragmentisering, men att de också skjuter upp stressen till slutet av gymnasieskolan i stället för att minska den. Ämnesbetyg anses också ofta ha som fördel att en elevs tidiga brister kan kompenseras senare. Mot detta invände utredaren att detta kan stämma för ämnen med en tydlig progression, som matematik och språk, men att det blir mer komplicerat för ämnen inom yrkesprogrammen där kurserna ofta är sidoordnade. Dessutom kan misslyckande ske även i slutet av en utbildning. Ytterligare en nackdel med ämnesbetyg är att en elev inte vågar fördjupa sig i ett ämne, eftersom ett eventuellt sämre betyg i den sista kursen raderar det tidigare bättre betyget. Ämnes- betygen är slutligen dåligt anpassade till den gymnasiala vuxen- utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2008:27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="p216dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343216x1.jpg/" id="p216img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;Alternativ 3: kursutformning med sammanvägt ämnesbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft11"&gt;Det tredje alternativet innebar att eleven får ett betyg på varje kurs men att det slutliga ämnesbetyget är en sammanvägning av de olika betygen i ämnet. Utredaren såg två möjliga sammanvägningsmöjlig- heter. Den första är att sammanvägningen består i en samlad lärar- bedömning. Ett sådant system fungerar bra om det är en och samma lärare som undervisat eleven i alla kurser. Om eleven dock fått betyg av flera olika lärare uppstår frågor kring hur ett samråd om elevens betyg ska gå till. Vems ord väger tyngst? Den andra möjligheten var att sammanvägningen beräknas genom någon sorts medelvärde. Utredaren frågade sig då hur en sådan matematisk formel kan ut- formas, om kurser ska viktas olika och i så fall hur, och om ett aritmetiskt medelvärde överhuvudtaget är förenligt med betygssätt- ning i en målstyrd skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft14"&gt;Kursbetygen blev kvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft9"&gt;Utredaren förordade alternativ ett och föreslog ingen förändring av det kursbaserade betygssystemet. Argumenten var att en förändring till ett system med ämnesbetyg krävde mycket goda skäl, och några sådana skäl hade utredaren inte funnit. Varken lärare eller elever som utredaren mötte under utredningsarbetet hade starka önskemål om ett ändrat system. Dessutom såg utredaren en stor fördel med att gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning hade samma kursindelning och betygsutformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Av regeringens proposition om en ny gymnasieskola framgick att regeringen delade Gymnasieutredningens analys att kursbetygens fördelar uppvägde dess nackdelar.&lt;SPAN class="ft159"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Av propositionen framgick även att regeringen delade uppfattningen att det inte är betygssystemet som avgör om en utbildning uppfattas som fragmentiserad och ytlig utan att det snarare beror på hur kursplanerna är konstruerade, kursernas längd och vilka valmöjligheter som erbjuds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2008/09:199. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen i dessa frågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="p217dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343217x1.jpg/" id="p217img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Ny betygsskala 2011&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Samtidigt som Gymnasieutredningen (som tillsattes 2007) utredde frågan om ämnesbetyg hade en arbetsgrupp inom Utbildnings- departementet i uppdrag att ta fram förslag på en ny betygsskala med fler steg än den dåvarande fyrgradiga skalan. Målet var att föreslå en betygsskala som kunde hålla över tid och som skulle kunna användas även om det skedde förändringar i andra delar av betygssystemet. Arbetsgruppens uppdrag redovisades i departementspromemorian &lt;SPAN class="ft12"&gt;En ny betygsskala&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft164"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Arbetsgruppens förslag var att införa en sexgradig skala med fem steg för godkända resultat med beteckningarna &lt;NOBR&gt;A–E,&lt;/NOBR&gt; och ett steg för icke godkänt resultat med beteckningen F. Enligt förslaget borde det finnas nationella betygskriterier för lägsta, högsta och mellersta betygssteget vad avser godkända resultat. Meritvärdena för godkända betyg skulle hållas inom samma skala som tidigare, alltså mellan 10 och 20 poäng. Betyget F skulle ge 0 poäng, betyget E 10 poäng, betyget D 12,5 poäng, betyget C 15 poäng, betyget B 17,5 poäng och betyget A 20 poäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Betyget E skulle ges för kunskaper som uppfyller lägsta godtag- bara kunskapskrav, betygen C och A skulle ges om kriterierna för betygen är uppfyllda i sin helhet, vilket även innebär att kraven för de lägre betygen måste vara uppfyllda i sin helhet. Betygen B och D skulle användas om eleven helt uppfyllt kriterierna för det under- liggande steget och till övervägande del uppfyllt kriterierna för nästa betygssteg.&lt;SPAN class="ft161"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Det betonades att kunskapsprogression inte sker linjärt, varför vissa kunskapskvaliteter för högre betyg eller väl utvecklad förmåga i ett eller flera avseenden borde resultera i betyget B eller D. Skalan skulle inte vara beroende av hur kriterier formuleras och konstrueras. Den skulle kunna tillämpas på betygskriterier som är formulerade som enskilda kriterier, alltså som är konstruerade för så kallad analytisk bedömning, men även tillämpas på betygskriterier som är formulerade i form av mer sammanhängande beskrivningar av vilken kunskapsprofil som krävs, som avser stödja så kallad holistisk bedömning.&lt;SPAN class="ft161"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ds 2008:13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Betygen B och D övertog på detta sätt den kompensatoriska funktion som tidigare inrymdes i betygen VG och MVG där väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kunde väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ds 2008:13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="p218dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343218x1.jpg/" id="p218img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p762 ft19"&gt;Regeringens proposition &lt;SPAN class="ft54"&gt;En ny betygsskala &lt;/SPAN&gt;från 2008 låg helt i linje med vad som föreslogs i departementspromemorian. Utifrån den nya betygsskalan fick Skolverket från 2009 i uppdrag att ta fram kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer samt även för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.&lt;SPAN class="ft161"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Efter att propositionerna gällande en ny gymnasieskola och en ny betygsskala antagits av riksdagen gavs Skolverket i uppdrag att se över och förtydliga samtliga kursplaner i gymnasieskolan. Den nya betygsskalan infördes 2011 och samtidigt infördes den större refor- men Gy 11 i gymnasieskolan. Reformen innebar bland annat att ämnesplaner infördes, i stället för kursplaner, i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Under motsvarande period pågick även en utredning om den fram- tida gymnasiesärskolan&lt;SPAN class="ft164"&gt;46&lt;/SPAN&gt;, vilket 2011 resulterade i betänkandet &lt;SPAN class="ft12"&gt;Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Betänkandet innehöll inte något avsnitt som behandlade bedöm- ning eller betygssättning specifikt. Dock framfördes förslag om att varje elev som lämnar gymnasiesärskolan ska ha rätt till ett examens- dokument med en utökad dokumentation om elevens utbildning. Utredaren föreslog att en gymnasiesärskoleutbildning skulle om- fatta 3 000 poäng, och att det i examensdokumentet skulle noteras om eleven har uppnått målet om minst 2 500 godkända gymnasie- särskolepoäng av 3 000, har genomfört ett godkänt gymnasiesär- skolearbete samt har uppnått godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och matematik på kurser motsvarande minst 100 gym- nasiesärskolepoäng i varje ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft9"&gt;Utredaren skulle enligt direktiven föreslå hur en gymnasie- särskoleexamen skulle kunna utformas. I betänkandet framfördes att ett argument för en gymnasiesärskoleexamen är att gymnasie- särskolan på så sätt ska harmonisera med gymnasieskolan. Samtidigt resonerade utredaren kring huruvida en examen är nödvändig för gymnasiesärskoleelever. Bland annat har det hävdats att betyg inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;U2009/312/S och U2009/2114/G.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Dir. 2009:84 bilaga 1, dir. 2010:27, bilaga 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2011:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="p219dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343219x1.jpg/" id="p219img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;har så stor betydelse för denna elevgrupp när det gäller möjligheterna att få ett arbete eller annan sysselsättning, och att arbetsgivare snarare lägger vikt vid hur eventuell praktik har fungerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;I regeringens proposition&lt;SPAN class="ft159"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;föreslogs att omfattningen på studierna i gymnasiesärskolan skulle vara 2 500 poäng och att betyg skulle sättas efter varje avslutad kurs och efter avslutat gymnasiesärskolearbete. Som betyg på godkända resultat skulle någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Betyg skulle sättas med hjälp av de kun- skapskrav som föreskrivits för en kurs. För den elev som inte upp- nått kraven för betyget E skulle betyg inte sättas. Regeringen före- slog dock inte någon gymnasiesärskoleexamen, eftersom denna examen till skillnad från en gymnasieexamen inte skulle kvalificera för högskolestudier. Regeringen instämde i utredarens slutsats att en gymnasiesärskoleexamen kan sägas strida mot hela grundtanken med gymnasiesärskolan som ska vara en skolform som möter elever med vitt skilda förutsättningar på deras egen nivå. Regeringen före- slog i stället att ett gymnasiesärskolebevis utfärdas vid avslutad utbildning. Detta skulle beskriva vilka kunskaper och erfarenheter eleven har med sig från gymnasiesärskolan på ett sådant sätt att det underlättar kontakten med möjliga arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Efter Gy11 – Gymnasieutredningen 2016&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Diskussionen om gymnasieelevers stress och fragmentisering av gymnasiestudierna har fortsatt även efter att den nya gymnasie- skolan infördes 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;En utredning om gymnasieutbildningen tillsattes av regeringen 2015.&lt;SPAN class="ft159"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Utredningen hade ett brett direktiv, och fick som ett tilläggs- direktiv att analysera för- och nackdelar med ämnesbetyg jämfört med kursbetyg och att utreda möjligheterna att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Utredningen redovisade sina förslag 2016 i betänkandet &lt;SPAN class="ft65"&gt;En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbild-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft34"&gt;ning&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2011/12:50. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen i dessa frågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Dir. 2015:31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Dir. 2015:141.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2016:77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Fördelar och nackdelar med olika system&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Utredningen analyserade såväl kursbetyg som ämnesbetyg och deras för- respektive nackdelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Kursbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft10"&gt;Kursbetygen ansågs ha fördelen att de skapar möjlighet till flexib- ilitet i studievägarna, elever kan snabbt få återkoppling och där- igenom bli mer motiverade och de uppskattar att kunna lägga avklarade kurser bakom sig. Elever vågar också fördjupa sig i ämnet eftersom ett bra betyg inte riskerar att ersättas av ett sämre. Ett större antal kursbetyg som sprids ut över tid kan innehålla rikare och därmed bättre information om en elevs studieförmåga än ett av- slutande ämnesbetyg. Kursbetyg är också att föredra inom vuxen- utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;Kursbetygens nackdelar är att utbildningen blir fragmentiserad, att helheten går förlorad och att elevens progression blir osynlig- gjord. Kursbetyg kan också bidra till stress och psykosocial ohälsa. Tidiga misslyckande följer eleven och kan ge en missvisande bild av elevens kunskaper och förmågor. Vid samtal med elever framkom att kursbetyg kan vara hämmande för elevernas vilja och förmåga att lära sig då det handlar mycket om att beta av kurser. Antalet prov verkade ha ökat eftersom lärare känner en press att få ihop så mycket bedömningsunderlag som möjligt och erbjuda eleverna många tillfällen att visa sina kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Ämnesbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;Ämnesbetyg beskrevs ha den fördelen att de ger möjlighet att bredda och fördjupa elevernas kunskaper successivt i de ämnen som läses över tid. Ämnesbetyg speglar också vad en elev kan vid studiernas slut snarare än efter varje kurs och ger på så vis en helhetsbild av elevens kunskaper. Elever hade uttryckt att ämnesbetyg ger förut- sättningar att kunna utvecklas i ett ämne vilket har en motiverande effekt. Ämnesbetyg ger elever möjlighet att visa sina kunskaper över längre tid och ett enstaka misslyckande får mindre konsekvenser än i ett system med kursbetyg. Ämnesbetyg bör även bidra till minskad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;stress eftersom antalet bedömningstillfällen reduceras och varje prov eller inlämning inte blir lika avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;Det finns även pedagogiska vinster. Enligt utredningen framkom det synpunkter att det till exempel skulle bli lättare för skolor att vara flexibla och planera för samverkan och ämnesövergripande sam- arbete i ett system med ämnesbetyg. Lärare skulle få möjlighet att planera mer långsiktigt och sammanhängande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Utredningen redogjorde för flera problem som uppstår då man applicerar ämnesbetyg i en kursutformad skola, som till exempel hur en lärare ska ta hänsyn till underliggande kurser då ett ämnesbetyg sätts, och att det föreligger risk att elever väljer bort överliggande kurser om det fått ett bra betyg på den underliggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Två möjliga modeller för ämnesbetyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;Utredningen såg två möjliga modeller för ämnesbetyg. Dels en modell där ämnesbetyg kunde ges i ämnen med progression och kursbetyg kunde ges i övriga ämnen, dels en modell med ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Fördelar med ett blandsystem där en elev kan få både kurs- och ämnesbetyg är att bara mindre förändringar krävs av ämnesplaner och programstrukturer, att elever får färre betyg och att samma styr- dokument kan användas i kommunal vuxenutbildning. Nackdelar är att elevens examensbevis kommer att innehålla både kurs- och ämnes- betyg och att flera olika arbetssätt möjligen skulle börja användas i gymnasieskolan. Det kan också bli svårare att se helheter i elevernas utbildning samt att arbeta med stöd och anpassningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Ett mer tydligt och renodlat system skulle enligt utredningen vara ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola. På samma sätt som i grundskolan, där kunskapskraven för årskurs 9 gäller från och med årskurs 7, bör kunskapskraven i gymnasieskolan gälla för ämnet som helhet. Ämnesbetyget skulle inte vara en matematisk beräkning av en elevs prestationer utan en helhetsbedömning av en elevs kun- skaper vid det tillfälle som ämnesbetyget sätts. Fördelarna med ämnesbetyg i ämnesutformad skola är att det möjliggör utbildningar med mer djup och mindre splittring samt enhetliga arbetssätt och synsätt i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="p222dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343222x1.jpg/" id="p222img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Nackdelarna är att studievägar behöver konstrueras med något mindre valfrihet. Åtgärder behöver också vidtas för att elever ska kunna byta program och samverkansmöjligheterna med vuxen- utbildningen skulle förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft14"&gt;Gymnasieutredningen förordade ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;En övergång till ämnesbetyg, i synnerhet i en ämnesutformad gym- nasieskola kräver enligt utredningen tid och mycket förberedelse- arbete. Utredningen bedömde att ett införande av ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har betydande potential att leda till flera förbättringar för elever och lärare. Elevers kunskaps- utveckling kan lättare och mer långsiktigt stödjas, lärares arbete kan underlättas och undervisningen kan bedrivas utifrån en större hel- hetssyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Av de två presenterade modellerna ansåg utredningen att ämnes- betyg i en ämnesutformad gymnasieskola är tydligare och därför att föredra. Ämnesbetyg kan bidra till att minska stressen och öka motivationen hos eleverna. Utredningen konstaterade att frågan om ämnesbetyg bör utredas vidare då den är tekniskt komplicerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Betygsutredningen 2018&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Som en följd av Gymnasieutredningens förslag om att ämnesbetyg borde utredas vidare tillsattes i april 2018 en ny betygsutredning. Utredningen fick bland annat i uppdrag att föreslå en modell för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och analy- sera hur denna modell ska förhålla sig till vuxenutbildningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Utredningen tog namnet Betygsutredningen 2018.&lt;SPAN class="ft159"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I detta betänkande &lt;/SPAN&gt;Bygga, bedöma och betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper &lt;SPAN class="ft11"&gt;– har vi lämnat förslag om en modell med ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasie- särskola (se kapitel 11). Vi föreslår även att ämnesbetyg införs i vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Vidare föreslår vi att kom-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Dir. 2018:32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;U 2018:03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygssystemet – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft13"&gt;pensatorisk betygssättning införs (se kapitel 12) samt att ett ytter- ligare underkänt betygssteg införs (se kapitel 13).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="p225dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343225x1.jpg/" id="p225img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p768 ft175"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft9"&gt;I detta kapitel redogör utredningen för nuvarande bestämmelser om betyg och betygssättning inom skolväsendet och som har koppling till utredningens förslag.&lt;SPAN class="ft159"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Inledningsvis redogör vi för de över- gripande bestämmelser som rör flera skolformer. Därefter redogör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;för bestämmelser som är specifika för respektive skolform. Vidare beskrivs det nationella stöd som finns för bedömning och betygs- sättning, bland annat nationella prov. Avslutningsvis beskrivs kort- fattat regleringen av antagningen till gymnasieskolan samt tillträdet till högre utbildning, där betygen är avgörande för både behörighet och urval.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Övergripande bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Bestämmelser om betyg finns i lag, förordningar och föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;I skollagen&lt;SPAN class="ft159"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;finns vissa allmänna bestämmelser om betyg och även en del bestämmelser om betyg i olika skolformer. Till exempel är det reglerat i skollagen att betyg ska sättas utifrån nationellt fastställda kunskapskrav och att regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. Mer in- gående betygsbestämmelser finns i de förordningar som reglerar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Det innebär att vi enbart redogör för bestämmelserna för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå som omfattas av förslagen om kompensatorisk betygssättning, Fx och ämnesbetyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft20"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="p226dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343226x1.jpg/" id="p226img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;respektive skolform.&lt;SPAN class="ft159"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;(Se vidare nedan.) I exempelvis gymnasie- förordningen&lt;SPAN class="ft159"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;regleras att det ska finnas en ämnesplan med kun- skapskrav för varje kurs&lt;SPAN class="ft159"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;och i skolförordningen regleras att det ska finnas en kursplan med kunskapskrav för varje ämne i den obliga- toriska skolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I läroplanerna för de olika skolformerna framgår bland annat att betyg uttrycker i vilken utsträckning en elev har upp- nått de nationella kunskapskrav som finns för ett ämne eller en kurs.&lt;SPAN class="ft159"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;Skolverket får genom föreskrifter besluta om vissa områden när det gäller betyg och betygssättning. Bland annat får Skolverket besluta om ämnesplaner i gymnasieskolan, förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena som regeringen beslutar om.&lt;SPAN class="ft161"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Skolverket har vidare möjlighet att besluta om allmänna råd inom myndighetens område.&lt;SPAN class="ft159"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Allmänna råd är rekommendationer som inte är bindande på samma sätt som bestämmelser i lag, förordning och föreskrifter.&lt;SPAN class="ft159"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt bör de allmänna råden följas om verk- samheten inte uppfyller kraven i bestämmelserna på andra sätt. Skol- verket har bland annat publicerat allmänna råd om betyg och betygs- sättning, som ger rekommendationer om lärares, rektorers och huvudmäns arbete för att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga.&lt;SPAN class="ft159"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;I vilka skolformer betyg sätts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft53"&gt;Betyg ska sättas i grundskolan och sameskolan från och med årskurs 6 och i specialskolan från och med årskurs 7. I grundsär- skolan ska betyg endast sättas om eleven eller elevens vårdnads- havare begär det. Vidare ska betyg sättas i gymnasieskolan, gym-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft177"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Skolförordningen (2011:185), gymnasieförordningen (2010:2039), förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning och för- ordningen (2011:1108) om vuxenutbildning innehåller bestämmelser som kompletterar skol- lagen när det gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Bestämmelser för skolområdet finns även i Statens skolverks författningssamling, SKOLFS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Gymnasieförordningen (2010:2039).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;1 kap. 4 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;9 kap. 1 § skolförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;SKOLFS 2010:37, SKOLFS 2010:255, SKOLFS 2010:250, SKOLFS 2010:251, SKOLFS 2011:144, SKOLFS 2013:148, SKOLFS 2012:101.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;1 kap. 4 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Ds 1998:43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="p227dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343227x1.jpg/" id="p227img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft13"&gt;nasiesärskolans nationella program och i kommunal vuxenutbild- ning (komvux).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Eleverna ska också informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Betygsskalan och kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Betygsskalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Betygsskalan innehåller sex betygssteg: A, B, C, D, E och F. Betygs- stegen &lt;NOBR&gt;A–E&lt;/NOBR&gt; betecknar godkända resultat, där A är högsta betyg, och F betecknar icke godkänt resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Betygssteget F används inte i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och i komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I grund- särskolan sätts endast betyg om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det.&lt;SPAN class="ft164"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Som betyg på gymnasiearbetet och examensarbetet ska endast någon av beteckningarna E eller F användas.&lt;SPAN class="ft59"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Kunskapskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Det finns nationella kunskapskrav för betygen &lt;NOBR&gt;A–E.&lt;/NOBR&gt; Kraven för betygen A, C och E preciserar vilka kunskaper som krävs för respek- tive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kunskapskravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda.&lt;SPAN class="ft164"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; §§ skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;10 kap. 17 §, 11 kap. 19 och 20 §§, 12 kap. 17 §, 13 kap. 18 §, 15 kap. 24 §, 18 kap. 23 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;kap. 36 § och 20 kap. 36 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;15 kap. 25 § skollagen, 4 kap. 8 § förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;6 kap. 7 § skolförordningen, 8 kap. 2 § gymnasieförordningen, 7 kap. 7 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning och för- ordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. För gymnasiesärskolan finns motsvarande reglering inskriven i kunskapskraven för varje kurs som ingår i ämnen i gymnasiesärskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="p228dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343228x1.jpg/" id="p228img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Om underlag saknas för bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Om det i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, och gymnasiesärskolan saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas i ämnet eller kursen. I komvux ska betyg inte sättas på en kurs om det saknas underlag på grund av elevens bristande deltagande i kursen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;I samtliga fall ska i stället ett horisontellt streck sättas.&lt;SPAN class="ft159"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft53"&gt;Om en elev får betyget F i ett avslutat ämne i grundskolan och specialskolan ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveck- ling i ämnet ges och det får även framgå vilka stödåtgärder som vid- tagits.&lt;SPAN class="ft179"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller även elever som har läst ett grundskoleämne inom ramen för ett introduktionsprogram.&lt;SPAN class="ft179"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft34"&gt;Undantagsbestämmelse att bortse från enstaka delar av kunskapskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Det finns en undantagsbestämmelse som innebär att om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 i sameskolan, årskurs 6 eller 9 i grundskolan och grund- särskolan samt årskurs 7 och 10 i specialskolan. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga för- hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. För elever i grundsärskolan avser funktionsnedsättningen inte elevens utveck- lingsstörning, om det inte föreligger synnerliga skäl. För special- skolan avses funktionsnedsättning utöver dövhet eller hörselskada.&lt;SPAN class="ft159"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Motsvarande undantagsbestämmelse för kursbetyg finns för gym- nasieskolan och gymnasiesärskolan. De kunskapskrav som rör säker- het och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. För gymnasiesärskolans del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;20 kap. 39 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;10 kap. 18 §, 12 kap. 18 §, 13 kap. 19 §, 15 kap. 27 § och 18 kap. 26 § skollagen samt 6 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;§ skolförordningen, 8 kap. 8 kap. 8 § gymnasieförordningen och 7 kap. 21 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning, 4 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;§ förordning om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;10 kap. 22 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;8 kap. 20 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10 kap. 21 §, 11 kap. 23 a §, 12 kap. 21 § och 13 kap. 21 b § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="p229dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343229x1.jpg/" id="p229img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;gäller att en utvecklingsstörning bara får beaktas om det finns synner- liga skäl.&lt;SPAN class="ft159"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Liknande undantagsbestämmelser finns i komvux.&lt;SPAN class="ft159"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft34"&gt;Information om betyget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft19"&gt;Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygs- sättningen&lt;SPAN class="ft161"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;och de har även rätt att få veta skälen för ett betyg.&lt;SPAN class="ft161"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;I Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning framgår att läraren, på begäran av eleven eller vårdnadshavare, bör förklara för eleven eller vårdnadshavaren vad som varit avgörande och direkt påverkat utgången av det betyg som satts. Det innebär inte att läraren i detalj behöver redogöra för samtliga bedömningsunderlag och hur dessa värderats vid betygssättningen. Däremot kan läraren förklara vilka underlag som vägt särskilt tungt och varför.&lt;SPAN class="ft159"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Betyg och betygssättning i läroplanerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Ett betyg uttrycker i vilken mån en elev har uppfyllt de nationella kunskapskraven för ett ämne eller en kurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Läraren ska även vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om en elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven och allsidigt utvärdera kunskaperna.&lt;SPAN class="ft159"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Vid betygssättningen i gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux ska läraren även beakta sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;15 kap. 26 § och 18 kap. 25 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;20 kap. 38 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;3 kap. 15 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;3 kap. 17 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;SKOLFS 2010:37, SKOLFS 2010:255, SKOLFS 2010:250, SKOLFS 2010:251, SKOLFS 2011:144, SKOLFS 2013:148, SKOLFS 2012:101.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SKOLFS 2011:144, SKOLFS 2013:148, SKOLFS 2012:101.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="p230dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343230x1.jpg/" id="p230img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Bestämmelser om betyg för respektive skolform&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Betyg i grundskolan och motsvarande skolformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Som tidigare beskrivits ska ett betyg visa i vilken omfattning en elev har klarat de nationella kunskapskrav som finns för ett ämne, och som stöd för betygssättningen finns kunskapskrav för olika betygs- steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Betyg innan ett ämne har avslutats (terminsbetyg)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;I grundskolan och sameskolan ska betyg sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 samt från och med årskurs 7 i special- skolan i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen. Motsvarande gäller om en elev eller elevens vårdnadshavare i grund- särskolan begär att betyg ska sättas i ämnen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Terminsbetygen bygger på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömning i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper eleven ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6. Efter årskurs 6 i grundskolan ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper eleven ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Motsvarande gäller för årskurs 7 respek- tive årskurs 10 i specialskolan. &lt;SPAN class="ft159"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Slutbetyg, skriftlig bedömning och avgångsintyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft11"&gt;För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör (vanligtvis efter årskurs 9 i grundskolan och grundsärskolan samt i årkurs 10 i specialskolan). För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;10 kap. 15 §, 11 kap. 19 och 21 §§, 12 kap. 15 § och 13 kap. 16 och 17 §§ skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;10 kap. 19 och 20 §§, 11 kap. 22 och 23 §§, 12 kap. 19 och 20 §§ och 13 kap. 20 och 21 §§ skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="p231dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343231x1.jpg/" id="p231img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft13"&gt;eleven har genomgått och elevens betyg. Terminsbetygen ska inte ingå i slutbetyget.&lt;SPAN class="ft59"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft11"&gt;Ett avgångsintyg ska utfärdas om en elev slutar sin utbildning hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller när en elev i same- skolan slutar sin utbildning innan eleven har gått ut årskurs 6.&lt;SPAN class="ft157"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Prövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Den som vill ha betyg i grundskolan och specialskolan har rätt att genomgå en prövning. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg. Den som har avslutat års- kurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan och som fått undervisning i lovskola, ska erbjudas prövning för betyg i lovskolans undervisningsämnen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg.&lt;SPAN class="ft164"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Betyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft14"&gt;Kursbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Utbildningen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ges i form av en eller flera kurser inom varje ämne.&lt;SPAN class="ft164"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Betyg sätts på varje avslutad kurs förutom när en elev i gymnasiesärskolan inte har uppnått kraven för betyget E. Då ska betyg inte sättas.&lt;SPAN class="ft164"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Inom gymnasie- särskolans individuella program läser eleverna ämnesområden och där sätts inga betyg.&lt;SPAN class="ft164"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;6 kap. 14 och 15 §§ skolförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;6 kap. 17 § skolförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;6 kap. 21 § skolförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;16 kap. 21 och 23 §§ och 19 kap. 22 och 24 §§ skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;15 kap. 22 §, 18 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;22–23&lt;/NOBR&gt; §§, 20 kap. 35 § skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;En elev som går ett individuellt program kan läsa gymnasiesärskolekurser och får då betyg enligt bestämmelserna för dessa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="p232dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343232x1.jpg/" id="p232img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Betyg för elever som inte följt undervisningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;En elev som inte följt undervisningen i en kurs får ges betyget E på kursen av rektorn om det framgår av betyg, intyg eller liknande att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E, och om kursen anordnas vid skolenheten.&lt;SPAN class="ft164"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Gymnasieexamen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;En gymnasieexamen ska utfärdas till en elev som har gått ett natio- nellt program i gymnasieskolan som omfattar 2 500 gymnasie- poäng.&lt;SPAN class="ft164"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Kraven för en examen varierar mellan olika program, men gemensamt är att eleven ska ha godkända betyg i en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng, och som innefattar vissa kurser och ett gymnasiearbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;För en högskoleförberedande examen krävs godkända betyg på kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 poäng, engelska om sammanlagt 200 poäng, och matematik om sammanlagt 100 poäng. För en yrkesexamen krävs godkända betyg på kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och mate- matik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne samt krav på godkända betyg på kurser om 400 poäng av de programgemensamma ämnena.&lt;SPAN class="ft161"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;En elev som uppfyller kraven för en gymnasieexamen ska få ett examensbevis. För en elev som inte uppnår 2 250 gymnasie- poäng eller som inte har genomfört sitt gymnasiearbete ska ett studiebevis utfärdas.&lt;SPAN class="ft161"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;En gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått en vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år med godkända betyg. För en elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieingenjörsexamen ska ett studiebevis utfärdas.&lt;SPAN class="ft164"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;8 kap. 27 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;16 kap. 26 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;16 kap. 27 och 28 §§ skollagen och 8 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–7&lt;/NOBR&gt; §§ gymnasieförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;8 kap. 12 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;17 a kap. skollagen och förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="p233dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343233x1.jpg/" id="p233img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Betyg från ett introduktionsprogram i gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;På ett introduktionsprogram kan eleverna läsa såväl ämnen från grundskolan som kurser från gymnasieskolan. En elev som har fått betyg i ett av grundskolans ämne har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan.&lt;SPAN class="ft164"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;En elev som läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskaps- utveckling i varje ämne.&lt;SPAN class="ft164"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;När en elev på ett introduktionsprogram har nått målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning eleven har fått. Intyget ska innehålla uppgifter om utbildningens mål, samtliga betyg som eleven har fått, andra insatser som har ingått i den individuella studieplanen, och när det är aktuellt, det yrkesområde som utbild- ningen har inriktats mot. En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan.&lt;SPAN class="ft164"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;Prövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft9"&gt;En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.&lt;SPAN class="ft159"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Den som inte är elev i gymnasieskolan men vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program, utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Detta gäller även personer som inte tillhör gymnasie- skolans målgrupp. Rätten gäller också gymnasiearbetet.&lt;SPAN class="ft157"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;8 kap. 11 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;8 kap. 20 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;8 kap. 21 och 22 §§ gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;8 kap. 24 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8 kap. 25 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="p234dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343234x1.jpg/" id="p234img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;Gymnasiesärskolebevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft53"&gt;I gymnasiesärskolan utfärdas gymnasiesärskolebevis efter avslutat nationellt program. En elev får ett sådant bevis om hon eller han har läst ett fullständigt, reducerat eller utökat program inom ramen för en utbildning om 2 500 gymnasiesärskolepoäng.&lt;SPAN class="ft179"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;Betyg från individuella program i gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft10"&gt;På ett individuellt program läser eleverna ämnesområden som inte betygssätts. En elev som har förutsättningar kan också läsa kurser från gymnasiesärskoleämnen, som i så fall betygssätts.&lt;SPAN class="ft164"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Ett gymnasiesärskolebevis utfärdas efter avslutat individuellt program. Av beviset ska det bland annat framgå vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning, och i förekommande fall vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas på grund av elevens frånvaro.&lt;SPAN class="ft164"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Betyg i den kommunala vuxenutbildningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Kursbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft10"&gt;Utbildningen i komvux ges i form av kurser och betyg ska sättas på varje avslutad kurs.&lt;SPAN class="ft164"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Det förekommer också att kurser delas upp i delkurser och då sätts betyg på varje avslutad delkurs. För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs ska ett samman- fattande betyg sättas på kursen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven i ämnesplanerna. Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg sätts.&lt;SPAN class="ft164"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;19 kap. 27 § skollagen och 8 kap. 22 a § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;18 kap. 22 § och 19 kap. 15 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;8 kap. 22 b § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;20 kap. 35 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;2 kap. 3 och 4 §§ och 4 kap. 6 § förordningen om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;20 kap. 37 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="p235dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343235x1.jpg/" id="p235img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Gymnasieexamen från komvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;En gymnasieexamen från komvux omfattar 2 400 gymnasiepoäng eftersom Idrott och hälsa 1 (100 poäng) inte ingår i en högskole- förberedande examen eller yrkesexamen från komvux.&lt;SPAN class="ft157"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;För att få en gymnasieexamen måste 2 250 poäng av 2 400 poäng vara godkända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft34"&gt;Yrkesexamen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;För att få en yrkesexamen inom komvux krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk kurs 1, engelska kurs 5, mate- matik kurs 1 a, och gymnasiearbetet. Examen ska även innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religions- kunskap och naturkunskap om sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne. Slutligen ska examen också innefatta betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkes- program i gymnasieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasie- poäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Högskoleförberedande examen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;För att få en högskoleförberedande examen inom komvux krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3, engelska kurs 5 och 6, matematik kurs 1 b eller 1 c, och gymnasie- arbetet. Examen ska också omfatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap samt i förekommande fall matematik.&lt;SPAN class="ft159"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Betyg på kurser i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i en sådan examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskole- förberedande program i gymnasieskolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Jämför med gymnasieexamen från gymnasieskolans som omfattar 2 500 gymnasiepoäng.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;I den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det hög- skoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;14–20&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="p236dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343236x1.jpg/" id="p236img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p787 ft65"&gt;Examen eller slutbetyg med stöd av övergångsbestämmelser till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning&lt;SPAN class="ft181"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Elever som har påbörjat studier i komvux före den 1 juli 2011, och som vill fortsätta eller återuppta studierna inom vuxenutbildningen efter juni 2012, ska fullfölja utbildningen enligt de föreskrifter som numera gäller för utbildningen. För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de villkor som ställs. I en sådan examen får betyg som är satta före den 1 juli 2012 ingå om Skolverket har med- delat föreskrifter om det i den så kallade motsvarandelistan&lt;SPAN class="ft159"&gt;57&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Om en elev har ett eller flera betyg satta före den 1 juli 2012, varav ett eller flera inte kan omvandlas eller vilkas omvandling skulle inne- bära en nackdel för eleven, får rektorn dock besluta att slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning får utfärdas om eleven uppfyller vill- koren för ett sådant slutbetyg. I slutbetyget får då betyg som är satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg från gymnasial vuxen- utbildning får utfärdas senast den 1 juli 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Validering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft11"&gt;En elev i komvux kan få sina kunskaper och sin kompetens valide- rade. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Betygssättning efter en validering sker genom prövning.&lt;SPAN class="ft157"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft14"&gt;Prövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från komvux ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i gymnasiearbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet. Den som är elev i gymnasie- skolan får dock inte genomgå prövning i en kurs eller ett gymnasie- arbete, om eleven redan har fått minst betyget E på kursen eller gymnasiearbetet.&lt;SPAN class="ft164"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Enligt punkten 4 i övergångsbestämmelser till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SKOLFS 2011:196.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;20 kap. 42 § skollagen samt 4 kap. 24 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;20 kap. 40 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="p237dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343237x1.jpg/" id="p237img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Gymnasiesärskolebevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Ett gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Av gymnasie- särskolebeviset ska det bland annat framgå om utbildningen huvud- sakligen motsvarar ett fullständigt program i gymnasiesärskolan och vilket program som utbildningen i så fall huvudsakligen motsvarar.&lt;SPAN class="ft157"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Det nationella stödet för kunskapsbedömning och betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Det nationella stödet för kunskapsbedömning och betygssättning består av nationella prov, nationella bedömningsstöd och nationella kartläggningsmaterial. Skolverket ansvarar för att utveckla och till- handahålla nationella prov och annat bedömningsstöd för lärare i olika ämnen och kurser.&lt;SPAN class="ft164"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Nationella prov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;I grundskolan ska nationella prov användas i årskurs 3, 6 och 9 i matematik och svenska eller svenska som andraspråk, i årskurs 3 och 6 i sameskolan samt i årskurs 4, 7 och 10 i specialskolan. I engelska ska nationella prov användas i årskurs 6 i sameskolan och i årskurs 6 och 9 i grundskolan samt i årskurs 7 och 9 i specialskolan. Nationella prov ska även användas i de samhällsorienterande och naturorien- terande ämnena&lt;SPAN class="ft159"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;i årskurs 9 i grundskolan. Motsvarande gäller för årskurs 7 och 10 i specialskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I gymnasieskolan ska nationella prov användas i den högsta av- slutande kursen på programmet, och i förekommande fall inrikt- ningen, i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2.&lt;SPAN class="ft164"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;I komvux på gymnasial nivå ska nationella prov användas i engelska 5 och 6, i matematik &lt;NOBR&gt;1–4,&lt;/NOBR&gt; och i svenska eller svenska som andraspråk 1 och 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;4 kap. 20 a § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;5–6&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap samt biologi, fysik eller kemi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8 kap. 3 och 3 b §§ gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="p238dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343238x1.jpg/" id="p238img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Resultatet på ett nationellt prov ska särskilt beaktas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Vid betygssättningen i ett ämne eller kurs som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på provet särskilt beaktas. Om det finns särskilda skäl ska dock inte provresultatet eller resultat på delprov särskilt beaktas.&lt;SPAN class="ft164"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Formuleringen ”särskilt beaktas” innebär att provresultatet inte helt ska styra betyget utan att provet ska utgöra ett stöd vid betygs- sättningen. Läraren ska även framöver göra en allsidig bedömning av de kunskaper och färdigheter som eleven har uppvisat i förhållande till de aktuella kunskapskraven. Resultatet på ett nationellt prov kan alltså inte ensamt utgöra underlag för betygssättningen. Att ett nationellt prov ska ha en särskild betydelse innebär att resultatet på ett nationellt prov ska anses ha en större betydelse än vilket annat enskilt prov eller bedömningsunderlag som helst.&lt;SPAN class="ft159"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Nationella bedömningsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft19"&gt;Det finns nationella bedömningsstöd som ska användas i årskurs 1 i grundskolan och motsvarande skolformer i ämnena matematik och svenska eller svenska som andraspråk och ska stödja lärarnas bedöm- ning av elevernas kunskaper. Bedömningsstöd finns även i andra ämnen och årskurser i grundskolan och motsvarande skolformer samt för olika ämnen i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.&lt;SPAN class="ft161"&gt;66,67 &lt;/SPAN&gt;Exempelvis finns ett nationellt kartlägg- ningsmaterial i förskoleklassen med syftet att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande.&lt;SPAN class="ft161"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Det finns även ett kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kun- skaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;10 kap. 20 a §, 12 kap. 20 a §, 13 kap. 21 a §, 15 kap. 25 a § och 20 kap. 37 a § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2017/18:14, Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala, s. 39 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;29 kap. 28 a § skollagen samt 9 kap. 22 b §, 10 kap. 11 §, 11 kap. 12 b § och 12 kap. 12 b § skolförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;29 kap. 28 a § skollagen och 8 kap. 3 f och 3 g §§ gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8 kap. 2 § skolförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="p239dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343239x1.jpg/" id="p239img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p790 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Behörighet och urval till nationella program i gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;För att bli behörig att söka till ett nationellt program från grund- skolan eller motsvarande skolformer krävs åtta eller tolv godkända betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen: svenska eller svenska som andraspråk, engelska och mate- matik samt godkända betyg i minst fem andra ämnen. För behörig- het till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen: svenska eller svenska som andraspråk, engelska, mate- matik samt godkända betyg i minst nio andra ämnen som är något olika beroende på program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Ett urval ska göras om inte alla behöriga sökande kan antas. Detta är särskilt vanligt i större kommuner där utbudet av skolor är stort. Det går till på det sättet att en sökande med ett högre meritvärde ska antas före en sökande med ett lägre meritvärde. Meritvärdet är sum- man av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Elever som har slutbetyg i moderna språk kan tillgodoräkna sig även betyget i detta ämne, det innebär att betygsvärdena för 17 betyg utgör elevens meritvärde. I meritvärdet får man räkna in betyg som man har fått genom prövning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Behörighet och urval till högskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;Tillträdet till högskolan består av behörighet och urval. Behörig- heten anger de krav på förkunskaper som en sökande ska uppfylla för att kunna antas till en utbildning och samtidigt kunna tillgodo- göra sig densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;Ansökan till högskoleutbildningar kräver alltid grundläggande behörighet. För många utbildningar krävs det också någon form av särskild behörighet. Ett urval ska göras om inte alla behöriga sökande kan antas. Det går till på det sättet att en sökande med ett högre meritvärde ska antas före en sökande med ett lägre meritvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7 kap. 4 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="p240dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343240x1.jpg/" id="p240img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p793 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Grundläggande högskolebehörighet – examen på gymnasial nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller mot- svarande kunskaper.&lt;SPAN class="ft159"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;En sökande som till exempel har en högskole- förberedande examen från gymnasieskolan eller från komvux upp- fyller kraven för grundläggande behörighet. Det gör också den som har en yrkesexamen från gymnasieskolan eller från komvux och som har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Den 1 januari 2022 träder nya bestämmelser om grundläggande behörighet i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022.&lt;SPAN class="ft157"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;För grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå ska det krävas att den sökande har nödvändiga kompetenser för att kunna tillgodogöra sig sådan utbildning, i stället för som i dag krav på hur den grundläggande behörigheten kan uppnås.&lt;SPAN class="ft157"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Med andra ord tydliggör kompetenserna vad den grundläggande behörigheten består i. En sökande ska fortfarande anses ha nödvändiga kompe- tenser om sökanden har en högskoleförberedande examen eller yrkesexamen med lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförbere- dande examen.&lt;SPAN class="ft157"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;För dem som inte har en avslutad gymnasieutbild- ning eller motsvarande behöver de nödvändiga kompetenser som efterfrågas kunna visas på annat sätt. Bland annat ska en försöks- verksamhet med behörighetsprov bedrivas &lt;NOBR&gt;2022–2023.&lt;SPAN class="ft157"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;7 kap. 5 § högskoleförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Förordning (2018:1503) om ändring i högskoleförordningen (1993:100).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;7 kap. 5 a § 6 högskoleförordningen och förordning (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Bestämmelsen i den nya 7 kap. 5 a § och bestämmelsen i den nya lydelsen i 7 kap. 5 § hög- skoleförordningen träder i kraft den 1 januari 2022 och ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022. Förordning (2018:1503) om ändring i hög- skoleförordningen (1993:100) och prop. 2017/18:204.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;7 kap. 5 a § 6 högskoleförordningen och förordning (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="p241dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343241x1.jpg/" id="p241img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p795 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Särskild behörighet – kurser från gymnasieskolan eller motsvarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;Med särskild behörighet avses de specifika krav som, utöver den grundläggande behörigheten, kan vara föreskriven för en viss utbild- ning. Kraven får bland annat avse kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.&lt;SPAN class="ft164"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Den särskilda behörigheten anges i så kallade områdesbehörig- heter. Varje områdesbehörighet består av behörighetskurser och meritkurser. Behörighetskurser är kurser i ett visst ämne i gymnasie- skolan. Meritkurser är kurser från gymnasial utbildning som är sär- skilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Den 1 januari 2019 trädde nya bestämmelser om särskild behörig- het i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022. De nya bestämmelserna innebär bland annat att systemet med områdes- behörigheter kommer att avskaffas och ersättas av vilka krav på sär- skild behörighet från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller mot- svarande kunskaper, som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en yrkesexamen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Urval&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;I situationer då ett urval behöver göras består urvalsgrunderna av betyg, resultat från högskoleprovet och av högskolan bestämda urvalsgrunder. Vid urval till en utbildning ska platserna som huvud- regel fördelas med minst en tredjedel på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, och högst en tredjedel på grundval av de av högskolan bestämda urvalsgrunderna. En av högskolan beslutad urvalsgrund ska bestå av sakliga omständig- heter som är av betydelse för utbildningen. Det kan till exempel vara meriter som förvärvats i arbetslivet eller att betyg och högskoleprovs- resultat används på ett annat sätt än vad som görs inom betygs- och provurvalet.&lt;SPAN class="ft161"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Den 1 januari 2022 träder nya bestämmelser om urval i kraft och ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;7 kap. 8 § högskoleförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2017/18:204.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="p242dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343242x1.jpg/" id="p242img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;efter utgången av maj 2022. Det kommer bland annat att finnas möjlighet för en högskola att få tilldela en mindre andel platser på grundval av högskoleprovet. Bestämmelserna om deltagande i hög- skoleprovet i den nya lydelsen ska dock tillämpas första gången vid prov som genomförs våren 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Meritvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges siffervärdena:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p796 ft15"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p797 ft15"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p798 ft15"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p799 ft15"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;17,5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;A 20,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft19"&gt;Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i meritkurser tillgodoräknas som meritpoäng. Meritkurser är vissa kurser från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet. Det handlar om fördjupning i ämnena moderna språk, svenskt tecken- språk för hörande, engelska och matematik. Högst 2,5 meritpoäng får adderas till jämförelsetalet, varav högst 1,5 meritpoäng får avse ämnet moderna språk eller ämnet svenskt teckenspråk för hörande, högst 1,0 meritpoäng får avse ämnet engelska och högst 1,5 merit- poäng får avse ämnet matematik.&lt;SPAN class="ft161"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bilaga 3, Högskoleförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="p243dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343243x1.jpg/" id="p243img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bestämmelser om betyg och betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Behörighet och urval till yrkeshögskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;En yrkeshögskoleutbildning ska vara öppen för alla som uppfyller kraven för behörighet. Om det är fler behöriga sökande än tillgäng- liga platser ska ett urval göras.&lt;SPAN class="ft164"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Grundläggande behörighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft10"&gt;Grundläggande behörighet har bland annat den som har avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom komvux.&lt;SPAN class="ft164"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Behörighet i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft13"&gt;För behörighet att antas till en utbildning får det utöver grund- läggande behörighet ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodo- göra sig utbildningen. Kraven får bland annat avse kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller mot- svarande kunskaper.&lt;SPAN class="ft59"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Enligt skollagen har en vuxen rätt att delta i komvux på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildningar inom yrkeshögskolan.&lt;SPAN class="ft164"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Urval&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet behöriga sökande, får ett urval göras. Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Vid urvalet får urvals- grunderna betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfaren- het användas.&lt;SPAN class="ft164"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;15 och 17 §§ lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;3 kap. 1 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;3 kap. 3 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;20 kap. 19 b § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3 kap. 5 och 6 §§ förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="p245dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343245x1.jpg/" id="p245img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p804 ft184"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft10"&gt;I detta kapitel beskriver utredningen framväxten av den kursutfor- made gymnasieskola vi har i dag. En kort beskrivning görs även av framväxten av den kursutformade gymnasiesärskolan och kom- munernas vuxenutbildning. I slutet av kapitlet beskrivs hur samtliga dessa skolformer på gymnasial nivå ser ut i dag. Kapitlet är avsett att tjäna som bakgrund till utredningens förslag om en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (se vidare kapitel 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Under den gymnasiereform som genomfördes i början av 1990- talet infördes målrelaterade betyg parallellt med införandet av ett kursutformat system. Processerna var parallella men inte beroende av varandra. För att tydliggöra vad som var intentionerna med dels kursutformningen dels de olika betygssystemen beskrivs bakgrun- derna var för sig. Bakgrund om betygssystemen beskrivs i kapitel 4. Vissa överlappningar finns i kapitlen eftersom utformningen av gymnasieskolan och dess betygssystem är nära förknippade med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Visioner om en kursutformad gymnasieskola&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Sedan gymnasieskolan infördes 1971&lt;SPAN class="ft157"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;har flera utredningar analy- serat hur kunskapsinnehållet ska organiseras på ett ändamålsenligt sätt för att tillgodose både elevernas lärande och samhällets behov av olika yrken och kompetenser. De ökande kraven på flexibilitet i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 1968:140. De tre skolformerna yrkesskola, fackskola och gymnasium upphörde och ersattes 1971 av en enda skolform, vilken kom att benämnas gymnasieskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft20"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="p246dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343246x1.jpg/" id="p246img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;gymnasieskolan föranledde i början av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; en omorganisering av kunskapsinnehållet från ämnesutformning till kursutformning. I det tidigare ämnesutformade linjegymnasiet studerade eleverna ämnen som ofta pågick under flera årskurser innan det slutgiltiga betyget i ämnet sattes. I den kursutformade gymnasieskolan, som vi fort- farande har i dag, består ämnena av olika kurser som kan liknas vid ”byggstenar” som kombineras på olika sätt och där betyg sätts efter varje kurs.&lt;SPAN class="ft164"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Den ämnesutformade gymnasieskolan ansågs svåröverskådlig och stelbent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Den gymnasieskola som infördes 1971 bestod av linjer med grenar och specialkurser som var och en utgjorde en egen studieväg, enligt den läroplan för gymnasieskolan som beslutades 1970 (Lgy 70&lt;SPAN class="ft164"&gt;3&lt;/SPAN&gt;). Totalt handlade det om över 500 studievägar och ännu fler kurs- planer (en kursplan omfattade hela ämnet som en elev på en viss studieväg skulle läsa) eftersom det kunde finnas olika kursplaner för samma ämne, till exempel beroende på hur länge ämnet lästes på studievägen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Gymnasieskolan var ämnesutformad och kunskapsinnehållet var med andra ord organiserat i ämnen som hade definierats och av- gränsats mot varandra, med utgångspunkt i de förslag gymnasie- utredningen och fackskoleutredningen lämnat.&lt;SPAN class="ft159"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Målet med gym- nasieutbildningen avgjorde omfattningen av kunskapsinnehållet i ämnena.&lt;SPAN class="ft159"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Eleven studerade ämnen ett visst antal veckotimmar och årskurser beroende på vald linje, gren eller specialkurs (se även kapitel 7). Efter varje termin fick eleven ett terminsbetyg som var en bedömning av kunskaperna i hela ämnet. Det betyg som eleven fick efter den årskurs ämnet avslutades blev elevens ämnesbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Systemet uppfattades som svåröverskådligt på grund av alla val- bara studievägar. Det ansågs även stelbent eftersom eleven hade få möjligheter till personliga val av ämnen inom sin studieväg. Skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;SOU 2016:77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Skolöverstyrelsen (1970).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Prop. 1990/91:85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;SOU 1963:42, SOU 1963:50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 1963:42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="p247dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343247x1.jpg/" id="p247img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p809 ft9"&gt;eleven byta studieväg innebar det oftast att eleven behövde börja om i årskurs 1, eftersom kursplanerna var olika på olika studievägar.&lt;SPAN class="ft159"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Med sikte på en mer flexibel gymnasieskola&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;1976 tillsattes en gymnasieutredning som bland annat hade i uppdrag att föreslå en mer flexibel gymnasieskola och ökad samverkan mellan gymnasieskolans studievägar, kommunal vuxenutbildning och arbets- marknadsutbildning.&lt;SPAN class="ft164"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Bland de förslag som slutligen lades fram fanns en modell för en kursutformad gymnasieskola som skulle kunna införas på längre sikt eftersom förslaget medförde ett omfattande reformarbete. Enligt förslaget skulle flera av gymnasieskolans ämnen vara indelade i grundkurser och tilläggskurser. En av utredningens främsta utgångs- punkter för förslaget var elevernas valfrihet. Gymnasieskolan skulle sträva efter att inom de totala tidsramarna erbjuda så många tilläggs- kurser att alla elever skulle få sina önskemål tillgodosedda. Det var enligt utredningen viktigt att tilläggskurserna skulle vara kvalitets- inriktade och syfta till såväl fördjupning som breddning. För yrkes- ämnena skulle de obligatoriska tilläggskurserna ligga på den nivå som ledde till avgångskompetens.&lt;SPAN class="ft157"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Försöks- och utvecklingsarbete för att stegvis reformera gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;Den dåvarande regeringen gick inte vidare med Gymnasieutred- ningens förslag utan föreslog i stället en försöksverksamhet och utvecklingsarbete med syfte att stegvis reformera gymnasieskolan, där även tanken med kursutformning fanns med.&lt;SPAN class="ft161"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Detta ledde till att en försöksverksamhet infördes som benämndes &lt;NOBR&gt;FS-projektet,&lt;/NOBR&gt; där FS stod för de frivilliga skolformerna. Inom projektet pågick bland annat försök med kursindelning av ämnen. &lt;NOBR&gt;FS-försöken&lt;/NOBR&gt; omfattade i huvudsak de teoretiska studievägarna.&lt;SPAN class="ft161"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 1996:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 1981:96.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Prop. 1983/84:116.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2002:120, bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="p248dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343248x1.jpg/" id="p248img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;För att i högre utsträckning inkludera de yrkesförberedande utbildningarna i utvecklingsarbetet tillsattes 1984 en expertgrupp för översyn av de gymnasiala utbildningarna (ÖGY). I expertgruppens betänkande föreslogs ett enhetligt system med modulindelning i de tre utbildningsformerna gymnasieskola, komvux och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen (AMU). Inom AMU användes redan moduler, där utbildningsinnehållet delades upp i mindre enheter som byggde på ett visst målpreciserat utbildningsavsnitt. Även i komvux användes ett slags modulsystem som utgick från de delmoment i gymnasieskolan som fanns i läroplanssupplementen. Genom att också införa moduler på de yrkesinriktade studievägarna i gymnasieskolan skulle enligt expertgruppen övergångar mellan de olika utbildnings- formerna möjliggöras och dessutom skulle utbildningsinnehållet i gymnasieskolan bli lättare att revidera.&lt;SPAN class="ft159"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Expertgruppen föreslog en försöksverksamhet som också infördes från 1988.&lt;SPAN class="ft159"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Beslut om att göra gymnasieskolan kursutformad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Utifrån resultaten från bland annat försöksverksamheten med kurs- indelning av ämnen och modulsystem på de yrkesinriktade studie- vägarna, beslutades 1991 att gymnasieutbildningen skulle organi- seras i 16 treåriga nationella program och att gymnasieskolan skulle bli kursutformad.&lt;SPAN class="ft159"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Reformen skulle genomföras under en fyraårs- period medan nya kursplaner successivt togs fram, utformade för en kursutformad gymnasieskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Intentionen med reformen var att en kursutformad gymnasie- skola skulle skapa möjligheter att åstadkomma den flexibilitet och de samarbetsformer som behövdes för att gymnasieutbildningen skulle bli en motor för enskilda regioners utveckling. Genom kurs- utformningen blev gymnasieskolan mer lik komvux. Eleverna skulle genom kursutformningen även få en ökad möjlighet att tillsammans med sina lärare planera innehållet och uppläggningen av kurser.&lt;SPAN class="ft161"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 1986:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2002:120, bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Prop. 1990/91:85 Riksdagen beslutade i enlighet med dessa förslag i propositionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="p249dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343249x1.jpg/" id="p249img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan infördes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Samtidigt som det fattades beslut om den kursutformade gymnasie- skolan fanns en läroplanskommitté och en parlamentarisk beredning av betygsfrågorna som skulle redovisa sina betänkanden senare under 1991. Förslagen i dessa betänkanden utgjorde underlag till propositionen &lt;SPAN class="ft65"&gt;Ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasie- skolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux &lt;/SPAN&gt;där ett fortsatt arbete med att införa en kursutformad gymnasieskola föreslogs. Utöver ett nytt mål- och kunskapsrelaterat betygssystem och en ny läroplan för gymnasieskolan presenterades också hur en kursutformad gym- nasieskola skulle utformas utifrån program i stället för linjer.&lt;SPAN class="ft159"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;De elever som gick sin utbildning i de program som startade från och med hösten 1992, och som tillämpade nya programmål och kurs- planer, fick fortsatt ämnesbetyg under &lt;NOBR&gt;1992–1994.&lt;/NOBR&gt; Den 1 juli 1994 infördes den kursutformade gymnasieskolan fullt ut vilket innebar att utbildningen inom varje ämne i gymnasieskolan därefter skulle ske i form av en eller flera kurser, och att betyg skulle sättas efter varje kurs. Det infördes även en gemensam läroplan för gymnasie- skolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux, Lpf 94.&lt;SPAN class="ft159"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Flexibilitet för eleverna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Ett viktigt skäl för kursutformningen var flexibiliteten för eleverna, bland annat skulle eleverna kunna placeras i en kurs med en svårig- hetsgrad efter sin kunskapsnivå. Enligt regeringen hade den målsätt- ning som gymnasieskolan dittills haft om att vara en gymnasieskola för alla – både för mer och mindre studiemotiverade elever – varit en för stor utmaning för lärarna. En avsikt med kursutformningen var också att elever skulle kunna genomföra sin gymnasieutbildning på kortare eller längre tid än tre år, beroende på utgångsläge och elevens förutsättningar till lärande. Med en kursutformad gymnasieskola fick eleverna även bättre möjligheter att kombinera studieförbere- dande och yrkesförberedande kurser i sin utbildning. Vidare fanns en tanke om att en flexibilitet som innebar ökade möjligheter för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1992/93:250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SKOLFS 1994:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="p250dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343250x1.jpg/" id="p250img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft13"&gt;eleverna att sätta samman sina program efter individuella önskemål skulle inverka positivt på elevernas studiemotivation.&lt;SPAN class="ft59"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Flexibilitet för skolor och kommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Flexibiliteten skulle inte bara medföra fördelar för eleverna. Det fanns även förväntningar att skolorna skulle få en ökad flexibilitet i sin planering, vilket bland annat skulle möjliggöra en genomgripande samverkan mellan kommunal vuxenutbildning (komvux) och gym- nasieskolan och mellan olika gymnasieskolor. Samläsning mellan och inom skolformerna skulle kunna minska kommunernas kostna- der för utbildningen och öka utbildningsmöjligheterna för eleverna genom ett gemensamt utbildningsutbud. Den farhåga som tidigare hade framhållits om att vuxenpedagogiken skulle ta över ungdoms- pedagogiken i blandade åldersgrupper hade fått mindre betydelse eftersom skolformerna åldersmässigt närmat sig varandra genom att medelåldern i komvux sjunkit. Kommunerna och skolorna skulle också få bättre möjligheter att profilera sin utbildning mot det lokala arbetslivets behov och att sätta samman utbildningar med klarare definierad yrkesinriktning än vad nationella program och grenar gav. Med kursutformningen skulle det också successivt och i takt med arbetslivets behov vara lättare att förnya utbildningen genom utbyte av kurser.&lt;SPAN class="ft157"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;En mer kursutformad gymnasieskola var modellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;När det gällde hur en kursutformad gymnasieskola skulle utformas ansåg regeringen att en helt kursutformad gymnasieskola, där eleverna sätter samman sina studieprogram genom att fritt välja kurser, inte var lämplig för ungdomsskolan. Det skulle bland annat riskera att störa införandet av den reformerade programbaserade gymnasieskolan som pågick i kommunerna, vilket i sig var det första steget mot en kurs- utformad gymnasieskola. Eftersom programramarna skulle komma att begränsa friheten i en kursutformad gymnasieskola användes där- för uttrycket ”en mer kursutformad gymnasieskola”.&lt;SPAN class="ft159"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1992/93:250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="p251dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343251x1.jpg/" id="p251img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p814 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan utvecklades vidare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan som infördes 1994 gav ett betydande friutrymme till skolor och huvudmän. Det fanns dock några nationellt styrda ramar för utbildningen, bland annat att ämnen skulle vara indelade i kurser, att varje kurs skulle ha en kurs- plan, att betyg skulle sättas på varje kurs och att en godkänd kurs skulle ge ett visst antal gymnasiepoäng. I övrigt fanns det områden som skolan eller huvudmannen kunde bestämma över, till exempel koncentrationsläsning, periodindelat läsår, olika studietakt, möjlig- het att läsa kurser i olika ordningsföljd, specialutformade studie- program, samverkan med komvux och samordnad schemaläggning med andra skolor.&lt;SPAN class="ft161"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Kursutformningen ansågs som en stor förändring för gymnasie- skolan och samma år som den infördes tillsattes Kommittén för gymnasieskolans utveckling med uppgift att följa utvecklingen i den nya gymnasieskolan.&lt;SPAN class="ft164"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Första uppföljningen av den kursutformade gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Kommittén redovisade sina slutsatser av utvecklingen i gymnasie- skolan, bland annat gällande kursutformningen, i två delbetänkan- den samt 1997 slutbetänkandet &lt;SPAN class="ft12"&gt;Den nya gymnasieskolan – problem och möjligheter&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft164"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Kursutformningen kunde utnyttjas bättre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft19"&gt;Kommittén konstaterade i slutbetänkandet att den flexibilitet och fortlöpande modernisering av utbildningen som kursutformningen gav möjlighet till än så länge var underutnyttjad, med undantag för användandet av de specialutformade program som efter beslut av styrelsen för utbildningen kunde utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Kommittén ansåg till exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 1997:107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Dir. 1994:29, dir. 1994:128.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 1997:107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="p252dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343252x1.jpg/" id="p252img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft19"&gt;att möjligheten att erbjuda olika studietakt användes i alltför liten utsträckning. De flesta skolor som använde det erbjöd någon eller några kurser med olika studietakt (till exempel långsam, normal eller snabb takt). Kommittén såg dock inte exempel på att någon skola erbjöd snabbare studietakt i så många kurser att elever kunde gå igenom gymnasieskolan på kortare tid än tre år.&lt;SPAN class="ft161"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;De farhågor som hade funnits om att elever skulle välja enklare kurser och därmed få sämre kunskaper kunde kommittén inte se tecken på. Kommittén ansåg att det skulle gå att öka kursutbudet ytterligare eftersom ett av syftena med kursutformningen var att eleverna skulle få ökade valmöjligheter.&lt;SPAN class="ft161"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Kommittén konstaterade vidare att både lärare och elever ansåg att den nya gymnasieskolan var mindre framgångsrik än den tidigare gymnasieskolan när det gällde att få lärare i olika ämnen att sam- arbeta. Att varje kurs betygssattes för sig ansågs av några vara ett hinder.&lt;SPAN class="ft164"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Korta kurser var ett problem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Ett problemområde som kommittén identifierade var korta kurser. Den minsta omfattning en kurs fick ha var 30 gymnasiepoäng. Många lärare upplevde att arbetet med korta kurser var stressande. De menade att de i så korta kurser knappt hade tid att informera eleverna om kursplanen, betygskriterierna eller vad som fordrades för att nå olika betygsnivåer. Det fanns inte heller tid att låta eleverna vara med och ha inflytande över undervisningens upplägg. Korta kurser medförde även, enligt kommittén, att en oproportionellt stor del av kurstiden behövdes för kunskapskontroll, vilket bland annat innebar att läraren i högre grad måste förlita sig till enbart skriftliga prov för att kunna bedöma elevernas kunskaper.&lt;SPAN class="ft157"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 1997:107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="p253dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343253x1.jpg/" id="p253img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Gy 2000 – en ny gemensam struktur i gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Resultaten från uppföljningarna av gymnasiereformen ledde 2000 till justeringar i vissa delar av gymnasieskolan (Gy 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Med Gy 2000 infördes en ny gemensam struktur för gymnasie- skolans nationella och specialutformade program där grenar i pro- grammen ersattes av inriktningar. Timplanen togs bort och ersattes av en poängplan och samtliga nationella och specialutformade pro- gram i gymnasieskolan skulle omfatta 2 500 gymnasiepoäng (se vidare kapitel 7).&lt;SPAN class="ft159"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Poängantalet för en kurs skulle vara jämnt delbart med 50 och en kurs skulle omfatta minst 50 gymnasiepoäng och som regel inte mer än 200 gymnasiepoäng.&lt;SPAN class="ft159"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Fragmentisering och stress – kritik mot kursutformningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;I Skolverkets analys av 1994 års gymnasiereform (2000) framkom att lärare och elever upplevde problem som var kopplade till kurs- utformningen. Lärare pekade på att kursutformningen lätt leder till att ytinlärning premieras, där tid för reflektion och förståelse av sammanhang försvåras. De tydliga kraven i varje kurs uppfattades som krav på en effektivisering av undervisningen, vilket fick till följd att lärarna försökte maximera elevernas kunskapsinhämtande inom varje kurs. Även eleverna uppfattade att den angivna tiden för kursen utgjorde ett stressmoment. Skolverket pekade på att arbetet med kurser och betygskriterier hade hamnat i fokus i skolornas reform- arbete:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft15"&gt;Koncentrationen på kursen gjorde att reformen kom att definieras ut- ifrån verksamhetens minsta del. Helheten och syftet med reformeringen gick därmed förlorad.&lt;SPAN class="ft42"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;De oönskade effekterna av kursutformningen medförde att en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet 2000 fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att gymnasiebetygen skulle avse kunskaper i ämnen i stället för i enskilda kurser, det vill säga spegla elevens hela kunnande i ett ämne. Som bakgrund angavs att kursutformningen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1997/98:169.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Förordning (1999:844) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2000b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="p254dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343254x1.jpg/" id="p254img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p211 ft11"&gt;kombination med betygssättning på enskilda kurser bedömdes utgöra en risk för att helhet och fördjupning i kunskaperna gick förlorade och att progressionsperspektivet på elevernas kunskaps- utveckling därmed inte synliggjordes. Kurssystemet förde också med sig att betyg i tidigare kurser ”släpade med” i slutbetyget. En effekt av det var att många elever prövade för högre betyg i kurser efter att de avslutat gymnasieskolan, särskilt i inledande kurser eller i sådana kurser som uppfattades som lättare. Arbetsgruppen menade att kursutformningen kan ha inneburit en ökad fragmentisering av främst yrkesämnena och att uppmärksamheten i kursplanerna rik- tades på kursen, på ämnets bekostnad. Gruppen föreslog bland annat att ämnesbetyg skulle införas i en kursutformad gymnasieskola där ett nytt ämnesbetyg skulle sättas efter varje avslutad kurs, det vill säga ett tidigare ämnesbetyg ersätts av ett senare. Vidare föreslogs även att ämnesplaner skulle införas för att motverka att den enskilda kursen framhävdes på ämnets bekostnad.&lt;SPAN class="ft157"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft9"&gt;Arbetsgruppens förslag föranledde i sin tur ett regeringsuppdrag 2001 till Skolverket om ämnesindelning och ämnesplaner samt ett tilläggsdirektiv till Gymnasiekommittén om ett ämnesbetygssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Ämnesplaner och ämnesbetyg för att främja sammanhang och helhetssyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft19"&gt;Det uppdrag Skolverket fick bestod i att ta fram principer för hur gymnasieskolans kunskapsinnehåll skulle delas in i ämnen. Upp- draget var också att utveckla en modell för hur ämnesplaner skulle utformas i ett system med ämnesbetyg samt ta fram principer för hur bedömningskriterier skulle kunna utformas.&lt;SPAN class="ft161"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt med Skolverkets uppdrag hade Gymnasiekommittén 2000 fått i uppdrag att föreslå om och hur ett ämnesbetygssystem skulle kunna införas i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning.&lt;SPAN class="ft161"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;En utgångspunkt för båda uppdragen var att gymnasieskolan även i framtiden skulle vara kursutformad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utbildningsdepartementet (2001).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;U2001/2174/G.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dir. 2001:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="p255dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343255x1.jpg/" id="p255img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Skolverkets modellförsök med ämnesplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Inom ramen för sitt uppdrag tog Skolverket fram ämnesplaner för sju ämnen som täckte olika typer av kunskapsområden. Några av dessa ämnen var enligt myndigheten relativt lätta att ta fram ämnes- planer för eftersom de är progressiva ämnen. Andra ämnen bestod dock enligt Skolverket av en blandning mellan progressiva och alter- nativa kurser. Ett fåtal ämnen bestod av enbart alternativa kurser, där kurserna inte byggde på varandra och där det därför var möjligt att läsa kurser i ämnet utan inbördes ordning. Enligt Skolverket skulle dessa ämnen ha behövt en mer omfattande omstrukturering för att fungera med ämnesbetyg. Av samtliga 132 ämnen som vid tiden för uppdraget fanns i gymnasieskolan bedömde Skolverket att endast ett tiotal ämnen hade en uppbyggnad där alla kurser byggde på en kun- skapsmässig progression. Det var bland annat engelska, moderna språk, teckenspråk, latin och klassisk grekiska.&lt;SPAN class="ft159"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Medan det för ämnen som engelska och moderna språk inte var några problem att finna mål som uttryckte kvaliteter eller kom- petenser som var meningsfulla för alla kurser i ämnet förhöll det sig annorlunda med yrkesämnena, konstaterade Skolverket. Yrkes- ämnena innehöll ofta grundläggande eller centrala kurser som kunde beskrivas i målform men också specialiseringskurser av olika slag eller udda kurser. Skolverket framhöll att detta ofrånkomligen skulle bli problem när ämnesbetyg skulle tillämpas i ett kursutformat system. En lösning som angavs var att konstruera nya ämnen, vilket med största sannolikhet skulle leda till en ökning av antalet ämnen i gymnasieskolan.&lt;SPAN class="ft161"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Skolverket betonade att en eventuell övergång till ämnesplaner och ämnesbetyg endast kunde göras i samband med ett kursplane- arbete där man också omarbetade nuvarande ämnen. Kursstrukturen behövde vara enkel och överblickbar så att läraren kunde få en klar bild av hur de olika kurserna kunskapsmässigt förhöll sig till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Enligt Skolverket hade kurssystemet flyttat uppmärksamheten från programmen som helhet till delarna (kurserna), med en frag- mentisering av utbildningen som följd och ämnesbetyg skulle delvis kunna motverka detta. De konstaterade dock att ämnesbetyg inte är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2002).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="p256dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343256x1.jpg/" id="p256img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;en patentlösning för att motverka fragmentisering utan framhöll att det finns en risk att även ämnen blir lösryckta konstruktioner om deras fokus är vid sidan om det som studierna som helhet inriktas mot. Skolverket lyfte även att det totala antalet mål som skulle upp- nås av en elev i gymnasieskolan var mycket stort. Skolverket menade att ämnesplaner i stället för kursplaner skulle kunna bidra till att reducera antalet mål och på så sätt skapa bättre överblick över vilka kunskaper som är viktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft185"&gt;Gymnasiekommittén föreslog en ny struktur för gymnasieskolan och större kurser i stället för ämnesbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft9"&gt;Som tidigare nämnts ingick i tilläggsuppdraget till Gymnasiekom- mittén 2000 att utreda och föreslå om och hur ett ämnesbetygs- system skulle kunna införas i gymnasieskolan och gymnasial vuxen- utbildning. Av betänkandet &lt;SPAN class="ft65"&gt;Åtta vägar till kunskap &lt;/SPAN&gt;framgår att de många små kurserna i gymnasieskolan leder till fragmentisering av undervisningen och fokus på delarna i stället för på helheten.&lt;SPAN class="ft159"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Gymnasiekommittén ville dock inte att betygen i sig skulle vara fokus för ytterligare ändringar i gymnasieskolan. I stället skulle betygssyste- met anpassas till gymnasieskolans struktur. De föreslog därför inte ämnesbetyg i en kursutformad gymnasieskola, eftersom det skulle kräva en omarbetning av de aktuella ämnena och deras uppbyggnad och indelning i kurser. I stället föreslogs mer omfattande kurser för att skapa större helhet och sammanhang i undervisningen och färre betygstillfällen, vilket de ansåg borde leda till mindre stress.&lt;SPAN class="ft159"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;I betänkandet föreslogs även en ny struktur för gymnasieskolan som var en vidareutveckling av programgymnasiet. Enligt kom- mittén fanns det ytterligheter. I vissa kommuner lämnades inte sär- skilt stort utrymme för elevens fria val utan programmen var mycket fasta i sin struktur. I andra kommuner gav, i sällsynta fall, den helt kursutformade gymnasieskolan eleverna stora möjligheter till val av kurser både inom och mellan program. Gymnasiekommittén ville se en gymnasieskola med fast yttre struktur som gav stadga i studie- gången och underlättade valprocessen men som inåt gav incitament till valfrihet, förändring och kombinationsmöjligheter. Ingångarna skulle vara färre och utgångarna skulle vara mer specialiserade men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2002:120.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="p257dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343257x1.jpg/" id="p257img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft53"&gt;ändå ha bredd och allsidighet. Den struktur som redovisades hade åtta ingångar som skulle förbereda eleverna för arbetsmarknaden direkt eller för fortsatta studier. Vidare förordades att en gymnasie- examen skulle införas. Syftet med kommitténs förslag var även en gymnasieskola som tog mer sikte på helheterna än på kurserna.&lt;SPAN class="ft179"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft14"&gt;Ämnesbetyg i en kursutformad gymnasieskola nära att införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Regeringen utgick inte från Gymnasiekommitténs förslag till ny struktur för gymnasieskolan och inte heller fortsatta kursbetyg, utan föreslog i stället att ämnesbetyg skulle införas. För att minska före- komsten av små kurser föreslogs att kurser, med undantag av vissa kärnämneskurser, skulle omfatta minst 100 gymnasiepoäng. Reger- ingen tog dock vidare andra förslag från kommittén, bland annat föreslogs att en gymnasieexamen skulle införas.&lt;SPAN class="ft159"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Den planerade reformen kallades Gy07 men infördes aldrig. 2006 blev det regeringsskifte och reformen återkallades av den nya reger- ingen som ansåg att Gy07 inte skulle lösa de problem som fanns utan att större förändringar behövde genomföras av gymnasieskolan. Den nya regeringen tillsatte därför 2007 en ny gymnasieutredning.&lt;SPAN class="ft157"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Gymnasiereformen 2011 (Gy 11) innebar en fastare struktur för gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Gymnasieutredningens huvuduppgift var att föreslå en ny struktur i gymnasieskolan med fokus på högre kvalitet i såväl yrkesutbildning som högskoleförberedande utbildning. Senare fick utredningen i tilläggsdirektiv att bland annat föreslå hur kursplanernas mål och betygskriterier i gymnasieskolan kunde utvecklas för att förtydliga kunskapsuppdraget och bidra till att öka likvärdigheten i utbild- ningen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2003/04:140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;U 2007:01.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dir. 2007:08, dir. 2007:143.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="p258dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343258x1.jpg/" id="p258img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;En reformerad gymnasieskola föreslogs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I sitt betänkande &lt;/SPAN&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola &lt;SPAN class="ft11"&gt;kon- staterade Gymnasieutredningen att det blivit alltför otydligt vad en gymnasieutbildning var och menade att det kunde ifrågasättas om det fanns en nationellt likvärdig gymnasieskola i Sverige. När det gällde kurser föreslog utredningen att kursbetygen skulle behållas, att begreppet kursplan skulle ersättas med ämnesplan och att ämnes- planer skulle gälla för ämnen. Enligt utredningen var inte slutbetyg och högskolebehörighet (godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng) bra mål eller mått på framgångsrika gymnasiestudier. Att få slutbetyg innebar egentligen ingenting eftersom en elev som fått slutbetyg i själva verket kunde ha ”icke godkänt” i samtliga kurser. Begreppet hög- skolebehörighet fanns inte i gymnasieskolans styrdokument utan bara i högskolesektorns regelverk. Det fungerade inte heller som mått på framgångsrika gymnasiestudier för de yrkesförberedande program- men. De valbara kurserna hade enligt utredaren inte fungerat som det var tänkt eftersom det förekom att dessa kurser inte hade kopp- ling till programmålen eller erbjöd fördjupning i karaktärsämnena. Eleverna hade i realiteten inte heller haft den valfrihet som de hade förespeglats. Gymnasieutredningen föreslog därför en gymnasie- examen och examensmål som ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen i syfte att synliggöra kraven på utbildningen som helhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;I Gy 11 betonades utbildningen som helhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Den nya gymnasieskolan infördes 2011 (Gy 11).&lt;SPAN class="ft159"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Reformen innebar en fastare struktur för gymnasieskolan. Utbudet av kurser stramades upp och valfriheten begränsades genom att det skulle fastställas vilka karaktärsämnen som ska finnas som programfördjupning på pro- grammen. Lokala kurser som styrelsen för utbildningen tidigare fick besluta om togs bort liksom specialutformade program som ersattes av nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter. För att kompensera för att flexibiliteten minskade ökades det nationellt fastställda gym- nasieutbudet genom att antalet högskoleförberedande program ökade något och de nationella inriktningarna blev fler. För att mot-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2008:27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2008/09:199. Riksdagen beslutade i enlighet med dessa förslag i propositionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="p259dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343259x1.jpg/" id="p259img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;verka fragmentisering och betona kraven på utbildningen som helhet infördes examensmål och ämnesplaner och även för att betona att kurserna ingår i en större helhet. Det innebar att en samman- hängande styrkedja skapades bestående av läroplan, examensmål och ämnesplaner. En gymnasieexamen infördes för att befästa och förstärka kvaliteten i gymnasieutbildningen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Den gymnasieskola som infördes 2011 är densamma som dagens gymnasieskola. Vuxenutbildningen utformades därefter på mot- svarande sätt. En motsvarande reformering genomfördes även av gymnasiesärskolan några år senare. I avsnitt 6.6 redogör vi i stora drag för hur gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxenutbildning ser ut i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;En gymnasieutbildning för alla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;År 2015 tillsattes ytterligare en gymnasieutredning med uppdraget att föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.&lt;SPAN class="ft164"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Utredningen fick även i tilläggsdirektiv att analysera förutsätt- ningarna för att införa ett system där betyg sätts för ett helt ämne, det vill säga ämnesbetyg, i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för detta uppdrag analyserade utredningen kursutform- ningens för- och nackdelar jämfört med de för- och nackdelar som finns med en ämnesutformad gymnasieskola. Utredningen kom fram till att en ämnesutformad gymnasieskola är att föredra och förordade även att ämnesbetyg borde införas men att frågan behövde utredas ytterligare (se vidare kapitel 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Problemen med kursutformningen och kursbetygen kvarstår även efter Gy 11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Som framgår ovan var ett av syftena med Gy &lt;NOBR&gt;11-reformen&lt;/NOBR&gt; en ökad tydlighet och helhet i utbildningen med mer nationellt styrda utbild- ningsvägar och en sammanhängande styrkedja bestående av läroplan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2008/09:199.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Dir. 2015:31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dir. 2015:141.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="p260dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343260x1.jpg/" id="p260img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft13"&gt;examensmål och ämnesplaner.&lt;SPAN class="ft59"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Trots dessa intentioner upplever många elever och lärare fortfarande gymnasieskolan som fragmen- tiserad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft10"&gt;I detta avsnitt redogör vi översiktligt för de problem som fort- farande finns i dagens gymnasieskola. Vi utgår både från rapporter och från våra möten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Kursutformningen och kursbetygen främjar inte helhet och djuplärande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft19"&gt;Av Gymnasieutredningen framgår att många elevers uppfattning är att det som mäts och värderas i skolan ofta är kunskaper som pluggas in till prov med sedan snabbt glöms bort, alltså att man inte ser nyttan av kunskapen inför framtiden.&lt;SPAN class="ft161"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;I en intervjustudie, genom- förd på uppdrag av Gymnasieutredningen, beskriver elever hur systemet med kursbetyg upplevs som hämmande för deras vilja och förmåga att lära sig. Det handlar mer om att skolan vill få elever att beta av kurser än att uppmuntra till lärande. Denna bild har även bekräftats i våra möten med gymnasieelever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Dessutom framhåller flera elever i Gymnasieutredningens inter- vjustudie att vissa ämnen har en inbyggd progression, alltså en fördjupning med ökande svårighetsgrad, och att en kursutformning innebär en konstlad uppdelning av studierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Vissa elever i gymnasieskolan är stressade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Gymnasieutredningen angav flera olika skäl till att elever kan känna sig stressade, där betyg är ett av dem.&lt;SPAN class="ft159"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Men det kan även handla om korta kurser, ojämn arbetsbelastning, arbetstoppar, höga krav på sig själv, svårigheter att kombinera skola och fritid och otydliga krav och förväntningar. Dessutom gör kursutformningen, med ett betyg efter varje avslutad kurs, att eleverna känner stress eftersom ett lågt betyg kan ha inverkan på deras framtida möjligheter. Ett lågt betyg på en tidig kurs minskar elevernas motivation. Gymnasieutred- ningen konstaterar att stress hos elever på högskoleförberedande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2009/10:165.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2016:77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="p261dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343261x1.jpg/" id="p261img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;gymnasieprogram är särskilt påtaglig. Däremot har det vid utred- ningens samråd i gymnasiesärskolan framkommit att elever där inte upplever så stor stress av betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Skolverkets rapport &lt;SPAN class="ft65"&gt;Attityder till skolan &lt;/SPAN&gt;redovisar även den att stress är ett problem för många elever och att stressen i skolan har ökat. Där framgår att sju av tio kvinnor i gymnasieskolan oftast eller alltid känner sig stressade. För män i gymnasieskolan är siffran lägre, där känner sig drygt tre av tio män oftast eller alltid stressade. Det finns också skillnader mellan olika typer av gymnasieprogram. Nästan sex av tio elever på högskoleförberedande program känner sig oftast eller alltid stressade, och fyra av tio elever på yrkesprogrammen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Även lärare i grund- och gymnasieskolan upplever stress, även om andelen lärare som känner sig stressade har minskat sedan 2012, enligt samma rapport. De främsta orsakerna till stressen är admi- nistrativt arbete, dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och att många elever behöver extra hjälp och stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Att många elever och lärare i dagens skola upplever att de är stressade har även framgått av de möten vi har haft med lärare och elever. Som framgår av detta kapitel är stress inget nytt fenomen i den svenska skolan utan har funnits länge. Man kan dock spekulera i om stressen kan ha ökat, för både elever och lärare, på grund av det fokus som nu är på betyg i skolan i kombination med en kurs- utformad gymnasieskola med kursbetyg. Det kan även vara så att dagens samhälle, där framför allt eleverna är ständigt uppkopplade, är en faktor som i sig medför en ökad stress av en mer generell karak- tär, som förstärker den stress många elever känner inför skolan och betygen. Oavsett vad som är huvudorsaken till stressen är det av stor vikt att skolan och betygssystemet är utformat för att i största möjliga mån minimera stressen för eleverna och lärarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Dagens utbildning på gymnasial nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;Nedan beskriver vi i stora drag hur gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan och vuxenutbildningen på gymnasial nivå ser ut i dag utifrån bestämmelser i skollagen och andra författningar. Bestämmelser om betyg inom de gymnasiala utbildningarna beskrivs i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Dagens gymnasieskola&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fort- satta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. Utbildningen i gymnasieskolan är kursutformad, det vill säga ämnena är indelade i en eller flera kurser och betyg ges efter varje kurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Gymnasieskolans program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft19"&gt;I gymnasieskolan finns 18 nationella program, varav 12 är yrkes- program och 6 är högskoleförberedande program. Det finns också 4 introduktionsprogram, riksrekryterande utbildningar med egna examensmål, särskilda varianter av de nationella programmen och en vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;De nationella programmen är avsedda att genomföras på tre läsår. Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasie- poäng och ett fullständigt program omfattar 2 500 poäng. Utbild- ningens omfattning framgår av en poängplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Introduktionsprogrammen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Introduktionsprogrammen utgörs av programinriktat val, yrkes- introduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. De vänder sig till elever som inte är behöriga till nationella program och har delvis olika syften. Det är inte i detalj reglerat vilka ämnen som ska ingå i utbildningen på introduktionsprogrammen, vilket innebär att det finns en flexibilitet att utforma utbildningens innehåll och längd utifrån elevernas behov och förutsättningar. Eleverna kan läsa såväl ämnen från grundskolan som kurser från gymnasieskolan. Utbildningen ska vidare följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. För varje elev ska det också upprättas en indivi- duell studieplan. Målet med introduktionsprogrammen är att eleven så fort som möjligt ska uppnå behörighet till ett nationellt program eller förberedas för arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Programstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;Utbildningen på ett nationellt program består av gymnasiegemen- samma, programgemensamma och, i de fall inriktningar ges på pro- grammet, inriktningsgemensamma ämnen. Elevernas valfria utrymme ska bestå av programfördjupningskurser (där skolhuvudmannen ut- ifrån ett nationellt bestämt utbud bestämmer vilka kurser som erbjuds) och individuellt val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Gymnasiegemensamma ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;I gymnasieskolan finns nio ämnen som är gymnasiegemensamma: engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap samt svenska eller svenska som andraspråk. De gymnasiegemensamma ämnena finns i varierande omfattning på alla program i gymnasieskolan. På yrkesprogram- men är omfattningen av de gymnasiegemensamma ämnena mindre än på de högskoleförberande programmen (600 poäng jämfört med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;150–1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; 250 poäng på de högskoleförberedande programmen). Det beror på att ett yrkesprogram behöver mer tid för programmets karaktärsämnen för att förbereda för yrkesverksamhet. På de hög- skoleförberedande programmen läggs i stället mer tid på fördjupning inom de gymnasiegemensamma ämnena, vilket är tänkt som en för- beredelse för högre studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Programgemensamma ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;För varje nationellt program i gymnasieskolan finns det ämnen som är gemensamma för programmet och som ska läsas av alla elever. De programgemensamma ämnena ger programmet dess karaktär och tar upp det kunskapsinnehåll som alla elever på programmet ska tillgodo- göra sig samt ger en grund för fortsatta studier inom programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft34"&gt;Inriktningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft11"&gt;Inriktningar inom de nationella programmen i gymnasieskolan ger en grund för fortsatt fördjupning, specialisering och breddning inom programmets ram. Inriktningarna får börja det andra eller tredje&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="p264dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343264x1.jpg/" id="p264img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft19"&gt;läsåret förutom för estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet, där inrikt- ningarna får börja redan det första läsåret. Alla nationella program, utom vård- och omsorgsprogrammet, har nationella inriktningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Programfördjupning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;Programfördjupningen omfattar ämnen och kurser som ligger inom ramen för examensmålen och programmets karaktär. Program- fördjupningens ämnen och kurser kompletterar och fördjupar de programgemensamma ämnena och ska ge utrymme för specia- lisering inom programmets karaktär. För de högskoleförberedande programmen svarar programfördjupningskurserna bland annat mot särskilda behörighetskrav för tillträde till högskolan och för yrkes- programmen svarar de bland annat mot olika yrkesutgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Individuellt val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Det är huvudmannen för en gymnasieskola som beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. En elev i gymnasie- skolan har dock alltid rätt att läsa ytterligare en kurs i idrott och hälsa&lt;SPAN class="ft164"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;samt minst en kurs i estetiska ämnen som individuellt val. Elever på yrkesprogram har dessutom rätt att läsa de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Examensmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;För varje nationellt program finns examensmål som ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevens första dag på programmet. Examensmålen ska styra utbildningen och gym- nasiearbetets utformning och innehåll. Även inriktningar, yrkes- utgångar och särskilda varianter av programmen ska kunna kopplas till examensmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Idrott och hälsa ingår som gymnasiegemensamt ämne om 100 poäng på alla nationella program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="p265dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343265x1.jpg/" id="p265img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Ämnesplaner och kurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Utbildningen i gymnasieskolan är kursutformad, det vill säga ämnena är indelade i en eller flera kurser och betyg ges efter varje kurs. För varje ämne finns en ämnesplan som beskriver och anger målen för ämnet samt anger ett centralt innehåll och kunskapskrav för varje kurs. Det centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla i den aktuella kursen. Kunskapskraven specificerar vad som krävs för att uppnå de olika betygsstegen i kursen (betygsstegen är &lt;NOBR&gt;A–F,&lt;/NOBR&gt; där betyget F är ett underkänt betyg)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;De flesta ämnen är indelade i flera kurser så att omfattningen av ämnesstudierna på så sätt kan anpassas till respektive nationella program eller inriktning. Kursutformningen innebär att kurserna kan ses som moduler som kombineras på olika sätt för att bilda en utbildning. Vissa kurser är obligatoriska för alla elever och andra kurser är obligatoriska inom ett visst program och valbara inom ett annat program. Denna flexibilitet till samläsning av ämnet inom olika studievägar innebär att olika elever läser olika kurser inom ämnet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Vissa av kurserna bygger på varandra och det är meningen att de ska läsas i den angivna ordningen, men det kan förekomma viss över- lappning mellan kurserna. För kurser som inte bygger på varandra anges ingen ordningsföljd. Eleven kan läsa dessa kurser oberoende av varandra eller parallellt. Det anges vidare om en kurs i ämnet kan läsas flera gånger med olika innehåll (till exempel en specialiserings- kurs eller en specialområdeskurs). För gymnasieskolan anges dess- utom vilka kurser som är överlappande och där betyg från båda kurserna inte kan ingå i elevens examen. För varje kurs anges vilka av målen i ämnets syfte som kursen omfattar. Det kan också anges om en kurs behandlar till exempel grundläggande eller fördjupade kunskaper i ämnet.&lt;SPAN class="ft157"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft14"&gt;Gymnasiearbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Ett gymnasiearbete ska genomföras inom ramen för examensmålen på alla nationella program. Gymnasiearbetet är dock ett eget arbete och ska inte genomföras inom ramen för en eller flera kurser.&lt;SPAN class="ft159"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;På gym-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2016:77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2011a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;nasiearbetet kan eleverna bara få betyget E (godkänt) eller betyget F &lt;NOBR&gt;(icke-godkänt).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Gymnasieexamen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft19"&gt;En gymnasieexamen kan vara av två slag, en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. För att få en gymnasieexamen ska en elev ha betyg från ett fullständigt nationellt program, det vill säga som omfattar 2 500 gymnasiepoäng, varav godkända betyg som om- fattar minst 2 250 gymnasiepoäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft19"&gt;För en yrkesexamen måste det i de godkända betygen ingå en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och god- känt gymnasiearbete. Därutöver ska en viss omfattning av andra kurser för respektive yrkesprogram ingå i de godkända betygen. Elever på yrkesprogram har rätt att genom utökat program läsa in grund- läggande högskolebehörighet, det vill säga ytterligare &lt;NOBR&gt;100–200&lt;/NOBR&gt; poäng i svenska eller svenska som andraspråk samt ytterligare 100 poäng i engelska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;För en högskoleförberedande examen ska det i de godkända betygen ingå en eller flera kurser i svenska eller svenska som andra- språk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng, och godkänt gymnasiearbete, se även kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Dagens gymnasiesärskola&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverk- samhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen i gymnasiesärskolan bygger på de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i motsvarande utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="p267dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343267x1.jpg/" id="p267img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Framväxten av dagens gymnasiesärskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Dagens gymnasiesärskola infördes 1994 och ersatte den dåvarande yrkesutbildningen för elever med utvecklingsstörning. Som tidigare nämnts infördes 1994 en gemensam läroplan (Lpf 94)&lt;SPAN class="ft159"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;för gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux och särvux. Gymnasie- särskolan förändrades även för att bli mer lik gymnasieskolan. De relativa betygen ersattes av mål- och kunskapsrelaterade betyg som sattes efter varje kurs.&lt;SPAN class="ft159"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;I och med Lpf 94 organiserades gymnasie- särskolan, liksom gymnasieskolan, i nationella, specialutformade och individuella program. Utbildningen inom nationella och special- utformade program skulle omfatta kurser i kärnämnen och kurser i karaktärsämnen. Dessutom skulle det finnas utrymme för dels elevens individuella val, dels lokal profilering.&lt;SPAN class="ft159"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Gymnasiesärskolan reformerades 2013 med syfte att öka sam- hällsgemenskapen och delaktigheten för gymnasiesärskolans mål- grupp och medge flexibilitet för att möta varje elevs förutsättningar och behov. Andra syften var att öka samverkan mellan gymnasie- särskolan och gymnasieskolan, att utbildningarna skulle anses som likvärdiga samt förbereda för arbetslivet och ett meningsfullt vuxen- liv.&lt;SPAN class="ft161"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;I samband med detta fick även gymnasiesärskolan en egen läro- plan (Gysär 13).&lt;SPAN class="ft161"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Gymnasiesärskola 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;I och med reformen 2013 är gymnasiesärskolan och gymnasieskolan i dag i många fall lika varandra i fråga om struktur och även delvis till sitt innehåll. Exempelvis är utbildningen i gymnasiesärskolan kurs- utformad, det vill säga ämnena är indelade i en eller flera kurser och betyg ges efter varje kurs. Nedan följer en kort beskrivning av dagens gymnasiesärskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SKOLFS 1994:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1992/93:250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;SOU 2011:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SKOLFS 2013:148.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Gymnasiesärskolans program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Utbildningen består av nio nationella program som alla ska för- bereda för ett yrkesliv, varav två även ska förbereda för fortsatta studier på till exempel folkhögskola, samt individuella program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Omfattningen av studierna på nationella program anges i gym- nasiesärskolepoäng. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng och utbildningen ges under fyra läsår. Fördelningen av poängen framgår av en poängplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Individuella program i gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;Ett individuellt program i gymnasiesärskolan ska erbjudas elever som inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. På individuella program läser eleven ämnesområden i stället för ämnen. Ämnesområdena ska inte betygsättas. Utbild- ningens utformning är flexibel och en elev som har förutsättningar för det kan kombinera ämnesområden och gymnasiesärskolans ämnen. Kurserna inom ramen för ett gymnasiesärskoleämne ska i så fall betygsättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Programstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft19"&gt;Utbildningen på ett nationellt program består av gymnasiesärskole- gemensamma och programgemensamma ämnen. I programstruktu- rerna förekommer inga inriktningar. Elevernas valfria utrymme ska bestå av programfördjupningskurser (där skolhuvudmannen utifrån ett nationellt bestämt utbud bestämmer vilka kurser som erbjuds) och individuellt val. Det finns också möjlighet att anpassa utbild- ningen och byta ut vissa kurser mot kurser från gymnasieskolans ämnesplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Gymnasiesärskolegemensamma ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft11"&gt;Ämnena delas in i gymnasiesärskolegemensamma ämnen och karak- tärsämnen på motsvarande sätt som i gymnasieskolan. Det finns tio gymnasiesärskolegemensamma ämnen: engelska, estetisk verksam- het, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religions-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft13"&gt;kunskap, samhällskunskap samt svenska eller svenska som andra- språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;Programgemensamma ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;För varje nationellt program finns det ämnen som är gemensamma för programmet och som ska läsas av alla elever. De programgemen- samma ämnena ger programmet dess karaktär och tar upp det kun- skapsinnehåll som alla elever på programmet ska tillgodogöra sig samt ger en grund för fortsatta studier inom programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft34"&gt;Programfördjupning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;Programfördjupningen omfattar ämnen och kurser som ligger inom ramen för programmålen och programmets karaktär. Program- fördjupningens ämnen och kurser kompletterar och fördjupar de programgemensamma ämnena och ökar bland annat elevernas för- beredelse för yrkesverksamhet. I programfördjupningen ingår även kurser som kan stödja eleven att utveckla självständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Individuellt val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Det är huvudmannen för en gymnasiesärskola som beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. En elev i gymnasie- särskolan har dock alltid rätt att läsa minst ytterligare en kurs i idrott och hälsa och minst en kurs i hem- och konsumentkunskap som individuellt val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Programmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;För varje nationellt program finns programmål som ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevens första dag på programmet. Programmålen ska styra utbildningen och gymnasiesärskolearbetets utformning och innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="p270dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343270x1.jpg/" id="p270img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Ämnesplaner och kurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft10"&gt;Utbildningen är kursutformad på motsvarande sätt som gymnasie- skolan, det vill säga ämnena är indelade i en eller flera kurser och betyg ges efter varje kurs. För varje ämne finns en ämnesplan som beskriver och anger målen för ämnet samt anger ett centralt innehåll och kunskapskrav för varje kurs. Det centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla i den aktuella kursen. Kunskapskraven specificerar vad som krävs för att uppnå de olika betygsstegen i kursen (betygsstegen är &lt;NOBR&gt;A–E,&lt;/NOBR&gt; betyget F sätts inte i gymnasiesärskolan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Gymnasiesärskolearbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft10"&gt;Ett gymnasiesärskolearbete ska genomföras inom ramen för pro- grammålen på alla nationella program. Gymnasiesärskolearbetet är dock ett eget arbete och ska inte genomföras inom ramen för en eller flera kurser.&lt;SPAN class="ft164"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Dagens vuxenutbildning på gymnasial nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Målet för den kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande, att vuxna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet. Den ska även främja en personlig utveckling, ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och utgöra en bas för den nationella och regionala kom- petensförsörjningen till arbetslivet. Utgångspunkten för utbild- ningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning prioriteras.&lt;SPAN class="ft159"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Regeringen föreslog i prop. 2019/20:105 att de övergripande målen med utbildningen ska kompletteras så att det framgår att utbildningen även ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning. Vidare ska prioriteringsregeln inom kommunal vuxenutbildning ändras så att de med störst behov av utbildning prioriteras. Detta innebär att inte bara de med minst utbildning utan även bland annat arbetslösa och vuxna i behov av yrkesväxling ska prioriteras vid urval till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="p271dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343271x1.jpg/" id="p271img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p830 ft10"&gt;Komvux hade redan från starten 1968 till uppgift att tillgodose vuxnas individuella önskemål och behov av utbildning. Syftet med vuxenutbildningen var att ge vuxna kunskaper och färdigheter mot- svarande de som ungdomar kunde få i gymnasieskolan. Utgångs- punkten vid planeringen av vuxnas studier var att de inte skulle behöva repetera sådant de redan kunde. Av det skälet var utbild- ningen indelad i etapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;En önskad samordning av utbildningsutbudet mellan komvux och gymnasieskolan bidrog i början av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; till att gymnasie- skolan kursutformades, gymnasieskolan blev med andra ord mer lik komvux.&lt;SPAN class="ft164"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Det synliggjordes bland annat genom att skolformerna fick en gemensam läroplan (Lpf 94).&lt;SPAN class="ft164"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft13"&gt;Sedan 2012 har vuxenutbildningen en egen läroplan (LVux12).&lt;SPAN class="ft59"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Ämnesplanerna och betygssystemet är dock i princip identiska med gymnasieskolans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;I september 2018 redovisade komvuxutredningen sina förslag i betänkandet &lt;SPAN class="ft65"&gt;En andra och annan chans – ett komvux i tiden&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft159"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Utred- ningens uppdrag handlade främst om hur komvux i högre grad ska bidra till arbetslivets behov av kompetens och även bättre möta vuxnas behov av utbildning i olika skeden av livet. Vissa frågor berörde dock mer utformning och betygssättning inom den kom- munala vuxenutbildningen. I huvudsak i linje med utredningens för- slag i dessa frågor föreslog regeringen i propositionen &lt;SPAN class="ft65"&gt;Komvux för stärkt kompetensförsörjning &lt;/SPAN&gt;att särskild utbildning för vuxna (särvux) inte längre skulle vara en egen skolform utan ingå i skolformen kom- munal vuxenutbildning (komvux).&lt;SPAN class="ft159"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutade i enlighet med dessa förslag och från 1 juli 2020 blev särvux en del av komvux.&lt;SPAN class="ft159"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft177"&gt;utbildningen. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen i propositionen den 3 juni 2020 (prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300). De nya övergripande målen in- fördes den 1 juli 2020, den nya prioriteringsregeln ska införas 1 juli 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2002:120, bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SKOLFS 1994:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;SKOLFS 2012:101.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;SOU 2018:71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Prop. 2019/20:105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="p272dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343272x1.jpg/" id="p272img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;Kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå består av kom- munal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxen- utbildning som särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och motsvarar den utbildning som ges i gymnasieskolan respektive på nationella program i gymnasiesärskolan. Den särskilda utbildningen riktar sig till vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärn- skada. Utgångspunkten för utbildning av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft10"&gt;Det finns vidare en rätt att läsa på komvux på gymnasial nivå i syfte att uppnå grundläggande och särskild behörighet till högskole- utbildning samt för att uppnå särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan. Alla som är behöriga att läsa på komvux på gymnasial nivå har därmed rätt att fullgöra en gymnasieutbildning i syfte att uppnå behörighet till högre studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Studieomfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Studieomfattningen beräknas i verksamhetspoäng och 20 verksam- hetspoäng motsvarar en veckas heltidsstudier eller för validering av kunskaper av motsvarande omfattning. På gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng eller gymnasiesär- skolepoäng och en årsstudieplats motsvarar 800 verksamhetspoäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft14"&gt;Ämnesplaner, kurser och delkurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Vuxenutbildningen får bedrivas i form av kurser inom i stort sett alla ämnen som finns i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det får även finnas kurser som inte erbjuds i gymnasieskolan och gymnasie- särskolan. Kurserna får dessutom delas upp i delkurser.&lt;SPAN class="ft159"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Det är rektor som beslutar om nationella kurser ska delas upp i delkurser och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta. På samma sätt som i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det för varje ämne finnas en ämnesplan som beskriver ämnet och de kurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Det finns också orienteringskurser som ska svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs. För att tillgodose elevens individuella kunskapsbehov finns det också individuella kurser inom komvux på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="p273dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343273x1.jpg/" id="p273img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;som ingår i ämnet och för varje kurs anges centralt innehåll och kunskapskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Gymnasieexamen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Elever inom vuxenutbildningen kan få en gymnasieexamen på lik- nande sätt som elever i gymnasieskolan. En gymnasieexamen kan vara av två slag, en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. För att få en gymnasieexamen ska en elev ha betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng. Utöver det finns det krav om att god- känt betyg för vissa kurser ska ingå för respektive examen, samt för båda examina även godkänt betyg i gymnasiearbetet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet på komvux och införas den 1 juli 2021. Prop. 2019/20:105, 19/20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="p275dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343275x1.jpg/" id="p275img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p835 ft184"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft9"&gt;I detta kapitel beskriver utredningen hur regleringen av gymnasie- utbildningarnas omfattning har ändrats, från att gymnasieskolan inrättades 1970 till dess att en gymnasieexamen infördes i och med gymnasiereformen 2011 (Gy 11). I huvudsak handlar förändringarna om att gå från en detaljerad timplan som reglerade lektionstiden i varje ämne till att ange utbildningens omfattning som garanterad undervisningstid om sammanlagt 2 500 gymnasiepoäng för utbild- ningen i sin helhet. Områden som beskrivs är timplan, poängplan, garanterad undervisningstid och gymnasiepoäng. Vi redovisar även kort motsvarande för gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Detaljerade timplaner hade stor betydelse i linjegymnasiet (Lgy70)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;När gymnasieskolan infördes 1971 var timplanerna tillsammans med kursplanerna viktiga medel för att skapa en likvärdig gymnasieskola i hela landet. Timplanerna ingick i läroplanen och där fanns också allmänna bestämmelser med bland annat regler för hur många elever det fick finnas i klasserna och när klassen eller gruppen vid vissa elev- antal fick delas.&lt;SPAN class="ft164"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Timplanerna hade vidare en direkt koppling till den statliga resurstilldelningen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft53"&gt;Timplanen var i första hand riktad till kommunerna och skolorna som ansvarade för att eleverna fick den bestämda undervisnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolöverstyrelsen (1970).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 1990/91:85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft20"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="p276dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343276x1.jpg/" id="p276img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;tiden. Timplanen var även avsedd för de som beslutade om kurs- planer genom att undervisningstiden utgjorde en angivelse om vilken kunskapsnivå som det var rimligt att eleverna skulle nå.&lt;SPAN class="ft164"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Utgångspunkter för timplanerna i Lgy70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Den gymnasieutredning som tillsattes 1960, och som låg till grund för gymnasieskolans införande 1971, behandlade ingående frågan om studietid och uppdelningen av kunskapsstoff i ämnen som skulle läsas i olika omfattning. De förslag om timplaner som lades fram utgick från de rådande timplanerna för allmänt gymnasium. Utred- ningen föreslog dock en minskning av den ämnesbundna tiden för det nya gymnasiet med 10 procent med hänvisning till den pågående sänkning av veckoarbetstiden som innebar en övergång till fem- dagarsvecka. Utredningen föreslog också åtgärder för att öka effek- tiviteten i gymnasiet genom bland annat en strängare målinriktning av lärarutbildningen och en adekvat försörjning av pedagogiska hjälpmedel.&lt;SPAN class="ft164"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;För konstruktionen av tim- och kursplaner konstaterade utred- ningen att bedömningen av ämnen, ämnesinnehåll och den tid som skulle ställas till förfogande för varje ämne behövde ske mot bak- grund av några principiella utgångspunkter. Dessa utgångspunkter var gymnasieskolans mål och innehåll, den differentieringsmodell som valts för att skapa olika studieinriktningar i gymnasieskolan (linjer och grenar) samt undervisningstidens omfattning (här för- stått som den totala utbildningstiden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Ett angivet antal veckotimmar angavs för varje ämne&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;När gymnasieskolan inrättades 1971 var det i form av ett ämnes- utformat linjegymnasium. Linjegymnasiet utgjordes av ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; linjer som var och en hade sin egen timplan. I timplanen hade olika ämnen ett bestämt antal lektioner à 40 minuter, så kallade vecko- timmar, som var fördelade på olika årskurser.&lt;SPAN class="ft159"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Timplanerna fanns i läroplanen för gymnasieskolan 1970 (Lgy70) och var förhållandevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Prop. 1992/93:250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Som hjälpmedel anges till exempel centrala prov, olika bildningsmedel, teknisk utrustning och speciell utrustning knuten till särskilda ämnen. SOU 1963:42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolöverstyrelsen (1970).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="p277dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343277x1.jpg/" id="p277img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43 Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft10"&gt;detaljerade. För varje linje i gymnasieskolan, med anpassningar för olika grenar, angavs hur många veckotimmar i veckan som skulle förekomma i de ämnen som ingick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;På exempelvis den treåriga samhällsvetenskapliga linjen ingick i första årskursen nio ämnen som vart och ett hade tilldelats ett visst antal veckotimmar, så som tre veckotimmar svenska, fem vecko- timmar matematik, två veckotimmar idrott och så vidare. Summan av antalet veckotimmar (lektioner) för samhällsvetenskapliga linjens första årskurs var 30, för andra årskursen 32 och för tredje års- kursen 34 (varav fem veckotimmar var självstudier i årskurs tre). På den tvååriga bygg- och anläggningstekniska linjen ingick under första årskursen bland annat fyra veckotimmar svenska, två vecko- timmar idrott och &lt;NOBR&gt;30–27&lt;/NOBR&gt; veckotimmar bygg- och anläggningsteknik, beroende på hur eleven valde andra ämnen. Summan av antalet veckotimmar var 38, både i årskurs ett och två. &lt;SPAN class="ft159"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;I timplanerna fanns, utöver de angivna veckotimmarna för varje ämne, också timmar till förfogande som skulle användas för vissa angivna ändamål, till exempel studieorientering vid studiernas början, bok- och bibliotekskunskap eller handledning av specialarbeten. Skolorna hade även frihet att använda tiden för andra ändamål.&lt;SPAN class="ft157"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Minsta garanterade undervisningstid infördes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Begreppet minsta garanterade undervisningstid infördes i skollagen 1991.&lt;SPAN class="ft159"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Från att tidigare ha reglerat antalet lektioner per årskurs för varje ämne skulle nu timplanen i stället ange det minsta antalet timmar lärarledd undervisning som en elev skulle vara garanterad totalt i varje ämne under sin hela studietid. Skolorna fick också friheten att variera lektionstiden utifrån vad man fann lämpligast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Syftet med förändringen var bland annat att utifrån lokala bedöm- ningar och beslut tillåta friare arbetsformer och flexiblare scheman så att undervisningen kunde anpassas till olika elevgrupper och att eleverna i större utsträckning skulle få inflytande över och ta ansvar för sin utbildning. Syftet var också att vidga utrymmet för elevernas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skollagen (1985:1100). Den nya regleringen skulle tillämpas i fråga om sådan utbildning som ägde rum efter den 1 juli 1992. Proposition 1990/91:85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="p278dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343278x1.jpg/" id="p278img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;personliga val. Vidare fanns behovet av en likvärdig gymnasieskola i landet och timplanerna konstruerades för att tillgodose det.&lt;SPAN class="ft159"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft19"&gt;En nackdel med att inte reglera undervisningstimmarna per årskurs ansågs vara att det skulle kunna skapa olägenheter för elever som flyttar eller byter studieväg men det framhölls att erfarenheter från grundskolans stadieindelade timplan visade att dessa problem inte var stora. Kommunen som ansvarig för utbildningen skulle i sådana fall se till att eleven fick adekvat stöd.&lt;SPAN class="ft161"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Förändringarna skulle bland annat åtgärda lektionsbortfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft9"&gt;En bakgrund till införandet av en minsta garanterad undervisnings- tid var en studie av tidsanvändningen i gymnasieskolan som Skol- överstyrelsen hade gjort tillsammans med ett antal länsskolnämnder. Studien visade på ett stort lektionsbortfall – tillfällen då schemalagda lektioner inte använts till undervisning i det avsedda ämnet. Enligt studien föll undervisningstid bort till följd av bland annat studie- besök i andra ämnen, skrivningar i andra ämnen och temadagar. I den garanterade undervisningstid som infördes ingick därför inte tid för prov, studiebesök, praktik med mera. Det skulle dock finnas tid för dessa aktiviteter inom samtliga program men utanför den garan- terade undervisningstiden för varje ämne.&lt;SPAN class="ft159"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;I och med kommunaliseringen av gymnasieskolan övergick den statliga resurstilldelningen, som tidigare varit kopplad till timplanen, i ett sektorsbidrag för skolväsendet och därmed fanns det inte heller längre skäl för att ange undervisningsvolymen som ett visst antal veckotimmar.&lt;SPAN class="ft164"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Prop. 1990/91:85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="p279dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343279x1.jpg/" id="p279img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43 Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft188"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Gymnasiepoäng infördes och kopplades till undervisningstiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;I samband med den nya gymnasieskolan 1994 infördes ett system med gymnasiepoäng som ett mått på en fullständig gymnasieutbildning och på omfattningen av studier i kurser. Samtidigt infördes en ny läro- plan (Lpf 94) och det mål och- kunskapsrelaterade betygssystemet (se mer i kapitel 4). För en fullständig gymnasieutbildning skulle det krävas 2 180 gymnasiepoäng från ett högskoleförberedande program och 2 400 gymnasiepoäng från ett yrkesförberedande program. Den totala poängen för programmen motsvarade den garanterade under- visningstiden.&lt;SPAN class="ft157"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft10"&gt;Utgångspunkten för poängsystemet var timplanen på så sätt att antalet poäng för en kurs var detsamma som antal timmar för kursens minsta garanterade undervisningstid. En kurs som till exem- pel hade 30 timmars minsta garanterad undervisningstid i timplanen gav 30 gymnasiepoäng. Eleven fick poäng för en kurs när kursen full- gjorts med minst godkänt resultat. Tanken var att det inte borde spela någon roll hur lång tid eleven hade använt eller hur många timmars undervisning eleven hade fått för att inhämta de kunskaper som kursen skulle ge.&lt;SPAN class="ft164"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Timplaner som riktvärden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Den dåvarande regeringen ansåg att kursplanerna i en resultat- och målstyrd skola, skulle ha den överordnade styrningsrollen i stället för timplanen, eftersom undervisningen i en sådan skola på riktigt är individualiserad så att eleverna kan uppnå kunskapsmålen vid olika tidpunkter. Timplanen borde i stället för att ange minsta garanterad undervisningstid ange riktvärden för undervisningens omfattning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Med kursutformningen skulle eleverna också kunna välja undervis- ningsgrupper beroende på hur mycket undervisningstid de behövde för att nå kunskapsmålen i kursplanen. Förändringen att låta kurs- planerna ha den överordnade styrningsrollen infördes dock inte i samband med att den nya gymnasieskolan infördes 1994, bland annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1992/93:250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="p280dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343280x1.jpg/" id="p280img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;på grund av att den minsta garanterade tiden inte skulle börja införas överallt förrän 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Förändringen kom i stället 1997 när det beslutades att timplanen skulle ange riktvärden för utbildningens omfattning i varje ämne i stället för minsta garanterad undervisningstid.&lt;SPAN class="ft157"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Gymnasiepoängen skulle motsvara riktvärdet för antalet undervisningstimmar i ämnet. Undervisningstiden skulle därmed, på samma sätt som redan var möjligt inom komvux, kunna användas flexibelt för att kunna ökas eller minskas efter elevernas behov. Den minsta garanterade under- visningstiden för programmen kvarstod i samma omfattning som tidigare. Detta markerades genom att det vid summeringen av tim- antalet för de olika programmen i timplanen skrevs in ”totalt garan- terat antal timmar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Gy 2000 – timplanen togs bort och gymnasiepoäng angav omfattningen av en gymnasieutbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Som framgår av tidigare avsnitt hade timplanen av tradition haft en mycket styrande roll i gymnasieskolan. I den nya kursutformade gymnasieskolan var det däremot mer fokus på kunskapskvaliteter än på innehåll och tid. Det var utifrån elevens möjlighet att nå målen som undervisningstiden, arbetssättet och arbetsformerna skulle bestämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Med gymnasiereformen 2000 (Gy 2000) togs därför timplanen med riktvärden för ämnen bort och i stället reglerades studieomfatt- ningen med enbart gymnasiepoäng som angavs i en nationell poäng- plan. Gymnasiepoängen för en kurs skulle motsvara en uppskattad arbetsinsats för eleven i stället för att motsvara tid. På samma sätt ändrades gymnasiepoängens funktion i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå till att motsvara den uppskattade arbetsinsatsen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1996/97:110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 1997/98:169, bilaga 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="p281dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343281x1.jpg/" id="p281img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43 Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Alla program skulle bestå av 2 500 poäng&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Samtidigt som poängen för gymnasieskolans kurser kopplades till den beräknade arbetsinsatsen i förhållande till målen fick samtliga gymnasieprogram lika stor omfattning i poäng, 2 500 gymnasie- poäng. Detta motiverades med att gymnasieskolan var treårig – alla nationella program förutsattes kunna läsas på lika lång tid – och där- för skulle antalet gymnasiepoäng vara lika på samtliga program. Det reviderade poängsystemet skulle grundas på en starkare koppling till arbetsinsatsen för eleverna och mindre på antalet lektioner. &lt;SPAN class="ft159"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Att antalet gymnasiepoäng för en gymnasieutbildning sattes till 2 500 gymnasiepoäng motiverades med att ett reviderat poäng- system skulle utgå från att varje veckas heltidsstudier borde mot- svara i genomsnitt 25 gymnasiepoäng, det vill säga 5 gymnasiepoäng per dag. En gymnasieutbildning skulle i princip kunna sägas bedrivas under 100 effektiva veckor vilket innebar att gymnasieskolan, med den nya definitionen av gymnasiepoäng, skulle omfatta 2 500 gym- nasiepoäng.&lt;SPAN class="ft164"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;En total garanterad undervisningstid för utbildningen kvarstod&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Eleverna skulle fortsatt ha rätt till en garanterad undervisningstid (lärarledd undervisningstid) per program enligt samma omfattning som tidigare. Det innebar att elever på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet skulle ha rätt till minst 2 150 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på övriga nationella program minst 2 370 timmar om 60 minuter. På så vis markerades också att gymnasiepoängen inte längre skulle vara kopplade till undervisningstiden. Skolhuvudmännen skulle ansvara för hur undervisningstiden fördelades på ämnen och kurser. Det var även huvudmännen som skulle ansvara för att följa upp att varje elev fick sin minsta garanterade undervisningstid.&lt;SPAN class="ft159"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="p282dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343282x1.jpg/" id="p282img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p845 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;2 500 gymnasiepoäng gav förutsättningar för mer enhetliga programstrukturer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;En avsikt med förändringen av gymnasiepoängen var att skapa förut- sättningar för en mer enhetlig programstruktur. De nationella pro- grammens olika uppbyggnad försvårade överblicken och jämförbar- heten. För att motverka detta fick samtliga program en struktur med 750 gymnasiepoäng kärnämnen, 1 450 gymnasiepoäng karaktärs- ämnen och examensarbete samt 300 gymnasiepoäng individuellt val. Samtidigt bestämdes att omfattningen av gymnasieskolans kurser och vuxenutbildningens kurser på gymnasial nivå skulle vara jämnt delbar med 50, vilket betydde kurser om 50, 100, 150 eller 200 gym- nasiepoäng.&lt;SPAN class="ft161"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Regleringen med gymnasiepoäng behölls i Gy 11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;I gymnasiereformen 2011 (Gy 11) behölls omfattningen om 2 500 gymnasiepoäng för ett fullständigt nationellt program. Elever på yrkesprogram fick rätt till minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program fick rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter. Vidare ökades tiden för karaktärs- och yrkesämnen och en gymnasieexamen in- fördes för att förtydliga vad gymnasieskolan kvalificerar för och för att underlätta ungdomars rörlighet internationellt när det gäller studier, praktik och arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft53"&gt;Intentionen var att utbildningarna skulle vara likvärdiga och att studievägar och styrdokument skulle vara tydliga. Elever, föräldrar och avnämare skulle veta vad en gymnasieutbildning innehöll och vad man kunde räkna med att uppnå under gymnasieutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Begreppet heltidsstudier infördes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft11"&gt;I och med Gy 11 infördes begreppet heltidsstudier i skollagen. Tanken om heltidsstudier hade funnits med tidigare och bland annat utgjort bakgrund till att den minsta garanterade undervisningstiden infördes och även till ändringen av omfattningen av studierna till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="p283dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343283x1.jpg/" id="p283img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43 Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft19"&gt;2 500 poäng. Syftet med bestämmelsen i Gy 11 var att förtydliga att undervisningen skulle fördelas jämnt över terminer och läsår.&lt;SPAN class="ft161"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Olika strukturer för yrkesprogram och högskoleförberedande program&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Med Gy 11 ersattes kärnämnena av gymnasiegemensamma ämnen som skulle kunna variera i omfattning mellan de olika programmen. Till skillnad från gemensamma kärnämneskurser, där samma kurs lästes på alla program, skulle också innehållet i gymnasiegemen- samma kurser kunna variera för att anpassas till examensmålen för respektive utbildning. För exempelvis ämnet matematik skapades olika alternativ av den första kursen. Karaktärsämnena kunde vara programgemensamma, ingå i en inriktning och erbjudas som pro- gramfördjupning.&lt;SPAN class="ft164"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Högskoleförberedande program och yrkesprogram fick något olika strukturer. På de högskoleförberedande programmen skulle gymnasie- gemensamma ämnen utgöra 1 &lt;NOBR&gt;100–1&lt;/NOBR&gt; 250 gymnasiepoäng, karaktärs- ämnen &lt;NOBR&gt;950–1&lt;/NOBR&gt; 100 gymnasiepoäng, gymnasiearbete 100 gymnasie- poäng och individuellt val 200 gymnasiepoäng. På yrkesprogram- men skulle gymnasiegemensamma ämnen i stället utgöra 600 gym- nasiepoäng, karaktärsämnen 1 600 gymnasiepoäng, gymnasie- arbete 100 gymnasiepoäng och individuellt val 200 gymnasiepoäng.&lt;SPAN class="ft159"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Eleverna på yrkesprogram skulle alltid erbjudas att läsa de kurser som krävdes för grundläggande högskolebehörighet som utökat program. Ett beslut om utökat program skulle åtföljas av en ut- ökning av undervisningstiden.&lt;SPAN class="ft164"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2008/09:199.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Begreppet kärnämne innebar vid tiden för propositionen att samma kurser var obligatoriska för samtliga elever på nationella och specialutformade program i gymnasieskolan. De flesta kärnämnen innehöll dock fler kurser än de specifika obligatoriska kärnämneskurserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2008/09:199.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="p284dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343284x1.jpg/" id="p284img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Timplanen fanns kvar längre i gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft10"&gt;Till skillnad från gymnasieskolan reglerades utbildningen i gym- nasiesärskolan av en timplan fram till reformen 2013 (Gysär13&lt;SPAN class="ft164"&gt;26&lt;/SPAN&gt;). Timplanen angav ämnets omfattning i undervisningstimmar om 60 minuter och varje ämne löpte över fyra år. Anledningen till att timplanen var kvar så länge var att man inte hade velat riskera att eleven skulle erbjudas för få undervisningstimmar. Gymnasie- särskoleutredningen&lt;SPAN class="ft164"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;menade dock att den garanterade undervis- ningstiden om 3 600 timmar skulle vara tillräcklig för att garantera mängden undervisning.&lt;SPAN class="ft164"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Med reformen 2013 infördes gymnasiesärskolepoäng som skulle ange omfattningen av studierna på nationella program. Timplanen ersattes med en poängplan, där poängfördelningen för kurserna fram- gick. En fullständig utbildning i gymnasiesärskolan skulle, likt gym- nasieskolan, omfatta 2 500 poäng och utbildningen skulle bedrivas som heltidsstudier.&lt;SPAN class="ft164"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Införandet av gymnasiesärskolepoäng förväntades, tillsammans med kursindelningen, leda till förbättrade möjligheter att möta varje elev på hans eller hennes nivå och att bygga in en tydlig progression i utbildningen. Det förväntades också förbättra informationen om varje elevs utbildning när han eller hon lämnade gymnasiesär- skolan.&lt;SPAN class="ft164"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Som bevis på genomförd gymnasiesärskoleutbildning infördes ett gymnasiesärskolebevis. Beviset skulle tydligt beskriva vilka kun- skaper och erfarenheter eleven har med sig från gymnasiesärskolan på ett sådant sätt att det underlättar kontakten med möjliga arbets- givare.&lt;SPAN class="ft164"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SKOLFS 2013:148.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;U 2009:04.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;SOU 2011:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Prop. 2011/12:50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2011/12:50, bet. 2011/12:UbU9, rskr. 2011/12:141.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="p285dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343285x1.jpg/" id="p285img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43 Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Problem att många elever inte får sin minsta garanterade undervisningstid i gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft19"&gt;Som framgår ovan har timplanen och senare poängplanen, gym- nasiepoängen och gymnasiesärskolepoängen samt den garanterade undervisningstiden varit ett sätt att styra omfattningen av utbild- ningen och undervisningen men även ett sätt att säkerställa elevernas rätt till utbildning och lärarledd undervisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Flera undersökningar har dock visat att det finns brister i hur dessa fungerar i skolornas verksamhet, framför allt när det gäller den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan. Exempelvis kan lektioner bli inställda med kort varsel och inte ersättas med nya lektioner, vilket kan leda till försämrad kontinuitet i både undervis- ningen och ämnet. Nedan redogör vi för några rapporter som visar på detta problem. Motsvarande undersökningar har inte genomförts för gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft14"&gt;Den garanterade undervisningstiden ska vara den genomförda undervisningstiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I rapporten &lt;/SPAN&gt;Undervisningstid och heltidsstudier i gymnasieskolan &lt;SPAN class="ft13"&gt;från 2015 redovisade Skolverket myndighetens undersökning av hur gymnasieskolor och skolhuvudmän såg till att eleverna fick den garanterade undervisningstiden på nationella program och hur undervisningstiden fördelades på ämnen, kurser och arbetsplats- förlagt lärande&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I undersökningen ingick även hur elevernas rätt till heltidsstudier tillgodosågs på introduktionsprogrammen. Skol- verket undersökte bland annat olika faktorer som påverkar utbild- ningens innehåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft9"&gt;Skolverket konstaterade i rapporten att myndigheten fått mot- sägelsefulla uppgifter om undervisningstiden utifrån de enkäter till huvudmän, rektorer och lärare som använts i undersökningen. Enligt nio av tio huvudmän och rektorer fick eleverna den undervisningstid som de har rätt till. Utifrån uppgifter från lärare var det mer tvek- samt om en så stor andel av eleverna fick den garanterade undervis- ningstiden. En del lärare menade att skolan inte dokumenterade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2015a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="p286dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343286x1.jpg/" id="p286img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p662 ft13"&gt;inställda lektioner och var tionde lärare uppgav att inställda lektioner inte blev kompenserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft10"&gt;Enligt Skolverket angav huvudmän och rektorer i intervjuer att skolornas frihet att fördela undervisningstimmarna är ett viktigt pedagogiskt verktyg. Skolverket konstaterade dock att rektorerna fokuserade mer på undervisningens innehåll och kvalitet kopplat till elevernas kunskapsutveckling än på undervisningens omfattning. Skolverket poängterade att undervisningens kvalitet och omfattning inte får ställas mot varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft14"&gt;Huvudmän och rektorer prioriterar inte elevernas rätt till garanterad undervisningstid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft11"&gt;Skolinspektionen publicerade 2018 rapporten &lt;SPAN class="ft81"&gt;Garanterad undervis- ningstid i gymnasieskolan &lt;/SPAN&gt;som var en granskning av 25 gymnasie- skolors arbete med att garantera elevernas undervisningstid.&lt;SPAN class="ft157"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;I 14 av dessa skolor var styrningen och uppföljningen av undervisningstiden svag och otydlig vilket medförde att elevernas garanterade undervis- ningstid inte kunde säkerställas. Skolinspektionen såg flera olika orsaker till bristerna. Huvudmännen prioriterade inte elevernas rätt till garanterad undervisningstid och skapade inte en tydlighet i styrkedjan, från huvudman till lärare, om vad som kan räknas som undervisningstid. Huvudmännen delegerade ofta befogenheten att besluta om timplaner&lt;SPAN class="ft157"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;till rektorerna, och huvudmännen följde sällan upp dem. På skolorna gjordes olika tolkningar av vad som är undervisningstid och på flera av de granskade skolorna gjordes inte schemaläggningen med tillräckliga marginaler. Undervisningstiden planerades inte heller med utgångspunkt i elevernas förutsättningar och behov utan anpassningarna byggde snarare på måluppfyllelsen hos tidigare elevgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft9"&gt;Skolinspektionen konstaterade vidare att fördelningen av under- visningstid till kurser i regel gjordes schablonmässigt i relation till poängantalet för varje kurs. Det gjordes antingen genom att lägga ut samma antal timmar som poäng per kurs eller genom ett pro- portionerligt tillägg eller avdrag av timmar per poäng. Enligt Skol- inspektionen förekom dock också att skolorna hade lagt ut mer tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolinspektionen (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;De dokument i gymnasieskolan som ofta kallas timplaner och där det framgår hur många timmar som respektive kurs ska omfatta på varje gymnasieprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="p287dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343287x1.jpg/" id="p287img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43 Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;till vissa kurser, men eftersom den totala undervisningstiden i de flesta fall låg nära den garanterade undervisningstiden på program- met innebar det i normalfallet att ett ökat timantal för vissa kurser medförde ett minskat timantal för andra kurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Så regleras omfattningen av utbildningen i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft9"&gt;Omfattningen av studierna på de nationella programmen i gymnasie- skolan anges i gymnasiepoäng och på de nationella programmen i gymnasiesärskolan i gymnasiesärskolepoäng.&lt;SPAN class="ft159"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Varje kurs omfattar ett visst antal poäng som visar kursens studieomfattning. Omfatt- ningen av kurserna varierar från &lt;NOBR&gt;50–300&lt;/NOBR&gt; poäng. Den vanligaste om- fattningen är dock 100 poäng. Utbildningens omfattning på de natio- nella programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan framgår av nationella poängplaner som är bilagor till skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Ett fullständigt nationellt program i gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan består av 2 500 poäng. Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst 2 430 undervisningstimmar och elever på högskole- förberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar (garanterad undervisningstid). I gymnasiesärskolan har eleverna rätt till minst 3 600 undervisningstimmar (garanterad undervisningstid).&lt;SPAN class="ft159"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Vanligen fördelas kurser och poäng över tre läsår i gymnasie- skolan och fyra läsår i gymnasiesärskolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Det är inte nationellt reglerat när eleverna ska läsa en kurs eller över hur lång tid kurserna ska sträcka sig. Det vanligaste är dock att kurser om 100 poäng läggs ut över ett läsår. Det är huvudmannen för utbildningen som beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs samt hur undervis- ningstiden ska fördelas över läsåret.&lt;SPAN class="ft159"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;16 kap. 19 §, 17 a kap. 9 § och 19 kap. 21 § skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;16 kap. 18 § och 19 kap. 20 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;16 kap. 15 § och 19 kap. 17 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4 kap. 22 § gymnasieförordningen (2010:2039).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="p289dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343289x1.jpg/" id="p289img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p858 ft175"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft19"&gt;Bedömning i någon form sker i alla skolsystem. Bedömningen yttrar sig dock på olika sätt i olika system, och länder har även varierande sätt att sätta betyg. I detta kapitel redogör utredningen först för centrala begrepp gällande bedömning och betygssättning och sedan för hur de omsätts i det svenska skolsystemet. Vi redogör även för de problem som framkommit när det gäller den svenska betygs- skalan och tillhörande kunskapskrav, för betygen B och D, för åter- koppling av underkända kunskaper samt för formativ återkoppling. Slutligen beskrivs våra närmaste grannländers system för bedömning och betygssättning med fokus på utredningens uppdrag. Avsnittet bygger i vissa delar på bilaga 4 &lt;SPAN class="ft54"&gt;Om betyg och betygssättning – en forsk- ningsöversikt. &lt;/SPAN&gt;För en mer gedigen genomgång av forskningsläget hänvisas till bilagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Kapitlet tjänar som bakgrund till utredningens förslag om kom- pensatorisk betygssättning (kapitel 12) samt förslag om ytterligare ett underkänt betyg (kapitel 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Betygssättning är en form av bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Enligt skollagen ska elever inhämta och utveckla kunskaper och värden.&lt;SPAN class="ft159"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I läroplanerna finns övergripande mål för kunskaper, nor- mer och värden och i kursplanerna och ämnesplanerna finns mer specifika mål för ämnen och kurser. Lärandet är med andra ord inriktat mot något specifikt, och därför är det nödvändigt och ound- vikligt att lärare i alla skolformer och årskurser ägnar sig åt bedöm- ning, det vill säga att lärare analyserar och värderar elevers kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1 kap. 4 § skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft20"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="p290dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343290x1.jpg/" id="p290img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft10"&gt;i relation till kursplanernas och ämnesplanernas specifika innehåll och uppsatta mål. Betyg kan vara ett syfte till att bedömning sker, andra kan vara att ge återkoppling eller anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov.&lt;SPAN class="ft164"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Bedömning kan ske summativt vilket innebär att läraren sum- merar elevens kunskapsmässiga nivå just när bedömningen görs. I svensk skola görs detta ofta i form av skriftliga omdömen eller betyg. Bedömning kan också ske formativt vilket innebär att bedöm- ningen sker under en process, det vill säga löpande, och har som syfte att ta reda på vad som behövs för att främja elevers fortsatta lärande.&lt;SPAN class="ft159"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;Betyg är alltså en summativ bedömning som i Sverige sker i slutet av en termin eller kurs. Eftersom de svenska betygen har en stor betydelse för den enskildes möjligheter att komma vidare till nästa utbildningsnivå anses de till sin karaktär vara &lt;NOBR&gt;high–stakes.&lt;/NOBR&gt; Betyg som inte används till detta anses vara &lt;NOBR&gt;low–stakes.&lt;SPAN class="ft161"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt; &lt;/SPAN&gt;Betyg är ett sätt att garantera att elever har en viss nivå på sina kunskaper och ett sätt att fördela platser i utbildningssystemet.&lt;SPAN class="ft161"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Att bedöma giltigt och tillförlitligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Ett av de svenska betygens syften är således att utgöra grund för behörighet och urval till nästa utbildningsnivå. Bedömningarna behöver därför vara giltiga (valida) och tillförlitliga(reliabla). I det här avsnittet beskrivs dessa begrepp och de hot som kan omgärda bedömning och betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Validitet och reliabilitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Validitet och reliabilitet är två centrala begrepp inom testteorin (provkonstruktion och mätning av kunskaper) och de är också tillämpliga på bedömning och betygssättning. Enkelt uttryckt kan man säga att det handlar om i fall resultatet på ett prov eller betyget kan anses vara giltigt och tillförlitligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Hirsh (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Lundgren (2019), bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Klapp (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="p291dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343291x1.jpg/" id="p291img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Validitet inom testteori och vid betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Validitet (giltighet&lt;SPAN class="ft194"&gt;) &lt;/SPAN&gt;innebär att förvissa sig om att man bedömer rätt saker och därmed kan göra säkra uttalanden utifrån resultatet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Inom testteorin innebär detta till exempel att det är viktigt att ett svenskt nationellt provs innehåll och konstruktion utgår från de svenska styrdokumenten och utifrån en noggrann analys av vad provet ska mäta. Det finns hot mot validiteten i form av ”construct under- representation”, det vill säga att viktiga aspekter av ett kunnande är underrepresenterade i ett prov. Det kan till exempel handla om att ett prov i engelska enbart innehåller flervalsfrågor där eleverna kryssar i svar men inte alls prövar elevens förmåga att i egen text- produktion dra slutsatser eller se samband. Ytterligare ett hot mot validiteten är så kallad &lt;NOBR&gt;”construct-irrelevant&lt;/NOBR&gt; variance”, det vill säga att ett prov mäter något som det inte borde mäta.&lt;SPAN class="ft159"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Det kan exem- pelvis handla om att provets frågor är formulerade på ett sådant sätt att de inte förstås av testtagaren, som då inte får en möjlighet att visa sina kunskaper. Nyanlända elever kan hamna i sådana situationer, då de på grund av bristande språkkunskaper i svenska inte kan svara på frågorna i ett prov trots att de egentligen behärskar själva innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Vid betygssättning kan validiteten hotas av ”construct under– representation”, till exempel om läraren använder ett bristfälligt underlag som inte fångar in alla aspekter av en elevs kunnande i för- hållande till det som ska mätas. &lt;NOBR&gt;”Construct–irrelevant&lt;/NOBR&gt; variance” kan inträffa då ett betyg innehåller sådant som inte ska mätas, som ansträngning och attityd.&lt;SPAN class="ft164"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Reliabilitet inom testteori och vid betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Reliabilitet (tillförlitlighet) handlar om i vilken utsträckning resul- taten på till exempel ett prov kan bero på slumpmässiga faktorer eller faktorer utom testarens kontroll. Reliabiliteten kan hotas av att olika bedömare gör olika tolkningar av ett elevsvar, men också av att elever uppfattar ett provs frågor på olika sätt eller att deras dagsform påverkar hur de besvarar en fråga. Ett sätt att öka reliabiliteten är att utöka mängden frågor i ett prov och på så sätt ge elever fler och olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Lundahl, Hultén och Tveit (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lundgren (2019), bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="p292dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343292x1.jpg/" id="p292img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;möjligheter att visa att de förstår ett moment. Ett problem med att göra mycket reliabla prov är dock att de också blir mycket om- fattande och tar därmed lång tid att genomföra. Risken är att eleverna underpresterar på grund av att de blir trötta.&lt;SPAN class="ft164"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Ett betygs reliabilitet kan påverkas av att olika bedömare gör olika värderingar av ett underlag (interbedömarreliabilitet), eller av att en och samma lärare inte använder samma grunder vid bedömning av likvärdiga underlag från olika elever (intrabedömarreliabilitet).&lt;SPAN class="ft157"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;Betyg är ett bra urvalsinstrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;Betygen verkar ha en god prediktiv validitet, det vill säga de förut- säger på ett bra sätt elevens möjligheter att nå studieframgång.&lt;SPAN class="ft159"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Studier har också visat att de svenska kriterierelaterade betygen verkar ha högre prediktiv validitet än de tidigare normrelaterade (relativa) betygen och betydligt högre än resultat på högskoleprovet. Dessa resultat kan förklaras med att betygen innehåller faktorer som flit och ansträngning, alltså egenskaper som enligt svenska styr- dokument egentligen inte ska ligga till grund för betygssättningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Det finns olika sätt att bedöma och betygssätta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft9"&gt;Bedömning av en elevs kunskaper kan vara holistisk (utgå från hel- heten) och analytisk (utgå från delarna). Vid analytiska bedöm- ningar kan läraren endera förhålla sig till strikta krav (standards) där eleven måste uppfylla samtliga krav för ett visst betyg, eller mindre strikta där olika nivåer på elevens kunnande kan kompenseras mot varandra. I den svenska modellen för att sätta betyg utgår läraren från kunskapskrav med värdeord och det finns inget utrymme för att väga svaga prestationer mot starka, det vill säga det är en analytisk, &lt;NOBR&gt;icke-kompensatorisk&lt;/NOBR&gt; bedömning (se vidare nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;I följande avsnitt beskrivs ett teoretiskt ramverk för olika bedöm- ningsmodeller. Ramverket ska ge en struktur för de resonemang och förslag som vi lägger fram i kommande kapitel. I avsnittet beskriver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Se även kapitel 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lundgren (2019), bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="p293dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343293x1.jpg/" id="p293img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p809 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;även hur kunskapskrav är en del av en standardbaserad läroplan och på vilket sätt kunskapskrav kan användas och förstås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Holistisk och analytisk bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Holistisk bedömning utgår ifrån helheten av en elevs kunskaper. Enligt Statens skolverks allmänna råd om betyg och betygssättning innebär detta att ” (…) läraren tittar på underlaget i sin helhet, och jämför vad det visar att en elev kan i förhållande till den samman- tagna beskrivningen för ett betygssteg.”&lt;SPAN class="ft164"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Vid holistisk bedömning utgår läraren från kortfattade kriterier eller enbart från sin egen känsla för kvalitet.&lt;SPAN class="ft164"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft19"&gt;Analytisk bedömning utgår ifrån delarna i en elevs kunskaper. Skolverket uttrycker det som att ” (…) läraren tittar på ett underlag i taget, och jämför vad det visar att en elev kan i förhållande till kun- skapskravens delar.”&lt;SPAN class="ft161"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Vid analytisk bedömning använder sig läraren av kriterier eller standards (kunskapskrav).&lt;SPAN class="ft161"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;I Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning framgår att både helheten och delarna måste beaktas av läraren för att betygen ska bli likvärdiga och rättvisa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft197"&gt;Läraren analyserar och värderar alltså med vilken kvalitet eleven har visat sitt kunnande i förhållande till olika &lt;SPAN class="ft196"&gt;delar av kunskapskraven &lt;/SPAN&gt;och tar ställning till vilket betygssteg det indikerar. Dessutom analyserar och värderar läraren vilket &lt;SPAN class="ft196"&gt;enskilt kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;som bäst stämmer in på elevens samlade kunnande, och vilket betyg det indikerar. För att avgöra vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper tittar läraren alltså både på delarna och helheten, och analysen kan börja antingen i delarna eller i helheten. (s. 35)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft10"&gt;Resultaten från de olika bedömningarna skiljer sig åt. Holistisk bedömning ger ett resultat i form av en siffra eller en bokstav, medan analytisk bedömning ger flera resultat i form av siffror, bokstäver eller omdömen eftersom den görs i relation till olika aspekter och ger mer finfördelad information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Lundgren (2019), bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lundgren (2019), bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="p294dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343294x1.jpg/" id="p294img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft19"&gt;För att en analytisk bedömning ska kunna resultera i ett enda betyg måste de olika resultaten vägas samman på något sätt, och detta kan göras kompensatoriskt eller &lt;NOBR&gt;icke–kompensatoriskt.&lt;SPAN class="ft161"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Analytisk, kompensatorisk bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft11"&gt;En analytisk, kompensatorisk bedömning görs genom att de olika resultaten vägs samman linjärt. Detta illustreras i tabell 8.1, där de aspekter i kraven som bedöms finns i vänstra kolumnen och betygs- stegen finns i rad 1. Visade kunskaper markeras med ett kryss.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Tabell 8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Förenklad kunskapsprofil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td176"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td177"&gt;&lt;P class="p30 ft198"&gt;Aspekt/Betygssteg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p865 ft39"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p35 ft39"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p429 ft39"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p865 ft39"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td181"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td182"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td183"&gt;&lt;P class="p865 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td184"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td186"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p865 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td186"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;III&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td186"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;IV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p865 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p866 ft10"&gt;Kompensatorisk bedömning innebär att läraren kan utjämna lägre kvaliteter i elevens kunnande med högre. Läraren kan dock inte bortse från lägre kvaliteter. Vid bedömningen ska läraren beakta olika aspekter i kraven, i tabellen ovan fyra stycken &lt;NOBR&gt;(I–IV).&lt;/NOBR&gt; I en betygsskala som tabellens med fyra betygssteg kan alltså de två mellanbetygen (2 och 3) bli aktuella både för elever som uppvisar kunskaper på det lägsta (1) och högsta (4) betyget och för elever som uppvisar kunskaper på jämn mellannivå. Eftersom en lärare som ska använda en kompensatorisk modell för bedömning inte bara kan bortse från lägre resultat kan en elev som visat visst kunnande på den lägsta nivån aldrig få det högsta betyget, även om läraren bedömer att merparten av elevens resultat är på högsta nivån. Att i en sådan situation sätta högsta betyg kan teoretiskt endast göras vid en holistisk bedömning.&lt;SPAN class="ft164"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="p295dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343295x1.jpg/" id="p295img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Analytisk, &lt;NOBR&gt;icke–kompensatorisk&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft19"&gt;En analytisk, &lt;NOBR&gt;icke–kompensatorisk&lt;/NOBR&gt; bedömning kan vara antingen konjunktiv eller disjunktiv. En konjunktiv regel innebär att alla aspekter eller kriterier för ett visst betyg måste vara uppfyllda. Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;fortsätter att utgå från betygsskalan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; kan en elev vid bedöm- ningsanalysen nå samtliga krav på lägsta betyget samt dessutom några krav på högre betygssteg. Betyget kan vid en analytisk konjunktiv bedömning dock aldrig bli högre än 1. En disjunktiv regel innebär i stället att en viss aspekt eller ett visst kriterium måste vara uppfyllt för ett visst betyg. En aspekt kan väga så tungt att övriga aspekter inte spelar någon roll, exempelvis kan ett betyg bero på att eleven har klarat en viss nivå inom en särskilt tungt vägande aspekt.&lt;SPAN class="ft159"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Sveriges betygssystem är &lt;NOBR&gt;icke–kompensatoriskt&lt;/NOBR&gt; och tillämpar den konjunktiva regeln, alltså att alla aspekter på betygsnivå A, C eller E måste vara uppfyllda för att en elev ska få det betyget. Konjunktiv och disjunktiv betygssättning är strikt och därför är modellerna ofta populära hos beslutsfattare. Det verkar också vara så att modellerna gör att elever lär sig mer och att de säkrar en viss miniminivå på kunskaperna. Dock verkar det som att modeller med kompensatoriska inslag, där läraren får utjämna lägre kvaliteter i kunnande med högre, resulterar i mer tillförlitliga betyg.&lt;SPAN class="ft159"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke–kompensatoriska&lt;/NOBR&gt; modeller innebär ofta att elever får lägre betyg. Det beror framför allt på att en enskild aspekt tillmäts stor eller mycket stor vikt vid betygssättningen. Ibland kan sådan betygs- sättning vara ändamålsenlig, exempelvis inom medicin där det hand- lar om att på ett tillförlitligt sätt betygssätta avancerade och specia- liserade kurser eller ämnen. Det är då viktigt att förvissa sig om att eleven besitter vissa minimikunskaper och mindre önskvärt att kunna uppväga lägre kvaliteter i kunnande med högre.&lt;SPAN class="ft159"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;För– och nackdelar med olika bedömningsmodeller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Bedömningsforskare har länge diskuterat vilka för– och nackdelar som finns med olika bedömningsmodeller. Det finns ganska få empiriska studier som jämför olika bedömningsmodeller med varan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="p296dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343296x1.jpg/" id="p296img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;dra och de som har gjorts kommer ofta fram till olika slutsatser. Jäm- förelser är problematiska eftersom metoderna ger olika resultat. Exempelvis måste delresultaten från den analytiska bedömningen först sammanvägas, kompensatoriskt eller &lt;NOBR&gt;icke–kompensatoriskt,&lt;/NOBR&gt; till ett resultat för att sedan kunna ställas mot det holistiska resul- tatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;En kombination av flera modeller skulle kunna vara en fram- komlig väg för en valid och reliabel betygssättning, exempelvis genom att tillämpa olika modeller för olika betygssteg. Oavsett vilken modell eller vilken kombination av modeller som tillämpas är underlagets validitet och reliabilitet en viktig faktor vid betygssätt- ningen. Lärarnas bedömningskompetens spelar troligen också en stor roll.&lt;SPAN class="ft164"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Sverige har målrelaterad bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Det svenska betygssystemet är mål– och kunskapsrelaterat.&lt;SPAN class="ft159"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;I en målrelaterad bedömning och betygssättning bryts målen ofta ned i flera olika kriterier som sedan ligger till grund för ett betyg. En fördel med målrelaterad bedömning är att det blir ett tydligt fokus på bedömningsunderlaget, medan en nackdel kan vara att de ned- brutna målen blir för detaljerade vilket leder till ett instrumentellt lärande. Målrelaterad bedömning kan även gå längre än så och vara ännu mer specificerad, en så kallad standardrelaterad bedömning där man använder kunskapskrav. Kunskapskraven inkluderar en beskriv- ning av olika kompetensnivåer, det vill säga den modell som Sverige har i dagsläget. Fördelar med den standardrelaterade bedömningen är att det blir ett tydligare fokus på vad som krävs för varje betygs- nivå, nackdelen är dock att det är svårt att formulera nivåbeskriv- ningar utan att de blir alltför omfattande.&lt;SPAN class="ft159"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Se kapitel 4 för en mer utförlig beskrivning av detta begrepp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lundahl, Hultén och Tveit (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="p297dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343297x1.jpg/" id="p297img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Standardbaserade läroplaner och kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Det har under senare årtionden funnits en internationell trend att inom skolsystem göra som Sverige har gjort, det vill säga gå mer mot så kallade standardbaserade läroplaner (standards based curriculum), vilket betyder läroplaner med en tydlig sammanlänkning mellan mål, innehåll och resultat. Enligt bestämmelserna om betygssättning i Sverige ska elevens prestationer bedömas med hjälp av kunskaps- krav, som i huvudsak motsvarar det engelska begreppet standards. Olika länder har olika traditioner och perspektiv gällande använ- dandet av kunskapskrav inom utbildnings– och betygssystemet. Sveriges system utgår från att det är lärarprofessionen som själv kon- trollerar bedömningen. Vid en jämförelse med den engelskspråkiga världen befinner sig Sverige här nära traditionen i exempelvis Australien och Nya Zeeland men längre bort från traditionen i exem- pelvis USA och England där kunnande i större utsträckning bedöms och kontrolleras externt.&lt;SPAN class="ft157"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft11"&gt;Standardbaserade läroplaner definierar inte bara vilka kunskaper en elev ska nå utan också vilken kvalitet de ska ha. Det kan variera hur skolsystem med standardbaserade läroplaner beskriver kvali- teten på elevens kunskaper. Läroplaner kan enbart beskriva vad eleven ska kunna, vad läraren ska ta upp och ibland även hur läraren ska göra det, men även gå längre och definiera progression och kun- nande i termer av en eller flera standards (kunskapskrav). Det är vanligt att betygssystem där målen bryts ned i kriterier bygger på kunskapstaxonomier, så var till exempel fallet med det svenska betygssystemet G, VG, MVG.&lt;SPAN class="ft157"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;I dagens svenska betygssystem är dock mer komplexa uttryck för kunnande, som analys, inkorpore- rade redan på den lägsta betygsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft11"&gt;Sverige har valt att beskriva kunskapsnivån för varje betyg genom abstrakta beskrivningar av kunskapens kvalitet med hjälp av värde- ord. Standarder (kunskapskrav) anges på tre nivåer i betygsskalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft177"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Kunskapstaxonomier innebär att systematiskt beskriva progression av kunskaper, färdig- heter och förmågor från enkla till mer sammansatta. En vanlig sådan är Blooms taxonomi med fyra kunskapsdimensioner: faktakunskap, konceptkunskap, procedurkunskap och meta- kognitiv kunskap. Dimensionerna är beroende av varandra och lika viktiga. Att minnas och kunna beskriva grundläggande begrepp är en förutsättning för förståelse, analys, värdering och nyskapande. Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.kau.se/resurssidor/larandemal/taxonomier-larande&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2019-03-28)&lt;/NOBR&gt; och Hultén (2019).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="p298dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343298x1.jpg/" id="p298img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;(E, C och A). Användandet av värdeord skiljer till viss del ut Sverige från många andra länder. De flesta andra länder använder sig av mer allmänna beskrivningar på varje nivå eller beskrivningar av olika kun- nande. Den typ av sammanräkning av betyg som Sverige har, det vill säga att betyget E på något delkunskapskrav gör det omöjligt för en elev att nå högre betyg än betyget D oavsett övriga prestationer, är relativt unik.&lt;SPAN class="ft164"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Kritik mot standardbaserade läroplaner och kunskapskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;En kritik mot standardbaserade läroplaner är att de kan uppmuntra en instrumentell syn på kunskap och att vad som kan vara viktig kun- skap riskerar att reduceras till vad som uttrycks i standards (kun- skapskraven). Forskning som genomförts i svensk grundskola efter införandet av grundskolans läroplan 2011 har visat att kunskaps- kraven har påverkat lärares undervisning, vilket undervisningsinne- håll som erbjuds samt lett till ökat fokus på bedömning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Intentionen med den nya betygsskalan och tillhörande kunskaps- krav var att synliggöra kunskapsprogressionen hos eleverna, och på så sätt både ge tydligare information till elever och vårdnadshavare samt frigöra mer tid för undervisning. Mycket tyder dock på att in- förandet av standardbaserade läroplaner snarare lett till ett ökat fokus på bedömning, betyg och kunskapskrav i undervisningen. Undervisningen inriktas mot kunskapskraven och bedömning och lärare kan uppleva att detta begränsar deras möjlighet att låta ämnets syfte styra didaktiska val. Klassrumsstudier i årskurs 5 och 6 visar att kunskapskraven verkar ha större betydelse i undervisningen än ett ämnes syfte och centrala innehåll, och att det har skett en ökad kom- munikation mellan lärare och elever om mål och kunskapskrav. Ett större fokus på att eleverna ska visa sitt kunnande i förhållande till kunskapskraven påverkar undervisningen och det finns en risk att eleverna gör som läraren säger och skriver ”mer” och ”nyanserat” utan att förstå vad det betyder.&lt;SPAN class="ft157"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2016a) och Lundahl, Hultén och Tveit (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Lundgren (2019), bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="p299dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343299x1.jpg/" id="p299img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p870 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Sveriges modell med analytisk och icke– kompensatorisk betygssättning har inbyggda problem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Den svenska betygsskalan bygger på att en elev måste nå upp till samtliga delar av kunskapskravet för varje preciserat betygssteg för att kunna få det betyget eller ett högre betyg. I följande avsnitt beskriver utredningen den kritik som framkommit mot betygs- skalans reglering och kunskapskravens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Tröskeleffekter skapar problem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Bestämmelsen om att en elev måste nå upp till alla delar av kunskaps- kravet för att få ett visst betyg leder till att det uppstår så kallade tröskeleffekter. Det betyder att enstaka kunskaper som bedöms till den lägsta godkända nivån i skalan (betyget E) kan dra ned betyget även om en elev i övrigt har kunskaper motsvarande den högsta nivån (A) i skalan. Elever med denna kunskapsprofil ska enligt regleringen få betyget D. En elev som vid betygssättningen har kun- skaper fördelade över flera steg i betygsskalan omnämns härefter som en elev med ojämn kunskapsprofil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft9"&gt;Tröskeleffekterna och hur de slår mot elever med ojämna kun- skapsprofiler redovisades i Skolverkets utvärdering av den nya betygsskalan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Begreppet tröskeleffekt kommer sig, enligt Skol- verket, av att kunskapskravet symboliserar en tröskel, en minimi- nivå. Skolverket beskrev ojämna kunskapsprofiler som ett bety- dande problem vid betygssättningen. I utvärderingen har lärare fått frågan hur ofta det förekommer att en elevs kunskaper varierar stort mellan olika delar av kunskapskraven vid tiden för betygssättning. I årskurs &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; svarade 47 procent av lärarna att det inträffar ibland, och 27 procent av lärarna att det inträffar ofta. Bland gymnasie- lärarna svarade 46 procent att det inträffar ibland och 29 procent att det inträffar ofta. Ojämna kunskapsprofiler beskrevs av lärare som en svårighet vid bedömning, eftersom kunskapskraven måste upp- fyllas i sin helhet. Detta gäller särskilt innehållsrika ämnen och korta kurser i gymnasieskolan där det är svårt för läraren att testa samma delar av kunskapskravet flera gånger. Särskilt nämndes ämnena sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2016a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="p300dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343300x1.jpg/" id="p300img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;hällskunskap och kemi, där lärare i högre utsträckning än i andra ämnen uttryckte att elevers kunskaper varierar vid betygssättningen. Skolverket ställde frågan om ojämna kunskapsprofiler underlättar eller försvårar gymnasielärares möjligheter att sätta betyg i enlighet med kunskapskraven. 77 procent av lärarna på yrkesprogrammen och 85 procent av lärarna på de högskoleförberedande programmen uppgav att ojämna kunskapsprofiler försvårar något eller mycket. Vidare uppgav mellan sju och åtta lärare av tio i såväl grundskolan som gymnasieskolan att bestämmelsen att alla delar av kunskaps- kravet måste vara uppnådda slår orättvist mot vissa elever.&lt;SPAN class="ft159"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Tröskeleffekterna behandlades även i forskningsrapporten &lt;SPAN class="ft81"&gt;Policyidéer för svensk skola&lt;/SPAN&gt;. Författarna konstaterade att det är lätt att misslyckas i ett system där betygskriterierna konstruerats så att en elevs svagaste område blir vägledande för betyget. Regeln om att samtliga delar av kravet måste uppnås för ett visst betyg har täppt till alla möjligheter för en elev att låta svaga prestationer i någon del vägas upp av lysande prestationer i någon annan. Betygssystemet är utformat så att det identifierar elevers svaga sidor snarare än att stimulera dem till att göra sitt bästa. Snarare än att låta lärares omdöme avgöra hur olika prestationer kan vägas mot varandra har samtliga delmål getts en slags vetorätt i betygssättningen och en elevs svagaste prestation blir avgörande. Det viktigaste för eleven blir att undvika misslyckanden, trots att dessa är en central del av lär- processen.&lt;SPAN class="ft157"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft9"&gt;Det är svårt att med säkerhet uttala sig om hur många elever som har så kallade ojämna kunskapsprofiler. Ett sätt att åskådliggöra fenomenet är att undersöka hur elevers resultat fördelar sig över de olika delproven i de nationella proven i årskurs 9. Vi har därför gjort en sådan analys, där delprovsresultat som avviker med tre betygssteg eller mer ifrån varandra har ansetts indikera att eleven har en ojämn kunskapsprofil. Analysen har gjorts på samtliga inrapporterade prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska från vår- terminen 2018. Den visar att nästan 20 procent av eleverna i ämnet svenska har delprovsresultat som inbördes avviker tre, fyra eller fem betygssteg ifrån varandra. Motsvarande siffra för ämnet svenska som andraspråk är 13 procent, medan den för ämnet engelska är 4 pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="p301dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343301x1.jpg/" id="p301img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p872 ft13"&gt;cent.&lt;SPAN class="ft59"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Analysen indikerar att ojämna kunskapsprofiler finns men i olika omfattning i olika ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Lärare verkar tillämpa reglerna kring betygssättningen olika&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Intentionen med nationella kriterier för betygsstegen A, C och E var att ett system med tillräckligt precisa betygssteg skulle garantera en ökad likvärdighet i betygssättningen. De mellanliggande betygs- stegen B och D fick inga preciserade kriterier då det enligt den då- varande regeringen var förenat med svårigheter att utarbeta till- räckligt definierade och nyanserade betygskriterier för fem god- kända betygssteg. Med nationella kriterier för betygsstegen A, C och E ansågs det rimligt att lärarna utifrån sin professionella kompetens skulle kunna bedöma elevernas kunskaper.&lt;SPAN class="ft159"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Benämningen på betygs- nivåerna ändrades sedermera till kunskapskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Av Skolverkets utvärdering av den nya betygsskalan framgick att lärare tolkar och tillämpar kunskapskraven på olika sätt. En nationell ämnesutvärdering år 2015 av ämnena bild, musik och slöjd i grund- skolan visade att många elever hade fått godkända betyg i dessa ämnen trots att de inte ansågs uppnå alla delar av kunskapskraven. I rapporten konstaterades att många lärare medvetet eller omedvetet väljer att bortse från regelverket. Om andra lärare i stället tillämpar bestämmelsen fullt ut blir betygssystemet mindre rättssäkert och likvärdigt.&lt;SPAN class="ft157"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Gustafsson med flera förde liknande resonemang. De menade att det finns skäl att anta att många lärare tvekar inför att använda sig av bestämmelsen om att en elev ska nå upp till samma nivå på alla aspekter av ett kunskapskrav. Detta blir i så fall en källa till likvärdighetsbrister i betygssättningen.&lt;SPAN class="ft157"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft11"&gt;Denna bild har bekräftats i de möten vi har genomfört med elever och lärare. Både elever och lärare har uttryckt att det finns stora olikheter i hur lärare tolkar och använder sig av kunskapskraven, och att vissa lärare dessutom bortser från bestämmelsen att kunskaps-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Analysen har kunnat göras i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska på grund av att de nationella proven i dessa ämnen har delprov som motsvarar de förmågor som åter- kommer i kunskapskraven (tala, läsa, skriva och höra). I ämnet matematik är proven inte upp- byggda på ett sådant sätt att ett delprov kan anses motsvara en enskild förmåga. Se även kapitel 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2008/09:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2016a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Gustafsson, Cliffordson och Erickson (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="p302dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343302x1.jpg/" id="p302img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;kravet ska vara uppfyllt i sin helhet för att en elev ska få ett visst betyg. Lärare har även uppgett till utredningen att det nuvarande betygssystemet kan ställa dem inför svåra avgöranden. Att sätta ett lägre betyg på grund av att ett kunskapskrav ska vara uppfyllt till fullo går emot lärarens professionella uppfattning att elevens sam- lade kunskaper egentligen motsvarar ett högre betyg. Många lärare väljer därför att låta de starkare prestationerna väga upp och sätter ett högre betyg, trots att detta egentligen går emot det gällande regelverket. Målsättningarna med ett tydligt och likvärdigt system har med andra ord inte helt infriats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Kunskapskraven ska ligga till grund för lärarens betygssättning. De svenska kunskapskraven är omfattande och detaljerade. Det har länge uppmärksammats att tydliga standards är problematiska och riskerar att medföra problem för lärares bedömning och undervis- ning, exempelvis redan i en betygsutredning från 1942&lt;SPAN class="ft164"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;och i rapporter från Skolverket.&lt;SPAN class="ft164"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Kunskapskravens utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Kunskapskraven har tillämpats sedan 2011 i de obligatoriska skol- formerna och gymnasieskolan, sedan 2013 i gymnasiesärskolan och sedan 2012 i vuxenutbildningen. Kunskapskraven beskriver med vilken kvalitet en elev ska visa sitt kunnande och består av olika delar. Dels innehåller de så kallade kunskapsuttryck, vilka är en kon- kretisering av målen i kurs– eller ämnesplanerna. Kunskapsuttrycken är beskrivningar av vad eleven gör, exempelvis ”föra resonemang”, ”använda begrepp”, ”beskriva samband” eller ”urskilja och ge exem- pel”. Dels innehåller de så kallade värdeord/progressionsuttryck, vilket är nivåmarkörer som anger med vilken kvalitet eleven gör det som står i kunskapsuttrycken, exempelvis ”eleven kan föra enkla / utvecklade /&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;SOU 1942:11. Här varnade utredaren Frits Wigforss för att försök att uppnå likvärdighet i ett kriteriebaserat system riskerar att leda till alltmer detaljerade kunskapsmål, vilket kan inverka menligt på undervisningens kvalitet. Se även kapitel 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Se mer Lundgren (2019), bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="p303dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343303x1.jpg/" id="p303img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft19"&gt;välutvecklade och nyanserade resonemang” eller ”eleven beskriver enkla / förhållandevis komplexa / komplexa samband”.&lt;SPAN class="ft161"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Kriterier för bedömning förekommer i många skolsystem i världen, och så även hos våra nordiska grannar. Att som i kunskapskraven ange kvalitetsskillnader i elevernas kunnande med hjälp av värdeord eller progressionsuttryck är dock relativt unikt för Sverige, det förekommer exempelvis inte i något av de andra nordiska länderna.&lt;SPAN class="ft157"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft14"&gt;Kritik mot kunskapskraven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Som nämnts tidigare var intentionen med kriterierna för betygs- stegen A, C och E att de skulle vara lätta att använda för lärare och lätta att förstå av elever och föräldrar. Kriterierna skulle dessutom ge information om vad som krävs för att nå godkända resultat och därmed resultera i en tydlig betygsskala.&lt;SPAN class="ft164"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De kunskapskrav som sedermera togs fram av Skolverket har dock inte helt levt upp till dessa förväntningar. I det följande sam- manfattar utredningen huvuddragen i den kritik som riktats mot kunskapskraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Kunskapskraven upplevs som otydliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;I Skolverkets utvärdering av betygsskalan och kunskapskraven fram- kom att mindre än hälften av grund– och gymnasielärarna upplever att kunskapskraven är tydliga. Otydligheten verkar främst bestå i osäkerhet om hur värdeord som skiljer betygsstegen åt ska kon- kretiseras och tolkas. Kunskapsuttrycken tillsammans med värdeord som ”nyanserat” måste alltid tolkas och står inte för några absoluta kvaliteter.&lt;SPAN class="ft159"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Även Gustafsson med flera har konstaterat att kraven inte är, och inte kan vara, skrivna på ett sådant precist sätt att en entydig tolkning är möjlig. Det fria tolkningsutrymme som ges till lärarna leder därför till en olikvärdig betygssättning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2016a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Hultén, Lundahl och Tveit (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Prop. 2008/09:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2016a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="p304dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343304x1.jpg/" id="p304img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p762 ft11"&gt;Även elever har uttryckt att det kan vara svårt att förstå värde- orden.&lt;SPAN class="ft157"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Andelen elever som säger att de tydligt får reda på vad som krävs för att få olika betyg i de flesta ämnen eller i alla ämnen sjönk markant mellan 2009 och 2012 i grund– och gymnasieskolan. Ingen markant förändring skedde mellan 2012 och 2015.&lt;SPAN class="ft157"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft34"&gt;Kunskapskraven är omfattande och detaljerade vilket kan leda till fragmentiserat lärande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Som nämnts tidigare har det under en längre tid förekommit kritik mot att kunskapskraven är omfattande och detaljerade. Det har även framförts att de ibland innehåller delar från det centrala innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Statens skolinspektion konstaterade i en kvalitetsgranskning av betygssättningen av den högskoleförberedande kursen svenska 3 i gymnasieskolan att lärare i för stor utsträckning utgår från kun- skapskraven vid utformningen av bedömningsuppgifter och inte inkluderar kursens syfte och övergripande mål. Resultatet kan bli ett fokus på detaljer i kunskapskraven i stället för vad som är väsentligt kunnande i ämnet.&lt;SPAN class="ft164"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Många lärare som vi har samtalat med har vittnat om att utgångs- punkten för undervisningen blir kunskapskraven i stället för, som tänkt, ämnets syfte och centrala innehåll. Vi har även kunnat se att det i många grund– och gymnasieskolor har utvecklats en bedöm- ningspraxis som handlar om att bocka av delar av kunskapskraven, ofta i betygsmatriser där de olika kunskapsuttrycken delats in i rutor utifrån värdeorden. Rutorna markeras sedan utifrån hur eleven presterat på enskilda uppgifter eller prov. Denna praxis leder till en fragmentiserad syn på ämnet och en kultur där både lärare och elever i stor utsträckning bockar av olika rutor i betygsmatriserna efter genomförda moment och snarare ser delarna än helheten i ämnet. Vi behandlar matriser mer utförligt i avsnitt 8.6.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2016a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolinspektionen (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="p305dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343305x1.jpg/" id="p305img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p881 ft34"&gt;Två rapporter från Skolverket visar på problem med tolkningen av kunskapskraven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Skolverket konstaterade i en analys av betygssättningen från 2019 att det är ett orimligt krav att lärare ska tolka vilka elevprestationer som motsvarar vilka betyg på ett sätt som likvärdigt motsvarar alla andra lärares tolkningar i alla andra skolor i landet. Myndigheten påtalade att systemet vilar på kvalitativa bedömningar av kunskapskrav och tolkningar av värdeord som särskiljer de olika betygsstegen, och att det inte är lätt att formulera kunskapskrav som alla lärare förstår på ett likartat sätt. Olika förståelser och tolkningar kommer att göras, och ansvaret för en bristande likvärdighet kan inte tillskrivas lärar- kollektivet utan är inbyggt i själva systemet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft53"&gt;En ytterligare rapport från Skolverket om betygssättningen i gymnasieskolan från 2020 visade att lärarna verkar ha problem med att göra samstämmiga tolkningar av elevernas prestationer i relation till de olika betygsstegen och anpassar sin betygssättning till presta- tionsnivån hos eleverna på den egna skolan.&lt;SPAN class="ft179"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft34"&gt;Skolverket har reviderat kunskapskraven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Skolverket har med anledning av kritiken mot kunskapskraven reviderat kursplanerna i den obligatoriska skolan och tre av ämnes- planerna i gymnasieskolan, där målet har varit att ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen och att kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärare sätter betyg. Kunskapskraven har även gjorts mindre omfattande, mindre detalje- rade och formulerade på ett enklare sätt. Antalet värdeord har vidare minskat och blivit enhetligare för att underlätta tillämpningen av kunskapskraven. De reviderade kunskapskraven för den obliga- toriska skolan och de reviderade ämnesplanerna för gymnasieskolan avses införas höstterminen 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2020a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="p306dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343306x1.jpg/" id="p306img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Betygen B och D&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Vid införandet av den nuvarande betygsskalan 2011 ökades antalet godkända betyg från tre till fem. Betygsskalan har nu två betygssteg, B och D, som saknar preciserade kunskapskrav. Kraven för dessa betyg är att eleven ska ha nått upp till alla delar av kunskapskravet för det underliggande betyget samt till övervägande del kunskaps- kravet för det överliggande betyget. Bedömningen kan på så sätt sägas vara kompensatorisk (starkare kunskaper kan väga upp för svagare) eftersom betygen B och D kan sättas på elever som uppvisar starka kunskaper på betygen A eller C, men samtidigt inte når upp till hela kunskapskravet för A eller C. I detta avsnitt beskrivs först den kompensation som fanns i den förra målrelaterade betygsskalan &lt;NOBR&gt;(IG-MVG)&lt;/NOBR&gt; och sedan den kompensation som finns i den nuvarande målrelaterade betygsskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft14"&gt;Kompensation i det tidigare målrelaterade betygssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;I det målrelaterade betygssystemet som gällde mellan 1994 och 2011 var huvudregeln att kriterierna för respektive betyg skulle uppfyllas i sin helhet, och att högre betygssteg innefattade kraven för det lägre. För betygsstegen Väl godkänt (VG) och Mycket väl godkänt (MVG) gällde dock att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kunde väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier.&lt;SPAN class="ft159"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Denna regel gällde såväl i grundskolan som i gym- nasieskolan och hade alltså en kompenserande funktion. Regeln gällde inte det lägsta godkända betyget G (Godkänt), som alltså var så kallat konjunktivt (samtliga delar av kunskapskravet måste vara uppfyllda för att en elev ska ges betyget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Funktionen för betygen B och D i nuvarande betygsskala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft11"&gt;Betygsskalan med fem godkända betygssteg skulle ge lärarna ökad möjlighet till precisering i bedömningen av elevernas kunskaper och graden av måluppfyllelse. Skalan skulle också skapa en ökad tyd- lighet för eleverna vad gäller bedömningen av kunskapsutvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Se till exempel Skolverkets föreskrifter (2000:141) och (2000:134).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="p307dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343307x1.jpg/" id="p307img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;vilket ökade förutsättningarna för att elever ska uppfatta betygen som mer rättvisande.&lt;SPAN class="ft59"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;Den kompensatoriska funktion som fanns för betygen VG och MVG i den tidigare målrelaterade skalan kan sägas återfinnas hos betygen B och D i nuvarande betygsskala. Intentionen med betygen B och D var att användningen inte skulle grundas på en kvantitativ sammanvägning av elevens kunskaper, utan skulle spegla en kun- skapsprogression där eleven har påvisbara och centrala kunskaper för närmast högre betyg. Vissa kunskapskvaliteter eller väl utvecklad förmåga i ett eller flera avseenden skulle resultera i betyget B eller D.&lt;SPAN class="ft159"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Skolverket har i stödmaterialet &lt;SPAN class="ft54"&gt;Betygsskalan och betygen B och D &lt;/SPAN&gt;förtydligat hur bestämmelserna kring B och D kan omsättas av lärarna vid betygssättningen. Regeln om ”till övervägande del” inne- bär att en elev som kan visa kunskaper som till övervägande del når kunskapskravet för det överliggande betyget kan få ett mellanbetyg. I stödmaterialet konstaterades att intentionen med att mellan- betygen B och D inte ska grundas på en kvantitativ sammanvägning, utan på en visad progression byggd på påvisbara och centrala kun- skaper, innebär att kunskapsprofilen för betygen B och D kan se olika ut för olika elever.&lt;SPAN class="ft161"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Återkoppling vid underkänt betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;Utredningen har i uppdrag att föreslå hur kunskapsutvecklingen för elever som inte når ett godkänt betyg kan synliggöras och doku- menteras. I kapitel 13 lämnar vi våra förslag i frågan. Som nämnts inledningsvis är detta kapitel avsett att tjäna som bakgrund till delar av utredningens uppdrag och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I detta avsnitt redogör utredningen för statistik om betyget F, vilka elevgrupper som har särskilda utmaningar och hur formell åter- koppling sker i dag. Vi redogör även för hur elevers motivation på- verkas av betyg och hur de kan reagera på att få olika betyg. Vidare beskriver vi två sätt att återkoppla kunskaper på den underkända nivån nämligen skriftlig återkoppling eller flera underkända betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2008/09:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2016b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="p308dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343308x1.jpg/" id="p308img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Många elever får betyget F&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Den svenska betygsskalan har i dag ett underkänt betyg (F), vilket sätts när en elev inte når kunskapskraven för ett godkänt betyg. Ett horisontellt streck sätts om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av frånvaro&lt;SPAN class="ft157"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;eller på grund av bristande deltagande.&lt;SPAN class="ft157"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;För de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning finns en så kallad undantagsbestämmelse, som innebär att en lärare vid betygs- sättningen får bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.&lt;SPAN class="ft157"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft9"&gt;Av propositionen om den nuvarande betygsskalan framgick att betyget F ska sättas om kriterierna för betyget E inte är uppfyllda. Betyget F används således både när det fortfarande är långt kvar för eleven att nå kunskapskraven och när kunskaperna redan uppfyller vissa delar av kravet för betyget E. Vidare framgick att det är väsent- ligt att värdeskalan signalerar att det är viktigt att nå godkända resultat. Betygssteget F ska därför inte tilldelas något betygsvärde.&lt;SPAN class="ft159"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Övergången till ett målrelaterat system i början av &lt;NOBR&gt;1990–talet&lt;/NOBR&gt; gjordes med förhoppningen om att så gott som alla elever skulle klara godkända betyg. I propositionen om nytt betygssystem från 1994 angavs att det i enstaka fall skulle kunna inträffa att en elev, trots omfattande insatser inte kan nå kursplanernas kravnivå.&lt;SPAN class="ft159"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Denna för- hoppning har dock inte infriats och en relativt stor andel av eleverna i grundskolan hamnar i dag under gränsen för betyget E.&lt;SPAN class="ft159"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;I grundskolan var 84,3 procent av eleverna behöriga till något av gymnasieskolans nationella program våren 2019. Gemensamt för i princip alla som inte är behöriga till ett nationellt program är att de inte har godkänt betyg i minst ett av ämnena svenska eller svenska som andraspråk, matematik eller engelska. Bland de elever som börjar på introduktionsprogram är det en stor andel av de elever som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;I grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;I kommunal vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;10 kap. 21 §, 11 kap. 23 a §, 12 kap. 21 §, 13 kap. 21 b §, 15 kap. 26 §, 18 kap. 25 §, 20 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;§ skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Prop. 2008/09:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Prop. 1994/95:85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Arensmeier (2019). Se även kapitel 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="p309dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343309x1.jpg/" id="p309img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;ligger närmast behörighetsgränsen som enbart saknar betyg i ämnet matematik. Läsåret 2019/20 var det 12 procent av eleverna som på- började sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram. Vid Skol- verkets uppföljning av genomströmningen av elever som påbörjade introduktionsprogram läsåret 2012/13 framkom att 56 procent av eleverna hade övergått till ett nationellt program, av dessa hade 22 procent slutfört studierna med en gymnasieexamen. Resterande 44 procent hade gått enbart på introduktionsprogram under gym- nasietiden och därmed inte fått en gymnasieexamen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Vissa elevgrupper möter särskilda utmaningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Vi har kunnat konstatera att några elevgrupper får betyget F i större utsträckning än andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan möta särskilda svårigheter i skolan. Autism– och aspergerförbundet publi- cerade 2018 en medlemsundersökning om hur skolgången fungerar för elever med Aspergers syndrom och autism och av den framkom att måluppfyllelsen för elevgruppen i ämnena svenska, engelska och matematik är låg (44 procent) och att skolfrånvaron är hög (52 pro- cent). Orsakerna till den stora frånvaron är framför allt bristande kompetens om autism hos personalen, bristande anpassningar av skolmiljön samt bristande stöd i &lt;NOBR&gt;sociala––&lt;/NOBR&gt; och lärsituationer.&lt;SPAN class="ft157"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Riks- förbundet Attention publicerade 2016 resultatet av en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktions- nedsättningar så som adhd och autism, där det framkom att många vårdnadshavare anser att deras barn inte får tillräckligt med stöd i skolan. En konsekvens av det bristande stödet är bland annat efter- släpning i ämnena och sänkta betyg.&lt;SPAN class="ft157"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft11"&gt;Företrädare för &lt;NOBR&gt;Autism––&lt;/NOBR&gt; och aspergerförbundet har framfört till utredningen att ett omfattande centralt innehåll i kombination med kunskapskrav med hög abstraktionsnivå på alla betygsnivåer skapar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Uppgifterna är hämtade från kapitel 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Autism- och aspergerförbundet (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Riksförbundet Attention (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="p310dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343310x1.jpg/" id="p310img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;en svår situation för många elever med neuropsykiatriska funktions- nedsättningar. Elever kan exempelvis besitta stora detaljkunskaper inom ett ämne, men trots detta få lågt eller underkänt betyg därför att de inte ser helheter eller samband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Elever med svag teoretisk begåvning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;Elever med svag teoretisk begåvning är en grupp som har lyfts fram mer i samtalet om skolan under de senaste åren. Det finns inte mycket skrivet om dessa elever, men av en svensk studie från 2018 på elever i årskurs 6 framgick att det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att uppfylla kunskapskraven. Studiens författare skrev att detta måste beaktas i det svenska skol- systemet. De underströk att det inte innebär att kravnivån generellt ska sänkas eftersom också elever med starka kognitiva förmågor behöver kunskapskrav på rätt nivå, men att skolsystemet tidigt behöver fånga upp elever med utvecklingsneurologiska problem.&lt;SPAN class="ft159"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;En arbetsgrupp som arbetar för dessa elevers intressen har i möte med utredningen beskrivit en elevgrupp som oavsett omfattning på anpassningar och särskilt stöd inte kan få godkända betyg i alla ämnen. Enligt arbetsgruppen har eleverna en svag teoretisk begåv- ning men inte en intelligenskvot som är så låg att de tas emot i grund- särskolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Tidigare betygssystem, som inte hade någon definierad godkäntgräns, var därför mer förlåtande för dessa elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Lindblad, Westerlund, Gillberg och Fernell (2018). Se även kapitel 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Begreppet ”svag teoretisk begåvning” har börjat användas mer frekvent för att beskriva elever som på grund av svaga kognitiva förutsättningar har svårigheter att nå kunskapskraven i grundskolan och motsvarande skolformer. Se till exempel Carlsson Kendall &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Elever med svag teoretisk begåvning &lt;/SPAN&gt;(2015). Målgruppen för grundsärskolan är elever som på grund av en utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav. Beslut om mottagande ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning och målgruppstillhörighet kan fastställas först efter att det gjorts en sammanvägning av dessa bedömningar. Det är enligt Skolverkets allmänna råd inte vare sig möjligt eller önskvärt att endast bygga ett mottagande på en precisering av en viss intelligens- kvot (se Skolverket 2018b).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="p311dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343311x1.jpg/" id="p311img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft34"&gt;Nyanlända elever&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I betänkandet &lt;/SPAN&gt;Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet &lt;SPAN class="ft10"&gt;konstaterades att nyanlända elever generellt har mycket svårare att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program och har lägre meritvärde än övriga elever.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Av betänkandet framgick att läsåret 2015/16 skiftade resultaten för eleverna stort i årskurs 9. Så gott som alla elever i årskurs 9 som läste ämnet svenska fick godkända betyg, medan ämnena svenska som andraspråk och engelska hade lägst andel elever med godkända betyg: 38 procent respektive 46 procent. Tilläggas kan att läsåret 2018/19 var andelarna nyinvandrade elever i årskurs 9 med godkända betyg i dessa ämnen fortsatt på en låg nivå: 39 procent i svenska som andraspråk och 47 procent i engelska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Ämnet svenska som andraspråk utreddes särskilt. Ämnena svenska och svenska som andraspråk har det mesta av det centrala innehållet gemensamt och nivån på kunskapskraven är samma i årskurs 9. Som nämnts ovan är andelen nyanlända elever med godkända betyg i svenska som andraspråk låg &lt;NOBR&gt;(38–39&lt;/NOBR&gt; procent). Av utredningen fram- gick att elever som är nybörjare på svenska av naturliga skäl har små möjligheter att snabbt nå godkänt resultat i ett ämne som håller likvärdig nivå med svenska, trots stora framsteg. Utredningen före- slog därför att en särskild utredare skulle ges i uppdrag att göra en bred översyn av ämnena svenska och svenska som andraspråk i syfte att säkerställa att alla elevgruppers behov av svenskundervisning till- godoses. I uppdraget föreslogs att även en analys av nyanlända elevers behov av ett nytt ämne skulle ingå, svenska som nybörjaspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Gällande ämnet engelska redovisade utredningen att huvudmän framfört att de startar nybörjarklasser i engelska eftersom många nyanlända elever har bristande eller inga kunskaper i språket. Genom undervisning på nybörjarnivå kan eleverna få en positiv introduktion till språket och få stärkt motivation. Enligt huvudmännen är det även mycket svårt att anpassa undervisningen i den senare delen av grund- skolan till enstaka elever som är nybörjare i ämnet. Utredningen ansåg att detta riskerar elevernas rätt till en likvärdig utbildning, och gör så att lärarnas arbetsbörda ökar. De föreslog att Skolverket skulle ges i uppdrag att ta fram ett stödmaterial i engelska på nybörjarnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2017:54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="p312dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343312x1.jpg/" id="p312img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft13"&gt;för årskurs &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; i grundskolan och gymnasieskolans introduktions- program.&lt;SPAN class="ft59"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Återkoppling i dag sker på olika sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Betyg är en summativ återkoppling av en elevs kunskapsnivå. I skol- lagen anges andra sätt att återkoppla till eleven hur han eller hon ligger till i sin kunskapsutveckling utöver betyg, studieintyg eller liknande. De flesta av dessa gäller för samtliga skolformer men vissa gäller enbart för vissa årskurser i den obligatoriska skolan. I detta avsnitt ger vi en kort överblick av den mer formella (reglerade), löpande återkoppling som finns i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft14"&gt;Utvecklingssamtal och skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft9"&gt;Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. Det sker genom att utvecklingssamtal genomförs en gång per termin i den obligatoriska skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas för elever i årskurs &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt för årskurs &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; i specialskolan och upprättas en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen. Om inte eleven eller vårdnadshavaren begär betyg ska läraren göra en skriftlig IUP för ämnet, ämnena eller ämnesområdena även i årskurs &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; i grund- särskolan. Samma sak gäller de elever som går i specialskolan och läser enligt grundsärskolans kursplaner.&lt;SPAN class="ft159"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Tidigare fanns även kravet på att upprätta skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; i grundskolan, sameskolan, grund- särskolan (om det begärdes) samt i årskurs &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; i specialskolan. Detta krav togs bort 2013. Huvudsyftet var att minska lärares admi- nistrativa arbete utan att elevernas rätt till information om sin kun- skapsutveckling skulle försämras. De argument som angavs för förändringen var att betyg införts från sjätte klass och att betygen är ett verktyg för att utvärdera elevernas kunskaper och ge tydlig infor- mation om hur eleverna ligger till i förhållande till kunskapskraven i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Bland annat 10 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–23&lt;/NOBR&gt; §§, 11 kap. &lt;NOBR&gt;15–16&lt;/NOBR&gt; a §§ skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="p313dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343313x1.jpg/" id="p313img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;varje ämne. Som ytterligare motiv angavs att de fem betygsstegen, de tydligare kunskapskraven och de nya kursplanerna mer nyanserat framför vad undervisningen ska handla om och hur eleverna ska nå upp till kunskapskraven i de olika ämnena.&lt;SPAN class="ft161"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Elever som har svårigheter med skolarbetet har rätt till extra anpass- ningar i den ordinarie undervisningen eller, om det inte är tillräckligt, särskilt stöd.&lt;SPAN class="ft157"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller i förskoleklassen, den obligatoriska skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas.&lt;SPAN class="ft157"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft14"&gt;Återkoppling vid ett underkänt betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;En elev som får betyget F i ett avslutande ämne i den obligatoriska skolan även få en skriftlig bedömning som beskriver elevens kun- skapsutveckling.&lt;SPAN class="ft164"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande ska gälla för elever på introduktions- program som läser grundskoleämnen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Elevers motivation påverkas av bedömning och betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft10"&gt;Bedömning har en djup påverkan på alla elevers självkänsla och motivation.&lt;SPAN class="ft164"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;För att vara motiverad att lära sig behöver man som elev känna att man kan och förstår, att man lyckas, att det finns till- tro till den egna förmågan att lära sig och att man har lärt sig något. En elev som ständigt möter misslyckanden kan förlora motivationen och viljan att lära sig.&lt;SPAN class="ft164"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;I det här avsnittet beskriver vi begreppen inre och yttre motivation och hur elever påverkas av att få betyg. Vi redogör även kort för vad elever anser om återkoppling, både den som ges utan betyg och med betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2012/13:195.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Särskilt stöd ges ej inom kommunal vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5––7&lt;/NOBR&gt; §§ och 10 kap. &lt;NOBR&gt;12–13,&lt;/NOBR&gt; 22 §§ skollagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;10 kap. 22 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;8 kap. 20 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Hattie och Clarke (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Green (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="p314dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343314x1.jpg/" id="p314img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;SPAN style="padding-left:124px;"&gt;SOU 2020:43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Inre och yttre motivation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft11"&gt;Skillnaden mellan inre och yttre motivation kan påverka hur elever tar sig an sitt skolarbete. En individ som är yttre motiverad gör saker för att få bekräftelse och belöningar som ligger utanför dem själva medan den som är inre motiverad gör saker för sin egen eller sakens egen skull. Översatt till skolans värld kan detta innebära att elever som är yttre motiverade utvecklar ett instrumentellt förhållningssätt till studierna där betyget och inte lärandet är i fokus. Klapp beskrev till exempel hur det svenska betygssystemet uppmuntrar elever att utveckla en yttre motivation snarare än en inre. Betygen &lt;NOBR&gt;A–E&lt;/NOBR&gt; blir belöningar och incitament för att fortsätta arbeta, medan betyget F blir en bestraffning och sänker motivationen. Ett mer givande sätt att arbeta med elever i skolan vore enligt henne att ta bort betyget F och att tillåta lärare att göra mer holistiska bedömningar. På så sätt kan eleverna hjälpas att utveckla beteenden som handlar om att de drivs av inre motivation och inre belöningar, snarare än yttre belöningar i form av betyg. &lt;SPAN class="ft157"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft10"&gt;Hattie och Clarke betonade att yttre belöningar i skolarbetet, exempelvis betyg som ges utan förklarande återkoppling, har en skadlig effekt på den inre motivationen. Eleverna uppmuntras till att slutföra uppgifter snabbt och bara ta med faktorer som leder till belöningen (betyget). Genomgående låga betyg gör så att elever tappar motivationen. Vid inre motivation är det däremot lärandet i sig som är belöningen, vilket leder till ett djupare och mer långvarigt lärande.&lt;SPAN class="ft164"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Återkopplingen som det underkända betyget i den svenska betygs- skalan ger i dag är endast att kunskaperna är otillräckliga för ett godkänt betyg. Det framgår inte vad eleven kan göra för att uppnå godkänt eller vilka styrkor eleven besitter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Klapp (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Hattie och Clarke (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="p315dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343315x1.jpg/" id="p315img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;Elever reagerar olika på att få betyg men underkända betyg motiverar inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Stundtals debatteras vilken effekt betyg kan ha på elever. Ett betyg kan verka både uppmuntrande och avskräckande för studiemotiva- tionen. Elever som får höga betyg blir bekräftade som duktiga, medan elever som får låga betyg inte känner sig sporrade.&lt;SPAN class="ft159"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Enligt en rapport från Vetenskapsrådet om forskning kring betyg och summativa bedömningar, visar studier att ålder och erfarenhet av bedömning tycks spela en stor roll för hur elevernas lärande, motivation för lärande och prestationer påverkas av betygssättning. Feedback som innehåller mycket information, är positiv och kom- mer i direkt anslutning till en uppgift påverkar såväl äldre som yngre elever positivt. Summativ bedömning (betyg) och negativ feedback påverkar dock lärande, motivation för lärande och prestation negativt över alla åldrar, även om effekten är tydligare hos elever i yngre åldrar och hos lågpresterande elever. Vuxna, högpresterande studenter verkar inte påverkas negativt om feedback kommer i form av betyg, vilket troligen beror på att de har lång erfarenhet av sum- mativa bedömningar, ”kan” systemet och har utvecklat strategier för att hantera det. Lågpresterande och yngre elever påverkas dock mer negativt av betyg. Negativ feedback som är summativ och som visar på elevers bristande kunskaper och svaga resultat verkar inte hjälpa elever att ”skärpa sig” utan de presterar snarare sämre. Kontinuerlig positiv feedback om hur de kan förbättra sitt arbete gör att elever presterar bättre.&lt;SPAN class="ft157"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Betyg verkar alltså påverka lågpresterande elever mer negativt än högpresterande elever. Högpresterande elever kan sporras och motiveras av högre krav vid betygssättning. En risk med betyg som ges i yngre åldrar kan vara att elever som får dåliga betyg känner sig misslyckade och inte blir motiverade att förbättra sina skolresultat. Yngre elever förstår betygens innebörd sämre än äldre elever och låga betyg gör att de känner sig frustrerade och blir mindre enga- gerade i sin kommande utbildning.&lt;SPAN class="ft161"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Hult och Olofsson (red.) (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Lundahl, Hultén, Klapp och Mickwitz (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Olovsson Tord Göran (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Elevers och lärares upplevelse av återkoppling och stöd i skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft10"&gt;I Skolverkets undersökning &lt;SPAN class="ft12"&gt;Attityder till skolan 2018 &lt;/SPAN&gt;redovisades elevernas syn på den återkoppling de får av lärarna i skolan. Här framgick att drygt hälften av eleverna i årskurs &lt;NOBR&gt;4––6&lt;/NOBR&gt; pratar med sina lärare om hur det går för dem i de flesta eller alla ämnen. 85 procent av de yngre eleverna tycker att utvecklingssamtalen har varit ganska bra eller mycket bra. 3 procent svarar att utvecklingssamtalen har varit ganska eller mycket dåliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;I årskurs 7 – 9 och gymnasieskolan är det 65 procent av eleverna som tycker att de flesta eller alla lärare är tydliga med att berätta hur det går för dem i olika ämnen. Här finns en skillnad mellan pojkar och flickor. 70 procent av pojkarna tycker att lärarna är tydliga med hur det går, och 60 procent av flickorna. Tre av fyra elever i års- kurs &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; uppger att utvecklingssamtalen har varit ganska eller mycket bra. Drygt en av tio elever i årskurs &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; upplever att utveck- lingssamtalen har varit ganska eller mycket dåliga. Närmare 75 pro- cent av eleverna i årskurs &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; och gymnasieskolan anser att de flesta eller alla lärare sätter rättvisa betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft13"&gt;Även lärarna gav sin bild av återkopplingen till eleverna. Över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft10"&gt;90 procent av lärarna tycker att de i ganska eller mycket hög grad har kompetens för att kunna bedöma elevernas kunskapsnivå. Sju av tio lärare anser att de lyckas bra med att samtala med eleverna om deras kunskapsutveckling. Nio av tio betygssättande lärare upplever att de i ganska eller mycket hög grad har tillräcklig kunskap och kom- petens för att sätta betyg medan åtta av tio lärare upplever att de lyckas bra med att förklara för eleverna vad som krävs för olika betyg. Nästan nio av tio lärare tycker att de lyckas ganska eller mycket bra med att sätta rättvisa betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I samma undersökning har elever och lärare svarat på frågor om hjälp, stöd och uppmuntran. I årskurs &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; anser ungefär sju av tio elever att de brukar be sin lärare om hjälp när de behöver det och att de också brukar få hjälp av lärare. 60 procent av eleverna i ålders- gruppen uppger att de flesta eller alla lärare ofta eller alltid stödjer och uppmuntrar dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Sju av tio av eleverna i årskurs &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; och gymnasieskolan upplever att de flesta eller alla lärare tror på deras förmåga att lära. Drygt sju&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="p317dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343317x1.jpg/" id="p317img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft13"&gt;av tio av elever i denna grupp uppger att de flesta eller alla lärare ger dem det stöd och den hjälp de behöver i skolan.&lt;SPAN class="ft59"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Skriftlig information kan ge bättre återkoppling men medför dokumentation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft11"&gt;Betyget F kan upplevas som en trubbig återkoppling eftersom betyget inte säger något om hur nära eller långt ifrån den godkända nivån elevens kunskaper är. Ett skriftligt omdöme om hur elevens kunskaper relaterar till kunskapskravet för E är en metod för att mer utförligt beskriva elevens kunskaper på den underkända nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft14"&gt;Skriftliga omdömen i stället för F har tidigare föreslagits för nyanlända elever&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I utredningen &lt;/SPAN&gt;Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasiet &lt;SPAN class="ft11"&gt;före- slogs att nyanlända elever som inte uppnår kraven för betyget E inte ska få terminsbetyg utan i stället ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnet. Flera huvudmän hade enligt utredningen påtalat att det är svårt för lärare att försöka stimulera nyanlända elever till framsteg som sedan ”skjuts i sank” när betyg ska utdelas. Betyget uppfattas bidra till att sänka elevernas höga ambitionsnivå och motivation samtidigt som det inte heller visar den stora utveckling många elever gjort. Ett annat skäl som utredningen angav är att det inte finns några kun- skapskrav som motsvarar en nivå under godkänd nivå. I de fall en elev får betyget F blir därför betyget inte en tydlig information om hur eleven ligger till i förhållande till kunskapskraven och inte heller visar betyget på vilken kunskapsutveckling som eleven hittills presterat. En elev som får betyget F kan ligga mycket långt från betyget E eller mycket nära.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft9"&gt;Utredningen bedömde att förslaget om ett skriftligt omdöme i stället för terminsbetyget F inte borde öka lärares administration på ett avgörande sätt. En muntlig bedömning av elevens kunskapsutveck- ling i förhållande till kunskapskraven vid utvecklingssamtalet ges redan och merarbetet för läraren skulle vara att skriva ned bedömningen. Utredningen bedömde att förslaget skulle kosta 2, 7 miljoner kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="p318dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343318x1.jpg/" id="p318img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft11"&gt;per år och gjorde sin beräkning på ett snitt av antal underkända betyg där tiden för att ge omdömen sammanlagt tidsuppskattades till 20 minuter per elev och år, oavsett antal omdömen. Enligt utred- ningens beräkningar var det cirka 16 800 nyinvandrade elever som skulle behöva skriftliga omdömen i två, flera eller alla ämnen.&lt;SPAN class="ft157"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft34"&gt;Betygsutredningens uppskattning av kostnad för skriftliga omdömen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Vi har gjort en motsvarande beräkning för införande av ett skriftligt omdöme. Denna uppskattning avser dock samtliga elever som kan komma att få betyget F.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;Vi har utgått från det antal elever som fick betyget F i slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2017/18 och använt denna summa som en schablon även för antal F i årskurs &lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; (sammanlagt 7 terminer). Vi bedömer att det i snitt tar en lärare &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; minuter att upprätta ett skriftligt omdöme i stället för betyget F och förutsätter att lärare använder det underlag de redan tagit fram till betygssättningen. Merarbetet skulle i så fall vara att fylla i en mall eller matris som då skulle utgöra det skriftliga omdömet. Utifrån ett uppräknat elevunderlag och även en uppräknad lärarlön hamnar utredningen på en kostnad per år om &lt;NOBR&gt;100-150&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Det finns inte några krav på lärares dokumentation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Det inte finns i några direkta krav i skollagstiftningen på att en lärare är skyldig att dokumentera en elevs prestationer. Dokumentations- kravet har dock varit uppe för diskussion i ett flertal tidigare utred- ningar. Skollagskommittén från 2002 övervägde att från rättssäker- hetssynpunkt ta in en bestämmelse i skollagen som fastslår en skyl- dighet för läraren att dokumentera det material som ska ligga till grund för betygsättningen. Detta skulle dock enligt kommittén kunna medföra en starkt ökad byråkrati och arbetsbörda i skolorna, tid som då tas från undervisningen, samt praktiska problem, till exempel var gränsen går mellan formella anteckningar och lärarnas minnesanteckningar. Kommittén föreslog i stället att det i skollagen tas in bestämmelser om att den som satt betyget på begäran ska upp- lysa eleven och dennes vårdnadshavare om skälen för betygsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2017:54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="p319dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343319x1.jpg/" id="p319img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft13"&gt;Indirekt ställer detta, enligt kommittén, krav på att läraren för anteck- ningar om elevens studieresultat och utveckling. &lt;SPAN class="ft59"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft19"&gt;Av Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning fram- går att läraren avgör vilken dokumentation som behövs för att stödja elevernas kunskapsutveckling och för att säkerställa ett brett och varierat underlag inför betygssättningen. Där framgår också att det inte finns några krav på att läraren ska dokumentera alla kunskaper vid formella och informella bedömningssituationer.&lt;SPAN class="ft161"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Flera underkända betygssteg kan nyansera återkopplingen till en elev som får ett underkänt betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft10"&gt;Ett ytterligare sätt att bemöta problemet med att det underkända betyget inte ger tillräckligt med information om kunskapsutveck- lingen är att införa ytterligare underkända betygssteg i betygsskalan. Skalor med flera underkända betyg förekommer i flera skolsystem. I detta avsnitt redogör vi för återkoppling i form av flera underkända betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Det kan vara positivt med flera underkända betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;I en rapport om betyg från OECD från 2012 diskuterades under- kända betyg och hur dessa påverkar elevers motivation. Där kon- staterades att en underkänd skala som består av endast ett underkänt betyg inte kan ge eleverna någon information om hur långt ifrån ett godkänt betyg som elevernas kunskaper är. Betygsskalor med flera underkända betyg där det lägsta ligger långt ifrån den godkända nivån kan dock bli ineffektiva; elever som ges det lägsta betyget i skalan lyckas sedan inte få bättre studieresultat trots att de lägger ned tid och möda på skolarbetet. Elever som ges mycket låga betyg tappar också motivation och engagemang.&lt;SPAN class="ft157"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;I Skolverkets utvärdering av den nya betygsskalan och kunskaps- kraven refererades till OECD:s rapport från 2012. Skolverket lyfte fram att det av rapporten framgår att det finns en praktik i flera länder som pekar på fördelar med att ha flera underkända betygssteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2002:121.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;OECD (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="p320dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343320x1.jpg/" id="p320img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;Ett flertal länder har åtminstone två steg för underkända betyg, sam- tidigt finns också några länder som inte har underkända betyg alls. Enligt Skolverket är detta i högsta grad en aspekt som berör det svenska betygsystemet i dess nuvarande utformning där en stor andel av eleverna inte når godkända betyg och där det endast finns ett betygssteg för icke godkända prestationer. Mot bland annat denna bakgrund föreslog Skolverket att konsekvenserna av den skarpa godkändgränsen, och alternativ till den, till exempel in- förandet av fler underkända betygssteg, utreds vidare.&lt;SPAN class="ft159"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Enligt Lundahl med flera bör man, om ett skolsystems betygs- skala enbart innehåller ett underkänt betygssteg, och andelen elever med underkända betyg dessutom är hög, överväga att endera sänka godkäntgränsen eller utveckla fler underkända skalsteg. Då under- lättas skolarbetet för elever vars kunskaper ligger långt från god- käntgränsen. Samtidigt föreligger en risk att elever med svaga betyg blir mer stigmatiserade i ett system med flera underkända betyg.&lt;SPAN class="ft159"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;I OECD:s utvärdering av svensk ekonomi från 2019 togs även det svenska betygssystemet upp. Av rapporten framgick att betygs- skalan lägger stor vikt vid det underkända betygssteget, och att indivi- der som får underkänt betyg i vissa centrala ämnen i grundskolan nekas tillträde till gymnasieskolans nationella program. Enligt OECD riskerar därmed undervisningen att handla mycket om att undvika att elever får underkänt betyg. Vidare framgick att elever kan stödjas att nå längre genom att låga och höga betyg vägs symmetriskt mot varandra och genom att kraven för godkänt betyg i vissa ämnen i grundskolan sänks. Betygen skulle också kunna göras mer likvärdiga genom att resultaten på de nationella proven får utgöra riktmärke för betygssättningen i stort. Detta kräver att proven som sådana är av hög kvalitet och att bedömningen av dem sker externt av någon annan än den betygssättande läraren (independent grading).&lt;SPAN class="ft159"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;I &lt;NOBR&gt;ECTS–skalan&lt;/NOBR&gt; finns två underkända betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft53"&gt;European Credit Transfer System (ECTS) är ett betygssystem som utarbetats för att underlätta utbytet av studerande mellan olika universitet i Europa. &lt;NOBR&gt;ECTS-skalan&lt;/NOBR&gt; har fem godkända betyg &lt;NOBR&gt;(A-E)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2016a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Lundahl, Hultén och Tveit (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;OECD (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="p321dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343321x1.jpg/" id="p321img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;och två underkända betyg (Fx och F). Systemet består dels av ett poängsystem för studiernas omfattning, dels av ett instrument för översättning av betyg. Betyg från utländska universitet kan exem- pelvis först översättas till &lt;NOBR&gt;ECTS–skalan&lt;/NOBR&gt; för att sedan översättas till en svensk skala. &lt;NOBR&gt;ECTS–skalan&lt;/NOBR&gt; kan även användas direkt vid betygs- sättningen. Många länder har behållit egna nationella skalor medan andra, bland andra Danmark, infört &lt;NOBR&gt;ECTS–skalan&lt;/NOBR&gt; i sina nationella regelverk.&lt;SPAN class="ft164"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;ECTS–skalan&lt;/NOBR&gt; fungerar så att de studerandes resultat delas in i två grupper, icke godkända och godkända. De icke godkända student- terna kan få endera betyget Fx (some more work required before the credit can be awarded) eller betyget F (considerable further work is required). Denna del av skalan är alltså målrelaterad. De godkända resultaten fördelas på fem betygssteg &lt;NOBR&gt;A–E.&lt;/NOBR&gt; Då används en normal- fördelningskurva som referenspunkt för att översättningen av betyg mellan olika system ska hållas samman. Den godkända delen av skalan är alltså relativ.&lt;SPAN class="ft161"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Betygsskalor med underkända betygssteg – några exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;I Europa finns exempel på skolsystem med flera underkända betyg. Nederländerna har ett system där eleverna från 12 års ålder ges betyg på en tiogradig skala där fem av betygen är underkända. 5 – just insufficient, 4 – insufficient, 3 – very insufficient, 2 – bad och 1 – very bad. I Tyskland ges betyg på en skala 1 – 6 där betygen 5 och 6 är underkända. I Frankrike ges betyg på en skala 1 – 20 där betyg från 9 och neråt är underkänt.&lt;SPAN class="ft159"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Danmark är det enda landet i Norden med ett system med flera underkända betyg. De har en sjugradig skala där två betyg är under- kända: 00 (den utilstrækkelige præstation der ikke demonstrerer en acceptabel grad af opfyldelse af fagets mål) och &lt;NOBR&gt;–3&lt;/NOBR&gt; (den ringe præstation, gives for den helt uacceptable præstation). Skalan används i både grund– och gymnasieskolan. Den danska betygsskalan är kopplad till &lt;NOBR&gt;ECTS–skalan,&lt;/NOBR&gt; och de två underkända betygen 00 och &lt;NOBR&gt;–3&lt;/NOBR&gt; motsvarar betygen Fx och F i den. Den danska skalan var också en förebild för den svenska betygsskalan och skalorna bygger på samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ds 2008:13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lundahl, Hultén och Tveit (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="p322dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343322x1.jpg/" id="p322img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;principer: de ska vara internationellt gångbara, målrelaterade, det ska finnas tydlig skillnad mellan olika betygssteg och samma skala ska användas i hela utbildningssystemet.&lt;SPAN class="ft164"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;Det måste i sammanhanget betonas att för att förstå ett lands betygsskala måste den ses i ett större sammanhang, exempelvis om bedömningen är målrelaterad eller ej och om återkoppling sker på andra sätt än enbart med betyg. I de flesta skolsystem finns exem- pelvis förutom betygen också examensprov eller skriftliga rapporter som endera sammanvägs med betygen eller redovisas separat. Alla länder har också olika regelverk för hur övergångar mellan olika stadier i utbildningssystemet ser ut och hur stöd ges till elever i behov av det. Det är heller inte möjligt att göra jämförelser mellan olika länders betygssystem rakt av, inte ens om de delar samma betygsskala, eftersom kunskapsstandarden för respektive nivå i skalan skiljer sig åt mellan olika skolsystem.&lt;SPAN class="ft161"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Formativ bedömning ger en kontinuerlig återkoppling av kunskapsutveckling till elever&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Vi har i föregående avsnitt beskrivit den formella återkopplingen som lärare gör i dagens skola och som är reglerad i skollagen. Vi har även beskrivit två sätt som skulle kunna användas för återkoppling när elevens kunskaper inte motsvarar en godkänd nivå, det vill säga skriftliga omdömen och fler underkända betygssteg. Den återkopp- ling som dock sker på en mer daglig basis och i klassrummet är den formativa bedömningen eller kontinuerliga återkopplingen. Denna återkoppling skiljer sig från den summativa bedömningen som ges i slutet av ett ämne eller en kurs i form av betyg eller omdömen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Vi kommer inte att lämna några förslag när det gäller formativ bedömning men vi anser att en kontinuerlig återkoppling på skol- arbetet är viktigt för att elever ska känna motivation och utvecklas mot målen, och för att lärare ska ges möjlighet att utveckla sin undervisning. Denna form av återkoppling kan på så vis vara ännu viktigare för elever som har eller riskerar ett underkänt betyg. I följande avsnitt ger vi därför en kortare beskrivning av hur kon- tinuerlig återkoppling kan ges och hur den kan uppfattas av elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lundahl, Hultén, Klapp och Mickwitz (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="p323dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343323x1.jpg/" id="p323img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft13"&gt;I detta sammanhang redovisar vi även kort för det allt mer utbredda bruket av bedömnings– och betygsmatriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Definition av formativ bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft13"&gt;Forskarna Paul Black och Dylan Wiliam har definierat formativ bedömning så här:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;[…]&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;all those activities undertaken by teachers, and or by their students, which provide information to be used as feedback to modify the teaching and learning activities in which they are engaged.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;Denna kontinuerliga, löpande bedömning syftar till att både ut- veckla själva undervisningen och att upplysa eleverna om uppnådd kompetens i relation till förväntad kompetens (alltså slutnivån mot vilken betyget sätts).&lt;SPAN class="ft164"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Gustafsson med flera refererar forskning av John Hattie som fått uppmärksamhet i Sverige och som visar att det är lärarens kompetens som är den viktigaste faktorn bakom vad som påverkar elevers skol- resultat. Återkoppling och undervisning som inriktas på presen- tation och förklaring är också sätt att uppnå goda resultat enligt Hattie. Annan forskning pekar på att det lönar sig för ett skolsystem att satsa på utveckling av hög lärarkompetens genom bland annat utbildning och fortbildning eftersom det ger resultat i form av goda elevresultat.&lt;SPAN class="ft164"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Lärarens kompetens spelar roll vid återkoppling till eleven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Hur lärare undervisar har betydelse för elevernas lärande och resultat. Goda lärare strukturerar innehåll och syfte, interagerar med eleverna genom att ställa frågor, stimulerar dem att utveckla problemlösnings- strategier, ger eleverna tillfälle att utveckla färdigheter och ger dem återkoppling baserad på deras faktiska arbeten. Det finns anledning att tro att undervisningsformer där lärare tar ett mer aktivt ansvar ger bättre resultat än former där elever sätts i eget arbete. Frågan om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Black &amp; Wiliam (1998).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Lundahl, Hultén och Tveit (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="p324dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343324x1.jpg/" id="p324img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p903 ft9"&gt;återkoppling är av stor vikt. Formativ bedömning och återkoppling är ett par av de viktigaste metoderna för att stödja elevers lärande.&lt;SPAN class="ft159"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Enligt Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning behöver lärarna utforma olika bedömningssituationer för att få information om elevernas styrkor och utvecklingsbehov. Infor- mationen kan användas formativt eller summativt. Det är av vikt att bedömningssituationerna har hög validitet och reliabilitet för att läraren ska kunna använda informationen på ett korrekt sätt och i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;rätt syfte.&lt;SPAN class="ft59"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Formativ bedömning kan se olika ut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft11"&gt;En aspekt som ibland uppmärksammas gällande återkoppling är att den inte existerar om inte eleven använder sig av informationen. En elev har till exempel ingen nytta av att få veta att han eller hon ”ligger efter”, utan måste veta vad som behövs i nästa steg. Eleven bör få information som är användbar och där fokus är på hur eleven ska komma vidare i sin utveckling. Läraren kan även använda infor- mationen för att utveckla sin undervisning. I skolans värld används ofta benämningen ”bedömning för lärande” för att beskriva denna typ av återkoppling.&lt;SPAN class="ft157"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft19"&gt;Återkoppling kan ges på &lt;NOBR&gt;uppgifts–,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;process–,&lt;/NOBR&gt; metakognitiv respektive personlig nivå. Den kan även brytas ned i ytterligare dimensioner som att den är kopplad till en specifik uppgift, framåt- syftande, begriplig, given i rätt tid, individuellt anpassad eller icke– värderande (använder inte poäng eller betygsbeteckningar). Forsk- ning har visat att elever ofta föredrar specifik, detaljerad och indivi- duell återkoppling. Det gäller också att återkopplingen är begriplig för eleven. Facktermer, ämnesspecifika begrepp eller akademisk terminologi kan försvåra förståelsen.&lt;SPAN class="ft161"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Green (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="p325dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343325x1.jpg/" id="p325img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p905 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Problematiskt att använda betyg som formativ återkoppling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;I en svensk kontext har det uppmärksammats att lärare ibland ger återkoppling på enstaka uppgifter eller prov i form av betyg på betygsskalan &lt;NOBR&gt;A–F.&lt;/NOBR&gt; Det finns en risk att elever som för ensidigt får återkoppling i form av betygsbeteckningar eller poäng utvecklar ett prov– eller betygsorienterat förhållningssätt snarare än ett lärande- orienterat, vilket i sin tur har inverkan på deras motivation.&lt;SPAN class="ft159"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Fletcher–Wood&lt;/NOBR&gt; konstaterade att summativa bedömningar i form av betyg är viktiga då syftet är att eleven ska söka ett jobb eller ska söka till vidare studier. Att använda betyg som löpande återkoppling leder dock fel eftersom eleverna då koncentrerar sig på att prestera i enlighet med vad målen för undervisningen säger i stället för att förstå vad de behöver lära sig mer om. Elevers reaktion på återkopp- ling beror på hur den ser ut och hur de får den. Återkoppling i form av betyg riskerar att distrahera eleverna och minska deras intresse för själva uppgiften. Skriftliga kommentarer är att föredra då dessa i normalfallet leder till att eleverna vill förbättra sina arbeten.&lt;SPAN class="ft159"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Hattie och Clarke menade att det främsta problemet med att betygsätta elevers arbeten är att det signalerar att ”jobbet är klart”. Det är bäst att inte betygssätta elevers arbeten medan de håller på att lära sig. De riskerar då att definieras av sina betyg och att börja jämföra sig med andra i klassen som bra respektive dålig elev. Betyg är en summativ bedömning och bör därför enligt författarna ges först i slutet av ett moment när eleverna har haft möjlighet att göra framsteg i sitt lärande utan att tappa modet eller bli självbelåtna.&lt;SPAN class="ft159"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Enligt Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning är betygsbeteckningar på enskilda prov eller uppgifter mindre ända- målsenliga. Det beror på att giltigheten och tillförlitligheten (validi- teten och reliabiliteten) i en bedömning ökar ju större och mer varierat underlag en lärare har tillgång till.&lt;SPAN class="ft164"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Fletcher–Wood&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (2019).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Hattie och Clarke (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="p326dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343326x1.jpg/" id="p326img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Matriser är en vanlig form av skriftlig återkoppling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Många lärare använder sig av olika typer av matriser för att tydliggöra återkopplingen till eleverna, både i samband med löpande åter- koppling och i samband med betygssättning. Matriser är en form av bedömningsanvisning som används för att bedöma och återkoppla kvaliteter i kunskap. De innehåller dels kriterier (vilka kvaliteter som ska bedömas), dels kvalitativa nivåbeskrivningar för kriterierna.&lt;SPAN class="ft159"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Matriser är ofta utformade som tabeller men kan se olika ut beroende på vad de används till. Matriser kan även konstrueras på olika sätt. De kan vara analytiska så att läraren bedömer varje kriterium för sig, eller holistiska där elevens prestationer placeras i mer övergripande kategorier. Matriser kan också vara antingen upp- giftsspecifika (en viss uppgift) eller generella (mer övergripande för- mågor).&lt;SPAN class="ft164"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Bedömningsmatriser är ett begrepp för matriser som används som didaktiska verktyg, alltså ett sätt att få elever att förstå kvalitet i det som pågår i undervisningen här och nu. Sådana matriser kan skapas av läraren, ibland i samarbete med eleverna, och är kopplade till ett pågående lärobjekt.&lt;SPAN class="ft164"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Betygsmatriser är ett begrepp för matriser där kunskapskraven har delats upp i mindre delar.&lt;SPAN class="ft159"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Betygsmatriser som syftar till att under- lätta betygssättningen är vanligen uppdelade på betygsstegen A, C och E och läraren kan i rutor markera vilka kunskapskrav en elev har uppnått och på vilken nivå, respektive inte uppnått. Språket i betygs- matriserna är oftast hämtat direkt ur kunskapskraven. &lt;SPAN class="ft159"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft14"&gt;Skolinspektionen om matriser i betygssättningen av svenska kurs 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft11"&gt;Skolinspektionens redovisade 2019 en kvalitetsgranskning av betygs- sättningen i den högskoleförberedande kursen svenska 3 där avsikten var att synliggöra 28 gymnasieskolors betygspraktik, alltså utmaningar som lärarna ställs inför, strategier de har för att hantera dessa och vilka konsekvenser det kan få för betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Jönsson (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Podcast Skolverket (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Jönsson (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="p327dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343327x1.jpg/" id="p327img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p830 ft10"&gt;Skolinspektionen problematiserade användandet av betygsmatriser och konstaterade att bedömningen av kvaliteter i elevernas kun- skaper riskerar att bli fragmenterad:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft3"&gt;Då markerade delar i kunskapskraven sammanvägs till ett betyg, i stället för en helhetsbedömning av samlat bedömningsunderlag, kan betygs- matriserna ge en falsk bild av att det finns tillräckligt underlag för ett betyg. Vi har även sett att lärarnas kontinuerliga återkoppling till eleverna fokuserar mycket på matriserna, vilket kan ge eleverna en uppfattning om att de har presterat tillräckligt för en viss betygsnivå. Detta kan i sin tur minska incitamenten för eleverna att göra flera uppgifter som täcker in ett visst kunskapskrav eller skriva det nationella provet.&lt;SPAN class="ft66"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft14"&gt;Matriser kan vara ändamålsenliga men också bidra till att fragmentisera lärandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Det förefaller som att användandet av matriser har ökat i skolan. En orsak till detta kan vara att man i läroplanerna valt att skriva ut kunskapskraven både som löpande text och i matrisform och att detta sätt att åskådliggöra kunskapskraven har utvecklats till att bli en vanligt förekommande återkopplingsmetod för lärarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Skolverket publicerade en podcast om matriser i april 2019, där såväl positiva som negativa aspekter av matriser togs upp. Där fram- hölls till exempel att betygsmatriser kan leda till att fokus för eleverna blir att klättra till nästa steg i matrisen snarare än kunskaps- inhämtande. Betygsmatrisernas språk kan även bli ett hinder för eleverna, eftersom det ofta handlar om att man kopierat in kunskaps- kraven rakt av. Bedömningsmatriser som är kopplade till en specifik uppgift kan dock vara gynnsamma för återkoppling, om deras innehåll diskuteras med eleverna och de hanteras professionellt av läraren.&lt;SPAN class="ft164"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;I Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning står att detaljerade bedömningsmatriser kan sänka validiteten och reliabili- teten i bedömningen. Matriser kan också göra att en lärare känner sig tvingad att på förhand dela upp undervisning och bedömnings- situationer utifrån de uppdelade kraven i matrisen.&lt;SPAN class="ft161"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Vid våra samtal med elever och lärare har det framkommit att åter- koppling i betygsmatriser är ett utbrett fenomen. Vissa elever och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Skolinspektionen (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Podcast Skolverket (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p910 ft19"&gt;lärare uppskattar matrisåterkopplingen för att den är tydlig, och många elever ifrågasätter inte alls matriserna utan ser dem som den primära källan till information om deras kunskapsutveckling. Matriserna blir dock också kritiserade för att de ger en instrumentell och fyrkantig återkoppling. Elever kan uppleva att studierna mer kretsar kring att kontrollera att färgerna stämmer i betygsmatrisen på skolans lärande- plattform än kring att lära sig saker eller förstå vad de behöver ut- veckla för förmågor. Lärare uppger att de känner sig begränsade av betygsmatriserna, som de i många fall är skyldiga att använda efter beslut av huvudmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;En beskrivning av de nordiska ländernas system för bedömning och betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft10"&gt;Sveriges system för betygssättning kan i omvärldens ögon te sig något avvikande. Vi har en modell där betyg sätts av den under- visande läraren utifrån en samlad bild av all tillgänglig information om elevens kunskaper och mot omfattande kunskapskrav med värdeord. I de ämnen där det finns obligatoriska, betygsstödjande nationella prov ska resultatet på provet särskilt beaktas av läraren. Betygsregleringen är rigid på så sätt att kunskaper som motsvarar de lägre betygsstegen kan sänka en elevs betyg flera steg även om de endast motsvarar enstaka delar av de samlade kunskapskraven. Betygen är också mycket &lt;NOBR&gt;high–stakes&lt;/NOBR&gt; eftersom de används för urval till nästa nivå i utbildningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft10"&gt;I många andra länder är de standards som används mindre detaljerade och omfattande. Dessutom finns ofta ett system med både betyg och studentexamensprov. Det är relativt vanligt med extern bedömning av examensprov och ofta kombineras examens- prov och betyg med inträdesprov eller liknande till universitet och högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft9"&gt;Olika länders betygssystem används och regleras olika och det är därför svårt att göra alltför långtgående jämförelser mellan dem. Som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;tidigare konstaterat, i avsnittet om betygsskalor med flera underkända betyg, kan en betygsskala inte ensamt säga så mycket om ett lands betygssystem. Flera olika faktorer spelar in, till exempel om bedömningen sker målrelaterat eller inte, om betygen är high– stakes eller inte och om betygen sedan sammanvägs eller redovisas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;
&lt;DIV id="p329dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343329x1.jpg/" id="p329img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;tillsammans med resultaten på prov. Betygsskalor är också kopplade till kriterier eller standards av olika utformning, och dessa ska tolkas och tillämpas av lärarprofessionen utifrån gällande lagstiftning. Dessa tillämpningar skiljer sig även åt mellan olika länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Under arbetets gång har vi studerat skolsystem som befinner sig på visst avstånd från Sverige, så som Nederländerna, Skottland och Queensland (Australien). Vi har kunnat konstatera att deras system för bedömning och betygssättning ibland skiljer sig från det svenska och ibland uppvisar likheter, men att det alltid behövs stor för- förståelse för ett lands traditioner och lagstiftning för att till fullo förstå deras utformning. Vi har till uppgift att föreslå förändringar i betygssystemets tillämpning, och vår målsättning i det arbetet har varit att ligga nära det befintliga systemet så att de förändringar som föreslås inte innebär alltför stora reformer för svenska lärare. Vi har därför ansett det som en lämplig avvägning att i detta avsnitt foku- sera på våra nordiska grannar i och med likheterna mellan skolsyste- men. Utredningen har därför fokuserat på Danmark, Norge och Finland, vars skolsystem till organisationen liknar det svenska med nio– till tioårig grundskola och selektion först efter grundskolan till efterföljande gymnasium eller yrkesutbildning. I det följande beskriver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;våra grannländers betygssystem och avslutar med en kort jäm- förelse med det svenska betygssystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;Avsnittet är en sammanställning av flera källor. Lundahl med flera har på uppdrag av Skolverket gjort en jämförelse av olika länders betygssystem.&lt;SPAN class="ft159"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Vi har även hämtat information från respektive lands webbsidor.&lt;SPAN class="ft159"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Vidare har vi hämtat information från Eurydice, en webbsida som samlar information om &lt;NOBR&gt;EU–medlemmarnas&lt;/NOBR&gt; skol- system.&lt;SPAN class="ft159"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;Vi har varit i Finland där vi träffade representanter för Utbildningsstyrelsen(skolmyndighet) och Undervisnings- och kultur- ministeriet (departement) samt besökte en svensktalande gymnasie- skola. Vi har haft digital och skriftlig korrespondens med repre- sentanter för Danmarks och Norges skolmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;I avsnittet använder vi de svenska begreppen grundskola och gymnasieskola som synonyma för motsvarande utbildning på grund- skolenivå och gymnasial nivå i Danmark, Norge och Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Lundahl, Hultén och Tveit (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft177"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;www.uvm.dk/, www.udir.no/, www.regjeringen.no/no/dep/kd/org/id610/, https://minedu.fi/sv/framsida, www.oph.fi/sv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;https://eacea.ec.europa.eu/national-policies/eurydice/home_en.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="p330dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343330x1.jpg/" id="p330img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;Betygsskalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft10"&gt;Den danska betygsskalan används i både grund– och gymnasieskolan och är sjugradig från &lt;NOBR&gt;–3&lt;/NOBR&gt; (lägsta betyg) till 12 (högsta betyg). Betygs- stegen &lt;NOBR&gt;–3&lt;/NOBR&gt; och 00 är underkända betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft39"&gt;Tabell 8.2 Den danska betygsskalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft64"&gt;Betygsskalan som används från årskurs 8 i grundskolan till högre utbildning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Betyg Beteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td196"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;ECTS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p919 ft78"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p146 ft3"&gt;For den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;der demonstrerer udtømmende opfyldelse af&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p146 ft3"&gt;fremragende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;fagets mål, med ingen eller få uvæsentlige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p146 ft3"&gt;præstation.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;mangler.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td10"&gt;&lt;P class="p919 ft78"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td72"&gt;&lt;P class="p146 ft3"&gt;For den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft78"&gt;der demonstrerer omfattende opfyldelse af fagets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p146 ft3"&gt;fortrinlige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td197"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;mål, med nogle mindre væsentlige mangler.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p920 ft3"&gt;præstation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;A&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft3"&gt;B&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p921 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;For den gode præstation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;For den jævne præstation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft206"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;02&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;For den tilstrækkelige præstation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft206"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;00&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;For den utilstrækkelige præstation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;–3&lt;/NOBR&gt; For den ringe præstation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;der demonstrerer opfyldelse af fagets mål, med en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td200"&gt;&lt;P class="p926 ft42"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft207"&gt;del mangler.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;der demonstrerer en mindre grad af opfyldelse af&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p926 ft42"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;fagets mål, med adskillige væsentlige mangler.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;der demonstrerer den minimalt acceptable grad af&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td200"&gt;&lt;P class="p926 ft64"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;opfyldelse af fagets mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;der ikke demonstrerer en acceptabel grad af&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td200"&gt;&lt;P class="p927 ft42"&gt;Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;opfyldelse af fagets mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;helt uacceptable præstation.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td200"&gt;&lt;P class="p926 ft66"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Bedömningen utgår från målen för ämnet och utbildningen. Läraren ska bryta ned målen i ämnet till den egna undervisningen och sedan vid betygssättningen avgöra vilket betyg på den sjugradiga skalan som motsvarar elevens måluppfyllelse. Det finns inte föreskrivet exakt hur skalan ska användas, men de beskrivna målen för ämnet utgår från en medelprestation. Det finns inga värdeord som i de svenska kunskapskraven. För de tre högsta betygen måste eleven ha nått ämnets samtliga mål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="p331dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343331x1.jpg/" id="p331img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;Som nämnts tidigare har den danska betygsskalan använt den europeiska, relativa &lt;NOBR&gt;ECTS–skalan&lt;/NOBR&gt; som förebild.&lt;SPAN class="ft164"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;I Danmark sätts betygen i relation till målen för ämnet och utbildningen. Ett av syftena med skalan är att försäkra sig om en fördelning av de god- kända betygen som motsvarar &lt;NOBR&gt;ECTS-skalan,&lt;/NOBR&gt; det vill säga:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;A &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-de&lt;/NOBR&gt; bästa 10 procenten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;B – de följande 25 procenten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;C – de mittersta 30 procenten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;D – de nästa 25 procenten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;E – de svagaste 10 procenten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft10"&gt;Nationellt och över tid kan den godkända delen av skalan på detta sätt sägas vara relativ. Men i det konkreta användandet är det av- görande att betygsskalan används absolut med utgångspunkt i beskrivningen av respektive betyg och målen för ämnet och utbild- ningen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;När en lärare sätter ett godkänt betyg ska detta göras utifrån en samlad bedömning av elevens prestation. Läraren kan då väga prestationens styrkor mot dess brister. Det är dock viktigt att denna bedömning inte handlar om att räkna samman eventuella brister, utan att läraren utifrån didaktisk insikt och i samarbete med kolleger bedömer kvaliteten i elevens prestationer i relation till ämnets och utbildningens mål.&lt;SPAN class="ft164"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Grundskolenivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;Eleverna går i en nioårig grundskola med ett valfritt tionde år för de som behöver extra stöd för att klara grundskolan. Det ges nationella prov i läsning, matematik och engelska i årskurs 5, 8 och 9. Proven har ett kvalitetssäkrande syfte: de ska samla in data om elevernas kunskap och färdigheter och identifiera behov av lokala och/eller nationella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;ECTS står för European Credit Transfer System.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Se mer om den danska skalans relativa inslag i kapitel 17 om betygsinflation. Där redogörs även för resultatet av den utvärdering som gjordes av skalan 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;www.uvm.dk/uddannelsessystemet/7-trins-skalaen/anvendelse-af-7-trins-skalaen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2020-01-29).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Från och med årskurs 8 får eleverna betyg. En elev som får under- kända betyg i grundskolan får alltid ett kompletterande skriftligt omdöme tillsammans med betyget. Efter grundskolans årskurs 9 eller 10 får eleven ett avgångsbetyg, och även ett separat betyg som redovisar resultaten från slutprovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;För att antas till en gymnasieutbildning behöver en elev ha ett betygssnitt på 5,0 och ha godkända resultat på slutproven. Det finns dock regler som kan medge undantag från dessa bestämmelser. Om en elev inte antas till en gymnasieutbildning erbjuds eleven alternativ i form av förberedande utbildningar eller ett extra års skolgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft14"&gt;Gymnasial nivå och behörighet till högre utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Danmark har fyra olika gymnasiala utbildningar som avslutas med en studentexamen: højere forberedelseksamen, studentereksamen i det allmänna gymnasiet&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;højere handelseksamen och højere teknisk eksamen. I det allmänna gymnasiet delas ämnena in i tre nivåer A, B och C, och eleverna kan beroende på studieinriktning välja vilka olika ämnen som ska läsas på vilken nivå. Vid avslutade gymnasie- studier ska eleven ha läst minst fyra ämnen på &lt;NOBR&gt;A–nivå,&lt;/NOBR&gt; tre på &lt;NOBR&gt;B–nivå&lt;/NOBR&gt; och sju på &lt;NOBR&gt;C–nivå.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Eleverna får terminsbetyg i alla ämnen och genomför i slutet av ut- bildningen också några större examensprojekt. Dessutom har eleven skriftliga eller muntliga slutprov i tio ämnen. De skriftliga slut- proven bedöms av externa bedömare och de muntliga slutproven bedöms både av en extern bedömare och elevens lärare. Examensbevis utfärdas när eleven har uppnått ett minimum av betyget 02 i genom- snitt vid sammanvägning av terminsbetygen och betyget på slut- provet. Godkänd examen innebär att eleven får ett examensbevis inne- hållande betyg på slutproven, läsårsbetygen och betyg på examens- projekten. När eleven söker till högre utbildning görs detta utifrån ett uträknat examinationsgenomsnitt av samtliga betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Yrkesutbildning på gymnasial nivå ges på yrkesskola och finns i två olika inriktningar: erhversunddannelse och studiekompetence- givende eksamen i forbindelse med erhversuddannelse. Den senare utbildningen innebär att eleven kompletterar med studier i ämnen inom de teoretiska gymnasiala utbildningarna. Utbildningarna inne- håller generellt sett färre teoretiska examinationer än de teoretiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;gymnasieutbildningarna, men oftast har eleverna, förutom praktiska prov, också ett slutprov i danska. Eleverna bedöms antingen utifrån den sjugradiga skalan eller med betygen godkänd och icke godkänd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Studentexamen krävs vanligtvis för att bli behörig till högre utbildning, men för vissa högskolutbildningar kan behörighet upp- nås med examen från yrkesutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Betygsskalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Den norska betygsskalan är sexgradig och används i både grund– och gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Tabell 8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Den norska betygsskalan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;Betygsskalan som används i grund– och gymnasieskolan i Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p380 ft39"&gt;Beskriving&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;uttrykkjer at eleven har framifrå kompetanse i faget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;uttrykkjer at eleven har mykje god kompetanse i faget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;uttrykkjer at eleven har god kompetanse i faget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;uttrykkjer at eleven har nokså god kompetanse i faget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;uttrykkjer at eleven har låg kompetanse i faget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;uttrykkjer at eleven har svært låg kompetanse i faget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p931 ft9"&gt;Bedömningen är målrelaterad och utgår från de kompetensemåla som finns i läroplanen. Det finns övergripande betygskriterier; veiledende kjenntegn på måloppnåelse, som påminner om betygskriterierna som Sverige hade för betygen G, VG och MVG. Varje ämnesplan beskriver också fem grundläggande färdigheter som eleverna ska undervisas i. Dessa är att kunna uttrycka sig muntligt, att kunna läsa, att kunna uttrycka sig skriftligt, att kunna räkna och att kunna använda digitala verktyg. Kompetensmålen påminner om det svenska centrala innehållet och färdigheterna har sin motsvarighet i förmågorna i de svenska kurs- och ämnesplanerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;Betygen måste inte sättas på något särskilt vis, men exempelvis kollegialt samarbete anses som ett bra sätt att nå likvärdig bedöm- ning. Kriterierna är medvetet utformade så att lokala tolkningar kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;göras, och riktlinjerna anger att bedömningen inför betygssätt- ningen måste vara allsidig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft10"&gt;Norge genomför just nu en läroplansreform med nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Grundskolans läroplaner års- kurs &lt;NOBR&gt;1–9&lt;/NOBR&gt; införs från augusti 2020, läroplaner för grundskolans års- kurs 10 och gymnasieskolan införs i etapper från augusti 2021 respektive augusti 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Grundskolenivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft10"&gt;Den norska grundskolan är tioårig. Betyg sätts från och med års- kurs 8. I slutet av årskurs 10 skriver eleverna examensprov i ett av följande ämnen: norska (alternativt samiska), engelska eller mate- matik. Proven bedöms externt och resultaten förs in i elevernas slut- betyg. Efter grundskolan har alla elever rätt till tre års gymnasie- utbildning, oavsett betyg. Inga underkända betyg ges i den norska grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Gymnasial nivå och behörighet till högre utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Norsk gymnasial utbildning består av tre nivåer som normalt varar ett läsår vardera. Elever som läser studieförberedande program är samtliga tre år i skolan, medan yrkeselever vanligen läser de två första åren i skolan och därefter ett eller två som lärling på en arbetsplats. Alla utbildningars innehåll är reglerat i detalj, det vill säga vilka ämnen som ingår, hur många timmar de ska läsas och på vilken nivå. Eleven får skriftliga terminsbetyg, ”halvårsvurdering”, i de ämnen där undervis- ningen ska fortsätta och slutbetyg, standpunktskarakter, när under- visningen i ämnet avslutats. I gymnasieskolan räknas betyget 1 som underkänt betyg och 2 – 6 som godkända betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Eleverna ska skriva examensprov i minst tre ämnen och elever på studieförberedande program måste skriva ett examensprov i norska. Proven kan vara både skriftliga, muntliga och praktiska. Skriftliga prov bedöms externt av censorer och muntliga prov genomförs av undervisande lärare men bedöms av censorer. Vid de praktiska yrkes- proven används inte den sexgradiga skalan utan i stället används betygen väl godkänt, godkänt och icke godkänt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;Examensbeviset efter genomförda gymnasiestudier med god- kända betyg kallas för vitnemål för videregående opplærning. Yrkes- programmen leder fram till ett yrkesintyg (gesällbrev). Vitnemålet innehåller både standpunktskaraktererna och betygen från examens- proven. För elever som inte uppfyller kraven för vitnemål eller gesällbrev utfärdas dokumentation över vad eleven gjort och bedöm- ning av elevens prestationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Elever som har examensbevis från studieförberedande program är behöriga att söka till högre utbildning. Elever som har ett yrkesintyg eller ett gesällbrev kan få behörighet till högre utbildning genom att genomföra ett ytterligare års kompletterande studier på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft14"&gt;Betygsskalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Den finska betygsskalan som används i grund– och gymnasieskolan har sex steg och går från 4 till 10 där 4 är det lägsta och enda under- kända betyget.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Tabell 8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Den finska betygsskalan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;Betygsskala som används i grundskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft39"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;P class="p932 ft78"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;Utmärkta kunskaper och färdigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;Berömliga kunskaper och färdigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;Goda kunskaper och färdigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;Nöjaktiga kunskaper och färdigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;Försvarliga kunskaper och färdigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;Hjälpliga kunskaper och färdigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p929 ft78"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td201"&gt;&lt;P class="p930 ft207"&gt;Underkänd prestation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p933 ft10"&gt;Finland befinner sig i början av en läroplansreform. En ny läroplan för grundskolan kom 2014 och en ny läroplan för gymnasieskolan börjar tillämpas i augusti 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft53"&gt;Den nya läroplanen för grundskolan påminner mycket om den svenska. Det finns ett antal övergripande kompetensmål; förmåga att tänka och lära sig, kulturell och kommunikativ kompetens,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="p336dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343336x1.jpg/" id="p336img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p934 ft9"&gt;vardagskompetens, multilitteracitet, digital kompetens, arbetslivs- kompetens och entreprenörskap samt förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Därtill finns ett angivet centralt innehåll som kopplas till mål för undervisningen, vilka förmågor som ska bedömas och vilka kriterier som gäller för vitsordet 8 (goda kun- skaper). Kriterierna innehåller inga värdeord. I läroplanens skriv- ningar framgår att bedömningen ska vara formativ och allsidig, och även att höga prestationer i ett delområde kan kompensera för lägre prestationer i ett annat delområde av ämnet. Finlands läroplan är den av de nordiska ländernas som tydligast beskriver hur lärarna ska arbeta med bedömning. Samtidigt har betygsskalan i grundskolan alltså bara kriterier för ett betygssteg, och lärarna får ansvar för att själva hitta de övriga betygsnivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft19"&gt;Själva betygssystemet har inte ändrats i och med reformen. Det tillåter fortsatt ett stort lokalt inflytande. Förutom nationella rikt- linjer för betygssättning ska även varje utbildningsanordnare göra egna riktlinjer gällande tyngdpunktsområden för utvecklandet av bedömningskulturen och hur bedömning under studierna genom- förs (såsom formativ bedömning, självbedömning, bedömning av uppförande med mera). Systemet skiljer sig i detta avseende från det svenska, där det enbart finns nationella kunskapskrav. Alla finska elever ska så långt det är möjligt ta del av den reguljära undervis- ningen. Stöd ska direkt ges till elever som uppvisar ett behov, och stödet delas upp i tre nivåer (allmänt, intensifierat och särskilt). Stöd kan även innefatta stöd till högt begåvade elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft10"&gt;I Finland pågår nu ett arbete med att bland annat utarbeta nog- grannare kunskapskrav och utöka antalet definierade vitsord (betyg) till tre, varav ett för betygsskalans lägsta godkända betyg (skalan har i dag sex godkända betyg). Syftet är att öka likvärdigheten i bedöm- ningen samt vitsordens jämförbarhet, och skapa mer enhetliga prin- ciper för bedömningen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/fornyandet-av-bedomningen-i-den-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;grundlaggande-utbildningen&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2020-03-11).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;Grundskolenivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;Finsk grundskola är nio år men elever som behöver extra förberedelse inför gymnasieskolan kan gå ett tionde år. I praktiken fortsätter elever efter ett tionde år oftast till yrkesskolor. I grundskolan får elever rapporter om hur de ligger till i alla ämnen i slutet av varje läsår, och de kan också få delrapporter terminsvis. Under årskurs &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; kan skolan själv välja om rapporten ska ges ut i form av betyg, skriftligt i form av ett omdöme eller en kombination av betyg och omdöme. Efter årskurs 7 måste rapporteringen innehålla ett betyg men kan kompletteras med omdöme. Avgångsbetyg från grundskolan ges om eleven uppnått godkänt resultat (lägst vitsordet 5) i alla ämnen som ingår i elevens studieprogram. Det finns inga nationella prov i grund- skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;Elever tas in till gymnasieskolan på basis av sina betyg från grund- skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Gymnasial nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;Gymnasieutbildningen i Finland har ett allmänbildande uppdrag och innehåller ingen yrkesutbildning. I läroplanen finns allmänna mål för undervisningen, mål för undervisningen i respektive ämne samt mål och centralt innehåll för varje kurs. Utbildningen är, likt den svenska gymnasieutbildningen, uppdelad i kurser vilket gör att den kan läsas på varierande tid, men vanligtvis tar den tre år. En gymnasieutbild- ning ska bestå av minst 75 kurser varav 50 är obligatoriska och minst tio ska väljas bland fortsättningskurserna (så kallade specialiserings- kurser). De finska kurserna är alltså väsentligt kortare än kurserna i den svenska gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Det finns inga nationella kriterier för de olika betygsstegen. Efter varje kurs får eleverna ett betyg. I avgångsbetyget redovisas hur många kurser eleven har läst i varje ämne, men de enskilda betygen framgår inte. Där ges i stället ett medelvärde av de olika kursbetygen i form av ett ämnesbetyg. Eleven har rätt att genomgå prövning för att höja betyget på en eller flera kurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft9"&gt;Alla elever i gymnasieskolan genomför dessutom examensprov. För dessa används en annan betygsskala. Denna skala är relativ och poänggränserna för de olika betygen på proven bestäms när samtliga prov är bedömda, det vill säga utifrån elevernas resultat på proven.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="p338dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343338x1.jpg/" id="p338img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;SPAN style="padding-left:124px;"&gt;SOU 2020:43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft39"&gt;Tabell 8.5 Finska betygsskalan för examensprov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft64"&gt;De vitsord som ges för examensproven och de poängtal som motsvarar respektive steg&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td205"&gt;&lt;P class="p147 ft39"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p938 ft27"&gt;Poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;L: Laudatur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Berömlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td205"&gt;&lt;P class="p147 ft3"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p938 ft78"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;E: Eximia cum laude&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;Med utmärkt beröm godkänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td205"&gt;&lt;P class="p147 ft3"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p938 ft78"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;approbatur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;M: Magna cum laude&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Med beröm godkänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td205"&gt;&lt;P class="p147 ft3"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p938 ft78"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;approbatur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;C : Cum laude approbatur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Icke utan beröm godkänd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td205"&gt;&lt;P class="p147 ft3"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p938 ft78"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;B :Lubenter approbatur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Godkänd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p147 ft3"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p938 ft78"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;A : Approbatur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Icke fullt godkänd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td205"&gt;&lt;P class="p147 ft3"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p938 ft78"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;I : Improbatur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Icke godkänd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td205"&gt;&lt;P class="p147 ft3"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p938 ft78"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p939 ft9"&gt;Studentexamen är ett bevis på att en elev tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i läroplanen samt uppnått tillräcklig mognad enligt målen för gymnasieutbildningen. Examen består av fyra prov. Det enda obligatoriska provet är i elevens modersmål (finska, svenska eller samiska) och övriga tre prov väljer eleven själv. Det går att välja prov i det andra inhemska språket, i ett främmande språk, i matematik samt ett prov i något samhällsvetenskapligt, natur- vetenskapligt eller humanistiskt ämne (realprovet). Proven bedöms preliminärt av läraren i ämnet och granskas sedan av en nämnd (samma instans som konstruerar själva proven). En elev som har blivit god- känt på examensproven samt fått ett avgångsbetyg från gymnasie- skolan eller betyg från en yrkesinriktad examen (se nedan) kan få ett studentexamensbetyg enligt den latinska skalan ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;Yrkesskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Elever kan i stället för en gymnasieutbildning välja att gå en grund- läggande yrkesutbildning, som endera kan studeras som lärling (läroavtalsutbildning) eller på skola med vissa moment på arbetsplats (inlärning på arbetet). Utbildningen avslutas med en yrkesinriktad grundexamen. Elevens yrkeskunnande bedöms främst med hjälp av yrkesprov, det vill säga med hjälp av konkreta arbetssituationer och arbetsuppgifter. Bedömarna av yrkesproven utses av ett organ med företrädare från den aktuella branschen, utbildningsanordnaren,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="p339dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343339x1.jpg/" id="p339img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;lärarna och de studerande. Den undervisande läraren bedömer andra delar inom utbildningen. Eleven måste nå examensgrunderna för att få ut en examen, och dessa innehåller krav på yrkesskicklighet, bedömningskriterier för de tre betygen (berömlig – 3, gott – 2 och nöjaktigt – 1) samt en beskrivning av hur eleven kan visa sin yrkes- skicklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Antagning till högre utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft19"&gt;Finska universitet beslutar själva om grunderna för antagning. Beroende på utbildningsbakgrund delas de sökande in i olika grupper och likvärdiga antagningsgrunder ska tillämpas på alla sökande i samma grupp. Den vanligaste antagningsformen är en kombination av studentexamensbetyg och särskilda intagningsprov. Det före- kommer även att sökanden tas in enbart på intagningsprov eller enbart på studentexamensbetyg.&lt;SPAN class="ft161"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Yrkeshögskolorna tillämpar särskilda antagningsgrunder vilka beslutas årligen utifrån riksomfattande rekommendationer om antagningsgrunder. Dessa kan vara betyg, urvalsprov, arbetserfaren- het eller annat som exempelvis tidigare studier. Yrkeshögskolorna följer vanligtvis rekommendationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Jämförelse med Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;Likt Sverige har även Danmark och Finland underkända betyg i grundskolan. Underkända betyg får däremot lite olika konsekvens i de olika länderna eftersom länderna har olika behörighetsregler gällande antagningen till den gymnasiala nivån (gymnasieskola eller yrkesskola).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;I Sverige måste eleverna ha ett antal godkända betyg för att komma in på ett nationellt program inom gymnasieskolan, minst åtta godkända betyg för yrkesprogram och minst tolv godkända betyg för högskoleförberedande program. Eleverna måste alltid ha ett godkänt betyg i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. I övrigt har olika program lite olika behörighetskrav. De elever som inte når behörighet till ett nationellt program kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Från och med 2020 görs systemet för antagning om och studentexamen kommer att utgöra enda antagningsgrund för finska högskolor och universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="p340dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343340x1.jpg/" id="p340img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p701 ft10"&gt;erbjudas plats på gymnasieskolans introduktionsprogram. I Finland erbjuds elever som inte klarar grundskolan ett tionde år i grund- skolan, och många av dessa elever fortsätter sedan till de finska yrkesskolorna. I Danmark krävs ett betygssnitt på 5,0 och att eleven har klarat slutproven för att komma in på gymnasieskolan, men möjligheter till undantag från reglerna finns. Danska elever kan erbjudas ett extra år i grundskolan eller olika förberedande utbild- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft19"&gt;Sverige är det enda land som har omfattande och detaljerade kunskapskrav, där vissa kunskapskrav måste uppfyllas i sin helhet för att ge ett godkänt betyg. Danmarks krav för lägsta godkända betyg är att eleven ska uppvisa minimalt acceptabla kunskaper i relation till ämnets mål. Finland har inga kriterier för det lägsta godkända vits- ordet (5), endast vitsordet 8 har kriterier.&lt;SPAN class="ft161"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;Läraren avgör själv när en elev går från ett underkänt betyg till ett godkänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft10"&gt;Norge är i detta sammanhang ensamt om att inte ha något under- känt betyg i grundskolan. Alla elever erbjuds alltså en plats i gymnasial utbildning. Vid våra kontakter med norska skolmyndig- heter har det framkommit att elever som tas in med låga eller inga grundskolepoäng dock har en låg genomströmning (andel som tar examen) på &lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft19"&gt;Alla tre länder utom Sverige har examensprov i slutet av gym- nasieskolan, och i alla länder bedöms proven helt eller delvis externt. Sverige är i en internationell kontext relativt ensamt om att i slutet av gymnasieskolan inte ha examensprov som endera sammanvägs med betygen eller redovisas separat. De svenska nationella proven är inga examensprov men de ska numera särskilt beaktas vid betygs- sättningen. Det innebär att de kan sägas ha en relativt stor betydelse för elevernas betyg. Samtidigt, och i detta fall, är Sverige unikt genom att proven rättas av elevernas egna lärare och inte av någon extern examinator som i övriga länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft11"&gt;Sammanfattningsvis är Sveriges praktik gällande betyg och bedöm- ning både lik och olik sina nordiska grannländer, men de delar som kan sägas vara specifika för Sverige är tröskeleffekterna i vårt betygs- system och kunskapskravens omfattning och detaljeringsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Det finska betygssystemet ska som nämndes tidigare reformeras och antalet definierade vitsord ska utökas till tre, bland annat med kriterier för det lägst godkända betyget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;
&lt;DIV id="p341dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343341x1.jpg/" id="p341img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;9 Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft10"&gt;I detta kapitel sammanfattar utredningen statistik av bland annat resultat- och betygsutvecklingen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning. Syftet är att först ge en samlad bild av utvecklingen inom respektive skolform, för att sedan ge en djupare bild av resultaten genom att belysa elevers betyg i olika ämnen och kurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Grundskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Eleverna i grundskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Grundskolan är den obligatoriska skolform där majoriteten av elever går. Elevantalet i grundskolan växer till följd av en övergripande demografisk utveckling som gör att antalet barn i skolåldern ökar. Totalt gick cirka 1 090 000 elever i grundskolan läsåret 2019/20, varav 530 000 flickor och 560 000 pojkar. Kommande år förväntas en fortsatt svag ökning av elevantalet fram till 2024 enligt Skolverkets prognos.&lt;SPAN class="ft214"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Studieresultaten i grundskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Behörigheten till fortsatta studier i gymnasieskolan är ett centralt uppföljningsmått för grundskolan eftersom behörigheten avgör elevernas möjlighet att antas till gymnasieskolans nationella pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;gram. Våren 2019 var 84,3 procent av eleverna behöriga till något&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;De osäkerheter som finns i prognosen gäller främst storleken på invandringen. Denna kan påverka hur precis prognosen är. Att det sker en ökning av elevantalet är dock säkert eftersom detta beror på födelsekullarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft20"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="p342dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343342x1.jpg/" id="p342img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft215"&gt;av gymnasieskolans nationella program, jämfört med våren 2012 då andelen var 87,5 procent. Minskningen av andelen behöriga elever till de nationella programmen beror främst på att en större del av avgångskullarna under dessa år invandrat till Sverige relativt sent under skolgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft215"&gt;För barn födda i Sverige, både med svensk och utländsk bak- grund, har andelen med behörighet knappt förändrats under dessa år vilket framgår av de uppdelade tidsserierna i diagrammet nedan. Även bland elever som invandrat efter skolstart har andelen som uppnått behörighet varit stabil. Betydligt mindre stabil är dock andelen behöriga i elevgrupper som invandrat till Sverige relativt sent eller i nära anslutning till att betyg sätts i årskurs 9. Detta gäller framför allt elever som invandrat efter 2013. Diagrammet nedan visar ut- vecklingen totalt samt uppdelat efter vilken migrationsbakgrund eleverna har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft39"&gt;Figur 9.1 Andelen behöriga till nationella program uppdelat efter migrationsbakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft20"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="p343dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343343x1.jpg/" id="p343img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Från och med 2012 finns statistiken uppdelad efter vilket år eleven invandrat. Därmed synliggörs skillnaden i behörighet mellan individer som kommit till grundskolan vid olika åldrar. Det är viktigt att komma ihåg att dessa jämförelser av skolresultat över tid uppdelat efter migrationsbakgrund påverkas mycket av hur invandringen ser ut respektive år. Det är olika karaktär på invandringen under olika år, både när det gäller utbildningsbakgrund och åldern vid invandring. Migrationsbakgrunden bland avgångseleverna är viktig att redogöra för då den förklarar den minskning av andel behöriga till gymnasie- skolans nationella program som har skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Familjebakgrundens betydelse för grundskoleresultaten har ökat som förklaringsfaktor för resultaten i hela populationen. Detta beror dock främst på en växande andel utrikes födda elever. För elever födda i Sverige har familjebakgrundens betydelse för grundskole- resultaten inte ökat under de senaste 20 åren.&lt;SPAN class="ft159"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Våren 2019 uppfyllde 92,8 procent av eleverna med minst en eftergymnasialt utbildad för- älder behörighetskraven och 75,7 procent av eleverna vars föräldrar högst hade gymnasieutbildning eller motsvarande. Sedan 2012 har andelen behöriga minskat med 1,7 procentenheter i gruppen med eftergymnasialt utbildade föräldrar. Minskningen är större i gruppen som har högst gymnasialt utbildade föräldrar, där andelen minskat med drygt 6 procentenheter. Minskningen i den senare gruppen har dock ett samband med utbildningsbakgrunden bland grupper som invandrat till Sverige under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Matematik är det ämne flest elever har ett underkänt betyg i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;Eleverna som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program har underkända betyg i olika utsträckning, men gemensamt för i princip alla är att de inte har godkänt betyg i minst ett av ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Totalt saknade 76 procent godkänt betyg i matematik, 57 procent i svenska och 56 procent i engelska. I tabellen nedan redovisar vi olika kom- binationer av saknade godkända betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2019:40. Familjebakgrunden i denna studie är den samling faktorer som fångas upp genom syskonkorrelation, dvs. all korrelation i utfallen som finns mellan syskon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="p344dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343344x1.jpg/" id="p344img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p953 ft21"&gt;Tabell 9.1 Andel elever som saknar godkända betyg i matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk av eleverna som ej uppnådde behörighet till nationellt program våren 2019&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Ämnen i grundskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft39"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft27"&gt;Andel (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td211"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Antal ej behöriga till nationella program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;17 699&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Elever som saknar godkänt betyg i:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;1 556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Matematik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;4 724&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Svenska som andraspråk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;680&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska och Matematik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;1 022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska och svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska och sv. som andraspråk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;1 073&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Matematik och svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;1 024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Matematik och sv. som andraspråk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska, matematik och svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;2683&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska, matematik och sv. som andraspråk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;3426&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Inget av ovanstående ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p954 ft3"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td211"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Källa: Skolverket.&lt;SPAN class="ft145"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p955 ft10"&gt;Jämfört med 2012 är det en något högre andel av eleverna utan behörighet som saknar betyg i svenska eller svenska som andraspråk bland avgångseleverna 2019. Elever som inte hade godkänt betyg i svenska som andraspråk utgjorde 33 procent av de elever som inte vara behöriga 2018 medan andelen var cirka 20 procent 2012. Unge- fär lika stor andel saknade godkänt betyg i engelska 2012 som 2018 och något högre andel (76 procent) saknade godkänt betyg i mate- matik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft10"&gt;När Skolverket undersöker eleverna som börjar på introduk- tionsprogram framgår det att en stor andel av de som ligger närmast behörighetsgränsen enbart saknar godkänt betyg i matematik. Enligt Skolverket utgör matematik som enskilt ämne den största ut- maningen i grundskolan för elever som börjat på introduktions- program&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Tabellerna innehåller specialbearbetad statistik som utredningen har fått från Skolverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolverket (2019d).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="p345dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343345x1.jpg/" id="p345img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Betygen i grundskolans ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Under den tid vi har haft vårt nuvarande betygssystem har två olika utvecklingar skett mellan &lt;NOBR&gt;2013–2019&lt;/NOBR&gt; i fördelningen över betygs- stegen. Det har, som tidigare nämnts, skett en förändring i elev- populationens migrationsbakgrund vilket påverkar betygsfördel- ningen i ett flertal ämnen. Samtidigt har den genomsnittliga betygs- poängen ökat, vilket indikerar att det sker en generell förskjutning mot högre betygssteg i nästan alla ämnen. Förskjutningen är dock inte lika stor i alla ämnen och det sker heller inte en generell ökning från varje enskilt betygssteg. I följande avsnitt beskriver vi utveck- lingen i grundskolans ämnen sedan 2011, då betygsskalan &lt;NOBR&gt;A–F&lt;/NOBR&gt; började tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Ökande andel elever med höga betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;Andelen elever som får höga betyg stiger kontinuerligt i flera ämnen. Denna utveckling syns i samtliga ämnen, förutom matematik, i form av en jämn och kontinuerlig ökning av andelen som får betygen A eller B. I matematik är dock betygsfördelningen i stort sett oför- ändrad sedan införandet av betygsskalan &lt;NOBR&gt;A–F.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft13"&gt;Cecilia Arensmeier visar i en jämförelse&lt;SPAN class="ft59"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;över betygsfördelningar sedan 1990 att de flesta ämnen delar samma utveckling, det vill säga att de högsta betygsstegen B och A ökar. Matematik skiljer sig alltså från detta mönster genom att betygen har blivit lite lägre i genom- snitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft10"&gt;I följande diagram redovisas betygsfördelningen i matematik och engelska.&lt;SPAN class="ft164"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Engelska får här representera mönstret i de flesta ämnen utöver matematik, med ökande andel höga betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Arensmeier (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Diagrammen är ursprungligen framtagna av Cecilia Arensmeier till den rapport som refereras ovan och har uppdaterats med senare års data som kommer från Skolverkets officiella statistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;
&lt;DIV id="p346dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B343/H8B343346x1.jpg" style="width:423px;height:670px"  id="p346img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft39"&gt;Figur 9.2 Betygsfördelning i matematik − slutbetyg i årskurs 9, &lt;NOBR&gt;2013–2019&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft39"&gt;Figur 9.3 Betygsfördelning i engelska årskurs 9, &lt;NOBR&gt;2013–2019&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft64"&gt;Not: AS betyder att eleven inte läst ämnet på grund av anpassad studiegång. De allra flesta av dessa elever läser dock matematik, engelska och svenska.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="p347dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343347x1.jpg/" id="p347img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Engelska är det ämne där högst andel uppnår betyget A. Andra ämnen som många elever får betyget A i är estetiska ämnen (slöjd, bild, musik) moderna språk och svenska. Även om alla övriga ämnen har lägre andel med betyget A än engelska delar de flesta ämnen mönstret med ökning på de högre betygsstegen. Matematik är näst efter svenska som andraspråk det ämne där flest elever får betyget F. Motsvarande bild gällde även under perioden med betygen &lt;NOBR&gt;G–MVG,&lt;/NOBR&gt; det vill säga samma ämnen hade högre och lägre betyg som i dag. I dag är dock betyget A vanligare än betyget MVG var.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Om man bortsett från ökningen av andelen som fått betyget F, som hänger samman med ökningen av invandring under &lt;NOBR&gt;2010-talet,&lt;/NOBR&gt; hade ökningen av höga betygssteg varit ännu något tydligare. Att dessa utvecklingar sker samtidigt gör det viktigt att titta på utveck- lingen i hela fördelningen och inte enbart betygspoängens genom- snitt – då en genomsnittlig betygspoäng påverkas olika av en för- flyttning från betyget F (0 poäng) till betyget E (10 poäng) än av en ökning uppåt från ett godkänt betygssteg till ett annat, vilket bara ger 2,5 poängs ökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Flickors betyg ökar i snabbare takt än pojkars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;Flickors betyg ökar mer än pojkars i majoriteten av de ämnen där betygen stiger under perioden &lt;NOBR&gt;2013–2019.&lt;/NOBR&gt; Detta gäller oavsett om det är elevgruppen totalt eller enbart elever med svensk bakgrund. Ett undantag där pojkars betyg har stigit mer är engelska, där ökningen av poängsnittet främst drivs av högre andel A och B. Flickor har dock fortfarande i genomsnitt högre betyg än pojkar i engelska. Bortser man från elever som inte har svensk bakgrund&lt;SPAN class="ft161"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;är det ingen skillnad i förändringstakten mellan flickor och pojkar i ämnena svenska, historia och geografi. Störst är skillnaden i slöjd och idrott och hälsa, där flickors betyg stiger snabbast.&lt;SPAN class="ft161"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;I matematikbetygen, som i genomsnitt sjunker för både flickor och pojkar, har andelen F och den genomsnittliga poängen minskat mer bland pojkar än bland flickor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Det är en högre andel pojkar som invandrat efter skolstart under perioden. Detta påverkar pojkars snitt mer än flickors och därför kan det vara relevant för utvecklingen att titta enbart på elever med svensk bakgrund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;I slöjd ökade andelen A eller B bland flickorna med 13 procentenheter, jämfört med 4 procent- enheter bland pojkarna. I slöjd hade flickorna redan 2012 högre betyg i snitt än pojkarna. I idrott och hälsa har utvecklingen gjort så att flickor och pojkar nu har lika höga betyg i snitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Spridningen av kunnande per betygssteg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Det är naturligt att det finns en spridning i förmågorna hos elever inom respektive betygssteg. Hur spridningen av resultat ser ut sett till olika förmågor är dock inte självklart. I detta avsnitt redogör vi för några olika sätt att åskådliggöra spridningen i elevernas förmågor för elever på olika betygssteg. Vi gör det med hjälp av betyg i årskurs 9. Vi utgår mestadels från data från Skolverkets nationella statistik- insamlingar i de ämnen där det finns nationella prov i årskurs 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Svenska och engelska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft10"&gt;I ämnena svenska och engelska skrivs nationella prov i flera års- kurser. Vi använder här delprovsbetyg från proven i årskurs 9 läs- året 2017/18 för att skapa en bild av hur pass jämna resultaten på delproven är för elever som hamnar på olika betygssteg i slutbetyget. Vart och ett av ämnen har tre olika delprov. Det är viktig att tänka på att eleverna även efter nationella provet får möjligheter att visa sitt kunnande vilket kan medföra att elever får ett högre slutbetyg än provbetyget. Dessa resultat handlar därför främst om vilka för- mågor som eleverna visar vid provtillfället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I tabellerna nedan redovisas eleverna efter vilket slutbetyg de hade. Därefter delas de upp efter hur många betygsstegs skillnad som fanns mellan delprovsbetygen. Detta ger oss en bild av hur vanligt det är med spridda betygsprofiler i provresultaten vilket i sin tur ger viss information om spridningen i förmågor hos eleverna som får olika betygssteg.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="p349dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343349x1.jpg/" id="p349img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft216"&gt;Tabell 9.2 Eleverna fördelade efter skillnaden mellan elevens delprovsbetyg i nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft21"&gt;Läsåret 2017/18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft3"&gt;Antal betygsstegs skillnad mellan delprovsbetygen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Ämne och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td214"&gt;&lt;P class="p930 ft3"&gt;0 steg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td215"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;1 steg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td215"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;2 steg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td215"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;3 steg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td215"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;4 steg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td216"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;5 steg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td217"&gt;&lt;P class="p29 ft64"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td188"&gt;&lt;P class="p33 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td218"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;slutbetyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft213"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft213"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft213"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft213"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft213"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft213"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td221"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td222"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td223"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td223"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td223"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td223"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td175"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;elever&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Engelska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft21"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft21"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft21"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft39"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft39"&gt;83 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;(totalt)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td219"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p149 ft3"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;19 425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;17 775&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;20 341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;12 173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p149 ft3"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;10 782&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;2 804&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft21"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft21"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft39"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft39"&gt;74 751&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;(totalt)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td219"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p149 ft3"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;10 033&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;14 812&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;20 445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;15 140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p149 ft3"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;13 240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;1 081&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td218"&gt;&lt;P class="p293 ft21"&gt;Svenska som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft27"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft21"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft21"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft39"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft39"&gt;9 304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p293 ft217"&gt;andraspråk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;(totalt)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td219"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p149 ft3"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;1 363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;1 998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p149 ft3"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;3 202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td223"&gt;&lt;P class="p967 ft78"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td223"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td223"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td223"&gt;&lt;P class="p148 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p967 ft64"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;2 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p968 ft11"&gt;Av tabellen kan vi utläsa att det finns grupper av elever som har en relativt stor spridning bland sina betyg i delproven. Det är större spridning i svenska än engelska. Spridningen är störst bland eleverna som får C och D i slutbetyg. I svenska hade 14 procent av eleverna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="p350dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343350x1.jpg/" id="p350img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;tre stegs betygsskillnad mellan delprovsbetygen. Bland elever med betyget F i slutbetyg ser vi att det, av de som gjort alla delprov, var en fjärdedel som hade betyget F i alla delprov. Resten hade minst ett godkänt delprovsbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Till skillnad från proven i svenska är det vanligare i proven i engelska att elever med slutbetyget F också har fått betyget F i samt- liga delprov. 55 procent hade betyget F i alla delprov och resterande hade alltså godkänt i minst ett delprov. Det ska påpekas att både ämnenas konstruktion och provkonstruktionen kan bidra till att spridningen är större i svenska än i engelska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Matematik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Till skillnad från proven i svenska och engelska är inte matematik- proven uppdelade i delprov som testar olika förmågor, utan alla för- mågor prövas i alla delproven. Därmed kan vi inte göra samma typ av presentation som för svenska och engelska. Vi kan dock studera för- delningen av provpoängen då urvalsundersökningar av provresultat genomförs av &lt;NOBR&gt;PRIM-gruppen&lt;/NOBR&gt; vid Stockholms universitet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;I undersökningen kan vi se att poängfördelningen följer en ganska jämn normalfördelning med ett medelvärde som ligger inom betygs- steget E. Det finns således en jämn sluttande fördelning av elevernas provpoäng, vilket tyder på att en förväntad spridning i kunskaperna finns. Fördelningen av poängen ger en fingervisning om hur sprid- ningen ser ut, samt hur vanligt förekommande det är att eleverna ligger nära ett betygssteg. Fördelningen visar att det är mycket van- ligt förekommande att elevers provresultat blir just den poäng som krävs för att eleverna precis ska uppnå gränsen för ett visst prov- betyg. Många elever uppnår med minsta möjliga marginal prov- betyget E. Det är dessutom ett fåtal som hamnar något eller några poäng under gränsen för godkänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Nordberg (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="p351dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B343/H8B343351x1.jpg" style="width:487px;height:599px"  id="p351img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p970 ft39"&gt;Figur 9.4 Andel elever per betygssteg. Nationella proven i matematik våren 2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft64"&gt;Resultat från &lt;NOBR&gt;PRIM-gruppens&lt;/NOBR&gt; urvalsinsamling (baserat på ungefär 2 400 elevers provresultat)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft64"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;PRIM-gruppen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft19"&gt;En annan källa där man kan studera spridningen på varje betygssteg är internationella kunskapsmätningar. Skolverket har jämfört svenska elevers resultat i &lt;NOBR&gt;TIMSS-studien&lt;/NOBR&gt; 2015 med deras slutbetyg i grund- skolan.&lt;SPAN class="ft161"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Där framgår bland annat att elever som får betyget F i betyg och har skrivit &lt;NOBR&gt;TIMSS-provet&lt;/NOBR&gt; är relativt jämt fördelade mellan &lt;NOBR&gt;TIMSS-ramverkets&lt;/NOBR&gt; två lägre kategoriseringar.&lt;SPAN class="ft161"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Även en annan svensk studie har kommit fram till likartade resultat när provpoänger från PISA och TIMSS har analyserats i förhållande till betygen och de svenska läroplanerna.&lt;SPAN class="ft161"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft53"&gt;Resultaten tyder sammantaget på att spridningen är relativt jämn över olika betygssteg och att det finns en stor spridning i uppmätta kunskaper bland eleverna som får betyget F i slutbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;TIMSS mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Även Samuel Sollermans avhandling från 2018 innehåller jämförelser mellan betygssteg som ger samma bild.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="p352dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343352x1.jpg/" id="p352img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Grundsärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Grundsärskolan är en obligatorisk skolform för elever som har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada och som bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapskrav.&lt;SPAN class="ft164"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I grundsärskolan får eleverna betyg om eleven eller elevens vårdnadshavare önskar det. Betyget F ges inte i grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;I grundsärskolan gick hösten 2019 nästan 12 300 elever. Antalet elever har ökat de senaste fem åren. Majoriteten av eleverna är pojkar, sex av tio, och en stor andel av eleverna går i de högre årskurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft10"&gt;Andelen grundsärskoleelever inom inriktningen träningsskola&lt;SPAN class="ft164"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;har minskat något efter att tidigare ökat kontinuerligt över tid. Läsåret 2019/20 gick 37 procent av alla elever i grundsärskolan i tränings- skolan, vilket motsvarar knappt 4 600 elever. För tio år sedan var det 32 procent av grundsärskoleeleverna som gick i träningsskolan. På träningsskolans ämnesområden sätts inga betyg. Eleverna kan dock få betyg i grundsärskolan om eleven eller vårdnadshavarna önskar det, eller om eleven deltar i undervisning i ett ämne enligt grundskolans kursplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ungefär en tiondel av grundsärskolans elever 2019, det vill säga drygt 1 000 elever, gick minst hälften av tiden tillsammans med elever som läste enligt grundskolans kursplaner. Ingen betygsstatistik samlas in för grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Specialskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft10"&gt;Specialskolan är en obligatorisk statlig skolform för barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan.&lt;SPAN class="ft164"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Specialskolan består av års- kurs &lt;NOBR&gt;1–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Även elever som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsätt- ning på grund av en hjärnskada och som bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapskrav, kan gå i grundsärskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Om skolan bedömer att en elev inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolans ämnen, läser eleven i stället ämnesområden i inriktningen träningsskolan. Det är möjligt för en elev att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Specialskolorna är anpassade för följande målgrupper: Elever som är döva eller har hörsel- nedsättning, elever som är döva eller har hörselnedsättning i kombination med utvecklings- störning, elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet, elever med grav språk- störning, elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="p353dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343353x1.jpg/" id="p353img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Antalet elever i specialskolan har ökat sedan 2011 från drygt 500 elever till 700 läsåret 2019/2020. Av eleverna som gick ut års- kurs 10 under läsåret 2018/19 fick ungefär 70 procent ett slutbetyg enligt grundskolans kursplaner. Av dessa uppnådde en tredjedel behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det genom- snittliga meritvärdet var 145. Resultaten varierar något från år till år vilket är förväntat då det rör sig om en liten elevgrupp. Bortsett från en viss variation förefaller ändå resultaten vara stabila över tid.&lt;SPAN class="ft159"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Betygen och behörigheten är lägre för pojkar än för flickor. Våren 2019 var 48 procent behöriga till något nationellt program i gym- nasieskolan bland flickorna och 20 procent bland pojkarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Sameskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;Sameskolan är en obligatorisk statlig skolform och bedrivs på fem orter i landet. Eleverna går till och med årskurs 6 i skolformen och går sedan årskurs &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Hösten 2019 gick drygt 170 elever i sameskolan, varav något fler pojkar än flickor och det var ungefär 30 elever i varje årskurs. Eleverna får betyg i årskurs 6 men eftersom elevantalet är mycket litet finns nästan ingen betygsstatistik som Skolverket har kunnat redovisa i sin helhet. Det framgår dock av den officiella statistiken att samtliga elever i årskurs 6 fick godkända betyg i alla ämnen vårterminen 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Eleverna i gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Gymnasieskolan är den frivilliga skolform majoriteten av eleverna går i efter genomgången obligatorisk skola.&lt;SPAN class="ft164"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Det totala antalet elever i gymnasieskolan läsåret 2019/20 var cirka 355 000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2012 var till exempel andelen behöriga precis samma som 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Samtliga uppgifter i detta avsnitt baseras på sammanställningar av Skolverkets publikationer inom Sveriges officiella statistik - elever i gymnasieskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="p354dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343354x1.jpg/" id="p354img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;Läsåret 2019/20 påbörjade&lt;SPAN class="ft159"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;drygt 110 000 elever gymnasie- skolan. Skolverkets elevprognos visar att årskullarna som påbörjar gymnasieskolan kommer att öka med ungefär 30 000 elever under de kommande sex åren.&lt;SPAN class="ft159"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Det sker hela tiden rörelser i elevernas pre- ferenser för olika program men det är inte bara preferenserna som förändras. Karaktären på gymnasieskolans elevgrupp har ändrats under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; till följd av migration i sena grundskoleåldrarna och i gymnasieåldern samt en växande andel elever som inte blivit behöriga till nationella program i gymnasieskolan efter grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Introduktionsprogrammen har ökat i omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Det har skett en ökning av andelen elever som påbörjar sina gym- nasiestudier på introduktionsprogrammen, från 13 procent 2011, till 25 procent 2016. Detta beror på det stora inflödet av nya elever i gymnasieåldern i samband med flyktinginvandringen under 2015. Hösten 2019 var det fortfarande fler som påbörjade introduktions- programmen jämfört med 2011 men andelen har sjunkit betydligt sedan 2015 och var 12 procent hösten 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Proportionerna mellan programmen förändras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Storleksförhållanden har ändrats mellan de nationella programmen. Att eleverna väljer olika program innebär även att mängden elever totalt som läser olika programspecifika och inriktningsspecifika kurser förändras. Det innebär också att eleverna läser olika omfatt- ning av de gymnasiegemensamma ämnena. Det faktum att eleverna konkurrerar om platser på program och skolor med sina grundskole- betyg gör också att det finns skillnader i elevgruppernas samman- sättning på olika program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Statistiken gäller så kallade nybörjarelever, vilket definieras som elever som är registrerade för första gången i gymnasieskolan och är registrerade i år 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2020b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="p355dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343355x1.jpg/" id="p355img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Allt fler elever väljer högskoleförberedande program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft10"&gt;Med undantag för åren 2016 och 2017 har en allt mindre andel av eleverna gått yrkesprogram jämfört med högskoleförberedande program. Denna trend har pågått sedan 2007 och fortsätter enligt statistiken från 2019.&lt;SPAN class="ft164"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Detta leder naturligtvis till att en högre andel av gymnasieskolans elever läser en större mängd poäng i ämnen av högskoleförberedande karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Utöver detta sker också förskjutningar i fördelningen mellan olika högskoleförberedande program. Ekonomiprogrammet har ökat kraf- tigt sedan 2011 samtidigt som samhällsvetenskapsprogrammet, huma- nistiska programmet och estetiska programmet har minskat. Sam- hällsvetenskapsprogrammet är dock fortsatt det största programmet. Teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet har legat rela- tivt stabilt.&lt;SPAN class="ft159"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Ett exempel på vad en sådan förskjutning har lett till är att en större andel av eleverna läser fler kurser i matematik eftersom matematik ingår i större utsträckning i ekonomiprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Bland yrkesprogrammen är det flest elever som söker el- och energiprogrammet följt av fordons- och transportprogrammet. Barn- och fritidsprogrammet och handel- och administrationsprogrammet har ökat över tid. VVS- och fastighetsprogrammet och restaurang- och livsmedelsprogrammet är fortsatt de program med lägst antal sökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Följande diagram visar hur de nationella programmens storlek förändrats sedan 2011. I diagrammen beskrivs storleken på pro- grammen genom andelen av alla som läste på nationellt program i år 1. Observera att skalorna är olika i de olika diagrammen. Totalt var det 2019 nästan 108 000 elever i år 1 och en procent motsvarar alltså drygt 1 000 elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019e).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="p356dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B343/H8B343356x1.jpg" style="width:467px;height:702px"  id="p356img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p981 ft39"&gt;Figur 9.5 Andel elever på högskoleförberedande program. Av samtliga elever på nationella program i år 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft217"&gt;Figur 9.6 Andel elever på yrkesprogram. Av samtliga elever på nationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft39"&gt;program i år 1. De sex största yrkesprogrammen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="p357dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343357x1.jpg/" id="p357img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft217"&gt;Figur 9.7 Andel elever på yrkesprogram. Av samtliga elever på nationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft39"&gt;program i år 1. De sex minsta yrkesprogrammen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft9"&gt;Nästa diagram visar storleksutvecklingen på introduktions- programmen mellan 2011 och 2019. Introduktionsprogrammen är något svårare att beskriva andelsmässigt, då alla elever inte går lika lång tid i gymnasieskolan och studieåren inte har samma innebörd som nationella program.&lt;SPAN class="ft159"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;I diagrammet visar vi därför respektive introduktionsprogram som en andel av alla elever i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft53"&gt;Från och med 2019 har programmet programinriktat individuellt val bytt namn till programinriktat val och kan erbjudas med inrikt- ning mot respektive högskoleförberedande program. Preparand- utbildning har tagits bort ur utbudet av introduktionsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Anledningen att vi inte enbart begränsar oss till år 1 eller till elever som inte tidigare gått i gymnasieskolan, gymnasienybörjare, är att elever ofta går i fler än ett introduktionsprogram. Ett annat problem är att elever på språkintroduktion i stor utsträckning inte går att följa över olika år i registerstatistiken, därmed är det svårt att avgränsa nybörjargruppen på språk- introduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="p358dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343358x1.jpg/" id="p358img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p986 ft39"&gt;Figur 9.8 Andel elever på introduktionsprogram. Av samtliga elever i gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft78"&gt;*Från och med 2019 har programmet programinriktat individuellt val bytt namn till programinriktat val och kan erbjudas med inriktning mot vart och ett av de högskoleförberedande programmen. Preparandutbildning har tagits bort ur utbudet av introduktionsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft219"&gt;Inriktningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft35"&gt;De nationella programmen är uppdelade i inriktningar som elever i de flesta fall påbörjar i år 2.&lt;SPAN class="ft220"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;De olika inriktningarna gör även att eleverna inom program kan läsa olika mycket av olika ämnen eller rent av helt olika uppsättningar ämnen. I vissa fall är en inriktning förhållandevis dominerande på programmet, såsom inriktningen naturvetenskap på naturvetenskapsprogrammet. På denna inriktning går 80 procent av de elever som går på naturvetenskapsprogrammet. I andra fall, som på teknikprogrammet och estetiska programmet, är eleverna mer jämnt fördelade över inriktningarna. På samhällsveten- skapsprogrammet går en majoritet, nära 60 procent av eleverna, in- riktningen beteendevetenskap som näst efter naturvetenskap är gymnasieskolans största inriktning. På flera yrkesprogram förekom- mer det många inriktningar som är mycket små – med bara ett par hundra elever i hela landet. Samtidigt finns också inriktningar som har flera tusen elever i varje årskull, såsom husbyggnad på bygg och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Vård- och omsorgsprogrammet saknar inriktningar och på estetiska programmet, hantverks- programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får eleverna påbörja inriktningen redan år 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft20"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="p359dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343359x1.jpg/" id="p359img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p990 ft13"&gt;anläggningsprogrammet och handel och service på handels- och administrationsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft14"&gt;Andelen som byter mellan nationella program har minskat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft19"&gt;Andelen av eleverna som gör programbyten mellan nationella pro- gram var 6,5 procent bland eleverna som började 2017.&lt;SPAN class="ft161"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Andelen som bytt mellan nationella program har minskat successivt sedan 2011. Totalt har andelen med byte minskat med 3,5 procent- enheter.&lt;SPAN class="ft161"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Programbyten är något vanligare på yrkesprogram än på högskoleförberedande program. Det är vanligast att programbyten sker mellan olika yrkesprogram eller mellan olika högskoleförbere- dande program. Det är ovanligt att byten sker efter att eleven på- börjat år två på ett nationellt program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft39"&gt;Tabell 9.3 Andel (%) som bytt program någon gång mellan första och tredje studieåret&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td226"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p994 ft21"&gt;Nybörjare 2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p518 ft27"&gt;Nybörjare 2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td229"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td230"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td226"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Nationella program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td227"&gt;&lt;P class="p518 ft3"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td66"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;6,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Yrkesprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p518 ft3"&gt;10,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td226"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Högskoleförberedande program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p518 ft3"&gt;9,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;5,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td229"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td230"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p995 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Genomströmning i gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft10"&gt;I gymnasieskolan är utbildningsinnehållet betydligt mer uppdelat än i grundskolan. Därför är också sättet att presentera elevernas studie- resultat betydligt mer uppdelat jämfört med grundskolans slutbetyg. För att få en samlad bild av resultaten i gymnasieskolan behöver man vänta in de elever som påbörjade gymnasieskolan utan behörighet till nationellt program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Detta avser de elever som påbörjade gymnasieskolan på nationella program och alltså inte elever på introduktionsprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Här syftar vi på byten som äger rum efter 15 oktober den första terminen. Många byten sker sannolikt innan detta datum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;All statisk som presenteras i detta avsnitt är hämtad från Skolverkets publikationer från 2013 till och med 2019 inom Sveriges officiella statistik – betyg och studieresultat i gymnasieskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="p360dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343360x1.jpg/" id="p360img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;Vid en uppföljning över fem års tid av den senaste uppföljnings- bara kullen kan vi se att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;73 procent har tagit examen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;15 procent har varit registrerade på år 3 på ett nationellt program men inte uppfyllt kraven för examen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5 procent har högst uppnått år två på ett nationellt program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;7 procent har gått på introduktionsprogram men inte övergått till ett nationellt program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft19"&gt;Dessa resultat gäller elever som påbörjade sina gymnasiestudier höstterminen 2014 och avslutade sina studier senast vårterminen 2019. Vi kan konstatera att drygt 20 procent av denna årskull har gått på nationella program men inte uppnått kraven för examen. Vi ser också att majoriteten av dessa har varit i gymnasieskolan i minst tre års tid – det handlar alltså inte om avbrott så mycket som det handlar underkända betyg eller omfattande frånvaro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Förändringar i genomströmningen sedan 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Det är svårt att jämföra och avgränsa gymnasieskolans elevgrupp under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; då andelen asylsökande elever hela tiden ökat. Eftersom dessa elever inte går att följa mellan åren i registerstati- stiken finns de inte med i uppföljningsstatistiken.&lt;SPAN class="ft164"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;För folkbokförda elever som påbörjat gymnasieskolan har andelen som tar examen sedan 2011 varit stabil. Omkring 66 procent har tagit examen inom 3 år och 80 procent inom 5 år. Tabellen nedan redovisar dessa andelar för samtliga år. Inom parentes anges andelen som vid uppföljningstillfället varit registrerad i år 3 på ett nationellt program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Även om asylsökande elever inte är inkluderade i uppföljningen påverkas utvecklingen av att andelen som invandrat under grund- skoletiden har ökat under perioden. Därför redovisas i tabellen hur utvecklingen sett ut exklusive nyinvandrade elever – det vill säga elever som invandrat under fyra åren innan de började gymnasie- skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Uppföljningen av asylsökande elever är svår och bristfällig då personnummerkoppling saknas mellan olika register och årtal i samma register. Mer beskrivning av detta kommer senare då vi beskriver genomströmningen i språkintroduktionsprogrammet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="p361dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343361x1.jpg/" id="p361img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1001 ft39"&gt;Tabell 9.4 Andelen elever med examen från gymnasieskolan inom 3,4 och 5 år, startår &lt;NOBR&gt;2011–2016,&lt;/NOBR&gt; elever folkbokförda i Sverige vid gymnasiestarten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft64"&gt;Inom parentes anges andelen som gått i årskurs 3 på nationellt program&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Startår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p415 ft27"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p415 ft27"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p1003 ft27"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p415 ft27"&gt;Andel (%) som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td231"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td232"&gt;&lt;P class="p1004 ft27"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p415 ft20"&gt;3 år efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p415 ft20"&gt;4 år efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td233"&gt;&lt;P class="p1003 ft20"&gt;5 år efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p415 ft27"&gt;inte alls gått på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td235"&gt;&lt;P class="p1005 ft27"&gt;nybörjare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td150"&gt;&lt;P class="p435 ft27"&gt;starten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td150"&gt;&lt;P class="p435 ft27"&gt;starten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td236"&gt;&lt;P class="p1006 ft27"&gt;starten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p415 ft27"&gt;nationellt program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td231"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Gymnasieskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td232"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td231"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td232"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td232"&gt;&lt;P class="p1005 ft78"&gt;109 944&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;(66)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;(87)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;(89)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p1005 ft78"&gt;103 520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;(68)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;(87)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;(89)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td232"&gt;&lt;P class="p1004 ft78"&gt;99 713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;(69)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;(86)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;(88)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p1004 ft78"&gt;99 979&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;(70)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;(86)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;(88)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p1005 ft78"&gt;100 655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;(70)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;(86)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td232"&gt;&lt;P class="p1005 ft78"&gt;104 868&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;(72)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td231"&gt;&lt;P class="p293 ft78"&gt;Gymnasieskolan totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td232"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td238"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;exklusive nyinvandrade elever&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td232"&gt;&lt;P class="p1005 ft78"&gt;104 446&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;(83)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;(90)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;(91)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p1004 ft78"&gt;98 115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;(83)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;(90)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;(91)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p1004 ft78"&gt;93 541&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;(84)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;(90)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;(91)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td232"&gt;&lt;P class="p1004 ft78"&gt;93 667&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;(84)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;(90)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;(91)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p1004 ft78"&gt;92 796&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;(84)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;(90)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p1007 ft78"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td232"&gt;&lt;P class="p1004 ft78"&gt;95 374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;(85)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p145 ft3"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td231"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Källa: Skolverket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td232"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1008 ft10"&gt;Det finns även utvecklingar i olika delgrupper. Av elever som var behöriga till nationella program när de påbörjade gymnasieskolan har andelen som tar examen inom tre år ökat. Detta har flera olika orsaker, bland annat att andelen programbyten minskat, vilket leder till att eleverna blir snabbare klara med sina studier.&lt;SPAN class="ft164"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft9"&gt;Bortser man från elever som folkbokförts i Sverige under fyraårs- perioden&lt;SPAN class="ft159"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;innan gymnasiestarten, ser man att andelen med examen har ökat under perioden och samtidigt har andelen som börjat på nationella program legat stabil runt 96 procent. Ökningen sker både&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019g).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Denna redovisningsgrupp benämns nyinvandrade i den officiella statistiken från Skolverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="p362dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343362x1.jpg/" id="p362img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;bland elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bak- grund och både bland kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft14"&gt;Genomströmning för elever som börjat gymnasieskolan på introduktionsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Introduktionsprogrammen är en samling program som riktar sig mot en mycket heterogen målgrupp av ungdomar. Eleverna har olika mycket kunskaper och förmågor med sig från grundskolan och det är också en stor variation i elevernas skolbakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft53"&gt;Skolverket har följt upp elever från olika introduktionsprogram.&lt;SPAN class="ft179"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Uppföljningen löper över sex år för att få med de elever som gått allra längst i gymnasieskolan. Uppföljningen visar att av de 9 540 elever som började på introduktionsprogram hösten 2012 har:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Drygt hälften av eleverna, 56 procent det vill säga 5 300 elever, över- gått till ett nationellt program under den undersökta perioden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22 procent av dessa elever har dessutom slutfört gymnasieskolan med examen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;44 procent, det vill säga 4 200 av eleverna, har enbart gått på introduktionsprogram under gymnasietiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft10"&gt;Övergången till nationella program från introduktionsprogrammet exklusive språkintroduktionen har totalt sett varit relativt oför- ändrad sedan 2011.&lt;SPAN class="ft164"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft14"&gt;Genomströmning för elever som börjat gymnasieskolan på språkintroduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft10"&gt;Skolverket har följt upp språkintroduktion separat från övriga pro- gram. Detta är lämpligt att göra då eleverna som gått språkintro- duktion har påbörjat sina studier vid olika tidpunkter och i olika ålder.&lt;SPAN class="ft164"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Övergången från språkintroduktion till nationella program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019d).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2018c), Skolverket (2015b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2018d).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="p363dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343363x1.jpg/" id="p363img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;bland elever som var folkbokförda i Sverige vid starten har varit ungefär 30 procent för elevkullarna som börjat sedan 2011.&lt;SPAN class="ft59"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;Övergången till vuxenutbildningen (komvux), där man vanligtvis läser vidare inom svenska som andraspråk på grundläggande eller gymnasial nivå, är större än övergången till nationella program. Ungefär hälften av eleverna har varit inskrivna på komvux eller folk- högskola efter gymnasieskolan. Detta har ett samband med ålders- fördelningen bland de många asylsökande som kom till Sverige &lt;NOBR&gt;2013–2015.&lt;/NOBR&gt; Många av dessa elever var då i åldern &lt;NOBR&gt;15–19&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;2015 och 2016 var många av språkintroduktionens nya elever asylsökande och finns därför inte i statistiken. Det är därför svårt att uppskatta hur genomströmningen varit för dem som inte var folk- bokförda. Skolverket har dock gjort en särskild uppföljning av dessa elever.&lt;SPAN class="ft161"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Resultaten uppföljningen bygger på drygt 2 000 elever och är således långt från fullständig information. Resultaten visade på lik- nande genomströmningsmönster för eleverna som var asylsökande vid starten och fick uppehållstillstånd senare, jämfört med de elever som var folkbokförda vid starten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Gymnasiekurser på introduktionsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;På introduktionsprogram läser eleverna till största delen grund- skoleämnen. Det förekommer att man läser kurser i yrkesämnen, men det förefaller vara i relativt liten skala. De vanligaste kurserna i yrkesämnena var entreprenörskap följt av specialpedagogik 1 och kommunikation.&lt;SPAN class="ft159"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller förmodligen inte eleverna på pro- graminriktat individuellt alternativ&lt;SPAN class="ft159"&gt;36&lt;/SPAN&gt;, som i högst utsträckning går över till nationella program. Troligen har dessa elever läst fler yrkes- kurser och gymnasiegemensamma kurser än elever på andra intro- duktionsprogram men de får betydligt mer sällan något betygsdoku- ment från introduktionsprogram även om de läst gymnasiekurser redan innan de övergick till nationellt program. Detta kan bero på att regelverket tolkas som att man inte behöver utfärda ett sådant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Detta gäller personer som påbörjat gymnasieskolan som folkbokförda och därmed hade fått uppehållstillstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Skolverket lät i samband med uppföljningen 2018 göra en särskild insamling av identitets- uppgifter från skolorna som använts vid ansökan om statsbidrag från Migrationsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019d).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Den 1 juli 2019 ersattes introduktionsprogrammen Preparandutbildningen och Program- inriktat individuellt val av introduktionsprogrammet Programinriktat val.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="p364dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343364x1.jpg/" id="p364img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;dokument när eleven ändå går över till ett nationellt program och kan få betygsdokument därifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Det förekommer också till viss del att eleverna läser gymnasie- gemensamma ämnen, vanligast är svenska eller svenska som andra- språk. Detta har sannolikt en förklaring i att det är betydligt van- ligare att eleverna, som är relativt nära behörighet, har godkänt betyg i svenska men underkänt betyg i matematik eller engelska. På grund av brister i betygsstatistiken för introduktionsprogram går det inte att redovisa betygsfördelningen på ett sätt som är representativt för respektive introduktionsprogram.&lt;SPAN class="ft157"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Resultaten ger dock en indika- tion på att det är relativt ovanligt att elever läser gymnasiekurser på programmen individuellt alternativ, yrkesintroduktion och pre- parandutbildning.&lt;SPAN class="ft157"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Betyg i gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft19"&gt;Betygsfördelningen i gymnasieskolans kurser skiljer sig mycket åt mellan olika ämnen och olika program. I detta avsnitt följer vi betygs- utvecklingen i ett urval av ämnen utifrån presentationen i Skolverkets statistikredovisning. Vi ger särskilt utrymme till kurser där elevernas resultat har störst betydelse för andelen som uppnår examenskraven. Vi redovisar även statistik om ämnen där eleverna läser flera kurser efter varandra och undersöker hur elevernas betyg skiljer sig mellan tidiga och sena kurser inom samma ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft13"&gt;Statistiken gäller generellt avgångselever våren 2019. När jäm- förelser görs med tidigare år är det avgångselever 2014 som används som jämförelse. Detta var den första kullen som gick ut gymnasie- skolan med betyg enligt betygsskalan &lt;NOBR&gt;A&lt;SPAN class="ft224"&gt;–&lt;/SPAN&gt;F.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;En försvårande omständighet för betygsstatistik i gymnasie- skolan är att elevers betyg bara finns i register om de har gått hela programmet, det vill säga fått en examen eller ett studiebevis som visar att eleven fått betyg i samtliga kurser på programmet. För elever som fått studiebevis men som inte har gått hela programmet och därmed inte fått betyg i alla kurser finns ingen information om de eventuella betyg som eleven hann få före avbrottet. Detta är alltså&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft177"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Betygen samlas in genom en typ av betygsdokument, gymnasieintyg, som inte utfärdas till alla elever, vilket gör det svårt att säga hur många elever som får dessa intyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Den 1 juli 2019 ersattes introduktionsprogrammen Preparandutbildningen och Program- inriktat individuellt val av introduktionsprogrammet Programinriktat val.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="p365dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343365x1.jpg/" id="p365img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;en skillnad mot grundskolans betygsstatistik, där i princip alla får betyg åtminstone i engelska, svenska och matematik. Den främsta skillnaden är dock att ungefär 10 procent av en årskull inte genomgår eller ens påbörjar ett nationellt program i gymnasieskolan utan en- bart går på introduktionsprogram.&lt;SPAN class="ft164"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Relationen mellan kursbetyg och kraven för gymnasieexamen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Kursbetygen i gymnasieskolans ämnen har betydelse för om eleverna når kraven för gymnasieexamen. En gymnasieexamen ska utfärdas till en elev som har gått ett nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng. Kraven för en examen varierar mellan olika program, men gemensamt är att eleven ska ha godkända betyg i en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng, och som inne- fattar vissa kurser och ett gymnasiearbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Utifrån statistik och Skolverkets uppföljningar ger vi nedan en fördjupad bild av hur relationen mellan olika kursbetyg och den övergripande måluppfyllelsen genom gymnasieexamen ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Kurser med stor påverkan på andelen som tar examen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Skolverket har undersökt elever som var nära att klara av kraven för en gymnasieexamen men som inte nådde ända fram. Undersök- ningen gällde vilka examenskrav och vilka kurser som dessa elever inte fick godkänt betyg i. Undersökningen ger därmed en bild av vilka kurser som har störst direkt påverkan på andelen elever som tar examen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Det huvudsakliga skälet till att elever i denna grupp inte nådde examen var att de saknade godkända betyg i ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk eller engelska. Underkända betyg i matematikkurser var vanligt förekommande bland de elever som var nära en gymnasieexamen, både för yrkesprogrammens elever och för eleverna på högskoleförberedande program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Som vi såg i tabell 7.1 har dock denna andel varit stabil sedan 2011, därför bör jämförelsen av betyg inte vara drabbad av någon större variation i gruppens sammansättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="p366dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343366x1.jpg/" id="p366img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;På högskoleförberedande program pekar Skolverket ut svenska 3, gymnasiearbetet samt matematik 2b&lt;SPAN class="ft159"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;som vanliga underkända kurser när elever är nära att lyckas ta examen. På yrkesprogram pekar Skol- verket ut matematik 1a, engelska 5 och religionskunskap 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Det är relativt ovanligt att elever som kommit nära examen på yrkesprogram har fallit på grund av kravet på 400 godkända program- gemensamma kurspoäng. Det finns dock en variation bland pro- grammen och det är exempelvis vanligare på el- och energiprogrammet än andra yrkesprogram, att inte få examen på grund av underkända betyg på de yrkeskurser som ingår i de programgemensamma ämnena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Betygen för avgångselever på nationella program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;I gymnasieskolan finns drygt 1 000 olika kurser och många är relativt specialiserade kurser som läses av ett litet antal elever. När vi redovisar statistik om betygsfördelning i detta avsnitt utgår vi från kurser inom gymnasiegemensamma ämnen och programgemensamma ämnen, det vill säga ämnen som läses av många elever eller åtminstone av samt- liga elever inom ett program. Redovisningen utgår från Skolverkets statistik över kursbetyg för avgångselever från nationella program. Det betyder att det som redovisas avser elever som gått ett helt natio- nellt program (minst 2 500 poäng). Avgångselever våren 2019 jämförs med avgångselever från våren 2014 för att ge en bild av betygsutveck- lingen sedan införandet av betygsskalan &lt;NOBR&gt;A–F&lt;/NOBR&gt; i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Betygsutvecklingen i olika gymnasiegemensamma ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft19"&gt;Sett till kurser i matematik, svenska och engelska syns en ökning av andelen höga betygssteg i flera kurser. Utvecklingen skiljer sig något mellan olika kurser. Här undersöker vi ett urval av kurser i mate- matik samt kurserna svenska och svenska som andraspråk &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; och engelska &lt;NOBR&gt;5–6.&lt;/NOBR&gt; I tabellerna nedan redovisas betygsfördelningen bland avgångseleverna för dessa kurser. Först redovisas betygsfördel- ningen för avgångselever 2019 och sedan redovisas förändringen i betygsfördelningen mellan &lt;NOBR&gt;2014–2019.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Till skillnad från svenska 3 och gymnasiearbetet krävs inte matematik 2b för examen. Ett underkänt betyg i kursen bidrar dock till att man inte når upp till kravet på 2 250 godkända poäng. På grund av detta, samt att så pass många fått betyget F i kursen, kan kursen ändå anses var starkt kopplad till examensmisslyckandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="p367dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343367x1.jpg/" id="p367img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:308px;"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Tabell 9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Betygsfördelning i ett urval av kurser i gymnasiegemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr10 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;ämnen. Avgångselever från nationella program 2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Kurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;P class="p1018 ft27"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p1019 ft27"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p1019 ft27"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p1019 ft27"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;P class="p1019 ft27"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;P class="p1020 ft27"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p37 ft27"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p1018 ft27"&gt;elever&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td114"&gt;&lt;P class="p1019 ft20"&gt;(%) F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td114"&gt;&lt;P class="p1019 ft20"&gt;(%) E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td114"&gt;&lt;P class="p518 ft20"&gt;(%) D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p1019 ft20"&gt;(%) C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p1019 ft20"&gt;(%) B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p37 ft20"&gt;(%) A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td120"&gt;&lt;P class="p1018 ft27"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td202"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td241"&gt;&lt;P class="p1018 ft27"&gt;betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Matematik 1a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft64"&gt;26 289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Matematik 1b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft64"&gt;35 221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Matematik 1c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft64"&gt;22 009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Matematik 2b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft64"&gt;32 570&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Matematik 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft64"&gt;18 186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svenska 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft64"&gt;76 683&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svenska 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft64"&gt;67 354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svenska 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft64"&gt;65 052&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p22 ft213"&gt;Sv. som andraspråk 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;6 890&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td231"&gt;&lt;P class="p22 ft213"&gt;Sv. som andraspråk 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;6 503&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td231"&gt;&lt;P class="p22 ft213"&gt;Sv. som andraspråk 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;6 105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Engelska 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft64"&gt;83 479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Engelska 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p157 ft64"&gt;71 586&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p157 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1021 ft64"&gt;Källa: Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft225"&gt;Tabell 9.6 Förändring i betygsfördelningen &lt;NOBR&gt;2014–2019.&lt;/NOBR&gt; Ett urval av kurser i gymnasiegemensamma ämnen. Avgångselever nationella program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft39"&gt;Förändring per betygssteg (procentenheter %)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Kurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td223"&gt;&lt;P class="p225 ft39"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td245"&gt;&lt;P class="p225 ft39"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p1024 ft39"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td241"&gt;&lt;P class="p225 ft39"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td245"&gt;&lt;P class="p347 ft39"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p1025 ft39"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Matematik 1a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Matematik 1b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-8,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Matematik 1c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;6,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Matematik 2b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Matematik 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svenska 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svenska 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+6,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Svenska 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;Sv. som andraspråk 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;Sv. som andraspråk 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;Sv. som andraspråk 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Engelska 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Engelska 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p510 ft3"&gt;+2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td93"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;+3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1026 ft64"&gt;Källa: Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="p368dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343368x1.jpg/" id="p368img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft11"&gt;Vi har också tittat på skillnader mellan kvinnor och män. De under- sökta kurserna visar inte entydigt att kvinnors eller mäns betyg förändrats i olika takt. I engelska 5 och 6 är utvecklingen mycket liknande mellan män och kvinnor. I matematik 1a, 1b, och 1c samt matematik 2b är utvecklingen också mycket likartad mellan män och kvinnor. Män har en bättre betygsutveckling i matematik 4 än vad kvinnor har. Kvinnorna har fortfarande något högre betygssnitt i matematik 4. Här är det dock viktigt att veta att könsfördelningen mellan olika matematikkurser är mycket olika. Könsbundna prefe- renser, som leder till skillnad i hur mycket matematik som män och kvinnor väljer att läsa, kan ha mycket stor påverkan på hur stora betygsskillnaderna blir i högre matematikkurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft9"&gt;Att utvecklingen inte är densamma i olika matematikkurser kan bero på att kurserna läses av olika många, och utvecklingen är något olika i olika elevgrupper. Samtliga elever läser 100 poäng i matematik i någon av kurserna matematik 1a, 1b eller 1c. I alla dessa kurser har andelen med betyget E eller betyget F minskat och andelen med högre betygssteg har successivt ökat. Matematik 2b läses av elever på samhällsprogrammet och ekonomiprogrammet – denna kurs bryter mönstret genom att det inte skett en minskning av andelen F eller E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;I kurserna inom svenska och engelska syns en utveckling mot högre betyg i samtliga kurser. Detta gäller även svenska som andra- språk. Under perioden har andelen elever som läser svenska som andra- språk ökat.&lt;SPAN class="ft157"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Andelen A och B har ökat i svenska som andraspråk, dock inte lika mycket som betygen för kurserna i svenska har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft14"&gt;Stigande betyg i programgemensamma ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Vid jämförelse av betygen i programgemensamma ämnen mellan &lt;NOBR&gt;2014–2019&lt;/NOBR&gt; framkommer en trend mot högre betyg i nästan samtliga kurser. Det är främst en ökning i betygssteget A som driver den genomsnittliga förändringen. I genomsnitt över alla programgemen- samma kurser ökar andelen med A med 1,9 procentenheter. Ökningen i medelbetyg är större för kvinnor än för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;7,2 procent läste svenska som andraspråk 1 i stället för svenska bland avgångseleverna 2018. Motsvarande andel för avgångseleverna 2014 var 4,5 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="p369dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343369x1.jpg/" id="p369img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Bland de programgemensamma ämnen finns både yrkeskurser på yrkesprogram och kurser i gymnasiegemensamma ämnen på de hög- skoleförberedande programmen. Den generella utvecklingen som vi har beskrivit ovan gäller för båda programtyperna.&lt;SPAN class="ft159"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Få elever får betyget A i alla kurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Sedan betygsskalan &lt;NOBR&gt;A–F&lt;/NOBR&gt; infördes i gymnasieskolan har andelen med högsta betyg i alla kurser varit på en mycket låg och stabil nivå. Detta trots att betyget A blivit vanligare i många kurser. För avgångs- eleverna &lt;NOBR&gt;2014–2018&lt;/NOBR&gt; har andelen varierat mellan &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; promille, vilket är &lt;NOBR&gt;200–300&lt;/NOBR&gt; elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Elevernas betygsutveckling mellan kurser under gymnasietiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;I många av gymnasieskolans ämnen, både i gymnasiegemensamma ämnen och i yrkesämnen, läser eleverna flera kurser som bygger på varandra inom samma ämne. Vi har med hjälp av Skolverket tagit fram statistik över hur elevernas betyg utvecklas mellan sådana kurser.&lt;SPAN class="ft159"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Statistiken gäller ett urval av ämnen och inledningsvis presenteras uppgifter om matematik, svenska och engelska och där- efter för ett urval av yrkesämnen. Samtliga uppgifter gäller avgångs- elever från gymnasieskolan våren 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Elever får ofta olika betyg i kurser i samma ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft9"&gt;Sammanfattningsvis kan man konstatera att betygsutvecklingen mellan kurser kan se mycket olika ut på olika håll beroende på ämne. Matematikämnet sticker ut som ett ämne där betygsminskning är betydligt vanligare än i andra ämnen och där ökning av betygsvärdet alltså är ovanligare. Generellt sett är det relativt många elever som får olika betygssteg på de olika kurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019f) och (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Redovisningen i detta kapitel utgår från bearbetade data om förekomster av olika betygs- kombinationer som Skolverket bistått utredningen med. Data för detta avsnitt gäller avgångna från gymnasieskolans våren 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="p370dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343370x1.jpg/" id="p370img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft11"&gt;Resultaten visar inga tydliga könsskillnader i betygsutvecklingen mellan första och sista kursen. Det finns stora betygsskillnader mellan män och kvinnor i svenska, engelska och matematik men just när det gäller andelen som höjer och sänker sina betyg mellan kurserna är dock könsskillnaderna förhållandevis små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft14"&gt;Kurser i svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Sammanfattningsvis ser vi att det sker många förändringar av betygs- poängen mellan olika kurser i samma ämne inom svenska, matematik och engelska. I svenska sker relativt många ökningar av betygen mellan kurserna (omkring en fjärdedel) medan det är lägre andel ökningar i engelska och matematik. Det är relativt små skillnader mellan män och kvinnor i jämförelserna. Det betyder att mäns och kvinnors betyg i de olika kurserna förändras i ungefär samma utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;I diagrammet nedan redovisas andelen som höjer, sänker eller ligger på samma betygssteg i svenska 3 jämfört med de två tidigare stegen.&lt;SPAN class="ft157"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Här inkluderas samtliga elever som läst svenska 1, svenska 2 och svenska 3 med betyg i samtliga dessa kurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="p371dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343371x1.jpg/" id="p371img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft39"&gt;Figur 9.9 Elevers betygsutveckling i kurserna svenska &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft64"&gt;Andel (%) elever med betyg i svenska 3 som har ökat, samma eller minskat betygsvärde jämfört med sammanvägd betygspoäng i svenska 1 och 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft64"&gt;Not: totalt antal elever är – 61 277.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft14"&gt;Kurser i engelska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;Här inkluderas samtliga elever som läst engelska 5 och engelska 6. I jämförelse med svenska är det färre som ökar sitt betyg i den sista kursen. Till viss del beror detta på att en större andel hade högre betyg i engelska 5 än i svenska 1 och svenska 2. I engelska ökar männen sina betyg i högre utsträckning än kvinnor gör. Detta är alltså motsatta förhållandet till svenskämnet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="p372dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343372x1.jpg/" id="p372img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft39"&gt;Figur 9.10 Elevers betygsutveckling i kurserna engelska &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft64"&gt;Andel (%) elever med betyg i engelska 6 som har ökat, samma eller minskat betygsvärde jämfört med engelska 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft64"&gt;Not: totalt antal elever är 69 013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Kurser i matematik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft9"&gt;Skolverket har gjort en analys av elevers matematikbetyg från grund- skola och genom matematikkurserna i gymnasieskolan. Av analysen framgår att det finns en stadig successiv nedtrappning av betygen. Det vill säga att för varje kurs förskjuts betygen nedåt. Detta gäller för både elever på program med många kurser i matematik, och för elever på program med enbart två kurser i matematik (samhälls- vetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet). Skolverket för- klarar denna utveckling: ”Att elever successivt får lägre betyg i mate- matikkurserna kan förklaras av den ökande komplexiteten och abstraktionsnivån i matematikkurserna. Matematik 1 har till viss del samma innehåll som matematik i årskurs 9 medan matematik 2 har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="p373dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343373x1.jpg/" id="p373img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:308px;"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;väsentligt annat innehåll. Kraven på eleverna höjs då för att kunna erhålla samma betyg som i matematik 1.” Särskilt tydlig nedtrapp- ning av betygen i matematik finns på samhällsvetenskapsprogram- met och ekonomiprogrammet enligt Skolverket. Betygen i mate- matikämnet är genomgående lägst eller bland de lägsta av alla typer av betyg i såväl grund- och gymnasieskola som i kommunal vuxen- utbildning. Skolverket beskriver detta genomgående mönster och poängterar att just mellan kurs 1 och kurs 2 är progressionstakten mycket hög.&lt;SPAN class="ft161"&gt;45, 46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Nedan redovisar vi hur vanligt det är med betygsförändringar uppåt eller nedåt för elever som läst de olika matematikspåren. Redovis- ningen fokuserar på högskoleförberedande programmens spår (B och C). Elever som läst &lt;NOBR&gt;B-spåret&lt;/NOBR&gt; slutar antingen med 2B eller 3B. Där- för redovisas dessa i två varianter. För elever som läst naturveten- skaps- och teknikprogrammen redovisas utvecklingen mellan kurs 1C och 3C.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Matematik &lt;NOBR&gt;1B–2B&lt;/NOBR&gt; – elever vars sista kurs var 2B&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Elevgruppen består av eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet (cirka 12 000), elever från estetiska programmet (cirka 2 500 elever) och ekonomiprogrammet (cirka 2 000 elever). Det var vanligast att eleverna fick ett lägre betyg i den andra matematikkursen jämfört med den första. Det var dock också relativt vanligt att eleverna fick samma betyg i båda kurserna. Ökningar av betygen förekom knappt alls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2018e).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket har reviderat ämnesplanen i matematik, bland annat med syftet att införa en jämnare progression mellan matematik 1 och matematik 2. Den reviderade ämnesplanen planeras införas hösten 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="p374dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343374x1.jpg/" id="p374img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft39"&gt;Figur 9.11 Elevers betygsutveckling i kurserna matematik 1−2b&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft64"&gt;Andel (%) elever med betyg i matematik 2b som har ökat, samma eller minskat betygsvärde jämfört med matematik 1b&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft64"&gt;Not: totalt antal elever – 16 713.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Matematik &lt;NOBR&gt;1B–3B&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Elevgruppen som läst upp till tredje kursen i &lt;NOBR&gt;B-spåret&lt;/NOBR&gt; består främst av elever från ekonomiprogrammet (cirka 9 000) och samhällsveten- skapsprogrammet (cirka 4 400). Omkring 500 elever kommer från estetiska programmet och humanistiska programmet. En mycket stor majoritet av eleverna sänkte sitt betyg i matematik 3B jämfört med sitt betyg från de två första kurserna. Endast var tionde elever ökade sitt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="p375dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343375x1.jpg/" id="p375img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft39"&gt;Figur 9.12 Elevers betygsutveckling i kurserna matematik 1−3b&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft64"&gt;Andel (%) elever med betyg i matematik 3b som har ökat, samma eller minskat betygsvärde jämfört med sammanvägt betygsvärde i matematik 1b och 2b&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft64"&gt;Not: totalt antal elever – 16 713.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Matematik &lt;NOBR&gt;1C–3C&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;I detta spår läste elever från naturvetenskapsprogrammet (cirka 12 400 elever) och teknikprogrammet (cirka 7 700 elever). Liksom i de tidigare redovisade matematikspåren är det vanligare att eleverna sänker sitt betyg än att de ökar. I denna grupp var det dock så mycket som en femtedel som ökade sitt betygsvärde jämfört med de två första kurserna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="p376dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343376x1.jpg/" id="p376img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft39"&gt;Figur 9.13 Elevers betygsutveckling i kurserna matematik 1−3c&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft64"&gt;Andel (%) elever med betyg i matematik 3c som har ökat, samma eller minskat betygsvärde jämfört med sammanvägt betygsvärde i matematik 1c och 2c&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft64"&gt;Not: totalt antal elever – 20 205.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft14"&gt;Kurser inom yrkesämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft53"&gt;Kommande diagram redovisar samma typ av statistik för ett urval av yrkesämnen. Vi har gjort ett urval av yrkeskurser som läses av samt- liga eller en stor majoritet av eleverna på en inriktning. Vi redovisar kurserna frisör &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; a, husbyggnad &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; och måleri &lt;NOBR&gt;1–4.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft34"&gt;Frisör &lt;NOBR&gt;1–6a&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Avgångselever från frisörinriktningen på hantverksprogrammet har mycket sällan samma betyg i samtliga kurser inom ämnet frisör. Sett över hela studietiden är det ungefär lika vanligt att man ökar som att man minskar sina betyg. Det är dock få elever som har underkänt betyg på sista kursen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="p377dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343377x1.jpg/" id="p377img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft39"&gt;Figur 9.14 Elevers betygsutveckling i kurserna frisör 1−6a&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft64"&gt;Andel (%) elever i ämnet frisör som har ökat, samma eller minskat medelbetygsvärde i kurs &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; jämfört med kurs &lt;NOBR&gt;4–6a&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft64"&gt;Not: 458 avgångselever hade läst samtliga kurserna. Ingen könsuppdelning görs då mycket få män läste kurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft34"&gt;Husbyggnad &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;Kurserna läses av alla elever på bygg- och anläggningsprogrammets inriktning husbyggnad. I kurserna i ämnet är det ungefär lika vanligt att eleverna får högre som lägre betyg i kurs 3 än vad de fått i de tidigare två kurserna. En knapp majoritet av eleverna har ett annat betyg i kurs 3 jämfört med kurs 1 och 2. Det är dock få elever som har underkänt betyg på sista kursen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="p378dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343378x1.jpg/" id="p378img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft39"&gt;Figur 9.15 Elevers betygsutveckling i kurserna husbyggnad &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft64"&gt;Andel (%) elever i ämnet husbyggnad som har ökat, samma eller minskat medelbetygsvärde i kurs 3 jämfört med kurs &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft64"&gt;Not: 2269 elever hade läst samtliga kurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft34"&gt;Måleri &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft9"&gt;Kurserna läses av alla elever på bygg- och anläggningsprogrammets inriktning måleri. I ämnet, där alla elever läser fyra kurser, är det vanligt att eleverna har högre betyg i sista kursen jämfört med den första. Det förekommer dock även att eleverna får lägre betyg i första kursen jämfört med sitt snitt i de tidigare kurserna. Det är dock få elever som har underkänt betyg på sista kursen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="p379dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343379x1.jpg/" id="p379img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft39"&gt;Figur 9.16 Elevers betygsutveckling i kurserna måleri &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft64"&gt;Andel (%) elever i ämnet måleri som har ökat, samma eller minskat medelbetygsvärde i kurs 4 jämfört med kurs &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft64"&gt;Not: 441 elever hade läst samtliga kurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft10"&gt;Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform som riktar sig till ung- domar som har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada och som avslutat grundsärskola eller träningsskola. Betyget F ges inte i gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I gymnasiesärskolan gick 2019/20 knappt 6 400 elever. Utveck- lingen av elevantalet följer i stort sett samma utveckling som antalet elever i gymnasieskolan. Detta betyder att elevantalet kommer att öka under det kommande decenniet. Av gymnasiesärskolans elever går 57 procent på nationella program och 43 procent på individuella program. Administration, handel och varuhantering samt hotell, restaurang och bageri är de två största programmen med 703 respek- tive 679 elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Till skillnad från grundsärskolan sätts betyg i gymnasiesärskolan, när betyget är ett godkänt betyg (kursbetyg). När eleven inte har uppnått kraven för betyget E sätts inget betyg. Det samlas dock inte in någon nationell betygsstatistik. Därför finns till exempel inga uppgifter om hur betygssättningen har utvecklats över tid.&lt;SPAN class="ft157"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Det har dock gjorts uppföljning av gymnasiesärskolans elever med avseende på etablering på arbetsmarknaden. Se Arvidsson (2018)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="p380dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343380x1.jpg/" id="p380img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Kommunal vuxenutbildning (komvux)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Eleverna i kommunal vuxenutbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Skolformen kommunal vuxenutbildning (komvux) innefattar vuxen- studier på gymnasial nivå, vilket är den största delen av komvux, men även vuxenutbildning på grundläggande nivå och svenska för invan- drare (SFI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Komvux, har elever i många åldersgrupper och med vitt skilda bakgrunder. Eleverna kan också ha varierande syften med sina studier. I följande avsnittet belyser vi hur elevantal, omfattning och studieresultat har utvecklats och hur det ser ut i dagsläget. Detta avsnitt är avgränsat till att behandla statistik om komvux på grund- läggande och gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Antalet elever i komvux har ökat sedan 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Nästan 249 500 individer studerade inom komvux på grundläggande eller gymnasial nivå år 2018. Antalet elever per år har ökat med ungefär 51 000 sedan 2011. Andelen av befolkningen &lt;NOBR&gt;(20–64&lt;/NOBR&gt; år) som varit inskrivna i komvux under året har också ökat sedan 2011 med 0,7 procentenheter.&lt;SPAN class="ft164"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Elevantalet i komvux kan fluktuera mycket och påverkas starkt av faktorer utanför utbildningssystemet. Konjunkturläget kan bidra till ökat och minskat intresse för komvuxstudier. Invandring och åldersfördelningen bland invandrare kan också påverka elevantalet i komvux.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Komvux utgörs till stor del av gymnasial nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft11"&gt;En stor majoritet av 2018 års elever, 78 procent (cirka 194 000 elever), studerade huvudsakligen på gymnasial nivå. Inom komux kan man som elev också studera grundskoleämnen (komvux på grundläggande nivå). Gymnasial nivå och grundläggande nivå skiljer sig mycket åt sett till elevernas bakgrund. Ungefär 96 procent av eleverna på grund-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Statistiken som presenteras gäller för komvux före den 1juli 2020, det vill säga innan särvux blev en del av komvux.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Beräknat från uppgift i Skolverket (2018f) samt befolkningsstatistik från SCB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;
&lt;DIV id="p381dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343381x1.jpg/" id="p381img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft10"&gt;läggande nivå är födda utomlands. På gymnasial nivå är andelen ungefär 40 procent&lt;SPAN class="ft164"&gt;50&lt;/SPAN&gt;. Andelarna utlandsfödda har ökat sedan 2011 med 6 och 10 procentenheter på respektive nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft14"&gt;Yrkesämnen utgör hälften av all utbildning på komvux på gymnasial nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Komvux på gymnasial nivå utgjordes ungefär till hälften av kurser inom yrkesämnen under 2018. Under 2018 läste drygt 93 000 elever någon yrkeskurs inom gymnasial komvux. Av dessa var ungefär en tredjedel (33 554) registrerade på minst 400 poäng i yrkeskurser inom en viss inriktning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Dessa kan sägas läsa sammanhållna yrkesutbild- ningar av någon typ. Av de som läste minst 400 poäng yrkesämnen var ungefär en fjärdedel yngre än 25 år. Andelen av komvuxeleverna som läst yrkeskurser har minskat med nästan 10 procentenheter sedan 2011 men antalet elever som läser yrkesämnen är ungefär detsamma 2018 som det var 2011.&lt;SPAN class="ft159"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Det utbildningsinnehåll som till stor del dominerat yrkesutbildningen inom komvux är kurser inom vård- och barnomsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Skolverket tar fram rekommendationer till yrkespaket, vilket är sammanhållna yrkesutbildningar i form av en samling kurser utifrån arbetsmarknadens behov på nationell nivå. Kommunerna kan också sätta ihop sammanhållna yrkesutbildningar utifrån lokala och regio- nala behov. I många fall sammanfaller dessa yrkespaket med Skol- verkets rekommendationer. De yrkespaket som Skolverket har defi- nierat varierar mellan &lt;NOBR&gt;400–1&lt;/NOBR&gt; 500 poäng i omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;En majoritet av eleverna är yngre än 30 år på den gymnasiala nivån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Medelåldern inom hela komvux är 31 år men spridningen är stor. Andelen elever under 30 år har minskat från 58 procent till 53 procent mellan 2011 och 2018. Av eleverna som studerar på gymnasial nivå var dock nära 60 procent yngre än 30 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SCB (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Gymnasieskolans program har använts av Skolverket för att identifiera utbildningens inrikt- ning. Inriktning är inte ett formellt begrepp i detta sammanhang utan enbart ett beskrivande term för att kategorisera yrkesutbildningar någorlunda övergripande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2011 var elevantalet drygt 91 000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="p382dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343382x1.jpg/" id="p382img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Fler kvinnor än män läser i komvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Andelen kvinnor i komvux har länge varit högre än andelen män. 2018 var andelen kvinnor 61 procent. Det är fler kvinnor än män både på gymnasial och grundläggande nivå. Andelen kvinnor har sjunkit 5 procentenheter under de senaste tio åren.&lt;SPAN class="ft164"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Från gymnasieskola till komvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Av den officiella statistiken framgår att ungefär 12 procent studerar på komvux första läsåret efter att de gått ut år tre i gymnasieskolan. Uppgiften gäller elever som gick år 3 läsåret 2015. Hälften av eleverna som gick över direkt till komvux hade examen och syftet med komvuxstudierna var sannolikt att komplettera för behörighet eller gå yrkeskurser. Hälften hade inte lyckats ta examen och skulle därmed komplettera för att få gymnasieexamen eller gå yrkeskurser för ökad möjlighet till anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Andelen som gått i komvux efter gymnasieskolan har varit rela- tivt stabil över det senaste decenniet men den ökade något i samband med reformen av gymnasieskolan 2011.&lt;SPAN class="ft159"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Vidare visar statistiken att andelen ökar ganska mycket under de första fem åren efter gym- nasieavslutet. Bland elever som gått ett helt nationellt program ökar andelen som påbörjat studier i komvux till nästan en fjärdedel när fem år gått efter avslutet i gymnasieskolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Andelen är ännu högre sett till en hel födelsekull. Andelen som gått i komvux inom fem år efter förväntade gymnasieavslutet är då ungefär 28 procent.&lt;SPAN class="ft159"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft14"&gt;Unga vuxna som inte tagit examen i gymnasieskolans nationella program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft11"&gt;Skolverket har specifikt studerat elever som gått ett helt nationellt program i gymnasieskolans men inte lyckats nå examensmålen.&lt;SPAN class="ft157"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Detta är en relativt stor&lt;SPAN class="ft157"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;grupp totalt och Skolverket har gjort en uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2018f).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;I Skolverkets studie omfattas ungefär 7 000 elever som inom ett och ett halvt år efter gym- nasieskolan övergått till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Komvux-studier.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2018f).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Utredningens egna beräkningar av data över antal komvuxelever per födelseår. Andelen gäller elever födda 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2018e).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Studien gällde nästan 7 000 elever som alltså var relativt nära att ta examen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="p383dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343383x1.jpg/" id="p383img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft13"&gt;för att undersöka i vilken mån denna grupp går på komvux efter gym- nasieskolan, vad de läser, och hur det går för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft19"&gt;Skolverkets slutsatser är att ungefär en fjärdedel av denna grupp gått till komvuxstudier 18 månader efter gymnasieskolan. Omkring hälften har efter komvuxstudierna klarat examensmålen. Vanligaste ämnena som denna elevgrupp läste var matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska. Matematikämnet fortsätter att vara en utmaning och omkring hälften av eleverna som läser matematik- kurser på komvux får inte godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Studieresultaten i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;I detta avsnitt redovisar vi statistiken om elevernas betyg och vilken utsträckning som elever slutför sina studier i kurser i komvux på gymnasial nivå. Vi fokuserar särskilt på yngre elever och elever som kompletterar sina gymnasiala studier i nära anslutning till att de gått ut gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Många studieavbrott – men hur ska de förstås?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Avbrott i komvux är en svårtolkad statistik, eftersom det är svårt att värdera om ett kurs- eller studieavbrott är en negativ händelse för indi- viderna eller ej.&lt;SPAN class="ft164"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Ungefär 16 procent av eleverna avbröt helt sina studier i komvux under 2018. Andelen har varierat mellan &lt;NOBR&gt;14–16&lt;/NOBR&gt; procent mellan 2011 och 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Kurser inom gymnasiegemensamma ämnen har ofta en hög andel avbrott, för de tio vanligaste kurserna&lt;SPAN class="ft159"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;2018 hade i genomsnitt 27 procent avbrutit kursen under året. Kurser i yrkesämnen har en motsvarande andel på 11 procent, det vill säga betydligt lägre avbrotts- frekvens än de teoretiska ämnenas kurser. Även betygen följer samma mönster. Elever i yrkesämnen får i högre utsträckning god-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Främst gäller det elever som studerar och samtidigt söker jobb. Får man arbete är det inte säkert att kursavbrott är en negativ händelse för eleven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Kurserna var svenska som andraspråk 1, engelska 6, psykologi 1, svenska som andraspråk 2, engelska 5, matematik 2b, svenska som andraspråk 3, samhällskunskap 1b, matematik 2a, svenska 2 och svenska 3. Flest avbrott var det i matematik och svenska och färre avbrott var det i svenska som andraspråk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="p384dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343384x1.jpg/" id="p384img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;känt betyg, och i genomsnitt också högre betyg än de som läser gymnasiegemensamma ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft19"&gt;Genom studier av olika individregister uppskattade Skolverket att man kunde förklara 30 procent av avbrotten med att eleven antingen etablerat sig på arbetsmarknaden, fått barn, övergått till annan studieform, emigrerat eller pensionerat sig.&lt;SPAN class="ft161"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Göteborgs stad gjorde 2016 en uppföljning av elever som avbröt sina komvuxstudier. Där uppskattade man att inom kommunens komvux berodde 50 procent av avbrotten på orsaker som ligger ”utanför utbildningsorganisa- tionens direkta kontroll” såsom arbete eller privata skäl. I 50 procent av fallen angav dock eleverna som avbrutit att det fanns skäl inom organisationen och vägledningen som kunde ha underlättat för dem att slutföra utbildningen.&lt;SPAN class="ft161"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Kursbetyg i olika ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Komvux är kursbaserat och inte styrt av program som gymnasie- skolan. Studieresultat i komvux handlar därför till stor del om betyg på olika kurser. Vi ägnar detta avsnitt åt att belysa slutförande av kurser och vilka betyg som sätts i kurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;I de vanligaste förekommande kurserna inom de teoretiska ämnena finns vissa mönster i betygsfördelningen. Andelen med betyget F varierar i huvudsak mellan &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; procent. Matematikkurserna har dock högre andel F, över 30 procent på nivå &lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt; Andelen med betyget A i de teoretiska kurserna varierar mellan &lt;NOBR&gt;1–10&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;SPAN class="ft161"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;För yrkesämnen är betyget E det vanligaste betyget, tätt följt av betygen C och D. Högst andel elever med underkänt betyg har kurserna Medicin 1 och Psykiatri 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;I tabellen nedan presenteras de 15 vanligaste kurserna inom teore- tiska ämnen och de 15 vanligaste inom yrkesämnen. De senare kurserna återfinns samtliga inom området vård och omsorg. Utöver kurser inom vård och omsorg är det vanlig att eleverna läser kurser inom barn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2011b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Göteborg Stad (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Moderna språk sticker ut som ett ämne där ovanligt många får betyget A. Mellan 30 och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;procent av eleverna hade betyget A i kurserna moderna språk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt; Anledningen till att ämnet avviker från andra ämnen i detta avseende är inte klarlagt. Moderna språk är dock inte alls lika vanligt förekommande på komvux som engelska, svenska och matematik.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="p385dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343385x1.jpg/" id="p385img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1059 ft9"&gt;omsorg. I dessa kurser är betyget F inte lika vanligt som i de teoretiska kurserna. Det är i stället betydligt vanligare att elever fått betyget E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft39"&gt;Tabell 9.7 Kursbetyg i komvux på gymnasial nivå 2018&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td246"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td247"&gt;&lt;P class="p429 ft230"&gt;Antal elever med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p543 ft230"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p543 ft230"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p734 ft230"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p543 ft230"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td17"&gt;&lt;P class="p543 ft230"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p296 ft230"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td248"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p517 ft230"&gt;betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td250"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td251"&gt;&lt;P class="p510 ft230"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td251"&gt;&lt;P class="p510 ft230"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td251"&gt;&lt;P class="p510 ft230"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p1061 ft230"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Teoretiska kurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Svenska som andraspråk 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;14 123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11 397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Gymnasiearbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;10 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Svenska som andraspråk 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;10 160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;8 322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Matematik 2b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;6 156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Svenska som andraspråk 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;8 276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Samhällskunskap 1b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;5 892&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Matematik 2a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;4 109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Svenska 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;4 815&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Svenska 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;3 944&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Religionskunskap 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;4 331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Matematik 3b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;3 460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Naturkunskap 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;4 354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Matematik 1a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;2 907&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Yrkesämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Hälsopedagogik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;16 909&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Specialpedagogik 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;14 912&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Medicin 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11 435&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Vård- och omsorgsarbete 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Psykologi 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11 329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Etik och människans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11 203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;livsvillkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Psykiatri 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11 369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Vård- och omsorgsarbete 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;10 180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Kommunikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;6 203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Lärande och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;5 297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Pedagogiskt ledarskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;5 257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Människors miljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;5 164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Vård och omsorg vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;5 469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;demenssjukdom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Pedagogiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td247"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;4 433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p402 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p543 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td248"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td249"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="p386dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343386x1.jpg/" id="p386img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft13"&gt;Nästa tabell visar samma uppgifter fast nu avgränsat till gruppen unga vuxna &lt;NOBR&gt;(20–24&lt;/NOBR&gt; år).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft39"&gt;Tabell 9.8 Kursbetyg i komvux på gymnasial nivå 2018 – Elever &lt;NOBR&gt;20–24&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p543 ft27"&gt;Antal elever med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p543 ft39"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p429 ft39"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p543 ft39"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p543 ft39"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p429 ft39"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft39"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td253"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td254"&gt;&lt;P class="p517 ft39"&gt;betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td250"&gt;&lt;P class="p21 ft39"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft39"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft39"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft39"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td151"&gt;&lt;P class="p402 ft39"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td176"&gt;&lt;P class="p429 ft39"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Teoretiska kurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;3885&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Matematik 2b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;3318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Gymnasiearbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;3111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Svenska som andraspråk 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2923&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2491&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Svenska 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Naturkunskap 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Matematik 3b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Svenska 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Samhällskunskap 1b&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Svenska som andraspråk 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Religionskunskap 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;1965&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Engelska 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;1883&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Svenska som andraspråk 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;1879&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Samhällskunskap 1a2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;1689&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Yrkeskurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Hälsopedagogik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;3810&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Psykologi 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;3093&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Specialpedagogik 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;3046&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Vård- och omsorgsarbete 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2839&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Etik och människans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2748&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft207"&gt;livsvillkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Medicin 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2744&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Psykiatri 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2616&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft64"&gt;Vård- och omsorgsarbete 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;2347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Kommunikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;1117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Vård och omsorg vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;1096&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;demenssjukdom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Akutsjukvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;937&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Människors miljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;899&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Lärande och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;868&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p293 ft3"&gt;Pedagogiskt ledarskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;862&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p27 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td253"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td254"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td176"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="p387dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343387x1.jpg/" id="p387img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;I statistiken kan man utläsa att yngre vuxna &lt;NOBR&gt;(20–24&lt;/NOBR&gt; år) i större om- fattning än de äldre eleverna läser teoretiska ämnen. De mest framträdande skillnaderna är att de äldre vuxna i något större omfattning läser yrkeskurser och svenska som andraspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Yngre vuxna har generellt sett något lägre betyg i kurserna än äldre vuxna. Detta gäller både yrkeskurser och teoretiska kurser Betygsfördelningen är dock i stort sett likartad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;I de vanligaste förekommande kurserna inom de teoretiska ämnena finns vissa mönster i betygsfördelningen. Andelen med betyget F varierar i huvudsak mellan &lt;NOBR&gt;15–25&lt;/NOBR&gt; procent. Matematik- kurserna har dock högre andel F, över 30 procent på nivå a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I yrkesämnen var andelen med betyget F i genomsnitt betydligt lägre. Andelen med F i de vanligaste 15 yrkeskurserna låg på ungefär 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Elever som tar gymnasieexamen från komvux&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Det är möjligt att få en gymnasieexamen utfärdad på komvux. Det utfärdas både gymnasieexamen samt slutbetyg enligt tidigare gällande läroplan och betygssystem. Detta beror på att förhållande- vis många komvuxelever har gått sin utbildning inom den förra gymnasieskolan. Sammanlagt utfärdades drygt 4 200 examina eller slutbetyg under 2018, en ökning med ungefär 400 sedan 2012. Detta motsvarar cirka 2 procent av eleverna. I 80 procent av fallen har eleven både betyg från gymnasieskolan och komvux i sin examen eller slutbetyg.&lt;SPAN class="ft164"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Särskild utbildning för vuxna (särvux)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Särskild utbildning för vuxna (särvux) är en frivillig skolform för vuxna som har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada. Från den 1 juli 2020 är särvux en del av komvux och finns som särskild utbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Under läsåret 2018/19 hade särvux 3 760 elever vilket var en liten ökning från året innan. Frånsett den ökningen har skolformen minskat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019h).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Statistiken som presenteras gäller för särvux före den 1juli 2020, det vill säga innan särvux blev en del av komvux.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygs- och elevstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p910 ft9"&gt;stadigt i antal sedan 2005 då antalet elever nästan var 5 000. Under 2018 gick 44 procent av eleverna på grundsärskolenivå och 35 pro- cent på gymnasiesärskolenivå. Resterande 30 procenten gick på träningsskolenivå. Könsfördelningen är i princip helt jämn. Betyg på skalan &lt;NOBR&gt;A–E&lt;/NOBR&gt; sätts för i kurser och delkurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Några uppgifter om betygen samlas dock inte in och därför finns ingen nationell statistik om dessa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="p389dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343389x1.jpg/" id="p389img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1062 ft175"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft9"&gt;Utredningen har sett det som prioriterat att träffa och samtala med olika aktörer som arbetar med frågor som rör betyg och bedömning. Vi har sett det som särskilt viktigt att samtala med de som befinner sig i skolans vardag och främst påverkas av betyg och betygssättning, nämligen elever, lärare och skolledare. I detta kapitel sammanfattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;de synpunkter som har förts fram under dessa möten och samtal samt resultatet av en enkät som vi genomfört i samarbete med Sveriges Elevkårer. Synpunkterna har, tillsammans med kunskaps- läget på området som framgår av våra andra kapitel, utgjort grund för våra ställningstaganden och förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Efter redovisningen av våra kommunbesök&lt;SPAN class="ft161"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;och möten följer en redovisning av vad som framkommit av våra utprövningar av ämnes- betyg, kompensatorisk betygssättning och två underkända betyg. Vi redovisar även en intervjustudie om betygsinflation och olikvärdig betygssättning som vi låtit genomföra med forskare och företrädare för olika organisationer inom skolsektorn. Sist i kapitlet redogör vi för de synpunkter som framkommit i våra möten med den parla- mentariskt sammansatta referensgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;I kapitel 3 &lt;SPAN class="ft81"&gt;Utredningens arbete &lt;/SPAN&gt;redogör vi för samtliga de aktörer vi har träffat och de studiebesök vi har genomfört. Under mötena har samtalen utgått ifrån de fem frågor som framgår av våra direktiv. Vi har därför valt att i detta kapitel redovisa de synpunkter som kommit fram uppdelat dels på dessa fem frågor, dels på elever och elev-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vid kommunbesöken har vi träffat elever, lärare och skolledare från både kommunala och friststående skolor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft20"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="p390dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343390x1.jpg/" id="p390img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;organisationer, lärare och lärares fackförbund respektive övriga skolaktörer. Av tabellen framgår hur många lärare, elever, skolledare och tjänstemän på förvaltningsnivå vi har träffat, uppdelat på skol- form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft39"&gt;Tabell 10.1 Vilka utredningen har träffat&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td258"&gt;&lt;P class="p505 ft20"&gt;Grundskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td259"&gt;&lt;P class="p505 ft20"&gt;Gymnasieskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td258"&gt;&lt;P class="p543 ft39"&gt;Gymnasie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td260"&gt;&lt;P class="p505 ft39"&gt;Komvux&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td261"&gt;&lt;P class="p429 ft39"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td262"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td264"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td263"&gt;&lt;P class="p140 ft39"&gt;särskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td266"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p380 ft3"&gt;Antal elever&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td267"&gt;&lt;P class="p380 ft3"&gt;Antal lärare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td268"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;8 (+50)&lt;SPAN class="ft145"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td269"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td268"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td270"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td271"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;(+50)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td267"&gt;&lt;P class="p380 ft207"&gt;Antal skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p505 ft207"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td269"&gt;&lt;P class="p505 ft207"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p505 ft207"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td270"&gt;&lt;P class="p505 ft207"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td271"&gt;&lt;P class="p429 ft207"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td267"&gt;&lt;P class="p380 ft3"&gt;ledare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td268"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td269"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td268"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td270"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td271"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td262"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td264"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td266"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td267"&gt;&lt;P class="p380 ft3"&gt;Antal för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td268"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td269"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td268"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td270"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td271"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p380 ft3"&gt;valtning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td264"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1065 ft9"&gt;De gymnasieprogram som eleverna har representerat är: barn- och fritidsprogrammet, ekonomiprogrammet, el- och energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet, handels- och administrations- programmet, hantverksprogrammet, hotell- och turismprogrammet, industritekniska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhälls- vetenskapsprogrammet, teknikprogrammet, vård- och omsorgspro- grammet samt några av introduktionsprogrammen (språkintroduktion och individuella program). Vi har i princip träffat lika många elever från yrkesprogrammen som från de högskoleförberedande programmen. Motsvarande fördelning gäller även för lärare. Vi har även träffat ett antal elever och lärare från några av introduktionsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Inför våra kommunbesök skickade vi ut frågor angående ämnes- betyg, kompensatorisk betygssättning, betyget F och underlag vid betygssättning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Frågorna utgick från frågeställningarna i vårt direk- tiv och tanken var att deltagande elever, lärare, skolledare och för- valtningstjänstemän skulle få en förförståelse för utredningens upp- drag. Fokus för samtalen skiftade något beroende på skolform och samtalsgruppernas sammansättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Den senare siffran avser en utprövning av en modell med två underkända betygssteg som genomfördes med samtliga 50 lärare på en högstadieskola. Utprövningens resultat redovisas i avsnitt 10.7.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Avser riktlinjen i läroplanerna om ”all tillgänglig information”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="p391dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343391x1.jpg/" id="p391img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft19"&gt;Under hösten 2018 genomförde vi även en enkät i samarbete med Sveriges Elevkårer med frågor om bland annat ämnesbetyg och dagens betygssystem.&lt;SPAN class="ft161"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Enkäten besvarades av nästan 2 300 elever, merparten av dem boende i större städer (Stockholm, Göteborg, Linköping och Uppsala) och de flesta elever gick på ett högskole- förberedande program. Enkäten bestod av tre frågor om ämnes- betyg, två frågor om kursbetyg, tre frågor om dagens betygssystem (kunskapskrav och betygsskala) samt tre frågor om omprov och sena inlämningsuppgifter. Frågorna hade fasta svarsalternativ samt en möjlighet att ge egna fritextsvar. Enkäten innehöll inga frågor om betygsinflation eftersom den genomfördes innan utredningen fått sitt tilläggsdirektiv om betygsinflation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Synpunkter om ämnesbetyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft10"&gt;Utredningen ska föreslå en modell för ämnesbetyg för gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Elevers synpunkter om ämnesbetyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft14"&gt;Elevorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Vid utredningens samtal med elevorganisationerna framkommer att de är positiva till ämnesbetyg och även ämnesutformning av gym- nasieskolan, men anser samtidigt att det behövs genomföras en nog- grann utredning snarare än att bara införa ämnesbetyg i det befintliga kurssystemet. De ser en risk för en ökad dokumentation för lärarna vid ämnesbetyg. En annan konsekvens av ämnesbetyg skulle kunna vara att valfriheten och flexibiliteten minskar. Valfriheten stressar många elever, men elevorganisationerna framhåller att det samtidigt är viktigt att en viss flexibilitet behålls. Rätten till en kontinuerlig åter- koppling av kunskapsutvecklingen framhåller elevorganisationerna som central.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Enkätsvaren är diarieförda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Kommunbesök&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;De elever som utredningen har träffat vid kommunbesöken har blandade synpunkter om att övergå till ämnesbetyg. De fördelar de ser med dagens kursbetyg är att det är skönt att kunna bocka av kurser och gå vidare. Det är också skönt att det lönar sig att jobba hela tiden. En risk med ämnesbetyg är att man skjuter upp mycket pluggande till sista året på gymnasiet. Många framhåller också att det känns stressigt och mer avgörande att bara få ett enda betyg i ett ämne. Några elever uttrycker en oro för hur lärare ska kunna vikta samman till ett enda betyg i ämnen som har ett spretigt innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Eleverna ser även fördelar men en övergång till ämnesbetyg. Det skulle vara en lättnad att slippa bli bedömda hela tiden, och det skulle ge tid för att lära sig och utvecklas snarare än att oroa sig för tidiga misslyckanden. Ett sådant system borde minska stressen tror många. Eleverna ser också att ämnesbetyg passar mycket bra för vissa ämnen där det finns en tydlig progression. Det framkommer också på många av våra möten att eleverna har svårt att förstå hur ett system med ämnesbetyg egentligen skulle bli, vilket beror på att de är så vana vid och införstådda med systemet med kursbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Elevenkät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;64 procent av eleverna som svarade på enkäten skulle vilja ha ämnes- betyg i stället för kursbetyg. Majoriteten av dem tycker att man får mer tid på sig att lära sig ämnet med ämnesbetyg men att det finns en risk att man skjuter upp studierna till sista året. De flesta elever håller i någon grad med i påståendet att det är stressigt med kurs- betyg. Ungefär 30 procent av eleverna håller inte alls med om att man får en ny chans efter varje kurs med kursbetyg, medan övriga 70 procent i någon grad anser att kursbetygen ger en nya chanser efter varje kurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Av fritextsvaren framkommer att flera elever ser att ämnesbetyg kan innebära att man får möjlighet att utvecklas inom ämnet, att det finns ett större utrymme för misstag och att det kan sänka stress- nivån och innebära bättre hälsa för eleverna. Flera påpekar det orim- liga i att man som elev aldrig får misslyckas på enstaka prov eller in- lämningsuppgifter utan ständigt måste prestera. Å andra sidan på- pekar några elever att en stressfri skola antagligen inte är möjlig och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;att kursbetyg innebär att man får tydlig och regelbunden åter- koppling. Kursbetygen kan också lära eleverna bra studievanor och anpassning till arbetslivet där man måste prestera och inte kan skjuta på saker. Risken för ett uppskjutarbeteende, där studierna i ämnet skjuts upp till sista året i gymnasieskolan, anses också av några elever som en stor risk med ämnesbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Lärares synpunkter om ämnesbetyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Vid utredningens samtal med lärare i de kommuner vi besökt samt med lärarnas fackliga organisationer framkommer att de allra flesta är positiva till ämnesbetyg. Det är ingen skillnad mellan vad lärare från yrkesprogram och lärare från de högskoleförberedande pro- grammen tycker. Enligt lärarna skulle ämnesbetyg leda till längre tid för fördjupning och breddning av ämnet och mindre stress för elever och lärare. Flera lärare på yrkesprogrammen ser det som en stor fördel om det avgörande betyget skulle sättas i slutet av ämnet efter- som betyget då bättre visar elevens samlade kompetens i ämnet. Många lärare uppger att det är en omställning för eleverna att komma från grundskolan till gymnasieskolan. Alla har inte samma förutsätt- ningar att inse vad studier i gymnasieskolan kräver och det höga tempo som kursbetygen innebär och för elever med en längre start- sträcka skulle ämnesbetyg vara bättre. Lärare ser också att ämnes- betyg innebär mindre dokumentation. Ämnesbetyg ses dock som något problematiskt i ämnen med spretigt innehåll (sidoordnade kurser), ofta yrkesämnen. Dessutom får ett ämnesbetygssystem inte utformas så att elever gör taktiska val, till exempel undviker att fortsätta studierna i exempelvis matematik för att de riskerar sänkt betyg. Komvuxlärare lyfter dessutom vikten av att det finns en över- bryggning mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Många lärare anser att det skulle vara svårt att införa ämnesbetyg i nu- varande kurssystem, och vissa menar att det inte är lämpligt med en stor reform. En vanligt förekommande åsikt är dock att ett arbete med att reformera gymnasieskolan skulle betala sig eftersom för- delarna med ämnesbetyg överväger nackdelarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Övriga skolaktörers synpunkter om ämnesbetyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;En övervägande andel av de skolaktörer vi har träffat är positiva till ämnesbetyg. Återkommande reflektioner är att ämnesbetyg visar elevernas progression över tid och skapar långsiktighet i lärandet. Ämnesbetyg kan också möjliggöra mer fokus på formativ bedöm- ning och främja djupinlärning. Många ser vidare mycket positivt på att ämnesbetyg innebär ett slut på ”avbockningen” av kurser och den ”poängpromenad” som kurssystemet har skapat. Ämnesbetyg anses också av de flesta som naturligt för gymnasiegemensamma ämnen och språk, men som mer komplicerat för vissa yrkesämnen som inte har en lika tydlig progression.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;En majoritet anser också att ämnesbetyg minskar stress. Det är särskilt bra för elever som mognar sent, och ämnesbetygen kan möjligen öka incitamentet för skoltrötta elever att stanna i gym- nasieskolan. Dock ser flera en risk för uppskjutarbeteende, alltså att stressen skjuts upp till sista året i utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;De flesta menar att ett system där ämnena delas in i nivåer är bra men också att det kan likna kurssystemet för mycket. Det framförs att det är viktigt med ett enkelt system som inte kan missförstås och att eleverna har kvar möjligheter till egna val. Timplan tar några upp som en positiv bieffekt av ämnesbetyg, en sådan skulle kunna styra upp och standardisera programmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;De allra flesta aktörer framför att införande av ämnesbetyg måste utredas noggrant, implementeras långsamt och inte får vara alltför omfattande. Återkommande förändringar och dåligt förberedda reformer har skapat en viss utmattning i skolsverige, och det måste krävas uthållighet och långsiktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Några farhågor lyfts fram. Lärar- och skolbyten är vanliga i dag och därför krävs det system för tydlig överlämning och dokumen- tation. Någon slags delbedömning eller avstämning under gymnasie- tiden ser de allra flesta som nödvändig. Den stora andelen obehöriga lärare lyfts också som ett problem. Vidare tar många upp att ämnen kan bli olika stora och att system med viktning därför kan behövas när betygen ska användas för urval. Kursbetygen har en fördel i att eleverna ser att de har klarat en del i utbildningen, och ett bra betyg kan dessutom sporra eleverna att arbeta vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;En återkommande synpunkt är att övergången till vuxenutbild- ningen måste vara smidig och att skolformerna måste vara kompatibla.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="p395dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343395x1.jpg/" id="p395img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;En konsekvens av ämnesbetyg som lyfts fram är att valideringen inom vuxenutbildningen måste ses över eftersom validering anses som en träffsäker metod för att kartlägga en elevs kunskaper, men den är också kostsam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Synpunkter om kompensatorisk betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft10"&gt;Utredningen ska analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensa- toriska inslag ska införas i betygssystemet för alla skolformer som har betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Elevers synpunkter om kompensatorisk betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Elevorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Vid utredningens möte med elevorganisationerna framkommer att många elever anser att kunskapskraven är otydliga och att lärare bedömer olika. Systemet är därför inte transparent. En övergång till en mer holistisk bedömning skulle dock minska elevernas möjlighet att förstå och kunna ifrågasätta betygen. Kunskapskraven kan enligt elevorganisationerna fungera bra om eleven också får en regelbunden återkoppling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Kommunbesök&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Elever vi mött på våra kommunbesök anser att tröskelregeln&lt;SPAN class="ft159"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;medför att man alltid behöver prestera på topp och att detta innebär en orimlig arbetssituation. Dessutom upplever många att vissa lärare använder sig av ett kompensatoriskt tänkande redan i dag, vilket leder till ett olikvärdigt system. Att lärare bedömer och återkopplar mycket olika är en återkommande åsikt vid besöken. I gymnasie- skolan uttrycker elever att kunskapskraven är luddiga och att tiden inte alltid räcker till för att visa vad man kan. I grundskolan anser elever att det är orättvist att enstaka delar kan stjälpa ett helt betyg, framför allt inom ämnena idrott och hälsa, musik och slöjd. En övergripande åsikt bland alla elever vi träffat är att motivationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Regeln om att en elev måste nå upp till alla kunskapskrav för ett betyg för att kunna få det betyget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;sjunker när enstaka prestationer drar ned betyget. Samtidigt betonar elever att kompensatorisk bedömning kräver mycket strikta rikt- linjer för att inte bli olikvärdig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Elevenkät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;På frågan om kunskapskraven är lätta att förstå håller cirka 5 procent av eleverna helt med om det påståendet. Drygt 25 procent håller i stort sett med och drygt 40 procent håller med lite grann om att kunskapskraven är lätta att förstå. Närmare 30 procent håller inte alls med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Vidare håller cirka 20 procent av eleverna inte alls med om att betygsskalan är tydlig. Drygt 80 procent av eleverna håller med om detta påstående i varierande grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Drygt 90 procent av eleverna håller helt med eller i stort sett med om att man borde kunna få ett högt betyg även om man presterat dåligt i några moment av en kurs. Resterande dryga 10 procent håller med lite grann eller inte alls i det påståendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;I fritextsvaren har några elever kommenterat kunskapskraven. Kunskapskraven är enligt dessa elever relativt lätta att förstå, speciellt när man förstått vad själva kursen handlar om, men det är svårt att tyda vad som är viktigast. Någon elev kommenterar också att lärarens tolkningar av kraven känns subjektiva, hur de tolkas beror mycket på lärare. Eleven funderar därför på ”vilken poäng de faktiskt fyller”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Lärares synpunkter om kompensatorisk betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Vid utredningens kommunbesök säger många lärare att dagens lärar- kår visserligen ökat sin bedömningskompetens sedan 2011, men att betygsskalans reglering är svår att förstå och svår att förklara för elever och vårdnadshavare. Det är också problematiskt att obehöriga lärare saknar bedömarkompetens. Kunskapskraven upplevs som diffusa och som att olika delar väger olika tungt. Vissa lärare uppger att de använder ett kompensatoriskt tänkande, framför allt då elevers kunskaper vid betygssättningen motsvarar flera olika betygssteg i skalan. Godkäntgränsen anser dock det stora flertalet ska kvarstå. Sammantaget upplever många lärare att delar av betygssystemet är orättvist och att lärarnas yrkeskunnande gällande bedömning måste&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1069 ft19"&gt;värnas och uppvärderas. Flera lärare anser att nationella prov och bedömningsstöd är en hjälp vid tolkning av kurs- och ämnesplaner samt kunskapskrav och att de även kan stävja betygsinflation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Övriga skolaktörers synpunkter om kompensatorisk betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft9"&gt;Dagens betygssättning är enligt alla vi talat med omgärdad av flera problem. Många tar upp att betygssystemet är dåligt implementerat och att det råder flera missförstånd kring hur regleringen ska tilläm- pas. Det är till exempel mycket utbrett att lärare redan i dag betygs- sätter enligt en kompensatorisk princip. Det är också många som talar om orättvisan i att enstaka sämre prestationer kan få avgörande roll för betyget. Enstaka prov och inlämningsuppgifter tillåts få allt- för stor betydelse i den slutliga bedömningen, när betyget i stället borde handla om vad eleven kan i slutet av ämnet eller kursen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;Kunskapskraven kritiseras för att vara detaljerade och fokusera på delar i stället för på helheter. Några framför att kraven för betyget E är alltför högt ställda. Det är dock endast några få aktörer som anser att godkäntgränsen ska kunna kompenseras. De flesta anser att betygssystemet bör ha en lägstanivå för godkända kun- skaper. Det framförs också att en övergång till kompensatorisk betygssättning förutsätter krav eller kriterier som är mer över- gripande än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft19"&gt;En kompensatorisk betygssättning ser de flesta skulle ge mer rättvisande betyg och därigenom ge en mer uppmuntrande åter- koppling till eleverna. Det ses av många som positivt och önskvärt att lärarnas professionella bedömarkompetens ska få bli mer vägledande vid betygssättningen. Samtidigt menar många att det är viktigt att betygssystemet är tydligt och inte har alltför stort ut- rymme för tolkningar eftersom det kan leda till olikvärdig betygs- sättning. Några aktörer lyfter i detta sammanhang att en otydlig reglering kan leda till att vårdnadshavare försöker påverka betygs- sättningen. Det är redan i dag ett stort problem på många skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;Flera lyfter att kompensatorisk betygssättning leder till högre betyg, och att detta lätt kan uppfattas som betygsinflation. Efter ett införande av nya regler för betygssättningen måste särskilda kvot- grupper införas under ett antal år så att elever från det nuvarande &lt;NOBR&gt;icke-kompensatoriska&lt;/NOBR&gt; systemet inte missgynnas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="p398dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343398x1.jpg/" id="p398img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Synpunkter om betyget F&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Utredningen ska föreslå sätt att synliggöra och dokumentera elevens kunskapsutveckling när kunskapsnivån inte motsvarar ett godkänt betyg (här förkortat till ”betyget F”).&lt;SPAN class="ft164"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Frågan togs inte upp i elev- enkäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Elevers synpunkter om betyget F&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Elevorganisationerna påpekar i möten med utredningen att flera icke godkända betyg i betygsskalan kan visa på en elevs kunskapsutveck- ling och därför vara positivt. Ett alternativ till flera underkända betyg kan dock vara något slags omdöme eller värdering som visar hur nära en elev befinner sig kravet för ett godkänt betyg. Synpunkter fram- förs även att ett underkänt betyg alltid måste kombineras med ett skriftligt omdöme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Vid kommunbesöken säger eleverna att betyget F sänker moti- vationen. Det råder dock delade meningar om det är positivt eller negativt att införa flera underkända betyg i betygsskalan. Vissa elever hävdar att flera underkända betyg kan särskilja elever som slöar eller skolkar från elever som faktiskt anstränger sig. Andra elever anser att flera underkända betyg bara blir rörigt och dessutom tufft och nedslående för de elever som får det allra lägsta betyget i skalan. Många återkommer till att antalet F skulle kunna minska om stöd, anpassningar, struktur och den regelbundna återkopplingen strama- des upp i skolan. Dessutom måste lärarna bättre översätta kun- skapskraven till eleverna så att de blir begripliga. En majoritet av eleverna anser att godkäntgränsen bör behållas i systemet. Om den tas bort finns inget incitament för att kämpa, anser de.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Lärares synpunkter om betyget F&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Vid utredningens samtal med lärarnas fackliga organisationer och lärare i besökskommunerna framkommer att de flesta är positiva till flera underkända betyg i skalan, eftersom det kan visa vilka elever som har ansträngt sig eller inte. Några vi pratat med anser att flera F&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Mötena har framför allt handlat om för- och nackdelar med skriftliga omdömen respektive ytterligare ett underkänt betygssteg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="p399dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343399x1.jpg/" id="p399img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;bara blir flummigt. Skriftliga omdömen tycker majoriteten av lärarna är bra men också krävande, och oroar sig för ökade krav på admi- nistration. De flesta lärare är överens om att en godkäntgräns behövs, dels för att elever ska fortsätta kämpa, dels för att skolan inte ska skjuta upp eventuella stödinsatser tills det är för sent. Med rätt anpassning och stöd kan antalet F minska i skolan, men många lärare uttrycker att antalet elever i behov av stöd ökar och att resurserna inte räcker till för att möta alla. Några tar upp problematiken med så kallade &lt;NOBR&gt;”snäll-E:n”,&lt;/NOBR&gt; det vill säga att elever får godkänt betyg trots att de egentligen inte når upp till samtliga kunskapskrav för betyget E. De menar att elever som får &lt;NOBR&gt;”snäll-E”&lt;/NOBR&gt; i dag egentligen borde få ett underkänt betyg som ändå är nära gränsen till ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Nyanlända elever lyfts av samtliga lärare som en grupp med sär- skilda behov och förutsättningar. Antalet F i olika ämnen är mycket högt i elevgruppen, framför allt i ämnet svenska som andraspråk som många lärare anser vara för svårt för elevgruppen. Särskilt utmanande är det att möta elever som kommer till Sverige i senare delen av grundskolan eller i gymnasieskolan. Eleverna möter enorma ut- maningar och det tar lång tid innan de förstår skolsystemet och har tillägnat sig ett fungerande skolspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Övriga skolaktörers synpunkter om betyget F&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;Många lyfter att betyget F är problematiskt, särskilt i grundskolan. Elever kan trots flit och ambition få betyget F för att de inte når kraven på abstraktionsförmåga som finns på &lt;NOBR&gt;E-nivån,&lt;/NOBR&gt; eller för att de ännu inte har tillräckliga kunskaper i svenska. Elever som får betyget F tappar självförtroende och blir nedslagna eftersom betyget känns långt ifrån godkänt och inte motsvarar några poäng. Några aktörer nämner i sammanhanget att ”pysparagrafen” (undantagsbestämmel- sen&lt;SPAN class="ft161"&gt;7&lt;/SPAN&gt;) ibland används felaktigt som ett sätt att godkänna elever som egentligen borde få betyget F.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Några aktörer anser att lärare skulle uppskatta att ha ett ytter- ligare underkänt betyg. Betyget skulle kunna verka motiverande och fånga progression och utveckling även under godkäntnivån. Även i dessa samtal nämns problemen med &lt;NOBR&gt;”snäll-E”&lt;/NOBR&gt; och att elever som i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Enligt skollagen ska läraren kunna bortse från enstaka delar av ett kunskapskrav om det finns särskilda skäl, till exempel för elever med funktionsnedsättning (se även kapitel 5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;dag är nära ett godkänt betyg ofta ”puttas upp” till betyget E. Några menar att ytterligare ett underkänt betyg kan motsvara poäng. Det är särskilt bra för elever som har ambitionen men saknar förmågan att få godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft19"&gt;Andra aktörer hävdar att ytterligare ett underkänt betyg skulle vara onödigt. De menar att elever inte blir hjälpta av att veta att de är lite mindre underkända än de var tidigare. Det finns också en risk för att nödvändiga stödinsatser dras in för elever som får detta betyg. I stället för fler underkända betyg bör skolan satsa på tidiga stöd- insatser. Betyget F borde också alltid åtföljas av skriftlig dokumen- tation, som exempelvis skriftliga omdömen med matriser. Några menar också att flera underkända betyg med poäng mest mäter en arbetsinsats och inte elevernas kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Synpunkter om all tillgänglig information om eleven vid betygssättningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Utredningen ska kartlägga tillämpningen av läroplanernas riktlinje om lärarens skyldighet att utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper vid betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Elevers synpunkter om all tillgänglig information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft14"&gt;Elevorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Elevorganisationerna anser att det är viktigt att elever får ha in- flytande över prov och inlämningsuppgifter. Samtidigt behöver lärare bli striktare med vad som gäller och med deadlines. Elever måste också kunna ta ansvar för sina studier. Elever som av olika skäl har svårt för sig bör kunna få mer tid, men det är inte rimligt att ”normalpresterande” elever kan lämna in uppgifter sent av rent tak- tiska skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Kommunbesök&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft10"&gt;Alla elever som vi har träffat anser att frågan om omprov och att lämna in uppgifter sent är en mycket viktig fråga, som i slutänden handlar om rättvisa och likvärdighet. Det är tydligt att det finns en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;diskussion om möjligheten till omprov och sena inlämningar på alla skolor. Majoriteten av eleverna som utredningen träffat vid kom- munbesöken anser dock att det måste finnas möjlighet att göra omprov eller lämna in uppgifter sent. Det finns en irritation hos många elever kring att klasskamrater sätter i system att göra omprov eller lämna in sent. Om det finns särskilda skäl, till exempel sjukdom eller funktionsnedsättning, anser dock många att en elev kan få göra överenskommelser med läraren om andra datum för prov eller in- lämningar. Vissa anser att det endast ska vara möjligt att få betyget E om man inte gjort provet eller inlämningen vid ordinarie tillfälle. Flera elever anser att det vore lämpligt med någon slags reglering av frågan, åtminstone på skolnivå. Generellt verkar många skolor ha en anhopning av prov och inlämningar i slutet av terminerna, vilket skapar stress hos eleverna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Elevenkät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;I elevenkäten ställs frågan om lärare på elevens skola erbjuder om- prov. Strax över 10 procent av eleverna anger att inga lärare på skolan gör det, medan strax över 20 procent av eleverna anger att alla lärare gör det. Resterande elever anger att vissa lärare gör det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;64 procent av eleverna anger att de ibland lämnar in uppgifter sent. Orsakerna till sena inlämningar och omprov är flera. Det van- ligaste svaret på strax över 50 procent är att eleverna prioriterar andra prov eller inlämningsuppgifter. Strax över 20 procent uppger att det beror på giltig frånvaro och 10 procent svarar att det beror på att de inte haft tid att läsa på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Lärares synpunkter om all tillgänglig information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Lärarnas fackliga organisationer och lärarna i kommunerna utred- ningen har besökt anser att frågan om omprov och sena inlämningar bör regleras på någon nivå, nationell, regional eller skolnivå. Fack- förbunden trycker särskilt på att en reglering av frågan krävs för att öka likvärdigheten i svensk skola. En majoritet av lärarna anser att elever ska ha rätt att få flera chanser att visa vad de kan, men det råder också enighet om att omprov och sena inlämningar bidrar till en tyngre arbetsbelastning för lärarna. I det sammanhanget nämns även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p934 ft9"&gt;påtryckningar som kan komma från både elever, deras vårdnads- havare och rektorer att ge eleverna ytterligare chanser att visa på kunskaper. Det framkommer också att lärare gör mycket olika: vissa är mycket strikta medan andra tillåter obegränsat antal omprov och inlämningar. Flera lärare påpekar dock att elever som regelmässigt lämnar in sent eller gör omprov sällan vinner på detta i längden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Övriga skolaktörers synpunkter om all tillgänglig information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft11"&gt;Av våra samtal framkommer att den oklara situationen runt omprov och inlämningsuppgifter gör att det lätt uppkommer påtryckningar från elever och deras vårdnadshavare mot lärare och ibland även från huvudmän mot rektorer. Det avser påtryckningar som handlar om att elever bör få fler chanser att visa sina kunskaper. Elever sätter ibland i system att lämna in sent eller hoppa över prov. Sammantaget skapar omprov och inlämningsuppgifter en hög arbetsbelastning för lärarna, men även för eleverna, och blir därmed en stressfaktor för alla i skolan. Flera aktörer påpekar att systemet är alltför löst i kon- turerna och att likvärdigheten blir lidande. Åtstramningar är därför nödvändiga. Några menar att förväntningarna på eleverna är alltför låga och att skolan måste förbereda dem för vuxenlivet med struk- turer, regler och anpassningsförmåga. Samtidigt påpekar några att det behövs en tydlighet kring att vissa elevgrupper kan behöva sär- skilda regler gällande prov och inlämningar på grund av exempelvis funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft10"&gt;En förklaring till situationen menar några kan vara att det är viktigt för skolorna med många godkända elever, och att situationen kanske blir bättre i gymnasieskolan i ett system med ämnesbetyg. Det finns samtidigt en stor samsyn hos alla vi träffat att något bör göras för att förbättra dagens situation. En uppstramning kan enligt många ske lokalt på skolan genom att rektor får som skyldighet att skapa skolgemensamma rutiner för omprov och inlämningsupp- gifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft19"&gt;De flesta anser också att dagens skrivning om att läraren är skyldig att utnyttja ”all tillgänglig information” om elevens kun- skaper vid betygssättningen är för bred. I stället skulle det kunna stå ”tillgänglig information” eller ”relevant information”. Ett återkom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="p403dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343403x1.jpg/" id="p403img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p809 ft19"&gt;mande förslag är att regleringen i stället skulle kunna handla om att läraren ska göra en ”helhetsbedömning” av elevens kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Betygsinflation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft10"&gt;I september 2019 fick utredningen i tilläggsdirektiv&lt;SPAN class="ft164"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;att beakta att de förslag som läggs inte ska leda till betygsinflation, och analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygsinflation. Vi redovisar i det här avsnittet både resultaten från en intervjustudie vi låtit genomföra och de synpunkter vi fått under våra möten och kommunbesök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Betygsinflation och olikvärdig betygssättning är fenomen som ligger nära varandra, och därför tas båda upp i nedan refererade inter- vjuer och möten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Resultat från utredningens intervjuer om betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Vi har låtit genomföra elva intervjuer med forskare och företrädare för organisationer inom skolsektorn. Syftet med intervjuerna var att få synpunkter från sakkunniga personer om vad man behöver för slags betygssystem för att undvika betygsinflation. Ambitionen var att låta respondenterna tämligen förutsättningslöst få resonera om hinder och möjligheter med nuvarande betygssystem, men också kring hur ett alternativt betygssystem skulle kunna konstrueras. De medverkande var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Gudrun Erickson, senior professor i pedagogik med inriktning mot språk och bedömning vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Jan-Eric&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Gustavson, senior professor vid Institutionen för peda- gogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ulla Hamilton, VD Friskolornas riksförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dir. 2019:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="p404dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343404x1.jpg/" id="p404img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1083 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Magnus Hultén, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Anders Jönsson, professor i didaktik med inriktning naturveten- skapernas didaktik, Högskolan Kristianstad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Alli Klapp, docent och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ebba Kock, ordförande Sveriges elevkårer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Anna Sjögren, docent i nationalekonomi, verksam som forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk ut- värdering (IFAU)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Jonas Vlachos, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft9"&gt;Vi har sammanställt resultatet&lt;SPAN class="ft159"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;och i följande avsnitt framgår centrala svar och tankegångar. I texten är alla respondenter anonymiserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft14"&gt;Problem som respondenterna identifierar i det nuvarande betygssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Respondenterna lyfter att betygen har flera syften i Sverige. Många menar att de olika syftena krockar med varandra och skapar mål- konflikter. För att betygen ska fungera för urval krävs att betygs- sättningen är likvärdig, men om betygen används till att göra jäm- förelser skapas ett tryck på höga betyg, vilket leder till betygs- inflation. Denna effekt kan enligt flera av respondenterna förklaras med att skolan är ”marknadsutsatt” och att betygen därmed kan betraktas som en ”valuta”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;De flesta är överens om att betygsinflation och bristande lik- värdighet förekommer i skolsystemet, vilket hotar systemets legiti- mitet. Några hävdar att när betyg och kunskapsutveckling inte följs åt kan det vara tecken på ett kollapsande system. Orsakerna uppges av flertalet vara att skolan är ”marknadsutsatt” och att det saknas en normerande funktion (ankring) i det målrelaterade betygssystemet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Intervjustudien och resultaten är diarieförda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;vilket leder till en inflation av betygen. Det finns också incitament för lärare att vara generösa med betygen i den nedre delen av skalan, dels genom att det finns ett politiskt tryck att elever ska klara skolan, dels genom att underkända betyg är kostsamma för både skolan och eleven. Det framförs även att det är viktigt att betygsfördelningen är rättvis i toppen av fördelningen eftersom betygen används för selek- tion till högre studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Några respondenter tar upp kunskapskraven som enligt dem är allt- för otydligt formulerade och skapar låg tilltro till systemet. Vidare uppger flera respondenter att det saknas vetenskaplig grund för påståendet att betyg kan motivera elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Ett ytterligare problem som framhålls av några respondenter är att lärarnas bedömningskompetens varierar. Några menar att lärar- utbildningarna brister inom området bedömning. Det förekommer dessutom att lärare inte följer regelverket gällande betygssättning, vilket leder till olikvärdighet. Bristen på behöriga lärare och den stora omsättningen på skolledare bidrar till problemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Förändringar som respondenterna ser kan göras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Flertalet respondenter vill behålla nuvarande betygssystem men vill reformera det. Flera menar att de nationella proven måste fungera som något slags ankare i betygssystemet exempelvis genom modeller som anger rimlig avvikelse mellan provresultat och betyg. En ankring kan, enligt några respondenter, även omfatta ämnen som inte har något nationellt prov. Proven behöver utvecklas så att de är stabila över tid och extern bedömning eller central rättning bör införas. Prov- resultat skulle också kunna redovisas separat från betygen, särskilt i gymnasieskolan. Några framför att ett sätt att komma åt likvärdig- hetsproblem är att införa examensprov i gymnasieskolan enligt exempelvis finsk modell. En respondent anser att det borde finnas uppföljningssystem som uppmärksammar skolors förmåga att höja kunskapsnivån hos eleverna, så kallad &lt;NOBR&gt;”value-added”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft53"&gt;Några anser att formuleringarna i kunskapskraven behöver för- tydligas. Några framför att de relativa inslagen i betygssättningen bör stärkas. Relativa betyg är egentligen bättre för likvärdigheten än målrelaterade, eftersom systemet bygger på normalfördelnings- kurvor och det är enklare att bedöma relativt än utifrån en absolut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft10"&gt;norm. Det framförs även att betygskriterier bör införas i stället för kunskapskrav. Ytterligare några ser att införandet av ämnesbetyg kan öka likvärdigheten och även elevernas motivation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Flera framför att en nödvändig förändring är att avskaffa det underkända betyget (betyget F) i de obligatoriska skolformerna och ta bort behörighetskraven i övergången mellan grund- och gym- nasieskola. Då minskar behovet av tunga system för att säkra lik- värdighet i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Det framförs även att lärarutbildningen måste stärkas vad gäller undervisning om bedömning och betygssättning och att det måste ske en kompetenshöjning bland lärare. Alla måste följa regelverket kring betygssättningen, även om det inte är rimligt att förvänta sig helt likvärdiga bedömningar. En respondent framför att det går att arbeta mer med kollegiala granskningsprocesser inför betygssätt- ningen. Några anser att det går att specificera vilka betygsunderlag som ska ligga till grund för betygssättningen för att på så sätt öka likvärdigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Flera nämner att det är problematiskt att det finns en kon- kurrenssituation mellan skolor som kan leda till påtryckningar på lärare att sätta höga betyg. Det borde i stället vara ett fokus på likvärdighet och att stärka lärarprofessionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Synpunkter om betygsinflation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Synpunkterna vi tagit emot under våra möten och kommunbesök är samlade under denna gemensamma rubrik där elever, lärare och övriga aktörer ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;De flesta vi samtalat med anser att betygsinflation och olikvärdig betygssättning är ett problem i skolan och är bekymrade över ut- vecklingen. Det är tydligt att frågan engagerar och att de flesta har starka åsikter om vad som ligger bakom problemen och hur de bäst bör lösas. Flera nämner också att betygsinflation förekommer i alla betygssystem, men att det relativa systemet &lt;NOBR&gt;(1962–1994)&lt;/NOBR&gt; var stabilare än det målrelaterade och att ett mer stabilt system vore önskvärt i dag. Det framkommer också att det har funnits en tro hos politiker kring att omfattande och detaljerade styrdokument skapar tydlighet och likvärdighet, men att detta visat sig vara fel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1086 ft10"&gt;Elever vi har samtalat med ger en bild av att betygen kan skifta mycket mellan olika skolor beroende på att vissa skolor konsekvent sätter ”snälla” eller omotiverat höga betyg. Lärare har uttryckt att det är svårt att skapa en likvärdig betygssättning mellan skolor, och det blir särskilt besvärligt när det saknas behöriga lärare i vissa ämnen. Handledning, mentorskap och kollegialt lärande är, enligt flera, bra sätt att skapa en samsyn kring bedömning, åtminstone inom den egna skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft19"&gt;På några håll har det framkommit att politiker på kommunal nivå anser att lärarna sätter för låga betyg och att kommunens mål därför är att varje år höja betygen eftersom det ger bättre statistik när man lyfter elever från betyget F till betyget E. Det finns enstaka personer som hävdar att det råder kaos i betygssättningen i dag och att diskrepansen mellan betyg och kunskapsnivå bara ökar. Alla måste därför tänka mer inom boxen och följa regelverket. Flera aktörer som vi har träffat pratar om att bedömning alltid i någon mån är god- tycklig, och att det inte är konstigt att det blir inflation i ett system där lärarna själva sätter betygen. Några av dem har även sagt att skolans så kallade marknadsanpassning är ett stort problem och att höga betyg är ett sätt att marknadsföra en skola. De menar att det är frustrerande att skolor som sätter omotiverat höga betyg kan fortsätta med det utan att något händer. Även om det är ett fåtal skolor där detta sker borde en sådan betygssättning följas upp på något sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft19"&gt;Flera nämner att betygsinflationen och svårigheterna att hitta samsyn kring betygssättningen har skapat en ny och otrygg situation för lärarna som riskerar att bli ifrågasatta av elever, vårdnadshavare och politiker. Några aktörer anger att det stora fokus som finns i dag på att ständigt uppvisa bättre skolresultat har lett till en märklig debatt. Det finns baksidor av att använda betyg som ett kvalitetsmått och att tala om vikten av ”hög måluppfyllelse” eftersom det riskerar att leda till betygsinflation. Fokus flyttas från att bedriva en god undervisning för alla elever till att sätta högre och högre betyg. Flera efterlyser en återgång till en klok bedömningspraktik där lärarna känner sig stärkta och där fokus är på att betygen ska vara rätt, inte höga. En stark professionalism skapar likvärdighet menar flera som vi pratat med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft9"&gt;De möjliga lösningar på problemen med betygsinflation som har nämnts under våra möten har varit kopplade till de nationella proven.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;De kan fungera som ett ankare i systemet, och redan i dag måste resultatet på proven särskilt beaktas. Det finns förslag på att provresultaten ska utgöra potter på betyg som lärarna på skolnivå måste följa, alltså att en skolas provresultat måste avspeglas i de betyg som eleverna sedan får. Det ska finnas sanktioner mot huvud- män som avviker. Några menar dock att sådana lösningar blir orätt- visa och att de tilltalar nationalekonomer och matematiker mer än pedagoger. Flera framför också att problemen med betygsinflation är som störst i ämnen där det inte finns nationella prov, exempelvis de praktiska och estetiska ämnena i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Många vi pratat med nämner möjligheten till examensprov i gymnasieskolan, till exempel enligt den finska modellen där lärarens betyg och examensproven redovisas separat. Högskolor och uni- versitet kan sedan själva avgöra om de vill använda betyg eller prov- resultat i sin antagning. Flera anser också att det går att använda inträdesprov och intervjuer för antagning till högre utbildning och på så sätt minska betygens betydelse och samtidigt öka högskole- utbildningarnas status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Redovisning av utredningens utprövningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Som ett led i vårt utredningsarbete om ämnesbetyg, kompensatorisk betygssättning och betyget F har vi genomfört mindre utprövningar i några olika lärargrupper, rektorsgrupper och i en grupp med natio- nella &lt;NOBR&gt;prov-konstruktörer.&lt;/NOBR&gt; Syftet med utprövningarna var att upp- märksamma styrkor och svagheter i våra preliminära förslag för att kunna utveckla dem utifrån resultaten på utprövningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Utprövning av modell för ämnesbetyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;En preliminär modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasie- skola skickades till lärare och skolledare på två gymnasieskolor (sam- manlagt åtta lärare och åtta skolledare). I modellen beskrevs inled- ningsvis att utredningen gjort ställningstagandena att ämnesbetyg ska ge bättre förutsättningar för djuplärande och minska stress, att ämnesbetyg fungerar bäst i en ämnesutformad gymnasieskola och att övergången mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska vara smidig men inte styra gymnasieskolans utformning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="p409dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343409x1.jpg/" id="p409img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Utgångspunkterna för modellen var bland annat att gymnasie- skolans program och struktur behålls, att nya ämnesplaner ska tas fram, att de obligatoriska delarna av programmen kan komma att öka och de valfria att minska och att ämnena av praktiska skäl (möjlig- göra frivillig fördjupning och koppling gymnasieskola och komvux) delas in i mindre enheter kallade moduler. Modulerna ska ha eget centralt innehåll men ämnet ska hållas ihop av att alla moduler delar samma kunskapskrav. En alternativ organisation av kunskapsinne- hållet skulle vara att modulernas centrala innehåll fördelas fritt av läraren. Ämnena delas dessutom in i bas, fördjupning och bredd (specialisering), som alla blir egna moduler. Modellen exemplifie- rades med hjälp av ämnena svenska och matematik.&lt;SPAN class="ft159"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;De medverkande ombads läsa in sig på modellen och deltog sedan vid tre olika seminarier i september 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Resultat i sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft10"&gt;Alla medverkande är positiva till ämnesbetyg i en ämnesutformad skola. Dagens kurssystem upplevs som fragmentiserat och stressigt och det är fel att eleverna ska bedömas innan de egentligen har lärt sig något. Särskilt pojkar har nackdel av kurssystemet eftersom de mognar senare än flickor. Betoningen på djuplärande känns också positiv för alla medverkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;De medverkande anser att stressen i gymnasieskolan bör minska med ämnesbetyg, kurssystemet slår hårt mot elever som drabbas av sjukdom eller frånvaro. Många lyfter att det finns en stor risk för uppskjutarbeteende hos eleverna och att stressen flyttas till utbild- ningens sista år. Meritpoängen lyfts av flera som en orsak till stress och taktikval och de anser att meritpoängen bör avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Nya ämnesplaner välkomnas av alla. De kan bidra till ett bättre upplägg av undervisningen och ett större helhetstänk. Progressionen i ämnena kan betonas tydligare. De flesta ser att valfriheten kommer att minska. Flera menar att det inte är negativt, det är för många val i dag och att det förvirrar och stressar många elever. Några lyfter att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Observera att detta var en preliminär modell som inte är identisk med det förslag som presenteras i kapitel 11. Revideringar som har gjorts i modellen har dock haft sin utgångspunkt i bland annat vad som framkom under utprövningarna. Det som här kallas ”moduler” har i senare versioner av modellen kallats ”nivåer”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p521 ft13"&gt;timplaner kan vara ett sätt att styra upp programmen och harmo- nisera olika skolors utbildningar med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft11"&gt;Modulerna uppskattas av många, men några menar att de alltför mycket liknar kurssystemet. Speciellt i yrkesämnen borde modulerna i så fall göras stora så att fragmentiseringen inte kvarstår och djup- inlärning premieras. Moduler med ett fast centralt innehåll föredras av vissa. Det blir rörigt annars om elever byter skola och dokumen- tationen vid sådana överlämningar skulle bli omfattande. Det främjar också en likvärdig utbildning mellan olika skolor. Några menar dock att moduler inte behövs alls utan att varje ämne i stället kan ha ett centralt ämne som läraren själv får fördela över de år ämnet ska pågå. Helhetssynen på lärandet och fördjupningen försvinner om stoffet delas in i moduler. Ökad frihet för lärarna är ett sätt att hålla kvar dem i yrket. Skolbyten löser sig alltid ändå eftersom det är kun- nandet som är centralt, inte exakt vilket innehåll eleven har tillägnat sig, menar dessa lärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft13"&gt;Bas, fördjupning och breddning anses av några som en bra indel- ning av ämnesstoffet som också kan motverka taktikval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft9"&gt;Alla anser att det behövs avstämningar längs vägen, i form av skriftliga omdömen, modulbetyg, terminsbetyg eller liknande. Att kunskapskraven ska omfatta hela ämnet anser de flesta vara en logisk följd av reformen, men frågor uppstår kring hur avstämningar skulle gå till längst vägen. Det måste finnas tydliga riktlinjer hur lärarna ska tolka kraven i relation till moduler. Eleverna måste också förstå att eventuella avstämningsbetyg inte är samma sak som ett kursbetyg. En övergång till ämnesbetyg kan också enligt några innebära ett slut för de inte så lyckade matriserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft10"&gt;Övergången till vuxenutbildningen menar de flesta behöver vara flexibel, men vuxenutbildningens förutsättningar ska enligt alla medverkande inte få styra hur gymnasieskolan utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft10"&gt;Att införa ämnesbetyg inser alla medverkande kan bli en stor reform, men det är värt det. Samtidigt betonar det stora flertalet att reformen inte får hastas fram utan föregås av en rejäl implemen- tering. Möjligheter måste också finnas för lokala profileringar även efter reformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="p411dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343411x1.jpg/" id="p411img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1091 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Utprövning av modell för kompensatorisk betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft11"&gt;En preliminär modell för kompensatorisk betygssättning skickades till lärare på två grundskolor och en gymnasieskola. I modellen beskrevs en betygssättning där läraren först gör en analytisk bedömning&lt;SPAN class="ft157"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;av en elevs kunskaper utifrån kunskapskraven för A, C och E för att sedan göra en sammanvägd bedömning och bestämma vilket betyg som på ett rättvisande sätt motsvarar elevens kunskaper. Vid den sammanvägda bedömningen kan lägre prestationer utjämnas av högre prestationer och läraren måste beakta den undervisning som bedrivits. Principerna att ett krav måste vara uppfyllt ”i sin helhet” eller ”till övervägande del” är borttagna från bedömningen. Kunskapskraven ska betraktas som riktmärken och betygen B och D ska sättas på elever vars kunskaper bedöms till en nivå mellan de beskrivna kunskapskraven för A och C respektive C och E. Betygen A och E kan sättas även om eleven inte nått upp till samtliga krav för dessa betyg.&lt;SPAN class="ft157"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft9"&gt;Sammanlagt nio grundskolelärare och fyra gymnasielärare om- bads använda modellen för att sätta betyg på elever som gick ut årskurs 9, alternativt fick betyg i motsvarande ämnen i kurs 1 i gym- nasieskolan, vårterminen 2019. Till sin hjälp hade lärarna Skolverkets reviderade kunskapskrav för grundskolan i en version från juni 2019 (alltså inte den slutgiltiga versionen). De grundskoleämnen som ingick i utprövningen var biologi, matematik, samhällskunskap, slöjd och svenska. Gymnasielärarna utgick från kraven för årskurs 9, vilket vi menar var görligt eftersom syftet med utprövningen var att utvärdera om de kompensatoriska principerna för betygssättningen fungerade. Lärarna ombads jämföra de betyg som sattes utifrån modellen med de betyg som hade satts på eleven utifrån nuvarande kunskapskrav och reglering av betygsskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Modellen och de reviderade kunskapskraven skickades även till fyra provkonstruktörer av de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk vid Uppsala universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;De medverkande presenterade sina resultat och synpunkter vid fyra olika seminarier i september 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Läraren bedömer elevernas kunskaper i förhållande till de olika delarna av kunskapskraven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Observera att detta var en preliminär modell som inte är identisk med det förslag som presenteras i kapitel 12. Revideringar som har gjorts i modellen har dock haft sin utgångspunkt i bland annat vad som framkom under utprövningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Resultat i sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;En majoritet anser att en kompensatorisk bedömning leder till mer rättvisa betyg än i dagens system och är positiva till denna för- ändring. Det framkommer från några lärare att syftet med att för- ändra principerna för betygssättningen ska vara att elever ska få rätt betyg, snarare än att betygen ska bli högre, och att detta syfte kan uppnås med modellen. De flesta medverkande kan se att betygen i vissa fall blir högre, men ibland berodde ökningen inte på den kompensatoriska modellen utan på de reviderade kunskapskraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;Lärarna anser att Skolverkets reviderade kunskapskrav överlag är bättre eftersom de är kortare och inte lika detaljerade som de nu- varande. Några elevers betyg har höjts på grund av att delar av kun- skapskrav gällande resonerande förmåga försvunnit (slöjd). En baksida av de detaljerade kunskapskraven som tas upp i en grupp av lärare är den vanligt förekommande användningen av matriser, som stressar både elever och lärare. I matriserna ska läraren markera exakt vilka delkunskapskrav en elev har uppnått eller inte med hjälp av olika färger. Lärarnas förhoppning är att en mer sammanvägd bedömning kan minska behovet av matriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Några lärare kommenterar att likvärdigheten i betygssättningen kan minska när lärarens professionella utrymme ökar, och att det krävs tydliga riktlinjer och mycket kollegiala samtal om kom- pensation införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Alla som medverkar poängterar att betygen kommer att öka som en följd av kompensatoriska inslag. Några menar att kombinationen kompensatorisk betygssättning och reviderade kunskapskrav möjligen kan leda till en alltför stor förändring av systemet, medan några andra menar att både kompensation och nya kunskapskrav måste införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Betygen B och D tas av några upp som den svåraste bedömningen när regeln om ”till övervägande del” tas bort. De lyfter att det kan bli otydligt när dessa betyg ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;I den här preliminära modellen prövade vi ut att betyget E skulle kunna kompenseras, det vill säga att kunskaper på en icke godkänd nivå kan kompenseras av kunskaper på en godkänd nivå och resultera i ett godkänt betyg. Bland våra ”utprövare” råder delade meningar om en sådan princip är lämplig eller inte. De flesta menar att det är svåra avgöranden som måste göras. Att ge en elev godkänt betyg&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="p413dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343413x1.jpg/" id="p413img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;trots att eleven har kunskaper på underkänd nivå innebär att läraren måste bortse från att eleven inte uppnår enstaka delar av ett kun- skapskrav för betyget E. Flera lärare anser att det kan resultera i svåra diskussioner om vad som kan anses som ”enstaka” delar av ett kunskapskrav. Flera hävdar också att det inte är rimligt att läraren bortser från kunskap som han eller hon har om en elev. De anser att det är viktigt att behålla en tydlig lägstanivå i alla ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Även betyget A omfattades i modellen av kompensation, en elev kan alltså få betyget A även om eleven inte når enstaka kunskapskrav för betyget A. Detta anser de flesta medverkande skulle leda till en ökning av antalet A, men att det samtidigt är ett rimligt inslag i en kompensatorisk modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Utprövning av modell med två underkända betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;En modell av en betygsskala med två underkända betyg skickades till lärare på två olika grundskolor. I modellen beskrevs en betygsskala på den underkända nivån som differentierats i två betyg (betygen F och Fx) för att på så sätt ge mer nyanserad återkoppling. I modellen är betyget F skalans lägsta betyg och sätts på en elev som saknar mycket kunskaper och där avsevärt arbete krävs för att uppfylla godkända kunskaper. Betyget F ska motsvara 2,5 poäng. Betyget Fx sätts på en elev som saknar vissa kunskaper och där en mindre insats krävs för att uppfylla godkända kunskaper. Betyget Fx ska motsvara 5 poäng. Betyget E ska fortsatt vara en godkäntgräns och sätts på elever som uppfyller alla krav för betyget E samt motsvarar 10 poäng. Övriga godkända steg &lt;NOBR&gt;(A–D)&lt;/NOBR&gt; ska bedömas utifrån en kompensatorisk princip.&lt;SPAN class="ft157"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft11"&gt;De medverkande presenterade sina synpunkter vid två olika till- fällen i september 2019. Det ena tillfället var ett besök på en grund- skola där skolans samtliga lärare (cirka 50) deltog uppdelade i sex ämnesgrupper. Vid det andra besöket på en annan grundskola deltog fyra lärare och en skolledare i seminariet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Observera att detta var en preliminär modell som inte är identisk med det förslag som presenteras i kapitel 13. Revideringar som har gjorts i modellen har dock haft sin utgångspunkt i bland annat vad som framkom under utprövningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;Resultat i sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;Alla deltagande lärare är överlag positiva till att införa ytterligare ett underkänt betygssteg. Många menar att motivationen hos eleverna ökar om betygsskalan blir tydligare och kan visa på kunskapsutveck- ling även på den underkända nivån. Betygssättningen blir mer nyanserad och det är en förbättring om det framgår om en elev är långt ifrån eller ganska nära ett E. Elever som anstränger sig men ändå inte når alla krav för ett godkänt betyg kan också bli belönade. En annan positiv effekt av att införa ett till underkänt betyg är att förekomsten av så kallade &lt;NOBR&gt;”snäll-E:n”&lt;/NOBR&gt; kan motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft19"&gt;Poängen som kopplas till de underkända betygen ses också som en bra idé av de allra flesta. Nyanlända elever lyfts särskilt som en elevgrupp som skulle få många fördelar av att få poäng för under- kända betyg, eftersom de eleverna ofta får många underkända betyg till en början och behöver ett kvitto på de framsteg de ändå gör. Flertalet lärare hävdar att det är rimligt att en elev som deltagit och visat på kunskaper ska få poäng, även om det är på det allra lägsta betygssteget. Några lärare hävdar dock det motsatta, nämligen att poäng inte bör ges till underkända betyg eftersom det sänder ett felaktigt budskap till eleven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;De flesta lärarna tycker att beskrivningen av betygsstegen är tillräcklig. Flera lärare menar också att det är lätt att se framför sig vilka elever som skulle få ett F respektive ett Fx i en differentierad skala. Några lärare anser dock att uttrycket ”avsevärt arbete krävs” är för svårt att tolka för framför allt eleverna och att en annan formu- lering krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Vissa farhågor lyfts också. Några lärare anser att det kan finnas en risk i att lägga till nya betygssteg till skalan eftersom det så småningom kan uppstå nya krav på ännu fler betygssteg. Det kan också bli så att fler betygssteg leder till ökade dokumentationskrav från huvudmannen. Dagens streck, som i grund- och gymnasie- skolan ges till elever då det saknas underlag för att sätta ett betyg, diskuteras också av några lärare. De menar att det kan uppstå svåra gränsdragningar när skalans lägsta betyg ska motsvara poäng. Om en elev deltagit i undervisningen vid några enstaka tillfällen och svarat på en fråga, ska det då anses som att det finns ett betygsunderlag som motsvarar 2,5 poäng? Några lärare betonar att det måste vara möjligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="p415dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343415x1.jpg/" id="p415img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft13"&gt;att använda streck då en elev närvarat men inte producerat något bedömningsbart material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Synpunkter från den parlamentariskt sammansatta referensgruppen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft10"&gt;I tilläggsdirektivet, som beslutades i september 2019, framgår att utredningen ska knyta en parlamentariskt sammansatt referens- grupp&lt;SPAN class="ft164"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;till sig (se även kapitel 2 om utredningens arbete).&lt;SPAN class="ft164"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utredningen har träffat den parlamentariskt sammansatta refe- rensgruppen vid tre tillfällen och alla partier har varit representerade vid samtliga tillfällen. Under mötena har framför allt ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, kompensatorisk betygs- sättning, ytterligare ett underkänt betyg (hur elevers kunskaper kan synliggöras och dokumenteras vid ett underkänt betyg) samt betygsinflation diskuterats. Nedan följer en kort sammanfattning av referensgruppens synpunkter gällande de första tre frågorna efter- som det är i dessa frågor utredningen lämnar förslag. Synpunkterna lämnades vid det sista mötet den 22 april 2020. Referensgruppen hade då fått ta del av utredningens förslag fram till detta datum. De förslag som utredningen lämnar i denna SOU är dock i huvudsak de förslag som diskuterades med referensgruppen vid sista mötet. Vi vill betona att nedan ska betraktas som synpunkter från referens- gruppen vid det givna tillfället och som kan komma att ändras i den fortsatta politiska processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utredningen föreslår en modell för ämnesbetyg i en ämnesutfor- mad gymnasieskola, gymnasiesärskola och inom vuxenutbildningen och att förslaget föranleder en omfattande översyn av ämnen och ämnesplaner. Utredningen har också gjort en bedömning att ämnen som ger meritpoäng (matematik, moderna språk och engelska) kan hanteras på annat sätt, till exempel kan flera betyg sättas i respektive ämne (så kallade blockbetyg). Detta är dock inget förslag från utredningen utan enbart en bedömning. Samtliga partier är positiva till förslaget om en modell för ämnesbetyg där ämnen delas in i nivåer med betyg på varje nivå fram tills det slutliga betyget sätts i ämnet. Partierna är också positiva till att modellen möjliggör smidiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;I referensgruppen har representanter från de åtta riksdagspartierna ingått: S, MP, L, C, V, KD, SD och M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dir. 2020:41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1096 ft10"&gt;övergångar mellan skolformer och vid byte av lärare, program och skola. När det gäller ett eventuellt införande av blockbetyg (för exempelvis ämnen som ger meritpoäng) anser S, MP, C och V att detta bryter mot tanken med ämnesbetyg och kan riskera att systemet inte blir hållbart över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft19"&gt;Utredningen föreslår att en kompensatorisk betygssättning ska införas i alla skolformer. Det innebär att läraren kan låta en elevs olika kunskapsnivåer i den godkända delen av skalan kompensera varandra. Läraren kan sedan göra en sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga partier är positiva till att betygssättningen blir kompensatorisk och att betygen &lt;NOBR&gt;A–D&lt;/NOBR&gt; ska kunna kompenseras. Det råder dock lite olika meningar om betyget E, som utredningen förslår ska uppfyllas i sin helhet och därmed inte ska kunna kompenseras. SD och L tycker att det är viktigt att betyget E inte ska kunna kompenseras. S, V och C tycker att även betyget E ska kunna kompenseras. Även MP tycker att betyget E ska kompenseras och anser att detta skulle vara bättre än förslaget att införa betyget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft11"&gt;Utredningen föreslår att ytterligare ett underkänt betygssteg – Fx – ska införas i alla skolformer som har underkända betyg. Syftet är att synliggöra elevers kunskapsnivå och kunskapsutveckling även om eleven inte har ett godkänt betyg. Betyget Fx ska motsvara 5 poäng i elevens meritvärde i den obligatoriska skolan och i grundskoleämnen inom introduktionsprogrammen men inte på den gymnasiala nivån. Partierna har olika synpunkter på förslaget. C, V och S är positiva till att ytterligare ett underkänt betygssteg införs men tycker att samma system bör gälla för alla skolformer, det vill säga antingen ska betyget Fx motsvara 5 poäng i alla skolformer eller inte i någon skolform. S och V tycker även att betyget F ska mot- svara 2,5 poäng. KD anser att i stället för att införa betyget Fx borde betygspoängen för betyget E sänkas till 5 poäng och att poängen för övriga betygssteg fördelas jämnt upp till 20 poäng (som betyget A ger). MP framför att det är viktigt att förslaget inte får negativa kon- sekvenser för lärares arbetsbörda och elevers rätt till stöd. Som nämnts ovan tycker dock MP att det är bättre att betyget E kompen- seras än att betyget Fx införs. M är tveksamma till förslaget. SD och L reserverar sig mot förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Resultatredovisning av studiebesök och möten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1097 ft10"&gt;Därutöver anser M att en utredning om gymnasieexamination (en form av studentexamen) skulle ha genomförts inom ramen för utredningens tilläggsdirektiv om betygsinflation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="p419dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343419x1.jpg/" id="p419img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1098 ft175"&gt;&lt;SPAN class="ft236"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft237"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft9"&gt;I detta kapitel redovisar utredningen förslag och bedömningar gällande en modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasie- skola och gymnasiesärskola. Modellen beskrivs i huvudsak för gym- nasieskolan men ska även gälla för gymnasiesärskolan. Vi lämnar även förslag om att motsvarande modell ska införas inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå&lt;SPAN class="ft159"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;och redogör i detta sammanhang för vilka överväganden vi har gjort i frågan. I slutet av kapitlet redo- gör vi för den del i uppdraget som handlar om att utreda om en tim- plan behöver införas för att stödja införandet av ämnesbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Syftet med att införa ämnesbetyg i ett ämnesutformat system är att ge elever bättre möjligheter till fördjupat lärande och lärande över tid och på så sätt främja deras kunskapsutveckling och motivation att fullfölja sin gymnasieutbildning. I ett ämnesutformat system kommer utbildningen i många ämnen att pågå under en längre sam- manhållen period innan en elevs slutliga betyg sätts, till skillnad från dagens kursutformade system där ett avgörande betyg sätts efter varje kurs. På så vis blir utbildningen mindre fragmentiserad. Vidare kan införandet av ämnesbetyg motverka den negativa inverkan på elevers motivation som ett lågt eller underkänt kursbetyg tidigt under utbildningen kan ha. Ämnesbetygen kommer sannolikt även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;I detta kapitel används även begreppet vuxenutbildning som synonym till de skolformer i kom- munernas vuxenutbildning på gymnasial nivå som utredningen lämnar förslag kring, det vill säga kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Terminologin för vuxenutbildningen utgår från prop- ositionen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Komvux för stärkt kompetensförsörjning &lt;/SPAN&gt;som beslutades av riksdagen den 3 juni 2020, prop. 2019/20:105, bet. 2019:20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft20"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;
&lt;DIV id="p420dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343420x1.jpg/" id="p420img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p463 ft13"&gt;att ge bättre information om elevers kunskaper i ämnena än vad sepa- rata kursbetyg gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft13"&gt;Förslagen innebär i huvudsak:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ämnesbetyg, betyg i ämnen, ska ersätta kursbetygen och införas i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola. Det innebär även att kursbegreppet utgår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ämnen ska delas in i nivåer med ett centralt innehåll för varje nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Det ska finnas en uppsättning betygskriterier&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;för varje ämne, till skillnad från i dag när det finns kunskapskrav för varje kurs i ett ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Betyg i ämnet ska sättas efter varje nivå för att eleverna ska få en kontinuerlig och mer formell avstämning av sina kunskaper. Det första betyget i ämnet sätts efter den första nivån och ersätts av ett nytt betyg i ämnet efter nästa nivå fram till dess att elevens slutliga betyg i ämnet sätts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Elevens slutliga betyg i ämnet ska redovisas i examensbeviset, gym- nasiesärskolebeviset, studiebeviset eller gymnasieintyget, till skill- nad från i nuvarande system där betyg redovisas för varje kurs i ett ämne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Motsvarande modell för ämnesbetyg ska införas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Nuvarande ämnen och ämnesplaner behöver ses över och utformas för att fungera med ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasie- skola, gymnasiesärskola och inom vuxenutbildningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft43"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Kort om överväganden och utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft9"&gt;Det är av stor vikt att fördelarna med att genomföra förändringar av något så centralt som betygen i gymnasieskolan och gymnasiesär- skolan överväger de nackdelar som kan uppstå med en dylik föränd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I kapitel 12 föreslår utredningen att begreppet betygskriterier ska ersätta begreppet kun- skapskrav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="p421dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343421x1.jpg/" id="p421img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;ring. Utredningen har därför gjort ett antal överväganden innan vi landade i nedanstående modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola. Vi har övervägt både mindre och mer omfattande förändringar än vad detta förslag medför (se vidare om överväganden i kapitel 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Utgångspunkten för den modell vi föreslår har varit att i möjlig- aste mån behålla det som fungerar bra i dagens system men samtidigt möjliggöra bättre förutsättningar för elevernas lärande. Det har även varit av stor vikt att modellen bidrar till att säkra likvärdigheten i utbildningens innehåll i landet, vilket även underlättar vid övergångar inom och mellan skolformer. Att inte föreslå större förändringar i systemet handlar även om att värna lärares arbetssituation och huvud- männens möjligheter till planering och dimensionering av den gym- nasiala utbildningen. Vi utgår därför från att stommen i utbildning på gymnasial nivå ska vara densamma som i dag, till exempel att det ska finnas högskoleförberedande program och yrkesprogram i gymnasieskolan, att samma ämnesplaner ska gälla i olika skolformer inom gymnasial utbildning&lt;SPAN class="ft159"&gt;3&lt;/SPAN&gt;, att möjligheterna kvarstår för en elev att göra val inom sin studieväg samt att övergångar och samverkan mellan olika skolformer är möjliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska vara ämnesutformade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Den kursutformade gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ersättas av en ämnesutformad gymnasie- skola och gymnasiesärskola. Detta innebär att begreppet kurs tas bort i skolförfattningarna för berörda skolformer. Begreppen ämnen och nivåer kommer i stället att användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft10"&gt;Förslaget medför att en följdändring ska göras i 8 kap. 3 § lag om yrkesförarkompetens som innebär att begreppet kurs byts till begreppet ämne.&lt;SPAN class="ft164"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Samma ämnesplaner används i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och samma ämnesplaner används i gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lag (2007:1157) om yrkesförarkompetens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="p422dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343422x1.jpg/" id="p422img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1108 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan har varit kritiserad under en längre tid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft14"&gt;Gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Den kursutformade gymnasieskolan infördes i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Syftet med införandet var bland annat att ge skolor en ökad flexibilitet i sin planering, att ge eleverna större möjligheter att påverka sin utbild- ning och bättre förutsättningar för samverkan mellan gymnasie- skolan och vuxenutbildningen. Reformen innebar en stor förändring av gymnasieskolan genom att skolformen gick från att under linje- gymnasiet (Lgy 70&lt;SPAN class="ft159"&gt;5&lt;/SPAN&gt;) vara nationellt styrd med fastslagna studievägar till att ansvaret överfördes till kommunala och enskilda skolhuvud- män. Reformen medförde större flexibilitet för såväl skolor och huvudmän som elever i att utforma lokalt och individuellt anpassade utbildningar. Det dröjde dock inte många år förrän kritik framfördes mot systemet, bland annat gällande fragmentisering av utbildningen, stress och minskad likvärdighet (se även kapitel 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Som svar på kritiken mot den kursutformade gymnasieskolan har under årens lopp ett antal förändringar genomförts som i stort har handlat om att införa en tydligare nationell styrning, bland annat i syfte att öka likvärdigheten och även minska fragmentiseringen i utbildningen. I den senaste reformen, Gymnasieskola 2011&lt;SPAN class="ft157"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;(Gy 11), infördes bland annat en gymnasieexamen och examensmål som ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen i syfte att synliggöra kraven på utbildningen som helhet. Kurserna inordnades också i ämnesplaner vilka skulle visa på helhet och sam- manhang, det vill säga betona att kurserna utgör delar av ett ämne.&lt;SPAN class="ft157"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Kurserna fortsatte dock att utgöra separata enheter på så sätt att det finns ett centralt innehåll angivet för varje kurs och att betygen fort- satt sätts efter varje kurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft11"&gt;Intentionerna med Gy &lt;NOBR&gt;11-reformen&lt;/NOBR&gt; har inte fullt ut fått den effekt som avsågs och flera av de problem som reformen skulle motverka är fortfarande aktuella.&lt;SPAN class="ft157"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Det gäller bland annat den fragmentiserade utbildningen där elever upplever att målet är att ”beta av” kurser i stället för att fokusera på lärande, att kursindelningen kan försvåra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Skolöverstyrelsen (1970).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;SKOLFS 2011:144.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Prop. 2008/09:199.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 2016:77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="p423dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343423x1.jpg/" id="p423img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft19"&gt;för skolorna att ge eleverna rätt stöd och att det är kort om tid för kunskapsutveckling. Att dessa problem finns kvar har även bekräf- tats av de lärare och skolledare som utredningen har träffat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Gymnasiesärskolan har varit kursutformad och haft kursbetyg sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Till skillnad från gymnasieskolan reglerades dock utbildningen i gymnasiesärskolan av en timplan ända fram till reformen 2013. I samband med reformen fick gymnasiesärskolan en egen läroplan (Gysär 13&lt;SPAN class="ft164"&gt;9&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;I reformeringen av gymnasiesärskolan var ambitionen att ytter- ligare minska skillnaderna mellan gymnasieskolan och gymnasiesär- skolan, bland annat för att främja samläsning av kurser. På motsvar- ande sätt som i gymnasieskolan infördes ämnesplaner som skulle betona att kurserna ingår i en större helhet. Vidare togs timplanen bort och i stället infördes gymnasiesärskolepoäng som tillsammans med den garanterade undervisningstiden skulle reglera utbildningen. Införandet av gymnasiesärskolepoäng förväntades, tillsammans med kursindelningen, leda till förbättrade möjligheter att möta varje elev på hans eller hennes nivå och även att en tydlig progression skulle byggas in i utbildningen. Det förväntades också förbättra informa- tionen om varje elevs utbildning när han eller hon lämnat gymnasie- särskolan.&lt;SPAN class="ft157"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft9"&gt;De problem med kursbetyg som har lyfts under lång tid i gymnasie- skolan är inte lika framträdande i gymnasiesärskolan. Att det inte finns en betygsdiskussion inom gymnasiesärskolan beror med all sannolikhet på att betygen från gymnasiesärskolan inte har betydelse som urvalsinstrument till nästa utbildningsnivå. Under våra möten med representanter från gymnasiesärskolan har vi även förstått att undervisningen ofta utgår från ämnet som helhet än från de enskilda kurserna inom ämnet. Enligt lärarna främjas gymnasiesärskoleelevers lärande bäst av en sådan undervisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SKOLFS 2013:148.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2011/12:50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="p424dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343424x1.jpg/" id="p424img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1110 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Ämnesutformning ger bättre förutsättningar för fördjupat lärande och lärande över tid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Dagens kursutformade system i gymnasieskolan innebär att ämnen består av separata och avslutande enheter (kurser) som antingen kan bygga på varandra eller vara sidoordnande. Det tidigare linjegymna- siet är ett exempel på ett ämnesutformat system där ämnets ingående delar tydligt bygger på varandra och utgör en helhet, det vill säga delarna är inte de självständiga enheter som dagens kurser är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;I tidigare utredningar om ämnesbetyg har uppdraget alltid utgått från att det kursutformade systemet ska kvarstå (se även kapitel 6). En utredning som dock resonerat kring ämnesutformningen är Gym- nasieutredningen som hade i uppdrag att utreda för- och nackdelar med ämnesbetyg (se även kapitel 4).&lt;SPAN class="ft161"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Av Gymnasieutredningens betänkande framgår att en ämnesutformad gymnasieskola har bäst förutsättningar att minska den fragmentisering som kursutform- ningen medför samt att möjliggöra för elever att få tid till ämnesför- djupning innan betyget sätts. En ämnesutformad gymnasieutbild- ning medför även att lärare kan bedriva en mer långsiktig undervis- ning.&lt;SPAN class="ft161"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Det framgår inte av vårt direktiv om en modell för ämnesbetyg ska införas i en kursutformad eller ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utredningen har därför vägt för- och nack- delar med båda systemen mot varandra. Som tidigare nämnts anser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;att syftet med att införa ämnesbetyg är att främja fördjupat lärande och lärande över tid så att elever ges bättre förutsättningar att genom- föra sin utbildning. Vi anser att ett införande av ämnesbetyg i ett bibehållet kursutformat system inte skulle medföra detta och att risken är stor att undervisningen fortsatt skulle upplevas som fragmentiserad. Kurserna inom ämnena i nuvarande system är inte heller utformade för att leda till ämnesbetyg utan varje kurs är en avslutande del med egna kunskapskrav. För att skapa ämnen som fungerar för ämnes- betyg anser vi att ämnen i större utsträckning måste utgöra samman- hängande helheter. Vi instämmer således i vad som framkom i Gym- nasieutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft11"&gt;Mot bakgrund av ovanstående och de problem som ska mot- verkas föreslår vi att gymnasieskolan ska vara ämnesutformad. Vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Dir. 2015:31, dir. 2015:82 och dir. 2015:141.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2016:77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;
&lt;DIV id="p425dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343425x1.jpg/" id="p425img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;anser vi att det är av stor betydelse att bestämmelserna för gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan fortsatt harmonierar så att samverkan och samläsning underlättas. De reformeringar som har gjorts av gymnasiesärskolan har syftat till att denna skolform skulle bli så lik gymnasieskolan som möjligt och för att det fortsatt ska vara så före- slår vi att även gymnasiesärskolan ska vara ämnesutformad. Vi menar också att det särskilt kan komma att gynna lärandet för gymnasie- särskolans elever med en längre sammanhållen undervisningstid och därmed ett mer långsiktigt lärande i ämnena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Ämnen och ämnesplaner behöver ses över&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;I en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola ser vi att innehållet i utbildningen behöver vara paketerat i större samman- hållna ämnen och ämnena är utformade på så sätt att det är lämpligt med ämnesbetyg. Ämnena och undervisningen i ämnena bör vara uppbyggda i en progression vilket medför att eleverna successivt får möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper i ämnet. Elevernas kunskaper i ett ämne kan därmed på ett rättvisande sätt bedömas och betygssättas i slutet av ämnesstudierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Dagens ämnen är, som tidigare nämnts, inte utformade på detta sätt och som en följd av förslaget kommer dagens ämnen och ämnes- planer därför att behöva ses över. I avsnitt 11.4 föreslår vi att Statens skolverk ska ges ett sådant uppdrag. Förslaget får även som följd att begreppet ”kurs” tas bort ur skolförfattningarna och ersätts av be- greppen ämne och nivå i ämne (se avsnitt 11.3.2 om förslag om nivåer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Förslaget medför vidare att en följdändring ska göras i 8 kap. 3 § yrkesförarkompetenslagen som innebär att begreppet kurs byts till begreppet ämne. Förslaget medför ingen ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gym- nasieskolan och gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;
&lt;DIV id="p426dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343426x1.jpg/" id="p426img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Uppdraget är att föreslå en modell för ämnesbetyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Gymnasieutredningen hade bland annat i uppdrag att analysera för- och nackdelar med ämnesbetyg jämfört med kursbetyg och gjorde bedömningen att införande av ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskola har betydande potential att leda till flera förbätt- ringar för elever och lärare. Gymnasieutredningen föreslog att en ut- redning borde tillsättas som skulle få i uppdrag att ta fram författnings- förslag vad gäller ett system med ämnesbetyg i gymnasieskolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Man kan säga att vårt uppdrag tar vid där Gymnasieutredningen slutade. Vi har inte enligt vårt direktiv i uppdrag att ta ställning till om ämnesbetyg ska införas eller inte utan vårt uppdrag är att föreslå en modell för ämnesbetyg. Vi vill ändå i detta avsnitt redogöra för vad som har framkommit under vårt utredningsarbete och, som vi ser det, förstärker argumenten för att införa ämnesbetyg i gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Ämnesbetyg främjar elevers kunskapsutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;Kursbetygen stressar både elever och lärare i gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Kursbetygen infördes samtidigt som den kursutformade gymnasie- skolan i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; En intention med kursutformningen var bland annat en ökad möjlighet för eleverna att utforma sin egen utbildning genom val av kurser (se kapitel 6). Kursutformningen har dock som tidigare nämnts lett till fragmentisering av utbildningen, vilket ytterligare har förstärkts av att alla de betyg som sätts på kurser blir synliga i det slutliga betygsdokumentet och bidrar till det meritvärde som beräknas vid antagningen till högre utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Dagens kursbetyg innebär att eleverna får betyg efter varje kurs och inte på kunskaperna i ämnet som helhet. Det finns både för- och nackdelar med ett sådant system. En fördel med kursbetygen som många elever nämner är att de ger snabb återkoppling av deras studie- resultat. Eleverna anser även att det är positivt att kunna lägga avklarade kurser bakom sig (se även kapitel 10).&lt;SPAN class="ft159"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;De negativa konsekvenser som framkommit av utredningar och rapporter är att kursbetygen bidrar till stress för elever eftersom de upplever att de bedöms och betygs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2016:77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;
&lt;DIV id="p427dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343427x1.jpg/" id="p427img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;sätts hela tiden samt att lärare blir stressade av att hinna samla in tillräckligt betygsunderlag inför betygssättningen (se kapitel 6). Att systemet med kursbetyg medför att betyg från kurser tidigt i utbild- ningen får lika stor betydelse för meritvärdet som betyg från senare kurser slår hårdare mot elever som är sämre förberedda för studier i gymnasieskolan och som behöver mer tid att hantera övergången från grundskolan till gymnasieskolan. I många fall handlar detta om pojkar, som mognar senare än flickor. Låga och underkända betyg tidigt i utbildningen riskerar därtill att sänka motivationen att fortsätta att studera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft14"&gt;Betygsutredningen har kommit till samma slutsatser som Gymnasieutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;I föregående avsnitt föreslår vi att en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola ska införas och anger skäl för det. På motsva- rande sätt ser vi att de problem som behöver lösas gällande kurs- betygen bäst löses med införande av ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. En viktig fråga som både gäller för kursut- formningen och kursbetygen är att motverka dagens fragmentiser- ing, både av utbildningen och av elevernas lärande. Av Gymnasie- utredningens betänkande framgår att ämnesbetyg återspeglar vad eleven kan vid ämnesstudiernas slut, inte bara efter en enskild kurs inom ett ämne. På så sätt kan en helhetssyn på elevernas kunskaper och utbildning stödjas.&lt;SPAN class="ft159"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Vi instämmer i att längre mer sammanhållna studier i ett ämne ger bättre möjlighet att bedriva undervisningen långsiktigt och utifrån en helhetssyn och anser att detta även mot- verkar ett fragmentiserat lärande. Vi instämmer även i vad som fram- kommer i Gymnasieutredningens betänkande om att ämnesbetyg sannolikhet leder till mindre stress för elever eftersom alla betyg inte blir lika viktiga när tidiga mindre bra prestationer i ett ämne i större grad kan ”repareras” under utbildningens gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Dessa fördelar med ämnesbetyg stämmer väl överens med den bild vi har fått genom våra samtal med lärare i gymnasieskolan. Majo- riteten av lärarna är positiva till ämnesbetyg, både lärare som under- visar på yrkesprogram och lärare som undervisar på högskoleförbe- redande program. Flera lärare på yrkesprogrammen ser det som en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;stor fördel om det avgörande betyget skulle sättas i slutet av ämnet eftersom betyget då bättre visar elevens samlade kompetens i ämnet. Detta är även något som de branschorganisationer utredningen har varit i kontakt med ser som positivt. Enligt lärarna skulle ämnesbetyg vidare främja elevernas kunskapsutveckling och leda till mindre stress för både elever och lärare. Många lärare menar att ämnesbetyg skulle kunna vara bättre för elever som upplever en stor omställning att komma från grundskolan till gymnasieskolan. De uppger att många elever, särskilt pojkar, har svårt att hinna ta till sig de nya intrycken och det höga tempot i den kursutformade gymnasieskolan vilket medför att dessa elever inte är tillräcklig förberedda för att få kurs- betyg redan den första terminen eller läsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Fördelarna som de elever som utredningen har träffat ser med ämnesbetyg är att det skulle vara positivt att slippa bli bedömda hela tiden, och det skulle ge tid för att lära sig och att utveckla kunskaper snarare än att oroa sig för tidiga misslyckanden. Ett sådant system borde minska stressen tror många. Eleverna anser även att ämnes- betyg passar bra för ämnen där det finns en tydlig progression.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;De lärare i gymnasiesärskolan som utredningen har träffat instäm- mer i att ämnesbetyg bäst främjar elevernas lärande. Enligt lärarna har eleverna i gymnasiesärskolan behov av att undervisningen och lärandet pågår under en längre sammanhängande period. Ämnesbetyg kommer då bättre kunna visa vilka kunskaper eleverna har i slutet av utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Det finns nackdelar med alla system…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Det finns inga system som är perfekta och ett system med ämnes- betyg är inget undantag. Så länge betygen från gymnasieskolan används som urvalsinstrument kommer de att stressa elever, i synnerhet de elever som vill komma in på attraktiva högskoleutbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;För vissa elever kan ämnesbetyg ”trigga” ett uppskjutarbeteende som i sig leder till stress det sista året ämnet läses. Detta är även något som många av de elever vi har träffat har framfört som negativt med ämnesbetyg. De anser att det är bra att det lönar sig att studera under hela gymnasietiden och att kursbetygen då blir ett ”kvitto” på att en delmängd (kurs) är säkrad och avklarad. Många elever fram- håller vidare att det skulle kännas stressande och mer avgörande att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft19"&gt;bara få ett enda (slutligt) betyg i ett ämne eftersom betyget då kom- mer att omfatta fler poäng. Utredningen är medveten om dessa risker och har därför i förslaget till modell beaktat elevernas behov av att få en tydlig återkoppling av sin kunskapsutveckling på vägen mot det slutliga betyget i ämnet och föreslår att eleven ska få betyg efter respektive nivå (se vidare om betyg på varje nivå i avsnitt 11.3.3). Betygen på nivåerna utgör på så sätt ”livlinor” genom att eleven med varje sådant godkänt betyg säkrar ett nytt betyg i ämnet. Betyg på nivåerna kan även till viss del motverka att eleverna skjuter upp sina studier. Risken för uppskjutarbeteende måste beaktas vid ämnes- utformningen och undervisningen i ämnet måste sedan genomföras på ett sätt som i möjligaste mån motverkar att elever skjuter upp sina studier till slutet av ämnet. Det är även av stor vikt att stödåtgärder på samma sätt som i dag sätts in när elever riskerar att inte få ett godkänt betyg och att dessa insatser sätts in så tidigt som möjligt under ämnesstudierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft34"&gt;…men ämnesbetyg främjar elevernas kunskapsutveckling mer än kursbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft19"&gt;Det som vi ändå sammantaget ser som den största vinsten med ämnes- betyg är att de ger bättre förutsättningar än kursbetyg att främja elevers djuplärande, kunskapsutveckling och motivation att genom- föra utbildningen i de ämnen där de får mer tid för lärande innan deras slutliga betyg sätts. Ämnesbetyg kan även bättre återspegla elevernas kunskaper i ämnet än separata kursbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;En av de bärande idéerna med Gy &lt;NOBR&gt;11-reformen&lt;/NOBR&gt; var att motverka fragmentiseringen och skapa större helheter bland annat genom att kurserna i det nya systemet tydligare skulle ingå i en större helhet, det vill säga ämnet. Att nu införa ämnesbetyg inom ramen för denna struktur ser vi som ett nästa steg i att stärka ämnenas koppling till examensmålen, i linje med intentionen med Gy &lt;NOBR&gt;11-reformen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;Som nämnts tidigare är det av stor betydelse att bestämmelserna för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan harmonierar så att sam- verkan och samläsning underlättas. Av direktivet framgår även att en modell för ämnesbetyg behöver utformas så att elever på individuella program i gymnasiesärskolan ska kunna fortsätta kombinera ämnen och ämnesområden. Vi anser att ämnesbetyg även främjar elevernas långsiktiga lärande i gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1118 ft13"&gt;Mot denna bakgrund föreslår vi att ämnesbetyg ska ersätta kurs- betyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft238"&gt;Dagens gymnasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng samt gymnasieexamen och gymnasiesärskolebevis behålls&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft10"&gt;Gymnasiepoängen och gymnasiesärskolepoängen används som ett mått på omfattningen av en kurs eller en utbildning (se även kapitel 7). Det finns ingen direkt koppling mellan antalet poäng och undervis- ningstiden för en kurs utan poängen avser att motsvara arbetsinsatsen i kursen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft11"&gt;Utredningen anser att det finns många fördelar med dagens gym- nasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng. De fyller en viktig funktion när det gäller att visa på omfattningen av det en elev har läst i ett ämne och omfattningen av en utbildning. Poängen underlättar även när elever vill komplettera med gymnasiekurser eller läsa in behörig- het eller gymnasieexamen inom vuxenutbildningen eftersom poängen har samma funktion i båda skolformerna. Gymnasiepoängen ingår i viktningen av betyg i meritvärderingen vid antagningen till högre utbildning så att betyg som omfattar många poäng väger tyngre i meritvärdet än betyg som omfattar få poäng. Gymnasiepoäng under- lättar även att ställa upp krav för gymnasieexamen och krav på grund- läggande och särskild behörighet till högskolan genom att det är möjligt att ange hur mycket eleven ska ha läst i ett ämne. Med ämnes- betyg blir det än mer relevant med gymnasiepoäng och gymnasiesär- skolepoäng eftersom ett betyg i ett ämne kan motsvara olika omfatt- ning beroende på vilket program eller inriktning eleven har läst. Vidare ger gymnasiepoängen en uppfattning om omfattningen av yrkeskun- skaper på de yrkesutgångar som finns för yrkesprogrammen i gym- nasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft9"&gt;Mot denna bakgrund anser vi att poängsystemet ska vara kvar. Ett bibehållet poängsystem underlättar vidare för huvudmän och skolor att i ett ämnesutformat system enligt utredningens modell organisera utbildningen utifrån liknande förutsättningar som i dag. Utredningen ser inte heller skäl till att ändra i kraven för gymnasie- examen utan anser att samma regler som gäller i dag fortsatt ska gälla. När det gäller gymnasiesärskolebeviset används det inte på motsva- rande sätt för att söka till nästa utbildningsnivå. Utredningen anser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;
&lt;DIV id="p431dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343431x1.jpg/" id="p431img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft13"&gt;dock att det inte heller finns skäl att ändra i det som i dag gäller för gymnasiesärskolebeviset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft10"&gt;Se även avsnitt 11.7 där vi redogör mer utförligt för den del i uppdraget som handlar om att utreda om en timplan behöver införas för att stödja införandet av ämnesbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;En modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: En modell för ämnesbetyg ska införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Modellen innebär att ämnen delas in i nivåer med progression mellan nivåerna. Det ska finnas ett fastslaget centralt innehåll för varje nivå. Betyg i ämnet ska sättas efter varje nivå, och betyget från en nivå ska ersättas av betyget på nästa nivå fram till elevens slutliga betyg i ämnet. Betygssättningen ska göras mot en uppsättning betygskriterier som avser hela ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft19"&gt;Som nämnts tidigare är utredningens uppdrag att föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Vi har i föregående avsnitt föreslagit att det kursutformade systemet ska er- sättas av ett ämnesutformat system. Vi har även föreslagit att kurs- betygen ska ersättas av ämnesbetyg. Dessa förslag ska gälla både i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;I följande avsnitt beskriver vi principerna för den modell för ämnesbetyg som vi föreslår. För att illustrera modellen använder vi i exemplen nedan ämnen och kurser som finns i dagens system. Till exempel får kurser som i dag bygger på varandra i ett ämne motsvara nivåer i ämnet i modellen. Utredningen tar dock inte ställning till vilka ämnen som ska finnas eller hur de ska utformas i ett ämnes- utformat system.&lt;SPAN class="ft164"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;På motsvarande sätt används ämnen och nivåer som exempel i de författningsförslag utredningen lämnar i kapitel 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Modellens huvuddrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;Ämnesbetyg enligt modellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Många förknippar förmodligen ämnesbetyg i gymnasieskolan med hur det var utformat och fungerade under linjegymnasiets tid då eleven fick ett betyg när studierna i ämnet avslutades. Den modell vi föreslår innebär att ett godkänt betyg efter en nivå i ett ämne behålls även om eleven får underkänt betyg på efterföljande nivå eller nivåer. Detta medför att en elev kan få två slutliga betyg i ett ämne (se av- snitt 11.3.3 om att elever ska få behålla godkänt betyg och 11.5.4). Begreppet ämnesbetyg kan därför inte fullt ut tolkas på samma sätt i vår modell som i linjegymnasiet. För att undvika missförstånd har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;därför i stället valt att i beskrivningen av modellen använda be- greppet ”betyg i ämnet” för alla betyg som sätts i ett ämne. Begreppet ”slutliga” betyg i ämnet används för att tydliggöra vilket eller vilka betyg som kommer att redovisas i elevens slutliga betygsdokument (examensbeviset, gymnasiesärskolebeviset, studiebeviset eller gym- nasieintyget).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Principer för modellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Modellen förutsätter att ämnen är konstruerade i en eller flera nivåer. I ämnen med flera nivåer ska dessa vara uppbyggda i progression och eleven ska få ett nytt betyg i ämnet efter varje nivå. Det ska finnas ett centralt innehåll för varje nivå och varje ämne ska ha en uppsätt- ning betygskriterier till skillnad från nuvarande system där varje kurs i ett ämne har egna kunskapskrav. Varje gång ett nytt betyg ska sättas i ämnet gör läraren ett nytt ställningstagande av elevens samlade kunskaper utifrån betygskriterierna för ämnet och i förhållande till det centrala innehållet som gäller för aktuell nivå. Det betyg som sätts efter en nivå återspeglar, med andra ord, elevens kunskaper i ämnet upp till och med den aktuella nivån, se figur 11.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;
&lt;DIV id="p433dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343433x1.jpg/" id="p433img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft39"&gt;Figur 11.1 Princip för hur betyg ska sättas i ämnen&lt;SPAN class="ft240"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft64"&gt;Betyg i ämnet sätts efter varje nivå. Betyget från en nivå ersätts av betyget på nästa nivå fram till elevens slutliga betyg i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft215"&gt;En elev som har fått betyget F eller betyget Fx&lt;SPAN class="ft241"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;efter en nivå i ett ämne kan ändå fortsätta till nästa nivå (se även avsnitt 11.5.3 om stöd och om rätt att gå om en nivå). Det underkända betyget ersätts när eleven får ett nytt betyg i ämnet på nästa nivå. Eleven kan därför få ett godkänt betyg i ett ämne på en högre nivå, även om eleven har fått underkänt på någon tidigare nivå. Utredningen bedömer att mot- svarande som i dag ska gälla för både ämnen och nivåer när det gäller möjligheten att föreskriva förkunskapskrav. Utredningen anser dock att förkunskapskrav för en viss nivå i ett ämne endast ska användas i undantagsfall, till exempel när det är relevant av säkerhetsskäl. Nor- malt sett bör det för ett ämne, där betygskriterierna är samma för hela ämnet, inte finnas spärrar mellan nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft215"&gt;Betyget efter den sista nivån eleven läser i ett ämne under sin utbild- ning blir elevens slutliga betyg i ämnet. Om eleven får betyget F eller Fx på den avslutande nivån och har ett godkänt betyg på en under- liggande nivå får eleven däremot två slutliga betyg i ämnet (se vidare avsnitt 11.3.3 om att elever ska få behålla godkänt betyg och 11.5.4 om betyget F och Fx). Elevens slutliga betyg i ämnena är de betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Vi använder i några bilder begreppet examensbevis för att symbolisera bevis på fullföljd ut- bildning. Där det är relevant avses även andra slutliga betygsdokument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;Utredningen föreslår i kapitel 13 att ytterligare ett underkänt betyg, Fx, ska införas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft20"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;
&lt;DIV id="p434dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343434x1.jpg/" id="p434img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;som kommer med i examensbeviset, gymnasiesärskolebeviset, studie- beviset eller gymnasieintyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft9"&gt;Elever kommer att läsa olika många nivåer i ett ämne beroende på vilket program de går på och de val de gör i sina studievägar. Det inne- bär att eleverna kommer ha betyg av olika omfattning i ett ämne på samma sätt som de i dag läser olika många kurser i ett ämne. Till exem- pel kommer alla elever med gymnasieexamen från högskoleförbered- ande program att ha betyg i svenska eller svenska som andraspråk som omfattar 300 poäng medan elever på yrkesprogram kan lämna gymnasieskolan med betyg i svenska eller svenska som andraspråk som omfattar 100, 200 eller 300 poäng, beroende på program och om eleverna har valt att läsa mer svenska eller svenska som andraspråk än vad som krävs för en yrkesexamen (se vidare i nästa avsnitt). Den poängomfattning av ämnet som betyget motsvarar måste därför anges i examensbeviset, gymnasiesärskolebeviset, studiebeviset eller gym- nasieintyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I de tre följande avsnitten utvecklar vi beskrivningen av modellens delar och redovisar även hur ett undantag från modellen kan ut- formas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Ämnen ska delas in i nivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Ämnen ska bestå av en eller flera nivåer. På så sätt behålls möjligheten att ett ämne ska kunna läsas i olika omfattning på olika program samt inom vuxenutbildningen, inom ramen för en ämnesplan. Det medför även att elever kan få betyg som återkoppling innan det slutliga betyget sätts. Nivå- indelning bidrar vidare till likvärdigheten i utbildningen i landet och underlättar byte av program, skola, lärare eller skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft11"&gt;I den nuvarande gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan en och samma kurs läsas på olika program, med några undantag.&lt;SPAN class="ft157"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Kurserna och ämnena är således inte knutna till ett särskilt program utan ämnes- planen för till exempel engelska är densamma oavsett vilket program eleven läser. Det som skiljer programmen åt är i vilken omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Till exempel består matematik kurs 1 av tre spår som endast kan läsas i definierade studie- vägar. Inom de gymnasiegemensamma ämnena finns &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;50-poängskurser&lt;/NOBR&gt; som endast läses på yrkes- program.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;(antal poäng) eleverna läser ämnet. Utredningen anser att detta är en bärande princip för hur systemet är utformat och elevers möjlighet till val. Som nämnts tidigare har vi inte för avsikt att ändra systemet från grunden och anser att det är av stor vikt att elevers valmöjligheter kvarstår. Vi föreslår därför att ämnen delas in i nivåer, vilket fortsatt möjliggör att ett ämne kan ha en ämnesplan och ändå läsas i olika stor omfattning. På så sätt skapas inte heller återvändsgränder för elever som obligatoriskt på programmet endast läser en mindre om- fattning av ett ämne. Nivåerna gör det möjligt för dem att senare bygga på med ytterligare nivåer, både som frivilligt val under gym- nasieutbildningen eller inom vuxenutbildningen (se avsnitt 11.6 där utredningen föreslår att ämnesbetyg även införs inom vuxenutbild- ningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Genom att ämnen delas in i nivåer blir det möjligt att i ämnes- planen synliggöra progressionen i kunskapsinnehållet vilket kan stödja planeringen av undervisningen. Indelning i nivåer som har ett fastställt centralt innehåll stödjer vidare en likvärdig undervisning och utbild- ning och underlättar smidiga övergångar mellan introduktionspro- gram, från introduktionsprogram till nationella program, mellan natio- nella program och från gymnasieskolan och gymnasiesärskolan till vuxenutbildningen. Slutligen underlättar nivåindelningen också möj- ligheten att ange olika omfattning av de ämnen som ska krävas för grundläggande och särskild behörighet till universitet och högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Många ämnen kommer att bestå av två eller fler nivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;Vi bedömer att många ämnen i gymnasieskolan och gymnasiesär- skolan kommer att bestå av två eller fler nivåer. Omfattningen av ett ämnes nivåer, och därmed även antalet nivåer, bestäms av hur långt det finns behov av att läsa ett ämne på olika program och inom vuxen- utbildningen. Det bestäms också av när det kan vara relevant med betyg som avstämning på väg mot ett slutligt betyg i ämnet och vilken progressionstakt som är lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;I nuvarande gymnasieskola och gymnasiesärskola omfattar huvud- delen av kurserna 100 poäng och skolformerna är därmed organiserade utifrån detta. Utredningen anser att det är en väl fungerande omfatt- ning för en del av ett ämne och anser därför att en nivå som grund- princip bör omfatta högst 100 poäng i de gymnasiegemensamma och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="p436dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343436x1.jpg/" id="p436img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;gymnasiesärskolegemensamma ämnena samt karaktärsämnena på de högskoleförberedande programmen. De yrkesinriktade karaktärs- ämnena är ofta mer omfattande och får därför även mer undervisnings- tid per vecka. Utredningen bedömer därför att avstämningstillfällen i form av betyg inte behöver ges med samma poängintervall i dessa yrkesämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;För att undvika att ett underkänt betyg på en enda nivå leder till att eleven inte uppnår kraven för gymnasieexamen bör dock en nivå inte omfatta mer än 250 poäng. För gymnasieexamen från ett natio- nellt program i gymnasieskolan krävs minst 2 250 godkända poäng av de 2 500 poäng som utbildningen omfattar.&lt;SPAN class="ft159"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Eftersom de flesta av dagens kurser omfattar 100 poäng, och att kurser om 200 poäng inte heller är ovanliga, är vår bedömning att de flesta nivåerna i realiteten kommer att omfatta 100 eller 200 poäng. Det skulle dock i större yrkesämnen kunna finnas skäl till att dela in ämnen i några nivåer om 250 poäng för att på så sätt minska antalet nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Betyg i ämnet ska sättas efter varje nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Betyg i ämnet ska sättas efter varje nivå för att ge tydlig information om elevens kunskapsnivå i ämnet samt hur långt eleven har läst i ämnet, vilket underlättar vid byte av lärare, program, skola eller skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft10"&gt;Även om eleven får ett underkänt betyg på den slutliga nivån i ämnet ska eleven behålla ett eventuellt godkänt betyg i ämnet på underliggande &lt;NOBR&gt;nivå(-er).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft14"&gt;Det finns behov av betyg efter varje nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft10"&gt;Enligt direktivet ska utredningen ta ställning till behovet av doku- mentation av avklarade prestationer, till exempel i form av omdömen, delbetyg eller motsvarande samt vid behov lämna förslag på hur dessa ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Utredningen har övervägt olika alternativ när det gäller elevernas avklarade prestationer. Vi kan se vissa fördelar med skriftliga omdömen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I realiteten är det snarare 2 300 poäng som krävs eftersom de flesta kurser är på 100 poäng, och man kan då endast misslyckas med två sådana kurser eftersom godkända poäng krävs för en gymnasieexamen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;
&lt;DIV id="p437dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343437x1.jpg/" id="p437img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;eftersom de kan ge eleven mer information om vilka kunskaper eleven både har och saknar. Samtidigt kan skriftlig återkoppling riskera att bli omfattande och otydlig och därmed inte tjäna sitt syfte. Ett infö- rande av skriftliga omdömen skulle även medföra en ökning av lärares arbetsuppgifter och därmed arbetsbelastning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Vi anser i stället att en mer adekvat återkoppling är att ge betyg i ämnet efter varje nivå. Ett sådant betyg anger var en elev befinner sig kunskapsmässigt och ger information till eleven när det gäller reste- rande studier i ämnet. Betyg efter en nivå utgör även en tillräckligt tydlig information om både hur långt eleverna har läst i ämnet och en information om kunskapsnivån i ämnet om eleven byter lärare, program, skola eller skolform. Att kunna ta med sig betyg från en viss nivå i ämnet är även viktigt inom introduktionsprogrammen där eleven kan påbörja studier i gymnasieämnen för att sedan fortsätta studierna på ett nationellt program, inom vuxenutbildningen eller gå ut i arbetslivet. Elevens rätt till extra anpassningar och särskilt stöd inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är också kopplad till betyg genom att stödinsatser ska sättas in om en elev har eller riskerar att få ett underkänt betyg i en kurs.&lt;SPAN class="ft157"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Vår bedömning är att det inte heller skulle medföra en större arbetsinsats från lärarnas sida att sätta betyg i ett ämne efter varje nivå än att sätta kursbetyg i dagens system. Det bör i stället underlätta för läraren när samma betygs- kriterier gäller för hela ämnet och läraren då får färre kriterier än i dag att förhålla sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Exempel på hur betyg kan sättas på nivåer i några ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Utredningen föreslår således att i ämnen med flera nivåer ska eleven få betyg i ämnet efter varje nivå, på väg mot sitt slutliga betyg i ämnet. Betyget efter en nivå ska spegla elevens kunskaper i ämnet på den nivå betyget avser och utgå från det centrala innehåll som är speci- ficerat för nivån och den undervisning som har bedrivits. Varje nytt betyg sätts utifrån en uppsättning betygskriterier som gäller för hela ämnet. Den sista nivån som eleven läser ger (vid godkänt betyg) det slutliga betyget i ämnet som kommer att finnas med i examensbeviset, gymnasiesärskolebeviset, studiebeviset eller gymnasieintyget. Efter- som ett betyg i ett ämne kan omfatta olika många nivåer för olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§ skollagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;elever måste de nivåer som ingår i betyget och även betygets poäng- omfattning anges i det slutliga betygsdokumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft10"&gt;Nedan presenterar vi exempel på hur betyg på nivåer skulle kunna tillämpas i ämnet charkuterikunskap i gymnasieskolan, ämnet skogs- bruk i gymnasiesärskolan och ämnet svenska i gymnasieskolan, base- rat på hur ämnena är utformade i dag. Exemplen utgår från situa- tioner när eleverna får godkänt betyg i ämnet på samtliga nivåer. Hur en elevs slutliga betyg sätts och redovisas om eleven får betyget F eller Fx i ämnet på någon nivå beskriver vi senare i detta avsnitt och i avsnitt 11.5.4. Ämnena i exemplen kan även delas in i fler eller färre nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Exempel ämnet charkuterikunskap i gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Ämnet charkuterikunskap består i dagens gymnasieskola av fyra kur- ser i charkuteri som bygger på varandra, samt en specialiseringskurs som bygger på kurs 4. Här exemplifierar vi hur ämnet, med undantag från specialiseringskursen, skulle kunna delas in i nivåer baserat på omfattningen av dagens kurser, se figur 11.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Ämnet delas in i fyra nivåer omfattande 100, 100, 200 respektive 100 poäng. Elever på restaurang- och livsmedelsprogrammet som läser charkuterikunskap får ett betyg i ämnet på nivå 1 efter 100 poäng och därefter ett nytt betyg i ämnet på nivå 2 efter sammanlagt 200 poäng som ersätter det tidigare betyget i ämnet från nivå 1. Efter nivå 3 får eleven på motsvarande sätt ett nytt betyg i ämnet som omfattar 400 poäng. Efter nivå 4 sätts ett nytt betyg i ämnet som omfattar 500 poäng och som ersätter betyget på nivå 3. Efter varje nivå bedöms och betygssätts elevernas kunskaper i ämnet utifrån samma uppsätt- ning betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;
&lt;DIV id="p439dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343439x1.jpg/" id="p439img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1138 ft39"&gt;Figur 11.2 Exempel. Ämnet charkuterikunskap 500 poäng på restaurang- och livsmedelsprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p149 ft244"&gt;Nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td276"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;Betyg i ämnet på nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=6 class="tr29 td278"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:-1px;margin-right:-100px;margin-bottom:1px;" class="p1139 ft244"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-80px;margin-top:-1px;margin-right:-10px;margin-bottom:91px;" class="p1139 ft244"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-35px;margin-top:44px;margin-right:-55px;margin-bottom:46px;" class="p1139 ft244"&gt;&lt;![endif]&gt;betygskriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td279"&gt;&lt;P class="p149 ft244"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td280"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;charkuterikunskap nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;charkuterikunskap, 100 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td282"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td283"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td284"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td279"&gt;&lt;P class="p149 ft244"&gt;Nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td280"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td281"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;Betyg i ämnet på nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td279"&gt;&lt;P class="p149 ft244"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td280"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;charkuterikunskap nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;charkuterikunskap, 200 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td285"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td286"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td287"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td275"&gt;&lt;P class="p149 ft244"&gt;Nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td276"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td277"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;Betyg i ämnet på nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr33 td288"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:1px;margin-right:-49px;margin-bottom:-1px;" class="p1140 ft50"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:1px;margin-right:-10px;margin-bottom:38px;" class="p1140 ft50"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:21px;margin-right:-29px;margin-bottom:18px;" class="p1140 ft50"&gt;&lt;![endif]&gt;uppsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td279"&gt;&lt;P class="p149 ft244"&gt;200p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td280"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;charkuterikunskap nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td281"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;charkuterikunskap, 400 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td282"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td283"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td284"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td279"&gt;&lt;P class="p149 ft244"&gt;Nivå 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td280"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td281"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;Betyg i ämnet på nivå 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td289"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p1141 ft244"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:-3px;" class="p1141 ft244"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-2px;margin-right:-9px;margin-bottom:-1px;" class="p1141 ft244"&gt;&lt;![endif]&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td279"&gt;&lt;P class="p149 ft244"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td280"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;charkuterikunskap nivå 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td281"&gt;&lt;P class="p29 ft244"&gt;charkuterikunskap, 500 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td289"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td198"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td282"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td283"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td284"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td290"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft34"&gt;Exempel ämnet skogsbruk i gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;Ämnet skogsbruk består i dagens gymnasiesärskola av tre kurser om vardera 100 poäng som bygger på varandra. Vi har därför exemplifierat ämnet med tre nivåer, se figur 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Elever på programmet för skog, mark och djur som läser ämnet skogsbruk får ett betyg i ämnet på nivå 1 efter 100 poäng och därefter ett nytt betyg i ämnet på nivå 2 efter 200 poäng som ersätter det tidigare betyget. Efter nivå 3 sätts ett nytt betyg i ämnet som omfattar 300 poäng som ersätter betyget på nivå 2. Efter varje nivå bedöms och betygssätts elevernas kunskaper i ämnet utifrån samma uppsätt- ning betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;
&lt;DIV id="p440dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343440x1.jpg/" id="p440img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;SPAN style="padding-left:56px;"&gt;SOU 2020:43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Figur 11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Exempel. Ämnet skogsbruk 300 poäng på programmet för skog,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td292"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td227"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;mark och djur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td293"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td294"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td292"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td295"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td297"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Betyg i ämnet på nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;skogsbruk nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;skogsbruk, 100 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td303"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:31px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:16px;margin-right:-25px;margin-bottom:15px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]&gt;uppsättningEn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td304"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:33px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:17px;margin-right:-20px;margin-bottom:16px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]&gt;betygskriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td305"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td306"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td307"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Betyg i ämnet på nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;skogsbruk nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;skogsbruk, 200 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td305"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td309"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td310"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td311"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Betyg i ämnet på nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;skogsbruk nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;skogsbruk, 300 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td305"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td306"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td307"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td312"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td313"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Exempel ämnet svenska i gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;Ämnet svenska (eller ämnet svenska som andraspråk) ingår i alla natio- nella program i gymnasieskolan. I dag består ämnet svenska bland annat av kurserna svenska 1, svenska 2 och svenska 3 som omfattar 100 poäng vardera och bygger på varandra. Vi har därför exempli- fierat ämnet svenska med tre nivåer, se figur &lt;NOBR&gt;11.4–11.6.&lt;/NOBR&gt; Som nämnts tidigare kommer elevens slutliga betyg i ämnena kunna omfatta olika många poäng för olika elever beroende på program och i vilken omfattning en elev läser ett ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;I de program där svenska ingår med 300 poäng, i nuläget de hög- skoleförberedande programmen, får eleven ett betyg i ämnet på nivå 1 efter 100 poäng och därefter ett nytt betyg i ämnet på nivå 2 efter 200 poäng som ersätter det tidigare. Efter nivå 3 sätts ett nytt betyg i ämnet som omfattar 300 poäng och som ersätter betyget på nivå 2, se figur 11.4. Efter varje nivå bedöms och betygssätts elevernas kun- skaper i ämnet utifrån samma uppsättning betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Figur 11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td291"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Exempel. Ämnet svenska 300 poäng på högskoleförberedande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td292"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td227"&gt;&lt;P class="p22 ft217"&gt;program&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td293"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td294"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td295"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td297"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Betyg i ämnet på nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska, 100 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td303"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:31px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:16px;margin-right:-25px;margin-bottom:15px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]&gt;uppsättningEn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td304"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:33px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:17px;margin-right:-20px;margin-bottom:16px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]&gt;betygskriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td305"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td306"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td307"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Betyg i ämnet på nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska, 200 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td305"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td309"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td310"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td311"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Betyg i ämnet på nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td300"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska, 300 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td305"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td306"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td307"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td312"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td313"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;
&lt;DIV id="p441dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343441x1.jpg/" id="p441img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;I program där ämnet svenska ingår med 100 poäng, som i de flesta yrkesprogram, får eleven ett slutligt betyg i ämnet redan på nivå 1, se figur 11.5.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Figur 11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td314"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Exempel. Ämnet svenska 100 poäng på yrkesprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td294"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td295"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td297"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td315"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Betyg i ämnet på nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td315"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska, 100 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td303"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:31px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:16px;margin-right:-25px;margin-bottom:15px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]&gt;uppsättningEn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td304"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:33px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:17px;margin-right:-20px;margin-bottom:16px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]&gt;betygskriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td306"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td307"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td317"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;Nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td319"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;Betyg i ämnet på nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td317"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;svenska nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td319"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;svenska, 200 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td320"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td321"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td322"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td310"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td311"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td317"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;Nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td319"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;Betyg i ämnet på nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td317"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;svenska nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td319"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;svenska, 300 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td320"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td322"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td312"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td313"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1144 ft9"&gt;I program där ämnet svenska ingår med 200 poäng, i nuläget barn- och fritidsprogrammet (BF) och vård- och omsorgsprogrammet (VO), får eleven ett betyg i ämnet efter nivå 1 och därefter ett nytt betyg i ämnet efter nivå 2 som ersätter betyget från nivå 1, se figur 11.6.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Figur 11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td314"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Exempel. Ämnet svenska 200 poäng på BF och VO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td294"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td295"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td296"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td297"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td315"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Betyg i ämnet på nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td315"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska, 100 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td303"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:31px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:16px;margin-right:-25px;margin-bottom:15px;" class="p1142 ft248"&gt;&lt;![endif]&gt;uppsättningEn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td304"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:33px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:17px;margin-right:-20px;margin-bottom:16px;" class="p1143 ft248"&gt;&lt;![endif]&gt;betygskriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td306"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td307"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td315"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;Betyg i ämnet på nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft211"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td315"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td301"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska nivå 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p29 ft247"&gt;svenska, 200 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft208"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td309"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td310"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td311"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td317"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;Nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;Centralt innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td319"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;Betyg i ämnet på nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td317"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;100p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;svenska nivå 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td319"&gt;&lt;P class="p29 ft250"&gt;svenska, 300 poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td304"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td320"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td322"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td312"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td313"&gt;&lt;P class="p22 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;Elever ska alltid få behålla ett godkänt betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;I ett system med ämnesbetyg skulle ett underkänt betyg kunna få större negativa konsekvenser för elevens möjligheter att nå en gym- nasieexamen än i nuvarande system med kursbetyg. Om en elev skulle få betyget F eller Fx på den sista nivån i ett ämne med tre nivåer om vardera 100 poäng skulle det underkända betyget omfatta 300 poäng,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="p442dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343442x1.jpg/" id="p442img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;oavsett vilka betyg eleven fått på de lägre nivåerna. Det skulle i sin tur innebära att eleven inte får sin gymnasieexamen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft10"&gt;En elev som har godkänt betyg i ämnet på en underliggande nivå har dock visat de kunskaper som krävs till och med den nivån. Det skulle därför inte upplevas rättvist om det godkända underliggande betyget inte skulle vara något värt. Risken att få ett underkänt betyg på en nivå som skulle medföra ett underkänt betyg i ett helt ämne skulle även kunna utgöra hinder för att eleven frivilligt väljer ytter- ligare nivåer i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Utredningen föreslår därför att när en elev har fått ett godkänt betyg i ämnet på en nivå men underkänt på efterföljande nivå &lt;NOBR&gt;(-er)&lt;/NOBR&gt; ska eleven få två slutliga betyg i ämnet, dels det godkända betyget med angivelse om nivå och omfattning i poäng, dels betyget F eller Fx med angivelse om vilka nivåer betyget gäller och den omfattning i poäng som betyget omfattar. Med denna lösning förlorar en elev inte alla gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng i ämnet om eleven får ett underkänt betyg efter den avslutande nivån. På så sätt blir det inte heller svårare att i ett system med ämnesbetyg nå en gym- nasieexamen eller få ett gymnasiesärskolebevis än i ett kursutformat system. Möjligheten att behålla ett godkänt betyg i ämnet till en viss nivå medför även att eleven senare, inom vuxenutbildningen eller genom prövning, kan komplettera med de resterande nivåerna i ämnet i stället för att läsa om hela ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft14"&gt;Grundläggande högskolebehörighet för elever på yrkesprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft10"&gt;Möjligheten att läsa in grundläggande högskolebehörighet för elever på yrkesprogram ska vara densamma som i dag. Utredningen anser även att betygssättningen ska följa samma princip som för elever på högskoleförberedande program, det vill säga att betygen i svenska eller svenska som andraspråk och engelska ska bytas ut tills elevens slut- liga betyg i ämnet sätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Utredningen har övervägt att svenska eller svenska som andra- språk ska betygssättas enligt en annan princip på yrkesprogram, eftersom de nuvarande kurserna 2 och 3 anses svåra. Med liknande ökning i svårighetsgrad mellan nivåerna i ett framtida ämnesutfor-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;För en gymnasieexamen krävs dock en angiven omfattning i vissa ämnen vilket innebär att eleverna måste ha ett godkänt betyg på sista nivån i dessa ämnen för att få en gymnasieexamen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="p443dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343443x1.jpg/" id="p443img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;mat system finns det en risk att elever avstår att välja högre nivåer än de som ingår i den valda utbildningen, eftersom de inte vill riskera att få ett underkänt betyg eller att betyget i ämnet sänks. Vi menar dock att syftet med att läsa in grundläggande högskolebehörighet, det vill säga bli behörig till universitets- och högskoleutbildning, bör vara ett tillräckligt starkt incitament för en elev att välja ytterligare nivåer i ämnet. Vid antagningen konkurrerar eleven med elever som har haft svenska eller svenska som andraspråk nivå &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; obligatoriskt i sin utbildning. Vid en sådan konkurrenssituation bör samma förut- sättningar gälla. Hur betyg i ämnen för grundläggande behörighet ges utgör därför också en rättviseaspekt. En princip med separata betyg skulle eventuellt kunna påverka hur elever väljer program för att maxi- mera sitt meritvärde och inte heller ge eleverna fördelarna med ämnes- betyg. Motsvarande argument bör även gälla för de elever på yrkes- program som ska läsa in grundläggande högskolebehörighet i engelska, det vill säga dagens engelska 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft11"&gt;Följande gäller då för elever från yrkesprogram som vill läsa in grundläggande högskolebehörighet. Om en elev på ett yrkesprogram med godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk på nivå 1 (100 poäng) väljer att läsa till nivå &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; (det vill säga totalt 300 poäng) kommer elevens betyg efter nivå 1 att ersättas av ett nytt betyg i ämnet efter nivå 2 för att slutligen ge ett nytt betyg i ämnet efter nivå 3. Skulle eleven få underkänt betyg på både nivå 2 och 3 kommer eleven ändå ha kvar ett godkänt betyg i ämnet på nivå 1 vilket krävs för en gymnasieexamen från ett yrkesprogram (se avsnitt 11.5.4 om betygen F och Fx).&lt;SPAN class="ft157"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Att eleven på detta sätt behåller betyg i ämnet på nivå 1 är viktigt eftersom en gymnasieexamen kan vara avgörande för att komma in på arbetsmarknaden. En gymnasieexamen från ett yrkesprogram ger också grundläggande behörighet till yrkeshög- skoleutbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;På barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet ingår ämnet svenska 200 po- äng obligatorisk och motsvarande princip gäller för dessa elever förutom att de får sitt ämnes- betyg efter nivå 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;
&lt;DIV id="p444dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343444x1.jpg/" id="p444img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1146 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Det ska finnas möjlighet till undantag från modellens principer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska i gymnasieskolans ämnen i undan- tagsfall vara möjligt med slutliga betyg från mindre delar av ämnet. Dessa ska benämnas block och kunna innehålla en eller fler nivåer. Ett block kan ha en egen uppsättning betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ämnen som ger meritpoäng kan be- höva delas in block för att elever ska vilja välja mer avancerade nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft14"&gt;Det ska kunna finnas undantag från modellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Utredningen anser att de flesta ämnen kan utformas utifrån model- len. Det kan dock finnas anledning att möjliggöra undantag för ett fåtal av gymnasieskolans ämnen. Utredningen föreslår därför att det i skollagen införs en reglering, enligt vilken regeringen får besluta att det för något eller några preciserade ämnen ska göras undantag från modellen och att betyg i stället ska sättas i mindre delar av ämnet, så kallade block.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;Ett block kan bestå av en eller flera nivåer och betyg sätts i blocket efter varje avslutad nivå, i stället för i ämnet efter varje avslutad nivå. Betyg på nivåer inom samma block ersätts av varandra precis som betygen på nivåer i ett ämne. En elev tar med sig betyget från den sist lästa nivån i blocket till examensbeviset. Genom konstruktionen med block ”spärras” därmed ett slutligt betyg i ämnet för varje block så att det inte byts ut mot ett betyg i nästa block. Följden blir att eleven i ett sådant ämne kan få flera godkända slutliga betyg i ämnet i examensbeviset, se figur 11.7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="p445dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343445x1.jpg/" id="p445img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft39"&gt;Figur 11.7 Principen för betyg i ämnen som är indelade i block&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft64"&gt;Ett slutligt betyg i ämnet erhålls från varje block&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td326"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;Nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td327"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;Centralt innehåll nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td328"&gt;&lt;P class="p294 ft251"&gt;Betyg i ämnet nivå 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;block&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td329"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td330"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td331"&gt;&lt;P class="p294 ft251"&gt;…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td329"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;Nivå n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td330"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;Centralt innehåll nivå n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td331"&gt;&lt;P class="p294 ft251"&gt;Betyg i ämnet nivå n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft252"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft252"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft252"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td335"&gt;&lt;P class="p293 ft253"&gt;Nivå n+1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td336"&gt;&lt;P class="p293 ft253"&gt;Centralt innehåll nivå n+1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td337"&gt;&lt;P class="p294 ft253"&gt;Betyg i ämnet nivå n+1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;block&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td338"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td339"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td340"&gt;&lt;P class="p294 ft251"&gt;…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td341"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;Nivå …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td342"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;Centralt innehåll nivå …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td343"&gt;&lt;P class="p294 ft251"&gt;Betyg i ämnet nivå …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft252"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft252"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft252"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td344"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;Nivå …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td345"&gt;&lt;P class="p22 ft251"&gt;Centralt innehåll nivå …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td346"&gt;&lt;P class="p294 ft251"&gt;Betyg i ämnet nivå …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;block&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td344"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td345"&gt;&lt;P class="p22 ft251"&gt;…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td346"&gt;&lt;P class="p294 ft251"&gt;…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td344"&gt;&lt;P class="p293 ft251"&gt;Nivå …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td345"&gt;&lt;P class="p22 ft251"&gt;Centralt innehåll nivå …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td346"&gt;&lt;P class="p294 ft251"&gt;Betyg i ämnet nivå …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1151 ft10"&gt;Utgångspunkten ska vara att betygssättningen i blocken ska ske mot en uppsättning betygskriterier i ämnet. I de författningsförslag vi läm- nar ger vi dock möjlighet att vid behov ange en uppsättning betygs- kriterier för varje block.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft14"&gt;Det kan finnas behov av att dela in ämnen som ger meritpoäng i block&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Av utredningens direktiv framgår att den modell för ämnesbetyg som utredningen ska ta fram inte ska bidra till att elever väljer bort program som kan uppfattas som krävande för att maximera sitt meritvärde, till exempel program som innehåller omfattande studier i matematik. Meritpoängsystemet infördes 2007 med intentionen att stimulera till mer studier i matematik och språk (se även i kapitel 5 om meritpoäng och antagning till universitet och högskola). 2014 infördes även meritpoäng för fördjupningskurser i ämnet svenskt teckenspråk för hörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utredningens bedömning är att ämnen där blockindelning skulle vara relevant utifrån vad som framgår av direktivet är de ämnen i gymnasieskolan som kan ge meritpoäng, det vill säga matematik, engelska, moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Vi ser samtidigt att dessa ämnen skulle fungera väl för ämnesbetyg eftersom de har en inbyggd progression. Det kan även anses oklart vad betyg från underliggande block i ett ämne säger om elevens kunskaper i ämnet i relation till betyg på efterföljande block, vilket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;liknar kursbetygens dilemma. Utredningen har dock tagit fasta på att regeringen särskilt pekat ut matematik och språk som ämnen elever ska stimuleras att läsa mer av. Vi har därför gjort bedömningen att det utifrån hur meritpoängen fördelas i dag behövs en särskild lösning för dessa ämnen för att elever ska våga välja mer avancerade nivåer utan att uppleva att de riskerar att sänka det betyg de fått tidigare i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Utgångspunkter för blockindelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Utredningen har undersökt hur de ämnen som ger meritpoäng skulle kunna delas in i block. Vi har genom detta identifierat olika aspekter som kan påverka hur blockindelningen av ämnena ska se ut. Sådana aspekter är bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;hur syftet med ämnesbetyg i möjligaste mån kan uppnås, det vill säga möjlighet till fördjupning och lärande över tid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;hur elever vanligen läser ämnena utifrån program, studieväg och kursval,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;hur spåren i matematik ser ut och hur eleverna ska få fördel av att läsa flera nivåer innan det slutliga betyget i blocket sätts samtidigt som meritvärderingen ska upplevas som rättvis och motverka strategiska val,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft255"&gt;hur meritpoängen fördelas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft255"&gt;hur elever kan uppmuntras att fördjupa sig i ämnet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft9"&gt;Som nämnts tidigare lämnar utredningen inga förslag till blockindel- ning eller vilka ämnen som bör delas in i block utan möjliggör enbart för att ämnen ska kunna delas in i block. Vi gör dock bedömningen att ämnen som ger meritpoäng kan vara aktuella att dela in i block i syfte att elever ska välja mer avancerade nivåer i dessa ämnen. Det är Skolverkets uppgift, inom ramen för en kommande ämnesöversyn, att bedöma om det finns behov av att dela in vissa ämnen i block eller om sådana ämnen bör hanteras på annat sätt, exempelvis delas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;
&lt;DIV id="p447dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343447x1.jpg/" id="p447img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Ämnen och ämnesplaner behöver ses över&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Statens skolverk ska ges i uppdrag av regeringen att se över och utforma ämnesplaner och ämnen, samt som en följd även programstrukturer, så att de fungerar för ämnes- betyg i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft9"&gt;Som nämnts tidigare har utredningens utgångspunkt varit att inte föreslå alltför omfattande förändringar utan att i stället bygga på det som fungerar i dagens gymnasieskola och gymnasiesärskola. Vid framtagande av den modell som utredningen föreslår för ämnesbetyg har vi därför utgått från att samma ämne ska kunna läsas i olika ut- sträckning på flera program, att elever även fortsättningsvis ska kunna göra val inom sin utbildning, att elever på yrkesprogram ska kunna välja om de vill läsa in grundläggande högskolebehörighet och att systemet ska vara tydligt kopplat till vuxenutbildningen. Vi har också tagit hänsyn till att ämnen fortsatt ska kunna ge meritpoäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Utformning av ämnen och ämnesplaner för ämnesbetyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Dagens kurser är inte utformade för att skapa ett sammanhållet ämne utifrån vad vi menar med en ämnesutformad gymnasieskola och gym- nasiesärskola, det vill säga ett system där ämnets ingående delar tydligt bygger på varandra och utgör en helhet. Ämnen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan behöver vara konstruerade så att eleven har möj- lighet att komma så långt som möjligt i sitt lärande i varje ämne innan elevens slutliga betyg sätts. För att uppnå detta måste progressionen i ämnesplanerna uttryckas i djup och bredd, både sett till innehåll och ur ett lärandeperspektiv. Strukturen i dagens ämnesplan är inte heller utformad för att stödja ämnesbetyg. Utredningens förslag förutsätter därför att ämnens innehåll och avgränsningar mot varandra samt ämnesplanernas uppbyggnad i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ses över för att fungera i den modell för ämnesbetyg som utredningen föreslår. Vi föreslår att Skolverket ges i uppdrag att genomföra denna översyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Som en följd av översynen av ämnen och ämnesplaner behöver programstrukturerna ses över. I samband med denna översyn kan det även finnas behov av att se över examensmål och programmål. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="p448dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343448x1.jpg/" id="p448img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;ingår inte i vårt uppdrag att föreslå förändringar av de nationella pro- grammen men vi vill ändå lyfta att det i Skolverkets kommande upp- drag om en ämnesöversyn även kan finnas ett behov av att nuvarande program och inriktningar inom programmen ses över. I följande avsnitt beskriver vi vilka förändringar av ämnen och ämnesplaner som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;bedömer bör genomföras för att fungera med den modell vi före- slår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Det bör som i dag finnas en ämnesplan per ämne&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft19"&gt;Ämnesplanerna beskriver ramarna för respektive ämne i gymnasie- skolan eller gymnasiesärskolan. Dagens ämnesplaner innehåller ämnets syfte och de ingående kurserna med tillhörande centralt innehåll och kunskapskrav. Modellen för ämnesbetyg utgår från att det, som i dag, ska finnas en ämnesplan för varje ämne. I ämnesplanen ska också det undervisningsinnehåll som är centralt anges för varje nivå i ämnet. Till skillnad från i dag ska det däremot finnas endast en uppsättning betygskriterier för betygssättning i ämnet. En översyn av ämnespla- nernas struktur behöver därför göras i samband med översynen av ämnena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;En utgångspunkt för avgränsningen av ett ämne är att det ska gå att konstruera en uppsättning betygskriterier för hela ämnet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Ämnen som redan nu består av enbart kurser som bygger på varandra kan därför sannolikt ämnesutformas med en mindre insats. Ämnen som i nuvarande system innehåller sidoordnade kurser kan däremot komma att behöva byggas om eller delas.&lt;SPAN class="ft159"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Innehållet i mer fristående kurser kan bli en del av ett ämne eller bli ett nytt ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Mot bakgrund av detta kommer i flera fall nivåerna i ämnen i ett nytt ämnesutformat system inte motsvara de kurser som finns i det nuvarande kursutformade systemet. Därför kommer inte heller ämnen med samma beteckning alltid att motsvara varandra i de två systemen vilket innebär att så kallade motsvarandelistor behöver tas fram (se vidare kapitel 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Vi föreslår dock en undantagsbestämmelse som innebär att det ska vara möjligt med flera uppsättningar betygskriterier för vissa ämnen (se avsnitt 11.3.4).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Ämnen som i dag kan anses innehålla flera ämnen, till exempel hantverk och moderna språk, behöver särskilt ses över för att fungera med utredningens modell för ämnesbetyg och därmed med våra förslag till reglering om bland annat prövning och möjligheten att läsa om ett ämne, se avsnitt 1.5.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;
&lt;DIV id="p449dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343449x1.jpg/" id="p449img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Ämnen ska fortsatt kunna användas inom olika program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Utredningens utgångspunkt är att ett ämne på samma sätt som i dag bör kunna användas på olika program och inom vuxenutbildningen. Vid konstruktion av ämnena måste därför hänsyn tas till att olika elever läser olika långt i ämnena. Nivåerna i ämnen, likt exempelvis svenska eller svenska som andraspråk där eleverna läser antingen 100, 200 eller 300 poäng i ämnet &lt;NOBR&gt;(1–3&lt;/NOBR&gt; nivåer), måste således konstrueras på ett sätt så att alla elever får relevanta ämneskunskaper som är nödvändiga för de examensmål deras respektive utbildning syftar mot. I många ämnen ska även en eller flera nivåer kunna ingå i yrkespaket. I vissa fall kommer dock endast någon eller några få nivåer att ingå i sådana yrkespaket eller läsas av elever på introduktionsprogram innan de går ut i arbetslivet. Det är därför viktigt att även elever som bara läser några få nivåer får med sig kunskaper som innebär att de kan utföra vissa arbetsuppgifter fullt ut. Vid konstruktionen av nivåer i ett ämne behöver därför detta beaktas så att det blir möjligt att sätta samman yrkespaket som leder till att eleverna blir anställ- ningsbara (se mer om introduktionsprogram i avsnitt 11.5.1 och yrkes- paket i avsnitt 11.6.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft14"&gt;Ämnen ska kunna användas i flera skolformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Kommunal vuxenutbild- ning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå&lt;SPAN class="ft159"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;ska ge vuxna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompe- tens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Den ska även främja en personlig utveckling, ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörj- ningen till arbetslivet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;28, 29 &lt;/SPAN&gt;Ämnena måste konstrueras utifrån de olika skolformernas syfte och behov, men måste också avgränsas i relation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;15 kap. 2 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Från den 1 juli 2020 är särskild utbildning för vuxna (särvux)inte längre en egen skolform utan ingår i skolformen kommunal vuxenutbildning (komvux) med benämningen ”komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå” respektive ”komvux som särskild utbildning på gym- nasial nivå”. Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;20 kap. 2 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;
&lt;DIV id="p450dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343450x1.jpg/" id="p450img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;till både varandra och till eventuella tidigare och följande nivåer i ut- bildningssystemet. Vid framtagande av ämnesplaner behöver även hän- syn tas till att vuxenutbildningen omfattar både unga och äldre vuxna med olika erfarenheter och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;dag finns försöksverksamhet med så kallade spetsutbildningar för elever inom grundskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Spetsutbildningar ger en särskild fördjup- ning och breddning inom ett eller flera ämnen som utbildningen är inriktad mot. Eleverna i grundskolan kan läsa gymnasiekurser och få betyg i dessa kurser. Eleverna följer i övrigt den ordinarie undervis- ningen. Samma möjligheter som i dag bör fortsatt gälla för elever som i grundskolan har läst gymnasieämnen. Det innebär att de ska kunna fortsätta sina studier i ämnet i gymnasieskolan och då läsa nivåer i aktuellt ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Ett ämne bör varken ha för stor eller för liten omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Utredningen har inte satt en absolut gräns för omfattningen av ett ämne, eftersom detta är en fråga som bör ingå i Skolverkets kom- mande översyn, utan tar här endast upp några aspekter som har fram- kommit under utredningens analyser och som kan få betydelse vid konstruktionen av ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft10"&gt;Vår sammantagna bedömning är att ämnenas omfattning i normal- fallet kommer att omfatta &lt;NOBR&gt;100–500&lt;/NOBR&gt; poäng. Undantag kan eventuellt bli några &lt;NOBR&gt;50-poängsämnen&lt;/NOBR&gt; och några större ämnen inom yrkespro- grammen. Vår bedömning är att de fördelar med ämnesbetyg som vi tagit upp tidigare uppnås redan med ett slutligt betyg i ämnet efter två nivåer jämfört med två kursbetyg. Det innebär att även ämnen om &lt;NOBR&gt;100–200&lt;/NOBR&gt; poäng, som innefattar flera nivåer, kommer att medföra bättre förutsättningar än i dag för läraren att lägga upp en mer lång- siktig undervisning och därmed ge eleven större möjligheter till ett fördjupat lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Spetsutbildningar finns även i gymnasieskolan och då läser eleverna högskolekurser. Detta bör de fortsatt kunna göra på motsvarande sätt som i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;
&lt;DIV id="p451dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343451x1.jpg/" id="p451img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft34"&gt;Nackdelar med alltför omfattande ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Det kan finnas nackdelar med alltför omfattande ämnen eftersom de kan få stor påverkan på elevernas meritvärden och därmed möjlighet att komma in på en önskad utbildning. Ett enskilt betyg bör därför inte omfatta för många poäng. Elever som ska välja gymnasieprogram kan också värdera programmen olika utifrån hur ämnena och ämne- nas storlek kan påverka möjligheterna att få ett så högt meritvärde som möjligt från gymnasieutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;En annan oönskad effekt av poängmässigt omfattande ämnen kan bli att elever av meritvärdestaktiska skäl väljer bort att inom program- fördjupningen eller det individuella valet fördjupa sig i ett sådant ämne eftersom ett betyg i ämnet motsvarar alla poäng eleven dittills har läst i ämnet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Om en elev väljer att läsa vidare i ämnet kommer det nya betyget i ämnet att omfatta än mer poäng och om eleven upplever en risk att detta betyg blir lägre än det betyg eleven hade tidigare i ämnet kan det medföra att eleven inte vågar läsa vidare i ämnet. En strategi skulle då kunna vara att eleven väljer att läsa ett annat nytt ämne, eller att fördjupa sig i ett ämne där betyget inte kommer om- fatta lika många poäng eller där eleven tror sig kunna behålla eller höja betyget. Om eleverna av detta skäl väljer så många nya ämnen som möjligt inom det valbara utrymmet motverkas mycket av syftet med att införa ämnesbetyg och på program med omfattande program- fördjupning skulle utbildningen riskera att bli mer fragmentiserad än i dag. Sådana effekter kan dock motverkas vid ämneskonstruktionen genom en avvägning av hur omfattande ämnen ska vara och om för- djupningarna i ämnen ska ingå i befintliga ämnen eller utgöra nya ämnen. Det kan också hanteras genom att öka omfattningen av obli- gatoriska delar i programstrukturen. Utredningen har inhämtat syn- punkter från branschorganisationer om en sådan ökad styrning av yrkesutbildningarna i gymnasieskolan och de är generellt positiva till det.&lt;SPAN class="ft159"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;De menar dock att det måste finnas en garanti för att smala yrkes- utgångar som få elever söker till inte försvinner utan anordnas någon annanstans i utbildningssystemet, exempelvis inom kommunernas vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft11"&gt;När ämnen konstrueras måste hänsyn tas till att det ska finnas per- soner (blivande lärare) med rätt kompetens som gör det möjligt för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ett undantag från principen för betyg i ämnet kan bli de ämnen som beskrivs i avsnitt 11.3.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Utredningen har genom en konsult genomfört cirka 40 möten med drygt 20 branschorganisa- tioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="p452dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343452x1.jpg/" id="p452img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft19"&gt;dem att bli behöriga i ämnena. Detta kan bli särskilt påtagligt för om- fattande yrkesämnen där Skolverket vid ämneskonstruktionen behöver ha i åtanke de yrkespersoner som ska kunna bli behöriga att under- visa i ämnet. Ett ämne kan då inte göras bredare till sitt innehåll än att en kvalificerad yrkesperson i sitt yrkesliv rimligtvis ska kunna ha förvärvat de yrkeskunskaper som krävs för att, efter genomgången lärarutbildning, vara behörig att undervisa i hela ämnet.&lt;SPAN class="ft161"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Det är vidare av stor vikt att översynen av ämnen inte leder till förändringar i ämnes- lärarutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Nackdelar med ämnen med liten omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Det finns även nackdelar med ämnen som har alltför liten omfatt- ning eftersom det kan medföra samma negativa konsekvenser som tidigare tagits upp om dagens kursutformning, exempelvis fragmen- tiserad utbildning och stress (se avsnitt 11.1.1 och 11.2.1). För att kunna sätta betyg i ett ämne behöver läraren ett visst underlag och när utbildningen delas in i små enheter finns det risk att läraren foku- serar mer på att samla in betygsunderlag och mindre på undervis- ningen och elevernas lärande. Små enheter som läses över en längre tid i stället för mer koncentrerat kan också medföra upphackade skol- dagar med många korta lektioner i olika ämnen vilket kan bidra till stress för både lärare och elever. Enligt utredningen kan det dock i undantagsfall finnas skäl att konstruera små ämnen om 50 poäng för att garantera vissa specifika kompetenser inom yrkesprogrammen, exempelvis för kunskaper som behövs för certifieringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;I dagens gymnasieskola finns kurser om 50 poäng&lt;SPAN class="ft159"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;som i en ämnes- översyn kan komma att konstrueras som nivåer om 50 poäng inom ett ämne. Exempelvis kan det obligatoriskt komma att ingå en nivå om 50 poäng i historia för elever på yrkesprogram på motsvarande sätt som det i dag ingår en kurs om 50 poäng (för elever som läser ämnet historia i större omfattning kommer fler nivåer av ämnet att ingå). Det innebär att elever på yrkesprogram även i framtiden kom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Lärarens yrkeskunskaper ska ligga på nivå fem i Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF, vilket framgår av Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalifice- rade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkes- examen samt i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Detta avser till exempel de kurser som även benämns gymnasiegemensamma ämnen i de pro- gram de ingår som sådana.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;mer att få en kort utbildning i vissa ämnen. De kommer då inte att få fördelarna av ämnesbetyg i dessa ämnen, det vill säga djuplärande och lärande över tid. Utredningen ser det visserligen inte som sitt upp- drag att lämna förslag om ämnens omfattning men instämmer i de problem som påtalats allt sedan den kursutformade gymnasieskolan infördes: att mindre enheter (kurser) kan leda till fragmentisering och därmed inte främjar ett långsiktigt lärande. Vi menar att nivåer med liten omfattning därför i möjligaste mån bör undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Följder av modellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Följder av modellen för introduktionsprogrammen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;För introduktionsprogrammen är det inte reglerat vilka ämnen som ska ingå i elevernas utbildning. Elever på introduktionsprogram kan studera såväl grundskolans ämnen som gymnasiekurser. Utbildningen kan bland annat syfta till att eleven ska bli behörig till ett nationellt program eller få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden. På introduktionsprogram kan därför sammanhållna yrkesutbildningar, så kallade yrkespaket, ingå. Dessa består av ett antal kurser, som kan läsas både inom intro- duktionsprogrammen och i vuxenutbildningen (se mer om yrkespaket i avsnitt 11.6.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Av utredningens direktiv framgår att den modell som övervägs för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan även behöver analyseras i förhållande till introduktionsprogrammen. Vidare fram- går att det är angeläget att ämnesbetygen medger att elever på intro- duktionsprogram även i fortsättningen kan studera ämnen som finns i gymnasieskolans nationella program. Det är också viktigt att model- len inte hindrar övergångar från introduktionsprogrammen till natio- nella program eller vuxenutbildning, eller att elevernas utbildning för- längs på grund av modellens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Utredningens bedömning är att den modell för ämnesbetyg som föreslås kommer att fungera även inom introduktionsprogrammen. Utredningen har beaktat att elever på introduktionsprogram har be- hov av att kunna läsa olika långt i ett ämne. Vi menar att detta behov möts av den föreslagna konstruktionen med att ämnen delas in i nivåer. Det är dock viktigt vid ämnesöversynen att nivåerna kon- strueras med perspektivet att även tidiga nivåer i ett ämne ska kunna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="p454dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343454x1.jpg/" id="p454img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;leda till användbara kunskaper för elever som ska gå ut i arbetslivet efter sin utbildning på ett introduktionsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft10"&gt;Om en elev ska läsa vidare på ett nationellt program eller inom vuxenutbildningen tar eleven med sig sitt betyg i ämnet från den nivå eleven har läst på introduktionsprogrammet. Det betyget byts sedan ut, enligt modellen, när eleven läser vidare i ämnet. Elever på introduk- tionsprogram som inte läser klart en hel nivå i ett ämne ska som i dag få en skriftlig bedömning på den oavslutade nivån tillsammans med gymnasieintyget.&lt;SPAN class="ft164"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Fjärde tekniskt år, riksrekryterande utbildningar, lärlingsutbildning och APL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft14"&gt;Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft19"&gt;Elever som har en gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper kan läsa en vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Utredningen föreslår att ämnesbetyg ska gälla även på det fjärde tekniska året enligt modellen. Om en elev inom denna utbildning läser ytterligare nivåer i ämnen som redan ingår i elevens gymnasieexamen redovisas dock dessa för sig i ett examensbevis från vidareutbildningen och påverkar inte det ämnesbetyg som eleven sedan tidigare har i sin gymnasieexamen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Riksrekryterande utbildningar med egna examensmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft19"&gt;Inom gymnasieskolan finns utbildningar med egna examensmål i form av flygteknikutbildning, marinteknikutbildning, sjöfartsutbild- ning, tågteknikutbildning, samiska näringar och yrkesdansarutbild- ning. Utbildningarna innehåller samma gymnasiegemensamma ämnen som yrkesprogrammen och därutöver karaktärsämnen och några valbara ämnen som är gemensamma med de nationella programmen. Vi ser inte att förslaget till modell för ämnesbetyg behöver tillämpas annorlunda för dessa utbildningars karaktärsämnen än för övriga ämnen i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8 kap. 20 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;
&lt;DIV id="p455dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343455x1.jpg/" id="p455img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Arbetsplatsförlagt lärande (APL)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Arbetsplatsförlagt lärande (APL) är lärande på en eller flera arbets- platser och förekommer framför allt i yrkesutbildning inom de skol- former som berörs av förslaget om ämnesbetyg.&lt;SPAN class="ft159"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;APL innebär att kurser eller delar av kurser förläggs till en eller flera arbetsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Med modellen för ämnesbetyg bör motsvarande som i dag gälla, det vill säga hela nivåer eller delar av nivåer i ämnen kan förläggas till arbetsplatser. När ämnen och ämnesplaner anpassas för ämnesbetyg måste detta beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;De branschorganisationer utredningen har varit i kontakt med har ställt sig positiva till ämnesbetyg när det gäller APL och framhållit att det kan underlätta att förlägga lärandet till arbetsplatser om äm- nena blir mer sammanhängande och även mer omfattande än nuvarande kurser. Utredningen instämmer i att det kan bli lättare att planera och organisera hur och när APL ska förläggas om mer av innehållet i ämnet löper genom varje nivå så att nivåerna har ett bredare innehåll än dagens kurser. Vi menar också att en tydlig progression mellan nivåerna kan stödja lärarnas och arbetsplatsernas planering av elevernas kunskapsutveckling på arbetsplatserna. Utredningen ser inte i övrigt att APL påverkas av förslaget till modell för ämnesbetyg i sig, efter- som samma ämnesplaner gäller för elevens lärande på arbetsplatsen som i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft14"&gt;Lärlingsutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;Lärlingsutbildning är ett alternativ till skolförlagd yrkesutbildning och är möjlig inom alla de skolformer som berörs av förslaget om ämnesbetyg.&lt;SPAN class="ft164"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Den ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbets- platser, det vill säga utbildningen består till stor del av APL. Lärlings- utbildningen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan följer samma programstrukturer och därmed samma ämnesplaner som den skol- förlagda utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft19"&gt;Utredningen anser att de fördelar som ämnesutformning och ämnesbetyg kan komma att medföra för APL på motsvarande sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;I gymnasiesärskolan ingår APL på de nationella programmen. Inom vuxenutbildningen in- går APL inom regionalt yrkesvux och i övrigt inom vuxenutbildningen om huvudmannen be- stämmer det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Även på introduktionsprogrammen i gymnasieskolan kan eleverna ha ett lärlingsliknande upplägg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;bör innebära fördelar för lärlingsutbildningen. Det är dock av vikt att lärlingsutbildningens än större behov av att anpassas i planering och upplägg efter arbetlivets förhållanden beaktas vid översynen av ämnen och ämnesplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Elevens rätt till stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Det är av stor vikt att elevens rätt till stöd inte försämras med infö- randet av ämnesbetyg. Utredningen har därför utformat författnings- förslagen så att elevers rätt till stöd ska motsvara dagens bestämmel- ser. Med modellens begrepp gäller därmed följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Om en elev riskerar att få betyget F eller betyget Fx i ämnet på den nivå eleven läser måste skolan utreda och vid behov sätta in extra anpassningar eller särskilt stöd i ämnet. Kraven på stödåtgärder är i huvudsak kopplade till att en elev riskerar att inte uppfylla betygs- kriterierna för det lägst godkända betyget. I en ämnesutformad gym- nasieskola och gymnasiesärskola anser utredningen att stödet ska följa med och följas upp även när eleven frivilligt väljer att läsa fler nivåer i ämnet. En risk som utredningen ser med ämnesbetyg är att många ämnen kommer att pågå under längre tid än i dag vilket kan medföra att elever skjuter upp studierna i ämnet till den sista nivån. Vi vill bland annat av denna anledning betona vikten av att extra anpassningar eller särskilt stöd sätts in så tidigt som möjligt under studierna i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft10"&gt;En elev som inte har fått ett godkänt betyg på en nivå har rätten att gå om nivån en gång. Har eleven slutfört nivån två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven gå om nivån ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Hur betyg redovisas i slutliga betygsdokument&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Som nämnts tidigare kommer elever att läsa olika många nivåer i ett ämne beroende på vilket program de går på och vilka val de gör i sina studievägar. Det medför att elever kommer ha betyg av olika om- fattning i ett ämne på samma sätt som de i dag har läst olika många kurser i ett ämne. De nivåer i ett ämne som ingår i betyget och betygets poängomfattning måste därför anges i examensbeviset, gym- nasiesärskolebeviset, studiebeviset eller gymnasieintyget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;
&lt;DIV id="p457dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343457x1.jpg/" id="p457img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;När en elev får ett godkänt slutligt betyg i ett ämne omfattar det alla poäng eleven har läst i ämnet. Detta betyg redovisas i det slutliga betygsdokumentet. Betyg som satts på en tidigare nivå i ämnet redo- visas bara om elevens betyg på den slutliga nivån är underkänt och betyget på den tidigare nivån är godkänt, se nedan. Vidare kan eleven om ett ämne delas in i block få flera godkända slutliga betyg i ett ämne i det slutliga betygsdokumentet, ett från varje block.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Nedan beskrivs hur betygen redovisas i de slutliga betygsdokumen- ten när det gäller underkända betyg, streck och betyg från utökat program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Hur ett underkänt betyg och streck redovisas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;För att få en gymnasieexamen måste eleven ha betyg i 2 500 poäng&lt;SPAN class="ft159"&gt;38&lt;/SPAN&gt;, varav godkända betyg i minst 2 250 poäng. Som nämnts tidigare är det av stor vikt att införandet av ämnesbetyg inte försämrar elevernas möjligheter till en gymnasieexamen. Har eleven visat kunnande till och med en viss nivå i ett ämne anser utredningen att det också är rimligt att detta framgår av betygsdokumenten även om eleven får underkänt på en efterföljande nivå. I modellen för ämnesbetyg är det därför möjligt att både godkända och underkända betyg anges i elevens slutliga betygsdokument enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;Om en elev får betyget F eller Fx i ämnet på en nivå kan det er- sättas av ett nytt betyg i ämnet på nästa nivå. En elev som får betyget F eller Fx i ämnet på samtliga nivåer får ett underkänt slutligt betyg i ämnet som omfattar alla poäng eleven har läst i ämnet (eller i blocket).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft256"&gt;Om eleven får betyget F eller Fx i ämnet på en nivå men därefter får ett godkänt betyg i ämnet på nästa nivå har det ingen betydelse att eleven hade betyget F eller Fx på den föregående nivån. Det god- kända betyget omfattar alltid hela ämnet till och med den senaste godkända nivån. Detta är en naturlig konsekvens av att nivåerna är konstruerade i progression och att alla nivåer i ett ämne delar samma betygskriterier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft257"&gt;Om en elev har fått ett godkänt betyg i ämnet på en nivå men underkänt på efterföljande nivå &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(-er)&lt;/NOBR&gt; får eleven två slutliga betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Som betyg räknas även de underkända betygen F och Fx men inte ”streck”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;
&lt;DIV id="p458dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343458x1.jpg/" id="p458img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1167 ft10"&gt;i ämnet, dels det godkända betyget med angivelse om nivå och omfattning i poäng, dels betyget F eller Fx med angivelse om vilka nivåer betyget gäller och den omfattning i poäng som betyget omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft10"&gt;Motsvarande som i dag ska fortsatt gälla när betyg inte kan sättas på grund av frånvaro, det vill säga när betygsunderlag saknas. Detta markeras med ett streck i betygsdokumentet.&lt;SPAN class="ft164"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Streck hanteras på samma sätt som ett underkänt betyg i det slutliga betygsdokumentet (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Utökat program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Utredningen anser att det som en elev läser utanför den individuella studieplanen, det vill säga som utökat program i gymnasieskolan, även fortsatt ska redovisas separat i det slutliga betygsdokumentet. I de fall en elev som har utökat program bygger på med ytterligare en nivå i ett ämne i vilket eleven redan har betyg som ska ingå i gymnasieexamen, får det olika följder för meritvärdet beroende på hur de båda betygen används i meritvärderingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Utredningen anser att det som är mest gynnsamt för eleven ska gälla för hur betyg från utökat program ska redovisas i betygsdoku- mentet och användas vid meritvärdering. Det innebär att ett betyg för en påbyggd nivå i utökat program ersätter betyget som redovisas i ämnet i gymnasieexamen när det gynnar eleven, det vill säga när betyget för den påbyggda nivån är högre än det betyg eleven hade i ämnet sedan tidigare och som ingår i gymnasieexamen. När betyget i den påbyggda nivån i stället blir lägre än det betyg eleven hade tidigare i ämnet (och som ingår i gymnasieexamen), ska betyget på den tidigare nivån redovisas inom gymnasieexamen och betyget på den överliggande nivån redovisas för sig. Vid antagning till vidare utbildning gäller att elevens betyg från den sista nivån som krävs för behörighet omfattar hela ämnet upp till och med den aktuella nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;15 kap. 27 §, 18 kap. 26 § skollagen, 8 kap. 27a § gymnasieförordningen. Inom kommunal vuxenutbildning ska streck sättas om betyg inte har kunnat sättas på grund av elevens bris- tande deltagande. 20 kap. 39 §, 4 kap. 23 § Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;
&lt;DIV id="p459dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343459x1.jpg/" id="p459img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Utredningen ser att motsvarande kan tillämpas för behörighets- komplettering inom vuxenutbildningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Vid tillträde till högskolan tas sådan behörighetskomplettering endast med i meritvärdet om den krävs för behörighet eller ger meritpoäng.&lt;SPAN class="ft159"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;De nivåer som en elev har läst inom vuxenutbildningen behöver markeras som lästa inom vuxenutbildningen, på motsvarande sätt som i dag görs för kurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Prövning på nivå i ämnet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;I dag har en elev i gymnasieskolan rätt att genomgå prövning i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studie- plan. En förutsättning för att en elev i gymnasieskolan ska få genom- gå prövning är att eleven har fått betyget F på kursen eller att eleven inte redan har ett godkänt betyg på kursen. Även inom vuxenutbild- ningen har personer som är bosatta i Sverige rätt att genomgå pröv- ning. Motsvarande ska gälla för prövning på nivåer i ämnen enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Vid prövning ska elevens kunskaper i ämnet prövas på den nivå i ämnet som eleven önskar få betyg i.&lt;SPAN class="ft164"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Eleven behöver inte ha betyg i ämnet från en underliggande nivå för att få pröva i en viss nivå i ett ämne. Betyget efter prövning blir elevens nya betyg i ämnet på den nivån prövningen gjordes och betyget omfattar även eventuellt underliggande nivåer. Prövningen i ämnet görs följaktligen på det centrala innehållet för den nivå i ämnet som eleven vill pröva. Att en prövning på en nivå i ett ämne motsvarar elevens kunskaper i hela ämnet upp till och med den nivån är en naturlig konsekvens av att nivåerna är konstruerade i progression och att alla nivåer i ett ämne delar samma betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Får eleven betygen F eller Fx i det prövade ämnet men sedan tidi- gare har godkänt betyg i ämnet på en underliggande nivå ska det god- kända betyget och dess omfattning framgå av i examensbeviset, gymnasiesärskolebeviset, studiebeviset eller gymnasieintyget liksom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Med behörighetskomplettering avser utredningen att den studerande kompletterar med betyg i ämnen eller nivåer i ämnen (i dag kurser) som krävs för behörighet och som inte ingår i gym- nasieexamen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Bilaga 3, högskoleförordningen (1993:100).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utredningen konstaterar att i exempelvis dagens ämnen hantverk eller moderna språk kan rätten för eleven att pröva i ett ämne skapa svårigheter för huvudmannen att erbjuda prövning i ämnet som helhet. Detta beror på att ämnena består av kurser som kräver lärare med mycket olika kompetenser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;det underkända betyget för den nivå eleven prövat i och det under- kända betygets omfattning (se avsnitt 11.5.4 om betygen F och Fx).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Om möjligheten att sätta betyg efter block införs behöver läraren pröva och betygsätta elevens kunskaper på den nivå i blocket eleven prövar i. Betyg i ämnet sätts därefter inom respektive block.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Meritpoängssystemet kan behöva ses över&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Utredningen bedömer att effekten av dagens meritpoängsfördelning kan bli delvis annorlunda i en ämnesutformad gymnasieskola med ämnesbetyg. Val av en högre nivå kan ge mindre utdelning propor- tionellt i den ämnesutformade gymnasieskolan jämfört med i den kursutformade i de fall eleven sänker sitt betyg när eleven läser vidare i ämnet. Beroende på de meritpoängsgivande ämnenas kommande utformning, samt om det i dessa ämnen ska kunna sättas flera god- kända slutliga betyg i ämnet (avsnitt 11.3.4), kan det behövas andra sätt att fördela meritpoäng för att uppmuntra till ämnesfördjupning. Enligt utredningen kan det därför finnas anledning att se över hur systemet med meritpoäng ska konstrueras i en gymnasieskola med ämnesbetyg (se även kapitel 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;De nationella provens konstruktion kommer att behöva ses över&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;De nationella provens syfte är att stödja betygssättningen. I dag är de nationella proven i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik obligatoriska för gymnasieskolan att användas i den högsta avslutande kursen, medan de är frivilliga i de lägre kurserna. Den högsta avslutande kursen i dessa ämnen är olika för olika pro- gram och inriktningar. Elever på yrkesprogram måste till exempel genomföra det nationella provet i slutet av kursen matematik 1, medan elever på naturvetenskapsprogrammet inriktning naturveten- skap måste göra provet i slutet av kursen matematik 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;De nationella proven konstrueras utifrån det centrala innehållet i varje kurs och bedömningsanvisningarna utgår ifrån kursens kun- skapskrav. Vi föreslår en modell för ämnesbetyg som bland annat innebär att ett ämne endast ska ha en uppsättning betygskriterier för betygssättning och att varje nivå ska ha ett definierat centralt inne-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;
&lt;DIV id="p461dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343461x1.jpg/" id="p461img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;håll. Enligt utredningen skulle ett prov på en viss nivå, motsvarande dagens prov på den avslutande kursen, kunna utgöra ämnesprov för respektive program, alternativt inriktning. Proven ska fortsatt vara obligatoriska för de elever som ska få sitt slutliga betyg i ämnet på den aktuella nivån. Det skulle innebära att proven behöver revideras men att inga nya prov skulle behöva tas fram (se vidare kapitel 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Ämnesbetyg i kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft9"&gt;Av utredningens direktiv framgår att vuxenutbildningen&lt;SPAN class="ft159"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;behöver vara flexibel så att kurser kan kombineras på ett friare sätt än i gym- nasieskolans nationella program och att utbildningen därmed kan individanpassas. Vidare framgår att det är angeläget att den flexibili- tet som bland annat kursutformningen ger finns kvar, och att de söm- lösa övergångarna mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen kan behållas. En modell för ämnesbetyg får därför inte utformas så att den hindrar eller försvårar elevers övergång till vuxenutbildning, varken för individer med ämnesbetyg eller äldre kursbetyg. En ut- gångspunkt vid utformning av ett system med ämnesbetyg är att stu- dierna från gymnasieskolan och gymnasiesärskolan fortsatt ska kunna kompletteras inom vuxenutbildningen på ett enkelt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Det ska fortsatt vara smidiga övergångar mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft258"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Motsvarande modell för ämnesbetyg i gym- nasieskolan ska även införas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå&lt;SPAN class="ft164"&gt;44&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Som tidigare nämnts använder utredningen i kapitlet även begreppet vuxenutbildning som synonym till de skolformer i kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå som utred- ningen lämnar förslag kring, det vill säga kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Särskild utbildning för vuxna (särvux) är sedan den 1 juli 2020 inte längre en egen skolform utan ingår i skolformen kommunal vuxenutbildning (komvux) med benämningen ”komvux som sär- skild utbildning på grundläggande nivå” respektive ”komvux som särskild utbildning på gym- nasial nivå”. Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343462x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1177 ft14"&gt;Vuxenutbildningen kännetecknas av flexibilitet och anpassning utifrån individens behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;I kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå ingår kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå samt statsbidragsfinansierad regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux). Syftet med vuxenutbildningen på gymnasial nivå är att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar utbildningen i gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;För att underlätta samverkan och övergångar mellan skolformerna används därför i dag i princip samma ämnes- planer och betygssystem för den gymnasiala nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;Målet för den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande och att vuxna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet. Den ska även främja en personlig utveckling, ge en god grund för elevernas fortsatta ut- bildning och utgöra en bas för den nationella och regionala kompe- tensförsörjningen till arbetslivet. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar.&lt;SPAN class="ft161"&gt;46, 47 &lt;/SPAN&gt;En grundläggande princip är med andra ord att den som studerar inom vuxenutbildningen bara ska behöva läsa just det som den personen vill och behöver. Det ställer krav på flexibilitet i både organisation och upplägg av utbild- ningen, som till exempel möjlighet att läsa på distans&lt;SPAN class="ft161"&gt;48&lt;/SPAN&gt;, att kunna kombinera betyg från olika system och att kunna kombinera studier med arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Nästan 194 000 individer studerade 2018 inom vuxenutbildning på huvudsakligen gymnasial nivå.&lt;SPAN class="ft159"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Ungefär hälften av dem läste minst en kurs i ett yrkesämne. Det är relativt vanligt att studerande läser inom vuxenutbildningen i nära anslutning till gymnasiestudierna. Ungefär 28 procent av 1994 års födelsekull hade 2018 gått i kommu- nal vuxenutbildning på gymnasial nivå inom fem år efter det för- väntade gymnasieavslutet. Nära 60 procent av de studerande på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;20 kap. 4 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;20 kap. 2 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;De övergripande målen med utbildningen har kompletterats så att det nu framgår att utbildningen även ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning. (Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;2018 studerade 30 procent av kursdeltagarna på distans. Skolverket (2019j).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019j).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;gymnasial nivå var yngre än 30 år (se även kapitel 9). Vuxenutbild- ningen har med andra ord en nära koppling till studier i gymnasie- skolan eftersom elever från gymnasieskolan ofta kompletterar sina gymnasiebetyg med betyg från vuxenutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;De som läser inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå gör det av många olika skäl. Behoven handlar om att under hela livet till exempel kunna komplettera till en fullständig gymnasieut- bildning i syfte att ta sig in på arbetsmarknaden eller att studera vidare på yrkeshögskola eller högskola, komplettera för en viss kom- petens eller behörighet eller kanske att helt byta yrkesbana. Av de studerande som studerade inom kommunal vuxenutbildning 2018 var det till exempel drygt 33 000 studerande registrerade i kurser motsvarande en sammanhållen yrkesutbildning och drygt 4 200 (2 procent) tog ut en gymnasieexamen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Ämnesbetyg även inom vuxenutbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Utredningens utgångspunkt har varit att hitta en modell för ämnes- betyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som även fungerar i vuxenutbildningen på gymnasial nivå och som ger vuxna samma möj- ligheter som i dag att på ett flexibelt och individanpassat sätt kom- plettera sin tidigare utbildning, läsa in behörighet för vidare studier, läsa in en gymnasieexamen eller växla över till en ny utbildning och yrke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Enligt modellen ska ämnen delas in i nivåer och ett betyg i ämnet sättas efter varje nivå. Detta innebär att det är möjligt för en stude- rande att läsa det antal nivåer som den studerande har behov av och därmed få ett betyg i ämnet upp till just den nivån. Genom denna konstruktion kan flexibiliteten och möjligheten till individanpassning i dagens vuxenutbildning bibehållas. Samtidigt får den studerande möjlighet att få mer tid till fördjupning i ämnet innan den studerande får sitt slutliga betyg i ämnet. Det innebär vidare att det blir fortsatt smidiga övergångar mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen och vi undviker att ha parallella system i de olika skolformerna. Genom att använda samma modell motverkas dessutom att elever i gymnasieskolan av meritvärdestaktiska skäl planerar att slutföra studierna i ett ämne inom vuxenutbildningen i tron att han eller hon av olika skäl skulle tjäna på det.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Mot denna bakgrund föreslår vi att ämnesbetyg ska införas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå på motsvarande sätt som i gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft14"&gt;Det ska fortsatt vara samma ämnesplaner för den gymnasiala nivån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Vi anser att vuxenutbildningen på gymnasial nivå även i fortsätt- ningen ska ha samma ämnesplaner som gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan, utom när det särskilt beslutas annat. Det medför att studerande som läst ämnen i gymnasieskolan eller gymnasie- särskolan så sömlöst som möjligt kan fortsätta ämnesstudierna i vuxenutbildningen, exempelvis kan en studerande som har läst nivå 2 i ett ämne i gymnasieskolan läsa nivå 3 i vuxenutbildningen. Det innebär också att man undviker parallella system där utbildning som har samma kunskapsinnehåll regleras på två olika sätt. Nivåerna kommer i många fall att omfatta 100 poäng men inom flera yrkes- ämnen kan nivåerna bli större, dock ej mer än 250 poäng (se avsnitt 11.3.2). Redan i dag förekommer kurser inom yrkesämnen om 300 poäng, vilket gör att utredningen bedömer att en nivå om högst 250 poäng kommer att kunna hanteras inom vuxenutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Eftersom samma ämnesplaner ska användas inom hela den gym- nasiala nivån är det viktigt att de passar både unga och vuxna. Som tidigare nämnts ska utgångspunkten för vuxnas studieplanering utgå från den vuxnes behov och förutsättningar och de ska inte behöva läsa mer än de behöver. Indelningen av ämnen i nivåer behöver därför vara anpassad utifrån dessa behov. Som nämnts tidigare föreslår vi att Skolverket får i uppdrag att se över ämnen och ämnesplanerna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och anpassa dem så att de fungerar för ämnesbetyg. I Skolverkets uppdrag bör även ingå att göra motsvarande för de ämnen på gymnasial nivå som enbart ges inom vuxenutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Som nämnts ovan föreslår vi att samma modell för ämnesbetyg som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;föreslår för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan också ska in- föras inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kom- munal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Vi ger förslag i skollagen på införande av ämnesbetyg i vuxenutbildningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:329px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:365px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343465x1.jpg/" style="width:415px;height:365px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p809 ft9"&gt;och bedömer att motsvarande ändringar som görs i gymnasieförord- ningen&lt;SPAN class="ft159"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;även bör göras i vuxenutbildningsförordningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Alternativa lösningar för vuxenutbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Utredningen har övervägt två andra alternativ. Det ena alternativet är att behålla det nuvarande kurssystemet inom vuxenutbildning på gymnasial nivå. Det andra alternativet är att vuxenutbildningen ska använda samma ämnesplaner som i gymnasieskolan men i stället ska separata betyg på nivåerna utfärdas, enligt samma princip som för de nuvarande kursbetygen. Nedan redogör vi för dessa överväganden. Alternativen samt förslaget sammanfattas i figur 11.8.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Figur 11.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Alternativ för betyg i vuxenutbildningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;Två övervägda alternativ samt utredningens slutliga förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft213"&gt;Ämnesutformat system –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Ämnesutformat system –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Bibehållet system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;separata nivåbetyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;ämnesbetyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft207"&gt;(övervägt alternativ)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft207"&gt;(övervägt alternativ)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft207"&gt;(utredningens förslag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;kursbetyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;separat nivåbetyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft213"&gt;betyg i ämnet på första nivån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;kursbetyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;separat nivåbetyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;betyg i ämnet på nästa nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;kursbetyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;separat nivåbetyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;slutligt betyg i ämnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft210"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p29 ft42"&gt;En uppsättning betygskriterier för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;En uppsättning betygskriterier i ämnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p22 ft42"&gt;En uppsättning betygskriterier i ämnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td105"&gt;&lt;P class="p29 ft42"&gt;varje kurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P class="p22 ft249"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Det förstnämnda alternativet, att inga förändringar görs, skulle inne- bära att vuxenutbildningen behåller det kursutformade systemet med nuvarande ämnesplaner. Viss flexibilitet behålls visserligen inom vuxenutbildningen i detta fall men övergången för elever från gymnasieskolan till vuxenutbildningen försvåras eftersom det blir två olika system där ämnena är uppbyggda på olika sätt.&lt;SPAN class="ft159"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Med två olika system blir det också dubbelt så många ämnesplaner att hantera. Sammantaget kan detta medföra otydlighet och försvåra för sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Gymnasieförordningen (2010:2039).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Det kommer dock under en lång tid framöver att finnas personer som söker till vuxenutbild- ningen med kursbetyg från gymnasieskolan och också med betyg från det tidigare linjegym- nasiet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;planering mellan gymnasieskola och vuxenutbildning och för lärare som arbetar i båda systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft9"&gt;Det andra alternativet, som innebär samma ämnesplaner men separata betyg, kan ha fördelar för studerande som ska komplettera sina studier efter att inte ha studerat på många år. En studerande som vill läsa in till exempel nivå 3 i ämnet svenska eller svenska som andraspråk och som efter några år inte har lika färska kunskaper som när han eller hon lämnade gymnasieskolan presterar kanske sämre än om den studerande skulle ha läst klart ämnet i gymnasieskolan. Med separata ”nivåbetyg” inom vuxenutbildningen skulle den studerande då behålla sitt betyg på nivå 2 (200 poäng) från gymnasieskolan och få betyget på nivå 3 (100 poäng) som ett separat betyg, det vill säga två betyg i ämnet. På så vis skulle den studerande inte riskera att få ett lägre betyg i hela ämnet. Å andra sidan kan den studerande vara mer motiverad och ha utvecklat kunskaper i ämnet genom till exem- pel arbete och livserfarenhet och därför få ett högre betyg på nivå 3 än på de separata kursbetygen från gymnasieskolan. Om det bara fanns nivåbetyg inom vuxenutbildning skulle en sådan studerande gå miste om ett ämnesbetyg om 300 poäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Yrkespaket för sammanhållna yrkesutbildningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Inom vuxenutbildningen på gymnasial nivå kan de studerande läsa en kombination av nationella kurser i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde, så kallad sammanhållen yrkesutbildning. För att stödja kommunerna att erbjuda sammanhållna yrkesutbildningar har Skol- verket tagit fram förslag på yrkespaket som kan utgöra sådana. Yrkes- paketen motsvarar kompetenskrav på nationell nivå för olika yrkes- områden och består av en specifik kombination av kurser som är utformade i samråd med branschkunniga. För en del yrkespaket ger Skolverket också förslag på påbyggnadspaket eller påbyggnads- kurser. De yrkespaket Skolverket föreslår ska också kunna användas inom gymnasieskolans introduktionsprogram där så är lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Utredningen ser inte att den föreslagna modellen för ämnesbetyg i ett ämnesutformat system skulle innebära hinder för att konstruera yrkespaket bestående av en eller flera nivåer från olika ämnen. Det är dock viktigt att vid utformandet av ämnen ta hänsyn till de behov som finns när det gäller yrkespaketen så att de första nivåerna inte bara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343467x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;innehåller introducerande inslag utan också i viss mån rustar de studerande för att kunna utföra grundläggande arbetsuppgifter som är efterfrågade på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 202px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Följder av ämnesutformning och ämnesbetyg inom vuxenutbildningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft14"&gt;Validering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Validering används framför allt inom vuxenutbildningen för att kunna ta tillvara och bygga vidare på det en person redan kan. Betygssättning efter en validering sker inom kommunal vuxenutbildning genom prövning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;53,54 &lt;/SPAN&gt;Med validering avses en process som innebär en struk- turerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkän- nande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.&lt;SPAN class="ft159"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Utredningen ser inte att den föreslagna modellen med indelning av ämnen i nivåer och ämnesbetyg påverkar möjligheten att validera kunskaper från utbildning på gymnasial nivå. I den nuvarande kurs- utformade gymnasieskolan och vuxenutbildningen har kurserna be- teckningar som kan underlätta förståelsen av vad en person har med sig för kunskaper. I ett system med ämnen som är indelade i nivåer kan det i stället bli synligare vilka kunskaper och vilken kunskaps- nivå personen har i ämnet. Utredningen ser inte heller att den före- slagna modellen skulle påverka möjligheterna till validering av kun- skaper förvärvade på annat sätt än genom utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;4 kap 24 § förordningen om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Valideringsdelegationen föreslog i sitt slutbetänkande SOU 2019:69 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Validering – för kompe- tensförsörjning och livslångt lärande &lt;/SPAN&gt;att en elev inom kommunal vuxenutbildning som vid en validering har bedömts ha tillräckliga kunskaper i en kurs för att nå upp till minst kunskaps- kraven för betyget E av rektor ska kunna ges betyget E utan att eleven genomgår prövning och att motsvarande möjlighet också ska gälla elever som har betyg eller intyg från studier vid folkhögskola eller i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;20 kap. 42 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343468x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;Delkurser inom vuxenutbildning på gymnasial nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;I dag kan en rektor inom kommunernas vuxenutbildning på gym- nasial nivå besluta om att erbjuda delkurser, det vill säga utvalda delar av nationella kurser. Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs. 2018 anordnade 35 huvudmän 193 delkurser inom 72 kurser i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Detta är ingen större skillnad mot antalet delkurser 2017.&lt;SPAN class="ft164"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Enligt utredningen är det sannolikt att det även framöver kan finnas behov av att kunna erbjuda utbildning i delar av ämnen bland annat för att på ett effektivt sätt kunna möta arbetsmarknadens kompe- tensförsörjningsbehov. Med den modell som utredningen föreslår kan behovet bestå i att kunna erbjuda delar ur ett ämne på både en eller flera nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Orienteringskurser och individuella kurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Orienteringskurser och individuella kurser inom vuxenutbildningen finns på både grundläggande och gymnasial nivå. Det är inte nationellt utformade kurser utan kurser som beslutas av rektor utifrån de studerandes behov. Orienteringskurserna har dock nationellt fast- ställda syften. På dessa kurser ska betyg inte sättas och därför ser utred- ningen inte att de påverkas av förslaget om ämnesbetyg eller ämnes- utformning med nivåer. Utredningen möjliggör för att orienterings- kurser och individuella kurser även fortsatt ska kunna ges i form av kurser på gymnasial nivå men skapar även möjligheter att ämnen ska kunna finnas enligt samma premisser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Timplan i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Enligt direktivet ska utredningen utreda och föreslå om en timplan behöver införas för att stödja ämnesbetyg i gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan. Av direktivet framgår även att det finns brister när det gäller elevernas minsta garanterade undervisningstid, bland annat att huvudmännen inte följer upp om eleverna får sin garanterade under- visningstid eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Statistiken baseras på uppgifter som utredningen fått av Skolverkets statistikavdelning, april 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:218px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:524px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343469x1.jpg/" style="width:415px;height:524px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;I följande avsnitt redovisar vi våra analyser gällande behovet av en timplan för att stödja ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasie- skola och gymnasiesärskola. Vi tar även upp om undervisningstiden i olika ämnen bör regleras även om en timplan inte fullt ut införs. Vidare behandlar vi elevernas rätt till den minsta garanterade under- visningstiden i förhållande till bland annat en timplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;En timplan behövs inte för att stödja ämnesbetyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"&gt;&lt;SPAN style="font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: En timplan behöver inte införas för att stödja ämnesbetyg eftersom gymnasiepoängen kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Gymnasieutbildningens omfattning ska även fortsättningsvis regleras med gymnasiepoäng&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;I linjegymnasiet fick eleverna det slutliga betyget i ämnet när studierna i ämnet avslutats (eleverna fick även terminsbetyg). Varje betyg hade samma tyngd i meritvärderingen eftersom det inte ännu införts gymnasiepoäng som beskrev den omfattning i ämnet eleven hade läst. Att elever på olika linjer läste olika mycket av olika ämnen framgick i stället av bland annat den detaljerade timplanen som angav hur många timmar undervisning elever på olika linjer skulle ha i varje ämne per vecka.&lt;SPAN class="ft161"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Som tidigare nämnts anser utredningen att utbildningens omfatt- ning även fortsättningsvis behöver regleras och att gymnasiepoängen och gymnasiesärskolepoängen fortsatt ska användas till detta syfte (se avsnitt 11.2.3). Som motiv anger vi att det finns många fördelar med dagens gymnasiepoäng, bland annat att poängen skapar förutsätt- ningar för att ställa upp krav för gymnasieexamen, för en likvärdig meritvärdering där ett ämne eleven läst i större omfattning väger tyngre och för krav på grundläggande och särskild behörighet vid tillträde till högskolan. En annan fördel är att gymnasiepoängen tyd- liggör den omfattning av ett ämne som en elev har betyg i, vilket bland annat ger en information om de kunskaper elever har med sig från olika yrkesutgångar på yrkesprogrammen. Utredningen har inte heller som intention att föreslå större förändringar än vad som är nödvän-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolöverstyrelsen (1970).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343470x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;digt för att ämnesbetyg ska fungera på ett tillfredsställande sätt i gym- nasieskolan och gymnasiesärskolan. Vi anser därför att nuvarande system med gymnasiepoäng och gymnasieexamen ska kvarstå och att en timplan därför inte behöver införas för att stödja ämnesbetyg i den modell vi föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Utredningen har ändå analyserat om gymnasiepoäng bör kom- bineras med en mer detaljerad timplan i syfte att tydliggöra elevens rätt till undervisningstid i olika ämnen. Nedan redovisar vi för våra analyser av frågan, bland annat gällande vilka olika funktioner en timplan kan ha i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och om det finns ett behov av dessa funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Inte lämpligt att antalet undervisningstimmar överensstämmer med gymnasiepoängen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft10"&gt;Utredningen har analyserat vad som skulle bli konsekvenserna om en timplan återinförs enligt en modell där antalet undervisningstim- mar i stället för poäng beskriver omfattningen av utbildningen. En sådan modell användes när poängssystemet först infördes, då poäng- antalet för en kurs sammanföll med kursens garanterade undervis- ningstid (totalt 2 400 gymnasiepoäng på ett yrkesförberedande pro- gram och 2 180 gymnasiepoäng på ett högskoleförberedande pro- gram).&lt;SPAN class="ft164"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Utifrån en schablon som är baserad på den garanterade undervis- ningstiden (elever på yrkesprogrammen har rätt till minst 2 430 under- visningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minu- ter) har utredningen beräknat att ett utbildningsinnehåll som i dag motsvarar 100 gymnasiepoäng i en timplan skulle motsvara 90 ”tim- poäng” (ett begrepp vi använder för att illustrera att antalet timmar motsvarar antalet poäng) på ett högskoleförberedande program och 100 ”timpoäng” på ett yrkesprogram. I denna modell skulle högskole- förberedande program få 2 250 timmar i garanterad undervisningstid och således skulle 2 250 ”timpoäng” vara krav för ett fullständigt natio- nellt program som är högskoleförberedande. För ett yrkesprogram skulle motsvarande 2 500 undervisningstimmar och ”timpoäng” kunna gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 1992/93:250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;En modell där undervisningstimmar motsvarar poäng skulle inne- bära att undervisningstiden för nivåer i ämnen behöver fördelas på ett lika strikt sätt som gymnasiepoängen i dag fördelas på kurser om 50/100/150/200 poäng. Beroende på om en elev går ett högskoleför- beredande program eller ett yrkesprogram kommer utbildningen innehålla olika många ”timpoäng”. Ett sådan system skulle kunna försvåra samläsning mellan elever på högskoleförberedande program och yrkesprogram eftersom eleverna skulle ha rätt till olika många undervisningstimmar och därmed få olika antal timpoäng för samma utbildningsinnehåll. En annan svårighet skulle vara om en elev byter från ett yrkesprogram till ett högskoleförberedande program eller vice versa och tar med sig poäng som inte överensstämmer med poängplanen för det nya programmet. Om den minsta garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan skulle ändras centralt skulle också poängen behöva göras om kopplat till kraven för examen med mera. En möjlig modell för att motverka detta skulle vara att skapa andra krav för gymnasieexamen och att inte ett exakt antal poäng ut- gör kravet för en fullständig utbildning på ett nationellt program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;Utredningens slutsats är att det går att gå tillbaka till ett poäng- system där antalet undervisningstimmar motsvarar poängen men att det skulle föra med sig flera svårigheter, som beskrivs ovan, jämfört med det nuvarande systemet. Vi kan inte heller se att just övergången till ämnesbetyg skulle motivera att reglera gymnasieutbildningens omfattning utifrån antalet undervisningstimmar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 156px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Otympligt att införa en timplan separat och behålla gymnasiepoängen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft9"&gt;Vi har även undersökt en möjlig modell för timplan där gymnasie- poängen behålls enligt dagens utformning och där en timplan införs parallellt för att styra undervisningstiden för varje ämne. Gymnasie- poängen skulle då även fortsättningsvis reglera omfattningen för en nivå eller ett ämne, för ett nationellt program samt ange kraven för gymnasieexamen. Vi har övervägt att timplanen i en sådan modell anger minsta garanterad undervisningstid per ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft11"&gt;Statens skolinspektion konstaterade vid en granskning av den minsta garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan att fördel- ningen av undervisningstid till kurser i regel görs schablonmässigt med utgångspunkt i poängantalet för varje kurs. Skolinspektionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343472x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;konstaterade också att en del ämnen ofta tilldelas mer undervis- ningstid på bekostnad av andra ämnen, men att skolorna sällan överskrider den minsta garanterade undervisningstiden för utbild- ningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Om en timplan skulle regleras centralt och schablonmässigt, där undervisningstiden är kopplad till antalet gymnasiepoäng, skulle det kunna uppfattas som både rättvist och orättvist. En schablon- mässig timfördelning skulle då utgöra ett hinder för en skola att om- fördela undervisningstimmar, inom den totala minsta garanterade undervisningstiden, till där det behövs utifrån elevernas behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Om i stället olika ämnen generellt behöver olika mycket under- visningstid trots samma poängomfattning skulle en modell kunna vara att en ämnesanpassad undervisningstid för varje ämne beslutas centralt. Det skulle enligt utredningen innebära ett grannlaga arbete för Skolverket att precisera och motivera den undervisningstid som krävs i varje ämne på respektive program. En sådan modell skulle enligt utredningen troligen göra det nödvändigt att ta bort den garanterade undervisningstiden för utbildningen som helhet. Detta eftersom elever, beroende på utbildningsval, förmodligen totalt sett skulle få olika antal undervisningstimmar i sin gymnasieutbildning även mellan olika hög- skoleförberedande program och mellan olika yrkesprogram, något som skulle kunna vara en utmaning för likvärdigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Gymnasieskolans poängplan behöver inte styra innehållet till läsår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;I våra möten har några lärare lyft svårigheten med att ta emot elever som byter gymnasieskola. En elev som kommer från en annan gym- nasieskola till det andra läsåret kan till exempel sakna kurser som skolans egna elever läst under första året och i stället ha andra kurser med sig. En möjlighet att likrikta de nationella programmens upplägg skulle i en ämnesutformad gymnasieskola vara att reglera när eleverna ska läsa ett visst ämne och i vilken omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Under Lgy 70 reglerades veckovis hur många timmar en elev på en viss linje skulle ha undervisning i ett ämne. Att återinföra en så detaljerad reglering, om inte genom en timplan så genom en poäng- plan, menar dock utredningen skulle låsa skolorna och exempelvis omöjliggöra koncentrationsläsning. En annan möjlighet att styra de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolinspektionen (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343473x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;nationella programmens upplägg skulle vara att fördela gymnasie- poängen årsvis och ämnesvis i en mer detaljerad poängplan. På så sätt skulle koncentrationsläsning fortfarande vara möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Vi vill dock ogärna styra skolornas frihet att lägga upp utbild- ningen efter skolans förutsättningar och behov. Vår bedömning är att en ämnesutformad gymnasieskola genom ämnenas konstruktion kommer att leda till en viss uppstyrning av när ämnen läses, eftersom en nivå följer på en annan nivå i progression. Dessutom är det främst under första läsåret som elever byter gymnasieskola eller program och denna andel har minskat över tid.&lt;SPAN class="ft159"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Utredningen kan därför inte se att den ämnesutformade gymnasieskolan skulle kräva en mer utförlig reglering av poängfördelningen i förhållande till läsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Timplan och garanterad undervisningstid i gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;I gymnasiesärskolan är den garanterande undervisningstiden 3 600 tim- mar fördelat på fyra år. De nationella programmen är alla yrkesin- riktade och omfattar 2 500 poäng. Elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna kan i stället gå ett individuellt program. Elever som gått ett program inom gymnasie- särskolan ska få ett gymnasiesärskolebevis, oavsett om de gått ett nationellt eller ett individuellt program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Utredningen föreslår att ämnesbetyg även ska införas i gymnasie- särskolan och att gymnasiesärskolepoängen ska kvarstå. Av mot- svarande skäl som för gymnasieskolan anser utredningen därför att en timplan inte behöver införas i gymnasiesärskolan för att stödja ämnesbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Andelen av eleverna som gör programbyten mellan nationella program var 7,1 procent bland eleverna som började 2016. Andelen som bytt mellan nationella program har minskat succes- sivt sedan 2011. Totalt har andelen med byte minskat med tre procentenheter (se även kapitel 9).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:650px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343474x1.jpg/" style="width:416px;height:650px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Fokus på uppföljning av undervisningstiden inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Såväl skolhuvudmän som Statens skol- inspektion bör ha ett särskilt fokus på uppföljning av elevernas undervisningstid i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Vid granskningen av den minsta garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan konstaterade Skolinspektionen även att styrningen och uppföljningen av undervisningstiden i gymnasieskolan ofta är svag och otydlig vilket medför att elevernas garanterade undervisningstid inte säkerställs. Skolinspektionen ser flera olika orsaker till bristerna. Huvudmännen prioriterar inte elevernas rätt till minsta garanterad undervisningstid och skapar inte en tydlighet i styrkedjan, från huvud- man till lärare, om vad som kan räknas som undervisningstid. Schema- läggningen görs inte heller med tillräckliga marginaler på flera av de granskade skolorna och det görs olika tolkningar av vad som är under- visningstid. De brister Skolinspektionen uppmärksammade liknar de brister som Skolöverstyrelsen såg i det gamla linjegymnasiet där timplanen var reglerad i detalj för antalet undervisningstimmar i veckan för varje ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Vi anser att det är av största vikt att gymnasieelever får sin minsta garanterade undervisningstid men anser inte att en timplan nödvän- digtvis är en garant för detta. Gymnasieutredningen föreslog i sitt betänkande att huvudmannen ska följa upp och redovisa den faktiska undervisningstid som eleverna har erbjudits, och att den faktiska undervisningstiden som varje elev har erbjudits ska redovisas i den individuella studieplanen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Vi förstår intentionen med förslaget men ser att det finns en risk att det skulle leda till en relativt omfattande administration för huvudmännen. Samtidigt vill vi betona huvud- männens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet där vi menar att elevernas undervisningstid är en central del av elevernas utbild- ning. Det innebär att huvudmännen har ansvar för att tillse att ele- verna får den undervisningstid de har rätt till, inte bara den planerade undervisningstiden utan även den reella. Skolinspektionen bör i sin uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet ha ett särskilt fokus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2016:77.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om modell för ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft10"&gt;på att huvudmännen såväl erbjuder som följer upp att eleverna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får den minsta garanterade undervisningstid som de har rätt till.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 691px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft175"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;I detta kapitel redovisar utredningen förslag gällande en kompensa- torisk betygssättning. Förslagen syftar till en betygssättning där läraren utifrån betygskriterier sätter ett betyg som på ett rättvisande sätt motsvarar elevens kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Kort om utgångspunkter och överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Utredningens utgångspunkt har varit att revidera betygssystemet, inte att föreslå ett nytt betygssystem. Vi har övervägt flera olika alternativ, allt från att bara vidga dagens undantagsbestämmelse så att den gäller alla elever, det vill säga att lärare kan bortse från vissa delar av kunskapskraven (betygskriterierna), till att helt införa en holistisk bedömning med endast en preciserad nivå, liknande Finlands system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Vi har haft som målsättning att enbart ändra på det som inte fungerar i dagens reglering utan att ta bort det som är välfungerande. Vi anser därför att regleringen som anger att alla delar av kunskaps- kravet ska vara uppfyllda och att regleringen om att ett kunskapskrav ska vara uppfyllt till övervägande del ska tas bort, men att tre preci- serade betygssteg i betygsskalan ska behållas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:542px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343478x1.jpg/" style="width:416px;height:542px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft188"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 21px;"&gt;Betygsskalan ska ha en inbyggd kompensatorisk princip&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;En kompensatorisk betygssättning ska in- föras i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;SPAN class="ft59"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;font: 12px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;De godkända betygsstegen på nuvarande betygsskala ska behållas men skalan ska ha en inbyggd kompensatorisk princip. Det innebär att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedöm- ning av vilket betygssteg som bäst motsvarar elevens kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Betygssystemet har inbyggda problem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft19"&gt;Av utredningens direktiv framgår att det finns problem som bedöms vara inbyggda i betygssystemet och att dessa problem beror på regleringen av betygsskalan i kombination med kunskapskravens utformning. Enligt direktivet ska utredaren analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet och lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Tröskeleffekter kan leda till betyg som inte är rättvisande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Alla delar av kunskapskravet för betygen A, C och E måste enligt dagens reglering vara uppfyllda för att eleven ska få betyget.&lt;SPAN class="ft159"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det skapas därmed trösklar i betygsskalan som innebär att mindre kun- skapsområden där eleven bedöms ligga på en låg nivå i betygsskalan kan sänka betyget. Många lärare upplever att detta bland annat har inneburit att det är svårt att sätta rättvisande betyg.&lt;SPAN class="ft159"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Som framgår av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Särskild utbildning för vuxna (särvux) ska ingå i skolformen kommunal vuxenutbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft171"&gt;(komvux) med benämningen ”komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå” respektive ”komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå”. Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300. De nya benämningarna infördes den 1 juli 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;I regleringen står att kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg, se bland annat 6 kap. 7 § skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 2 § gymnasie- förordningen (2010:2039).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolverket (2016a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343479x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;kapitel 8 finns anledning att tro att de tröskeleffekter som regler- ingen har skapat dessutom har tillämpats olika av lärare, vilket för- stärker effekten av att regleringen upplevs som orättvis av elever och lärare. Regleringen av betygssättningen kan särskilt få konsekvenser för elever med ojämna kunskapsprofiler.&lt;SPAN class="ft164"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Många lärare vittnar om att de ibland sätter ett betyg trots att en elev inte nått alla delar av kunskapskravet, eftersom betyget annars inte skulle spegla elevens kunskaper på ett rättvisande sätt. Även Statens skolverks ut- värdering av betygsskalan visar att många lärare medvetet eller omedvetet väljer att bortse från regeln om att alla delar av kunskaps- kravet måste vara uppfyllda för att en elev ska få ett betyg som läraren anser som mer rättvisande.&lt;SPAN class="ft164"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Dessa effekter av regleringen av betygsskalan har bekräftats vid i princip samtliga möten utredningen har genomfört med elever, lärare, skolledare och andra relevanta aktörer i frågan. Eleverna ut- trycker dessutom ofta uppfattningen att deras ”sämsta prestation” under en termin eller en kurs kan sänka betyget, alltså att exempelvis ett enda mindre lyckat prov kan medföra ett lägre betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;Enligt utredningen är den sammantagna bilden att betygsskalans reglering har lett till betyg som inte speglar elevernas kunskaper och det gäller såväl den obligatoriska skolan som gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Betyg som inte upplevs som rättvisande kan leda till sänkt tilltro och legitimitet för hela betygssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft14"&gt;Kunskapskraven är omdiskuterade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygs- stegen och ligger till grund för all betygssättning. Intentionen med kunskapskraven när de infördes var att de skulle kunna användas av lärare och skolledare och att de skulle förstås av föräldrar samt förklaras för och diskuteras med elever. De skulle dessutom ge information om vad som krävs för att nå godkända resultat och där- med resultera i ett tydligt betygssystem.&lt;SPAN class="ft159"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Dessa förhoppningar har inte helt infriats. Av utvärderingar och rapporter har det framkom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Med ojämna kunskapsprofiler avser vi elever vars kunskaper bedöms till flera betygssteg i skalan. Se även i kapitel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2016a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;U2009/312/S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343480x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft10"&gt;mit att det också är svårt att se hur kunskapskrav som är så pass omfattande ska kunna tolkas och tillämpas enhetligt.&lt;SPAN class="ft164"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Detta har även framkommit under utredningens egna möten. Många av eleverna som utredningen har träffat anser att kunskapskraven är otydliga och många lärare upplever att de är svåra att tolka. En konsekvens av att kunskapskraven upplevs som omfattande och detaljerade är att de ofta bryts ned i delar i så kallade betygsmatriser. Fokus hamnar då på detaljer i kraven i stället för på helheter i ämnet eller kursen och eleverna ges på detta sätt en fragmentiserad återkoppling av sin kun- skapsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Skolverket konstaterade i en analys av betygssättningen i års- kurs 9 från 2019 att det är en ”övermäktig uppgift” för lärarna att på ett likvärdigt sätt tolka vilka elevprestationer som motsvarar vilka betyg. En liknande analys gjordes även år 2020 gällande gymnasie- skolan.&lt;SPAN class="ft164"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Skolverket har reviderat kunskapskraven för den obligatoriska skolan och kraven har gjorts mindre omfattande, mindre detaljerade och formulerats på ett enklare sätt. De reviderade kunskapskraven avses införas hösten 2021. Vi anser att förändringen minskar detalj- fokuseringen i bedömningen och därmed underlättar en professionell sammantagen bedömning. Det ligger väl i linje med utredningens förslag om en betygssättning där läraren bedömer elevens samman- tagna kunskaper och där elevens förtjänster därmed kan premieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Betygsskalans reglering är mycket strikt i ett nordiskt perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Vi har undersökt hur de nordiska länderna har utformat sina betygs- system och har kunnat konstatera att Sverige har gått längre gällande reglering av betygssättning än Finland, Norge och Danmark. Våra grannländer har, precis som Sverige, standardbaserade läroplaner.&lt;SPAN class="ft159"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Vid en jämförelse mellan det svenska betygssystemet och våra gran- nars system kan vi konstatera att det endast är Sverige som har en strikt reglerad skala med tröskelregler tillsammans med detaljerade och omfattande kunskapskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Skolverket (2016a) och Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Skolverket (2019a) och (2020a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se mer om standardbaserade läroplaner i kapitel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343481x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1086 ft10"&gt;Vi kan även se att våra grannländer har större inslag av kom- pensation i betygssättningen och en mer generell och övergripande utformning av kriterier eller krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Vi menar att förändringar av det svenska betygssystemet som närmar sig de system vi ser i våra grannländer är positiva och nöd- vändiga. De regler och krav som i dag styr betygssättningen framstår i ett internationellt perspektiv som mycket strikta. Regler om att allt ska vara uppfyllt på ett visst betygssteg för att få ett visst betyg har relevans vid studier där det är av stor vikt att eleven eller studenten verkligen besitter alla nödvändiga kunskaper. Inom gymnasieskolan kan det till exempel handla om säkerhetskrav för en elektriker eller hygienkrav för en undersköterska. Regeln är dock inte ändamåls- enlig i utbildningar som syftar till att ge barn och ungdomar en god grund inom många olika ämnesområden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;En kompensatorisk betygssättning kan ge mer rättvisande betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft11"&gt;Utredningen anser att en kompensatorisk betygssättning med en inbyggd kompensatorisk princip i betygsskalan medför ett bättre och mer balanserat sätt att betygssätta kunskaper än det nuvarande. En sådan betygssättning resulterar i betyg som på ett bättre sätt speglar elevernas kunskaper. Som nämnts tidigare har regeln om att samtliga krav måste uppnås för ett visst betyg lett till att elever fått betyg som inte på ett rättvisande sätt speglar deras kunskapsnivå. Enligt utredningen kan inte heller den så kallade undantagsbestäm- melsen&lt;SPAN class="ft157"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;avhjälpa problemen med tröskeleffekter och olika tillämp- ning av regelverket. Regeln är inte kompensatorisk utan medger att en lärare kan bortse från enstaka kunskaper vid betygssättningen. Den är dessutom begränsad till att gälla för elever som har en funk- tionsnedsättning som inte är av tillfällig natur.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Förutom att betygen kan uppfattas som orättvisande, kan regler- ingen även leda till fragmentisering av en kurs eller ett ämne på så sätt att när kunskapskrav måste uppnås i sin helhet hamnar snarare delarna än helheten av kunskapskraven i fokus. Konsekvenserna av att misslyckas med ett delkunskapskrav är stora, eftersom det kan&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10 kap. 21 §, 11 kap. 23a§, 12 kap. 21 §, 13 kap. 21b§, 15 kap. 26 §, 18 kap. 25 §, 20 kap. 38 § skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343482x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;leda till att eleven kan få ett lägre betyg. Att alla delar av ett kun- skapskrav måste vara uppfyllda har vidare premierat arbetssätt och examinationsformer där avprickning av olika delar av kunskaps- kraven tar stor plats i lärarens arbete. Utredningen erfar också att lärare i hög utsträckning verkar använda betygsbeteckningar på till exempel enstaka prov och inlämningsuppgifter, trots att kunskaps- kraven är utformade för att betygssätta elevens samlade kunskaper i slutet av ämnet eller kursen. Sammantaget har detta skapat en situation där elever blir stressade och tidigt under ett läsår eller en kurs kan tappa motivationen, eftersom känslan är att en dålig prestation i början av läsåret eller kursen inte går att ta igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Med en betygssättning där den sammantagna bilden är viktigare än delarna ges förutsättningar för ett mindre fragmentiserat lärande. Elever ges större möjlighet att misslyckas och våga försöka igen, utan risk för att vid betygssättningen straffas för enstaka missar. Det kan i sin tur leda till att elevernas motivation ökar och den upplevda stressen och känslan av orättvisa minskar. Avprickningen av delar av kunskapskraven, som i dag bidrar till fragmentiseringen av lärandet och undervisningen, kan också minska. Lärarna kan i stället betygs- sätta utifrån en professionell och sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. En sådan bedömnings- praktik upplever lärare troligen som mer rättvisande än dagens system. Behovet av olika kompletteringsuppgifter bör minska vilket i sin tur bör leda till en bättre arbetssituation för lärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Av propositionen &lt;/SPAN&gt;Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala &lt;SPAN class="ft19"&gt;framgick att bedömningen av de nationella proven är kompensa- torisk eftersom en elev som får betyget F på ett delprov ändå kan få betyget E som provbetyg sedan en helhetsbedömning av elevens prestationer på samtliga delprov har gjorts. Skillnaden som finns mellan den &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;icke-kompensatoriska&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt; betygssättningen och den kom- pensatoriska sammanvägningen av delprovsresultat skapar förvirring hos många lärare. Vidare framgick av propositionen att eftersom de nationella proven ska ha ett betygstödjande syfte bör bedömnings- grunderna på sikt vara desamma vid rättning av nationella prov och vid betygssättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Mot denna bakgrund föreslår utredningen att de godkända betygen på nuvarande betygsskala ska behållas men att kompensatorisk betygssättning ska införas, det vill säga betygsskalan ska ha en in-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2017/18:14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343483x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;byggd kompensatorisk princip så att läraren kan sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Den kompensatoriska betygs- sättningen ska införas i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Det behövs fortsatt kollegiala samtal om betyg och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Som nämnts tidigare anses kunskapskravens omfattning och detalj- rikedom av många vara en del av problematiken kring betygssätt- ningen. Utredningen delar uppfattningen att det kan vara svårt att tolka och tillämpa omfattande kunskapskrav på ett enhetligt och därmed rättvisande sätt. Skolverkets revidering av kunskapskraven är därför mycket viktig. Den betygssättning vi nu föreslår fungerar bättre med mindre omfattande och detaljerade krav. I ett system med kompensatorisk bedömning är det rimligt att läraren ställer elevens kunskaper i relation till betygssteg som är mer generellt beskrivna och utgår från vad som kan anses vara typiska kunskaper för respektive betyg. Utredningen föreslår därför att begreppet kun- skapskrav ska ersättas av begreppet betygskriterier (se avsnitt 12.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;En helt likvärdig tolkning av vad som kan anses vara typiska kun- skaper utifrån betygskriterierna kan dock inte heller förväntas i vårt föreslagna system. Det är förmodligen inte realistiskt att förvänta sig att lärare ska göra helt likartade tolkningar av sådana preciserade nivåer.&lt;SPAN class="ft161"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Det är därför utredningens uppfattning att det måste pågå ett arbete på skolorna med att hitta gemensamma tolkningar av betygskriterierna. (Se även kapitel 17 om betygsinflation och olik- värdig betygssättning.)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Med ”preciserad” nivå menar vi ett betygssteg i betygsskalan som har kunskapskrav eller betygskriterier som i löpande text beskriver vad eleven ska ha uppfyllt, som till exempel kun- skapskraven för betygen A, C och E. Detta ska ställas mot nivåer där kravet eller kriteriet inte är definierat utan i stället är att läraren ska bedöma elevens kunskaper i relation till en över- eller underliggande nivå, som till exempel kunskapskraven för betygen B och D.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343484x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Beteckningarna &lt;NOBR&gt;A–F&lt;/NOBR&gt; och utformningen av dagens betygsskala behålls&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Av propositionen &lt;SPAN class="ft65"&gt;En ny betygsskala &lt;/SPAN&gt;framgick att den nya betygs- skalan inte skulle vara beroende av hur kriterier formuleras och konstrueras.&lt;SPAN class="ft159"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Betygsskalan skulle kunna tillämpas på betygskriterier som är formulerade som enskilda kriterier (analytisk bedömning), men även tillämpas på betygskriterier som är formulerade i form av mer sammanhängande beskrivningar av vilken kunskapsprofil som krävs (holistisk bedömning).&lt;SPAN class="ft159"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har därför konstaterat att den mer sammantagna bedömning som vi föreslår i sig inte kräver någon förändring av själva betygsskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Utredningen har inte velat föreslå en betygssättning som ligger alltför långt ifrån den rådande, då vi menar att betygsskalan och före- komsten av betygssteg med preciserade kriterier är accepterade och väl förankrade hos lärarna. Vi har därför valt en modell som möjlig- gör en betygssättning där kunskaper kan kompenseras mot varandra samtidigt som betygsskalan och preciserade kriterier för tre av betygsstegen behålls. Enligt vår bedömning behöver då inte heller nuvarande kurs- och ämnesplaner ändras.&lt;SPAN class="ft159"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Det ingår inte i vårt uppdrag att föreslå ändringar av hur de tre preciserade betygsstegen beskrivs. Mot bakgrund av att betygsskalan kan kvarstå även om bedömningsprinciperna ändras konstaterar vi dock att det är möjligt att framöver revidera beskrivningarna av betygsstegen om det bedöms som nödvändigt. Det är också möjligt att i framtiden ändra antalet preciserade betygssteg, om det skulle bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Även betygsskalans omfattning med fem godkända steg är för- ankrad i lärarkåren. Under utredningens möten med elever och lärare har det inte någon gång framkommit kritik mot betygsbeteck- ningarna eller antalet betygssteg, och det verkar också uppskattat att betygsskalan är mer differentierad än tidigare (fem godkända steg i dag mot tre godkända steg i det tidigare målrelaterade betygssystemet).&lt;SPAN class="ft159"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Det är därför enligt utredningen angeläget att betygsbeteckningarna för de fem godkända betygen, det vill säga &lt;NOBR&gt;A–E,&lt;/NOBR&gt; kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2008/09:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ds 2008:13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Utredningen föreslår dock att ämnesplanerna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bör ses över vid införandet av ämnesbetyg, se kapitel 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;Den nuvarande svenska betygsskalan är inspirerad av den så kallade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ECTS-skalan&lt;/NOBR&gt; vilken används vid högskolor och universitet i Europa för att översätta betyg mellan olika system.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:612px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:115px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343485x1.jpg/" style="width:413px;height:115px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 119px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Skolformer som ska omfattas av kompensatorisk betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft10"&gt;Vårt förslag om kompensatorisk betygssättning omfattar grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gym- nasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft10"&gt;Nuvarande betygsskala används i alla skolformer. Underkända betyg används dock inte i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grund- läggande respektive gymnasial nivå. I grundsärskolan ges dessutom enbart betyg om elev eller vårdnadshavare begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;De rapporter och möten som vi hänvisar till beskriver främst problemen med betygssättningen i grundskolan och gymnasie- skolan. Motsvarande problem finns troligtvis även i specialskolan och i viss mån sameskolan. Sameskolan omfattar dock bara års- kurs &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; och därmed blir betygssättningen inte lika avgörande som i grundskolan där elevens slutbetyg i årskurs 9 ligger till grund för antagning till gymnasieskolan. I grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning (se nedan om den särskilda utbildningen på grundläggande nivå) används betygen inte som urvalsinstrument. Utredningen anser dock att trots att skolformerna har olika behov av betyg ska en kompensa- torisk betygssättning gälla alla elever i föreslagna skolformer efter- som det är av stor vikt att betygen på ett rättvisande sätt speglar elevernas kunskaper, oavsett vad betygen ska användas till.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 115px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Betygskriterier och kriterier för bedömning ska beskriva kunskapsnivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Begreppet betygskriterier ska ersätta begreppet kunskapskrav i grundskolan, grundsärskolan, special- skolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kom- munal vuxenutbildning på gymnasial nivå, kommunal vuxen- utbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal vuxenutbild-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:684px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343486x1.jpg/" style="width:416px;height:684px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"&gt;ning i svenska för invandrare (sfi) och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Det ska finnas nationella betygskriterier för betygsstegen A, B, C, D, E och Fx.&lt;SPAN class="ft164"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;För betygsstegen A, C och E ska det finnas preciserade betygskriterier som beskriver de typiska kunskaperna för respektive steg. För betygsstegen B, D och Fx ska det finnas betygskriterier som relaterar till ett över- och/eller underliggande preciserat steg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft53"&gt;Det ska även finnas nationella betygskriterier för betygs- steget Godkänt i den förenklade betygsskalan som gäller för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Betygsstegen A, B, C, D, E och Fx ska ha nationella betygskriterier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft11"&gt;I länder som likt Sverige har standardbaserade läroplaner definieras både vilka kunskaper en elev ska uppnå och vilken kvalitet de kun- skaperna ska ha. Detta kan göras på olika sätt, och många skolsystem använder sig av allmänna beskrivningar för varje steg i skalan, eller beskriver olika kunnande för de olika stegen. Som nämnts tidigare har de svenska kunskapskraven och skalans reglering, i ett internationellt perspektiv, utformats på ett relativt unikt sätt. Dels beskrivs kun- skapsnivån för varje betygssteg genom detaljerade beskrivningar av kunskapens kvalitet med hjälp av värdeord, dels finns en regel om att en elev vars kunskaper i någon del motsvarar kravet för betyget E aldrig kan få ett högre betyg än betyget D (se vidare kapitel 8). Kun- skapskraven är förutom att vara detaljerade också omfattande, vilket sammantaget gör dem svårtolkade för lärarna och kan leda till olik- värdighet i betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;Begreppet betygskriterier användes för den målrelaterade betygs- skalan som fanns i Sverige &lt;NOBR&gt;1994–2011.&lt;SPAN class="ft159"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt; &lt;/SPAN&gt;Dessa kriterier var annorlunda utformade än dagens kunskapskrav, eftersom betygskriterierna på olika betygssteg beskrev olika kunskapsformer, enkelt uttryckt mest faktakunskaper på betyget G och förmågan att analysera på betygen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;I kapitel 13 föreslår utredningen att ytterligare ett underkänt betygssteg införs, betyget Fx.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Hösten 2011 infördes nuvarande betygsskala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1069 ft9"&gt;VG och MVG. Betygssättningen hade även inslag av kompensation eftersom en särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kunde väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier gällande betygen VG och MVG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Enligt utredningen har begreppet kriterier ett annat signalvärde än begreppet kunskapskrav. Kriterier är mindre strikt och signalerar snarare att elevens kunskaper ska jämföras mot en preciserad nivå där kunskaperna kan variera och spridas ut över flera av nivåerna. Som framgått tidigare är det också rimligt att i ett system där kun- skaper kan kompenseras mot varandra använda ett begrepp som signalerar mer generella, typiska kunskaper för varje preciserat steg. Kunskapskrav signalerar att eleven ska uppnå alla de krav som ställs på dem kunskapsmässigt. Begreppet kunskapskrav är också starkt förknippat med nuvarande reglering att alla krav måste vara upp- fyllda för att en elev ska få ett visst betyg. Därför är det vår upp- fattning att det inte bör användas för betyg som inte omfattas av denna regel och där betygssättningen är kompensatorisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;Betygskriterierna för betygen A, C och E kommer fortsatt att vara preciserade, det vill säga de kommer att i löpande text beskriva de typiska kunskaperna för respektive betygssteg. Betygskriterierna för B, D och Fx kommer att relatera till en över- och/eller under- liggande nivå (se mer i avsnitt 12.4). På detta sätt liknar betygs- kriterierna dagens system med kunskapskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Vi föreslår inga ändringar av kunskapskravens utformning. Skill- naden enligt vårt förslag är att betygsnivåerna byter namn från kunskapskrav till betygskriterier. Vi anser att betygskriterier är ett mer ändamålsenligt begrepp i ett system med kompensatorisk betygssättning. Eftersom begreppet dessutom är känt av de flesta verksamma lärare anser vi att det är lämpligt att använda när betygs- sättningen blir kompensatorisk. De reviderade kunskapskraven för den obligatoriska skolan anser vi också ligger nära vår definition av kriterier, alltså mer av en generell beskrivning av en kunskapsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Betyget E kommer fortsatt att ha betygskriterier som ska uppnås i sin helhet (se mer i avsnitt 12.3), medan betygen &lt;NOBR&gt;A–D&lt;/NOBR&gt; omfattas av en kompensatorisk princip. Betyget E skulle av den anledningen kunna behålla begreppet kunskapskrav, men för att betygsskalan inte ska upplevas som otydlig och därmed svår att tillämpa anser vi att kunskapskrav och betygskriterier inte ska användas parallellt i betygs- systemet. Den tidigare målrelaterade betygsskalan med betygen G,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343488x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;VG och MVG hade även den samma benämning på samtliga betygs- steg (betygskriterier) trots att betygen VG och MVG omfattades av en kompensatorisk princip medan G inte gjorde det. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att begreppet betygskriterier ska ersätta begreppet kunskapskrav och att nationella betygskriterier ska finnas för betygsstegen A, B, C, D, E och Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Verksamheter med en förenklad betygsskala ska ha nationella betygskriterier för betygssteget Godkänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Den förenklade betygsskalan ska införas från 1 juli 2022 i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå. Betygsskalan ska bestå av betygen Godkänt och Icke godkänt.&lt;SPAN class="ft157"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå ska endast betyget Godkänt använ- das. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas. Motiven för införandet av den förenklade betygsskalan är att betygen inom kommunal vuxenutbild- ning på grundläggande nivå&lt;SPAN class="ft116"&gt;, &lt;/SPAN&gt;sfi och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå inte fyller någon funktion som urvalsinstrument samt att betygssättningen tar betydande lärar- resurser i anspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft19"&gt;Vi menar att det är viktigt att betygssystemet är enhetligt och lätt att förstå. Det är därför inte lämpligt att ha flera olika begrepp för att beskriva kunskapsnivån för olika betygssteg utan begrepp som beskriver kunskapsnivåer bör vara likartade i hela skolsystemet. Vi föreslår därför att begreppet betygskriterier används i alla skolformer där det sätts betyg. Betyget Godkänt kommer dock inte att omfattas av en kompensatorisk princip, utan precis som för betyget E måste elevens kunskaper motsvara alla betygskriterier för att eleven ska få betyget Godkänt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:650px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343489x1.jpg/" style="width:415px;height:650px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 185px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Kriterier för bedömning ska användas när betyg inte sätts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Begreppet kriterier för bedömning ska ersätta begreppet kunskapskrav i årskurser eller för ämnesområden där betyg inte sätts, det vill säga i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan, i årskurs 3 i grundsärskolan, i årskurs 1 och 4 i special- skolan samt för ämnesområden inom grundsärskolan och gym- nasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;I skolformer där betyg sätts ska begreppet betygskriterier signalera att elevernas kunskaper först bedöms och sedan betygssätts. I dag används begreppet kunskapskrav i årskurs 1 och 3 i grundskolan och same- skolan, i årskurs 3 i grundsärskolan, i årskurs 1 och 4 i specialskolan samt för ämnesområden i grundsärskolan. För ämnesområden i gymnasiesärskolan används begreppet kravnivå. Skolan är dock, som nämnts, inte betjänt av att det finns många olika begrepp för bedöm- ning av elevers kunskapsnivåer. Vi anser därför att även årskurser och ämnesområden där betyg inte sätts bör omfattas av den nya begreppsapparaten och föreslår därför att begreppet kriterier för bedömning används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;För årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan finns i dag kunskapskrav i läsförståelse. För dessa skolformer och för grundsärskolan finns även kunskapskrav i årskurs 3 (årskurs 4 i specialskolan) i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik samt de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena.&lt;SPAN class="ft159"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Den kompensatoriska principen omfattar enligt vårt förslag bedömning som görs i förhållande till betygskriterier i skolformer där betyg sätts. Det innebär att eleverna i ovan nämnda årskurser och skolformer ska uppfylla kriterierna för bedömning i sin helhet och att den kom- pensatoriska principen inte är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;För ämnesområden inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan finns två steg för bedömningen: för grundläggande kunskaper och för fördjupade kunskaper. Grundläggande kunskaper ska ange den nivå som alla elever förväntas uppfylla medan fördjupade kunskaper ska ange nivån för de elever som kan komma längre i sin kunskaps- utveckling. Bedömningen av elevernas kunskaper i ämnesområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolförordningen (2011:185).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:167px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343490x1.jpg/" style="width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;utgår i stor utsträckning från elevens förutsättningar. Eftersom inga betyg sätts omfattas inte heller ämnesområdena av vårt förslag om kompensatorisk betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Betyget E kan inte kompenseras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;För betyget E måste en elevs kunskaper motsvara samtliga betygskriterier för E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Betyget E ska ha kriterier som ska uppfyllas i sin helhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft9"&gt;Utredningen föreslår att en elev ska uppfylla samtliga betygskriterier för att få betyget E. Det innebär att det inte ska vara möjligt att kom- pensera kunskaper som bedöms vara under godkäntgränsen med kunskaper som bedöms vara över godkäntgränsen. Utredningen föreslår därmed ingen förändring av nuvarande reglering av betygs- sättningen för betyget E. För att få betyget E ska betygskriterierna vara uppfyllda, vilket innebär att elevens kunskaper ska motsvara allt det som finns preciserat i betygskriterierna för E. Även för de övriga godkända betygen &lt;NOBR&gt;A–D,&lt;/NOBR&gt; där kunskaper på olika nivåer kan kom- penseras mot varandra, ska alltid kunskaperna som lägst motsvara betyget E. Eleven ska annars få ett underkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Överväganden om att kunna kompensera betyget E&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;Att kompensatorisk betygssättning inte ska tillämpas för betyget E innebär att nuvarande godkäntgräns behålls. Utredningen har inte i uppdrag att utreda godkäntgränsen men frågan gränsar till våra uppdrag om att utreda kompensatoriska inslag i betygssystemet och hur återkoppling kan ske på den underkända nivån. Vi har därför övervägt att det även ska vara möjligt att kompensera betyget E genom att kunskaper som bedöms till nivån under betygskriterierna för betyget E kompenseras med kunskaper på den godkända nivån. Läraren skulle i en sådan modell ha möjlighet att sätta ett godkänt betyg om en elev har kunskaper på nivån under betyget E på någon enstaka del av betygskriterierna men i övrigt goda kunskaper som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343491x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;uppväger, samt om lärarens bedömning är att eleven har nödvändiga kunskaper för att gå vidare till nästa nivå i utbildningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Utredningen anser dock att en sådan ”uppmjukning” av godkänt- gränsen är en så stor förändring att den skulle behöva utredas i sär- skild ordning. Den skulle till exempel få följder för antagningen till både gymnasieskola och högre utbildning. Behörighetsreglerna är kopplade till om eleven fått lägst betyget E i ett antal ämnen, och detta skulle behöva ses över i ett system utan godkäntgräns. God- käntgränsen är vidare starkt kopplad till elevens rätt till stöd. Enligt skollagen ska insatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd sättas in om det finns risk för att en elev inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås.&lt;SPAN class="ft159"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Om det vid betygssättningen skulle vara möjligt att tillämpa en kompensatorisk princip som medför viss otydlighet gällande godkäntgränsen finns det risk att elever skulle kunna få ett godkänt betyg i stället för att adekvata och ibland kostsamma stödinsatser sätts in. Vi menar att en ”uppmjukad” god- käntgräns även skulle innebära att reglerna för stöd behöver ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Betyget E ses också i dag som en garant för att en elev tillägnat sig viss kunskap och att eleven har tillräckliga kunskaper för att gå vidare i utbildningssystemet. Om man skulle kunna kompensera för kunskaper under godkäntgränsen skulle denna garant försvinna. Det finns även ämnen inom gymnasieskolan där en lägsta nivå på kun- skaperna måste garanteras, exempelvis där det finns säkerhetskrav för en elektriker, hygienkrav för en undersköterska eller när en elev ska ta körkort.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;" class="ft11"&gt;Det skulle också kunna finnas en risk att elever och vårdnads- havare utövar påtryckningar på lärare för att eleven ska få ett god- känt betyg när elevens visade kunskaper befinner sig nära gränsen för betyget E, eftersom ett underkänt betyg leder till mer negativa konsekvenser än andra betyg. Exempelvis kan ett underkänt betyg leda till att en elev inte kommer in på ett nationellt program i gym- nasieskolan. En förändring av godkäntgränsen skulle även kunna leda till att undervisningen i både gymnasieskolan och på högre utbildningen blir påverkad, eftersom det skulle bli svårare att planera för vilka förkunskaper eleverna kommer med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft9"&gt;Vid utredningens möten har det varit tydligt att de allra flesta elever, lärare, skolledare och vårdnadshavare anser att godkäntgränsen bör kvarstå. Godkäntgränsen är starkt förankrad hos lärarna, och en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3 kap. skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343492x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;bestämmelse om ”uppmjukning” av godkäntgränsen skulle behöva vara tydlig på ett sätt som vi menar kan vara svårt att åstadkomma. Den vanligaste synpunkten vi har mött är att en möjlighet att kompensera underkända kunskaper med godkända kunskaper kan leda till otydlighet kring vad en elev har för kunskaper. En sådan regel skulle också enligt både elever och lärare tillämpas olika. Dess- utom hävdar många elever och lärare att antalet &lt;NOBR&gt;”snäll-E”&lt;/NOBR&gt; (ett god- känt betyg som ges trots att en elev inte uppnått kraven för ett godkänt betyg) skulle öka. Vid de utprövningar av en kompensa- torisk modell för betygssättning som vi har genomfört&lt;SPAN class="ft159"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;har lärarna ansett att det kan bli godtyckligt vilka kunskapsområden som kan bli möjliga att kompensera just runt godkäntgränsen. Sådana avvägningar måste visserligen göras runt alla betygssteg när betygsskalan inne- håller en kompensatorisk princip. Vi menar dock att följderna kan bli större runt betyget E, eftersom betyget har stor betydelse för om en elev kan gå vidare i utbildningssystemet eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Mot denna bakgrund anser utredningen att det i dagsläget inte är lämpligt att inom ramen för en kompensatorisk betygssättning ”mjuka upp” betyget E utan att frågan om en godkäntgräns måste ses i ett större sammanhang. Utredningen förslår en differentierad skala för underkända betyg (se kapitel 13), vilket har till syfte att synliggöra och stödja elevers kunskapsutveckling på den underkända nivån. Det nya betyget Fx ska i vårt förslag vara ett betyg som ges till en elev vars kunskaper i sin helhet inte motsvarar ett godkänt betyg men bedöms vara nära betyget E. De reviderade kunskaps- kraven för den obligatoriska skolan kan även leda till att fler elever klarar ett godkänt betyg eftersom dessa krav kommer att vara mindre omfattande och detaljerade. Utredningen är dock väl med- veten om de negativa konsekvenser som kan uppstå för elever som får många underkända betyg i grundskolan och därför inte blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Frågan om god- käntgränsen är angelägen och utredningen gör därför nedan bedöm- ningen att regeringen bör överväga att utreda om det ska finnas en godkäntgräns i den obligatoriska skolan (se avsnitt 12.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;Vi har även gjort överväganden om att inte kunna kompensera betyget A, vilket vi redovisar sist i kommande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vi redogör för utprövningarna i kapitel 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343493x1.jpg/" style="width:413px;height:102px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 212px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;För betygen A, B, C och D gör läraren en sammantagen bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;För betygen A och C ska en elevs kunskaper sammantaget motsvara betygskriterierna för respektive betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;För betygen B och D ska en elevs kunskaper sammantaget bedömas vara mellan betygskriterierna för A och C respektive C och E.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 170px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Visade kunskaper på betygsstegen A, C och E kan kompenseras mot varandra och resultera i betyg på skalan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A–D&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Betygen A, B, C och D ska finnas på en skala med en inbyggd kom- pensatorisk princip. Skalan är kontinuerlig vilket innebär att den är sammanhängande och att betygsstegen förhåller sig till varandra i ett jämnt flöde. Läraren jämför vid betygssättningen betygsunderlaget mot hela betygsskalan för att sedan sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Läraren ska förhålla sig likadant till de olika godkända betygsstegen men tre av dem (A, C och E) har beskrivna nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De kvalitativa skillnaderna mellan betygsnivåerna uttrycks med hjälp av preciserade betygskriterier för betygsstegen A, C och E. Regeln om att kunskapskraven för betygen A och C ska vara upp- fyllda i sin helhet tas bort. Vid den sammantagna bedömningen använder läraren i stället den kännedom som han eller hon har om elevens kunskaper och ställer denna i relation till de typiska kun- skaper som beskrivs i betygskriterierna för betygsstegen A, C och E. Betygen A och C sätts om läraren bedömer att elevens kunskaper sammantaget motsvarar betygskriterierna för respektive betyg. Betygen B och D sätts om läraren bedömer att elevens kunskaper sammantaget är mellan betygskriterierna för betygen A och C respektive C och E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;I figur 12.1 nedan illustreras betygsskalan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 114px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:81px;left:66px;z-index:-1;width:414px;height:468px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343494x1.jpg/" style="width:414px;height:468px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 293px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 144px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: bold 10px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Figur 12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Betygsskalan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 105px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Kunskaper på A- och &lt;NOBR&gt;C-nivå&lt;/NOBR&gt; kan kompenseras till betyget B. Läraren kan i undantagsfallsätta betyget B även om elevens kunskaper i något avseende motsvarar E- nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 105px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;" class="ft46"&gt;Kunskaper på &lt;NOBR&gt;E-nivå&lt;/NOBR&gt; tillsammans med kunskaper på A- eller &lt;NOBR&gt;C-nivå&lt;/NOBR&gt; kan kompenseras till betyget D.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 265px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: bold 10px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;" class="p785"&gt;A&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft48"&gt;Kunskaperna bedöms sammantaget motsvara betygskriterierna för betyget A.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft49"&gt;B&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;Kunskaperna bedöms sammantaget vara mellan betygskriterierna för betygen A och C.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft49"&gt;C&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;Kunskaperna bedöms sammantaget motsvara betygskriterierna för betyget C.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft49"&gt;D&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;Kunskaperna bedöms sammantaget vara mellan betygskriterierna för betygen C och E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft51"&gt;E&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;Betygskriterierna för betyget E ska vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft51"&gt;Fx&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;Kunskaperna motsvarar i sin helhet inte ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft49"&gt;F&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft50"&gt;(Betyget har inga betygskriterier.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Det är viktigt att lärare använder möjligheten till att kompensera kunskaper på olika nivåer av betygsskalan på ett sådant sätt att elevernas betyg blir rättvisande för deras kunskaper. Det innebär att läraren ska ta hänsyn till alla visade kunskaper och inte bortse från valida (giltiga) och reliabla (tillförlitliga) betygsunderlag som sam- lats in inför betygssättningen. Kompensationen ska utgå ifrån pro- fessionella överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 83px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343495x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p830 ft10"&gt;I enlighet med Skolverkets allmänna råd om betyg och betygs- sättning&lt;SPAN class="ft164"&gt;23&lt;/SPAN&gt;, som är i linje med detta förslag om kompensatorisk betygssättning, ska läraren i sin betygssättning fortsatt ta hänsyn till hur betydelsefulla kunskaperna är i relation till kurs- eller ämnes- planernas syfte och centrala innehåll och till den undervisning som bedrivits samt hur välutvecklade elevens kunskaper är i relation till betygskriterierna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Betygen B och D motsvarar nivåer mellan A och C respektive C och E&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft9"&gt;Vår målsättning har varit att behålla de delar av betygsskalans ut- formning som fungerar. I vårt uppdrag ingår inte heller att se över det befintliga systemet med preciserade krav på tre nivåer i betygs- skalan. Vi kommer därför inte att föreslå att betygsstegen B och D får preciserade betygskriterier. Vi föreslår att betyget B ska sättas då elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan betygskrite- rierna för A och C. Betyget D ska sättas då elevens kunskaper sam- mantaget bedöms vara mellan betygskriterierna för C och E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;En konsekvens av att läraren sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper är att elevers kunskaper kan ha olika stora inslag av högre betygsnivåer och ändå resultera i betygen B eller D. Två elevers kunskaper kan bedömas till olika betygssteg i olika avseenden och gällande olika förmågor, men ändå enligt lärarens sammantagna bedömning motsvara samma betyg. Läraren måste se till alla under- lag och göra en sammantagen bedömning i varje enskilt fall. Gällande betyget B menar vi att en elev vars kunskaper i något eller några avseenden bedöms till &lt;NOBR&gt;E-nivå&lt;/NOBR&gt; endast i undantagsfall, och efter nog- grant övervägande, ska kunna få betyget B. Lärarens sammantagna bedömning måste då vara att elevens kunskaper på de högre betygs- stegen är av en sådan kvalitet att betyget B är motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utredningens förslag till hur betygssättning av elever vars kun- skaper befinner sig mellan nivåerna för betygen A och C respektive betygen C och E ska gå till illustreras i figur 12.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:124px;left:66px;z-index:-1;width:158px;height:335px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343496x1.jpg/" style="width:158px;height:335px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 415px;font: 11px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Figur 12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Betygen B och D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;Betygen B och D är betyg mellan de preciserade stegen A, C och E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 9px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 9px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td20"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 9px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr30"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 9px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td67"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: bold 12px 'Calibri';line-height: 14px;" class="p22"&gt;Kunskaper på A- och &lt;NOBR&gt;C-nivå&lt;/NOBR&gt; kan kompensera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td67"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: bold 12px 'Calibri';line-height: 14px;" class="p22"&gt;varandra och eleven kan få betyget B&lt;SPAN class="ft247"&gt;. Läraren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td67"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft247"&gt;kan i undantagsfall och efter noggrant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: bold 14px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 17px;" class="p29"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;" class="tr35"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft244"&gt;övervägande sätta betyget B även om elevens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;" class="tr31"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;" class="tr31"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft244"&gt;kunskaper i något avseende bedöms motsvara E-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #4472c4;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft247"&gt;nivå. En elev kan i många avseenden visa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr0"&gt;&lt;P style="font: 14px 'Calibri';line-height: 17px;" class="p29"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p402 ft251"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft247"&gt;kunskaper på &lt;NOBR&gt;A-nivå&lt;/NOBR&gt; och kunskaperna kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="height: 29px;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p402"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft247"&gt;bedömas vara av hög kvalitet, motsvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft244"&gt;punkt 1 i skalan. En annan elev kan också i några&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 14px 'Calibri';line-height: 16px;" class="p29"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft244"&gt;få avseenden visa kunskaper på &lt;NOBR&gt;A-nivå,&lt;/NOBR&gt; punkt 2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 12px 'Calibri';line-height: 13px;" class="p22"&gt;Ingen av eleverna har dock kunskaper som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft247"&gt;sammantaget bedöms motsvara nivån för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr9"&gt;&lt;P style="font: 14px 'Calibri';line-height: 16px;" class="p29"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p402"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft244"&gt;betyget A. Båda elevernas kunskaper bedöms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 12px 'Calibri';line-height: 13px;" class="p22"&gt;vara mellan A och C och får ett B.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #cfd5ea 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr31"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 style="border-bottom: #cfd5ea 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr12"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p27"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #cfd5ea 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #cfd5ea 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr32"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: bold 12px 'Calibri';line-height: 14px;" class="p22"&gt;Kunskaper på &lt;NOBR&gt;E-nivå&lt;/NOBR&gt; tillsammans med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr9"&gt;&lt;P style="font: 14px 'Calibri';line-height: 17px;" class="p29"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr19"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: bold 12px 'Calibri';line-height: 14px;" class="p22"&gt;kunskaper på C- och/eller &lt;NOBR&gt;A-nivå&lt;/NOBR&gt; kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: bold 12px 'Calibri';line-height: 14px;" class="p22"&gt;kompensera varandra och eleven kan få betyget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr35"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr35"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr35"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft244"&gt;&lt;SPAN class="ft230"&gt;D. &lt;/SPAN&gt;En elev kan i många avseenden visa kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr9"&gt;&lt;P style="font: 14px 'Calibri';line-height: 16px;" class="p29"&gt;Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft244"&gt;på A eller &lt;NOBR&gt;C-nivå,&lt;/NOBR&gt; punkt 3. En annan elev kan i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft244"&gt;några få avseenden visa kunskaper på A eller C-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #cfd5ea;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft247"&gt;nivå, punkt 4. Ingen av eleverna har dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: 14px 'Calibri';line-height: 16px;" class="p29"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft244"&gt;kunskaper som sammantaget bedöms motsvara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 12px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 12px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 12px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 12px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 12px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P style="font: 11px 'Calibri';line-height: 12px;" class="p22"&gt;nivån för betyget C. Båda elevernas kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft247"&gt;bedöms vara mellan C och E och får ett D.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td139"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e9ebf5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e9ebf5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #e9ebf5;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;" class="p22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Regleringen ”till övervägande del” tas bort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft9"&gt;I nuvarande reglering av betygsskalan finns ett inslag av kom- pensation gällande betygen B och D. En elev som i dag når upp till alla kunskapskrav på en preciserad betygsnivå och dessutom till övervägande del når upp till kraven för nästa preciserade betygsnivå kan få betygen B eller D. Utredningen föreslår att denna reglering tas bort. Vi bedömer att en sådan bestämmelse fyller en funktion när alla krav måste uppfyllas på ett visst betygssteg för att en elev ska få det betyget. I en betygssättning som är kompensatorisk kan dock visade kunskaper på tre olika nivåer kompenseras till ett samman- taget betyg som enligt lärarens bedömning är det rättvisande för elevens kunskaper. Regeln om ”till övervägande del” blir därmed&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;överflödig och svår att motivera eftersom den bygger på att en elev ska ha uppfyllt samtliga underliggande krav i betygsskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Överväganden om att inte kunna kompensera betyget A&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Utredningen har övervägt att behålla kravet att samtliga delar av betygskriterierna måste vara uppfyllda även för betyget A. Det skulle innebära att en elev måste uppnå samtliga kriterier för att få betygen A och E, medan betygen B, C och D skulle omfattas av en kompensatorisk princip. Möjligheten till kompensation skulle i ett sådant system bli mindre omfattande. Fördelen med att tillämpa kompensatorisk betygssättning även för det högsta steget i skalan är dock, enligt utredningen, att elever med kunskaper som samman- taget motsvarar det högsta betyget men som inte uppfyller betygs- kriterierna i något mindre avseende inte ska behöva få ett lägre betyg som inte är rättvisande för deras kunskaper. Betygssystemet bör ta höjd för att det finns elever som uppvisar mycket starka kunskaper på &lt;NOBR&gt;A-nivån.&lt;/NOBR&gt; Om dessa elever uppvisar en ojämn profil riskerar de att få ej rättvisande betyg om betygssteget A inte omfattas av en kompen- satorisk princip. Det är dock viktigt att poängtera att kompensation som resulterar i ett A endast bör ske om lärarens professionella bedömning är att elevens kunskaper sammantaget motsvarar den högsta nivån i skalan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 176px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Professionella lärare kan hantera en betygsskala med en kompensatorisk princip&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Det råder stor konsensus hos de lärare vi har träffat att en kom- pensatorisk betygssättning är lämplig och mer anpassad till både hur lärare tänker och till hur elevers kunskaper kommer till uttryck. Möjligheten att kunna kompensera kunskaper känns som ett mer rättvisande sätt att sätta betyg än nuvarande reglering. Lärarna anser även att en ordning där de i större utsträckning kan utgå från en samlad bild av elevernas kunskaper ger dem ett ökat professionellt utrymme. Det ses av dem som något överlag positivt, eftersom det ingår i lärarens yrkesutövning att på ett avvägt och korrekt sätt bedöma en elevs kunskaper. Många lärare anser också att det är positivt att betygskriterierna ska beskriva de typiska kunskaperna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;för ett visst betygssteg, eftersom det gör att dagens avprickning av enstaka delkrav minskar och att enstaka dåliga prestationer eller perioder inte får så stora konsekvenser för eleverna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Vi anser att lärarkåren överlag har de kunskaper som krävs för att sätta rättvisande och rättssäkra betyg utifrån en kompensatorisk princip. Samtidigt är vi medvetna om att det finns ett stort antal obehöriga lärare. I vissa kommuner eller hos enskilda skolhuvudmän har det till och med uppstått situationer där det helt saknas behöriga lärare i vissa ämnen. Lärare utan legitimation får, med undantag av bland annat tillsvidareanställda lärare i modersmål och yrkesämnen, inte själva sätta betyg men samtidigt är det dessa lärare som lägger upp undervisningen och också ansvarar för att det finns betygsunderlag. På så vis är de högst inblandade i betygssättningen. Vi anser därför att Skolverket bör genomföra stödinsatser för obehöriga lärare gällande bland annat kompensatorisk betygssättning (se vidare kapitel 16). Dylika insatser kan även gagna nyutexaminerade lärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft11"&gt;Betygssättande lärare löper en risk att utsättas för påtryckningar från elever och lärare att sätta ett högre betyg än vad som är moti- verat. Risken föreligger särskilt för betygsstegen E och A och är möjligen störst gällande betyget A, som enligt vårt förslag ska om- fattas av den kompensatoriska principen. I detta sammanhang vill vi betona att sätta betyg är en myndighetsutövning som enbart behöriga och legitimerade lärare, med vissa undantag, får utföra. Det är av största vikt att lärares professionalism inte ifrågasätts så länge lärare sätter sina betyg utifrån gällande reglering. Det kan innebära att lärare i större utsträckning än i dag kan behöva stöd och upp- backning från såväl sina skolledare som skolhuvudmän när det gäller påtryckningar från elever och föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Samtidigt vill vi också betona vikten av att elever ska få den information om sin kunskapsutveckling som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. En kompensatorisk betygs- sättning kan upplevas som mindre transparent för elever. Just trans- parens i betygssättningen är något som majoriteten av de elever utredningen har träffat har lyft fram som en av de viktigare frågorna för gruppen när det gäller betyg. En kompensatorisk betygssättning kan inledningsvis upplevas som mindre transparent men utred- ningen är övertygad om att en mer kompensatorisk betygssättning tydligare speglar elevernas kunskaper och är mer rättvisande och på så sätt mer positiv för eleverna än den nuvarande betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:259px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343499x1.jpg/" style="width:413px;height:84px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Den bidrar även till en mer sammanhållen undervisning, mindre fragmentisering, mindre stress i skolan och till ett ökat fokus på elevernas lärande. Enligt skollagen ska läraren dessutom, efter att betyget är satt, upplysa elever och vårdnadshavare om skälen för ett betyg om de begär det. I övrigt ingår det i undervisningen att läraren har en löpande kommunikation med eleven om hans eller hennes kunskapsutveckling i ämnet i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 182px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Godkäntgränsen i den obligatoriska skolan bör utredas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft258"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Regeringen bör överväga att utreda om det ska finnas en godkäntgräns i den obligatoriska skolan. I denna utredning bör även behörighetskraven till ett nationellt program i gymnasieskolan ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 165px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Ska det finnas en godkäntgräns i den obligatoriska skolan?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft14"&gt;Konsekvenserna av en godkäntgräns har inte analyserats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Vi har tidigare redovisat att betygssättningen för det lägsta godkända betyget fortsatt ska vara &lt;NOBR&gt;icke-kompensatorisk.&lt;/NOBR&gt; Utredningen har inte i uppdrag att utreda godkäntgränsen, men konstaterar ändå att frågan gränsar till vårt uppdrag om kompensatorisk betygssättning. Utredningen ser samtidigt att godkäntgränsen i grundskolan har haft omfattande konsekvenser för både enskilda elever och svensk skola i stort. Långt fler elever än vad som förväntades vid införandet har hamnat under gränsen för ett godkänt betyg och bland dessa finns i stor utsträckning elever från vissa grupper: elever med funk- tionsnedsättningar, elever med svag teoretisk begåvning och ny- anlända elever (se även kapitel 8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft11"&gt;Det är i dag med all sannolikhet inte förvånande för lärare att vissa elever inte når ett godkänt betyg men vid införandet av godkänt- gränsen 1994 diskuterades aldrig att en stor och även över tid stabil andel elever skulle kunna få ett underkänt betyg. Betygsbered-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343500x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft11"&gt;ningen&lt;SPAN class="ft157"&gt;24&lt;/SPAN&gt;, som hade till uppgift att ta fram en ny betygsskala till den mål- och kunskapsrelaterade skolan, förde under tidigt &lt;NOBR&gt;1990-tal&lt;/NOBR&gt; interna diskussioner om riskerna med en godkäntgräns. Bland annat fanns det vissa farhågor om att många elever inte skulle klara gränsen för godkänt betyg. Slutligen landade man ändå i bedömningen att i princip alla elever skulle uppnå godkäntgränsen. Några av bered- ningens remissinstanser framförde att det är märkligt att ha ett underkänt betyg i en obligatorisk skolform, då det dels inte är etiskt försvarbart, dels blir som ett betyg på skolans eget misslyckande. Dåvarande regering beslutade dock att gå på Betygsberedningens förslag att införa en godkäntgräns.&lt;SPAN class="ft157"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft11"&gt;Av Cecilia Arensmeiers rapport från 2018 om grundskolebetyg i tre betygssystem framgår att ” (…) övergången till det första målrelaterade betygssystemet görs med en förväntan om att så gott som alla elever ska klara den godkända nivån i alla ämnen. Redan från start är det uppenbart att denna förväntan inte infrias. En märkbar andel elever i varje ämne når inte miniminivån för godkänt när de slutar årskurs 9.”&lt;SPAN class="ft157"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Av rapporten framgår även att ingen analys gjordes av godkäntgränsen och dess konsekvenser när den nu- varande betygsskalan infördes utan det fastslogs bara att &lt;NOBR&gt;E-nivån&lt;/NOBR&gt; skulle motsvara &lt;NOBR&gt;G-nivån.&lt;/NOBR&gt; Dessutom infördes det underkända betyget F i den obligatoriska skolan. Arensmeiers rapport avslutas bland annat med slutsatserna att: ”Den nivå för godkänt som 1990- talesreformerna resulterar i – och som &lt;NOBR&gt;A–F-reformen&lt;/NOBR&gt; bekräftar – innebär att en påtagligt stabil andel elever kontinuerligt misslyckas med att klara grundskolan. En alternativ formulering för samma sak är att skolan ständigt misslyckas med uppdraget att hjälpa alla elever att nå godkänt betyg i alla ämnen. Elevernas/skolans ’misslyckande’ är ungefär lika stort år efter år. Samtidigt ökar i de målrelaterade systemen hela tiden andelen elever som får de högsta betygen.”&lt;SPAN class="ft157"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 1992:86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Hultén (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Arensmeier (2018).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343501x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;Godkäntgränsen slår ut elever&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningen konstaterar att det finns svårigheter kopplade till att ett betygssystem innehåller en godkäntgräns. De elever som hamnar under godkäntgränsen tappar motivation och skolorna anpassar sin undervisning och sitt resursanvändande utifrån den elevgrupp som har svårt att nå målen. Detta är naturligt eftersom ett visst antal godkända betyg är en förutsättning för att kunna gå vidare i det svenska utbildningssystemet. Det är också tydligt att godkänt- gränsen blivit en utslagsfaktor för alltför många elever (se även kapitel 8). Vissa elevgrupper, som nämnts ovan, har i kombination med hur kunskapskraven för betyget E är utformade drabbats särskilt hårt av regleringen att kunskapskravet för E ska vara uppfyllt i sin helhet. Andelen elever som varje år inte är behöriga till gym- nasieskolans nationella program är relativt högt och stabilt över tid. Läsåret 2018/19 var drygt 15 procent av eleverna inte behöriga till ett nationellt program och hamnade då på ett av introduktions- programmen (se även kapitel 9). Visserligen går en andel av dessa elever över till ett nationellt program så småningom och får även en gymnasieexamen men majoriteten av eleverna på introduktions- programmen tar aldrig någon gymnasieexamen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Denna elevgrupp är också överrepresenterad bland de ungdomar som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Sverige har en obligatorisk skola där alla elever har rätt till en utbildning men där även skolplikt gäller. Det är, enligt utredningen, inte rimligt att så många elever inte får godkänt i alla ämnen i en skola som är obligatorisk. Konsekvensen för dessa elever är att de inte tillåts gå vidare till ett nationellt program i gymnasieskolan utan hamnar i en utbildning som för många riskerar att bli en återvänds- gränd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;En försvårande omständighet är förmodligen även de nuvarande behörighetskraven till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det krävs godkända betyg i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska samt ytterligare godkända betyg i fem ämnen för yrkes- programmen samt ytterligare nio godkända ämnen för de högskole- förberedande programmen. Vilka ämnen detta är beror på vilka program eleven söker. Behörighetskraven infördes 2011 och har medfört att fler elever än i det tidigare systemet inte blir behöriga till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverkets betygsstatistik för läsåret 2018/19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;ett nationellt program i gymnasieskolan. Eleverna har fortsatt svårast att få ett godkänt betyg i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Svårigheten i dessa ämnen bidrar sannolikt till svårig- heter i andra teoretiska ämnen (se kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Mot denna bakgrund gör utredningen bedömningen att godkänt- gränsen bör undersökas i en bredare kontext än vad vår utredning innefattar, och att regeringen därför bör överväga att utreda om det ska finnas en godkäntgräns i de obligatoriska skolformerna. I en sådan utredning bör även nuvarande behörighetskrav till gymnasie- skolan ses över.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 565px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343503x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;font: 23px 'Arial';line-height: 29px;"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 23px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 29px;"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;I detta kapitel redovisar utredningen förslag gällande ytterligare ett underkänt betygssteg i betygsskalan – betyget Fx. Förslaget syftar till att nyansera och tydliggöra återkopplingen till eleven i ämnen&lt;SPAN class="ft157"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;där elevens kunskaper inte motsvarar kraven för ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft43"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Kort om utgångspunkter och överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Utredningens utgångspunkt har varit att föreslå en återkoppling till elever som synliggör deras kunskapsnivå och främjar deras kun- skapsutveckling, även om de får underkänt betyg. Vi har samtidigt beaktat att förslaget inte ska medföra mer administration för lärare än vad som kan anses nödvändigt. Våra överväganden har därför handlat om vad som kan ge den mest ändamålsenliga återkopplingen till eleven i förhållande till hur detta påverkar lärares arbetssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Andra överväganden har varit i vilka skolformer det nya under- kända betyget ska ges och om det ska medföra poäng som räknas in i elevens meritvärde. Vi anser att det är positivt och önskvärt att alla elever får en mer nyanserad återkoppling av kunskaper som ligger under den godkända nivån. Samtidigt har skolformer och elever i olika åldrar olika förutsättningar. Vi har därför utgått från att de positiva konsekvenserna av förslaget ska överväga de negativa för olika elevgrupper, men även för elevgrupperna som helhet och jäm- fört med elevgrupper i tidigare betygssystem. Detta innebär att för-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Utredningen föreslår i kapitel 11 att betyg ska sättas i ämnen i stället för kurser inom skol- formerna på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft20"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:169px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:549px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343504x1.jpg/" style="width:416px;height:549px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;slagen inte är identiska mellan den obligatoriska skolan och skol- formerna på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Elevens kunskapsnivå under betyget E ska synliggöras med ytterligare ett underkänt betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Ytterligare ett underkänt betyg – Fx – ska införas i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Betyget F synliggör inte elevens kunskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Utredningen har i uppdrag att föreslå hur elevens individuella kun- skapsutveckling ska synliggöras och dokumenteras när hans eller hennes kunskapsnivå inte motsvarar kraven för ett godkänt betyg samt i vilka skolformer och årskurser det ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft19"&gt;I utredningens direktiv&lt;SPAN class="ft161"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;hänvisas till betänkandet &lt;SPAN class="ft54"&gt;Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasiet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Av detta betänkande framgår vikten av att bland annat kunna synliggöra elevers progression och att detta i synnerhet gäller för de nyanlända elever som har många underkända betyg. I direktivet hänvisas även till OECD som lyfter att om den underkända delen av betygsskalan enbart representeras av ett steg och en stor andel elever får underkända betyg, bör det över- vägas att antingen sänka gränsen för godkänt betyg eller utveckla fler underkända steg. På så sätt gynnas arbetet med och situationen för de elever som ligger långt ifrån godkäntgränsen.&lt;SPAN class="ft161"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Av direktivet framgår vidare att för en enskild elev kan sannolikt motivationen öka om fokus ligger på vad eleven lärt sig och hur han eller hon utvecklats. Flera betygssteg under nivån för godkänt kan vara ett sätt att synliggöra elevens individuella kunskapsutveckling och progression. Andra alternativ kan till exempel vara bedömningsmatriser eller skriftliga omdömen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Dir. 2018:32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;SOU 2017:54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;OECD (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343505x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Tydligare information behövs på den underkända nivån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Betyget F är ett underkänt betyg som ges till elever vars kunskaper i ämnet eller kursen inte har nått kunskapskravet för det lägsta god- kända betyget E. Betyget F ges i alla skolformer utom grundsär- skolan och gymnasiesärskolan samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå.&lt;SPAN class="ft159"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;I dag har en relativt stor andel elever i både den obligatoriska skolan och inom skolformerna på gymnasial nivå något eller flera underkända betyg. Exempelvis är drygt 15 procent av eleverna inte behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Flera underkända betyg kan få stor betydelse för elevens möjlighet att bli antagen till ett nationellt program i gymnasieskolan, få en gymnasieexamen eller bli antagen till högre studier (se även kapitel 9 om betygsstatistik).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Kunskapskraven ger tillsammans med de godkända betygen en relativt tydlig information om elevens kunskapsläge i ett ämne eller en kurs och ger även i viss mån information om vad som krävs för att eleven ska få ett högre betyg. Att ge en tydlig information om elevers kunskapsläge var också en av anledningarna till införandet av fler godkända betygssteg när nuvarande betygsskala infördes 2011. Det fanns även en tanke om att fler betygssteg skulle medföra att eleverna ”ansträngde” sig mer för att nå nästa betygssteg om betygs- stegen låg närmare varandra än tidigare.&lt;SPAN class="ft157"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;På den underkända nivån finns dock bara ett enda betygssteg, det för betyget F. Dessutom har det inga kunskapskrav utan den information betyget ger är endast att kunskaperna inte är tillräckliga för ett godkänt betyg. Det inne- bär att betyget F kan motsvara allt ifrån mycket bristfälliga kun- skaper till att eleven nästan uppnår kunskapskravet för betyget E. Det kan därför vara svårt för eleverna att veta hur de ligger till i förhållande till ett godkänt betyg och vilka kunskaper som ytter- ligare krävs. Detta kan i sin tur leda till att elever som upprepade gånger får betyget F i ett ämne tappar motivationen att fortsätta studierna. Att betyget F inte ger tillräcklig information om elevernas kunskaper bekräftas också av de lärare och elever i grundskolan och gymnasieskolan som utredningen har träffat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Tidigare särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2008/09:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343506x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Enligt OECD är det viktigt i ett kriterierelaterat betygssystem att betygsskalan kan spegla både sämre och mycket goda presta- tioner så att både låg- och högpresterande elever kan motiveras och uppmuntras.&lt;SPAN class="ft164"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Utredningen instämmer med OECD och menar att ”spannet” för det underkända betyget F är omotiverat stort. Elever som inte når kunskapskravet för det lägst godkända betyget E behöver, enligt utredningen, en tydligare information om sin kun- skapsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Ytterligare ett underkänt betygssteg kan nyansera och tydliggöra elevens kunskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I betänkandet &lt;/SPAN&gt;Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasiet &lt;SPAN class="ft10"&gt;föreslogs att nyanlända elever i den obligatoriska skolan som inte uppnår kraven för betyget E inte ska få betyget F i terminsbetyg utan i stället ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Utredningen har övervägt skriftliga omdömen i stället för betyget F vid terminsbetyg i den obligatoriska skolan och betyg på nivåer i gymnasieskolan&lt;SPAN class="ft157"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;eller som ett komplement till betyget F. Vi har dock kommit fram till att skriftlig återkoppling tenderar att bli om- fattande och otydlig och därmed inte tjäna sitt syfte. Det finns dess- utom redan i dag viss skriftlig information i form av åtgärdsprogram för elever som har eller riskerar att få ett underkänt betyg, som till del fyller den funktion som ett skriftligt omdöme skulle ha. Vidare skulle införandet av skriftliga omdömen innebära en ökad admi- nistration för lärare som inte står i relation till nyttan för eleverna. Vårt uppdrag gäller dessutom alla elever i den obligatoriska skolan och på den gymnasiala nivå, och inte bara nyanlända elever, vilket i sig medför en mer omfattande dokumentation för lärarna än om det bara skulle gälla en mer avgränsad elevgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Enligt utredningen skulle ytterligare ett underkänt betygssteg medföra en tydlig återkoppling till eleven men inte leda till samma administrativa arbetsinsats för lärare som ett skriftligt omdöme. Samtidigt skulle det finnas en formell dokumentation om elevens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;OECD (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;SOU 2017:54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;I kapitel 11 föreslår utredningen att ämnesbetyg införs i gymnasieskolan, att ämnen delas in i nivåer och att betyg i ämnet sätts efter varje nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343507x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;kunskapsläge i form av ett betyg. Bedömningen av det nya under- kända betygssteget skulle inte heller skilja sig i någon större ut- sträckning mot hur lärare bedömer övriga betygssteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Av de möten vi har genomfört verkar det finnas behov av ytter- ligare ett underkänt betygssteg. Enligt de lärare i grundskolan och gymnasieskolan som utredningen har träffat slår betyget F särskilt hårt mot elever som redan har andra stora utmaningar i skolan. De nämner till exempel elever med neuropsykiatriska funktionsnedsätt- ningar och elever med svag teoretisk begåvning. Denna bild delas även av representanter från olika funktionshinderorganisationer som utredningen har träffat. Andra elevgrupper som lärarna nämner är elever som nyligen anlänt till Sverige och som under sina första år i den svenska skolan får många F på grund av bristande språkkun- skaper (se även kapitel 8). Lärarna anser att det för dessa elevgrupper skulle vara positivt om återkoppling kunde ges i form av ytterligare ett underkänt betygssteg, framför allt vid terminsbetygen. Det skulle tydligare visa eleverna att deras kunskaper utvecklas och att de är på väg mot ett godkänt betyg. Vi har även ”prövat ut” frågan i en hel högstadieskola, det vill säga med alla lärare (både behöriga och obehöriga) i alla ämnen. I princip alla dessa lärare skulle välkomna ytterligare ett underkänt betygssteg som de menade skulle kunna bidra till att motivera de elever som fick det betyget (se även kapitel 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;OECD lyfter både för- och nackdelar med en betygsskala med flera underkända betyg. En fördel är att en skala med flera under- kända betyg kan kommunicera till eleverna hur nära eller långt ifrån ett godkänt betyg de är. Samtidigt kan betygsskalor med flera under- kända betygssteg bli ineffektiva genom att elever som ges det lägsta betyget i skalan tappar motivation och engagemang.&lt;SPAN class="ft161"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Utredningen instämmer i att en nackdel med flera underkända betyg är att det lägsta betyget i en skala kan resultera i minskad motivation och minskat engagemang. Det betyg som i dag är lägst (betyget F) riskerar att i ett system med två underkända betyg bli ännu mer stigmatiserande. Har man en betygsskala med en gräns för godkända betyg kommer dock alltid denna negativa effekt att finnas. Detta kan även vara fallet när det inte finns underkända betygssteg, det vill säga att det lägsta betyget i en betygsskala alltid innebär viss stigmatisering, exempelvis ansågs förmodligen betyget 1 i det rela-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;OECD (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343508x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft19"&gt;tiva betygssystemet som stigmatiserande. Utredningen anser dock att de fördelar som finns med ytterligare ett underkänt betygssteg, som att elever bättre kan förstå sin kunskapsutveckling och känna engagemang och planera för de fortsatta studierna, kan väga upp denna nackdel. Detta är särskilt aktuellt innan eleven får det av- slutande eller slutliga betyget, det vill säga när eleven fortfarande har möjlighet att utveckla sina kunskaper mot ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Sammantaget anser utredningen att ytterligare ett underkänt betygssteg kan bidra till att nyansera och synliggöra en elevs kun- skaper vid ett underkänt betyg. Det blir även en tydlig dokumenta- tion och återkoppling till eleven utan att det medför ett omfattande administrativt arbete för lärarna. Utredningen föreslår därför att ytterligare ett underkänt betygssteg införs i grundskolan, special- skolan, sameskolan, gymnasieskolan samt inom kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Det nya underkända betyget ska benämnas Fx&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Den svenska betygsskalans betygsbeteckningar motsvarar i stort sett &lt;NOBR&gt;ECTS-skalans.&lt;SPAN class="ft159"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt; &lt;/SPAN&gt;ECTS har utarbetats för att underlätta utbytet av studerande mellan olika universitet i Europa, men används i dag även i andra skolformer. Skalan har två underkända betyg (Fx och F) och fem godkända betyg &lt;NOBR&gt;(A–E).&lt;/NOBR&gt; Eftersom den svenska skalan redan delar resterande betygsbeteckningar med &lt;NOBR&gt;ECTS-skalan&lt;/NOBR&gt; föreslår utred- ningen att det nya underkända betyget får benämningen Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Betyget Fx ska finnas i alla skolformer som i dag har betyget F&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Vi anser att det nya underkända betygssteget ska införas i alla skol- former där betyget F sätts eftersom en enhetlig betygsskala skapar tydlighet och överblick i hela systemet. Det blir även enklare för såväl elever som lärare vid byte av skolform. När det gäller kom- munal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal vuxen- utbildning i svenska för invandrare (sfi) och kommunal vuxenutbild- ning som särskild utbildning på grundläggande nivå ska en förenklad betygsskala med betygsstegen Godkänt och Icke godkänt införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Se mer om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ECTS-skalan&lt;/NOBR&gt; i kapitel 8.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343509x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;från hösten 2022.&lt;SPAN class="ft59"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Anledningen är att betygssättningen utifrån nuvarande betygsskala tar mycket lärarresurser i anspråk och efter- som betygen inte har en urvalsfunktion till nästa utbildningsnivå anses en förenklad skala vara fullt tillräcklig. Mot denna bakgrund anser vi inte att det är lämpligt att föreslå ytterligare ett betygssteg för dessa verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Om en elev får betyget F i ett avslutat ämne i grundskolan och specialskolan ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveck- ling i ämnet ges och det får även framgå vilka stödåtgärder som vidtagits.&lt;SPAN class="ft164"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller även när elever läser grundskoleämnen inom ramen för ett introduktionsprogram.&lt;SPAN class="ft164"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Utredningen anser att en sådan skriftlig bedömning även ska ges om eleven får det nya under- kända betyget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Ytterligare insatser behöver övervägas för nyanlända elever&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;Enligt utredningen kan två underkända betyg vara positivt för ny- anlända elever i syfte att synliggöra kunskapsutvecklingen och där- med bidra till att ge eleverna bättre förutsättningar att genomföra utbildningen. Utredningen anser dock att det därutöver finns skäl att särskilt uppmärksamma ämnena svenska som andraspråk och engelska för nyanlända elever. Många nyanlända elever som anlänt till Sverige under de senaste åren har påbörjat sin skolgång på hög- stadiet. Dessa elever har ofta fått betyget F i dessa ämnen.&lt;SPAN class="ft161"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Vi har vid våra möten kunnat konstatera att lärare ser problem kopplade till både ämnet svenska som andraspråk och ämnet engelska. Nivån på undervisningen upplevs som så hög att eleverna tappar motivationen eftersom de känner att kunskaperna inte räcker till trots att de ägnar mycket tid åt sina studier. I vissa fall har detta lett till att elever till slut har givit upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Flera av de lärare vi har träffat har framfört att denna elevgrupp skulle behöva en enklare form av svenska och engelska. Ämnet svenska för nybörjare har redan föreslagits i betänkandet &lt;SPAN class="ft81"&gt;Fler ny- anlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;men inga åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;10 kap. 22 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;8 kap. 20 § gymnasieförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;SOU 2017:54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:290px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:440px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343510x1.jpg/" style="width:416px;height:440px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;har vidtagits i frågan. Enligt utredningen skulle införandet av ämnena svenska för nybörjare och engelska för nybörjare bidra till nyanlända elevers kunskapsutveckling i dessa ämnen och även ge dem bättre förutsättningar att fortsätta sina studier inom de ordinarie ämnena svenska som andraspråk och engelska. Frågan ligger visserligen utan- för utredningens uppdrag men vi känner ändå ett ansvar att lyfta frågan eftersom det är så pass många lärare i grundskolan och gym- nasieskolan som anser att dagens kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk respektive engelska är ett hinder för nyanlända elevers möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Betygskriterier&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;ska finnas för betyget Fx&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft258"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Det ska finnas betygskriterier för betyget Fx som innebär att elevens kunskaper i sin helhet inte motsvarar ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Betyget Fx bedöms vara nära betyget E&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;I dag har betyget F inga kunskapskrav och utredningen föreslår inte heller betygskriterier för detta betyg. Vi föreslår dock att det ska finnas betygskriterier för det nya betygssteget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Syftet med en differentierad skala för underkända betyg är att ge eleverna en mer nyanserad information om deras kunskapsnivå. För att återkopplingen till en elev som befinner sig under gränsen för godkänt betyg ska ge eleven motivation att fortsätta studera och nå godkänt betyg bör återkopplingen innehålla information som inne- bär ett erkännande av att eleven har utvecklat de kunskaper som efterfrågas i ämnet eller kursen. Utredningen föreslår därför betygs- kriterier för betyget Fx som beskriver en nivå som förhåller sig till nivån för det godkända betyget E. Kriterierna för betyget Fx ska innebära att elevens kunskaper inte fullt ut motsvarar ett godkänt betyg men bedöms vara nära de kunskaper som krävs för betyget E.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utredningen föreslår i kapitel 12 att begreppet betygskriterier ersätter begreppet kunskaps- krav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343511x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Betygssättning av betygen Fx och F&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Betyget Fx innebär alltså att elevens kunskaper inte helt uppfyller betygskriterierna för det godkända betyget E. Detta kan yttra sig på olika sätt. En elev kan exempelvis ha visat kunskaper som motsvarar betygskriterierna för betyget E i alla avseenden utom ett, vilket innebär att det saknas kunskaper för att ett godkänt betyg ska kunna sättas. Läraren kan i detta fall göra bedömningen att kunskaperna sammantaget ändå är nära betyget E och därför sätta betyget Fx. En annan elev kan enligt lärarens bedömning sakna kunskaper för betyget E genomgående i alla delar av betygskriterierna men ändå sammantaget ha visat kunskaper som bedöms vara nära betyget E. Vid en samlad bedömning resulterar även detta i betyget Fx. Betyget F ska ges när elevens kunskaper bedöms att inte vara i närheten av att mot- svara betygskriterierna för betyget E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Lärarna i den högstadieskola som prövade ut betyget Fx ansåg även att det skulle vara relativt enkelt att avgöra vilka av de elever som fått betyget F den senaste terminen som fortsatt skulle få betyget F och vilka som skulle kunna få betyget Fx i ett nytt system.&lt;SPAN class="ft161"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Även lärare från andra grundskolor som utredningen har träffat var positiva till hur utredningen beskrev att betyget Fx skulle förhålla sig till betyget F. Motsvarande utprövning gjordes dock inte med dessa lärare, det vill säga lärarna hade inte förslaget till betygs- kriterier för betyget Fx att förhålla sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Det är av stor vikt att lärarnas betygssättning är rättssäker och att betygen är rättvisande, så att elevens betyg motsvarar elevens kun- skapsnivå. Läraren måste vid all betygssättning utgå från den under- visning som bedrivits och göra en professionell bedömning av elevens kunskaper. När det gäller kunskaper som inte motsvarar ett godkänt betyg måste läraren bedöma om de sammantaget kan anses vara nära den godkända nivån eller inte. Det nya betyget måste där- för implementeras på ett sådant sätt att lärarna ges möjlighet till både kompetensutveckling och kollegiala samtal om bedömning på den underkända nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lärarna hade inför utprövningen fått förslag till formulering av bedömningskriterier för betyget Fx, liknande de betygskriterier som utredningen nu lämnar som förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:392px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:326px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343512x1.jpg/" style="width:416px;height:326px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft34"&gt;Undantagsbestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft9"&gt;För grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning finns en så kallad undantagsbestämmelse, som innebär att en lärare vid betygssättningen får bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses funktionsned- sättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.&lt;SPAN class="ft159"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;Enligt utredningen ska det vara möjligt för lärare att på samma grunder bortse från enstaka delar av kunskapskraven för betyget E så att eleven kan ges betyget Fx i stället för betyget F.&lt;SPAN class="ft159"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Vi anser att det är av stor vikt att den berörda elevgruppen ges samma fördelar som övriga elevgrupper av en differentierad skala för underkända betyg för att få en mer nyanserad information om sin kunskapsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Betyget Fx ska motsvara poäng&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: Betyget Fx ska motsvara 5 poäng och kan ingå i meritvärdet för elever som avslutar sin utbildning inom grundskolan och specialskolan samt för grundskoleämnen inom gymnasieskolans introduktionsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;För övriga gymnasieskolan samt för vuxenutbildning på gym- nasial nivå ska betyget Fx inte motsvara poäng.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 118px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;" class="ft194"&gt;Betyget Fx ska motsvara poäng i den obligatoriska skolan och för grundskoleämnen på introduktionsprogrammen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft10"&gt;Den sammantagna betygspoängen utgör en elevs meritvärde från den obligatoriska skolan. En elev kan få mellan &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; poäng om ett betyg är godkänt, medan det underkända betyget F ger 0 poäng. Vid ansökan till gymnasieskolan används de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg för att räkna ut meritvärdet, alternativt 17 betyg om eleven har slutbetyg i ämnet moderna språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;10 kap. 21 §, 11 kap. 23a §, 12 kap. 21 §, 13 kap. 21b §, 15 kap. 26 §, 18 kap. 25 §, 20 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;§ skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Detta avser inte de skolformer där underkända betyg inte sätts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft11"&gt;Vi föreslår att betyget Fx ska motsvara 5 poäng när eleven har avslutat ett ämne i de obligatoriska skolformerna. Vi anser även att förslaget ska gälla elever som läser grundskolans ämnen inom gym- nasieskolans introduktionsprogram. Eleverna kommer att kunna tillgodoräkna sig poängen först när de avslutar sin utbildning, exem- pelvis i årskurs 9 för elever i grundskolan. Poängen kommer att ingå i elevens meritvärde vid ansökan till gymnasieskolan och blir därmed en mer reell bekräftelse på att eleverna har kunskaper i ämnet som ligger nära ett godkänt betyg. Detta är något som saknas i dag när det gäller betyget F. Vi anser att det är viktigt att betygssystemet visar att alla kunskaper i ett ämne är av betydelse, och att detta är särskilt viktigt för elever som går i den obligatoriska skolan, och menar att poäng för betyget Fx utgör en sådan bekräftelse. Poängen kan även ha en uppmuntrande effekt men det gäller förmodligen främst när ämnet inte är avslutat, det vill säga vid terminsbetygen för eleverna i den obligatoriska skolan. Viss uppmuntran kan det dock även ge elever som fått betyget F under hela högstadiet men som får betyget Fx i slutbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;Anledning till att betyget Fx ska motsvara 5 poäng&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Skillnaden mellan betyget E och betyget Fx blir således 5 poäng. Skillnaden mellan de godkända betygsstegen &lt;NOBR&gt;A–E&lt;/NOBR&gt; är 2,5 poäng för varje steg i skalan. Vi har valt att betyget Fx inte ska motsvara 7,5 poäng. Vi anser att betyget Fx ska visa att eleven har vissa kunskaper i ämnet och ligger nära ett godkänt betyg, samtidigt som det fortsatt ska vara tydligt att ett godkänt betyg är viktigt genom att det är värt ytterligare 5 poäng. När betyget Fx motsvarar 5 poäng blir skillnaden inte lika stor som i dag när betyget F ger 0 poäng och betyget E ger 10 poäng. Betyget E behöver därmed inte bli lika &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; i grund- skolan som i dag. Vår bedömning är därför att betyget Fx kan leda till att färre lärare sätter så kallade &lt;NOBR&gt;snäll-E,&lt;/NOBR&gt; det vill säga att eleven får godkänt betyg trots att hans eller hennes kunskaper inte motsvarar kraven för betyget E (se även i kapitel 16). Detta är även något som flera av de lärare vi har träffat bekräftar (se kapitel 10). Med ytter- ligare ett underkänt betyg som motsvarar en nivå nära betyget E kommer elevernas betyg bättre synliggöra deras kunskaper. Skolan kan då också få en bättre bild av vilka förändringar i undervisningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343514x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;som behöver genomföras, både för den enskilde eleven men även för klassen i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft19"&gt;Som nämnts tidigare skulle betyget F kunna bli mer stigma- tiserande när det även finns ett högre underkänt betygssteg. Att betyget Fx dessutom ger poäng kan göra att betyget F upplevs som ännu mer negativt. Det är dock oundvikligt att en betygsskala har ett lägsta betyg. Vi anser ändå att en nyansering av den underkända nivån är positiv för elever som får betyget F eftersom det kommer att finnas ytterligare en avstämningspunkt, betyget Fx, som eleverna kan förhålla sig till och som eleverna kan se som ett delmål på väg mot ett godkänt betyg. Som OECD lyfter ovan är det viktigt i ett kriterierelaterat betygssystem att betygsskalan kan spegla både sämre och mycket goda prestationer så att såväl låg- som hög- presterande elever kan motiveras och uppmuntras.&lt;SPAN class="ft161"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Betyget Fx medför högre meritvärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;För behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. För yrkesprogram krävs vidare godkända betyg i ytterligare fem ämnen och för högskoleförberedande pro- gram krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen. Elever som inte är behöriga till ett nationellt program ska erbjudas plats på något av gymnasieskolans fyra introduktionsprogram. På dessa program kan elever läsa både grundskoleämnen och gymnasiekurser, med möjlig- het att så småningom antas till ett nationellt program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Att betyget Fx kommer att motsvara 5 poäng kommer att få viss betydelse vid antagning till gymnasieskolan eftersom det bidrar till att höja en elevs meritvärde jämfört med om eleven skulle få betyget F. Enligt utredningen bör förslaget om poäng gälla oavsett vilket ämne som eleven får betyget Fx i, det vill säga även i de ämnen som är nöd- vändiga för behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Just för behörighetsgivande ämnen kan betyget Fx vara av särskild vikt eftersom betyget ger en tydlig information till mottagande lärare inom introduktionsprogrammen att elevens kunskaper är nära ett godkänt betyg eller så småningom lärare inom vuxenutbild- ningen. Det kan även i vissa fall få betydelse för elever på introduk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;OECD (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343515x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;tionsprogram som läser grundskoleämnen och får 5 poäng för betyget Fx som räknas in i elevens meritvärde när dessa elever söker till ett nationellt program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Eftersom antagningen till gymnasieskolan sker utifrån merit- värden innebär det att det råder en konkurrenssituation mellan eleverna. Utredningens förslag om att betyget Fx ska medföra poäng innebär att en elev får ett högre meritvärde vid ansökan till gym- nasieskolan än i dag om eleven får betyget Fx i stället för betyget F. Elever med enbart godkända betyg konkurrerar redan i dag med elever som har enstaka underkända betyg, men förhållandena mellan dessa kan ändras när elever får poäng även för betyget Fx. En elev med enbart godkända betyg kan komma att ha samma meritvärde och konkurrera om samma plats på ett program i en gymnasieskola som en elev som har betyget Fx i några ämnen men som i övrigt har högre betyg som väger upp meritvärdet. Vi anser dock att en sådan kompensatorisk effekt för betyget Fx bör finnas så länge behörig- hetskraven finns kvar (se även kapitel 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;För elever som inte är behöriga till ett nationellt program kan en konkurrenssituation eventuellt uppstå vid ansökan till vissa intro- duktionsprogram.&lt;SPAN class="ft164"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;En sådan konkurrenssituation finns dock redan i dag på vissa håll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Betyget Fx ska inte motsvara poäng på gymnasial nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;Som nämnts tidigare anser vi att den största fördelen med att införa betyget Fx är att elever kan få en nyanserad och tydlig återkoppling av sin kunskapsnivå och kunskapsutveckling på den underkända nivån. Denna fördel anser vi ska gälla alla elever som får betyg enligt betygsskalan &lt;NOBR&gt;A–F.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Utredningen har valt att föreslå att betyget Fx inte ska ge poäng i gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen. Ett skäl är att äldre elever kan hantera summativ bedömning bättre än yngre eftersom de har lärt sig systemet och har utvecklat strategier för att hantera det.&lt;SPAN class="ft164"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det talar för att den uppmuntrande effekten av poäng skulle vara mindre för elever i gymnasieskolan och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Olika behörighetskrav gäller dock för olika introduktionsprogram, 17 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; §§, skol- lagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Läs mer om återkoppling i form av betyg i kapitel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343516x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;Det skäl som vi dock anser väger tyngst är de konsekvenser som poäng skulle få vid av urvalet till högre utbildning. Utifrån gymnasie- betygen och poängomfattningen tas ett viktat genomsnitt ut som utgör elevens jämförelsetal vid ansökan till högre utbildning. Till detta kan även särskilda meritpoäng för vissa kurser som eleven läst läggas till, till exempel matematik och moderna språk. Elever från många olika årskullar konkurrerar med varandra om platserna till universitet och högskola. Sökande från ett betygsystem med enbart betyget F kommer därför att konkurrera om platser med sökande från ett betygssystem med både betygen F och Fx. Om betyget Fx skulle ge poäng från och med en viss årskull skulle elever från dessa årskullar därmed få fördel vid urvalet till högskolan i relation till tidigare årskullar. Detta skulle visserligen kunna lösas med att sökan- den från de tidigare systemen kompenseras med poäng enligt en schablon för de eventuella underkända betyg de har i sin gymnasie- examen. En sådan lösning är dock otymplig och kan upplevas som orättvis. Dessutom behöver man kompensera sökande med utländska betyg. Vi menar att de negativa konsekvenserna av en sådan ändring är alltför stora och föreslår därför att Fx inte ska motsvara poäng i gymnasieskolan och i inom vuxenutbildningen. Vi anser ändå att elever på gymnasial nivå kan få fördelar av de övriga positiva effek- terna av ytterligare ett underkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;I gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen får eleverna endast ett betyg i varje kurs, men med den modell för ämnesbetyg som utredningen föreslår&lt;SPAN class="ft164"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;kommer eleverna att få betyg på vägen mot det slutliga betyget i ämnet (betyg efter varje nivå) och därmed kan ytterligare ett underkänt betygssteg bidra till återkoppling av kunskapsutvecklingen på motsvarande sätt som i grundskolan. In- förandet av betyget Fx i gymnasieskolan och inom vuxenutbild- ningen förutsätter inte att ämnesbetyg införs. Samtidigt anser vi att fördelarna som nämns ovan blir större för eleverna om även ämnes- betyg införs.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Se vidare i kapitel 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om ytterligare ett underkänt betyg – betyget Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;En betygsskala med sju betygssteg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Med det nya underkända betyget kommer betygsskalan således att bestå av sju steg där den del av skalan som motsvarar underkänt betyg differentieras genom att betyget Fx införs. Det innebär att den svenska betygsskalan nu helt harmonierar med &lt;NOBR&gt;ECTS-skalan.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Tabell 13.1 ger en översikt över betygen och betygspoängen för de skolformer som förslaget berör.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 131px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft225"&gt;Tabell 13.1 Betygsskalan med poäng i grundskolan, sameskolan, specialskolan och för grundskoleämnen på introduktionsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft64"&gt;Betygen E, C och A har preciserade betygskriterier&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 415px;margin-top: 3px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: bold 12px 'Arial';background-color: #d9d9d9;line-height: 15px;" class="p294"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p309 ft39"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p966 ft39"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: bold 12px 'Arial';background-color: #d9d9d9;line-height: 15px;" class="p22"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: bold 12px 'Arial';background-color: #d9d9d9;line-height: 15px;" class="p22"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: bold 12px 'Arial';background-color: #d9d9d9;line-height: 15px;" class="p22"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: bold 12px 'Arial';background-color: #d9d9d9;line-height: 15px;" class="p22"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft78"&gt;Streck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';line-height: 6px;" class="p415"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p436 ft66"&gt;Fx&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p415 ft42"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p415 ft62"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p415 ft62"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p415 ft62"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p415 ft62"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Poäng&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p294 ft42"&gt;Inte en del av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft78"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft78"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p1019 ft78"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p37 ft78"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p145 ft78"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p37 ft78"&gt;17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p415 ft42"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p930 ft78"&gt;betygsskalan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft78"&gt;(endast i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p415 ft42"&gt;grundskolan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p415 ft42"&gt;sameskolan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p415 ft42"&gt;specialskolan)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft198"&gt;Bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p45 ft78"&gt;Underlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p436 ft42"&gt;Icke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p415 ft42"&gt;Icke godkänt betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p415 ft42"&gt;Godkänt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft78"&gt;Betygs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft78"&gt;Betygs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft78"&gt;Betygs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p435 ft42"&gt;Betygs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p296 ft78"&gt;saknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p293 ft78"&gt;godkänt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p149 ft78"&gt;Betygskriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p149 ft78"&gt;gräns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft78"&gt;kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft78"&gt;kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft78"&gt;kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft78"&gt;kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p415 ft42"&gt;betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p415 ft42"&gt;Betygs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p415 ft42"&gt;kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Olika elever behöver olika insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Vi vill betona att det fortfarande är av lika stor vikt som i dag att elever får det stöd de behöver för att nå ett godkänt betyg. Ett ytter- ligare underkänt betygssteg får inte leda till att extra anpassningar eller särskilt stöd inte sätts in. För de elever som får särskilt stöd är det fortsatt lika viktigt att åtgärdsprogram upprättas, följs upp och utvärderas samt att insatta åtgärder vid behov revideras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Vi vill även påtala att summativ återkoppling i form av betyg generellt kan ha vissa begränsningar när det gäller att återkoppla till och motivera elever och att alla elever sannolikt inte kommer att uppleva betyget Fx som uppmuntrande. Det är därför centralt att skolan också har metoder för kontinuerlig återkoppling som, till- sammans med betyg och betygskriterier, kan ge eleverna tydlig information om deras kunskapsutveckling men även motivation att fortsätta arbeta mot den godkända nivån.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343519x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft184"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;"&gt;Förslag om att läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft10"&gt;I detta kapitel redovisar utredningen förslag och bedömning gällande riktlinjen i läroplanerna om lärares skyldighet att vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper.&lt;SPAN class="ft164"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Förslaget och bedömningen syftar till att tydliggöra nuvarande reglering så att både lärare och elever får en rimligare arbetssituation samt att det i varje skola finns en pågående diskussion om skolans bedömnings- praktik.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;En allsidig bedömning utifrån valida och reliabla betygsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Enligt läroplanernas riktlinje för bedömning och betyg ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning. Utredningen har i uppdrag att kartlägga denna tillämpning och vid behov lämna förslag till åtgärder. Av direktiven framgår att regeringen har uppmärksammat att det i skolorna är oklart hur denna riktlinje ska tolkas och att det därför är risk för att rikt- linjen leder till bristande likvärdighet om den tolkas mycket olika.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Riktlinjen finns i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, gymnasie- särskolan och vuxenutbildningen: SKOLFS 2010:37, SKOLFS 2010:255, SKOLFS 2010:250, SKOLFS 2010:251, SKOLFS 2011:144, SKOLFS 2013:148, SKOLFS 2012:101.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om att läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Kartläggningen visar att riktlinjen skapar problem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Under hösten 2018 och våren 2019 genomförde utredningen ett stort antal möten med berörda skolaktörer på lokal, kommunal och central nivå. Vi gjorde även studiebesök i 13 kommuner. Under studiebesöken träffade vi främst elever, lärare, skolledare och skol- huvudmän i grundskolan och inom gymnasieskolans yrkesprogram och högskoleförberedande program. Vi har även träffat represen- tanter från introduktionsprogrammen, gymnasiesärskolan och vuxen- utbildningen på gymnasial nivå. Därutöver har vi, genom en enkät som vi har genomfört tillsammans med Sveriges Elevkårer, fått syn- punkter i frågan från nästan 2 300 gymnasielever. (En sammanfatt- ning av vad som framkommit i enkäten och under studiebesöken och mötena finns i kapitel 10.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;Vid samtliga möten och kommunbesök har vi frågat om vilka konsekvenser riktlinjen om lärares skyldighet att vid betygssätt- ningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper har fått för lärare och elever. I princip alla är eniga om svårigheterna med denna riktlinje. Det gäller såväl de fackliga organisationerna, elev- organisationerna som elever och verksamma lärare. Denna bild bekräf- tas även av svaren på elevenkäten. Vi bedömer därmed att vi har kart- lagt frågan i tillräcklig stor omfattning för att kunna lämna nedan förslag och bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Det är otydligt vad som avses med all tillgänglig information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Utredningens kartläggning visar att svårigheterna framför allt består av en osäkerhet i hur riktlinjen ska tolkas, det vill säga vad som avses med att utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper. En vanligt förekommande tolkning är att lärare bör ta in så mycket betygsunderlag om elevernas kunskaper som möjligt, vilket medför en ohållbar arbetssituation för lärarna och risk för att undervisning och lärande blir lidande till förmån för insamlandet av betygsunder- lag. Ett sådant fokus på bedömning och betygssättning har, enligt de elever som vi har mött, lett till att de känner att allt de gör och säger bedöms och betygssätts. Det har även lett till att vissa elever blir osäkra på vad som krävs av dem och därför lämnar in fler och mer omfattande uppgifter än vad läraren från början har bett om. Enligt eleverna handlar problemet dock främst om att de upplever det som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343521x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om att läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;orättvist att lärarna tolkar och hanterar riktlinjen på olika sätt vilket ger olika förutsättningar för eleverna vid betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 247px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Otydligheten verkar ha lett till omprov och att inlämningsuppgifter lämnas in sent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Kartläggningen visar också att en konsekvens av riktlinjen är att den har lett till praktiker med många omprov (att elever får skriva prov vid andra tillfällen än det ursprungliga) och att inlämningsuppgifter&lt;SPAN class="ft159"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;lämnas in sent, vilket stressar både elever och lärare och i vissa fall utnyttjas av både elever och lärare. Det finns inte heller, vad utred- ningen har förstått, någon samsyn inom skolorna hur omprov och inlämningsuppgifter som lämnas in sent ska hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Det har även framkommit att många elever har en medveten strategi som handlar om att göra omprov i stället för ordinarie prov. Lärare hanterar möjligheten till omprov olika. En del lärare erbjuder bara omprov om eleven varit frånvarande eller tidigare fått ett under- känt betyg på provet, medan andra lärare erbjuder omprov som en möjlighet för eleverna att höja betyget på provet. Som en parallell till praktiken att sätta ett &lt;NOBR&gt;”snäll-E”&lt;/NOBR&gt; (se kapitel 13) framför flera lärare att elever som riskerar ett underkänt betyg ges upprepade chanser till omprov, ibland till dess att eleven har fått ett godkänt resultat på provet. Många omprov leder till merarbete för lärare eftersom de måste konstruera nya prov till varje nytt provtillfälle. I vissa ämnen uppger lärare dessutom att det är svårt att formulera tillräckligt många relevanta och jämförbara frågor eller uppgifter som kan användas för många olika omprov. Samtidigt framgår att flera lärare använder samma prov vid både det ordinarie provtillfället och till omprovet, vilket eleverna lyfter som ytterligare bevis på en orättvis hantering av situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;När det gäller inlämningsuppgifter uppger både lärare och elever att det finns elever som utnyttjar systemet genom att lämna in upp- giften efter utsatt tid och just det mer systematiska utnyttjandet av att lämna in sent är något som många elever upplever som högst orättvist. Det finns även elever som lämnar in relativt omfattande arbeten utan att ha blivit ombedda av läraren att göra detta. Detta sker ofta i slutet av terminen eller kursen med syftet att höja betyget,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Detta avser uppgifter som eleverna oftast ska slutföra hemma och till ett visst datum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om att läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;vilket stressar lärare som inte vet hur de ska hantera dessa underlag från eleverna. Det bidrar även till att vissa elever inte kan sätta gränser för sitt skolarbete, vilket i sig leder till att dessa elever känner sig stressade. Det har vidare framkommit att även lärare på sätt och vis utnyttjar systemet. Lärare kan be eleverna att lämna in extra upp- gifter i slutet av terminen eller kursen om elever vill få högre betyg eller för att försäkra sig om att eleven verkligen är värd det betyg läraren avser att sätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Problemen är olika stora i olika skolformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Vad som även framgår av vår kartläggning är att omfattningen av problemet är olika stort inom olika skolformer och även olika stort inom samma skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Problemet med omprov och sena inlämningsuppgifter verkar vara större inom de högskoleförberedande programmen än inom yrkes- programmen. Samtidigt ser vi att det även skiljer sig mellan de hög- skoleförberedande programmen. Problemet verkar exempelvis större inom samhällsvetenskapsprogrammet (som är ett program med många ämnen med omfattande centralt innehåll) än inom till exempel teknik- programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;När det gäller grundskolan har vi träffat elever i flera årskurser på högstadiet som alla instämmer i att det även där finns problem med omprov och sena inlämningsuppgifter. Vi kan inte dra några långt- gående slutsatser eftersom elevantalet inte varit så stort och vi har inte heller genomfört en motsvarande enkät som för gymnasieskolan men mötena ger ändå en indikation på att omprov och sena in- lämningar får konsekvenser för betygssättning i alla årskurser på högstadiet, det vill säga även vid terminsbetygen. Det framkommer dock att situationen för både elever och lärare blir mer pressad inför slutbetygen i årskurs 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;I våra möten med främst representanter från gymnasiesärskolan har det inte framkommit att det finns problem med riktlinjen. Detta beror förmodligen till stor del på att betygen inte har funktionen som urvalsinstrument till nästa utbildningsnivå. Representanterna från gymnasiesärskolan framförde även att det är vanligt att eleverna löpande och vid många tillfällen ges möjlighet att visa sina kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:272px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343523x1.jpg/" style="width:413px;height:192px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om att läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft13"&gt;i gymnasiesärskolan. Vår bedömning är att motsvarande situation sannolikt gäller även i grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Inom både introduktionsprogrammen i gymnasieskolan och vuxen- utbildningen på gymnasial nivå är behovet av flexibilitet i utbild- ningen stor, vilket gör att utbildningarna i större utsträckning skräddarsys efter elevens behov. Av de representanter vi träffat fram- går att det större fokuset på elevens behov medför att eleverna mer löpande ges stöd samt möjlighet att visa sina kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 106px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: En ändring ska göras i läroplanerna av den punkt under rubriken Riktlinjer som finns under rubriken Bedöm- ning och betyg och som anger att läraren vid betygssättning ska ”utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper”. Formuleringen ska tas bort och en omformulering som förtydligar att läraren ska göra en ”allsidig bedömning av elevens kunskaper” ska införas. Ändringen ska gälla för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Formuleringarna skiljer sig delvis åt mellan läroplanerna för de olika skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;I läroplanerna anges att en lärare ska ta hänsyn till all tillgänglig information vid betygssättning. Det innebär att allt som en elev presterat ska tas med i lärarens bedömning: prov, klassrumsdiskus- sioner, genomförandet av praktiska moment i undervisningen, muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter med mera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft19"&gt;Som nämnts ovan har det tydligt framkommit av kartläggningen att många lärare anser att det är svårt att veta hur denna riktlinje ska tolkas och var gränsen ska gå för när läraren verkligen har tagit in all tillgänglig information om eleven. Detta har inneburit att lärare har känt sig nödgade att ha så mycket betygsunderlag som möjligt vilket har medfört både en hög arbetsbelastning och ett fokus på bedöm- ning och betygssättning. Eleverna kan i sin tur känna att de hela tiden blir bedömda och känner sig även osäkra på om de borde lämna in ytterligare uppgifter eller inte. Detta leder sammantaget till att eleverna blir stressade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343524x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om att läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft19"&gt;Efter det att utredningen tillsattes har Skolverket utkommit med nya allmänna råd om betyg och betygssättning.&lt;SPAN class="ft161"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;I råden ges en tolk- ning av riktlinjen om lärarens skyldighet att utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper vid betygssättning. Enligt de allmänna råden syftar formuleringen på allt det kunnande eleverna har visat i olika situationer och som är giltigt i förhållande till kun- skapskraven vid tiden för betygssättningen. Det kan både vara sådant som har dokumenterats och sådant som inte har dokumenterats. Sådant kunnande som eleven kanske har visat vid mer informella bedömningssituationer och som läraren minns, men inte har doku- menterat, ska också ingå i underlaget för betygssättningen. Av de allmänna råden framgår även att ju mer giltiga och tillförlitliga underlagen är, desto tyngre väger de vid betygssättningen. Avsikten är att eleven ska få det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven vid tiden för betygssättningen. Vid betygssättningen behöver läraren även fråga sig hur olika bedöm- ningssituationer gett eleverna möjlighet att visa sitt kunnande. Av de allmänna råden framgår vidare att läraren bör titta på både delarna och helheten i elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven, vilket är en förutsättning för att sätta rättvisande och likvärdiga betyg.&lt;SPAN class="ft161"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Utredningen anser att de allmänna råden är en god vägledning för lärare om vad som är intentionen med riktlinjen om all tillgänglig information. Vi anser dock att riktlinjen även fortsatt kan leda till osäkerhet i tolkningen och därmed bidra till de problem som beskrivits ovan med för mycket fokus på insamling av betygsunder- lag och ett fokus på att ständigt bedöma elever. Vi anser att riktlinjen i stället ska vara mer i linje med vad som anges i de allmänna råden och föreslår därför att riktlinjen ändras så att formuleringen om all tillgänglig information stryks och att det av läroplanerna för den obligatoriska skolan enbart framgår att läraren vid betygssättningen ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna. Även om problemet med riktlinjen är olika stor i olika skolformer föreslår vi att samma formulering ska finnas i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna, gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen, inte minst för att underlätta samläsning mellan skolformer och för lärare som arbetar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:308px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:85px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343525x1.jpg/" style="width:413px;height:85px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om att läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;inom flera olika skolformer. I läroplanerna för gymnasieskolan, gym- nasiesärskolan och vuxenutbildningen medför förslaget även att rikt- linjen om att läraren vid betygssättningen ska ”utifrån de nationella betygskriterier som finns för respektive ämne allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper” tas bort eftersom vi bedömer att den täcks av att läraren vid betygssättningen ska ”göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Med denna ändring avser vi att flytta fokus från att samla in betygs- underlag, all tillgänglig information, till att eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt och att läraren därefter gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Det bör finnas rutiner för skolans bedömningspraktik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Rektorn bör verka för att det finns förutsättningar för en likvärdig bedömningspraktik på skolan, exempelvis genom att skapa rutiner för vad som kan vara valida (giltiga) och reliabla (tillförlitliga) betygsunderlag för olika ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"&gt;Som nämnts ovan visar vår kartläggning att olika lärare ger elever olika förutsättningar när det gäller skolarbetet, framför allt gällande omprov och att uppgifter lämnas in sent. I våra möten har det fram- kommit att det finns en avsaknad av tydlighet gällande inlämningar och omprov i många skolor. Det finns även stora skillnader i vilken praxis man har mellan enskilda lärare inom samma skola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Frånvaron av gemensamma riktlinjer för dessa frågor kan göra arbetssituationen svårplanerad för både lärare och elever. En sådan situation kan även bidra till ohälsosam stress och ökad arbetsbörda för både lärare och elever. En annan effekt är att betygssättningen kan kännas orättvis och olikvärdig. Just upplevelsen av orättvisa i att en del elever får lämna in uppgifter sent, lämna in uppgifter som ej har efterfrågats eller skriva omprov är något som betonas av många av de elever som utredningen har träffat. Detta är också den fråga av alla utredningens frågor som har engagerat eleverna mest. Lärare som nekar elever omprov eller extra inlämningar kan i sin tur framstå som stränga eller orättvisa jämfört med kolleger som tillåter det. Samtidigt påtalar både lärare och elever vikten av att de elever som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343526x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Förslag om att läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;har svårigheter med skolarbetet ska ha möjlighet att göra omprov eller ges extra tid vid inlämningsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft19"&gt;Frågan om omprov och sena inlämningar är nära knutet till pro- blemet med riktlinjen om all tillgänglig information men vår bedöm- ning är att problemet till viss del kommer att finnas kvar även om riktlinjen ändras. I dag finns ingen reglering som anger vad som ska gälla om en elev lämnar in uppgifter vid tillfällen som ligger utanför lärarens planering, exempelvis mycket nära inpå betygssättningen. Det finns inte heller någon reglering för hur en lärare ska förhålla sig till en elev som på eget initiativ lämnar in extra uppgifter inför betygssättning. Vidare finns ingen reglering av elevers möjlighet att göra omprov. Elever kan på grund av sjukdom eller annan frånvaro ha missat ett provtillfälle och därför vilja genomföra det en annan gång, men det kan också vara så att en elev misslyckats på ett prov och därför önskar göra om det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Det har funnits en stor samstämmighet bland både lärare och elever att någon form av rekommendation borde införas för ovan- stående situationer. Flera av dem vi har träffat anser att en sådan rekommendation bör finnas på skolnivå. Utredningen gör mot- svarande bedömning och anser att det inte är lämpligt att reglera frågan nationellt, i exempelvis läroplanerna. Frågan är nära kopplad till skolans inre arbete och en sådan rekommendation, eller rutin, bör därför beslutas om i den egna skolan och utifrån den egna skolans förutsättningar och behov. Som vi ser det handlar det om det man skulle kunna kalla lärares bedömningspraktik och att lärares bedöm- ningspraktik bör vara densamma inom en skola. Vi anser därför att rektorn bör verka för att det ska finns rutiner i skolan&lt;SPAN class="ft157"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;för lärares bedömningspraktik i syfte att ge förutsättningar för en likvärdig bedömning och betygssättning. En gemensam bedömningspraktik förutsätter att det finns en pågående diskussion i skolan om vad och hur man bedömer. Det bör även finnas en generell och en ämnes- didaktisk diskussion om hur betygsunderlag utformas och vilken vikt som ska läggas vid olika betygsunderlag vid själva betygssätt- ningen, det vill säga det behövs en diskussion om hur valida (giltiga) och reliabla (tillförlitliga) de underlag som används i skolan är. I princip handlar detta arbete om att förhålla sig till vad som framgår av de allmänna råden för betyg och betygssättning. I detta samman-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Med skolan avser vi här samma skolformer som avses tidigare, det vill säga den obligatoriska skolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Förslag om att läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;hang vill vi också nämna att både elever och lärare har lyft riskerna med att i för stor utsträckning låta elever skriva omfattande inläm- ningsuppgifter hemma, eftersom det är svårt att garantera giltig- heten på det som lämnas in. Utredningen instämmer i att detta kan vara en risk om det inte hanteras på ett adekvat sätt. Det är av särskilt vikt när det gäller inlämningsuppgifter som utgör betygsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Utredningen vill vidare betona vikten av att elever, med stigande ålder och med stöd från skolan, ges ansvar och förutsättningar för att utveckla förmåga att planera, genomföra och ta ansvar för sina studier på bästa sätt. Samtidigt vill vi betona att det är av stor vikt att eleverna tar sitt ansvar för skolarbetet, bland annat när det gäller att förbereda sig och att genomföra prov och inlämningsuppgifter inom tidsatta ramar. Det bör även pågå ett samtal mellan lärare och elever om att syftet med att förbereda sig och genomföra prov och inläm- ningsuppgifter inom tidsatta ramar är av vikt för elevernas möjlig- heter att lyckas med framtida studier och arbetsliv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 457px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:388px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:241px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343529x1.jpg/" style="width:415px;height:241px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;"&gt;Ikraftträdande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 224px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft175"&gt;övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft9"&gt;I detta kapitel redovisar utredningen förslag gällande ikraftträdande och övergångsbestämmelser som behöver införas. Vi redovisar även förslag gällande genomförande och implementering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Införandet bör vara så samlat som möjligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Förslaget om kompensatorisk betygssätt- ning ska träda i kraft den 1 juli 2021 och tillämpas från och med den 1 juli 2022 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, same- skolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gym- nasial nivå&lt;SPAN class="ft159"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;samt för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Förslaget medför att begreppet betygskriterier ska ersätta begreppet kunskapskrav, där betyg sätts i dessa skolformer, och för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år samt även för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, som särskild utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare.&lt;SPAN class="ft159"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Från den 1 juli 2020 ingår särskild utbildning för vuxna (särvux) i skolformen kommunal vuxen- utbildning (komvux) med benämningen ”komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå” respektive ”komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå”. Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;En förenklad betygsskala ska införas från den 1 juli 2022 i komvux på grundläggande nivå, som särskild utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare. Betygsskalan ska bestå av betyget Godkänt och betyget &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-godkänt.&lt;/NOBR&gt; Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft20"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:493px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343530x1.jpg/" style="width:413px;height:493px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;För årskurser och skolformer där betyg inte sätts ska be- greppet kriterier för bedömning ersätta begreppen kunskapskrav och kravnivåer. Förslaget avser årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan, årskurs 1 och 4 i specialskolan, årskurs 3 i grundsär- skolan samt för ämnesområden i grundsärskolan och gymnasie- särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Förslaget om betyget Fx ska träda i kraft den 1 juli 2021 och tillämpas från och med den 1 juli 2022 i grundskolan, special- skolan, sameskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbild- ning på gymnasial nivå samt för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft19"&gt;Kravet om att läraren vid betygssättning ska ”utnyttja all till- gänglig information om elevens kunskaper”, som framgår av läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxen- utbildningen, ska tas bort. En omformulering som förtydligar att läraren ska göra en ”allsidig bedömning av elevens kunskaper”, ska införas. Läroplanerna i sin nya lydelse ska träda i kraft den 1 juli 2021 och börja tillämpas från och med den 1 juli 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Förslaget om ämnesbetyg ska träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2024 i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå. För vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska ämnes- betyg tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2027.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Förslaget om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförar- kompetens ska träda i kraft den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft14"&gt;Överväganden om införande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;Våra förslag syftar till att främja elevers kunskapsutveckling och att betygen bättre ska motsvara elevernas kunskaper. Förslagen för- stärker varandra och bör därför införas så samlat som möjligt för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för utveckling och lärande. Samtidigt måste skolhuvudmän, rektorer och lärare få goda förut- sättningar att planera och organisera för de olika förändringarna. Utredningen har därför fått göra flera avvägningar för att komma fram till ett införande som både främjar elevernas lärande och sam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;tidigt möjliggör för framförhållning och planering av verksam- heterna. I våra överväganden har vi också beaktat när i tid förslagen ska införas i förhållande till vilken skolform som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft34"&gt;Olika alternativ till införande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Utredningen anser att det är av stor vikt att förslaget om kompen- satorisk betygssättning införs så snart som möjligt eftersom regleringen av den nuvarande betygsskalan har varit kritiserad och upplevts som orättvis av både elever och lärare. Utredningen föreslår därför in- förande från 1 juli 2022. Införandet medför inte omfattande imple- menteringsinsatser, likt implementeringen för ämnesbetyg, efter- som förslaget inte berör grunderna i betygssystemet och inte heller grunderna för bedömning eller betygssättning. Förslaget avser enbart att en kompensatorisk princip ska tillämpas vid betygssätt- ningen samt att begreppet betygskriterier ersätter begreppet kun- skapskrav. Detsamma gäller för betyget Fx som bidrar till att synlig- göra elevers kunskapsnivå och kunskapsutveckling även om eleven får ett underkänt betyg. Vi anser att inte heller införande av bety- get Fx innebär omfattande eller mer långsiktiga implementerings- insatser. Som framgår nedan av 15.3 kommer Statens skolverk att få i uppdrag att genomföra adekvata implementeringsinsatser för dessa förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Förslaget om ändring i läroplanerna, där formuleringen om all tillgänglig information tas bort, innebär ett förtydligande och en omformulering i läroplanernas riktlinjer om bedömning och betygs- sättning. Utredningen bedömer att ändringen medför ringa imple- menteringsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Utredningen har övervägt att avvakta med införandet av kompen- satorisk betygssättning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan så att det sker samlat med införandet av ämnesbetyg från 1 juli 2024. Det vore dock olyckligt att införa kompensatorisk betygssättning och betyget Fx i den obligatoriska skolan två år innan samma förslag införs i gymnasieskolan. I så fall skulle de elever som lämnar den obligatoriska skolan vårterminen 2023, och som har fått betyg enligt en kompensatorisk princip och med ytterligare ett underkänt betyg, börja i en gymnasieskola som fortfarande tillämpar de gamla bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p701 ft13"&gt;melserna i form av kunskapskrav enligt en icke kompensatorisk princip och endast ett underkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft9"&gt;Utredningen vill ändå framföra att ett alternativ skulle vara att införa ämnesbetyg, kompensatorisk betygssättning och betyget Fx samlat för elever som påbörjar sin gymnasieutbildning efter den 30 juni 2024. Det skulle dock innebära att elever som påbörjar den kurs- utformade gymnasieskolan och gymnasiesärskolan höstterminerna 2022 och 2023 och som skulle kunnat få betyg enligt en kompensa- torisk princip, inte får fördelen av förslaget. Det bör i så fall över- vägas att elever i grundskolan , grundsärskolan (berörs inte av betyget Fx), specialskolan och sameskolan får ta del av införandet av kompen- satorisk betygssättning och Fx först från och med den 1 juli 2023. Det skulle innebära att en årskull elever i den obligatoriska skolan går miste om den kompensatoriska betygssättningen jämfört med om införandet sker från hösten 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 17px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Alla elever ska så snabbt som möjligt få ta del av insatser som gynnar dem&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"&gt;För att alla elever, oavsett skolform, ska kunna ta del av förslag som syftar till att främja deras kunskapsutveckling och även få betyg som bättre motsvarar deras kunskaper anser utredningen att kompensa- torisk betygssättning och betyget Fx ska införas i samtliga skolformer hösten 2022. Vidare ändras läroplanerna så att formuleringen tas bort om att läraren vid betygssättningen ska ”utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper” och förtydligandet införs om att läraren ska göra en ”allsidig bedömning av elevens kunskaper”. Det innebär att dessa förslag införs samlat och att Skolverket även kan genomföra en samlad implementering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft9"&gt;Vi ser dock att införandet av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gym- nasiesärskolan och inom kommunernas vuxenutbildning på gym- nasial nivå kräver mer framförhållning för att ge goda planerings- förutsättningar för huvudmän, rektorer och lärare. Det krävs även tid för översynen av ämnen och ämnesområden (se nedan). Vi anser därför att ämnesbetyg ska införas från den 1 juli 2024.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Kompensatorisk betygssättning och betyget Fx införs hösten 2022 i alla skolformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft9"&gt;Utredningen föreslår att kompensatorisk betygssättning ska införas från den 1 juli 2022 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå samt för vidareutbildning i form av ett fjärde tek- niskt år. Som en följd av förslaget om kompensatorisk betygssättning föreslår vi även att begreppet betygskriterier ersätter begreppet kun- skapskrav. En förenklad betygsskala med enbart två betygssteg (betygen Godkänt och Icke godkänt) ska införas från den 1 juli 2022 för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, som särskild utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare. För att begreppsapparaten för bedömning och betygssättning ska vara enhetlig föreslår vi att betygskriterier ersätter kunskapskrav även för dessa verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft19"&gt;En konsekvens inom den gymnasiala nivån (samt för fjärde tek- niskt år) av att förslagen om kompensatorisk betygssättning och betyget Fx införs från den 1 juli 2022 är att det blir två förändringar på kort tid när förslaget om ämnesbetyg införs från hösten 2024 (se nedan). Som nämnts ovan anser vi att både kompensatorisk betygs- sättning och betyget Fx är förslag som gynnar eleverna och därför inte bör vänta till hösten 2024. En annan konsekvens av att förslaget om kompensatorisk betygssättning införs från hösten 2022 är att Skolverket inför det kommer att behöva göra justeringar av ämnes- planerna. Justeringarna är visserligen av mer administrativ karaktär (begreppet betygskriterier ska ersätta begreppet kunskapskrav och upplysningsbestämmelsen om B och D som finns i varje ämnesplan behöver tas bort eller ändras eftersom regleringen kommer att ändras) men ämnesplanerna är många till antalet vilket leder till ett omfattande arbete. Skolverket kommer sedan i samband med ämnes- översynen och inför införandet av ämnesbetyg att behöva arbeta om samtliga ämnesplaner. Det innebär två förändringar av ämnes- planerna inom några år för Skolverket. Vi är medvetna om att detta blir ett merarbete för Skolverket, samtidigt som vi anser att för- delarna för eleverna inom den gymnasiala nivån överväger denna nackdel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft11"&gt;Förslaget om betyget Fx ska införas samtidigt som kompensa- torisk betygssättning införs, det vill säga från den 1 juli 2022 i grund- skolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Utredningen har bedömt att övergångs- bestämmelser inte behövs för de elever som går ut den obligatoriska skolan innan Fx införs och som av olika anledningar tar studieuppehåll och sedan söker till gymnasieskolan i konkurrens med sökande som har betyg där Fx kan ingå. Eftersom Fx motsvarar 5 poäng i merit- värde skulle det kunna innebära olikvärdiga förutsättningar i samband med fördelningen av platser till en utbildning. Utredningen konsta- terar dock att den stora majoriteten av elever påbörjar sina studier direkt efter den obligatoriska skolan, antingen på nationella program eller på introduktionsprogram i gymnasieskolan. Det är svårt att uppskatta hur mycket betyget Fx kommer att betyda i urvalet men det krävs generellt höga meritvärden till utbildningar där det är stor konkurrens. Utredningen bedömer att betygsvärdet för Fx i några ämnen inte bör bli särskilt kännbart vid urval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft9"&gt;Förslaget som innebär att kravet om att läraren vid betygssättning ska ”utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper” ska tas bort och formuleringen i riktlinjen om bedömning och betygs- sättning om att läraren ska göra en ”allsidig bedömning av elevens kunskaper” ska införas från den 1 juli 2022. Förslaget gäller läro- planerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Som nämnts tidigare handlar detta utöver att kravet på ”all tillgänglig information” tas bort snarare om en omformulering i läroplanerna än nya bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Ämnesbetyg införs hösten 2024&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Utredningen föreslår att ämnesbetyg införs för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2024 för elever som påbörjar sina studier i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft53"&gt;Vi anser att det behöver ges tid för att förbereda införandet av ämnesbetyg, både för Skolverket och för skolhuvudmännen. Att införa ämnesbetyg är en lång process med många olika steg. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;kräver att Skolverket ges i uppdrag av regeringen att göra en översyn av ämnenas konstruktion och innehåll och utifrån utredningens för- slag till modell för ämnesbetyg ta fram nya ämnesplaner (se av- snitt 11.1.2). Själva processen med översynen av ämnen och ämnes- planer kommer uppskattningsvis att ta &lt;NOBR&gt;1–1,5&lt;/NOBR&gt; år. Innan själva uppdra- get kan ges till Skolverket har dessutom detta betänkande remitterats och en proposition ska ha beslutats i riksdagen. För att tidsplanen om införande hösten 2024 ska kunna genomföras innebär det att Skolverket bör få ett förberedande uppdrag redan under hösten innevarande år (2020).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft19"&gt;Skolverket behöver besluta om nya ämnesplaner för de nationella programmen i början av 2023 för att det ska finnas tillräckligt med tid för skolor att ansöka om särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar. Det behöver också finnas tid för tillståndsprövning av fristående gymnasieskolor i det fall regeringen bedömer att för- ändringar av inriktningar och program även bör ingå i Skolverkets uppdrag. Utredningen lämnar dock inga förslag på förändringar av inriktningar eller program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;Vidare behöver Skolverket tid för att förbereda och genomföra omfattande implementeringsinsatser. Skolhuvudmännen, rektorerna och lärarna behöver i sin tur tid till att planera för och vid behov organisera sin verksamhet så att den är anpassad till en ämnes- utformad gymnasial utbildning med ämnesbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Förslaget om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompe- tens, där kurs ersätts med ämne, ska träda i kraft den 1 januari 2022. Det ger de myndigheter som ska samråda i frågan tid för detta innan lagen ska börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2024.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 112px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Författningsändringar – det behövs två olika lagar om ändring i skollagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft9"&gt;Förslagen i denna utredning innebär i några fall att flera ändringar behöver göras i samma paragraf i skollagen och att dessa ändringar behöver börja tillämpas vid olika tidpunkter. Utredningen föreslår därför att ändringarna genomförs genom två olika lagar om ändring i skollagen, en lag som träder i kraft den 1 juli 2021 (se avsnitt 1.1) och en lag som träder i kraft den 1 januari 2022 (se avsnitt 1.2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:376px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:349px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343536x1.jpg/" style="width:413px;height:349px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Även på förordningsnivå behövs två olika förordningar om änd- ring för gymnasieförordningen (avsnitt 1.5 och 1.6), högskoleför- ordningen (avsnitt 1.7 och 1.8), förordningen om läroplan för gym- nasieskolan (avsnitt 1.13 och 1.14) och förordningen om läroplan för gymnasiesärskolan (avsnitt 1.15 och 1.16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Förutom ovan nämnda förordningar görs konsekvensändringar i skolförordningen och i läroplanerna för grundskolan, grundsär- skolan, specialskolan och sameskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;Motsvarande förordningar för vuxenutbildningen kommer också att behöva ändras. Andra förordningar som behöver ändras som konsekvens av utredningens förslag och som vi inte presenterar förslag för listas i avsnitt 18.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 81px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Elever ska slutföra sin utbildning inom samma system men det ska finnas flexibilitet mellan systemen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;De elever som påbörjat sin utbildning innan den 1 juli 2024 ska ha rätt att fullfölja sin utbildning enligt äldre bestämmelser på ett nationellt program i gymnasieskolan, på introduktionsprogram i gymnasieskolan, på program i gym- nasiesärskolan samt inom kommunal vuxenutbildning på gym- nasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbild- ning på gymnasial nivå. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om att dessa elever, fem år efter att de påbörjat sin utbildning, ska fullfölja utbildningen enligt de ämnesplaner som gäller i den ämnes- utformade gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;En gymnasieexamen och en gymnasieingenjörsexamen får ut- över betyg i ämnen innehålla kursbetyg enligt äldre bestämmel- ser. Det ska även gälla gymnasiesärskolebevis, gymnasieintyg och studieintyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Det ska införas en övergångsbestämmelse där Skolverket får meddela föreskrifter om vilka kurser enligt de ämnesplaner som tillämpades före den 1 juli 2024 som motsvaras av ämnen och nivåer enligt de ämnesplaner som tillämpas efter den 30 juni 2024.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:132px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343537x1.jpg/" style="width:413px;height:132px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Utredningen föreslår också en övergångsbestämmelse för an- sökan om att en utbildning ska godkännas som särskild variant, om att en utbildning ska vara riksrekryterande eller om att få en avvikelse i form av så kallade riksrekryterande utbildning. Ansökan ska få göras något senare (31 mars 2023 i stället för 31 januari) inför den termin ämnesbetyg införs så att de nya ämnesplanerna är kända när huvudmännen ska utforma sina ansökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Elever ska kunna påbörja och slutföra sin utbildning i samma system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft9"&gt;En följd av införandet av ämnesbetyg är att det under en övergångs- period kommer att finnas dubbla system inom den gymnasiala ut- bildningen, vilket framför allt får vissa konsekvenser för skolhuvud- männen (se vidare kapitel 16). Vid införande av förändringar i skolan går det inte alltid att undvika att nya system pågår parallellt med tidigare system och det handlar oftast om en övergångsperiod om ett fåtal år. För att elever i möjligaste mån inte ska genomföra sin utbild- ning i två system föreslår utredningen att de elever som läs- året 2024/25 redan går i den kursutformade gymnasieskolan med kursbetyg också ska slutföra sin utbildning inom det kursutformade systemet. Vuxenutbildningen är en mer flexibel skolform som utgår ifrån individens behov och förutsättningar och det medför naturligt att det finns parallella system inom denna skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;Detta innebär att äldre föreskrifter fortsatt ska gälla för elever som före den 1 juli 2024 påbörjat sin utbildning på ett nationellt pro- gram i gymnasieskolan, på introduktionsprogram i gymnasieskolan, på program i gymnasiesärskolan samt inom kommunal vuxenutbild- ning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om att dessa elever fem år efter att de påbörjat sin utbildning ska fullfölja utbild- ningen i de ämnesplaner som gäller i den ämnesutformade gymnasie- skolan eller gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 117px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;”Blandbetyg” ska vara möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Enligt utredningen bör det inte innebära svårigheter för en elev att gå över från det kursutformade till det ämnesutformade systemet. Övergången från kursbetyg till ämnesbetyg behöver inte innebära en lika skarp övergång som när till exempel den nya gymnasieskolan Gy 11 infördes. Medan ”blandbetyg” ansågs problematiskt efter Gy 11, ser utredningen att det är möjligt att efter den 30 juni 2024 ha både kursbetyg och ämnesbetyg, bland annat eftersom betygen är satta utifrån samma betygsskala. Beräkningen av meritvärdet vid tillträde till högskolan kommer inte heller att förändras eftersom betyget Fx inte kommer att ge poäng på den gymnasiala nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Möjligheten att blanda kurs- och ämnesbetyg i en examen ger också långsiktiga möjligheter för personer med kursbetyg att slut- föra eller komplettera sin utbildning utan särskilda tidsfrister. Ut- redningen har inte föreslagit förändringar i bärande delar av den nuvarande kursutformade gymnasieskolan som utredningen konsta- terat fungerar väl, till exempel kraven för gymnasieexamen, gymnasie- poängen och betygsskalan vad gäller de godkända betygen. Vi före- slår därför att en gymnasieexamen och en gymnasieingenjörsexamen ska kunna innehålla både kursbetyg och ämnesbetyg. Det ska även gälla för gymnasiesärskolebevis, gymnasieintyg och studieintyg. Exa- mensbeviset får dock inte innehålla både ämnen och kurser som enligt Skolverkets ”motsvarandelista” motsvarar varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Om möjligt bör de nya ämnena och nivåerna kunna motsvara kurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;För att underlätta övergången från kursbetyg till ämnesbetyg före- slår utredningen en övergångsbestämmelse i gymnasieförordningen enligt vilken Skolverket får meddela motsvarandelistor. Dessa med- delas i form av föreskrifter om vilka kurser enligt de ämnesplaner som tillämpades före den 1 juli 2024 som motsvaras av ämnen och nivåer enligt de ämnesplaner som tillämpas efter den 30 juni 2024. Utredningen menar att en elev som har betyg från en kurs ska kunna fortsätta läsa ämnen utan att behöva börja om från början. Det kan till exempel handla om en elev som påbörjar sin gymnasieutbildning höstterminen 2023 och byter program på så sätt att eleven behöver gå om första året i gymnasieskolan. Utredningen menar att eleven&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft19"&gt;ska kunna ta med sig relevanta kursbetyg till det nya ämnes- utformade programmet. Utredningens utgångspunkt är att de nya ämnesplaner som Skolverket tar fram kommer att vara möjliga att ”översätta” vad gäller gamla kurser och de nivåer som de nya ämnena består av. Det innebär att en elev som har börjat i det kursutformade systemet och gjort avbrott i sina gymnasiestudier, eller byter studieinriktning och börjar på ett nytt program, ska ha möjlighet att fortsätta i det ämnesutformade systemet. Utredningen föreslår där- för en övergångsbestämmelse där rektorn, om en elev i gymnasie- skolan önskar det, får besluta att ett kursbetyg omvandlas till ett ämnesbetyg. Det innebär ett ansvar för eleven eftersom eleven kan behöva komplettera med visst centralt innehåll för att ha förut- sättningar att på ett framgångsrikt sätt klara de fortsatta ämnes- studierna. Eftersom utredningen inte kan förutse hur ämnen och nivåer kommer konstrueras kan vi inte utesluta att vissa övergångar inte kommer att bli möjliga från kurs till ämnesbetyg. I så fall ska eleven kunna fortsätta utbildningen i ett visst ämne enligt den gamla ämnesplanen enligt den gällande övergångsbestämmelsen. Vidare ska möjligheten att genomgå prövning enligt äldre ämnesplaner finnas till och med 30 juni 2029.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;Det ska framgå av den individuella studieplanen hur en elev som har påbörjat utbildningen i den kursutformade gymnasieskolan och som fortsätter i den ämnesutformade gymnasieskolan ska läsa. De gamla bestämmelserna för studieplanen gäller för kurserna och de nya bestämmelserna för ämnena. Utredningen har föreslagit hur kurs- betyg ska hanteras för en elev som läser vidare i det ämnesutformade systemet (se vidare kapitel 11 om förslag till ämnesbetyg). Att kunna ta med sig kurser och läsa vidare inom den ämnesutformade gym- nasieskolan skulle också möjliggöra smidiga övergångar från intro- duktionsprogrammen till de nationella programmen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 204px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:124px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:207px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343540x1.jpg/" style="width:413px;height:207px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Genomförande av förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 166px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Skolverket ska ansvara för genomförande och implementering av förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Statens skolverk ska ges i uppdrag av regeringen att:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;se över ämnen och ta fram nya ämnesplaner för utbildning på gymnasial nivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;utifrån utredningens förslag revidera relevanta föreskrifter samt även genomföra andra följdändringar som bedöms som nödvändiga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;planera för att informera om kommande förändringar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;genomföra implementeringsinsatser av samtliga förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Utredningens förslag kommer att innebära att Skolverket får ett om- fattande uppdrag av regeringen som kommer att bestå av flera delar. Implementeringen kommer att bestå av två delar, eftersom förslagen införs dels från 1 juli 2022, dels från 1 juli 2024. Det är av stor vikt att adekvata stödinsatser finns att tillgå för lärarna innan förslagen börjar tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Införande hösten 2022&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Förslaget om kompensatorisk betygssättning innebär inga ändringar för betyget E. Begreppet betygskriterier ersätter begreppet kunskaps- krav men betygskriterierna kommer även fortsättningsvis innehålla värdeord som lärarna måste relatera sitt betygsunderlag till, på mot- svarande sätt som med dagens kunskapskrav. Vi anser därför att det inte behövs omfattande implementeringsinsatser eftersom lärarna måste anses vara förtrogna med en sådan bedömning. Vissa imple- menteringsinsatser bör dock genomföras av Skolverket, till exempel behöver den kompensatoriska principen tydligt förklaras. De all- männa råden bör även revideras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Förslaget om betyget Fx skiljer sig inte väsentligt från bedöm- ningar av övriga betygssteg. Vi ser därför inte heller här att det behövs omfattande implementeringsinsatser. Det kan dock vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:499px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343541x1.jpg/" style="width:413px;height:102px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft13"&gt;relevant att vissa stödinsatser gällande betygssättning av den under- kända nivån genomförs av Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft13"&gt;Enligt utredningen bör implementeringsinsatser i möjligaste mån genomföras digitalt, genom till exempel webbkurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Införande hösten 2024&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Den mest omfattande delen av Skolverkets uppdrag avser införande av ämnesbetyg i ett ämnesutformat system i gymnasieskolan, gym- nasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå. Uppdraget innebär att Skolverket behöver se över och utforma nya ämnen, ämnesplaner och programstrukturer samt genomföra implementeringsinsatser. En omfattande del av implementeringsarbetet är arbetet med de ämnesbetygspiloter som utredningen föreslår statsbidrag för (se även kapitel 16). Som nämnts ovan bör därför Skolverket redan under hösten 2020 få ett förberedande uppdrag om en översyn av ämnen och ämnesplaner. I uppdraget bör det även ingå att Skol- verket ska göra en plan för arbetet och att det i planen ingår att i god tid informera om kommande förändringar till berörda aktörer. Detta gäller samtliga förslag, men framför allt förslaget om ämnesbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Uppdrag om särskild urvalsgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft258"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Skolverket och Universitets- och högskolerådet bör ges i uppdrag att samverka kring behovet av särskild urvalsgrupp till högskolan med anledning av förslaget om kompensatorisk betygssättning, respektive förslaget om ämnes- betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;En särskild urvalsgrupp till högskolan har tidigare skapats när det har befarats att förändringar i gymnasieskolan kan medföra att de som söker till högskolan med nya betyg konkurrerar med lägre meritvärden än andra sökande. En särskild urvalsgrupp skapades exempelvis tillfälligt i samband med &lt;NOBR&gt;Gy11-reformen&lt;/NOBR&gt; (se även kapi- tel 16). Utredningen lämnar inga förslag på separata urvalsgrupper. Vi ser i nuläget det inte som troligt att utredningens förslag kommer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;att leda till lägre meritvärden för de sökande men samtidigt anser vi att det är av vikt att frågan utreds för att se om eventuella skillnader i meritvärdena kan uppstå som bör föranleda åtgärder vid tillträdet till högskolan. Det är lämpligt att Skolverket och Universitets- och högskolerådet (UHR) samverkar kring ett sådant uppdrag. Skol- verket bör ges i uppdrag att analysera i vilken utsträckning betygen kan komma att påverkas av kompensatoriska inslag och ämnesbetyg i ett ämnesutformat system. UHR bör utifrån Skolverkets analyser få i uppdrag att närmare analysera påverkan på antagningen till högskolan och föreslå eventuella åtgärder såsom särskilda urvals- grupper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 547px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343543x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;16 Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft9"&gt;I detta kapitel beskrivs konsekvenserna av utredningens förslag i enlighet med kommittéförordningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att vi redovisar vilka konsekvenser som utredningens förslag får för kostnader eller intäkter för staten, kommuner, landsting, företag och andra enskilda och om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt. Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen ska också redovisas, liksom för sysselsättning i olika delar av landet. Vidare ska konse- kvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män och för möjlig- heterna att nå de integrationspolitiska målen redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Enligt direktivet&lt;SPAN class="ft157"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;ska utredningen även redovisa konsekvenserna ur ett barnrätts- och ett funktionshinderperspektiv, eventuella kon- sekvenser för lärarnas administrativa arbetsuppgifter, konsekvenser för olika grupper av elever samt hur förslagen påverkar uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling, inklusive eventu- ella konsekvenser för det nationella provsystemet. Vidare ska utred- ningen redovisa konsekvenserna av förslag till modell för ämnesbetyg för bland annat vuxenutbildningen, lärarbehörighet och legitimation samt antagning till högre utbildning. Av tilläggsdirektivet följer att utredningen även ska beakta att de förslag som läggs inte leder till betygsinflation.&lt;SPAN class="ft157"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Kommittéförordningen (1998:1474).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Dir. 2018:32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dir. 2019:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft20"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343544x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 88px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Problemen, förslag till lösningar och alternativa lösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;Utredningen föreslår att en modell för ämnesbetyg införs i en ämnes- utformad gymnasieskola, gymnasiesärskola och inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå&lt;SPAN class="ft164"&gt;4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Enligt utredningen kommer undervisningen bli mindre fragmen- tiserad genom att de flesta ämnen kommer att pågå under en längre sammanhållen period än de nuvarande kurserna. Eleverna får bättre förutsättningar för fördjupat lärande och motivation att genomföra utbildningen, vilket kan leda till en ökad genomströmning. Det kan även leda till mindre stress hos både elever och lärare. Vidare har ämnes- betyg bättre förutsättningar än separata kursbetyg att spegla elevers kunskaper i ämnet som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Utredningen har eftersträvat att det fortsatt ska vara sömlösa över- gångar mellan gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen och har därför föreslagit att samma system med ämnesbetyg och ämnes- utformning ska finnas inom skolformerna. Vi har även föreslagit att ämnen ska delas in i nivåer och att betyg i ämnet ska sättas på varje nivå vilket underlättar i de fall elever behöver komplettera exem- pelvis sin gymnasieutbildning inom vuxenutbildningen. Genom att undervisningen utgår från i huvudsak samma ämnesinnehåll skapas förutsättningar för likvärdighet i undervisningen i landet, vilket även underlättar byte av program, skola eller skolform. Indelningen i nivåer främjar även att utbildningen blir likvärdig oavsett om den ges i gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen (se även kapitel 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Alternativa lösningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Vi anser att det är av stor vikt att fördelarna med att införa föränd- ringar av något så centralt som betyg i gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan överväger de nackdelar som kan uppstå med en sådan förändring. Vårt uppdrag består i att föreslå en modell för ämnes- betyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, inte om ämnesbetyg ska införas eller inte. Det innebär att det så kallade nollalternativet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;I kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå ingår även komvux som särskild utbild- ning på gymnasial nivå. Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/20:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;inte är aktuellt. Vi har övervägt två andra alternativ, ett mindre långt- gående och ett mer långtgående.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Det mindre långtgående alternativet skulle vara att införa ämnes- betyg i nuvarande kursutformade system. I ett sådant system skulle de separata kurserna kunna vägas samman till ett ämnesbetyg. Vår bedömning är dock att detta inte skulle få någon större effekt för elevers långsiktiga lärande eftersom utbildningen fortsatt skulle upplevas som fragmentiserad. För att få till en förändring som bättre främjar elevers lärande räcker därför inte detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Det mer långtgående alternativet skulle vara att utforma en modell för ämnesbetyg på samma sätt som under linjegymnasiets tid, det vill säga att ämnena skulle vara anpassade till de olika programmen inom gymnasieskolan. Det skulle främja ett mer långsiktigt lärande och göra det möjligt att skapa ämnen som är tydligt anpassade till varje studieväg. En anledning till att linjesystemet togs bort var dock att det inte ansågs flexibelt med sina låsta studievägar och många, ibland identiska, kursplaner i samma ämne för de olika studievägarna. Sedan reformen i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har gymnasieskolan varit utformad så att eleverna i större utsträckning ska kunna påverka sin utbildning för att tydligare kunna profilera den, till exempel genom att välja kur- ser som leder till en viss yrkesutgång, behörighet till en viss hög- skoleutbildning, eller meritpoäng. Vi anser att fördelarna med så om- fattande förändringar som de som är nödvändiga för att återgå till en gymnasieskola likt linjegymnasiet inte skulle uppväga de nackdelar som skulle uppstå i form av ett mindre flexibelt system, risk för för- svårade övergångar mellan skolformerna och en större administration kopplad till ett mycket stort antal ämnesplaner. En sådan förändring skulle också innebära att hela gymnasieskolan skulle behövas göras om, vilket i sin tur skulle leda till stora och kostsamma förändringar för alla skolhuvudmän och ta mycket lång tid att genomföra. Det är inte heller länge sedan gymnasieskolan reformerades och det är osäkert hur verksamheterna skulle orka med en så omfattande reform. Dess- utom skulle flera särlösningar ändå behöva göras, bland annat när det gäller elevers möjlighet till val eller skolors möjlighet till profilering.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Man kan säga att vi landade i en medelväg. Vi bygger på det som fungerar i dag men genomför de förändringar som vi bedömer behöver genomföras för att elevers lärande bättre ska främjas. Vi har även strävat efter att behålla ett visst mått av flexibilitet och valfrihet i systemet, både för eleverna och för skolorna. Att bygga vidare på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343546x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;nuvarande system handlar även om att värna lärares arbetssituation och huvudmännens möjligheter till planering och dimensionering av den gymnasiala utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Alternativa lösningar för vuxenutbildningen&lt;SPAN class="ft59"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Utredningen har övervägt att behålla det nuvarande systemet inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå. Vuxenutbildningen skulle då behålla kursutformningen med nuvarande ämnesplaner. Flexibiliteten skulle behållas inom skolformen men övergången från gymnasieskolan och gymnasiesärskolan till vuxenutbildningen skulle försvåras eftersom det blir två olika system där ämnena är upp- byggda på olika sätt. Detta kan bidra till otydlighet för de studerande och andra som är i kontakt med båda systemen. Med två olika system blir det också dubbelt så många ämnesplaner att hantera. Det försvårar samplanering mellan gymnasieskola och vuxenutbildning och även för lärare som är verksamma i båda systemen. Utredningen har tagit fasta på att den sömlösa övergången mellan gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen som anges i direktivet ska behållas och att otydligheter som uppstår med parallella system bör undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Utredningen har även övervägt att vuxenutbildningen skulle an- vända samma ämnesplaner som i gymnasieskolan men i stället ha separata betyg på nivåerna, enligt liknande princip som för de nuva- rande kursbetygen. Detta kan ha fördelar för personer som inte har studerat på många år och som ska komplettera sina studier inom vuxenutbildningen. Eftersom det kan ta tid att komma in i studierna igen riskerar de därmed inte att tidigare betyg ersätts med nya lägre ämnesbetyg. Å andra sidan kan en person ha utvecklat kunskaper i ämnet genom till exempel arbete och livserfarenhet och därför i vuxenutbildningen gynnas av att få ämnesbetyg som på ett bättre sätt än betygen från underliggande nivåer återspeglar hans eller hennes kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;Utredningen använder ”vuxenutbildning” (eller kommunernas vuxenutbildning) som syno- nymt till de skolformer som utredningen lämnar förslag till gällande ämnesbetyg, det vill komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343547x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Kompensatorisk betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningen föreslår att betygsstegen &lt;NOBR&gt;A–D&lt;/NOBR&gt; ska omfattas av en kom- pensatorisk princip, vilket innebär att läraren vid betygssättningen kan låta en elevs kunskaper från olika delar av betygsskalan kompen- sera varandra. Läraren kan sedan göra en sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygen B och D ska motsvara kunskaper mellan A och C respektive mellan C och E. Betygskriterierna för betyget E ska dock fortsatt vara uppfyllda i sin helhet för ett godkänt betyg. Förslaget gäller i alla skolformer där betyg sätts med flera godkända betygssteg.&lt;SPAN class="ft159"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Enligt utredningen har nuvarande reglering av betygsskalan lett till en betygssättning som varken elever eller lärare upplever som rätt- vis. Regleringen, tillsammans med omfattande och detaljerade kun- skapskrav, har även tillämpats olika av lärare vilket i sig har lett till stora skillnader i betygssättningen. Utredningen anser att kompen- satorisk betygssättning kan åstadkomma mer rättvisande betyg som sammantaget bättre motsvarar elevernas kunskaper i ämnet (se även kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Alternativa lösningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Utredningen bedömer att nollalternativet, det vill säga att inte göra några förändringar alls, inte är aktuellt. Det beror till stor del på att problemen är inbyggda i systemet och att regleringen av betygsskalan därmed behöver ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Ett mindre omfattande alternativ skulle vara att införa en utökad undantagsbestämmelse som skulle gälla alla elever men i övrigt be- hålla nuvarande bestämmelser.&lt;SPAN class="ft159"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Ett sådant alternativ skulle innebära att en lärare skulle kunna bortse från att en elevs kunskaper i något avseende inte uppfyller regeln om att alla delar av ett kunskapskrav måste vara uppfyllt för att eleven ska kunna få betyg på den givna nivån eller överliggande nivåer. Vi bedömer dock att en betygssätt- ningsprincip där läraren både ska göra en analytisk bedömning av i vilken utsträckning en elev uppfyller något krav för ett överliggande&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Det innebär att en kompensatorisk betygssättning inte ska gälla för den förenklade betygsskalan, som bara kommer att bestå av betygen Godkänt och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-godkänt.&lt;/NOBR&gt; Den förenklade betygsskalan ska införas från 1 juli 2022. Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20: UbU22, rskr. 2019/ 20:300.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dagens undantagsbestämmelse gäller enbart för elever med funktionsnedsättning. (10 kap. skollagen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;betyg och samtidigt får bortse från delar av kraven för det aktuella betyget blir otydlig och svår att tillämpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft9"&gt;Ett mer långtgående alternativ skulle vara att lämna dagens ana- lytiska betygssättning och helt övergå till en holistisk betygssättning. Exempelvis skulle betygsskalan då kunna ha mycket kortfattade krav- nivåer (som till exempel ”godtagbara kunskaper”, ”goda kunskaper”, ”utmärkta kunskaper”) eller endast ha en preciserad betygsnivå som alla övriga nivåer ska förhålla sig till. Läraren skulle då utgå från en samlad bild av elevens kunskaper och jämföra den mot de kortfattade kravnivåerna eller den enda preciserade betygsnivån, för att sedan sätta ett betyg i relation till detta. Vi har dock erfarit från våra möten med elever och lärare att de uppskattar tydligheten med flera preciserade nivåer i betygsskalan. Vi bedömer därför att det är en alltför långt- gående förändring att i övergå till en helt holistisk betygssättning, som dessutom kan framstå som än mindre tydlig och transparent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Betygen E och A&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft11"&gt;Vi har även övervägt att betyget E skulle kunna kompenseras, det vill säga att kunskaper på en underkänd nivå skulle kunna kompenseras av kunskaper på en godkänd nivå. Fördelen skulle vara att betygs- sättningen skulle tillämpas på samma sätt för alla betygssteg. Det kan anses mer rättvisande att även om en elev inte uppfyller samtliga betygskriterier för betyget E kan eleven ändå ha kunskaper som kan kompensera för vissa brister. Vi anser dock att det finns en stor risk att den kompensatoriska principen skulle användas i stället för att elever skulle få det stöd de har rätt till, vilket skulle innebära att elever kan få betyget E utan att ha tillräckliga kunskaper. Detta skulle i sin tur kunna leda till att eleverna inte klarar nästa nivå i utbildningsystemet eller inte är tillräckligt förberedda för det yrke de utbildat sig i. Samtidigt ser vi att godkäntgränsen får stora konse- kvenser för många elever och vi gör därför i kapitel 12 bedömningen att regeringen bör överväga att utreda om det ska finnas en god- käntgräns i den obligatoriska skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Vi har även övervägt att det inte ska vara möjligt att kompensera för betyget A. Vi anser dock, och i enlighet med den kompensatoriska principen, att elever med kunskaper som i något mindre avseende inte motsvarar betygskriterierna för betyget A, men samtidigt har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343549x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;mycket starka kunskaper i andra avseenden, sammantaget ska kunna bedömas ha kunskaper som motsvarar det högsta betyget och därför kunna få betyget A.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 217px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Hur elevens kunskaper kan synliggöras och dokumenteras vid ett underkänt betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Utredningen föreslår att ytterligare ett underkänt betygssteg, Fx, införs i grundskolan, specialskolan, sameskolan, för grundskoleämnen inom gymnasieskolans introduktionsprogram samt i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Betyget Fx ska motsvara 5 poäng i elevens meritvärde i den obligatoriska skolan och för grundskoleämnen inom introduktionsprogrammen. Betyget Fx ska inte motsvara poäng i den gymnasiala utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Enligt utredningen kan ytterligare ett underkänt betygssteg ny- ansera återkopplingen till eleven genom att synliggöra elevens kun- skapsnivå och kunskapsutveckling på den underkända nivån, vilket kan ha en uppmuntrande effekt. Betyget Fx blir även en dokumen- terad bekräftelse på att eleven har kunskaper i ämnet även när eleven inte får ett godkänt betyg (se även kapitel 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Alternativa lösningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Vi har avfärdat nollalternativet eftersom vår bedömning är att frågan måste åtgärdas med någon form av förändring av återkopplingen till elever av deras kunskapsutveckling på den underkända nivån efter- som betyget F inte anses ge tillräcklig återkoppling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Det alternativ som vi framför allt har övervägt är att elever får åter- koppling i form av löpande text eller matriser, det vill säga någon form av skriftliga omdömen, antingen i stället för betyget F som termins- betyg eller nivåbetyg&lt;SPAN class="ft159"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;eller ett skriftligt omdöme som komplement till betyget F. Motsvarande föreslogs i betänkandet &lt;SPAN class="ft65"&gt;Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet, &lt;/SPAN&gt;men då enbart för nyanlända elever och för terminsbetygen i den obligatoriska skolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Vår bedöm- ning är att denna form av skriftlig återkoppling kan bli omfattande&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;I enlighet med förslag till ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesär- skola där vi även föreslår att betyg i ett ämne ska sättas efter varje avslutad nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2017:54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343550x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;och därmed otydlig. Den kommer även att medföra relativt tids- krävande dokumentation för lärarna som inte står i förhållande till nyttan för eleverna. Särskilt mot bakgrund av de dokumentations- krav som redan finns i dag i form av åtgärdsprogram för elever som har eller riskerar att få ett underkänt betyg. Vårt uppdrag gäller dess- utom alla elever, inte bara elever som är nyanlända. Vi anser därför att det inte är lämpligt att ålägga lärarna ytterligare krav på dokumen- tation. All form av utökad dokumentation eller utökade åtaganden för huvudmännen innebär också att staten måste ersätta kommunerna för de kostnader som uppstår.&lt;SPAN class="ft164"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Ett mer långtgående alternativ skulle vara att helt ta bort betyget F. Vi anser dock att detta alternativ ligger utanför utredningens mandat och skulle även kräva en mer utförlig analys av konsekvenserna. Som nämnts ovan gör utredningen bedömningen att det bör övervägas om det ska finna en godkäntgräns i den obligatoriska skolan (se kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Vi har även övervägt att enbart införa betyget Fx i den obligatoriska skolan samt för grundskoleämnen på introduktionsprogrammen, det vill säga inte för utbildningar på gymnasial nivå. Vår bedömning är dock att de fördelar som ytterligare ett underkänt betyg ger i form av att återkopplingen av elevens kunskapsnivå och kunskapsutveck- ling synliggörs sannolikt främjar alla elever, oavsett ålder. Betyget Fx kommer inte att motsvara poäng för den gymnasiala nivån eftersom det skulle få för stor inverkan på konkurrenssituationen vid urval till högre utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Vi har vidare övervägt att betyget Fx skulle motsvara 7,5 poäng för att få ett jämnt spann om 2,5 poäng mellan de betygssteg som har betygskriterier. Vi anser dock att betyget Fx ska visa att eleven har vissa kunskaper i ämnet och ligger nära ett godkänt betyg, sam- tidigt som det fortsatt ska vara tydligt att ett godkänt betyg är viktigt genom att det är värt ytterligare 5 poäng och inte enbart 2,5 poäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Vi har även övervägt att betyget F skulle motsvara 2,5 poäng i elevens meritvärde i den obligatoriska skolan för att synliggöra att elever har kunskaper även på den lägsta nivån i betygsskalan. Vi anser dock att det är rimligt att ett betyg som visar på mycket bristande kunskaper fortsatt inte ska motsvara poäng.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;I enlighet med finansieringsprincipen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343551x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p795 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Utredningen föreslår att riktlinjen som finns i läroplanerna om att lärare vid betygssättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper stryks och ersätts av att läraren ska göra en all- sidig bedömning av elevers kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna. Ändringen ska genomföras i läroplanerna för den obligatoriska skolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxen- utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Inom ramen för en allsidig bedömning kommer läraren fortsatt att beakta relevant underlag om elevens kunskaper vid betygssättningen men utan att det leder till en osäkerhet i att tolka vad all tillgänglig information innebär och merarbete i att samla in omfattande betygs- underlag. Detta bör leda till en minskning av bland annat omprov. Sammantaget kan förslaget leda till minskad stress för elever och lärare (se även kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Alternativ lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;Skolverket utkom med nya allmänna råd om betyg och betygssätt- ning&lt;SPAN class="ft161"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;efter det att utredningen hade tillsatts. I råden ges en tolkning av riktlinjen om lärarens skyldighet att utnyttja all tillgänglig infor- mation om elevernas kunskaper vid betygssättning. Vi har övervägt att inte föreslå några förändringar eftersom de allmänna råden kan anses som tillräcklig vägledning för lärare om vad som är intentionen med riktlinjen om all tillgänglig information. Vi anser dock att rikt- linjen även fortsatt kan tolkas olika av lärare, vilket medför olika förutsättningar för eleverna vid betygssättningen. Nollalternativet är därför inte aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Vilka som berörs av förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningens förslag berör i första hand elever i de skolformer som förslagen avser. Läsåret 2019/20 gick cirka 1 099 000 elever i den obli- gatoriska skolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Av dessa var 48 procent flickor och 52 procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2018a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Den obligatoriska skolan avser grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343552x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;pojkar. I gymnasieskolan gick cirka 355 000 elever, varav 47 procent kvinnor och 53 procent män. I gymnasiesärskolan gick cirka 6 400 ele- ver, varav 41 procent kvinnor och 59 procent män.&lt;SPAN class="ft159"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå gick kalenderåret 2018&lt;SPAN class="ft159"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;cirka 194 000 elever, varav 62 procent kvinnor och 38 procent män. Inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå gick läsåret 2019/20 cirka 1 300 elever, varav 54 procent kvinnor och 46 procent män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Förslagen berör dock i stor utsträckning även landets lärare.&lt;SPAN class="ft159"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Läsåret 2019/20 fanns det drygt 110 000 lärare inom den obligatoriska skolan&lt;SPAN class="ft159"&gt;16&lt;/SPAN&gt;, varav 75 procent kvinnor och 25 procent män, 35 000 lärare inom gymnasieskolan, varav 51 procent kvinnor och 49 procent män, 2 300 lärare inom gymnasiesärskolan, varav 65 procent kvinnor och 35 procent män samt 3 000 lärare inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, varav 67 procent kvinnor och 33 procent män och 370 lärare inom särskild utbildning för vuxna, varav 81 procent kvin- nor och 19 procent män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;I Sverige finns 290 kommuner. Läsåret 2019/20 fanns inom den ob- ligatoriska skolan 4 521 skolenheter med offentlig huvudman, 856 skol- enheter med enskild huvudman samt 18 skolenheter med statlig huvud- man. Inom den gymnasiala utbildningen fanns 857 skolenheter med offentlig huvudman och 438 skolenheter med enskild huvudman. Totalt erbjuder 808 skolenheter yrkesprogram och 838 erbjuder hög- skoleförberedande program. Något fler skolenheter, 908, erbjuder in- troduktionsprogram. Inom gymnasiesärskolan fanns 238 skolenheter, varav 207 har offentlig huvudman och 31 har enskild huvudman. Inom vuxenutbildningen på gymnasial nivå fanns 248 skolkommuner kalenderåret 2018. Kommunerna lägger ofta ut denna verksamhet på entreprenad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Övriga aktörer som kommer att beröras av förslagen är bransch- organisationer, arbetsmarknadens parter, arbetsplatser som tar emot elever för arbetsplatsförlagt lärande (APL) och lärosäten. Även vård- nadshavare samt personal som arbetar inom ovan nämnda utbild- ningar kommer att beröras av utredningens förslag. Förslagen kom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Elevstatistiken i gymnasiesärskolan är inte uppdelad på kön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Detta är enligt den senaste statistiken och elevstatistiken för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå redovisas per kalenderår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Här redovisas antalet tjänstgörande lärare. Korttidsanställda (anställda mindre än en månad) samt lärare som varit helt tjänstlediga hela höstterminen ingår inte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Även &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-betygssättande&lt;/NOBR&gt; lärare ingår i statistiken för den obligatoriska skolan, vilket inne- bär att det förmodligen är en större andel män i årskurs &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; där betyg sätts, än vad som anges här eftersom männen främst arbetar på högstadiet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;mer vidare att beröra myndigheter, i synnerhet skolmyndigheterna, genom att de på olika sätt kommer att involveras i arbetet med utred- ningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Konsekvenser för eleverna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft9"&gt;Förslagen kommer att leda till positiva konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling och lärande. Fragmentiseringen av undervisningen kommer att minska när fokus är på helheter snarare än delar. Fokus kommer även att flyttas från enstaka betygsunderlag och prestatio- ner till att bedöma och betygssätta elevernas sammantagna kunskaper. Detta kan leda till att elever upplever att betygssättningen är mer för- låtande, rättvisande och bättre motsvarar deras kunskaper. En sådan bild av betygssystemet kan också medföra en tilltro till systemet och kanske även en minskad stress.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 194px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Längre sammanhållen tid för lärande kan öka genomströmningen i gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;Syftet med att införa ämnesbetyg är att ge bättre förutsättningar för fördjupat lärande, lärande över tid och motivation att genomföra utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Vi har utformat modellen för ämnesbetyg på så sätt att den i sig inte ska få som konsekvens att eleverna får sämre möjligheter att klara en gymnasieexamen. Det inbegriper bland annat att omfatt- ningen av en nivå högst bör vara 250 poäng, att elever får ta med sig betyg i ämnet på den senaste godkända nivån till examensbeviset även om eleven får ett underkänt betyg på den slutliga nivån i ämnet och att eleven har möjlighet att läsa om en nivå eller att genomföra prövning på en nivå i ämnet. Detta innebär att sämre prestationer i början av utbildningen i ämnet inte får lika stora konsekvenser efter- som ett slutligt godkänt betyg i ämnet ersätter ett eventuellt under- känt betyg i ämnet på underliggande nivåer. Det kan bidra till en minskad stress och att även till att höja elevernas motivation att fortsätta studierna när ett underkänt betyg i ämnet på en nivå kan ersättas med ett godkänt på nästa nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft11"&gt;Att betyg i ämnet kommer att sättas efter varje nivå kommer att innebära att eleverna fortsatt får en tydlig avstämning av sin kunskaps-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;utveckling innan det slutliga betyget sätts i ämnet. Eftersom det ska vara progression mellan nivåernas centrala innehåll och eftersom be- tyget sätts i ämnet, det vill säga kunskaperna på varje nivå stäms av mot en uppsättning betygskriterier som gäller för hela ämnet, blir elevens utbildning även mindre känslig för &lt;NOBR&gt;lärar-,&lt;/NOBR&gt; program- och skol- byten. Det blir också en bibehållen tydlighet vid övergång till vuxen- utbildningen som innebär att undervisningen kan fortsätta där den slutade och att eleven inte behöver börja om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Sammantaget talar detta för att fler elever skulle kunna fullfölja sin gymnasieutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Olika konsekvenser för olika ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Det finns vissa ämnen där ämnesbetyg skulle kunna innebära att de genomsnittliga meritvärdena blir lägre än med nuvarande kurser. Det gäller framför allt ämnen där eleverna i dag får lägre kursbetyg ju längre ämnet pågår eller i ämnen där många elever får underkända betyg på sista kursen. Detta antagande är baserat på hur dagens ämnen och kurser är utformade. Hur utfallet verkligen blir är beroende av hur ämnen och ämnesplaner utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Godkända betyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk, engelska och matematik krävs för en gymnasieexamen. Många elever får underkänt i framför allt den inledande kursen i matematik, som på många program också är den enda obligatoriska kursen i mate- matik. Kursbetygen i matematik sjunker vanligtvis också ju fler kurser eleverna läser i ämnet. Det är även många elever som får ett underkänt betyg i svenska 3. Det är av stor vikt att Skolverket i sin ämnesöversyn tar dessa betygsutfall i beaktande. Vi menar inte att kraven ska sänkas men att det är viktigt att ämnena byggs upp på sådant sätt att elevernas förutsättningar att nå ett godkänt betyg inte försämras mot i dag. Vår bedömning är att fler elever än i dag bör kunna klara ett godkänt betyg i ämnen där de får längre samman- hållen undervisningstid och därmed större möjlighet att under längre tid och vid flera tillfällen visa sina kunskaper i ämnet. Om omfatt- ningen av nivåerna motsvarar dagens kurser i dessa ämnen blir inte heller konsekvenserna av ett underkänt betyg större med utred- ningens föreslagna modell än i dag eftersom eleven behåller godkända betyg på underliggande nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft19"&gt;Vi har undersökt betygsutvecklingen i ett antal yrkesämnen som många elever läser (se kapitel 9). Undersökningen visar att elever både höjer och sänker kursbetygen inom ämnena men att eleverna sällan verkar få ett underkänt betyg i den sista kursen. Detta anser vi talar för att åtminstone vissa yrkesämnen fortsatt bör kunna vara mer om- fattande än mer teoretiska ämnen. Det skulle också innebära en positiv konsekvens för eleverna eftersom de skulle få en längre sammanhållen undervisningstid i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 95px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Betygen kan ge en mer rättvisande bild av elevernas kunskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft9"&gt;Med en kompensatorisk betygssättning kommer elevernas betyg att bygga på en sammantagen bedömning av deras kunskaper och be- tygen har därmed förutsättningar att ge en mer rättvisande bild av elevernas kunskaper i relation till betygskriterierna. Utredningen anser att det i sin tur leder till att elevers stress minskar eftersom enstaka prestationer får mindre betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Ett betygssystem där läraren vid betygssättningen ska sätta det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper kan dock riskera att upplevas mindre transparent än ett system som mer exakt reglerar vad som måste uppnås för varje preciserat betygssteg. Det är därför viktigt att det finns rutiner för en löpande återkoppling till eleverna av deras kunskapsnivå och kunskapsutveckling. Enligt utred- ningen bör även rektorn verka för att det finns förutsättningar för en likvärdig bedömningspraktik på skolan, exempelvis genom att skapa rutiner för vad som kan vara valida och reliabla betygsunderlag för olika ämnen (se kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Vi bedömer även att förslaget om att ta bort formuleringen om all tillgänglig information kommer att leda till mindre fokus på bedöm- ning och betygssättning och även mindre behov av omprov och in- lämningsuppgifter. Detta bör i sin tur medföra mindre stress samt mindre otydlighet för elever när det gäller hur omfattande underlag (inlämningsuppgifter) som de ska lämna in för lärares bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 123px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343556x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Det blir lättare att följa elevens kunskapsutveckling på den underkända nivån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;En positiv konsekvens för eleverna med förslaget om att införa betyget Fx är att deras kunskapsutveckling kan synliggöras även om de inte når ett godkänt betyg. Det blir tydligare om deras kunskaper befinner sig nära eller längre ifrån den godkända nivån. För elever vars kunskaper ligger nära godkäntgränsen kan det ge en uppmuntrande och bekräftande effekt att få betyget Fx. Betyget F kan dock upp- levas som än mer stigmatiserande än i dag när det finns ytterligare ett underkänt betygssteg. Det är därför viktigt att lärare är tydliga med vilka kunskaper en elev saknar för att nå ett godkänt betyg, som komplement till informationen om vilka kunskaper eleven redan har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Utredningen har förstått att det i dag verkar förekomma så kallade &lt;NOBR&gt;”snäll-E:n”,&lt;/NOBR&gt; det vill säga att lärare sätter ett godkänt betyg trots att eleven egentligen inte har uppnått samtliga kunskapskrav på &lt;NOBR&gt;E-nivån.&lt;SPAN class="ft164"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt; &lt;/SPAN&gt;Vi bedömer att dessa kommer att minska som en konsekvens av att betyget Fx införs. Detta kan uppfattas som en negativ konsekvens för eleven men samtidigt får eleven ett betyg som bättre motsvarar hans eller hennes kunskaper och därför är mer rättvisande. Det skulle annars kunna medföra att eleven har otillräckliga kunskaper för att klara nästa utbildningsnivå. När eleven får betyget Fx blir det tydligt att relevanta stödinsatser måste sättas in för att eleven ska nå ett god- känt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Konsekvenser för lärare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Lärares administrativa arbetsuppgifter kan minska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;I samtliga förslag har vi noga vägt risken för ökade krav på doku- mentation och andra arbetsuppgifter än undervisning för lärarna mot den nytta förslagen har för eleverna. Vi har även värnat lärares arbets- situation genom att förslagen utgår från det som fungerar i dag och som lärare är väl förtrogna med. Vi har dessutom betonat vikten av lärares autonomi och professionella kompetens inom bedömning och betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se även bilaga 4 forskningsöversikten om betyg och betygssättning och kapitel 12 om förslag till kompensatorisk betygssättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft19"&gt;När ämnen konstrueras i nivåer, med progression mellan nivå- erna, för att fungera med ämnesbetyg i gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan medför det större långsiktighet i planeringen och genomförandet av undervisningen. Det kan medföra att lärare inte behöver samla in betygsunderlag lika ofta. Läraren behöver inte heller samla in liknande betygsunderlag, vilket kan vara fallet i dag när kun- skapsinnehållet i många kurser överlappar varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Förslaget om att ta bort riktlinjen om all tillgänglig information kommer också att leda till mindre fokus på att samla in omfattande betygsunderlag och kan bland annat leda till ett minskat behov av omprov och omfattande inlämningsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Sammantaget kan förslagen leda till minskad dokumentation och därmed minskad administration för lärare och även större tilltro till lärares kompetens att göra valida och reliabla bedömningar vid betygs- sättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Lärares professionella kompetens tillvaratas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Ämnesbetyg ger bättre möjlighet att planera och bedriva undervis- ningen långsiktigt och utifrån en helhetssyn och på så vis bättre an- passa undervisningen till olika elevgruppers förutsättningar och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;En kompensatorisk betygssättning, där lärare gör en sammantagen bedömning av elevernas visade kunskaper, innebär mer professionell autonomi för lärarna. Att stärka lärares professionalitet i denna fråga kan även vara ett sätt att öka yrkets status och attraktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Med ytterligare ett underkänt betygssteg kan det bli enklare att planera, följa upp undervisningen och sätta in relevanta stödinsatser eftersom det tydligare framgår om en elev ligger nära eller långt ifrån ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;En negativ konsekvens av det ökade professionella utrymmet är dock att risken för påtryckningar från elever och vårdnadshavare ökar. Med dagens reglering av betygssättningen görs en &lt;NOBR&gt;icke-kompensa-&lt;/NOBR&gt; torisk bedömning som innebär att läraren kan hänvisa till de detalje- rade kunskapskraven för att motivera sitt betyg. En kompensatorisk betygssättning, som är mer grundad i lärarens professionella bedöm- ning, kan upplevas som mindre transparent av elever och vårdnads- havare och därför leda till krav på tydligare motiveringar av betygen från läraren. Vi vill därför i detta sammanhang betona att betygs-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343558x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;sättning är en myndighetsutövning som ingår i lärares yrkesutövning. Det är av stor vikt att det finns ett pågående samtal mellan huvud- män, skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare om respektive grupps roller och ansvar. Det måste framgå att lärarna har den utbild- ning och erfarenhet som krävs för att sätta rättvisande betyg, och lärarna måste få stöd och uppbackning från såväl skolledare som skol- huvudmän vid eventuella påtryckningar från elever och föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Konsekvenser för staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Förslagen kommer att få konsekvenser för staten. Detta avser främst förslaget om ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Samlade ekonomiska konsekvenser och finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Utredningen uppskattar kostnaderna till 160 miljoner kronor under perioden &lt;NOBR&gt;2021–2025&lt;/NOBR&gt; (se nedan tabell). Utredningen har gjort en uppskattning av kostnader genom att ha utgått från tidigare jämför- bara uppdrag och insatser samt även genom kontakt med berörda skolmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Kostnaderna föreslås finansieras genom en minskning av stats- bidrag inom främst den gymnasiala utbildningen som i dag inte ut- nyttjas fullt ut. Detta avser statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare&lt;SPAN class="ft164"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;samt statsbidraget om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.&lt;SPAN class="ft164"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Förordning (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:68px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343559x1.jpg/" style="width:415px;height:2px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;SPAN style="padding-left:298px;"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft39"&gt;Tabell 16.1 Sammanställning av kostnader för staten, tusen kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;2021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;2022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;2023&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;2024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;P class="p505 ft39"&gt;2025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p966 ft39"&gt;Ökade kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft39"&gt;Statens skolverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;Ämnesöversyn, med mera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft213"&gt;Ämnesbetygspiloter (statsbidrag)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;65 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;System för betygsstatistik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft20"&gt;Universitets- och högskolerådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;Föreskriftsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;2 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;1 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft64"&gt;System för betyg och antagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p966 ft39"&gt;Summa:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;13 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;20 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;51 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;70 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p505 ft39"&gt;4 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p966 ft39"&gt;Minskade kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft39"&gt;Statsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;Fortbildning lärare SVA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;65 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft3"&gt;Fjärde tekniskt år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;13 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;20 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;16 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;5 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;4 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p966 ft39"&gt;Summa:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p966 ft21"&gt;Differens kvar att finansiera:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p505 ft39"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p991 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser för Statens skolverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Införandet av ämnesbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Införandet av ämnesbetyg enligt den föreslagna modellen förutsätter ett omfattande uppdrag till Skolverket som bland annat handlar om att ta fram nya ämnen och ämnesplaner som ska fungera med ämnes- betyg i en ämnesutformad gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning på gymnasial nivå. I samband med införandet av ämnesbetygen kommer Skolverket att behöva genomföra implemen- teringsinsatser och vid behov andra stödinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Utredningen har utgått från ett likande uppdrag som gavs till Skol- verket 2009 (Gy 11). Vid framtagandet och införandet av Gy 11 fick Skolverket cirka 30 miljoner kronor per år under tre år, vilket kan bedömas som rimligt i förhållande till uppdragets storlek. Gy 11 hand- lade om att omdefiniera gymnasieskolans program, inriktningar och ämnen. Införandet av ämnesbetyg handlar om att omdefiniera ämnen. Det innebär att Skolverket måste göra en noggrann genomlysning av varje ämne och ämnesplan med utgångspunkten att de ska fungera med ämnesbetyg. Det medför kostnader i form av projektledning, expert- och referensgrupper och möten med relevanta aktörer. Skol-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343560x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;verket kommer även att behöva se över dagens programstrukturer, bland annat hur ämnena ska ingå i de programgemensamma, inrikt- ningsgemensamma och programfördjupande delarna. Skolverket be- höver därefter även genomföra omfattande implementeringsinsatser för lärare och andra berörda inom skolformerna. Därtill kommer revi- deringar och följdändringar av mer omfattande karaktär exempelvis när det gäller uppdateringar av webbkurser och den officiella betygs- statistiken och av något mindre omfattande karaktär som webb- sidan, trycksaker, moduler i lärportalen med mera. Som framgår av kapitel 11 om ämnesbetyg bedömer utredningen att även de natio- nella proven behöver revideras, innehållsligt omkonstrueras till vissa delar, för att passa med ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasie- skola. Vi föreslår dock inga nya prov och vi ser inte heller att proven kommer att behöva tas fram enligt andra principer med anledning av ämnesbetyg. Vår bedömning är därför att revideringen är av sådan omfattning att den ryms inom Skolverkets löpande arbete med de nationella proven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft9"&gt;Uppdraget till Skolverket kan anses som omfattande eftersom det förutom själva översynen av ämnen och ämnesplaner även medför omfattande följdändringar inom en rad områden. Uppdraget avser även vuxenutbildningen. Det medför bland annat att Skolverket be- höver ta fram en så kallad motsvarandelista som kan användas för elever med betyg från det kursutformade systemet som senare kom- pletterar sina gymnasiestudier i vuxenutbildningen (se nedan). Sam- mantaget innebär detta att uppdraget kan anses som motsvarande eller något mer omfattande än Gy 11 (som dessutom gavs för 10 år sedan) och vi föreslår därför att medel som står i proportion till omfatt- ningen av uppdraget ska tillföras Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 beräknat att Skol- verket ska tillföras 20 miljoner kronor per år &lt;NOBR&gt;2021–2023&lt;/NOBR&gt; för arbetet med ämnesbetyg.&lt;SPAN class="ft159"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Utredningen anser att Skolverket kommer att behöva ytterligare medel för uppdraget än de medel som regeringen redan har beräknat. Utredningen föreslår därför att Skolverket där- utöver tillförs 40 miljoner kronor, fördelat över perioden &lt;NOBR&gt;2021–2023.&lt;/NOBR&gt; För 2021 och 2023 ska Skolverket tillföras 10 miljoner kronor per år och för 2022 ska Skolverket tillföras 20 miljoner kronor eftersom vi bedömer att arbetstoppen för Skolverket kommer under detta år (se tabellen ovan). Dessa medel innefattar såväl framtagande som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2019/20:1. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med propositionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;560&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;införande av ämnesplaner i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå, genomförande av implementeringsinsatser samt alla nödvändiga revideringar som följer av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Förslaget om ämnesbetyg samt förslaget om ytterligare ett under- känt betygssteg medför initiala kostnader för den officiella betygs- statistiken i form av att insamlingsverktygen och statistikframställ- ningen behöver revideras. Under 2021 samt 2023 ska Skolverket till- föras 2 miljoner kronor per år för detta arbete. Det kan även till- komma mer löpande kostnader för statistikinsamlingen. Skolverket får i sådant fall återkomma till regeringen i kommande budgetunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Statsbidrag för ämnesbetygspiloter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;Som nämnts ovan behöver Skolverket genomföra omfattande imple- menteringsinsatser. Skolverket bör genomföra mer generella insatser för alla lärare men det behövs även mer riktade insatser (se även kapitel 15 om genomförande av förslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Vi anser att mer specifika implementeringsinsatser bör genom- föras med så kallade ”ämnesbetygspiloter”, det vill säga ett mindre antal lärare (drygt 300 lärare) som får som uppdrag att ansvara för imple- menteringen av ämnesbetyg lokalt, till exempel genom att handleda andra lärare i kommunen eller inom den fristående gymnasieskolan (eller koncernen). Detta ska även inkludera kommunernas vuxen- utbildning på gymnasial nivå och dess anordnare. Dessa lärare kan vara förstelärare eller andra med ett motsvarande övergripande utveck- lingsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Skolverket har tidigare använt sig av en dylik modell med så kallade ”piloter”, ”matematikutvecklare” eller &lt;NOBR&gt;”språk-,&lt;/NOBR&gt; läs- och skrivutveck- lare” där huvudmännen genom ett riktat statsbidrag ansökt om er- sättning för lärares löner. Vi anser att ett liknande upplägg skulle kunna gälla för ämnesbetygspiloterna. Staten, genom Skolverket, skulle då bekosta en del av lärarnas löner under en period om cirka 1,5 år och även ansvara för särskild kompetensutveckling och handledning av denna lärargrupp. Utredningen är medveten om den kritik som finns när det gäller riktade statsbidrag och att det är regeringens ambition att de riktade statsbidragen på utbildningsområdet ska bli färre och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:568px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343562x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;enklare.&lt;SPAN class="ft159"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Vi anser dock att ett riktat statsbidrag är mest lämpligt för de implementeringsinsatser vi föreslår. Med ett riktat statsbidrag kan man skräddarsy insatsen och rikta den mot en särskild målgrupp under en begränsad tid. Det innebär även att Skolverket har möjlig- het att på ett strukturerat sätt både stödja och följa upp insatsen. Ett så enkelt ansökningsförfarande som möjligt ska dock eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Statsbidraget föreslås införas från hösten 2023. Antalet lärare inom gymnasieskolan bedöms då uppgå till cirka 39 000 lärare och cirka 4 000 lärare för vuxenutbildning på gymnasial nivå.&lt;SPAN class="ft159"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;En ämnes- betygspilot bör förslagsvis få ett uppdrag om 50 procent av en hel- tidsanställning under läsåret 2023/24 och bör kunna ansvara för några hundra lärare. Detta förutsätter att mycket av kommunikationen sker på digitala plattformar. För mindre kommuner eller mindre fri- stående aktörer kommer ämnesbetygspiloterna att ansvara för färre lärare och bör då förslagsvis få ett uppdrag om 20 procent av en hel- tidsanställning under läsåret 2023/24. Ersättningen bör utgå för sammanlagt nio månader (fyra månader under höstterminen och fem månader under vårterminen). För framför allt mindre huvudmän ser vi det som positivt om större nätverk med ämnesbetygspiloter bildas, till exempel inom en region. Under hösten 2024 bör en ned- trappning ske och ämnesbetygspiloterna bör få ett uppdrag om cirka 25 procent respektive 10 procent av en heltidsanställning. Vi upp- skattar den sammanlagda kostnaden för satsningen med ämnes- betygspiloter till 35 miljoner kronor för 2023 (halvårseffekt) och 65 miljoner kronor för 2024.&lt;SPAN class="ft159"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Hanteringen av statsbidragen be- dömer vi kan tas inom ramen för Skolverkets förvaltningsanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2019/20:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Vi har utgått från antalet lärare i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2019/20 och räknat upp detta antal utifrån elevdemografin (med 9 procent). När det gäller vuxenutbild- ningen är det inte bara elevdemografin som påverkar antalet lärare utan även om regeringen gör särskilda satsningar på vuxenutbildningen. Detta är således en lite grov uppskattning av antalet lärare inom vuxenutbildningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;En förstelärare har i dag cirka 43 000 kronor, plus sociala avgifter. Den uppräknade lönen för 2023 för en förstelärare bedömer vi till cirka 46 300 kronor per månad. Inklusive sociala avgifter blir månadslönen 65 800 kronor. Beräkningen utgår från ett snitt av en gymnasielärares grundlön plus det pålägg om 5 000 kronor som förstelärare får. Vi utgår från att detta pålägg inte kom- mer att förändras. Den uppräknade lönen för 2024 uppgår till cirka 47 500 kronor per månad. Med sociala avgifter blir månadslönen cirka 67 700 kronor. Vi har räknat på en ”pilot” kan hand- leda en grupp om cirka 200 lärare. Vi har tagit hänsyn till mindre fristående skolor, där ämnes- betygspiloten kan komma att handleda en mindre grupp lärare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343563x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Handläggning av lärarlegitimation och behörighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;En konsekvens av förslaget om ämnesbetyg kan bli att Skolverket i sin ämnesöversyn bedömer att ämnen måste delas eller ersättas av nya ämnen. Det innebär att nya behörigheter och legitimationer måste utfärdas i dessa fall. Om en legitimerad lärare i dag vill kom- plettera sin legitimation med ytterligare behörigheter innebär det en ansökan till Skolverket och en kostnad om 750 kronor.&lt;SPAN class="ft161"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Skolverket brukar dock inte ta ut någon avgift för en lärare som behöver kom- plettera sin legitimation på grund av att myndigheten gör om ämnen som läraren sedan tidigare är behörig i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Att bli meddelad om möjligheten att få en ny behörighet utgör ett ställningstagande för läraren eftersom det inte är säkert att läraren i fråga vill ha den nya behörigheten. För Skolverket innebär en ny behörighet ett beslut i ett ärende som måste motiveras, enligt för- valtningslagen.&lt;SPAN class="ft157"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;En så smidig hantering som möjligt bör eftersträvas som också är kostnadsfri för läraren. Utredningen anser därför att Skolverket bör använda samma förfarande som används i dag när ämnen delas eller ersätts av nya ämnen (relativt vanligt när det gäller yrkesämnen). Förfarandet innebär att Skolverket informerar läraren, både via &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; och vanlig post (folkbokföringsadressen), om förut- sättningarna för att få det nya ämnet (ämnena). Läraren måste be- kräfta skriftligen (till exempel via &lt;NOBR&gt;e-post)&lt;/NOBR&gt; att han eller hon önskar det nya ämnet. Ett passivt medgivande är inte tillräckligt tydligt efter- som en legitimerad lärare har ansvar och förpliktelser som är kopp- lade till lärarens behörigheter, och läraren kanske inte heller vill ha den nya behörigheten. När läraren har svarat Skolverket registreras det som ett ärende. Om läraren inte svarar kommer Skolverket inte att registrera ett ärende och därmed kommer läraren inte få behörig- het i det nya ämnet. Skolverket tar beslut i ärenden när läraren har bekräftat att han eller hon vill ha det nya ämnet. Beslutet behöver, som nämnts ovan, också motiveras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Införandet av ämnesbetyg kommer att få genomslag för Skolver- kets arbete med legitimation från 2023. I dag är det cirka 93 000 lärare&lt;SPAN class="ft157"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;som är behöriga i minst ett ämne i gymnasieskolan och det kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;4 kap. 5 § i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskol- lärare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;32 § förvaltningslagen (2017:900).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;I denna siffra ingår alla personer med behörighet. De som är behöriga behöver inte ens arbeta som lärare. Detta innebär att även pensionerade lärare, lärare i andra skolformer och personer som arbetar med något helt annat kan vara behöriga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343564x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;uppskattningsvis vara cirka 100 000 lärare 2023. Det är mycket svårt att uppskatta hur omfattande resurser som kommer att krävas av legitimationsverksamheten eftersom det helt beror på hur Skolverket väljer att konstruera ämnena. Utredningen har därför inte föreslagit vilka kostnader som ska tillföras Skolverket utan Skolverket bör i stället återkomma till regeringen med en uppskattning av dessa kostnader i kommande budgetunderlag. Utredningen har dock gjort en beräkning av vilka kostnader som skulle uppstå om samtliga behöriga lärare be- rörs och om ovan hantering tillämpas. Kostnaden skulle då uppgå till nästan 6 miljoner kronor fördelad på åren &lt;NOBR&gt;2022–2024.&lt;/NOBR&gt; Detta mot- svarar nästan nio årsarbetskrafter under perioden, med en arbetstopp under 2022.&lt;SPAN class="ft157"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft19"&gt;Ett annat alternativ skulle vara att Skolverket i stället ändrar en lärares behörighet genom att lägga till eller ta bort ämnen ur behörig- hetsregistret när det gäller nya ämnen som motsvarar sådana som läraren redan har. Ett aktivt medgivande för lärare skulle då inte behövas. Det skulle till stor del kunna ske automatiserat och skulle därmed innebära en mindre administrativ insats. Även om utred- ningen anser att ett så smidigt förfarande som möjligt är att efter- sträva är det av stor vikt att läraren inte på något sätt blir missgynnad av beslutet och att det fortsatt ska gå att överklaga beslutet utifrån förvaltningslagen. En sådan lösning bör därför föregås av noggrann analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;Motsvarandelista för vuxenutbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;I dag finns en motsvarandelista för kurser som gavs i gymnasieskola 2000 (Gy 2000) som kan anses motsvara kurserna i nuvarande gym- nasieskola (Gy 11) och som även gäller för en gymnasieexamen inom vuxenutbildningen. Skolverket kommer att behöva ta fram en sådan motsvarandelista som kan användas för elever med betyg från det kursutformade systemet som senare kompletterar sina gymnasie- studier i vuxenutbildningen i ett ämnesutformat system. En sådan motsvarandelista behöver ange vilka kurser som kan anses motsvara nivåer i ämnen i ett nytt ämnesutformat system, och som elever inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Beräkningen bygger på 100 000 personer × 10 minuter = 1 000 000 minuter / 60 minuter =&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;667 timmar / 1 900 timmar (årsarbetstid – 1 månad semester) = 8,77 årsarbetskrafter. 8,77 års- arbetskrafter × 660 000 kronor (inkl. arbetsgivaravgift) blir totalt 5 789 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343565x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;vuxenutbildningen därför kan bygga vidare på med fler nivåer från de nya ämnesplanerna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 156px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Kompensatorisk betygssättning och ytterligare ett underkänt betygssteg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;Av kapitel 15 framgår att Skolverket ska ges i uppdrag att implemen- tera förslagen om kompensatorisk betygssättning och betygssteget Fx. Skolverket kommer dessutom att behöva uppdatera material som exempelvis allmänna råd om betyg och betygssättning. Insatserna för de båda förslagen bör samordnas. Enligt utredningen bör även digitala lösningar, till exempel i form av webbkurser, användas i möj- ligaste mån. Inte minst för att möjliggöra för mindre skolhuvudmän att ta del av insatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Till Skolverkets förvaltningsanslag tillförs årligen 15 miljoner kro- nor för utveckling av styrdokument. Utredningen bedömer att ovan föreslagna insatser ingår i det löpande arbete som görs inom Skolver- ket och bör därför kunna hanteras inom ramen för förvaltnings- anslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser för Statens skolinspektion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningen föreslår inga förändringar av inriktningar eller program i förslaget till modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymna- siesärskolan och det krävs då inte någon förnyad tillståndsprövning för fristående skolor för sådant. Det uppstår därmed inte heller några kostnader med anledning av utredningens förslag. Om programstruk- turen ändras inom ramen för en befintlig inriktning bör det inte heller krävas någon ytterligare tillståndsprövning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Införandet av ämnesbetyg i ett ämnesutformat system med nivåer kan komma att medföra att utbildningsanordnarna för utbildning som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Gör dock regeringen bedömningen att Skolverket, inom ramen för sin översyn, även ska se över inriktningar eller program och att eventuella förändringar då blir så stora att det är fråga om ett nytt program eller en ny inriktning kommer Skolinspektionen att behöva göra ny tillståndsprövning för fristående skolor. För att få någon form av uppskattning av dessa kost- nader har Skolinspektionen för innevarande år (2020) budgeterat 2 000 timmar med anledning av att Skolverket gjort förändringar inom åtta nationella program som kräver någon form av agerande, det vill säga 250 timmar per program. Om vi utgår från detta och att det avser samt- liga program skulle det innebära 250 timmar gånger 18 program, det vill säga 4 500 timmar. Detta motsvarar drygt 2 årsarbetskrafter och en kostnad om nästan 1,6 miljoner kronor. Vi har räknat på årslön om 660 000 kronor, inklusive arbetsgivaravgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;motsvarar komvux på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå ansöka om ny betygsrätt. Utredningen anser att ett så förenklat förfarande som möjligt måste tillämpas för att undvika ökad administration för såväl utbildningsanordnare som Skolinspektionen. Utredningen bedömer att uppgiften ingår i Skolinspektionens löpande arbete och bör därmed kunna tas inom förvaltningsanslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser för Universitets- och högskolerådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Med anledning av förslaget om ämnesbetyg kommer Universitets- och högskolerådet (UHR) att behöva revidera, och i vissa fall göra om, ett antal av föreskrifter, bland annat i samarbete med andra myndig- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;För att UHR i den samordnade antagningen ska kunna ta emot ämnesbetyg och betygssteget Fx kommer det krävas systemanpass- ningar både i den nationella betygsdatabasen BEDA och i antagnings- systemet (NyA). NyA kommer därutöver att behöva anpassas för att kunna hantera behörighetprövning och meritvärdering av ämnes- betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Förändringarna kommer vidare att generera många frågor från UHR:s målgrupper vilket kommer att medföra informationsinsatser till studievägledare, gymnasielever, presumtiva sökande med flera berörda aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Införandet av ämnesbetyg och betygssteget Fx kommer att medföra kostnader för UHR. Vi föreslår därför att UHR tillförs 16 miljoner kronor under perioden &lt;NOBR&gt;2021–2025.&lt;/NOBR&gt; Kostnaderna avser främst före- skriftsarbete (tillfälliga personalförstärkningar) och systemutveckling av betygsdatabasen BEDA och i antagningssystemet (NyA). Ytter- ligare kostnader för framför allt systemutveckling kan tillkomma för åren &lt;NOBR&gt;2026–2029,&lt;/NOBR&gt; bland annat om en ny urvalsgrupp införs. Av kapitel 15 framgår att utredningen bedömer att Skolverket och UHR bör få i uppdrag att analysera om särskild urvalsgrupp bör skapas med anledning av förslaget om ämnesbetyg i gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan samt förslaget om kompensatorisk betygssättning. Utredningen anser att UHR därför bör återkomma till regeringen i kommande budgetunderlag om det skulle bli aktuellt att införa en särskild urvalsgrupp och vilka kostnader detta skulle medföra eller om ytterligare kostnader skulle uppstå med anledning av utredningens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;566&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343567x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;förslag. Vissa kostnader som informationsinsatser, som i möjligaste mån bör ske digitalt, och visst föreskriftsarbete bedömer vi ryms inom UHR:s löpande arbete och bör därmed kunna ta inom ramen för förvaltningsanslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Konsekvenser för kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Den kommunala självstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft19"&gt;En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den.&lt;SPAN class="ft161"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip. En analys ska alltså göras av de konsekvenser som förslagen får för den kommunala självstyrelsen och en avvägning mellan det kommunala intresset av självstyrelse och de nationella intressen som förslagen ska tillgodose.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Utredningens förslag påverkar inte den grundläggande ansvars- fördelningen mellan staten och skolhuvudmännen på skolans om- råde. Förslagen om ämnesbetyg, kompensatorisk betygssättning och betyget Fx kommer att medföra vissa förändringar av lärarnas arbete med undervisning, bedömning och betygssättning men ryms, enligt utredningen, ändå inom ramen för kommunernas ansvarsområde. I samtliga förslag har vi noga vägt risken för ökade krav på doku- mentation och andra arbetsuppgifter än undervisning för lärarna mot den nytta förslagen har för eleverna. Vi har även värnat lärares arbets- situation genom att förslagen bygger på det som fungerar i dag och som lärare är väl förtrogna med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Som nämnts ovan kommer förslagen att leda till positiva för- ändringar för elevernas kunskapsutveckling. Förslagen kommer även att gynna lärare eftersom förslagen sammantaget kan leda till mins- kad administration och samtidigt öka det professionella friutrymmet vid bedömning och betygssättning. Förslaget om ämnesbetyg medför även att lärare får större möjlighet att mer långsiktigt planera och genomföra sin undervisning, samtidigt som det blir ett mindre fokus på att samla in betygsunderlag om elevernas kunskaper (se även nedan 16.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;14 kap. 3 § regeringsformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;567&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343568x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft13"&gt;Enligt den kommunala finansieringsprincipen&lt;SPAN class="ft59"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;ska beslut som inne- bär nya obligatoriska uppgifter för en kommun åtföljas av en statlig finansiering via det generella statsbidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft9"&gt;Enligt utredningen innebär förslagen inte några nya åtaganden för kommunerna eftersom de förändringar som föreslås ligger inom ramen för kommunernas ansvarsområde att bedriva undervisning. Bedöm- ning och betygssättning ingår även i lärarnas huvuduppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Under en övergångsperiod kommer förslagen i olika utsträckning att leda till parallella system för undervisning och betygssättning inom den gymnasiala utbildningen, framför allt förslaget om ämnes- betyg. Vi föreslår dock inte stora förändringar av vare sig systemet eller själva betygsättningen och vi anser därför att påverkan på lärares arbetssituation inte är omfattande. Dessutom är de elevgrupper som berörs av förändringarna samma elevgrupper som lärarna ändå skulle undervisa och vars kunskaper lärarna ändå skulle betygssätta. För- slagen kommer att medföra att vissa av skolornas administrativa system behöver uppdateras. Detta är kostnader som huvudmännen redan har i dag och förslagen kommer inte kräva ytterligare system. Utredningen bedömer att förändringarna av systemen inte heller kommer att vara stora. Som nämns nedan (avsnitt 16.5.2) kan skol- assistenter eller motsvarande eventuellt behöva viss utbildning i systemen. Utredningen ser dock detta som en mindre kostnad av tillfällig karaktär och som därför bör kunna rymmas inom huvud- männens eller skolans budget. Vår sammantagna bedömning är att förslagen inte kommer att medföra ökade kostnader för kom- munerna och att finansieringsprincipen därmed inte är aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft9"&gt;Utredningen förslår att Skolverket ska genomföra implemen- teringsinsatser, både generella och mer riktade insatser som är frivilliga för huvudmännen att delta i. En mer omfattande implementering behövs framför allt när det gäller förslaget om ämnesbetyg i en ämnes- utformad gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. En viktig del i detta implementeringsarbete är införandet av så kallade ämnesbetygspiloter och där staten under en begränsad period ska ersätta kommunerna för del av lärares löner (se 16.4.2).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Finansieringsprincipen är ingen lag men är godkänd av riksdagen och tillämpas sedan 1993. Prop. 1991/92:150.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;568&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Närmare om konsekvenser för verksamheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Ämnesbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Utredningen har, genom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), inhämtat synpunkter från SKR:s gymnasie- och vuxenutbildnings- nätverk om vilka konsekvenser och kostnader de ser är förknippade med en ämnesbetygsreform i gymnasieskolan och kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå. I utskicket ingick en övergripande modell av hur utredningen tänker sig betyg i ämnen ska sättas. Drygt 10 kommuner och kommunförbund har svarat (nedan benämnda huvudmännen). Deras svar representerar därmed inte majoriteten av kommuner och inte heller representerar de SKR som organisation men de ger ändå information om vilken typ av kostnader som kan komma att uppstå vid införande av ämnesbetyg. Vi bedömer att dessa konsekvenser och kostnader är giltiga för samtliga huvudmän. Kost- naderna gäller främst kompetensutveckling, nya skoladministrativa system, validering och kartläggning av elevens kunskaper inom vuxen- utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Kompetensutveckling, genomförande av undervisning och betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Enligt tillfrågade huvudmän kommer den största delen av kostna- derna att utgöras av den arbetstid som lärare behöver för att kunna genomföra reformen enligt styrdokumentens intentioner, dels i form av kompetensutveckling, dels planering av undervisningen och själva betygssättningen. Enligt huvudmännen är det dessutom kostsamt att tillhandahålla såväl undervisning och betygssättning som prövning i dubbla system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Skolverket kommer att få i uppdrag att se över ämnena så att pro- gressionen i ämnena framgår tydligare än i dag. Det kan innebära små ändringar i konstruktionen för vissa ämnen och större för andra ämnen. Kunskapsinnehållet i merparten av ämnena kommer inte att behöva ändras som en följd av införandet av ämnesbetyg. Visst inne- håll behöver däremot uppdateras på grund av att det har gått drygt 10 år sedan nuvarande ämnesplaner togs fram (Gy 11). Utredningen har erfarit att detta är något som Skolverket har haft för avsikt att göra, oavsett om ämnesbetyg införs eller inte, som en del i myndig- hetens löpande arbete med att uppdatera skolans styrdokument. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p910 ft9"&gt;som kommer att vara annorlunda mot i dag är att avslutande betyg kommer att sättas i slutet av elevernas studier i ämnena. Ämnen kommer att vara indelade i nivåer med ett fastställt centralt innehåll som tydligt visar på progressionen i kunskapsinnehållet och därmed fungerar som stöd för lärarens planering av undervisningen. Betygen som sätts på varje nivå kommer inte att kräva motsvarande betygs- underlag som dagens kurser eftersom läraren får längre tid på sig att utvärdera elevens kunskaper under ämnets gång och att betygs- kriterierna är samma för hela ämnet. En fördel för lärarna i främst gymnasieskolan är att ämnesbetyg kommer att leda till en längre sammanhållen undervisningstid i majoriteten av ämnena jämfört med i dagens kurser, vilket gynnar både lärarnas och elevers arbetssituation. Sammantaget bedömer vi att införande av ämnesbetyg enligt före- slagen modell inte kommer att medföra stora förändringar för lärare när det gäller undervisning och bedömning och betygsättning utan snarare att läraren inte behöver samla in betygsunderlag om eleven lika ofta. Som nämnts tidigare bedömer vi även att förslaget om att ta bort riktlinjen om all tillgänglig information kan leda till minskad dokumentation och administration för lärare och även större tillit till lärares kompetens att bedöma och betygssätta elevers kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft9"&gt;Samtidigt förstår vi att det initialt behövs tid till att bli förtrogen med de nya ämnesplanerna och det delvis nya sättet att sätta betyg. Som nämnts tidigare föreslår vi att Skolverket ska genomföra omfat- tande implementeringsinsatser. Insatserna ska främst gälla lärare men vissa insatser behöver även genomföras för skolledare, studie- och yrkesvägledare och huvudmän. Vi anser att vissa av insatserna bör kunna ges till alla lärare, till exempel genom webbkurser och andra digitala stödinsatser. Det kan även finnas skäl att genomföra riktade implementeringsinsatser om utredningens samtliga förslag för lärare som inte är behöriga i de ämnen de undervisar i. Dessa lärare får inte sätta betyg men är ändå högst involverade i såväl undervis- ning som framtagande av betygsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Mer specifika insatser bör riktas till ett mindre antal lärare, så kallade ämnesbetygspiloter. För denna satsning bör ett särskilt statsbidrag införas som skolhuvudmän kan söka (se även 16.4.2). Som nämnts tidigare är utredningen medveten om den kritik som finns när det gäller riktade statsbidrag och att det är regeringens ambition att de riktade statsbidragen på utbildningsområdet ska bli betydligt färre&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343571x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;och enklare.&lt;SPAN class="ft159"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Vi anser dock att ett riktat statsbidrag är mest lämpligt för de implementeringsinsatser vi föreslår. En stor fördel för huvud- männen med en sådan implementeringsinsats är att kompetens och nätverk byggs upp som kan användas efterföljande år och även inom andra områden som rör den gymnasiala utbildningen. En nackdel är den administration som ett statsbidrag medför, och som främst drabbar mindre huvudmän som inte har resurser att hantera om- fattande statsbidragsansökningar. Det är därför av stor vikt att ansökan om bidraget ska kräva minsta möjliga administrativa insats från huvud- mannens sida. Exempelvis kan varje huvudman få förfoga över en budgetram som baseras på antalet elever på den gymnasiala nivån. Vi anser att det ska vara lärare eller andra personer som är vana att arbeta mer övergripande och strategiskt med skolfrågor, till exempel förstelärare, som bör vara ämnesbetygspiloter. Vi förstår om det kan ses som en nackdel att mycket erfarna och kompetenta lärare under en period inte kommer att finnas tillgängliga på samma sätt i verk- samheten. För att implementeringen ska fungera på bästa sätt ser vi dock att det är avgörande att ämnesbetygspiloterna är personer med ovan kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Undervisning, bedömning och betygssättning ingår i lärares kärn- uppgifter och det kan sägas ingå i lärarprofessionen att följa och ta till sig de förändringar som sker inom dessa områden. De förändringar som införandet av ämnesbetyg medför för lärares yrkesutövning ser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;därför som en del av den löpande utvecklingen i läraruppdraget. Samtidigt är det huvudmannens ansvar att tillhandahålla den kompe- tensutveckling som krävs för att lärare ska kunna genomföra sitt upp- drag. Ett riktmärke för lärares kompetensutveckling är 104 timmar per läsår. Enligt utredningen är det rimligt att huvudmannen under implementeringsfasen avsätter majoriteten av dessa dagar för att ge lärarna i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxen- utbildning på gymnasial nivå möjlighet att sätta sig in i och diskutera de nya ämnesplanerna och den delvis nya betygssättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;När det gäller undervisning och betygssättning samt prövning i dubbla system förstår utredningen att detta kan leda till visst mer- arbete i skolan under en övergångsperiod men bedömer ändå att det kan hanteras inom skolans verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2019/20:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Skoladministrativa system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft19"&gt;När det gäller administration pekar huvudmännen på att det handlar om att utbilda personal i nya skoladministrativa system samt en upp- datering av de system som finns för betygsdokumentation. Förutom skolassistenter eller motsvarande kan även annan personal behöva utbildas i de nya &lt;NOBR&gt;IT-systemen.&lt;/NOBR&gt; När det gäller uppdatering eller revi- dering av system debiterar som regel inte systemleverantörer för ändringar som omfattas av lagändring eller ändring av Skolverkets regelverk. Endast om de anser att förändringen är omfattande kan det ibland bli aktuellt med direkta kostnader. Enligt huvudmännen verkar dock detta sällan hända. När det gäller kommunernas gymna- sieantagning bör det enligt huvudmännen inte uppstå några direkta kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Enligt utredningen bör ämnesbetyg enbart medföra att mindre ändringar behöver göras i nuvarande administrativa skolsystem, vilket i sin tur medför att det inte kommer vara några större skillnader i hanteringen av de nya systemen. Vi bedömer därför att eventuella utbildningskostnader av de nya skoladministrativa systemen är ringa och dessutom av tillfällig karaktär och därmed kunna tas inom ramen för huvudmannens befintliga budget. &lt;NOBR&gt;IT-leverantörerna&lt;/NOBR&gt; bör dock få underhandsinformation om de förändringar som kommer att göras med anledning av ämnesbetyg för att i god tid kunna planera för leverans till huvudmännen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Kartläggning och validering inom vuxenutbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Flera huvudmän pekar på att kostnaderna för en ämnesbetygsreform inom vuxenutbildningen helt kommer att bero på hur en sådan reform utformas. Frågor som framkommit är om vuxenutbildningen måste erbjuda utbildning i båda systemen under en period (se om över- gångsbestämmelser i kapitel 15). Flera ser behov av mer studieväg- ledning för att varje elev ska få en väl anpassad studieplanering utifrån tidigare betyg i det gamla systemet. Den största oron för nya kostnader inom vuxenutbildningen är för validering och kartläggning av eleverna. Huvudmännen ser dock att dessa kostnader kan mini- meras med väl utformade nivåer och betygskriterier. Om systemet å andra sidan inte skulle fungera väl, kan det utöver behoven av kart- läggning och validering leda till längre studietider för individerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;Flera kommunrepresentanter lyfter även risken att omfattande ämnen kan leda till att elever som inte klarar sina studier blir åter- betalningsskyldiga till Centrala studiestödsnämnden (CSN) och i vissa fall hamnar hos kronofogden. Detta är en av anledningarna till att nationella delkurser nu införts på grundläggande nivå. Enligt huvudmännen är det därför viktigt att alla betyg som sätts i ämnen, det vill säga på varje nivå, kan komma att ligga till grund för studie- medlen för att inte skapa samma problem på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Utredningen bedömer att förslagen inte kommer att leda till en så omfattande förändring att en utökning av kartläggning och valider- ing inom vuxenutbildningen blir nödvändig. På motsvarande sätt som inom gymnasieskolan kommer personal inom vuxenutbildningen att erbjudas kompetensutveckling, som i möjligaste mån bör samordnas med gymnasieskolan. Vårt förslag kommer inte att innebära några förändringar jämfört i dag för de elever som går från gymnasieskolan till vuxenutbildningen eftersom samma system ska gälla. I båda skol- formerna ska betyg i ämnet ges på varje nivå. De betyg som eleven har med sig i ämnet från gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan kommer att ge en tydlig information till vuxenutbildningen om vilken nivå en elev befinner sig på, vilket innebär att eleven inte ska behöva läsa in fler nivåer än vad som är nödvändigt. Våra förslag ska inte leda till några försämringar för eleverna och när det exempelvis gäller CSN bör nivåerna, likt dagens kurser, ligga till grund för studie- medel. Detta innebär att det inte bör vara svårare för eleverna jämfört med i dag att få studiemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft34"&gt;Gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningen har inte fått några synpunkter som särskilt gäller gym- nasiesärskolan. Under våra möten med representanter från gymnasie- särskolan har vi förstått att undervisningen vanligtvis utgår mer från ämnet som helhet än från de enskilda kurserna inom ämnet, eftersom gymnasiesärskoleelevers lärande bäst främjas av en sådan undervis- ning. Vår bedömning är därför att ämnesbetyg inte kommer att med- föra stora förändringar av undervisningen inom gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;När det gäller betygssättningen kommer lärare i gymnasiesärskolan på motsvarande sätt som lärare inom gymnasieskolan och kommun-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343574x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft13"&gt;ernas vuxenutbildning på gymnasial nivå&lt;SPAN class="ft59"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;att kunna ta del av Skol- verkets insatser, både avseende de mer generella insatserna och sats- ningen på ämnesbetygspiloter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Kompensatorisk betygssättning och ytterligare ett underkänt betygssteg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Förslagen om kompensatoriska inslag i betygssättningen samt in- förandet betyget Fx bedömer utredningen ingår i lärarens löpande arbete med bedömning och betyg och kommer därför inte medföra några ökade kostnader för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Av kapitel 15 framgår vilka implementeringsinsatser som Skol- verket behöver genomföra för dessa förslag. Som nämnts tidigare bör även förslagen införas så samlat som möjligt att ge skolhuvudmän, skolledare och lärare bästa möjliga planeringsförutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Konsekvenser för företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser för enskilda huvudmän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft19"&gt;En grundprincip för skolväsendet är att samma författningsbestäm- melser i så stor utsträckning som möjligt ska gälla för alla skol- och verksamhetsformer och alla huvudmän. Lika villkor ska således i huvudsak gälla oavsett huvudman. Det innebär bland annat att en kommuns bidrag till enskilda huvudmän ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Samtliga av utredningens förslag som riktar sig till offentliga huvudmän ska också gälla enskilda huvudmän. De enskilda huvudmän som berörs är aktörer inom den obligatoriska skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (se även avsnitt 16.1.5). Utredningen lägger inte några förslag som enbart rör enskilda huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;De konsekvenser som representanter från flera kommuner lyft när det gäller ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan anser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;även är giltiga för enskilda huvudmän. Utredningen har gjort bedömningen att förslagen inte medför några kostnader för kom-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Insatserna avser även lärare inom den utbildning i kommunernas vuxenutbildning som genom- förs på uppdrag av kommunerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343575x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;munerna och gör även bedömningen att förslagen inte heller kommer att medföra kostnader för de enskilda huvudmännen. Utredningens bedömning att förslagen ligger inom ramen för skolhuvudmännens nuvarande ansvarsområde gäller även för enskilda huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;övrigt innebär förslagen om implementering att myndigheterna ska rikta sig till enskilda huvudmän på samma sätt som till kommuner. Enskilda huvudmän ska ha samma möjlighet som kommunala huvud- män att ta del av till exempel statsbidraget för så kallade ämnes- betygspiloter eller andra kompetensutvecklingsinsatser som fram- för allt Skolverket kommer att erbjuda. Deltagandet sker även för enskilda huvudmän på frivillig basis.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Enskilda utbildningsanordnare för utbildning som motsvarar kom- munal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbild- ning på gymnasial nivå kan ansöka hos Skolinspektionen om betygs- rätt för vuxenutbildning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;I dag ska ansökan innefatta de utbildningar man avser att ge, specificerade till kurs.&lt;SPAN class="ft159"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Införandet av ämnesbetyg i ett ämnesutformat system med nivåer kan komma att medföra att utbildningsanordnare behöver ansöka om ny betygsrätt. Utredningen anser att ett förenklat förfarande måste tillämpas som medför minsta möjliga administration för utbildningsanordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Konsekvenser för små företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Flera av de enskilda huvudmän som berörs av förslagen är skolor med ett mindre antal elever och lärare. Det är av stor vikt att för- slagen och de insatser som följer med förslagen fungerar även för dessa skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Statsbidraget för ämnesbetygspiloterna kommer att utformas på så sätt att det inte försvårar för mindre enskilda huvudmän att ansöka om bidraget. Det innebär bland annat att ett så förenklat ansökningsförfarande som möjligt ska tillämpas. Utredningen har även betonat att insatserna inom ramen för statsbidraget bör vara anpassat så att de på ett tillfredsställande sätt även fungerar för små enskilda huvudmän. Det gäller även övriga insatser som kommer att erbjudas inom ramen för utredningens förslag. Exempelvis förslås flera insatser genomföras digitalt, till exempel genom webbkurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6 kap. 26 § förordningen om vuxenutbildning och SKOLFS 2011:155.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343576x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser för branscher&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska vara grund för yrkesverk- samhet och fortsatt yrkesutbildning. Alla utbildningar ska ge kom- petens och färdigheter som leder till anställningsbarhet och förutsätt- ningar för eget företagande.&lt;SPAN class="ft164"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Införandet av ämnesbetyg ska inte ska påverka elevers möjligheter att få en yrkesutbildning som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden och utredningen har därför inhämtat synpunkter från cirka 20 bransch- organisationer om vilka konsekvenser ämnesbetyg kan få inom yrkes- programmen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Branschorganisationerna är generellt sett positiva till att ämnes- betyg införs i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Enligt orga- nisationerna är det av stor vikt att veta vad eleverna kan i slutet av ut- bildningen, när de ska anställas, och de ser att det är den information som ämnesbetyg ger. De anser också att kurssystemet har medfört onödiga överlappningar eftersom samma centrala innehåll kan åter- komma i flera kurser för att garantera att eleverna har rätt förkun- skaper. Samtidigt bedömer de att kursbetygen ger en tydligare informa- tion om innehållet i det eleven har läst än vad ämnesbetygen kommer att göra. Vidare ser många branschorganisationer att förläggningen av det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) kan underlättas om ämnena blir mer sammanhängande. Enligt utredningen är dessa argument även giltiga för ämnesbetyg inom kommunernas vuxenutbildning på gym- nasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft10"&gt;Branschorganisationerna är också generellt positiva till ökad styr- ning av utbildningarna. Enligt en del branschorganisationer väljer skolor i dag att kombinera programfördjupningskurser som inte mot- svarar arbetsmarknadens behov. Skulle en ökad styrning av program- men dock innebära att smala yrkesutgångar som få elever söker till för- svinner måste det finnas en garanti för att dessa utbildningar ordnas någon annanstans i systemet, exempelvis inom kommunernas vuxen- utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2008/09:199.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utredningen har genom en konsult genomfört 40 möten med cirka 20 branschorganisa- tioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;576&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343577x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Andra konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 235px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser av förslagen i förhållande till betygsinflation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;Enligt tilläggsdirektivet ska utredningen beakta att de förslag som läggs inte ska leda till betygsinflation.&lt;SPAN class="ft164"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Ämnesbetyg kan leda till ökad genomströmning men eventuellt lägre meritvärde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Utredningen har tidigare resonerat om hur förslaget med ämnes- betyg kan komma att påverka genomströmningen i gymnasieskolan. Ämnesbetyg innebär att det slutliga betyget i flera ämnen kommer att sättas senare än vad som är fallet i dagens kurser, exempelvis efter två år i stället för efter ett år. Vi anser det finns förutsättningar för att ämnesbetyg kan öka genomströmningen genom att eleverna får längre sammanhållen undervisningstid i flera ämnen och därmed tid till att fördjupa och utveckla sina kunskaper i ämne. Samtidigt finns också risken att elever skjuter upp sina studier och därmed samman- taget kan prestera sämre jämfört med i dag. De förslag vi lämnar om att ämnen ska delas in i nivåer och att betyg ska sättas i ämnet efter varje nivå kan motverka detta eftersom skolan har ett ansvar att på varje nivå följa upp och sätta in åtgärder om eleven riskerar att få ett underkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Det är mycket svårt att bedöma hur själva betygutvecklingen i varje ämne kommer att påverkas av införandet av ämnesbetyg i ett ämnesutformat system. Som nämnts tidigare är i dag betygsutveck- lingen negativ med stigande kurser i vissa ämnen, till exempel mate- matik vilket skulle kunna innebära att införandet av ämnesbetyg generellt skulle sänka meritvärdena något.&lt;SPAN class="ft159"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;I flera andra ämnen som utredningen tittat på, bland annat några yrkesämnen, är betygs- utvecklingen varierande men medelvärdet relativt konstant och få elever får underkänt betyg i sista kursen vilket skulle kunna innebära att dessa ämnen inte skulle bidra till lägre meritvärden än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Dir. 2019:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Många elever som enbart läser en kurs (främst Ma 1a) får dessutom i hög utsträckning ett lågt eller underkänt betyg. Jämförelsen avser främst de inledande kurserna i matematik och som läses av flest elever.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;577&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft19"&gt;Vi gör bedömningen att införandet av ämnesbetygsmodellen i kombination med nya ämnen och ämnesplaner kan medföra en till- fällig förändring av betygsmedelvärdena för vissa ämnen de första åren efter införandet. Vi ser dock inte att ämnesbetyg i sig därefter skulle bidra till betygsinflation, det vill säga att modellen skulle medföra att lärare med tiden får svårt att upprätthålla en likvärdig bedömnings- praktik. Det är dock viktigt att följa utvecklingen av ämnesbetygen, både inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 150px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Kompensatorisk betygssättning kommer att resultera i högre betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft13"&gt;Av kapitel 17 framgår att det sannolikt förekommer betygsinflation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;dag i främst grundskolan. Exempelvis har andelen A i ämnet engelska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;grundskolan ökat mellan åren 2013 och 2019 från 15 till 22 procent. Ännu tydligare är att de höga betygen (betygen A och B) har ökat i de praktiska och de estetiska ämnena i grundskolan de senaste åren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft9"&gt;En följd av förslaget om kompensatorisk betygssättning är att fler elever än i dag kommer att få betyg på de högre betygsnivåerna. Detta beror till stor del på att regeln om att kunskapskravet i sin helhet ska vara uppfyllt för betygsstegen A och C tas bort. Det är dock svårt att avgöra hur många betyg det gäller. Den begränsade utprövning som utredningen genomförde visade att andelen betyg som lärarna ändrade med anledningen av en kompensatorisk betygssättning inte var så stor. Utprövningen omfattade dock endast 13 lärare från grund- skolan och gymnasieskolan (se även kapitel 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft19"&gt;Det är viktigt att hålla isär de två olika anledningarna till att betygen ökar. Vårt förslag kan inte anses leda till betygsinflation efter- som det handlar om en ny princip för betygssättningen där de nya betygen inte går att jämföra med betyg från det tidigare betygssyste- met utan någon kompensatorisk princip. Den ökning som sker med anledning av att en ny kompensatorisk princip införs i betygssättningen ska om lärarna bedömer någorlunda likvärdigt, endast ske inlednings- vis och sedan stanna på denna nya nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;" class="ft10"&gt;Det är samtidigt centralt att skolhuvudmännen, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, fortlöpande följer upp elevernas betygsutveckling och vid stora avvikelser över tid genomför rele- vanta insatser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;578&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343579x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft65"&gt;Effekter av kombinationen av reviderade kunskapskrav och en betygsskala med inbyggd kompensatorisk princip är svåra att förutsäga&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Parallellt med utredningen har Skolverket genomfört en revidering av kunskapskraven för främst grundskolan, där kraven gjorts mindre omfattande och detaljerade. De reviderade kunskapskraven planeras att införas hösten 2021.&lt;SPAN class="ft159"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Vi konstaterar att det är svårt att förutse vilka effekter revideringen kommer att få på betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;Reviderade kunskapskrav och en kompensatorisk betygssättning kan enligt vår bedömning var för sig eller i kombination komma att öka betygen. En sådan ökning handlar inte om betygsinflation efter- som det handlar om nya regler för hur betygssättningen går till. Det är dock viktigt, likt för den kompensatoriska betygssättningen, att följa betygsstatistiken för att se vilka följder de reviderade kunskaps- kraven får.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Ett ytterligare underkänt betyg leder till högre meritvärden från grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft10"&gt;Det högsta möjliga meritvärdet efter avslutad grundskola kommer även fortsättningsvis att vara 340 poäng, alltså betyget A i 17 ämnen (om eleven har fått betyg i ett modernt språk, annars 320 poäng med betyget A i 16 ämnen). Meritvärdena från grundskolan kommer dock att öka som ett resultat av att betyget Fx ska motsvara 5 poäng i en elevs meritvärde. En andel av eleverna som i dag får betyget F och som har kunskaper som är nära betyget E och kommer att få betyget Fx om förslaget införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;En konsekvens av detta blir att elever som konkurrerar om platser kan hamna i situationer som kan upplevas som orättvisa. En elev som får betyget E i samtliga 16 ämnen i grundskolan kommer att ha merit- värdet 160. En annan elev kan ha olika betyg, inklusive några under- kända betyg, men ändå uppnå ett högre meritvärde än den första eleven. Förutsatt att de båda eleverna har godkända betyg i de åtta eller tolv behörighetsgivande ämnena som krävs för nationella pro- gram i gymnasieskolan kan den första eleven (med godkända betyg i alla ämnen) konkurreras ut av eleven med flera underkända betyg. Denna situation finns redan i dag men kan förändras något om be-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket har även reviderat tre ämnesplaner på gymnasial nivå: engelska, matematik och moderna språk som också planeras att införas hösten 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;579&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343580x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;tyget Fx motsvarar 5 poäng i elevens meritvärde. Utredningen bedömer dock att detta endast kommer att få marginella konsekvenser efter- som det rör ett begränsat antal elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;En annan konsekvens av att införa ytterligare ett underkänt betyg är att en del elever som i dag får så kallade &lt;NOBR&gt;”snäll-E:n”,&lt;/NOBR&gt; det vill säga de får godkänt betyg trots att kunskaperna inte motsvarar kraven för betyget E, i stället kan få betyget Fx. Det kommer sannolikt inte att handla om ett stort antal elever som får betyget Fx i stället för betyget E som sitt slutbetyg i ämnet men samtidigt behöver utveck- lingen av betygssättningen av betygen F och Fx följas över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser för antagning till högre utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 159px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft194"&gt;Separat urvalsgrupp för antagning till universitets- och högskoleutbildningar kan övervägas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Det finns i dag tre betygsurvalsgrupper vid antagning till högre utbildning: BI som enbart konkurrerar med sina betyg från gymnasie- skolan&lt;SPAN class="ft159"&gt;40&lt;/SPAN&gt;, BII där personer som kompletterat inom vuxenutbildning- en konkurrerar&lt;SPAN class="ft159"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;samt folkhögskolegruppen där sökande med studie- omdöme från folkhögskola konkurrerar. Grupperna tilldelas platser efter antal sökande i samma grupp. Platserna fördelas dock på så sätt att platserna i BII reduceras med en tredjedel och tillförs BI. Utöver ovanstående betygsurvalsgrupper finns en urvalsgrupp för högskole- provet och en där högskolan får bestämma urvalsgrunder.&lt;SPAN class="ft159"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;När Gy 11 infördes skapades en särskild urvalsgrupp eftersom det befarades att de som sökte till högskolan med gymnasieexamen och betyg från den nya betygsskalan skulle få lägre meritvärden än andra sökande. Antagandet byggde på att det sannolikt skulle bli svårare att få högsta betyg (A) i den nya betygsskalan &lt;NOBR&gt;(A–F)&lt;/NOBR&gt; jämfört med att få MVG i den gamla skalan (IG, G, VG, MVG).&lt;SPAN class="ft159"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Den särskilda urvalsgruppen, BIex, användes från och med antagningen till högskolan höstterminen 2014 till och med vårterminen 2017. Det&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Här ingår även sökanden som har en yrkesexamen och senare kompletterat för grundläg- gande behörighet samt personer med en komvuxexamen där minst två tredjedelar av betygen är satta i komvux.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Även sökanden som har betyg efter prövning och som inte varit elev i gymnasieskolan vid prövningen, konkurrerar i BII.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;7 kap. 13 § högskoleförordningen (1993:100).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2017:20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;580&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343581x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;visade sig också, när antagningen följdes upp, att elever med gym- nasieexamen som sökte till högskolan till höstterminen 2014 hade lägre meritvärden än de med äldre betyg.&lt;SPAN class="ft164"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Det finns också andra åtgärder för att kompensera grupper som blir missgynnade av ändringar i tillträdesreglerna. Det sker bland annat genom meritpoängskompensation för sökande med utländsk gymnasieutbildning då det inte varit möjligt att ta fram en mot- svarighet till meritpoäng för alla länders olika utbildningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft34"&gt;Små urvalsgrupper missgynnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Merparten av de som ansöker till högskolan konkurrerar med betyg från gymnasieskolan och/eller komvux. Tillträdesutredningen 2017 konstaterade att av de behöriga sökande har endast cirka 2,5 procent fått grundläggande behörighet genom folkhögskola. Eftersom plat- serna fördelas mellan sökande med betyg och sökande med omdöme från folkhögskolan utifrån antalet behöriga sökande i respektive grupp innebär det att folkhögskolegruppen genererar få eller inga platser till en utbildning. För att konkurrera till utbildningar som har fler sökande än antal platser krävs därför i praktiken ofta att en sökande i folkhögskolegruppen även har ett resultat från högskoleprovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;När den särskilda urvalsgruppen BIex infördes identifierades risken att urvalsgruppen skulle bli liten och på så sätt missgynna de sökan- den i gruppen. Regeringen beslutade därför att sökande med gymnasie- examen skulle konkurrera om platser i både BIex och BI. Att endast låta dem konkurrera i en egen urvalsgrupp skulle annars, åtminstone inledningsvis, innebära att få platser skulle genereras till gruppen. Syftet med att sökande från Gy 2011 fick konkurrera i dubbla urvals- grupper var således att de inte skulle missgynnas i antagningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Trots att de sökande i BIex fick konkurrera både i en egen urvals- grupp och i BI missgynnades gruppen de två första åren eftersom de hade lägre meritvärden, dock mindre än om BIex inte hade införts. Detta mönster bröts först 2016 när de som sökte i BIex var 50 pro- cent fler än tidigare.&lt;SPAN class="ft159"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Universitets- och högskolerådet (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2017:20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Universitets- och högskolerådet (2017).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;581&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Utredningen konstaterar att det inte är okomplicerat att införa en särskild urvalsgrupp och att det riskerar att bli en nackdel om de som konkurrerar i gruppen inte är tillräckligt många för att generera platser till de utbildningar där det är konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Särskild urvalsgrupp behöver utredas vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Utredningen föreslår dels att kompensatorisk betygssättning införs i gymnasieskolan från hösten 2022, dels att ämnesbetyg införs från hösten 2024. Utredningens bedömning är att den kompensatoriska betygssättningen kommer att leda till något högre meritvärden. De som lämnar en gymnasieskola där kompensatorisk betygssättning tillämpas skulle som konsekvens kunna bli gynnade i urvalet. Det kan därför finnas anledning att titta på om den stora gruppen sökande kommer att missgynnas av att det kommer en ny grupp sökande som har lite högre meritvärden. Av de som sökte till högskolan till höst- terminen 2019 var knappt 10 procent av de sökanden med svenskt personnummer 19 år eller yngre medan 60 procent var 25 år eller äldre. Ju större den nya gruppen blir desto mer kommer det att märkas bland andra sökande eftersom meritvärdena för tillträde till vissa ut- bildningar i högskolan i så fall höjs relaterat till de sökandes merit- värden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Vad gäller införandet av ämnesbetyg resonerar vi i avsnitt 16.2.1. ovan att ämnesbetyg kan medföra att fler elever fullföljer sin utbild- ning. Vi kan dock inte utesluta att skillnader i meritvärdena skulle kunna uppstå. Det går inte att dra slutsatser från den kursutformade gymnasieskolan för att förutse den ämnesutformade gymnasieskolan där en översyn av ämnen och ämnesplaner ännu inte har genomförts. Utredningen menar också att meritvärdena kan komma att påverkas på ett annat sätt med ämnesbetyg tillsammans med meritpoäng än i nuvarande system, vilket beskrivs närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Utredningen lämnar inga förslag på särskilda urvalsgrupper, varken för införandet av kompensatorisk betygssättning eller för införandet av ämnesbetyg. Av kapitel 15 framgår dock att utredningen gör be- dömningen att Skolverket och UHR bör få i uppdrag att utreda om särskilda urvalsgrupper behöver skapas med anledning av dessa för- slag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;582&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Nivåer i ämnen medger specificering av behörigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningens förslag att dela in ämnen i nivåer bör underlätta hög- skolornas och yrkeshögskolornas behov av att i ett ämnesutformat system kunna bedöma de sökandes behörighet vid tillträde till utbild- ningar. Utredningen bedömer att de sökandes behörigheter och merit- värden i samband med antagning till högskolestudier kommer att kunna hanteras lika effektivt som i dag genom antagningssystemet NyA. Det förutsätter dock att betygshandlingarna i gymnasieskolor och vuxenutbildningsenheter som är anslutna till den nationella betygs- databasen (Beda) är anpassade för det. Utredningen har förslagit att medel ska tillföras Universitets- och högskolerådet i syfte att upp- datera dessa system (se avsnitt 16.4.4).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Meritpoängssystemet kan behöva ses över med anledning av ämnesbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;Som framgår av kapitel 11 kan meritpoängssystemet behöva ses över som en följd av att ämnesbetyg införs i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Beroende på hur de meritpoängsgivande ämnena (matematik, moderna språk och engelska) utformas menar utredningen att merit- poäng eventuellt inte skulle ge samma proportionella utdelning i den ämnesutformade gymnasieskolan som i den kursutformade i de fall eleven sänker sitt betyg under ämnets gång. Ett hypotetiskt exempel kan vara en elev som i kurssystemet läser matematik 1 och får be- tyget A och sedan överväger att läsa matematik 2 för att få 0,5 merit- poäng. Eleven i exemplet har i det kursutformade systemet dock säkrat betyget A i matematik 1 och om eleven får E i matematik 2 så har eleven vid meritvärderingen 100 poäng med betyget A (värt 20 poäng) och 100 poäng med betyget E (värt 10 poäng), plus 0,5 i meritpoäng. I ett ämnesutformat system, om betyget i matematik 2 skulle bytas ut betyget för matematik 1, skulle samma elev som väljer att läsa matematik 2 i meritvärderingen ha 200 poäng med betyget E (värt 10 poäng), plus 0,5 i meritpoäng. Eleven skulle å andra sidan förstås kunna höja sitt betyg under ämnets gång men just meritpoängs- ämnena är de ämnen där eleverna i dagens system ofta får lägre betyg ju längre de läser ämnet och det är inte säkert att ämnesbetyg fullt ut kan kompensera för detta (se kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;583&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft19"&gt;Utredningen vill med detta exempel visa att en elev i ett ämnes- utformat system kan komma att göra andra bedömningar när det gäller om det lönar sig att läsa matematik 2 för att få 0,5 i meritpoäng än en elev i det nuvarande systemet, beroende på hur ämnesplanerna, ämnenas nivåer, och meritpoängsfördelningen är utformade. Mot denna bakgrund är det av stor vikt att detta beaktas i ämnesutform- ningen, och att ämnesutformningen och en översyn av meritpoängs- systemet samordnas för att ge den effekt på elevernas val som är önskvärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Om nuvarande meritpoängsfördelning kvarstår kan ämnen som genererar meritpoäng behöva avvika från modellen för ämnesbetyg för att elever ska våga läsa dem utan att riskera att sänka betyget i ett omfattande ämne, exempelvis genom att dessa ämnen delas in i block (se avsnitt 11.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Strategiska val&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Det finns i alla utbildningssystem risker för strategiska val. Vi har i modellen för ämnesbetyg i möjligaste mån försökt motverka de stra- tegiska val som inte anses vara önskvärda. Det kan till exempel handla om att urvalssystemet förlorar i legitimitet. Strategiska val till och i gymnasieskolan påverkar även vilka lärare som behövs i huvud- mannens organisation. Om elever mer systematiskt väljer bort vissa ämnen eller program kan det leda till svårigheter att tjänstfördela redan anställda lärare och samtidigt att få tag på nya behöriga lärare. För samhället kan sådana val leda till att rekryteringen inom vissa samhällssektorer försvåras när få elever utbildas inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Ett strategiskt val som elever skulle kunna göra är att i valet till gymnasieskolan välja bort program där exempelvis mycket matema- tik ingår om de upplever att det finns en risk att få ett lågt slutligt betyg i ämnet, och när de avser att inte söka en utbildning som kräver matematik på den nivån. De skulle i stället kunna välja att läsa ett program med färre nivåer i matematik och sedan endast vid behov läsa in resterande nivåer inom kommunal vuxenutbildning eller pröva för högre nivåer. Sådana strategiska val kan motverkas med den möjlighet som förslaget om undantag från modellen som beskrivs i kapitel 11 avsnitt 11.3.4 medger. Det innebär att eleven ”låser in”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;584&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft13"&gt;betyg i ämnet efter ett visst antal nivåer och därmed kan få flera slutliga betyg i ämnet i det slutliga betygsdokumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Ett annat val, för att inte riskera att sänka sitt betyg i ämnet, är att inte frivilligt fördjupa sig ytterligare i ämnen som eleven redan läst på lägre nivåer inom programmet. Detta kan motverkas genom att göra nivåer i ämnen obligatoriska, det vill säga öka styrningen och minska dagens valbara delar i programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Ett ytterligare strategiskt val är att elever medvetet skulle ”ta” ett underkänt betyg i ett ämne när de ser att de inte kommer att få det betyg de vill ha. De skulle sedan kunna göra en prövning eller läsa in den sista nivån i ämnet inom kommunal vuxenutbildning. Skillnaden mot det nuvarande kursutformade systemet är att det slutliga bety- get i ämnet skulle omfatta fler poäng och på så sätt vara mer high- stakes. Vi ser det dock som en krävande strategi och därmed en liten risk att många elever skulle använda sig av den. För vissa elever som behöver ett visst meritvärde för att komma in på en utbildning med hög konkurrens kan det dock utnyttjas. Om dessa elever söker till högre utbildning med kompletteringsbetyg från kommunal vuxen- utbildning hamnar de dock i en annan urvalsgrupp med färre hög- skoleplatser än de som söker med enbart en gymnasieexamen. För att förhindra sådana strategiska val är det därför viktigt att nuvarande urvalsgrupper finns kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Möjligtvis kan det ses som en strategi i nuvarande system att läsa in särskild behörighet genom de basår som en del lärosäten erbjuder. Intyget från dessa ges inte något meritvärde och den sökande riskerar således inte sitt gamla meritvärde. Det finns även möjlighet att läsa basår inom kommunal vuxenutbildning. Skillnaden från att läsa på högskola eller universitet är att ett basår inom vuxenutbildningen på- verkar meritvärdet samt att den sökande får konkurrera i urvals- gruppen BII. Om ämnesbetygssystemet skulle medföra att det blir svårare att få höga betyg på program som ger breda behörigheter (främst naturvetenskapsprogrammet) kan strategin att läsa ett annat högskoleförberedande program som sedan kompletteras med ett basår på högskola eller universitet bli än mer populär. En åtgärd för att förhindra ett sådant strategiskt val är blockindelningen som vi föreslår för matematikämnet. Samtidigt bedömer vi att detta med all sannolikhet inte kommer att användas som ett strategiskt val efter- som det innebär ett helt års extra studier vilket är ett kostsamt alter- nativ för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;585&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343586x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft9"&gt;Även skolor kan göra strategiska val för att till exempel locka till sig elever och detta kan även ses som en möjlighet till strategiskt val för eleverna. För att höja skolans totala meritvärde kan skolor välja att inte erbjuda fördjupningar i ämnen utan i stället inom program- fördjupningen och det individuella valet erbjuda nya ”lättare” ämnen. Vår bedömning är att ämnesbetygen kan komma att innebära att skolors ”friutrymme” intecknas i större utsträckning än i dag, vilket i sig minskar skolornas utrymme att göra strategiska val på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Utredningen vill även påpeka att det är viktigt att följa utveck- lingen av att ämnesbetygssystemet fungerar i förhållande till sitt syfte och att åtgärder vidtas om det visar sig att alltför många oönskade strategiska val uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Barnrättsperspektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;En grundläggande rättighet i både konventionen om barnets rättig- heter (som blev svensk lag&lt;SPAN class="ft159"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;den 1 januari 2020) och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Vi har genom hela arbetsprocessen strävat efter att inhämta barns och ungas perspektiv. Detta har vi gjort genom att träffa och samtala med elever om bedömning och betygssättning. Vi har genomfört ett stort antal möten med elever från yrkesprogram och högskoleför- beredande program i gymnasieskolan. Vi har även träffat elever från högstadiet, gymnasieskolans introduktionsprogram och gymnasie- särskolan. Eleverna har varit blandade utifrån såväl kön, som socio- ekonomisk bakgrund och språkbakgrund. Vi har vidare träffat organi- sationer som representerar barn och unga med olika funktionsned- sättningar samt representanter för elever med svenska som andra- språk. Vi har också träffat representanter för elevorganisationerna och genomfört en elevenkät tillsammans med Sveriges Elevkårer. Som utgångspunkt har vi haft det kunskapsläge som framgår av rapporter, undersökningar och forskning inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Vi har tagit del av hur några andra länder utformar sina betygs- system och former för bedömning och betygssättning, med fokus på Finland, Norge och Danmark. Vi har även träffat gymnasieelever vid vårt besök i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;586&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;I våra förslag och bedömningar har vi strävat efter att beakta de olika elevgruppernas förutsättningar och behov. Ur barns och ungas perspektiv är det positivt att förbättringar sker inom området bedöm- ning och betygssättning. Utredningen bedömer att förslagen samman- taget är i enlighet med barnet bästa och bidrar till att ge barn och unga bättre förutsättningar att fullfölja sin utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;I avsnitt 16.2 beskrivs vilka övriga konsekvenser förslagen har för eleverna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser för jämställdheten mellan pojkar och flickor och kvinnor och män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;Syftet med jämställdhetspolitiken är att ge lika rättigheter och möjlig- heter för kvinnor och män, respektive flickor och pojkar, att forma samhället och sina egna liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft13"&gt;Utredningens förslag syftar till att ge goda förutsättningar för kun- skapsutveckling och möjlighet att fullfölja sin utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Förslagen kommer att gynna både flickor och pojkar men i syn- nerhet pojkarna. Flickor har under lång tid haft högre betyg än pojkar. Förslaget om ämnesbetyg kommer bland annat att leda till att eleverna får längre och mer sammanhållen tid i ämnena. Detta gynnar främst pojkar som i större utsträckning har drabbats negativt i det kurs- utformade systemet med korta kurser eftersom många pojkar har en längre startsträcka när det gäller gymnasiestudierna, något som har framförts av många av de lärare som utredningen har träffat. Vi tror även att förslaget om betyget Fx kan gynna pojkar eftersom det är fler pojkar än flickor som får underkända betyg, både i grundskolan och gymnasieskolan. Att tydligare kunna följa sin kunskapsutveck- ling kan leda till att fler elever känner sig motiverade att sträva mot ett godkänt betyg. Vi tror även att en kompensatorisk betygsättning gynnar eleverna genom att de blir mer motiverande av att betygen känns mer rättvisande än dagens betyg. Detta förslag bör inte göra någon skillnad när det gäller flickor och pojkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;Förslagen bör även leda till minskad stress, framför allt förslaget om ämnesbetyg och att eleverna därigenom får mer sammanhållen undervisningstid i ämnena samt att eleverna inte kommer att känna sig ständigt bedömda. Detta kan komma att gynna flickor på vissa högskoleförberedande program eftersom de är mer stressande än pojkar när det gäller såväl att lyckas med skolarbetet som att få höga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;587&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343588x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p753 ft10"&gt;betyg.&lt;SPAN class="ft164"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Förslaget att ta bort riktlinjen om att lärare ska utnyttja all tillgänglig information om eleven vid betygssättning bör främja alla elever men kanske främst högpresterande elever. Riktlinjen har med- fört att många elever upplever att de hela tiden blir bedömda, och den har även medfört en ovisshet om de borde lämna in ytterligare upp- gifter eller inte, vilket sammantaget har lett till att eleverna känner sig stressade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser för de integrationspolitiska målen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;Hur utbildning och undervisning är utformad påverkar hur nyanlända elever har möjlighet att integreras under sin skolgång. Elever som är nyanlända eller som inte har bott länge i Sverige kan ha svårigheter i många skolämnen på grund av brister i svenska språket. Vi tror att förslaget om ämnesbetyg i gymnasieskolan kan leda till att elever med utländsk bakgrund får bättre förutsättningar att fullfölja sin utbildning eftersom de får längre tid på sig i ämnena innan det slutliga betyget sätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Vi tror dock att det förslag som är mest positivt för nyanlända elever är införandet av betyget Fx. Det blir tydligare för eleverna om de befinner sig nära eller långt ifrån en godkänd nivå och de framsteg eleverna gör synliggörs även om de inte når ett godkänt betyg. Det har med all sannolikhet en uppmuntrande effekt för elever vars kun- skaper är nära godkäntgränsen och som därmed får betyget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I kapitlet om betyget Fx (kapitel 13) lyfter vi även att det kan finnas behov av att införa ämnena svenska för nybörjare och engelska för nybörjare för gruppen nyanlända elever. Dessa ämnen skulle kunna bidra till elevernas kunskapsutveckling och även ge dem bättre förutsättningar att fortsätta sina studier inom de ordinarie ämnena svenska som andraspråk och engelska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Sammantaget bedömer vi att våra förslag på sikt kan bidra till att främja integration genom att ge bättre förutsättningar för barn och unga som har bott kort tid i Sverige att lyckas med sina studier.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019b).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;588&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Det går inte att nog betona vikten av att elever fullföljer sin utbild- ning, både grundskoleutbildning och utbildning på gymnasial nivå. En fullföljd gymnasieutbildning visar att elever har utvecklat för- mågor som är viktiga både i arbetslivet och för vidare studier. Elever som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Utredningen bedömer att förslagen kommer att leda till positiva samhällsekonomiska effekter, framför allt förslaget om ämnesbetyg. Eleverna kommer att få mer sammanhållen tid i ämnena, vilket leder till bättre förutsättningar till djuplärande som i sin tur leder till en bättre kunskapsutveckling samt möjlighet att genomföra utbildning- en. En minskad fragmentisering av utbildningen ger även bättre för- beredelse för vidare studier eftersom eleverna bör ha djupare kunska- per med sig från gymnasieskolan när fokus ligger på lärande i stället för på betyg. Ämnesbetyg visar även tydligare vad elever på yrkes- program har för kompetenser i slutet av sin utbildning än vad de enskilda kursbetygen gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Övriga förslag kan öka motivationen för eleverna genom att betygs- sättningen kan upplevas som mer rättvisande utifrån elevernas kun- skaper samt att betyget Fx visar på en elevs kunskapsutveckling även innan eleven nått den godkända nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Förslagen kan sammantaget leda till mindre stress för såväl elever som lärare och därmed en bättre arbetssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser för sysselsättning och service i olika delar av landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft13"&gt;Utredningens förslag medför inga konsekvenser för sysselsättning och service i olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;Vårt förslag om ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen kan leda till att ämnen kommer att behöva delas eller nya ämnen kommer att skapas. Skolverket behöver då hantera delning av ämnen eller nya ämnen på ett sätt som inte med- för negativa konsekvenser för befintliga lärares behörighet, legiti- mation eller anställning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;589&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konsekvenser för Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;Utredningen bedömer inte att förslagen får några konsekvenser för överensstämmelse med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 663px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;590&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343591x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft184"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft10"&gt;Utredningen fick i september 2019 ett tilläggsdirektiv med uppdrag att analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygs- inflation.&lt;SPAN class="ft164"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;En mer omfattande genomgång av kunskapsläget om betygs- inflation och likvärdig betygssättning finns i bilaga 5. I bilagan redo- görs för forskning om både betygsinflation och likvärdighet i betygs- sättningen, och bilagan bildar bakgrund till vad vi för fram i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;I detta kapitel presenterar vi översiktligt de problem med betygs- inflation och olikvärdig betygssättning som vi har sett och insatser för att åtgärda dem, med fokus på den obligatoriska skolan och gym- nasieskolan. Insatserna är indelade i befintliga, planerade och möjliga, och vi anser att samtliga är möjliga att genomföra på kortare eller längre sikt. Vi har valt att särskilt lyfta fram och kort konsekvens- beskriva tre insatser som är kopplade till användandet av någon form av prov. Dessa tre insatser kräver vidare utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Betygsinflation och olikvärdig betygssättning samverkar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Betygsinflation brukar beskrivas som ett fenomen som uppstår om det uppkommer ett gap mellan kunskapsutvecklingen och betygs- utvecklingen där lärarnas genomsnittliga krav för ett visst betygssteg sjunker över tid. Att sätta likvärdiga betyg handlar om att lärare över hela landet tillämpar bestämmelserna om betygssättning på ett lik-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Dir. 2019:66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft20"&gt;591&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343592x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;värdigt sätt och därigenom sätter rättvisande betyg i relation till en elevs kunskaper.&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft19"&gt;Betygsinflation och likvärdig betygssättning är sålunda olika feno- men, men har en viss koppling till varandra. Olikvärdig betygssätt- ning som beror på att lärare gör olika bedömningar vid betygssätt- ningen behöver inte leda till betygsinflation om dessa skillnader består från år till år. Om tillämpningen av bestämmelserna däremot förändras så att fler elever för varje år får ett betyg som är en över- värdering av deras kunskaper kan det leda till betygsinflation, om inte samtidigt andra elevers kunskaper undervärderas i samma omfattning. På så vis kan man ändå säga att möjligheten att sätta olikvärdiga betyg öppnar för att det ska kunna bli betygsinflation och om vi kan få en likvärdig betygssättning mellan skolor kan betygsinflationen mot- verkas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Betygsinflation och olikvärdig betygssättning förekommer i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Betygsinflation har diskuterats sedan perioden med relativa betyg men intensifierades när de målrelaterade betygen infördes. Det är svårt att empiriskt bevisa om betygsinflation verkligen förekommer i dag eftersom det saknas valida mått på elevernas faktiska kunskapsnivå. De svenska nationella proven är inte utformade för att mäta elevers kunskaper över tid. Vi måste därför förlita oss på andra indikationer på betygsinflation som föreligger och strukturella faktorer som gör det troligt eller mindre troligt att betygsinflation existerar. De inter- nationella kunskapsmätningarna PISA och TIMMS&lt;SPAN class="ft159"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;brukar användas som ett mått på svenska elevers kunskaper framför allt gällande grund- skolan, eftersom undersökningarnas resultat går att jämföra över tid. När resultat från dessa kunskapsmätningar har jämförts med elevernas betyg under motsvarande period har det tidigare visat på sjunkande resultat i mätningarna samtidigt som betygen ökat. De senaste åren har det dock skett en vändning i resultaten för de svenska eleverna i de internationella mätningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;För mer information om definitionerna se bilaga 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;PISA mäter elevers läsförståelse och kunskaper inom matematik och naturvetenskap vid 15 års ålder (årskurs 9 i Sverige). TIMSS mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8. TIMSS advanced mäter elevers kunskaper i matematik och fysisk sista året i gymnasieskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;592&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343593x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft19"&gt;Sedan införandet av målrelaterade betyg kan man se en tydlig ök- ning av betygen i framför allt grundskolan. Exempelvis har betygen i praktiska och estetiska ämnen ökat oväntat mycket under en längre period. Detta har bland annat förklarats med att det saknas stabilisa- torer i dessa ämnen i form av nationella prov. I andra fall har det dock inte presenterats förklaringar till varför betygen ökar och det kan även där vara fråga om betygsinflation. Till exempel har betygen ökat över tid även i ämnen med nationella prov och då framför allt i engelska. Även i gymnasieskolan verkar införandet av målrelaterade betyg ha medfört att betygen ökade, men ökningen bedömdes avta sedan början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Efter införandet av gymnasiereformen 2011 (Gy11) verkar det dock ha skett en liten ökning av genomsnitt- lig betygspoäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Förutom indikationer på betygsinflation verkar det finnas pro- blem med likvärdigheten i betygssättningen i både grund- och gym- nasieskolan, både inom och mellan skolor. Ett sätt att visa på skillnad i likvärdighet när det gäller betygen är att jämföra hur stora avvikelser skolor har mellan betyg och resultat på nationella prov. Det största problemet med olikvärdighet har då visat sig vara skillnader mellan skolor. Detta problem har också ökat över tid. En orsak till olikvär- dig betygssättning är att det förekommer relativ betygssättning inom båda skolformerna, det vill säga lärare låter sig påverkas av elev- gruppens kunskapsnivå vid betygssättningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Sammanfattningsvis kan vi konstatera att betygsinflation är svår- fångat och att det inte går att fastställa empiriskt att det finns. Sam- tidigt har betygen ökat på ett sätt som är svårt att förklara, framför allt i grundskolan och för vissa ämnen, vilket tyder på att betygsinflation förekommer. Det är även rimligt att tro att den olikvärdiga betygs- sättningen, om den sker systematiskt och förändras över tid, bidrar till en betygsinflation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;De svenska målrelaterade betygen – en komplex bild&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Vi, likt många andra, har svårigheter att sammanfatta problemen med betygsinflation och olikvärdig betygssättning. Det finns utmaningar på flera olika nivåer i skolsystemet, såväl inbyggda i själva regleringen som externa faktorer som till exempel att det finns en konkurrens-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019a) och (2020a). Se även bilaga 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;593&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343594x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;situation mellan skolor. I detta avsnitt beskrivs komplexiteten med de målrelaterade betygen. I följande avsnitt diskuteras sedan andra för- klaringar till betygsinflation och olikvärdig betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Målrelaterade betyg och urval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Utformningen av ett betygssystem har betydelse för vilka använd- ningsområden betygen kan ha. Tidigare hade Sverige ett normrelaterat betygssystem med relativa betyg som rangordnade eleverna, men detta system byttes under tidigt &lt;NOBR&gt;1990-tal&lt;/NOBR&gt; ut mot ett målrelaterat system.&lt;SPAN class="ft159"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;I det betänkande från 1942 som lade grunden till det norm- relaterade betygssystemet avfärdade utredaren Frits Wigforss tanken på målrelaterade betyg och skrev: ”Det är sannolikt omöjligt att genom allmänna uttryck så precisera den kvalitativa godhet, som fordras för de olika betygsgraderna, att betygen därigenom kunna bli jämför- bara.”&lt;SPAN class="ft159"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Mot bakgrund av att målrelaterade betyg inte ansågs kunna bli helt likvärdiga hävdade många att sådana betyg inte var lämpade att använda för urval och antagning, utan att ett rangordnande betygs- system var bättre anpassat för det syftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft10"&gt;När sedan övergången från relativa betyg till målrelaterade betyg började diskuteras var tanken att de målrelaterade betygen inte skulle användas för urval. Det var även då, i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; många som hävdade att relativa betyg var de enda betyg som kunde fungera urvals- grundande, eftersom urval handlar om att jämföra betyg med var- andra.&lt;SPAN class="ft164"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Urvalsfunktionen tonades dock ned vid införandet och i stället beskrevs betyg som en förutsättning för att eleverna skulle nå goda kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Intentionen under tidigt &lt;NOBR&gt;1990-tal,&lt;/NOBR&gt; när mål- och kunskapsrelaterade läroplaner och nytt betygssystem togs fram, var i stället att högskole- provet skulle ta över som centralt urvalsinstrument för högskolan. Det blev dock inte fallet utan de målrelaterade betygen blev direkt ett viktigt urvalsinstrument för högre utbildning och dessutom ganska omgående ett urvalsinstrument även för grundskolan, bland annat på grund av att införandet av fristående skolor och skolvalet gjorde urvalsfunktionen central vid antagning till gymnasieskolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Se vidare kapitel 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;SOU 1942:11, s. 53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Hultén (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;594&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343595x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p301 ft11"&gt;Eftersom betygen är målrelaterade, sätts av den enskilde läraren och är &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; för eleven då de används som ett urvalsinstrument finns det en inbyggd risk att de hamnar omotiverat högt i relation till elevens kunskaper. Detta kan även bero på att lärare i många fall saknar nationella referenser att jämföra sin betygssättning mot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft14"&gt;Svenska betyg har flera svårförenliga syften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Betyg som företeelse kan ha flera syften. Ett syfte kan vara att de ska användas som urvalsinstrument för nästa nivå i utbildningssystemet, vilket vi var inne på i föregående avsnitt. Ett annat syfte kan vara att de ska användas till att informera och motivera elever, medan möj- lighet till utvärderingar av och jämförelser mellan skolor kan vara ett tredje. I Sverige har betygen kommit att användas till samtliga dessa syften, vilket skapar utmaningar eftersom det är svårt att skapa ett betygssystem som fungerar optimalt för dem alla.&lt;SPAN class="ft159"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft53"&gt;Av dessa syften anser utredningen att betygens roll som urvals- instrument måste vara central för vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Svårigheter att nå likvärdig betygssättning i ett betygssystem med kunskapskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft13"&gt;Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig.&lt;SPAN class="ft59"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande gäller för betygssättningen genom att de elever som har kunskaper av samma kvalitet ska få samma betyg, oavsett vilken skola de går i. Likvärdig- heten i betygssättningen i det nuvarande systemet har dock ifråga- satts i flera rapporter genom åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft9"&gt;I rapporten &lt;SPAN class="ft65"&gt;Policyidéer för svensk skola &lt;/SPAN&gt;hävdas att likvärdig betygs- sättning är betydligt svårare att upprätthålla i ett målrelaterat betygs- system än i ett normrelaterat.&lt;SPAN class="ft159"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Av Skolverkets utvärdering av den nya betygsskalan och kunskapskravens utformning från 2016 fram- går att även utformningen av kunskapskraven ställer till problem för en likvärdig tillämpning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;I senare rapporter från 2019 och 2020 kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;1 kap. 9 § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2016a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;595&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343596x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;staterar Skolverket vidare att det föreligger svårigheter att skapa sam- syn i bedömningen inom både grund- och gymnasieskolan (se mer om dessa rapporter under 17.1.4).&lt;SPAN class="ft164"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Av forskning inom området framkommer att en helt likvärdig betygssättning i ett målrelaterat system inte är möjlig av flera skäl. Kunskapskrav (eller kriterier) kan till exempel aldrig utformas på ett sådant sätt att de tillämpas och tolkas likadant av alla lärare. Andra skäl till att likvärdighet inte kan uppnås kan vara att synen på det kunnande som bedöms varierar, att kunskapskrav alltid är tolknings- bara och därför tolkas olika, att lärare inte håller med om, ignorerar eller använder sig av egna kunskapskrav, att lärare kan tolka och vikta aspekter olika utifrån undervisningskontexten, att det finns olika uppfattning av vad som kännetecknar kvalitet i ett kunnande och att språket i kunskapskraven kan göra dem svåra att förstå och därmed tillämpa enhetligt. Detta innebär dock inte att man inte ska sträva mot en så likvärdig bedömning som möjligt. Lärare måste exempelvis ges utbildning i bedömning, få samarbeta med kolleger och få diskutera krav/kriterier för bedömning.&lt;SPAN class="ft157"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 88px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Möjliga förklaringar till varför betyg kan bli omotiverat höga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Att betygen har fått betydelse för urvalet till nästa utbildningsnivå har lett till att de kan anses vara &lt;NOBR&gt;high-stakes,&lt;/NOBR&gt; åtminstone i de fall där det finns en konkurrens om platser. Detta menar vi i sin tur kan leda till att lärare medvetet eller omedvetet sätter högre betyg än vad som är motiverat utifrån elevernas kunskapsnivå. Resultatet kan bli både olikvärdig betygssättning och, om betygen dessutom generellt ökar från år till år, betygsinflation. Betygsinflation i gymnasieskolan kan ses som allvarligare än i grundskolan eftersom elever från många olika årskullar konkurrerar med sina gymnasiebetyg om högskoleplatser, medan elever i årskurs 9 enbart konkurrerar med sin egen årskull. Olikvärdig betygsättning skapar dock orättvisa både vid antagning till gymnasieskolan och högskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Det finns problem inbyggda i betygssättningen som har att göra med att lärare relaterar sina betyg till den rådande kunskapsnivån i den egna klassen eller skolan där de undervisar. Det finns dessutom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019a) och (2020a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lundgren (2019) bilaga 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;596&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343597x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;faktorer som ligger utanför själva bedömningen som påverkar betygs- sättningen, det vill säga faktorer som inte är direkt kopplade till lärar- nas bedömarkompetens men som ändå påverkar lärarna och därmed betygssättningen. I det följande beskrivs fem sådana faktorer. Dessa kan förekomma i olika utsträckning beroende på var en skola är be- lägen och vilken skolform det handlar om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Relativ betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;I en rapport från Skolverket från 2019 analyserades betygen i årskurs 9 i relation till resultaten på de nationella proven. En utgångspunkt för jämförelsen var att de nationella proven kan fungera som indikator för att bedöma om betygssättningen är likvärdig mellan skolor och elevgrupper. Stora skillnader indikerar att lärarna sätter betyg utifrån olika måttstockar och att betygssättningen inte är likvärdig. Rappor- ten visade bland annat att betygssättningen i hög grad är relativ på så sätt att den relateras till den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på skolan. En elev med högt resultat på det nationella provet som går på en skola där många andra elever också fått ett högt resul- tat har lägre sannolikhet att få ett högt slutbetyg. I skolor med låga resultat på det nationella provet råder den omvända situationen och det är lättare att få ett högt slutbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft9"&gt;Enligt Skolverket visar analysen på att det finns en grundläggande problematik gällande nationellt likvärdig bedömning i Sverige. Det föreligger svårigheter att skapa samsyn i bedömningen och det är en- ligt rapporten en ”övermäktig uppgift” för lärarna att åstadkomma en gemensam tolkning av kursplanernas kunskapskrav och värdeord. Problemen är inbyggda i systemet och kan inte tillskrivas lärarkollek- tivet. För att nå ökad likvärdighet krävs systemförändringar såsom att de nationella proven på något vis styr betygssättningen på skolnivå. En sådan förändring måste utredas noggrant och vägas mot tänkbara negativa effekter.&lt;SPAN class="ft159"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;I en senare rapport från Skolverket om betygssättningen i gym- nasieskolan från 2020 drogs likartade slutsatser. Av rapporten fram- gick att lärarna verkar ha problem med att göra samstämmiga tolk- ningar av elevernas prestationer i relation till de olika betygsstegen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;597&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343598x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;och anpassar sin betygssättning till prestationsnivån hos eleverna på den egna skolan.&lt;SPAN class="ft59"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft10"&gt;Resultatet av en sådan relativ betygssättning blir att betygen blir olikvärdiga och inte på ett rättvisande sätt motsvarar elevernas sam- mantagna kunskaper. På en skola där eleverna är lågpresterande sätts för höga betyg i relation till vad eleverna kan, och betygen blir inte jämförbara med de betyg som sätts på skolor med högpresterande elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Skolvalet kan medföra konkurrens om elever&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; infördes friskolereformen som innebär att en- skilda huvudmän kan driva en skola. Samtidigt infördes det så kallade fria skolvalet vilket innebär att elever kan söka till de skolor de vill gå i. Skälen var bland annat att öka variationen av skolor, skapa kon- kurrens mellan skolorna för att höja den generella kvaliteten och skapa incitament för kostnadseffektivitet genom att ge elever och föräldrar möjlighet att välja skola.&lt;SPAN class="ft164"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;OECD rekommenderade 1992 den svenska regeringen att inte genomföra de planerade reformerna med skolval, etablering av fristå- ende aktörer och en skolpeng som följer eleven. Särskilt ifrågasatte OECD skolvalet. De menade att det saknades konsekvensanalyser och att internationella exempel visade att skolval riskerar att leda till &lt;NOBR&gt;socio-ekonomisk&lt;/NOBR&gt; och etnisk segregation.&lt;SPAN class="ft159"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Att skolor konkurrerar om eleverna, både kommunala och fristå- ende skolor, har lett till att betygen har fått en allt mer framträdande roll i övergången mellan grundskola och gymnasieskola och särskilt i storstadsregionerna där urvalet av skolor är stort. En skolas ekonomi är beroende av det antal elever som väljer att gå där. Det innebär att det finns risk för att skolor använder en generös betygssättning som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;”lockbete” för att få elever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Av betänkandet &lt;/SPAN&gt;En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning &lt;SPAN class="ft11"&gt;framgick att likvärdigheten i svensk skola har utvecklats negativt, att vilken skola en elev går i har bety- delse för elevens resultat och att det sedan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1990-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; har skett en kraftig ökning av spridningen i skolornas kunskapsresultat. I betän-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2020a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1991/92:95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;OECD (1992).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;598&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343599x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;kandet föreslogs bland annat ett gemensamt skolval, där alla huvud- män och vårdnadshavare deltar. Eftersom en centraliserad hantering av urvalsgrunder och antagning antas vara mindre segregerande än en lokal föreslogs att systemet administreras av Skolverket i en regional organisation.&lt;SPAN class="ft164"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Obehöriga lärare och avsaknad av kollegialt eller nationellt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;För att målrelaterade betyg ska bli likvärdiga och inte öka över tid bör betygssättande lärare ha tillgång till någon form av stöd eller refe- rens. Det kan till exempel handla om nationella prov eller nationella bedömningsstöd, men det kan även innefatta goda rutiner för kolle- giala samtal inom skolan, mellan skolor eller kommunövergripande. Sådant stöd kan i dag dock saknas på grund av flera orsaker. Dels finns det i dagsläget en lärarbrist och en relativt stor andel obehöriga lärare i skolan, i vissa kommuner finns ingen behörig lärare alls i vissa ämnen, samt skolor där endast en lärare undervisar i vissa ämnen. Då uppstår problem för läraren och huvudmannen både att ha kollegiala utbyten och att följa upp om betygssättningen är korrekt. Dels har lärarna i vissa ämnen inga nationella prov eller bedömningsstöd att relatera till vid betygssättningen. Ämnen i grundskolan som inte har nationella prov tenderar att ha höga betygsgenomsnitt, särskilt de praktiska och estetiska ämnena. Det är också ämnen som ofta endast har en lärare på en skola, och där det alltså inte finns möjlighet till kollegiala samtal om vad som är en rimlig nivå för olika betyg i relation till kraven. Det finns skolor där genomsnittet av elevernas betygs- värden i ämnena hem- och konsumentkunskap, musik, bild och slöjd överstiger 17,5 (årskurs 9 vårterminen 2019). Det innebär att majo- riteten av eleverna på skolan har fått betyget A i dessa ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Vi menar att problemet med omotiverat höga betyg på grund av att lärare inte ges de förutsättningar och det stöd de behöver vid betygssättningen finns i hela landet. Problemet med omotiverat höga betyg kan dock ytterligare förstärkas i storstadsområdena på grund av skolvalet. Betygsstatistiken visar att de 20 grundskolor i Sverige som vårterminen 2019 har gett sina elever i årskurs 9 högst betygspoäng i ämnet hem- och konsumentkunskap till övervägande del ligger i eller i absolut närhet av Stockholm, Göteborg eller Malmö. Den skola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SOU 2020:28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;599&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p701 ft10"&gt;som toppar listan har en genomsnittlig betygspoäng på 19,9 i hem och konsumentkunskap, vilket innebär att i princip alla elever på skolan har fått betyget A i ämnet. Samma skola har betygspoäng 19,7 i slöjd, 19,4 i musik och 18,8 i bild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft10"&gt;Att praktiskt taget alla elever i årskurs 9 på skolan har fått höga betyg i dessa ämnen är teoretiskt fullt möjligt men ändå, enligt utred- ningen, ett resultat som bör följas upp av rektorn och huvudman. Även om det inte går att generalisera utifrån dessa siffror ger det vissa indi- kationer på att konkurrens om elever i storstadsområden kan driva betygen uppåt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 50px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Huvudmännens olika förutsättningar och målen om ökad måluppfyllelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft9"&gt;Sverige är ett avlångt land med bland annat olika förutsättningar mellan norr och söder, storstad och glesbygd. Skolhuvudmännens förutsätt- ningar för sina verksamheter skiljer sig därmed också mycket åt. Det råder dessutom ett ekonomiskt läge som leder till att många kom- muner måste spara på skolan, vilket i sin tur kan leda till lägre lärartät- het, färre läromedel och minskade resurser för elevhälsan. Vi har också en situation med många obehöriga lärare i framför allt glesbygdskom- muner. Det finns som tidigare nämnts kommuner som helt saknar behöriga lärare i vissa ämnen. I en del kommuner är dessutom omsätt- ningen på rektorer mycket hög. Faktorer som obehöriga lärare, bespar- ingar och omsättning av rektorer kan medföra en försämrad likvär- dighet i både utbildningen och betygssättningen. Det finns risk att en sådan situation leder till betygsinflation och olikvärdig betygssätt- ning eftersom det saknas en mer generell bedömarkompetens i lärar- kollegiet och även en kontinuitet i den systematiska uppföljningen av skolans betygsresultat som ingår i rektorsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft9"&gt;Några av de huvudmän som utredningen har träffat beskriver dess- utom att de aktivt arbetar för att skolornas resultat (elevernas betyg) ska öka år från år. Att betygen ökar blir då ett kvalitetsmått för att visa på ökad måluppfyllelse. Vi har dock inte i något av dessa möten upplevt att målet om ökad måluppfyllelse kopplas till ett resonemang om vad eleverna ska lära sig. Lokala eller nationella insatser, som Läs- lyftet eller Matematiklyftet, kan visserligen leda till ökad kvalitet i undervisningen och i förlängningen ökade betyg, samtidigt är det inte realistiskt att förvänta sig att betygen ska öka år från år, eftersom det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343601x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;innebär att eleverna i varje årskull ska prestera bättre än eleverna i föregående årskull. Vi menar därför att en uttalad förväntan på en ökad måluppfyllelse i skolan kan medföra risk för en betygsutveckling som inte kan anses rimlig i förhållande till hur elevers kunskaper utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Det förekommer påtryckningar på lärare att sätta högre betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;Svenska lärare är ytterst ansvariga för såväl bedömningen av de natio- nella proven som för elevernas betyg. Detta är relativt unikt i en inter- nationell jämförelse. Det ger mycket professionell frihet till läraren men betyder samtidigt att det finns en större risk att den enskilde läraren utsätts för påtryckningar inför betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;En rapport från Lärarnas riksförbund visar att situationen för lärarna i detta avseende har försämrats på senare år. Det har blivit alltfler klagomål och påtryckningar från elever och vårdnadshavare, bland annat när det gäller betygssättningen. Påtryckningarna att sätta högre betyg kan även komma från skolans rektor.&lt;SPAN class="ft157"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;En sådan arbets- situation kan leda till att lärarna känner sig tvungna att samla in många underlag inför betygssättningen och bedömningen riskerar på så vis att bli viktigare än att bedriva undervisning. Påtryckningarna kan även bidra till att lärarna blir otrygga i sin yrkesutövning och därför sätter felaktiga betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Nationella kunskapsmätningar kan utgöra verktyg för att mäta betygsinflation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Av sammanställningen av kunskapsläget om betygsinflation och olik- värdig betygssättning (bilaga 5) och av våra resonemang i detta kapi- tel framgår att det i dag inte finns något säkert sätt att påvisa och mäta betygsinflation i Sverige. De nationella proven är inte utformade för att jämföra elevers resultat över tid (trend) och de internationella kun- skapsmätningarna har vissa begränsningar eftersom de bara mäter kun- skaper i vissa ämnen och innehållet i mätningarna inte fullt ut mot- svarar de svenska kurs- och ämnesplanerna. Ett system för att mäta svenska elevers kunskaper över tid skulle kunna bidra till att skapa en bild av i hur stor utsträckning betygsinflation förekommer i dag, för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Lärarnas riksförbund (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;601&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 274px 151px;padding: 0px;border: none;width: 643px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343602x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft215"&gt;att kunna analysera orsakerna och på så sätt göra det lättare att sätta in adekvata insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft215"&gt;Utredningen om nationella prov föreslog i sitt betänkande ett system för nationell kunskapsutvärdering (NKU) vars syfte skulle vara att ge information om kunskapsutvecklingen på nationell nivå över tid. Av betänkandet framgick att de nationella provens utform- ning gör att den information de ger inte kan jämföras över tid. Utred- ningen föreslog därför en försöksverksamhet med ett nytt system för trendmätning. Systemet skulle byggas upp med ramverk, teknik för genomförande, bedömning och analys samt en organisation för att utveckla utvärderingen.&lt;SPAN class="ft241"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Skolkommissionen underströk i sitt slut- betänkande att det är angeläget att regeringen ger hög prioritet åt förslaget från utredningen om nationella prov om att utveckla bland annat kunskapsutvärderingar, eftersom detta kan öka likvärdigheten för eleverna.&lt;SPAN class="ft241"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har inte gått vidare med förslaget om NKU.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;"&gt;En variant av nationell kunskapsutvärdering, som framförts till Betygsutredningen, är att skapa stora provbanker där förmågor i alla ämnen kan testas digitalt i prov som sätts samman slumpmässigt uti- från provbanken. Uppgifternas antal kan viktas beroende på den tyngd man anser att olika ämnen ska ha, och de kan distribueras slump- mässigt. Eftersom proven inte har till syfte att pröva den enskilda elevens kunnande, utan ska mäta kunskapsutveckling över tid, kan provformatet begränsas till enbart flervalsfrågor, liknande högskole- provet, vilka kan rättas digitalt och automatiskt. Provresultatet pre- senteras till skolan i form av ett genomsnittsresultat för alla elever, enskilda elever får alltså inte ta del av sina resultat. Lärarna måste sedan ta hänsyn till genomsnittet när de sätter sina betyg och avvikelser från skolans tilldelade betygsgenomsnitt accepteras inte (se mer om ankring av provresultat i betygen i avsnitt 17.3). Förutsatt att uppgifterna i provbanken kan anses hålla samma svårighetsgrad kan resultaten på proven användas för att studera kunskapsutveckling över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;SOU 2016:25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;SOU 2017:35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft20"&gt;602&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 200px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Det finns behov av insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Betygsinflation och olikvärdig betygssättning skapar problem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Vi har konstaterat att betygsinflation är svårfångat och att det inte med säkerhet går att empiriskt fastställa att det finns. En nationell kunskapsutvärdering liknande den som beskrivs i ovanstående av- snitt skulle kunna vara ett sätt att få en bättre bild av hur svenska elevers kunskaper utvecklas över tid. Vi ser dock att betygen i vissa ämnen har ökat på ett sätt som förmodligen inte motsvarar elevernas kunskapsutveckling, framför allt i den obligatoriska skolan, och att denna ökning har pågått sedan de målrelaterade betygen infördes. Vi ser också att det finns problem med olikvärdig betygssättning i både grund- och gymnasieskolan, bland annat på grund av att lärare har svårigheter att tolka kunskapskraven på ett likvärdigt sätt. Denna pro- blematik framkommer i ett flertal rapporter från myndigheter och forskare. Det finns även tendenser till att lärare använder sig av relativ betygssättning, det vill säga betygssätter utifrån elevgruppens kun- skapsnivå och inte utifrån kunskapskraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Vi har låtit genomföra en intervjustudie med elva forskare och före- trädare för organisationer inom skolsektorn (se kapitel 10). De anser samtliga att betygsinflation finns och att den är ett stort problem. Huvudmän, rektorer, lärare och andra skolaktörer som utredningen har träffat instämmer i den bedömningen. Det innebär att även om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;inte kan fastställa omfattningen av betygsinflationen anser många att betygsinflation är ett stort problem. Vi ser att detta kan leda till att tilltron till betygssystemet urholkas vilket i förlängningen kan med- föra att betygen förlorar sin legitimitet som urvalsinstrument till nästa nivå i utbildningssystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;Sammantaget anser vi mot bakgrund av vad som framkommit i utredningens arbete att det finns tillräcklig grund för att sätta in mer omfattande insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning än vad som redan görs, framför allt mot bakgrund av att betygen används till urval till nästa utbildningsnivå. Det behövs dock delvis olika insatser för att motverka betygsinflation respektive olikvärdig betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;603&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343604x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Olika insatser behövs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Oavsett hur kunskapskrav eller betygskriterier utformas kan det vara svårt att nå en helt likvärdig betygssättning eftersom betygssättning ytterst handlar om en subjektiv bedömning. Samtidigt är lärares be- dömarkompetens och sambedömning av stor betydelse för att nå en så likvärdig betygssättning som möjligt. Insatserna handlar därför del- vis om att stärka lärares bedömarkompetens och att huvudmannen, eller rektorn, följer upp och utvärderar skolans betygsutveckling. Det kan även behövas andra insatser för att säkerställa att de natio- nella proven bättre kan användas som stöd vid betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;När det gäller betygsinflation är det bland annat yttre faktorer som påverkar, det vill säga det handlar inte lika mycket om lärares bedömarkompetens. För att motverka detta krävs mer omfattande insatser som att betygen ankras i exempelvis prov eller att någon form av examensprov införs i gymnasieskolan. Dylika insatser har även framförts av OECD som anser att de svenska betygen kan göras mer likvärdiga genom att resultaten på externt bedömda nationella prov får utgöra riktmärken för betygssättningen i stort.&lt;SPAN class="ft161"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Det är centralt att den reglering som följer av de insatser som utredningen föreslår också efterlevs av huvudmän, rektorer och lärare. Det kan därför finnas ett behov av att stärka tillsynen av lärarnas och huvudmännens regelefterlevnad vad gäller betygssättning. Vi inser att det finns en risk att skolans arbete och utveckling hämmas om lärare och huvudmän upplever att det ständigt finns ett hot om sank- tioner, inte minst om reglerna för betygssättning ytterligare skärps för att förhindra betygsinflation och olikvärdig betygssättning. Vi tycker ändå att insatser mot betygsinflation och olikvärdig betygs- sättning blir verkningslösa om de inte efterlevs. Vi anser därför att det kan finnas behov av att ytterligare sanktioner från Skolinspektionen ska kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft9"&gt;Utifrån ovan bakgrund beskriver vi i de följande avsnitten insatser för att stärka likvärdigheten och motverka betygsinflation. Vi börjar med att beskriva insatser som kan genomföras på kortare eller längre sikt. Vi beskriver därefter tre insatser som är kopplade till användan- det av prov och behöver utredas vidare. Avslutningsvis tar vi upp vad som kan behöva göras om inga av dessa insatser får avsedd effekt och resonerar om att införandet av ett nytt betygssystem kanske är det&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;OECD (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;604&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343605x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft13"&gt;som återstår om inga andra åtgärder kan motverka betygsinflationen och den olikvärdiga betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 146px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Befintliga och planerade insatser samt möjliga nya insatser på kortare eller längre sikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;I detta avsnitt redovisar utredningen statliga insatser som är befint- liga och planerade. Vi gör även en bedömning av vilka nya insatser som skulle vara möjliga att genomföra på både kort och lång sikt. I samt- liga fall utgår de nya insatserna från liknande befintliga insatser, både svenska och internationella. Alla insatser vi tar upp anser vi har eller kan ha betydelse för arbetet med att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning och alla är möjliga att införa i det befintliga skolsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Påbörjade och planerade insatser samt möjliga nya insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Insatser som är påbörjade – extern bedömning och betygssättning av nationella prov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Sverige har länge haft ett system där den undervisande läraren både bedömer och betygssätter elevernas resultat på de nationella proven och sätter elevernas betyg. Gustavsson med flera konstaterar att till- förlitligheten i provresultaten kan ifrågasättas eftersom Skolinspek- tionens omrättningar visar att det finns en betydande spridning i hur proven bedöms på olika skolor och hur olika elevers resultat värde- ras.&lt;SPAN class="ft159"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;OECD har även lyft frågan om tillförlitligheten med att lärare bedömer proven själva. Enligt OECD skulle reliabiliteten i bedöm- ningen öka om provens bedömdes externt.&lt;SPAN class="ft159"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Frågan om bland annat extern bedömning behandlades 2016 av Utredningen om nationella prov. Utredningen föreslog en digitaliser- ing av de nationella proven, alltså att proven genomförs med hjälp av digitala verktyg. Inom ramen för en föreslagen försöksverksamhet med datorbaserade prov föreslog utredningen också att extern bedöm- ning av de nationella proven skulle ingå. Utredningen konstaterade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;OECD (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;605&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343606x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft19"&gt;att en fördel med att lärare själva bedömer elevernas prov är att de får information om elevernas kunskapsutveckling, men en nackdel är att de lägger in sina egna värderingar om eleverna i bedömningen.&lt;SPAN class="ft161"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Utifrån utredningens förslag har Skolverket fått i uppdrag att genom- föra en försöksverksamhet med ett stegvist införande av digitaliserade prov och extern bedömning.&lt;SPAN class="ft161"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;De första digitala proven ska genom- föras år 2023. Proven ska med hjälp av digital teknik fördelas och be- dömas externt, det vill säga av någon annan än den undervisande läraren, vilket minskar risken för att subjektivitet kan påverka be- dömningen.&lt;SPAN class="ft161"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Skolverket har även i uppdrag att utreda hur central rätt- ning av nationella prov kan införas. Skolverket ska kartlägga de åtgär- der som krävs för ett införande av en central rättning samt föreslå en organisation för en sådan funktion inom en befintlig statlig myndig- het eller som ett självständigt organ. Uppdraget ska redovisas 15 okto- ber 2020.&lt;SPAN class="ft161"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Vi instämmer i att avidentifiering av proven, extern bedömning och central rättning kan vara åtgärder för att öka likvärdigheten i be- dömningarna. Detta är angeläget eftersom provresultatet sedan hösten 2018 särskilt ska beaktas av läraren vid betygssättningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Försöksverksamheten med extern bedömning är ännu inte avslutad och inga beslut är fattade om ett införande. Flera av de lärare som vi har träffat arbetar dock redan nu med en variant av extern bedöm- ning. Lärarna byter elevlösningar med varandra inför bedömningen av det nationella provet och bedömer på så sätt avidentifierade elevlös- ningar. Det är viktigt att poängtera att dessa insatser naturligtvis bara är verksamma för de ämnen eller kurser som har nationella prov. Det är också avgörande att lärarna som ska särskilt beakta provresultatet vid betygssättningen känner förtroende för att den externa bedöm- ningen eller centrala rättningen är korrekt. Annars finns en risk att den betygssättande läraren bortser från resultatet eller gör en egen bedömning av provet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2016:25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;U2017/03739/GV.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 6px 'Arial';line-height: 15px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 6px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;"&gt;Information om Skolverkets digitalisering av de nationella proven finns på Skolverkets webb. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering /digitala-nationella-prov/digitalisering-av-de-nationella-proven&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2020-02-20).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Enligt Skolverkets regleringsbrev för 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10 kap. 20a §, 15 kap. 25 a § och 20 kap. 37 a § skollagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;606&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343607x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Befintliga insatser – bedömarkompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Som nämnts tidigare finns det svårigheter med likvärdig bedömning och betygssättning vilket bland annat kan förstärkas av detaljerade och omfattande kunskapskrav som varje lärare ska tolka.&lt;SPAN class="ft159"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Det är dock möjligt att genom fortbildning och kollegiala diskussioner hitta gemensamma referensramar kring tillämpningen av kunskapskraven och på så sätt öka likvärdigheten i betygssättningen. Stödmaterial för detta har under lång tid tillhandahållits av Skolverket, och det är tro- ligt att det har bidragit till att skapa viss samsyn mellan lärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Skolverket erbjuder vidare bedömarkurser på sin webb. Där finns kurser om bland annat betygssättning, återkoppling till elever, doku- mentation av elevers kunskaper och likvärdighet i bedömning och betygssättning. Målgruppen är lärare som arbetar i skolformer där betyg sätts och insatserna ska bidra till att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna. Webbkursen om likvärdighet i bedömning och betygssätt- ning handlar specifikt om att få kunskaper om att arbeta kollegialt och om betydelsen av prov och bedömningsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Dessutom erbjuds bedömda och kommenterade elevlösningar i olika ämnen i Skolverkets bedömningsportal. De nationella provens bedömningsanvisningar innehåller även de bedömda, kommenterade och betygssatta elevlösningar. Bedömda elevlösningar kallas ofta för benchmarks och är ett sätt att skapa en gemensam referensram hos lärare för vilka kunskaper som motsvarar ett visst betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Det bör beaktas att dessa befintliga insatser redan funnits tillgäng- liga under ett antal år, och vår bedömning är att mycket av det som kan göras för att stötta lärarnas bedömarkompetens redan är gjort i form av insatser och kurser. Ytterligare satsningar på den här typen av stöd kommer enligt oss därför möjligen inte att ge några synbara effekter. Vi ser dock att utbildning i bedömning kan stärkas inom två områden, som vi redovisar i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2016a) och (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;607&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343608x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Möjliga nya insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Nationella professionsprogram föreslås införas från och med 2021 och ska erbjuda ett strukturerat utbud av kompetensutveckling.&lt;SPAN class="ft159"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och stärka det pedago- giska ledarskapet genom att skapa förutsättningar för lärares, förskol- lärares och skolledares professionella utveckling genom hela yrkes- livet. Enligt utredningen skulle kurser om bedömning och betygssätt- ning kunna ingå i de kommande professionsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;dag ingår särskilda moment i betyg och bedömning i lärarutbild- ningen. Enligt utredningen skulle dessa moment kunna utökas, exem- pelvis skulle de kunna ingå i den verksamhetsförlagda utbildningen. Insatser som görs i lärarutbildningarna har dock effekt på mycket lång sikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Möjlig ny insats – lärare granskar andra lärares bedömning (Queenslandsmodellen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft10"&gt;I Queensland i Australien har skolorna använt sig av ett system där lärare granskar andra lärares bedömningar. Modellen kan beskrivas som ett system där lärares bedömning och betygssättning granskas av en extern grupp yrkesverksamma lärare som fått träning för upp- draget och finns i varje skolämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Modellen bygger på att eleverna, inom den reguljära undervisningen och i bekanta situationer, har möjlighet att visa sina kunskaper med hjälp av en bred repertoar av bedömningsunderlag, så som muntliga presentationer, praktiska övningar, grupparbeten, prov och inläm- ningsuppgifter. Själva granskningen sker i slutet på en kurs och base- ras på ett representativt urval elevportföljer. Efter granskningen får skolan råd om hur väl de förmår genomföra rättvisa bedömningar, hur väl bedömningen ligger i linje med kursplanernas mål och ämnes- innehåll och hur lämpliga bedömningsinstrumenten är. Råden används sedan på skolan för att bedöma de elevportföljer som inte ingick i granskningen. Systemet bygger på tillit till lärarnas professionella om- döme. Prov ingår som en del av modellen men eftersom moderer- ingen mellan lärarna är central i modellen tar inte proven längre så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Prop. 2019/20:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;608&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343609x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;stor plats i strävandena efter likvärdighet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Modellen tillämpades i Queensland från &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och fram till år 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Lärarna i Queensland förhöll sig till kunskapskrav när de bedömde elevernas kunskaper, precis som svenska lärare gör. Lundahl med flera skriver att kunskapskraven i Sverige används till kunskapsmätning och kan förstås som ett styrningsinstrument medan kunskapskraven i Queensland i stället kan förstås som ett professionsinstrument eftersom kunskapskraven där används mer till kunskapsbedömning och stöttar lärarnas roll som professionella kunskapsarbetare.&lt;SPAN class="ft159"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;I en svensk kontext kan vi konstatera att de nationella proven har fått ta ett stort utrymme i skolan och fått bära mycket av diskussio- nen kring likvärdiga betyg. Enligt utredningen kan en modell lik- nande Queenslandsmodellen vara ett intressant sätt att åstadkomma likvärdig betygssättning och bidra till professionsstärkande effekter. Fördelar som lyfts fram med modellen är att lärarnas bedömning blir bättre och mer rättvis, de utvecklar en gemensam förståelse för kurs- planerna och deras bedömningskompetens ökar. Modellen kan sägas vara en slags social moderering som bygger på ett kollegialt samarbete. En positiv effekt av detta kan vara att arbetssättet leder till att under- visning och bedömning integreras. Nackdelen är att modellen är tid- och resurskrävande, och möjligen svår att följa upp. Det tar tid att få en samsyn bland lärarna, speciellt om styrdokumenten är komplicerat skrivna. Modellen kräver också en organisation för dels hur gransk- ningen ska gå till, dels för hur för- och efterarbetet ska gå till. Model- len tar även tid att implementera.&lt;SPAN class="ft159"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Om en liknande modell implementeras i Sverige skulle lärarna kunna få hjälp av statligt utarbetade bedömningsstöd och frivilliga provbanker med tydliga benchmarks (bedömda elevlösningar). En skarpare variant av modellen skulle kunna vara att staten även tydligt reglerar vilka betygsunderlag en lärare måste använda sig av vid betygs- sättningen. Det kan exempelvis handla om att en lärare i kemi vid betygssättningen måste ha tillgång till underlag i form av labbrap- porter, muntliga presentationer och grupparbeten, och att mallar för underlagen finns att hämta i en bedömningsportal tillgänglig för alla lärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Jönsson (2013). Se även The state of Queensland (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Lundahl, Hultén och Tveit (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Jönsson (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;609&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:169px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:561px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343610x1.jpg/" style="width:416px;height:561px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Befintlig insats i Danmark – normalfördelning av godkända betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Danmark har bestämmelser om att ett förväntat utfall av elevernas godkända betyg i en skala med fem steg sker enligt en normalför- delning, se tabell 17.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft39"&gt;Tabell 17.1 Förväntat utfall av de godkända betygen i Danmarks betygssystem&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: bold 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p427 ft39"&gt;Betyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p505 ft39"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td129"&gt;&lt;P class="p427 ft3"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;25 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;30 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;25 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td59"&gt;&lt;P class="p505 ft3"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;" class="tr15"&gt;&lt;P class="p22 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p939 ft9"&gt;Utfallet ska ske över en femårsperiod och på aggregerad nivå i hela riket. Danmark har i läroplanerna centralt formulerade mål samt be- skrivningar av typiska kunskaper för de olika betygsnivåerna, likt våra kunskapskrav för varje ämne, och betygssättningen ska relateras till dessa. Betygskriterierna för varje betyg består av en mycket begränsad vägledning som inte kan tillämpas utan att läraren samtidigt förhåller sig till målen i läroplanen. Om läraren använder skalan rätt utifrån målen ska betygen aggregerat och i riket fördelas enligt angivna an- delar. Målen och nivåerna har utarbetats av ämneskonsulenter med stor insikt i respektive ämne i syfte att fördelas så som tänkt. Även om lärare alltså sätter målrelaterade betyg till de enskilda eleverna ska de formulerade målen i respektive ämne vara så tydliga och till- lämpas så enhetligt att elevernas betyg normalfördelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Den nationella fördelningen av betygen följs upp centralt vart femte år. Vid den senaste utvärderingen konstaterades att den danska grundskolan och gymnasieskolan följer fördelningen väl med endast små avvikelser för varje betygssteg.&lt;SPAN class="ft164"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Möjlig ny insats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Sverige har liknande skala för de godkända betygen som Danmark, eftersom båda länderna har skalor som inspirerats av &lt;NOBR&gt;ECTS-skalan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt; &lt;/SPAN&gt;Det finns dock inte ett uttalat förväntat utfall av de svenska betygen på aggregerad nivå. En modell som likt den danska är kopplad till ett förväntat utfall om en normalfördelning i riket kan vara ett alternativ även i vårt system. Det gör det möjligt att följa upp utfallet över tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;EVA Danmarks evalueringsinstitut (2019).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Se mer om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ECTS-skalan&lt;/NOBR&gt; i kapitel 8 och kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;610&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;för att få syn på förändringar och eventuellt göra justeringar i syste- met. En skillnad mot Danmark är dock att det finns vissa incitament i Sverige för att sätta höga betyg, till exempel att betygen är high- stake och att vi har ett skolval vilket kan leda till att betygen används som konkurrensmedel. Detta kan innebära att ett system med en förväntad normalfördelning på aggregerad nivå inte fungerar. Denna risk skulle kunna motverkas genom tillsyn och att sanktioner vid be- hov vidtas för de skolor eller huvudmän som har omfattande avvik- elser från fördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Insatser kopplade till prov som kräver vidare utredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningen anser att några av de möjliga nya insatser vi nämner i föregående avsnitt skulle kunna införas inom relativt kort sikt, medan andra skulle kunna införas på lång sikt. Samtidigt tror vi att mer omfattande insatser behöver genomföras för att med större kraft och över tid kunna motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;I våra litteraturstudier, i våra möten och i den intervjustudie som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;genomfört finns en tro på att betygsinflation och olikvärdig betygs- sättning kan motverkas med hjälp av att betygssystemet har ett ankare som elevens betyg måste förhålla sig till. Det har också framhållits att betyg skulle kunna normeras (justeras) utifrån betygsnivåer i någon form av kunskapsmätning, exempelvis resultat på nationella prov. Utredningen instämmer i dessa bedömningar och de insatser som vi särskilt lyfter fram är därför samtliga kopplade till användandet av någon slags kunskapsmätning. Insatserna medför sådana förändringar att de måste utredas vidare och beskrivs därför mer i detalj. Vi ger även en kort konsekvensbeskrivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Som nämnts tidigare är det av stor vikt att regelefterlevnaden stärks om någon eller några av dessa insatser införs. Skolinspektionen skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;så fall kunna få utökade befogenheter när det gäller uppföljningen av betygssättningen för att på så vis motverka betygsinflation och främja en likvärdig betygssättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 117px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;611&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:684px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343612x1.jpg/" style="width:416px;height:684px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Regeringen bör vidare utreda möjlig- heterna till&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;ankring av elevernas betyg i de nationella proven i de obligato- riska skolformerna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;införande av examensprov i gymnasieskolan, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;statistisk moderering av betyg med hjälp av nationella prov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 154px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Ankring av betyg i de nationella proven i de obligatoriska skolformerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft14"&gt;Resultat på nationella prov ska särskilt beaktas vid betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft19"&gt;Som tidigare nämnts trädde ny lagstiftning i kraft hösten 2018 som innebär att lärarna måste särskilt beakta resultatet från det nationella provet då de sätter betyg. Skolverket har undersökt vilka effekter regleringen har haft för betygssättningen i relation till de nationella proven i årskurs 9.&lt;SPAN class="ft161"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Enligt Skolverket borde de nya reglerna teore- tiskt ge omedelbara effekter gällande betygssättningen, men att det också kan bli effekter på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Skolverkets slutsats är dock att de utifrån betygsstatistiken för 2019 inte kan se några tecken på att lärarna sätter betyg i relation till de nationella proven på något annat sätt än tidigare, varken när det gäller betygssättningen mellan skolor eller på individnivå. Bestäm- melsen om att särskilt beakta provresultaten har därför, utifrån de mått som har undersökts, inte lett till en mer likvärdig betygssättning i årskurs 9 det första året bestämmelsen gällde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Skolverkets modeller för ankring av betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Skolverket har föreslagit att de nationella proven på något vis ska styra betygssättningen på skolnivå, det vill säga att elevernas provresultat blir en måttstock för nivån på betygen som får sättas på skolan.&lt;SPAN class="ft159"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Mot denna bakgrund genomför Skolverket under 2020 ett egeninitierat projekt vars syfte är att försöka ge svar på vilken slags relation mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2020c).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;612&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;nationella prov och betyg som bäst kan stärka betygens likvärdighet. Vår genomgång av olika möjliga nya insatser mot betygsinflation och olikvärdig betygssättning sammanfaller i delar med Skolverkets pågå- ende arbete. I deras egeninitierade arbete ingår att studera modeller för ankring av betyg i de nationella proven. En sådan ankring innebär att elevernas betyg på de nationella proven ska utgöra en referens för skolan som läraren måste förhålla sig till vid betygssättningen. På detta sätt modereras betygssättningen och betygsinflationen kan hållas tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft9"&gt;Vi har fått ta del av Skolverkets pågående arbete med modeller för ankring av betyg i det nationella provresultatet. Modellen vi översikt- ligt beskriver i det följande är mer långtgående än vad regleringen om att vid betygssättningen särskilt beakta provresultatet är. I modellen sätter läraren betyg på elevens kunskaper i ämnet utifrån vad som har framkommit i undervisningen och eleven genomför sedan ett natio- nellt prov. Proven kravgränssätts efter genomförandet, det vill säga det bestäms efteråt vilket resultat som motsvarar vilket betyg (se mer nedan). Provresultaten ger ett intervall av meritvärden inom vilket innevarande årskulls betyg får sättas på skolan. På detta sätt kan man garantera att betygen håller sig till resultaten på proven på skolnivå, och därigenom även till den konstaterade kunskapsnivån som råder på den aktuella skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I en sådan modell finns en tydlig styrning gällande vilket intervall den betygssättande läraren har att förhålla sig till eftersom provresul- taten anger den reella nivå som alla betyg på skolan ska hamna på. Om lärarna är skyldiga att strikt förhålla sig till skolans resultat på det nationella provet kan betygen inte omotiverat avvika uppåt. I och med att proven kravgränssätts i efterhand kan man också hantera variationer i provens stabilitet, det vill säga att prov från olika år kan anses jämförbara med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Förutsättning för att använda nationella prov till ankring av betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Om nationella prov ska användas till ankring är det nödvändigt att de är stabila över tid. Om så är fallet kan även elevers resultat mellan årskullar jämföras med varandra, och eventuell betygsinflation kan studeras med utgångpunkt i proven. I dag är de nationella proven som nämnts tidigare inte konstruerade för att mäta kunskapsresultat över&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;613&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343614x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;tid. I Skolverkets uppdrag om att utveckla och tillhandahålla digitala nationella prov ingår att utarbeta ett gemensamt ramverk för de nationella proven och de nationella bedömningsstöden för att bland annat öka stabiliteten över tid.&lt;SPAN class="ft164"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Ett sätt att skapa mer stabilitet i proven och möjliggöra jämförelser över tid är att använda ankaruppgifter, det vill säga uppgifter som åter- kommer i flera prov och vars konstruktion inte ändras. Ankarupp- gifterna måste lyda under strikt sekretess för att systemet ska fun- gera, om uppgifterna på något sätt blir kända förlorar de sitt värde som stabilisatorer i provsystemet. I ett digitaliserat provsystem torde det vara enklare att upprätthålla sekretess än i det nuvarande syste- met med tryckta prov, men en absolut garanti för att läckor aldrig inträffar är naturligtvis svår att ge. Ett annat sätt att skapa stabilitet är att kravgränssätta proven efter genomförandet (bestämma vilket resultat som motsvarar vilket betyg) och på så sätt ekvivalera dem (se till att de har samma svårighetsgrad). I dag fastställs kravgränserna för de nationella proven före genomförandet med hjälp av utpröv- ningar i stora elevgrupper, skattningar och analyser av kunskaps- kraven. Sådan kravgränssättning kan variera mellan åren och därför kan proven inte jämföras med varandra över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Konsekvenser av Skolverkets modell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Modellen så som den beskrivits här är kopplad till de ämnen där det finns nationella prov. I gymnasieskolan är det endast i tre ämnen: engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. I grund- skolans årskurs 9 genomförs förutom nationella prov i dessa ämnen även nationella prov i samhälls- och naturorienterande ämnen. Sam- manlagt har en elev i den obligatoriska skolan med andra ord natio- nella prov i fem ämnen. Vi har tidigare nämnt att den mest omfattande betygsinflationen i grundskolan verkar förekomma i de praktisk- estetiska ämnena som inte har några nationella prov. Det är överlag svårt att se vilka insatser som kan åtgärda en felaktig betygssättning inom just dessa ämnen. Ett sätt kan dock vara att utöka modellen med ankring så att det intervall som skapas med hjälp av de nationella provresultaten omfattar alla betyg, alltså även de ämnen som är utanför provsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;U2017/03739/GV.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;614&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343615x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;I dag finns en risk att lärares bedömning påverkas av att proven kravgränssätts före genomförandet. När en elevs provresultat hamnar precis under gränsen för godkänt kan en lärare välja att se över provet igen och ”rätta upp” eleven så att provbetyget inte blir betyget F. Vi har sett denna tendens när vi undersökt provresultaten i de natio- nella proven i matematik, där det är mycket vanligt förekommande att elevers provresultat blir just den poäng som krävs för att eleverna ska uppnå den godkända gränsen för ett visst provbetyg (se vidare kapitel 9, avsnitt 9.1.4). Om kravgränssättningen i stället görs efter provgenomförande och bedömning, kan en konsekvens av modellen därför bli att elevernas provresultat bättre överensstämmer med deras kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Ytterligare en konsekvens är att proven får en stor betydelse för den enskildes möjlighet att få bra betyg. När prov är mycket avgö- rande för betygen ökar risken för fusk vid genomförandet, även om risken i denna modell mildras något av att elevens resultat inte på- verkar det enskilda betyget utan blir en del av ett aggregerat resultat på skolan. Provstressen riskerar också att öka, och risk finns även för att undervisningen inriktas mot att förbereda för provtillfället, så kallad teaching for the test. Dessutom bör det uppmärksammas att baksidan av en tydlig styrning av betygsnivåerna utifrån provresul- taten är att både lärare och elever kan uppfatta systemet som orätt- vist. En elev på en skola kan till exempel få betyget F i provbetyg, beroende på slumpfaktorer i provet eller vid genomförandet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Lärarens bedömning blir dock att eleven sammantaget har kunskaper mot- svarande betyget E. Eftersom elevens betyg på provet blev F kommer detta att påverka intervallet som skolans lärare ska förhålla sig till, särskilt som betyget F motsvarar 0 poäng, och alla de fem godkända betygen ligger i intervallet &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; poäng. Att inte betyget F ges poäng behöver alltså på något sätt hanteras i modellen. Det måste också finnas bestämmelser för hur skolor som avviker från intervallet ska följas upp. Möjligen behöver det också införas någon form av sank- tioner för skolorna för att inte avvikelserna ska bli norm.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Med slumpfaktorer menas till exempel sådant som att en elev missuppfattar provfrågan och svarar fel trots att han eller hon egentligen kan svaret, eller att eleven blir hastigt sjuk vid genomförandet och alltså inte presterar som han eller hon annars skulle ha gjort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;615&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Ankring av betyg i de nationella proven bör utredas vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Den nuvarande bestämmelsen att vid betygssättningen särskilt be- akta provresultaten är en mild variant av en ankring på individnivå, men vi anser att regleringen inte i tillräckligt stor utsträckning bidrar till en likvärdig betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Även om Skolverkets pågående projekt är steg i rätt riktning anser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;att en ankring i nationella prov som är mer långtgående än dagens reglering behöver införas för att kunna motverka betygsinflationen och den olikvärdiga betygssättningen, och att en sådan ankring bör göras i de obligatoriska skolformerna i vilka betygsinflationen fram- står som mer omfattande än i gymnasieskolan. De nationella proven behöver i så fall vara stabila över tid, och de olika konsekvenserna av Skolverkets modell, eller någon liknande modell, behöver utredas noggrant. I gymnasieskolan anser vi i stället att ett system med examensprov bör utredas (se nedan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Införa examensprov i gymnasieskolan som ytterligare antagningsmöjlighet till högskola och universitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;Gymnasieexamen i de nordiska länderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Ett av betygens främsta syften är att användas vid urvalet till hög- skola och universitet. En svensk gymnasieexamen baseras enbart på betyg. Ett alternativ för elever vars betyg inte räcker till för att komma in på den utbildning de önskar är att skriva högskoleprovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Det är ovanligt i ett internationellt perspektiv att enbart använda betyg i en gymnasieexamen. Övriga nordiska skolsystem (Danmark, Norge och Finland) använder exempelvis examensprov eller en kom- bination av examensprov och betyg. Danmark har en modell där god- kända betyg på slutproven, läsårsbetygen och betyg på examenspro- jekt samlas i ett examensbevis. När eleven söker till högre utbildning görs detta utifrån ett examinationsgenomsnitt av samtliga betyg. I Norge skriver eleverna examensprov i mint tre ämnen. Examens- beviset innehåller både betygen från examensproven och slutbetygen (standpunktskarakterer) i de ämnen de studerat under gymnasieskolan. Den finska modellen bygger på två separata mätningar som står var&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;616&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343617x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;för sig, dels ämnesbetyg, dels examensprovsbetyg. Vi beskriver den finska studentexamen mer utförligt nedan.&lt;SPAN class="ft59"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;De finska studentexamensproven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;I Finland får eleverna både betyg i ämnet av den undervisande läraren och betyg från examensprov i minst fyra ämnen: ett obligatoriskt (modersmålet finska, svenska eller samiska) och vissa som eleven väljer själv (ett prov i det andra inhemska språket, ett prov i främmande språk, ett prov i matematik, och ett prov i något samhällsvetenskap- ligt, humanistiskt eller naturvetenskapligt ämne). Proven bedöms pre- liminärt av läraren i ämnet och granskas slutligt av en särskild nämnd, som också ansvarar för att konstruera proven. Provresultaten får betyg enligt en annan skala än de lärarsatta betygen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Finska universitet och högskolor beslutar själva om grunderna för antagning. Den vanligaste antagningsformen är en kombination av studentexamensbetyg och särskilda intagningsprov. Det förekom- mer även att sökanden tas in enbart på intagningsprov eller enbart på studentexamensbetyg. Yrkeshögskolorna tillämpar särskilda antag- ningsgrunder vilka beslutas årligen utifrån riksomfattande rekom- mendationer om antagningsgrunder. I regel följer yrkeshögskolorna rekommendationerna. Dessa kan vara betyg, urvalsprov, arbetserfar- enhet eller annat som exempelvis tidigare studier.&lt;SPAN class="ft159"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utredningen har besökt en svensktalande gymnasieskola i Helsingfors, och samtalade då med elever om hur de uppfattar syste- met med studentexamensprov. De uppgav att den förestående prov- perioden kändes stressig, men att den samtidigt upplevdes som en viktig del av gymnasiestudierna. Det sågs som en fördel att man som elev redan tidigt i gymnasieskolan kan börja planera för i vilka ämnen man vill skriva studentexamen, och att det går att sprida ut prov över flera år beroende på när studierna avslutas. Eleverna tyckte att studentexamen kändes bättre än ett slutbetyg, bland annat för att de då blev bedömda av någon annan än sin vanliga lärare. Finska lärare på samma gymnasieskola uppgav att det förekommer viss kritik hos lärare och elever mot att det finns en ”studentexamensstyrning”, det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;De nordiska ländernas betygssystem beskrivs mer utförligt i kapitel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Från och med 2020 görs systemet för antagning om och studentexamen kommer att utgöra enda antagningsgrund för finska högskolor och universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;617&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;vill säga att proven upptar mycket tid och att informationen om dem börjar ges till elever så tidigt som i årskurs 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;Konsekvenser av examensprov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;Vi ser flera fördelar med examensprov. Ett system där man i gym- nasieskolan redovisar betyg och provresultat separat kan leda till ökad likvärdighet eftersom det blir ett system med två mätpunkter. Med två mätpunkter, betyg och examensprov, ökar elevers möjlighet att visa sina kunskaper och det sänker trycket på lärarna att sätta omotiverat höga betyg. Eleverna har även två möjligheter att få sina kunskaper bedömda i stället för endast en, vilket kan innebära mins- kad press och en ytterligare chans att lyckas. Med en gymnasieexamen som skulle utgöras av examensprov tillsammans med betyg kan be- tygens roll i gymnasieskolan avdramatiseras. Dessutom är Sverige relativt ensamt internationellt om att förlita sig på enbart betyg i gymnasieexamen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Den gymnasieexamen som utredningen ser framför sig bör utgå från både betyg och provresultat. I bedömningssystem där enbart provresultat avgör elevens framtida studier riskerar undervisningen att i stor utsträckning handla om att förbereda eleverna för proven. Hur antagningssystemet till högskola och universitet skulle hantera de två olika bedömningsformerna måste utredas, exempelvis om betyg och provresultat ska vara två separata företeelser eller om de ska sammanvägas till ett slutresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Examensproven bör dessutom bedömas externt. Det finns exempel från andra länder där prov först bedöms av den undervisande läraren, för att sedan bedömas av en extern bedömare (exempelvis i Finland och de muntliga slutproven i Danmark). Det finns andra exempel där provet helt bedöms av en extern bedömare (exempelvis i Norge och de skriftliga slutproven i Danmark). Bedömningen kan organiseras så att det inrättas särskilda funktioner med bedömare som bedömer samtliga examensprov i en årskull, så kallad central rättning. Detta är dock kostsamt. Det kan också organiseras så att genomförda skriftliga prov distribueras till alla undervisande lärare i årskullen för extern bedömning. En sådan organisation skulle vara effektiv och möjlig att genomföra (jämför med de försök som nu genomförs med extern bedömning av de nationella proven samt Skolverkets uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;618&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;om central rättning). Den innebär dock samtidigt att prov kommer att bedömas och betygssättas av obehöriga lärare, givet hur situatio- nen ser ut i dag. Därför menar vi att central rättning av välutbildade lärare skulle vara den form av extern bedömning som, trots att den är dyr, skulle ha högst legitimitet i ett system med examensprov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Det måste noga övervägas vilka ämnen som skulle ingå i ett system med examensprov. I dag har gymnasieskolan nationella prov i tre ämnen: engelska, matematik och svenska eller svenska som andra- språk, men troligtvis innebär ett system där examensproven ska vara en av två bedömningsgrunder för gymnasieexamen att eleverna be- höver genomföra fler än dessa tre prov. Ett system med examens- prov kan enligt exempelvis finsk modell innebära att en elev ska delta i minst fyra prov, där ett ämne är obligatoriskt (i Finland moders- målet, i Sverige förslagsvis svenska eller svenska som andraspråk) och resterande tre skulle kunna vara valfria. Valet på högskoleförbe- redande program skulle exempelvis kunna stå mellan matematik, samhällsvetenskapligt ämne, naturvetenskapligt ämne, humanistiskt ämne eller något annat ämnesområde beroende på vilket program eleven läser. Valet av provämnen kan vara beroende av vad eleven själv anser sig ha för styrkor, men även av vilken typ av högre utbild- ning eleven planerar för efter gymnasieskolan. Eventuella konsekven- ser härvidlag måste utredas så att elevers val av ämnen för examens- proven inte innebär att dörren stängs till vidare studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft10"&gt;För elever vid gymnasieskolans yrkesprogram måste en särskild bedömning av yrkeskunnande göras. Skolverket genomför för när- varande en försöksverksamhet med yrkesprov inom yrkesutbildning inom vuxenutbildningen och gymnasieskolan. Yrkesprov skulle kunna ingå i det ovan beskrivna examensprovsförfarandet eller komplettera det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Det är viktigt att beakta att prov är behäftade med vissa risker. Ett prov är alltid bara en mätning vid ett visst tillfälle, och resultatet kan vara behäftat med fel. Det finns exempelvis slumpfaktorer som kan spela avgörande roll för en elevs resultat. Det finns dessutom elever som kan lida av provängslan, eller som på grund av funktionsnedsätt- ningar inte presterar väl i provsituationer. Ett system med examens- prov måste därför, likt systemet med nationella prov, innehålla möjlig- heter till anpassningar eller undantag om särskilda omständigheter råder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;619&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p762 ft9"&gt;Det måste utredas om en elev som av någon anledning misslyckas på sitt examensprov ska få möjlighet att göra provet igen i närtid, eller ska behöva vänta till nästa provomgång. Man kan till exempel överväga att ha två provtillfällen under ett läsår eller under en prov- period. Det måste också utredas om en elev ska ha rätt att göra om ett examensprov för att bättra på ett redan godkänt resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Dagens nationella prov i gymnasieskolan skulle kunna tas bort och ersättas av examensprov. Hur detta skulle påverka provens design (omfång, uppgiftstyper, digitalt genomförande med mera) bör utredas vidare. Eftersom nationella prov på gymnasial nivå endast finns i tre ämnen i gymnasieskolan, och ett examenprovssystem innefattar prov i avsevärt fler ämnen, kommer ett införande av examensprov att inne- bära ökade kostnader. Dels måste fler prov konstrueras, ett arbete som i dag alltså genomförs av lärosäten runtom i Sverige. Dels skulle en organisation behöva byggas upp kring planering, genomförande och bedömning av examensproven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Skolornas organisering av läsåret skulle också i stor grad påverkas eftersom examensproven behöver förläggas till särskilda provperioder, då lokala och personella resurser måste avsättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Examensprov bör utredas vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Vi anser att det finns fördelar med att en gymnasieexamen innehåller både betyg och examensprov och att ett sådant system bör utredas vidare. De finska vittnesmålen om systemets fram- och baksidor som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;tagit del av i Finland överensstämmer till viss del med de konse- kvenser vi ser i Sverige av vårt omfattande system med nationella prov. Ett system med examensprov kan ta inspiration från våra grann- länder, men måste samtidigt utformas och anpassas till svenska för- hållanden. Ett examensprov skulle i en svensk kontext, till skillnad från högskoleprovet, kunna innebära en examination som sker inom ramen för gymnasieskolan och som är obligatorisk för att en elev ska få ut en gymnasieexamen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;620&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 141px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Statistisk moderering av betyg med hjälp av nationella prov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;Som nämnts tidigare verkar det inte som att bestämmelsen om att särskilt beakta det nationella provresultatet har fått effekt. Det skulle kunna innebära att en länkning mellan resultatet på det natio- nella provet och betyget, som syftar till att öka likvärdigheten i betygs- sättningen, måste vara mer kraftfull än vad regleringen om att särskilt beakta provresultatet är. Vi ser därför att det finns anledning att över- väga en kraftigare moderering av betygen, det vill säga en justering av betygen mot någon form av hållpunkt. En sådan mer kraftfull metod, som Skolverket studerar i sitt pågående projekt om hur resul- taten på de nationella proven kan användas för att moderera betyg, är så kallad statistisk moderering. Vi har i dialog med Skolverket fått ta del av deras preliminära texter gällande metoden, som vi här be- skriver översiktligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Skolverkets modell för statistisk moderering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;Statistik moderering innebär i korthet att läraren först sätter ett självständigt, Lokalt Betyg i sitt ämne, ett så kallat LB. Betyget sätts utifrån det underlag läraren samlat in i undervisningen. Eleverna genomför efter detta ett nationellt slutprov i ämnet som rättas centralt av oberoende bedömare, helt utom lärarens insyn och kontroll. Det lärarsatta betyget modereras (justeras) sedan i efterhand enligt en statistisk modell utifrån elevgruppens (skolans) genomsnittliga pre- station på slutprovet i ämnet. Utfallet av denna moderering blir ett Modererat Betyg, MB. I ett sista steg vägs elevens modererade betyg ihop med elevens individuella resultat på slutprovet till en nationell Intagningspoäng, IP. Detta genomsnitt kan viktas på olika sätt, till exempel så att elevens modererade betyg utgör 70 procent och elevens individuella resultat på provet utgör 30 procent av IP. Viktningen måste läggas upp på ett sådant sätt att det finns goda incitament för eleverna att anstränga sig på slutproven. Vid urval till nästa nivå i utbildningssystemet använder eleven sin IP och inte det lokala be- tyget som sattes av läraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft53"&gt;Modellen möjliggör för lärare att fokusera på att eleven får rätt betyg inom skolan (intern likvärdighet), eftersom nivån på betygen inte längre spelar lika stor roll. Det lokala betyget blir ett utbild-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;621&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;ningsbevis men används inte för urval till högre utbildningsnivå. Olika lokala tolkningar av kravnivåer blir inte heller längre ett lika stort problem eftersom nivån kommer att modereras i nästa steg utifrån det nationella slutprovet. Incitamenten att sätta omotiverat höga betyg tas bort och trycket på läraren från elever och vårdnads- havare minskar. Proven blir heller inte lika &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; för eleverna eftersom exempelvis en enstaka dålig dag får mindre genomslag för det egna, totala resultatet. Den mest uppenbara fördelen med statis- tisk moderering är sammanfattningsvis att den justerar eventuella olikheter i hur skolor tolkar betygsskalans nivåer när de sätter betyg. Modellen kan dock i mindre utsträckning komma åt olikvärdig betygs- sättning som sker mellan lärare på samma skola eller mellan elever i samma klass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Modellen används i dag bland annat i skolsystemen i New South Wales (Australien) och i Hong Kong.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Modellen är teknisk och inte genomtränglig för den enskilde eleven eller läraren. Både det modererade betyget och intagningspoängen som kopplas till en elev kan alltså upplevas som svåra att förstå. Det kan övervägas att eleven aldrig ska få ta del av sitt modererade betyg, utan endast av intagningspoängen. Någon form av informations- insats behöver dock göras så att lärare, elever och vårdnadshavare får insikt i modellens syfte och funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Modellen kräver att en organisation byggs upp för insamling och uträkning av modererade betyg och intagningspoäng. Denna uppgift bör inte läggas lokalt på enskilda skolor utan exempelvis på kom- munal eller regional nivå, så att förfarandet blir neutralt och anony- miserat. Organisationen innebär en kostnad. Det måste också utredas hur urvalet ska ske i relation till att modellen är tydligt kopplad till de ämnen där det finns nationella prov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;De nationella provens syfte är i dag att stödja betygssättningen, vilket innebär att resultaten används på en individnivå och särskilt beaktas när eleven får ett betyg. I ett system med statistisk moderer- ing används provresultatet även till att moderera betygen utifrån elevernas samlade resultat på skolan. Det behöver analyseras om det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;622&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;kan ha följder för provens design och om proven behöver konstru- eras annorlunda än i dag. Det innebär i så fall ytterligare en kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Statistisk moderering bör utredas vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Enligt utredningen är modellen intressant eftersom den förefaller vara anpassad till de specifika problem som det svenska betygssyste- met har, med en decentraliserad betygssättning i kombination med skolvalet. Att moderera betygssättningen i efterhand verkar vara ett ändamålsenligt sätt att åstadkomma mer likvärdig betygssättning. Vi erfar från våra kontakter med Skolverket att en moderering av betygen enligt den beskrivna modellen kan innebära en återgång till betygs- systemets ursprungliga syfte: att vara ett redskap för att ge eleven information om uppnådda kunskaper, samtidigt som de får en relativ funktion vid urvalet. Målrelaterade betyg kan på det här sättet ges ute på skolorna för att informera eleverna om deras kunskapsutveck- ling, samtidigt som de modererade intagningspoängen, uttryckta på en standardiserad skala, kan fungera som urvalsinstrument. Av dessa skäl finns det anledning att utreda modellen vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 209px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;17.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Om inga insatser hjälper, behövs då ett nytt betygssystem?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Som framgår ovan genomförs i dag ett flertal insatser för att mot- verka betygsinflation och olikvärdig betygssättning. Flera mer om- fattande insatser är också under arbete. Vi anser att det även finns fler insatser som skulle kunna införas på både kortare och längre sikt. Alla dessa insatser – befintliga, planerade och möjliga – kan fylla en viktig funktion. Samtidigt anser vi att det även kan behövas mer om- fattande insatser. Som tidigare nämnts instämmer vi i bedömningen som flera andra har gjort om att betygen borde ankras på något sätt i syfte att motverka betygsinflation. Vi har därför bedömt att vidare utredning bör göras av ankring av elevernas betyg i de nationella proven i de obligatoriska skolformerna, införande av examensprov i gymnasieskolan, och statistisk moderering av betyg med hjälp av nationella prov. Det kommer dock att ta tid att först utreda och sedan införa någon eller några av dessa insatser och det kommer även att ta tid innan dessa insatser får effekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;623&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Frågan är vad vi gör om det inte räcker med dessa insatser. Denna fråga var den avslutande frågan i vår intervjustudie. Det var ingen av respondenterna som direkt föreslog ett nytt betygssystem men flera tyckte att nuvarande system borde reformeras. Några av dem lyfte även fram det relativa betygssystemets fördelar när det gäller att rangordna elever, exempelvis inför urval till högre studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft9"&gt;Enligt utredningen skulle införandet av ett nytt betygssystem vara en omfattande reform som skulle få stora pedagogiska, organisato- riska och ekonomiska konsekvenser. Det kanske inte ens skulle få den effekt vi eftersöker – en minskad betygsinflation och en mer lik- värdig betygssättning. Svensk skola har dessutom genomgått många förändringar de senaste årtiondena och kan nog anses som reform- trött. Vi har under utredningens gång erfarit att många av de aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;"&gt;har träffat efterlyser långa och väl planerade implementerings- perioder, och att de förändringar som nu görs i systemet bör vara små och mest handla om att skruva på redan befintlig lagstiftning. Några av de förändringar som gjorts, till exempel gällande antal steg i betygs- skalan, anses även positiva. Vår uppfattning är därför att det bästa vore om arbetet mot betygsinflation och olikvärdig betygssättning kunde fortsätta inom det befintliga betygssystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft10"&gt;Ett nytt betygssystem skulle endast vara motiverat om bedöm- ningen är att det befintliga systemet är på väg att kantra, till exempel om betygsintagningen till högre studier förlorar sin legitimitet när högskolor och universitet inte längre anser att betygen är användbara instrument för antagning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Ska betyg användas både till urval och information om kunskapsutveckling?&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Detta för oss tillbaka till det vad betygen främst används till – både som urvalsinstrument till nästa utbildningsnivå och för att synliggöra elevers kunskapsutveckling och informera om deras kunskapsnivå. De målrelaterade betygen passar väl för att ge eleverna information om deras kunskapsnivå, och detta var även den ursprungliga tanken med dessa betyg. De passar kanske mindre bra för urval eftersom det förutsätter en så likvärdig betygssättning som möjligt. Om betygen endast skulle användas till att informera eleverna om deras kunskaps- nivå skulle betygsinflationen inte framstå som ett lika stort problem som den gör i dag. Då skulle insatser främst kunna göras på lärarnivå&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;624&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343625x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft13"&gt;för att främja en likvärdighet i betygssättningen, exempelvis kollegiala samtal och fortbildningsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;Det är dock viktigt att inte måla upp en alltför &lt;NOBR&gt;svart-vit&lt;/NOBR&gt; bild av problemet. De målrelaterade betygen har nämligen till viss del en för- delaktig funktion vid urvalet eftersom de på ett bra sätt förutsäger studieframgång hos eleverna och ger elever utan akademisk bakgrund bättre möjligheter att komma in på attraktiva utbildningar än andra urvalsinstrument.&lt;SPAN class="ft159"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Det är mycket viktigt för tilliten till systemet att betygsinflationen och den olikvärdiga betygssättningen minskar. Ska betygen fortsatt tjäna som urval är vår bedömning att någon eller några av våra insatser bör genomföras, eller insatser som på motsva- rande sätt modererar betygen. Ett sätt att rangordna elever för ett urval är till exempel att tillämpa någon form av statistisk moderering, som beskrivs ovan. Hjälper inte heller detta finns det kanske ett behov av att se över hela betygssystemet och överväga mer långtgående alter- nativ som att återinföra relativa betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 413px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Se även kapitel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;625&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343627x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;18 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Förslag till ändringar i skollagen (2010:800)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft34"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Paragrafen innehåller en generell beskrivning av den övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen i samtliga skolformer och i fritidshemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Paragrafen har ändrats genom att begreppen kunskapskrav och kravnivåer ersatts enligt följande: begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;ersätter begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;i årskurser och skolformer där betyg sätts. För årskurser och skolformer där betyg inte sätts ersätts begreppen &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kravnivåer &lt;/SPAN&gt;av begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för bedömning. &lt;/SPAN&gt;Paragrafen ändras vidare genom tillägget av &lt;SPAN class="ft65"&gt;det lägst godkända betyget &lt;/SPAN&gt;kopplat till uppfyllelsen av betygskriterierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Att stöd ska ges till elever som till följd av sin funktionsnedsätt- ning har svårt att uppfylla de olika betygskriterierna påverkas inte i sak av att Fx införs men betyget kan bidra till att ge tydligare infor- mation om elevens kunskapsnivå. Regeringen har tidigare uttalat att skolans kompensatoriska uppdrag innefattar en skyldighet att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av sådana funktionsnedsätt- ningar som har till följd att eleven har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven. Enligt regeringen innebär det att det inte finns ut- rymme för att begränsa stödet till vad som är tillräckligt för att eleven ska nå lägsta godtagbara kunskapsnivå (prop. 2013/14:148, s. 28).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Kravet på ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskaps- utveckling gäller de elever som &lt;SPAN class="ft65"&gt;lätt uppfyller betygskriterierna för det lägst godkända betyget&lt;/SPAN&gt;. Införandet av formuleringen &lt;SPAN class="ft65"&gt;det lägst god- kända betyget &lt;/SPAN&gt;är en konsekvens av att ett ytterligare icke godkänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Förslag 1.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft20"&gt;627&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;betyg införs (Fx) som har betygskriterier. Ändringen innebär ingen förändring i sak jämfört med den nuvarande bestämmelsen om elever som &lt;SPAN class="ft65"&gt;lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås &lt;/SPAN&gt;eftersom kun- skapskrav endast finns för de godkända betygsstegen. Inte heller på- verkas bestämmelsen i sak av införandet av &lt;SPAN class="ft65"&gt;kompensatorisk betygssätt- ning &lt;/SPAN&gt;eftersom samtliga betygskriterier för det lägst godkända betyget (E) ska vara uppfyllda för ett godkänt betyg &lt;NOBR&gt;(E-A).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Skolformer eller årskurser där det inte sätts betyg och där be- dömningen görs utifrån kriterier för bedömning ingår inte i utred- ningens förslag om en kompensatorisk princip. Bytet av begrepp inne- bär inte någon förändring i sak för dessa årskurser och skolformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.2, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Paragrafen innehållet bestämmelser om när en särskild bedömning av en elevs kunskaper ska göras i vissa skolformer och årskurser kopplat till &lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterierna för bedömning &lt;/SPAN&gt;i årskurs 1 eller 3 (årskurs 1 eller 4 för specialskolan), och när en sådan &lt;SPAN class="ft65"&gt;särskild bedömning &lt;/SPAN&gt;ska leda till extra anpassningar enligt 5 § eller anmälan till rektor enligt 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Ändringen innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kriterier för bedömning &lt;/SPAN&gt;ersätter det nuvarande begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav&lt;/SPAN&gt;. Begreppsändringen innebär ingen förändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 12.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om stöd i form av extra anpass- ningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att det nuvarande begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;i skolformer och årskurser där betyg sätts. För skolformer och årskurser där betyg inte sätts ersätts de nuvarande begreppen &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;krav- nivåer &lt;/SPAN&gt;med begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;" class="ft10"&gt;I och med att betygskriterier införs för ett underkänt betyg, Fx, ställs kravet på extra anpassningar mot uppfyllelsen av betygs- kriterierna för det lägst godkända betyget (E) i aktuella skolformer och årskurser. Kompensatorisk betygssättning gäller inte för det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;628&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;lägst godkända betyget där samtliga betygskriterier för betyget ska vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;För införandet av formuleringen &lt;SPAN class="ft34"&gt;det lägst godkända betyget&lt;/SPAN&gt;, se kom- mentaren till 3 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 173px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Ändringarna innebär inte någon förändring i sak. Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft34"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;Paragrafen reglerar i vilka situationer som behovet av särskilt stöd ska utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att det nuvarande begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;i skolformer och årskurser där betyg sätts. I och med att betygskriterier införs för ett underkänt betyg, Fx, ställs kravet på utredning av särskilt stöd mot uppfyllelsen av betygskriterierna för det lägst godkända betyget (E) i dessa skolformer och årskurser. Kompensatorisk betygssättning gäller inte för det lägst godkända betyget där samtliga betygs- kriterier för betyget ska vara uppfyllda. För införandet av formu- leringen &lt;SPAN class="ft65"&gt;det lägst godkända betyget&lt;/SPAN&gt;, se kommentaren till 3 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I skolformer och årskurser där betyg inte sätts ersätts de nuvar- ande begreppen &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;kravnivåer &lt;/SPAN&gt;med begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;krite- rier för bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Ändringarna innebär inte någon förändring i sak. Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft34"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;Paragrafen reglerar skolans ansvar för det särskilda stödet i de obli- gatoriska skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Ändringen innebär att det nuvarande begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;i skolformer och årskurser där betyg sätts. I och med att betygskriterier införs för ett underkänt betyg, Fx, ställs kravet på omfattningen av det särskilda stödet mot uppfyllelsen av betygskriterierna för det lägst godkända betyget (E) i dessa skolformer och årskurser. Kompensatorisk betygssättning gäller inte för det lägst godkända betyget där samtliga betygs- kriterier för betyget ska vara uppfyllda. I skolformer och årskurser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;629&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;där betyg inte sätts ersätts de nuvarande begreppen &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kravnivåer &lt;/SPAN&gt;med begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft13"&gt;För införandet av formuleringen &lt;SPAN class="ft34"&gt;det lägst godkända betyget&lt;/SPAN&gt;, se kom- mentaren till 3 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Ändringarna innebär inte någon förändring i sak. Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft34"&gt;12 i §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Paragrafen reglerar nyanlända elevers rätt till studiehandledning på sitt modersmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att det nuvarande begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;i skolformer och årskurser där betyg sätts. I skolformer och årskurser där betyg inte sätts ersätts de nuvarande begreppen &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;kravnivåer &lt;/SPAN&gt;med begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;I och med att betygskriterier införs för ett underkänt betyg, Fx, blir syftet med studiehandledning på modersmålet att ge eleven förutsättningar att uppfylla betygskriterierna för det lägst godkända betyget (E) i dessa skolformer och årskurser. Kompensatorisk betygssättning gäller inte för det lägst godkända betyget där samtliga betygskriterier för betyget ska vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;För införandet av formuleringen &lt;SPAN class="ft34"&gt;det lägst godkända betyget&lt;/SPAN&gt;, se kommentaren till 3 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Ändringarna innebär inte någon förändring i sak. Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft14"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft34"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft13"&gt;Paragrafen reglerar vilka barn som ska tas emot i grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I &lt;/SPAN&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft10"&gt;ersätts begreppet &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav &lt;SPAN class="ft10"&gt;med begreppen &lt;/SPAN&gt;betygskriterier &lt;SPAN class="ft10"&gt;och &lt;/SPAN&gt;kriterier för bedömning&lt;SPAN class="ft10"&gt;. I och med att betygskri- terier införs för ett underkänt betyg, Fx, preciseras i paragrafen att det är betygskriterierna för godkända betyg som bedömning om grundsärskola ska göras mot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;630&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p569 ft13"&gt;Förändringarna innebär inte någon ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om när skolplikten upphör i förtid. I &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär ändringen att begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppen &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;. Med kriterier för bedömning avses här kriterier för bedömning i ämnesområden. I och med att betygskriterier införs för ett under- känt betyg, Fx, ställs det krav som gäller för att fullgöra skolplikten i förtid mot att uppfylla betygskriterierna för det lägst godkända betyget. För införandet av formuleringen &lt;SPAN class="ft65"&gt;det lägst godkända betyget&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft13"&gt;se kommentaren till 3 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 173px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Ändringarna innebär inte någon förändring i sak. Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om en elevs rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten har upphört dessförinnan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft65"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;består av att begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppen &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;I och med att betygskriterier införs för ett underkänt betyg, Fx, ställs rätten att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen mot att betygskriterierna för det lägst godkända betyget inte är uppfyllt. För införandet av formuleringen &lt;SPAN class="ft12"&gt;det lägst godkända betyget&lt;/SPAN&gt;, se kommentaren till 3 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Kriterier för bedömning syftar här på den bedömning som görs i ämnesområden i grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Ändringarna är en följd av att betygskriterier och Fx införs och innebär inte någon ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 131px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;631&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft34"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller för utvecklings- samtal i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppen &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;, där det sista syftar på kriterierna för bedömning i årskurs 1 och 3. Efter- som betygskriterier införs för ett icke godkänt betyg (Fx) förtyd- ligas &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;genom att det anges att utvecklingssamtalet ska behandla de insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygs- kriterierna för &lt;SPAN class="ft12"&gt;godkända &lt;/SPAN&gt;betyg, vilket inte innebär någon förändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Eftersom betygskriterier införs för ett icke godkänt betyg, Fx, ska även betygskriterierna för Fx ingå i utvärderingen av elevens utveckling om eleven riskerar att inte uppfylla betygskriterierna för ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ändringarna är en följd av att betygskriterier och ett ytterligare icke godkänt betyg införs (Fx) i 17 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Det &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras genom att begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;er- sätts med begreppen &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;. Betygskriterierna syftar på betygskriterierna för årskurs 6. Kriterier för bedömning syftar på kriterierna för bedömning i årskurs 1 och 3. Omdöme enligt &lt;SPAN class="ft65"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;ska ges i förhållande till betygskri- terierna vilka efter införandet av ett ytterligare icke godkänt betyg även inkluderar betygskriterier för betyget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft10"&gt;Eftersom betygskriterier införs för ett icke godkänt betyg för- tydligas &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;genom att det anges att utveck- lingssamtalet ska behandla de insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft12"&gt;godkända &lt;/SPAN&gt;betyg vilket inte innebär någon förändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;632&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p830 ft10"&gt;Även i &lt;SPAN class="ft12"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;har begreppet kunskapskrav ersatts med begreppen betygskriterier och kriterier för bedömning. Eftersom betygskriterier införs för ett icke godkänt betyg (Fx) införs ett för- tydligande om att det är betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft12"&gt;godkända betyg &lt;/SPAN&gt;som avses vid insatser i form av särskilt stöd. Ändringen innebär ingen förändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft13"&gt;Paragrafen reglerar betygsskalan i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Paragrafen ändras genom att det införs en bestämmelse om ytter- ligare ett icke godkänt betyg som betecknas Fx. Det nuvarande icke godkända betyget F finns kvar som det lägsta betyget i betygsskalan. Betyget Fx visar att elevens kunskaper i sin helhet inte motsvarar ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Motsvarande bestämmelse införs också i specialskolan enligt 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft9"&gt;17 §, i sameskolan enligt 13 kap. 18 §, i gymnasieskolan enligt 15 kap. 23 § och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå enligt 20 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 13.1.2 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att betygssättning innan ett ämne har avslutats ska göras i relation till betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft19"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft54"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft54"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft54"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Syftet med paragrafen är att elevens kunskaper ska ställas i relation till betygskriterierna vid betygssättning. Betygssättning enligt betygskriterier innebär att en kompensatorisk princip ska tillämpas för betygen &lt;NOBR&gt;A–D.&lt;/NOBR&gt; För betyget E gäller dock inte en kompensatorisk princip vilket innebär samtliga betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för ett godkänt betyg. I och med införandet av ytterligare ett icke godkänt betyg (Fx) ska kunskaperna vid ett icke godkänt betyg också ställas i relation till betygskriterierna för betyget Fx. Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;633&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att betygssättning efter det att ett ämne har avslutats ska göras i relation till betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;er- sätts med begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Betygssättning enligt betygs- kriterier innebär att en kompensatorisk princip ska tillämpas för betygen &lt;NOBR&gt;A–D.&lt;/NOBR&gt; För betyget E gäller dock inte en kompensatorisk princip vilket innebär samtliga betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för ett godkänt betyg. Eftersom betygskriterierna också omfattar det icke godkända betyget Fx ska elevens kunskaper vid ett icke godkänt betyg också ställas i relation till betygskriterierna för Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft65"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;omformuleras upplysningsbestämmelsen för att tyd- ligare uttrycka att de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har sin grund i regering- ens så kallade restkompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att vid betygssättningen bortse från enstaka delar av betygskriterierna, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ändringen innebär att begreppet kunskapskrav ersätts med be- greppet betygskriterier. Eftersom betygskriterier enligt utredning- ens förslag också ska omfatta det icke godkända betyget Fx gäller regleringen även att bortse från enstaka delar av betygskriterierna när betyget Fx sätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;23 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om när en huvudman ska erbjuda lovskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Ändringen innebär inte någon förändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 12.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;634&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft34"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal i grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppen &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;, där det sista syftar på kriterier för bedömning i årskurs 3 samt i ämnes- områden. I grundsärskolan finns betygskriterier endast för godkända betyg eftersom betyg inte sätts om eleven inte uppfyller kriterierna för betyget E enligt 11 kap. 20 §. Att uppfylla betygskriterierna inne- bär således att uppfylla betygskriterierna för ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Ändringen innebär inte någon förändring i sak. Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 12.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft34"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om den skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; i grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft54"&gt;första &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft54"&gt;fjärde styckena &lt;/SPAN&gt;består av att begreppet &lt;SPAN class="ft54"&gt;kun- skapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppen &lt;SPAN class="ft54"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft54"&gt;kriterier för bedöm- ning&lt;/SPAN&gt;. Kriterier för bedömning syftar här på kriterier för bedömning i årskurs 3 samt i ämnesområden. I grundsärskolan finns betygskriterier endast för godkända betyg eftersom betyg inte sätts om eleven inte uppfyller kriterierna för betyget E enligt 11 kap. 20 §. Att uppfylla betygskriterierna innebär således att uppfylla betygskriterierna för ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;Ändringarna är en följd av att betygskriterier och kriterier för bedömning införs och innebär ingen förändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 12.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;16 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft13"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; i grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I &lt;/SPAN&gt;första &lt;SPAN class="ft11"&gt;och &lt;/SPAN&gt;fjärde styckena &lt;SPAN class="ft11"&gt;ersätts begreppet &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav &lt;SPAN class="ft11"&gt;med begreppen &lt;/SPAN&gt;betygskriterier &lt;SPAN class="ft11"&gt;och &lt;/SPAN&gt;kriterier för bedömning&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Kriterier för bedömning syftar här på kriterier för bedömning i ämnesområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;635&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;I grundsärskolan finns betygskriterier endast för godkända betyg eftersom betyg inte sätts om eleven inte uppfyller betygskriterierna för betyget E enligt 11 kap. 20 §. Att uppfylla betygskriterierna inne- bär således att uppfylla betygskriterierna för ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 174px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Ändringen innebär ingen förändring i sak. Paragrafen behandlas i avsnitt 12.2.1 och 12.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft34"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft13"&gt;Paragrafen reglerar betygsskalan i grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I &lt;/SPAN&gt;andra stycket &lt;SPAN class="ft10"&gt;ersätts begreppet &lt;/SPAN&gt;kunskapskrav &lt;SPAN class="ft10"&gt;med begreppet &lt;/SPAN&gt;betygskriterier&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 12.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att betygssättning innan ett ämne har avslutats ska göras i relation till betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Syftet med paragrafen är att elevens kunskaper ska ställas i relation till betygskriterierna vid betygs- sättning. Betygssättning enligt betygskriterier innebär att en kom- pensatorisk princip ska tillämpas för betygen &lt;NOBR&gt;A–D.&lt;/NOBR&gt; För betyget E gäller dock inte en kompensatorisk princip vilket innebär samtliga betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;" class="ft10"&gt;I särskolan sätts inget betyg om eleven inte uppfyller kunskaps- kraven för ett godkänt betyg, enligt 11 kap. 20 §, och därför finns inte betygskriterier för det icke godkända betyget Fx. Ändringen innebär ingen förändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 167px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;636&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft34"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft19"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att betygssättning ska göras utifrån betygskriterier när ett ämne har avslutats i grundsärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft54"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft54"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft54"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Betygssättning enligt betygs- kriterier innebär att en kompensatorisk princip ska tillämpas för betygen &lt;NOBR&gt;A–D.&lt;/NOBR&gt; För betyget E gäller dock inte en kompensatorisk princip vilket innebär samtliga betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I särskolan sätts inget betyg om eleven inte uppfyller kunskaps- kraven för ett godkänt betyg, enligt 11 kap. 20 §, och därför finns inte betygskriterier för det icke godkända betyget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft65"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;omformuleras upplysningsbestämmelsen för att tydligare uttrycka att de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har sin grund i regeringens så kallade restkompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Någon ändring i sak är inte avsedd med förändringarna. Paragrafen behandlas i avsnitt 12.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft34"&gt;23 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft9"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att vid betygssättningen bortse från enstaka delar av betygskriterierna, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Ändringen innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med be- greppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Någon ändring i sak är inte avsedd med för- ändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 12.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft34"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft13"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller i fråga om utvecklingssamtal i specialskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft11"&gt;I &lt;SPAN class="ft81"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ersätts begreppet &lt;SPAN class="ft81"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;med begreppen &lt;SPAN class="ft81"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft81"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;. Kriterier för bedömning syftar på kriterierna för bedömning i årskurs 1 och 4 och på kri- terierna för bedömning i ämnesområden. Eftersom betygskriterier&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;637&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;införs för ett icke godkänt betyg (Fx) förtydligas paragrafen genom att det anges att utvecklingssamtalet ska behandla de insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft12"&gt;godkända &lt;/SPAN&gt;betyg. Att betygskriterier införs för ett icke godkänt betyg, Fx, inne- bär att även betygskriterierna för Fx ska ingå i utvärderingen av elev- ens utveckling om eleven riskerar att inte uppfylla betygskriterierna för ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ändringarna är en följd av att betygskriterier och ett ytterligare icke godkänt betyg (Fx) införs i 17 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; i specialskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft19"&gt;Det &lt;SPAN class="ft54"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras genom att begreppet &lt;SPAN class="ft54"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppen &lt;SPAN class="ft54"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft54"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;. Betygs- kriterierna syftar på betygskriterierna för årskurs 7. Kriterier för bedömning syftar på kriterierna för bedömning i årskurs 1 och 4 samt kriterierna för bedömning i ämnesområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Omdöme enligt &lt;SPAN class="ft65"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska ges i förhållande till betygskriterierna vilka på grund av införandet av ett ytterligare icke godkänt betyg även inkluderar betygskriterier för betyget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Eftersom betygskriterier införs för ett icke godkänt betyg för- tydligas &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;genom att det anges att ut- vecklingssamtalet ska behandla de insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft12"&gt;godkända &lt;/SPAN&gt;betyg, vilket inte inne- bär någon förändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;har begreppet kunskapskrav ersatts med begreppen betygskriterier och kriterier för bedömning. Eftersom betygskriterier införs för ett icke godkänt betyg (Fx) införs ett förtydligande om att det är betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft12"&gt;godkända betyg &lt;/SPAN&gt;som avses vid insatser i form av särskilt stöd. Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;innebär ingen för- ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;638&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;13 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; i specialskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Det &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras genom att begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;er- sätts med begreppen &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;. Betygs- kriterierna syftar på betygskriterierna för årskurs 10. Andra kriterier för bedömning syftar på kriterierna för bedömning i ämnesområden. Omdöme enligt &lt;SPAN class="ft65"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska ges i förhållande till betygskriterierna vilka efter införandet av ett ytterligare icke god- känt betyg även inkluderar betygskriterier för betyget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Eftersom betygskriterier införs för ett icke godkänt betyg för- tydligas &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;genom att det anges att ut- vecklingssamtalet ska behandla de insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft12"&gt;godkända &lt;/SPAN&gt;betyg, vilket inte inne- bär någon förändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;har begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersatts med begreppen &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;kriterier för bedömning&lt;/SPAN&gt;. Eftersom betygskriterier införs för ett icke godkänt betyg (Fx) införs ett förtydligande om att det är betygskriterierna för &lt;SPAN class="ft12"&gt;godkända betyg &lt;/SPAN&gt;som avses vid insatser i form av särskilt stöd. Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;innebär ingen för- ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten, 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Paragrafen reglerar betygsskalan i specialskolan. Motsvarande ändring har gjorts i 10 kap. 17 § och har kommenterats under den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 13.1.2 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att betygssättning innan ett ämne har avslutats ska göras i relation till betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft65"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Syftet med paragrafen är att elevens kunskaper ska ställas i relation till betygskriterierna vid be- tygssättning. I och med införandet av ytterligare ett icke godkänt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;639&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;betyg (Fx) ska kunskaperna vid ett icke godkänt betyg också ställas i relation till betygskriterierna för betyget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att betygssättning efter det att ett ämne har avslutats ska göras utifrån betygskriterier. Motsvarande ändring har gjorts i 10 kap. 20 § och har kommenterats under den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 13.1.3 och 12.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att vid betygssättningen bortse från enstaka delar av betygskriterierna, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ändringen innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med be- greppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Eftersom betygskriterier enligt utredningens förslag också ska omfatta det icke godkända betyget Fx gäller regler- ingen även att bortse från enstaka delar av betygskriterierna när be- tyget Fx sätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;13 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft34"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller för utveck- lingssamtal i sameskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Motsvarande ändring som görs i första stycket har gjorts i 10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;12 § och har kommenterats under den paragrafen. Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 143px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;640&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft34"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i årskurs &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; i sameskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Motsvarande ändring som görs i &lt;SPAN class="ft54"&gt;första och fjärde styckena &lt;/SPAN&gt;har gjorts i 10 kap. 13 § och har kommenterats under den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten, 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft13"&gt;Paragrafen reglerar betygsskalan i sameskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft10"&gt;Motsvarande ändring har gjorts i 10 kap. 17 § och har kommen- terats under den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att betygssättning på höst- terminen i årskurs 6 i sameskolan ska göras utifrån betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft65"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier &lt;/SPAN&gt;och att paragrafen anpassas till betygskriterier, som också finns för ett underkänt betyg, Fx. Syftet med paragrafen är att elevens kunskaper ska ställas i relation till betygskriterierna vid betygssättning. Betygssättning enligt betygs- kriterier innebär att en kompensatorisk princip ska tillämpas för betygen &lt;NOBR&gt;A–D.&lt;/NOBR&gt; För betyget E gäller dock inte en kompensatorisk princip vilket innebär samtliga betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att betygssättning efter det att ett ämne har avslutats ska göras utifrån betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Motsvarande ändring har gjorts i 10 kap. 20 § och har kommen- terats under den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;641&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;21 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att vid betygssättningen i årskurs 6 i sameskolan bortse från enstaka delar av betygskriterierna, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Motsvarande ändring har gjorts i 10 kap. 21 § och har kommen- terats under den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft34"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft13"&gt;Paragrafen reglerar betygsskalan i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft10"&gt;Paragrafen har omstrukturerats genom att två stycken har förts samman till ett för att likna motsvarande paragrafer i andra skol- former, till exempel för grundskolan (10:17 §). Paragrafen förtyd- ligas genom att ange att det är på en kurs som betygsbeteckningarna ska användas vid betygssättning. 25 § reglerar de betygssteg som används på gymnasiearbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I paragrafen införs en bestämmelse om ett icke godkänt betyg som betecknas Fx. Det nuvarande icke godkända betyget F finns kvar som det lägsta betyget i betygsskalan. Betyget Fx visar att elev- ens kunskaper i sin helhet inte motsvarar ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 13.1.2 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att betygssättning ska göras utifrån betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Ändringen innebär att delar av paragrafen, som angav beteck- ningarna för betygsstegen, har flyttats till 23 §. I &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ersätts begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;med begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Betygssätt- ning enligt betygskriterier innebär att en kompensatorisk princip ska tillämpas för betygen &lt;NOBR&gt;A–D.&lt;/NOBR&gt; För betyget E gäller dock inte en kom- pensatorisk princip vilket innebär samtliga betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för ett godkänt betyg. I och med in- förandet av ytterligare ett icke godkänt betyg (Fx) ska kunskaperna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;642&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft13"&gt;vid ett icke godkänt betyg också ställas i relation till betygskrite- rierna för betyget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;Upplysningsbestämmelsen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;omformuleras för att tydligare uttrycka att de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har sin grund i regeringens så kallade restkompetens enligt 8 kap. 7 § regerings- formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att vid betygssättning i gymnasie- skolan bortse från enstaka delar av betygskriterierna, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Ändringen innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med be- greppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Det får inte bortses från enstaka delar av betygskriterierna för betyget E när det gäller de betygskriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myn- digheters föreskrifter. Då ska, för ett godkänt betyg, betygskrite- rierna för det lägst godkända betyget (E) alltid ska vara uppfyllda. Eftersom det finns betygskriterier för ett icke godkänt betyg, Fx, gäller regleringen om att det vid särskilda skäl får bortses från en- staka delar av betygskriterierna även när betyget Fx sätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;18 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft34"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka som har rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;I &lt;SPAN class="ft54"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ersätts begreppet &lt;SPAN class="ft54"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;med begreppet &lt;SPAN class="ft54"&gt;be- tygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Medan de nuvarande kunskapskraven endast föreskrivits för godkända betyg i gymnasieskolan, föreslår utredningen att be- tygskriterier föreskrivs även för ett icke godkänt betyg, Fx. Därför preciseras i paragrafen att det är betygskriterierna för godkända be- tyg i gymnasieskolan som bedömning om gymnasiesärskola ska göras mot.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;643&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 112px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Ändringarna innebär inte någon förändring i sak. Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1, 12.2.3. och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Paragrafen reglerar betygsskalan för i gymnasiesärskolan. Begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts i &lt;SPAN class="ft65"&gt;första och andra styckena &lt;/SPAN&gt;med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft10"&gt;begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Betygssättning enligt betygskriterier inne- bär att en kompensatorisk princip ska tillämpas för betygen &lt;NOBR&gt;A–D.&lt;/NOBR&gt; För betyget E gäller dock inte en kompensatorisk princip vilket innebär samtliga betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för ett godkänt betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Upplysningsbestämmelsen i &lt;SPAN class="ft65"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;omformuleras för att tydligare uttrycka att de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har sin grund i regeringens så kallade restkompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 13.1.2 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att vid betygssättning i gymnasie- särskolan bortse från enstaka delar av betygskriterierna, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Ändringen innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med be- greppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Det får dock aldrig bortses från enstaka delar av betygskriterierna när det gäller de betygskriterier som rör säker- het och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter. Då ska, för ett godkänt betyg, betygskriterierna för det lägst godkända betyget (E) alltid vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I gymnasiesärskolan finns det endast betygskriterier för god- kända betygssteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 149px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;644&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft34"&gt;36 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om betygsbeteckningar inom kom- munal vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Ändringarna i &lt;SPAN class="ft65"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;fjärde styckena &lt;/SPAN&gt;är en följd av att begrep- pet betygskriterier införs och att ordet &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppnår &lt;/SPAN&gt;som används för kun- skapskrav ersätts av &lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfyller &lt;/SPAN&gt;som används för betygskriterier. I för- fattningstexten förtydligas att det vid betygssättning är i relation till betygskriterierna som en bedömning görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;är en följd av införandet av ett icke godkänt betyg som betecknas Fx. Det nuvarande icke godkända betyget F finns kvar som det lägsta betyget i betygsskalan. Bety- get Fx visar att eleven inte uppfyllt samtliga betygskriterier för ett godkänt betyg men ligger nära ett godkänt betyg (E).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 13.1.2 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;37 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att betyg ska sättas utifrån betygskriterier i den kommunala vuxenutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Ändringen består av att begreppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med be- greppet &lt;SPAN class="ft12"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Ändringen är en följd av att betygskriterier införs vilket beskrivs i kommentaren till 3 kap. 2 §. Betygssättning enligt betygskriterier innebär att en kompensatorisk princip ska tillämpas för betygen &lt;NOBR&gt;A–D.&lt;/NOBR&gt; För betyget E gäller dock inte en kom- pensatorisk princip vilket innebär samtliga betygskriterier för betyget E ska vara uppfyllda för ett godkänt betyg. I och med in- förandet av ytterligare ett icke godkänt betyg (Fx) i utbildningen på grundläggande och gymnasial nivå ska kunskaperna vid ett icke godkänt betyg också ställas i relation till betygskriterierna för betyget Fx.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3.1 och 12.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 136px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;645&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;38 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheter att vid betygs- sättning göra undantag från enstaka delar av betygskriterier, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft54"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft54"&gt;kunskapskrav &lt;/SPAN&gt;ersätts med begreppet &lt;SPAN class="ft54"&gt;betygskriterier&lt;/SPAN&gt;. Paragrafen anpassas också till övriga paragrafer i skollagen som reglerar möjligheten att vid betygs- sättning göra undantag från &lt;SPAN class="ft54"&gt;enstaka delar &lt;/SPAN&gt;av betygskriterierna, till exempel 10 kap. 21 § och 15 kap. 26 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;Eftersom betygskriterier införs för det icke godkända betyget Fx gäller regleringen i &lt;SPAN class="ft54"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;även vad gäller att bortse från enstaka delar av betygskriterierna när betyget Fx sätts. Det får dock aldrig bortses från enstaka delar av betygskriterierna för betyget E när det gäller de betygskriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter. Då ska, för ett godkänt betyg, betygskriterierna för det lägst godkända betyget (E) alltid ska vara uppfyllda. Därför ändras regleringen i &lt;SPAN class="ft54"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;så det framgår att betygskriterierna för det lägst godkända betyget alltid ska uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 12.2.1 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;40 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om prövning i kommunal vuxen- utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att prövning inom utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå görs utifrån betygskriterier&lt;SPAN class="ft12"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Ändringen är en följd av införandet av betygs- kriterier vilket beskrivs i kommentaren till 3 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i 12.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 184px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;646&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343647x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Förslaget till ändringar i skollagen (2010:800)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft34"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om när betyg ska sättas i gymnasie- skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har strukturerats om till en punktlista. I &lt;SPAN class="ft54"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;består ändringen av att det anges att betyg ska sättas i ämnet. Ämnen är uppdelade i nivåer som följer på varandra i progression och efter varje avslutad nivå sätts ett nytt betyg i ämnet som ersätter det förra betyget. Betyget i ämnet visar kvaliteten på de kunskaper eleven har i ämnet så långt eleven läst, eller med andra ord till och med den nivå eleven fått betyg på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;är nytt vilket innebär att det nuvarande andra stycket flyttas till en ny paragraf, 22 a §. Av det &lt;SPAN class="ft81"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att det betyg eleven får i ett ämne efter en viss avslutad nivå också omfattar underliggande nivåer i ämnet, vilket kommer sig av att det efter varje avslutad nivå sätts ett nytt betyg i ämnet som ersätter det förra betyget. Det framgår vidare av &lt;SPAN class="ft81"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;att ett icke godkänt betyg däremot inte raderar ett eventuellt tidigare godkänt betyg i ämnet. Har eleven visat godkända kunskaper i ämnet, efter en eller flera nivåer, blir eleven inte av med det godkända betyget för den omfattning av ämnet som betyget gäller för. Eleven kommer dock att också få ett icke godkänt betyg för omfattningen av den eller de icke godkända nivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft19"&gt;Enligt det nya &lt;SPAN class="ft54"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;kan regeringen meddela föreskrifter om undantag från andra stycket. Utredningen bedömer att det för några ämnen skulle kunna passa mindre bra att betyget i ämnet byts ut efter varje nivå. I ett ämne som det görs undantag för ska eleven efter en viss nivå läsa vidare i ämnet utan att riskera att ett nytt lägre betyg sänker betyget för hela omfattningen av ämnet. Om reger- ingen använder möjligheten att föreskriva om undantag för ett visst ämne skulle det innebära att en elev som läser flera nivåer i ett ämne kan få mer än ett slutligt betyg i ämnet, som redovisas i examens- beviset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3 och 11.5.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Förslag 1.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;647&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft34"&gt;22 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;Paragrafen ger regeringen bemyndigande att meddela föreskrifter om hur betygssättningen i gymnasieskolan ska gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;Paragrafen är ny och dess innehåll finns i nuvarande reglering i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;22 § andra stycket. Innehållet flyttas för att inte 22 § ska bli för omfattande och för att bemyndigandet bedöms fungera i en egen paragraf då det inte är direkt kopplat till innehållet i 22 §. Reger- ingen har tidigare uttalat att bemyndigandet ger möjlighet att med- dela föreskrifter till exempel om att läraren inte ensam ska sätta betyg vid utbildning som är arbetsplatsförlagd (prop. 2009/10:165, s. 785).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Paragrafen reglerar betygsskalan för ämnen i gymnasieskolan. Ändringen består i att kurs ersätts med ämne. Av 22 § framgår att&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;varje betyg som sätts i ämnet efter avslutad nivå är ett betyg i ämnet. Paragrafen behandlas i avsnitten 13.1.2 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;I &lt;SPAN class="ft54"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;regleras att betygskriterier ska föreskrivas för ett ämne och att betyg ska bestämmas utifrån dessa kriterier. En bär- ande princip för införandet av ämnesbetyg är att ett ämne ska ha en uppsättning betygskriterier. Varje gång eleven får betyg i ämnet efter en avslutad nivå görs ett nytt ställningstagande av kvaliteten i elevens samlade kunskaper utifrån betygskriterierna och i förhållande till det centrala innehållet som gäller för varje nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;införs en möjlighet för regeringen att föreskriva om att ett visst ämne ska ha mer än en uppsättning betygskriterier. Det rör sådana ämnen där regeringen föreskriver om undantag enligt 22 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;Upplysningsbestämmelsen i det nuvarande andra stycket flyttas till &lt;SPAN class="ft54"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;och omformuleras för att tydligare uttrycka att de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;648&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;regeringen bestämmer har sin grund i regeringens så kallade rest- kompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3, 11.3.1 och 11.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;25 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om hur läraren vid betygssätt- ningen ska förhålla sig till elevens resultat på det nationella provet. Ändringen innebär att kurs ersätts med ämne och mer specificerat den nivå i ämnet som det ges ett nationellt prov i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 11.4.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;16 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft34"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft13"&gt;Paragrafen reglerar hur utbildningen i ämnen struktureras i gym- nasieskolan och hur omfattningen i ämnen ska anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;byts kurser ut till ämnen. Att utbildningen i gym- nasieskolan ges i form av ämnen är grunden för en ämnesutformad gymnasieskolan. Vidare anges att ämnen består av nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att poängomfattningen för varje nivå i ett ämne ska anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3, 11.3.1 och 11.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Paragrafen reglerar elevens rätt att läsa om ett ämne och huvud- mannens skyldighet att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft65"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras paragrafen genom att kurs ersätts med ämne. I en ämnesutformad gymnasieskola med ämnesbetyg har en elev som har fått ett icke godkänt betyg i ett ämne efter en avslutad nivå rätt att läsa om ämnet och huvudmannen har en skyldighet att erbjuda utbildning av samma slag som den eleven fått underkänt på. Utbildning av samma slag som den eleven fått underkänt på innebär att eleven ska erbjudas att läsa om den eller de nivåer som det under- kända betyget gäller för. Betygssättning i ämnen regleras i 15 kap. 22 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;649&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p762 ft19"&gt;Bemyndigandet i &lt;SPAN class="ft54"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att föreskriva om vad som krävs för att få börja läsa ett ämne. Eftersom ämnen består av nivåer och det är progression mellan dessa ska det normalt sett inte finnas för- kunskapskrav mellan en nivå och nästa i samma ämne. Det skulle dock kunna krävas, till exempel på grund av säkerhetsskäl, och därför finns även nivåer med i bemyndigandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 11.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Paragrafen reglerar kraven för vad som ska ingå i en yrkesexamen. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras i enlighet med att kurser tas bort. Eftersom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft9"&gt;ett ämne läses i nivåer med start på den första nivån är det tillräckligt att ange ämnena med omfattning i form av gymnasiepoäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;ändras genom att upplysningsbestämmelsen ändras i enlighet med att kurser tas bort och att det anges att ämnen är uppbyggda av nivåer. Bestämmelsen disponeras enligt en punktlista för att förbättra läsbarheten. Vidare omformuleras den för att tyd- ligare uttrycka att de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har sin grund i reger- ingens så kallade restkompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 11.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;28 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft13"&gt;Paragrafen reglerar kraven för vad som ska ingå i en högskole- förberedande examen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras i enlighet med att kurser tas bort. Eftersom ett ämne läses i nivåer med start på den första nivån är det tillräckligt att ange ämnena med omfattning i form av gymnasiepoäng.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Upplysningsbestämmelsen i &lt;SPAN class="ft65"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;ändras i enlighet med att kurser tas bort och att gymnasieskolan är ämnesutformad. Efter- som en viss godkänd nivå omfattar underliggande nivåer behöver endast den högsta nivå som gäller för att uppnå omfattningen i gym- nasiepoäng anges. Vidare omformuleras upplysningsbestämmelsen för att tydligare uttrycka att de föreskrifter som meddelas av regeringen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;650&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer har sin grund i reger- ingens så kallade restkompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 11.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;17 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft34"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Paragrafen reglerar hur utbildningen ges och hur omfattningen i ämnen ska anges inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras så att kurser tas bort och ämnen och nivåer läggs till. Ändringen är en konsekvens av att ämnesbetyg införs i vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;ändras genom att kurs tas bort och att poäng- omfattningen i stället ska anges för varje nivå i ett ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;finns ett bemyndigande där kurs ersätts med ämne eller en viss nivå i ett ämne. Ändringen finns beskriven i kommen- taren till 16 kap. 24 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3.1 och 11.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft13"&gt;Paragrafen reglerar elevens rätt att läsa om ett ämne och ett bemyn- digande till regeringen om att föreskriva om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;tas kurs bort. Det regleras att en elev som har fått ett icke godkänt betyg i ett ämne efter en avslutad nivå har rätt att läsa om ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Bemyndigandet i &lt;SPAN class="ft65"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela ytterligare före- skrifter om vad som krävs för att få läsa om ett ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Ändringarna beskrivs i kommentaren till 16 kap. 24 §. Paragrafen behandlas i avsnitt 11.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 155px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;651&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;18 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft34"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om när betyg ska sättas i gymnasie- särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Första och andra styckena &lt;/SPAN&gt;har ändrats genom att kurs ersatts av ämne vilket innebär att betyg ska sättas i ämnet och inte på en kurs. Ämnen är uppdelade i nivåer som följer på varandra i progression och efter varje avslutad nivå sätts ett nytt betyg i ämnet som ersätter det förra betyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Tredje stycket är nytt &lt;/SPAN&gt;viket innebär att det nuvarande tredje stycket flyttas till ett &lt;SPAN class="ft12"&gt;fjärde stycke&lt;/SPAN&gt;. Av det nya &lt;SPAN class="ft12"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att det betyg eleven får i ett ämne efter en viss avslutad nivå också omfattar underliggande nivåer i ämnet, vilket kommer sig av att efter varje avslutad nivå sätts ett nytt betyg i ämnet som ersätter det förra betyget. Det införs vidare en hänvisning till 23 § andra stycket, som reglerar när betyg inte sätts, samt regleras att ett eventuellt tidigare godkänt betyg i ämnet inte raderas på grund av att betyg inte sätts på nästkommande nivå i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Det nya &lt;SPAN class="ft12"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar det nuvarande tredje stycket med ändringen att kurs har bytts ut mot ämne. Det nuvarande fjärde stycket har flyttats till en egen paragraf, 22 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3.1 och 11.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;22 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Paragrafen är ny och dess innehåll finns i nuvarande reglering i 22 § fjärde stycket. Innehållet flyttas för att inte 22 § ska bli för om- fattande och för att bemyndigandet bedöms fungera i en egen para- graf då det inte är direkt kopplat till innehållet i 22 §. Regeringen har tidigare uttalat att bemyndigandet ger möjlighet att meddela före- skrifter till exempel om att läraren inte ensam ska sätta betyg vid utbildning som är arbetsplatsförlagd (prop. 2009/10:165, s. 785).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 136px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;652&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343653x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft34"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;Paragrafen reglerar betygsskalan för ämnen i gymnasiesärskolan. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras genom att kurs ersätts med ämne. Av 22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft10"&gt;framgår att varje betyg som sätts i ämnet efter avslutad nivå är ett betyg i ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 13.1.2 och 13.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft34"&gt;24 §&lt;SPAN class="ft135"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft13"&gt;Paragrafen reglerar för gymnasiesärskolan hur utbildningen i ämnen ges och hur omfattningen i ämnen ska anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att kurs ersätts med ämne och att det anges att ämnen består av nivåer. Ändringen är en följd av att ämnesbetyg införs i gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft19"&gt;I &lt;SPAN class="ft54"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;tas kurs bort och nivå i ämne läggs till så att det framgår att poängomfattningen för varje nivå i ett ämne ska anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3, 11.3.1 och 11.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Paragrafen reglerar elevens rätt att läsa om ett ämne och ett bemyn- digande till regeringen om att föreskriva om detta samt om krav för att få läsa ett ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att kurs ersätts med nivå i ett ämne. Ändringarna i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första och andra styckena &lt;/SPAN&gt;finns beskrivna i kom- mentaren till 16 kap. 24 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 11.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Senaste lydelse 2012:109.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;653&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft34"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;I paragrafen finns bestämmelser om formerna för den kommunala vuxenutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras genom att det preciseras att utbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare bedrivs i form av kurser och att utbildningen på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gym- nasial nivå bedrivs i form av ämnen som består av nivåer. Ändringen är en konsekvens av ämnesutformningen av utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Andra och tredje styckena &lt;/SPAN&gt;ändras så att kurser ersätts av nivåer i ämnen. Ämnen och nivåer finns beskrivna i kommentaren till 15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Ett nytt &lt;SPAN class="ft34"&gt;fjärde stycke &lt;/SPAN&gt;införs med ett nytt bemyndigande till reger-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft10"&gt;ingen eller den myndighet regeringen bestämmer att få föreskriva om att utbildning på gymnasial nivå eller i särskild utbildning på gymnasial nivå som inte bedrivs enligt gymnasieskolans eller gymnasiesärskolans ämnesplaner får bedrivas i form av kurser. Bemyndigandet ger möjlig- het att även fortsatt bedriva orienteringskurser och individuella kurser i utbildning på gymnasial nivå eller i särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Ändringarna är en konsekvens av att gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan blir ämnesutformade och att kommunal vuxenutbild- ning i utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå anpassas till det genom att också ämnesutformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3.1, 11.3.2, 11.6.1 och 11.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om kursplaner och ämnesplaner. I &lt;SPAN class="ft65"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;görs en ändring som innebär att också ämnen införs i bemyndigandet. Ändringen är en konsekvens av att ämnes- planer finns med i bemyndigandet och att utbildning på gymnasial&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå ämnesutformas. Paragrafen behandlas i avsnitten 11.1, 11.3.1 och 11.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;654&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att fullfölja utbildning och om huvudmannens möjligheter att besluta att en elevs utbild- ning ska upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras genom att ämne införs med tillägget att rätten är kopplad till en viss nivå i ämnet. Även i &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;består ändringen av att ämne införs och att det är utbildningen på den aktuella nivån i ämnet som ska upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Ändringen är en följd av att ämnen som är indelade i nivåer införs i utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3.1, 11.3.2 och 11.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;19 e §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft10"&gt;Paragrafen reglerar ett bemyndigande till regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer att föreskriva om rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;I paragrafen ersätts kurser med ämnen och nivåer i dessa ämnen. Ändringen är en följd av att ämnen som är indelade i nivåer införs i utbildning på gymnasial nivå. Någon förändring i sak är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3.1 och 11.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;35 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft13"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om betyg på kurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har det som rör betygssättning i ämnen i utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå flyttats till en ny paragraf, 35 a §. De utbildningar där betyg ska sättas på avslutad kurs räknas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Bemyndigandet i &lt;SPAN class="ft34"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;flyttas till en separat paragraf,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;20 kap. 35 b §, vilket beskrivs i kommentaren till paragrafen. Ändringen är en följd av att ämnesbetyg införs i utbildning på&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 191px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå. Paragrafen behandlas i avsnitt 11.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 84px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;655&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;35 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om betyg i ämnen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen motsvarar 15 kap. 22 § i gymnasieskolan och 18 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;22 § i gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;första punkten regleras betygssättning i ämnen som en följd av att ämnesbetyg införs, vilket beskrivs i kommentaren till 15 kap. 22 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Ändring i &lt;SPAN class="ft65"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;och bemyndigandet som införs i &lt;SPAN class="ft65"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar också ändringarna i 15 kap. 22 § andra och tredje styckena och finns beskrivna i kommentaren till samma paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3.1, 11.3.3, 11.3.4, 11.5.4 och 11.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;35 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Paragrafen är ny och lydelsen fanns tidigare i 35 § tredje stycket. Bemyndigandet placeras i en egen paragraf i och med att 35 a § in- förs. Det skulle annars vara nödvändigt med bemyndiganden i både 35 § och i 35 a § vilket, förutom upprepningen, skulle leda till att 35 a § skulle bli alltför omfattande som paragraf. Som en konsekvens av ämnesbetyg i utbildning enligt 35 a § införs ämnen i bemyndig- andet i 35 b §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.1.1, 11.6.1 och 11.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft34"&gt;37 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft13"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras till följd av att ämnesbetyg införs för ut- bildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå. Kurser tas bort och det framgår i stället att betyg ska sättas utifrån bestämda betygskriterier för ämnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;består ändringen av att ämne införs till följd av ämnesbetyg i utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;656&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p830 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;är nytt och innebär att nuvarande tredje stycke blir ett &lt;SPAN class="ft12"&gt;fjärde stycke&lt;/SPAN&gt;. Ändringen i tredje stycket motsvarar ändringen i 15 kap. 24 § andra stycket och beskrivs i kommentaren till den para- grafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnittet 11.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;37 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Paragrafen reglerar att nationella prov särskilt ska beaktas vid betygs- sättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Ändringen innebär att ämne införs och mer specificerat den nivå i ämnet som det ges ett nationellt prov i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.1.1 och 11.5.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft34"&gt;39 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;Paragrafen reglerar när betyg inte ska sättas om det saknas underlag för bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Ändringen består av att ämne och mer specificerat viss nivå läggs till. Ändringen är en följd av införandet av ämnesbetyg och innebär ingen förändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.1.1 och 11.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;40 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;ändras så att ämne och nivå införs och att en punktlista införs. En elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska kunna pröva i ett ämne enligt första punkten även om eleven har ett betyg i ämnet, ifall det gäller prövning i ett ämne på en nivå som eleven inte har betyg på eller inte godkänt betyg efter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att rätten att pröva hos en huvudman också gäller ämne. Eftersom stycket gäller prövning i både kurser och ämnen anges vilka utbildningar som ges i form av kurser respektive ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft81"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att ämne och nivå läggs till som konsekvens av införandet av ämnesbetyg i utbildning på gymnasial&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;657&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft19"&gt;nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå. Eftersom prövning i både kurser och ämnen regleras anges de utbildningar som ska pröva enligt betygskriterier i kursplaner respektive ämnesplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.3.1, 11.5.5 och 11.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;44 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Paragrafen reglerar rätten att få sin kunskaper dokumenterade i ett intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;införs att en elev som läst ett ämne i en eller flera nivåer ska få ett intyg om eleven önskar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;finns ett bemyndigande som utvidgas med att även ämnen ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ändringarna är en följd av införandet av den ämnesutformade gymnasieskolan och innebär ingen ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 11.1.1, 11.3.1 och 11.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Förslaget till ändringar i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft34"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;Paragrafen reglerar när utbildningsverksamhet för yrkesförarkompe- tens inte behöver tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Ändringen består av att &lt;SPAN class="ft12"&gt;kurs &lt;/SPAN&gt;ersätts med &lt;SPAN class="ft12"&gt;ämne &lt;/SPAN&gt;vilket är en följd av ämnesutformningen i gymnasieskolan och i kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 11.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;18.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Övriga förordningsändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Utöver de författningsförslag utredningen lämnat förslag på bedöms att följdändringar med anledning av utredningens förslag behöver göras i följande förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;658&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;Förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom skol- väsendet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;Förordning (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa inter- nationella vägtransporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;Körkortsförordning (1998:980)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;Studiestödsförordning (2000:655)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Förordning (2003:255) om försöksverksamhet med distansunder- visning i gymnasieskolan i Emmaboda kommun&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;"&gt;Förordning (2007:662) om extra ersättning till kommuner 2007– 2009 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;Förordning (2007:1470) om yrkesförarkompetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft10"&gt;10.Förordning (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekry- terande gymnasial spetsutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;11.Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;12.Förordning (2009:1251) om betygsrätt för viss utbildning inom fordonsindustrin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft13"&gt;13.Förordning (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasie- skolans nationella program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;14.Förordning (2011:7) om dansarutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;15.Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;16.Förordning (2011:355) om försöksverksamhet med riksrekry- terande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;17.Förordning (2011:398) om särskild utbildning med judiska stu- dier i grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;18.Förordning (2011:682) om försöksverksamhet med distansunder- visning i gymnasieskolan i Torsås kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;19.Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;659&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;20.Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbild- ningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;21.Förordning (2012:509) om betygsrätt för viss utbildning vid inter- nationella skolor&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;22.Förordning (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;23.Förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;24.Förordning (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft13"&gt;25.Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;26.Förordning (2015:403) om statsbidrag för kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft13"&gt;27.Förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;28.Förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;29.Förordning (2017:1106) om en försöksverksamhet med dator- baserade nationella prov, extern bedömning och medbedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;30.Förordning (2017:175) om försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och från årskurs 5 i specialskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft13"&gt;31.Förordning (2018:42) om särskilt anställningsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;32.Förordning (2018:1519) om behörighetsgivande och högskole- introducerande utbildning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 198px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;660&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;


&lt;P class="p277 ft8"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Lagar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Förvaltningslagen (2017:900).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Högskolelagen (1992:1434).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 280px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 22px;"&gt;Lag (2007:1157) om yrkesförarkompetens. Lag (2009:128) om yrkeshögskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 362px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 22px;"&gt;Regeringsformen (1974:152). Skollagen (1985:1100). Skollagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Förordningar och föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 135px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Förordning (SKOLFS 1994:2) om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Förordning (SKOLFS 2000:135) om kursplaner för grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 170px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;Förordning (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 164px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;Förordning (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 14px 'Arial';line-height: 22px;"&gt;Förordning (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskola. Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbild- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;661&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Förordning (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasie- särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 124px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Förordning (1999:844) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft13"&gt;Förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft13"&gt;Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft13"&gt;Förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Förordning (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Förordning (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft13"&gt;Gymnasieförordningen (2010:2039).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft13"&gt;Högskoleförordningen (1993:100).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 278px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 20px;"&gt;Kommittéförordning (1998:1474). Skolförordningen (2011:185).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:134) om tillämpningen av betygskriterier i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:141) om betygskriterier för grundskolans ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:196) om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;Statens skolinspektions föreskrifter (SKOLFS 2011:155) om ansökan om betygsrätt för vuxenutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;662&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;Propositioner&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 197px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Proposition 1968:140. &lt;/SPAN&gt;Angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Proposition 1983/84:116. &lt;/SPAN&gt;Gymnasieskola i utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Proposition 1990/91:85. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 186px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft19"&gt;Proposition 1991/92:150. Med förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;(avser finansieringsprincipen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Proposition 1991/92:95 &lt;/SPAN&gt;om valfrihet och fristående skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 155px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Proposition 1992/93:220. &lt;/SPAN&gt;En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Proposition 1992/93:250&lt;/SPAN&gt;. Ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;"&gt;Proposition 1994/95:85. &lt;/SPAN&gt;Betyg i det obligatoriska skolväsendet. &lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;"&gt;Proposition 1995/96:184. &lt;/SPAN&gt;Tillträde till högre utbildning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Proposition 1996/97:110. &lt;SPAN class="ft34"&gt;Vissa skolfrågor m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Proposition 1997/98:169. &lt;/SPAN&gt;Gymnasieskola i utveckling – kvalitet och likvärdighet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 200px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Proposition 2003/04:140. &lt;/SPAN&gt;Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft13"&gt;Proposition 2008/09:66. &lt;SPAN class="ft34"&gt;En ny betygsskala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Proposition 2008/09:199. &lt;/SPAN&gt;Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Proposition 2009/10:165. &lt;/SPAN&gt;Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;Proposition 2011/12:50. &lt;/SPAN&gt;En gymnasiesärskola med hög kvalitet. &lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;Proposition 2012/13:195. &lt;/SPAN&gt;Minskade krav på dokumentation i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft13"&gt;Proposition 2013/14:148. &lt;SPAN class="ft34"&gt;Vissa skolfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 170px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Proposition 2017/18:14. &lt;/SPAN&gt;Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Proposition 2017/18:204. &lt;/SPAN&gt;Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;663&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;Proposition 2019/20:105. &lt;/SPAN&gt;Komvux för stärkt kompetensförsörjning&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;. Proposition 2019/20:1. &lt;/SPAN&gt;Budgetproposition för 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Övrigt från riksdagen, regeringen och Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Direktiv 1994:29. &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen i gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 159px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Direktiv 1994:128. Tilläggsdirektiv till Kommittén för gymnasieskolans utveckling (U 94:02).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Direktiv 2001:8. Tilläggsdirektiv till Gymnasiekommittén 2000 (U 2000:06).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Direktiv 2007:08. &lt;/SPAN&gt;En reformerad gymnasieskola.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Direktiv 2007:143. Tilläggsdirektiv till Gymnasieutredningen (U 2007:01).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Direktiv 2009:84. &lt;/SPAN&gt;Den framtida gymnasiesärskolan&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft13"&gt;Direktiv 2010:27. Tilläggsdirektiv till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Gymnasiesärskoleutredningen (U 2009:04).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Direktiv 2015:31. &lt;/SPAN&gt;En attraktiv gymnasieutbildning för alla.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 124px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Direktiv 2015:82. Tilläggsdirektiv till Gymnasieutredningen (U 2015:01).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Direktiv 2015:141. Tilläggsdirektiv till Gymnasieutredningen (U 2015:01).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: italic 15px 'Arial';line-height: 20px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 20px;"&gt;Ds 1998:43. &lt;/SPAN&gt;Myndigheternas föreskrifter &lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';line-height: 20px;"&gt;(1998). Ds 2008:13. &lt;/SPAN&gt;En ny betygsskala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Ds 2000:24. &lt;/SPAN&gt;Ämnesbetyg i en kursutformad gymnasieskola&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;U2001/2174/G. Uppdrag (till Statens skolverk) att utveckla modeller för hur mål för utbildningen i gymnasieskolans ämnen kan beskrivas i ett system med ämnesbetyg m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;U2009/312/S. Uppdrag (till Statens skolverk) att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;U2009/2114/G. Uppdrag (till Statens skolverk) avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;U2017/03739/GV. Uppdrag (till Statens skolverk) att digitalisera de nationella proven m.m.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;664&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 153px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Utbildningsutskottets betänkande 2019/20:UbU22. &lt;SPAN class="ft34"&gt;Komvux för stärkt kompetensförsörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Statliga offentliga utredningar (SOU)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 1942:11. &lt;/SPAN&gt;Betänkande med utredning och förslag angående betygssättningen i folkskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 1963:42. &lt;/SPAN&gt;Ett nytt gymnasium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft13"&gt;SOU 1963:50. &lt;SPAN class="ft34"&gt;Fackskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 1977:9. &lt;/SPAN&gt;Betygen i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 1981:96. &lt;/SPAN&gt;En reformerad gymnasieskola.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1986:2. &lt;/SPAN&gt;En treårig yrkesutbildning, Del I, Riktlinjer för fortsatt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 1992:86. &lt;/SPAN&gt;Ett nytt betygssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 174px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 1995:71. &lt;/SPAN&gt;Behörighet och urval – förslag till nya regler för antagning till universitet och högskolor. Delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 1996:1. &lt;/SPAN&gt;Den nya gymnasieskolan – hur går det?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 1997:107. &lt;/SPAN&gt;Den nya gymnasieskolan – problem och möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 196px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2002:120. &lt;/SPAN&gt;Åtta vägar till kunskap – en ny struktur för gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2002:121&lt;/SPAN&gt;. Skollag för kvalitet och likvärdighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2008:27. &lt;/SPAN&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2010:96. &lt;/SPAN&gt;Riktiga betyg är bättre än höga betyg – förslag till omprövning av betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 178px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;SOU 2011:8. &lt;/SPAN&gt;Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2016:25. &lt;/SPAN&gt;Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2016:77. &lt;/SPAN&gt;En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 173px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2017:20. &lt;/SPAN&gt;Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2017:35. &lt;/SPAN&gt;Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;665&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2017:54. &lt;/SPAN&gt;Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;SOU 2018:71. &lt;/SPAN&gt;En andra och en annan chans – ett komvux i tiden. &lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;SOU 2019:40. &lt;/SPAN&gt;Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2019:69. &lt;/SPAN&gt;Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2020:28. &lt;/SPAN&gt;En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Högskoleverket (1996). &lt;/SPAN&gt;Förslag till meritvärdering vid urval på betyg. Högskoleverkets förslag till meritvärdering av nya och gamla gymnasiebetyg m.m. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rapport 1996:26 R.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SCB (2019). &lt;/SPAN&gt;Vuxenutbildningens betydelse i det svenska skolsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 160px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Skolinspektionen (2018). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Skolinspektionen (2019). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Betygssättning på högskoleförberedande program i kursen svenska 3. &lt;/SPAN&gt;Tematisk kvalitetsgranskning, dnr &lt;NOBR&gt;400–2017:10213.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2000a). &lt;/SPAN&gt;Helheten i utbildningen, utbildning på entreprenad, betygssättningen. Nationella kvalitetsgranskningar 2000. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rapport 190.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2000b). &lt;/SPAN&gt;Reformeringen av gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;en sammanfattande analys&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;. Rapport nr 187.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2002). &lt;/SPAN&gt;Ämnesbetyg i en kursutformad gymnasieskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Skolverkets svar på ett regeringsuppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2006). &lt;/SPAN&gt;Redovisning av uppdrag avseende ämnesbetyg för gymnasieskolan mm. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;61&lt;/SPAN&gt;–&lt;SPAN class="ft10"&gt;2004:2637.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2008). &lt;/SPAN&gt;Grundskolans kursplaner och betygskriterier. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Upplaga 2:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft13"&gt;Skolverket (2011a). Gymnasieskola 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2011b). &lt;/SPAN&gt;Redovisning av uppdrag om avbrott&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;font: 13px 'Arial';line-height: 21px;"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 21px;"&gt;vuxenutbildningen&lt;/SPAN&gt;. Dnr &lt;NOBR&gt;71-2011:952.&lt;/NOBR&gt; Skolverket (2013). Gymnasiesärskola 2013.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;666&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2014). &lt;/SPAN&gt;Gymnasieskola: betyg och studieresultat&lt;SPAN class="ft13"&gt;. Sveriges officiella statistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2015a). &lt;/SPAN&gt;Undervisningstid och heltidsstudier i gymnasie- skolan. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Rapport 422.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 213px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skolverket (2015b). &lt;/SPAN&gt;Uppföljning hösten 2014 av introduktionsprogrammens första kull&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Dnr 2014:55.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 200px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skolverket (2016a). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Dnr 2014:892.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2016b). &lt;/SPAN&gt;Betygsskalan och betygen B och D. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Stödmaterial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2017). &lt;/SPAN&gt;TIMSS, &lt;NOBR&gt;TIMSS-advanced&lt;/NOBR&gt; och betygen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Analys av sambandet mellan svenska betyg och de internationella TIMSS- studierna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2018a). &lt;/SPAN&gt;Betyg och betygssättning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. &lt;SPAN class="ft10"&gt;(SKOLFS 2018:247).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skolverket (2018b). &lt;/SPAN&gt;Mottagande i grundsärskola och gymnasie- särskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program. Skolverkets allmänna råd med kommentarer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft13"&gt;Skolverket (2018c). Sveriges officiella statistik, &lt;SPAN class="ft34"&gt;Gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Betyg och studieresultat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft13"&gt;Skolverket (2018d). &lt;SPAN class="ft34"&gt;Uppföljning av språkintroduktion&lt;/SPAN&gt;. Rapport 469.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2018e). &lt;/SPAN&gt;Elever nära examen som övergår till komvux&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;en registerstudie. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Rapport 473.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Skolverket (2018f). &lt;/SPAN&gt;Övergång till komvux för avgångselever från gymnasieskolan, läsåren 2012/13&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Sveriges officiella statistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2019a). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor. Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rapport 475.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft13"&gt;Skolverket (2019b). &lt;SPAN class="ft34"&gt;Attityder till skolan 2018. &lt;/SPAN&gt;Rapport 479.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 181px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2019c). &lt;/SPAN&gt;Slutbetyg i grundskolan våren 2019. &lt;SPAN class="ft10"&gt;PM, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.1-2019:1342.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 176px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2019d). &lt;/SPAN&gt;Introduktionsprogram, eleverna och deras sysselsättning efteråt&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Rapport 2019:484.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 201px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2019e). &lt;/SPAN&gt;Uppföljning av gymnasieskolan 2019. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rapport 480.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;667&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2019f). &lt;/SPAN&gt;Gymnasieskola: betyg och studieresultat&lt;SPAN class="ft13"&gt;. Sveriges officiella statistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2019g). &lt;/SPAN&gt;Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2019&lt;SPAN class="ft13"&gt;. PM, dnr 2019:01883.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2019h). &lt;/SPAN&gt;Särskild utbildning för vuxna – riksnivå&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Elever och grupper läsåren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1998/99–2018/19,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Sveriges officiella statistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2019j). &lt;/SPAN&gt;Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2018. &lt;SPAN class="ft10"&gt;PM, dnr 2018:01723.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2020a). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 110px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;i gymnasieskolan. Jämförelser mellan kursbetyg och kursprov. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rapport 2020:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2020b). &lt;/SPAN&gt;Elever i gymnasieskolan läsåret 2019/20. &lt;SPAN class="ft10"&gt;PM, dnr 2019:00860.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2020c). &lt;/SPAN&gt;Att särskilt beakta nationella prov. Statistiska analyser av relationer mellan betyg och provbetyg i årskurs 9. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Dnr 2018:01481.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolöverstyrelsen (1969). &lt;/SPAN&gt;Läroplan för grundskolan Lgr 69, allmän del.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolöverstyrelsen (1970). &lt;/SPAN&gt;Läroplan för gymnasieskolan Lgy 70, allmän del. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Tredje upplagan (1983).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Skolöverstyrelsen (1971). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Betygssättning i grundskola och gymnasieskola. &lt;/SPAN&gt;Rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolöverstyrelsen (1980). &lt;/SPAN&gt;Läroplan för grundskolan Lgr 80, allmän del.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 124px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Universitets- och högskolerådet (2017). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Antagning till högre utbildning vårterminen 2017. &lt;/SPAN&gt;Rapport 2017:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Övrig litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Arensmeier, Cecilia (2019). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Grundskolebetyg under tre betygssystem. Fördelning på betygssteg och genomsnittliga ämnesbetyg 1990– 2017. &lt;/SPAN&gt;Rapport, Örebro universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Arvidsson (2018). &lt;/SPAN&gt;Nya nyanser av UVAS – Ungas övergång från gymnasiesärskola till arbetslivet&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;668&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 182px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Autism- och aspergerförbundet (2018). &lt;SPAN class="ft34"&gt;Rapport – medlems- undersökning om skolgången. &lt;/SPAN&gt;Demoskop.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Black Paul och Wiliam Dylan (1998). “&lt;SPAN class="ft12"&gt;Assessment and classroom learning” Assessment in Education: Principles, Policy &amp; Practice, 5:1, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7–74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 192px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Carlsson Kendall Gunilla (2015). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Elever med svag teoretisk begåvning. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Natur &amp; Kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;EVA Danmarks Evalueringsinstitut (2019). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Evalueringen af &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7-trins-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; skalaen. Samlet rapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;Fletcher-Wood&lt;/NOBR&gt; Harry (2019). &lt;SPAN class="ft34"&gt;Responsiv undervisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 178px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;kognitionsvetenskap och formativ bedömning i praktiken. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Natur &amp; Kultur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Green Jenny (2018). &lt;/SPAN&gt;Återkoppling för lärande och utveckling av undervisningen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Artikel från Skolverkets webbaserade utbildning om återkoppling, www.skolverket.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Gustafsson &lt;NOBR&gt;Jan-Eric,&lt;/NOBR&gt; Sörlin Sverker och Vlachos Jonas (2016). &lt;SPAN class="ft81"&gt;Policyidéer för svensk skola. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft19"&gt;Gustafsson &lt;NOBR&gt;Jan-Eric,&lt;/NOBR&gt; Cliffordson Christina och Erickson Gudrun (2014). &lt;SPAN class="ft54"&gt;Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Göteborg Stad (2016). &lt;/SPAN&gt;Avbrott inom vuxenutbildningen – vilka avbryter och varför&lt;SPAN class="ft13"&gt;?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Hattie John och Clarke Shirley (2019). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Feedback – så återkopplar du i klassrummet. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Natur &amp; Kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 160px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hirsh Åsa (2018). &lt;/SPAN&gt;Bedömning i skolan – vad och varför? &lt;SPAN class="ft10"&gt;Artikel från Skolverkets webbaserade utbildning om betygssättning i årskurs &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4–6,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; www.skolverket.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Hult Agneta och Olofsson Anders (red.) (2017). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Utvärdering och bedömning i skolan – för vem och varför? &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Natur &amp; Kultur, andra utgåvan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 193px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Hultén, Magnus (2019). &lt;/SPAN&gt;Striden om den goda skolan. Hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Lund: Nordic Academic Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 172px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Jönsson Anders (2013). &lt;SPAN class="ft34"&gt;Lärande bedömning. &lt;/SPAN&gt;Gleerups, tredje upplagan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;669&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Klapp Alli (2017). &lt;/SPAN&gt;Betygssystemet bygger på felaktiga antaganden om elevers motivation. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Artikel från www.skolaochsamhalle.se. (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2019-02-21).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Klapp Alli (2018). &lt;/SPAN&gt;Betyg – deras funktioner och vad de mäter. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Artikel från Skolverkets webbaserade utbildning om betygssättning i årskurs &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4–6,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; www.skolverket.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Lindblad Ida, Westerlund Joakim, Gillberg Christopher och Fernell Elisabeth (2018). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav? &lt;/SPAN&gt;Originalstudie i Läkartidningen 2018 volym 115.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Lundahl Christian, Hultén Magnus, Klapp Alli och Mickwitz Larissa (2015). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Betygens geografi. Forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt. &lt;/SPAN&gt;Delrapport från Skolforskprojektet, Vetenskapsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;Lundahl Christian, Hultén Magnus och Tveit Sverre (2016). &lt;SPAN class="ft69"&gt;Betygssystem i internationell belysning. &lt;/SPAN&gt;Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Lärarnas Riksförbund (2016). &lt;SPAN class="ft34"&gt;Påtryckningar mot betygssättande lärare. &lt;/SPAN&gt;PM.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Nordberg, Charlotte (2019). &lt;/SPAN&gt;Nationella provet i matematik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;årskurs 9&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft34"&gt;2019&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;Prim-gruppen,&lt;/NOBR&gt; Stockholms universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;OECD (1992). &lt;/SPAN&gt;Review of Education Policy in Sweden: Examiners Reports and Questions.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;OECD (2012). &lt;/SPAN&gt;Grade Expectations: How Marks and Education Policies Shape Students’ Ambitions. &lt;SPAN class="ft53"&gt;PISA, OECD Publishing.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;OECD (2019). &lt;/SPAN&gt;OECD Economic Surveys Sweden March 2019, Overview.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Olovsson Tord Göran (2017). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering och bedömning i skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;för vem och varför? &lt;/SPAN&gt;(red. Hult och Olofsson) Kapitel 10&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;”Betygens införande i årskurs 6”. Natur &amp; Kultur, andra utgåvan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 110px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Riksförbundet Attention (2016). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Fortfarande svår skolgång för många elever med NPF – en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen. &lt;/SPAN&gt;Rapport.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 88px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;670&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Sollerman, Samuel (2018). &lt;/SPAN&gt;Kan man räkna med PISA och TIMSS? Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell konte&lt;SPAN class="ft9"&gt;xt. Avhandling, Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;The state of Queensland (Queensland Curriculum &amp; Assessment Authority) (2014). &lt;SPAN class="ft12"&gt;School based assessment – the Queensland system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Tholin, Jörgen (2006). &lt;/SPAN&gt;Att kunna klara sig i ökänd natur&lt;SPAN class="ft10"&gt;. &lt;/SPAN&gt;En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Avhandling, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Webbsidor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;https://eacea.ec.europa.eu/national-policies/eurydice/home_en.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 232px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;https://minedu.fi/sv/framsida (Undervisnings- och kulturministeriet i Finland).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.kau.se/resurssidor/larandemal/taxonomier-larande&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2019-03-28).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;https://www.oph.fi/sv (Utbildningsstyrelsen i Finland).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.regeringen.se/artiklar/2019/09/fortbildning-och-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kompetensutveckling-for-larare-och-skolledare/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2020-02-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 231px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;https://www.regjeringen.no/no/dep/kd/org/id610/ (Kunnskapsdepartementet i Norge).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;https://www.skolverket.se/om– &lt;NOBR&gt;oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019–12–18–&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;mer–betoning–pa–faktakunskaper–i–forslag–till–forandrade–&lt;/NOBR&gt; kursplaner &lt;NOBR&gt;(2020-01-29).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;prioriterade-omraden/digitalisering/digitala-nationella-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;prov/digitalisering-av-de-nationella-proven&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2020-02-20).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.skolverket.se/om–oss/var–verksamhet/skolverkets–&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;prioriterade–omraden/sa–arbetar–vi–med–att–revidera–kurs––&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;och–amnesplanerna&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2019-10-04).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;https://www.skolverket.se/skolutveckling/nationella- &lt;NOBR&gt;skolutvecklingsprogram#h-Programbedomningochbetyg&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2020-02-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;671&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;https://www.udir.no/ (Utdanningsdirektoratet i Norge).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;https://www.uvm.dk/ (Børne- og undervisningsministeriet i Danmark).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 141px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.uvm.dk/uddannelsessystemet/7–trins–&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;skalaen/anvendelse–af–7–trins–skalaen&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2020-01-29).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Podcast&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Är matriser förbjudna nu? Med Anna Karlefjärd (Karlstad universitet) och Nicklas Mörk (lärare) &lt;SPAN class="ft10"&gt;www.skolverket.se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(2019-05-14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 529px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;672&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Kommittédirektiv 2018:32&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 194px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft33"&gt;Betygssystemet ska främja kunskapsutveckling och betygen ska bättre spegla elevers kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2018&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;En särskild utredare ska utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredaren ska även utreda och lämna förslag på justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet är att främja elevers, såväl flickors som pojkars, kunskapsutveck- ling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;föreslå en modell för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;analysera hur denna modell ska förhålla sig till vuxenutbildningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet för alla skolformer som har betyg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;föreslå sätt att synliggöra och dokumentera elevens kunskaps- utveckling när kunskapsnivån inte motsvarar ett godkänt betyg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;analysera konsekvenserna av utredarens förslag för behörighet och urval till högskoleutbildning och yrkeshögskolans utbild- ningar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft13"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;673&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Betygssystemet i det svenska skolväsendet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 135px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Betygssystemet är mål- och kunskapsrelaterat och gemensamt för flera skolformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;Sedan 1994 är betygssystemet i svensk skola mål- och kunskaps- relaterat. Dessförinnan användes ett relativt betygssystem, som i första hand gav besked om hur en enskild elevs kunskaper förhöll sig till andra elevers kunskaper. Motivet till införandet av det nuvarande betygssystemet var att det skulle ge besked om hur elevens studie- resultat förhåller sig till kunskapsmålen. En av de bärande tankarna var också att det nya systemet skulle ha större förutsättningar att upplevas som rättvist eftersom betygen relateras till kunskapsmål och kriterier för de olika betygsstegen som fastställts i kursplanerna. Det skulle fungera som en garanti för kvaliteten och därmed också för jämförbarheten. Betygen skulle också ge bättre information till elever, vårdnadshavare och arbetsgivare om elevernas studieresultat. Ett mål- och kunskapsrelaterat system skulle slutligen ge lärarna bättre redskap att samtala med eleverna om deras kunskapsutveckling (prop. 1992/93:250 s. 54). När systemet infördes användes betygs- skalan Godkänd (G), Väl godkänd (VG) respektive Mycket väl god- känd (MVG). För att nå betyget G krävdes att alla kriterierna för betygssteget skulle vara uppfyllda. Det fanns dock en kompensatorisk regel för de två högre betygsstegen VG och MVG. Den innebar att om en elev uppfyllde några av kriterierna särskilt väl, kunde detta kompen- sera mindre väl uppfyllda delar (SKOLFS 2000:134).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Betygssystemet har sedan dess reviderats, särskilt i samband med större skolreformer. Systemet är dock fortfarande i grunden det- samma, dvs. mål- och kunskapsrelaterat. De senaste större föränd- ringarna gjordes 2011 i samband med införandet av dels kunskaps- krav som anger vilka kunskaper som krävs för respektive betygssteg, dels en ny betygsskala. Kunskapskraven utgör en del av nuvarande kurs- och ämnesplaner och ersatte de tidigare betygskriterierna. Läraren utgår från kunskapskraven vid betygssättning. Betygsskalan i dagens system har sex steg från A till F, där F är icke godkänt. Kunskapskraven för betygen A, C och E preciserar vad som krävs för respektive betyg. De är formulerade i en löpande text och ut- trycker nivån med hjälp av s.k. värdeord. Betygsstegen B och D används när eleven uppfyller kunskapskraven för närmast under- liggande steg helt och kunskapskraven för ett högre betygssteg till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;674&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;övervägande del. Betyget F sätts om kraven för betyget E inte är upp- fyllda. Betyget F används både när det är långt kvar för eleven att nå kunskapskraven och när kunskaperna redan uppfyller delar av kravet för betyget E. När underlag saknas används beteckningen horison- tellt streck.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Betygsskalan gäller för grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. I grundsärskolan, gymnasiesärskolan och i särskild utbildning för vuxna finns betygs- stegen &lt;NOBR&gt;A–E.&lt;/NOBR&gt; För elever som inte uppnår kraven för betyget E i dessa skolformer ska betyg inte sättas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Kursutformningen infördes för att ge gymnasieeleverna en ökad valfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft11"&gt;Samtidigt som det kunskapsrelaterade betygssystemet infördes 1994 omvandlades gymnasieskolan till ett kursutformat system. Det inne- bar en helt ny struktur med program, i stället för linjer, där eleverna delvis kunde forma sin studieväg genom val av kurser av olika om- fattning (prop. 1990/91:85). Detta möjliggjordes också genom ett stort utbud av kurser. Motiven till en kursutformad gymnasieskola var bl.a. ökad valfrihet för eleverna, bättre möjligheter att förnya utbild- ningarna, större möjligheter att profilera utbildningen lokalt, ökade möjligheter till en flexibel planering och bättre möjligheter till sam- verkan med en kursutformad vuxenutbildning. I stället för den tidigare timplanen som reglerade undervisningstiden för olika ämnen infördes ett poängssystem och en total garanterad undervisningstid. Ett kurs- utformat system medger en flexibilitet eftersom utbildningsanord- naren kan planera för samläsning mellan elever på olika program och inriktningar. Flexibiliteten medför dock också att kurserna ges i olika ordning vid olika skolor, vilket försvårar bl.a. för elever som flyttar eller byter skola.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;En av grundtankarna bakom den kursutformade gymnasieskolans programstruktur var att alla treåriga nationella program skulle ge grundläggande behörighet till högskolestudier (prop. 1990/91:85). Detta möjliggjordes genom en gemensam bas med obligatoriska kurser i s.k. kärnämnen, bl.a. engelska, matematik, samhällskunskap och svenska. I varje kurs ges kursbetyg som alla dokumenteras i elevens slutbetyg och sedan räknas samman till ett meritvärde som kan användas för urval till högskolestudier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;675&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;Kursutformningen behölls i gymnasiereformen 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;År 2011 genomfördes Gy11, en omfattande reformering av gym- nasieskolan. Då infördes bl.a. nya programtyper och nya nationella program. Gymnasieskolan fick tolv yrkesprogram, sex högskole- förberedande program och fem introduktionsprogram. Dessutom infördes en gymnasieexamen och ett gymnasiearbete. Gymnasiearbetet visar på förberedelse för kommande arbetsliv respektive högskole- studier. Med gymnasieskolan som modell reformerades även gym- nasiesärskolan 2013, då bl.a. nio nationella program, individuella pro- gram och ett gymnasiesärskolearbete infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;I Gy11 behölls kursutformningen och kursbetygen. Frågan om ämnesbetyg hade tidigare varit aktuell i samband med de föränd- ringar av gymnasieskolan som var avsedda att träda i kraft 2007 (Gy07). Gy07 byggde på förslagen i propositionen Kunskap och kvali- tet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140). Regeringen föreslog att ämnesbetyg skulle införas för att flytta fokus från enskilda kurser till hur väl eleven behärskar ämnet. De nya ämnesbetygen skulle införas inom ramen för en kursutformad gymnasieskola. Propositionen hade beslutats av riksdagen och Gy07 höll på att implementeras när det blev regeringsskifte 2006. Den tillträdande regeringen avbröt reformen eftersom man planerade för större förändringar av gymnasieskolan. Regeringen tillsatte Gym- nasieutredningen (U 2007:01) som skulle lämna förslag på en refor- merad gymnasieskola och som också fick i uppdrag att överväga tre alternativ för hur betyg i en kursutformad gymnasieskola skulle fun- gera (dir. 2007:08). I betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) bedömde utredningen att systemet med kursbetyg borde kvarstå. Utredningen motiverade sin bedöm- ning med att elever som utredaren träffat föredrog kursbetyg, att lärarna inte framfört någon direkt kritik mot systemet och att kurs- betyg fungerar bättre än ämnesbetyg i vuxenutbildningen. I de för- arbeten som låg till grund för Gy11 uttryckte regeringen också att kursbetygen har den fördelen att eleverna får en snabb återkoppling på sina studieresultat och att många elever uppskattar att kunna lägga avklarade kurser bakom sig (prop. 2008/09:199).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Med Gy11 ersattes de dåvarande kursplanerna i gymnasieskolan med ämnesplaner. Det var uttalat att kurserna i det nya systemet tydligare skulle ingå i en större helhet, ämnet. Därav kom den nya&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;676&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;benämningen ämnesplaner (prop. 2008/09:199). I ämnesplanen anges för ämnet som helhet dess syfte och vilka kurser som ingår i ämnet. För varje kurs anges också ett centralt innehåll och kunskapskrav (1 kap. 4 § gymnasieförordningen [2010:2039]). Ofta finns det flera kurser i ett ämne, av vilka en del bygger tydligt på varandra, även om det inte finns något formellt krav på att eleven måste ha betygssatts i en kurs för att gå vidare till nästa. Det finns också kurser som är mer fristående och som kan läsas parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Varje kurs omfattar ett visst antal poäng som visar kursens studie- omfattning. Den vanligaste omfattningen är 100 gymnasiepoäng men det förekommer att kurser har såväl mindre som större om- fattning. Ett fullständigt nationellt program är i dag 2 500 gymnasie- poäng. Vanligen fördelas kurser och poäng över tre läsår på gymnasie- skolans nationella program, där en elev som exempelvis avslutat sam- hällsvetenskapsprogrammet i genomsnitt har 26 kursbetyg efter tre års studier. Det är inte nationellt reglerat när i tid eleverna ska läsa en kurs eller över hur lång tid kurserna ska sträcka sig. Det före- kommer att en kurs om 100 gymnasiepoäng läggs ut över en termin. Det vanligaste är dock att kurser om 100 gymnasiepoäng läggs ut över ett läsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Gymnasiesärskolans kunskapsinnehåll är organiserat på mot- svarande sätt som gymnasieskolans, i kurser och med ett gymnasie- särskolearbete. I gymnasiesärskolan finns utöver ämnesplaner också s.k. ämnesområdesplaner för individuella program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Ämnesplanerna för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan gäller också för vuxenutbildningen på motsvarande nivå med undantag för några ämnesplaner som särskilt utformats för en viss skolform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Fragmentisering och stress i gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Gy11-reformen&lt;/NOBR&gt; innebar bl.a. mer nationellt styrda utbildningsvägar samt en ökad tydlighet och helhet i utbildningen (prop. 2008/09:199). Den innebar även en mer sammanhängande styrkedja: läroplan – examensmål – ämnesplaner, som också tydliggjordes av Statens skol- verk i implementeringen av reformen. Trots detta upplever många elever och lärare fortfarande gymnasieskolan som fragmentiserad. En bidragande orsak kan vara att fokus fortfarande i hög grad läggs på enskilda kurser, kunskapskrav och på betygssättning. Stress bland&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;677&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft19"&gt;gymnasieskolans elever har också beskrivits i flera rapporter, t.ex. Attityder till skolan (Skolverket, rapport 438, 2015). Enligt denna studie upplever många elever stress, särskilt unga kvinnor. På hög- skoleförberedande program uttryckte fem av tio elever våren 2015 att de oftast eller alltid känner sig stressade. Motsvarande andel för elever på yrkesprogram är tre av tio. Att betygssättas efter varje kurs, innan man är färdig med studierna i ämnet, kan vara en bidragande orsak till elevers stress. Ett system med ämnesbetyg kan bidra till att minska stressen, eftersom det totalt sett skulle innebära färre och glesare betygstillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft34"&gt;Ämnesbetyg leder till flera förbättringar enligt Gymnasieutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft11"&gt;Den 19 mars 2015 fick en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analy- sera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och full- följa en gymnasieutbildning (dir. 2015:31). Utredningen, som tog sig namnet Gymnasieutredningen (U 2015:01) fick därefter genom till- läggsdirektiv i uppgift att analysera för- och nackdelar med ämnesbetyg jämfört med kursbetyg och att utreda möjligheterna att införa ämnes- betyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (dir. U 2015:141). Utredningen konstaterar i betänkandet En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasie- utbildning (SOU 2016:77) att ett införande av ämnesbetyg i gym- nasieskolan och gymnasiesärskolan kan leda till flera förbättringar för elever och lärare. Enligt utredningen kan elevers kunskaps- utveckling bättre och mer långsiktigt stödjas med ämnesbetyg. Om lärandet sker över längre tid blir inte varje bedömningstillfälle lika avgörande för elevens betyg. Betyg som sätts efter avslutade ämnes- studier kan med större säkerhet spegla elevernas kunskaper i ämnet. Likaså kan lärarnas arbete underlättas om de inte behöver börja om med varje ny kurs i ett ämne, utan kan bedriva undervisningen mer långsiktigt och utifrån en större helhetssyn, såväl på elevernas kun- skapsutveckling som på ämnet. En del elever uttrycker att de upp- lever systemet med kursbetyg som motiverande eller belönande, men uppger samtidigt att systemet hämmar deras vilja och förmåga att lära sig. I stället för att skolan uppmuntrar och skapar förutsätt- ningar för lärande upplever de alltså att målet med skolan blir att ”beta av och slutföra kurser”. Kursindelningen kan enligt Gymnasie-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;678&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;utredningen dessutom uppfattas som konstlad, särskilt när det gäller kurser som tydligt bygger på varandra. Gymnasieutredningen upp- ger vidare att ämnesbetyg kan bidra till att göra läraryrket mer attraktivt och minska den stress som lärarna kan uppleva i sitt arbete på grund av dagens omfattande arbete med betyg och bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Det totala antalet betyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skulle reduceras vid en övergång till ämnesbetyg. En övergång till ämnesbetyg skulle dock inte innebära att alla betyg sätts i årskurs 3. En del ämnen skulle precis som i dag ha mindre omfattning än andra och vissa betyg skulle därmed även i fortsättningen sättas tidigare under utbildningstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Betyg har en viktig roll i det svenska systemet vilket ställer krav på en rättssäker och likvärdig betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;Det svenska betygssystemet har i dag flera funktioner. Det ger information till eleven, vårdnadshavaren och eventuella arbetsgivare om studieresultat. Det fungerar också som urvalsinstrument vid antagning till högre studier och som ett resultatmått på lokal och nationell nivå. Betyg tillmäts alltså en viktig roll i Sverige, bl.a. just eftersom de är så avgörande för behörighet och antagning till vidare studier på gymnasial och eftergymnasial nivå. De betyg som är god- kända eller högre räknas om till ett samlat meritvärde. För gymnasial utbildning gäller det alla kursbetyg, alltså även kursbetyg som sätts tidigt efter inledande studier i ämnet. Betygens funktion som urvals- instrument ställer höga krav på likvärdig betygssättning. Rättssäkra betyg är avgörande för elevers framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;På nationell nivå är det viktigt att betygssystemet är likvärdigt och stabilt. Skolverket har enligt förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk i uppdrag att stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och att bl.a. konti- nuerligt bedöma behovet av och utveckla bedömningsstöd. Myndig- heten har genom stödmaterial, kommentarmaterial, allmänna råd och webbkurser gett stöd till skolor i deras arbete med bedömning och betygssättning. Stödet omfattar bl.a. beskrivningar av hur kurs- och ämnesplanerna är tänkta att läsas och hur betygsskalan ska användas i förhållande till kunskapskraven. På lokal nivå har många skolor sedan 2011 arbetat fokuserat med kompetensutveckling när det gäller bedömning och betygssättning. För att öka likvärdigheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;679&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p910 ft19"&gt;och rättssäkerheten i det nationella stödet för kunskapsbedömning och betygssättning har skollagen (2010:800) nyligen ändrats för att tydliggöra att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen i de ämnen där sådana prov ges. Denna ändring träder i kraft den 29 juni 2018 (prop. 2017/18:14. bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att bl.a. utveckla gemensamma ramverk för nationella prov och bedömningsstöd samt att genomföra en försöksverksamhet med extern bedömning (U2017/03739/GV).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 35px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Uppföljningar av grundskolans och gymnasieskolans betygssystem pekar på brister&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Förändringarna i betygssystemet har utvärderats sedan de trädde i kraft 2011. Skolverket har bl.a. på uppdrag av regeringen redovisat en utvärdering av den nya betygsskalan och kunskapskravens ut- formning (U2015/05782/S) samt en utvärdering av betyg från års- kurs 6 (U2015/03990/S). Skolverket har också följt upp reformerna i rapporten Skolreformer i praktiken från 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft11"&gt;Skolverkets uppföljningar visar bl.a. att det finns kritik mot kun- skapskravens utformning och problem i användningen av betygs- skalan. Enligt Skolverkets utvärdering av den nya betygsskalan och kunskapskravens utformning från 2016 uttrycker elever ofta att de inte får ha en dålig dag och att de inte får misslyckas på ett enda prov för då blir betyget satt utifrån den sämsta prestationen. Intentio- nerna om att reformerna skulle leda till fördjupat lärande, helhet och kvalitet i undervisningen tenderar att försvinna i resonemang om resultat på enstaka uppgifter och tolkningar av formuleringar i kun- skapskraven. Det kan bli ännu mer påtagligt i korta kurser eller mindre omfattande ämnen, där undervisningstiden är begränsad. Det framgår också av rapporten att det finns vissa skillnader mellan hur olika grupper av elever upplever systemet. Pojkar svarar t.ex. i högre utsträckning än flickor att de tydligt får reda på vad som krävs för att få olika betyg. Elever på skolenheter med ett genomsnittligt högt meritvärde anser i högre utsträckning än elever som studerar på skolenheter med lågt meritvärde att de tydligt får reda på vad som krävs för att få olika betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft11"&gt;Enligt Skolverket minskade antalet betygsfrågor till myndighe- tens upplysningstjänst något under 2017 men var fortfarande stort.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;680&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Enligt inkomna frågor om betygssättning som besvaras på Skol- verkets webbplats undrar lärare bl.a. om de vid betygssättning behö- ver ta hänsyn till uppgifter som lämnas in sent eller till elevers krav på att få göra om prov. Det kan skapa en svår arbetssituation för lärarna och orättvisa emellan eleverna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;I Skolverkets rapport Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning (2016) framkommer också mycket kritik mot bristen på kompensatoriska aspekter eller inslag i betygs- systemet. Detta har också påtalats av bl.a. Utredningen om natio- nella prov (SOU 2016:25) och i delbetänkande av 2015 års Skol- kommission (SOU 2016:77). Elever upplever att systemet bidrar till att de straffas för sina brister snarare än premieras för förtjänster. Orsaken till det är bestämmelsen om att kunskapskraven för E och C ska vara uppfyllda i sin helhet för att eleven ska kunna få ett högre betyg (6 kap. 7 § skolförordningen och 8 kap. 2 § gymnasieförord- ningen). Det innebär exempelvis att en elev som uppfyller stora delar av kunskapskravet för A ändå inte kan få ett högre betyg än D om hon eller han i någon del inte når upp till betyget C. Drygt hälften av lärarna i Skolverkets utvärdering anger att det försvårar betygs- sättningen. Åtta av tio lärare uppger att det är svårt att sätta betyg när eleverna uppvisar ojämna kunskapsprofiler, dvs. ojämna kun- skaper i förhållande till kunskapskraven. En elev kan t.ex. visa kun- skaper på en mycket hög nivå (A) i vissa delar men på en betydligt lägre nivå (E) i andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;Med anledning av resultaten i utvärderingarna har Skolverket utvecklat sitt stödmaterial om betygsskalan och tagit fram stöd inom ramen för nationella skolutvecklingsprogram för att implementera systemet ytterligare. Myndigheten har också meddelat att den för närvarande arbetar med nya allmänna råd för betygssättning och planerar för en genomgång av hur kunskapskraven är formulerade. Kunskapskraven ska enligt myndighetens utvärdering ses över från flera perspektiv, bl.a. omfattning och detaljeringsgrad samt att den begreppsapparat som används i så hög grad som möjligt ligger i linje med de olika ämnenas bedömningstraditioner. Samtidigt kvarstår brister i systemet. Myndigheten har därför påtalat att ändringar i betygssystemet behöver utredas vidare. Det gäller kompensatoriska inslag i betygsskalans tillämpning, konsekvenserna av den s.k. skarpa godkäntgränsen, och alternativ till den, t.ex. införandet av fler under- kända betygssteg. Även alternativ till det nuvarande systemet med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;681&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;skrivna kunskapskrav på olika nivåer bör enligt myndigheten utredas på sikt. (Utvärdering av den nya betygsskalan och kunskapskravens utformning, 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Betygssystemet har också analyserats av forskare. I &lt;NOBR&gt;SNS-rappor-&lt;/NOBR&gt; ten Policyidéer för svensk skola av &lt;NOBR&gt;Jan-Eric&lt;/NOBR&gt; Gustafsson, Sverker Sörlin och Jonas Vlachos (2016) påtalas problem med att betygs- systemet fokuserar på elevers svagheter, vilket också framgår av Skol- verkets utvärderingar. Ett annat problem är enligt rapportförfattarna att ett betyg på en enskild kurs finns kvar i det slutliga betyget oavsett hur eleven utvecklas därefter. Det finns därför, menar de, en motsättning mellan kursbetygen och ambitionen att via betygen fånga de kunskaper som eleven har med sig från sin skolgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Även om insatser gjorts för att stödja lärarna i arbetet med att sätta betyg och Skolverkets uppföljningar visar att det skett en viss positiv utveckling för hur reformen och betygssystemet förstås, verkar det finnas en diskrepans mellan hur betygssystemet var avsett att fungera och hur det har kommit att uppfattas av många elever och lärare. Uppföljningarna visar att det finns brister som behöver analyseras och utredas vidare. Det är enligt regeringens bedömning mycket problematiskt om betygssystemet inte har acceptans hos lärare och elever, och om regelverket tillämpas olika, i synnerhet när betyg i det svenska systemet har mycket större konsekvenser än i många andra länder i och med den urvalsfunktion de har vid antag- ningen till nästa nivå i utbildningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Uppdraget att föreslå en modell för ämnesbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft34"&gt;Ämnesbetyg ska främja elevers kunskapsutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Det finns pedagogiska vinster med att göra längre, mer samman- hållna studier i ett ämne, bl.a. genom att det ökar lärarnas möjlig- heter att ge återkoppling i formativt syfte för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Med ämnesbetyg kan undervisningen bedrivas mer långsiktigt och utifrån mer av en hel- hetssyn i de ämnen där det i dag sätts flera kursbetyg. Ämnesbetyg motverkar på så sätt fragmentisering. Det kan också vara positivt med delvis mer styrda studievägar för elever som t.ex. behöver byta skola och för likvärdigheten i undervisningen. Även elever med sen mognad eller bristande förkunskaper från tidigare skolgång kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;682&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;vinna på ämnesbetyg, eftersom de får mer tid innan det slutliga betyget sätts. Dessutom kan ett slutbetyg i ett ämne sannolikt spegla elevernas kunskaper i ämnet på ett bättre sätt än separata kursbetyg. Ämnesbetyg kan alltså bidra till att tydliggöra skolans bildnings- uppdrag, premiera lärande och öka likvärdigheten i utbildningen och betygssättningen samt bidra till att minska stress för elever och lärare. Det gäller inte minst för unga kvinnor som är mest stressade. Minskad stress kan skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och för lärarna att fokusera på undervisningen. Sammantaget finns alltså goda skäl för att införa ämnesbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;analysera och överväga alternativ till dagens kursbetyg och föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesär- skolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft34"&gt;Modellen för ämnesbetyg och de nationella programmen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Gymnasieutredningens förslag innebär bl.a. att de nationella pro- grammens programstrukturer, ämnesplanernas utformning och i viss utsträckning indelningen i skolämnen kan behöva revideras. Det behöver analyseras om det finns behov av ändringar i program- strukturer i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt i ämnes- planernas konstruktion. Det handlar om ämnesplanernas uppbygg- nad, ämnenas indelning och hur ämnen ska konstrueras för att fungera inom olika studievägar. Utgångspunkten bör dock vara att innehållet i utbildningarna inte ska ändras. Det är också viktigt att modellen för ämnesbetyg utformas på ett sätt som inte bidrar till att elever för att maximera sitt meritvärde i högre grad väljer bort program som av många kan uppfattas som krävande, t.ex. för att de innehåller omfattande studier i matematik. Det är vidare av stor bety- delse att bestämmelserna för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan harmonierar så att bl.a. samverkan och samläsning underlättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;För de nationella programmen finns en total garanterad under- visningstid, men ingen timplan. Frågan om huruvida en övergång till ämnesbetyg gör att det behövs en timplan även för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan behöver analyseras. Det kan vidare behövas någon form av dokumentation av avklarade prestationer, t.ex. om- dömen, delbetyg eller motsvarande. Det kan dels underlätta vid t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;683&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;byte av program eller skola eller eventuella avbrott, dels synliggöra elevens kunskapsutveckling. Vidare behövs en analys av vilka kon- sekvenser ämnesbetyg kan ha för angränsande frågor och bestämmel- ser, t.ex. prövning för elever i och utanför gymnasieskolan, elevers rätt att gå om en kurs, betyg för elever som genom studier i utlandet för- värvat kunskaper i ämnet (8 kap. och 9 kap. gymnasieförordningen) samt bestämmelsen om att läraren vid betygssättning får bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl (15 kap. 26 § skollagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;analysera och föreslå hur programstrukturer, ämnesplaner och andra styrdokument behöver omarbetas med anledning av den föreslagna modellen för ämnesbetyg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;ta ställning till behovet av dokumentation av avklarade presta- tioner, t.ex. i form av omdömen, delbetyg eller motsvarande samt vid behov lämna förslag på hur dessa ska utformas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;ta ställning till behovet av ett återinförande av en timplan för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vid behov lämna förslag på hur sådana ska utformas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;analysera vilka ändringar som kan behöva göras i angränsande frågor vid en övergång till ämnesbetyg, t.ex. avseende prövning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 111px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Ämnesbetyg för elever på introduktionsprogram och individuella program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Det finns fem olika introduktionsprogram i gymnasieskolan. Pro- grammen fyller en viktig funktion för många ungdomar, däribland nyanlända elever. Alla program vänder sig till elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program, men de har delvis olika syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;För introduktionsprogrammen är det inte i detalj reglerat vilka ämnen som ska ingå i elevernas utbildning. Det ger en flexibilitet genom att det blir möjligt att utforma utbildningen utifrån elevernas behov och förutsättningar. Elever på introduktionsprogram kan stu- dera såväl grundskolans ämnen som gymnasiekurser. Utbildningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;684&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_685" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;kan även utformas som sammanhållna yrkesutbildningar, s.k. yrkes- paket. Dessa består av ett antal kurser, som kan läsas både inom introduktionsprogrammen och i vuxenutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Den modell som utredaren ska överväga för ämnesbetyg behöver analyseras i förhållande till introduktionsprogrammen. Det är ange- läget att ämnesbetygen medger att elever på introduktionsprogram, utöver grundskolans ämnen, även i fortsättningen kan studera ämnen som finns i gymnasieskolans nationella program. Det är också viktigt att modellen inte hindrar övergångar från introduktionsprogram- men till nationella program eller vuxenutbildning, eller att elevernas utbildning förlängs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Utbildning på individuella program i gymnasiesärskolan ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program. På individuella program läser eleven s.k. ämnesområden, t.ex. språk och kommunikation, i stället för ämnen. Dessutom kan eleven ha praktik om rektor bedömer att det är till nytta för eleven. Ämnesområden kan kombineras med kurser från nationella program i ett individuellt program. På ämnesområden ska betyg inte sättas, men om en elev har läst en kurs i ett ämne sätts betyg (19 kap. 14 och 15 §§ skollagen). En modell för ämnesbetyg behöver därför utformas så att elever på ett individuellt program ska kunna fortsätta kombinera ämnen och ämnesområden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;analysera vilka konsekvenser övergången till ämnesbetyg kan ha för introduktionsprogram och individuella program, och utforma modellen för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesär- skolan så att den inte hindrar övergångar från eller flexibiliteten i introduktionsprogram och individuella program,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;analysera om och vid behov föreslå hur ämnesbetyg och en eventuell timplan ska gälla för dessa programtyper, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 161px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;685&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_686" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 159px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Betygssystemen i ungdomsskolan och vuxenutbildningen behöver harmoniera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;I dag används samma betygssystem i gymnasieskolan och i kom- munal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå. I förarbetena till gymnasiereformen konstaterade regeringen (prop. 2008/09:199) att kursbetyg är att föredra inom vuxenutbildning, bl.a. eftersom utbildningen ofta inte följer gymnasieskolans nationella program utan är individuellt utformad efter individens behov och förutsätt- ningar. Även särskild utbildning för vuxna (särvux) på gymnasial nivå är kursutformad och ska utgå från individens behov och för- utsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Inom vuxenutbildningen behöver kurser kunna kombineras på ett friare sätt, vilket gör att ett system med ämnesbetyg inte nöd- vändigtvis är eftersträvansvärt. En övergång till enbart ämnesbetyg inom vuxenutbildningen skulle riskera att minska utbildningens flexibilitet och möjlighet till individanpassning. Utgångspunkten bör därför vara att komvux och särvux även i fortsättningen ska ha ett system med kursbetyg, men utredaren behöver överväga om det också ska finnas ämnesbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Det är angeläget att den flexibilitet som bl.a. kursutformningen ger finns kvar, och att de sömlösa övergångarna mellan ungdoms- skolan och vuxenutbildningen kan behållas. En modell för ämnes- betyg får därför inte utformas så att den hindrar eller försvårar elevers övergång till kommunal vuxenutbildning och särskild vuxen- utbildning, varken för individer med ämnesbetyg eller äldre kurs- betyg. En utgångspunkt vid utformning av ett system med ämnes- betyg är att studierna från gymnasieskolan och gymnasiesärskolan fortsatt ska kunna kompletteras inom vuxenutbildningen på ett enkelt sätt. Det behöver vara tydligt och överblickbart hur systemen i ungdomsskolan och vuxenutbildningen förhåller sig till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;analysera hur en modell för ämnesbetyg ska förhålla sig till vuxenutbildningen och föreslå hur studier i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska kunna kompletteras inom vuxenutbild- ningen samt analysera om, och i så fall föreslå hur, ämnesbetyg ska kunna utfärdas inom komvux och särvux, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;686&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_687" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft34"&gt;Kraven för examen och tillträdessystemet kan komma att påverkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;För en gymnasieexamen från ett yrkesprogram krävs att en elev har följt ett fullständigt program om 2 500 gymnasiepoäng och har godkända betyg i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive i kurserna svenska eller svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a samt 400 gymnasiepoäng inom programgemensamma ämnen. Vidare krävs ett godkänt gymnasiearbete, dvs. ett större arbete som visar på förberedelse för valt yrkesområde. För en högskoleförberedande examen krävs samma totala poängantal, godkända betyg i kurserna svenska eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt i matematik 1b eller 1c. Utöver detta krävs även här ett godkänt gymnasiearbete (16 kap. &lt;NOBR&gt;26–28&lt;/NOBR&gt; §§ skollagen, 8 kap. &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§ gymnasie- förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Examenskraven bygger i dag på betyg i enskilda kurser som varierar mellan program. En övergång till ämnesbetyg för med sig behov av en översyn även av kraven för gymnasieexamen. Det behö- ver utredas vilka olika alternativa lösningar som kan bli aktuella vid ett införande av ämnesbetyg,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Det behöver vidare analyseras hur förändringarna i betygs- systemet kommer att påverka tillträdet till högskoleutbildning och yrkeshögskolans utbildningar. En utgångspunkt för utredaren bör vara att en övergång till ämnesbetyg inte ska leda till att bestäm- melserna om behörighet och urval till högskole- och yrkeshögskole- utbildningar blir komplexa och svåra att överblicka. Elevers möjlig- heter och rättigheter att läsa in behörighetsgivande kurser i komvux behöver också bevaras. Vidare ska individer med ämnesbetyg varken gynnas eller missgynnas jämfört med individer som har andra typer av betyg från gymnasieskolan eller komvux. Tillträdet kan också komma att påverkas av andra justeringar som utredaren föreslår, t.ex. kompensatoriska inslag i betygssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;analysera och föreslå de ändringar i kraven för gymnasieexamen som behövs med anledning av föreslagna ändringar i betygs- systemet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;analysera konsekvenserna av utredarens förslag för behörighet och urval till högskoleutbildning och yrkeshögskolans utbildningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;687&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_688" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1083 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;klargöra vilka bestämmelser som behöver anpassas till föreslagna förändringar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 148px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Ämnesbetyg kan få konsekvenser för lärares behörighet och legitimation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Ämneslärarutbildning regleras i högskoleförordningen (1993:100) och förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbild- ning. I högskoleförordningens bilaga 4 anges vilka ämnen som kan ingå i en ämneslärarutbildning som leder till en ämneslärarexamen. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå. Av examensbeviset framgår bl.a. vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar. Det är dessa ämnen som läraren är behörig att undervisa i (2 kap. 21 och 22 §§ förordningen [2011:686] om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare). Genom en kompletterande pedagogisk utbild- ning kan en lärare också få behörighet i övriga ämnen. En övergång till ämnesbetyg kan få vissa konsekvenser för ämnesindelningen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan vilket i sin tur kan påverka vilka ämnen som ämneslärare behöver behörighet för, och vad dessa innehåller eller omfattar. Övergången får inte betyda att lärare som i dag har ämnesbehörighet eller lärarlegitimation drabbas negativt. En utgångspunkt för utredaren bör vara att förslagen inte ska leda till förändringar i ämneslärarutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Förslagen ska inte heller påverka lärarutbildningens och lärar- yrkets attraktivitet negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;analysera om det är nödvändigt att göra följdändringar när det gäller lärares behörighet i ämnen och lärarlegitimation, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;vid behov lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 152px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;688&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_689" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Uppdraget att föreslå justeringar i betygssystemet för samtliga skolformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft34"&gt;Betyg ska ge en rättvisande bild av elevers kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;I rapporten Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskaps- kravens utformning (2016) redovisar Skolverket att elever i såväl grundskolan som gymnasieskolan upplever att det är motiverande med fler betygssteg i betygsskalan. Samtidigt framgår det av rappor- ten att både lärare och elever upplever att kunskapskraven är otydliga, och det riktas kritik mot hur systemet är utformat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Kunskapskraven är utformade som en löpande text och ska pre- cisera vad som krävs för respektive betyg. Det ställer höga krav på tydlighet. Regleringen innebär att kunskapskravet för respektive betyg A, C och E i dess helhet behöver vara uppfyllt för att eleven ska kunna få betyget. För D och B gäller att kunskapskravet för det underliggande betyget (E respektive C) i dess helhet måste vara uppfyllt och att kravet för nästa betyg ska vara till övervägande del uppfyllt. En elev som vid tidpunkten för betygssättning uppfyller kravet för ett E, men som inte fullt ut uppfyller kravet för ett C kan inte få högre betyg än D även om läraren bedömer att elevens kun- skaper motsvarar större delar av kunskapskravet för A. Det innebär att eleven får samma betyg som en elev som har uppfyllt kunskapskravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C, men inte mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft19"&gt;Många lärare uppger att det är svårt att sätta betyg när elever uppvisar ojämna kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Enligt lärarna medger inte alltid de nuvarande bestämmelserna ett betyg som ger en rättvisande bild av dessa elevers kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft53"&gt;I sin utvärdering beskriver Skolverket detta som en tröskeleffekt. Principen upplevs enligt Skolverket som orättvis och hård, och den riskerar att medföra att lärare gör olika tolkningar vilket kan leda till mindre likvärdig och rättvis betygssättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft34"&gt;Kompensatoriska inslag i betygssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Problemet som beskrivs ovan beror på kunskapskravens utformning i kombination med bestämmelserna om betygsskalan. Det finns en brist på kompensatoriska inslag i betygssystemet, genom att syste- met inte medger avvikelser från principen om att kunskapskraven&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;689&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_690" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p934 ft9"&gt;för C och A ska vara helt uppfyllda. Här handlar det alltså inte om de brister i tillämpningen som det ibland rapporteras om, t.ex. att en enstaka, tidig prestation påverkar ett betyg negativt, trots att eleven visat att den utvecklat kunskaper på en högre nivå vid andra tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft9"&gt;Det tar visserligen lång tid innan nya betygsskalor har etablerats och innan alla som ska använda ett betygssystem fullt ut har utveck- lat förtrogenhet med systemet. Men regeringen bedömer att de problem som beskrivs ovan är inbyggda i systemet och inte går att lösa med implementering och mer stöd från Skolverket. I utvärder- ingen av betygsskalan och kunskapskraven påtalar också Skolverket att en utredning som allsidigt belyser konsekvenserna av att införa mer kompensatoriska inslag i betygssystemet är nödvändig för att komma till rätta med bristerna i systemet. Även 2015 års skolkom- mission (U 2015:03) uttrycker också detta i sitt delbetänkande Samling för skolan – Nationella målsättningar och utvecklingsområ- den för kunskap och likvärdighet (SOU 2016:38 s. 157). Regeringen delar bedömningen att ett införande av kompensatoriska aspekter i betygssystemet behöver utredas. Betygen ska spegla elevers kun- skaper i ämnet. De ändringar som föreslås behöver bl.a. analyseras utifrån perspektiven likvärdighet, tydlighet för elever och lärare samt konsekvenser för urval till studier på högskola eller yrkeshögskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft9"&gt;I motsats till vad som gäller vid betygssättning bedöms elev- lösningar på nationella prov mer kompensatoriskt, dvs. alla kun- skapskrav som prövas behöver inte vara uppfyllda på en viss nivå för att eleven ska få provbetyget för den nivån. Detta är något som lyfts fram av Utredningen om nationella prov (U 2015:02) i betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen ser inga möjlig- heter att tillämpa en &lt;NOBR&gt;icke-kompensatorisk&lt;/NOBR&gt; bedömning på proven, eftersom det inte går att genom ett prov pröva alla förmågor i en sådan omfattning att resultaten för respektive förmåga blir till- förlitliga. Denna skillnad i bedömningen mellan prov och betygs- sättning skapar enligt utredningen förvirring hos många lärare, och kritik riktas mot betygssystemet eftersom det uppfattas att betyg sätts utifrån elevernas sämsta prestationer. I propositionen Natio- nella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14) har reger- ingen gjort bedömningen att eftersom de nationella proven ska ha ett betygsstödjande syfte bör bedömningsgrunderna på sikt vara desamma vid rättning av nationella prov och vid betygssättning samt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;690&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_691" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft13"&gt;att frågan om betygssättningen även i fortsättningen bör vara icke- kompensatorisk bör utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft13"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Hur ska elevens kunskapsutveckling synliggöras när kunskapsnivån inte motsvarar ett godkänt betyg?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Regeringen beslutade i juli 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att bl.a. föreslå hur utbildningen för nyanlända elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser kan anpassas för att öka elevernas möjligheter att nå behörighet till gymnasie- skolans nationella program (dir. 2016:67). Utredningen, som tog sig namnet Utredningen om elever som kommer till Sverige under grund- skolans senare årskurser lämnade sitt betänkande Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) i maj 2017. Av betänkandet framgår att nyanlända elever är en heterogen grupp, som består av allt från elever som inte kan läsa och skriva till elever med avancerade ämneskunskaper. Vilka skolämnen som är svårast för nyanlända elever varierar beroende på elevernas bakgrund och övriga förutsättningar men några ämnen sticker ut som extra svåra, däribland svenska som andraspråk. Åtskilliga huvudmän som utred- ningen varit i kontakt med framhåller vikten av att kunna synliggöra elevers progression och uppnådda delmål för eleverna. Utredningen konstaterar att detta i synnerhet gäller för nyanlända elever som har många &lt;NOBR&gt;F-betyg&lt;/NOBR&gt; men att det även vore bra för alla elever att kunna följa sin kunskapsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I en jämförelse mellan olika länders betygssystem redovisas att flera betygssteg under godkäntgränsen inte är ovanligt i andra länders betygssystem (Betygssystem i internationell belysning, Skolverket, 2016). I rapporten refereras också till OECD som konstaterat att om gränsen för godkänt betyg enbart innehåller ett steg och en stor andel elever får underkända betyg, bör det övervägas att antingen sänka gränsen eller utveckla fler underkända skalsteg. På så sätt gynnas arbetet med och situationen för de elever som ligger långt ifrån godkäntgränsen. För dessa kan det annars lätt bli så att både&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;691&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_692" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;lärare och elever ger upp när steget till det godkända betyget upplevs som ouppnåeligt (Grade Expectations: How Marks and Education Policies Shape Students’ Ambitions, OECD, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;I dag är det reglerat för grundskolan och specialskolan att en elev som fått ett icke godkänt betyg i ett avslutat ämne också ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i ämnet (10 kap. 22 § och 12 kap. 22 § skollagen). Det gäller enbart avslutade ämnen, och bedömningen kompletterar alltså ett icke godkänt betyg. Samma regler gäller för elever som läst grundskoleämnen inom ramen för ett introduktionsprogram (20 § 8 kap. gymnasieförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;För en enskild elev med ett eller flera underkända betyg kan sannolikt motivationen öka om fokus ligger på vad eleven lärt sig och hur han eller hon utvecklats. Betygssteg under nivån för godkänt kan vara ett alternativ för att synliggöra elevens individuella kun- skapsutveckling och progression. Andra alternativ kan t.ex. vara bedömningsmatriser eller skriftliga omdömen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;föreslå hur elevens individuella kunskapsutveckling ska synlig- göras och dokumenteras när hans eller hennes kunskapsnivå inte motsvarar kraven för ett godkänt betyg samt i vilka skolformer och årskurser det ska göras, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft34"&gt;Behöver riktlinjer för betygssättning tydliggöras i läroplanerna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Enligt läroplanernas riktlinjer för bedömning och betyg ska lärarna vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning. Vid betygssättningen ska läraren således analysera alla underlag hon eller han har från t.ex. klassrumsdiskus- sioner, arbetsuppgifter och provsvar. Det är rimligt att läraren gör en sådan allsidig bedömning men regeringen har dock uppmärk- sammat att det är oklart hur riktlinjerna ska tolkas när det gäller lärarnas skyldighet att ta hänsyn till underlag som kommit in efter utsatt tid, eller utan att vara efterfrågat av läraren. Att då behöva ta hänsyn till alla underlag kan skapa en orimlig arbetssituation för läraren, men också för eleverna som kan få svårt att sätta gränser för sitt arbete. Eleverna ska i enlighet med läroplanerna genom sin&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;692&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_693" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft10"&gt;skolgång utveckla ett allt större ansvar för sina studier, vilket bl.a. inbegriper att kunna planera och genomföra uppgifter i tid. Om rikt- linjerna för betygssättning tolkas mycket olika, både lokalt och på individnivå, kan det uppstå en rättsosäker situation för eleverna och risk för bristande likvärdighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;kartlägga tillämpningen av läroplanernas riktlinjer när det gäller lärarens skyldighet att utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper vid betygssättning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;överväga och vid behov föreslå eventuella förändringar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Utredaren ska redogöra för ekonomiska och praktiska konsekvenser av sina förslag. Utöver vad som följer av &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; a §§ kommittéför- ordningen (1998:1474) ska utredaren redovisa konsekvenserna ur ett barnrättsperspektiv och ett funktionshinderperspektiv utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och konsekven- serna utifrån principen om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Utredaren ska också redovisa eventuella konsekvenser för lärar- nas administrativa arbetsuppgifter. Redovisningen ska även omfatta en analys av förslagens konsekvenser för olika grupper av elever och hur förslagen påverkar uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling, inklusive eventuella konsekvenser för det natio- nella provsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;I 14 kap. 3 § regeringsformen anges att en inskränkning av den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen. Det innebär att en proportionalitets- prövning ska göras under lagstiftningsprocessen. Om något av för- slagen i betänkandet påverkar det kommunala självstyret ska därför, utöver förslagets konsekvenser, också de särskilda avvägningar som lett fram till förslaget särskilt redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;693&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_694" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Arbetsformer och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Utredaren ska inhämta synpunkter från Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrel- sen, Universitets- och högskolerådet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Skolforskningsinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Idé- burna skolors riksförbund samt andra myndigheter och organisa- tioner, t.ex. elevorganisationer, med relevans för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;Utredaren ska också hålla sig informerad om arbetet i relevanta utredningar inom kommittéväsendet, t.ex. Komvuxutredningen (U 2017:01) i de delar som berör utredarens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft13"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 307px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 482px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;694&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_695" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Kommittédirektiv 2019:66&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;Tilläggsdirektiv till Betygsutredningen 2018 (U 2018:03)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 26 september 2019&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Utvidgning och förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"&gt;Regeringen beslutade den 26 april 2018 kommittédirektiv om hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och om andra justeringar i betygssystemet, bl.a. om, och i så fall hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet (dir. 2018:32). Syftet är att främja elevers kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft19"&gt;Av den sakpolitiska överenskommelse som har slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (januariavtalet) framgår bl.a. att ämnesbetyg ska införas i gymnasieskolan och att betygssystemet ska reformeras när det gäller regler för sammanvägning av olika delmoment inom ett betyg i ett ämne. Av överenskommelsen framgår även att de förändringar som föreslås inte ska utlösa en ny betygsinflation och att ytterligare insatser kan prövas för att undvika betygsinflation.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Uppdraget utvidgas. Utredaren ska nu även&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;beakta att de förslag som läggs inte ska leda till betygsinflation, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygs- inflation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 89px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;695&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_696" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p662 ft13"&gt;Vidare ska en parlamentariskt sammansatt referensgrupp knytas till utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft53"&gt;Utredningstiden förlängs. Enligt de ursprungliga direktiven skulle utredaren redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2019. Upp- draget ska i stället redovisas senast den 29 maj 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 620px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;696&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_697" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Kommittédirektiv 2020:41&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 228px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft55"&gt;Tilläggsdirektiv till Betygsutredningen 2018 (U 2018:03)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 16 april 2020&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"&gt;Regeringen beslutade den 26 april 2018 kommittédirektiv om hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och om andra justeringar i betygssystemet, bl.a. om, och i så fall hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet (dir. 2018:32). Syftet är att främja elevers kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. Uppdraget skulle enligt direk- tiven redovisas senast den 30 november 2019. Regeringen beslutade genom tilläggsdirektiv den 26 september 2019 att utredningstiden skulle förlängas och att uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2020 (dir. 2019:66).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Utredningstiden förlängs nu ytterligare. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 17 augusti 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 316px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 197px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;697&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_698" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_699" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343699x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 219px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft184"&gt;Om betyg och betygssättning – en forskningsöversikt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;" class="ft43"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Denna översikt behandlar både svensk och internationell forskning om betyg och betygssättning.&lt;SPAN class="ft164"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I det första kapitlet ges en samman- fattning av forskning om betyg och betygssättning och i de följande kapitlen avhandlas följande frågor som mer specifikt har bäring på Betygsutredningens uppdrag:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;hur kan betygens validitet och reliabilitet påverkas samt vilka ris- ker och möjligheter kan enligt forskningen finnas om kursbetyg ersätts med ämnesbetyg i gymnasieskolan?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft255"&gt;vilka olika modeller för betygssättning finns och vad säger forsk- ningen om dessa?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft255"&gt;vad har forskningen kring skarpa tröskelnivåer (jfr godkänt- gränsen) visat?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;vad har forskningen visat kring vilken information som utvärderas och hur av lärare vid betygssättningen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Där så är möjligt har utgångspunkten varit att använda svensk forsk- ning, men eftersom det underlaget är begränsat har även internatio- nell forskning använts.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Bakgrundsbeskrivningen till denna översikt grundar sig till stor del på kunskapsöversikter, som för det mesta utgår från internationell forskning. De kunskapsöversikter som använts är: Brookhart (2015), Brookhart et al. (2016), Lundahl, Hultén, Klapp &amp; Mickwitz (2015), Lundahl, Hultén &amp; Tveit (2016) och OECD (2012). Bakgrunds-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Forskningsöversikten är framtagen av Pernilla Lundgren (fil. dr.), som har varit anställd i utredningen för detta uppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;699&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_700" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;beskrivningen har avgränsats för att ge en ingång till de fyra frågorna, det innebär att till exempel artiklar om risker med betyg eller hur betyg kan påverka elevers motivation har exkluderats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Litteratursökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;Som utgångspunkt för att hitta referenser genomfördes litteratur- sökningar i forskningsdatabaserna LIBRIS, ERIC och ProQuest.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Inledningsvis gjordes breda sökningar i ProQuest på ”grades OR grading AND education AND Sweden”. Dessutom gjordes sökningar i LIBRIS för att hitta svenska avhandlingar om betyg. Studier som inte var relevanta för översiktens fyra frågor exkluderades, till exem- pel om formativ bedömning, hur betyg påverkar undervisningen eller hur elever upplever betyg. Enbart ett fåtal studier har gjorts sedan läroplansreformen 2011 och därför inkluderades även relevanta stu- dier gjorda efter &lt;NOBR&gt;1994-års&lt;/NOBR&gt; reformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;För litteratur kring kompensatorisk betygssättning användes databaserna ERIC och ProQuest. Sökningar gjordes på “grading OR grades OR assessment AND analytic AND holistic AND education” och “grades OR grading OR assessment AND conjunctive AND compensatory”. Studier som inte handlade om kunskapsbedömning utan till exempel om antagningsprov valdes bort likaså de studier som mer handlade om formativ bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;För litteratur kring omprov gjordes sökningar i ProQuest på ”resit AND test AND education”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft10"&gt;Relevanta rapporter söktes även hos Statens skolverk, Statens skolinspektion och Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering (IFAU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Materialet har även kompletterats med tillämpliga referenser som hittats i referenslistor i det inkluderade materialet men som inte på- träffats vid sökningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;Bakgrund – betyg och betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Kapitlet inleds med en beskrivning av vad betyg är och vad betygen används till. Sedan beskrivs begreppen validitet och reliabilitet och vad forskningen visar om de svenska betygens användbarhet som grund för urval till nästa utbildningsnivå. Därefter beskrivs vad forsk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;700&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_701" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343701x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;ningen visar om hur olika faktorer, såsom elevens bakgrund och skoltyp, kan påverka betygssättningen. Avslutningsvis avhandlas betyg och betygssättning utifrån ett systemperspektiv som bland annat handlar om kunskapskrav och varför det är viktigt att ta hän- syn till i vilken kontext betygen finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Vad är betyg och vad används de till?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Betygssättning är en summativ bedömning där elevens kunskaper vid en viss tidpunkt sammanfattas (till exempel Lundahl, Hultén &amp; Tveit, 2016). Betygssättning (grading) kan handla antingen om sym- boler – betyg – som ges på enstaka individuella prestationer eller som resultat av en sammanvägning av flera individuella prestationer (Brookhart et al., 2016). I den internationella forskningen används ofta begreppet betygssättning (grading) även när det är mindre for- mella summativa bedömningar som avses. När vi i Sverige pratar om betygssättning avses det formella tillfället i slutet av en termin eller efter avslutad kurs när lärare, enligt skollagen, fattar beslut om betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Enligt Lundahl, Hultén, Klapp och Mickwitz (2015) har betyg olika syften och kan användas för&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;urval/antagning/uppflyttning till nästa utbildningsnivå (antag- ningskrav eller urvalskriterium till utbildning)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;information (till framför allt elever och deras föräldrar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;motivation (eller disciplinering)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;diagnostisk information (belysa styrkor och svagheter)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;"&gt;certifiering (avklarad utbildning eller uppnådd kunskapsnivå)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;information på lokal (klass, skola, och kommun) och nationell nivå om utbildningens resultat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;I Sverige är en av betygens främsta funktioner att utgöra grund för urval till nästa utbildningsnivå.&lt;SPAN class="ft157"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;När betyg i ett utbildningssystem används för urval till nästa nivå säger man att dessa har en &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;high-stakes&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;I praktiken är det en av betygens främsta funktioner. I teorin var dock tanken utifrån 1991 års betygsutredning, och de direktiv de arbetade utifrån, att betygens funktion som urval till nästa utbildningsnivå skulle tonas ned, och t.o.m. tas bort till gymnasieskolan (Utbildnings- departementet, 1991. Tillkallande av en beredning för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, dir. 1990:62).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;701&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_702" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;karaktär. Det betyder att betygen har stor betydelse för den enskilda elevens möjligheter att komma in på vidare utbildning. Samtidigt kan graden av hur &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; betygen är bero på hur konkurrensen om utbildningsplatser ser ut. Betyg som inte används som grund för ur- val till nästa utbildningsnivå refereras till som &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;low-stakes&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; I vissa delar av det svenska skolsystemet är betygen &lt;NOBR&gt;low-stakes,&lt;/NOBR&gt; till exempel gäller det betygen i årskurs 6, på utbildningen i svenska för invandrare (sfi), i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Vad mäter betygen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;Validitet och reliabilitet är två viktiga begrepp när man talar om be- dömning eller betyg. Enkelt uttryckt kan det sägas handla om hur giltig och tillförlitlig en bedömning eller ett betyg är och hur säkra vi kan vara på att det som mätts är det som ska mätas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Två hot mot validiteten, och ytterst även mot reliabiliteten, är con- struct &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;under-representation&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;och &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;construct-irrelevant&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; variance &lt;/SPAN&gt;(Lundahl, Hultén &amp; Tveit, 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Construct &lt;NOBR&gt;under-representation&lt;/NOBR&gt; kan i betygssammanhang handla om att underlaget är bristfälligt och inte fångar viktiga aspekter av en elevs kunnande i förhållande till det som ska mätas. Att inte alla mål eller kriterier prövas, eller att undervisningen inte fokuserar alla mål, brukar kallas &lt;SPAN class="ft65"&gt;narrowing of the curriculum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Construct-irrelevant&lt;/NOBR&gt; variance handlar om att en mätning eller ett betyg innehåller även sådant som inte ska mätas, såsom ansträngning och attityd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft19"&gt;Tillförlitligheten i en mätning, eller reliabiliteten, kan påverkas av att olika bedömare gör olika värderingar av ett underlag (interbedöm- arreliabilitet) eller att samma bedömare inte använder samma grun- der (vilket är kopplat till validitet) när likvärdiga underlag från olika elever värderas (intrabedömarreliabilitet). Det kan också handla om att ett underlag inte ger en rättvisande bild av en elevs kunnande, till exempel på grund av att en elev missförstår en uppgift. Reliabilitet och validitet måste alltid ställas mot varandra, och i relation till tidsaspekten. Reliabiliteten ökar oftast med storleken på underlaget, till exempel har det rapporterats att interbedömarreliabiliteten ökade från 64 procent till 81 procent om antalet uppgifter blev 5 till 6 gånger fler (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;702&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_703" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343703x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Prediktiv validitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Det har sagts om betyg att de bygger på en ”röra” – &lt;SPAN class="ft65"&gt;hodgepodge &lt;/SPAN&gt;– av olika mått, som inte bara utgörs av relevanta ämneskunskaper (kog- nitiva faktorer) utan även av &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer&lt;SPAN class="ft159"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;som ansträng- ning och attityd (Brookhart et al., 2016). Flera studier visar att också svenska betyg innehåller både kognitiva och &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer (Cliffordson, 2004; Klapp Lekholm &amp; Cliffordson, 2008, 2009; Thorsen, 2014; Thorsen &amp; Cliffordson, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Samtidigt beskrivs betyg vara ett tillförlitligt mått på ”något” – frågan är bara vad detta ”något” är. Både internationellt och i Sverige fungerar betyg bra som grund för urval till nästa utbildningsnivå. Betyg har för detta ändamål god &lt;SPAN class="ft54"&gt;prediktiv validitet &lt;/SPAN&gt;avseende studie- framgång, det vill säga med goda betyg nås bättre studieframgång och med sämre betyg ökar risken för sämre studieprestationer och av- hopp (Brookhart et al., 2016). Betyg har oftast bättre prediktiv validi- tet för studieframgång än olika tester eller prov samtidigt som orsaken till det inte är helt klarlagd (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Flera studier har visat att de kriterierelaterade betygen har något högre prediktiv validitet för studieframgång på högskolan än de norm- relaterade betygen (relativa betygen) och betydligt bättre än resultat på högskoleprovet (Cliffordson, 2004, 2008). Cliffordson visar i studien från 2004 att de elever som blev intagna på civilingenjörs- utbildningen med kriterierelaterade betyg tog fler högskolepoäng första året än de som blev intagna på högskoleprovpoäng. Detta visade sig även gälla för flera utbildningar på högskolan, där betygen var ett bättre mått på studieframgång än resultat på högskoleprovet (Cliffordson, 2008). Elever med högre betyg från gymnasieskolan tog ut examen i större utsträckning, gjorde färre avbrott från utbild- ningen och tog fler poäng jämfört med studenter som antagits på sitt resultat från högskoleprovet (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Även de kriterierelaterade och de tidigare normrelaterade betygen från grundskolan har en god prediktiv validitet för studieframgång både gällande kursbetyg inom samma ämne och för betygsgenom- snittet i gymnasieskolan (Thorsen, 2014; Thorsen &amp; Cliffordson, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Att betygen har en god prediktiv validitet kan förklaras av just det faktum att de även innehåller &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer som flit och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer avses i denna text all form av &lt;NOBR&gt;construct-irrelevant&lt;/NOBR&gt; variance.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;703&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_704" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;ansträngning (Thorsen &amp; Cliffordson, 2012), vilket visserligen kan vara bra egenskaper att ha för att lyckas i sina studier, men som inte ska utgöra grund för betygssättning. Lärare beaktar även sådana icke- kognitiva faktorer jämfört med elevens ämneskunskaper i olika stor utsträckning, vilket påverkar betygens jämförbarhet på individnivå, inom och mellan skolor samt över tid (Thorsen &amp; Cliffordson, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Vad påverkar betygssättningen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Som tidigare nämnts har svensk forskning visat att betygen inte bara är ett mått på relevanta kunskaper utan att även &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; fak- torer kan spela in (Cliffordson, 2004; Klapp Lekholm &amp; Cliffordson, 2008, 2009; Thorsen, 2014; Thorsen &amp; Cliffordson, 2012). Dessa kan handla om elevers bakgrund, intresse, ambitionsgrad, motivation, ansträngning, ihärdighet och uppträdande eller om föräldraengage- mang (Brookhart et al., 2016; Klapp Lekholm &amp; Cliffordson, 2008; Svennberg, 2017). Vilka konsekvenser ett betyg kan få för en viss elev i framtiden är också något som lärare tar hänsyn till (Brookhart et al., 2016). Det är inte helt klart hur interaktionen mellan icke- kognitiva faktorer och betyg ser ut – &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer kan dels vägas in i betyget utöver elevens ämneskunskaper, dels inverka på elevens ämneskunnande och på så sätt påverka betyget (Klapp Lekholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;&amp;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Cliffordson, 2009). De &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer i det svenska kriterierelaterade betygssystemet i grundskolan som mest påverkade betygen visade sig i föregående studie vara elevers intresse och moti- vation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Att inte bara värdera elevers ämneskunskaper vid betygssättning är något som lärare oftast gör omedvetet och även lärare som ut- tryckligen säger att de enbart bedömer relevanta kunskaper väger samtidigt in &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer (Lundahl, Hultén, Klapp &amp; Mickwitz, 2015). Det finns även tecken på att det kan vara en med- veten praktik. Tholin (2006) visar att de lokala betygskriterier som ofta skrevs under perioden 1994 till 2010 även kunde innehålla icke- kognitiva faktorer som att hålla tider och vara positiv till ämnet. Det visar även en ny studie i ämnet idrott och hälsa (Svennberg, 2017). När lärarna i denna studie formulerade vilka kriterier de använt för att bedöma elevprestationer visade det sig att de hade ett större fokus&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;704&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_705" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;på ämnesrelaterade kriterier efter reformen 2011 än tidigare, men att de fortfarande använde andra, &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva,&lt;/NOBR&gt; kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;Lärare i olika undervisningsämnen kan även vikta ämneskunska- per och &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer på olika sätt. Några studier har visat att musik- och språklärare väger in &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer i större utsträckning än lärare i andra ämnen (Lundahl, Hultén, Klapp &amp; Mickwitz, 2015). Skolverket (2016) har visat att betygsinflationen varit mer påtaglig i ämnen som saknar nationella prov, såsom bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd, vilket kan vara ett tecken på att lärare väger in annat än ämneskunskaper i betyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Klapp Lekholm (2011) visar att lärares utbildning, ålder och erfa- renhet spelar mindre eller ingen roll i hur &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer vägs in vid betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Olika elevgrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;I Sverige erhåller flickor godkända slutbetyg i grundskolan i högre utsträckning än pojkar i alla ämnen utom idrott och hälsa (Skolver- ket, 2018a). Flickor har även i genomsnitt högre slutbetyg än pojkar i alla enskilda ämnen. Störst är skillnaden i bild, hem- och konsument- kunskap samt svenska. Minst är skillnaden i idrott och hälsa, mate- matik samt engelska (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I samtliga ämnen som har nationella prov i grundskolan är det vanligare att pojkarna erhåller ett lägre slutbetyg än provbetygen jäm- fört med flickorna. Bland flickorna är det vanligare att erhålla ett högre slutbetyg än provbetygen jämfört med pojkarna (Skolverket, 2018b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Som nämnts tidigare visar flera studier att andra faktorer än ämneskunskaper vägs in i de svenska betygen och att det kan vara olika för olika elevgrupper. Klapp Lekholm och Cliffordson (2008) visar att betygen till viss del mäter något annat än elevernas ämnes- kunskaper, och att flickors betyg innehåller mer av sådana icke- kognitiva faktorer. Att flickor får högre betyg än pojkar jämfört med de nationella provbetygen menar forskarna kan förklaras till viss del av att &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer, särskilt intresse och motivation, vägs in i flickors betyg (Klapp Lekholm &amp; Cliffordson, 2009). Detsamma visar sig gälla för elever med föräldrar med låg utbildningsnivå (Klapp Lekholm &amp; Cliffordson, 2008). Även Thorsen &amp; Cliffordson (2012) visar att i det kriterierelaterade betygssystemet väger lärare in mer av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;705&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_706" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer vid betygssättningen, inte bara för flickor, utan även för elever vars föräldrar har låg utbildningsnivå. För den senare gruppen menar forskarna, i linje med annan forskning, att det kan bero på en vilja att kompensera elever med sämre förutsättningar genom att väga in mer av &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer i betyget för de elever som anstränger sig eller visar intresse (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;I Sverige visar omrättningar av nationella prov att svenska elever med utländsk bakgrund missgynnas vid den initiala bedömningen (Tyrefors Hinnerich, Höglin &amp; Johannesson, 2015). Skolverket (2019) jämförde betygen i årskurs 9 med nationella provbetyg och visar att flickor och utlandsfödda elever gynnas något mer i betygssättningen, men att skillnaderna är små. Wikström &amp; Wikström (2005) jämförde betygen i gymnasieskolan med resultat på högskoleprovet och såg att det i områden med hög konkurrens mellan skolor fanns tecken på en generös betygssättning för elever med utländsk bakgrund. Detta förklaras med att det är en grupp som oftare ligger kring godkänt- gränsen (ibid), och där incitamenten att ge ett godkänt betyg (G) i stället för ett icke godkänt betyg (IG) kan ses som större än mellan övriga betygssteg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft14"&gt;Skoleffekter och betygsinflation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft34"&gt;Skillnader i betygssättning mellan skolor och huvudmän&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Internationell forskning visar att betygssättningen tenderar att vara mer generös, och mäta annat än ämneskunskaper, i skolor med hög- presterande elever (Lundahl, Hultén, Klapp &amp; Tveit, 2015). I Sverige gäller dock oftast det omvända – att betygssättningen tenderar att vara mer generös i skolor med lågpresterande elever (Klapp Lekholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;&amp;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;"&gt;Cliffordson, 2008; Skolverket, 2019). Skolverket (2019) menar att betygssättningen relateras till den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på skolorna och att betygssättningen därför kan ses som relativ. En elev har betydligt lägre sannolikhet att få ett högre betyg givet sitt resultat på det nationella provet om eleven går i en skola med hög genomsnittlig prestationsnivå (ibid). Skolverket visar att även om den relativa betygssättningen finns för samtliga provbetyg är den särskilt tydlig för elever som fått F i provbetyg (ibid).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;706&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_707" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1086 ft10"&gt;Flera svenska studier har undersökt om det finns skillnader i betygssättningen mellan kommunala och fristående skolor. De visar på lite olika resultat eftersom de studerat olika variabler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Wikström och Wikström (2005) menar att fristående gymnasie- skolor sätter högre betyg i jämförelse med resultat på högskolepro- vet än kommunala skolor, särskilt för pojkar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Klapp Lekholm (2011) jämför betyg med nationella provbetyg och påvisar ingen skillnad mellan fristående och kommunala skolor, annat än en mindre sådan i ämnena engelska och matematik.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Vlachos (2010) konstaterar att de svenska fristående skolorna periodvis tenderat att vara mer generösa i sin betygssättning än kommunala skolor men att dessa skillnader har minskat med tiden. Han påpekar samtidigt att konkurrens mellan skolor lett till en ökad betygsinflation, även om effekterna är små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Tyrefors Hinnerich och Vlachos (2016) jämför resultat från den ursprungliga rättningen i skolan av nationella prov med resultat från den omrättning som genomförs av Skolinspektionen. Elever vid kom- munala skolor har högre resultat än elever vid fristående skolor vid omrättningen. Däremot har fristående skolor högre resultat än kom- munala skolor vid den ursprungliga bedömningen. Det visar att de nationella proven tenderar att bedömas mer generöst i de fristående skolorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;I en senare rapport jämför Vlachos samtliga betyg med resultat på det nationella provet i matematik samt de delprov i svenska och engelska som mäter läsförståelse respektive hörförståelse (Vlachos, 2018). Dessa prov och delprov valdes för att de ses som mer objektiva kunskapsmått, och författaren menar att de kan ge en fingervisning om hur bra eleverna är även i andra ämnen. Rapporten visar att de fyra friskolegrupperna som studerades (Academedias grundskolor, Internationella engelska skolan, Kunskapsskolan samt alla övriga fri- stående skolor) sätter högre betyg än de kommunala grundskolorna jämfört med resultaten på de nationella proven. Det gäller särskilt Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan. Skillnaden mellan betyg och nationella provresultat kvarstår, och är betydande även om hänsyn tas till elevernas socioekonomiska bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;Skolverkets jämförelse av betygen i årskurs 9 och nationella prov- betyg (2019) visar att det finns tydliga tecken på att betygen sätts mer generöst i förhållande till de nationella proven i fristående skolor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;707&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_708" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p762 ft19"&gt;I en rapport från 2018 jämför Skolverket betyg med prestationer i högskolan. Rapporten visar att betygens prediktiva validitet är lägre för elever som har gått i fristående gymnasieskolor. Även om denna elevgrupp hade högre betyg från gymnasieskolan jämfört med elever som gått i skolor med en kommunal huvudman presterade de sämre i högskolan. Det gällde både elever med lägre betyg och högre betyg från fristående gymnasieskolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Skolinspektionen har genomfört flera omrättningar av nationella prov och noterar att det finns både skolor som är mer generösa och skolor som är mer restriktiva vid bedömningen av de nationella proven, men myndigheten gör ingen analys utifrån huvudmannanivå eller av bakomliggande faktorer (Skolinspektionen, 2017). När betyg jämförs med resultat på nationella prov är det därför viktigt att beakta att rättningen av de nationella proven tenderar att vara mer generös för vissa elevgruppper eller i vissa skolor, till exempel i fristående skolor. Det kan göra att skillnader mellan skolor eller elevgrupper kan vara större eller mindre än vad som kan utläsas enbart av skillnaden mellan betyg och provbetyg (Vlachos, 2010). Samtidigt är kvaliteten på de omrättningar Skolinspektionen gör ifrågasatt (Gustafsson &amp; Erickson, 2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft34"&gt;Betygsinflation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;Med betygsinflation avser Skolverket (2012) ”relationen mellan betygs- utveckling och elevernas faktiska kunskapsutveckling där lärarnas genomsnittliga krav sjunker över tid”. Det är samtidigt svårt att fast- ställa förekomsten av betygsinflation eftersom det kräver ett validerat jämförande mått på elevernas kunskapsnivå över tid (Skolverket, 2012, 2016). En ökning av betygspoängen över tid skulle även kunna återspegla en ökning av elevernas kunskaper, men det finns indika- tioner på att betygsinflation förekommit i både grundskolan och gymnasieskolan sedan &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; slut (Cliffordson, 2004; Skolverket, 2012, 2016, 2018b, 2019; Vlachos, 2010; Wikström, 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Holmlund et al. (2014) menar att ett tecken på betygsinflation är att meritvärdet ökat mer i städer än på landsbygden, och att den största ökningen skett i de tre storstadsregionerna där även konkur- rensen om elever är som störst.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;708&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_709" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Ett argument som ofta framförs som bevis på betygsinflation är att samtidigt som elevernas betyg och andelen elever med högsta betyg har ökat i Sverige, har elevernas kunskaper enligt internationella kun- skapsmätningar i många fall sjunkit (Skolverket, 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Enligt Skolverket har betygsinflationen i grundskolan varit mått- lig i stort, men mer uttalad i ämnena bild, hem- och konsument- kunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd (Skolverket, 2012, 2019). Att betygen ökat mer över tid i dessa ämnen har bland annat för- klarats med avsaknaden av nationella prov (Skolverket, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft14"&gt;Betyg som en del av ett system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Betygen är en del av det svenska skolsystemet. Några av de faktorer som kan påverka betygens validitet och reliabilitet, och därför är vik- tiga att vara medveten om när man diskuterar betyg, är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;kunskapen hos lärare om bedömning och betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;det lokala betygsarbetet i skolan och skolans bedömningskultur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;vilka underlag som används och hur de värderas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;hur läroplaner, kurs- och ämnesplaner och kunskapskrav är utfor- made och tolkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;betygsskalans reglering och hur den samspelar med kunskaps- kraven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;olika uppfattning av hur betygsskalan bör tillämpas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;betygens funktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;att betygen ofta är &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; i Sverige, det vill säga gäller för urval till nästa utbildningsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;principerna för urval till nästa utbildningsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;att betygen kan påverkas av elevers kön och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;socio-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;skoltyp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;skolkonkurrens och att betygen även används som kvalitets- indikator.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;709&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_710" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;Betyg som konkurrensmedel för lärare och skolor&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Det målrelaterade betygssystemet infördes 1994 i Sverige med syftet att inte bara vara ett kvalitativt mått på elevers kunskapsnivå, utan även för att kunna utvärdera lärarens undervisning, skolresultat och för att säkerställa att elever gavs stöd för att nå målen (Lundahl, Hultén &amp; Tveit, 2017). Sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har den svenska skolan genomgått skolvalsreformer och en ökad etablering av fristående skolor och betygen kan på så sätt ha kommit att få funktioner såsom kvalitetsindikatorer för skolor eller att skolledares och lärares löner kopplas till elevernas betyg (Mickwitz, 2015; Skolverket, 2012; Skol- inspektionen, 2013; Wikström &amp; Wikström, 2005). Det förekom- mer att föräldrar eller skolledningen efterfrågar högre betyg vilket sätter press på lärare att sätta betyg som inte motsvarar elevens sam- lade kunskapsnivå (Lundahl, Hultén, Klapp &amp; Mickwitz, 2015). Med ett ökat tryck på att höja betygen kan det vara svårt att upprätthålla lärares professionella legitimitet som professionella bedömare (Mickwitz, 2015). Det kan framstå som motsägelsefullt att betyg används som mått på framgångsrika skolor när det samtidigt finns en misstro mot lärarnas betygssättning. Höga betyg ”legitimerar” inte bara en bra skola, utan även en ”bra” lärare, och kan sätta press på lärare att sätta höga betyg (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;Så har det varit de senaste &lt;NOBR&gt;fem-sex&lt;/NOBR&gt; åren här att det har varit en självklar- het att vi hela tiden ska höja resultaten och det gör ju att man känner piskan och jag tror att många känner jag måste sätta högre betyg nu för att vi måste slå den förra klassen annars blir rektor ledsen. (Mats, hög- stadielärare)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft9"&gt;Även ändrade tillträdesregler till högre utbildningsnivå kan påverka betygssättningen (Skolverket, 2012). Vlachos (2010) beskriver exem- pelvis att grundskolebetygen i Stockholm blev högre när skolkon- kurrensen ökade på grund av att urvalet till gymnasieskolan kom att baseras på betyg och inte på närhetsprincipen. De högre betygen menar han kan bero på att grundskolorna vägde in annat än ämnes- kunskaper i betygen när dessa blev mer &lt;NOBR&gt;high-stakes.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Betyg ska vara ett rättvisande mått på elevers kunskaper, men om de får andra funktioner, såsom kvalitetsindikatorer för skolor eller att skolledares och lärares löner kopplas till elevernas betyg, får de en än starkare &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; karaktär vilket kan öka incitamenten att väga in annat än ämneskunskaper vid betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;710&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_711" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343711x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;Betyg och standardsbaserade läroplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;De svenska kurs&lt;SPAN class="ft159"&gt;4&lt;/SPAN&gt;- och ämnesplanerna samt kunskapskraven från 2011 är enligt Wahlström och Sundberg (2015) exempel på standard- sbaserade läroplaner. Internationellt sett har standardsbaserade läro- planer med fokus på resultatet av utbildningen – uttryckt i standards&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;ökat på senare år (Wahlström, 2016). Standardsbaserade läroplaner kännetecknas enligt Sundberg och Wahlström (2012) av att de inne- håller flera eller alla av följande sex element&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;specifika kunskapskrav (exempel på standards)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;kunskapskrav sammanlänkas i övriga delar av systemet (i till exem- pel läromedel, bedömningsstöd och nationella prov)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;stort fokus på bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;decentralisering av lärande och undervisning (vilken dock kan minskas av sammanlänkningen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;centralt stöd för skolor som har svårt att nå kunskapskraven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;belöning eller bestraffning av skolor eller elever som inte når kun- skapskraven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft9"&gt;Sundberg och Wahlström (2012) menar att standardsbaserade läro- planer framhäver en instrumentell syn på kunskap, och vad som kan vara valid och viktig kunskap riskerar att reduceras till vad som ut- trycks i standards (kunskapskraven). Sundberg och Wahlström (2018) har lett ett omfattande forskningsprojekt i grundskolan med fokus på läroplanen som infördes 2011. De menar att särskilt kunskaps- kraven har påverkat lärares undervisningsrepertoar, vilket undervis- ningsinnehåll som erbjuds samt lett till ett ökat fokus på bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Kunskapskravens utformning och effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;2011 infördes en ny betygsskala med tillhörande kunskapskrav i Sverige.&lt;SPAN class="ft157"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;När kunskapskraven utvärderades 2016 konstaterade Skol- verket att kunskapskraven ofta upplevs av lärare som ”omfattande och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Kursplanerna ingår i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. Betygen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A–E&lt;/NOBR&gt; är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;711&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_712" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343712x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p701 ft10"&gt;detaljerade”, vilket försvårar betygssättningen. Dessutom fann Skol- verket att ”detaljerade skrivningar i kunskapskraven också kan få den oavsedda effekten att de styr undervisningen i större utsträckning än ämnets syfte och det centrala innehållet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft11"&gt;Att alltför tydliga standards är behäftade med problem varnade Wigforss för redan i betygsutredningen 1942 (SOU 1942:11). Även Skolverket (1996) har beskrivit att alltför detaljerade standards riske- rar att medföra problem för lärares bedömning och undervisning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft197"&gt;De kvaliteter i elevernas kunnande som eftersträvas låter sig dock inte enkelt beskrivas eller formuleras – och än mindre mätas. Detta är något av en paradox: den strävan efter resultatkontroll som uttrycks genom kravet på att kriterier för de olika betygsstegen ska formuleras, kan mot- verka sitt eget syfte om den leder till alltför exakta och detaljerade anvisningar för betygssättningen. Alltför detaljerade anvisningar skulle dessutom minska utrymmet för lärarnas professionella omdöme såväl vad gäller undervisningens utformning som bedömningen av elevernas kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Ett argument för den nya betygsskalan, och de tillhörande kunskaps- kraven var att den skulle ge tydligare information till elever och vård- nadshavare genom att kunskapsprogressionen hos eleverna bättre synliggjordes. Detta skulle i sin tur frigöra mer tid till undervisning och på så sätt leda till förbättrad kunskapsutveckling hos eleverna. Många lärare upplever dock att det inte frigjorts mer tid till under- visning eftersom deras arbete kopplat till bedömning, betyg och dokumentation har ökat (Skolverket, 2016). Det är även något som senare års svensk forskning visar. De svenska standardsbaserade läro- planer som infördes 2011, men även fokus på eller snarare miss- förstånd av formativ bedömning&lt;SPAN class="ft157"&gt;6&lt;/SPAN&gt;, tycks ha lett till ett ökat fokus på bedömning, betyg och kunskapskrav i undervisningen (Sundberg &amp; Wahlström, 2012; Tolgfors, 2017; Wahlström, 2018, Wahlström &amp; Sundberg, 2018).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Torrance (2007) använder begreppet &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;criteria-compliance&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; &lt;/SPAN&gt;för att beskriva en praktik där ett ökat fokus på bedömningsrelaterade akti- viteter leder till ett minskat fokus på undervisning, vilket riskerar att begränsa elevers möjligheter till lärande. Intervjuer med tio svenska musiklärare i grundskolan visar tecken på &lt;NOBR&gt;criteria-compliance&lt;/NOBR&gt; och att de upplever att kursplanen från 2011 leder till att undervisningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;Med formativ bedömning avses bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning (Skolverket, 2011, Kunskapsbedömning i skolan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;712&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_713" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p809 ft19"&gt;inriktas mot kunskapskraven och med stort fokus på bedömning (Zandén &amp; Ferm Thorgersen, 2015; Ferm Almqvist, Vinge, Väkevä&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;&amp;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Zandén, 2017). Lärarna upplever att det begränsar deras möjlighet att låta ämnets syfte styra didaktiska val för att främja mer kreativ undervisning, en djupare inlärning och för att individualisera under- visningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Olovsson (2015 a, b) har bland annat gjort klassrumsstudier och intervjuer med lärare och elever i årskurs 5 och 6 och beskriver en praktik som påverkats av införandet av 2011 års läroplan. Den del av kursplanerna som tycks ha störst betydelse i undervisningen är kun- skapskraven. Han rapporterar om en ökad kommunikation av mål och kunskapskrav samt att det påverkar undervisningen genom ett fokus på att, och hur, eleverna ska visa sitt kunnande i förhållande till kunskapskraven. Hur detta påverkar lärandet är oklart, men Olovsson framhåller att det finns en risk för att eleverna bara gör vad läraren säger, till exempel att försöka skriva ”mer” och ”nyanse- rat” men utan att förstå vad det betyder. Lärarna upplever att deras arbete med läroplanen gett mindre tid för att planera undervisning och, i likhet med andra studier (Tolgfors, 2017; Schmidt &amp; Skoog, 2018; Sundberg, 2018), att det ökat lärarens talutrymme i klassrum- met på bekostnad av elevernas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft9"&gt;Tolgfors (2017, 2018) menar att 2011 års kurs- och ämnesplaner samt kunskapskrav gett ett ökat fokus på bedömning i ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan, och att lärarens syn på kunskap och be- dömning ger konsekvenser för vilket innehåll som gestaltas i under- visningen och hur. Det förekommer undervisningspraktiker med fokus på betyg och summativ bedömning med aktiviteter som hand- lar om att samla in främst skriftliga bevis i förhållande till kunskaps- kraven. I dessa praktiker är återkopplingen till elever, och dokumen- tationen, standardiserad och utgår från kunskapskraven, ofta i form av matriser i en digital plattform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;Kunskapskrav och likvärdig betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Även om det förstås är viktigt att betygen är så likvärdiga som möj- ligt, givet hur &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; betygen är i Sverige, så är en helt likvärdig betygssättning inte möjlig av flera skäl (Brookhart, 2015). Standards kan aldrig utformas på ett sådant sätt att de kan tolkas och tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;713&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_714" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft13"&gt;på ett enhetligt sätt (Bloxham, Den Outer, Hudson &amp; Price, 2016). Några av dessa skäl kan vara att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;synen på det kunnande som bedöms varierar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;standards är alltid tolkningsbara och tolkas olika&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;"&gt;lärare kan inte hålla med om, ignorera eller använda sig av egna standards&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;lärare kan tolka och vikta aspekter olika utifrån undervisnings- kontexten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;det finns olika uppfattning av vad som kännetecknar kvalitet i ett kunnande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;språket i kriterierna kan göra dem svåra att förstå och därmed tillämpa enhetligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Även om betyg aldrig kan vara helt likvärdiga är det centralt att arbeta för att främja likvärdigheten, exempelvis genom att lärare ges utbildning i bedömning, samarbetar med kollegor och diskuterar kriterier för bedömning (Adie, Klenowski &amp; &lt;NOBR&gt;Wyatt-Smith,&lt;/NOBR&gt; 2011; Brookhart et al., 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;Mer kompensatoriska inslag i betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;Holistisk och analytisk bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Bedömning av en elevprestation kan i grunden vara antingen holis- tisk eller analytisk till sin natur (Sadler, 2009). Skolverket (2011) definierar holistisk bedömning som ”bedömning som utgår från be- dömarens helhetsintryck av en elevprestation” och analytisk bedöm- ning som ”bedömning som utgår från olika delar eller aspekter av en elevprestation”. Läraren använder sig av definierade kriterier eller stan- dards vid en analytisk bedömning, men vid en holistisk bedömning används dessa sällan, eller är kortfattade, utan utgår främst från bedömarens egen känsla för kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Även om fokus vid en holistisk bedömning är på helheten i ele- vens prestation, fäster bedömaren medvetet eller omedvetet upp- märksamhet på olika aspekter inom den samlade prestationen (Sadler, 2009). Vid en analytisk bedömning är det samtidigt så att det kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;714&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_715" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343715x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;vara svårt att fokusera på en avgränsad aspekt i taget eftersom aspekter ofta hänger ihop&lt;SPAN class="ft159"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. Det är exempelvis svårt att i ämnet biologi&lt;SPAN class="ft159"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;enbart fokusera på hur väl eleven använder ”kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning…” utan att samtidigt foku- sera på hur eleven använder ”biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband…”.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Resultaten från en analytisk bedömning jämfört med en holistisk bedömning skiljer sig åt (Sadler, 2009). Den holistiska bedömningen resulterar i &lt;SPAN class="ft65"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;resultat (en siffra eller bokstav) eller ett mycket kort omdöme. Den analytiska bedömningen ger inledningsvis &lt;SPAN class="ft65"&gt;flera &lt;/SPAN&gt;resul- tat. Den görs i förhållande till flera aspekter och ger mer finfördelad information, där respektive aspekt kan sammanfattas i en siffra eller bokstav eller ett mycket kort omdöme. För att resultera i &lt;SPAN class="ft65"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;betyg måste resultaten från en analytisk bedömning sedan vägas samman på något sätt. Det kan ske genom antingen en kompensatorisk eller &lt;NOBR&gt;icke-kompensatorisk&lt;/NOBR&gt; modell (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft14"&gt;Kompensatorisk bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;En kompensatorisk modell innebär att resultat från olika aspekter vägs samman linjärt. I den mycket förenklade modellen nedan, med fyra aspekter &lt;NOBR&gt;(I–IV),&lt;/NOBR&gt; skulle kunskapsprofilen resultera i betyget ”2” (eftersom (1 + 4 + 2 + 1) /4 = 2).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 417px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p293 ft39"&gt;Tabell 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft39"&gt;Förenklad kunskapsprofil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td176"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p505 ft198"&gt;Aspekt/Bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft39"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p35 ft39"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p505 ft39"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft39"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;II&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;III&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p429 ft3"&gt;IV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;I en kompensatorisk modell blir mellanbetygen aktuella både för elever som har en jämn kunskapsprofil på mellannivåerna och för de elever som har en mycket ojämn kunskapsprofil som ligger på högre och lägre nivåer. Det innebär att de högsta och lägsta betygen sätts&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Sadler (2009) kallar detta att kriterier är funktionella.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Exempel från grundskolans kursplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;715&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_716" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;när elever genomgående har en kunskapsprofil på en högre eller lägre nivå (Sadler, 2009). En strikt tillämpning av en analytisk kompensa- torisk betygssättning kan därför medföra att professionella lärare kan uppleva ett minskat friutrymme i de fall en elev har en mycket ojämn kunskapsprofil. Om till exempel de flesta aspekter är på högsta nivån, men någon är på en lägre, och läraren upplever att något av de högre betygen bäst motsvarar elevens kunskaper, kan dessa i strikt mening inte sättas. En kompensatorisk betygssättning innebär alltså att man &lt;SPAN class="ft65"&gt;utjämnar &lt;/SPAN&gt;lägre kvaliteter i elevens kunnande med högre men inte att man &lt;SPAN class="ft65"&gt;ignorerar &lt;/SPAN&gt;lägre kvaliteter (ibid). I teorin kan det enbart göras vid en holistisk bedömning (ibid). En kompensatorisk analy- tisk betygssättning beskrivs som passande för de fall när aspekterna är närbesläktade och ingen aspekt kan anses vara mer viktig än andra, och att man därmed kan tolerera en lägre kvalitet i en eller några få av aspekterna (Haladyna &amp; Hess, 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-kompensatorisk&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;Två andra analytiska, men &lt;NOBR&gt;icke-kompensatoriska,&lt;/NOBR&gt; modeller är den &lt;SPAN class="ft65"&gt;konjunktiva &lt;/SPAN&gt;och den &lt;SPAN class="ft65"&gt;disjunktiva &lt;/SPAN&gt;(Sadler, 2005; Sadler, 2009). En analytisk konjunktiv betygsregel innebär att alla aspekter eller krite- rier för ett visst betyg måste vara uppfyllda. Om vi översätter det till modellen i tabell 1 så är inte betygen &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; möjliga eftersom två aspek- ter är på 1. En konjunktiv analytisk betygssättning beskrivs som passande för de fall när kunskapsaspekterna inte är närbesläktade, väger lika tungt och att man, för ett visst betyg, inte kan tolerera en lägre kvalitet i någon av dem (Haladyna &amp; Hess, 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;En analytisk disjunktiv betygsregel innebär att för ett visst betyg måste en viss aspekt eller kriterium vara uppfyllt. Det innebär att kvaliteten på en viss aspekt väger så tungt att hög kvalitet inom andra aspekter inte spelar någon roll (Sadler 2009). Det kan till exempel innebära att för ett visst betyg måste man ha ett visst antal poäng eller en viss nivå inom en bestämd, särskilt tungt vägande, aspekt (ibid). Om vi översätter det till modellen i tabell 1 så skulle inte ett godkänt betyg &lt;NOBR&gt;(1–4)&lt;/NOBR&gt; vara möjligt om en regel är att för ett godkänt betyg måste aspekt I vara lägst 2 (eftersom denna aspekt är på 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;Konjunktiva och disjunktiva modeller är mer rigorösa och är ofta populära hos beslutsfattare (Haladyna &amp; Hess, 1999). En syn på dessa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;716&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_717" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;modeller är att de gör att eleverna lär sig mer eller att de säkrar en viss miniminivå av kunskaper (Arnold, 2017). Generellt tycks reliabiliteten hos dessa modeller vara lägre än för kompensatorisk analytisk betygs- sättning och innebär ofta att fler elever får lägre betyg (Haladyna &amp; Hess, 1999). Detta beror framför allt på att en enskild aspekt, där underlaget i sig är mer begränsat än hela elevprestationen, tillmäts stor eller mycket stor vikt. En mer konjunktiv modell kan vara att föredra ur reliabilitetssynpunkt för mer avancerade och specialise- rade kurser eller ämnen (till exempel inom medicin), där det inte är lika önskvärt med att kunna uppväga sämre prestationer med bättre och där det är viktigt att säkra vissa &lt;NOBR&gt;minimi-kunskaper&lt;/NOBR&gt; (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Det är svårt att dra slutsatser från forskningen kring dessa model- ler eftersom vissa studier handlar om hur kvaliteten på olika aspekter inom olika elevprestationer kan sammanvägas, medan andra handlar om hur resultat från enskilda elevprestationer kan vägas samman, eller snarare sammanräknas, oavsett kunskapsinnehåll. Yocarini, Bouwmeester, Smeets och Arends (2018) drar ändå slutsatsen att en kompensatorisk modell tenderar att ha mer validitetsproblem för de högre betygen och en konjunktiv modell mer för de lägre betygen. Vidare menar de att en kombinationsmodell som innefattar både kon- junktiva och kompensatoriska inslag därför kan vara att föredra ur reliabilitetssynpunkt (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;I alla analytiska modeller utgår bedömaren från kriterier eller stan- dards. Det ställer förstås krav på att kriterierna är anpassade för analytisk bedömning, särskilt i de fall där det handlar om &lt;NOBR&gt;icke-kom-&lt;/NOBR&gt; pensatorisk bedömning där alla, eller vissa, aspekter, måste nås för ett visst betyg. Kriterier eller standards som är omfattande eller detalje- rade, såsom i många svenska kunskapskrav (Skolverket, 2016), fun- gerar dåligt för analytisk bedömning och utgör ett hot mot både validiteten och reliabiliteten i betygen. Det kan dels bero på construct &lt;NOBR&gt;under-representation,&lt;/NOBR&gt; då tiden inte medger att alla kriterier bedöms, dels på att omfattande kriterier gör att underlaget i relation till varje del blir begränsat, vilket påverkar reliabiliteten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;717&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_718" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343718x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;Holistisk bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Holistisk bedömning innebär ett fokus på helheten i elevens presta- tion, samtidigt som bedömaren även kan fästa uppmärksamhet på olika aspekter inom den samlade prestationen (Sadler, 2009). Denna modell utgår mycket från bedömarens egen känsla för kvalitet, samtidigt som den också kan göras i förhållande till kortfattade och övergripande kriterier eller standards (ibid). När kriterier används vid en holistisk bedömning avgör bedömaren vilken beskrivning som bäst beskriver kvaliteten på elevens kunnande. Bedömaren läser då inte dessa bok- stavligt, vilken kan medföra att någon aspekt ignoreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Det tycks finnas en ökad risk vid holistisk bedömning, jämfört med analytisk bedömning, att väga in personliga egenskaper i betyget, vilket förklaras med att den inte görs i förhållande till standards (eller över- gripande sådana) (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Reglering av den svenska betygsskalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;Nuvarande betygsskala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Tillämpningen av den nuvarande betygsskalan regleras framför allt i skolformsförordningarna.&lt;SPAN class="ft164"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är upp- fyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft13"&gt;I läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritids- hemmet&lt;SPAN class="ft59"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;beskrivs att kunskapskraven ska användas som &lt;SPAN class="ft34"&gt;stöd &lt;/SPAN&gt;för betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de natio- nella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygs- sättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;6 kap. 7 § skolförordningen, 8 kap. 2 § gymnasieförordningen och 4 kap. 9 § förordningen om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet, förordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;718&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_719" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343719x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;I förarbetet&lt;SPAN class="ft59"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;beskrivs att för betygen A, C och E ska kriterierna vara uppfyllda i sin helhet. Här beskrivs också hur det var tänkt att mellan- betygen B och D skulle användas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft206"&gt;Vid användningen av betygsstegen B och D bör läraren således inte göra en bedömning som grundas på en kvantitativ sammanvägning av elevens kunskaper. Betygen B och D speglar i stället en kunskapsprogression där eleven har påvisbara och centrala kunskaper för närmast högre betyg, det vill säga C respektive A, men där de ännu inte uppfyller samtliga kri- terier för det högre betyget. Kunskapsutveckling sker dock inte linjärt. Vissa kunskapskvaliteter för högre betyg, eller väl utvecklad förmåga i ett eller flera avseenden, bör resultera i betyget B eller D.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft10"&gt;Som nämnts tidigare är holistisk bedömning en ”bedömning som utgår från bedömarens helhetsintryck av en elevprestation” och ana- lytisk bedömning en ”bedömning som utgår från olika delar eller aspekter av en elevprestation” (Skolverket, 2011). En analytisk kon- junktiv betygsmodell innebär att alla aspekter eller kriterier för ett visst betyg måste vara uppfyllda (Sadler, 2005, 2009). En kompensa- torisk modell innebär att resultat från olika aspekter vägs samman linjärt (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utifrån dessa definitioner implicerar uttrycken ”precisera” och att de preciserade kraven ska vara ”uppfyllda” eller ”uppnåtts” en kon- junktiv betygssättning. Ord som ”helhet” eller att kraven ska användas som ”stöd” för betygssättningen är visserligen också tolkningsbara, och kan tolkas som en mer holistisk bedömning, Samtidigt är det oklart vad som menas med ”helhet” när det används i kontexten att kunskapskraven ska vara ”uppfyllda” i sin ”helhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;För betygen B och D&lt;SPAN class="ft161"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;finns kompensatoriska&lt;SPAN class="ft161"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;inslag, eftersom man talar om olika &lt;SPAN class="ft54"&gt;kriterier &lt;/SPAN&gt;och att om eleven har ”påvisbara och cen- trala kunskaper” eller ”väl utvecklad förmåga” på &lt;NOBR&gt;A-nivå&lt;/NOBR&gt; (eller högre) kan det för betyget B uppväga att andra kriterier är på &lt;NOBR&gt;C-nivå.&lt;/NOBR&gt; Det är dock tydligt i förarbetet att detta är en professionell bedöm- ning och inte en ”linjär” sammanräkning, samtidigt som Sadler (2005) beskriver kompensatorisk bedömning som linjär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Regeringens proposition 2008/09:66 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;En ny betygsskala&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Det gäller även i de fall läraren kommer fram till att det närmast högre betyget inte är upp- fyllt till övervägande del, och i så fall resulterar i betyget C respektive E.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;En kompensatorisk betygssättning betyder att man kan vikta kvaliteter inom olika aspekter (eller delar), men inte att man ignorerar aspekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;719&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_720" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343720x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p762 ft9"&gt;Att notera vid läsning av förarbetet är att författarnas bild av kunskapskraven var att de inte skulle vara omfattande&lt;SPAN class="ft159"&gt;14&lt;/SPAN&gt;, eftersom de talar om ”vissa kunskapskvaliteter” eller ”i ett eller flera avseenden”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft14"&gt;Tidigare allmänna råd&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;I de allmänna råd&lt;SPAN class="ft59"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;som utkom direkt efter införandet av den nya betygsskalan stod att lärare bör&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;vid betygssättningen göra en helhetsbedömning av de kunskaper eleven har visat vid avslutad kurs och jämföra dessa med kunskapskraven&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;vid bedömningen av om eleven ska få betygen D respektive B utgå från ämnesplanens syfte och kursens centrala innehåll för att identifiera och analysera vilka delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kun- skaper motsvarar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Utifrån kommentarerna i dessa råd är det svårt att veta vad som avses med ”helhetsbedömning” men det är ett begrepp som ofta används synonymt med holistisk bedömning. Som nämnts tidigare används dock inte omfattande och detaljerade standards, såsom nuvarande kun- skapskrav ofta är (Skolverket, 2016), vid holistiska bedömningar. Det andra stycket talar om att analysera kvaliteter i olika ”delar” och kan således tolkas som en analytisk kompensatorisk bedömning (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;I andra sammanhang än allmänna råden, till exempel på Skolver- kets hemsida eller i stödmaterialet Betygsskalan och betygen B och D&lt;SPAN class="ft157"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;har de framträdande dragen varit en analytisk konjunktiv modell med kompensatoriska inslag för betygen B och D.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft14"&gt;Nuvarande allmänna råd&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;I Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning som publi- cerades 2018 står att lärare bör&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;läsa och tolka kunskapskraven i relation till ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits när läraren analyserar och värderar kvaliteten på elevens kunnande för att avgöra vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Kunskapskraven var inte framtagna vid denna tidpunkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan (SKOLFS 2012:33) och Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen (SKOLFS 2013:187). Det första rådet fanns inte med i Planering och genomförande av undervisningen (grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan) (SKOLFS 2011:149).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;720&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_721" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343721x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;I kommentardelen beskrivs betygssättning som både holistisk och analytisk. Det kan förstås utifrån att det allmänna rådet refererar till Sadler (2009), som beskriver att delarna är en del av helheten och att helheten består av delar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;Läraren tittar på både delarna och helheten i elevens kunnande i förhåll- ande till kunskapskraven, vilket är en förutsättning för att sätta rättvis- ande och likvärdiga betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;Läraren gör även en analys och värdering utifrån både delar och helhet för att avgöra om hon eller han ska sätta betygen B eller D. I analysen och värderingen av olika delar av kunskapskraven tar läraren hänsyn till att delarna kan viktas olika tungt. För att avgöra vilket enskilt kunskaps- krav som bäst stämmer in på elevens samlade kunnande kan läraren till exempel jämföra det som står i kunskapskraven för C och A för att se vilket av betygsstegen C eller B som bäst motsvarar elevens kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;I kommentardelen framgår även vikten av att läraren beaktar validi- tet och reliabilitet i underlaget, till exempel står det&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;Om läraren är osäker på vilket betyg som bäst motsvarar elevens kun- skaper i förhållande till kunskapskraven, kan hon eller han behöva gå igenom underlaget på nytt. Då kan läraren se om kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till någon del av kunskapskraven till exempel har bedömts för strängt eller för milt eller tillmätts för stor eller liten vikt utifrån ämnets eller kursens syfte, det centrala innehållet eller den under- visning som har bedrivits. Det är särskilt betydelsefullt att fundera över vilken vikt ett underlag tillmäts när läraren gör en värdering i förhållande till en liten del eller detalj i kunskapskraven och utgår från ett underlag som är begränsat eller på annat sätt osäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Den förra betygsskalan&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Betygsskalan som föregick den nuvarande hade betygsstegen G– MVG i grundskolan och &lt;NOBR&gt;IG–MVG&lt;/NOBR&gt; i gymnasieskolan. I de dåvarande grundskole- och gymnasieförordningarna stod också att betygskrite- rierna ska ”precisera” vilka kunskaper som krävs för respektive betyg.&lt;SPAN class="ft159"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Skolverket utkom år 2000 med föreskrifter&lt;SPAN class="ft159"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;om tillämpningen av betygskriterierna i gymnasieskolan. Motsvarande regler gällde även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft13"&gt;för grundskolan. I föreskrifterna stod att&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;1994:1194 respektive 1992:394.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SKOLFS 2000:134.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;721&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_722" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343722x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;För att erhålla ett betyg skall, om inte annat framgår av &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§, eleven ha kunskaper enligt samtliga kriterier som gäller för betyget.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;För betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd gäller att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier. De krav som gäller för Godkänd skall dock alltid vara uppfyllda, om inte sådana särskilda skäl som anges i 4 § föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Utifrån tidigare nämnda definitioner kan detta tolkas som att betygs- sättningen i grunden var konjunktiv. Det var först år 2000 som Skol- verket sedan beskrev att för betygen VG och MVG kunde betygs- sättningen vara kompensatorisk. Det innebar inte att läraren fick bortse från kriterier men att väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kunde uppväga brister i andra. För betyget G gällde dock fortsatt en konjunktiv modell där alla kriterier skulle vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Jämförelser mellan olika bedömningsmodeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;För- och nackdelar med analytiska och holistiska bedömningsmodel- ler har diskuterats länge (Sadler, 2009). Olika empiriska studier har kommit fram till olika resultat vad gäller validitet och reliabilitet när analytisk bedömning jämförts med holistisk (Barkaoui, 2011; Harsch&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;&amp;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Martin, 2013). Barkaoui (2011) rapporterar i en studie kring be- dömning av texter i engelska som andraspråk att en analytisk bedöm- ningsmodell gav en högre intrabedömarreliabilitet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;19&lt;/SPAN&gt;, medan en hol- istisk modell gav högre interbedömarreliabilitet&lt;SPAN class="ft159"&gt;20&lt;/SPAN&gt;. Men, även om bedömarna i den holistiska bedömningsmodellen var mer överens sinsemellan om vilket betyg en uppsats skulle få var de mindre över- ens om skälen för detta betyg. Detta är även något som framkommit i fler studier (Harsch &amp; Martin, 2013). Det fanns även tecken på en ökad risk för &lt;NOBR&gt;construct-irrelevant&lt;/NOBR&gt; variance vid den holistiska bedöm- ningen, det vill säga att lärarna använder sig av egna kriterier eller går mer på en intuitiv bild (Barkaoui, 2011), vilket också ligger i linje med vad andra studier visar (Harsch &amp; Martin, 2013). Barkaoui jämförde även mer erfarna bedömare med de med mindre erfarenhet och menar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Att en bedömare inte använder samma grunder när likvärdiga underlag från olika elever vär- deras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Att olika bedömare gör olika värderingar av ett underlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;722&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_723" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343723x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft19"&gt;att holistisk bedömning kan passa mer erfarna bedömare bättre och analytisk kan passa mindre erfarna bedömare. Han påpekar även att dessa olika modeller kan passa olika bra för olika syften – om syftet exempelvis är diagnostiskt eller för att avgöra stödbehov passar en analytisk modell bättre. En holistisk modell passar bättre om syftet är att värdera och sammanfatta elevers kunskaper i ett fåtal kategorier, till exempel godkänt och ej godkänt (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Harsch &amp; Martin (2013) utgår i sin studie från bedömning av tex- ter i ämnet tyska. Lärarna gjorde både en holistisk och en analytisk bedömning. De visar att även om lärarna vid den holistiska bedöm- ningen hade hög interbedömarreliabilitet så hade de mycket olika syn på de fyra aspekter som mättes och värderade kvaliteten inom dessa mycket olika.&lt;SPAN class="ft159"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Forskarna påtalar vikten av att uppmärksamma även detta i syfte att utveckla kriterier eller för att se var det kan finnas behov av att utveckla en samsyn kring vissa aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Klein et al. (1998) studerade analytisk och holistisk bedömning i naturvetenskap. I det inledande försöket jämfördes tre aspekter dels analytiskt, med en enklare kriteriebeskrivning, dels holistiskt, med en enklare skala (lägsta nivån beskrevs som långt under medelpresta- tion). Interbedömarreliabiliteten var högre inom alla tre aspekter med den analytiska modellen, samtidigt fanns stor variation mellan be- dömarna inom respektive metod, särskilt för den analytiska. De gjorde även ett försök där bedömarna i den analytiska modellen i stället för den enklare kriteriebeskrivningen använde sig av bedömda elevexem- pel och i den holistiska användes en relativ skala (lägsta nivån be- skrevs som bland de sämsta prestationerna). Detta tillvägagångssätt utjämnade nästan skillnaderna mellan analytisk och holistisk bedöm- ning, och interbedömarreliabiliteten var högre i båda fallen. Fortfar- ande var interbedömarreliabiliteten inom varje modell problematisk, och de drar slutsatsen att skillnaden mellan metoderna mer handlar om skillnader mellan bedömarna än vilken modell som användes. I studien mättes även hur lång tid bedömningen inom varje modell tog. Oftast tar en analytisk bedömning längre tid, och i denna studie tog den tre till fem gånger så lång tid som den holistiska bedömningen (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft9"&gt;I en svensk studie lät forskarna en grupp lärare betygssätta fyra enskilda skrivuppgifter vid fyra olika tillfällen för att sedan sätta ett&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Samtidigt kan det vara naturligt att reliabiliteten sjunker om bedömningen fokuserar på en mindre aspekt eller underlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;723&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_724" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;sammanfattande betyg (Jönsson &amp; Balan, 2018). Den andra lärar- gruppen fick alla fyra uppgifterna samtidigt för att sätta ett samman- fattande betyg (som de kallade holistisk bedömning). I studien bedömdes inte olika aspekter i skrivuppgiften utan ett betyg sattes på varje skrivuppgift. Bedömaröverensstämmelsen rapporterades vara högst för den första lärargruppen (som de kallade analytisk bedöm- ning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Analytisk bedömning i förhållande till standards har vuxit fram bland annat för att det skulle ge en ökad transparens gentemot elever om vad som bedöms och för att ge återkoppling (Sadler, 2009). Sadler (2009) menar att det kanske inte ens är möjligt, bland annat eftersom kriterier är svåra att formulera och eleverna kan visa andra intressanta aspekter av sitt kunnande än det som uttrycks i de i för- väg formulerade kriterierna. Han förespråkar därför ett fokus på holistisk bedömning, tillsammans med att lärare och elever utvecklar förmågan att analysera elevarbeten och diskutera vilka aspekter som kan vara relevanta och vad som kan tillföra kvalitet. Samtidigt påpekar han att mer forskning behövs så att en sådan process kan beskrivas teoretiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Problem med att jämföra bedömningsmodeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;Forskningen kring dessa bedömningsmodeller är behäftad med pro- blem. Det finns ganska få empiriska studier som jämför analytisk och holistisk bedömning; de har olika syn på analytisk och holistisk bedömning, är ofta gjorda på bedömning av språk i texter och kom- mer ofta fram till olika slutsatser. Enstaka studier fokuserar på vad det är för kunskaper som bedöms eller behandlar validitet och reliabilitet i bedömningen. I de studier som handlar om analytisk bedömning är det också ofta oklart vad det är för resultat som sammanvägs (om det är olika aspekter eller olika underlag). När det är olika aspekter är det också ofta oklart hur man använt sig av kriterier och om man viktat dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Analytiska och holistiska bedömningar är också i grunden svåra att jämföra eftersom de ger olika resultat. I den analytiska modellen måste delresultat först sammanvägas på något sätt – kompensatoriskt eller &lt;NOBR&gt;icke-kompensatoriskt&lt;/NOBR&gt; – för att låta sig jämföras med resultat från en holistisk bedömning. I flera av de studier som jämför ana-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;724&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_725" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343725x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;lytisk och holistisk bedömning, inom ramen för denna kunskaps- översikt, är det oklart vilken sammanvägningsmodell som använts för att sammanväga delresultat från en analytisk bedömning till ett resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Kombinera bedömningsmodeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;En framkomlig väg tycks, enligt flera forskare, vara att olika bedöm- ningsmodeller kombineras med varandra. Haladyna och Hess (1999) jämförde analytisk kompensatorisk bedömning av texter med en ana- lytisk konjunktiv modell. De visade att bedömarna i studien hade svårt för att enbart använda analytisk bedömning utan att även använda sig av holistisk bedömning. Sadler (2009) och Harsch och Martin (2013) menar att en kombination av analytisk och holistisk bedöm- ning kan ge en mer rättvisande bild av elevers kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft19"&gt;Det är viktigt att regleringen av betygsskalan&lt;SPAN class="ft161"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;medger att en profes- sionell lärare kan sätta det betyg som han eller hon, med god validitet och reliabilitet, bedömer bäst motsvarar elevens kunskaper. Både be- tygsskalans reglering, att för ett betyg ska hela kunskapskravet vara uppfyllt&lt;SPAN class="ft161"&gt;23&lt;/SPAN&gt;, och hur kunskapskraven är utformade har upplevts som problematiska av lärare (Skolverket, 2016). Det är viktigt att en betygs- skalas reglering harmonierar och fungerar väl tillsammans med kun- skapskravens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Utifrån den forskning som finns verkar den mest framkomliga vägen vara att kombinera olika modeller när betyg sätts. Det kan göras genom att samma modeller tillämpas för alla aspekter av kunnande. En annan möjlighet är att olika modeller tillämpas för olika ”typer” av aspekter. Om man till exempel menar att det finns aspekter som man inte kan tolerera en låg kvalitet i kan dessa bedömas utifrån en konjunktiv modell. Det kan gälla sådant som säkerhet i yrkesämnen eller att simma i ämnet idrott och hälsa. För övriga aspekter kan man då ha en mer kompensatorisk eller holistisk modell. En tredje möjlig-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;6 kap. 7 § skolförordningen, 8 kap. 2 § gymnasieförordningen och 4 kap. 9 § förordningen om vuxenutbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Och för mellanbetygen B och D även kunskapskravet under.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;725&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_726" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343726x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;het är att ha olika modeller för olika betygssteg. Eftersom de olika modellerna enligt forskningen har olika validitetsproblem kan det ses som problematiskt att ha en konjunktiv modell för de lägre betygs- stegen och en holistisk eller kompensatorisk för de högre stegen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft19"&gt;Modeller som ter sig mer naturligt att kombinera är en analytisk konjunktiv modell tillsammans med en holistisk modell&lt;SPAN class="ft161"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;eller en ana- lytisk konjunktiv med en analytisk kompensatorisk modell. Modeller som är mer närbesläktade kan vara svårare att förklara hur de kan tillämpas tillsammans, till exempel att kombinera en analytisk kom- pensatorisk med en holistisk modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;En enbart holistisk modell kan vara svår att använda av flera skäl. Dels lämpar den sig bäst för lärare med god bedömningskompetens, eftersom den kan medföra en ökad risk för att lärare gör en mer in- tuitiv bedömning och väger in mer &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer. Dels kan den vara svår att tillämpa om det i kunskapskraven finns kunskaper som anses som så viktiga att man inte kan tolerera en låg kvalitet, det vill säga om man ser på godkäntgränsen som konjunktiv. Detsamma gäller en kompensatorisk modell. Även en enbart konjunktiv betygs- modell är problematisk med avseende på godkäntgränsen, eftersom den har störst validitetsproblem just kring de lägre betygen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Oavsett modell, är det viktigt att de inte tillämpas atomistiskt eller mekaniskt utan att läraren tar hänsyn till underlagets validitet och reliabilitet. Möjligen kan det också vara så, som en studie menar (Klein et al. 1998), att vilken betygsmodell som används spelar mindre roll än vilken bedömningskompetens&lt;SPAN class="ft164"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;lärarna har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;På gränsen till ett godkänt betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;Godkäntgräns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;I Sverige uttrycker kunskapskravet för betyget E vilka kunskaper eleverna minst ska ha uppnått i respektive ämne eller kurs. Kunskaps- kravet för betyget E kan således ses som en tröskelnivå, och denna tröskel kan ses som mer &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; än övriga betygströsklar. Det kan&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Såsom i de nya allmänna råden om betyg och betygssättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Vallberg Roth et al. (2016) pratar om en flerstämmig bedömningskompetens som innefattar inte bara kunskap om styrdokument utan om ämnesdidaktisk och bedömningars vetenskap- liga grund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;726&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_727" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343727x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;förklaras med att ett F kan få större konsekvenser för eleverna, men även att meritvärdet påverkas mer om betyget E sätts i stället för F till skillnad från poängskillnaden mellan övriga betygssteg.&lt;SPAN class="ft161"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Som nämnts tidigare är det internationellt sett vanligare att elever med sämre sociala förutsättningar missgynnas vid betygssättning medan det i Sverige är vanligt att dessa elever gynnas vid betygssätt- ningen. Thorsen (2014) menar att den godkäntgräns som finns i det svenska betygssystemet kan vara en förklaring till det. Godkäntgrän- sen, menar han, kan även vara en orsak till att de normrelaterade bety- gen i grundskolan (som inte hade en godkäntnivå) gynnade elever till föräldrar med hög utbildningsnivå medan det kriterierelaterade betygssystemet gynnar elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå. En ny studie från Skolverket (2019) visar att i närliggande socioeko- nomiska grupper är visserligen skillnaden i resultat stor, men inte skillnaden i betygssättning i förhållande till de nationella proven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Att väga in annat än ämneskunskaper för lågpresterande elever sker inte bara på individnivå utan även på skolnivå. Skolor med många föräldrar med låg utbildningsnivå har en mer kompensatorisk betygssättningspraktik och väger in mer av &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; faktorer menar Klapp Lekholm och Cliffordson (2008). Skolverket (2019) ser att betygen är högre jämfört med de nationella proven på lågpreste- rande skolor jämfört med högpresterande skolor och förklarar det med att betygssättningen är relativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Godkäntgränsen kan innebära ett ökat tryck på att sätta ett god- känt betyg för elever som ligger på gränsen, och som ofta har sämre sociala förutsättningar, även om deras kunskaper inte motsvarar det betyget (Thorsen, 2014). Lundahl, Hultén, Klapp och Mickwitz (2015) refererar till flera studier som visar att det är just för lågpre- sterande elever och när en elevs kunskaper ligger på gränsen till ett godkänt betyg som andra faktorer än just ämneskunskaper vägs in. Det är också elever med denna bakgrund som betydligt oftare är på gränsen till ett godkänt betyg i det svenska skolsystemet (ibid).&lt;SPAN class="ft159"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;I Sverige kan avgörandet mellan betygen F och E sägas vara mer av ett &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; beslut än mellan exempelvis betygen E och D. För- utom att en stor andel elever med ej godkända betyg i sig kan ses som ett ”misslyckande” för skolan (eller läraren) så får även en stor andel ej godkända betyg stort genomslag på skolans genomsnittliga merit-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;F= 0 p, E= 10 p, D=12,5 p, C=15 p, B=17,5 p och A=20 p.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Se även Skolverkets statistik: https://siris.skolverket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=548435.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;727&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_728" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p662 ft10"&gt;värde. Det gör att lärare i skolor med låga meritvärden kan uppleva ett tryck att sätta högre betyg (Lundahl, Hultén &amp; Tveit, 2016). Ett lägre betyg kan även få ”negativa” konsekvenser för skolan eftersom betygen även används som ett kvalitetsmått på skolor (Klapp Lekholm &amp; Cliffordson, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Lärare vill vara ”goda” och det kan innebära att de premierar elever som ansträngt sig och därför sätter ett godkänt betyg, även om eleven egentligen inte har lyckats kunskapsmässigt (Brookhart et al., 2016). En annan orsak till att en lärare sätter ett godkänt betyg, även om inte elevens kunskaper motsvarar det, är att det annars inne- bär merarbete för läraren i form av stöd, omprov eller prövningar (Lundahl, Hultén, Klapp &amp; Mickwitz, 2015). Lärare kan även gå igenom underlaget för elever som riskerar ett ej godkänt betyg och leta efter tecken som gör att de hellre kan ”fria än fälla” eleven. För att undvika ej godkända betyg, och extra arbete i slutet av en termin eller kurs, kan lärare även planera undervisningen så att den sätter fokus på godkäntgränsen i syfte att ”dra” eleverna över den (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Konsekvenser för eleven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft9"&gt;Att inte få ett godkänt betyg kan få stora konsekvenser för en elev. Det har visat sig att elever som inte får godkända betyg med större sannolikhet hoppar av skolan, och det gäller även betyg satta långt innan slutbetyget (Brookhart et al., 2016). Svenska studier från det normrelaterade betygssystemet som undersökte effekten av att få eller inte få betyg i årskurs 6, visar att de elever som fick låga betyg presterade sämre på högstadiet och i gymnasieskolan samt hoppade av skolan i större utsträckning (Klapp, 2015; Klapp Cliffordson &amp; Gustafsson, 2016). Många ungdomar slutar gymnasieskolan med många underkända betyg och därmed utan gymnasieexamen och får mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden (Skolverket, 2017). Ett år efter avslutade studier var det vanligt bland de ungdomar som inte fullföljt gymnasieskolan att varken arbeta eller studera eller att de hade en svag ställning på arbetsmarknaden (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Hur lärare bedömer nationella proven och beaktar dessa vid betygs- sättningen kan också få konsekvenser för elever. Diamond och Persson (2016) visar i sin studie om nationella prov och betyg i ämnet matematik i årskurs 9 att det särskilt gäller elever på gränsen till ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;728&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_729" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;godkänt betyg. Om läraren gjorde en mildare rättning av provet och eleven fick ett godkänt provbetyg, ökade chansen för dessa elever att slutföra gymnasiestudierna inom tre år med 20 procent jämfört med en elev som hade liknande resultat på det nationella provet men där provet inte rättades milt och eleven inte fick ett godkänt provbetyg. De elever som på detta sätt fick generösa provbetyg verkar sedan ha klarat sig bättre än förväntat, givet den generösa betygssättningen, i gymnasieskolan (ibid). De elever i studien som däremot inte fick ett generöst provbetyg och ej godkänt slutbetyg i matematik blir där- emot ej antagna till ett nationellt program i gymnasieskolan, vilket får stora konsekvenser. Dessa elever läser i mindre utsträckning på hög- skolan, blir oftare tonårsföräldrar och tjänar mindre pengar (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Tröskelnivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Flera studier har undersökt hur tröskelnivåer kan påverka elevers kun- skapsutveckling. Grant &amp; Green (2013) konstaterar att forskningen är begränsad och svårtolkad eftersom vad en tröskelnivå är varierar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;och sällan eller aldrig avses bedömning i relation till standards. En slutsats från deras studie är att elever som har långt till den lägsta tröskelnivån inte påverkas av denna, trots att de är den grupp som skulle tjäna mest på att anstränga sig. Eftersom studien är gjord på universitetsstudenter och med en annan betydelse av tröskelnivå är det samtidigt svårt att överföra dessa resultat till svensk grund- och gymnasieskola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Carey och Carifio (2012) har gjort en studie i USA där elever på försök getts ett godkänt resultat, fast de egentligen inte nått god- känd nivå på ett test. Resultat på tester mäts i procent, där gränsen för godkänt ofta går vid 50 eller 60 procent. Tillvägagångssättet kallas &lt;SPAN class="ft65"&gt;minimum grading &lt;/SPAN&gt;och syftet har varit att främja elevernas motivation genom hela kursen och inte låta dem påverkas negativt av ett tidigt misslyckande. I studien fick de elever som inte nådde godkänt resul- tat (till exempel 50 procent) på tester under kursen ändå återkopp- lingen att de hade 50 procent och godkänt. Vid en jämförelse med elever som inte fått återkoppling på detta sätt, utan med en uträknad procentsats som då kunde vara lägre än 50 procent, fick &lt;SPAN class="ft65"&gt;minimum &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;grading&lt;/SPAN&gt;-eleverna&lt;/NOBR&gt; något bättre slutbetyg. Samtidigt är det en liten grupp elever – av de elever som ”skrivits upp” till 50 procent på det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;729&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_730" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;första delkursbetyget var det bara 4 procent som sedan fick ett god- känt kursbetyg. Farhågor om att detta skulle leda till betygsinflation verkade inte stämma – om något visade det sig i en senare studie att lärarna var mer restriktiva i sin betygssättning för denna grupp (Carifio &amp; Carey, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;No Child Left Behind&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;I USA infördes reformen No Child Left Behind (NCLB) 2001. Den infördes, liksom godkäntgränsen i Sverige, för att säkerställa att alla elever nådde minst en lägsta kunskapsnivå, vilket i USA mättes ge- nom standardiserade tester i respektive delstat. Skolor som inte nådde denna lägsta kunskapsnivå hade krav på sig att höja sina resultat (Brown &amp; Clift, 2016). Införandet av NCLB ledde till att elevernas testresultat ökade till en början, och att gapet mellan elever med afroamerikanskt och spanskt ursprung jämfört med övriga grupper minskade (ibid). Senare data tyder dock på att gapet mellan hög- och lågpresterande har ökat (Reardon, 2011). I en annan studie jämfördes elevers testresultat innan och efter NCLB reformen (Neal &amp; Schanzenbach, 2010). Den visar på något höjda resultat generellt efter att NCLB införts, men att det inte gynnat, och troligen missgynnat, de elever som låg längst från godkända resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Forskarna är oeniga om hur dessa resultat ska tolkas. Brown och Clift menar att reformen inte hade stor påverkan på skolor med elever som låg långt från den lägsta kunskapsnivån. Detta berodde på att de saknade incitament för att höja resultaten – skolor som under- skred nivån såg inte att det var möjligt att höja sig till denna nivå och de skolor som vida överskred den såg det inte som nödvändigt att höja resultaten. Skolor som låg långt under gränsen kunde visser- ligen säga sig genomföra förändringar men de blev sällan realiserade. Personalen i skolorna kunde uttrycka en uppgivenhet och trodde inte att det gick att höja resultaten. Skolorna hade dessutom kort tid på sig att genomföra förändringar, vilket kunde leda till en stor omsätt- ning av rektorer och därmed inte arbetsro att genomföra planerade förändringar. Skolledningar som såg det som omöjligt att nå de krav som ställdes från statligt håll, till exempel på grund av många nyan- lända elever, kunde lägga stort fokus på att i stället försöka attrahera andra grupper av elever. Ett sätt att försöka höja resultaten var att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;730&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_731" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft10"&gt;undervisningen begränsades till det som skulle mätas i testerna (sk. &lt;SPAN class="ft12"&gt;teaching to the test&lt;/SPAN&gt;). Andra sätt att ”höja” resultaten var att inte låta alla elever genomföra testerna och till och med att ändra i elevsvaren (Neal &amp; Schanzenbach, 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Skolor som låg närmare gränsen fokuserade mer på att höja resul- taten (Brown &amp; Clift, 2016). Det gjordes även här genom att under- visningen begränsades till det som skulle mätas i testerna men mer systematiskt, till exempel genom tydliga lokala kursplaner för vad undervisningen skulle behandla och när. Flera lärare i studien uppgav att en sådan styrd undervisning inte gav dem möjlighet att fokusera på djupinlärning. Det förekom att skolledningen gav instruktioner om att lärare skulle fokusera på de elever som låg nära att klara lägsta- nivån (ibid). Det är enligt Brown och Clift oklart om ett sådant fokus hade en positiv effekt för denna elevgrupp och om det hade några negativa effekter på övriga grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Införandet av en lägsta kravnivå genom NCLB kan inte på ett enkelt sätt jämföras med införandet av godkäntnivån i Sverige. Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016) menar dock, liksom Brown och Clift (2016), att införandet av en lägsta godtagbar kunskapsnivå kan förväntas ha olika effekter i olika skolor och leda till ökade krav- och kunskapsskillnader mellan skolor. Det skulle betyda att god- käntgränsen, som infördes för att säkerställa en lägsta garanterad kunskapsnivå, i praktiken skulle kunna göra det ännu svårare för den grupp av elever som systemet särskilt utformades för att hjälpa (Gustafsson, Sörlin och Vlachos, 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Fler betygssteg för ej godkända kunskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;I Sverige finns ett betygssteg för ej godkända kunskaper – F. OECD skriver i en rapport från 2012 att det i ett kriterierelaterat betygs- system är viktigt att betygsskalan kan spegla både sämre och mycket goda prestationer så att både låg- och högpresterande elever kan moti- veras och uppmuntras. De menar att det är viktigt att inte en för stor andel elever får vara sig det högsta eller lägsta betyget. OECD menar vidare att både enbart &lt;SPAN class="ft65"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;underkänt betygssteg, men även för många underkända steg, inte är effektivt. I det första fallet för att det är oklart hur långt eleven har kvar till ett godkänt betyg, och i det andra fallet för att elever som då ligger långt från ett godkänt betyg kan ge&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;731&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_732" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;upp om de upplever att steget till ett godkänt betyg känns för långt bort. Andra länder har ofta två eller fler underkända betygssteg eller saknar en skarp godkäntgräns (Lundahl, Hultén &amp; Tveit, 2016). Det finns alltid en risk att elever som inte når ett godkänt betyg eller ges ett lågt betyg kan känna sig omotiverade eller stigmatiserade, oavsett hur betygsskalan ser ut och om det finns underkända betygssteg (ibid). Vilken effekt ett lågt eller underkänt betyg får för eleverna är kopplat bland annat till betygets funktion, till exempel vilka konse- kvenser ett underkänt eller lågt betyg kan få för eleven i ett visst skolsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Det finns i dag starka incitament för att sätta ett godkänt betyg, i stället för ett icke godkänt betyg, för eleven såväl som för läraren och skolan och i förlängningen även för samhället eftersom ett sådant beslut kan innebära ökade kostnader. Samtidigt sker detta säkerligen inte med tillräckligt god likvärdighet givet hur &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; detta beslut kan vara för eleven, eftersom det inte bara kan påverka elevens möjlighet till fortsatta studier utan livschanser i övrigt. Det finns således starka skäl att minimera &lt;NOBR&gt;high-stakes-gränsen&lt;/NOBR&gt; mellan E och F. Det kan innefatta att se över om en sådan gräns ska finnas, och om det ska finnas hur gränsen i så fall ska utformas, exempelvis med fler icke godkända betygssteg. Det kan även innebära att minimera kon- sekvenserna av gränsen, till exempel genom att se över hur betygen används för urval till nästa utbildningsnivå eller genom att betyget F kan ge betygspoäng (Gustafsson, Sörlin och Vlachos, 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft43"&gt;Ämnesbetyg eller kursbetyg i gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;Gymnasiebetyg bör fungera väl för framför allt två syften. Dels att certifiera att en elev har vissa kunskaper, till exempel säkerställa att en elev som gått el- och energiprogrammet kan utöva elarbeten på ett säkert sätt, och dels som urvalsgrund för högre studier, det vill säga ha god prediktiv validitet för yrkes- och studieframgång. Betygen ska vara så rättvisande och likvärdiga som möjligt. Till detta kan tilläggas att betyg inte bör vara demotiverande eller få andra negativa konse- kvenser för eleverna. Om dessa målsättningar nås bäst genom ämnes-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;732&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_733" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343733x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft10"&gt;betyg eller kursbetyg kan inte med säkerhet sägas. Som tidigare nämnts är det alltid viktigt att betrakta betygen som en del av ett skolsystem, och att det finns många faktorer som kan påverka betygens validitet och reliabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;När kursbetygen infördes var ett argument att om många olika lärare sätter betyg och att fler betyg sätts över tid, gör det att eleverna i högre genomsnittlig grad får mer likvärdiga betyg och där- med meritvärde (Lundahl, Hultén &amp; Tveit, 2016). Det antagandet bygger på att lärares bedömarkompetens varierar och att ett sådant system kan utjämna dessa skillnader (Vallberg Roth, Gunnemyr, Londos &amp; Lundahl, 2016). Om bedömarkompetensen i stället genomgående är hög hos alla lärare kan ett argument för ämnesbetyg vara att de kan ge mer rättvisande och likvärdiga betyg eftersom reliabiliteten tenderar att öka med storleken på underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Ämnesbetyg ger färre betyg som räknas in i meritvärdet. Efter- som betygen är &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; i Sverige gör det att med ämnesbetyg kan varje betyg ses som mer av ett &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; beslut för läraren, efter- som varje betyg som sätts kan få större konsekvenser för eleven och meritvärdet. Det gäller, som nämnts tidigare, särskilt avgörandet mellan ett godkänt eller inte godkänt betyg. Om ämnesbetyg blir mer &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; skulle det kunna medföra ett större inslag av icke- kognitiva faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Den mer konjunktiva betygsregleringen tillsammans med om- fattande och detaljerade kunskapskrav kan tänkas slå hårdare i gym- nasieskolan än i grundskolan eftersom kurser läses under en kortare tid. Det kan medföra relativt sett fler bedömningsuppgifter och om- prov (Arnold, 2017; Yocarini, Bouwmeester, Smeets &amp; Arends, 2018). I gymnasieskolan uppger 44 procent av eleverna att de är stressade i skolan mot 37 procent på högstadiet&lt;SPAN class="ft159"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;(Skolverket, 2016). Eleverna uppger att det som stressar dem mest är läxor och hem- uppgifter, lite mindre av prov och minst av betyg (av dessa tre).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Ett syfte med att införa ämnesbetyg är enligt betygsutredningens direktiv&lt;SPAN class="ft157"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;att främja kunskapsutvecklingen. Litteratursökningen gav inget underlag i denna fråga. Möjligheten att följa och främja elever- nas kunskapsutveckling över tid genom formativ bedömning kan&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Det bör noteras att det är dubbelt så många flickor som pojkar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;29&lt;/SPAN&gt;Dir. 2018:32. Betygssystemet ska främja kunskapsutveckling och betygen ska bättre spegla elevers kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;733&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_734" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p662 ft13"&gt;möjligen stärkas genom en ämnesutformad undervisning (Lundahl, Hultén, Klapp &amp; Mickwitz, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;" class="ft10"&gt;När kursbetygen ersatte ämnesbetygen i gymnasieskolan ökade andelen elever som inte fullföljde gymnasieskolan. (Holmlund et al., 2014). Orsakerna till detta kan förstås vara flera eftersom många variabler ändrades samtidigt. Det beror dock inte på en ökad från- varo eftersom dessa elever ändå tycks ha deltagit i undervisningen (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;En av betygens främsta funktioner är att fungera väl för urval. Om ämnesbetyg eller kursbetyg ger en bättre prediktiv validitet kan inte med säkerhet sägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Att dagens unga är mer stressade än tidigare är tydligt. Elever i gymnasieskolan tycks samtidigt vara mer stressade av läxor, hem- uppgifter och prov än av betyg. Eftersom fler bedömningsuppgifter och omprov kan förväntas vid en mer konjunktiv betygssättning, särskilt i relation till omfattande standards (Arnold, 2017; Yocarini, Bouwmeester, Smeets &amp; Arends, 2018), kan en översyn av betygs- regleringen och kunskapskraven bidra till att minska denna stress.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;Som tidigare nämnts är det viktigt att regleringen av betygsskalan harmonierar med utformningen av kunskapskraven. Kunskapskrav som ska fungera väl för ämnesbetyg bör vara särskilt övergripande (Skolverket, 2001). Ämnen har även olika karaktär. Att utforma övergripande kunskapskrav för ämnesbetyg i ämnen som mer bygger på att arten av kunnandet breddas (till exempel i vissa yrkesämnen) kan vara svårare än i de ämnen som mer bygger på att graden av kunnandet fördjupas (till exempel i språkämnen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;Vilket underlag utvärderas och hur vid betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft19"&gt;Enligt läroplanerna ska läraren vid betygssättningen allsidigt ut- värdera &lt;SPAN class="ft54"&gt;all &lt;/SPAN&gt;information om elevens kunskaper i förhållande till kun- skapskraven. Hur läraren transformerar all information till ett betyg är en komplex process, och det finns få studier om detta. Det finns däremot flera svenska studier om hur lärare utformar och bedömer enskilda bedömningssituationer, som bland annat lyfter problem&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;734&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_735" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;med construct &lt;NOBR&gt;under-representation.&lt;/NOBR&gt; (Lundahl, Hultén, Klapp &amp; Mickwitz, 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Lärares förtrogenhet med betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I studien &lt;/SPAN&gt;Lärares förtrogenhet med betygssättning &lt;SPAN class="ft10"&gt;(2016) har Vallberg Roth, Gunnemyr, Londos och Lundahl intervjuat lärare i ämnena engelska, historia och idrott och hälsa och bett dem redovisa grun- derna för två betyg de satt – E respektive B.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Hälften av lärarna i ämnet engelska utgick i sin redovisning från en sekundär dokumentation där enskilda prov och uppgifter betygs- satts eller summerats i poäng. Övriga lärare sa att de utgick från ifyllda kunskapskravsmatriser. När dessa lärare sedan redogjorde för hur de kommit fram till ett visst betyg grundades detta oftast inte i själva kun- skapskravsmatrisen, utan i ett resonemang kring de kunskaper eleven visat i ett enskilt bedömningsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Även i ämnet historia utgick lärarna ofta från betyg eller poäng på enskilda prov eller uppgifter. Några lärare utgick i sitt resone- mang från kunskapskravsmatriser. Det förekom att delar saknades i dessa matriser, och det var oftast kopplat till historiebruk. Oavsett om lärare utgick från resultat på enskilda prov och uppgifter eller ifyllda kunskapskravsmatriser var det oklart hur sammanvägningen till ett betyg gått till. Några lärare diskuterade hur underlag värderats i relation till kunskapskraven utifrån validitets- och reliabilitetsaspek- ter (utan att använda dessa begrepp). Det kunde till exempel handla om att de tagit hänsyn till elevens progression, samtidigt som andra lärare inte tyckes ta hänsyn till progressionen utan resonemanget indikerade att betyget speglade mer av en medelprestation. Betygs- sättning är framför allt en kvalitativ bedömning men flera av lärarna beskrev innebörden av ”till övervägande del” (för betyget B) som en kvantitativ bedömning – där några lärare menade att det betydde att hälften av överliggande krav skulle vara uppfyllt och andra att det skulle vara tre fjärdedelar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Studien i ämnet idrott och hälsa visar på en omfattande dokumen- tation som kan bestå av uppgiftsbetyg, värderingar i förhållande till kunskapskraven och mätbara resultat som tid och vikt. Omprov är ganska vanligt förekommande. Hur resultaten sedan transformeras till ett betyg tycks oklart och en atomistisk summering, att betyget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;735&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_736" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;bygger på en &lt;SPAN class="ft12"&gt;sammanräkning &lt;/SPAN&gt;snarare än en sammanvägning, före- kommer ibland. Lärare kan ibland resonera utförligt om varför delar av kunskapskraven har viktats olika. I andra fall tycks viktningen vara personberoende och bero på &lt;NOBR&gt;construct-irrelevant&lt;/NOBR&gt; variance. Underlag till vissa delar av kunskapskraven saknas ibland helt och utan att det förklaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft19"&gt;Sammantaget visar studien på en skiftande kunnighetsbedömning bland de intervjuade lärarna, där atomistisk bedömning eller en mer intuitiv bedömning kan förekomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;All information om elevens kunskaper utvärderades ofta inte vid betygssättningen (ibid). Att inkludera även information från mer outtalade bedömningssituationer, och på så sätt få ett bredare och mer allsidigt underlag, kan främja både validiteten och reliabiliteten. Lärarna använda sådan information i olika utsträckning vid betygs- sättningen, vilket Vallberg Roth et al. (2016) menar skapar olikvärdiga förutsättningar för eleverna. Även andra studier visar att lärare i olika ämnen och i olika stadier utgår från olika underlag. Det var exempel- vis vanligare att lärare i lägre stadier använde sig mer av autentiskt och icke formellt bedömningsunderlag jämfört med lärare på hög- stadiet som främst använde formella underlag, såsom prov och speci- fika uppgifter (Brookhart et al., 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft10"&gt;I studien av Vallberg Roth et al. (2016) var det ofta oklart om och hur hänsyn tagits till vilka delar av kunskapskraven eller vilka under- lag som väger tyngre. Vilken strategi för sammanvägning som främst använts – &lt;NOBR&gt;icke-kompensatorisk&lt;/NOBR&gt; analytisk, kompensatorisk analytisk eller holistisk – framgick sällan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft9"&gt;Rapporten visar även på svårigheter med att använda kunskaps- kraven; det handlar om kravens konstruktion med värdeord, om om- fattningen av kunskapskraven, att sådant som lärare menar är viktiga kunskaper i ämnet saknas i kunskapskraven eller att det som står är svårt att förstå eller är svårbedömt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Vallberg Roth et al. (2016) menar att lärarna inte gör bruk av sitt professionella handlingsutrymme och pekar på en svag vetenskaplig grund när lärare resonerar om sin betygssättningspraktik. När lärarna intervjuas om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kring be- tygssättning nämns formativ bedömning, men inte exempelvis betygs- forskning eller begrepp som validitet och reliabilitet. Det är därför viktigt, menar forskarna, att lärare utvecklar ett gemensamt profes- sionellt språk kring bedömning och betygssättning genom att de ges&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;736&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_737" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343737x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;möjlighet till kompetensutveckling och att inslag av bedömning, dokumentation och betygssättning betonas i lärarutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Skolverkets utvärdering av betygsskalan och kunskapskraven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;I Skolverkets utvärdering av betygsskalan och kunskapskraven (2016) tillfrågades lärarna om hur de gör när de sätter betyg, och eleverna om hur de tror lärare gör när de sätter betyg. Många elever &lt;NOBR&gt;(60–74&lt;/NOBR&gt; pro- cent) trodde att alla prestationer räknades in i betyget och att lärarna sedan satte betyget utifrån ett medelvärde av dessa. De flesta lärare (90 procent) menade dock att de inte gjorde så, utan i stället gjorde en allsidig utvärdering av elevens kunskaper i slutet av terminen eller kursen. Nio av tio lärare sade sig sätta rättvisa betyg, vilket är en mycket hög siffra, samtidigt som den var lägre i mätningen 2015 jäm- fört med tidigare. Samtidigt uppgav bara runt 45 procent av lärarna att de upplevde kunskapskraven som tydliga.&lt;SPAN class="ft159"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Många lärare &lt;NOBR&gt;(70–80&lt;/NOBR&gt; pro- cent) svarade att den konjunktiva regeln om att E/C/A ska vara upp- fyllt för ett betyg eller för mellanbetygen slår hårt vid betygssätt- ningen och att betygen A och B är svårast att sätta. Det indikerar att betygen borde blivit lägre med den nya betygsskalan, men så är inte fallet, tvärtom har meritvärdet ökat (Skolverket, 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Övriga svenska studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;I ämnet idrott och hälsa har svensk forskning sedan läroplansrefor- men 2011 visat att inte bara elevens ämneskunskaper i förhållande till kursplanen utan även andra kunskaper samt &lt;NOBR&gt;icke-kognitiva&lt;/NOBR&gt; fakto- rer kan spela in vid betygssättningen, men möjligen i mindre utsträck- ning än tidigare. Lärares olika syn på idrottsämnet hade stor påver- kan på vilket ämnesinnehåll som eleverna får möta i undervisningen och vad bedömningarna fokuserade (Svennberg, 2017; Tolgfors, 2017, 2018).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;En svensk studie lät lärare resonera om bedömning och betygs- sättning utifrån specifika uppgifter och menar att samtalen sällan foku- serar innebörden av elevens kunnande. (Sjöberg, Ingerman &amp; Nyberg, 2018). Samtalen fokuserar i stället mer på organisation och dokumen-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Det är lite svårt att dra slutsatser om vad den siffran betyder eftersom för tydliga kunskaps- krav samtidigt kan vara problematiska vid betygssättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;737&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_738" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;tation av bedömningsunderlag och, i likhet med Vallberg Roth et al. (2016), ofta med en atomistisk syn på betygssättning eller att det handlade om en mer intuitiv bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Omprov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;En företeelse kopplad till vilket underlag som ligger till grund för betygssättningen är underlag som kommer in sent och omprov. Flera av lärarna i ämnet idrott och hälsa i studien av Vallberg Roth et al. (2016) redogjorde för att omprov var ofta förekommande i deras prak- tik. Samtidigt kunde det vara problematiskt eftersom ett höjt betyg kanske inte berodde på de kunskaper eleverna visat i omprovet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;Eleverna får flera chanser och genomgående använder lärarna sedan re- sultaten som såväl bekräftelse på en förbättring men även på att eleverna har en ambition och försöker, detta kan då räcka för ett bättre betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Med en konjunktiv analytisk betygssättning kan fler ”omprov” för- väntas, jämfört med kompensatorisk analytisk eller holistisk betygs- sättning, eftersom alla kriterier för ett visst betyg ska vara uppfyllda (Arnold, 2017; Yocarini, Bouwmeester, Smeets &amp; Arends, 2018). Forskning gjord inom högskolesektorn visar både att omprov kan bidra till ett uppskjutandebeteende hos eleverna och göra att de an- stränger sig mindre i undervisningen eller ökar frånvaron, men även att det i andra fall inte får dessa effekter (Yocarini, Bouwmeester, Smeets &amp; Arends, 2018).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Lärares bedömningskompetens varierar och påverkar hur elevernas kunskaper utvärderas vid betygssättningen (Vallberg Roth et al., 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Lärare ska vid betygssättningen beakta all tillgänglig information och allsidigt utvärdera denna. Informationen som utvärderades vid betygssättningen var ofta ensidig och fokuserade på skriftliga prov och uppgifter (ibid). Lärarna använde sällan &lt;NOBR&gt;icke-dokumenterad&lt;/NOBR&gt; in- formation, som kan ge en bredare och mer allsidig bild av elevens kunnande, vilket kan främja både validiteten och reliabiliteten (ibid). Alla lärare tycks inte heller göra en allsidig utvärdering av informa- tionen i förhållande till kunskapskraven och ta hänsyn till sådant som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;738&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_739" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;att vissa underlag kan vara mer valida eller att olika delar av kunskaps- kraven kan väga tyngre än andra (ibid).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Det händer att lärare bortser från delar av kunskapskraven vid betygssättningen, ibland med goda motiveringar och ibland utan moti- vering (Vallberg Roth et al., 2016). Ett betyg som sätts där läraren bortser från delar av kunskapskraven kan av vissa anses ha låg vali- ditet. Ett betyg som sätts på detta sätt kan av andra anses ha hög validitet, genom att det ger en bra bild av elevens kunskaper i ämnet och har god prediktiv validitet. Det viktiga är varför läraren ”bortser” från, eller viktar delar lägre. Läraren behöver läsa och tolka kun- skapskraven i relation till ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll samt utifrån den undervisning som har bedrivits. Dessutom behöver de ta hänsyn till underlagets validitet och reliabilitet. Att lärare tillmäter liten vikt kring delar av kunskapskraven där underlaget är begränsat eller på annat sätt osäkert är utifrån detta rimligt. Med omfattande kunskapskrav kan det även vara mer vanligt förekom- mande att underlaget i förhållande till olika delar blir mer begränsat än om kunskapskraven var mer övergripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft10"&gt;Studien av Vallberg Roth et al. (2016) syftade till att undersöka om lärare använde sig främst av analytisk eller holistisk bedömning men det visade sig vara svårt att utläsa. I stället var det vanligt att betygssättningen inte var en professionell bedömning utan snarare var en atomistisk sammanräkning eller handlade om en intuitiv be- dömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Läraren bör vid betygssättningen sätta det betyg som bäst mot- svarar elevens kunskaper. Vilka kunskaper som betygssätts eller vad som kan utgöra kvalitet i kunnandet är dock sällan centralt i den betygsforskning som finns (Lundahl, Hultén, Klapp &amp; Mickwitz, 2015). Några svenska studier visar att lärares ämnessyn har en stark påverkan på vilken ämnesinnehåll som eleverna möter i undervis- ningen och vilket kunnande som bedömningen och betygssättningen fokuserar och premierar (Svennberg, 2017; Tolgfors, 2017, 2018).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Även om de betyg svenska lärare sätter, oavsett hur de gör, funge- rar bra i stort för urval till högre studier finns tydliga tecken på att de inte alltid gör det för den enskilda individen eller för vissa elev- grupper. Det är en central fråga när betygen är &lt;NOBR&gt;high-stakes&lt;/NOBR&gt; och kan få stora konsekvenser för eleverna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;För att främja en mer professionell betygssättningspraktik är det viktigt att lärare har en god bedömningskompetens. En sådan kom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;739&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_740" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;petens innefattar inte bara kunskap om styrdokument, utan om äm- net, ämnesdidaktik och bedömningars vetenskapliga grund. Vallberg Roth et al. (2016) lyfter vikten av att lärare utvecklar ett gemensamt professionellt språk kring bedömning och betygssättning genom att de ges möjlighet till kompetensutveckling och att inslag av bedöm- ning, dokumentation och betygssättning betonas i lärarutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 86px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Adie, L. E., Klenowski, V. &amp; &lt;NOBR&gt;Wyatt-Smith,&lt;/NOBR&gt; C. (2012). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Towards an understanding of teacher judgement in the context of social moderation&lt;/SPAN&gt;. Educational Review, 64:2, &lt;NOBR&gt;223–240.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Arnold, I. (2017). &lt;/SPAN&gt;Resitting or compensating a failed examination: does it affect subsequent results? &lt;SPAN class="ft53"&gt;Assessment &amp; Evaluation in Higher Education, 42:7, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1103–1117.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Barkaoui, K. (2011). &lt;/SPAN&gt;Effects of marking method and rater experience on ESL essay scores and rater performance. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Assessment in Education: Principles, Policy &amp; Practice, 18:3, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;279–293.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Bloxham, S., &lt;NOBR&gt;den-Outer,&lt;/NOBR&gt; B., Hudson, J., &amp; Price, M. (2016). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Let's stop the pretence of consistent marking: Exploring the multiple limitations of assessment criteria. &lt;/SPAN&gt;Assessment and Evaluation in Higher Education, 41(3), &lt;NOBR&gt;466–481.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Brookhart, S. M. (2015). &lt;/SPAN&gt;Graded Achievement, Tested Achievement, and Validity. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Educational Assessment, 20:4, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;268–296.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 97px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Brookhart, S. M., Guskey, T. R., Bowers, A. J., McMillan, J. H., Smith, J. K., Smith, L. F., Welsh, M. E. (2016). &lt;SPAN class="ft12"&gt;A Century of Grading Research: Meaning and Value in the Most Common Educational Measure. &lt;/SPAN&gt;Review of Educational Research, 86(4), &lt;NOBR&gt;803–848.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Brown, A. B. &amp; Clift, J. W. (2010). &lt;SPAN class="ft12"&gt;The unequal effect of adequate yearly progress: evidence from school visits. &lt;/SPAN&gt;American Educational Research Journal, 47(4), &lt;NOBR&gt;774–798.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Carey, T. &amp; Carifio, J. (2012). &lt;/SPAN&gt;The minimum grading controversy: Results of a quantitative study of seven years of grading data from an urban high school. &lt;SPAN class="ft53"&gt;Educational Researcher, 41(6).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;740&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_741" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Carifio, J. &amp; Carey, T. (2015). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Further Findings on the Positive Effects of Minimum Grading. &lt;/SPAN&gt;Journal of Education &amp; Social Policy, Vol. 2, No. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Cliffordson, C. (2004). &lt;/SPAN&gt;De målrelaterade gymnasiebetygens prognos- förmåga. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Pedagogisk forskning i Sverige, årg 9 nr 2, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;129–140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Cliffordson, C. (2008). &lt;/SPAN&gt;Differential prediction of study success across academic programs in the Swedish context: The validity of grades and tests as selection instruments for higher education. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Educational Assessment, 13(1), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;56–75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Diamond, R. &amp; Persson, P. (2016). &lt;SPAN class="ft12"&gt;The &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Long-term&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; Consequences of Teacher Discretion in Grading of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;High-stakes&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; Tests. &lt;/SPAN&gt;National Bureau of Economic Research.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Ferm-Almqvist,&lt;/NOBR&gt; C., Vinge, J., Väkevä, L., &amp; Zandén, O. (2017). &lt;SPAN class="ft81"&gt;Assessment as learning in music education: The risk of “criteria compliance” replacing “learning” in the Scandinavian countries. &lt;/SPAN&gt;Research Studies in Music Education, 39(1), &lt;NOBR&gt;3–18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Grant, D. &amp; Green, W. B. (2013). &lt;SPAN class="ft34"&gt;Grades as incentives. &lt;/SPAN&gt;Empirical Economics, 44(3), &lt;NOBR&gt;1563–1592.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Gustafsson, &lt;NOBR&gt;J-E.,&lt;/NOBR&gt; &amp; Erickson, G. (2013). &lt;SPAN class="ft12"&gt;To Trust or Not to Trust?– Teacher Marking versus External Marking of National Tests. &lt;/SPAN&gt;Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 25(1), &lt;NOBR&gt;69–87.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Gustafsson, &lt;NOBR&gt;J-E.,&lt;/NOBR&gt; Sörlin, S. &amp; Vlachos, J. (2016). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Policyidéer för svensk skola. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS Förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Gustafsson, &lt;NOBR&gt;J-E.&lt;/NOBR&gt; &amp; Yang Hansen, K. (2018). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Changes in the Impact of Family Education on Student Educational Achievement in Sweden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1988–2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;Scandinavian Journal of Educational Research, 62:5, &lt;NOBR&gt;719–736.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Haladyna, T &amp; Hess, R. (1999). &lt;SPAN class="ft12"&gt;An Evaluation of Conjunctive and Compensatory &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Standard-Setting&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; Strategies for Test Decisions. &lt;/SPAN&gt;Educational Assessment, 6:2, &lt;NOBR&gt;129–153.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Harsch, C. and Martin, G. (2013). &lt;SPAN class="ft81"&gt;Comparing holistic and analytic scoring methods: issues of validity and reliability. &lt;/SPAN&gt;Assessment in Education: Principles, Policy &amp; Practice, 20:3, &lt;NOBR&gt;281–307.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 89px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;741&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_742" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Holmlund, H., Häggblom, J., Lindahl, E., Martinson, S., Sjögren, A., Vikman, U. &amp; Öckert, B. (2014). &lt;SPAN class="ft65"&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;IFAU, Rapport 2014:25.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 104px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Jönsson, A., &amp; Balan, A. (2018). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Analytic or holistic: a study of agreement between different grading models. &lt;/SPAN&gt;Practical Assess- ment, Research &amp; Evaluation, 23(12), &lt;NOBR&gt;1–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Klapp Lekholm, A. (2011). &lt;/SPAN&gt;Effects of School Characteristics on Grades in Compulsory School. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Scandinavian Journal of Educational Research, 55:6, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;587–608.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Klapp Lekholm, A. &amp; Cliffordson, C. (2008). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Discrepancies between school grades and test scores at individual and school level: effects of gender and family background&lt;/SPAN&gt;. Educational Research and Evaluation, 14:2, &lt;NOBR&gt;181–199.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 107px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Klapp Lekholm, A. &amp; Cliffordson, C. (2009). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Effects of student characteristics on grades in compulsory school. &lt;/SPAN&gt;Educational Research and Evaluation, 15:1, &lt;NOBR&gt;1–23.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 87px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Klapp, A. (2015). &lt;/SPAN&gt;Does grading affect educational attainment? A longitudinal study. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Assessment in Education: Principles, Policy &amp; Practice, 22:3, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;302–323.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Klapp, A., Cliffordson C. &amp; Gustafsson, &lt;NOBR&gt;J-E.&lt;/NOBR&gt; (2016). &lt;SPAN class="ft12"&gt;The effect of being graded on later achievement: evidence from &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13-year&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; olds in Swedish compulsory school. &lt;/SPAN&gt;Educational Psychology, 36:10, &lt;NOBR&gt;1771–1789.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Klein, S.P., Stecher, B.M., Shavelson, R.J., McCaffrey, D., Ormseth, T., Bell, R.M., Comfort K. &amp; Othman, A.R. (1998). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Analytic Versus Holistic Scoring of Science Performance Tasks. &lt;/SPAN&gt;Applied Measurement in Education, 11:2, &lt;NOBR&gt;121–137.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Lundahl, C., Hultén, M., Klapp, A., &amp; Mickwitz, L. (2015). &lt;SPAN class="ft81"&gt;Betygens geografi – forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt. &lt;/SPAN&gt;Vetenskapsrådet. Stockholm: Vetenskapsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;Lundahl, C., Hultén, M. &amp; Tveit, S. (2016). &lt;SPAN class="ft69"&gt;Betygssystem i inter- nationell belysning &lt;/SPAN&gt;[Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 92px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Lundahl, C., Hultén, M. &amp; Tveit, S. (2017). &lt;SPAN class="ft12"&gt;The power of teacher- assigned grades in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;outcome-based&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; education. &lt;/SPAN&gt;Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 3:1, &lt;NOBR&gt;56–66.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;742&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_743" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Mickwitz, L. (2015). &lt;/SPAN&gt;Den professionella lärarens existensvillkor. &lt;SPAN class="ft13"&gt;Utbildning och Demokrati, 24:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;Neal, D. &amp; Whitmore Schanzenbach, D. (2010). &lt;SPAN class="ft69"&gt;Left behind by design: Proficiency counts and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;test-based&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt; accountability. &lt;/SPAN&gt;The Review of Economics &amp; Statistics, 92(2), &lt;NOBR&gt;263–283.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;OECD (2012). &lt;/SPAN&gt;Grade Expectations: How Marks and Education Policies Shape Students’ Ambitions. &lt;SPAN class="ft53"&gt;PISA, OECD Publishing.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Olovsson, TG. (2015a). &lt;/SPAN&gt;Det kontrollera(n)de klassrummet- Bedöm- ningsprocessen i svensk grundskolepraktik i relation till införandet av nationella skolreformer. &lt;SPAN class="ft53"&gt;Doktorsavhandling, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Olovsson, T. G. (2015b). &lt;/SPAN&gt;Changes in the assessment process in Swedish compulsory school classrooms. &lt;SPAN class="ft10"&gt;In Proceedings of 6th World Conference on Educational Sciences (Vol. 191, pp. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;424–431).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Amsterdam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Reardon, Sean F. (2011). &lt;/SPAN&gt;The widening academic achievement gap between the rich and the poor: New evidence and possible explanations. &lt;SPAN class="ft11"&gt;In Greg J. Duncan &amp; Richard J. Murnane (eds.), Whither Opportunity, Russell Sage, pp. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;91–116.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sadler, D. R. (2005). &lt;/SPAN&gt;Interpretations of &lt;NOBR&gt;criteria-based&lt;/NOBR&gt; assessment and grading in higher education. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Assessment &amp; Evaluation in Higher Education, 30:2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;175–194.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sadler, D. R. (2009). &lt;/SPAN&gt;Indeterminacy in the use of preset criteria for assessment and grading. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Assessment &amp; Evaluation in Higher Education, 34:2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;159–179.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Schmidt, C.&amp; Skoog, M. (2018). &lt;SPAN class="ft12"&gt;The question of teaching talk: Targeting diversity and participation. &lt;/SPAN&gt;In: Ninni Wahlström &amp; Daniel Sundberg, Transnational curriculum standards and classroom practices: the new meaning of teaching, pp. &lt;NOBR&gt;83–97.&lt;/NOBR&gt; London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Sjöberg, M., Ingerman, Å. &amp; Nyberg, E. (2018). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Kvalitativa skillnader i lärares samtal om bedömning och elevers kunnande i naturvetenskap. &lt;/SPAN&gt;Nordina, 14:1.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Skolinspektionen (2013). &lt;SPAN class="ft34"&gt;Tillsyn av bedömning och betygssättning. &lt;/SPAN&gt;Tillsynsrapport, rapport &lt;NOBR&gt;T-2013:01.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Skolinspektionen (2017). &lt;/SPAN&gt;Bedömningsprocessernas betydelse för likvärdigheten: ombedömning av nationella prov.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;743&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_744" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (1996). &lt;/SPAN&gt;Grundskola för bildning: kommentarer till läro- plan, kursplaner och betygskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2001). &lt;/SPAN&gt;Bedömning och betygssättning: kommentarer med frågor och svar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 18px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2011). &lt;/SPAN&gt;Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation – betygen och den faktiska kun- skapsutvecklingen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;[PM], Dnr 2012:387.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2015). &lt;/SPAN&gt;Bild, musik och slöjd i grundskolan. En samman- fattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rapport Nr. 426.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 25px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2017). &lt;/SPAN&gt;Vad ungdomar gör ett år efter gymnasieskolan Gy 2011. &lt;SPAN class="ft10"&gt;[PM], Dnr 2017:809.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 32px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2018a). &lt;/SPAN&gt;Slutbetyg i grundskolan, våren 2018. &lt;SPAN class="ft10"&gt;[PM], Dnr 2018:1513.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Skolverket (2018b). &lt;/SPAN&gt;Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9 2017. &lt;SPAN class="ft9"&gt;[PM], Dnr 2018:130.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Skolverket (2018c). &lt;/SPAN&gt;Från gymnasieskola till högskola – en register- studie.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 11px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Skolverket (2018d). &lt;/SPAN&gt;Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor: Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 37px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1942:11. &lt;/SPAN&gt;Betänkande med utredning och förslag angående betygssättningen i folkskolan. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Stockholm: Utbildnings- departementet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sundberg, D. (2018). &lt;/SPAN&gt;Curriculum Standardisation: What Does It Mean for Classroom Teaching and Assessment Practices?. &lt;SPAN class="ft10"&gt;In: Ninni Wahlström &amp; Daniel Sundberg, Transnational curriculum standards and classroom practices: the new meaning of teaching, pp. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;116–132.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; London: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;744&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_745" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Sundberg, D. &amp; Wahlström, N. (2012&lt;SPAN class="ft65"&gt;). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Standards-Based&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; Curricula in a Denationalised Conception of Education: The Case of Sweden. &lt;/SPAN&gt;European Educational Research Journal, 11(3), &lt;NOBR&gt;342–356.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;Sundberg, D. &amp; Wahlström, N. (2018). &lt;SPAN class="ft65"&gt;From Transnational Curriculum Standards to Classroom Practices: The New Meaning of Teaching. &lt;/SPAN&gt;In: Ninni Wahlström &amp; Daniel Sundberg, Trans- national curriculum standards and classroom practices: the new meaning of teaching, pp. &lt;NOBR&gt;133–150.&lt;/NOBR&gt; London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 129px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Svennberg, L. (2017). &lt;/SPAN&gt;Grading in physical education (PhD dissertation). &lt;SPAN class="ft11"&gt;Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Tholin, J. (2006). &lt;/SPAN&gt;Att kunna klara sig i ökänd natur: en studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och imple- mentering av ett nytt system.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Thorsen, C. (2014). &lt;/SPAN&gt;Dimensions of &lt;NOBR&gt;norm-referenced&lt;/NOBR&gt; compulsory school grades and their relative importance for the prediction of upper secondary school grades. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Scandinavian Journal of Educational Research, 58(2), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;127–146.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft19"&gt;Thorsen, C. &amp; Cliffordson, C. (2012). &lt;SPAN class="ft54"&gt;Teachers' grade assignment and the predictive validity of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;criterion-referenced&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt; grades. &lt;/SPAN&gt;Educational Research and Evaluation, 18:2, &lt;NOBR&gt;153–172.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 73px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Tolgfors, B. (2017). &lt;/SPAN&gt;Bedömning för vilket lärande?: En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Örebro: Örebro University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Tolgfors, B. (2018). &lt;/SPAN&gt;Different versions of assessment for learning in the subject of physical education. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Physical Education and Sport Pedagogy, 23(3), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;311–327.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Torrance, H. (2007). &lt;/SPAN&gt;Assessment as learning? How the use of explicit learning objectives, assessment criteria and feedback in post– secondary education and training can come to dominate learning. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Assessment in Education: Principles, Policy &amp; Practice, 14:3, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;281–294.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"&gt;Tyrefors Hinnerich, B., Höglin, E. &amp; Johannesson, M. (2015). &lt;SPAN class="ft69"&gt;Discrimination Against Students with Foreign Backgrounds: Evidence from Grading in Swedish Public High Schools. &lt;/SPAN&gt;Education Economics, Volume 23 – Issue 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;745&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_746" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Tyrefors Hinnerich, B. &amp; J. Vlachos. (2016). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Skillnader i resultat mellan gymnasieelever i fristående och kommunala skolor. &lt;/SPAN&gt;IFAU Rapport 2016:10.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Vallberg Roth, A. C., Gunnemyr, P., Londos, M. &amp; Lundahl, B. (2016). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Lärares förtrogenhet med betygssättning. &lt;/SPAN&gt;Malmö: Malmö Högskola.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vlachos, J. (2010). &lt;/SPAN&gt;Betygets värde. En analys av hur konkurrens på- verkar betygssättningen vid svenska skolor. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Konkurrensverkets uppdragsforskningsrapport 2010:6. Stockholm: Konkurrens- verket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vlachos, J. (2018). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Trust-Based&lt;/NOBR&gt; Evaluation in a &lt;NOBR&gt;Market-Oriented&lt;/NOBR&gt; School System. &lt;SPAN class="ft10"&gt;In: Dahlstedt, M &amp; Fejes, F (ed.) Neoliberalism and Market Forces in Education: Lessons from Sweden. London, UK: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Wahlström, N. (2016). &lt;/SPAN&gt;Läroplansteori och didaktik.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Wahlström, N. (2018). &lt;/SPAN&gt;When transnational curriculum policy reaches classrooms – teaching as directed exploration. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Journal of Curriculum Studies, 50:5, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;654–668.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft13"&gt;Wahlström, N. &amp; Sundberg, D. (2015). &lt;SPAN class="ft34"&gt;En teoribaserad utvärdering av läroplanen Lgr 11. &lt;/SPAN&gt;IFAU Rapport 2015:7.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Wahlström, N. &amp; Sundberg, D. (2018). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Transnational curriculum standards and classroom practices: the new meaning of teaching. &lt;/SPAN&gt;London: Routledge.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Wikström, C. &amp; Wikström, M. (2005). &lt;SPAN class="ft81"&gt;Grade Inflation and School Competition: An Empirical Analysis Based on the Swedish Upper Secondary Schools. &lt;/SPAN&gt;Economics of Education Review. 24. &lt;NOBR&gt;309–322.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Yocarini, I.E., Bouwmeester, S., Smeets, A.A.C.M. &amp; Arends, L.R. (2018). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Systematic Comparison of Decision Accuracy of Complex Compensatory Decision Rules Combining Multiple Tests in a Higher Education Context. &lt;/SPAN&gt;Educational Measurement: Issues and Practice, 37 (7), &lt;NOBR&gt;24–39.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;Zandén, O. &amp; Ferm Thorgersen, C. (2015). &lt;SPAN class="ft12"&gt;Teaching for learning or teaching for documentation? music teachers’ perspectives on a swedish curriculum reform. &lt;/SPAN&gt;British Journal of Music Education, 32(1), &lt;NOBR&gt;37–50.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;746&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_747" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:616px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343747x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 140px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;font: 23px 'Arial';line-height: 31px;"&gt;Sammanställning av aktuellt kunskapsläge gällande betygsinflation och likvärdighet i betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;" class="ft43"&gt;Introduktion&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Den här promemorian sammanställer kunskap om betygsinflation och likvärdighet i betygssättning i grund- och gymnasieskolan från ett urval av studier inom området.&lt;SPAN class="ft159"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I centrum står begreppet &lt;SPAN class="ft65"&gt;betygs- inflation&lt;/SPAN&gt;, promemorian sammanfattar vad utvalda tidigare studier om betygsinflation i nämnda skolformer visat. Men promemorian redo- gör även för tidigare studiers resultat om &lt;SPAN class="ft65"&gt;likvärdighet i betygsättningen&lt;/SPAN&gt;. På följande sätt används de två begreppen i denna text:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Betygsinflation är ett fenomen som uppstår om det över tid upp- kommer ett gap mellan kunskapsutvecklingen och betygsutveck- lingen. Med betygsinflation avses relationen mellan betygsutveck- ling och elevernas faktiska kunskapsutveckling där lärarnas genomsnittliga krav för ett visst betygssteg sjunker över tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Likvärdighet i betygssättningen avser om lärare tillämpar bestäm- melserna om betygssättning på ett likvärdigt sätt och om de sätter rättvisande betyg i relation till en elevs kunskaper. En elevs betyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Kunskapsöversikten är sammanställd av Anders Fredriksson (PhD), Vilna AB, på uppdrag av Betygsutredningen 2018 (U2018:03). Den lista på litteratur som ligger till grund för samman- ställningen är upprättad i dialog med utredningen. Enbart artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter och rapporter från myndigheter och etablerade forskare ingår. Men det har i sam- band med promemorians framtagande inte gjorts någon bedömning av studiernas kvalitet, exempelvis i fråga om metod. Promemorian är framtagen i nära dialog med utredningen, bland annat diskuterades innehållet vid ett seminarium den 27 januari 2020 i Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Se exempelvis OECD (2012), &lt;/SPAN&gt;Grade Expectations: How Marks and Education Policies Shape&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"&gt;&lt;SPAN style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Students’ Ambitions. &lt;/SPAN&gt;PISA, OECD Publishing, s. 59 och Skolverket (2012). &lt;SPAN style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. &lt;/SPAN&gt;PM, Dnr 2012:387, s. 1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;747&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_748" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343748x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft13"&gt;ska inte bero på till exempel vilken skola eller klass eleven går i eller vilken lärare eleven har.&lt;SPAN class="ft59"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft19"&gt;Promemorian delas in i sex avsnitt: Det första avsnittet ger en bak- grund till begreppet betygsinflation med hjälp av de inkluderade tidi- gare studierna. Bland annat genom att definiera vad betygsinflation är och hur betygsinflation studerats i svensk och internationell forsk- ning och utvärdering. Det andra avsnittet redogör för tidigare studiers övergripande resultat om förekomsten av betygsinflation i den svenska skolan och lyfter fram orsaker till betygsinflation som iden- tifierats av den tidigare litteraturen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;" class="ft9"&gt;Det tredje och fjärde avsnittet fördjupar bilden av betygsinflation och likvärdigheten i betygssättning i grundskolan. Den förra beskri- ver vad de analyserade tidigare studierna säger om betygsinflation i grundskolan på &lt;SPAN class="ft65"&gt;systemnivå&lt;/SPAN&gt;, den senare beskriver vad studierna säger om likvärdigheten i betygssättningen &lt;SPAN class="ft65"&gt;inom &lt;/SPAN&gt;grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;De två sista avsnitten fördjupar på motsvarande sätt resultaten om gymnasieskolan. Det femte avsnittet beskriver alltså vad studierna säger om betygsinflation i gymnasieskolan på systemnivå&lt;SPAN class="ft12"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Det sjätte beskriver slutligen vad studierna säger om likvärdigheten i betygs- sättningen inom gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft43"&gt;Betygsinflation har studerats i flera länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Betygsinflation är ett fenomen som både forskare och analytiker inom utbildningsområdet har intresserat sig för. Detta gäller i såväl Sverige som andra länder. Internationellt har exempelvis OECD studerat betygsinflation och betygsdeflation i olika länder och eko- nomier.&lt;SPAN class="ft159"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Enligt OECD finns det bevis som pekar mot att betygs- inflation är vanligt internationellt och har ökat sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; åtminstone i USA.&lt;SPAN class="ft159"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Enligt OECD:s egna analyser av betygsinflation baserat på data från PISA 2009 var betygsinflation vanligast i bland annat Österrike, Italien, Polen och Slovakien.&lt;SPAN class="ft159"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Nordin m.fl. konsta-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Definitionerna kan ibland skilja sig något från hur definitioner görs av andra forskare eller skribenter som redovisas i denna promemoria.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;OECD (2012). &lt;/SPAN&gt;Grade Expectations: How Marks and Education Policies Shape Students’&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Ambitions. &lt;/SPAN&gt;PISA, OECD Publishing, s. 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Ibid. s. 56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ibid. s. 56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;748&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_749" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:556px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343749x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;terar att betygsinflation finns i många länder.&lt;SPAN class="ft59"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;De pekar också på resultat från USA där andelen elever med toppbetyg ökade under perioden &lt;NOBR&gt;1998–2016&lt;/NOBR&gt; samtidigt som poängen i det amerikanska hög- skoleprovet (SAT) minskade.&lt;SPAN class="ft59"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft14"&gt;Betygsinflation har studerats i viss utsträckning också i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Sverige har sedan mitten av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; både forskare och myndig- heter med ökad intensitet studerat och diskuterat betygsinflation. Inom den svenska forskningen kom betygsinflation att uppmärk- sammas i studier av bland andra Cliffordson vid dåvarande Hög- skolan Trollhättan/Uddevalla respektive Wikström och Wikström vid Umeå universitet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Skolverket och IFAU är exempel på myndig- heter som återkommande har tagit upp fenomenet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Sammantaget är antalet studier av betygsinflation i Sverige ändå tämligen begränsat enligt forskare inom området. År 2014 sammanfattade Gustafsson med flera forskningen om betygsinflation i Sverige och konstaterade då att betygsinflation bara har studerats ”&lt;SPAN class="ft65"&gt;i viss utsträckning&lt;/SPAN&gt;”.&lt;SPAN class="ft159"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Betygsinflation kan vara problematiskt på flera sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Tidigare studier lyfter fram flera problem med betygsinflation. Exempelvis anser OECD att betygsinflation kan vara problematisk eftersom i skolor som systematiskt blåser upp betygen får elever fel- aktig information om sina resultat och sina potentiella utbildnings-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Nordin, Martin, Heckley, Gawain och Gerdtham, Ulf (2019). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;The impact of grade inflation on higher education enrolment and earnings. &lt;/SPAN&gt;Economics of Education Review. Volume 73.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Scholastic Assessment Test eller SAT är ett amerikanskt nationellt urvalsprov som skall pröva kunskaper och färdigheter som behövs vid högre studier. Testet kontrollerar bland annat eng- elska, matematik och samhällskunskap. Det kan jämföras med det svenska Högskoleprovet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p388"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Cliffordson, Christina (2004). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Pedagogisk Forskning i Sverige 2004 årg 9 nr 1 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;1–14&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt; och Wikström, C. &amp; Wikström, M. (2005). &lt;/SPAN&gt;Grade Inflation and School Competition: An Empirical Analysis Based on the Swedish Upper Secondary Schools. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Economics of Education Review. 24. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;309–322.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p604"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Se exempelvis Skolverket (2006). &lt;/SPAN&gt;Vad händer med likvärdigheten i svensk skola? &lt;SPAN class="ft171"&gt;Rapport 275, Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation &lt;SPAN style="font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;‑ &lt;/SPAN&gt;betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. &lt;SPAN class="ft171"&gt;PM, Dnr 2012:387 och IFAU (2014) &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Eric,&lt;/NOBR&gt; Cliffordson, Christina och Erickson, Gudrun (2014). &lt;SPAN class="ft114"&gt;Likvärdig kun- skapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter, &lt;/SPAN&gt;s. 34.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;749&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_750" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343750x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;karriärer.&lt;SPAN class="ft157"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Cliffordson påpekade tidigt att eftersom konsekvenserna av betygsinflationen medför allvarliga orättvisor och dessutom inne- bär stora kostnader för såväl samhället som för den enskilde individen behöver åtgärder vidtas.&lt;SPAN class="ft157"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Vlachos har gjort gällande att betygsinfla- tion är problematisk av flera skäl.&lt;SPAN class="ft157"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Han menar att minskad likvärdig- het i betygssättningen kan göra att betygsintagningen till högre studier förlorar sin legitimitet. Då betyg är en bättre indikator på framtida studieframgång än andra urvalsinstrument är detta ett be- tydande problem. Vidare tenderar elever att lära sig mindre när det är lätt att uppnå höga betygsnivåer. Slutligen försvåras, enligt Vlachos, kvalitetsutvärderingen av enskilda skolor om betygen inte är jämför- bara. Betygsinflation gör också att yngre elevkullar har en konkur- rensfördel i antagningen till högre utbildning jämfört med äldre elev- kullar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Skolverket har på liknande sätt lyft fram potentiella problem med betygsinflation. Enligt myndigheten kan betygens legitimitet och pro- gnosförmåga äventyras.&lt;SPAN class="ft159"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation är enligt Skolverket allvar- ligt också därför att den skapar orättvisor, till exempel mellan års- kullar. Betygsinflation ger också missvisande underlag för analyser och kan i sig ha negativa effekter på kunskapsutvecklingen eftersom de faktiska kunskapskraven sänks, hävdar Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Betygsinflation är ett svårfångat fenomen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft10"&gt;Tidigare studier definierar betygsinflation som ett fenomen som upp- står om det över tid uppkommer ett gap mellan kunskapsutveck- lingen och betygsutvecklingen. Exempelvis OECD menar att betygs- inflation uppstår när betygen sätts systematiskt högre än de för- värvade färdigheter och förmågor som betygen normalt sett skulle förtjäna.&lt;SPAN class="ft164"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;OECD (2012). &lt;/SPAN&gt;Grade Expectations: How Marks and Education Policies Shape Students’&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Ambitions. &lt;/SPAN&gt;PISA, OECD Publishing, s. 55.&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p665"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Cliffordson, Christina (2004&lt;/SPAN&gt;). Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Pedago- gisk Forskning i Sverige 2004 årg 9 nr 1 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;1–14,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt; s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p621"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Vlachos, Jonas (2010). &lt;/SPAN&gt;Betygets värde. En analys av hur konkurrens påverkar betygssättningen vid svenska skolor. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Konkurrensverkets uppdragsforskningsrapport 2010:6. Stockholm: Konkurrensverket, s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p665"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. &lt;SPAN class="ft171"&gt;PM, Dnr 2012:387, s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p379"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;OECD (2012). &lt;/SPAN&gt;Grade Expectations: How Marks and Education Policies Shape Students’&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Ambitions. &lt;/SPAN&gt;PISA, OECD Publishing, s. 55.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;750&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_751" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343751x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Skolverket anger att med betygsinflation avses relationen mellan betygsutveckling och elevernas faktiska kunskapsutveckling där lärar- nas genomsnittliga krav för ett visst betygssteg sjunker över tid.&lt;SPAN class="ft159"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation kan alltså – skriver myndigheten – råda oavsett om betygen stiger, är oförändrade eller sjunker. IFAU definierar betygs- inflation genom att konstatera att betygsutvecklingen under perio- den &lt;NOBR&gt;1985–2010&lt;/NOBR&gt; gått stick i stäv med utvecklingen av kognitiva för- mågor och ämneskunskaper som myndigheten konstaterar sjunker kraftigt under samma period.&lt;SPAN class="ft159"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Enligt IFAU kan skillnaderna i utveck- lingen mellan betyg och kunskaper ses som tecken på betygsinflation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Samtidigt som tidigare studier är eniga om hur betygsinflation bör definieras på en konceptuell nivå har bland andra Skolverket återkommande påpekat att fenomenet i praktiken är svårfångat. Det beror främst på två saker: dels är det svårt att hitta indikatorer på elevernas faktiska kunskapsutveckling, dels är det svårt att beskriva betygsutvecklingen över tid eftersom betygssystemen ändras. I exem- pelvis promemorian &lt;SPAN class="ft65"&gt;Betygsinflation – betygen och den faktiska kun- skapsutvecklingen &lt;/SPAN&gt;konstaterade Skolverket år 2012 att betygsinflation är svår att mäta.&lt;SPAN class="ft159"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Att strikt empiriskt bevisa förekomsten eller från- varon av betygsinflation skulle enligt myndigheten kräva omfattande kunskapsmätningar designade just för detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft9"&gt;Att betygsinflation är ett svårfångat fenomen konstaterade Skol- verket återigen år 2016 i samband med myndighetens utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning.&lt;SPAN class="ft159"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;För att kunna fastställa förekomst och omfattning av betygsinflation krävs enligt Skolverket, utöver jämförbara mått på betygsutvecklingen över tid (det vill säga helst samma betygsskala), även valida mått på elevernas faktiska kunskapsnivå.&lt;SPAN class="ft159"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Skolverket konstaterar att detta är något som inte är helt okomplicerat att få fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Att det saknas bra indikatorer på både betygsutveckling och fak- tisk kunskapsutveckling har sannolikt varit en viktig orsak till att det&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation &lt;SPAN style="font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;‑ &lt;/SPAN&gt;betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. &lt;SPAN class="ft171"&gt;PM, Dnr 2012:387, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p672"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;IFAU (2014). &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Rapport 2014:25, s. 129.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p777"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation &lt;SPAN style="font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;‑ &lt;/SPAN&gt;betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. &lt;SPAN class="ft171"&gt;PM, Dnr 2012:387, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;5–9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p777"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 91.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid. s. 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;751&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_752" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343752x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft19"&gt;inte finns något etablerat sätt att mäta betygsinflation. Det gör i sin tur att det är svårt att med säkerhet veta om betygsinflation (eller betygsdeflation) finns, och hur omfattande den i så fall är. Det gör det också svårt att analysera vad eventuell inflation beror på. I av- saknad av kunskapsmätningar designade just för att mäta betygs- inflation återstår enligt Skolverket att använda de indikationer på betygsinflation som föreligger och de strukturella faktorer som gör det troligt eller mindre troligt att betygsinflation existerar.&lt;SPAN class="ft161"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;Betygsinflation mäts och analyseras på olika sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft11"&gt;Eftersom betygsinflation är svårt att fånga empiriskt använder tidi- gare studier olika strategier för att undersöka fenomenet. Som regel bygger dessa studier på statistiska metoder där kvantitativa data om elevers betyg respektive faktiska kunskaper eller kunskapsutveckling analyseras. Studierna inkluderar som regel data om betyg men det finns en mångfald av metodologiska angreppsätt för att fånga den faktiska kunskapen eller kunskapsutvecklingen. Flera olika mått på faktisk kunskap har använts, Skolverket påpekar att resultat på natio- nella prov, resultat i internationella studier eller externa underlag, har utgjort empiri i studier och använts som argument i diskussioner om betygsinflation.&lt;SPAN class="ft157"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Enligt tidigare studier är de internationella studierna de relativt sett bästa verktygen för att följa elevernas kunskapsutveckling över tid. Inom forskning och utvärdering av skolsystemet råder det samtidigt en utbredd enighet om att svenska nationella prov inte kan användas för att mäta kunskapsutveckling, då de inte är konstruerade för att mäta trend. Gustafsson med flera slår fast att betyg och nationella prov inte ger pålitlig information om kunskapsutvecklingen över tid.&lt;SPAN class="ft159"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;I avsaknad av nationell information om skolsystemets utveck- ling har enligt dem de internationella undersökningarna av kunskaper och färdigheter kommit att få en central roll som informationskälla om kunskapsutvecklingen. Även IFAU framhåller att en styrka med&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation &lt;SPAN style="font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;‑ &lt;/SPAN&gt;betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. &lt;SPAN class="ft171"&gt;[PM], Dnr 2012:387, s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p665"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Eric,&lt;/NOBR&gt; Sörlin, Sverker och Vlachos, Jonas. (2016). &lt;SPAN class="ft114"&gt;Policyidéer för svensk skola. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS Förlag, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;752&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_753" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343753x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft19"&gt;de internationella studierna är att de senare årens undersökningar går att jämföra över tid, och att det därmed går att uttala sig om utveck- lingen av de absoluta ämneskunskaperna i svensk skola.&lt;SPAN class="ft161"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Enligt Skolverket är det säkraste sättet att komma åt betygsinflation att jämföra resultatutvecklingen i internationella studier och betygs- utvecklingen i landet.&lt;SPAN class="ft161"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Genom att jämföra resultatutvecklingen i de internationella stu- dierna med utvecklingen i meritvärde går det att analysera betygs- inflation på systemnivå i grundskolan. Men för att få en bild av betygsinflation på olika nivåer &lt;SPAN class="ft12"&gt;inom &lt;/SPAN&gt;skolan fungerar det inte att använda de internationella studierna. Det beror på att de är urvals- undersökningar som alltså enbart omfattar ett urval av elever. Det går därför enbart i begränsad omfattning att bryta ned resultaten från de internationella studierna och det går inte att jämföra resultat mellan kommuner, huvudmän och klasser. I gymnasieskolan är dess- utom antalet internationella studier få, där har andra strategier fått användas (se vidare avsnitt 1.2.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Att använda &lt;SPAN class="ft65"&gt;nationella prov &lt;/SPAN&gt;som jämförelsepunkt har varit ett sätt att analysera likvärdigheten i betygsättningen mellan exempelvis olika kommuner, elevgrupper, huvudmän, skolor och lärare inom skol- systemet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Det är dock ett angreppsätt som är behäftat med minst två problem. &lt;SPAN class="ft65"&gt;För det första &lt;/SPAN&gt;visar Skolinspektionens återkommande omrättningar av nationella prov att många lärare sätter högre betyg på de nationella proven än de lärare som myndigheten anlitat för att göra omrättningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt har sättet på vilket Skolinspektionen gör omrättningen kritiserats av Gustafsson och Erickson.&lt;SPAN class="ft159"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Forsk- arna menar att upplägget på Skolinspektionens analys inte är sådant att det tillåter slutsatser om brister i rättning (”bias”) mellan vare sig skolor eller lärare. De drar slutsatsen att det finns flera alternativa för-&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p326"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;IFAU (2014). &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Rapport 2014:25, s. 119.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p777"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 91.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid. s. 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;" class="p388"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Skolinspektionen (2017). &lt;/SPAN&gt;Bedömningsprocessernas betydelse för likvärdigheten. &lt;SPAN class="ft177"&gt;Se även Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Jan-Eric,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt; Cliffordson, Christina och Erickson, Gudrun (2014). &lt;/SPAN&gt;Likvärdig kun- skapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter &lt;SPAN class="ft177"&gt;s. 26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Eric&lt;/NOBR&gt; och Erickson, Gudrun (2013). &lt;SPAN style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;To Trust or Not to &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Trust?–Teacher&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt; Marking versus External Marking of National Tests. &lt;/SPAN&gt;Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 25(1), &lt;NOBR&gt;69–87.&lt;/NOBR&gt; Se även Gustafsson, &lt;NOBR&gt;Jan-Eric,&lt;/NOBR&gt; Cliffordson, Christina och Erickson, Gudrun (2014). &lt;SPAN style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Likvärdig Kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – Problem och möjligheter &lt;/SPAN&gt;s. &lt;NOBR&gt;26–18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;753&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_754" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343754x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;klaringar till varför Skolinspektionens omrättning visar att lärarna sätter högre betyg än de externa bedömarnas. IFAU konstaterar att det faktum att Skolinspektionen visar att det förekommer avvikelser mellan lärares bedömning av elevers resultat på nationella prov och Skolinspektionens bedömning av samma provresultat gör att en jäm- förelse av betyg och resultat på nationellt prov kan underskatta betygs- inflationen.&lt;SPAN class="ft164"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;För det andra &lt;/SPAN&gt;konstaterar tidigare studier att det är problematiskt att använd de nationella proven som jämförelsepunkt eftersom de nationella proven inte konstruerats för att mäta kunskapsutveckling över tid på nationell nivå.&lt;SPAN class="ft159"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Skolverket drog år 2012 slutsatsen att med tanke på metodologiska begränsningar är den sammantagna bedöm- ningen att de nationella proven inte bör användas som referens för kunskapsutvecklingen över tid.&lt;SPAN class="ft159"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Sammanfattningsvis går det att konstatera att betygsinflation stu- derats i flera länder och att det finns ett antal studier om betygs- inflation i Sverige. Tidigare studier beskriver betygsinflation som ett fenomen som föreligger om betyg över tid stiger mer än den faktiska kunskapsutvecklingen. Men eftersom det är svårt att hitta gångbara mått på framför allt faktisk kunskapsutveckling har tidigare studier använt flera olika strategier för att fånga betygsinflation. Trots att resultaten från de nationella proven har påtagliga begräsningar för att mäta betygsinflation kan studier som analyserar likvärdigheten mellan elevens betyg i ämnet och elevens provbetyg ge information om hur betygssättningen fungerar i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft43"&gt;Betygsinflation har funnits i alla betygsystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Betygsinflation tycks inte vara ett fenomen som strikt hänger sam- man med nuvarande betygssystem. Snarare lyfter vissa studier fram att betygsinflation har funnits även i tidigare betygssystem. Skolverket skriver i rapporten från utvärderingen av den nya betygsskalan samt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;IFAU (2014) &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Rapport 2014:25, s. 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;" class="p382"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. &lt;SPAN class="ft177"&gt;PM, Dnr 2012:387, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;5–6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt; Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Jan-Eric.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt; Sörlin, Sverker och Vlachos, Jonas. (2016). &lt;/SPAN&gt;Policy- idéer för svensk skola. &lt;SPAN class="ft177"&gt;Stockholm: SNS Förlag, s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation &lt;SPAN style="font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;‑ &lt;/SPAN&gt;betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. &lt;SPAN class="ft64"&gt;PM, Dnr 2012:387, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5–6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;754&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_755" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343755x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;kunskapskravens utformning att frågan om eventuell förekomst och omfattning av betygsinflation under decennier, då och då, har åter- kommit i den svenska skolpolitiska debatten.&lt;SPAN class="ft164"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;I boken &lt;SPAN class="ft12"&gt;Striden om den goda skolan &lt;/SPAN&gt;skriver Magnus Hultén att ledande betygsforskare i Sverige redan i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; diskuterade hur betygsinflation ska hanteras.&lt;SPAN class="ft164"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Hultén visar också att i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; hävdade då tidigare skolminister Ulla Britta Tillander (C) i media att ”&lt;SPAN class="ft12"&gt;vi vet att det gått inflation i höga betyg&lt;/SPAN&gt;”.&lt;SPAN class="ft164"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Även om betygsinflation diskuterades redan när det relativa betygssystemet var i bruk, har debatten enligt Skolverket intensifie- rats i och med införandet av dagens mål- och kunskapsrelaterade system.&lt;SPAN class="ft159"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Det tilltagande intresset för betygsinflation runt mitten av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; kan sättas i samband med ett bredare intresse för betyg- sättningsfrågan som enligt vissa forskare återväcktes vid början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Enligt exempelvis Lundahl med flera har intresset för betyg som forskningsobjekt tydligt ökat i Sverige.&lt;SPAN class="ft159"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;En förklaring till det ökade intresset för hur lärare betygsätter kan enligt dem förstås i ljuset av ett allmänt ökat fokus på betyg och på betygens likvärdig- het vid denna tid. Enligt Lundahl med flera utgör Skolverkets Natio- nella kvalitetsgranskningar 2000 en startpunkt för ett antal studier som fokuserar lärarens betygsättning i relation till styrningen. Lundahl med flera skriver att kvalitetsgranskningarna påvisade brister i hur lärare betygsätter i relation till styrdokumenten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 212px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Betygsinflationen tilltog i det mål- och resultatstyrda betygssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Samtidigt som forskning och tidigare utvärdering pekar på att det kan ha funnits betygsinflation tidigare finns en bred konsensus i litte- raturen om att betygsinflationen tilltog omkring slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; i samband med införandet av det mål- och resultatstyrda betygs- systemet. Detta gäller både i grund- och gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Hultén, Magnus (2019). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Striden om den goda skolan. &lt;/SPAN&gt;Nordic Academic Press, s. 65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Ibid. s. 81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p0"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Lundahl, Christian, Hultén, Mahnus, Klapp, Alli, och Mickwitz, Larissa (2015). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Betygens geografi – forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt. &lt;/SPAN&gt;Veten- skapsrådet. Stockholm: Vetenskapsrådet, s. 39.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;755&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_756" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343756x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Skolverket har under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; med allt större emfas påtalat före- komst av betygsinflation. I Skolverkets analyser av likvärdigheten i svensk skola från 2006 skrev myndigheten att det finns tecken på en viss ”betygsinflation” över tid, det vill säga att lärare tenderar att sätta högre betyg utan att den generella kunskapsnivån har ökat.&lt;SPAN class="ft159"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;År 2012 konstaterade Skolverket att det empiriska underlaget ger ”&lt;SPAN class="ft65"&gt;tydliga indikationer&lt;/SPAN&gt;” på att betygsinflation har förekommit både i grund- skolan och i gymnasieskolan, men att bilden är sammansatt.&lt;SPAN class="ft159"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Myn- digheten slog fast att de strukturella drivkrafter som föreligger också talar för betygsinflation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Skolverkets sammanfattande bedömning var att betygsinflation har förekommit sedan slutbetyg började utfärdas enligt det målrela- terade betygssystemet i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; I grundskolan har den enligt Skolverket varit starkare under de första åren efter 1998. Som helhet har betygsutvecklingen varit måttlig men olika stark i olika ämnen. Starkast indikationer på betygsinflation finns för ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. Skolverket skrev vidare att i gymnasieskolan har betygsinflatio- nen varit påtaglig fram till och med 2003, även om betygsstegringen delvis kan förklaras av ändrade förutsättningar för betygssättningen, men obetydlig därefter enligt Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft19"&gt;IFAU landade ett par år senare i en liknande bedömning och skrev i rapporten &lt;SPAN class="ft54"&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola &lt;/SPAN&gt;att det finns tydliga indikationer på att betygsinflation förekommit i både grundskola och gymnasieskola sedan &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; slut: ”&lt;SPAN class="ft54"&gt;Elevernas betyg stiger, andelen elever med toppbetyg ökar markant. Samtidigt sjunker elevernas kunskaper enligt internationella kunskapsmätningar&lt;/SPAN&gt;”.&lt;SPAN class="ft161"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Gustafsson med flera konsta- terade vid samma tid att i synnerhet gymnasiebetygen och vissa av grundskolebetygen är påverkade av inflation. Dessutom lider enligt författarna de målrelaterade betygen av bristande likvärdighet mellan lärare och skolor.&lt;SPAN class="ft161"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;"&gt;Vad händer med likvärdigheten i svensk skola? En kvantitativ analys av variation och lik- värdighet över tid. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Rapport 275, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation &lt;SPAN style="font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;‑ &lt;/SPAN&gt;betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. &lt;SPAN class="ft171"&gt;PM, Dnr 2012:387, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;9–10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;IFAU (2014). &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Rapport 2014:25, s. 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Eric,&lt;/NOBR&gt; Christina Cliffordson och Erickson Gudrun (2014). &lt;SPAN class="ft114"&gt;Likvärdig kun- skapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter &lt;/SPAN&gt;s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;756&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_757" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343757x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Orsakerna till betygsinflationen finns i det decentraliserade ansvaret för betygssättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Flera tidigare studier har diskuterat orsakerna bakom betygsinflatio- nen. Den i litteraturen etablerade förklaringsmodellen går ut på att betygsinflation och brister i likvärdigheten i betygssättningen hänger samman med en kombination av två drag i styrningen och organiser- ingen av skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;För det första &lt;/SPAN&gt;är ansvaret för betygssättning decentraliserat till lärarna, förutsättningarna för samsyn bland lärare på systemnivå är svaga och de nationella proven har enbart en tämligen svagt norme- rande funktion. Detta gör det möjligt för systematiska skillnader i betygssättning som inte hänger samman med elevers faktiska kun- skaper att uppstå. &lt;SPAN class="ft12"&gt;För det andra &lt;/SPAN&gt;finns det samtidigt – av olika skäl – en press på lärare att sätta högre betyg än vad som är motiverat givet styrdokumenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Skolverket skrev i en rapport 2019 att en förklaring till den bris- tande likvärdigheten i betygssättningen är svårigheterna för lärare på olika skolor att finna en samsyn i bedömningen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Betygssättningen av elevernas prestationer sker utifrån en tolkning av kursplanernas kunskapskrav och de värdeord som finns för att särskilja de olika be- tygsstegen. Det är enligt Skolverket en övermäktig uppgift för lärarna att åstadkomma en gemensam tolkning som leder till en nationellt likvärdig betygssättning av eleverna. De grundläggande problemen är inbyggda i betygssystemet och kan inte tillskrivas lärarkollektivet enligt myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Skolverket har tidigare konstaterat att tänkbara orsaker till betygs- inflation som har lyfts fram i litteraturen är ökad konkurrens om eleverna skolor emellan, belöningssystem för lärare kopplade till elevers resultat, svag normering och ökat föräldratryck.&lt;SPAN class="ft159"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;En orsak till betygsinflation kan vara att lärare sätter högre och högre betyg utan att det är motiverat utifrån elevernas kunskaper. En press på lärare att sätta högre betyg antas alltså kunna bottna i flera orsaker – bland annat konkurrensen mellan skolor. Det finns visst empiriskt stöd för att konkurrens mellan skolor ligger bakom betygsinflationen. När IFAU år 2014 summerade kunskapsläget kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning &lt;SPAN class="ft64"&gt;s. 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;757&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_758" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343758x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;staterade myndighetens forskare att skolkonkurrens i kombination med decentraliserad betygssättning kan ge upphov till fenomen som betygsinflation.&lt;SPAN class="ft164"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten konstaterade samtidigt att de skatt- ade sambanden mellan konkurrens och betygsinflation dock är små, och kan enligt IFAU endast förklara en mindre del av den totala betygsinflationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft19"&gt;Nordin med flera konstaterade år 2019, med hänvisning till tidi- gare studier, att två förändringar i det svenska skolsystemet lett till betygsinflation i både grund- och gymnasieskolan.&lt;SPAN class="ft161"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;För det första &lt;/SPAN&gt;att betygssystemet förändrades från relativt till mål- och kriteriebaserat, &lt;SPAN class="ft54"&gt;för det andra &lt;/SPAN&gt;att skolkonkurrens ökade möjligheten för elever att välja skola utanför sitt lokala upptagningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Sammanfattningsvis pekar tidigare studier på att betygsinflation sannolikt finns i alla betygssystem men att betygsinflationen tilltog efter införandet av mål- och resultatstyrda betygssystemet. Detta gäller åtminstone i grund- och gymnasieskolan (vi har inte kunnat identifiera några studier av betygsinflation i exempelvis den kommu- nala vuxenutbildningen). Tidigare studier indikerar att orsakerna till betygsinflationen finns i det decentraliserade ansvaret för betygssätt- ningen, i kombination med en press på lärare att sätta högre betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;Betygsinflation i grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;Grundskolan och gymnasieskolan präglas av flera likheter vad gäller förutsättningarna för betygsättning. Men det finns också ett antal väsentliga skillnader mellan skolformerna. Grundskolan och gymnasie- skolan har exempelvis olika läroplaner med skilda kurs- och ämnes- planer. Medan grundskolan har ämnesbetyg som ges varje termin har gymnasieskolan kursbetyg. Betygen i gymnasieskolan ligger till grund för examen och är viktiga för antagningen till vidare studier. Enligt Gustafsson med flera är det också viktigt att notera att skolmark- naden verkar fungera på olika sätt på grundskole- respektive gym- nasienivå.&lt;SPAN class="ft164"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;IFAU (2014). &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Rapport 2014:25, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;300–301.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Nordin, Martin, Heckley, Gawain och Gerdtham, Ulf (2019). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;The impact of grade inflation on higher education enrolment and earnings. &lt;/SPAN&gt;Economics of Education Review. Volume 73.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Eric,&lt;/NOBR&gt; Sörlin, Sverker och Vlachos, Jonas (2016). &lt;SPAN class="ft114"&gt;Policyidéer för svensk skola. &lt;/SPAN&gt;Stockholm: SNS Förlag, s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;758&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_759" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343759x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Vidare ser förutsättningarna att studera betygsinflation olika ut i grund- respektive gymnasieskolan. Mest påtagligt är att antalet inter- nationella studier (exempelvis PISA, TIMSS och PIRLS) som mäter den faktiska kunskapsutvecklingen över tid är fler i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;Mot bakgrund av detta finns det skäl att skilja resultat från studier om betygsinflation i grundskolan från resultat om gymnasieskolan. I detta avsnitt sammanfattas resultat från tidigare studier om betygs- inflation i grundskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Det har funnits betygsinflation i grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;I litteraturen råder det enighet om att det, åtminstone före trend- brottet i de senaste internationella studierna, rådde en betydande betygsinflation i grundskolan – på systemnivå.&lt;SPAN class="ft164"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Den slutsatsen vilar på att internationella studier för Sveriges del visat sjunkande kun- skapsresultat samtidigt som de genomsnittliga betygsvärdena har ökat och allt fler elever fått toppbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;I exempelvis rapporten &lt;/SPAN&gt;Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter &lt;SPAN class="ft11"&gt;har Gustafsson med flera år 2014 sammanfattat forskningen om betygsinflation.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Författarna konstaterade då att det skett positiva förändringar i form av ökade meritvärden från tidpunkten för införandet av det målrelaterade betygssystemet. Den positiva betygsutvecklingen skulle kunna tolkas som att elevernas kunskaper och färdigheter har förbättrats över tid enligt författarna. Men det finns enligt Gustafsson med flera starka skäl att ifrågasätta om betygsförändringarna faktiskt återspeglar kunskapsutvecklingen. Skillnaderna i utveckling för de olika ämnena är orimligt stora och dessutom oförklarliga. Enligt författarna är en rimligare förklaring till förändringarna över tid är varierande grader av betygsinflation i olika ämnen, möjligen i kombination med fak- tiska förändringar av kunskaper och färdigheter, vilka kan vara såväl positiva som negativa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;När IFAU i rapporten &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola &lt;SPAN class="ft11"&gt;samma år summerade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Se Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Eric&lt;/NOBR&gt; och Yang Hansen, Kajsa (2009). &lt;SPAN class="ft200"&gt;Resultatförändringar i svensk grund- skola i Skolverket Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. &lt;/SPAN&gt;Stockholm, Skolverket. s. 47. IFAU (2014) &lt;SPAN class="ft200"&gt;Decentralisering, skolval och fri- stående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. &lt;/SPAN&gt;Rapport 2014:25.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Eric,&lt;/NOBR&gt; Cliffordson, Christina och Erickson, Gudrun (2014). &lt;SPAN style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;Likvärdig kun- skapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter &lt;/SPAN&gt;s. &lt;NOBR&gt;37–39.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;759&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_760" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343760x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft9"&gt;kunskapsläget kring betygsinflation var slutsatsen densamma. Myn- digheten konstaterade att efter det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemets införande har betygen i grundskolan ökat kraftigt. Det fanns enligt IFAU tydliga indikationer på att betygsinflation förekommit i grundskolan sedan &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; slut. Myndigheten hän- visar till att elevernas betyg stiger och andelen elever med toppbetyg ökar markant. IFAU skriver ”&lt;SPAN class="ft65"&gt;Eftersom denna utveckling inte alls stämmer med den bild vi får av svenska elevers kunskaper i internatio- nella kunskapsundersökningar, tolkas betygstrenden som evidens för betygsinflation&lt;/SPAN&gt;”.&lt;SPAN class="ft159"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Fler får höga betyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;Arensmeier vid Örebro universitet publicerade 2019 analyser av bland annat fördelning i betygssteg i grundskolans ämnesbetyg i årskurs 9 under perioden &lt;NOBR&gt;1990–2017.&lt;SPAN class="ft159"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt; &lt;/SPAN&gt;Även Arensmeier konstaterar att andelen elever med höga betyg kontinuerligt har ökat, en utveckling som författaren kopplar samman med betygsinflation.&lt;SPAN class="ft159"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Arensmeier skriver att under perioden &lt;NOBR&gt;1990–2012&lt;/NOBR&gt; ökade andelen elever som fick MVG stadigt, allra mest markant i engelska, moderna språk och estetiska/praktiska ämnen. Minst var ökningen i &lt;NOBR&gt;NO-ämnena&lt;/NOBR&gt; och svenska som andraspråk. Sedan 2013, det vill säga den period som &lt;NOBR&gt;A–F-skalan&lt;/NOBR&gt; använts, syns i alla ämnen, utom svenska som andra- språk och matematik, tydligt en utveckling mot alltfler A och i viss mån B. Arensmeier drar, med hänvisningar till tidigare studier, slut- satsen att den stigande betygsnivån i hög grad kan förklaras som betygsinflation. Det är viktigt att poängtera att betygsinflationen främst återfinns på de högre betygsstegen. Andelen elever som ej fått betyg eller ej nått målen i ett eller flera ämnen i årskurs 9 har under åren 1991 till 2018 hela tiden legat mellan 20,4 och 25,9 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;IFAU (2014). &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Rapport 2014:25, s. 293.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p665"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Arensmeier, Cecilia (2019). &lt;/SPAN&gt;Grundskolebetyg under tre betygssystem: Fördelning på betygssteg och genomsnittliga ämnesbetyg &lt;NOBR&gt;1990–2017.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid. s. 62.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;760&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_761" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343761x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;Vissa ämnen tycks ha varit mer utsatta för betygsinflation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Samtidigt som det finns en enighet om att det funnits betygs- inflation i grundskolan visar tidigare studier att läget sett delvis olika ut i olika ämnen. Flera tidigare studier pekar på att i ämnen som saknar nationella prov har meritvärdena stigit mer.&lt;SPAN class="ft159"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Exempelvis Skolverket konstaterade tidigt att tillgång till nationella prov är betydelsefull för utvecklingen av betygsmedelvärdena över tid.&lt;SPAN class="ft159"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten påpekade att för de tre ämnen där det finns nationella prov i grundskolan – vid den tiden endast svenska, matematik och engelska – var förändringarna över tid minst. Detta kunde enligt Skol- verket tolkas så att proven åtminstone delvis kunnat stävja de ten- denser till betygsinflation som alltid finns, dels genom att ge mått på elevernas kunskaper och färdigheter, dels genom att de haft en fort- bildande funktion vad gäller mål, kriterier och bedömningsprinciper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Även IFAU konstaterade år 2014, när antalet ämnen med natio- nella prov hade utökats, samma sak: Att ämnen som har nationella prov: NO- och SO- ämnena, matematik, svenska och engelska, visar en svag positiv utveckling av meritvärdets medelvärde, medan de &lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; ämnena såsom idrott och bild har en mycket kraftig ökning av medelvärdet.&lt;SPAN class="ft159"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Figur 1 nedan är hämtad från IFAU:s rapport och visar skillnaden i betygsutvecklingen mellan så kallade teoretiska och &lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; ämnen i årskurs 9.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;IFAU (2014). &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. &lt;SPAN class="ft177"&gt;Rapport 2014:25, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;60–61&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt; och Skolverket (2009). &lt;/SPAN&gt;Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer &lt;SPAN class="ft177"&gt;s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p672"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2009). &lt;/SPAN&gt;Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;IFAU (2014). &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. &lt;SPAN class="ft64"&gt;Rapport 2014:25, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;60–61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;761&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_762" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:65px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:665px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B343/H8B343762x1.jpg" style="width:436px;height:692px"  style="width:419px;height:665px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft39"&gt;Figur 1 Betygsutvecklingen i Åk 9 uppdelat på olika ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 304px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Not: Figuren är hämtad från IFAU (2014) Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och lik - värdighet i svensk skola (s. 128). Figuren visar genomsnittsbetyg i Åk 9 för olika typer av ämnen. Betygen har normerats för läsåret 1987/88. Den lodräta linjen anger införandet av det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i grundskolan. För varje ämnestyp har medelvärdet för det första året med målrelaterade betyg (1997/98) satts till medelvärdet för det sista året med relativa betyg (1996/97), plus den genomsnittliga betygstrenden för åren före respektive efter bytet av betygssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Att de &lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; ämnena har varit utsatta för relativt sett mer betygsinflation har även Skolverket pekat på. I slutrapporten från de nationella ämnesutvärderingarna av bild, musik och slöjd som publicerades år 2015, landade Skolverket i slutsatsen att det finns skäl att tro att det förekommer betygsinflation, det vill säga en ökad skillnad mellan betygsnivån och elevernas faktiska kunskap i bild, musik och slöjd.&lt;SPAN class="ft159"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten påpekade att elevernas genomsnitt- liga betygspoäng i de tre ämnena under lång tid har ökat förhållande- vis mycket i jämförelse med de flesta andra ämnen. Utvärderingen visar att lärarna i bild, musik och slöjd, trots att de bedömer att många elever inte visar tillräcklig kvalitet för att få betyget E i dessa ämnen, ändå i regel ger samtliga elever minst betyget E. Detta resul- tat tyder därmed också på att det finns en diskrepans mellan nivån på elevernas kunskaper och deras betyg enligt Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolverket (2015). &lt;/SPAN&gt;Bild, musik och slöjd i grundskolan. En sammanfattande analys av de natio- nella ämnesutvärderingarna. &lt;SPAN class="ft64"&gt;Rapport nr 426, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13–14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;762&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_763" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343763x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;I tidigare nämnda studie av Arensmeier analyseras den långsiktiga utvecklingen av det genomsnittliga betygsvärdet – från 1990 fram till 2017. Arensmeier visar att betygsvärdena kontinuerligt har stigit i de &lt;NOBR&gt;praktisk-estetiska&lt;/NOBR&gt; ämnena (bild, musik, slöjd och idrott och hälsa) men också i svenska och engelska.&lt;SPAN class="ft159"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;SO-ämnena&lt;/NOBR&gt; (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) har betygsvärdena stigit något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;matematik och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NO-ämnena&lt;/NOBR&gt; (biologi, fysik, kemi och teknik) har betygsvärdena dock varit närmast stabila. Svenska som andraspråk avviker påtagligt från de andra ämnena enligt Arensmeier.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 246px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft185"&gt;Meritvärdena ökar sedan den nya betygsskalan och kunskapskraven infördes&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft19"&gt;Sedan införandet av den nya betygsskalan och kunskapskraven fort- sätter betygen att öka i flera ämnen. I analyser av ämnesbetygen i årkurs 9 fram till vårterminen 2019 konstaterar Skolverket att det genomsnittliga meritvärdet i grundskoleämnena har ökat sedan 2013.&lt;SPAN class="ft161"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Enligt Arensmeier syns ökande meritvärden i vissa ämnen, även under den förhållandevis korta tidperiod som den nya betygsskalan och de nya kunskapskraven har varit gällande. I svenska, moderna språk, har meritvärdet ökat för varje år mellan &lt;NOBR&gt;2013–2017.&lt;/NOBR&gt; I biologi, fysik, kemi, teknik, geografi, historia, religionskunskap, samhälls- kunskap, bild, musik, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap samt slöjd har meritvärdet fluktuerat men var i samtliga ämnen högre 2017 än 2013. Även i engelska har meritvärdet fluktuerat men var lägre 2017 än 2013. I matematik har meritvärdet sjunkit för varje år från 2013 till 2017.&lt;SPAN class="ft161"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft14"&gt;Trendbrott i kunskapsutvecklingen i grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;De internationella studierna i grundskolan visar sedan år 2015 ökande kunskapsresultat – studierna visar samma positiva trend. I PISA 2015 konstaterade Skolverket att man för första gången sedan PISA-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Arensmeier, Cecilia (2019). &lt;/SPAN&gt;Grundskolebetyg under tre betygssystem: Fördelning på betygssteg och genomsnittliga ämnesbetyg &lt;NOBR&gt;1990–2017.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Slutbetyg i grundskolan våren 2019 &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Arensmeier, Cecilia (2019). &lt;/SPAN&gt;Grundskolebetyg under tre betygssystem: Fördelning på betygssteg och genomsnittliga ämnesbetyg &lt;NOBR&gt;1990–2017&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft64"&gt;s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;103–105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;763&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_764" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343764x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p910 ft9"&gt;undersökningarna startade vid millennieskiftet såg en uppgång i resultaten i läsförståelse, matematik och naturvetenskap för svenska &lt;NOBR&gt;15-åringar,&lt;/NOBR&gt; om än från en historiskt låg nivå.&lt;SPAN class="ft159"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Den resultatuppgång som PISA 2015 visade på bekräftades i 2018 års &lt;NOBR&gt;PISA-undersökning.&lt;/NOBR&gt; Skolverket konstaterade att de svenska resultaten i läsförståelse, mate- matik och naturvetenskap är tillbaka på samma nivåer som 2006, innan nedgången började.&lt;SPAN class="ft159"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;När Skolverket publicerade resultaten från TIMSS 2015 konstaterade myndigheten att den tidigare negativa resultatutvecklingen i TIMSS hade brutits.&lt;SPAN class="ft159"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;De genom- snittliga resultaten i matematik och naturvetenskap i årskurs 8 var tillbaka på 2003 års nivå. Myndigheten konstaterade att resultaten dock fortfarande var lägre än 1995 års nivå. För eleverna i årskurs 4 var resultaten i naturvetenskap bättre än i TIMSS 2007 och på samma nivå som 2011. Trendbrottet i resultatutvecklingen syntes även i PIRLS 2016 som visade att svenska fjärdeklassares läsförmåga har förbättrats och nu ligger på samma nivå som 2001, då Sverige pre- sterade som bäst.&lt;SPAN class="ft159"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Även när Skolverket samma år publicerade ICCS 2016 visade den att svenska åttondeklassare har mycket goda kun- skaper i demokrati- och samhällsfrågor.&lt;SPAN class="ft159"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Även i ICCS syns en resul- tatförbättring. Undersökningen visade att Sverige är ett av de länder där eleverna förbättrat sina resultat mest jämfört med den förra under- sökningen från 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft9"&gt;Resultaten i de internationella studierna återspeglar en förbättring av elevernas kunskaper i de ämnesområden som studeras i studierna. Skolverket har återkommande undersökt samstämmigheten mellan innehållet i de internationella studierna och de svenska styrdoku- menten. På grundval av analyser av samstämmigheten mellan ämnes- planerna och det innehåll som testas i de internationella studierna har Skolverket för exempelvis 2015 års studier dragit slutsatsen att TIMSS för årskurs 8 har en ganska bra samstämmighet med både&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;PISA 2015. &lt;NOBR&gt;15-åringars&lt;/NOBR&gt; kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och mate- matik &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;PISA 2018. &lt;NOBR&gt;15-åringars&lt;/NOBR&gt; kunskaper i läsförståelse, matematik och natur- vetenskap &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;TIMSS 2015 – Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skolverket (2017). &lt;/SPAN&gt;PIRLS 2016 – Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internatio- nellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;Skolverket (2017). &lt;/SPAN&gt;ICCS 2016 – Kunskaper, värderingar och engagemang i &lt;NOBR&gt;medborgar-,&lt;/NOBR&gt; demokrati- och samhällsfrågor hos svenska &lt;NOBR&gt;14-åringar&lt;/NOBR&gt; i ett internationellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;764&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_765" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343765x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;svenska kursplaner och relevanta nationella prov.&lt;SPAN class="ft159"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Matematikdelen i TIMSS har en något högre samstämmighet med kursplanen än naturvetenskap, där Skolverket betraktar ämnena biologi, fysik, kemi och geografi som motsvarigheterna. Samstämmigheten mellan TIMSS och ämnesplanerna illustreras vidare av att analyser visar att elever som erhållit högre betyg i genomsnitt också har högre resultat i &lt;NOBR&gt;TIMSS-studierna&lt;/NOBR&gt; än elever med lägre betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Komplex bild gällande betygsinflation på systemnivå i grundskolan just nu&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Få studier har berört frågan om förekomst av betygsinflation på systemnivå i grundskolan efter trendbrottet i de internationella stu- dierna. Men år 2016 – det vill säga innan trendbrottet upptäcktes – konstaterade Skolverket att myndigheten, av flera skäl, då inte kunde uttala sig specifikt om någon eventuell ökning eller minskning av betygsinflation i och med införandet av en ny betygsskala och nya kun- skapskrav.&lt;SPAN class="ft159"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Skolverket hävdade, som nämnts, att det säkraste sättet att komma åt frågan sannolikt är genom jämförelser av resultat- utvecklingen i internationella studier och betygsutvecklingen i landet. Några resultat från internationella studier, konstaterade Skolverket, fanns då inte att tillgå sedan den nya betygsskalan infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Men nu har alltså flera internationella studier påvisat en uppgång i kunskaperna i flera ämnesområden. Det innebär att de förhållan- dena som låg till grund för att tidigare forskning och analys argu- menterat för att det funnit betygsinflation i grundskolan på system- nivå nu är förändrade. Det genomsnittliga meritvärdet stiger som nämnts, men i vissa ämnen har det varit tämligen stabilt under senare år. När det gäller exempelvis matematik kan man konstatera att meritvärdet i årskurs 9 har sjunkit under perioden &lt;NOBR&gt;2013–2017&lt;SPAN class="ft161"&gt;66&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; sam- tidigt har alltså kunskaperna i matematik bland svenska elever i hög- stadiet enligt PISA och TIMSS ökat sedan mätningar genomförda år 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft9"&gt;Samtidigt visar betygsstatistik att meritvärdena i alla ämnen utom engelska och matematik har ökat mellan 2013 och 2017. Andelen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2017). &lt;/SPAN&gt;TIMSS, TIMSS Advanced och betygen Analys av sambandet mellan svenska betyg och de internationella &lt;NOBR&gt;TIMSS-studierna&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 91.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Arensmeier, Cecilia (2019) &lt;/SPAN&gt;Grundskolebetyg under tre betygssystem: Fördelning på betygssteg och genomsnittliga ämnesbetyg &lt;NOBR&gt;1990–2017&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft64"&gt;s. 103.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;765&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_766" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343766x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;elever med de allra högsta betygen fortsätter även den att öka och är större i de ämnen som inte har nationella prov. Särskilt de praktiskt- estetiska ämnena sticker ut i detta avseende. Utifrån trendbrottet i de internationella mätningarna kan man möjligen säga att det är svårt att avgöra om det råder betygsinflation eller ej. Bilden är dock kom- plex, eftersom det samtidigt finns en utveckling där meritvärdena ökar i vissa ämnen helt oberoende av resultaten i de internationella mätningarna. Det är rimligt att säga att det är ett tecken på att det råder betygsinflation, alltså att lärarnas genomsnittliga krav för en betygsnivå har sjunkit över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft43"&gt;Betygssättningen är inte likvärdig inom grundskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;För att få en bild av hur betygsättningen fungerar &lt;SPAN class="ft12"&gt;inom &lt;/SPAN&gt;grundskolan inkluderas här resultat från studier om likvärdighet i betygsättningen. De studier av likvärdighet i betygsättningen som här redovisas byg- ger på analyser av skillnader i betyg och betyg på nationella prov. Med den definition av betygsinflation som bland andra Skolverket använder är det svårt att entydigt påvisa betyginflation med sådana analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Det finns flera tidigare studier som analyserar skillnader i betyg och betyg på nationella prov.&lt;SPAN class="ft164"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Den övergripande bilden är att de flesta elever får samma betyg som resultaten i de nationella proven. Skolverket konstaterar att på nationell nivå får majoriteten av eleverna i både årskurs 6 och årskurs 9 samma ämnesbetyg som provbetyg.&lt;SPAN class="ft164"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Där skillnader förekommer handlar det främst om ett (1) betygssteg lägre eller högre än provbetyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Men tidigare studier finner också skillnader i betygssättningen om man bland annat jämför mellan olika skolor och, i viss mån, mellan olika elevgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skolverket (2018). &lt;/SPAN&gt;Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9 2017. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Vlachos, Jonas. (2018). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Trust-Based&lt;/NOBR&gt; Evaluation in a &lt;NOBR&gt;Market-Oriented&lt;/NOBR&gt; School System. &lt;SPAN class="ft171"&gt;I Dahlstedt, M &amp; Fejes, F (ed.) &lt;/SPAN&gt;Neoliberalism and Market Forces in Education: Lessons from Sweden. &lt;SPAN class="ft171"&gt;London, UK: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolverket (2018). &lt;/SPAN&gt;Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9 2017 &lt;SPAN class="ft64"&gt;s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;766&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_767" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343767x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;Skillnader i betygssättning mellan grundskolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft19"&gt;Samtidigt är det ett tydligt resultat i tidigare studier att det finns betydande skillnader i betygssättning mellan grundskolor. Enligt Skolverket finns många skolor där en stor del av eleverna får högre betyg än provbetyg och det finns många skolor där de flesta elever får samma eller lägre betyg än provbetyg.&lt;SPAN class="ft161"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Inget tyder på att skill- naderna mellan skolors betygssättning har minskat mellan åren 2005 och 2017. Skolverket konstaterar att i och med införandet av en ny betygsskala 2013 har variationen mellan skolors betygssättning i relation till de nationella proven ökat.&lt;SPAN class="ft161"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Tidigare studier finner flera olika slags skillnader mellan skolors betygssättning i jämförelse med nationella prov. Bland annat har det påvisats ett samband mellan betygssättning och skolans huvudmanna- skap, den socioekonomiska sammansättningen av elever på skolan, den genomsnittliga prestationsnivån respektive graden av stränghet i betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Skillnader mellan kommunal respektive fristående huvudman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Vlachos har jämfört betygssättning och resultat i nationella prov mellan skolor med kommunal respektive fristående huvudman.&lt;SPAN class="ft159"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;I studien användes nationella provet i matematik för att se hur olika generös betygsättningen är på skolor som har samma resultat på provet. Vlachos analyser visar att alla de av honom analyserade kategorierna av fristående skolor tilldelar högre betyg i kärnämnen än kommunala skolor, när man kontrollerar för resultaten i de nationella proven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Motsvarande analyser som den av Vlachos, har gjorts av Ernestam som då kom till samma slutsats: De resultat Vlachos fick stod sig enligt Ernestam i hans undersökning. &lt;SPAN class="ft159"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;På basis av senare analyser av Ernestam konstaterar han dock att det är tydligt att för alla grupper av fristående skolor har skillnaden mellan fristående skolor och kommunala skolor minskat vad gäller hur generös betygssättning i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;5–6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p672"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Skolverket (2018). &lt;/SPAN&gt;Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9 2017 &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p604"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Vlachos, Jonas. (2018). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Trust-Based&lt;/NOBR&gt; Evaluation in a &lt;NOBR&gt;Market-Oriented&lt;/NOBR&gt; School System &lt;SPAN class="ft171"&gt;i Dahlstedt, M &amp; Fejes, F (ed.) &lt;/SPAN&gt;Neoliberalism and Market Forces in Education: Lessons from Sweden. &lt;SPAN class="ft171"&gt;London, UK: Routledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ernestam, Johan (2018). &lt;/SPAN&gt;Systematiken i betygssättningen är det som väcker frågor. &lt;SPAN class="ft64"&gt;På Lärar- förbundets utredarblogg. Publicerad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2018-06-04.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;767&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_768" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343768x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;alla ämnen är. Ernestam drar slutsatsen att åtminstone en del av den minskade skillnaden förklaras av att kommunala skolor har blivit lite generösare i sin betygsättning, snarare än att de fristående har blivit snålare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Även Skolverket har konstaterat att det är en stor variation i betygs- sättning i relation till de nationella proven mellan såväl olika kom- munala skolor som mellan olika fristående skolor.&lt;SPAN class="ft159"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Skolverket pekar i likhet med Vlachos och Ernestam på att i genomsnitt har fristående grundskolor en mer generös betygssättning. Men skillnaden i betygs- sättning mellan kommunala och fristående skolor kan enligt Skol- verket endast förklara en mycket liten del, enbart omkring 1,5 pro- cent, av de totala skillnaderna i betygssättning mellan skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Kompensatorisk betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Det finns också indikationer på att lärare ger högre betyg än moti- verat utifrån nationella &lt;NOBR&gt;prov-resultatet&lt;/NOBR&gt; till elever som kommer från familjer med lägre utbildningsbakgrund, alltså en form av kompen- satorisk betygssättning.&lt;SPAN class="ft164"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Klapp, Lekholm och Cliffordson har visat att i grundskolor där det finns många elever från familjer med lägre utbildningsbakgrund, är betygen (i årskurs 9) som eleverna tilldelats förhållandevis högre än betyget på nationella prov.&lt;SPAN class="ft164"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Förekomst av kompensatorisk betygssättning har av OECD även konstaterat i andra länder.&lt;SPAN class="ft164"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Relativ betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Skolverket har i analyser visat att betygssättningen i stor utsträck- ning är relativ, det vill säga att den relateras till den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på skolorna.&lt;SPAN class="ft157"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;En elev har betydligt lägre sannolikhet att få ett högre betyg givet sitt resultat på det natio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Klapp Lekholm, Alli och Cliffordson, Christina (2008). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Discrepancies between school grades and test scores at individual and school level: effects of gender and family background. &lt;/SPAN&gt;Educational Research and Evaluation, 14:2, &lt;NOBR&gt;181–199,&lt;/NOBR&gt; s. &lt;NOBR&gt;195–196.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Klapp Lekholm, Alli och Cliffordson, Christina (2008). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Discrepancies between school grades and test scores at individual and school level: effects of gender and family background. &lt;/SPAN&gt;Educational Research and Evaluation, 14:2, &lt;NOBR&gt;181–199,&lt;/NOBR&gt; s. &lt;NOBR&gt;195–196.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;OECD (2012). &lt;/SPAN&gt;Grade Expectations: How Marks and Education Policies Shape Students’&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft171"&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Ambitions. &lt;/SPAN&gt;PISA, OECD Publishing, s. 56.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor &lt;SPAN class="ft64"&gt;s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;768&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_769" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343769x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;nella provet om eleven går i en skola med hög genomsnittlig presta- tionsnivå. Den relativa betygssättningen kan förklara mellan 25– 40 procent av de totala skillnaderna mellan olika skolors betygssätt- ning i relation till de nationella proven. De faktiska betygsskillnaderna mellan skolor skulle alltså ha varit betydligt större om det inte vore för den relativa betygssättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;Olika sträng och generös betygssättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Skolverket har också jämfört gymnasieresultaten för elever som fått samma slutbetyg i ett ämne från årskurs 9, men som gått i grund- skolor med olika genomsnittlig nettoavvikelse mellan ämnesbetyg och nationella provbetyg.&lt;SPAN class="ft159"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Analysen visar att ju större en grund- skolas genomsnittliga positiva avvikelse mellan betyg och provbetyg är, desto lägre är betygsresultaten i gymnasieskolan för elever från dessa skolor – när man jämför elever med samma grundskolebetyg i ett ämne. Resultaten är också mycket likartade oavsett om kurs- betygen eller kursprovsbetygen används som resultatmått för gym- nasieskolan, vilket gör att Skolverket drar slutsatsen att myndigheten kan utesluta att resultaten beror på betygssättningen i gymnasie- skolan. Skolverket finner inte bara statistiskt signifikanta skillnader utan också att skillnaderna är stora i praktiken. I runda tal är andelen elever som får A i kursbetyg hälften så stor (och andelen som får F dubbelt så stor) om eleverna gått i de 10 procent grundskolor som har högst nettoavvikelse – jämfört med elever som gått i de 10 pro- cent grundskolor med lägst nettoavvikelse. Enligt Skolverket indi- kerar en stor variation i nettoavvikelse mellan olika skolor att betygen inte är likvärdiga mellan skolor och att samma betyg inte representerar samma kunskapsnivå på olika skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;" class="ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Grundskolors systematiska avvikelser i betygssättning och elevers gymnasie- resultat. &lt;SPAN class="ft64"&gt;Dnr 2018:01481.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;769&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_770" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343770x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;Skillnader i betygssättning mellan olika grupper av elever&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Det finns också studier som visar på skillnader i betygssättning mellan elevgrupper i grundskolan. Klapp, Lekholm och Cliffordson har analyserat skillnader i betyg och resultat på nationella prov.&lt;SPAN class="ft159"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;De fann att på både individnivå och på skolnivå kan den största delen av variationen i betyg förklaras med prestation på de nationella proven. Men de såg också att både kön och familjebakgrund kan förklara delar av avvikelsen mellan betyg och provresultat på såväl individ- som skolnivå. Resultaten visade att på både individnivå och på skol- nivå var den största delen av variationen i betyg beroende av presta- tion i de olika ämnesområdena på de nationella proven. Men resul- taten visade emellertid också att, på båda nivåerna, var det möjligt att identifiera en dimension som skär över betyg i ämnesområdena. Denna så kallade ”gemensamma betygsdimension” antyder, enligt författarna, att betygssättning påverkas av andra faktorer än prestation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;På individnivån svarar den gemensamma betygsdimensionen för mellan &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; procent av variationen i de olika ämnena. Flickorna i studien uppvisar en högre nivå på betygsdimensionen inom skolor, ett resultat som enligt författarna överensstämmer med tidigare forskning som visar att flickor får högre betyg än testresultat. En tolkning av orsaken till detta är att flickor och pojkar utvecklar olika förhållningssätt i skolan: medan flickor framhåller allmänna för- mågor, vilket exempelvis visar sig i en önskan att vara ansvarsfulla elever och behaga sina lärare, tycks pojkar framhålla specifika kom- petenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Även Skolverket har konstaterat att det föreligger vissa skillnader i betygssättning mellan grupper.&lt;SPAN class="ft159"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Slutsatsen baseras på jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9. Myndigheten hittade dock endast små skillnader i betygssättning i förhållande till de natio- nella proven för olika elevgrupper. Skolverket fann att betygssätt- ningen gynnar flickor och utlandsfödda elever, men dessa skillnader är små. När det gäller elever med olika socioekonomisk bakgrund syntes inga märkbara skillnader alls i betygssättningen. Skolverket drog slutsatsen att på det stora hela förmår lärarna att sätta betyg utan att gynna eller missgynna någon elevgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Klapp Lekholm, Alli och Cliffordson, Christina (2008). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Discrepancies between school grades and test scores at individual and school level: effects of gender and family background. &lt;/SPAN&gt;Educational Research and Evaluation, 14:2, &lt;NOBR&gt;181–199.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2019). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor &lt;SPAN class="ft64"&gt;s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;770&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_771" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343771x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft43"&gt;Betygsinflation i gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;Grundskolan och gymnasieskolan präglas av flera styrningsmässiga och organisatoriska likheter vad gäller betygssättning. Men det finns, som beskrivits tidigare, också ett antal väsentliga skillnader mellan skolformerna. Vidare är förutsättningarna att följa upp förekomsten av betygsinflation sämre i gymnasieskolan eftersom antalet inter- nationella studier är mycket begränsat för elever i dessa åldrar.&lt;SPAN class="ft159"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;detta avsnitt sammanfattas resultat från tidigare studier om betygs- inflation och likvärdig betygssättning i gymnasieskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;Det har funnits betygsinflation i gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft10"&gt;Som tidigare redovisats råder det i litteraturen enighet om att det funnits betygsinflation på systemnivå även i gymnasieskolan under perioden efter införandet av det målrelaterade betygssystemet.&lt;SPAN class="ft164"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Men betygsinflationen i gymnasieskolan bedöms ha avtagit efter hand och avstannat i början av &lt;NOBR&gt;00-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Cliffordson respektive Wikström och Wikström var tidigt ute med analyser av betygsinflation i gymnasieskolan. En studie av Cliffordson undersöker gymnasiebetygens egenskaper och innebörden av betygs- komplettering genom att relatera betygens jämförelsetal till studie- framgång på civilingenjörs- och läkarprogrammen.&lt;SPAN class="ft159"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Undersökningen baseras på individer födda &lt;NOBR&gt;1976–82&lt;/NOBR&gt; som avslutat gymnasieskolan vårterminen 1997 eller senare och som registrerats på civilingenjörs- eller läkarprogrammet från och med höstterminen 1997 till och med höstterminen 2000. Cliffordson drog slutsatsen att resultaten från studien visar att gymnasieskolans betygssättning är utsatt för en betydande inflation och att detsamma gäller för betygsförändringar som resultat av komplettering.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Undantaget är TIMSS Advanced som undersöker kunskaper i avancerad matematik och fysik hos elever som går sista året på gymnasieskolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p604"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Se exempelvis Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutveck- lingen. &lt;SPAN class="ft171"&gt;PM, Dnr 2012:387, Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Jan-Eric,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt; Cliffordson, Christina och Erickson, Gudrun (2014). &lt;/SPAN&gt;Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 8 och IFAU (2014). &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Cliffordson, Christina (2004). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen. &lt;SPAN class="ft64"&gt;Peda- gogisk Forskning i Sverige årg 9 nr 1, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1–14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;771&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_772" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343772x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft10"&gt;Wikström och Wikström har analyserat sambandet mellan betygs- inflation och skolkonkurrens genom att jämföra elevers slutbetyg i gymnasieskolan med resultat på högskoleprovet för år 1997.&lt;SPAN class="ft164"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;De finner att konkurrens mellan kommunala skolor leder till begränsad betygsinflation.&lt;SPAN class="ft164"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;I en senare studie har Cliffordson visat att elevernas genomsnitt- liga betyg inklusive meritpoäng i gymnasieskolan successivt har ökat med cirka 0,5 standardavvikelseenheter från 1997 fram till och med 2004, för att därefter ligga på ungefär samma nivå.&lt;SPAN class="ft159"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Gustafsson med flera har i en sammanvägd bedömning av kun- skapen om betygsinflation år 2014 konstaterat att de målrelaterade betygen lider av bristande likvärdighet mellan lärare och skolor, och i synnerhet gymnasiebetygen och vissa av grundskolebetygen är på- verkade av inflation enligt dem.&lt;SPAN class="ft164"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Även Skolverket har i en sammanlagd bedömning slagit fast – både 2012 och 2016 – att det empiriska underlaget ger tydliga indika- tioner på att betygsinflation har förekommit både i grundskolan och i gymnasieskolan, men att bilden är sammansatt.&lt;SPAN class="ft159"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten drog slutsatsen, både 2012 och 2016, att i gymnasieskolan har betygs- inflationen varit påtaglig fram till 2003, även om betygsstegringen delvis kan förklaras av ändrade förutsättningar för betygssättningen, men som myndigheten skriver, ”obetydlig därefter”. I promemorian &lt;SPAN class="ft65"&gt;Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen, &lt;/SPAN&gt;som publicerades år 2012, noterade Skolverket att i gymnasieskolan hade det skett en påtaglig ökning av den genomsnittliga betygspoängen mellan 1997 och 2002.&lt;SPAN class="ft159"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Men därefter hade betygsnivån varit ganska stabil fram till 2012. Skolverket konstaterade också att på gymnasie- skolenivå är logiken densamma som i grundskolan, men dessutom kan betygsinflationen förväntas vara högre i ämnen/program som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Wikström, Christina och Wikström, Magnus (2005). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Grade Inflation and School Compe- tition: An Empirical Analysis Based on the Swedish Upper Secondary Schools. &lt;/SPAN&gt;Economics of Education Review. 24. &lt;NOBR&gt;309–322.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Definitionerna av betygsinflation i Cliffordsons och Wikström och Wikströms analyser skiljer sig något från den definition vi ger i början av detta avsnitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p684"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Cliffordson, Christina (2010) &lt;/SPAN&gt;Mål- och kunskapsrelaterade betyg – betygens utveckling över de första 12 åren. &lt;SPAN class="ft171"&gt;Studie presenterad på en konferens arrangerad av Skolverket 2010. Stockholm: Skolverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Gustafsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Eric,&lt;/NOBR&gt; Christina, Cliffordson och Gudrun, Erickson (2014). &lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;Likvärdig kun- skapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter &lt;/SPAN&gt;s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;" class="p665"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;"&gt;Skolverket (2012). &lt;/SPAN&gt;Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. &lt;SPAN class="ft171"&gt;PM, Dnr 2012:387, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;9–10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ibid. s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–8.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;772&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_773" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343773x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft13"&gt;kvalificerar/förbereder för högre studier med tanke på betygens be- tydelse för inträde till högskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;År 2014 sammanfattade IFAU, som nämnts, tidigare forskning om betygsinflation. Men myndigheten redovisade också egna analyser av betygsinflation i gymnasieskolan.&lt;SPAN class="ft157"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;IFAU analyserade bland annat hur betygen i gymnasieskolan avviker från årskurs &lt;NOBR&gt;9-betyget&lt;/NOBR&gt; för elever på fristående gymnasieskolor, jämfört med kommunala gym- nasieskolor. Resultatet är enligt IFAU entydiga: i alla ämnen är bety- gen högre i fristående skolor jämfört med i de kommunala skolorna. Detta resultat kan enligt myndigheten vara ett utslag av betygs- inflation, men är också förenligt med att fristående gymnasieskolor skulle kunna vara systematiskt bättre på att förmedla kunskap till eleverna. I avsaknad av objektiva kunskapsmått, konstaterade IFAU, att de inte kan separera dessa två mekanismer. IFAU konstaterade sammanfattningsvis att det fann ett flertal empiriska samband som tyder dels på att betygssättningen är jämförelsevis mer generös i fristående gymnasieskolor, dels på att betygsinflationen har varit kraftigare i kommuner där det råder hög konkurrens, jämfört med andra kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 118px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Olika ämnen i gymnasieskolan är i varierande grad utsatta för betygsinflation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft9"&gt;Som tidigare nämnts har Nordin med flera analyserat effekterna av betygsinflation på deltagande i utbildning och inkomst för gymnasie- betyg satta &lt;NOBR&gt;1997–2004&lt;/NOBR&gt; (det vill säga när andra studier angett att betygsinflationen i gymnasieskolan var betydande).&lt;SPAN class="ft159"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Studien visar att betygssättningen i matematik, engelska och svenska inte drev betygs- inflation under perioden. I stället är det Nordins och kollegernas slut- sats att betygsinflationseffekten under perioden var orsakad av ökning i betyg i ämnen som inte hade nationella prov, där betygssättningen enligt forskarna troligen är mer godtycklig.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;IFAU (2014). &lt;/SPAN&gt;Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola &lt;SPAN class="ft171"&gt;s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;293–299.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Nordin, Martin, Heckley, Gawain och Gerdtham, Ulf (2019). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;The impact of grade inflation on higher education enrolment and earnings. &lt;/SPAN&gt;Economics of Education Review. Volume 73.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;773&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_774" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343774x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 177px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Liten ökning av genomsnittlig betygspoäng sedan gymnasieskolan reformerades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Det råder alltså en konsensus i den tidigare litteraturen att det funnits betygsinflation i gymnasieskolan efter genomförandet av det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, men att betygsinflationen tycks ha avtagit i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;Huruvida det råder betygsinflation i gymnasieskolan på system- nivå just nu går inte att säga med hjälp av litteraturen, inga studier har uttryckligen uppdaterat bilden sedan 2013. Som tidigare nämnts bedömde Skolverket år 2016 att myndigheten, av flera skäl, då inte kunde uttala sig specifikt om någon eventuell ökning eller minsk- ning av betygsinflation i och med införandet av en ny betygsskala och nya kunskapskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft10"&gt;Samtidigt påvisar Skolverket en liten ökning av genomsnittlig betygspoäng sedan 2013. Våren 2018 var den genomsnittliga betygs- poängen 14,3 poäng för elever som tog examen eller fick studiebevis (om minst 2 500 poäng). Året före, våren 2017, var den genomsnitt- liga betygspoängen 14,2. Sammantaget, för de fem första årskullarna som slutfört den reformerade gymnasieskolan har den genomsnitt- liga betygspoängen ökat med 0,3 poäng under åren &lt;NOBR&gt;2014–2018&lt;/NOBR&gt; enligt Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Mellan gymnasieskolans ämnen och kurser finns vissa variationer. I egna analyser av betygsfördelningen som Betygsutredningen har gjort konstateras att betygsfördelningen i gymnasieskolans kurser skiljer sig mycket åt mellan olika ämnen och olika program.&lt;SPAN class="ft159"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Sett till kurser i matematik, svenska och engelska syns en ökning av andelen höga betygssteg i flera kurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft19"&gt;Det finns dock få aktuella mätningar av den faktiska kunskaps- utvecklingen att jämföra betygsutvecklingen i gymnasieskolan med. Studien &lt;SPAN class="ft54"&gt;TIMSS Advanced &lt;/SPAN&gt;är den enda internationella studie som Sverige deltar i som riktas till elever i gymnasieskolan.&lt;SPAN class="ft161"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Den visar att sedan 1995 har svenska elever på naturvetenskaps- och teknikpro- grammet uppvisat försämrade resultat i matematik fram till 2015, då det skedde en förbättring i matematik. Däremot fortsatte resultaten att försämras för fysik jämfört med 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Se kapitel 9 i denna SOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Skolverket (2016). &lt;/SPAN&gt;TIMSS Advanced 2015. Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i ett internationellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;774&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_775" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343775x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft19"&gt;Betygen har ökat i nästan samtliga kurser som ingår i de program- gemensamma ämnena mellan 2014 och 2018. Ökningen har främst skett på betygssteget A, i genomsnitt över alla programgemensamma kurser ökar andelen A med 1,8 procent.&lt;SPAN class="ft161"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft19"&gt;Sammanfattningsvis går det att konstatera att tidigare studier visat att betygsinflation funnits i gymnasieskolan på systemnivå efter in- förandet av det mål- och resultatbaserade betygssystemet men att betygsinflationen därefter avtagit. Det finns indikationer på att betygs- inflationen var större i ämnen som saknade nationella prov. Sedan gymnasieskolan reformerades har det skett en liten ökning av genom- snittlig betygspoäng. Huruvida det råder betygsinflation i gymnasie- skolan på systemnivå just nu går inte att säga utifrån tidigare studier, men det finns indikationer på att så är fallet eftersom toppbetygen ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft43"&gt;Bristande likvärdighet i betygssättningen i gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Precis som för grundskolan finns det tidigare studier som påvisat bristande likvärdighet i betygssättningen i gymnasieskolan. Detta om man jämför betygsättningen med mått på faktiska kunskaper, exempelvis resultat på nationella prov eller prestation efter gymna- sieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Skillnader i betygssättning mellan fristående och kommunala gymnasieskolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;Det finns några studier som visar på skillnader i betygssättning mellan skolor med enskild respektive kommunal huvudman. År 2010 pub- licerades analyser av Vlachos som undersökt om fristående gymnasie- skolor ger högre (eller lägre) betyg än kommunala för elever med samma grundskolebetyg.&lt;SPAN class="ft159"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Vlachos konstaterade att under det sena &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; verkar de fristående gymnasieskolorna ha satt betydligt högre betyg än de kommunala. Som störst var skillnaderna enligt Vlachos uppe i cirka 0,3 standardavvikelser vilket motsvarar ungefär ett meritvärdespoäng av maximalt 20 meritvärdespoäng (medel ligger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Se kapitel 9 i denna SOU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vlachos, Jonas. (2010). &lt;/SPAN&gt;Betygets värde. En analys av hur konkurrens påverkar betygssättningen vid svenska skolor. &lt;SPAN class="ft64"&gt;Konkurrensverkets uppdragsforskningsrapport 2010:6. Stockholm: Kon- kurrensverket., s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;30–31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;775&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_776" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343776x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;runt 13,5). Sedan år 2000 har skillnaderna gradvis minskat och sedan 2004 är den närmast obefintlig. År 2007 verkar till och med de kom- munala gymnasieskolorna varit något generösare än de fristående skolorna men skillnaderna var mycket små.&lt;SPAN class="ft164"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;I en senare studie har Tyrefors Hinnerich och Vlachos genom jämförelser mellan, å ena sidan, betyg på nationella prov i svenska, matematik och engelska och, å andra sidan, elevernas betyg i kurser i dessa ämnen, visat att eleverna som går på fristående gymnasie- skolor presterar något sämre på det externt rättade provet än i kommunala skolor.&lt;SPAN class="ft159"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt visar studien, genom att jämföra hur lärare och Skolinspektionens externa rättare betygsätter nationella prov, att fristående skolor är mer generösa i betygssättningen i vissa gymnasiegemensamma ämnen än kommunala skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;Skolverket har gjort en registerstudie för en population av ung- domar som direkt efter gymnasieutbildningen övergått till högskolan läsåret 2014/15.&lt;SPAN class="ft159"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Skolverket har undersökt ungdomarnas prestatio- ner efter gymnasiet genom att studera avklarade högskolepoäng på den utbildning som de påbörjat. Studien visar att de studenter som gått på gymnasieskola med enskild huvudman har lägre prestation – trots att denna grupp generellt har något högre betyg från gymnasie- skolan. Denna skillnad gäller för studenter i olika nivåer av betygs- poäng, och från vart och ett av de högskoleförberedande programmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Relativ betygssättning mellan gymnasieskolor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Skolverket har analyserat förekomsten av relativ betygssättning även i gymnasieskolan (2020). Deras analys visar att det finns en betyd- ande betygssättningseffekt som håller tillbaka betygen för elever på skolor med högre prestationsnivå på de nationella proven. Skolverket konstaterar att betygsskillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor med samhälls- och naturvetenskaplig inriktning skulle vara&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;I rapporten konstaterar Vlachos att eftersom det inte är slumpmässigt vilken gymnasieskola en elev går på finns det brister i en sådan analys. Exempelvis är det möjligt att en elev som gått på en grundskola som är generös i betygssättningen även tenderar att gå på en gymnasieskola som är generös. Det finns enligt Vlachos troligen även systematiska skillnader i vilka gym- nasieprogram som erbjuds på kommunala och fristående gymnasier vilket gör att medel- betygen inte är helt jämförbara mellan olika skolor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Tyrefors Hinnerich, Björn och Jonas Vlachos (2017). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;The impact of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt;upper-secondary&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;"&gt; voucher school attendance on student achievement. Swedish evidence using external and internal evaluations. &lt;/SPAN&gt;Working paper 2016:9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2018). &lt;/SPAN&gt;Från gymnasieskola till högskola – en registerstudie. &lt;SPAN class="ft64"&gt;Rapport 466.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;776&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_777" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343777x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft27"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;ungefär &lt;NOBR&gt;30–60&lt;/NOBR&gt; procent större i ämnena engelska, matematik och svenska om det inte vore för den relativa betygssättningen. Lärarna verkar ha problem med att göra samstämmiga tolkningar av elever- nas prestationer i relation till de olika betygsstegen och anpassar sin betygssättning till prestationsnivån hos eleverna på den egna skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Samtidigt påpekar Skolverket att skillnaderna i betygssättning mellan skolorna i nämnda ämnen inte enbart kan förklaras med relativ betygssättning. Till exempel är fristående skolor i genomsnitt mer generösa med betygen i relation till de nationella proven jämfört med kommunala skolor. Analysen visar dock att gymnasielärarna överlag förmår sätta betyg utan att ta hänsyn till elevernas bakgrund. För att öka likvärdigheten i betygssättningen krävs enligt Skolverket för- ändringar som till exempel att de nationella proven ges större bety- delse för betygssättningen på skolnivå.&lt;SPAN class="ft159"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 437px;margin-bottom: 0px;" class="ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skolverket (2020). &lt;/SPAN&gt;Analyser av likvärdig betygssättning i gymnasieskolan. Jämförelser mellan kursbetyg och kursprov. &lt;SPAN class="ft64"&gt;Rapport 2020:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;777&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_778" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 104px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343778x1.jpg/" style="width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;Statens offentliga utredningar 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Översyn av yrket personlig assistent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;– ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. S.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Skärpta regler om utländska månggiften. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Hållbar slamhantering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Att kriminalisera överträdelser av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningar.&lt;/NOBR&gt; N.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Framtidens teknik i omsorgens tjänst. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Strukturförändring och investering i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Ett effektivare regelverk för utlännings­ ärenden med säkerhetsaspekter. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Grönt sparande. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Framtidens järnvägsunderhåll. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Sveriges museum om Förintelsen. + Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Motorfordonspooler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;– på väg mot ökad delning av motor- fordon. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliterings- process. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;En sjukförsäkring anpassad efter individen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;En mer likvärdig skola&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;– minskad skolsegregation och för-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;bättrad resurstilldelning­&lt;SPAN style="padding-left:73px;"&gt;. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;En moderniserad arbetsrätt. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 184px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;En ny mervärdesskattelag. Del 1 och 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Grundpension. Några anslutande frågor. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Gemensamt ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;– en modell för planering och dimen- sionering av gymnasial utbildning. Del 1 och 2. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Stärkt kvalitet och likvärdighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;i fritidshem och pedagogisk omsorg. U.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Kontroll för ökad tilltro&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;– en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut­ betalningar från välfärdssystemen. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;– ett system, många möjligheter. S.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_779" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 575px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Ett nytt regelverk för arbetslöshets- försäkringen. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Ökad trygghet för visselblåsare. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2019. M.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 329px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;En gemensam utbildning inom statsförvaltningen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Kommuner som utförare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;av tjänster åt Arbetsförmedlingen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 308px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;en analys av de rättsliga förutsätt- ningarna. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resurs- skolor. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Bygga, bedöma, betygssätta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;"&gt;betyg som bättre motsvarar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;elevernas­ kunskaper. U.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_780" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 94px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B343780x1.jpg/" style="width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;Statens offentliga utredningar 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft15"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft64"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;En moderniserad arbetsrätt. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Ett nytt regelverk för arbetslöshets- försäkringen. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Ökad trygghet för visselblåsare. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft7"&gt;Kommuner som utförare&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;av tjänster åt Arbetsförmedlingen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;en analys av de rättsliga förut- sättningarna. [41]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft64"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Grönt sparande. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;Motorfordonspooler&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;på väg mot ökad delning av motor- fordon. [22]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;En ny mervärdesskattelag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Del 1 och 2. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Kontroll för ökad tilltro&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut­ betalningar från välfärdssystemen. [35]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;En gemensam utbildning inom statsförvaltningen. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft64"&gt;Infrastrukturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft5"&gt;Framtidens järnvägsunderhåll. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft64"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft5"&gt;Skärpta regler om utländska månggiften. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Kompletterande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. [11]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Ett effektivare regelverk för utlännings­ ärenden med säkerhetsaspekter. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft64"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft7"&gt;Sveriges museum om Förintelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;Holocaust Remembrance and Representation. Documentation from a Research Conference. [21]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Högre växel i minoritetspolitiken. Stärkt samordning och uppföljning. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft64"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft5"&gt;Hållbar slamhantering. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Vägen till en klimatpositiv framtid. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi? [9]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2019. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft64"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 150px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Brott mot djur – Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Att kriminalisera överträdelser av &lt;NOBR&gt;EU-förordningar.&lt;/NOBR&gt; [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft64"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Framtidens teknik i omsorgens tjänst. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Strukturförändring och investering&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;i hälso- och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. [19]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_781" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 386px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Hälso- och sjukvård i det civila försvaret&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;underlag till försvarspolitisk inriktning. [23]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 295px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Tillsammans för en välfungerande sjuk- skrivnings- och rehabiliteringsprocess. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;En sjukförsäkring anpassad efter individen. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 304px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Grundpension. Några anslutande frågor. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;– ett system, många möjligheter. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft64"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft7"&gt;En mer likvärdig skola&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 313px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;minskad skolsegregation och för­ bättrad ­resurstilldelning. [28]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;Gemensamt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 304px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;en modell för planering och dimen- sionering av gymnasial utbildning. Del 1 och 2. [33]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritids- hem och pedagogisk omsorg. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 323px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resurs- skolor. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Bygga, bedöma, betygssätta&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 295px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper. [43]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H8B343</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2020__43.pdf</filnamn>
<filstorlek>4941238</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bygga, bedöma, betygssätta - betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/93537EB7-31A8-4AF4-8A0B-F973EDA9A4B8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>